Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund

PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Evidens och Prioriteringar

-kunskapsstyrd vård på rättvis grund

Framtiden ser ljus ut!Nya möjlighter att förebygga och

behandla ohälsaTack vare forskning och utveckling

av nya arbetsätt och behandlingsmetoder

FoU dag Norrbottens läns landsting 5/11 2008Catrine Jacobsson, Universitetslektor Inst för omvårdnad Umeå universitet/Prioriteringscentrum


Upplägg och innehållBakgrund

– Evidens och beprövad erfarenhet– Varför behov av öppenhet om prioriteringar?- Central begrepp

Hur resonerar vårdens yrken och professioner?

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar – ett professionellt verktyg

Samtal


EBVEBM

EBAEBO

EVIDENS

PATIENTSÄKERHET


Varför aktuellt just nu?• Samhällets förväntningar och krav på

att vården ska vara evidensbaserad • Patient/närstående förutsätter att

vården sker efter senaste vetenskapliga rön

• Prioriteringar mer öppna- grunder för beslut

• Synliggöra etiska plattformen• Samhället satsar skattemedel i

forskning – rimligt att resultaten kommer till nytta


Vetenskaplig kunskap inget nytt!!!!!!

Det som är nytt! och utmanande

Produktionen och produktionstakten av forskningsresultat ökar snabbt

Tekniska förutsättningar att sprida och hämta hem aktuell information finns

Används inte!


Ett förhållningssätt och en viljaEtt förhållningssätt och en vilja att tillämpa att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut.som underlag för vårdbeslut.

En processEn process för att systematiskt sammanställa, för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat.befintliga forskningsresultat.

Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

EVIDENSBASERAD VÅRD

DefinitionDefinition


Kunskapskällor i vårdsituationenKunskapskällor i vårdsituationen

Evidens-Evidens-baseradbaseradkunskapkunskap

KliniskKliniskerfarenheterfarenhet

Resurs-Resurs-tillgångtillgång

PatientensPatientensönskemål/önskemål/

behovbehov

Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006, s 24Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006, s 24


Evidensbaserad kunskap Evidensbaserad kunskap ett av flera underlag för beslutett av flera underlag för beslut

Evidens-Evidens-baseradbaseradkunskapkunskap

KliniskKliniskerfarenheterfarenhet

Resurs-Resurs-tillgångtillgång

PatientensPatientensBehov/önskemålBehov/önskemål

Kliniskt beslutsfattande


Finns det risk att, i en alltför effektiv vård, med fokus på evidens attden kliniska erfarenheten/beprövad erfarenhet

INTE TILLVARATAS??

KLINISK ERFARENHET


KONSEKVENSER?

• Brister i kompetens• Finns mycken klokskap i erfarenhet

som behöver reflekteras i dialog mellan erfarna och patienter studenter

• All erfarenhet ej av godo• Behöver kritiskt granskas--ej personligBeprövad erfarenhet


VI BEHÖVER TILLVARATA BEPRÖVAD ERFARENHET och

väga samman med vetenskaplig evidens

• Lyfter och värderar betydelsen av kliniskt arbete

• Uppmärksamhet på betydelsen av reflektion för tillgång till beprövad erfarenhet

• Nödvändig ingrediens i professionell kunskapUnderlag för bästa praxis måste utgå

från såväl vetenskap- som erfarenhetsbaserad kunskap




Framtiden är ljus! men…..

“Alla kan inte få den vård de vill ha, som de i viss månhar rätt till, samtidigt”


Är prioriteringar nödvändiga i Sverige med världens bästa

vård och omsorg?

Varför?


Växande gap mellan behov och offentliga resurser


Krav Förväntningar/Önskemål

BehovBefolkningsstruktur

• Demokrati

• Rättvisa


Historik och styrning• Utredning om prioriteringar inom hälso- och

sjukvården, 1992• Slutbetänkandet från prioriteringsutredningen

”Vårdens svåra val” 1995. Riksdagsbeslut april 1997

• Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ändring §2, 1997• Prioriteringsdelegationen (följa utvecklingen) 2001 • Slutbetänkandet från Prioriteringsdelegationen

”Prioriteringar i vården, perspektiv för politiker, profession och medborgare” SOU 2001:8

• PrioriteringsCentrum bildas 2001• Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom olika

diagnosområden • Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

2007


Målet för hälso- och sjukvården

• ”En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) §2


Den etiska plattformenVårdens svåra val 1997

• Människovärdesprincipen• Behovs- och solidaritetsprincipen• Kostnadseffektivitetsprincipen

(Prop.1996/97:60)


Citat ur Prioriteringsutredningens

slutbetänkande, SOU 1995:5”Resultatet av deras insatser bidrar i liten utsträckning till de underlag som används för planering. Sjukvårdshuvudmännen måste ta ansvar för att utveckla metoder som tar tillvara och integrerar också det arbete i prioriteringsprocessen som utförs av andra personalgrupper än läkarna”


Vem har ansvar för prioriteringar?

