Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå
Ett kritiskt förhållningssätt?
A critical approach?
Daniel Carnegård
Leif Johansson
Yrkeslärarexamen 180 hp
Lärarutbildning 90 hp
2012-02-18
Examinator: Haukur Viggósson,
Handledare: Jan Härdig
Lärarutbildningen
VAL - Projektet
1
2
Abstrakt
Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet
söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser
att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i
källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de
undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik
är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej.
Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har
analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta
reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den
information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik
för internet.
Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig
mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i
källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska
information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått
utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i
övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.
Nyckelord: Källkritik, Gymnasiet, El- och Energiprogrammet
3
4
Förord
Vi vill tacka de lärare och elever som ställt upp på att bli intervjuade i vårt arbete. Vi vill
också tacka familj och vänner som stått ut med vår sociala frånvaro de sista halvåret då vi
skrivit på vår uppsats. Vi vill också tacka de lärare vi har haft på Malmö Högskola under vår
lärarutbildning. Ingen nämnd ingen glömd.
När vi började skriva denna uppsats så hade ingen av oss några större kunskaper i
källkritik. De ämnena vi undervisar dagligen ligger under El- och Energiprogrammet. Vi har
därav stora kunskaper i Elteknik och Automation. När vi nu avslutat denna uppsats så tror vi
oss i högre grad kunna källkritiskt granska information. Detta kommer vara av stor nytta i vår
profession. Vi har också fått insikt hur våra elever förhåller sig till information och källkritik
vilket också kommer vara till stor hjälp när vi ska handleda dem till ett yrke som framtida
yrkesman i elbranschen.
Man kan ha åsikter om att vårat arbete är till omfånget stort. Men vi har valt att ha en stor
bakgrund till arbetet för att beskriva ett ämne som är ganska komplext. Sanning är föränderlig
och inte helt självklar. Man måste ha stora kunskaper och erfarenheter av ett ämne för att
kunna avgöra sanningshalten och informationens värde.
Daniel Carnegård och Leif Johansson, Februari 2012
5
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ........................................................................................................................................................... 8
2. Bakgrund ........................................................................................................................................................ 10
2.1 Lögner och överdrifter .................................................................................................................................... 10
2.2 Källkritik och Internet ....................................................................................................................................... 12
2.3 Kursmål och ämnesplaner ................................................................................................................................ 13
2.4 Skolverket och Källkritik ................................................................................................................................. 14 2.5 Tidigare forskning ............................................................................................................................................ 15
3. Syfte .................................................................................................................................................................. 18
3.1 Frågeställningar ................................................................................................................................................ 19
4. Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................................................... 20
4.1 Sant eller falskt, sannolikt eller osannolikt ...................................................................................................... 21
4.2 Primär- och sekundärkälla ............................................................................................................................... 22
4.3 Källkritikens fyra grundprinciper ..................................................................................................................... 22
4.3.1 Äkthet ...................................................................................................................................................... 23
4.3.2 Tidsamband ............................................................................................................................................. 23
4.3.3 Oberoende ............................................................................................................................................... 24
4.3.4 Tendensfrihet ........................................................................................................................................... 25
5. Metod ............................................................................................................................................................... 26
5.1 Kvalitativa intervjuer ....................................................................................................................................... 26 5.2 Avgränsningar .................................................................................................................................................. 27 5.3 Beskrivning av intervjugrupp ........................................................................................................................... 27 5.4 Tillvägagångssätt vid intervjuer ....................................................................................................................... 28
5.4.1 Tillvägagångssätt vid elevintervjuer ........................................................................................................ 28 5.4.2 Tillvägagångssätt vid lärarintervjuer ....................................................................................................... 29
5.5 Tillvägagånssätt vid analys av intervjumaterialet. ........................................................................................... 30 5.6 Etiska överväganden ........................................................................................................................................ 30
6. Resultat ........................................................................................................................................................... 32
6.1 Sammanställning av intervjuer utifrån frågeställningar ................................................................................... 32 6.1.1 Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik? ......................................................................... 32 6.1.2 Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik? ........................................................................ 36 6.1.3 Tycker lärarna att eleverna i tillräcklig utsträckning granskar ................................................................ 39 6.1.4 Tycker eleverna att de källkritiskt granskar det materialet de finner på internet? ................................... 41 6.1.5 Hur går eleverna till väga när de söker information på internet.?............................................................ 46 6.1.6 Anser lärarna att de har kunskaper i att undervisa om källkritik? ........................................................... 47 6.1.7 Tycker lärarna det är viktigt att undervisa elever i källkritik? ................................................................. 39
7. Diskussion ...................................................................................................................................................... 50
7.1 Tillförlitlighet och Trovärdighet ...................................................................................................................... 50 7.2 Slutdiskussion .................................................................................................................................................. 50
8. Kritik till vårt arbete ................................................................................................................................. 54
9. Förslag på fortsatt forskning .................................................................................................................. 54
Källförteckning ..................................................................................................................................................... 56
Tryckta Källor ........................................................................................................................................................ 59 Internetkällor ........................................................................................................................................................ 598
7
8
1. Inledning
Det har kanske aldrig varit så enkelt att hitta information som idag, men vi vet nog alla om
att bara för att någon har tagit sig tid att skriva ned en text och lagt ut den på internet behöver
den inte vara korrekt, eller sann. Författaren behöver i och för sig inte vara medveten om att
texten är felaktig, det kan bero på t.ex. misstag eller okunskap eller vara ren desinformation.
Hur kan man veta vad som stämmer och vad som är felaktigt. Hur kan man sålla i den
information som erbjuds, hur granskar man information på ett korrekt och kritiskt sätt.
När våra elever söker information oavsett om det är på internet, i tidningar eller i en lärobok,
ser de på texten helt okritiskt utan att fundera över vem upphovsmannen är. Varför just den
här texten finns tillgänglig, är den opartisk eller kan det finnas någon som tjänar på att
informationen sprids? Vad som faktiskt står på sidan, om texten är fakta eller känns som
personliga åsikter? När texten skrevs, kan informationen vara inaktuell? Hur hittade du till
den informationen? (Mediekompass, 2010)
Den frågan som vi har valt att koncentrera oss på är hur våra elever använder sig av
källkritik. Detta är också utgångspunkten för vårt examensarbete.
Vi skall undersöka hur våra elever på El- och Energiprogrammet söker information och
säkerställer dess äkthet. Har de under sin skolgång fått någon utbildning i hur man ska tänka
vid källkritisk granskning av information. Vi skall också få insikt i hur lärare i arbetslaget på
El- och Energiprogrammet förhåller och intresserar sig för ämnet källkritik.
När eleverna söker information på internet, vad avgör då vilka sidor som används? Är det
innehållet eller den grafiska profilen som avgör valet, eller kan det ha någon avgörande
betydelse vem som har skrivit texten eller givet ut densamma?
Utseendet på en hemsida är hur som helst det första som möter den som söker information
på internet, detta kan mycket väl vara något som avgör om det ses som intressant eller inte?
9
” Bilder läses och förstås på ett helt annat sätt än texter, och förändringen påverkar
därmed människors sätt att skapa mening på en grundläggande nivå. Bilder är exempelvis
inte linjära utan ses och tolkas mer direkt.” (Säljö, 2007)
Eftersom vi har märkt att eleverna hellre lägger energi på att argumentera för varför de ska
slippa lära sig fakta, olika lagar och regler utantill, när det är så lätt att hitta svaren på
internet, istället för att aktivt delta i lektionerna så ökar kraven på kunskap om källkritisk
granskning.
Det här är tydligen inte någon ny företeelse. Olga Dysthe skriver att Sokrates och Platon
ansåg att man lättare skaffar sig kunskaper genom diskussioner än att studera texter.
Dessutom ansåg Platon vi människor allmänt sett skulle komma att förlita oss på att man kan
hitta den information vi söker i texter, istället för att lära oss utantill. (Dysthe, 1996)
Hur stor kunskap om källkritik har våra ungdomar, får de någon utbildning i hur man skall
kunna sortera bort sådant som är irrelevant eller felaktigt, eller sväljer de bara all information
som sanningar?
För oss kan det vara intressant att veta hur det ligger till med detta, då våra elever på
elprogrammet efter avslutad teoretisk utbildning skall arbeta som lärlingar under ett år. Hur
kommer de att ställa sig till ett påstående från sin handledare, som kanske inte helt stämmer
överens med något de fått lära sig på skolan. Det behöver inte nödvändigtvis vara något som
är felaktigt, det kan vara ett förfaringssätt som funnits med länge, kanske ekonomiska krav på
produktivitet, men det kan leda till att eleven hamnar i en för honom/henne stressande
situation som leder till att denne gör ett misstag.
Frågan är egentligen om vi kan hjälpa våra elever till en så pass hög kunskapsnivå och ett
så gott självförtroende att de inte hamnar i en situation, där en auktoritet kan få dem att hellre
göra som man blir tillsagd än att först kritiskt granska om uppgiften du fått är förenligt med
de standarder och föreskrifter som är aktuella.
10
2. Bakgrund
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, SKOLFS 2011:144 står det att eleverna skall lära
sig att kritiskt granska information och se konsekvenser utav valen de gör. Men är det så lätt
som ung och oerfaren av livet att kunna kritiskt granska all den information som ständigt
strömmar genom olika former av media. I dagens IT-samhälle är det enkelt att fabricera en
sanning så de flesta går på det.
2.1 Lögner och överdrifter
På internet florerar flertalet presumtiva lögner och överdrifter som lätt sprids som sanningar.
Ett exempel på detta är från 1997 då Reuter spred ett telegram om att Röda Kmerernas
ökända ledare Pol Pot var på väg till Arlanda för att söka politisk asyl i Sverige.
Reuter hade hittat denna information på Tass.net och förenklat trott att informationen kom
från den ryska nyhetsbyrån Tass (Thurén, 2011).
Även gamla sanningar bör ifrågasättas. Fick verkligen Isaac Newton ett äpple i huvudet
och kom han på gravitationslagarna efter denna händelse. Detta är ytterst tveksamt och är
snarare en myt. Inte heller hade Jonas Toresson, Alias Jonas Alströmer en särskild betydelse
för att potatisen infördes i Sverige. Han var snarare en av många som propagerade för denna
rotfrukt. (Olausson, 2010) När det hittades en potatis som klarade det nordiska klimatet, och
potatisen började användas av gemene man var Jonas Alströmer död och begraven sen många
år. Detta är bara 2 sanningar som på senare år har ifrågasatts. Det är inte många år sen vi satt i
skolbänken i grundskolan och lärde oss just detta om potatisen och Jonas Alströmer.
Att läkemedel uteslutande testas på män är ytterligare en myt som har propagerats för och
tagits som realitet. Detta är givetvis heller inte sannolikt. (Olausson, 2010).
Skulle vi börja granska all den information som vi hela tiden prackas på så skulle vi snabbt
hitta flera påhitt lögner och villfarelser.
Två yrkesgrupper där det är extra viktigt att anamma källkritiken är inom journalistiken
och bland historiker. Dock skiljer sig tillvägagångssättet avsevärt mellan dessa yrkeskårer.
Som Journalist har du oftast bara en liten stund på dig att bedöma om en nyhet är korrekt. Det
11
gäller att snabbt skriva och publicera innan någon annan hinner före. Detta medför givetvis
att de flesta reportage bör tas med en nypa salt. Som historiker kan du ha flera månader eller
år på dig för att ta reda på och beskriva ett händelseförlopp. Detta medför att det finns
aningan större möjligheter att sanningen eller åtminstone det mest sannolika
händelseförloppet målas upp, trots att den historiska händelsen hänt längre tillbaka i tiden är
journalistens scoop. (Thurén, 2011).
I Arezzo i Italien 1304, föddes humanisten Francesco Petrarca (Hörnqvist, 2002) som
myntade uttrycket ad fontes, vilket i det närmaste betyder tillbaka till källorna. Han var en av
flera förgrundsfigurer till skapandet av de moderna källkritiska metoderna och verktygen. De
främsta personerna för den källkritiska utvecklingen inom historieforskningen i Sverige var
var tveklöst Lauritz och Curt Weibull. De ifrågasatte och omarbetade flertalet uppdiktade
historier som fanns inom 1800-talets historiska alster. Allt som inte kunde ses som sannolikt
och höll för den kritiska kontrollen rensades bort. (Thurén, 2011).
