UPTEC ES 17031

Examensarbete 30 hpSeptember 2017

Energiuppföljning av miljöcertifierad hotellbyggnad

Sandra Tran

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

An energy performance follow-up of a LEED certifiedhotel building

Sandra Tran

The purpose of this study has been to monitor the energy usage of aLEED certified hotel building, in order to determine if the buildingperforms according to the projected energy usage and furthermorereaches the energy class LEED Gold.

In order to obtain the results, comparisons of the actual energyusage of the building and the projected energy usage were performed.Calculations of energy costs and a sensitivity analysis were alsoexecuted.

The result of this study shows that the energy performance of thebuilding does not meet the projected values for the energyconsumption. Based on the building’s energy usage, it achieves theenergy class LEED Silver. Parameters such as high domestic hot waterusage and regulation of indoor temperature can be reasons for thebuilding’s high energy usage. Other reasons can be the hotel guestsenergy consumption and the difficulties of predicting the energyperformance of this type of building.

ISSN: 1650-8300, UPTEC ES 17031Examinator: Petra JönssonÄmnesgranskare: Arne RoosHandledare: Sara Jernelius

Populärvetenskaplig sammanfattning

Bygg- och byggnadssektorn står idag för en tredjedel av Sveriges energianvändning. I

samband med skärpta miljömål och energikrav kan miljöcertifiering av byggnader få en

viktig roll i den hållbara utvecklingen av denna sektor.

Syftet med en miljöcertifiering är bland annat att vara ett verktyg vid projektering och

byggande, skapa konkurrenskraftiga byggnader samt uppnå lägre kostnader med

avseende på drift och förvaltning. Idag är de tre största certifieringssystemen i Sverige

följande: GreenBuilding, Miljöbyggnad och LEED (Leadership in Energy and

Environmental Design). Miljöbyggnad är det mest etablerade certifieringssystemet i

Sverige. Dock är LEED-certifieringssystemet mer känt internationellt. Skillnaden mellan

LEED-certifieringssystemet och de andra två certifieringssystemen är att LEED tar

hänsyn till fler bedömningsområden. Exempel på bedömningsområden för

certifieringssystemet i LEED är ”Vattenanvändning”, ”Hållbar närmiljö”, ”Energi och

Atmosfär” (tar hänsyn till byggnaders energianvändning och påverkan på atmosfär) etc.

Byggnaden Rotundan 3 totalrenoverades från kontorsbyggnad till hotell och har i

samband med detta certifierats med LEED Guld år 2012. Byggnaden, som ägs av

fastighetsägaren AFA Fastigheter, har implementerat kostsamma tekniska

energieffektviseringslösningar i byggnaden för att byggnaden skulle uppnå en hög

energiprestanda och vidare en mycket god certifieringsnivå enligt certifieringssystemet

LEED.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en energiuppföljning av byggnadens

energianvändning. Denna energiuppföljning har utförts för att ta reda på hur byggnaden

förhåller sig mot miljöcertifieringskraven enligt LEED Guld i dagsläget. Målet är därmed

att fastställa i vilken utsträckning miljöcertifieringen har påverkat energianvändningen.

Resultatet för examensarbetet togs fram genom en energi- och kostnadsuppföljning.

Dessutom utfördes även en känslighetsanalys för att kunna bestämma vilka

påverkansparametrar som hade stor påverkan på byggnadens energianvändning. Vidare

utfördes en simulering baserad på verkliga värden med syfte till att validera

simuleringsmodellen som användes i detta examensarbete.

Resultatet visar att byggnadens energianvändning mellan åren 2012–2016 inte når upp

till de projekterade energikrav som ställts på byggnaden i samband med LEED-

certifieringen. Den certifiering som byggnaden skulle erhålla idag baserad på byggnadens

nuvarande energianvändning är LEED Silver. Det finns många olika parametrar som har

stor påverkan på byggnadens energianvändning. En påverkansparameter är

hotellgästernas beteende gällande energianvändningen. Andra faktorer som påverkar är

hög tappvarmvattenanvändning och beläggningsgrad i hotellet. Val av

inomhustemperatur har även en stor påverkan. Trots att energianvändningen inte uppnår

de krav enligt LEED Guld har byggnaden fortfarande god energiprestanda och goda

förutsättningar rent tekniskt att förbättra energianvändningen.

Executive summary

Examensarbetet syftar till att utföra en energiuppföljning av en LEED-certifierad

byggnad för att undersöka om byggnaden når upp till de energikraven ställts i samband

med certifieringen. Dessutom ska studien fastställa om byggnadens nuvarande

energiprestanda uppnår samma certifieringsnivå, LEED Guld, som erhölls vid

certifieringstillfället.

Resultatet av energiuppföljningen visar på att byggnaden inte når upp till de projekterade

energikraven då byggnadens energianvändning är högre än projekterade värden. Den

energiklass enligt LEED som uppnås för den nuvarande byggnaden är LEED Silver. Hög

användning av tappvarmvatten och beläggningsgrad samt hotellgästernas möjlighet att

styra inomhustemperaturen i hotellrummen ses som tre bakomliggande orsaker till att

byggnaden inte når upp till kraven. Ytterligare anledningar är svårigheter att projektera

energiprestanda samt hotellgästernas beteende gällande energianvändningen.

Förord

Detta examensarbete har utförts som avslutande del inom civilingenjörsprogrammet i

energisystem vid Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Arbetet

utfördes på ÅF Infrastructure AB under perioden januari till juni 2017, på uppdrag av

AFA Fastigheter.

Jag vill rikta ett stort tack till alla personer som har hjälpt mig under examensarbetets

gång. Speciellt vill jag tacka min handledare Sara Jernelius på ÅF Infrastructure AB och

ämnesgranskare Arne Roos för all hjälp, vägledning och stöttning.

Tack till Henrik Arwidsson på AFA Fastigheter, Fredrik Hagelfors på Elite Eden Park

Hotel, Yang Chen på ÅF Infrastructure AB, Jukka Kauppinen på iNEX, Monica

Jacobsson på SKANSKA AB och Jonny Nybacka på RIBA AB för ert engagemang och

bidrag av material till examensarbetet.

Slutligen vill jag även tacka ÅF-sektionen Energieffektivisering Öst för att ha

tillhandahållit mig en kontorsplats och tack till sektionens anställda för alla trevliga

stunder.

Sandra Tran

Uppsala juni, 2017

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ............................................................................................................... 1

1.2 Syfte och frågeställning ........................................................................................ 1

1.3 Mål .......................................................................................................................... 2

1.4 Avgränsningar ....................................................................................................... 2

2. Metod ...................................................................................................................... 3

2.1 Litteraturstudie ..................................................................................................... 3

2.2 Intervjuer och platsbesök ..................................................................................... 3

2.3 Bearbetning av energidata ................................................................................... 3

2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme .................................. 4

2.4 Simulering i programmet IDA ICE ..................................................................... 4

2.5 Kostnadsuppföljning ............................................................................................. 6

2.6 Känslighetsanalys .................................................................................................. 7

2.6.1 Beläggningsgrad ............................................................................................... 8

2.6.2 Inomhustemperatur i hotellrummen ............................................................. 9

3. Teoretisk bakgrund ............................................................................................... 9

3.1 Bygg- och byggnadssektorn .................................................................................. 9

3.1.1 Energianvändning ............................................................................................ 9

3.1.2 Miljöpåverkan ................................................................................................ 10

3.1.3 Energi- och miljöpolitiska beslut .................................................................. 11

3.2 Miljöcertifiering av byggnader .......................................................................... 11

3.2.1 Miljöcertifieringssystemet LEED ................................................................. 13

3.3 Hotellverksamheter ............................................................................................. 15

3.3.1 Energiaspekter ............................................................................................... 15

4. Byggnaden Rotundan 3 ...................................................................................... 16

4.1 LEED-certifiering av byggnaden ....................................................................... 16

4.1.1 Erhållna poäng enligt certifieringssystemet LEED .................................... 17

4.2 Den nuvarande byggnaden ................................................................................. 18

4.2.1 Energieffektiva lösningar .............................................................................. 18

4.2.2 Byggnadens energianvändning ..................................................................... 19

5. Resultat ................................................................................................................ 22

5.1 Energiuppföljning ............................................................................................... 22

5.1.1 Fjärrvärmeanvändning ................................................................................. 24

5.1.2 Fjärrkylanvändning ....................................................................................... 26

5.1.3 Elanvändning ................................................................................................. 27

5.2 Byggnadens betygsnivå enligt LEED-certifieringssystemet ............................ 30

5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga, projekterad och simulerad

energianvändning ......................................................................................................... 30

5.4 Känslighetsanalys ................................................................................................ 38

5.4.1 Beläggningsgrad ............................................................................................. 40

5.4.2 g-värde ............................................................................................................ 44

5.4.3 U-värde ........................................................................................................... 45

5.4.4 Tappvarmvattenanvändning ........................................................................ 48

5.4.5 Verkningsgrad hos värmeväxlaren (VVX) .................................................. 49

5.4.6 Inomhustemperatur ....................................................................................... 50

5.4.7 Sammanställning av känslighetsanalysen .................................................... 57

6. Diskussion ............................................................................................................ 59

7. Slutsats ................................................................................................................. 63

8. Förslag på vidare studier .................................................................................... 64

Referenser...................................................................................................................... 65

Bilaga 1: Beräkningar och data för fjärrvärmeanvändning .................................... 69

Bilaga 2: Beräkningar och data för fjärrkylaanvändning ........................................ 80

Bilaga 3: Beräkningar och data för elanvändning .................................................... 86

Bilaga 4: Energianvändning från simulering baserad på verkliga värden för år

2016 och beräkning av energikostnader baserat på simuleringens

energianvändning ......................................................................................................... 90

Bilaga 5: Beräkning av energikostnader .................................................................... 91

Bilaga 6: Data för känslighetsanalys ........................................................................... 98

Bilaga 7: LEED-certifieringen av hotellbyggnaden ................................................ 109

1

1. Inledning

Lägre energianvändning resulterar i en lägre miljöpåverkan och enligt Naturvårdsverket

(2016) är därför energieffektivisering vid ombyggnad av byggnader ett prioriterat område

för att nå flera miljökvalitetsmål. För att klara dessa mål på lång sikt behövs en minskad

användning och tillförsel av energi med så låg påverkan på miljön som möjligt. Detta kan

uppnås genom tekniska åtgärder som ger effektivare energianvändning med bibehållen

nytta eller genom beteendeförändringar, menar Naturvårdsverket (2016). Enligt

Miljöbalken har alla så kallade verksamhetsutövare en skyldighet att ha kunskap om sin

verksamhets miljöpåverkan samt att vidta försiktighetsåtgärder. Eftersom byggnader har

lång livslängd påverkar dagens energirelaterade beslut både energikostnaderna och

miljön under flera decennier framåt.

Enligt ÅF (2017) ökar efterfrågan på miljöcertifierade byggnader. Genom att

miljöcertifiera en byggnad fås en oberoende och objektiv bedömning av byggnadens

miljömässiga hållbarhet. Miljöcertifieringen visar att byggnaden uppnår en viss nivå

inom prioriterade miljöområden, exempelvis energieffektivitet och inomhusmiljö, och

det finns olika certifieringssystem som fokuserar på olika faktorer som påverkar miljön

(AF Gruppen, 2017).

1.1 Bakgrund

Byggnaden Rotundan 3 ägs av AFA Fastigheter och byggnadens hyresgäster är Elite

Hotels Sweden som innehar en hotellverksamhet i byggnaden. Hotellet heter Elite Eden

Park Hotel. Byggnaden var tidigare en kontorsbyggnad och totalrenoverades till ett hotell.

Hotellet färdigställdes år 2011 och i samband med detta miljöcertifierades byggnaden

med certifieringssystemet LEED.

Certifieringsprocessen av byggnaden ansvarades av SKANSKA AB och vidare tog

SKANSKA AB hjälp av underentreprenörer för delar av certifieringsarbetet. Exempelvis

genomförde ÅF Infrastructure AB de nödvändiga energiberäkningarna för certifieringen.

Byggnaden erhöll slutligen betyget LEED Guld, vilket bland annat innebär att byggnaden

har hög energiprestanda.

Nu vill fastighetsägaren AFA Fastigheter följa upp om byggnadens nuvarande

energiprestanda överensstämmer med den projekterade energiprestandan som gav

byggnaden certifieringsbetyget LEED Guld.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete var att utföra en energiuppföljning av en miljöcertifierad

byggnad för att utreda om byggnadens energiprestanda når upp till de projekterade krav

som ställts på byggnaden ur ett energiperspektiv.

2

Frågeställningarna var följande:

Uppfyller hotellbyggnaden miljöcertifieringskraven inom delområdet ”Optimerad

energianvändning” i bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär”?

Uppnår byggnaden ”LEED Guld” baserat på byggnadens energianvändning?

Om byggnaden inte uppnår de projekterade energikraven, vilka parametrar har

stor påverkan på byggnadens energianvändning?

1.3 Mål

Målet med examensarbetet var att identifiera om byggnaden når upp till projekterade

energikrav och därmed fastställa i vilken utsträckning miljöcertifieringen påverkat

byggnadens energianvändning. Dessutom ska förslag ges på påverkansparametrar som

har betydande inverkan på energianvändningen, i de fall byggnaden inte uppnår

energikraven.

1.4 Avgränsningar

Den undersökta byggnaden certifierades enligt standarden ”LEED 2009 New

Construction and Major Renovations”, vilket innebär att det är denna version som är

relevant för examensarbetet och dess syfte. Dessutom avgränsades studien till

bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär” och delområdet ”Optimerad

energianvändning.” Examensarbetet avgränsades även till den enskilda byggnaden.

3

2. Metod

2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien utfördes i syfte att ge en ökad förståelse av bygg- och byggnadssektorn,

sektorns miljöpåverkan samt miljöcertifiering. Material har inhämtats främst från

Internetkällor.

2.2 Intervjuer och platsbesök

Intervjuer, mailkontakt och platsbesök på byggnaden har genomförts för att inhämta

information om byggnaden och miljöcertifieringen av byggnaden. Följande personer har

kontaktats under examensarbetet.

Fredrik Hagelfors på Elite Eden Hotel har delat med sig av byggnadens

energidata, driftinformation, allmän information om byggnaden samt anordnat

platsbesök

Henrik Arwidsson på AFA Fastigheter har varit uppdragsgivare och har bistått

med handlingar för renoveringsprocessen.

Jonny Nybacka från RIBA AB har delat med sig av energidata för byggnaden.

Jukka Kauppinen på iNEX har bistått med teknisk kompetens gällande

byggnaden.

Monica Jacobsson från Skanska AB har bistått med data och material från LEED-

certifieringen samt information om LEED-processen gällande byggnaden.

Yang Chen på ÅF Infrastructure har hjälpt och gett vägledning för simuleringen i

simuleringsprogrammet IDA ICE.

2.3 Bearbetning av energidata

Sammanställning och beräkningar av byggnadens verkliga energianvändning (2012-

2016), som erhållits från den fastighetstekniska chefen på Elite Eden Park, har utförts i

detta examensarbete. Gällande byggnadens fjärrvärmeanvändning krävdes

normalkorrigering av erhållna värden. Mer om den utförda normalkorrigeringen av

fjärrvärmeanvändningen i detta examensarbete finns under avsnitt 2.3.1

Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme. Beräkningarna för

normalårskorrigering finns i Bilaga 1. Erhållna värden för fjärrkylaanvändningen

inkluderade både komfortkyla och verksamhetskyla. I LEED-certifieringen tas det endast

hänsyn till komfortkyla vilket innebar att den erhållna fjärrkylaanvändningen för åren

2012-2016 subtraherades med verksamhetskylan för att kunna erhålla byggnadens

komfortkylaanvändning. Beräkningarna och resultatet av beräkningarna gällande

byggnadens användning av komfortkyla finns i Bilaga 2. Byggnadens totala elanvändning

för åren 2012-2016 (summan av fastighetsel och verksamhetsel) beräknades genom att

summera erhållna värden för elanvändningen från byggnadens samtliga elmätare.

4

Byggnadens totala användning av el för åren 2012-2016 presenteras i Tabell B3.2 - Tabell

B3.4 i Bilaga 3.

Dessutom har en sammanställning av byggnadens projekterade energianvändning utförts

i detta examensarbete genom att granska dokumentation av LEED-certifieringen av

byggnaden. Resultatet från denna sammanställning presenteras i Bilaga 1 (se Tabell

B1.1.), Bilaga 2 (se Tabell B2.1.) och Bilaga 3 (se Tabell B3.1).

2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme

För att kunna jämföra de verkliga och projekterade värdena av byggnadens

fjärrvärmeanvändning har dessa värden normalårskorrigerats i detta examensarbete.

Normalårskorrigering innebär att energianvändningen blir möjlig att jämföra genom att

korrigera den faktiska energianvändningen till ett statistiskt normalår (Kalmar Energi,

2017). På detta sätt elimineras väderrelaterad påverkan på energianvändningen enligt

Kalmar Energi (2017). Ofta används graddagar för normalårskorrigera. Graddagar är

skillnaden mellan utomhusluftens dygnsmedeltemperatur och inomhustemperaturen till

vilken värmesystemet anses bidra med uppvärmning multiplicerad med tiden då den

differensen gällde (Kalmar Energi, 2017).

Byggnadens fjärrvärmeanvändning har normalårskorrigerats i detta examensarbete efter

korrigeringsfaktorer baserade på graddagar från SMHI. Arbetsgången för

normalårskorrigeringen enligt SMHI (2015b) kan ses i ekvation 1. Beräkningar och

normalårskorrigerad fjärrvärmeanvändning finns i Bilaga 1.

𝐹𝑉𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 = ((𝐹𝑉𝑢𝑝𝑝𝑚ä𝑡𝑡 − 𝑄) ∙ 𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟) + 𝑄 (1)

där

FVkorrigerad = den korrigerade fjärrvärmeanvändningen för en månad

FVuppmätt = den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för en månad

Q = värmemängd som krävs för att värma vattnet till tappvarmvatten

Korrigeringsfaktor = aktuellt antal graddagar dividerat med normalt antal graddagar

2.4 Simulering i programmet IDA ICE

Beskrivet av EQUA (2013) om IDA Indoor Climate and Energy (ICE) är att

simuleringsprogrammet används för studier av inomhusklimat av enskilda zoner i en

byggnad och även energianvändning för hela byggnaden. IDA ICE är en utvidgning av

det generella IDA Simulation Environment. Detta innebär att den avancerade användaren

i princip kan simulera vilket system som helst med hjälp av de generella funktionerna i

5

IDA. Programmet är ett avancerat program för energiberäkningar som tar hänsyn till

många olika faktorer.

Vanligtvis består systemet som ska simuleras av en byggnad med en eller flera zoner, ett

primärsystem och ett eller fler luftsystem. En zon motsvarar ett rum eller en del av en

byggnad. I varje zon kan byggnadskomponenters egenskaper bestämmas som exempelvis

materialegenskaper, U-värden, storlek etc. Om zonen har fönster eller balkong kan dessa

komponenter läggas till samt deras byggnadstekniska egenskaper och storlek. Dessutom

behöver uppbyggda zoners area (höjd och bredd) samt höjd över marken definieras. Det

finns möjlighet att inkludera laster såsom personlaster och teknisk utrustning (belysning,

hiss, datorer etc.) i zonerna. Lasternas effekt, beläggningsgrad och tidsschema ska då

definieras. Tidsschemat definierar under vilka tider lasterna används. Programmet IDA

ICE möjliggör även att inomhustemperatur kan bestämmas för olika zoner.

Inomhustemperaturen i en zon representeras som ett temperaturintervall för att

programmet ska förstå när en zon ska kylas ned eller värmas upp. Därför finns det

begränsningar gällande temperaturintervallen, då programmet inte uppfattar när

nedkylning eller uppvärmning ska ske i en zon om temperaturintervallen är för snäva.

När en modell av en byggnad i programmet består av flera zoner, kopplas zonerna ihop

med varandra. I vilka väderstreck byggnadens fasadväggar och fönster är belägna, är

viktiga att definiera då solljusinstrålning påverkar byggnadens energianvändning.

Dessutom behöver markegenskaper, data för dagsljus, användning av tappvarmvatten,

köldbryggor, typ av ventilationssystem och andra tekniska komponenter i IDA ICE-

modeller definieras för att erhålla en fullständig energiberäkning. Programmet tar även

hänsyn till omkringliggande byggnader som kan skugga byggnaden. Omkringliggande

byggnader byggs upp i samma IDA ICE-fil som den undersökta byggnaden. Väderdata

förses genom väderdatafiler eller skapas artificiellt genom en modell för en given 24-

timmarsperiod. Det går att ta hänsyn till vind- och temperaturdrivet luftflöde genom en

viss modell. Fördefinierade byggnadskomponenter och andra parametrar kan laddas in

från en databas.

Programmet IDA ICE användes i detta examensarbete bland annat för att verifiera att de

energiresultat från de IDA ICE-modeller, projekterad- och referensbyggnad, som erhölls

stämde överens med SKANSKA:s dokumentation av byggnadens LEED-certifiering

gällande energianvändningen för vardera byggnad. Dessa IDA ICE-modellerna som

erhölls, skapades under LEED-certifieringsprocessen och modellernas

simuleringsresultat gällande energianvändningen användes som underlag för

certifieringen. Mer information om dessa modeller finns att läsa under avsnittet 4.1

LEED-certifiering av byggnaden.

Verifiering av modellerna utfördes i detta examensarbete genom att göra två

”kontrollsimuleringar” i simuleringsprogrammet, en simulering för varje modell. Syftet

med verifieringen av modellerna var att försäkra sig om att de erhållna IDA ICE-

modellerna var de modeller som användes under LEED-certifieringen av byggnaden samt

6

att modellernas energiresultat inte avvek i stor uträckning från projekterade värden för

energianvändningen. ”Kontrollsimuleringarna” av modellerna utfördes under samma

förutsättningar som simuleringarna under LEED-certifieringsprocessen. Detta innebar att

inga ändringar gjordes i modellerna samt att simuleringarna baserades på samma

normalår som under de tidigare simuleringarna som utfördes i certifieringsprocessen. Det

går att läsa mer om det specifika normalåret som användes under avsnitt 4.1 LEED-

certifiering av byggnaden. De resultat för energianvändningen som erhölls efter de två

”kontrollsimuleringarna” stämde exakt överens med SKANSKA:s dokumentation över

energianvändningen hos de två byggnaderna, projekterad- och referensbyggnad.

Dessutom utfördes en validering av modellen för den projekterade byggnaden för att

undersöka om hur väl modellens energianvändning överensstämde med byggnadens

nuvarande energianvändning. Valideringen av modellen genomfördes genom att värden

för tre parametrar ändrades till de värden som var aktuella år 2016 i modellen för den

projekterade byggnaden. Dessa tre parametrar som förändrades var beläggningsgrad av

hotellet, inomhustemperatur i hotellrummen och hotellets tappvarmvattenanvändning.

