EpilepsiKognition, känslor och beteende

Tomas Adolfsson, leg. Psykolog, NU-teamet

Diagnosen epilepsi

• Okontrollerad aktivitet i hjärnans celler (neuroner)

• Diagnosen epilepsi får den som haft (två) återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.

Orsaker

Typer av anfall

Olika former av epilepsi

• Fokala anfall

- Namn efter lokalisation: frontallobsepilepsi (FLE), temporallobsepilepsi (TLE), Occipitallobsepilepsi (OLE)

- Ingen medvetandepåverkan

• Generaliserade anfall

- Absensepilepsi (förut kallat petit mal, ”det lilla onda”)

- Tonisk-kloniska anfall (förut kallat grand mal, ”det stora onda”)

- Atoniska anfall

- Medvetandepåverkan

• Syndrom

- Juvenil Myoklonisk Epilepsi (JME)

- Benign barnepilepsi (BECT)

- Wests syndrom (infantil spasm)

Statistik

Differentialdiagnoser

• Akutsymtomatiska anfall vid tillstånd som– Trauma– Abstinens (alkohol, droger)– Intoxikation– Stroke– Infektion

• Feberkramper hos barn 6 månader till 4 år

Differentialdiagnoser forts.

• Icke-epileptiska anfall– Affektanfall hos barn– Pavor nocturnus hos barn– TIA hos vuxna– Migrän– Hypoglykemi– Psykogena icke-epileptiska anfall– Hyperventilationsattacker– Panikattacker

Kognition, känslor och beteende

Epilepsi är inte bara anfall

Ökad förekomst av

• Kognitiva svårigheter

• Känslomässiga svårigheter

- Ångest

- Depression

• Beteendeproblem

• Neuropsykiatriska funktionshinder - komorbiditet

Känslomässiga effekter

Känslomässiga svårigheter

• Ålder 5 vs 15 år

• Kultur – Synder, straff? Skam?

• Orsak till epilepsi

• Vad för slags anfall – Pinsamheter, förlust av kontroll…

• Omgivningens reaktioner och krav

Känslor

• Skolan - ojämna förmågor ger osäkerhet

• Märka att man presterar sämre – jämfört med andra och i förhållande till innan epilepsidebuten

• Minnesproblem – läxor (allt är som ”bortblåst” dagen efter)

• Kompisar – verbala funktioner, snabbhet och arbetsminne – att ”hänga med i det sociala samspelet”

• Kalas, sova över

• Tonåren, relationer och minskad frihet

• Vara annorlunda

• Skam, ilska, rädsla, känna sig dum m.m.

• Inte vilja berätta

Psykologiska och psykosociala aspekterCa 50% av alla barn med epilepsi riskerar att få någon form av emotionell

problematik

• Anfall innebär total kontrollförlust, även av kroppsliga funktioner

• Oförutsägbart – förväntansångest, osjälvständighet, hjälplöshet

• Att inte veta vad som händer under anfallet -otrygghet

• Livskvalitet, livsstilsbegränsningar - inte kunna styra sitt liv, behöva ”övervakas”

• Social isolering

• Studie-/arbetsbegränsningar (ex. ”pilotdrömmar”)

Forts.

• Moped/ Bilkörningsrestriktioner

• Omgivningens rädsla

• Självkritik (”jag är dum”), passivitet, tröghet

Kognition och inlärning

• Mentala processer som vi använder för att uppfatta, tänka, förstå och komma ihåg.

• Något som vi tar för givet att vi kan? Som omgivningen tar för givet att vi kan?

• Interiktal aktivitet – epilepsi är inte bara synliga anfall

• Många barn med epilepsi – stabil kognitiv förmåga men på ”sin nivå”

• Inlärningssvårigheter

• Anfallsreduktion = ofta stabilisering

Hjärnans utveckling

• Utveckling upp till 30-års ålder

• Inte färdig hos barn – påverkan på hjärnans utveckling och risk för att komma efter i utvecklingen

• Höger – Visuell funktion, rum, tid, form, överblick (matematik!)

• Vänster - verbal funktion, analys, detaljer – psykiatriska symtom

• ”Plastisk”? Crowding?

Kognition och inlärning

Anfall hindrar hjärnfunktioner genom att

- överaktivera

- avbryta

- hämma

- förstöra (vid långa och frekventa anfall)

Kognitiva effekter

• Ojämn begåvningsprofil

• Koncentration och uppmärksamhet

• Verbala förmågor

• Minne – episodiskt, semantiskt och arbetsminne (inkodning eller framplockning??). Bättre utan röd tråd (ex. minne för ordlista)

• Inlärning

• Kognitivt tempo

• Sämre ToM/mentaliseringsförmåga vid FLE och TLE men även vid andra former av epilepsi

• Svårigheter att integrera information från flera modaliteter

• Svårigheterna delas av de flesta former av epilepsi

• De olika formerna av epilepsi skiljer sig ofta avseende en faktor som har med lokalisation att göra, till exempel TLE kontra OLE kontra kontrollgrupp