I dokumentärserien Svenkarna som stred för Hitler, intervjuades några av soldaterna. En
av dem berättade att han hade varit vakt i förintelselägret Treblinka under 1944. Några dagar
senare ifrågasatte historiker bland annat hur han kunde ha varit i Treblinka under 1944, när
lägret lades ned under slutet av 1943. Detta exempel visar på att det är mycket lättare att se
att man har ett källkritiskt problem om man själv besitter kunskaper i ämnet.
För att visa på vikten av att vara uppmärksam på detaljer tar Torsten Thurén upp ett
exempel från 1989, då bilder på människor från påstådda massgravar i Timișoara i Rumänien
kablades ut. På bilderna syntes människor med tydliga obduktionssår. De hade hämtats från
bårhus och arrangerats så att det såg ut som offer från massgravar. Vid intervjuer med
journalisterna sade en av dem att hon först hade tyckt att det var något som inte stämde med
bilderna, men att hon bortsett från sina onda aningar, då hon inte kunnat ana att någon kunde
göra något liknande bara för att vilseleda dem. En annan hade uttryckt att de hade hamnat i en
journalistisk masspsykos till följd av dramatiken och konkurrensen journalister emellan.
Thurén menar att journalisterna på grund av pressen hade råkat ut för tunnelseende och
önsketänkande, vilket kan förklaras med att de blev vilseledda av revolutionärerna, vilka de
sympatiserade med.
Dessutom menar Thurén att de flesta sanningarna är provisoriska. Detta förklarar han med att
om det inträffar något stort och omvälvande, och nyheterna fort ska förmedlas kan all fakta
omöjligt stämma från första stund, då det mesta initialt är väldigt oklart. Ett tydligt exempel
på det är antal döda och skadade vid stora katastrofer. Redan på kvällen efter attentaten mot
World Trade Center rapporterade TT om tiotusentals dödade. Det var en siffra som tillslut
12
sjönk till omkring tretusen.
Alla händelser som sker lämnar spår efter sig, det kan till exempel vara fingeravtryck på
ett mordvapen. Den här typen av källor kallas för kvarlevor, de kallas lämningar av historiker
eller teknisk bevisning av polisen. En äkta kvarleva som tolkas på rätt sätt kan tillskrivs
mycket större bevisvärde än alla berättelser om samma händelse. Det beror på att den är ett
direkt spår efter en händelse, som inte kan glömma, eller förvanska något i ett
händelseförlopp. Den drabbas inte heller av tunnelseende eller önsketänkande. Men man
måste dock vara medveten om att en kvarleva kan förfalskas eller eventuellt feltolkas.
För att kunna avgöra om ett dokument är äkta, och förstå vilka avsikter som finns med
det, krävs det att man så gott man kan tränar sina kunskaper om det berörda ämnet. Att man
försöker vara uppmärksam på detaljer, att man är eftertänksam och att man är medveten om
sina egna fördomar. För att testa detta ljög Expressen ihop stiftelsen ja till euro och
kontaktade en statsvetare, en känd författare, en riksdagsman, en idrottsman och några
artister. Journalisterna sa att artikeln skulle publiceras på en stor morgontidnings debattsida,
och att ledande politiker redan skrivit under. Samtliga var omedelbart villiga att skriva under
och tog tacksamt emot honoraret på 5000 kr. Ingen hittade de medvetet införda felen. Det var
enkelt att manipulera opinionen kunde konstateras.
2.2 Källkritik och Internet
Ungdomar idag använder främst internet som källa för att söka kunskap samtidigt som
endast 49 % av ungdomarna fått undervisning om källkritik i skolan (World Internet
Institute). Man kan inte direkt säga att internet är mindre tillförlitligt än andra medier.
Skillnaden är att när man söker på något på till exempel Google så kommer hundratals
kanske tusentals alternativa sidor upp där man kan hämta sin information från.
Enligt sidan Mediekompass (Mediekompass, 2010) som branschorganisationen
Tidningsutgivarna står bakom finns det en hel del riktlinjer och tips på hur man ska skilja
dessa sidor åt, och hur man ska hitta den mest pålitliga informationen.
Några enkla saker man bör fråga sig själv är följande. Vem är det som författat den
informationen man hittar och är han/hon kunnig inom området? Hänvisar författaren till
forskning inom området eller är det lösa påståenden? Vad har författaren för syfte med att
sprida informationen? Har författaren en personlig, politisk eller affärsmässig anledning att
13
sprida just den informationen? Finns det länkar till andra sidor som kan verifiera
informationen? Fungerar länkarna? Är sidorna som länkas oberoende från varandra eller kan
man hitta samband mellan dem? När uppdaterades informationen på sajten.
Något som också är viktigt att fundera på kan vara hur sidan är konstruerad och på vilken
domän man har hittat den. Det finns sidor som medvetet försöker lura läsaren genom att ha
ett liknande domännamn som en känd sida med liknande information. Skillnaden kan dock
vara stor. Ett känt exempel på detta är sidorna Levandehistoria.org och Levandehistoria.com.
Levandehistoria.org är en sida på internet som berättar och försöker bevara historiska
sanningar så som förintelsen. Levandehistoria.com emellertid förnekar förintelsen och
försöker otvetydligt få läsaren att tro på deras version. Två liknande sidor med helt skilda
informationer om en specifik händelse eller icke-händelse. Man kan också försöka lura
personer att tro att informationen är sanningsenlig är när man medvetet kopierar en känd
sidas layout för att nå ut med sitt budskap. Det förekommer också rena medvetna
felstavningar av kända toppdomäner. Ett känt exempel på detta är adresserna Hotmail.com
och Hotmale.com. I det senaste exemplet märker man ganska omgående att sidorna skiljer sig
avsevärt åt.
De ovanstående exemplerna är flera av ren teknisk art och toppdomäner ses oftast som
mer pålitliga även att vem som helst kan registrera en sådan idag. Däremot ska man fråga sig
vem som registrerat adressen och detta kan man enkelt ta reda på genom att besöka en sida
som allwhois.com. De flesta seriösa sidor har också en ansvarig utgivare samt en beskrivning
av denne. En ansvarig utgivare är ensam ansvarig för den informationen som regleras i
Tryckfrihetsförordningen (Regeringskansliet). Tryckfrihetsförordningen är den grundlag som
reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter, främst tidningar, tidskrifter, broschyrer och
böcker (Nationalencyklopedin).
Det brukar och skall också finnas på en seriös sida, kontaktinformation till de personer
som skriver på sidan så man lätt kan nå han/henne för frågor och svar.
2.3 Kursmål och ämnesplaner
I ämnet Historias syfte och i kunskapskraven för de olika betygen står det att eleverna skall
lära sig att söka, granska och tolka källmaterial i historieforskningen. Även i
Samhällskunskap står det att eleven skall kunna söka, tolka och granska information.
Ytterligare ämnen där källkritik är essentiellt är i kursen Engelska 6 under ämnet Engelska
14
för gymnasiet. Där står det under ett kunskapskrav att eleven skall vara kapabel att söka
relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Dessutom finner man i
Svenskans ämnessyfte Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
(Skolverket, Ämnesplaner och Kurser ,Gymnasiet, 2011). Även i El- och Energiprogrammets
examensmål finns vissa riktlinjer på att eleven skall kunna göra vissa kritiska val för att vara
kapabel att välja rätt verktyg och analysera en arbetsprocess.
Man kan lätt tro att källkritik endast skall användas i utvalda kurser och ämnen och inte
implementeras i all undervisning på gymnasiet.
Men i förordningarna från Skolverket citerar vi följande: Eleverna ska också kunna
orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.
Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska
träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av
olika alternativ. (Skolverket, SKOLFS 2011:144 - Förordning, 2011.)
Detta står i skolans uppdrag i förordningen för den nya läroplanen för gymnasieskolan.
Det är således hela skolans ansvar att arbeta för att eleverna skall uppnå detta mål i sin
kunskapsutveckling. Eleverna har följaktligen rätt till källkritisk undervisning men känner
alla lärare till att de ligger på deras uppdrag?
2.4 Skolverket och Källkritik
Skolverket har en webbplats på internet under deras huvuddomän som fokuserar på källkritik
och säkerhet på internet. Den heter Kolla Källan och har som huvudsyfte att ta upp frågor
som rör informationssökning, källkritik, upphovsrätt m.m. Huvudmålgruppen är lärare och
bibliotekspersonal (Skolverket, Skolverket, 2011). Men vi ser även att elever skulle ha stor
användning av den information vi hittar här. Här finns bland annat en lathund angående
informationssökning på internet (Skolverket, Kolla Källan - Källkritik på internet - En
lathund).
Här kan man även få information om undersökningar och händelser i ämnet via artiklar och
forskning som skrivits och uppdaterats.
15
2.5 Tidigare forskning
Ett exempel på forskning inom ämnet källkritik på internet är projektet Exakt som drivs av
Professorerna Olof Sundin, Mikael Alexandersson, Louise Limberg och Fil Dr och
universitetslektor Helena Francke (Exakt). Exakt är ett forskningsprojekt om källkritik i så
kallade web 2.0 miljöer. Projektet startade 2008 och är finansierat av vetenskapsrådet. En
web 2.0 miljö är förenklat en interaktiv webbtjänst där användaren skapar den informationen
som finns tillgänglig. Exempel på detta är Facebook och Flickr (Wikipedia). Forskarna menar
att i web 2.0 miljöer kan vem som helst publicera åsikter och information utan
förhandsgranskning som är vanlig i traditionella medier. I stället ersätts det av
efterhandskontroll och den källkritiska analysen lämnas helt till läsarna.
Linda Viklund har i sitt examensarbetearbete/C-uppsats (Viklund, 2004) försökt reda ut
hur lärare arbetar med internet och hur elever använder sig av internet, samt om de använder
sig av källkritisk analys i sitt löpande skolarbete. Hon försöker också ta reda på om eleverna i
årskurs 4-6 ,på den skolan hon gör sin undersökning på, faktiskt kan källkritiskt granska den
informationen de finner på internet. Linda kommer kortfattat fram till att lärarna har en vision
om att använda internet mer i skolarbetet men att det ibland är svårt att implementera sådant
arbetssätt i undervisningen av många skäl. En del lärare har lättare än andra att använda sig
av internet som arbetsredskap. Prioriteringar avgör oftast om internet används. Eleverna vill
använda sig mer av internet i skolarbetet men emellertid får de rätta sig efter vad deras
läraren vill. Källkritisk undervisning för eleverna är inget som naturligt finns i lärarens
planering, utan få ses som ett supplement som används vid enskilda tidpunkter. Det skall
klargöras att detta arbete om källkritik skedde under året 2005 och att internetanvändandet på
Lindas referensskola antagligen ser annorlunda ut idag av många anledningar. Linda
använder också Göran Leth och Thorsten Thurén som några av sina källor.
Mikael Törnqvist har i sitt examensarbete/C-uppsats (Törnkvist, 2009) försökt ta reda på
om man som lärare kan använda sig av Powerpoint som redskap för att lära elever förstå hur
viktigt det är med källkritik. Hans syfte med examensarbetet var att ta reda på hur elever på
mediaprogrammet på gymnasiet använder sig av källmaterial samt om de ifrågasätter och gör
källkritiska analyser av de materialet de använder. Han ville också få svar på hur de använder
verktygen för att göra ett urval, undersöka och jämföra. Mikael kom fram till att eleverna har
svårt att använda de verktyg som finns för att källkritiskt granska material. Eleverna tyckte
16
dock att källkritisk granskning var en viktig del i informationssökandet. Han blev också oroad
för att eleverna litade blint på den beskrivning och framställandet han la fram om källkritik.
Han anser att eleverna inte kan bedöma om materialet kommer från en pålitlig källa. Mikael
Törnkvist använder tydligtThorsten Thurén som huvudkälla till sitt arbete.
Maria Nilsson och Anna Ärlig har i sitt examensarbete/C-uppsats (Maria Nilsson, 2009)
haft ett syfte att ta reda på hur lärare som utbildar inom ämnet historia på gymnasieskolan
använder sig av källkritik i sin dagliga verksamhet. De ville bland annat också ta reda på hur
eleverna bedömde om materialet de hittar är trovärdigt eller ej. Resultatet i undersökningen
visade kortfattat att lärarna föredrog litteratur före internetkällor. De påvisades också att de
elever som inte fått källkritisk undervisning också i lägre grad ansåg sig vara källkritiska.
