Vetenskapsteori och metodologi inom barn och ungdomsvetenskap/menu... · 2017-11-01 · 3 (13) Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017 - redogöra för, kritiskt

2017-11-01

1 (13)

Stockholms universitet Besöksadress:

Barn- och ungdomsvetenskapliga

institutionen

106 91 Stockholm

Frescati Hagväg 24, 20 & 16B [email protected]

www.buv.su.se

Vetenskapsteori och metodologi inom barn- och ungdomsvetenskap

7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap

Kurskod: UB13MP

Höstterminen 2017

Kursansvarig och

examinator

David Cardell

[email protected]

08-1207 6216

Kursadministratör Malin Håkansson [email protected]

08-1207 6246

Lärare Sara Andersson

Fanny Gulliksson

Elisabeth Kring

Kari Trost

[email protected]

[email protected]

[email protected]

[email protected]

mailto:[email protected]






2 (13)

Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017

Allmänt om kursen

I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer

samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till

kursplanen (se kurshemsidan).

Kurshemsida

Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där

du 1–2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,

kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.

Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor

Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en

kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.

Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen

under ”Mina aktiva sajter”.

Schema

Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via

https://schema.su.se

Registrering

Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för

hur och när du registrerar dig på kursen.

Kursens innehåll och förväntade studieresultat

Kursens innehåll

Kursen introducerar studenten till centrala vetenskapsteoretiska och metodologiska begrepp

och perspektiv inom samhälls- och kulturvetenskap. Kursens övergripande syfte och fokus är

att ge en översikt över samtida vetenskapsteoretiska problem och att kritiskt reflektera över

deras betydelse för forskning om barn och ungdom. En viktig del innefattar frågor kring hur

objektivitet, värden och makt aktualiseras, särskilt i förhållande till forskarens positionering

samt barns och ungas röst och representation. Slutligen introducerar kursen studenten till

grundläggande principer inom kvantitativ metod och hur de kan tillämpas. Frågor rörande

forskningsdesign, datainsamling, kvalitet och kvalitativa samt kvantitativa analytiska insatser

diskuteras.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

https://mondo.su.se/

https://schema.su.se/

3 (13)


- redogöra för, kritiskt analysera och jämföra centrala vetenskapsteoretiska och

metodologiska begrepp och perspektiv samt reflektera kring deras relevans och

tillämpning inom forskning om barn och ungdom,

- identifiera och kritiskt reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i frågor

rörande barns och ungas röst, perspektiv samt representation, samt

- visa grundläggande kunskaper om principer för kvantitativ metod och hur de kan

tillämpas.

Kursens upplägg

Undervisning sker i huvudsak i seminarieform med individuell litteraturläsning som grund. I

kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.

Litteratur

Obligatorisk litteratur

I litteraturlistan som återfinns på hemsidan står att det tillkommer kurslitteratur som inte står

utskriven i litteraturlistan och som är obligatorisk. Den litteratur som tillkommer är i

nedanstående lista märkt med symbolen .

Alanen, L. (2011). Critical childhood studies? Childhood, 18(2), 147–150. (4 s.)

Baert, P., Weinberg, D., & Mottier, V. (2011). Social constructionism. I I. C. Jarvie & J.

Zamora-Bonilla (Red.), The SAGE handbook of the philosophy of social sciences (ss.

475–486). London: Sage. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.) (12 s.)

Bergström, M., Fransson, E., Fabian, H., Hjern, A., Sarkadi, A. & Salari, R. (2017). Preschool

children living in joint physical custody arrangements show less psychological

symptoms than those living mostly or only with one parent. Acta Pædiatrica, DOI:

10.1111/apa.14004, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.14004/full

Borg, E., & Westerlind, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3. uppl.). Stockholm: Liber.

(ss. 9-33, 102-104, 129-141, 144-149, 161-163, 174-180, 188-192, 473-479; läses

kursivt: ss. 71-80, 84-92) (Motsvarande sidor i bokens andra upplaga är: ss. 7-31, 98-99,

107-118, 122-127, 144-150, 158-162, 378-384; läses kursivt: ss. 68-77, 82-88)

Bryman, A. (2012). Social research methods (4. uppl.). Oxford: Oxford University Press. (ss.

160–168, 175–177, 196–198) (Läggs upp på Mondo.) (15 s.) (Den som vill kan läsa

motsvarande sidor i den svenska utgåvan; se Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga

metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber. (ss. 151–160, 167–171, 189–191))

Cohen, P. (1980). Subcultural conflict and working-class community. I S. Hall, D. Hobson, A.