• Riksdag / regering har ansvar för lagar och Nationella handlingsplaner samt att prioriteringsriktlinjer utvecklas så att de blir möjliga att omsätta i praktiskt prioriteringsarbete

• Sjukvårdshuvudmännen (politiker i landsting o kommuner) har huvudansvar för att prioriteringsarbete bedrivs i deras verksamheter så att Hälso- och sjukvårdslagen efterlevs

• Alla som arbetar i vården har ansvar att följa Hälso- och sjukvårdslagen

• Socialstyrelsen har tillsynsfunktion över riksdagsbeslutet om prioriteringar- Nationella riktlinjer (beslutsstöd för prioriteringar)

• Yrkesförbund /fack.förbund – ansvarar för metodstöd/faktaunderlag generellt

• PrioriteringsCentrum – nationellt kunskapscentrum


PrioriteringsCentrums uppdrag

• Bygga upp kunskap om prioriteringar• Bedriva forskning och utveckling om prioritering som

fenomen och process• Medverka till utveckling av metoder som kan

användas vid öppna prioriteringar• Stimulera till en ökad medvetenhet, debatt om

prioriteringar samt stödja lokal utveckling på området• Bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och

praktisk gällande vård och omsorg• Genomföra utbildningar och konsultinsatser


Centrala begrepp

• Resurser• Fördelning• Prioritering Öppenhet• Effektivisering• Ransonering Utspädning

• Rangordning


Resurser

Medel/pengar

Tid Kompetens

Utrustning


Fördelning Vilka är de ekonomiska problemen?

• Hur stor andel av samhällets resurser ska tilldelas hälso- och sjukvården?

• Hur ska resurserna fördelas mellan hälso- och sjukvårdens olika verksamheter

• Hur uppnå ett effektivt resursutnyttjande i olika verksamheter?


Prioritera

“att ge förtur”från lat. “prior” främre/förnämligare

högre stående

att ge företräde eller att bestämma vad som är viktigast alt. att ett handlingsalternativ väljs före ett annat


Prioritering på olika nivåer

• Vertikala prioriteringarInom en del av organisationen eller inom samma

verksamhet ex. inom strokevård, operationsenhet(Administrativa beslut, Professionella beslut)

• Horisontella prioriteringarBygger på jämförelser mellan helt olika verksamheter, kors och tvärs över hälso- och sjukvården ex. strokevård – psykiatri

(Politiska beslut, nationellt, lokalt, ex. indirekta kostnader)


Öppna prioriteringar

En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemanget (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem

Liss 2004


Således

• Att medvetet göra ett val……….

• Så att en rangordning uppstår

• Granska konsekvenserna


Öppna prioriteringar syftar till att säkerställa vård och sätta gränser för det offentliga vårdens på ett rättvist sätt

•Äldres behov av vård och omsorg

•Patienter med låg autonomi

•Dokumenterat effektiva åtgärder

•Förebyggande insatser


Att effektivisera vården innebär

• Att förändra arbetet så att vårdbehov oförändrat kan tillgodoses trots minskade resurser

• Att förändra arbetet så att fler vårdbehov kan tillgodoses trots oförändrade resurser


Att ransonera vård* Optimalt åtgärdat behov =bästa möjliga hälsa utifrån rådande kunskapsläge vad gäller insats och inom rimlig tid

Optimal hälsaOptimal hälsa

Möjligt Ransonerat

Ransonerat

* Innebär att medvetet inte åtgärda ett behov optimalt


Behov - mål

Erling Karlsson, ” Modell för kunskapsbaserad prioritering och resursfördelning”, 1999, Landstinget i Östergötland

Slippa alltför tidig död

Kunna vistas i hemmiljö

Klara vardagssysslor

Kunna arbeta

Klara fritidsaktiviteter

Vara helt frisk


Rangordning

• Professionernas underlag för öppna prioriteringar (vertikala)

• Modell, värderingsgrund samt kombination hälsotillstånd/insats

• Bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet

• Stöd för politiska fördelningsbeslut– (horisontella)


Varför gör jag det jag gör? Vad är det viktigast just nu?