Dock tyckte övervägande delen av eleverna att källkritik var viktigt . Eleverna ansåg att deras
lärare i historia var en pålitlig källa, medan Wikipedia och andra internetkällor ansågs vara
mindre trovärdiga. Maria Nilsson och Anna Ärlig har valt andra källor än Thorsten Thurén i
sitt arbete. De har dock inte lika tydligt gått igenom de källkritiska kriterierna i sitt arbete
utan haft andra utgångspunkter. De har använt sig av Sirkka Ahonen (Karlegärd, 1997) för
att kortfattat beskriva vad källkritik innebär.
David Gudmunsson ville i sitt examensarbete/C-uppsats (Gudmunsson, 2007) ta reda på
hur förutsättningarna på gymnasiet var för att bedriva källkritisk undervisning. Han hade
också som syfte att se vilka utsikter det fanns för att ytterligare utveckla
källkritikundervisningen. Hans slutsatser är att det kommer läggas mer krut på källkritik på
gymnasiet framöver. Han hänvisar till det kommande gymnasiet (Läs nuvarande). Han tycker
dock att litteratur och övriga verktyg behöver utvecklas. Tydligt i hans arbete är att endast
källkritiken inom ämnet historia läggs fram.
17
18
3. Syfte
Vi intresserade oss ganska tidigt I vår lärarutbildning av ämnet källkritik. Eftersom vi arbetat
parallellt som obehöriga yrkeslärare på elprogrammet under tiden vi utbildat oss, har vi haft
möjlighet att studera våra elevers tillvägagångsätt vid sökande av information. Vi hade en vag
känsla av att eleverna endast använde Google och plockade första bästa sida, som utifrån
första anblick såg seriös och bra ut.Vi var båda överens om att den grafiska profilen är väldigt
viktiga för elevernas val av informationskälla. Vi var i samma ögonblick ganska säkra på att
eleverna inte intresserade sig nämnvärt över vem som lagt ut informationen och vad denne
har för utbildning och kompetens inom området. Parallellt som vi var väldigt oroliga för att
eleverna mer och mer litar på vad som sägs och skrivs på bloggar, Twitter och i andra web
2.0 miljöer.
Syftet med denna uppsats blev således att ta reda på hur eleverna använder sig av internet i
sitt dagliga skolarbete och om de tror på den information/fakta som sägs och skrivs på nätet
samt kan använda sig av källkritik. Vi ska också skaffa oss insikt om hur lärarna på vår skola
behandlar källkritik för internet. Vi har använt oss av Linda Viklunds (Viklund, 2004)
examensarbete som förlaga till vårt eget arbete med vår egen undersökningsgrupp. Hennes
uppsats bygger på liknande frågeställningar fast hon har intervjuat elever från grundskolan.
Vi går närmare in på hennes resultat och diskussion i bakgrundskapitlet. När hon gjorde sin
uppsats gick den elevgrupp vi idag intervjuar i samma årskurs som hennes elevgrupp. Hennes
uppsats intresserade oss då vi redan innan vi hittade den hade bestämt oss för vad vi ville
undersöka närmare. Vi vill lära oss mer om ämnet källkritik för att kunna hjälpa våra elever
att bli självständiga kritiskt tänkande individer.
19
3.1 Frågeställningar
De frågeställningar vi kommer att behandla i våran uppsats är följande:
Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik?
Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik
Tycker eleverna att de källkritiskt granskar det materialet de finner på internet?
Hur går eleverna till väga när de söker information på internet.?
Anser lärarna att de har kunskaper i att undervisa om källkritik?
Tycker lärarna det är viktigt att undervisa elever i källkritik?
Tycker lärarna att eleverna i tillräcklig utsträckning granskar information på internet
källkritiskt?
20
4. Teoretiska utgångspunkter
Torsten Thurén har till Krisberedskapsmyndighetens utbildningsserie inom området
kriskommunikation, skrivit boken Sant eller falskt, metoder i källkritik. Han menar att
källkritik i själva verket handlar om några enkla regler som kan hjälpa oss att avgöra vad som
är sannolikt, inte en osviklig metod för att få veta vad som är sannt. Att den är till för att
hjälpa oss att se igenom eventuella lögner och halvsanningar(Thurén, Sant eller falskt?,
2003).
Till att börja med kan det vara nog så svårt att veta att man har ett källkritiskt problem.
För att ens kunna varsebli det bör man vara uppmärksam på om man har några kunskaper om
det berörda ämnet, försöka vara uppmärksam på detaljer, vara eftertänksam och vara
medveten om sina egna fördomar.
Någonting man som källkritiker behöver fundera på är också angående det urvalet
författarna av diverse texter måste bestämma sig för. Det skulle krävas extremt mycket fakta
och formuleringar för att in i detalj beskriva ett händelseförlopp. Författarna av texter måste
rensa bland den fakta och det material som finns inom ämnet. Detta sker med ett urval som är
högst personligt. Olika personer väljer att belysa visst material i en text eller annan media ur
ett eget perspektiv. Detta är givetvis fullt naturligt men det påverkar utfallet av textmaterialet.
Att vara källkritisk är inte lätt. Det inser man ganska fort när man läst Torsten Thuréns
bok Källkritik. Tydligare och mer genomtänkt än så tror vi inte man kan vara. Många bra
synvinklar och tankesätt finns i denna bok. Eftersom man själv tolkar och analyserar och
synligör problem i texter man läser, så inser man mer och mer hur färgad och partisk man
själv är när man sorterar allt material. Om vi har svårt att vara källkritiska i alla situationer,
hur ska då våra elever klara av detta?
Lennart Hellspong som är professor emeritus i retorik på Södertörns Högskola i
Stockholm har skrivit en text om källkritisk analys som intresserade oss när vi sökte efter
arbeten och texter i ämnet. Den är en nerbantad och lättförstådd text som tar upp hur man
källkritiskt analyserar texter (Hellspong). Hellspong tar bland annat upp fem olika analyser
som man bör göra för att försäkra sig om att man faktiskt källkritiskt granskar texten korrekt.
Som en av huvudkällorna i hans metodarbete om källkritisk analys använder även han
Thorsten Thurén.
21
Thorsten Thurén måste ses som en gigant i ämnet då hans namn ofta dyker upp som källa i
arbeterna . Det är svårt att hitta information och fakta om ämnet källkritik utan att Thurén
nämns. Just detta är väldigt intressant då Thorsten Thurén skriver att man bör vara kritisk om
alla informationskällor som refererar till samma källa. Det som kan försvara Thurén i det här
fallet är förmodligen att dessa källor oftast är helt oberoende av varandra. Samt att Thorsten
Thurén tydligt visar på stora kunskaper i ämnet och att hans slutsatser och tillvägagångsätt för
källkritisk granskning är trovärdiga och välgenomarbetade.
4.1 Sant eller falskt, sannolikt eller osannolikt
När man pratar om källkritik kommer man ganska fort in på att bedöma om något är sant
eller falskt, Sannolikt eller osannolikt. Vi tycker det är viktigt att man tidigt reder ut dessa
begrepp. Det finns flera olika teorier om sanning. En av dessa är Korrespondensteorin vilken
oftast ses som den vanligaste av sanningsteorierna. Denna teori har som grund i att det är
endast sant om det stämmer överens med verkligheten. Som ett exempel kan vara är att ”
Fredrik Reinfeldt är Sveriges Statsminister”. Detta påståendet är sant idag och stämmer väl
överens med verkligheten hösten 2011. Kända anhängare av denna teori var bland annat
Platon (427-347 f Kr) och Bertrand Russell (1872-1970). En svaghet i denna teorin är att
verkligheten uppfattas olika av olika individer och detta medför att även sanningen uppfattas
olika (Dagfinn Föllesdal, 2001).
En annan av sanningsteorierna är Koherensteorin. Enligt denna teori är det endast sant om
uppfattningen är beroende och universell enhet av flera uppfattningar. Man kan säga att för
att klassas som sann så måste den lämpa sig i ett passande koherent system. Kända anhängare
av denna teori är Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) och Spinoza (1632-1677).
Akilleshälen i denna teori är att det kan finnas åtskilliga sådana system som kan föra med sig
att ett påstående både kan vara sant och falskt. (Dagfinn Föllesdal, 2001). Det finns
ytterligare sanningsteorier bland annat Pragmatisk sanningsteori och Konstruktivistisk
sanningsteori (Wikipedia).
Men vad innebär det då att något är sannolikt? Sannolikhetsteorin är enligt en teori som är
besläktat med statistiken. Med sannorlikhet försöker man räkna ut hur troligt eller hur stor
risk det är att en viss händelse äger rum (Nationalencyklopedin).
22
4.2 Primär- och sekundärkälla
Men hur använder man sig då av källkritik och hur är man källkritisk? Flera av de böcker
vi läst i ämnet pekar på att en källkritisk person är någon som tolkar informationen och
ifrågasätter sanningar. Det som inte kan bevisas är föga sant eller sannolikt. Kan man inte
redovisa sin källa så ska man inte lita på det som sägs eller skrivs. Det som proklameras som
sanning i dag kan vara lögn i morgon.
Många gånger används utrycken primär och sekundärkälla. Det påvisas ofta att
primärkällan är bättre än en sekundärkälla, eftersom en primärkälla är själva upphovet till ett
påstående, men det kan vara mer komplicerat än så. En sekundärkälla kan ibland vara mer
pålitlig än primärkällan då det kan ha tillkommit viktig information. En primärkälla är den
ursprungliga källan till informationen medan sekundärkällan kan komma från t ex en
journalist eller en historieforskare som lyssnat av och samlat ihop informationen.
Sekundärkällan kan mycket väl vara mer pålitlig då denne kan ha annan faktamängd som den
samtolkar med den data som erhållits från primärkällan. Primärkällan kan vara påverkad av
flera olika faktorer som gör att hans vittnesmål eller granskning måste ses med andra ögon
och omarbetas.
När man nu skall bedöma fakta bör man vara medveten om att faktan enbart utgår från 2
olika slags källor. Den första kommer från våra egna bilder och sinnesintryck. Det vill säga
hur vi ser hör och uppfattar det som händer. Den andra källan är genom andras uppgifter
genom muntlig eller skriftlig framställan och/eller genom still- eller rörliga bilder
(Edvardsson, 2003).
4.3 Källkritikens fyra grundprinciper
I Torsten Thuréns bok Källkritik tar han upp fyra grundprinciper för källkritisk analys.
Dessa grundprinciper är Äkthet, Tidsamband, Oberoende, Tendensfrihet. Vi kommer i
följande underrubriker beskriva dessa tydligare.
23
4.3.1 Äkthet
Första grundprincipen är Äkthet. Den fakta som inhämtas från källan måste tydligt visa på
att den är genuin och trovärdig med tydlig förteckning på var ifrån den hämtats. Det ska inte
råda några tvivel på att källan är sann eller åtminstånde sannolik.
4.3.2 Tidsamband
Punkt nr 2 av de fyra grundprinciperna är Tidsamband. Ju äldre källan är desto större
anledning bör man ha att ifrågasätta dess sanningshalt. Viktigt är dock att påpeka att en äldre
källa behöver nödvändigtvis inte vara mindre sann, men dess information kan ha ändrats med
tiden. Ett exempel kan vara att ett vittnesmål har ändrats då vittnet kommit i kontakt med
andra personer som diskuterat händelsen och påverkat synen av det som vittnet sett, och
upplevt en så kallad narrativ smitta. Saker har också en förmåga att förändras efter tid. Man
minns helt enkelt inte vad som hänt. Viktigt också att påpeka att personer som varit med om
traumatiska upplevelser har en förmåga att missa viktiga detaljer i perferin som kan vara
avgörande för händelseförloppet. Inom källkritiken blir då en huvudregel att, ju yngre en
källa är ju pålitligare är den. Detta beror naturligtvis på att vi glömmer. Helt sant är nu inte
det heller eftersom äldre människor bättre minns sådant som hände när de var barn och
ungdomar, än sådant som hände nyligen. Det är ju dessutom en självklarhet att man lättare
mins sådant som man är intresserad av, än sådant man finner ointressant. Om en person har
råkat ut för något traumatiskt kan det eventuellt krävas att det går en tid innan minnena
återvänder, om inte personen har förträngt dem helt. Det kan också finnas en möjlighet att
fantasin har bearbetat ett gammalt minne och gjort det alltmer detaljerat. Det är dessa
komplikationer som gör att även expertis på området kan vara oense om hur man ska tolka
människors minnesbilder. Ytterligare en huvudregel säger, för att ett påstående ska vara
trovärdigt måste det bekräftas av minst två av varandra oberoende källor. Eftersom två
personer aldrig uppfattar ett händelseförlopp exakt likadant, och minnet av händelsen
förändras med tiden, kan omöjligt två av varandra oberoende personer avlägga ett likadant
vittnesmål.
