”Måltiden sompedagogiskt

verktyg”Lina Andersson Fasth och Emilia Åman

Onsdag 9 maj 2012

Doftmemory- Ett spel att öva luktsinnet med

CHILIKARDEMUMMANEJLIKAINGEFÄRAKANELAPELSINSPISKUMMINSVARTPEPPAR TIMJAN OREGANOVILTLÖK

SpelreglerLikt ett vanligt memory. Placera ut antalet valda doft burkar på bordet. Förste spelare väljer två burkar som alla får lukta på. Anser spelaren och övriga att de är samma krydda i burkarna vinner spelaren och får fortsätta.

Spelinstruktionero Välj ut ett antal dofter att spela med. Börja med ett lägre antal burkar för

förstagångsspelar.o Sniffa som en hundo Var noga med att välja dofter som ni märker att barnen klarar av att känna igen.

Då ökar ni deras lust att lära mer.o Gå igenom alla valda bukar med barnen. När barnen luktar på dem plocka då upp

de associationer som nämns så att barnen lättare lär sig. T. ex: Vad luktar det här som? ”Pizza” Hur kommer det sig? Varför, jo för den kryddas med Oregano.

o Utmana med fler doftburkar allt eftersom.o När en spelare valt två burkar som de tror är samma låt alltid alla deltagare få

lukta på dessa. I detta memoriet kan vi ju inte se likheter och olikheter. Vi måste lukta oss till dem.

Doftburkarna kan även användas i gissningsleken gissa vilken doft. Gissar man rätt får man poäng.

Eller använd doft burkar i samband med barnens lunch. Låt dagens eller veckans krydda får presenteras i doftburk och sedan i maten.

CitrontjuvenStäll alla barn i en ring. Säg till dem att blunda och hålla händerna bakom ryggen. Ge ett av barnen en citron att klämma på och gnida sina händer mot.Gå hela varvet runt och stanna bakom fler barn så att de inte kan avgöra vem som fått hålla citronen.Låt barnen öppna sina ögon och röra sig fritt i rummet. Be dem sedan leta upp citron tjuven genom att sniffa på varandras händer.

Par i doftEn liknande lek som kan göras med olika dofter där barnen skall hitta den som i gruppen fått samma doft som en själv.

Schemalagd lunchOm man kunde höja medvetenheten om och inställningen till lunchen skulle det innebära många fördelar. Inte minst ger man en signal till barnen om att lunchen är viktig.

På förskolor ligger frukosten, lunchen och mellanmålet naturligt inbakad i dagen, vilket är jättebra! Det finns sittplatser för alla och måltiden får ta den tid den tar och de vuxna finns runt barnen under hela måltiden. I skolan kan det vara svårare eftersom många ska äta samtidigt på kort tid och hela situationen blir lätt stimmig.

Med schemalagd lunch (alltså lunch som pedagogiskt ämne precis som matte, svenska o.s.v.) som gärna infaller på samma tid varje dag kan man t.ex. se följande fördelar:

Lugnare stämning i matsalen. Mindre konflikter både i matsalen och utanför. Alla hinner äta upp (förhoppningsvis) och barnen behöver inte stressa varandra att komma ut på rast

eftersom lunchen inte är lika med rast. Barnen mår överlag bättre och presterar bättre i skolan om de hinner äta ordentligt. Lättare för pedagoger att komma ihåg mattiden om den är samma varje dag. Lättare för måltidspersonalen med samma rutiner varje dag. Skönare för barnen att ha ordentliga rutiner, slippa ovissheten kring vilken tid lunchen är. Bättre för kroppen (både barn och vuxna) om man får äta samma tid varje dag. Fasta sittplatser. Att inte ha fasta sittplatser skapar onödig stress både för barnen och för pedagogerna. Mindre stress för pedagogerna i samband med att de har rastvakt. Lunchen blir mer en social grej. Och inte minst är det lättare att göra lunchen till en del i lärandet om inställningen är att lunchen ingår i

den pedagogiska verksamheten. På förskolor är det som sagt så av sig själv i och med att man äter samma tid varje dag inne på avdelningarna.