Värden för dessa tre parametrar finns i Tabell 7. Den modifierade modellen för den

projekterade byggnaden simulerades under samma förutsättningar som under

certifieringsprocessen (samma normalår) och inga andra förändringar utfördes i

modellen. Resultatet för energianvändningen från simulering av den modifierade

modellen (se Bilaga 4) jämfördes med den verkliga byggnadens energianvändning år

2016. Dessutom jämfördes även energianvändningen baserad på den modifierade

modellen (då byggnaden baseras på verkliga värden år 2016) med den projekterade

byggnadens energianvändning. Resultatet från jämförelserna av de olika

energianvändningarna finns under 5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga,

projekterad och simulerad energianvändning.

Vidare utfördes en känslighetsanalys av olika parametrar för att undersöka vilka

parametrar som påverkade byggnadens energianvändning i stor utsträckning.

Känslighetsanalysen baserades på simuleringar i IDA ICE där olika påverkansparametrar

varierades. Dessa simuleringar utfördes under samma förutsättningar som simuleringarna

under certifieringsprocessen, alltså samma normalår användes samt inga andra

förändringar gjordes förutom att värdet på den undersökta parametern varierades. Under

avsnitt 2.6 Känslighetsanalys är metoden för känslighetsanalysen som utfördes i detta

examensarbete beskriven mer i detalj.

2.5 Kostnadsuppföljning

En kostnadsuppföljning genomfördes i detta examensarbete med syfte till att ta fram

betygsnivån för energianvändningen enligt LEED-certifieringssystemet för den verkliga

byggnaden samt för simuleringsfallet baserad på verkliga värden år 2016. I

kostnadsuppföljningen har kostnader baserat på byggnadens energianvändning beräknats.

Dessa beräkningar finns presenterade i Bilaga 5 och har baserats på Fortums energipriser

samt valutakursen 1 USD = 6,7 SEK. Denna valutakurs är densamma som valutakursen

7

då hotellbyggnaden miljöcertifierades men skiljer sig från dagens valutakurs. Syftet med

att använda samma valutakurs som vid miljöcertifieringen i detta examensarbete är att ge

en rättvis bild av den kostnadsbesparing som den verkliga byggnaden har uppnått.

Kostnadsbesparingen som den verkliga byggnaden uppnår är en procentuell skillnad

mellan referensbyggnadens energikostnad och den verkliga byggnadens energikostnad.

Därför behöver energipriser och även valutakurs beräknas utifrån samma nivå för alla

kostnadsberäkningar i detta examensarbete som referensbyggnadens kostnadsberäkning

för att inte erhålla missvisande resultat. Baserat på denna kostnadsbesparing kunde antalet

erhållna poäng inom bedömningsområdet ”EAC1 Optimerad energianvändning”

fastställas.

Den framtagna betygsnivån baserades i detta examensarbete på ett antagande om att

byggnadens erhållna poäng inom samtliga bedömningsområden exklusive

bedömningsområdet EAC1 förblev oförändrade. Byggnadens oförändrade poäng är 49

poäng (SKANSKA, 2011). Poängen för bedömningsområdet ”EAC1 Optimerad

energianvändning” adderades till den oförändrade poängen för att bestämma den totala

poängen som byggnaden kan antas få. Utifrån totalpoängen bestämdes byggnadens

betygsnivå. Resultatet av kostnadsuppföljningen presenteras i avsnitt 2.5

Kostnadsuppföljning.

2.6 Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen i detta examensarbete utfördes genom simuleringar i IDA ICE

baserad på modellen för den projekterade byggnaden. I känslighetsanalysen varierades

ett antal påverkansparametrar för att bestämma de parametrar som hade hög påverkan på

hotellbyggnadens energianvändning. Dessa parametrar var beläggningsgrad, användning

av tappvarmvatten, temperaturverkningsgrad av torr plattvärmeväxlare,

inomhustemperatur i hotellrummen samt U- och g-värden hos hotellbyggnadens fönster.

Beläggningsgraden (andelen uthyrda rum i hotellet) för hotellet undersöktes i

examensarbetet på grund av att beläggningsgraden förändrades med tiden och skiljde sig

märkbart från den projekterade beläggningsgraden.

Användningen av tappvarmvatten (hotellets användning av vatten som har en temperatur

på 55 °C) står för en stor del av energianvändningen i ett hotell, vilket innebär att det var

relevant att undersöka denna parameters påverkan på byggnadens energianvändning.

Byggnadens torra plattvärmeväxlares teoretiska temperaturverkningsgrad är 89%, vilket

även är den projekterade verkningsgraden. Det räknas som en hög verkningsgrad och

därför finns det risk för att den är lägre än vad som projekteras. Dessutom varierar

temperaturverkningsgraden över året på grund av olika faktorer, såsom exempelvis

frånluftstemperatur. Därför är det relevant att undersöka denna parameter.

8

Inomhustemperaturen i hotellrummen är en parameter som har undersökts i

känslighetsanalysen eftersom en ökning eller minskning med en grad i temperatur

resulterar i en högre energianvändning. Dessutom kan hotellgästerna själva ändra

temperaturen i hotellrummet, vilket har stor påverkan på byggnadens energianvändning.

Därför är denna parameter intressant att undersöka.

Stora ekonomiska satsningar gjordes i samband med renoveringen av byggnaden för att

den skulle utrustas fönster som var mycket goda ur ett energiperspektiv. U-värde och g-

värde, två viktiga egenskaper hos fönster, valdes därför ut att undersökas för att se hur

mycket dessa fönsteregenskaper påverkade hotellbyggnadens energianvändning. De g-

och U-värden som undersöktes i känslighetsanalysen valdes med målet att undersöka så

stora men också så relevanta intervall på dessa parametrar som möjligt. Dock fanns det

kunskapsbegränsningar gällande simuleringsprogrammet som påverkade hur höga och

låga värden som slutligen valdes. U-värden för fönsterkarmarna exkluderades från

känslighetsanalysen då det endast var glasen i fönstren som förbättrades vid jämförelse

mellan modellerna för referensbyggnaden och den projekterade byggnaden.

Dessutom har dessa påverkansparametrar framtagits genom samtal och diskussioner med

personer som är insatta i byggnaden och har mycket goda kunskaper om byggnadens

energianvändning. Värdena för påverkansparametrarna i känslighetsanalysen finns i

Tabell 7.

Många av parametrarna kunde varieras direkt i simuleringsprogrammet men gällande

parametrarna ”Beläggningsgrad” och ”Inomhustemperatur” krävdes en rad antaganden.

2.6.1 Beläggningsgrad

Känslighetsanalysen för beläggningsgraden var baserad på en rad förenklingar. Endast

beläggningsgraden för antal uthyrda hotellrum togs hänsyn till. Därigenom har

energianvändningen för byggnadens andra verksamheter såsom restaurang och pub

exkluderats i känslighetsanalysen för beläggningsgraden.

Beläggningsgraden av hotellgäster, TV-användning och belysning i hotellrummen

ändrades till önskad beläggningsgrad i känslighetsanalysen. De andra lasterna i

hotellrummen antogs vara konstanta då de hade en mindre påverkan på

energianvändningen eller var i bruk dagligen som exempelvis kylskåp. Den antagna

tappvarmvattenanvändningen för olika beläggningsgrader baserades på en studie av

Svensk Fjärrvärme (2004, s.24) för tappvarmvattenanvändning i ett hotell med samma

storleksordning som den undersökta byggnaden. Värden för

tappvarmvattenanvändningen i hotellrummen och användningen av olika laster beroende

av beläggningsgraden i känslighetsanalysen finns i Bilaga 6.

9

2.6.2 Inomhustemperatur i hotellrummen

Framtagningen av de olika fallen för inomhustemperaturen var baserad på sommar- och

vinterhalvår. Sommarhalvåret motsvarade månaderna april - september (SMHI, 2016b)

medan vinterhalvåret antogs pågå mellan oktober – mars (SMHI, 2017b).

Känslighetsanalysen för inomhustemperaturen i hotellrummen i detta examensarbete

baserades på temperaturintervall för inomhustemperaturen i hotellrummen. Anledningen

till detta är på grund av att i simuleringsprogrammet IDA ICE endast är möjligt att välja

intervall istället för ett enskilt värde på inomhustemperaturen. Tregradersintervall valdes

under känslighetsanalysen då det var det mest snäva intervallet som kunde simuleras för

att erhålla rimliga simuleringsresultat. Vid snävare temperaturintervall förstår

programmet inte om byggnaden ska kylas eller värmas vilket ger missvisande resultat.

För den projekterade byggnaden är intervallet för inomhustemperaturen inställt på 21-

25°C i simuleringsprogrammet. Vid inomhustemperaturer under 21°C värms

hotellrummet upp och vid temperaturer över 25°C kyls hotellrummet ned. I

känslighetsanalysen undersöktes andra temperaturintervall för att kunna analysera hur

inomhustemperaturen i rummen påverkar energianvändningen.

3. Teoretisk bakgrund

3.1 Bygg- och byggnadssektorn

3.1.1 Energianvändning

Enligt Boverket (2017) svarade bygg- och byggnadssektorn för cirka 30 %, 110 TWh, av

Sveriges totala energianvändning 2014. Byggnadsförvaltning utgjorde cirka 87 % av den

totala energianvändningen i bygg- och byggnadssektorn i Sverige 2014.

Energianvändningen vid byggnadsförvaltning bestod till större delen av uppvärmning.

Framför allt gällande energi för uppvärmning varierar energianvändningen från år till år

beroende på utomhustemperaturen.

Den energi som levereras till en byggnad, vid normalt brukande under ett normalår,

definieras som summan av energin för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och

byggnadens byggnadsenergi (Boverket, 2017a). Vidare förtydligar Boverket (2017a) att

hushållsenergi och verksamhetsenergi inte inräknas.

Boverket (2016) förklarar att med byggnadsenergi avses den del av energin som är

relaterad till byggnadens behov. Den energianvändande apparaten finns inom, under eller

anbringad på utsidan av byggnaden. Dessutom inräknas externt placerade apparater som

försörjer byggnaden med energi. Exempel på vad byggnadsenergi används till är fast

belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar,

motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Energi för komfortkyla är den kyl-

10

eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för

människors komfort. Kylenergi som inhämtas direkt från omgivningen, s.k. frikyla, utan

kylmaskin inräknas inte. Verksamhetsenergi är den energi som används för

verksamhetens lokaler. Exempelvis processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV,

kyl-/frysdiskar, spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat och dylikt. Den

energi som används för hushållsändamål benämns hushållsenergi. Exempel på apparater

är liknande de som gäller för verksamhetsenergi men att de istället används för

hushållsändamål.

I Boverkets byggregler (BBR), se Boverket (2016), föreskrivs att byggnader ska vara

utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt

kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Vidare i BBR

specificeras bland annat de högsta värden som byggnadens specifika energianvändning

får uppgå till. Där specifik energianvändning innebär att energianvändningen är fördelad

på tempererad area (Atemp) och år. Atemp är arean av samtliga våningsplan, vindsplan och

källarplan för temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10ºC.

Beroende på var byggnaden är belägen i Sverige, om det är en bostad eller lokal, och om

den värms upp med el eller ej, varierar kravet på högsta specifika energianvändning.

Exempelvis för en lokal med större Atemp än 50 m2 i Stockholm (klimatzon III) får den

specifika energianvändningen högst vara 70 kWh/m2 Atemp och år.

Relevant för en byggnads energianvändning är de termiska egenskaperna för fönster. Ett

fönsters värmegenomgångkoefficient, U-värde [W/m2K], beskriver dess isolerande

egenskaper i form av hur stora termiska förluster som uppstår genom ett fönster per

kvadratmeter och en grad K i temperaturskillnad mellan utsidan och insidan av fönstret

(Karlsson, 2001, s.4). Vidare förklarar Karlsson (2001, s. 14) att en annan viktig egenskap

är g-värdet för ett fönster. Det är summan av solinstrålningens transmittans och den del

av absorptionen som emitterar till insidan av fönstret.

3.1.2 Miljöpåverkan

En byggnads miljöpåverkan kan bedömas ur ett livscykelperspektiv, dvs inklusive

produktion och byggande, drift, rivning, återvinning och transport (Boverket, 2017b).

Enligt Boverket (2017c) sker det utsläpp av växthusgaser under en byggnads livscykel,

framför allt från byggverksamhet (nyproduktion och rivning) och uppvärmningen i

byggnadsförvaltningsbranschen. Gällande de hälsofarliga partikelutsläppen som sker i

bygg- och byggnadssektorn kommer de huvudsakligen från värmeproduktion (Boverket,

2017d). Vid nyproduktion och renovering av byggnader sker utsläpp av kväveoxider som

är både miljö- och hälsofarliga (Boverket, 2017e). Dessutom vid byggverksamhet

används störst mängd miljö- och hälsofarliga kemiska produkter, såsom färg,

förtunningsmedel och isoleringsmaterial (Boverket, 2017f). Vidare, enligt Boverket

(2017g), uppkommer bygg- och rivningsavfall som både kan vara farligt och icke-farligt.

Det icke-farliga avfallet består främst av jordmassor, muddermassor, metallavfall och

11

träavfall. Farligt avfall består huvudsakligen av förorenade jordmassor, mineralavfall i

form avförorenad betong, tegel, asfalt och impregnerat träavfall.

3.1.3 Energi- och miljöpolitiska beslut

Energi- och miljöpolitik drivs på flera nivåer i samhället, bland annat kommunal,

nationell och EU-nivå. Några övergripande svenska klimat- och energimål till 2020 är

följande enligt Regeringen (2015a):

40 % minskning av klimatutsläppen

Minst 50 % förnybar energi

20 % effektivare energianvändning

Målet om 20 % effektivare energianvändning uttrycks, enligt Regeringen (2015b), som

ett sektorsövergripande mål om 20 % minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020.

Det finns ytterligare ett energieffektiviseringsmål som var till 2016 och var baserat i

enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv

slutanvändning av energi och energitjänster. Detta mål handlade om att, med avseende på

slutanvänd energi, åstadkomma en energibesparing till 2016 om minst 9 % av det årliga

genomsnittet 2001–2005, vilket motsvarar 33 TWh. I bostäder och lokaler sker en

betydande del av den slutliga energianvändningen. Vidare finns EU-direktiv om

byggnaders energiprestanda, varav ett innehåller huvudsakligen fem krav som ska införas

i medlemsstaterna (Energimyndigheten, 2015):

”En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda.

Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader.

Minimikrav på energiprestanda för stora renoveringar/ändringar av byggnader.

Energicertifiering av byggnader.

Besiktning av värmesystem, med panna/brännare och luftkonditioneringssystem

samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år.”

Genom en ny lag om en energideklarering av byggnader införlivandes en del av

direktivet. Lagen innebär att fastighetsägare är skyldig att upprätta en energideklaration

av byggnaden. Enligt ett annat EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara s.k. nära-

nollenergibyggnader (Boverket, 2015). Boverket föreslår (se Boverket, 2015) hur nära-

nollenergibyggnader ska definieras genom att specificera högsta specifika

energianvändning för olika byggnader, men emellertid exkludera fritt flödande energi

(från sol, vind, mark, luft och vatten) som på plats eller i närheten omvandlas till el, värme

eller kyla.

3.2 Miljöcertifiering av byggnader

SGBC (2017a) beskriver miljöcertifiering som en bedömning av hur miljömässigt hållbar

en byggnad är. Syftet med att miljöcertifiera en byggnad sammanfattas av SGBC (2013):

12

Synliggörande av miljöengagemang

Verktyg vid projektering och byggande

Bättre kvalitet på teknik och funktioner

Nöjda brukare

Konkurrensfördel om hyresgäster

Lägre förvaltningskostnader

Lägre driftskostnader

Enklare att sälja internationellt

Det finns flera olika certifieringssystem som genom ett certifikat visar en byggnads

miljöprestanda (SGBC 2017a). Enligt SGBC (2017a) är de fyra mest använda

miljöcertifieringssystemen för byggnader i Sverige: GreenBuilding, Miljöbyggnad,

BREEAM och LEED. Det vanligaste certifieringssystemet 2014 var Miljöbyggnad med

1290 registrerade och certifierade byggnader, därefter GreenBuilding med 439

byggnader, sedan LEED med 153 byggnader och slutligen BREEAM med 86 byggnader.

GreenBuilding är ett certifieringssystem grundat utifrån ett EU-initiativ som syftade att

påskynda energieffektiviseringen i bygg- och byggnadssektorn (SGBC, 2017b). Enligt

SGBC (2017b) passar certifieringssystemet för fastighetsägare och -förvaltare som vill

effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. Kravet är att

energianvändningen minskar med 25 % jämfört med tidigare eller jämfört med

nybyggnadskraven i BBR.

Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som är utvecklat för svenska förhållanden och

kan användas för både stora och små samt nya och befintliga byggnader (SGBC, 2017c).

Vidare förklarar SGBC (2017c) att Miljöbyggnad tar hänsyn till aspekter såsom energi,

inomhusmiljö och material. Byggnaden kan betygsättas med BRONS, SILVER eller

GULD.

BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) är ett

certifieringssystem utvecklat i Storbritannien och som sedan 2013 finns som svensk

version (SGBC, 2017d). Fastighetsägare och -utvecklare med nyproducerade och

befintliga kommersiella kontor och handelsbyggnader kan erhålla en BREEAM

certifiering enligt SGBC (2017d). Vidare görs bedömningen utifrån områdena

projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering,

markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt

byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel. Dessutom höjer

innovativa tekniska lösningar betyget. Byggnaden kan uppnå betygen Pass, Good, Very

Good, Excellent och Outstanding.

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) är ett USA-utvecklat

certifieringssystem som med stor bredd tar hänsyn till globala miljöaspekter såsom

vattenförbrukning och energianvändning (SGBC, 2017e). Certifieringssystemet har

samma kriterier över hela världen, vilket gör det attraktivt för internationella företag

enligt SGBC (2017e). LEED kan användas för nybyggnad, ombyggnad och befintliga

13

byggnader samt även för hela stadsdelar. Bedömningen görs utifrån områdena

vattenanvändning, energianvändning, närmiljö, material samt inomhusklimat. Dessutom

kan bonuspoäng uppnås för innovation i projektet och regionala hänsynstaganden.

Betygssystemet är poängbaserat och byggnaden kan uppnå betygen Certifierad, Silver,

Guld eller Platinum.

3.2.1 Miljöcertifieringssystemet LEED

Eftersom byggnaden i detta examensarbete certifierades med LEED (Leadership in

Energy and Environmental Design), version 2009, innehåller detta avsnitt relevanta delar

om detta certifieringssystem. LEED är utvecklat och administrerat av United States Green

Building Council (USGBC). För LEED 2009 i Sverige finns flera olika

bedömningssystem: LEED for New Construction & Major Renovations, LEED for Core

& Shell, LEED for Schools, LEED for Healthcare, LEED for Retail, LEED for

Commercial Interiors och LEED for EBOM (USGBC, 2014). Byggnaden i detta projekt

certifierades med LEED 2009 New Construction & Major Renovations, därmed

behandlas endast detta bedömningssystem framöver i detta avsnitt med fakta från

USGBC (2016).

LEED 2009 New Construction & Major Renovations betygsätter byggnaden enligt

följande poängskala:

Certifierad 40-49 poäng

Silver 50-59 poäng

Guld 60-79 poäng

Platinum 80-110 poäng

En byggnad kan totalt erhålla 110 poäng.

Bedömningssystemet behandlar sju bedömningsområden (med högsta möjliga poäng i

parantes):

Hållbar närmiljö (26 poäng)

Vattenanvändning (10 poäng)

Energi & Atmosfär (35 poäng)

Material & resurser (14 poäng)

Inomhusklimat (15 poäng)

Innovation i design (6 poäng)

Regionala hänsynstaganden (4 poäng)

I detta examensarbete behandlas endast bedömningsområdet Energi & Atmosfär som

tidigare nämnts i 1.4 Avgränsningar. Målet med detta bedömningsområde är att minska

byggnadens energianvändning, öka andelen förnybar energi, förbättra

energiuppföljningen samt eliminera användningen av växthusgaser av typen CFC

14

(klorfluorkarboner), vilka kan användas som köldmedier (USGBC, 2016). Energi &

Atmosfär består av följande delområden:

Optimerad energianvändning (19 poäng)

Förnybar energi producerad på plats (7 poäng)

Förbättrad drift av byggnaden (2 poäng)

Förbättring hantering av köldmedier (2 poäng)

Mätning och verifikation (3 poäng)

Grön energi (2 poäng)

Vidare har detta examensarbete endast behandlat delområdet ”Optimerad

energianvändning”, vilket är det största delområdet, med 19 poäng som högsta möjliga

poäng, i LEED 2009 New Construction & Major Renovations. Detta delområde syftar till

att bedöma nivån av energieffektivitet för att minska miljömässig och ekonomisk

påverkan orsakat av överflödig energianvändning. Bedömningen går till så att projekterad

(Proposed) byggnadsprestanda jämförs med en referensbyggnad (Baseline building) som

är baserad på LEED-standard och amerikansk standard. Det finns två alternativa

tillvägagångssätt för delområdet ”Optimerad energianvändning”. Det första alternativet,

som också är använt i LEED-certifieringen för byggnaden i detta examensarbete, utgår

från att utföra energiberäkningar utifrån en simuleringsmodell av byggnaden. Det andra

alternativet utgörs av att certifieringsteamet dokumenterar energibesparingar utifrån ett

normativt fall. Energianvändningen räknas om till energikostnad beroende på vilken typ

av energi (exempelvis el, värme eller kyla) och energikälla som används. Andelen för de

minsta energikostnadsbesparingar, jämfört med referensprestanda, som krävs för att få

respektive EAC1-poäng (poäng för ”Optimerad energianvändning”) kan ses i Tabell 1.

Tabell 1. Kravet på energikostnadsbesparing för respektive poäng gällande renovering

av befintlig byggnad för ”Optimerad energianvändning” enligt LEED 2009 New

Construction & Major Renovations (USBGC, 2016)

Energikostnadsbesparing [%] EAC1-poäng

8 1

10 2

14 4

18 6

22 8

26 10

30 12

34 14

38 16

42 18

15

3.3 Hotellverksamheter

3.3.1 Energiaspekter

Hotell i Sverige använder enligt IVA (2013) i genomsnitt 250 kWh per kvadratmeter och

år. I Figur 1 kan fördelningen av energianvändningen i ett genomsnittligt hotell ses. Den

största delen, 47 %, används till uppvärmning och varmvatten, knappt 40 % utgörs av

verksamhetsel och resterande energi är fastighetsel, exempelvis fläktar.