Lowe & P. Willis (Red.), Culture, media, language: Working papers in cultural studies,

1972–1979 (ss. 66–75). London: Routledge. (Läggs upp på Mondo.) (10 s.)

Cohen, S. (2002). Folk devils and moral panics: The creation of the mods and rockers (3.

uppl.). London: Routledge. (ss. 1–15) (Läggs upp på Mondo.) (15 s.)

Crasnow, S. (2014). Feminist standpoint theory. I Cartwright, N. & Montuschi, E. (Red.),

Philosophy of social science: A new introduction (ss. 145–161). Oxford: Oxford

University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida. Hela antologin kan

läsas på datorn; 60 sidor får printas.) (17 s.)

Haraway, D. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege

of partial perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599. (25 s.)

Hindriks, F. (2011). Language and society. I I. C. Jarvie & J. Zamora-Bonilla (Red.), The

SAGE handbook of the philosophy of social sciences (ss. 137–152). London: Sage.

(Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.) (16 s.)

4 (13)


Latour, B. (2005). Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory. Oxford:

Oxford University Press. (ss. 1-17) (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida) (17

s.)

Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och

forskningsmetod. Stockholm: Liber. (283 s.)

Swedberg, R. (2012). Theorizing in sociology and social science: Turning to the context of

discovery. Theory and Society, 41(1), 1–40. (40 s.)

Teater, B., Devaney, J., Forrester, D., Scourfield, J. & Carpenter, J. (2016). Quantitative

research methods for social work: Making social work count. Basingstoke: Palgrave

Macmillan. (ss. 46-55) (Läggs upp på Mondo.) (10 s.)

Turmell, A. (1997). Childhood and normalcy: Classification, numerical regularities, and

tabulations. International Journal of Education Research, 27(8), 661–672. (12 s.)

Åkerlund, N. & Gottzén, L. (2017). Children’s voices in research with children exposed to

intimate partner violence: A critical review. Nordic Social Work Research, 7(1), 42–53.

(12 s.)

Exempel på fördjupningslitteratur Berger, P., & Luckman, T. (1967) The social construction of reality. Middlesex: Penguin.

Bourdieu, P. (1996). Understanding. Theory, Culture & Society, 13(2), 17–37.

Butler, J. (1988). Performative acts and gender constitution: An essay in feminist theory and

phenomenology. Theatre Journal, 40(4), 519–531.

Carlshamre, S. (2016). Philosophy of the Cultural Sciences. Kan laddas ner från:

www2.philosophy.su.se/carlshamre/texter/PhilCult.pdf

Edwards, D. (1993) But what do children really think? Discourse analysis and conceptual

content in children’s talk. Cognition and Instruction, 11(3/4), 207–225.

Epstein, B. (2015). The ant trap: Rebuilding the foundations of the social sciences. Oxford:

Oxford University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida)

Fowler, B. (1996). An introduction to Pierre Bourdieu’s ‘Understanding’. Theory, Culture &

Society, 13(2), 1–16.

Geertz, C. (1973). Thick description: Toward an interpretive theory of culture. I The

interpretation of cultures. London: Fontana Press.

Hacking, I. (1985). Making up people. I T.L. Heller, M. Sosna och D.E. Wellbery (Red.),

Reconstructing Individualism. Stanford, CA: Stanford University Press.

Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge, MA: Harvard University

Press.

Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som

analytiskt verktyg. Locus, 21(3/4), 4–20.

James, A. (2007) Giving voice to children’s voices: Practices and problems, pitfalls and

potentials. American Anthropologist 109(2): 261–272.

Jarvie, I. C. (2011). Introduction: Philosophical problems of the social sciences: paradigms,

methodology and ontology. I I. C. Jarvie & J. Zamora-Bonilla (Red.), The SAGE

handbook of the philosophy of social sciences. London: Sage.

Merton, R. K. (1945). Sociological theory. American Journal of Sociology 50(6): 462–473.

Mohanty, C. (1988). Under western eyes: Feminist scholarship and colonial discourses.

Feminist Review, 3(1), 61–88.

Reed, I. A. (2011). Interpretation and social knowledge: On the uses of theory in the human

sciences. Chicago, IL: Chicago University Press.

Risjord, M. W. (2014) Philosophy of social science: A contemporary introduction. London:

Routledge.

5 (13)


Scott, J. W. (1991). The evidence of experience. Critical Inquiry 17(4): 773–797.