24
Personer som utsätts för masshysteri eller är rädda och utsätts för tvång kan också lämna
felaktiga uppgifter. Det är också vanligt att förutfattade meningar kan göra intryck på
utgången.
Direkt efter en händelse spelar ofta den som intervjuar eller samlar informationen en viktig
roll. Ledande frågor kan påverka och ändra ögonvittnets uppgifter negativt och en icke sann
bild kan målas upp.
Många gånger ifrågasätts vittnesmål eftersom de är motsägelsfulla sinsemellan. Men detta
ökar snarare trovärdigheten eftersom personer ser händelsen ur varierande synvinklar samt
tolkar dem efter egen erfarenhet och uppfattning. Händelseförlopp som beskrivs exakt
likadant är ofta en produkt av att källorna pratat ihop sig och skapat en förenad syn av det
som har inträffat.
4.3.3 Oberoende
Nästa kriterie är att källan ska vara oberoende. Den skall alltså inte vara en produkt av en
annan källa. Primärkällan är som regel mer tillförlitlig än en sekundärkälla men som vi tagit
upp innan kan det finnas anledning att ifrågasätta även primärkällan och sekundärkällan kan
vara den mest trovärdiga. Viktigt är att man försöker undvika att använda sekundärkällan för
att framlägga bevis för primärkällans äkthet. Som exempel inom vårt eget yrkesområde bör
man undvika använda de gamla elföreskrifterna och reglerna och samtolka dessa med nyare.
De står för sig själva och skall tolkas själva. Du kan dock samtolka rådande föreskrifter och
regler mot varandra.
Ett problem inom journalistiken som är vanlig när man pratar om hur oberoende källan är
när man använder sig av tolk eller liknande. Det är vanligt att man som utrikeskorrespondent
måste använda sig av tolk för att intervjua någon som pratar ett främmande språk. Man måste
då som journalist vara medveten om att tolken kan felbedöma frågan. Jornalisten kan i
samma situation missförstå fråga och svar. Det kan också finnas anledning att ifrågasätta hur
tolken framställer frågan och levererar svaret. Dessa felaktigheter och missförstånd kan
kanske, om de uppkommer omedvetet, förklaras med att jornalisten inte intervjuar på sitt
modersmål eller att tolken inte tolkar mellan sitt modersmål och ett främande språk , utan
mellan två främmande språk. Desutom kan det eventuellt finnas politiska mål eller personliga
ställningstaganden som påverkar tolkens trovärdighet.
25
4.3.4 Tendensfrihet
Slutligen tar Thurén upp tendensiösa, partiska, källor. Här finns stor anledning att vara
misstänksam, inte för att personen i första hand ljuger utan snarast undanhåller sådant som
kan skada dennes intressen.
Detta tar oss fram till punkt nr fyra av Torsten Thuréns källkritiska principer,
Tendensfriheten. Det skall inte finnas några anledningar att antaga att källan påverkar
informationen genom politiska, personliga eller andra intressen i ärendet. Ett exempel på
detta kan vara att man inhämtar information om ett ärende från en partipolitisk tidskrift eller
liknande. Denna källa är troligtvis ”smittad” och påverkar utgången av informationsökandet.
Faktan som inhämtas behöver nödvändigtvis inte vara osanningsenlig eller osannolik men
den kan exkludera viktig upplysning som är ofördelaktig för partiet och kan vara essentiell i
fallet.
Som källanalytiker måste man vara medveten om de propagandalögner , ensidigheter och
färgade skildringar som förekommer inom den politiska världen.
26
5. Metod
5.1 Kvalitativa intervjuer
Intervjuer har sina fällor vilka ovana intervjuare som vi är lätt faller i. Det ska klargöras att
vi inte har intervjuat speciellt många personer innan denna uppsats. Däremot har vi försökt
läsa oss till vilka problem man kan stöta på vid en intervju och vad som kan påverka
intervjuns utgång.
På Linköpings Universitets hemsida skriver Amy Rankin (Rankin, 2011) om en hel del av
de fallgroppar man kan råka ut för vid en intervju. En av dessa är den så kallade
Försöksledareffekten där den som intervjuas lätt faller in och svarar på frågan för att vara
försöksledaren till lags. Det är väldigt viktigt att få den som intervjuas att svara på saker som
den annars utelämnat på grund av att det verkat för banalt i sammanhanget, men som faktiskt
kan spela stor roll vid utgången av svaret. Amy säger också att man ska försöka undvika
frågor som endast genererar ett ja- eller nej-svar utan att komma med rätt följdfrågor. Amy
förespråkar öppna frågor men har ingen direkt åsikt i om man ska använda ostrukturerade,
semi-strukturerade eller strukturerade frågor. Hon skriver att det beror på studiens syfte.
Journalisten Björn Häger skriver i sin bok intervjuteknik om tillvägagångsätt för en bra
intervju (Häger, 2001). Han menar att det är viktigt att undvika laddade ord som kan få den
intervjuade att fokusera på fel saker. Man bör också undvika att bete sig som en klassisk
skjutjärnsjournalist som enbart söker konflikter och ställer provocerande frågor. Försök att
hålla fast vid ämnet och syftet för intervjun och lyssna noga, så du får reda på tillräckligt med
fakta för att kunna arbeta vidare efter intervjun. Björn menar också att man bör använda sig
av öppna frågor. Öppna frågor börjar ofta på Hur, Vad och Varför. Undvik slutna frågor som
oftast endast genererar ett jakande eller nekande svar om du inte har en öppen följdfråga. Det
är också enligt Häger viktigt att vara påläst i ämnet och planera sin intervju och lyssna aktivt
även om intervjun spelas in. Ett aktivt lyssnande medför att man får en större helhetsbild av
intervjun och kan komma med slipade följdfrågor.
En annan viktig punkt i en intervju är hur man bör behandla etiska frågor. Som till
exempel bör personen/personerna man intervjuar kunna vara anonyma. På Webplatsen Codex
27
som drivs av vetenskapsrådet kan man hitat etiska riktlinjer och regler för forskning
(Vetenskapsrådet).
5.2 Avgränsningar
I vårt arbete kommer vi inte avgöra om eleverna är källkritiska utan till exempel bara om
de anser sig vara detta. Däremot kommer vi ha åsikter om hur eleverna använder sig av
källkritik och hurvida vi tycker de är källkritiska. Detta är givetvis bara spekulationer från vår
sida. Vi kommer också försöka ta reda på om eleverna fått någon form av utbildning inom
källkritik och om de anser sig fått någon. Vi undersöker inte djupare i om den undervisning
eleverna fått är korrekt och tillförlitlig. Vi försöker också ta reda på om eleverna anser sig
källkritiskt granska det materialet de finner på internet. Vi kommer inte heller här ifrågasätta
om de faktiskt granskar materialet korrekt. En annan frågeställning vi har är hur eleverna går
till väga vid informationsök på internet. Vi kommer försöka ta reda på hur de gör för att söka
informationen utan att ifrågasätta metoden.
När det gäller lärarintervjuerna så försöker vi ta reda på om lärarna själva anser sig
kapabla att undervisa i källkritik. Vi kommer inte heller här ifrågasätta om de faktiskt kan
detta. Vi vill också ta reda på om lärarna tycker det är viktigt att undervisa i källkritik. Inte
om det är viktigt utan vad lärarna anser. Vi kommer också fråga lärarna om de tycker att
eleverna källkritiskt granskar det materialet de använder sig av. Alltså inte om de faktiskt är
källkritiska. Bara vad lärarna anser i frågan.
5.3 Beskrivning av intervjugrupp
De elever vi valde att intervjua I vår uppsats går tredje året på Elprogrammet. Att vi valde
elever på just Elprogrammet föll sig naturligt eftersom vi undervisar dem dagligen i vårt
arbete. I klassen går trettiosex elever på tre stycken inriktningar. Dessa inriktningar är
Automation, Elteknik och Datorteknik. Vi har valt att intervjua tio av dessa elever.
Lärarna som vi intervjuar har eller har haft de elever vi har som intervjugrupp. Bland lärarna
valde vi de som undervisar i Samhällskunskap, Historia, Svenska, Engelska och en
Yrkeslärare inom ämnet el och energi.
28
Vi kommer inte mer genomgående beskriva vår intervjugrupp på grund av de etiska
överväganden vi beskriver.
5.4 Tillvägagångssätt vid intervjuer
5.4.1 Tillvägagångssätt vid elevintervjuer
Den dagen vi valde att göra våra elevintervjuer var när vi hade våra elever lätt tillgängliga i
våra undervisningslokaler. De hade samhällskunskap och de flesta var tillgängliga och höll på
med ett arbete om politiska partier. Vi valde en dag för elevintervjuerna eftersom vi inte ville
att eleverna skulle diskutera intervjuerna med varandra och eftersom eleverna för dagen satt
åtskilda i olika datorsalar såg vi möjligheten att minska så kallad narrativ smitta. Vi hade i
förväg på morgonen kollat vilka elever som var i skolan och därefter lottat vilka som vi skulle
intervjua. Anledningen till att vi valde att lotta vilka elever vi skulle använda var för att våra
personliga åsikter om vilka vi ville intervjua inte skulle få bestämma urvalet. Vi hade i förväg
valt en lokal för intervjuerna. Lokalen låg lite avskilt från utbildningslokalen och var mysigt
inredd med dämpad belysning och kändes för oss som en neutral plats där eleven kunde
känna sig trygg och inte på något sett kunna ses som ett förhörsrum.
När det var dags gick vi och frågade elev för elev om de vill vara med på intervjun.Vi
beskrev tydligt för dem vad intervjun gick ut på och vilket ämne det handlade om. Vi
förklarade för dem att vi skulle spela in intervjun men att materialet endast skulle användas
för sammanställande av intervjun och inte skulle användas för publicering. Vi förklarade
också att eleverna skulle vara anonyma och att i sammanställandet av intervjuerna skulle de
kallas elev1 till elev 10. De fick i denna situation reda på vilket elevnummer de skulle
kommas att beskrivas som inom arbetet. Vi förklarade också att vi inte förväntade oss några
speciella svar utan att vi ville att eleverna var så öppna och ärliga de kunde i sina svar.
Elevintervjuerna tog i genomsnitt 15-30 minuter och vi hann med alla intervjuer samma dag.
När första eleven var färdig valde vi att hämta den elev som befann sig närmast den elev vi
intervjuat för att minimera diskussion om den kommande intervjun. Vi ville som sagt inte att
de skulle påverka varandra. Vi märkte ganska fort i första intervjun att det var svårt att
använda oss av de intervjufrågor vi valt från början. Vi valde att istället försöka komma med
följdfrågor som naturligt vävdes in i samtalet och som kunde ge svar på på de frågeställningar
vi hade. Efter avslutade intervjuer tackade vi för medverkan och frågade om vi fick
29
återkomma med följdfrågor om de behövdes. Själva intervjuerna spelades in på en
mp3spelare . Intervjuerna transkriberades under samma kväll och nästföljande dag, för att vi
skulle ha dem i så färskt minne som möjligt. Sedan är det detta material som legat till grund
för vår intervjuanalys.
5.4.2 Tillvägagångssätt vid lärarintervjuer
Lärarintervjuerna försökte vi göra då lärarna hade gott om tid och inte hade lektioner eller
möten inplanerade. Vi insåg fort att det var svårt för oss att bestämma tid för intervju och lät
lärarna bestämma tid och plats för intervju. Vi ville ge lärarna möjlighet att slippa stressa till
intervjuerna, och att de själva fick välja en plats där vi kunde prata avslappnat om ämnet. Vi
beskrev för lärarna i förväg att det handlade om en intervju vi skulle använda i vår uppsats.
Vi sa inte då vilket ämne det rörde sig om men förklarade att de inte behövde vara oroliga
och ungefär vilken tid vi trodde intervjuerna skulle ta. Intervjuerna planerades in och
intervjuerna utfördes på liknande sätt som elevintervjuerna. Det blev ett öppet samtal som tog
mellan 25 till 45 minuter och genomfördes i de lokaler som lärarna själva valt. Vi förklarade
att lärarna skulle få vara anonyma men frågade dem om vi fick skriva vilket ämne de
utbildade i. Lärarna ville vara anonyma men godkände att deras ämne nämndes i uppsatsen.