Figur 1. Fördelning av energianvändning i genomsnittligt hotell i Sverige (IVA, 2013)

Enligt IVA (2013) påverkas energianvändningen i hotellbranschen av flera olika aktörer.

Byggnadsägarna är ansvariga för investeringar i klimatskal och installationer. Externa

förvaltningsbolag eller hotellets egna drifttekniker sköter driften. Dessutom påverkar

hotellgästerna med sina handlingar och beteenden genom att bestämma rumstemperatur,

varmvattenanvändning och elförbrukning. Hotellgäster förväntar sig allt varmare rum på

vintrarna och allt kallare rum på somrarna, vilket ökar energianvändningen.

Belysning11%

Övrig

fastighetsel

4%

Fläktar11%

Värme och

varmvatten

47%

Övrig

verksamhetsel

5%

Köksutrustning

22%

Belysning Övrig fastighetsel Fläktar

Värme och varmvatten Övrig verksamhetsel Köksutrustning

16

4. Byggnaden Rotundan 3

Elite Eden Park Hotel ligger vid korsningen Linnégatan och Sturegatan och finns i

byggnaden Rotundan 3. Rotundan 3 ägs av AFA Fastigheter. Byggnaden uppfördes år

1959 med sju våningar ovan och tre våningar under mark (AFA Fastigheter, 2017). I

många år användes byggnaden som kontor, men hösten 2008 flyttade den sista

kontorshyresgästen ut och byggnaden blev tomställd. AFA Fastigheter anlitade

SKANSKA som entreprenör för att totalrenovera byggnaden till ett hotell (AFA

Fastigheter, 2017). SKANSKA anlitade i sin tur underentreprenörer som hjälpte till med

delar av renoveringsprocessen och miljöcertifieringen av byggnaden. Elite Eden Park

Hotel färdigställdes år 2011 (Jacobsson, 2017).

4.1 LEED-certifiering av byggnaden

Byggnaden certifierades enligt LEED 2009 New Construction and Major Renovations.

Gällande delområdet ”Optimerad energianvändning” i bedömningsområdet ”Energi &

Atmosfär” valdes alternativet ”Energiberäkning i simuleringsprogram”. Detta alternativ

valdes för att kunna basera certifieringen på en jämförelse mellan ett referensfall av

byggnaden och ett fall efter renoveringen som motsvarade den projekterade byggnaden

ur ett energiperspektiv. Jämförelsen utfördes med syfte att kunna fastställa den

energibesparing och de energikostnader som byggnaden uppnår genom renoveringen av

byggnaden.

Simuleringsprogrammet som valdes för energiberäkningarna var programmet IDA ICE.

Under miljöcertifieringsprocessen skapades därför två IDA ICE-modeller av byggnaden

för att kunna beräkna energibesparingen mellan de två fallen. Alltså, en modell byggdes

för referensfallet (referensbyggnaden/Baseline building) och en modell för den

projekterade byggnaden (Proposed building). Byggnaden som modellerades i båda fallen

har Atemp= 5740 m2, vilket är något lägre än den Atemp som den färdigrenoverade

byggnaden har, se avnitt 4.2 Den nuvarande byggnaden.

Modellen för referensfallet innebär en referensbyggnad baserad på en standarddesign av

byggnaden enligt LEED-riktlinjer (SKANSKA, 2011). Riktlinjerna gäller flera olika

saker som exempelvis dagsljus, material och byggnadsegenskaper. Anledningen till att

LEED-certifieringen baseras på en referensbyggnad av byggnaden enligt LEED-riktlinjer

är på grund av att detta ska ge liknande grundförutsättning för alla byggnader som

certifieras enligt LEED. Detta ska ge en rättvis bedömning för alla LEED-certifieringar

då alla certifierade byggnader enligt LEED bygger på en liknande basnivå. Vidare ska

detta ge möjlighet att kunna jämföra olika byggnaders LEED-certifieringsnivåer

(USGBC, 2009).

Modellen av den projekterade byggnaden (Proposed buildning) motsvarar byggnaden då

alla planerade energieffektiva lösningar har implementerats, alltså den färdigställda

byggnaden efter renoveringsprocessen. Den projekterade byggnaden bygger på

17

referensbyggnaden men med förbättrade byggnadsegenskaper och tekniska komponenter

i enlighet med de energieffektiva lösningar som implementerades. I detta fall hade den

projekterade byggnaden exempelvis bättre fönster ur ett energiperspektiv, mer energisnål

belysning och högre verkningsgrad på värmeväxlaren i jämförelse med

referensbyggnaden (SKANSKA, 2011). Fler av de energieffektiva lösningar som

implementerades i samband med renoveringen av byggnaden finns beskrivna under

avsnitt 4.2.1 Energieffektiva lösningar.

Energiberäkningarna av modellerna som utfördes under miljöcertifieringen var

genomförda genom simulering i programmet IDA ICE. Modellerna simulerades för ett

normalår i Stockholm. Normalåret innehåller ihopklippta väderdata från åren 1981-2010

i Stockholm för att kunna representera ett typiskt klimat i Stockholm över ett år.

Energiberäkningarna i simuleringsprogrammet tog även hänsyn till kringliggande

byggnader och skuggor som uppkom på grund av dem. Från energisimuleringarna av

modellerna i IDA ICE erhölls årliga värden för energianvändningen av de två fallen

(referens- och projekterat fall).

Utifrån resultatet från energiberäkningarna av modellerna i programmet IDA ICE

beräknades energibesparingen för den projekterade byggnaden fram med

referensbyggnadens energianvändning som referensvärde. Energibesparingen uppgick

till 43%. Vidare under certifieringsprocessen beräknades energikostnaderna för att ta

fram vilken certifiering den projekterade byggnaden skulle erhålla (SKANSKA, 2011).

Kostnadsberäkningarna gällande energianvändningen för referensbyggnaden och den

projekterade byggnaden kan ses i Figur B5.1, Figur B5.2, Figur B5.3 och Figur B5.4 i

Bilaga 5. Kostnadsbesparingen ur ett energiperspektiv beräknades att uppgå till 38%

vilket motsvarade certifieringsnivån LEED Guld enligt SKANSKA (2011).

År 2011 lämnades ansökan in till USGBC i USA för granskning och byggnaden

certifierades slutligen år 2012 med LEED Guld. Då certifieringen av byggnaden var klar,

var restaurangen färdigställd men inte möblerad och restaurangens kök hade inte utrustats

med vitvaror. Möbler, vitvaror samt frys- och kylrum tillkom efter certifieringen

(Jacobsson, 2017).

4.1.1 Erhållna poäng enligt certifieringssystemet LEED

Byggnaden certifierades med LEED Guld, som tidigare nämnt, då byggnaden erhöll 65

poäng av totalt 110 poäng enligt bedömningssystemet LEED. Dessa poäng var fördelade

över samtliga bedömningsområden enligt nedan (USGBC, 2012):

Hållbar närmiljö - 17/26 poäng

Vattenanvändning - 2/10 poäng

Energi & Atmosfär - 23/35 poäng

Material & resurser - 5/14 poäng

Inomhusklimat - 10/15 poäng

Innovation i design - 4/6 poäng

18

Regionala hänsynstaganden - 4/4 poäng

Gällande bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär” fördelades poängen över

delområdena på följande sätt (USGBC,2012):

Optimerad energianvändning- 16/19 poäng

Förnybar energi producerad på plats- 0/7 poäng

Förbättrad drift av byggnaden - 2/2 poäng

Förbättrad hantering av kylmedel – 2/2 poäng

Mätning & verifikation – 3/3 poäng

Grön energi – 0/2 poäng

Ytterligare information om byggnadens erhållna poäng inom samtliga

bedömningsområden och delområden finns i Bilaga 7.

4.2 Den nuvarande byggnaden

Byggnaden omfattar en bruksarea om cirka 7100 m2 (AFA Fastigheter, 2017), där

byggnadens Atemp är 6185 m2. För närvarande hyr Elite Hotel denna byggnad av AFA

Fastigheter och bedriver hotellverksamhet i byggnaden. Hotellet har 111 dubbelrum, 6

enkelrum, 6 juniorsviter samt 1 lyxsvit (AFA Fastigheter, 2017).

Rummen innehåller elektriska laster som TV (150W), minibar (100W), handdukstork

(80W) och belysning (412W). Golvvärme finns i badrummet och har märkeffekten

26W/m2 (SKANSKA, 2011). Styrning av belysning och golvvärme i rummen är kopplade

till kortläsaren på hotellrummens dörr. Dessutom finns temperaturstyrning som ger

hotellgästerna möjlighet att styra över inomhustemperaturen i hotellrummen.

Standardvärdet för denna temperaturstyrning är 21°C, vilket är den inomhustemperatur

som önskas året runt för att hålla ned energianvändningen och samtidigt ha ett behagligt

inomhusklimat med en temperatur som är behaglig för gästerna. Inomhustemperaturen

kan varieras mellan 21±2°C. Vilken temperatur som hotellrummet får bestäms av den

temperatur som hotellgästen ställer in temperaturstyrningen på. När hotellgästerna lämnar

rummet eller checkar ut återställs emellertid inte temperaturen till standardvärdet, utan

temperaturen fortsätter att vara det värde som temperaturstyrningen var inställt på av

hotellgästerna.

Hotellet har även andra utrymmen som bland annat restaurang, pub, garage,

konferensrum, kontorsrum, gym, omklädningsrum, trapphus samt kyl- och frysrum

(Hagelfors, 2017a).

4.2.1 Energieffektiva lösningar

Uppvärmning och tappvarmvatten i Rotundan 3 kommer från fjärrvärme. Fjärrvärme

innebär att ett fjärrvärmeverk hettar upp vatten som sprids till de byggnader som är

uppkopplade på fjärrvärmenätet (Svensk Fjärrvärme, 2005). Vidare förklarar Svensk

19

Fjärrvärme (2005) att vattnet värms till mellan 70 och 120ºC, beroende på årstid och

väder, och leds via välisolerade rör under högt tryck till fjärrvärmecentraler i varje

byggnad. Fjärrvärmecentralen består av två värmeväxlare, dels en som utnyttjar det

varma vattnets värme för att värma upp byggnadens element och en annan som används

till tappvarmvattnet. I Rotundan 3 används fjärrvärmen även till vattenburen golvvärme

och handdukstorkar, vilket enligt Svensk Fjärrvärme (2009) bidrar till effektiv

energianvändning eftersom dessa annars skulle vara eluppvärmda. Dessutom är en

avloppsvärmeväxlare installerad i Rotundan 3, som tar tillvara på värmen som finns i

avloppsvattnet, dvs vatten från toalett, tvättställ, dusch osv (Kauppinen, 2017).

Avloppsvärmeväxlaren består av två rör, i det inre röret flödar avloppsvatten och i det

yttre flödar det kalla vattnet (Kauppinen, 2017). Enligt Kauppinen (2017) har

avloppsvärmeväxlaren i byggnaden en verkningsgrad på runt 40–50%.

Kylbehovet i Rotundan 3 tillgodoses från fjärrkyla. Fjärrkyla bygger på samma princip

som fjärrvärme, men istället för varmt vatten distribueras kallt vatten i ett fjärrkylanät till

byggnadens fjärrkylacentral (Tekniska verken, 2016). Det ingående kalla vattnet håller

en temperatur på cirka 7-10ºC och kylan överförs via en värmeväxlare till byggnadens

kylutrustning enligt Tekniska verken (2016).

Ventilationssystemet i Rotundan 3 är ett så kallat FTX-system, vilket innebär att värmen

i frånluften återvinns genom att värma upp tilluften i en värmeväxlare (Svensk

Ventilation, 2017). I Rotundan 3 finns en torr plattvärmeväxlare installerad som

återvinner värmen två gånger. Denna plattvärmeväxlare har en verkningsgrad på 89%.

Det finns även så kallad evaporativ kylning som vid behov kyler frånluften genom att

fukta den och via värmeväxlaren kyls sedan tilluften (Kauppinen, 2017). Tilluften kan

kylas ned 8-10ºC på detta sätt enligt Kauppinen (2017).

Rotundan 3 utrustades med energieffektiva fönster vid renoveringen. Dessa fönster har

lågt U-värde för att minska fjärrvärmeanvändningen och lågt g-värde för att minska

fjärrkylaanvändningen (SKANSKA, 2011). Vidare enligt SKANSKA (2011) har de flesta

av byggnadens glas ett U-värde på 1,3 W/m2K, g-värde 0,29–0,31 och har

kryptongasfylld spalt. Emellertid har ej solutsatta fönster i norr U-värde 1,4 W/m2K, g-

värde 0,6 och argongasfylld spalt. Dessutom byttes några av byggnadens fönster inte ut

vid renoveringen, dessa fönster har betydligt högre U- och g-värden. Medelvärdet för U-

värdet för byggnadens samtliga fönster är 1,5 W/m2K och medelvärdet för g-värdet för

samtliga fönster är 0,33.

Hela byggnaden är utrustad med LED-lampor, vilka drar ungefär 80% mindre än

glödlampor och har upp till 15 gånger så hög livslängd (Energimyndigheten, 2016).

4.2.2 Byggnadens energianvändning

Den projekterade energianvändningen kommer från energiberäkningarna i programmet

IDA ICE. Dessa energiberäkningar utfördes i samband med LEED-certifieringen

(SKANSKA, 2011). Den verkliga energianvändningen för åren 2012–2016 är uppmätta

20

värden som erhållits från de installerade energimätarna i byggnaden (Hagelfors, 2016).

Energianvändningen i denna studie är indelad i följande energiposter; fjärrvärme,

fjärrkyla och el (fastighetsel och verksamhetsel).

Beräkningar och värden för byggnadens fjärrvärmeanvändning finns i Bilaga 1. För

fjärrvärmeanvändningen står uppvärmning av tappvarmvatten för en stor del av

förbrukningen. Vattnet värms från 4°C till den önskade temperaturen 55°C utan en

avloppsvärmeväxlare. Då byggnaden har en avloppsvärmeväxlare skulle denna komma

att förvärma vattnet upp till 10°C (Kauppinen, 2017). Medelvärdet för vattnets temperatur

efter förvärmningen under ett år är 7°C vilket innebär en 3°C ökning av temperaturen

(Hagelfors, 2017a). Byggnadens tappvarmvattenförbrukning och energiåtgång kan ses i

Tabell 2 och beräkningar finns presenterade i Bilaga 1.

Tabell 2. Byggnadens tappvarmvattenförbrukning mellan åren 2012–2016. Observera

att värdena är avrundade (Hagelfors, 2017)

År

Tappvarmvattenanvändning

[m3/dygn]

Energi för uppvärmning av

tappvarmvatten

[kWh/m2,år]

2016 14 46

2015 14 46

2014 13 44

2013 13 42

2012 12 41

Byggnadens totala fjärrkylaanvändning utgörs både av komfortkyla och

verksamhetskyla. Verksamhetskylan går till kylning av kyl- och frysmaskiner som är

anslutna till byggnadens restaurangverksamhet (Hagelfors, 2017a). I LEED-

certifieringen av byggnaden togs endast hänsyn till komfortkyla, vilket innebär att

verksamhetskylan exkluderades (Jacobsson, 2017). Därför har det endast tagits hänsyn

till komfortkyla i detta examensarbete.

Det projekterade värdet som erhölls från energiberäkningen motsvarade byggnadens

användning av komfortkyla (SKANSKA, 2011). I verkligheten visar byggnadens

energimätare en total fjärrkylaanvändning som består både av komfort- och

verksamhetskyla. Ett medelvärde för användningen av verksamhetskyla beräknades

därför i detta examensarbete, denna beräkning kan ses i Bilaga 2. Beräkningen gav en

medelverksamhetskylaanvändning på 24 𝑘𝑊ℎ

å𝑟 ∙ 𝑚2,Atemp och denna kyla subtraherades bort

från den totala fjärrkylaanvändningen. Användningen av komfortkyla i tabellform kan

ses i Bilaga 2.

21

Gällande elanvändningen delas denna post in i fastighetsel och verksamhetsel, eftersom i

LEED-certifieringssystemet görs denna indelning och både användningen av fastighets-

och verksamhetsel tas hänsyn till. I detta examensarbete har indelningen gjorts med

vägledning från Tabell 3 som visar exempel på apparater som inräknas som användare av

fastighets- respektive verksamhetsel vid LEED-certifiering av byggnader (SKANSKA,

2011). Värden för elanvändningen kan ses i Bilaga 3.

Tabell 3. Exempel på apparater som inräknas som användare av fastighetsel och

verksamhetsel

Fastighetsel Verksamhetsel

Fläktar Belysning i Verksamhet / Bostad

Pumpar Belysning i trädgård och på gångstråk

Hissar och rulltrappor mm Hushållsmaskiner

Del av Belysning Tvättstuga

Luftridåer Motorvärmare

Värmekablar Poolvärmare

Tappvarmvatten Poolcirkulationspump

Rörförluster kyla Serverrum

Rörförluster VVC Datorcentral

Styr- och övervakningsutrustning Restaurangkök

Pumpar och fläktar för frikyla Restaurangventilation

Motionshall

Lablokaler

Markvärme

22

5. Resultat

5.1 Energiuppföljning

I energiuppföljningen i detta examensarbete redovisas byggnaden Rotundan 3s

energianvändning (fjärrvärme-, fjärrkyla- och elanvändning) för åren 2012-2016 och den

projekterade energianvändningen för att se hur dessa skiljer sig åt. Orsakerna till

skillnaden mellan verklig och projekterad energianvändning kan vara många, men i 5.4

Känslighetsanalys undersöks hur mycket några utvalda parametrar påverkar

energianvändningen.

Byggnadens energianvändning för åren 2012-2016, som behandlas i detta avsnitt, har

erhållits från fastighetstekniska chefen på Elite Eden Hotel. Det projekterade värdet för

energianvändningen är baserat på de värden som finns dokumenterat gällande LEED-

certifieringen från SKANSKA.

Modellen av den projekterade byggnaden (se 4.1 LEED-certifiering av byggnaden) är

baserad på en Atemp på 5740 m2. Utomhustemperaturen i byggnadens omgivning är

baserad på ett normalår. De projekterade värdena för de påverkansparametrar som

studeras i detta examensarbete är en beläggningsgrad för hotellet (andelen uthyrda rum,

tidsschema för projekterat användande av laster finns i Bilaga 6) på 38%,

tappvarmvattenanvändning på 10 m3/dygn och temperaturverkningsgrad för

värmeväxlare på 89%. Dessutom är det projekterade medelvärdet på g-värde och U-värde

för byggnadens fönster 0,33 respektive 1,5 W/m2K. Inomhustemperaturen i

hotellrummen projekterades till 21-25°C. Läs mer under avsnitt 4.1 LEED-certifiering av

byggnaden. Vidare har endast normalkorrigerade värden för fjärrvärme och komfortkyla

tagits hänsyn till i energiuppföljningen. Mer om detta finns under avsnitt 4.2.2

Byggnadens energianvändning. Energianvändningen för åren 2012-2016 samt för den

projekterade byggnaden finns i Bilaga 1, Bilaga 2 och Bilaga 3. Byggnadens totala

energianvändning inkluderar användningen av fjärrvärme (normalkorrigerad),

komfortkyla och el.

I Figur 2 presenteras byggnadens totala energianvändning grafiskt för åren 2012–2016

och den projekterade energianvändningen. Den totala energianvändningen för åren 2012–

2016 är högre än den projekterade energianvändningen vilket kan ses i Figur 2. Detta

innebär att byggnadens energianvändning inte når upp till den energianvändning som

projekterades under LEED-certifieringen. Notera att energianvändningen år 2012

inkluderar datafel gällande elanvändningen. Detta resulterar i att byggnadens

energianvändning år 2012 till viss del är missvisande.

23

Figur 2. Byggnadens totala energianvändning för åren 2012–2016 samt för den

projekterade energianvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

I Tabell 4 har den projekterade byggnadens totala energianvändning jämförts med

byggnadens energianvändning mellan åren 2012–2016. Byggnadens energianvändning år

2016 har störst avvikelse, på 38 %, vid jämförelse med det projekterade värdet när 2012

års energianvändning har exkluderats. Den lägsta avvikelsen är 25 % vilket kan ses vid

jämförelse av energianvändningen år 2014 och det projekterade värdet.

Tabell 4. Skillnaden mellan den verkliga byggnadens energianvändning och den

projekterade energianvändningen i % (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011)

Total energianvändning

[kWh/m2,år]

Avvikelse från projekterat värde

[%]

Projekterad byggnad 200 Referensvärde

År 2016 275 38

År 2015 253 27

År 2014 250 25

År 2013 256 28

År 2012 288 44

I Tabell 5 presenteras energibesparing i procent för energianvändningen för åren 2012–

2016 med referensbyggnadens (se avsnitt 4.1 LEED-certifiering av byggnaden)

0

100

200

300

400

2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat

värde

To

tal

ener

gia

nvän

dn

ing

[kW

h/m

2,å

r]

Byggnadens totala energianvändning

24

energianvändning som utgångspunkt. Energibesparingen för projekterad byggnad är 43%

vid jämförelse med referensbyggnaden. Den högsta energibesparingen för den verkliga

byggnaden är 29 % vilket erhålls genom att jämföra referensbyggnad med den undersökta

byggnadens energianvändning år 2014.

Tabell 5. Skillnaden mellan den verkliga byggnadens energianvändning, den

projekterade energianvändningen och energianvändning för referensbyggnaden

(Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011)

Total energianvändning

[kWh/m2,år]

Energibesparing jämfört med

referensbyggnad

[%]

Referensbyggnad 352 Referensvärde

Projekterad byggnad 200 43

År 2016 275 21

År 2015 253 28

År 2014 250 29

År 2013 256 27

År 2012 288 18

5.1.1 Fjärrvärmeanvändning

Den normalårskorrigerade fjärrvärmeanvändningen för åren 2012–2016 kan ses i ett

grafiskt format i Figur 3. Figur 3 visar även hur hög den verkliga användningen är i

jämförelse med det projekterade värdet. Det som kan utläsas från Figur 3 är att

fjärrvärmeanvändningen minskade mellan åren 2012–2014 men har sedan dess ökat något

under de senaste två åren.

Det som kan utläsas från Figur 3 är att den verkliga fjärrvärmeanvändningen för åren

2012-2016 är något högre än det projekterade värdet. Den största avvikelsen kan ses vid

jämförelse mellan det projekterade värdet och 2016 års fjärrvärmeanvändning. Denna

avvikelse gällande fjärrvärmeanvändningen är cirka 26 kWh/m2,år, vilket ger 35%

avvikelse. Den minsta avvikelsen för fjärrvärmeanvändningen kan utläsas vid jämförelse

mellan 2014 års fjärrvärmeanvändning och den projekterade användningen. I detta fall är

skillnaden 6 kWh/m2,år och 8 % i procentuell avvikelse.