Det vanliga sättet att lägga schema illustreras i den vänstra kolumnen. Och ett lite annorlunda sätt att tänka där man mer ser måltiden som integrerad del i undervisningen illustreras till höger.

Matematik Matematik

Måltid

Matematik

Måltid+ rast

Rast

Bild Bild

Vett & Etikett

Exempel på saker man kan ta upp med barnen i matsalen/klassrummet: Händerna tvättas med tvål och vatten innan maten. Det samlas mycket bakterier på händerna som kan

göra att man själv och andra blir sjuka om man får i sig dem. Man tar mat från kanten (d.v.s. man gräver t.ex. inte mitt i en gratäng). Detta för att maten ska se fin

ut för alla som tar, även de som inte är först. Redskapen lägger man tillbaka snyggt så att nästa person inte blir kladdig av sleven. Man tar lagom mängd av maten. Bättre att hämta två gånger om man vill ha mer. Annars är risken att

mat slängs i onödan. Man gräver inte heller i salladen eftersom det ser tråkigt ut då. Bättre att lämna sin mat vid bordet och sedan hämta dricka. Risk annars att tappa allt. Viktigt att röra sig lugnt så att man inte stöter till någon annan eller ramlar själv. Man sitter ordentligt på sin stol och äter (inte på knäna eller halvligger på bordet). Detta dels för att

det ser slarvigt ut om man inte sitter ordentligt och dels för att det blir lättare att äta om man sitter bra.

Man använder kniv och gaffel på rätt sätt. Bordsskick! Ser t.ex. inte trevligt ut om man tar en stor pannbiff eller liknande på sin gaffel och sedan gnager på den.

Mössor och scarfs har man inte på sig när man äter. Bordsskick! Det är också ohygieniskt att ha scarfs och mössor på sig vid matbordet. Det är varmt inne och det samlas lätt matrester och bakterier i sådana plagg som inte tvättas så ofta.

Munnen ska vara stängd när man äter. Det blir så mycket trevligare för alla då. Att prata med mat i mun är inte heller så fräscht.

Man pratar med dem som sitter vid ens bord med lågmäld röst. (Vad är trevliga samtalsämnen?) Ljudnivån blir lätt för hög om man skriker och pratar högt. De flesta vill ha lugn och ro kring maten.

Alla lämnar sin egen tallrik, glas och bestick på vagnen. Jobbigt för måltidspersonalen eller de som kommer efter och ska äta vid bordet att behöva städa och plocka grejer.

De som har i uppgift att torka borden bör sköta detta för att det ska vara rent och snyggt för alla matgäster. Hur kul är det att komma till ett söligt bord? Ligger det matrester på golvet torkar man upp detta också.

Exempel på tips för pedagoger på skolan: Prata gärna om maten och måltiden i positiva ordalag innan det är dags att gå till matsalen. T.ex. kan

man i klassrummet läsa på matsedeln och förklara vad det är man ska äta. Poängtera gärna att det är gott med sallad och nyttigt också!

Påminn barnen om reglerna om du märker att det är något som de har svårt för. Beröm dem när de uppför sig fint.

Påminn en extra gång om att tvätta händerna. Se till att alla dina elever tar mat på ett bra sätt. Har du tråkiga åsikter om maten – behåll dem gärna för dig själv eller diskutera med någon annan

vuxen när barnen inte hör. Svårt för barnen att ha en positiv attityd till maten om de vuxna klagar öppet på den eller rynkar på näsan.

Stanna kvar i matsalen tills dina elever ätit klart eller fråga måltidspersonalen om det är OK att vissa stannar lite längre om de inte har hunnit äta upp. Detta för att undvika att vissa barn sitter där hela rasten bara för att de inte vill gå ut. Det blir jobbigt för måltidspersonalen att ha koll på dessa barn.

Följ samma regler som barnen i matsalen. De blir förvirrade annars och arbetet med vett & etikett försvåras om man märker att reglerna inte gäller alla.

Det kan vara bra att skriva ner sådana här saker t.ex. med tanke på vikarier som ska äta med barnen.