Lärarna fick reda på att de skulle benämnas lärare 1 till lärare 5 i arbetet. De fick i denna
situation reda på vilket lärarnummer de hade. Även dessa intervjuer spelades in på mp3
spelare, och transkriberades så snart som möjligt för att ligga till grund för analysen.
30
5.5 Tillvägagångssätt vid analys av intervjumaterialet.
När vi analyserade våra intervjuer, gick vi igenom dem en och en. Vi läste den aktuella
intervjun några gånger för att skapa oss en känsla för helheten i varje intervju.
Därefter sorterade vi materialet, och samlade de olika styckena så som de korresponderade
med våra olika frågeställningar. Vi skalade bort det vi kände vara oväsentlig för
sammanhanget, för att korta ned texten utan att förlora väsentligt innehåll.
Slutligen formulerade vi innehållet ur varje intervju i text och infogade citat för att knyta
våra antaganden till den ursprungliga transkriberingen.
5.6 Etiska överväganden
Att vi inte mer ingående beskriver våra intervjupersoner beror på att vi lovade dem
anonymitet. Eftersom vår intervjugrupp är lätt att spåra så valde vi bara att beskriva vilken
klass eleverna går i. Med detta övervägandet ser vi det ganska svårt för utomstående personer
att identifiera eleverna vi intervjuat. Eftersom det är 36 elever i klassen och vi valt att
intervjua tio stycken . Dessa tio elever kan vara vilken som helst av dessa trettiosex så det
borde vara svårt att identifiera vem som är vem.
Bland lärarna kommer det vara lite enklare att identifiera då det inte finns så många lärare
att välja på. Vi har dock frågat lärarna om vi fick skriva vilket ämne de undervisar i och de
har godkänt detta. Vi anser dock ändå att identifikation är svårt då våra elevgrupper är så pass
stora så det behövs minst två lärare i varje ämne för att kunna försäkra att utbildning i
ämnena kan tillgodoses.
Att vi valde att låta ”slumpen” avgöra vilka elever vi valt att intervjua kan givetvis
ifrågasättas. Men vi ansåg att vår egen påverkan skulle minimeras och inte påverka urvalet av
intervjugruppen. Vi valde också att försöka minimera diskussioner om intervjuerna för att
eleverna inte skulle diskutera om hur frågorna skulle besvaras. Vi ville att eleverna skulle
vara så öppna och ärliga om deras egna åsikter i frågan. Som exempel så skulle frågan om de
anser sig fått utbildning i källkritik kunna ändras i en diskussion.
Lokalen vi valde för elevintervjuerna låg lite avsides och används inte som
utbildningslokal och vi ansåg att denna plats skulle kännas mest avslappnande för eleven och
där vi kunde få mest öppna och ärliga svar. Vi ville inte att eleven skulle känna att det var ett
31
förhör där vi förväntade oss specifika svar. Innan intervjun valde vi att prata med eleverna om
andra saker än själva intervjun för att få en mer avslappnad relation än den som ofta uppstår
mellan lärare och elev. Vi ville att eleverna inte skulle få känslan av att det var en
utbildningssituation.
Vi förklarade också för eleverna vad ämnet handlade om och varför de skulle intervjuas.
Vi beskrev att de ingick i vår egen utbildning. Detta bestämmde vi eftersom vi ville vara så
ärliga och tydliga med vad syftet för intervjun var. Vi hade diskuterat innan om hur vi skulle
göra med detta. Risken vi såg var att eleverna med vetskap om ämnet skulle försöka ge svar
de tror vi ville höra. Men vi valde endå att förklara ämne och syfte då vi ansåg detta var ärligt
och etiskt korrekt att göra.
När vi kom till lärarintervjuerna och de etiska överväganden vi gjorde så ansåg vi att
lärarna skulle få bestämma tid och plats för intervjuerna. Vi vet av erfarenhet att lärare på vår
skola ofta är stressade och har mycket arbete att utföra. Att vi inte i förväg beskrev ämnet var
för att vi inte ville att lärarna skulle ge oss de svaren de förväntade sig att vi ville ha. Vi ansåg
också att de fanns en risk att lärarna i sin roll ville vara pålästa i ämnet innan intervjun vilket
givetvis skulle påverka intervjuresultatet. Vi ansåg att det var tillräckligt att de visste syftet
med intervjun och att det inte var något form av förhör där vi var ute efter givna svar.
Angående anonymiteten i intervjerna var det ganska självklart för oss att välja numrerat namn
på våra deltagare. Vi ville att lärare och elever visste vilket nummer i intervjun de hade. Vi
erbjöd dem också att få läsa det slutgiltiga arbetet så de kunde tydligt se sig själv i intervjun.
Vi ville på detta sätt intyga för dem att vi inte skulle efterfabricera några svar i intervjuerna.
Numreringen skedde inte efter ordning av intervju eftersom eleverna lätt kunde ta reda på
vilken som var innan dem i ordning och därav kunna identifiera sina klasskamrater. Vi valde
istället att ge eleverna slumpvis ett nummer bland de tio vi hade.
32
6. Resultat
6.1 Sammanställning av intervjuer utifrån
frågeställningar
6.1.1 Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik?
Lärare nummer ett undervisar i samhällskunskap, och enligt honom vill eleverna helst inte
använda böcker för att söka information, han menar att det är svårt att få dem att gå till
biblioteket. Han ger dem ofta uppgifter där de ska söka information på egen hand, och
uppmanar dem att använda både litteratur och internet eftersom de ska få öva sig på att
använda biblioteket, att kunna hitta en bok där. En annan kunskap han försöker få dem att
träna är att söka information i en bok utan att behöva läsa hela texten, utan att ”skumma”
genom boken för att hitta det man letar efter. Han menar dock att det nästan uteslutande
innebär att eleverna använder sig av datorerna. Detta tror han beror på att de är ovana vid att
använda sig av böcker över huvud taget, eftersom de flesta av eleverna tillbringar väldigt
mycket av sin fritid vid datorerna blir den det naturliga valet. Han anser även att eleverna inte
är särskilt duktiga på att söka information, och det gäller både vid informationssökning i
litteratur och på internet. Generellt sett tror han att vi överskattar elevernas kunskaper när det
gäller att hantera datorer.
” Ja, men de har ju vana av Facebook och de vet hur de ska hitta sidor för gratis spel
online liksom och sådana grejer. Men det andra liksom, bifoga ett dokument”.
När han ska ha en lektion om hur man ska gå tillväga för att kunna hitta information på
internet, och granska densamma på ett korrekt sätt, brukar han praktiskt visa ett
informationssök med hjälp av projektor. Han ger förutsättningarna, ”det här ska vi ta reda på,
hur gör vi?” Sedan är det genom en diskussion med eleverna som man når ett resultat ”Kan vi
hitta samma information på fler ställen”, och ”Varifrån kommer den informationen”
33
”Alltså rent konkret så kan det ju vara att jag har en lektion och så kör vi projektor och nu
ska vi ta reda på det här och det här. Hur gör jag? Säg hur jag ska göra”.
När eleverna sedan har en uppgift, och ska söka information får de göra det väldigt
självständigt eftersom han anser att de behöver träna sig på att söka själva. Av samma
anledning ger han inte några restriktioner om vilka sidor som får eller inte får användas, då
det är vad att vara källkritisk går ut på, att kunna avgöra vilken information som går att lita
på.
Lärare nummer två är historielärare, och även han tycker det är svårt att få eleverna att
använda något annat än internet för att söka information de gånger datorn finns som ett
alternativ till böcker. Anledningen är att eleverna anser att det är lättare att söka information
på internet, vilket lärare nummer två menar är fel. Det som gör att eleverna tycker att det är
lätt att söka på internet, är att det är lätt att hitta mycket information men är det rätt
information? Han säger att eleverna ofta tar första träffen och är nöjda med det.
När han undervisar eleverna om källkritik brukar han ha en teoretisk genomgång där han
tar upp och förklarar några olika begrepp Äkthet, tidsamband, oberoende tendensfrihet, och
kvarlevor. Sedan fortsätter han med att genom hela kursen ge eleverna skrivuppgifter, eller
muntliga redovisningar där de ska använda sig av dessa kunskaper, medans han tar upp dessa
fyra grundprinciper till diskussion för att påminna eleverna om hur man ska använda sig av
dem.
” Men en riktigt ordentlig genomgång i början så att alla har hört, och att alla vet vad det
är så att säga, och en påminnelse lite då och då, egentligen i samband med varje liten uppgift
som de ska förbereda antingen muntligt eller skriftligt”.
När hans elever ska skriva ett arbete och enskilt söka information, finns det inte några
restriktioner utan de får arbeta väldigt fritt, han finns med och hjälper dem på traven, och
påminner om hur de ska gå tillväga för att hitta tillförlitlig information.
Lärare nummer tre låter eleverna använda internet i stort sett så mycket de vill, för att
finna den information de behöver. Han har dessutom gått ett steg längre eftersom eleverna får
använda sina mobiltelefoner att söka information med, lite beroende på vilken typ av
information som söks och i vilket sammanhang. Då han undervisar i språk tycker han att det
är ett utmärkt sätt för eleverna att utöka sina ordförråd.
34
” Jämt. Hela tiden, även inne i klassrummet med mobilerna och så, det är smidigare och
lättare för dem att skaffa sig ett större ordförråd så i detta fall, för jag undervisar ju i språk”.
De gånger eleverna får lite större skrivuppgifter att arbeta med använder de datorer för att
söka information. Även lärare nummer tre anser att eleverna uppvisar en viss ovilja att
använda böcker för sina informationssökningar, vilket han tror beror på ovana att använda sig
av böcker, och smidigheten när man söker på internet.
När han undervisar eleverna om källkritisk granskning, gör han en liten genomgång om
grundprinciperna. Sedan tar han det individuellt med varje elev då han försöker anpassa
diskussionerna utifrån varje elevs egen kunskapsnivå. En sak som han betonar är äktheten i
de källor man använder.
” Men man ser på en gång om en elev klarar av källhantering och så. Om jag upptäcker
att eleverna bara klipper och klistrar sitter jag ner med dem och diskuterar hur man ska
göra”.
När eleverna arbetar på sina uppsatser ger han gärna tips om vilka sidor som kan vara bra
att titta på, framför allt när det gäller språkliga regler som ortografi och grammatik. Detta är
sidor som han själv har granskat och själv använder. I övrigt anser han att så länge elevernas
sökningar är språkrelaterade kan han ännu inte se att det kan finnas sidor som skulle vara
förbjudna att använda.
Lärare nummer fyra, som undervisar i språk, anser även han att eleverna helst av allt
använder sig av dator och internet för att söka information när de själva får välja. Han är dock
av en annan åsikt än sina kollegor, då han inte tycker att eleverna egentligen är ovilliga att
söka information i böcker. Han tror att det bara rör sig om en osäkerhet om hur man
metodiskt ska gå tillväga, och säger att om han ger eleverna en uppgift och böcker att
använda skulle de göra det. Däremot skulle det innebära mycket mer arbete för honom, att
hjälpa varje elev med att finna det de söker.
” Nej jag känner inte att det är något motstånd, främst så är det nog så att de vet inte hur
de ska göra, tror jag. Hade jag kommit med böcker, och sagt att ni får inte använda internet
så hade det nog inte varit något problem”.
35
När han undervisar eleverna omkring källkritik, brukar han inte göra det med en regelrätt
genomgång, utan gör det till en uppgift i ett annat arbete. När eleverna får ett skrivarbete kan
han inleda med att tala om hur de ska göra för att kontrollera en uppgifts trovärdighet, eller
att ingen har något egenintresse i informationen. Sedan hjälper han eleverna löpande under
arbetets gång med tillvägagångssätt för att granska informationen.
” det sker hela tiden löpande, för de behöver påminnas hela tiden”.
När lärare nummer fyra ger sina elever uppgifter som innebär att de självständigt ska söka
information, kan han ibland ge dem tips på sidor han tycker, och har kontrollerat, har bra och
korrekt information. Det är dock något han är försiktig med, liksom han heller inte förbjuder
några sidor, eftersom det ju är genom att självständigt söka och kontrollera informationen
som ger eleverna den övning de så väl behöver. Han anser att det är bättre att vara med under
hela processen och när det uppstår tveksamheter ta upp dessa till diskussion enskilt eller i
grupp, vilket som passar bäst just då. Det kan vara något så enkelt som att har du kontrollerat
den uppgiften på flera sidor.