Spivak, G. C. (2014). Kan den subalterna tala? I Subalternisering och den globala utopin.

Hägersten: Tankekraft förlag

Spyrou, S. (2011). The limits of children’s voices: From authenticity to critical, reflexive

representation. Childhood, 18(2), 151–165.

Swedberg, R. (2015). Art of Social Theory. Princeton, NJ: Princeton University Press.

Forskningstraditioner och paradigm

Archer, M. S., Bhaskar, R., Collier, A., Lawson, T., & Norrie, A. (Red.). (1998). Critical

realism: Essential readings. London: Routledge

Dant, T. (2004). Critical social theory: Culture, society and critique. London: Sage. (Finns

som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)

Ingram, D. (Red.). (2014) Critical Theory to Structuralism. London: Routledge.

Sherratt, Y. (2005). Continental philosophy of social science. Cambridge, UK: Cambridge

University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)

Susen, S. (2015) The postmodern turn in the social sciences. Basingstoke: Palgrave

Macmillan.

Williams, J. (2005). Understanding poststructuralism. Chesham: Acumen.

Läroböcker om vetenskapsteori:

Benton, T., & Craib, I. (2010) Philosophy of social science: The philosophical foundations of

social thought (2. uppl.). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Chalmers, A. F. (1999). What is this thing called science? Buckingham: Open University

Press.

Corvellec, H. (2014). What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Liber:

Stockholm.

Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science (4. uppl.). Boulder: Westview Press.

Turner, S. P., & Risfjord, M. W. (Red.). (2007). Philosophy of anthropology and sociology.

Amsterdam: Elsevier. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)

Innehåll

Kursen pågår den 1 december 2017 – 12 januari 2018.

Vecka 48

1. Vetenskapsteori: begrepp och forskningstraditioner

Föreläsare/seminarieledare: David Cardell

Innehåll: I detta introducerande seminarium sammanfattas kursens syfte, mål, examination,

upplägg och övrigt innehåll. Vidare ges en kort historisk överblick över utvecklingen av

vetenskapsteoretiska paradigm och forskningstraditioner med fokus på centrala begrepp och

problem inom samtida samhälls- och kulturvetenskap.

Individuell uppgift till seminariet: Inga specifika förberedelser krävs, men den som har

möjlighet, läs Turmell (1997) och Sohlberg och Sohlberg (2013, ss. 10–30).

Litteratur:

Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013) (Del I-II; del IV kursivt).

Turmell, A. (1997).

Exempel på fördjupningslitteratur:

Carlshamre, S. (2016). (Kap. 1)

6 (13)


Jarvie, I. C. (2011).

Rosenberg, A. (2012). (Kap.1–2)

Vecka 49

2. Kvantitativ analys I

Föreläsare: Kari Trost

Innehåll: I föreläsningen avhandlas grundläggande principer och tillvägagångssätt inom

kvantitativ analys, såsom forskningsdesign, urval, generalisering och kvalitetskriterier.

Individuell uppgift till föreläsningen: Du förväntas inte ha hunnit läsa all litteratur inför

föreläsningen. Fokusera på att tillägna dig innehållet i Bryman (2012), Teater, Devaney,

Forrester, Scourfield och Carpenter (2016) samt Borg och Westerlund (2012, ss. 9-33).

Litteratur:

Borg, E., & Westerlind, J. (2012). (kap. 1 [ss. 9-33] samt delar ur kap. 6 [ss. 129-141, 144-

149, 161-163], kap. 7 [ss. 174-180, 188-192] och kap. 21 [ss. 473-479]; delar ur kap. 3 och 4

[ss. 71-80, 84-92] läses kursivt.) (Motsvarande sidor i bokens andra upplaga är: ss. 7-31, 107-

118, 122-127, 144-150, 158-162, 378-384; läses kursivt: 68-77, 82-88)

Bryman, A. (2012) (ss. 160–168, 175–177, 196–198) (Motsvarande sidor i den svenska

utgåvan är: ss. 151–160, 167–171, 189-191)

Teater, B., Devaney, J., Forrester, D., Scourfield, J. & Carpenter, J. (2016). (ss. 46-55)


Bryman, A. (2012). (del II)

Teater, B., m.fl. (2016). (hela boken)

3. Kvantitativ analys II

Föreläsare/seminarieledare: Fanny Gulliksson

Innehåll: Seminariet syftar till att konkretisera innehållet i föregående föreläsning, framför

allt genom olika övningar utifrån litteraturen.

Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen som ingår i föregående föreläsning. Läs

och sammanfatta innehållet i artikeln av Bergström, m.fl. (2017). Under seminariet kommer

en övning ske runt artikelns innehåll.

Litteratur:

Bergström, M., m.fl. (2017)

Samtlig litteratur som ingår i föregående undervisningstillfälle (Kvantitativ analys I)


Bryman, A. (2012). (del II)

Teater, B., m.fl. (2016). (hela boken)

Vecka 50

4. Objektivitet, värden och makt i forskning med barn och ungdomar

Föreläsare/seminarieledare: Elisabeth Kring

Innehåll: I seminariet problematiseras frågor kring objektivitet, makt, reflexivitet och värdens

roll i forskningsprocessen, särskilt i relation till forskarens positionering samt barns röst och

representation.

Individuell uppgift till seminariet: Utifrån läsning av kurslitteraturen till seminariet,

förbered minst en diskussionsfråga som du tror kan kopplas till de frågor som seminariet

berör. Frågorna kommer sedan att diskuteras i mindre grupper under seminariet.

Litteratur:

Alanen, L. (2011).

Crasnow, S. (2014).

7 (13)


Haraway, D. (1988).

Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). (ss. 68–94, 264–266)

Åkerlund, N., & Gottzén, L. (2017).


Bourdieu, P. (1996).

Cartwright, N., & Montuschi, E. (2014). (Kap. 7, 9)

Fowler, B. (1996).

Halldén, G. (2009).

James, A. (2007).

Mohanty, C. (1988).

Risjord, M. W. (2014). (Kap. 2)

Scott, J. W. (1991).

Spivak, G. (2014).

Spyrou, S. (2011).

5. Att beskriva, förstå och förklara

Föreläsare/seminarieledare: Sara Andersson och Elisabeth Kring

Innehåll: I seminariet diskuteras vad det innebär att beskriva, förstå och förklara sociala

fenomen inom barn- och ungdomsforskning. Begrepp såsom tolkning, mening och

klassificering avhandlas.

Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen till seminariet. Fördjupa dig i antingen

Cohens (1980) eller Latours (2005) text. Du som väljer Cohens (1980) fallstudie i östra

London: fundera över hur författaren tolkar och förklarar uppkomsten av ungdomssubkulturer

i området och hur rimlig denna tolkning/förklaring är. Vad gäller Latours text kontrasterar

författaren mellan två perspektiv som han kallar sociology of the social respektive sociology

of associations eller actor-network theory (ANT). Vilka är hans centrala argument för att

förkasta den förra och förfäkta den senare? Fundera också över rimligheten i Latours

ståndpunkter.

Litteratur: Cohen, P. (1980).

Latour, B. (2005). (ss. 1-17)


Exempel på fördjupningslitteratur: Carlshamre, S. (2016). (kap. 3–4)

Geertz, C. (1973).

Risjord, M. W. (2014). (kap. 4)

Rosenberg, A. (2012). (kap. 6)

Turner, S. P., & Risjord, M. W. (2007). (ss. 591–606)

Vecka 51

6. Språk och sociala konstruktioner

Föreläsare/seminarieledare: Sara Andersson

Innehåll: På seminariet problematiseras frågor kring sociala konstruktioner och språkets roll i

samhälls- och kulturvetenskaplig forskning.

Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen till seminariet. Fundera kring hur, utifrån

Cohens (2002) text, moralpanik kan förstås som ett socialt konstruerat fenomen. Frågan

kommer att diskuteras under seminariet.

Varje student förbereder och tar till seminariet med sig ett kort synopsis på preliminära teman

och frågeställningar som ska avhandlas i hemskrivningen (EXA 1).

8 (13)


Litteratur: Baert, P., Weinberg, D., & Mottier, V. (2011).

Cohen, S. (2002). (ss. 1–15)

Hindriks, F. (2011).



Berger, P., & Luckman, T. (1967).

Butler, J. (1988).

Carlshamre, S. (2016). (kap. 6)

Edwards, D. (1993).

Hacking, I. (1985, 1999).

7. Teorier och teoretiserande

Föreläsare/seminarieledare: Elisabeth Kring och Sara Andersson

Innehåll: På seminariet behandlas vetenskapliga teoriers uppbyggnad, teoretiserandets roll i

forskningsprocessen, relationen mellan teori och empiri samt principer för slutledning

(abduktion, deduktion och induktion). Kursens innehåll sammanfattas.