• Visuokonstruktiv förmåga var det som var vattendelare – laterala strömmen

WISC-IV

Exekutiva funktioner

Hjärnans dirigent

Styrning av:

handlingar

tankar

känslor

Exekutiva funktioner

- Självreglering, impulskontroll

- Styra uppmärksamheten, växla fokus

- Fokusera på viktig information

- Utestänga ovidkommande information

- Planera, organisera

- Ta initiativ, börja, sluta

- Svårt att skynda sig

- Tidsuppfattning

- Problemlösning

- Påverkar adaptiva (vardagliga) förmågor

- Beteendesvårigheter

- Viktig för all nyinlärning

Minne

• Episodisk - ”dagbok”

• Semantisk – fakta, glosor, tabeller

• Procedur – färdigheter, cykla, spela instrument

• Visuellt – igenkänning

• Arbetsminne – inlärning, att minnas instruktioner

Obs! epileptiform aktivitet nattetid – dålig sömnkvalitet ger ADHD-liknande symtom (vanlig hypotes hos skola och därmed föräldrar)

Minnesprocess

1) Lyssna = uppmärksamhet

2) Arbetsminne

3) Lagring till långtidsminnet

4) Framplockning – använda kunskap

(prompting, ledfrågor, flervalsalternativ)

Exekutiv funktion i minnesprocessen vid fokal epilepsi (Leigh N. Sepeta et al, 2017)

• Barn med fokal epilepsi hade lägre resultat på retention

efter fördröjning.

• Däremot var igenkänning på samma nivå som

kontrollgruppen.

• Svårigheter med arbetsminne och organisation/planering.

• Arbetsminne förklarade 9-19% av variationen i fördröjd

retention

• Organisation förklarade 9-10% i variation avseende verbalt minne

Långsam processhastighet

- Bearbetning av information - tröghet

- Socialt: fritid, kompisar, raster, mobbning

- Pedagogiskt: hinner inte allt, anpassad studiegång

Hjärnskada/ påverkan

Epilepsi

Inlärningssvårigheter

Epilepsi

Epilepsi Inlärningssvårigheter

Hjärnskada/ påverkan

Inlärningssvårigheter

Möjliga samband mellan epilepsi och inlärningssvårigheter hos barn

Autism, AD(H)D, dyslexi, språkstörning, …

Medicinering Dosberoende

Förklaringar?

• Humör – ångest/depression

• Orsaken till epilepsin – lesioner/ärr

• Epilepsin själv – anfall och subklinisk aktivitet

• Mediciner – Subjektiva svårigheter har man funnit i de flesta preparat men besvären varierar. (Hiba Arif et al, 2008). Medeltal för behov av dossänkning: 12%.

• Polyterapi sämre för varje ytterligare preparat, främst exekutivt.

• Störst kognitiv påverkan: Topiramat (21 % av 130 patienter hade höga nivåer av cse). Andra preparat ligger runt 10%. Värst under insättning. Hos barn liten påverkan efter 12 månaders behandling (David E. Mandelbaum et al, 2009)

Hjärntrötthet – orsaker och konsekvenser

- Större hjärnområden tas i anspråk

- Subklinisk aktivitet nattetid

- Anfall nattetid

- Behöver tid för återhämtning

- Behöver struktur, pauser, schema

- Flera tillfällen för prov – längre tid på sig

- Anpassad studiegång

Anfallsvariabler och kognitiv påverkan

• Tidig debut

• Antal antiepileptika

• Hur länge man haft epilepsi

• Antal generaliserade anfall över tid – fler=sämre

• Status epilepticus påverkar IK negativt

• Hur tätt anfallen kommer

• Interiktal aktivitet – Subklinisk aktivitet

• Mesial temporal skleros – Hippocampus – minne

• Svårbehandlad ep – ej anfallsfrihet

Andra samtidiga diagnoser

• 2000 barn i Stockholm med epilepsi

• 940 har epilepsi och en annan diagnos (eller flera)

• Inlärningssvårigheter

• Utvecklingsstörning

• Neuropsykiatrisk problematik

• Läs- och skrivsvårigheter

• Psykiska problem

• Beteendepålagringar

Komorbiditet

epilepsi

autismspektrumMR

Anpassningar/verktyg

• Mikropauser (även små barn) – rensa RAM-minnet

• Förberedelse/framförhållning vid planering

• Hjälp med planering. Vad, när, var och hur?

• Visuellt, konkret material

• Få jobba hemma, ex "hemtentor”

• Vid behov förlänga deadline

• Längre tid vid prov

• Muntliga prov bättre än skriftliga, eller muntlig komplettering

• Studieteknik: visuell studieteknik ex tankekarta

• Ta kort på tavlan med mobilen.

• Spela in lektioner (ljudet) på mobilen.

• Analysera uppgifter/ diskutera i ämnen: muntlig diskussion med vuxen (hemma eller i skolan) som instudering.

• Ta bort uppgifter. Kvalitet istället för kvantitet.

• Grupparbeten kan vara energikrävande (små barn ex samlingar).

• Sitta längst fram i klassen.

• Ha musik i öronen för att skärma av sig.

• Om stor stress inför nationella prov: Behöver dessa göras?

• Läxhjälp i skolan? (minimera konflikter hemma!)

• Anpassning av timmar? Kortare dagar ibland? Jobba-hemma-dag ibland?

• Dubbel uppsättning böcker

• Information till speciallärare och alla undervisande lärare.

• Inläst material, varva med det eller samtidigt. Ljudböcker.

• Elevdator där man kan få allt skrivet uppläst

• ”Matteboken ” på Youtube – Vanligt problem att metoder ”försvinner” från ena dagen till den andra