Lärare nummer fem är en karaktärsämneslärare på el- och energiprogrammet. Han säger
att de gånger eleverna självständigt söker information under hans lektioner sker det till
övervägande del på internet, och att det är på hans uppmaning. Det beror på att han vill ge
dem så mycket övning som möjligt i att söka efter t.ex. manualer och tekniska fakta på
internet. Detta eftersom det i verkliga livet ofta är så att den manual som en gång eventuellt
medföljde en produkt, är försvunnen den gång man behöver hjälp för att genomföra en
förändring eller felsökning. Han hävdar också att han måste lägga mycket energi på att hjälpa
eleverna att hitta rätt väg till informationen, vilket till stor del beror på att man ofta måste
veta exakt tillverkare och modellnummer för att hitta rätt information. Eleverna är ju inte
vana vid att behöva specificera sina sökningar på det sättet, utan skriver oftast bara in ett
allmänt sökord i någon sökmotor, då oftast Google. Många gånger får han hjälpa dem med
tips på var den aktuella informationen kan återfinnas. Han sätter inte upp några gränser för
sökningarna, men säger samtidigt att man måste vara observant på de sidor eleverna besöker.
I själva verket är det så att man antingen hittar korrekt information, eller ingen alls.
Han har därför heller inte undervisat eleverna om hur man källkritiskt granskar
information.
36
6.1.2 Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik?
Elev nummer ett säger att de har fått undervisning i källkritik i Svenska A, däremot är han
lite tveksam om hur mycket tid som har lagts på detta och det han minns är
” Jo det var faktiskt några lektioner när det var så, jag vet inte riktigt hur jag ska säga, det
var mest en genomgång om att man ska vara källkritisk, men ni fattar väl. Men jo vi har haft
det i Svenska A”.
För att eleverna ska få möjlighet att koppla samman teori och praktik, är det viktigt att de
ges möjlighet att praktiskt pröva sina kunskaper. Därför har vi tittat på om eleverna upplever
att de har fått tillfälle att under lektionstid söka information på internet.
Elev nummer ett tycker att de får använda internet i skolarbetet så ofta han själv anser att
det behövs. Han säger att det oftast är i samhällskunskapen och religionskunskapen de
använder sig av internet i undervisningen. Enligt honom får de oftast söka helt fritt, men det
kan hända att läraren rekommenderar någon internetsajt t.ex. Wikipedia.
Elev nummer två, säger sig ha fått undervisning i källkritik, men minns inte i vilken kurs
eller i vilken omfattning. Han säger att det inte är särskilt ofta de använder internet i skolan,
men att det är så ofta de behöver.
” Det är rätt så ok tycker jag, det är inte så ofta man behöver hitta något på internet. Men
när vi behöver det så får vi använda internet”.
När han använder internet för informationssökning får han söka fritt, men vill dra sig till
minnes att någon lärare sagt att de ska vara restriktiva med att använda Wikipedia.
Elev nummer tre säger att de har fått undervisning i källkritik på svensklektionerna. Han
tycker att de får använda datorer för informationssökning i tillräcklig omfattning, och säger
att det varierar hur ofta det sker beroende av vad de har för uppgifter från lektion till lektion.
Han säger att läraren ibland kan rekommendera en internetsajt men att de oftast får söka fritt
på internet för att finna svar på sina frågeställningar.
37
Elev nummer fyra kan inte minnas att de har fått undervisning i källkritik. Han säger att de
får använda datorer så ofta det behövs för att söka information. Hur ofta det blir aktuellt beror
på vad de arbetar med vid olika tillfällen.
”ÖÖh, Hur ofta i snitt vi får göra det? Jo men alltså det är ju så ofta vi behöver söka
information så får vi ju det. Det är ju från arbete till arbete, vad det handlar om. Ska vi söka
på internet så blir det ju varje gång, för då planerar ju läraren in att vi ska ha en datasal, för
att kunna hitta den informationen”.
Han säger att det har varit vanligt förekommande i samhällskunskapen, men även i
karaktärsämnen som robottekniken.
”Ja, men det har ju varit mycket i samhäll, nu när vi ska skriva om politik och så. Då har
det ju varit varje gång. Sen har det varit i robottekniken också, vi skulle kolla information om
robotar och sånt, och det har ju varit mycket. Vissa veckor har det varit fem gånger. Vissa
har det varit två, så säg tre gånger i snitt”.
Enligt honom sker sökningarna på internet väldigt fritt, det kan hända att läraren
rekommenderar någon internetsida mest för att hjälpa igång dem.
Någon undervisning tror sig Elev nummer fem sig inte ha fått, men däremot så har någon
lärare i förbigående förklarat grunderna lite. Han hävdar att vid varje tillfälle de på egen hand
ska söka information får de använda sig av internet, och säger ” när vi ska söka går vi inte till
biblioteket precis”. Då de söker information på internet får de söka fritt. Det kan hända att
läraren ger dem något tips på en internetsajt som kan vara bra att börja leta på.
Elev nummer sex säger att klassen har fått undervisning i källkritik i Svenskkursen. Han
tycker att de väldigt ofta får använda internet i sitt skolarbete. Han säger dock att det är
nästan uteslutande i kärnämnena det sker.
” Det är ju ofta. Det är ju väldigt ofta som man gör det. T.ex. i samhäll, är det ju bra i
politiken, då använder man det ju väldigt ofta. Men det är ju mest i kärnämnena tror jag
nog”.
Sökningarna sker väldigt fritt, det kan dock hända att en lärare rekommenderar dem att
använda någon specifik sida.
38
Elev nummer sju kan inte minnas att han har fått undervisning i källkritik. Han anser inte
att de får använda internet i undervisningen särskilt ofta, men säger samtidigt att han inte
tycker att det sker för sällan. När de i undervisningen använder internet för att söka
information, tycker han att läraren ibland rekommenderar både vilka sidor de ska använda
likaväl som vilka sidor de inte ska använda.
” De kan rekommendera sidor, samtidigt kan de rekommendera att man inte använder
vissa sidor”
Elev nummer åtta kan inte minas att de har fått någon direkt undervisning om källkritik
och säger
” vi har fått lite, innan ett arbete kan de ju ha berättat lite, men vi har inte fått nån direkt
lektion så där, vad man ska akta sig för och så där”.
Han säger att då det inte finns böcker att söka i, får de använda internet så ofta det behövs.
Enligt honom kan läraren ibland ge rekommendation på någon internetsajt, men oftast får de
söka fritt.
Elev nummer nio anser inte att de har fått någon undervisning i källkritik, och han anser
att eftersom elever idag spenderar så mycket tid framför datorn att de själva lär sig det.
”Nej det vet jag inte redigt, i datan hade vi ju inte det riktigt, man har ju kunnat det sen
innan, man vet ju det redan, det är ju inget man behöver lära sig, de flesta har väl datorer
hemma idag. Då brukar de väl sitta vid nätet, då är ju de det första man kommer till, så då
lär man ju sig det själv”.
Han tycker att de får använda internet i skolarbetet tillräckligt ofta, och att mängden tid de
avsätter beror på vilka områden som berörs i de olika kurserna. Han säger att de överlag får
söka helt fritt, men att läraren då och då kan komma med en rekommendation på någon
internetsajt som kan vara användbar.
Elev nummer tio säger att de inte har fått någon direkt undervisning i källkritik, utan mer
tips i samband med att de fått uppgifter att lösa och uppgifter att skriva. Han tycker att de får
använda internet relativt ofta i sin utbildning. Han säger att lärarna inte begränsar deras
39
möjligheter att söka fritt, och att om man frågar om hjälp får man rekommendationer på
internetsajter.
” Om vi frågar så kan de ju rekommendera annars så är det ju ganska fritt”.
6.1.3 Tycker lärarna att eleverna i tillräcklig utsträckning
granskar information på internet källkritiskt?
För att kunna bedöma om eleverna klarar av att göra en källkritisk bedömning anser lärare
nummer ett att det är viktigt att närvara under hela processen när eleverna jobbar med en
uppgift. Detta gör han genom diskussioner och att kontinuerligt ifrågasätta och ge feedback.
Enligt lärare nummer ett är det viktigt att så många lärare som möjligt kontinuerligt
uppdaterar elevernas förmåga att genomskåda bakgrunden och anledningen till olika
påståenden, eftersom det enligt honom är en stor del av vår vardag, att ta ställning till en stor
mängd information. Tyvärr tycker han att eleverna över lag inte har tillräckliga kunskaper om
källkritisk granskning av information.
” som jag sa innan, eftersom jag är med i hela processen så ser jag ju det redan då när de
jobbar. Jag ser det som att jag ska handleda dem i arbetet, det är ju så att de får ju alltid
feedback innan de gör slutlig inlämning”.
Lärare nummer två tycker att det ibland kan vara svårt att analysera om en elev klarar av
att kritiskt granska den information de finner. Detta försöker han lösa genom att eleverna i
sina arbeten skriver en faktadel och en analysdel. Detta dels för att han själv tycker att det är
en hjälp för att se om eleverna har analyserat sina källor, dels för att det blir ett naturligt
moment där eleverna får öva sig på källkritisk analys. Han anser att det är viktigt med denna
typ av uppgifter för eleverna, då de oftast är väldigt omedvetna om vad källkritik innebär, och
därför måste få tillfälle att öva sig.
” Från fall till fall, ibland kan jag ju det, och ibland är det ju svårare, men oftast så har
jag ju, alltså man får göra en faktadel och man har en analys. Och då märker man ju om de
överhuvudtaget har tittat på källorna, eller om de bara har tagit det som passat dem”.
40
Lärare nummer tre anser sig kunna se hu eleverna hanterar sina källor, att de sätter sig in i
det ämne de ska skriva om. Det beror, menar han på att man i början av kurserna prövar
eleverna för att kunna se vilken nivå varje enskild elev ligger på, samt det faktum att man
över tiden lär känna sina elever och deras nuvarande förmåga.
” Man kan se tydligt när de klipper och klistrar, att det är inte deras eget tänkande”.
Lärare nummer fyra anser sig relativt lätt kunna se om en elev har lagt ned det arbete som
krävs för att läsa, förstå och granska information de har hittat på nätet. Även han menar att
det handlar mycket om att man över tiden lär sig sina elever, och känner av deras framsteg så
pass väl att man oftast bara genom att läsa deras texter kan avgöra om de har gjort det som
krävts av dem. Uppstår det däremot tvivel går han enskilt med respektive elev igenom
materialet, då eleven får klargöra för arbetets gång.
” Man lär sig ju att se att den här eleven har inte skrivit det här, och då har de ofta ingen
aning om vad det står, man kan inte fråga dem om texten. Alltså har de inte granskat eller
begripit texten”.
Lärare nummer fem tycker inte att han kan bedöma om eleverna kritiskt har granskat den
informationen de finner på nätet. Dels för att det handlar om att kunna finna specifika sidor
där informationen finns, vilket gör att det inte finns någon egentlig grund för honom att tänka
på detta. Och dels för att han inte anser sig själv ha den kunskapen som skulle krävas för att
göra detta. Däremot har han en känsla av att elevernas kunskaper inte är tillräckliga.
” Det ser man ju att eleven hittar ett svar och trycker control c, control v, och är nöjd med
det”.
41
6.1.4 Tycker eleverna att de källkritiskt granskar det materialet
de finner på internet?
Elev nummer ett anser sig själv kapabel att kunna granska information källkritiskt. För att
avgöra om informationen är sann brukar han kontrollera sökresultatet på åtminstone två sidor.
Han säger också att han anser att en internetsidas utseende är viktigt, att den ser seriös ut.
Elev nummer ett säger att han inte kan komma på någon sida han absolut undviker när han
söker information på internet.
För att få en uppfattning om hur eleverna ser på olika informationskällors trovärdighet, har
vi frågat dem om de tror att det är skillnad på tryckta källors tillförlitlighet i förhållande till
elektroniska källors.
på denna fråga svarade han, Eftersom en internetsajt relativt enkelt kan uppdateras anser
han att den informationen mycket väl kan vara pålitligare än informationen i en bok.
” Det tror jag inte, för internet kan ju uppdateras, både på gott och ont, men det kan ju
uppdateras och då tror jag att det faktiskt stämmer. En tio år gammal historiebok kanske man
inte ska lita på, alltså inte till 100%”.
Elev nummer två tror att information är mer pålitligt om den är hämtad ur en bok,
eftersom den bör vara mer kontrollerad, medans information på nätet kan vara upplagd av
vem som helst. Han säger att han inte är medvetet källkritisk. När han hittat svar söker han
om han hittar samma information på några fler internetsajter för att kunna bedöma om svaret
kan vara sant. Han säger även att man får känna efter om svaret verkar logiskt.
Elev nummer tre säger sig själv alltid vara källkritisk, och för att avgöra om en
internetsajt är pålitlig söker han efter information han själv har kunskap om på densamma.
Dessutom gör en jämförelse med andra internetsidor för att se om det går att hitta samma
påstående på flera sidor.
” Jag är alltid källkritisk och kollar genom olika, och ser vad olika har att säga om
samma sak ungefär, och sedan beror det lite på informationen, man kanske vet lite själv och
så från innan så man vet att det stämmer”.
Han undviker internetsajter där alla användare kan påverka informationen. Elev nummer
tre tror inte att det är någon skillnad på sanningshalten i information hämtad i en bok kontra
42
information hämtad från en internetsajt.
För att kunna avgöra om den funna informationen är pålitlig söker Elev nummer fyra
efter samma svar på flera sidor innan han bestämmer sig för om han ska lita på det han funnit.
Han tror att information funnen på internet är mer pålitlig än information hämtad ur en bok,
detta beroende på att man lättare kan uppdatera information på internet.
Han tror inte att han själv är källkritisk, och det tycker han är synd för han tror att det vore
en mycket nyttig kunskap inför framtiden.
” Det tror jag hade varit bra för oss att veta hur man ska göra, för det vet man ju inte vad
man kommer att göra i framtiden, man kanske kan få användning för det”.
När Elev nummer fem ska bedöma om information funnen på internet är pålitlig, söker
han på ytterligare några sidor för att se om samma information går att återfinna där.
” Är det två tre sidor som skriver samma sak, så är det ju ganska troligt att det stämmer”.
Han säger även att han kan välja bort en internetsajt beroende på dess utseende, vilket
intryck han intuitivt får av den.
” Hemsidor som jag tycker ser skumma ut de brukar jag oftast ta bort. Inte för att jag inte
läser dem eller för att det är dålig information, utan bara allmänt för att jag inte litar på
dem”.
Han tror att man i större utsträckning kan lita på information som återfinns i en bok än på
internet. Det beror, menar han på att det är lättare att manipulera information på internet, men
påpekar samtidigt att en bok inte är lika lätt att uppdatera för att t.ex. rätta till ett eventuellt
fel.
Han säger att han själv har tillräcklig kunskap i källkritik för att kunna avgöra om en källa
är sann.
För att själv kunna avgöra om information från en internetsajt är sann jämför Elev
nummer sex den med information från andra internetsidor, och lyckas inte det kan han
eventuellt fråga en lärare eller en annan elev. Elev nummer sex säger att han själv är
källkritisk i tillräcklig utsträckning. Han anser även att vi från skolans sida överdramatiserar
vikten av att kunna granska information en aning.
43
” Men sen så har det blivit så här att du måste va kritisk. Det måste man ju det är ju
egentligen samma sak som att läsa det i en bok. Det är väl lite det här att det är nytt och lite
farligt det här med internet. Fast det är ju inte speciellt farligt. Jag hittar all min information
på nätet faktiskt. Allting som jag kan hittar jag på internet”.
Han tror att sanningshalten är lika stor på information hämtad från både böcker och
internet främst beroende på att man kan finna samma texter i båda medierna. Han säger
samtidigt att man måste vara uppmärksam på om den som har lagt upp information på
internet kan ha någon personlig vinning på informationen.
Elev nummer sju säger att han brukar jämföra svar från olika internetsajter för att avgöra
om informationen är att lita på. Han säger även att man själv måste känna efter om
informationen verkar rimlig.
Han tror att information hämtad ur en bok är mer pålitlig än information hämtad från
internet, främst på grund av att vem som helst kan skriva på internet.
” En bok är ju inte vem som helst som har skrivit, det är nog mer pålitligt på så sätt. På
internet kan ju vem som helst skriva någonting”.
Han är dessutom skeptisk till sin egen förmåga att kritiskt kunna bedöma informations
äkthet. För att avgöra om han kan lita på informationen han funnit, säger sig Elev nummer
åtta mest gå på känsla.
Han tror att information från en bok generellt är mer trovärdig än information från internet,
däremot finns fördelen med att felaktigheter lättare kan justeras på en internetsajt.
” Ger man ut en bok så känns det ändå som om den är mer seriös, annars kan man ju inte,
alltså man ger ju ut den i stora upplagor. Många får ju ta del av informationen, då kan man
ju inte skriva vad som helst. Det som är negativt med en bok är ju om det är något som
ändras, så är det ju bättre med internet”.
Han tycker att han själv har för dålig kunskap i ämnet, och skulle gärna vilja lära sig mer
om källkritik. Han tycker dessutom att det borde tas upp i flera kurser.
44
När elev nummer nio ska bedöma om information han funnit på internet är sann säger
han, att om han är osäker kontrollerar han mot en bok, eftersom han själv anser information i
böcker är trovärdigare än information från internet. Finner han inte det han sökt där frågar
han någon som har kunskaper i det aktuella ämnet.
” Alltså om man är väldigt osäker på det kan man väl slå upp det i en bok, böcker brukar
ju inte kunna ljuga. Annars kan man ju fråga någon som håller på med nåt ämne eller så”.
Han tror att han klarar av att granska information på ett korrekt sätt.
Elev nummer tio tycker själv att han är källkritisk, och kontrollerar sitt sökresultat på
flera sidor för att vara säker. Han nämner även att man ska tänka på att olika personer kan ha
olika anledningar till att lägga upp information på internet.
Han tror inte att information från en bok är mer pålitlig än information från internet, då
främst med tanke på att en internetsajt mycket lättare kan uppdateras och eventuella fel rätas
till än en bok.
6.1.5 Hur går eleverna till väga när de söker information på
internet.?
På denna frågeställning fick vi mycket enkla och raka svar. Eleverna har dessutom nästan alla
samma tillvägagångssätt.
När Elev nummer ett ska söka information på internet startar han som regel på Google
och letar sig genom träffarna för att finna svar på sin sökning.
” Det är Google, sedan är det första bästa. Sedan om det inte duger så går jag till nästa
sida”.
Då elev nummer två söker information på internet använder han Google som bas för att
starta sina sökningar.
Elev nummer tre startar även han sina informationssökningar på Google.
När elev nummer fyra ska söka på internet går han in på Google för att skriva in ett
sökord. Sedan väljer han i första hand Wikipedia, om den internetsajten dyker upp, annars
väljer han en alternativ sida.
45
” Ja. Det är ju framför allt Wikipedia som är bra. Där står det ju mycket information, och
grundlig information om det, den grejen man håller på med. Det tycker jag är en bra sida.
Då brukar jag gå in på Google, och så söker jag på det ämnet jag ska. Då går jag in och
skriver då, och så brukar det komma upp lite olika alternativ med sidor då, och då är ju ofta
Wikipedia med då”
Elev nummer fem startar för egen del alltid sina sökningar på Google eftersom det ger
väldigt mycket att välja på, men han säger att han ofta hittar det han söker på Wikipedia.
Då Elev nummer sex själv ska söka information på internet för något skolarbete startar
han alltid sina sökningar på Nationalencyklopedin, eftersom skolan har ett konto där. Ska han
söka information på internet hemifrån använder han sig av Google.
” Det är väl just NE i skolan, men den funkar inte hemma dock, och då är det väl mest
Google typ”.
Elev nummer sju använder sig också av Google när han söker information på internet.
Elev nummer åtta däremot använder främst Wikipedia för att söka information på
internet, och han söker aktivt i första hand den internetsajten.
” Det är nog mest wikipedia jag använder det brukar stämma rätt bra, och jag söker då
efter den liksom”.
Elev nummer nio säger att han oftast använder wikipedia för att hitta svar på de frågor
han har för hand, men han startar med att skriva in sina sökord på Google.
Elev nummer tio Det finns inte någon speciell sida han föredrar när han söker
information, utan han använder Google, sedan letar han sig vidare. Han uttrycker det väldigt
talande för vår undersökningsgrupp.
” Google is your friend, det är ju så jag gör. Googlar och letar mig vidare. Google är det
lättaste, i och med att det är den man använder, och den är överallt hela tiden. Och sedan
kommer man vidare till andra sidor”.
46
6.1.6 Anser lärarna att de har kunskaper i att undervisa om
källkritik?
På frågan om hans egen kunskap i ämnet skulle lärare nummer ett för egen del gärna få mer
kunskap om källkritik. Men anser samtidigt att han under sin egen utbildning har fått ta del av
kurser, och framför allt fått öva sig när han själv har haft uppsatser att skriva.
” Alltså jag tycker att det är intressant, så det är ju klart att jag skulle vilja ha mer på
fötterna. Men sen så samtidigt den utbildningen jag har ger ju det, liksom när man själv
skriver uppsatser och så. Då blir man ju verkligen liksom förberedd”.
Lärare nummer två tycker att han själv behärskar källkritisk granskning tillräckligt bra för
att kunna ge eleverna de kunskaper som krävs. Den utbildning han själv har fått i ämnet har
han fått i sina ämneskurser, han tyckte inte att det talades särskilt mycket om det på
lärarutbildningen. Vidare menar han att det skiljer väldigt mycket mellan olika
ämnesutbildningar, hur mycket utbildning man får i ämnet källkritik. Han tycker också att
den tid han får till sitt förfogande i de kurser han undervisar i, är för knapp för att han ska
hinna ge eleverna den undervisning han vill.
” Jag tycker nog att jag behärskar det ganska väl. Problemet är ju att den kursen vi har
talat om är så begränsad i tid. Jag skulle vilja ha mer tid så att jag kunna ge mer information
till eleverna, och att man skulle kunna jobba med det under en längre period, för att de
verkligen ska kunna få in det så. Men mina kunskaper i källkritik tror jag är tillräckliga”.
Lärare nummer tre anser sig ha fått en bra utbildning i källkritisk granskning i sin
lärarutbildning. En kunskap som han håller ajour genom att han själv kontinuerligt måste
granska elevarbeten.
” Ja, det ingick i min utbildning, att vara en granskare att granska källor och så”.
Lärare nummer fyra har till största delen fått sin egen utbildning i källkritik på
lärarutbildningen, även om det ingick några moment i vissa ämneskurser. Han känner att han
gärna skulle vilja få mer utbildning i ämnet. Det kanske inte främst rör sig om hanteringen av
47
källor och granskningen av dessa, utan mer om hur man ska hantera en situation då en elev
lämnar in ett arbete som innehåller t.ex. källor med rasistiska förtecken. Det är något han
skulle vilja vara mer förberedd på för att kunna hantera.
” hur hanterar man det , om en elev hamnar på en sida med porr eller främlingsfientlighet
på. Hur hanterar jag det som lärare när de kommer och har använt det. Alltså det skulle jag
vilja vara mer förberedd på”.
Lärare nummer fem, som är karaktärsämneslärare säger att han själv aldrig har fått någon
utbildning i hur man granskar källor kritiskt. Han har heller inte några ämnes- eller kursmål
som tar upp källkritisk granskning.
”Därför vore det bra om hela lärarkåren kunde få gå på föreläsningar om detta ämnet,
för det är så viktigt att vi vet vad vi talar om”.
6.1.7 Tycker lärarna det är viktigt att undervisa elever i
källkritik?
Lärare nummer ett tycker att det är viktigt att vi ger eleverna kunskap om källkritik, eftersom
det är viktigt att man får möjlighet att utveckla ett medvetet kritiskt tankesätt. Han anser att
det är något som vi alla kan ha nytta av i vår vardag, inte minst för att kunna undvika enkla
missförstånd
”Det kanske inte handlar om ett skolämne eller så, att man alltid tänker vem har jag hört
det ifrån, och vad tjänar den personen på att säga det”.
Då vi frågar honom om fler lärare i fler kurser borde beröra källkritik, berättar han att han
både nu och då ser att elever klipper och klistrar in rakt av för att sedan sätta sitt eget namn på
arbetet och lämna in. När han sedan tar upp en diskussion om urkundsförfalskning, säger
eleverna att ”så har vi ju alltid gjort”. Det är kanske främst detta som gör att han väldigt gärna
skulle vilja se en ordentlig genomgång av källkritik och andra regler man måste förhålla sig
till när man använder information från främst internet. Det är något som han anser borde
48
börja redan i mellanstadiet, eftersom eleverna redan då använder datorer både i skolan och i
hemmet.