25

Figur 3. Den årliga fjärrvärmeanvändningen för åren 2012-2016 och den projekterade

fjärrvärmeanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

Den projekterade och verkliga fjärrvärmeanvändningen sett över ett år kan ses i Figur 4.

Fjärrvärmeförbrukningen över ett år följer en liknande trend för samtliga värden vilket

innebär att inga stora avvikelser på grund av datafel eller liknande påverkar resultatet.

Figur 4. Den årliga fjärrvärmeanvändningen sett över ett år för åren 2012-2016 och

den projekterade fjärrvärmeanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

0

50

100

150

2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat

värde

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Årlig användning av fjärrvärme

0

5

10

15

20

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månatlig användning av fjärrvärme

2016

2015

2014

2013

2012

Projekterat

värde

26

5.1.2 Fjärrkylanvändning

Fjärrkylaanvändningen (där endast komfortkyla tas hänsyn till) presenteras i Figur 5. Som

kan utläsas i Figur 5 är att den projekterade fjärrkylaanvändningen är väsentligt lägre än

fjärrkylaanvändningen för åren 2012–2016. Dessutom visar Figur 5 att användningen av

fjärrkyla mellan åren 2012–2016 har ökat med cirka 67%.

Avvikelsen mellan fjärrkylaanvändningen år 2016 och det projekterade värdet är 19

kWh/m2,år, vilket är den största avvikelsen mellan den verkliga och projekterade

användningen av fjärrkyla. Procentuellt sett blir denna avvikelse 173%. Den lägsta

avvikelsen är 7 kWh/m2,år (66% avvikelse) och detta gäller vid jämförelse mellan 2012

års användning och det projekterade värdet.

Figur 5. Den årliga fjärrkylaanvändningen för åren 2012-2016 och den projekterade

fjärrkylaanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

Figur 6 presenterar fjärrkylaanvändningens variation över ett år. Fjärrkylaanvändningen

följer en trend vilket innebär att värden för fjärrkylaanvändningen är rimliga. Toppvärdet

för juli år 2014 som kan ses i Figur 6 representerar en hög användning av fjärrkyla som

kan bero på höga temperaturer under denna månad.

0

10

20

30

40

2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat

värde

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g [

kW

h/m

2,å

r]

Årlig fjärrkylaanvändning

27

Figur 6. Den årliga fjärrkylaanvändningen sett över ett år för åren 2012-2016 och den

projekterade fjärrkylaanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

5.1.3 Elanvändning

Elanvändningen presenteras grafiskt med hjälp av Figur 7. Som kan utläsas i Figur 7 är

den totala elförbrukningen för år 2012-2016 högre än det projekterade värdet för

elförbrukningen. Detta beror främst på att den projekterade verksamhetselanvändningen

är lägre än den verkliga användningen av verksamhetsel. Däremot är den projekterade

fastighetselanvändningen något högre än fastighetselanvändningen för åren 2012-2016. I

stora drag är byggnadens verkliga elanvändning relativt konstant från år till år. Notera att

elanvändningen år 2012 innehåller datafel, vilket gör att elanvändningen blir högre än de

andra årens elanvändning. Därför exkluderas användningen för år 2012 i Figur 8 och

Figur 9.

Vid jämförelse mellan den totala elanvändningen för åren 2012-2016 och det projekterade

värdet är avvikelsen i genomsnitt cirka 30 kWh/m2,år vilket ger cirka 26% avvikelse.

Gällande verksamhetsel är medelavvikelsen mellan projekterade och verklig

energianvändning 36 kWh/m2,år och detta innebär en avvikelse på 44%. Den projekterade

användningen av fastighetsel är i genomsnitt cirka 9 kWh/m2,år högre än användningen

för åren 2013-2016. Detta ger en skillnad på 27 %.

0

5

10

15

Jan

Feb

Mar

Ap

r

Maj

Jun

Jul

Au

g

Sep

Ok

t

No

v

Dec

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månatlig fjärrkylaanvändning

2016

2015

2014

2013

2012

Projekterat

värde

28

Figur 7. Den årliga elanvändningen för åren 2013-2016 och den projekterade

elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

I Figur 8 presenteras användningen av fastighetsel över ett år. Den projekterade

användningen av fastighetselen är högre samt mer konstant över ett år vid jämförelse

mellan användningen för åren 2013-2016. Detta kan bero på att vid projektering används

ofta ett schablonvärde för fastighetselanvändningen vilket används över hela året. Trots

att simuleringsprogrammet är omfattande och tar hänsyn till flera aspekter, tas inte

tillräckligt många aspekter hänsyn till för att täcka in variationen av

fastighetselanvändninngen över ett år.

0

50

100

150E

lfö

rbru

kn

ing [

kW

h/m

2,å

r]Årlig elförbrukning

Fastighetsel

Verksamhetsel

Total elförbrukning

Trendlinje för

fastighetsel

Trendlinje förverksamhetsel

Trendlinje för total

elförbrukning

29

Figur 8. Fastighetselanvändningen över ett för åren 2013-2016 och den projekterade

elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

Användningen av verksamhetsel över ett år presenteras i Figur 9. Den projekterade

användningen är lägre än användningen av verksamhetsel för åren 2013-2016. Dock

följer samtliga värden samma trend.

Figur 9. Verksamhetselanvändningen över ett för åren 2013-2016 och den projekterade

elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

0

2

4

Fö

rbru

knin

g a

v f

asti

ghet

sel

[kW

h/m

2,m

ån]

Månatlig användning av fastighetsel

2016

2015

2014

2013

Projekterat

värde

0

5

10

15

Fö

rbru

knin

g a

v v

erk

sam

het

sel

[kW

h/m

2,m

ån]

Månatlig användning av verksamhetsel

2016

2015

2014

2013

Projekterat

värde

30

5.2 Byggnadens betygsnivå enligt LEED-certifieringssystemet

Den totala energikostnaden, kostnadsbesparingen och den slutgiltiga betygsnivån för

respektive år presenteras i Tabell 6. Beräkningarna är gjorda i detta examensarbete med

hjälp av Bilaga 4 och Tabell 1. Den verkliga byggnadens energikostnadsbesparingar år

2013–2016 uppnådde betygsnivån LEED-Silver, vilket är lägre än den projekterade

byggnadens betygsnivå LEED-Guld. Data för byggnadens energianvändning år 2012

innehåller ett antal fel och osäkerheter vilket innebär att betygsnivån för detta år är

missvisande och exkluderas från studien.

Tabell 6. Erhållen certifieringsnivå för projekterad byggnad och den verkliga

byggnaden vid jämförelse med referensbyggnad.

Total energikostnad

[tusen USD/år]

Kostnadsbesparing

EAC1-

poäng[1]

Total

poäng[2]

Betygsnivå[2]

Referensbyggnad 252 0 0p - -

Projekterad byggnad 155 38% 16p 65p Guld

År 2016 207 18% 6p 55p Silver

År 2015 197 22% 8p 57p Silver

År 2014 195 23% 8p 57p Silver

År 2013 202 20% 7p 56p Silver

År 2012 236 6% 0p 49p Certifierad

5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga, projekterad och simulerad energianvändning

För att verifiera den simulerade energianvändningen, och därmed validera

simuleringsmodellen, simulerades en modell av den verkliga byggnaden för att jämföra

dessa resultat med byggnadens verkliga energianvändning samt den projekterade

energianvändningen. För att kunna göra detta har fem påverkansparametrar analyserats:

Beläggningsgrad, fönstrens g-värde och U-värde, tappvarmvattenanvändning,

verkningsgraden för värmeväxlaren ( 𝜂𝑣𝑣𝑥 ) och inomhustemperatur (temp). Dessa

påverkansparametrar återkommer senare i rapporten under 5.4 Känslighetsanalys.

Värdena på parametrarna varierar vid jämförelse av den projekterade byggnaden och den

verkliga byggnaden, vilket kan ses i Tabell 7. Emellertid i Tabell 7 kan det ses att för g-

värde, U-värde och 𝜂𝑣𝑣𝑥 är lika för både den verkliga och projekterade byggnaden. Detta

är på grund av att det inte är möjligt att bestämma värden på dessa parametrar för den

[1] USGBC (2016, s.48) [2] USGBC (2016, s.8)

31

verkliga byggnaden och därför antas de vara lika stora som de projekterade värdena.

Värdena på påverkansparametrarna för den verkliga byggnaden är baserade på värden

från 2016. Det är således dessa värden som användes vid simulering av den verkliga

byggnaden.

Tabell 7. Värden för olika påverkansparametrar

Påverkansparameter Värde år 2016 Projekterat värde[3]

Beläggningsgrad 75%[4] 38%

g-värde 0,33 (medelvärde)[5] 0,33 (medelvärde)

U-värde 1,5 W/m2K (medelvärde) [6] 1,5 W/m2K (medelvärde)

Tappvarmvattenanvändning 14 m3/dygn[7] 10 m3/dygn

Verkningsgrad för

värmeväxlaren (𝜂𝑣𝑣𝑥)

89%[8] 89%

Inomhustemperatur 19-23 °C[9] 21-25 °C

I Figur 10 presenteras byggnadens totala årliga energianvändning, där

energianvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga

energianvändningen år 2016 och projekterad energianvändning. Energianvändningen för

simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i Bilaga 4. I Tabell 8 visas

avvikelserna mellan de tre fallen i procent. Minustecknet framför avvikelsen i Tabell 8

innebär att värdet är lägre än referensvärdet. Plustecknet framför avvikelsen betyder att

värdet är högre än referensvärdet.

Figur 10 och Tabell 8 visar att den verkliga energianvändningen år 2016 är högst av de

tre fallen. Vid jämförelse mellan energianvändningen erhållen från simuleringen baserad

på verkliga värden och byggnadens verkliga energianvändning år 2016 är

energianvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 12% (eller 32

kWh/m2,år) lägre än den verkliga energianvändningen år 2016. Energianvändningen från

simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 43 kWh/m2,år högre, vilket

motsvarar en avvikelse på 22%, än den projekterade byggnadens energianvändning.

Detta innebär att simuleringsmodellen för den projekterade byggnaden som använts

innehåller parametrar som skiljer sig från de verkliga värdena då energianvändningen från

simuleringen som är baserad på verkliga värden kom närmare den verkliga

[3] Samtliga värden i kolumnen "Projekterat värde" har erhållts från SKANSKA (2011) [4] Hagelfors (2017a) [5] SKANSKA (2011) [6] SKANSKA (2011) [7] Hagelfors (2017b) [8] SKANSKA (2011) [9] Hagelfors (2017a)

32

energianvändningen år 2016 än den projekterade energianvändningen. Vidare innebär

detta även att programmet inte kan återskapa en helt korrekt bild av verkligheten utan

programmet är till viss del bristfällig.

Figur 10. Jämförelse av energianvändning vid simulering baserad på verkliga värden,

verklig energianvändning och projekterad energianvändning (Hagelfors, 2017b)

(SKANSKA, 2011).

Tabell 8. Avvikelse av energianvändningen för den projekterade byggnaden, verkliga

byggnaden år 2016 samt den simulerade energianvändningen baserad på simulering

med verkliga värden för år 2016.

Total

energianvändning

[kWh/m2,år]

Avvikelse från

projekterat värde

[%]

Avvikelse från

energianvändningen år 2016

[%]

Projekterad byggnad 200 Referensvärde -38

År 2016 275

+38

Referensvärde

Simulering baserad på

verkliga värden 243

+22

-12

I Figur 11 presenteras byggnadens årliga fjärrvärmeanvändning, där

fjärrvärmeanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den

verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016 och projekterad fjärrvärmeanvändning.

Fjärrvärmeanvändningen för simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i

Bilaga 4. Vidare i Figur 12 presenteras månatlig fjärrvärmeanvändning för de tre fallen.

0

100

200

300

Simulering

baserad på

verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat värde

En

erg

ian

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]Byggnadens totala årliga energianvändning

33

Figur 11 visar att den verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen.

Vid jämförelse mellan fjärrvärmeanvändningen erhållen från simuleringen baserad på

verkliga värden och byggnadens verkliga fjärrvärmeanvändning år 2016 är

fjärrvärmeanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 18% (eller 18

kWh/m2,år) lägre än den verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016.

Fjärrvärmeanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 8

kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 11%, än den projekterade byggnadens

fjärrvärmeanvändning.

Figur 11. Jämförelse av fjärrvärmeanvändning vid simulering baserad på verkliga

värden, verklig fjärrvärmeanvändning och projekterad fjärrvärmeanvändning

(Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

0

50

100

150

Simulering

baserad på

verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat värde

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Årlig fjärrvärmeanvändning

34

Figur 12. Jämförelse av månatlig fjärrvärmeanvändning vid simulering baserad på

verkliga värden, verklig månatlig fjärrvärmeanvändning och månatlig projekterad

fjärrvärmeanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

I Figur 13 presenteras byggnadens årliga fjärrkylaanvändning, där fjärrkylaanvändningen

vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga

fjärrkylaanvändningen år 2016 och projekterad fjärrkylaanvändning.

Fjärrkylaanvändningen för simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i

Bilaga 4. Vidare i Figur 14 presenteras månatlig fjärrkylaanvändning för de tre fallen.

Figur 13 visar att den verkliga fjärrkylaanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen.

Vid jämförelse mellan fjärrkylaanvändningen erhållen från simuleringen baserad på

verkliga värden och byggnadens verkliga fjärrkylaanvändning år 2016 är

fjärrkylaanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 17% (eller 5

kWh/m2,år) lägre än den verkliga fjärrkylaanvändningen år 2016. Fjärrkylaanvändningen

från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 14 kWh/m2,år högre, vilket

motsvarar en avvikelse på 127%, än den projekterade byggnadens fjärrkylaanvändning.

0

5

10

15

20F

järr

vär

mea

nv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme

Simulering

baserat påverkliga värden

Användning år

2016

Projekterat

värde

35

Figur 13. Jämförelse av fjärrkylaanvändning vid simulering baserad på verkliga

värden, verklig fjärrkylaanvändning och projekterad fjärrkylaanvändning (Hagelfors,

2017b) (SKANSKA, 2011).

Figur 14. Jämförelse av månatlig fjärrkylaanvändning vid simulering baserad på

verkliga värden, verklig månatlig fjärrkylaanvändning och månatlig projekterad

fjärrkylaanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

I Figur 15 presenteras byggnadens årliga elanvändning, där elanvändningen vid

simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga elanvändningen år 2016

och projekterad elanvändning. Elanvändningen för simuleringen baserad på verkliga

värden för år 2016 finns i Bilaga 4.

0

10

20

30

40

Simulering baserad

på verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat värde

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Årlig fjärrkylaanvändning

0

5

10

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrkyla

Simulering

baserad på

verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat

värde

36

Figur 15 visar att den verkliga elanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen. Vid

jämförelse mellan elanvändningen erhållen från simuleringen baserad på verkliga värden

och byggnadens verkliga elanvändning år 2016 är elanvändningen från simuleringsfallet

baserat på verkliga värden 7% (eller 10 kWh/m2,år) lägre än den verkliga elanvändningen

år 2016. Elanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 20

kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 17%, än den projekterade byggnadens

elanvändning.

Figur 15. Jämförelse av elanvändning vid simulering baserad på verkliga värden,

verklig elanvändning och projekterad elanvändning (Hagelfors, 2017b)

(SKANSKA,2011).

I Figur 16 presenteras byggnadens månatliga fastighetselanvändning, där

fastighetselanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den

verkliga fastighetselanvändningen år 2016 och projekterad fastighetselanvändning. Den

relativt konstanta projekterade fastighetselanvändningen kan bero på att vid projektering

används ofta ett schablonvärde för fastighetselanvändningen vilket används över hela

året. Trots att simuleringsprogrammet är omfattande och tar hänsyn till flera aspekter, tas

inte tillräckligt många aspekter hänsyn till för att täcka in variationen av

fastighetselanvändninngen över ett år. Anledningen till att fastighetselanvändningen vid

simulering baserad på verkliga värden är densamma som den projekterade

fastighetselanvändningen är för att de tre påverkansparametrarna beläggningsgrad,

tappvarmvattenanvändning och inomhustemperatur inte påverkar användningen av

fastighetsel nämnvärt.

0

50

100

150

Simulering

baserad på

verkliga

värden

Användning

år 2016

Projekterat

värde

Ela

nv

änd

nin

g [

kW

h/m

2,å

r]

Årlig elanvändning

Fastighetsel

Verksamhetsel

Total elanvändning

Trendlinje för fastighetsel

Trendlinje förverksamhetsel

Trendlinje för totalelanvändning

37

Figur 15 visar att den verkliga fastighetselanvändningen år 2016 är lägst av de tre fallen.

Vid jämförelse mellan fastighetselanvändningen erhållen från simuleringen baserad på

verkliga värden och byggnadens verkliga fastighetselanvändning år 2016 är

fastighetselanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 28% (eller 7

kWh/m2,år) högre än den verkliga fastighetselanvändningen år 2016.

Fastighetselanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är 1 kWh/m2,år

lägre, vilket motsvarar en avvikelse på 3%, än den projekterade byggnadens

fastighetselanvändning.

Figur 16. Jämförelse av månatlig fastighetselanvändning vid simulering baserad på

verkliga värden, verklig månatlig fastighetselanvändning och månatlig projekterad

fastighetselanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

I Figur 17 presenteras byggnadens månatliga verksamhetselanvändning, där

verksamhetselanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den

verkliga verksamhetselanvändningen år 2016 och projekterad verksamhetselanvändning.

Figur 15 visar att den verkliga verksamhetselanvändningen år 2016 är högst av de tre

fallen. Vid jämförelse mellan verksamhetselanvändningen erhållen från simuleringen

baserad på verkliga värden och byggnadens verkliga verksamhetselanvändning år 2016

är verksamhetselanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 14%

(eller 17 kWh/m2,år) lägre än den verkliga verksamhetselanvändningen år 2016.

Verksamhetselanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 20

kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 24%, än den projekterade byggnadens

verksamhetselanvändning.

0

2

4

An

vän

dn

ing

av

fas

tig

het

sel

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fastighetsel

Simulering

baserad på

verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat

värde

38

Figur 17. Jämförelse av månatlig verksamhetselanvändning vid simulering baserad på

verkliga värden, verklig månatlig verksamhetselanvändning och månatlig projekterad

verksamhetselanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).

Om byggnaden skulle LEED-certifieras baserat på simuleringar med verkliga värden från

år 2016 skulle den resulterande energikostnaden bli 176 000 USD/år, vilket ger en

energibesparing på 31% jämfört med referensbyggnaden. Detta resulterar i att byggnaden

uppnår 13 poäng inom delområdet ”Optimerad energianvändning”. Totalt sett uppnås 62

poäng, vilket skulle innebära att byggnaden certifieras med LEED Guld.

5.4 Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen som genomfördes i detta examensarbete varierades följande

parametrar för att analysera deras påverkan på energianvändningen:

Beläggningsgrad (andelen uthyrda rum i hotellet)

g-värde (summan av solinstrålningens transmittans och den del av absorptionen

som emitterar till insidan av fönstret)

U-värde (värmegenomgångkoefficient hos fönsterglasen)

Tappvarmvattenanvändning (användning av vatten med temperaturen 55 °C)

Temperaturverkningsgraden för torr plattvärmeväxlaren (𝜂𝑣𝑣𝑥)

Inomhustemperatur (temp, hotellrummens inomhustemperatur)

Samtliga värden för kapitlet gällande den utförda känslighetsanalysen presenteras i

tabellform i Bilaga 6. De projekterade värdena för de nämnda påverkansparametrarna

visas i Tabell 7.

0

5

10

15V

erk

sam

het

sel

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av verksamhetsel

Simulering

baserad på

verkliga värden

Användning år

2016

Projekterat

värde

39

I Figur 18 visas den totala energianvändningen för ett minimalt och maximalt värde på

de olika analyserade parametrarna. Den totala energianvändningen påverkas i stor

utsträckning av variation av värmeväxlarens verkningsgrad och

tappvarmvattenanvändning. Däremot har variation av g-värdet i fönster liten påverkan på

den totala energianvändningen.

Figur 18. Total årlig energianvändning för ett minimalt respektive maximalt värde på

de olika analyserade parametrarna, samt för projekterat värde.

0

100

200

300

Tota

l en

ergia

nvän

dnin

g [

kW

h/m

2,å

r]

Max- och minvärden för energianvändningen med avseende på

känslighetsanalysparametrar

Projekterat värde

40

Tabell 9 visar hur energianvändningen för de analyserade parametrarna avviker

procentuellt från den projekterade användningen. Minustecknet framför avvikelsen i %

innebär att värdet är lägre än det projekterade värdet. Plustecknet framför avvikelsen

betyder att värdet är högre än det projekterade värdet.

Alltså, g-värdets påverkan på energianvändningen är -1 % (lägre) till 1% (högre) jämfört

med den projekterade energianvändningen. Energianvändningen för värmeväxlarens

verkningsgrad vid 99% har en låg avvikelse från projekterat värde vilket innebär att

värmeväxlarens verkningsgrad är närmare 99% än 0%.

Tabell 9. Procentuell skillnad vid jämförelse mellan extremvärden för de analyserade

parametrarna och för projekterat värde

Parameter

Avvikelse [%]

Projekterad byggnad Referensvärde

Beläggningsgrad=0% -11

Beläggningsgrad=100% +32

g-värde=0 -1

g-värde=0,76 +1

U-värde=0,5 -2

U-värde=5,5 +22

Tappvarmvatten = 0 m3/dygn -19

Tappvarmvatten = 30 m3/dygn +37

η_vvx=0% +73

η_vvx=99% -0,5

Temp = 17-19°C (vinter), 24-26°C (sommar) -3

Temp = 17-19°C (sommar), 24-26°C (vinter) +21

5.4.1 Beläggningsgrad

Den projekterade beläggningsgraden för modellen är 38% (SKANSKA, 2011). Indata

och resultat från känslighetsanalysen för beläggningsgrad kan ses i tabellformat i Bilaga

6.

I Figur 19, Figur 21 och Figur 23 kan årlig användning av fjärrvärme, fjärrkyla och

verksamhetsel visas för olika beläggningsgrader samt för projekterat värde. Figur 20,

Figur 22 och Figur 24 kan användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och verksamhetsel per

månad över ett år ses för olika beläggningsgrader. Enligt resultatet från

känslighetsanalysen är variationen av användningen av fastighetsel försumbar för olika

beläggningsgrader och redovisas därmed inte i denna rapport.