Individuell uppgift till seminariet: Välj ut en empirisk studie om barn eller ungdomar,

exempelvis från någon av de tidigare delkurserna inom masterprogrammet. Fundera över hur

relationen mellan teori och empiri ser ut i studien. Vilken/vilka teorier eller teoretiska

perspektiv utgår studien från? Går det att identifiera huruvida och i vilken utsträckning

studien är abduktiv, induktiv eller deduktiv? En genomgång och diskussion av studierna

kommer att ske under seminariet.

Litteratur:


Swedberg, R. (2012).


Carlshamre, S. (2016). (kap. 2)

Corvellec, H. (2014).

Merton, R. K. (1945).

Reed, I. A. (2011).

Swedberg, R. (2015).

Vecka 52 – 1

Ingen undervisning.

Vecka 2

Inlämning av EXA1: Ladda upp hemskrivningen i mappen Uppgifter på Mondo senast den

12 januari 2018, kl. 17.00.

Närvaro

Närvaro vid samtliga undervisningstillfällen är obligatorisk. Frånvaro från eller otillräckligt

deltagande vid seminarierna kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av

hela eller valda delar av litteraturen till seminariet ifråga och reflektera kort kring dess

relevans för forskning om barn och ungdom. Kompletteringsuppgiften ska utgöra ca. 1000 ord

per seminarium. Ange ditt namn, personnummer, kursens namn och kod. Mejla uppgiften till

den lärare som är ansvarig för seminariet och lägg upp en kopia i inlämningsmappen på

9 (13)


Mondo. Observera att eventuella kompletteringsuppgifter ska vara inlämnade och godkända

för att studenten ska kunna erhålla godkänt betyg på EXA2. Sista inlämningsdatum är samma

som för examination och omexamination av EXA1. Kompletteringsuppgifterna bedöms inom

15 arbetsdagar efter examinationsdatum.

Examination

EXA1 Individuell skriftlig uppgift, 6 hp

Den individuella skriftliga uppgiften är i form av en hemskrivning. Formulera en

frågeställning kring två eller fler av kursens huvudteman. Utifrån den obligatoriska och

valbara kurslitteraturen, sammanfatta, jämför och problematisera de argument, begrepp och

perspektiv, teorier, positioner m.m. som forskare gör inom undersökta teman. Diskutera också

hur de problemställningar som avhandlas kan vara aktuella för eller tillämpas på forskning om

barn och ungdom, särskilt i relation till barns och ungas röst, perspektiv samt representation.

Uppsatsen ska omfatta 2500–3000 ord. Observera att litteraturlista och eventuellt försättsblad

eller innehållsförteckning inte räknas in bland antal ord. Använd Times New Roman, 12

punkter samt 1,5 radavstånd. Referenssystem för kursen är APA (se manual på Mondo).

Ladda upp uppsatsen i Word-kompatibelt format i mappen Uppgifter på Mondo senast 12

januari 2018, kl. 17.00. Examinationen rättas inom 15 arbetsdagar.

EXA2 Seminarieuppgifter, 1,5 hp

Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande. Den som inte

deltar aktivt tillräcklig omfattning eller är frånvarande från seminariet måste skriva en

kompenseringsuppgift enligt ovan för att kunna erhålla godkänt betyg på EXA2.

Omexamination

Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen.

Vid omexamination av EXA1 väljs minst ett annat huvudtema än dem som diskuteras i

tidigare inlämnade examinationer. Nästkommande inlämningsperiod för omexamination av

EXA1 är den 13 januari – 23 februari, 2018. Ladda upp hemskrivningen i Word-kompatibelt

format i mappen Uppgifter på Mondo senast 23 februari, kl. 17.00. Examinationen rättas inom

15 arbetsdagar från inlämningsdeadline.

Betyg och betygskriterier

EXA1 Individuell skriftlig uppgift

Lärandemål som bedöms:

- redogöra för, kritiskt analysera och jämföra centrala vetenskapsteoretiska och

metodologiska begrepp och perspektiv samt reflektera kring deras relevans och

tillämpning inom forskning om barn och ungdom,

- identifiera och kritiskt reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i frågor

rörande barns och ungas röst, perspektiv samt representation.

10 (13)


Betyg: A: Utmärkt; B: Mycket bra; C: Bra; D: Tillfredsställande; E: Tillräckligt; Fx:

Underkänd, något mer arbete krävs; F: Underkänd, mycket mer arbete krävs.

Betygskriterier

Observera att förutom att uppfylla betygskriterierna måste texten vara språkligt godtagbar och

referenshanteringen utan större brister.