” Då blir man ju lite rädd eftersom de är 16 år och kommer hit och inte vet att man inte
får göra så. Då tycker man att det borde komma in tidigare i åldrarna”.
Likaså tycker han att det är viktigt att man kontinuerligt och från alla håll arbetar med att
hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt tänkande, inte minst för att det är ett uppdrag vi har
fått genom Läroplanen.
” Ja absolut, det måste vi göra hela tiden. För det är ju ett uppdrag från skolans sida att
eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande. Det ingår i läroplanen”.
Lärare nummer fyra tycker att det är mycket viktigt att eleverna får så mycket
undervisning som möjligt i ämnet dels beroende på mängden information de har tillgänglig,
vilken kan vara mycket tvivelaktig ibland. Dels för att han tror att det inte är något som
eleverna över lag lär, eller bryr sig om själva.
” Nej. Det har de blivit lärda, det är inget som de lärt sig själva”.
Lärare nummer fem anser han att det vore önskvärt att vi alla tog upp ämnet till diskussion
med våra elever, detta med tanke på mängden information de har tillgång till, och med vilken
lätthet de kan hitta den. Han skulle gärna se att alla lärare om möjligt kunde få utbildning om
källkritik. Han tror även att eleverna skulle behöva mer kunskap om källkritik än de har.
”Ja, med den mängden material de har tillgång till vore det bra om de själva kunde
sortera bort eventuellt skräp”
49
50
7. Diskussion
7.1 Tillförlitlighet och Trovärdighet
Tillförlitligheten och den trovärdigheten vi har fått fram i våra intervjuer känns hög med
tanke på intervjugruppen ålder och geografiska begränsning. Vi tror att om denna
undersökning skulle göras om med liknande elevgrupp skulle samma tendens synas i svaren.
Vi är dock medvetna om att vår undersökning har brister. Vår undersökningsgrupp är för liten
och för homogen för att man ska kunna generalisera svaren.
7.2 Slutdiskussion
När vi nu har avslutat analysen av vårt insamlade material, känner vi att vi fått svar på de
frågeställningar vi hade initialt. Vi har genom intervjuerna med lärare fastslagit att eleverna
haft någon form av undervisning i källkritik, vilket även en majoritet av eleverna anser. Men
det kan vara svårt att bedöma i vilken omfattning detta har skett. Det verkar som om
Historialäraren vi intervjuat är mest tydlig med att det är källkritik man går igenom. Genom
att han tydligt går igenom de olika begreppen man använder sig utav i klassiska källkritisk
analys. De andra lärarna förutom yrkesläraren undervisar eleverna i sund
informationssökning och visar dem hur man bör gå till väga när man söker information.
Yrkesläraren anser sig ha för lite kunskap för att undervisa i källkritik. Intressant att påpeka
att av de elever som tros sig fått nån form av undervisning i källkritik så minns de tydligast
att de har gått igenom det i sin svenskaundervisning. Huvuddelen av eleverna upplever inte
att de fått regelrätt undervisning, utan oftast mer tips och kort genomgång som flertalet av de
lärare vi intervjuat påvisar. Att de fått sådan undervisning som historialäraren säger verkar de
inte minnas.
Vi anser att rektor och skolledning måste underlätta i arbetet, för oss som jobbar som
pedagoger, att kunna arbeta mer aktivt med källkritiska frågor. Det kan till exempel innebära
att vi själva bör få någon form av utbildning i detta, då vi under arbetets gång insett hur pass
begränsade våra egna kunskaper i ämnet faktiskt är. Det här är egentligen något som kan
51
komma att falla sig ganska naturligt eftersom de nya läroplanerna och förordningarna från
skolverket och myndigheter kräver att skolan mer aktivt ska jobba för att eleverna ska
utveckla ett kritiskt förhållningsätt. För övrigt så ansåg ett flertal av de intervjuade lärarna att
de ville ha mer utbildning i källkritik. Vi har i skolan sen länge haft som uppdrag att arbeta
för att våra elever ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom LPF94
(Skolverket, Läroplanden för de frivilliga skolformerna, Lpf94, 2006). De ansvaret kommer
inte på något sätt minska, utan snarare det motsatta, eftersom våra elever idag tillbringar allt
större tid på internet, med det enorma informationsflödet som finns där. Förhoppningsvis
kommer detta inte vålla några större problem då samtliga lärare vi har talat med ansåg att det
var viktigt med undervisning om källkritik.
I arbetet har det framkommit att en majoritet av de intervjuade eleverna anser sig kunna
källkritiskt granska den information de finner på internet. Det faktum att de flesta eleverna
använder sig av sökmotorn Google för att söka information. Gör att vi funderar på om de är
medvetna om att man med stora kunskaper om sökmotoroptimering och/eller genom att man
helt enkelt betalar för sig kan tillskansa sig en topplacering på de flesta sökmotorer (Schmidt,
2011). Detta medför att de högsta träffar vi får på Google mycket väl kan vara tendensiösa
källor. Detta kan komma sig av att stora ekonomiska intressen har större möjligheter att få
dessa höga toppositioner och nå ut med sitt budskap. Vi motsätter oss inte äktheten (Thurén,
Källkritik, 2011) i dessa källor, men det kan säkerligen innebära att annan viktig information
får en mer undanskymd position på sökmotorn.
Övervägande delen av våra elever anger att de för att verifiera sanningshalten i den
information de hittar, försöker finna ytterligare minst en annan internetsida där de återfinner
samma information. Det är helt riktigt en källkritisk metod för att bekräfta sanningshalten i
ett påstående. Där eleverna däremot sedan brister i sitt förfarande är att de inte vidare
kontrollerar dessa källors oberoende till varandra, vilket i själva verket är den egentliga
meningen med denna metod. Där vid lag får vi nog hålla med de intervjuade lärarna de de
anser att eleverna inte i tillräcklig utsträckning granskar information på internet källkritiskt.
Eleverna verkar lita helt på sina egna kunskaper och på deras förmåga att avgöra om en
information de hittar faktiskt är pålitlig och sann. Likväl så verkar den grafiska profilen vara
viktig för elevernas val av källa. Vilket vi också misstänkte initialt.
I Linda Viklunds examensarbete skriver hon att lärarna har en vision om att använda
internet mer i skolarbetet. Det som begränsar detta är tekniska problem och kunskaperna hos
en del lärare. Vi ser inte lärarnas kunskaper som en begränsning de använder dessutom
internet ofta något som dessutom eleverna vittnar om. Det är skillnad mot när Linda gjorde
52
undersökningen på sin skola. Den faktorn som tyvärr kvarstår är att det allt som oftast
föreligger en hel del tekniska problem även på vår skola. Linda angav att undervisning i
källkritik förekom mer sporadiskt än som en naturligt inplanerad del i skolan. I vår
undersökning har vi kommit fram till att det förekommer både och. Det är desutom något som
finns i våra utvalda aktuella ämnes- och kursplaner.
Det är för oss intressant att påpeka att de elever som Linda intervjuade då, idag går på
gymnasiet och är av samma årskull som de elever vi intervjuat i vår undersökning. Vi tror att
den internetrevolution som kommit sen dess och det ökade och ändrade användandet av
internet påverkar utgången och skillnaden mellan våra undersökningar. När Linda gjorde sin
undersökning så var dator- och internetanvändandet inte lika viktigt i undervisningen som det
är idag. Lärarna hade troligtvis inte heller de kunskaperna och använde inte datorer lika
frekvent som våra lärare och elever gör nuförtiden.
53
54
8. Kritik till vårt arbete
Man bör vara medveten att de fakta vi plockat fram om källkritik givetvis inte täcker hela
ämnesområdet. Vi använder Thorsten Thurén främst i arbetet och det är den teoretiska
bakgrunden till arbetet där hans närvaro lyser igenom mest. Man skall givetvis ifrågasätta
varför så är fallet. Men granskar man stora delar av det som skrivs på nätet och i böcker om
källkritik så refererar och citerar man ofta Thurén. Detta beror garanterat att den bilden av
källkritik som han målar upp verkar mest sannolik.
Det finns säkerligen flera fakta som saknas och borde finnas med bland de bakgrundsfakta
som förekommer i ämnet. Även det resultatet vi kommer fram till bör ifrågasättas då vi enbart
har intervjuat elever från en klass på en skola i ett litet samhälle i Sverige. Sen bör man också
vara eftertänksam på analysen och resultatet då det speglar hur vi tänker och analyserar i
ämnet. Ingen av oss har tillräcklig utbildning om källkritik för att kunna ge en rättvis bild av
läget. Eftersom arbetet är geografiskt begränsat och använder enbart en homogen grupp
elever och lärare på elprogrammet kommer detta arbete enbart ge en tendens till hur elever
och lärare förhåller sig och använder sig av källkritik. Vi anser att gruppen är för liten för att
man ska kunna generalisera svaren i arbetet.
55
56
9. Förslag på fortsatt forskning
Ett intressant fortsatt forskningsarbete i ämnet skulle kunna vara att göra om undersökningen
när den nya gymnasiereformen har slagit igenom fullt ut efter några år. Det skulle vara
intressant att se om det syns några större skillnader på hur elever och lärare på
gymnasieskolan hanterar källkritik för internet.
57
58
59
Källförteckning
Tryckta Källor Boström, E. (2005). Källkritik, kognitiv auktoritet och domänanalys. Borås, Sverige.
Dagfinn Föllesdal, L. W. (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Bokförlaget
Thales .
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur.
Edvardsson, B. (2003). Kritisk Utredningsmetodik. Malmö: Liber AB.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig Metod. Studentlitteratur AB.
Frid, L. B. (2010). Elektromekanik. Gleerups.
Gudmunsson, D. (2007). När kritiska elever är målet. Malmö, Skåne, Sverige.
Häger, B. (2001). Intervjuteknik. Liber AB.
Hörnqvist, M. (2002). Renässansbegreppet och 1300-talets förrenässans. Uppsala.
Karlegärd, C. &.-G. (1997). Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Olausson, P. (2010). Faktoider. Falun.
Regeringskansliet. (u.d.). Tryckfrihetsförordning (1949:105).
Skolverket. (2006). Läroplanden för de frivilliga skolformerna, Lpf94.
Säljö, R. (2007). Lärande & Kulturella Redskap. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag.
Thurén, T. (2003). Sant eller falskt? Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
Thurén, T. (2011). Källkritik. Falköping: Liber.
Internetkällor Mediekompass. (2010). Hämtat från http://www.mediekompass.se
Exakt. (u.d.). Hämtat från http://projektexakt.wordpress.com/ den 24 11 2011
Hellspong, L. (u.d.). Studentlitteratur. Hämtat från
http://www.studentlitteratur.se/files/sites/metoder7556/kanalys.pdf
Nationalencyklopedin. (u.d.). Hämtat från Nationalencyklopedin: www.ne.se den 24 11 2011
Pålsson, S. (den 17 Mars 2011). Skolverket. Hämtat från Skolverket - Kolla källan:
http://kollakallan.skolverket.se/informationssokning/artiklar/bildning/
Rankin, A. (den 08 04 2011). Linköping Universitet - Department of Computer and Information
Science. Hämtat från http://www.ida.liu.se/ den 08 12 2011
Skolverket. (2011). Skolverket. Hämtat från Kolla Källan:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan den 20 12 2011
Skolverket. (2011). Ämnen och Kursplaner ,Gymnasiet. Stockholm, Sverige.
Skolverket. (den 29 september 2011.). SKOLFS 2011:144 - Förordning. Stockholm, Sverige.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/fakta/lathund-kallkritik-
1.151074
Vetenskapsrådet. (u.d.). Codex . Hämtat från Codex: http://codex.vr.se/ den 10 12 2011
Wikipedia. (u.d.). Hämtat från http://sv.wikipedia.org/ den 24 11 2011
Skolverket. (u.d.). Kolla Källan - Källkritik på internet - En lathund. Hämtat från Skolverket - Kolla
Källan:
Törnkvist, M. (2009). Elever och Källkritik. Malmö, Skåne, Sverige.
Viklund, L. (2004). Källkritiska Elever - lärarens utmaning. Luleå.
Maria Nilsson, A. Ä. (2009). En gegga av okunskap. Luleå, Sverige.
World Internet Institute. (u.d.). Hämtat från www.wii.se den 24 11 2011
Schmidt, L. (den 21 Juni 2011). Är du sökbar? Hämtat från DIK - Det kreativa facket:
http://www.dik.se/artikel/8651/ar-du-sokbar den 03 01 2012
60