41

Figur 19 visar att beläggningsgraden har försumbar påverkan på fjärrvärmeanvändningen

vid 0-50%. Vid beläggningsgrader över 50% kan en märkbar påverkan på

fjärrvärmeanvändningen utläsas. Mellan projekterat värde och beläggningsgraden 100%

är skillnaden 17%. Vid en beläggningsgrad på 75% (som hotellet har idag) skulle detta

ge en procentuell skillnad på cirka 8% i jämförelse med det projekterade värdet.

Fjärrvärmeanvändningen för beläggningsgraderna över ett år, som kan ses i Figur 20,

följer samma trend.

Figur 19. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade beläggningsgrader samt

för projekterat värde.

Figur 20. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika beläggningsgrader

samt för projekterat värde

0

20

40

60

80

100

0 25% 38% 50% 75% 100%

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Beläggningsgrad [%]

Årlig användning av fjärrvärme

Simulerat

Projekterat

0

5

10

15

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme

Beläggningsgrad=0%

Beläggningsgrad=25%

Beläggningsgrad=50%

Beläggningsgrad=75%

Beläggningsgrad=100%

Projekterat,38%

42

Figur 21 och Figur 22 visar på att förändring av beläggningsgraden påverkar fjärrkyla i

stor utsträckning. Desto högre beläggningsgrad, desto högre fjärrkylaanvändning erhålls.

Procentuellt sett tredubblas användningen av fjärrkyla mellan beläggningsgrad 0 och

100%. Vid en beläggningsgrad på 75% skulle detta ge 22 kWh/m2,år högre användning

av fjärrkyla än det projekterade värdet, vilket innebär en nästan fördubblad användning

då det projekterade värdet är cirka 12 kWh/m2,år.

Figur 21. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade beläggningsgrader samt

för projekterat värde.

Figur 22. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika beläggningsgrader

samt för projekterat värde.

0

10

20

30

40

50

0 25% 38% 50% 75% 100%

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Beläggningsgrad [%]

Årlig användning av fjärrkyla

Simulerat

Projekterat

0

2

4

6

8

Fjä

rrv

kyla

anv

ändnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrkyla

Beläggningsgrad=0%

Beläggningsgrad=25%

Beläggningsgrad=50%

Beläggningsgrad=75%

Beläggningsgrad=100%

Projekterat,38%

43

Verksamhetselanvändningen ökar med cirka 60% när beläggningsgraden varieras mellan

0-100%, vilket kan ses i Figur 23 och Figur 24. Ökningen är relativt linjär. Skillnaden i

energianvändningen mellan beläggningsgraden 25-75% är 20 kWh/m2,år, vilket innebär

en skillnad på 24 %.

Figur 23. Årlig användning av verksamhetsel för olika simulerade beläggningsgrader

samt för projekterat värde.

Figur 24. Användning av verksamhetsel per månad över ett år för olika

beläggningsgrader samt för projekterat värde.

0

50

100

150

0 25% 38% 50% 75% 100%

Fö

rbru

knin

g a

v

ver

ksa

meh

etse

l

[kW

h/m

2,å

r]

Beläggningsgrad [%]

Årlig användning verksamhetsel

Simulerat

Projekterat

0

5

10

15

Fö

rbru

knin

g a

v v

erk

sam

het

sel

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av verksamhetsel

Beläggningsgrad=0%

Beläggningsgrad=25%

Beläggningsgrad=50%

Beläggningsgrad=75%

Beläggningsgrad=100%

Projekterat,38%

44

5.4.2 g-värde

I Figur 25 kan årlig användning av fjärrkyla ses för olika g-värden samt för projekterat

värde. Vidare i Figur 26 kan användningen av fjärrkyla per månad över ett år ses för olika

g-värden samt projekterat värde (g-värde=0,33). Fjärrkylanvändningen ökar som mest när

g-värdet varierar mellan 0,11 – 0,76, ökningen är cirka 105%. Det projekterade värdet är

baserat på ett medelvärde av g-värden som byggnadens fönster har och detta medelvärde

är cirka 0,35. Detta överensstämmer med Figur 18 där det projekterade värdet på 12

kWh/m2,år erhålls vid ett g-värde nära 0,35. Den största skillnaden mellan projekterat och

simulerat värde är då g-värdet är 0,76. Denna skillnad är cirka 70%. Intervall för

karaktäristiska g-värden för solskydds- och energisparfönster har inkluderats i Figur 25

för att möjliggöra jämförelse hur det projekterade g-värdet förhåller sig till g-värden för

energisnåla fönster.

Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av användningen av fjärrvärme,

fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika g-värden och redovisas därmed inte i

denna rapport.

Figur 25. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade g-värden samt för

projekterat värde. Intervall för karaktäristiska g-värden för solskydds- och

energisparfönster.

0

5

10

15

20

0 0,2 0,4 0,6 0,8Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

g-värde

Årlig användning av fjärrkyla

Simulerat

Projekterat

Solskydds-

fönster

Energispar-

fönster

45

Figur 26. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika g-värden samt för

projekterat värde.

5.4.3 U-värde

I Figur 27 och Figur 29 kan årlig användning av fjärrvärme och fjärrkyla ses för olika U-

värden samt för projekterat värde. Vidare i Figur 28 och Figur 30 kan användningen av

fjärrvärme och fjärrkyla per månad över ett år ses för olika U-värden samt projekterat

värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av användningen av

fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika U-värden och redovisas därmed inte i

denna rapport.

Det projekterade U-värdet för byggnadens fönster är cirka 1,5 W/m2K vilket är ungefär

där simulerade och projekterade värden korsar i Figur 27. Figur 27 illustrerar även att U-

värdet har störst påverkan på fjärrvärmeanvändningen vid U-värden högre än cirka 1,5

W/m2K. Fjärrvärmeanvändningen vid U=5,5 W/m2K är cirka 60% högre än det

projekterade värdet. Användningen av fjärrvärme vid U=0,5 är 1 % lägre. För att kunna

jämföra hur det projekterade U-värdet förhåller sig mot andra fönster har karaktäristiska

U-värden för moderna fönster, obelagda 3-glasfönster och obelagda 2-glasfönster

inkluderats i Figur 27 och Figur 29. Där benämningen moderna fönster innebär fönster

med lågemissionsskikt och gasfyllning.

0

2

4

6F

järr

vk

yla

anv

ändnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrkyla

g-värde=0

g-värde=0,11

g-värde=0,33

g-värde=0,54

g-värde=0,76

Projekterat, g-värde=0,33

46

Figur 27. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade U-värden samt för

projekterat värde. Karaktäristiska U-värden för moderna fönster, obelagda 3-

glasfönster och obelagda 2-glasfönster.

Figur 28. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika U-värden samt för

projekterat värde.

0

50

100

150

0 1 2 3 4 5

Fjä

rrvär

mea

nv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

U-värde [W/m²·K]

Årlig användning av fjärrvärme

Simulerat

Projekterat

Moderna

fönster

Obelagda

3-glasfönster

Obelagda

2-glasfönster

0

5

10

15

20

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme U-värde=0,5

U-värde=1

U-värde=1,5

U-värde=2

U-värde=2,5

U-värde=3,5

U-värde=4,5

U-värde=5,5

Projekterat,

U-värde=1,54

47

I Figur 29 minskar användningen av fjärrkyla med avseende på U-värdet. Det maximala

respektive minsta värdet som fjärrkylaanvändningen uppnår när U-värdet varieras är 16

kWh/m2,år och 7 kWh/m2,år vilket är 30% högre respektive lägre än det projekterade

värdet. Även i detta fall korsar punkten för projekterat värde och kurvan för simulerade

värden vid U=1,5 W/m²K.

Figur 29. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade U-värden samt för

projekterat värde. Karaktäristiska U-värden för moderna fönster, obelagda 3-

glasfönster och obelagda 2-glasfönster.

Figur 30. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika U-värden samt för

projekterat värde.

0

5

10

15

20

0 1 2 3 4 5 6

Fjä

rrkyla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

U-värde [W/m²·K]

Årlig användning av fjärrkyla

Simulerat

Projekterat

Moderna

fönster

Obelagda

3-glasfönster

Obelagda

2-glasfönster

0

2

4

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g [

kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrkyla

U-värde=0,5

U-värde=1

U-värde=1,5

U-värde=2

U-värde=2,5

U-värde=3,5

U-värde=4,5

U-värde=5,5

Projekterat, U-

värde=1,54

48

5.4.4 Tappvarmvattenanvändning

I Figur 31 kan årlig användning av fjärrvärme ses för olika användning av tappvarmvatten

samt för projekterat värde (10 m3/dygn.) Vidare i Figur 32 kan användningen av

fjärrvärme per månad över ett år ses för olika användning av tappvarmvatten samt

projekterat värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av

användningen av fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika

användning av tappvarmvatten och redovisas därmed inte i denna rapport.

Fjärrvärmeanvändningen i Figur 31 representerar användningen av både tappvarmvatten

och uppvärmning av byggnaden. Därför är inte fjärrvärmeanvändningen 0 kWh/m2*år

vid tappvarmvattenanvändningen 0 m3/dygn då byggnaden fortfarande behöver

uppvärmning av rumsluft. Det projekterade värdet för tappvarmvattenanvändningen är 10

m3/dygn. Fjärrvärmeanvändningen för det projekterade värdet stämmer väl överens med

simulerade värden då de korsar vid en användning på 10 m3/dygn.

Fjärrvärmeanvändningen ökar linjärt med tappvarmvattenanvändningen där

användningen fördubblas mellan 0 - 20 m3/dygn.

Vid jämförelse med byggnadens verkliga användning på cirka 14 m3/dygn för

tappvarmvattenanvändningen och projekterade värdet baserat på Figur 31, skulle den

verkliga användningen ge 14% (11 kWh/m2,år) högre fjärrvärmeanvändning.

Figur 31. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade

tappvarmvattenanvändningar samt för projekterat och verkligt värde.

0

50

100

150

200

0 10 20 30

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Användning av tappvarmvatten [m3/dygn]

Årlig användning av fjärrvärme

Simulerat

Projekterat

Verkligt

värde

49

Figur 32. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika

tappvarmvattenanvändningar samt för projekterat värde.

5.4.5 Verkningsgrad hos värmeväxlaren (VVX)

I Figur 33 kan årlig användning av fjärrvärme ses för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för projekterat

värde. Vidare i Figur 34 kan användningen av fjärrvärme per månad över ett år ses för

olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt projekterat värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är

variationen av användningen av fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥

och redovisas därmed inte i denna rapport.

Figur 33 visar på en sjunkande fjärrvärmeanvändning när verkningsgraden varieras

mellan 0–60%. Därefter påverkas inte fjärrvärmeanvändningen i en större utsträckning.

Vid verkningsgraderna 80–99% är fjärrvärmeanvändningen som lägst och är relativt

konstant. Då värmeväxlarens verkningsgrad projekterades till 89%, innebär detta att även

om värmeväxlarens verkningsgrad skulle vara något lägre än 89% har detta ingen större

påverkan på fjärrvärmeanvändningen.

0

5

10

15

20

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme

0 m³/dygn

Projekterat,

10m³/dygn

20 m³/dygn

30 m³/dygn

50

Figur 33. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för

projekterat värde.

Figur 34. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för

projekterat värde.

5.4.6 Inomhustemperatur

Känslighetsanalysen för inomhustemperaturen i hotellrummen baseras på

temperaturintervall. Anledningen till detta är på grund av att det endast är möjligt i

simuleringsprogrammet IDA ICE att välja intervall istället för ett enskilt värde på

inomhustemperaturen. Tregradersintervall undersöks under känslighetsanalysen då det

0

50

100

150

200

250

0 20% 40% 60% 70% 80% 89% 99%

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Verkningsgrad hos VVX

Årlig användning av fjärrvärme

Simulerat

Projekterat

0

10

20

30

40

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme

ɳ=0%

ɳ=20%

ɳ=40%

ɳ=60%

ɳ=70%

ɳ=80%

ɳ=99%

Projekterat, ɳ=89%

51

var det mest snäva intervallet som kunde simuleras för att få rimliga simuleringsresultat.

Vid snävare temperaturintervall förstår programmet inte om byggnaden ska kylas eller

värmas vilket resulterar i missvisande resultat. För den projekterade byggnaden är

intervallet för inomhustemperaturen inställt på 21-25°C i simuleringsprogrammet. Detta

innebär att temperaturen får variera mellan 21 och 25°C utan att det påverkar

energianvändningen. Vid inomhustemperaturer under 21°C värms hotellrummen upp och

vid temperaturer över 25°C kyls hotellrummen ned. I känslighetsanalysen undersöks

andra temperaturintervall för att kunna analysera hur inomhustemperaturen i rummen

påverkar energianvändningen.

I Figur 35 och Figur 36 kan årlig användning av fjärrvärme och fjärrkyla ses för olika

inomhustemperaturer samt för projekterat värde. Den projekterade inomhustemperaturen

får variera mellan 21 – 25°C. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av

användningen av fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika

inomhustemperaturer och redovisas därmed inte i denna rapport.

Användningen av fjärrvärme ökar med ökad temperatur. Mellan temperaturintervallen

21–23°C till 24-26 °C ökar användningen som mest vilket illustreras i Figur 35. Ökningen

mellan dessa två temperaturintervall är 40%. Mellan temperaturintervallen 17-19°C och

21-23°C är fjärrvärmeanvändningen relativt konstant. Detta beror på att den simulerade

utomhustemperaturen över ett år är närmare de lägre temperaturintervallen än de högre

temperaturintervallen i Figur 35. Det innebär att det krävs ungefär lika mycket fjärrvärme

för att behålla inomhustemperaturen inom 17-19°C och 21-23°C, eftersom

utomhustemperaturen oftare är på den nivån jämfört med 24-26°C, vilket kräver mer

fjärrvärme och exempelvis att det även behövs en hel del fjärrvärme under sommaren.

Det projekterade värdet för fjärrvärmeanvändningen skär kurvan för simulerade värden

med avseende på olika temperaturintervall vid temperaturintervallet 21-23 °C. Orsaken

till detta är att fjärrvärmen börjar användas vid temperaturer över 21 °C för det

projekterade fallet.

52

Figur 35. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade inomhustemperaturer

samt för projekterat värde.

I Figur 36 sjunker däremot användningen av fjärrkyla linjärt med ökande

inomhustemperatur. Totalt sjunker användningen 80% mellan temperaturintervallen 17-

19°C och 24-26°C. Det projekterade värdet har liknande användning av fjärrkyla som

temperaturintervallet 24-26 °C, då hotellrummen börjar kylas vid en temperatur som är

över 25 °C.

Figur 36. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade inomhustemperaturer samt

för projekterat värde.

Då inomhustemperaturen varierar över året har två extremfall (Extremfall 1 och

Extremfall 2) inkluderats i känslighetsanalysen. Figur 37 illustrerar Extremfall 1 vilket

motsvarar användningen av fjärrvärme under ett år när inomhustemperaturen är låg (17-

0

20

40

60

80

100

120

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Temperaturintervall [°C]

Årlig användning av fjärrvärme

Simulerat

Projekterat,

21-25°C

0

20

40

60

80

100

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,å

r]

Temperaturintervall [°C]

Årlig användning av fjärrkyla

Simulerat

Projekterat, 21-

25°C

53

19°C) under sommarhalvåret och hög (24-26°C) under vinterhalvåret. Användningen av

fjärrvärme för Extremfall 1 är högre under vinterhalvåret men följer samma kurva som

det projekterade under sommarhalvåret.

Figur 37. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på låga

inomhustemperaturer på sommaren och höga inomhustemperaturer på vintern

Fjärrkylaanvändningen för Extremfall 1 som kan ses i Figur 38 är högre än de

projekterade värdena under sommarhalvåret. Däremot är extremfallets och projekterade

värden för fjärrkylaanvändningen lika låga under vinterhalvåret.

0

5

10

15

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Användning av fjärrvärme över ett år

Extremfall 1,

Sommar: 17-19°C

Vinter: 24-26°C

Projekterat, 21-

25°C

54

Figur 38.Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på låga

inomhustemperaturer på sommaren och höga inomhustemperaturer på vintern.

Det andra extremfallet (Extremfall 2) innebär höga inomhustemperaturer under

sommarhalvåret 24-26°C och låga inomhustemperaturer under vinterhalvåret 17-19°C.

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändningen över ett år för detta fall illustreras i Figur 39 och

Figur 40.

Extremfallets fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning över året sammanfaller med de

projekterade värden, vilket innebär att energianvändningen för Extremfall 2 och det

projekterade fallet är relativt lika.

0

5

10F

järr

kyla

anv

änd

nin

g [

kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Användning av fjärrkyla över ett år

Extremfall 1,

Sommar: 17-19°C

Vinter: 24-26°C

Projekterat, 21-25°C

55

Figur 39. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på höga

inomhustemperaturer på sommaren och låga inomhustemperaturer på vintern

Figur 40.Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på höga

inomhustemperaturer på sommaren och låga inomhustemperaturer på vintern

Då den tillåtna inomhustemperaturen i hotellet ska vara mellan 19-23°C har även detta

fall inkluderats för att undersöka användningen vid ett snävt temperaturintervall. I Figur

41 och Figur 42 kan användning av fjärrvärme och fjärrkyla över året för detta fall ses.

0

5

10

15F

järr

vär

mea

nv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Användning av fjärrvärme över ett år

Extremfall 2,

Sommar: 24-26°C

Vinter: 17-19°C

Projekterat, 21-25°C

0

2

4

Fjä

rrk

yla

anv

änd

nin

g

[kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Användning av fjärrkyla över ett år

Extremfall 2,

Sommar: 24-26°C

Vinter: 17-19°C

Projekterat, 21-

25°C

56

Fjärrvärmeanvändningen för detta fall är lika hög som det projekterade fallet under

sommarhalvåret. Under vinterhalvåret är det projekterade fallets fjärrvärmeanvändning

lägre. Fjärrkylanvändningen för fallet är däremot högre än den projekterade

fjärrkylaanvändningen över året. Under sommarhalvåret är skillnaden mellan det

undersökta fallet och det projekterade fallets som störst.

Figur 41. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på

inomhustemperaturerna 19-23°C på sommaren och 21-23 °C på vintern

0

5

10

15

20

Fjä

rrv

ärm

ean

vän

dnin

g [

kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrvärme

Projekterat, 21-

25°C

Sommar: 19-21°C

Vinter: 21-23°C

57

Figur 42. Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på

inomhustemperaturerna 19-23°C på sommaren och 21-23 °C på vintern

5.4.7 Sammanställning av känslighetsanalysen

Flera parametrar visade stor påverkan på byggnadens energianvändning under

känslighetsanalysen. Ur total energianvändningssynpunkt påverkade användningen

tappvarmvattenanvändningen och värmeväxlarens verkningsgrad i högst utsträckning.

Gällande påverkan på fjärrvärmeanvändning påverkades denna energipost av variation av

beläggningsgrader över 50%, U-värde, tappvarmvattenanvändning, värmeväxlarens

verkningsgrad och inomhustemperatur. De påverkansparametrar som påverkade

användning av fjärrkyla var beläggningsgrad, g-värde, U-värde och inomhustemperatur.

Förbrukningen av verksamhetsel påverkades av variation av beläggningsgrad.

Rent byggnadsspecifikt för den undersökta byggnaden Rotundan 3, visade

känslighetsanalysen att byggnadens höga beläggningsgrad resulterade i en hög

energianvändning och mer specifikt för användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och

verksamhetsel. Då det projekterade värdet för beläggningsgraden är 38% och det verkliga

värdet år 2016 är 75% innebär detta att energianvändningen kommer vara mycket högre

i det verkliga fallet. Detta innebär även fjärrvärmeanvändningen är högre i verkligheten

vid jämförelse med det projekterade fallet, då användningen av tappvarmvatten för åren

2012-2016 (se Tabell 2) är högre än det projekterade värdet (10 m3/dygn).

0

2

4

6

8

10F

järr

kyla

anv

änd

nin

g [

kW

h/m

2,m

ån]

Månad

Månatlig användning av fjärrkyla

19-23°C

Projekterat, 21-

25°C

58

Värmeväxlarens verkningsgrad påverkar användningen av fjärrvärme i stor utsträckning

mellan 0 och 60%. Verkningsgrader efter 60% har relativt låg påverkan på

fjärrvärmeanvändningen. Detta innebär att verkningsgraden för värmeväxlaren i

verkligheten behöver vara 60% eller lägre för att det ska påverka användningen av

fjärrvärme märkbart. Eftersom värmeväxlarens projekterade verkningsgrad var 89%

innebär detta att en lite lägre verkningsgrad för värmeväxlaren i verkligheten inte

påverkar användningen av fjärrvärme märkbart. Slutsatsen av detta är att värmeväxlarens

verkningsgrad inte har stor påverkan på energianvändningen vid jämförelse mellan

verkningsgrader inom intervallet 60-100%. Byggnadens användning av fjärrvärme och

fjärrkyla var högre i det projekterade fallet, med inomhustemperatur 21-25°C, vid

jämförelse med känslighetsanalysens erhållna energianvändning baserad på

temperaturintervallet 19-23 °C.

59

6. Diskussion

Baserat på uppföljningen av energi och energikostnadsbesparingar, uppnås inte den

energiprestanda och de energikrav som ställts på byggnaden. Detta kan finnas flera

orsaker till detta.

En projekterad modell av en byggnad är uppbyggd av bland annat antaganden och

schablonvärden, då det är svårt att förutbestämma hur den färdigställda byggnaden

kommer att se ut i slutändan. Därför kommer en projekterad byggnadsmodell, trots goda

underlag, alltid att skilja sig i viss grad från verkligheten. Vidare är det även svårt att

förutse människors beteende. Då byggnaden är ett hotell påverkas energianvändningen i

hög utsträckning av hotellgästernas beteende och aktiviteter vilket även IVA (2013)

nämnde. Energianvändning som orsakas av mänskligt beteende och aktiviteter går inte

att styra. Detta resulterar i att projekteringen av energiprestandan hos en byggnad är svår

att göra helt verklighetsenlig.

Valideringen av modellen för den projekterade byggnaden påvisade även på att modellen

och simuleringsprogrammet hade brister och begränsningar, då energianvändningen för

det simulerade fallet baserade på värden på parametrar år 2016 inte var lika hög som den

verkliga byggnadens energianvändning år 2016. Detta är även till följd av att valideringen

av modellen som utfördes i detta examensarbete inte var tillräckligt omfattande. Endast

tre parametrar (beläggningsgrad, inomhustemperatur och användningen av

tappvarmvatten) ändrades i samband med valideringen på grund av tidsbegränsningen i

detta examensarbete och att det i vissa fall inte var möjligt att bestämma det verkliga

värdet för parametrar. Exempelvis skulle det ta mycket lång tid för att kontrollera att alla

värden för samtliga byggnadsdelar och dess egenskaper stämmer då storleken på

byggnaden är stor och varje del behöver undersökas. I vissa fall behöver byggnadsdelarna

tas bort från byggnaden för att undersökas vilket inte skulle uppskattas.

Vissa tekniska komponenter är även svåra att undersöka. Verkningsgraden för den torra

plattvärmeväxlaren exempelvis varierar över året och beror bland annat på

frånluftstemperatur, vilken varierar. Detta gör det svårt att bestämma ett specifikt värde

för verkningsgraden och istället väljs ett ungefärligt värde. Simuleringsprogrammet

baserar verkningsgraden på ett definierat värde på värmeväxlaren vilket innebär att

programmets begränsningar gör att energiresultaten inte blir helt verklighetsenliga.

Gällande parametern inomhustemperatur har även programmet begränsningar då ett

temperaturintervall behöver väljas för att programmet ska förstå när zoner ska värmas

upp eller kylas ned. I verkligheten fungerar det inte på samma sätt då en

ökning/minskning av en grad kostar energi. Detta har påverkat de erhållna

energiresultaten från simuleringarna som har utförts under certifieringsprocessen och

under detta examensarbete.

Dessutom är de uppbyggda modellerna för referens- och projekterad byggnad något

mindre till storleken vid jämförelse med den verkliga byggnaden. Modellerna är

60

uppbyggda för att vara så verklighetsenliga som möjligt men det finns begränsningar i

programmet vilket gör att IDA ICE-modellerna av byggnaden inte är helt

verklighetsenliga. Detta påverkar även energiresultaten i slutändan då en något mindre

byggnad har en lite lägre energianvändning.

För den undersökta byggnadens fall har schablonvärden för bland annat

tappvarmvattenanvändning och elanvändningen för restaurangverksamheten använts. Då

användningen av tappvarmvatten är verksamhetsstyrd och utgör en stor del av

energianvändningen i ett hotell, är det svårt att styra användningen av tappvarmvatten.

Detta resulterar i att användningen av tappvarmvatten är svår att bestämma i förväg och

att det projekterade värdet av användningen inte är ett helt korrekt antagande av den

verkliga användningen. Dessutom påvisades att ökad användning av tappvarmvatten gav

ökad förbrukning av fjärrvärme i känslighetsanalysen. I detta fall är byggnadens verkliga

användning av tappvarmvatten högre än det projekterade värdet för tappvarmvatten,

vilket i sin tur bidrar till att användningen av fjärrvärme är högre i verkligheten jämfört

med det projekterade fallet.

Gällande elanvändningen för restaurangverksamheten användes även schablonvärden

eftersom restaurangen var tom och inte hade möblerats med vitvaror när certifieringen

var klar. Detta kan vara en sannolik orsak till att förbrukningen av verksamhetsel är högre

än det projekterade värdet, eftersom ett schablonvärde oftast ger en bra riktlinje för hur

högt värdet ska vara men kan inte förutsäga det exakta värdet i verkligheten. Dessutom

följdes aldrig restaurangverksamhetens användning av verksamhetsel upp efter att

vitvaror lades in i restaurangen eller efter restaurangverksamheten togs i bruk, vilket kan

vara ännu en orsak till den höga användningen av verksamhetsel. Kyl- och frysrum

tillkom även efter certifieringen vilket innebär att den projekterade elanvändningen inte

inkluderade el som förbrukas av kyl- och frysmaskiner. Dock inkluderades byggnadens

verkliga elanvändning av den el som används av kyl- och frysmaskiner. Detta resulterar

i en högre elanvändning i verkligheten vid jämförelse med projekterat värdet.

Känslighetsanalysen i denna studie visade även på ett antal påverkansparametrar som kan

vara bakomliggande orsaker till den höga energianvändningen hos byggnaden jämfört

med det projekterade fallet. Inomhustemperaturen har stor påverkan på

energianvändningen enligt känslighetsanalysen. För extremfall 1 (låg temperatur på

sommarhalvåret och hög temperatur på vinterhalvåret) uppvisades stor korrelation mellan

inomhustemperatur och kylaanvändning. Inomhustemperaturen påverkade även

användningen av fjärrvärme.

Då hotellgästerna i verkligheten kan bestämma inomhustemperaturen i hotellrummen

(21±2°C) kan detta vara en av orsakerna till att energianvändningen för fjärrvärme och

främst fjärrkyla är så hög i verkligheten. Det projekterade temperaturintervallet 21-25°C

i hotellrummen, är ett relativt stort temperaturintervall. Hotellrummen värms alltså upp

när temperaturen understiger 21°C och kyls ned för inomhustemperaturer över 25°C.

Detta leder till att inomhustemperaturen kan variera inom ett stort intervall utan att det

61

påverkar energianvändningen, vilket är gynnsamt ur ett energiperspektiv. Vid jämförelse

mellan det projekterade temperaturintervallet och extremfall 2 (höga temperaturer på

sommarhalvåret och låga temperaturer under vinterhalvåret), är energianvändningen för

dessa fall liknande över ett år vilket även påvisade att det projekterade intervallet är

gynnsamt. Vid snävare temperaturintervall blir energianvändningen högre då fjärrkyla

och fjärrvärme behöver användas mer.

Temperaturintervallet 19-23°C, som ska motsvara verklighetens inomhustemperatur där

standardtemperaturen är 21°C och varierar med ±2°C, är ett snävare temperaturintervall

än 21-25°C. Känslighetsanalysen visade på att det snävare temperaturintervallet 19-23°C

hade högre fjärrkylaanvändning vid jämförelse med temperaturintervallet 21-25°C. Detta

kan vara en orsak till den höga fjärrkylaanvändningen i verkligheten vid jämförelse med

det projekterade värdet för användningen av fjärrkyla. Dessutom har Sverige ett relativt

kallt klimat under stora delar av året. Detta betyder att en inomhustemperatur på 21°C

eller högre önskas under stora delar av året, vilket innebär att 21-25°C är gynnsamt för

låg fjärrkylaanvändning.

Ännu en faktor kopplad till inomhustemperaturen och den höga energianvändningen kan

vara att inomhustemperaturen av hotellrummen inte återgår till standardvärdet 21°C då

gästerna checkar ut eller lämnar rummet under en längre tid. För att temperaturen ska

kunna återgå till 21°C behöver en person manuellt ställa in temperaturen på detta

standardvärde. Detta innebär att temperaturstyrningen kan vara inställd på 19 °C eller

23°C under längre tidsperioder, vilket resulterar i hög användning av fjärrkyla och

fjärrvärme tills temperaturen manuellt ställs in på standardtemperaturen 21°C. Dessutom

leder hotellgästernas styrning av inomhustemperatur till högre energianvändning och den

högre energianvändningen som resulteras av denna styrning går inte att begränsa då den

är baserad på mänskligt beteende.

En annan parameter i känslighetsanalysen som hade stor påverkan på energianvändningen

var beläggningsgraden. Vid ökning av beläggningsgraden ökade även användningen av

fjärrvärme, fjärrkyla och verksamhetsel. Detta är rimligt då antalet personer ökar, ökar

energianvändningen och användningen av vatten. Beläggningsgraden hos hotellet är

högre (75%) än det projekterade värdet (38%) vilket ger en högre energianvändning.

Den projekterade beläggningsgraden för det projekterade värdet är dock relativt lågt med

tanke på att det finns en hotellverksamhet i byggnaden. Ur ett ekonomiskt perspektiv är

det inte gynnsamt att ha en låg beläggningsgrad i hotellet då en tom byggnad innebär

resursslöseri och låga inkomster. Däremot är det gynnsamt med en låg beläggningsgrad

ur energisynpunkt eftersom verksamheten inte har en hög energianvändning. Genom att

basera den projekterade energianvändningen av byggnaden på en så låg beläggningsgrad

(38%) kommer det projekterade värdet avvika från verklighetens energianvändning

eftersom hotellet i verkligheten kommer att sträva efter så hög beläggningsgrad som

möjligt. Om beläggningsgraden skulle ha projekterats med ett högre värde skulle

skillnaden i energianvändning mellan det projekterade fallet och verkligheten vara lägre.

62

Flera aspekter i samverkan orsakar alltså en ökning av energianvändningen vilket har

resulterat i att byggnaden inte nått upp till de satta energikraven. Vid jämförelse mellan

den genomsnittliga energianvändningen för hotell, 250 kWh/m2,år enligt IVA (2013), och

byggnadens energianvändning år 2016, 155 kWh/m2,år, är byggnadens nuvarande

energianvändning lägre än genomsnittet. Vidare uppnår byggnadens nuvarande

energianvändning inte upp till de energikrav på 70 kWh/m2,år för lokaler satta av BBR

(Boverket, 2016). Byggnadens energianvändning uppnår endast certifieringsnivån LEED

Silver med de erhållna 55 poängen. För att nå upp till certifieringsnivån LEED Guld

krävdes 60 poäng.

Byggnaden har alltså inte nått upp till de kraven i samband med LEED Guld och når även

inte upp till BBR-krav. Dock är byggnadens energianvändning lägre än genomsnittet för

energianvändningen hos hotell vilket tyder på att miljöcertifieringen har haft en påverkan

på byggnadens energianvändning. Den projekterade byggnaden med låg

energianvändning, cirka 120 kWh/m2,år, når inte upp till kravet från BBR vilket innebär

att detta energikrav är mycket svårt att uppnå. Därför är det mer relevant att jämföra

byggnadens energianvändning med genomsnittliga användningen för hotell och den

projekterade energianvändningen. Poängskillnaden mellan de erhållna poängen baserat

på byggnadens energiprestanda år 2016 och poängkravet för LEED Guld är endast 5

poäng. För åren 2014 och 2015 är byggnaden (57 poäng) endast 3 poäng från att nå upp

till LEED Guld. Detta innebär att byggnadens energianvändning inte avviker i för stor

utsträckning från de uppsatta kraven för LEED Guld.

Byggnaden har alltså relativt god energiprestanda. Då byggnaden har goda

grundförutsättningar med sina tekniska- och energieffektiva lösningar finns möjligheten

för förbättringar för att sänka energianvändningen ytterligare och vidare nå upp till

certifieringsnivån LEED Guld.

63

7. Slutsats

Den undersökta byggnaden uppnår inte de satta miljöcertifieringskraven inom delområdet

”Optimerad energianvändning” under bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär”.

Avvikelsen mellan projekterad och byggnadens verkliga totala energianvändning är cirka

30 %. Förklarat i samlade poäng enligt LEED-certifieringssystemet, skulle byggnadens

nuvarande energianvändning erhålla 7 poäng i snitt jämfört med 16 poäng som den

projekterade byggnaden erhöll. Baserat på dessa poäng skulle byggnaden uppnå LEED

Silver.

Byggnadens energianvändning var högre än projekterade energivärden för samtliga

energiposter (exklusive fastighetsel), framförallt gällande användning av fjärrkyla. I fallet

med fastighetsel var det projekterade värdet aningen högre än byggnadens verkliga

användning av fastighetsel.

Ett antal energiparametrar kan vara orsak till att byggnaden inte når upp till projekterade

energikrav. Dessa är hög tappvarmvattenanvändning, beläggningsgrad och

inomhustemperatur. Dessutom påverkar hotellgästernas beteende och aktiviteter

energianvändningen. Vidare är det alltid svårt att projektera energiprestandan hos en

byggnad innan denna är färdigställd. Modellen och simuleringsprogrammet som

certifieringen baserades på innehöll begränsningar och brister vilket påverkade den

projekterade energiprestandan och resulterade att skillnaden mellan projekterad och

verklig energiprestanda blev större.

64

8. Förslag på vidare studier

Det finns många intressanta aspekter och parametrar att undersöka vidare efter detta

examensarbete. Påverkansparametrar som energianvändning till inomhusbelysning,

fläktar, restaurang etc. kan inkluderas i känslighetsanalysen för att få en bättre bild av

bakomliggande orsaker till den höga energianvändningen hos byggnaden. I

känslighetsanalysen kan även extremfall med fler variationer för inomhustemperaturen

inkluderas för att återskapa ett realistiskt fall för hur inomhustemperaturen varierar under

året. Alternativt kan inomhustemperaturen i hotellet loggas under en längre tid för att

undersöka hur energianvändningen påverkas av inomhustemperaturen. Dessutom kan

verksamhetskylan som utnyttjas för att kyla kyl- och frysmaskiner undersökas och

beräknas mer utförligt än beräkningen i detta examensarbete.

Validering av modellen för den projekterade byggnaden kan utföras mer omfattande

genom att inkludera fler parametrar baserat på byggnaden år 2016. Modellen kan även

valideras gentemot energianvändning för resterande år 2012-2015 för att få en bättre bild

av hur modellen påverkar energiresultaten. Detta kräver parametrar baserade på

byggnaden för dessa år. Simuleringsprogrammet kan studeras ytterligare för att analysera

fler av programmets begränsningar och brister som påverkar energiberäkningar och

resultaten från dem.

Det kan även vara intressant att ställa byggnadens energianvändning mot andra

miljöcertifieringssystem som exempelvis Miljöbyggnad eller BREAM för att undersöka

vilken miljöklassning byggnadens skulle erhålla med dessa miljöcertifieringssystem.

65

Referenser

AF Gruppen (2017), Miljöcertifiering av byggnader.

http://www.afgruppen.se/Byggtjanster/Prosjektstyring/Miljocertifiering-av-byggnader/

(2017-05-26)

AFA Fastigheter (2017), Rotundan 3.

http://www.afabyggnader.se/byggnader/Hotellbyggnad/%C3%96stermalm/3QHRV4

L1O31OC31J (2017-05-26)

Alvarez, H. (2006), Energiteknik del 1. Studentlitteratur AB: Lund, s. 236.

Boverket (2015), Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Rapport

2016:25.

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/forslag-till-svensk-

tillampning-av-nara-nollenergibyggnader-2.pdf (2017-05-25)

Boverket (2016), Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR.

http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsolider

ad_bbr_2011-6.pdf (2017-05-25)

Boverket (2017a), Bygg- och byggnadssektorns energianvändning uppdelat på förnybar

energi, fossil energi och kärnkraft.

http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/energianvandning/ (2017-05-25)

Boverket (2017b), Om miljöindikatorerna.

http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/om-miljoindikatorerna/ (2017-05-25)

Boverket (2017c), Utsläpp av växthusgaser från bygg- och byggnadssektorn.

http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ (2017-05-25)

Boverket (2017d), Utsläpp av partiklar från bygg- och byggnadssektorn.

http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/partiklar/ (2017-05-25)

Boverket (2017f), Bygg- och byggnadssektorns användning av hälso- och miljöfarliga

kemiska produkter.

http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/kemikalier/ (2017-05-25)

Energimyndigheten (2015), Direktivet för byggnaders energiprestanda.

http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/direktivet-for-

byggnaders-energiprestanda/ (2017-05-25)

66

Energimyndigheten (2016), Lamptyper.

http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/hemmet/belysning/lamptyper/

(2017-05-26)

EQUA Simulation AB (2013). User manual, IDA ICE Climate and Energy Version 4,5.

http://www.equaonline.com/iceuser/pdf/ice45eng.pdf (2017-02-10)

Fortum (2012a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20120101.

Fortum (2012b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20120101.

Fortum (2013a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20130101.

Fortum (2013b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20130101.

Fortum (2014a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20140101.

Fortum (2014b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20140101.

Fortum (2015a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20150101.

Fortum (2015b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20150101.

Fortum (2016a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20160101.

Fortum (2016b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20160101.

Hagelfors, Fredrik (2017a); Byggnadsteknisk chef på Elite Eden Park Hotel. Intervju

och platsbesök.

Hagelfors, Fredrik (2017b); Energidata för Elite Eden Park hotel (2017-02-09)

IVA (2013), Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor.

http://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-

samhalle/energieffektivisering-rapport61.pdf (2017-05-26)

Jacobsson, Monica (2017); Projektingenjör på SKANSKA Healthcare AB.

Telefonintervju.

Kalmar Energi (2017), Normalårskorrigering gör värmeanvändningen jämförbar.

http://www.kalmarenergi.se/Global/Dokument/Fj%C3%A4rrv%C3%A4rme%20F%C3

%B6retag/Prislistor/2012/Broschyr%20Normal%C3%A5rskorrigering.pdf (2017-05-

26)

Karlsson, J. (2001), Windows – Optical Performance and Energy Efficiency. Uppsala

universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:161001/FULLTEXT01.pdf

Kauppinen, Jukka (2017); iNex. Intervju och mailkontakt

Naturvårdsverket (2015)

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/

(2017-05-20)

67

Nordling, C., Österman, J. (2006), Physics Handbook for Science and Engineering, 8th

edition. Studentlitteratur AB: Lund, s. 35

Regeringen (2015a), Mål för energi.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/mal-och-visioner-for-energi/

(2017-05-25)

Regeringen (2015b), Mål för energieffektivisering.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/energieffektivisering/mal-for-

energieffektivisering/ (2017-05-25)

SGBC (2013), Miljöcertifiering av byggnader.

https://www.sgbc.se/docman/presentationer/229-miljocertifieringar-catarina-warfvinge-

sgbc/file (2017-05-26)

SGBC (2017a), Certifieringssystem. https://www.sgbc.se/certifieringssystem-292

(2017-05-26)

SGBC (2017b), GreenBuilding. https://www.sgbc.se/om-greenbuilding (2017-05-26)

SGBC (2017c), Miljöbyggnad. https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad

(2017-05-26)

(SGBC, 2017d), BREEAM – Världens mest använda system, nu i svensk anpassning.

https://www.sgbc.se/docman/om-sweden-gbc-2014/330-infoblad-breeam-2014/file

(2017-05-26)

SKANSKA (2011), Underlag från ansökan för LEED-certifiering av byggnaden

Rotundan 3, (2017-02-23)

SMHI (2016a), 2016 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.

SMHI (2015a), 2015 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.

SMHI (2015b), ”Normalkorrigering SMHI graddagar.”

https://www.smhi.se/polopoly_%20/1.18724!/Menu/general/extGroup/attachmentCol

Hold/mainCol1/file/Normal%C3%A5rskorrigering%20SMHI%20Graddagar%20150

601.pdf (2017-05-21)

SMHI (2014), 2014 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.

SMHI (2013), 2013 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.

SMHI (2012), 2012 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.

SMHI (2017a), Höst. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/host-1.1257 (2017-04-10)

SMHI (2017b), ”Vinter”. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vinter-1.22843

(2017-05-12)

SMHI (2016b), Vårens ankomstdatum 2016. https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-

sverige/arstidskarta/ank_var_2016.html (2017-04-10)

68

Svensk fjärrvärme (2004), Tappvarmvattenanvändning på hotell.

http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%

20Fj%C3%A4rrsyn/FOU-

rapporter%20INTE%20Fj%C3%A4rrsyn/Hetvattenprogrammet,%20rapporter/2004/

Tappvarmvattenanvanding_pa_hotell_FOU_2004-115.pdf (2017-04-10)

Svensk Fjärrvärme (2005), Fjärrvärme – Helt enkelt!

http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20

Fj%C3%A4rrsyn/Broschyrer/Fjarrvarme%20-%20helt%20enkelt.pdf (2017-05-26)

Svensk Fjärrvärme (2009), Fjärrvärmen och miljön.

http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20

Fj%C3%A4rrsyn/Broschyrer/Fjarrvarmen%20och%20miljon.pdf (2017-05-26)

Svensk Ventilation (2017), FTX –Ventilation med värmeåtervinning.

http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-

varmeatervinning/ (2017-05-26)

Tekniska verken (2016), Så fungerar fjärrkyla.

https://www.tekniskaverken.se/tjanster/fjarrkyla/sa-fungerar-fjarrkyla/ (2017-05-26)

USGBC (2009), LEED Reference Guide for Green Building Design and Construction

LEED version: v.2009. https://www.usgbc.org/resources/leed-reference-guide-green-

building-design-and-construction (2017-06-20)

USGBC (2012), Kv Rotundan 3. http://www.usgbc.org/projects/kv-rotundan-3

(2017-03-04)

USGBC (2016). LEED 2009 for New Construction and Major Renovations.

http://www.usgbc.org/resources/leed-new-construction-v2009-current-version (2017-

02-25)

ÅF (2017), Miljöcertifiering.

http://www.afconsult.com/sv/gor-affarer-med-oss/vara-

kompetenser/infrastruktur/buildings/miljocertifiering/ (2017-05-26)

69

Bilaga 1: Beräkningar och data för fjärrvärmeanvändning

Byggnadens projekterade och verkliga värden för fjärrvärmeanvändning presenteras i

denna bilaga. De två huvudposterna som inkluderades i fjärrvärmeanvändningen var

värme till tappvarmvatten och uppvärmning av byggnaden.

Den projekterade fjärrvärmeanvändningen har dividerats med Atemp,modell, som är 5740 m2

(SKANSKA , 2011). Den projekterade fjärrvärmeanvändningen presenteras i Tabell

B1.1.

Tabell B1.1. Projekterad fjärrvärmeanvändning för byggnaden (SKANSKA , 2011)

Byggnadens projekterade fjärrvärmeanvändning

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

[kWh/m2,mån]

Fjärrvärme till

tappvarmvatten

[kWh/m2,mån]

Total fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

uppvärmning och

tappvarmvatten

[kWh/m2,mån]

Total fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

uppvärmning och

tappvarmvatten

[MWh/mån]

Jan 6 4 10 57

Feb 7 3 10 57

Mar 4 4 8 44

Apr 3 4 7 38

Maj 1 4 4 25

Jun 0 4 4 21

Jul 0 4 4 22

Aug 0 4 4 22

Sep 1 4 5 26

Okt 2 4 5 30

Nov 3 4 7 40

Dec 5 4 9 52

Uppvärmning

33

[kWh/m2,år]

Tappvarmvatten

43

[kWh/m2,år]

Total fjärrvärmeanvändning

76

[kWh/m2,år]

Total fjärrvärmeanvändning

436

[MWh/år]

70

Den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för åren 2012-16 har dividerats med byggnadens

Atemp,verklig som är 6185 m2 (SKANSKA, 2011). Dessa uppmätta värden för

fjärrvärmeanvändningen, vilka inte har normalkorrigerats, kan ses i Tabell B1.2.