B e t y g

Redogörelse för

begrepp/perspektiv

Jämförelse och kritisk analys

av begrepp/perspektiv

Reflektion utifrån forskning

om barn- och ungdom

inklusive barns röst och

representation

Struktur och röd tråd

A Tydlig, utförlig och

självständig redogörelse av

begrepp/perspektiv. Centrala

problemställningar inom

undersökta forskningsfält

sammanfattas och

syntetiseras väl.

Diskussionen är baserad på

ett brett urval av referenser.

Tydlig, utförlig samt kritisk

analys och jämförelse av

begrepp/perspektiv.

Argumentationen är

övertygande och resonemangen

visar på en betydande

självständighet i förhållande till

litteraturen.

Reflekterar och

problematiserar på ett

övertygande, väl underbyggt

och kritiskt sätt kring

begrepps/perspektivs relevans

för forskning om barn- och

ungdom,

Texten har en tydlig röd

tråd med en god

koherens mellan

inledning, diskussion

och slutsats.

B Tydlig och utförlig

redogörelse av




sammanfattas och

syntetiseras. Diskussionen är

baserad på ett relativt brett

urval av referenser.

Genomarbetad,

välargumenterad samt kritisk

analys och jämförelse av

begrepp/perspektiv.

Reflekterar och

problematiserar på ett tydligt

och kritiskt sätt kring



ungdom, inkl. barns röst och

representation

C Tydlig redogörelse av




sammanfattas. Det finns en

viss bredd vad gäller de

referenser som åberopas.

Kritisk analys och jämförelse

av begrepp/perspektiv

genomförs.

Reflekterar på ett kritiskt sätt

kring begrepps/perspektivs

relevans för forskning om

barn- och ungdom, inkl. barns

röst och representation.

D Redogörelse för och

sammanfattning av

begrepp/perspektiv.


ett något snävt och begränsat

urval av referenser.

Jämförelser av

begrepp/perspektiv görs;

aspekter av kritisk analys kan

identifieras.

Viss kritisk reflektion kring




representation.

Texten har en relativt

tydlig röd tråd med en


och slutsats.

E Redogörelse för innebörden

av några begrepp/perspektiv.


ett relativt snävt och

begränsat urval av

referenser.

Några enklare jämförelser av

begrepp/perspektiv görs;

aspekter av kritisk analys kan

identifieras.

Viss reflektion kring




representation.

Texten har en tillräckligt

tydlig röd tråd med en


och slutsats.

Fx Texten uppvisar brister i referenshantering, i språket eller i ett eller fler kriterier för godkänt betyg, men bedöms möjlig att

komplettera till godkänt resultat inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats.

F Texten uppvisar stora brister i relation till ett eller flera kriterier för godkänt betyg och måste göras om.

11 (13)


EXA2 Seminarieuppgifter

G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar aktivt i seminarierna.

U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i seminarierna i

godtagbar utsträckning.

Betyg på hel kurs

För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt

att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA1 blir även

slutbetyg på kursen.

Regler och rättigheter

Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika

nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser.

Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med

respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet

eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd

utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och

möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet

Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter

en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta

citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i

ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en

studiekamrats hemtentamen.

http://www.su.se/regelboken

http://www.buv.su.se/

http://www.su.se/jamlikhet

12 (13)


Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund

och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll

för EXA1. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida

att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid

misstanke om plagiat i enskild text.

Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett

disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad

misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Övrig information

Studentinflytande och utvärdering

Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student

möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en

kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.

Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för

mer information: www.buv.su.se/studentrad

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,

skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar,

seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad

Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du

i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen

vid Stockholms universitet: [email protected]. Meddela även kursansvarig inför kursstart

vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid.

Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under

rubriken Studera med funktionsnedsättning.

Campuskort och kåravgift

Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet

genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är

bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om

Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se

Studentförsäkring

Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet

(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som

inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan

till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla

personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för

studenter och anställda www.su.se/samir

http://www.buv.su.se/studentrad

http://www.su.se/sprakverkstad


http://www.su.se/utbildning

http://www.sus.su.se/

http://www.gratisstudentforsakring.se/

http://www.su.se/samir

13 (13)


Mitt universitet

Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att

skriva ut intyg.

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver

som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat

m.m.

Documents

Vetenskapsteori och metodologi inom barn och ungdomsvetenskap/menu... · 2017-11-01 · 3 (13) Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017 - redogöra för, kritiskt