Man kan med fördel också ha undervisning i vett & etikett i halvklass (t.ex. rollspel). Även fritidspedagogerna kan jobba med detta tema.

MatrådOm man inte redan har ett matråd, kan man starta det för att förbättra engagemang och intresse för måltiden på förskolan/skolan. I matrådet bör representanter för skolledning, elever från olika klasser, lärare, kökschef/skolmåltidspersonal och skolsköterska ingå. Det är också trevligt om det finns föräldrar som har möjlighet att delta. Gruppen vara för stor, för det kan bli svårt att hantera.

För att förankra och genomföra idéer måste skolledningen ge matrådet ett klart uttalat stöd. Det är också viktigt att skolpersonal, måltidspersonal och elever ges tid att delta. Det är bra om rektor eller någon som rektorn utsett är sammankallande och upprättar dagordning. Lagom att träffas kan vara två gånger per termin. En viktig uppgift är att informera på skolan om matrådets arbete så att så många som möjligt ska kunna påverka och känna sig delaktiga. Vid varje matråd förs ett protokoll som sedan används för att återge vad som diskuterats och beslutats vid mötet.

Det är viktigt att barnen förstår att matråd är ett väsentligt och kraftfullt verktyg och inte bara något formellt. Vad barnen säger och tycker bör beaktas noga och de förändringar som är möjliga bör göras. Matråd är också ett tillfälle att sprida information och kunskap kring måltiden.

Några tips på vad ett matråd kan arbeta med:

Inventera vilka synpunkter barnen på avdelningen eller klasskamrater har på mat, miljö och trivsel i matsalen.

Undersöka hur många som äter per dag, och hur mycket. Förbättra/förändra i matsalsmiljön. Påverka schemaläggningen av mattider. Provsmaka nya maträtter. Lyfta fram olika temadagar. Initiera undervisning kring mat, motion och hälsa. Ansvara för att en förslagslåda återkommer då och då under en begränsad tid i matsalen. Se över skolcafeterians utbud. Ta fram trivselregler för matsalen. Arbeta på att skolrestaurangen får ett namn. Utlysa förslagstävlingar om bästa veckomeny. Bjuda in föräldrar att komma på besök och äta lunch. Sambandet ekonomi och kvalitet.

Tema på lunchen

Att ibland ha olika teman vid bordet under lunchen kan vara ett bra sätt att få igång samtal och göra måltiden mer lustfylld och till en del av lärandet. Naturligtvis måste det finnas mycket utrymme för spontana samtal, men det behöver inte vara fel att ibland ha ett speciellt tema. Det är lätt att göra i ordning bordsryttare eller inplastade uppgifter/bilder. Man kan låta olika klasser eller arbetslag ansvara för att förbereda teman för lunchen. Det kan t.ex. vara:

MatematikproblemAlla klasser kan t.ex. få i uppgift att ta fram ett matematikproblem som sedan presenteras i bordsryttare eller som kopior på borden.

NutidsorienteringVarför inte passa på ibland att låta barnen diskutera nutidsfrågor runt matbordet?

EngelskaMan kan träna glosor under måltiden eller bestämma en dag i veckan som man bara pratar engelska med varandra.

LivskunskapMan kan lägga ut en fråga på varje bord som barnen får diskutera. T.ex. När känner du dig glad? Vad gör dig ledsen? Hur är det att känna sig ensam?

O.s.v.

Andra saker man kan samarbeta kring: Svinn/kretslopp Ekologiska produkter Måltidsmiljön Sockerutställning Förslagslåda i matsalen Namn på skolrestaurang Frukost/Mellanmål Göra en egen receptsamling Skolmatens historia i Sverige Skolmat i andra länder Mat från olika kulturer Mat på stenåldern Mat och träning Salladsbordet Temadagar (jul, påsk, nobel…) Vegetarisk mat Olika livsmedel (frukt, bröd, mjölk, fisk, baljväxter…) Måltidens betydelse ur ett folkhälsoperspektiv Information om måltiderna på skolans hemsida Matsedeln O.s.v.

Ta gärna en titt på vår blogg

www.euprojektmedel.comunder ”länkar” för mer inspiration!