Tabell B1.2 Byggnadens uppmätta fjärrvärmeanvändning som inte har

normalkorrigerats (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrvärmeanvändning som inte har normalkorrigerats

Månad

År 2016

[kWh/m2,mån]

År 2015

[kWh/m2,mån]

År 2014

[kWh/m2,mån]

År 2013

[kWh/m2,mån]

År 2012

[kWh/m2,mån]

Jan 15 10 12 13 13

Feb 12 11 9 11 14

Mar 10 9 8 13 9

Apr 9 6 6 7 8

Maj 6 7 6 5 5

Jun 5 5 5 4 5

Jul 5 4 4 4 4

Aug 5 4 4 4 4

Sep 5 5 5 4 5

Okt 8 7 6 6 7

Nov 11 9 8 9 8

Dec 12 11 11 9 14

Total

fjärrvärme-

användning

[kWh/m2,år]

År 2016

103

År 2015

88

År 2014

84

År 2013

89

År 2012

96

För att kunna jämföra det projekterade värdet av fjärrvärmeanvändningen och

användningen av fjärrvärme år 2012-2016, behöver dessa värden normalkorrigeras. De

projekterade värden för fjärrvärmeanvändningen har redan normalkorrigerats i

certifieringsprocessen. De uppmätta fjärrvärmevärden mellan åren 2012-2016 har

normalkorrigerats månadsvis med hjälp av graddagar för varje månad från SMHI. Enligt

SMHI (2015b) är arbetsgången för normalkorrigering enligt ekvation 1 (samma ekvation

finns under metodavsnittet 2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme).

𝐹𝑉𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 = ((𝐹𝑉𝑢𝑝𝑝𝑚ä𝑡𝑡 − 𝑄) ∙ 𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟) + 𝑄 (1)

där

71

FVkorrigerad = den korrigerade fjärrvärmeanvändning för en månad

FVuppmätt = den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för en månad

Q = värmemängd som krävs för att värma vattnet till tappvarmvatten

Korrigeringsfaktor = aktuellt antal graddagar dividerat med normalt antal graddagar

Energin som förbrukas i samband med uppvärmning av vatten till tappvarmvatten (Q) har

beräknats genom ekvation 2 (Alvarez, 2006, s. 264). Förklaring av ekvation 2 samt värden

för storheter i ekvationen finns i Tabell B1.3.

𝑄 = mcT = mc(𝑇𝑣𝑣 − 𝑇𝑠𝑡𝑎𝑟𝑡) (2)

Tabell B1.3. Värden för storheter i ekvation 1

Storhet

Värde

Enhet

Förklaring

Tstart 7[10] °C Starttemperatur för det

inkommande vatten

Ttvv 55[11] °C Önskad temperatur hos

tappvarmvattnet

V Se Tabell B1.4 m3 Volymförbrukning av

tappvarmvatten

Q Se värden för

tappvarmvatten i Tabell

B1.5

kJ Värmemängd för att värma vattnet

Vattnets massa har beräknats med hjälp av byggnadens uppmätta förbrukning av

tappvarmvatten (V) som presenteras i Tabell B1.4.

[10] Hagelfors (2017a) [11] Hagelfors (2017a)

72

Tabell B1.4. Byggnadens tappvarmvattenförbrukning (V) i m3. Observera att dessa

värden är avrundade (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt tappvarmvattenförbrukning (V)

Månad

År 2016

[m3/mån]

År 2015

[m3/mån]

År 2014

[m3/mån]

År 2013

[m3/mån]

År 2012

[m3/mån]

Jan 370 350 350 290 340

Feb 420 420 360 350 410

Mar 400 390 400 420 420

Apr 440 450 380 410 320

Maj 430 410 470 430 420

Jun 460 440 440 410 390

Jul 410 420 400 400 330

Aug 460 450 390 390 350

Sep 480 460 420 380 390

Okt 430 470 430 410 370

Nov 440 440 440 470 420

Dec 420 430 420 390 390

Total

tappvarmvatten-

förbrukning

[m3/år]

År 2016

5158

År 2015

5120

År 2014

4890

År 2013

4740

År 2012

4540

73

Beräkning av fjärrvärmeförbrukningen som går till tappvarmvattenanvändningen har

baserats på tappvarmvattenförbrukningen i Tabell B1.4 och ekvation 2. Värden för

byggnadens värmeförbrukning som går till tappvarmvattenanvändningen presenteras i

Tabell B1.5.

Tabell B1.5. Byggnadens fjärrvärmeförbrukning som går till

tappvarmvattenanvändning

Byggnadens fjärrvärmeanvändning som går till tappvarmvattenanvändning

Månad

År 2016

[kWh/m2,mån]

År 2015

[kWh/m2,mån]

År 2014

[kWh/m2,mån]

År 2013

[kWh/m2,mån]

År 2012

[kWh/m2,mån]

Jan 3 3 3 3 3

Feb 4 4 3 3 4

Mar 4 3 4 4 4

Apr 4 4 3 4 3

Maj 4 4 4 4 4

Jun 4 4 4 4 4

Jul 4 4 4 4 3

Aug 4 4 3 3 3

Sep 4 4 4 3 3

Okt 4 4 4 4 3

Nov 4 4 4 4 4

Dec 4 4 4 3 3

Total

värmeförbrukning

till

tappvarmvatten-

användning

[kWh/m2,år]

År 2016

46

År 2015

46

År 2014

44

År 2013

43

År 2012

41

74

I Tabell B1.6- Tabell B1.10 presenteras byggnadens normalkorrigerade års

fjärrvärmeanvändning för åren 2012–2016. Den normalkorrigerade

fjärrvärmeanvändningen består av två delar, fjärrvärmeanvändning till tappvarmvatten

(se Tabell B1.5) och normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning som går till uppvärmning

av byggnaden. Den delen av fjärrvärmeanvändningen som går till uppvärmning av

byggnaden har beräknats med hjälp av korrigeringsfaktorer baserade på graddagar från

SMHI.

Tabell B1.6. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2016. Observera

att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2016a)

Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2016

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

(ej korrigerad)

[kWh/m2,mån]

Korrigerings-

faktor[12]

Fjärrvärme till

uppvärmning

(korrigerad med

korrigeringsfaktor)

[kWh/m2,mån]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

tappvarmvatten[13] och

uppvärmning[14])

[kWh/m2,mån]

Jan 12 1,1 13 17

Feb 8 0,9 7 11

Mar 7 1 6 9

Apr 5 0,7 4 8

Maj 2 0,7 1 5

Jun 0 0,1 0 4

Jul 1 0,8 0 4

Aug 1 0,5 0 5

Sep 1 1 0 5

Okt 4 1 4 8

Nov 8 0,8 8 12

Dec 9 0 7 11

Uppvärmning (ej

korrigerad)

56

[kWh/m2,år]

-

Uppvärmning

(korrigerad)

46

[kWh/m2,år]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning (total)

100

[kWh/m2,år]

[12] SMHI (2016a) [13] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [14] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning

(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.6 i Bilaga 1.

75

Tabell B1.7. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2015. Observera

att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2015a)

Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2015

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

(ej korrigerad)

[kWh/m2,mån]

Korrigerings-

faktor[15]

Fjärrvärme till uppvärmning

(korrigerad med

korrigeringsfaktor)

[kWh/m2,mån]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

tappvarmvatten[16] och

uppvärmning[17])

[kWh/m2,mån]

Jan 7 0,9 6 9

Feb 7 0,8 6 10

Mar 5 0,8 5 8

Apr 2 0,9 2 6

Maj 3 1,2 3 7

Jun 1 1,1 1 5

Jul 1 1,6 1 5

Aug 0 0,3 0 4

Sep 1 0,8 1 5

Okt 3 1 3 7

Nov 5 0,9 4 8

Dec 7 0,8 6 9

Uppvärmning

(ej korrigerad)

43

[kWh/m2,år]

-

Uppvärmning

(korrigerad)

37

[kWh/m2,år]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning(totalt)

84

[kWh/m2,år]

[15] SMHI (2015a) [16] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [17] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning

(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.7 i Bilaga 1.

76

Tabell B1.8. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2014. Observera

att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2014)

Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2014

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

(ej korrigerad)

[kWh/m2,mån]

Korrigerings-

faktor[18]

Fjärrvärme till

uppvärmning

(korrigerad med

korrigeringsfaktor)

[kWh/m2,mån]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

tappvarmvatten[19] och

uppvärmning[20])

[kWh/m2,mån]

Jan 9 1 8 12

Feb 5 0,8 4 7

Mar 4 0,8 4 7

Apr 3 0,9 3 6

Maj 2 1,1 2 6

Jun 1 1,3 1 5

Jul 0 0,3 0 4

Aug 0 1,2 0 4

Sep 1 0,9 1 5

Okt 2 0,8 2 6

Nov 4 0,8 3 7

Dec 8 1 7 11

Uppvärmning

(ej korrigerad)

40

[kWh/m2,år]

-

Uppvärmning

(korrigerad)

36

[kWh/m2,år]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning(totalt)

80

[kWh/m2,år]

[18] SMHI (2014) [19] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [20] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning

(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.8 i Bilaga 1.

77

Tabell B1.9. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2013. Observera

att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2013)

Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2013

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

(ej korrigerad)

[kWh/m2,mån]

Korrigerings-

faktor[21]

Fjärrvärme till

uppvärmning

(korrigerad med

korrigeringsfaktor)

[kWh/m2,mån]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

tappvarmvatten[22] och

uppvärmning[23])

[kWh/m2,mån]

Jan 10 1,1 11 14

Feb 7 1 7 10

Mar 9 1,2 11 15

Apr 4 1,1 4 8

Maj 1 0,7 1 5

Jun 1 0,5 0 4

Jul 0 0,6 0 4

Aug 0 0,5 0 4

Sep 1 0,9 1 4

Okt 2 0,9 2 6

Nov 4 0,9 4 8

Dec 6 0,8 5 8

Uppvärmning

(ej korrigerad)

46

[kWh/m2,år]

-

Uppvärmning

(korrigerad)

46

[kWh/m2,år]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning(totalt)

89

[kWh/m2,år]

[21] SMHI (2013) [22] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [23] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning

(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.9 i Bilaga 1.

78

Tabell B1.10. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2012.

Observera att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2012)

Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2012

Månad

Fjärrvärme till

uppvärmning

(ej korrigerad)

[kWh/m2,mån]

Korrigerings-

faktor[24]

Fjärrvärme till

uppvärmning

(korrigerad med

korrigeringsfaktor)

[kWh/m2,mån]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning

(summering av fjärrvärme till

tappvarmvatten[25] och

uppvärmning[26])

[kWh/m2,mån]

Jan 10 1 9 12

Feb 10 1,1 12 15

Mar 6 0,8 4 8

Apr 5 1,1 5 8

Maj 2 0,9 1 5

Jun 1 1,4 1 5

Jul 1 0,8 1 4

Aug 0 0,8 0 3

Sep 1 1 1 5

Okt 4 1,1 4 7

Nov 4 0,9 3 7

Dec 10 1,1 12 15

Uppvärmning

(ej korrigerad)

53

[kWh/m2,år]

-

Uppvärmning

(korrigerad)

54

[kWh/m2,år]

Normalkorrigerad

fjärrvärmeanvändning(totalt)

95

[kWh/m2,år]

[24] SMHI (2012) [25] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [26] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning

(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.10, i Bilaga 1.

79

Maxeffekten för byggnadens fjärrvärmeanvändning redovisas i Tabell B1.11.

Maxeffekten för ett specifikt år enligt hotellbyggnadens elabonnemang, baseras på

föregående års värmebehov och maxeffekt. Maxeffekten för byggnadens

fjärrvärmeanvändning år 2012 är en rekommenderad maxeffekt beräknad av Fortum

(Fortum, 2012a), vilket ger en hög maxeffekt för fjärrvärmeanvändningen detta år.

Inställningar för att kapa effekttoppar för fjärrvärmeanvändningen har implementerats i

hotellbyggnadens driftsystem för att uppnå en så låg maxeffekt som möjligt, i syfte till att

minska hotellbyggnadens fjärrvärmekostnader (Hagelfors, 2017a). Detta har resulterat i

att maxeffekten för fjärrvärmeanvändningen har minskat med åren.

Tabell B1.11: Maxeffekten för byggnadens fjärrvärmeanvändning år 2012-2016

År 2016

År 2015

År 2014

År 2013

År 2012

Effekt [kW]

162[27]

170[28]

171[29]

220[30]

300[31]

[27] Fortum (2016a) [28] Fortum (2015a) [29] Fortum (2014a) [30] Fortum (2013a) [31] Fortum (2012a)

80

Bilaga 2: Beräkningar och data för fjärrkylaanvändning

Gällande byggnadens förbrukning av fjärrkyla tas endast hänsyn till användningen av

komfortkyla. De projekterade värden för fjärrkylaanvändningen dividerades med

Atemp,modell som är 5740 m2, vilket resulterade i att fjärrkylaanvändningen per Atemp kunde

tas fram. De projekterade värdena för fjärrkylaanvändningen presenteras i Tabell B2.1.

Tabell B2.1 Projekterad fjärrkylaanvändning (endast komfortkyla). Observera att

värdena har avrundats (SKANSKA ,2011)

Projekterad fjärrkylaanvändning

Månad

Komfortkylaanvändning

[kWh/m2,mån]

Komfortkylaanvändning

[MWh/mån]

Jan 0 1

Feb 0 1

Mar 0 2

Apr 0 3

Maj 1 6

Jun 3 19

Jul 2 12

Aug 2 13

Sep 1 3

Okt 1 3

Nov 0 2

Dec 0 1

Total

komfortkyla-

användning

10

[kWh/m2,år]

66

[MWh/m2,år]

Energimätarna för fjärrkylaanvändningen i byggnaden inkluderar både komfortkyla och

verksamhetskyla. Denna verksamhetskyla går till att kyla restaurangens frys- och

kylmaskiner (Hagelfors, 2017a).

För att kunna jämföra den projekterade med den verkliga fjärrkylaanvändningen har

komfortkyla för den verkliga fjärrkylaanvändningen för åren 2012–2016 beräknats fram.

Antagandet som gjorts är att endast all förbrukning av fjärrkyla under vintermånaderna

är verksamhetskyla. Vintermånaderna inkluderar januari, februari och december (SMHI,

2017a). Ett medelvärde av vintermånadernas kylaanvändning beräknades fram baserat på

data från Hagelfors (2017b), se Tabell B2.2, och det framtagna medelvärdet för

verksamhetskylan blev 2 𝑘𝑊ℎ

𝑚å𝑛𝑎𝑑 ∙ 𝑚2, 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝, där Atemp,verklig är 6185 m2.

81

Normalårskorrigering av fjärrkylanvändning har inte utförts då det funnits begränsad

information om tillvägagångsättet och data gällande kyl-index.

Tabell B2.2. Medelvärdet av byggnadens verksamhetskyla (Hagelfors, 2017b)

År/mån

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

201601 2

201602 2

201612 3

201501 2

201502 2

201512 3

201401 2

201402 2

201412 2

201301 2

201302 2

201312 2

201201 2

201202 1

201212 2

Medelvärde för

verksamhetskylan

2

[kWh/m2,mån]

82

Den beräknade komfortkylaanvändningen för åren 2012–2016 presenteras i Tabell

B2.3-Tabell B2.7.

Tabell B2.3. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2016 (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2016

Månad

Komfortkyla [kWh/m2,mån]

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

Total fjärrkylaanvändning

(summering av komfort- och

verksamhetskylaanvändning)

[kWh/m2,mån]

Jan 0 2 2

Feb 0 2 2

Mar 1 2 3

Apr 2 2 4

Maj 3 2 5

Jun 5 2 7

Jul 5 2 7

Aug 5 2 7

Sep 3 2 5

Okt 2 2 4

Nov 1 2 3

Dec 1 2 3

Komfortkyla

30

[kWh/m2,år]

Verksamhetskyla

24

[kWh/m2,år]

Total kylanvändning

54

[kWh/m2,år]

Tabell B2.4. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2015 (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2015

Månad

Komfortkyla

[kWh/m2,mån]

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

Total fjärrkylaanvändning

(summering av komfort- och

verksamhetskylaanvändning)

[kWh/m2,mån]

Jan 0 2 2

Feb 0 2 2

Mar 1 2 3

Apr 1 2 3

Maj 2 2 4

Jun 3 2 5

Jul 5 2 7

83

Aug 6 2 8

Sep 2 2 4

Okt 2 2 4

Nov 1 2 3

Dec 1 2 3

Komfortkyla

24

[kWh/m2,år]

Verksamhetskyla

24

[kWh/m2,år]

Total kylanvändning

48

[kWh/m2,år]

Tabell B2.5. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2014 (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2014

Månad

Komfortkyla

[kWh/m2,mån]

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

Total fjärrkylaanvändning

(summering av komfort- och

verksamhetskylaanvändning)

[kWh/m2,mån]

Jan 0 2 2

Feb 0 2 2

Mar 1 2 3

Apr 1 2 3

Maj 3 2 5

Jun 3 2 5

Jul 10 2 12

Aug 4 2 6

Sep 3 2 5

Okt 1 2 3

Nov 1 2 3

Dec 0 2 2

Komfortkyla

27

[kWh/m2,år]

Verksamhetskyla

24

[kWh/m2,år]

Total kylaanvändning

51

[kWh/m2,år]

84

Tabell B2.6. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2013 (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2013

Månad

Komfortkyla

[kWh/m2,mån]

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

Total fjärrkylaanvändning

(summering av komfort- och

verksamhetskylaanvändning)

[kWh/m2,mån]

Jan 0 2 2

Feb 0 2 2

Mar 0 2 2

Apr 1 2 3

Maj 3 2 5

Jun 5 2 7

Jul 6 2 8

Aug 5 2 7

Sep 3 2 5

Okt 1 2 3

Nov 1 2 3

Dec 0 2 2

Komfortkyla

25

[kWh/m2,år]

Verksamhetskyla

24

[kWh/m2,år]

Total kylanvändning

49

[kWh/m2,år]

85

Tabell B2.7. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2012 (Hagelfors, 2017b)

Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2012

Månad

Komfortkyla

[kWh/m2,mån]

Verksamhetskyla

[kWh/m2,mån]

Total fjärrkylaanvändning

(summering av komfort- och

verksamhetskylaanvändning)

[kWh/m2,mån]

Jan 0 2 2

Feb 0 1 1

Mar 1 2 3

Apr 0 2 2

Maj 2 2 4

Jun 3 2 5

Jul 6 2 8

Aug 3 2 5

Sep 2 2 4

Okt 1 2 3

Nov 1 2 3

Dec 0 2 2

Komfortkyla

18

[kWh/m2,år]

Verksamhetskyla

23

[kWh/m2,år]

Total kylanvändning

41

[kWh/m2,år]

Byggnadens maxeffekt för fjärrkyla mellan åren 2012–2016 presenteras i Tabell B2.8.

Tabell B2.8. Den maximala fjärrkylaeffekten för den verkliga byggnaden år 2012-2016

År 2016

År 2015

År 2014

År 2013

År 2012

Effekt [kW]

117[32]

11733]

124[34]

133[35]

140[36]

[32] Fortum (2016b) [33] Fortum (2015b) [34] Fortum (2014b) [35] Fortum (2013b) [36] Fortum (2012b)

86

Bilaga 3: Beräkningar och data för elanvändning

I energiberäkningen i programmet IDA ICE har den projekterade elanvändningen delats

in i flertalet poster. Genom vägledning av Tabell 3 över förslag på poster tillhörande

byggnadsenergi och verksamhetsenergi har energiberäkningens uträknade

elanvändningen delats in i fastighetsel och verksamhetsel. Det projekterade värdet för

byggnadens elanvändning har dividerats med Atemp,modell som är 5740 m2. Elanvändningen

för den projekterade byggnaden presenteras i Tabell B3.1.

Tabell B3.1. Byggnadens projekterade elförbrukning (Hagelfors, 2017b)

(SKANSKA,2011)

Projekterad elanvändning för hotellbyggnaden

Månad

Fastighetsel

[kWh/m2,mån]

Verksamhetsel

[kWh/m2,mån]

Total elanvändning

(summering av

fastighetsel- och

verksamhetselanvändning)

[kWh/m2,mån]

Total elanvändning

(summering av

fastighetsel- och

verksamhetselanvändning

[MWh/mån]

Jan 3 8 11 62

Feb 3 7 10 56

Mar 3 8 11 61

Apr 3 7 10 56

Maj 3 6 9 51

Jun 3 6 9 50

Jul 3 6 9 51

Aug 3 6 9 51

Sep 3 6 9 49

Okt 3 7 10 58

Nov 3 7 10 56

Dec 3 7 10 58

Fastighetsel

33 [kWh/m2,år]

Verksamhetsel

82 [kWh/m2,år]

Total elanvändning

115 [kWh/m2,år]

Total elanvändning

659 [MWh/år]

87

Den verkliga byggnadens elanvändning för åren 2012-2016 har dividerats med Atemp,verklig

som är 6185 m2. Byggnadens totala elförbrukning, fastighetsel- och

verksamhetsanvändning för åren 2012-2016 presenteras i Tabell B3.2 - Tabell B3.4.

Tabell B3.2.Byggnadens totala elförbrukning för åren 2012–2016 med enheten kWh/m2

(Hagelfors, 2017b)

Byggnadens totala elförbrukning (Uppmätta värden) [kWh/m2]

Månad

År 2016

[kWh/m2,mån]

År 2015

[kWh/m2,mån]

År 2014

[kWh/m2,mån]

År 2013

[kWh/m2,mån]

År 2012

[kWh/m2,mån]

Jan 12 13 12 13 12

Feb 12 13 12 12 11

Mar 12 12 12 14 13

Apr 12 13 11 11 12

Maj 12 11 13 11 12

Jun 11 12 11 11 12

Jul 11 11 11 11 10

Aug 12 11 11 11 8

Sep 13 12 12 11 11

Okt 12 12 12 12 38

Nov 14 12 13 13 6

Dec 14 13 13 12 29

Total

elanvändning

[kWh/m2,år]

År 2016

145

År 2015

145

År 2014

143

År 2013

142

År 2012

174

88

Tabell B3.3. Byggnadens fastighetselanvändning för åren 2012-2016 (Hagelfors,

2017b)

Byggnadens uppmätta användning av fastighetsel

Månad

År 2016

[kWh/m2,mån]

År 2015

[kWh/m2,mån]

År 2014

[kWh/m2,mån]

År 2013

[kWh/m2,mån]

År 2012

[kWh/m2,mån]

Jan 2 3 2 3 3

Feb 2 2 2 3 2

Mar 2 2 2 3 2

Apr 2 2 2 2 2

Maj 2 2 2 2 2

Jun 2 2 2 2 2

Jul 2 2 2 2 2

Aug 2 2 2 2 2

Sep 2 2 2 2 2

Okt 2 2 2 2 2

Nov 3 2 2 2 2

Dec 3 2 2 2 3

Total

användning av

fastighetsel

[kWh/m2,år]

År 2016

25

År 2015

25

År 2014

24

År 2013

27

År 2012

26

89

Tabell B3.4. Byggnadens verksamhetselanvändning för åren 2012-2016 och den totala

projekterade verksamhetselanvändning (Hagelfors, 2017b)

Byggnadens uppmätta användning av verksamhetsel

Månad

År 2016

[kWh/m2,mån]

År 2015

[kWh/m2,mån]

År 2014

[kWh/m2,mån]

År 2013

[kWh/m2,mån]

År 2012

[kWh/m2,mån]

Jan 10 10 10 10 9

Feb 10 11 10 9 9

Mar 10 10 10 11 11

Apr 10 11 9 9 10

Maj 10 9 11 9 10

Jun 9 10 9 9 10

Jul 9 9 9 9 8

Aug 10 9 9 9 6

Sep 11 10 10 9 9

Okt 10 10 10 10 36

Nov 11 10 11 11 4

Dec 11 11 11 10 26

Total

verksamhetsel-

användning

[kWh/m2,år]

År 2016

120

År 2015

120

År 2014

119

År 2013

115

År 2012

148

90

Bilaga 4: Energianvändning från simulering baserad på verkliga värden för år 2016 och beräkning av energikostnader baserat på simuleringens energianvändning

De verkliga värden för år 2016 som simuleringen var baserad på finns i Tabell 7.

Resultatet som erhölls från simuleringen visas i Tabell B4.1.

Tabell B4.1. Erhållen energianvändning från simulering baserad på verkliga värden

Månad Fjärrvärme

[kWh/m2,mån]

Fjärrkyla

[kWh/m2,mån]

Fastighetsel

[kWh/m2,mån]

Verksamhetsel

[kWh/m2,mån]

Total elanvändning

(Fastighetsel+Verksamhetsel)

[kWh/m2,mån]

Jan 9 1 3 10 13

Feb 10 1 3 9 12

Mar 8 1 3 10 13

Apr 7 1 3 9 12

Maj 6 3 3 8 11

Jun 5 5 3 8 11

Jul 5 4 3 8 11

Aug 5 4 3 8 11

Sep 6 2 3 8 11

Okt 6 2 3 9 12

Nov 7 1 3 9 12

Dec 9 1 3 9 12

Fjärrvärme

82

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

25

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

33

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

102

[kWh/m2,år]

Total elanvändning

135

[kWh/m2,år]

Energikostnaderna baserad på simuleringens energianvändning i Tabell B4.1 beräknades

med hjälp av beräkningsgången och energipriser i Bilaga 5. Energikostnaderna visas i

Tabell B4.2.

Tabell B4.2. Beräknade energikostnader för den energianvändning som erhölls vid

simulering av verkliga värden för år 2016.

Fjärrvärme [tusen USD/år] 46

Fjärrkyla [tusen USD/år] 17

El [tusen USD/år] 112

Total energikostnad [tusen USD/år] 176

91

Bilaga 5: Beräkning av energikostnader

I denna bilaga presenteras de kostnadsberäkningar som har utförts i samband med

fastställandet av byggnadens betygsnivå. Kostnadsberäkningar för referens- (Baseline

building) och den projekterade byggnaden (Proposed building) energianvändning var

utförda under certifieringsprocessen för några år sedan.

De energikostnader som har beräknats fram under detta examensarbete är de kostnader

gällande byggnadens energianvändning år 2012–2016. Dessa beräkningar var baserade

på samma energipriser som de utförda kostnadsberäkningarna under

certifieringsprocessen. Skälet till att samma priser användes var att kunna jämföra

referensbyggnadens kostnader och den verkliga byggnadens kostnader under samma

villkor. Energipriser och valutakurs förändras med tiden vilket innebär att en jämförelse

mellan energikostnader med dagens energipriser och energipriser från några år sedan

skulle ge missvisande resultat.

Samtliga beräkningar har därför baserats på den dåvarande valutakursen 1 USD = 6,7

SEK och dåvarande energipriser från Fortum. Gällande den fasta kostnaden för

fjärrvärme, uppgick den till 5000 SEK + 111 SEK/MWh för byggnader med en årlig

fjärrvärmeanvändning på 251–1250 MWh (SKANSKA, 2011). Detta gäller för den

projekterade byggnaden och för byggnadens fjärrvärmeanvändning år 2012–2016 då

fjärrvärmeanvändning hos dessa fall är lägre än 1250 MWh. För byggnader med en

fjärrvärmeförbrukning på 1250 - 2500 MWh årligen uppgick den fasta kostnaden till 50

000 SEK + 75 SEK/MWh (SKANSKA, 2011). Kostnadsberäkningen för

referensbyggnaden har beräknats med denna fasta kostnad.

I Figur B5.1 och Figur B5.2 visas arbetsgången för kostnadsberäkningen och

energipriserna i samband med fjärrvärmekostnaderna för referens- (Baseline building)

och den projekterade (Proposed building) byggnad.

92

Figur B5.1. Beräkning av fjärrvärmekostnader för den projekterade byggnaden

(Proposed building) (SKANSKA ,2011)

93

,

Figur B5.2. Beräkning av fjärrvärmekostnader för referensbyggnaden (Baseline

building) (SKANSKA ,2011)

94

Beräkningarna för de årliga fjärrvärmekostnaderna för den verkliga byggnaden har följt

samma arbetsgång och energipriser som kan ses i Figur B5.1 och Figur B5.2.

Tillsammans med fjärrvärmeanvändningen i Tabell B1.6- Tabell B1.10 och maxeffekten

i Tabell B1.11 för åren 2012–2016 erhålls de årliga energikostnaderna för dessa år. De

framräknade energikostnaderna kan ses i Tabell B5.3.

Tabell B5.3. Fjärrvärmekostnader baserat på den verkliga byggnadens

fjärrvärmeanvändning år 2012–2016 Hagelfors(2017b) (SKANSKA ,2011)

Årlig fjärrvärmekostnad [USD]

År 2016

År 2015

År 2014

År 2013

År 2012

Fast avgift

[USD/MWh]

33

37

38

40

47

Årstidsbaserade kostnader + fast avgift [USD/MWh]

maj-september 64 68 69 72 78

oktober - april 102 105 107 109 116

Total kostnad

[tusen USD]

57

48

47

55

62

95

Figur B5.3 visar beräkningarna och energikostnaderna för fjärrkylaanvändningen hos

referens- och projekterad byggnad. De totala kostnaderna för fjärrkyla är runt 16 000 SEK

för referensbyggnaden och 15 000 SEK för den projekterade byggnaden.

Figur B5.3. Beräkning av fjärrkylakostnader för referens- (Baseline building) och den

projekterade (Proposed building) byggnaden (SKANSKA ,2011)

96

Baserat på de energipriser som finns i Figur B5.3, maxeffektvärden i Tabell B2.8 och de

årliga värden för fjärrkyla (se Tabell B2.3-Tabell B2.7) har kostnaderna för fjärrkyla

beräknats fram för åren 2012–2016. Dessa kostnader finns presenterade i Tabell B5.4.

Tabell B5.4.Fjärrkylakostnader baserat på den verkliga byggnadens

fjärrkylaanvändning år 2012–2016 Hagelfors(2017b) (SKANSKA ,2011)

Årlig fjärrkylakostnad [USD]

År 2016

År 2015

År 2014

År 2013

År 2012

Fast avgift

[USD/MWh]

37

42

40

44

53

Energiavgift

[USD/MWh]

24

24

24

24

24

Total kostnad

[tusen USD]

11

10

11

11

9

Beräkningarna för elkostnaderna baserades på elpriserna i Figur B5.4. Den totala årliga

elkostnaden för referensbyggnaden är därför cirka 94 000 SEK. Den projekterade

byggnadens elkostnad är cirka 96 000 SEK årligen.

Figur B5.4. Elpriser för samtliga fall (SKANSKA ,2011)

Elkostnaderna för den verkliga byggnaden baserades på elpriset i Figur B5.4. och

byggnadens elanvändning mellan åren 2012-2016 i Tabell B3.2 - Tabell B3.4.

Elkostnaderna för åren 2012-2016 finns presenterade i Tabell B5.5. I Tabell B5.5

presenteras även samtliga energikostnader för referens- och den projekterade byggnaden

samt för den verkliga byggnaden.

97

Tabell B5.5. Energikostnader för referens- (Baseline) och den projekterade (Proposed)

byggnaden samt för byggnadens energianvändning år2012-2016 Hagelfors(2017b)

(SKANSKA ,2011)

Kostnad för energianvändningen [tusen USD/år]

Fjärrvärme

Fjärrkyla

El

Total energikostnad

Referensbyggnad 143 16 94 252

Projekterad byggnad 43 15 96 155

År 2016 57 20 131 207

År 2015 48 19 130 197

År 2014 47 19 129 195

År 2013 55 19 128 202

År 2012 62 19 155 236

98

Bilaga 6: Data för känslighetsanalys

Energianvändningen för den projekterade byggnaden som finns under avsnittet 5.4

Känslighetsanalys baseras på värden i Tabell B1.1.(se Bilaga 1), Tabell B2.1 (se Bilaga

2) och Tabell B3.1 (se Bilaga 3).

Vid utförandet av känslighetsanalysen baserat på parametern ”Beläggningsgrad”,

ändrades indata för hotellgästernas vistelsetid, användning av laster och användning av

tappvarmvatten. Dessa indata presenteras i Tabell B6.1.

Tabell B6.1. Indata för variation av parametern beläggningsgrad

Beläggningsgrad för

andelen uthyrda rum

Tidschema för TV-

användning

Tidschema för belysning

i hotellrummen

Tappvarmvattenanvändning

[m3/dygn][37]

0 Ingen användning Ingen användning 6,7

25%

Kl.6.30 – 7.00

Kl.21.00-22.30

Kl.6.00-8.00

Kl.18.00-23.00 8,9

50%

Kl.6.30 – 7.00

Kl.21.00-22.30

Kl.6.00-8.00

Kl.18.00-23.00 11,1

75%

Kl.6.30 – 7.00

Kl.21.00-22.30

Kl.6.00-8.00

Kl.18.00-23.00 13,4

100%

Kl.6.30 – 7.00

Kl.21.00-22.30

Kl.6.00-8.00

Kl.18.00-23.00 15,6

38% (projekterat värde)

Kl.6.30 – 7.00

Kl.21.00-22.30

Kl.6.00-8.00

Kl.18.00-23.00

10

[37] Svensk Fjärrvärme (2004, s.24)

99

I Tabell B6.2, Tabell B6.3 och Tabell B6.4 presenteras värden för energianvändning när

parametern beläggningsgrad förändras.

Tabell B6.2. Årlig energianvändning erhållen från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)

Beläggningsgrad

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

0 75 8 32 69

25% 74 10 32 81

50% 77 14 32 91

75% 82 22 32 102

100% 89 31 33 114

Projekterat: 38% 76 12 32 82

Tabell B6.3. Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i

IDA ICE baserat på variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av beläggningsgraden

[kWh/m2,mån]

Beläggningsgrad

0 %

Beläggningsgrad

25 %

Beläggningsgrad

50 %

Beläggningsgrad

75 %

Beläggningsgrad

100 %

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 11 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,4 10 0,8

Feb 11 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,3 10 0,7

Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,5 8 0,8 9 1,4

Apr 7 0,3 7 0,4 7 0,6 7 1,1 8 1,9

Maj 4 0,6 4 0,8 5 1,5 5 2,5 6 3,6

Jun 3 2,3 3 2,8 4 3,8 5 4,9 5 6

Jul 3 1,4 4 1,7 4 2,6 5 3,7 6 4,8

Aug 3 1,6 4 1,9 4 2,8 5 3,8 6 4,9

Sep 4 0,4 4 0,5 5 0,8 5 1,6 6 2,6

Okt 5 0,3 5 0,4 5 0,7 6 1,2 7 2,2

Nov 7 0,3 7 0,3 7 0,5 7 0,9 8 1,4

Dec 10 0,2 9 0,2 9 0,3 9 0,6 9 0,9

100

Tabell B6.4. Månatlig användning av el erhållen från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)

Elanvändning baserat på variation av beläggningsgraden

[kWh/m2,mån]

Beläggningsgrad

0 %

Beläggningsgrad

25 %

Beläggningsgrad

50 %

Beläggningsgrad

75 %

Beläggningsgrad

100 %

Månad

Fastighets-

el

Verk-

samhet

sel

Fastighets-

el

Verk-

samhets

el

Fastighets

-el

Verk-

samhets

el

Fastighets-

el

Verk-

samhets

el

Fastighets-

el

Verk-

samhets

el

Jan 3 7 3 8 3 9 3 10 3 11

Feb 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10

Mar 3 7 3 8 3 9 3 10 3 11

Apr 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10

Maj 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9

Jun 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9

Jul 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9

Aug 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9

Sep 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9

Okt 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10

Nov 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10

Dec 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10

Tabell B6.5 och Tabell B6.6 visar på hur energianvändningen ändras vid variation av g-

värdet.

Tabell B6.5. Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern g-värde (0–0,76%)

g-värde

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

0 77 8 32 82

0,11 76 9 32 82

Projekterat värde:

0,33 76 12 32 82

0,54 73 15 32 82

0,76 73 19 32 81

101

Tabell B6.6. Erhållen fjärrvärme och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering i

IDA ICE baserat på variation av parametern g-värde (0–0,76%)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av g-värdet [kWh/m2,mån]

g-värde=0 g-värde=0,11 g-värde=0,33 g-värde=0,54 g-värde=0,76

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2

Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2

Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4 7 0,5

Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6 6 0,9

Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7 4 2,4

Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1 4 5

Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6 4 3,3

Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8 4 3,4

Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8 4 1,1

Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7 5 0,7

Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5 7 0,5

Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3

Tabell B6.7, Tabell B6.8 och Tabell B6.9 presenterar resultatet för energianvändningen

som baseras på förändring av U-värdet.

Tabell B6.7.Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern U-värde (0,5–5,5)

U-värde [W/m2K]

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

0,5 68 16 32 82

1 72 13 32 82

Projekterat:1,5 76 12 32 82

2 81 10 32 82

2,5 93 10 32 83

3,5 97 8 32 84

4,5 109 8 33 85

5,5 120 8 33 85

102

Tabell B6.8.Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i

IDA ICE baserat på variation av parametern U-värde (0,5–2,5)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av U-värdet [kWh/m2,mån]

U-värde=0,5 U-värde=1 U-värde=1,5 U-värde=2 U-värde=2,5

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2

Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2

Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4 7 0,5

Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6 6 0,9

Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7 4 2,4

Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1 4 5

Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6 4 3,3

Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8 4 3,4

Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8 4 1,1

Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7 5 0,7

Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5 7 0,5

Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3

Tabell B6.9.Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i

IDA ICE baserat på variation av parametern U-värde (2,5–5,5)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av U-värdet

[kWh/m2,mån]

U-värde=2,5 U-värde=3,5 U-värde=4,5 U-värde=5,5

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2

Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2

Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4

Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6

Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7

Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1

Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6

Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8

Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8

Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7

Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5

Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3

103

Tabell B6.10 och Tabell B6.11 presenterar erhållna resultatet från variation av

tappvarmvattenanvändningen.

Tabell B6.10. Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn)

Tappvarmvatten-

användning

[m3/dygn]

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

0 38 12 31 82

10

(projekterat värde)

76

12

32

82

20 112 12 32 82

30 149 12 34 82

Tabell B6.11. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning(månatlig) baserat på

variation av parametern tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av

tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn) [kWh/m2,mån]

0 m3/dygn 10 m3/dygn

(projekterat)

20 m3/dygn 30 m3/dygn

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 7 0,2 9 0,2 13 0,2 16 0,2

Feb 7 0,2 9 0,2 13 0,2 16 0,2

Mar 5 0,3 7 0,3 11 0,3 14 0,3

Apr 3 0,4 6 0,4 10 0,4 13 0,4

Maj 1 1 4 1 8 1,0 11 1

Jun 1 3,2 3 3 7 3,2 10 3,2

Jul 1 2 4 1,9 7 2,0 10 2

Aug 1 2,2 4 2,1 7 2,2 10 2,2

Sep 1 0,6 4 0,5 8 0,6 11 0,6

Okt 2 0,6 5 0,6 8 0,6 12 0,6

Nov 4 0,4 6 0,4 10 0,4 13 0,4

Dec 6 0,3 8 0,2 12 0,3 15 0,3

104

I Tabell B6.12, Tabell B6.13 och Tabell B6.14 presenteras resultatet från variation av

värmeväxlarens verkningsgrad.

Tabell B6.12.Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (0–99%)

VVX η

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

0 218 12 37 82

20% 183 12 36 82

40% 146 12 34 82

60% 110 12 33 82

70% 94 12 33 82

80% 81 12 32 82

Projekterat: 89% 76 12 32 82

99% 75 12 32 82

Tabell B6.13. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering

i IDA ICE baserat på variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (0–

60%)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av värmeväxlarens

verkningsgrad η (0–99%) [kWh/m2,mån]

η=0 η=20% η=40% η=60%

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 30 0,2 25 0,2 21 0,2 16 0,2

Feb 30 0,2 26 0,2 21 0,2 16 0,2

Mar 25 0,3 21 0,3 17 0,3 12 0,3

Apr 21 0,4 18 0,4 14 0,4 10 0,4

Maj 13 1 10 1 8 1 6 1

Jun 7 3,4 6 3,4 5 3,3 4 3,3

Jul 8 2 6 2 5 2 4 2

Aug 7 2,2 6 2,2 5 2,2 4 2,2

Sep 13 0,6 11 0,6 8 0,6 6 0,6

Okt 16 0,6 13 0,6 10 0,6 7 0,6

105

Nov 21 0,4 18 0,4 14 0,4 11 0,4

Dec 27 0,3 23 0,3 19 0,3 14 0,3

Tabell B6.14. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering

i IDA ICE baserat på variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (70–

99%)

Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av värmeväxlarens

verkningsgrad η (0–99%) [kWh/m2,mån]

η=70% η=80% η=89%

(Projekterat)

η=99%

Månad

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Värme

Kyla

Jan 13 0,2 11 0,2 9 0,2 10 0,2

Feb 14 0,2 11 0,2 9 0,2 10 0,2

Mar 10 0,3 8 0,3 7 0,3 8 0,3

Apr 9 0,4 7 0,4 6 0,4 7 0,4

Maj 5 1 4 1 4 1 4 1

Jun 4 3,3 4 3,2 3 3 4 3,2

Jul 4 2 4 2 4 1,9 4 2

Aug 4 2,2 4 2,2 4 2,1 4 2,2

Sep 5 0,6 5 0,6 4 0,5 4 0,6

Okt 6 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,6

Nov 9 0,4 7 0,4 6 0,4 7 0,4

Dec 12 0,3 10 0,3 8 0,2 9 0,3

106

Tabell B6.15 visar på hur energianvändningen förändras baserat på variation av

inomhustemperatur.

Tabell B6.15. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på

variation av parametern temperatur (17–26°C)

Inomhustemperatur

Fjärrvärme

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

[kWh/m2,år]

17–19°C 71 52 35 82

18–20°C 70 46 34 82

19–21°C 71 39 33 82

20–22°C 73 32 33 82

21–23°C 78 25 32 82

22–24°C 85 20 33 82

23–25°C 95 15 32 83

24–26°C 104 9 33 87

Projekterat 76 12 32 82

Tabell B6.16 presenterar energianvändningen för extremfall 1 då inomhustemperaturen

är låg på sommaren men hög på vintern. Totalt blev energianvändningen för detta

extremfall 244 kWh/m2,år.

Tabell B6.16.Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att

temperaturen får variera mellan temperaturerna 17–19°C på sommaren och 24-26°C

på vintern

Energianvändning för extremfall 1

Månad

Fjärrvärme

[kWh/m2,mån]

Fjärrkyla

[kWh/m2,mån]

Fastighetsel

[kWh/m2,mån]

Verksamhetsel

[kWh/m2,mån]

Jan 13 0 3 8

Feb 13 0 3 7

Mar 11 0 3 8

Apr 6 4 3 7

Maj 4 5 3 6

Jun 4 7 3 6

Jul 4 6 3 6

107

Aug 4 6 3 6

Sep 4 4 3 6

Okt 8 0 3 8

Nov 10 0 3 7

Dec 12 0 3 8

Fjärrvärme

93

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

32

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

36

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

83

[kWh/m2,år]

Tabell B6.17 presenterar energianvändningen för extremfall 2 då inomhustemperaturen

är hög på sommaren men låg på vintern. Totalt blev energianvändningen för detta

extremfall 195 kWh/m2,år

Tabell B6.17. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att

temperaturen får variera mellan temperaturerna 24–26°C på sommaren och 17-19°C

på vintern

Energianvändning för extremfall 2

Månad

Fjärrvärme

[kWh/m2,mån]

Fjärrkyla

[kWh/m2,mån]

Fastighetsel

[kWh/m2,mån]

Verksamhetsel

[kWh/m2,mån]

Jan 9 0 3 8

Feb 9 0 3 7

Mar 7 0 3 8

Apr 6 0 3 7

Maj 4 1 3 6

Jun 4 3 3 6

Jul 4 2 3 6

Aug 4 2 3 6

Sep 4 0 3 6

Okt 5 0 3 7

Nov 6 0 3 7

Dec 8 0 3 7

Fjärrvärme

70

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

8

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

36

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

81

[kWh/m2,år]

108

Tabell B6.18 visar på energianvändningen baserat på temperaturintervallet. Den totala

energianvändningen för detta fall var 230 kWh/m2,år.

Tabell B6.18. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att

inomhustemperaturen får variera mellan temperaturerna 19–23°C på vintern

Energianvändning för inomhustemperaturintervallen 19–23°C

Månad

Fjärrvärme

[kWh/m2,mån]

Fjärrkyla

[kWh/m2,mån]

Fastighetsel

[kWh/m2,mån]

Verksamhetsel

[kWh/m2,mån]

Jan 11 1 3 8

Feb 11 1 3 7

Mar 9 1 3 8

Apr 6 3 3 7

Maj 4 4 3 6

Jun 3 6 3 6

Jul 4 5 3 6

Aug 4 6 3 6

Sep 4 3 3 6

Okt 6 1 3 7

Nov 8 1 3 7

Dec 10 1 3 7

Fjärrvärme

80

[kWh/m2,år]

Fjärrkyla

33

[kWh/m2,år]

Fastighetsel

36

[kWh/m2,år]

Verksamhetsel

81

[kWh/m2,år]

109

Bilaga 7: LEED-certifieringen av hotellbyggnaden

Hotellbyggnaden certifierades enligt version ”LEED 2009 New Construction and Major

Renovations.” Hotellbyggnaden erhöll totalt 65 av 110 poäng, vilket motsvarade

betygsnivån LEED Guld. I Figur B7.1. kan hotellbyggnadens erhållna poäng för samtliga

bedömningsområden och delområden ses.

Figur B7.1. Byggnadens erhållna poäng i LEED-certifieringen (USGBC,2012)