På vilka grunder fattas beslut?

• Den som ”hörs” mest?• Den som har störst

”behov”?


Hur resonerar personal? Exempel på vad som styr prioriteringar i

vardagen?En mängd aspekter påverkar beslut (Miljön/Individuella)

• Patientens behov• Avdelningskultur• Effektiv arbetsordning

• Egna värderingar, kompetens och intresse• Inarbetade rutiner• Riktlinjer

• Annan personals åsikter• Annan personals prioriteringar• Yrkesmässig prestige


Så här kan det uttryckas……..

”Vi behöver träning och stöd för att våga prioritera öppet” ……………….och …………….

”Om man inte professionellt diskuterar prioriteringar öppet lägger vi ofta över ansvaret och beslut på närstående …..”

Lämås Jacobsson 2004


Problem

• Bristande medvetenhet och öppenhet• Konkurrerande grunder• Bristande delaktighet – beslutsunderlag?• Ett snävt behovsperspektiv


Konsekvenser

• Den lagmässiga regleringen av prioriteringar riskerar att sättas ur spel

• Ensidig behovsbild av vårdbehov – bristande beslutsunderlag för politiker

• Bristande insyn• En arbetsmiljöfråga?


Behov och utvecklingsmöjligheter

kunskapsuppbyggnad – begreppen/tillämpningbreddad syn på vårdtagarens behov/behovsdiskussionprofessionella och tvärprofessionella metoddiskussioner fler exempel på systematiska prioriteringsarbeten


Nationellt utvecklingsarbete• Socialstyrelsen

• Läkemedelsförmånsnämnden (LFN)• Landsting och kommuner• Svenska Läkaresällskapet,

• Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, LSR, FSA• PrioriteringsCentrum


Exempel• Nationella riktlinjer/prioriteringsunderlag• Vårdutvecklingsprojekt vid Ger centrum

NUS - multisjuka sviktande äldre• Tvärprofessionellt inom strokevård

– Sollefteå/Gällivare• Kalmar primärvård Rapport 2008:5• Västerbottens län landsting-

genomgripande 2008

Många fler!

PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Prioriteringar handlar om att välja!

Att göra en viktighets bedömning!!

Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle är tillfredställda tvingas vi att välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt


Litteraturtips• Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg? 2003:5. K Lund. • Reflektioner över etik och prioriteringar i vården - intervjuer med vårdpersonal. 2003:7. A

Höglund. • Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar – en intervjustudie. 2004:1. K

Lämås, C Jacobsson. • Öppna prioriteringar inom arbetsterapi och sjukgymnastik. 2004:3. M Broqvist. • Prioriteringar i vårdflöden för äldre – en förstudie. 2004:5. K Blomqvist. • Trygghet och omvårdnadsbehov: Förhållningssätt och föreställningar om prioriteringar och

kriterier för beslut om särskilt boende. 2004:7. G Hammarström.• Prioriteringar i vårdens vardag – intervjustudie med vårdpersonal i Lycksele och Halmstad.

2005:6. I Karlsson, A-L Lyrén. • Rättvisa prioriteringar i äldreomsorgen – dokumentation av ett pilotprojekt. 2005:10. P Rosén. • Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar – ett samarbetsprojekt

med FSA och LSR. 2006:4. M Broqvist. • Öppna prioriteringar inom omvårdnad – ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet.

2006:5. C Jacobsson.• Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. 2007:1. P

Carlsson m.fl.• Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens

principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. 2007:2. P Carlsson m. fl.• Vem styr vården? 2007. P Blomqvist (red). • Rättvisan finns i betraktarens öga –röster från medborgare om rättvisa i vården. 2007:6.

Broqvist M, Garpenby P. • Utvärdering av Socialstyrelsens riktlimjer för prioriteringar i hjärtsjukvård 2001-2006. 2008:3.

Rahmqvist M, Levin L-Å, Stenestrand U. • Ett praktiskt försök Nationell prioriteringsmodell tillämpad i landstinget i Kalmar län. 2008:5.

Ahlström M, Blome U, Broqvist M m.fl.


Läs mera på

PrioriteringsCentrums hemsida

http://e.lio.se/prioriteringscentrum

Anmäl dej till PrioNet genom PrioriteringsCentrums hemsida

http://e.lio.se/prioriteringscentrum

Documents

Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund