Fakulteten lärande och samhälle

Institution för skolutveckling och ledarskap

Examensarbete, avancerad nivå

15 högskolepoäng

Sångstunden i förskolan

- pedagogers uppfattningar ur ett

specialpedagogiskt perspektiv

While singing in preschool

- pedagogues views from a

special educational perspective

Therese Traneborn

Specialpedagogexamen 90hp Examinator: Birgitta Lansheim

Slutseminarium 2012-01-12 Handledare: Lotta Anderson

2

3

Fakulteten för lärande och samhälle

Institutionen för skolutveckling och ledarskap

Therese Traneborn 2010

Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv

While singing in preschool - pedagogues views from a

special educational perspective

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens

förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ

metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan

som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats

att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder.

Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med

jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller

inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje

vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag. Alla pedagogerna, oavsett

utbildningsbakgrund, har också en hög medvetenhet om vad sångstunden kan utveckla hos

barnen. Gruppstärkande och språkutvecklande får de högsta antalen svar i undersökningen.

Majoriteten av pedagogerna använder sångstunden regelbundet med ett specialpedagogiskt

syfte. De övar barnen medvetet inom områdena; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel,

sinnesfunktioner och motorik. Resultaten från undersökningen har stöd i teorier, bland annat

Rudolf Steiners sinnesteorier, Antonio Damasios affektteori och Kjell Granströms

organisationsteorier.

Nyckelord; kvantitativ, pedagoger, specialpedagogiskt Examinator: Birgitta Lansheim

syfte, sångstund Handledare: Lotta Anderson

4

5

Innehållsförteckning

1 Inledning……………………………..………….………………….7

1.1 Problemformulering……………………………………………..8

2.1 Problemdiskussion………………………………………………...8

2.2 Centrala begrepp…………………………………………………..8

3 Syfte och frågeställningar……………………………………...….9

4 Teoretisk referensram…………………………………………....10

4.1 Historisk bakgrund om sång och musik…………………………10

4.2 Förskolans historiska bakgrund………………………………….10

4.3 Pedagogers utbildning inom sång och musik…………………....12

4.4 Begreppen sång och musik……………………………………....12

4.5 Sångstund………………………………………………………...13

4.6 Specialpedagogik………………………………………………...14

4.7 Organisationsteori och läroplan………………………………….15

4.8 Rudolf Steiners sinnesteori……………………………………....16

5 Forskningsöversikt…………………………………………….....19

5.1 Forskningsläget inom sång- och musikområdet…………………19

5.2 Internationell forskning………………………………………….20

6 Metod………………………………………………...…………....23

6.1 Metodologiska val och begrepp………………………………….23

6.2 Urval……………………………………………………………..23

6.3 Pilotstudie………………………………………………………..24

6.4 Enkätundersökning………………………………………………25

6.5 Etiskt övervägande………………………………………………25

6.6 Genomförande…………………………………………………...26

6.7 Externt och internt bortfall………………………………………26

6.8 Bearbetning av empiri…………………………………………...27

6.9 Validitet och reliabilitet…………………………………………27

7 Resultat…………………………………………………...………29

7.1 Sammanställt resultat……………………………………………29

7.2 Analys…………………………………………………………...33

7.3 Resultatdiskussion……………………………………….……...36

7.4 Metoddiskussion ………..............................................................38

7.5 Slutsatser och användning av undersökningens resultat ………..39

7.6 Specialpedagogiska implikationer………………………………40

7.7 Fortsatt forskning………………………………………………..41

7.8 Boktips och avslutning…………………………………………..42

Referenser

Bilaga 1. Enkätundersökning

6

7

1 Inledning

Under mina yrkesverksamma år i förskola och skola, har sång och musik alltid gett mig stor

glädje. Att sjunga, dansa, fingerleka och spela på instrument ihop med barn har ständigt

skapat positiva stunder. Barnens lust i dessa situationer är påtaglig och de vill oftast fortsätta

länge, länge. Speciellt barn som saknar ett fungerande språk börjar ofta kommunicera med sin

omvärld genom ljud eller sång, som ett slags universellt språk som alla förstår. Jag har även

upplevt hur vuxna människor, som genom sjukdom eller olycka, förlorat talförmågan men

som kan kommunicera helt fonetiskt korrekt genom att sjunga det de vill säga. Det är något

magiskt med sång och musik som väcker vårt känsloliv och som har en kraft som är svår att

definiera. Med denna känslomässiga och erfarenhetsbaserade bakgrund känner jag oro efter

att ha läst igenom läroplanen Lpfö98 reviderad 2010. Anledningen till det är att orden sång

och musik fortfarande formuleras i läroplanen som en uttrycksform och inte som ett eget

lärandemål. Istället har orden matematik och naturvetenskap formulerats som var sitt särskilda

lärandemål att arbeta mot. Detta kan uppfattas av pedagoger och rektorer som om vissa mål är

strävansvärda och att lek, dans, drama och sång är en kommunikationsform som pedagoger

inte måste arbeta med, då det inte är ett strävansmål.

Att se sång och musicerande som en framgångsrik metod inom specialpedagogiken för alla

skol- och förskoleverksamheter är en framtidsfråga som bör diskuteras mer flitigt framförallt

med tanke på vårt mångkulturella samhälle av idag. Språket är nyckeln till ett kvalitativt rikt

liv (Bruce, 2011-09-28). Med detta examensarbete vill jag rikta fokus på musicerandets

positiva egenskaper på barns utveckling och bidra till den fortsatta diskussionen om

musicerandets självklara plats inom förskolan och skolans verksamheter ur ett

specialpedagogiskt perspektiv.

Forskning visar att alla mänskliga hjärnor har en musisk förmåga (Fagius, 2001), den

förmågan är ett redskap som specialpedagoger kan använda i all slags undervisning för att

möta och stimulera lärande och utveckling för alla barn i förskola och skola.

8

2 Problemformulering

Sångstunden i förskolan- pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

2.1 Problemdiskussion

Sångstunden är en flitigt använd aktivitet och den har en slags självklar plats i

förskoleverksamheten som sällan blir ifrågasatt. Min erfarenhet av sångstunden visar att den

är en bra inlärningssituation där barn kan få lära känna och få möjlighet att öva språkljud,

språkrytm, motoriska rörelser i mötet av sånger, med eller utan traditionella könsmönster för

att utvecklas som individ. Men delar flertalet pedagoger min syn på sång och musik? Vilka

faktorer och uppfattningar påverkar dem att de väljer bort musicerandet med barnen? Kanske

ligger dessa faktorer på ett organisationsplan eller i förskollärare- och barnskötares kursplaner

vad gäller innehåll och omfång på musikundervisningen. Kanske prioriterar dagens

förskolechefer naturvetenskap, som är ett nytt lärandemål i Lpfö98 reviderad 2010, framför

musik och sång. Detta kan få konsekvenser för traditionella områden, sång och musik, som

hamnar i skymundan och anses vara ”omodern” och därför får mindre utrymme i förskolans

verksamhet.

2.2 Centrala begrepp

Pedagoger är de vuxna som arbetar med barn inom förskoleverksamhet, oavsett

utbildningsbakgrund.

Sångstunden är i detta arbete en benämning på en vuxenledd situation på minst fem minuter

med inte mindre än fyra barn som deltar genom att sjunga, ramsa eller musicera med

instrument som är i original eller av egen tillverkning.

Specialpedagogiskt perspektiv/syfte innebär att pedagogen har planerat sångstunden i syfte att

barnen ska utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel- och

turtagning, hörselfunktion, sinnesfunktion (syn, känsel och taktila funktioner), motorik eller

annat valt område.

9

3 Syfte och frågeställning

Syftet med enkätundersökningen är att undersöka pedagogers uppfattningar om sångstunden i

dagens förskoleverksamhet. ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan sångstunden ur ett

specialpedagogiskt perspektiv? Jag vill undersöka vilka faktorer på organisation-, grupp-, och

individnivå som påverkar att en förskoleavdelning har sångstund eller inte. Vidare önskar jag

att rapporten och enkäten ska få pedagoger i förskoleverksamheter att bli medvetna om att de

genom sitt sjungande och val av sånger påverkar barnens språkutveckling positivt enligt

svensk och internationell forskning. Jag vill även skapa förståelse och debatt om att sång och

musik kan användas som ett verktyg i ett specialpedagogiskt arbetssätt för att främja barns

fortsatta utveckling, och då främst inom tal-och språkområdet. Frågeställningarna i arbetet

utgår ifrån att pedagoger uppfattar sångstunden i förskolan som meningsfull.

1. Vilka faktorer är avgörande för att en förskoleavdelning har sångstund regelbundet

eller inte?

2. Hur uppfattar yrkesverksamma pedagoger sångstundens innehåll och syfte?

3. Vilka faktorer påverkar pedagogen i sitt val av sånger till sångstunden?

4. Uppfattar pedagoger att sångstunden kan användas med ett specialpedagogiskt syfte

och i så fall varför?

10

4 Teoretisk referensram

I detta avsnitt lyfter jag fram litteratur som förklarar de centrala begrepp som detta

examensarbete utgår ifrån. Utgångspunkten tar jag till en början i ett historiskt perspektiv för

områdena sång och musik, och förskolans verksamhet.

4.1 Historisk bakgrund om sång och musik

Den grekiske filosofen Pythagoras, som levde på 500-talet f. Kr, hade en idé om musica

humana (människans organiska och själsliga musik). Den byggde på matematiska beräkningar

av cykliska rytmer som kunde iakttas på himlavalvet och i naturen. Pythagoras uppfann lagar

och levnadsregler som hade som mål att få människan i själslig balans. Han beskrev hur

musiken kunde fostra och moraliskt påverka barn och unga, då musiken kunde påverka sina

lyssnare med sin direkta känslomässiga utformning (Uddén, 1995).

Under 1700-, och 1800-talen skrevs musikkompositioner som än idag spelas över hela

världen. L. Beethoven, W.A. Mozart, J. Brahms och F. Schubert var kompositörer som skrev

storslagna musikverk inom den klassiska genren. Musiken blev ”fin” och skulle spelas efter

noter, och gehörsspelet kom att hamna alltmer i bakgrunden. Under 1900-talet var

storbandsmusik och folkmusik omtyckta musikarrangemang som Sveriges befolkning

lyssnade på. Från 1950-talet spreds dagens popmusik som en ny musikkultur över världen.

Samtidigt fortsätter vår befolkning att sjunga i körer över hela Sverige och kulturskolorna

blomstrar med överfulla klasser (Fagius, 2007). Ända fram till dagens 2000-tal är vi en

sjungande nation med flertalet framgångsrika artister vars musik spelas över hela världen.

Dessutom lanserades 2008, den världsomvälvande musiktjänsten Spotify över Internet, av de

svenska It-teknikerna Daniel Ek och Martin Lorentzon NE, 2011-11-21).

4.2 Historisk bakgrund om förskolans verksamhet

Den första småbarnsskolan i Sverige inrättades i Stockholm 1836 och var den första egentliga

förskolan. Sverige var då ett industrialiserat land med många kvinnor i arbete, och detta

påverkade barnens liv och uppväxtmiljö på flera olika sätt. Barnen vistades i en stor sal där de

delades in i mindre grupper. De sysselsattes med räkning, stavning och läsning (Simmons-

Christenson, 1997). I början av 1920-talet åkte svenska föreståndarinnor för småbarnsskolor

till Tyskland för att lära sig av Fredrich Fröbels Kindergarten. Fröbel var den första pedagog

som använde barnens fria lek i undervisningen. Några år tidigare i Italien, fick läkaren Maria

11

Montessori ett stort genombrott för sina framgångar i arbetet med handikappade barn. Hon

observerade barnen och fokuserade på barnens egen vilja att lära och utvecklas (NE, 2011-11-

18).

I Sverige 1968 startades Barnstugeutredningen, kallad BU, som var en statlig utredning som

föranledde att Sverige 1975 stiftade ”Förskolelagen”. Den innebar att barn från 6 års ålder

fick lagstadgad rätt att gå i allmän förskola. BU lade grunden för vår tids förskola genom att

föreslå hur förskolan skulle inrättas. De berörda områdena var; pedagogiskt arbete,

syskongruppsindelning, personallagsarbete, öppen förskoleverksamhet och utbildningsmodell

för anställda i barnomsorgen.

1987 kom ”Pedagogiskt program för förskolan”. Den vidareutvecklade BU´s riktlinjer

främst inom det pedagogiska området. Huvuduppdraget för personalen var, att genom god

planering utifrån fem principer, ge barnen stora möjligheter att lära och utvecklas väl.

Ledorden var; arbeta, leka och lära. Fortfarande hade förskolebarnet stor frihet i sitt skapande

i ett här och nuperspektiv (Vallberg-Roth, 2002).

Stora förändringar för förskolan skedde 1998, då kom förskolans första läroplan och

verksamheten fick en ny huvudman. Tidigare hade ansvaret för barnomsorgen funnits under

Socialtjänstlagen, men från och med läroplanens utgivning övergick verksamheten till

Skolverket. Läroplanens innehåll skulle uppfyllas av personalen i förskolan, och

kompetensnivån hos de anställda skulle höjas (Vallberg-Roth, 2002).

Förra året, 2010, hade Skolverket reviderat klart Lpfö98. Den mesta förändringen är att

förskollärare har ansvar för att verksamheten bedrivs enligt läroplanens olika mål. Arbetslaget

har fortfarande stort inflytande på verksamheten, men förskollärare har en uttalad skyldighet

att se till att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den uppfyller vissa mål i läroplanen.

En sammanfattning av förskolans utveckling från mitten av 1800-talet, visar att sång och

musik finns beskrivet som en pedagogisk aktivitet som lämpar sig väl i arbetet med barn. I

Barnträdgårdarna sjöng barnen psalmer, i barnomsorgen sjöng barnen visor av Alice Tegnér

(1864-1943) och lekte sånglekar. Under slutet av 1900-talet är det sång- och

instrumentsamling som används, även cd-spelarens tillkomst och nedladdningsbar musik har

gjort musik mer lättillgänglig för pedagogerna i förskolan. Fortfarande beskrivs sång och

musik som ett användbart kommunikativt redskap för att utveckla barn i förskoleåldern enligt

senaste Läroplanen Lpfö98 (Skolverket, 2010).

12

4.3 Pedagogers utbildning i sång och musik

Alice Tegnér, Astrid Lindgren och George Riedel var pionjärer i musikbranschen genom att

skriva text och musik för barn, med barnperspektivet i centrum. De ansåg att gammeldags

psalmer inte var vad barn enbart borde sjunga i skolan (Fagius, 2007).

Inom förskole- och folkskoleseminarierna var inträdesprov i sång och musik obligatoriska

fram till 1969 (Fagius, 2007). Nyutexaminerade förskollärare, 2008 och framåt, har ingen

obligatorisk musik- och sångutbildning på Malmö Högskola, de studenter som önskar

kompetens inom musikområdet får välja det som sidoämne. (www.mah.se, 2011-11-17).

Flertalet förskollärare tar examen, 2008 och framåt, med liten eller ingen kompetens inom

sång- och musikområdet och detta kan ge konsekvenser i form av färre sångstunder i

förskolans verksamhet framöver.

Fagius (2007) resonerar att röstläget, hos lärarna som leder sångstunder med barn, har

sjunkit sedan 1970-talet. Han tror att det beror på att förskollärare får mindre kompetens i

sång och musik under sin utbildning. De är oftast inte medvetna om att den vuxne som

sjunger ihop med barn, måste höja sitt tonläge för att passa ihop med barnens ljusa tonläge.

Barn försöker imitera den vuxne som leder sångstunden och om den genomförs i för mörka

tonlägen blir det svårt för barnen att hitta sitt eget personliga röstläge.

4.4 Begreppen sång och musik

Jederlund (2002) beskriver att musik har existerat lika länge som det har funnits människor på

jorden, och att många generationer människor har levt utan skriftspråk men inte utan musik.

Han vågar påstå att musikalitet är en medfödd begåvning som innebär att människan kan

rytmiskt göra ljud, toner, rörelser, känslor och språk. Vidare beskriver han att sång och musik

består av tre delar; rytm, ljud och rörelse. Rytm eller puls är tidsfaktorn i musiken, alltså

kort/lång tid mellan ljud eller toner. Ljud är en ton från vilken ljudkälla som helst, ett

barnskrik eller vindens sus. Rörelse är den fysiska vibration som uppstår när ljud rör sig

genom luften som en vågrörelse. Ljud uppfattas av människan genom att trumhinnan inne i

örat sätts i rörelse. Sång kan betecknas som en harmonisk fysisk skapelse genom att en

människa ger ifrån sig ljud, rörelse och rytm i en bestämd eller obestämd ordning.

13

Figur 4.1 Översiktsbild över visans bildningsmedel, hämtat från (Uddén, Tanke-visa-Språk, 2004, sid.111).

Bilden visar hur sinnesintryck, rörelse och eget skapande ljud/ord vävs ihop till kunskap för

deltagarna i musik och sångaktiviteter. Bjørkvold framhåller att alla delarna i bilden ovan

hänger samman och skapar upplevelser som ger deltagarna lärdomar, som lär dem om livet

och för livet (2005).

4.5 Sångstund

Den vuxne som leder sångstund behöver ha kunskap om sin tilltänkta aktivitet. Visst kan

pedagoger sätta sig och sjunga rakt upp och ner, men det kräver ett långsiktigt arbete att införa

en känd sångrepertoar som barnen klarar att sjunga utan förberedelser. Först och främst

kommer den delade glädjen. Tycker jag som vuxen om att sjunga och musicera utan att känna

krav på prestation, kommer barnen att gilla sångstunden. Att dessutom veta att barns röstläge

är ljust, hjälper den vuxne att locka barnen till att de finner sin egen röst och ton, genom att

själv anpassa sitt röstläge efter barnens. Många pedagoger är det som beskriver sångstundens

magiska inverkan på barns utveckling, Vesterlund (2003) beskriver det såhär:

”Musik skapar glädje och dans. Glädje och dans skapar rörelse. Rörelse skapar koordination.

Koordination skapar förståelse. Förståelse skapar ord. Ord skapar meningar.

Meningar skapar ett språk (sid.8). Vesterlund (2003) framhåller några grundegenskaper som

behöver finnas för att sångstunder ska bli lyckosamma som aktivitet;

Trygghet, skapa tydliga rutiner kring hur sångstunden genomförs och upprepa detta varje

gång. Sjung samma sånger gång på gång. Glädje, visa att du själv gillar att sjunga och

14

musicera, välj sånger som du själv gillar och kan på gehör det underlättar för dig så att du kan

se hur barnen deltar i sångstunden genom ögonkontakt. Tydlighet, upprepa sångtexter och

rörelser genom att visa med hela ditt kroppsspråk, det ökar chansen att barnen förstår och

hänger med i sången. Säg gärna sångtexten som en ramsa utan rytm i början. Planering, välj

sånger och lekar som passar till den aktuella gruppen utifrån ålder, kön och mognad. Att

använda ett tema och härliga rörelser och rytmer kan hjälpa att få barnen att aktivt delta i

sångstunden. Det är viktigt att den vuxne har ett barnperspektiv på sångstunden, det är

barnens förståelse och glädje som bygger deras positiva känsla för musik.

4.6 Specialpedagogik

Specialpedagogik är ett ungt och nytt kunskapsområde som inte funnits i mer än 50 år i

Sverige och på den internationella förskole- och skolområdet. Specialpedagogiken utgår från

devisen att alla barn har rätt till utbildning. Salamancadeklarationen och FNs barnkonvention

har inneburit att Specialpedagogiken fått en större tyngd att hävda sin viktiga plats inom

länders förskole- och skolverksamheter. Specialpedagogiken beskrivs ofta som ett

tvärvetenskapligt område, enligt Ahlberg (2009) innefattar specialpedagogik sociologi,

medicin, pedagogik och psykologi. Förskolan har som tradition att forma sin undervisning

och pedagogik för att passa alla barn i verksamheten. Detta synsätt förhindrar att barn får

svårigheter och främjar barns hela utvecklingspotential oavsett bakgrund. Detta synsätt följer

Lpfö98´s (2010) riktlinjer: ”Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan”

(sid.5). Enligt Ahlberg (2009) är förskollärare utbildade på sådant sätt att de ska kunna stödja

och ta hänsyn till alla barns olika behov. Med detta som bakgrund kan det lätt uppfattas som

att förskolan inte har behov av specialpedagogiska insatser. Men med växande antal barn i

förskolans grupper minskar förskollärarnas möjligheter att tillgodose barnens behov. Enligt

Fischbein (2004) bör specialpedagogik användas i förskolan för att tillrättalägga samspels-

och inlärningssituationer för att öka barns utveckling. De slår fast att barn i behov av stöd

inom förskolan ofta får svårigheter i samspelet med sin omgivning och att de behöver hjälp att

hantera den komplexa situation som en vistelse i förskolegrupp innebär. Skolverket Lpfö98´s

(2010) riktlinjer säger att;

Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få

detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.

Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få

föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir

ett positivt stöd för barn med svårigheter (sid.5).

15

I denna uppsats använder jag specialpedagogik ur ett systemteoretiskt perspektiv, Sandberg

(2009) menar att specialpedagogik ur ett systemvetenskapligt perspektiv belyser flertalet olika

faktorer som påverkar barns utvecklande och lärande. Att interaktionen mellan individ-,

grupp- och organisationsnivå påverkar barn att få en bra start i livet. Vidare krävs det att barn

i behov av stöd kartläggs och att samverkan mellan olika organisationsnivåer och professioner

samarbetar för att ge barnet det stöd som är bäst anpassat efter dess behov och

utvecklingsmöjligheter.

Sandberg (2009) refererar till projektet * PEGS som har ett huvudsyfte i att undersöka

vilken pedagogisk verksamhet, barn i 1-5 års åldern i behov av stöd, får inom förskolans

verksamhet. Ungefär 9000 barn och 571 förskolor ingår i studien vars resultat visar att

ungefär 20 % av barnen anses av personalen vara i behov av stöd. Av dessa har 4 %

diagnosticerade sjukdomar eller identifierade funktionshinder såsom CP-skada, autism och

Down syndrom. Alltså är det 16 % av barnen i förskolan som anses ha behov av stöd utan att

de har någon dokumenterad sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande. Merparten av dessa

”gråzonsbarn” hade svårigheter inom tal-och språkområdet och det sociala samspelsområdet

med mycket konflikter som följd. Denna omfattande studie stärker mina tankar om att

förskolan har ett stort behov av specialpedagogik inom sin verksamhet.

4.7 Organisationsteori och läroplan

Vår tids förskola organiseras i små till stora förskoleenheter med var sin förskolechef. Den är

vanligtvis organiserad med flera avdelningar inom samma byggnad. En förskolechef kan vara

ansvarig för 1-4 enskilda förskolor som tillsammans bildar ett rektorsområde. Som regel finns

även en grundskola i rektorsområdet, med egen rektor som ansvarar för skolans verksamhet.

Granström (2006) skriver om olika arbetsgrupper och deras beroende av fungerande

organisationsstrukturer. Hans ”teamorganisation” stämmer väl in på förskolans organisation

med en struktur som kräver och använder effekterna av samarbete och ansvarstagande hos de

anställda.

*PEGS står för Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan – generellt

och specifikt stöd.

16

Huvudsyftet med en teamorganisation består i att t.ex. ett arbetslag tar ansvar och utför

meningsfulla och komplexa arbetsuppgifter tillsammans. Arbetslaget är beroende av en

ledningsfunktion, en förskolechef med det yttersta ansvaret och en samordnare på förskolan

som löser vardagliga problem på plats. En teamorganisation fungerar bäst om de anställda har

en homogen utbildningsbakgrund, vilket oftast skapar överensstämmelse om hur

verksamheten ska bedrivas. Till sin hjälp har förskolan en läroplan LPfö98 (reviderad 2010)

som tydligt styr vad verksamheten ska innehålla och erbjuda barnen i förskolan. Nackdelar

med teamorganisationer är att ett arbetslag kan frångå organisationens övergripande mål, och

arbeta efter eget uppsatta mål och riktlinjer.

Förskolan bedrivs enligt politiska beslut på riksdags- och kommunal nivå. Läroplanen

Lpfö98 (reviderad 2010) beskriver vad verksamheten ska erbjuda till barn och föräldrar. Den

ska utformas enligt våra demokratiska principer och värderingar, som sätter människans

integritet och frihet i centrum. Vidare har förskolan ett lärande uppdrag, barnen ska ha

möjlighet att kommunicera och skapa genom olika uttrycksformer t.ex. musik, sång, dans,

rytmik, bild och drama. Förskolechefens ansvar är bl.a. att erbjuda sina anställda regelbunden

fortbildning, inom de områden som de behöver, för att kunna utföra sitt arbete med hög

kvalitet (Skolverket, Lpfö98, reviderad 2010).

4.8 Sinnesteori enligt Rudolf Steiner

Antroposofen Rudolf Steiner har utvecklat en kunskapsteori om sinnesläran (Aeppli, 1997). I

korta drag så har människan två olika kunskapselement: varseblivning och tänkande.

Människans sinnen uppfattar en mångfald olika begrepp i sin omvärld, bl.a. färger, former,

lukter, toner, linjer, temperaturer osv. Våra sinnen uppfattar dessa olika begrepp i sin omvärld

och sammanfogar detta med sitt tänkande system. Då uppstår en varseblivning som

människan kan förstå och använda vid nästa tillfälle som vi reagerar med våra sinnen. Vi

skapar förståelse för vad varseblivningen består av, genom att vi använder vår förmåga till

insikt, förstånd och tänkande. Det som sinnena ger oss i kunskap är endast hälften av världens

realitet, det andra måste vi lägga till själva. Detta två parallella system skapar vår

världsåskådning, enligt Steiner som beskrivs av (Aeppli, 1997). Steiner har delat upp vår

totala omvärld i tre områden; vår egen kropp, den yttre naturen och vår medmänsklighet.

Hans teori innehåller tolv sinnen;

17

Tabell 4.1 Steiners indelning av människans olika sinnen (Aeppli, 1997).

De undre sinnena De fyra mellersta sinnena De fyra översta sinnena

Livssinnet Synsinnet Hörselsinnet

Jämviktssinnet Luktsinnet Ljudsinnet

Känselsinnet Smaksinnet Tankesinnet

Egenrörelsesinnet Värmesinnet Jagsinnet

Steiners teori om de fyra översta sinnena visar ett tydligt samband mellan ljud, hörsel,

språksinne och jagutveckling. Hörselsinnet består av tonsinne, ljudsinnet består av språksinne.

Tankesinnet består av begreppssinne och till sist, jagsinnet, som handlar om att stå framför en

annan människa och varsebli den som person, att ta intryck av sina medmänniskor. Hans teori

om sinnen grundar sig i tanken att människan är en själslig-tänkande hel (holistisk) varelse

som behöver använda sina sinnen för att uppleva sig själv som harmonisk. Steiner menar att

barn i förskoleåldern är som en varseblivningskropp med alla sina sinnen igång samtidigt, där

barnet hela tiden tar åt sig information genom ständiga varseblivningar som skapar hennes

världsåskådning. Att använda alla sinnen, ljud/musik, lek- tänkande, smak-äta och osv. skapar

en bred begreppsvärld för barnet. Alla tolv sinnena måste aktiveras för att skapa en människa

i balans med sin omvärld och med sina medmänniskor (Aeppli, 1997). Vidare menar han att

det lilla barnet endast lär genom sin egen kropp, via sinnesintryck, därefter kan barnet rikta

uppmärksamhet mot det som finns i närmiljön, kring barnet. Därefter hur livet är förskaffat,

vår jord och natur.

Steiners kunskapslära om sinnena har fått kritik från många håll för att vara ovetenskaplig

med en svag bevisframställning för sina teorier, men han har fått medhåll av en av vår tids

främste hjärnforskare, Damasio. Hans studier om metakommunikation och affektteori

beskrivs av Mothander-Risholm och Havnesköld (2003). Damasio har funnit vetenskapliga

resultat som bevisar och stärker Steiners teorier på flera områden, bland annat har Damasio

funnit bevis för att människan använder sig av två kunskapselement. Damasio kallar dem för

kroppstillstånd och kognitivt tillstånd, genom att undersöka neurologiskt skadade personer,

har han kunnat se vilka defekter som har uppstått, och vilka konsekvenser det ger, i form av,

uteblivna sinnesintryck och förståelse av sin kropps signaler. Damasio har strukturerat upp

olika kategorier vars innehåll stämmer väl överens med Steiners kategorier inom hans

kunskapslära om sinnena. Damasio är liksom Steiner övertygad om att känslor är en aspekt av

tänkandet, och att ”medveten och omedveten feedback från känslocentra visade sig nödvändig

för realistiskt tänkande och adekvat beslutsfattande”(sid.116). Sammanfattningsvis beskriver

Steiners och Damasios teorier hur en människa utvecklas genom att uppleva en mängd sinnes-

18

och känslointryck, dessa intryck används för att skapa förståelse om vår omvärld och för att

göra världen begriplig. Steiner menar att barn i förskoleåldern tar emot sinnesintryck och

upplever känslor mest hela tiden. Han menar att barn som använder sina sinnen genom att

sjunga, leka och smaka får en bred upplevelse av sin omvärld. Detta har relevans för min

studie då sångstunden är en aktivitet som stimulerar flera sinnen, exempelvis, hörsel, ljud och

tankesinnet (Aeppli, 1997).

19

5 Forskningsöversikt

Detta avsnitt belyser den svenska och internationella forskningen inom området sång och

musik.

5.1 Forskningsläget inom sång- och musikområdet

Jag upplever forskningsfältet på musik- och sång som spretigt och att det inte finns en

självklar musisk forskningsteori som annan forskning kan bygga vidare på. Anledningen till

att mycket som sägs om musik är ovetenskapligt förankrat beror på svårigheterna att registrera

och mäta hur en människa upplever musik. En sinnesförnimmelse beror på så många olika

faktorer bl.a. erfarenhet av musik, uppväxtmiljö och eget användande av sina sinnen. Inom

den medicinska forskningen har MRT-tekniken (magnetresonanstomografi) medfört att flera

framgångsrika studier om musik har kunnat genomföras och skapat vetenskaplig grund för

olika teorier. Bland annat har människor med epilepsi, afasi och autism rönt framgångar i att

utveckla sin kommunikationsförmåga genom att medverka i musikterapi (Fagius, 2001).

Aktuell hjärnforskning visar att det inte finns endast ett område i hjärnan som behandlar

musiska intryck. Istället är det bevisat genom MRT-teknik att musikens delkomponenter,

tempo, rytm, klang och tonhöjd behandlas i flera olika områden i hjärnan (Uddén, 2004).

Enligt Fagius (2001) har höger hemisfär (hjärnhalva) större möjligheter att uppfatta musik

som består av klangliga och melodiska helheter. Vänster hemisfär används vid avancerad

musikbearbetning, och uppvisas ofta hos musikaliskt kompetenta personer. Förmågan till

musikaliskt gehör, har dokumenterats via MTR-teknik, som visar att personer med gehör har

en större utbredning av en vindling (planum temporale) på vänster hemisfär.

Studier visar att för tidigt födda barn (- 5 veckor) redan från födseln klarar att urskilja två

olika musikstycken och känna igen sin moders röst bland andra kvinnoröster (Fagius, 2001).

Flera forskare är övertygade om att alla mänskliga hjärnor har en musikalisk förmåga.

Förutsättningen att uppleva musik är ett fungerande öra med hörselförmåga och ett

fungerande minne. Studier visar att döva barn jollrar under samma livsperiod som hörande

barn men att de döva barnen slutar jollra efter en tid p.g.a. att hjärnan och hörselsinnet inte

kan ta emot någon ljudstimulans. Detta stärker teorin om att människans hörselförmåga är

avgörande för hur människor uppfattar musik. Kompositören Ludvig Van Beethoven är ett

tydligt exempel på hur en människa med stort musiskt kunnande kan komponera musik, trots

en grav hörselskada, som senare gjorde honom döv. Dagens forskare tror att hans

20

minnesfunktion, som tillägnade sig musik, var så välutvecklad att han kunde fortsätta att

komponera musik även efter att han blivit helt döv på båda öronen (Fagius, 2001).

Barnspråksforskaren Waterson har gjort flera studier vid Lunds Universitet, hon har funnit

att barns prosodiska mönster lärs in tidigt, före det segmentella (delar av talförlopp). Prosodi

är läran om talet och talljudens längd, hastighet, styrka och tonhöjd och enligt Waterson

(1991) använder spädbarn joller och skrik som första steg i sin prosodiska utveckling.

Därefter följer flera stadier som längre fram resulterar i att barn kan uttala språkljud (fonem).

Hennes studier visar att barn som ramsar och sjunger barnvisor har lättare för att klara av den

segmentella fasen som är den grundläggande delen i att kunna tala och uttala fonem

(språkljud). Batesons teori om metakommunikation belyser att människan har två parallella

kommunikationssystem, det verbala och det icke-verbala. Det icke-verbala inbegriper

kroppsspråk, mimik, rörelser och känslor. Jederlund (2002) beskriver den icke-verbala

kommunikationen som musisk eftersom musik kan uttryckas inom ramen för icke-verbal

kommunikation. Waterson (1991) menar att den prosodiska utvecklingen, musiken i språket,

är grundläggande för att barn ska kunna förstå, lyssna till och själv producera

sammanhängande tal. Hennes forskning visar att barns språkutveckling underlättas om de i ett

första läge övar upp sin känsla och intonation (språkmelodi) för talet och talljudens längd,

styrka, hastighet och tonhöjd, alltså prosodi, för att därefter kunna ägna sin uppmärksamhet på

enskilda språkljud och dess olika uppsättningar och kombinationer.

Lundberg, är en framstående läsforskare, både nationellt och internationellt. Han har i flera

studier funnit att barn som har läs-och skrivsvårigheter ofta har svårt med språkets form och

uttryck, som liknas vid ett bristande musikaliskt gehör. Hans studier i förskolan/förskoleklass

visar att barn kan positivt påverkas i sin språkliga utveckling genom att delta i språkliga leker

som innehåller sång och rim (Lundberg, 2007).

5.2 Internationell forskning

I ett internationellt perspektiv har den tyske kompositören och musikpedagogen Orff rönt

stora framgångar (Vesterlund, 2003). Han skrev ”Orff Schulwerk”, en mall för musikinlärning

för barn, där han förespråkar en aktiv musikinlärning genom vardagssituationer. Inlärningen

betecknas som en trappa som utgår från där du befinner dig. Börja med det som är roligt, och

utveckla musiken ihop med barnen osv. Hans ”inlärningsmall” är spridd över hela världen,

bl.a. USA, Japan, Frankrike och Finland. Även i Sverige finns det ”Orffcentra” där pedagoger

utbildas i musik enligt Orffmallen. Orff menade att människans språkutveckling tog sin början

21

i rytmen och klangen i ett barns namn. Därefter fortsatte det musiska intresset genom rim,

ramsor och barnvisor. Barnets egen musikaliska fostran tog, enligt Orff, alltid sin början i

detta oavsett vilken musikalisk begåvning barnet hade (Vesterlund, 2003).

Den norske professorn i musikvetenskap, Bjørkvold har påverkat den norska och svenska

utbildningen till musikpedagog under många år. Hans begrepp ngoma är ett uttryck på swahili

som betyder trumma, musik, fest, sång och dans. Han förespråkar att använda gehör i

musikinlärning, före användandet av noter. Syftet är att barnen ska få känna frihet i musiken

genom rytm, rörelse, sång och musik. Dessa delar är oskiljaktiga enligt honom och måste få

integreras med varandra så att människan förblir musisk (Bjørkvold, 2005).

I artikeln ” Is music an active developmental tool or simply a supplement? (2011) belyser

skribenterna Kemple och Kyung Hae hur 10 000 skoldistrikt i USA har skurit ned på

musikundervisning med anledning av att den nuvarande politiska styrningen inom

skolområdet. Den har satt fokus på barns matematik- och läsutveckling och därmed minskat

tiden för undervisning av musik till förmån för dessa två ämnen. Detta speglar en möjlig

utveckling som kan komma att ske inom Sverige, med tanke på att läroplanen Lpfö 98

(reviderad 2010) har infört två nya strävansmål; matematik och naturkunskap. I inledningen

av detta arbete lyfte jag fram mina farhågor att musik och sång kan komma i skymundan när

nya strävansmål tillkommer i läroplanen för förskolan. Fortsättningsvis beskriver artikeln en

undersökning som har gjorts i sydöstra USA där 65 pedagoger har svarat på en

enkätundersökning. Syftet med undersökningen var att redovisa pedagogers uppfattningar om

att musik är en aktivitet som utvecklar förskolebarn. Resultatet från undersökningen visar att

pedagogerna hade höga uppfattningar om nyttan med musik, framför allt ansåg pedagogerna

att musik bidrog till att barnen upplevde livskvalitet, estetik och utvecklade sociala- och

känslomässiga förmågor. Flertalet av pedagogerna hade begränsade kunskaper om musikens

innehåll (noter, rytm, tempo m.fl.) och hade svårt att beskriva muskaliska begrepp. De

pedagoger som hade en höge kompetens inom musikområdet framhöll mycket starka

uppfattningar om att musik är viktigt för barns utveckling och lärande. De svarande

pedagogernas uppfattningar skiljde sig åt beroende på hur de associerade till ämnet musik.

Vissa uppfattade musicerandet som ett pedagogiskt redskap för lärande och utveckling för

förskolebarn, medan en del ansåg musicerandet endast som en berikande aktivitet.

Pedagogernas uppfattningar påverkades utav deras yrkeserfarenhet, utbildning och

självförtroende för att lära ut musik. I artikeln diskuteras det huruvida pedagogers

kompetenser inom musikområdet borde förstärkas för att på sikt öka pedagogers användning

av musik tillsammans med barnen.

22

Psykologiprofessor Diane McGuiness från Florida (Jederlund, 2002) har genomfört studier

om läs-och skrivsvårigheter under två decennier och har reflekterat över att Sverige har

betydligt färre antal barn/elever med läs-och skrivsvårigheter. I en studie med 16-25 åringar

som hade genomgått en modern skolgång nyligen var det endast 4 % i urvalsgruppen med

svenskar som var icke läskunniga. Motsvarande studie genomfördes i USA och Storbritannien

och där blev resultatet ca 20 % icke läskunniga. McGuiness reflekterar vidare om varför

skillnaderna är så stora mellan länderna och hon finner tre avgörande faktorer. I Sverige går

majoriteten barn i förskola vars verksamhet bedrivs av pedagogiskt utbildad personal.

McGuiness framhåller specifikt att verksamheten i förskolan innehåller mycket sång, rim, lek

och ramsor som främjar barns fonologiska medvetenhet. Vidare har svenska språket enklare

stavningsregler jämfört med engelskan och att svenska barn börjar i skolan först vid sju års

ålder, de får längre tid att leka och ”lära fritt”, vilket påverkar ett barns hela språkutveckling

positivt.

23

6 Metod

I metodavsnittet redovisas metodologiska begrepp, etikhantering, val av metod och urval.

Enkätens utformning och pilotstudiens fördelar belyser jag under varsin rubrik.

Genomförandet och själva hanteringen av enkäten förklaras, även bortfalls- och metodanalys

och bearbetning av resultatet redovisas under detta metodavsnitt.

6.1 Metodologiska val och begrepp

Undersökningen vill ta reda på pedagogers uppfattningar om sångstundens innehåll och syfte

ur ett specialpedagogiskt perspektiv. När en person väljer att undersöka någon grupps

uppfattningar arbetar personen metodologiskt inom det fenomenografiska område, enligt

Marton och Svensson (1978). De beskriver uppfattningar som något som inte behöver sägas,

utan är underförstått och inte blir föremål för någon vidare reflektion. Detta skulle kunna

belysa sångstundens, vanligtvis, självklara plats i förskolans verksamhet. Ur ett vetenskapligt

synsätt är mitt metodval, den kvantitativa metoden, och i mitt fall en enkätundersökning, en

positivistisk vetenskaplig ansats enligt Thurén (2001). Positivistiska metoder vill ta reda på

fakta genom neutrala metoder som kan beskriva verkligheten genom att räkna, mäta och

kvantifiera. Enligt Uljens (1989) har fenomenografin kopplingar med positivistisk forskning,

då intresset riktar sig mot att utforma kategorier för olika uppfattningar och deras relationer

till varandra. Kvantitativa metoder är enligt Eliasson (2006) en bra, kanske den bästa,

metoden att använda då man vill undersöka något ”på bredden”, för att få en uppfattning om

hur utbredda vissa attityder är inom en viss grupp. Jag har kombinerat kvantitativa och

kvalitativa metoder i denna undersökning då jag i enkäten har flera öppna frågor vars svar kan

bearbetas med kvalitativa metoder.

6.2 Urval

Denna undersökning syftar till att jag ska kunna uttala någonting om hur pedagoger arbetar

med sångstunden i förskoleverksamhet. Det är en specifik yrkesgrupp, pedagoger, som jag

undersöker. Min arbetsgivare gav klartecken till att jag fick dela ut min enkät till de fyra

förskolor som hon ansvarar för. Varför urvalet föll på det rektorsområde som jag själv arbetar

i, beror på de fördelar som jag kan tillgodoräkna mig i att verka inom ett område där jag

känner till arbetsplatsen, och där jag är känd för de anställda. Detta är faktorer som ökar min

24

möjlighet att få hög svarsfrekvens på enkäten. Det kallas för ett s.k. subjektivt urval, enligt

Eliasson (2006).

Rektorsområdet som ligger i en storstad, har fått det fingerade namnet ”södra” och det

består av fyra enskilda förskolor. En förskola är integrerad i samma lokaler med en annan

förskola och jag har inte särskiljt dessa två förskolor, utan benämner dem som samma

förskola. Totalt arbetar det 51 pedagoger, beräknade på personer och inte på heltidstjänster,

fördelade på 14 avdelningar. Rektorsområdet har enligt min egen erfarenhet av att arbeta i

området, en medelgod till hög sociokulturell status, där majoriteten har arbete och bor i egen

villa. På varje förskola finns en samordnare som jag tog kontakt med, dels för att informera

om enkätens syfte och för att komma överens om vilket sätt som var enklast att nå ut med

enkäten till alla anställda på just den förskolan. Alla anställda pedagoger i

verksamhetsområdet har fått enkäten, jag gör ingen skillnad om den anställde är förskollärare

eller barnskötare, eftersom verksamheten bedrivs i arbetslag, och alla är oavsett utbildning

delaktiga i beslut på gruppnivå. Mitt syfte med att göra en totalundersökning är att spegla

verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Ytterligare två förskolor är med i urvalet, en

profilerad förskola med sång och musik, och en traditionell förskola i en mellanstor stad. Det

finns tio pedagoger på dessa förskolor som har fått enkäten. Totalt delades 61 enkäter ut i

denna undersökning, varav 44 besvarades.

6.3 Pilotstudie

Pilotstudien innebar att fem enkäter besvarades av förskollärare, och därefter analyserade jag

svaren utifrån om frågorna hade tillräckligt hög validitet och reliabilitet. Analysen visade att

validiteten var alltför låg. Mina frågor gav inte den svarande möjlighet att svara så

sanningsenligt som möjligt, då svarsalternativen inte var tillräckligt breda och inte

heltäckande över det område som en viss fråga inbegrep. Åtgärden för detta blev att utvidga

antalet fasta svarsalternativ ihop med ett kommentarsfält, där den svarande kunde formulera

sig fritt. Av de fem enkäterna kunde jag inte dra någon direkt slutsats över huvud taget, alltså

behövde frågornas område breddas och inbegripa flera olika områden. Exempelvis; frågor om

fortbildning inom sång och musik, organisationsfrågor om vilka faktorer som avgör att

arbetslaget beslutar om att genomföra sångstund eller inte. Då pilotstudien delades ut utan

försättsblad, påpekade någon svarande att de inte visste hur de skulle tolka vissa begrepp, som

jag använde i enkäten. Utifrån den synpunkten formulerade jag ett tydligt och lättförståeligt

25

försättsblad med syfte, kontaktuppgifter om mig och min handledare, och en utförlig

begreppsförklaring.

6.4 Enkätundersökning

Enkäten är formulerad med hjälp av Internetsajten Surveymonkey, företaget har en nätbaserad

programvara, som utformar enkäter med ett professionellt utseende (www.surveymonkey.se).

Enkäten inleds med tre nominalfrågor som riktar sig till den svarandes karaktäristika, kön,

utbildningsbakgrund och antal arbetade år i förskolan. Därefter kommer fem frågor som kan

besvaras av alla pedagoger, om den svarande väljer ett bestämt alternativ på fråga 8 får den

hoppa fram i enkäten till fråga 18 och 19, som är de två sista frågorna i enkäten. Detta

upplägg valde jag för att öka chansen att få ut så mycket information som möjligt, även om

pedagogen inte använder sångstund i sitt arbete på avdelningen.

Jag blandar frågetyper och växlar mellan att ställa nominalfrågor om den svarandes

bakgrund, därpå växlar frågorna mellan att vara ordinalfrågor med fyra svarsalternativ med ett

kommentarsfält, och kvotfrågor som den svarande kan ange 1-3 svarsalternativ som ska

rangordnas efter antagandet att: 1 är bästa alternativet, 2 är näst bästa alternativet och 3 är det

tredje kommande alternativet (Bruce 2011-09-28). Se frågeformuläret i bilaga 1.

6.5 Etiska överväganden

En enkätundersökning är den metod som vetenskapsrådet (www.vr.se, 2011-10-06.) anser ha

minst skadliga följder för berörda människor. Problemställningen berör endast yrkesarbetande

pedagoger som inte omfattas av tystnadsplikt men av sekretess. Utformningen av enkäten

kräver inga svar som berör barn eller föräldrar på arbetsplatsen vilket innebär att jag inte

behöver söka medgivande från någon förälder. De svarande omfattas av konfidentialitet vilket

innebär att deras identitet är hemlig, men att varje enkät markerades med ett nummer för att

jag skulle veta vilken förskola enkäten hade varit utlämnad till. Eftersom undersökningen sker

inom ramen av ett examensarbete, är det handledaren som har det yttersta etiska ansvaret att

godkänna mina metodval och genomförande av undersökningen. Självklart har jag beaktat de

fyra huvudprinciperna enligt vetenskapsrådets etikråd;

1. Informationskravet; ansvarig rektor informerades om syftet med undersökningen, varje

enkät hade ett försättsblad där syftet med undersökningen framgår. Kontaktuppgifter till mig

26

och min handledare fanns med på försättsbladet. Även informerades det om när arbetet finns

tillgängligt på MUEP för vidare studerande av resultatet av undersökningen.

2. Samtyckeskravet; ansvarig rektor gav samtycke till att enkäten delades ut till de fyra

förskolorna i hennes rektorsområde. På enkätens försättsblad informerades att deltagande i

enkäten är frivilligt.

3. Konfidentialitetskravet; enkäterna delades ut med en kodnyckel per utvald förskola, enkäten

besvarades anonymt och kan inte spåras till enskild anställd på förskolan. På enkäten framgår det

att den ska fyllas i anonymt och att det sker på frivillig grund. Ingen annan har möjlighet att ta del

av enkätens uppgifter.

4. Nyttjandekravet; de insamlade uppgifterna i enkäten om enskilda personers uppfattningar får

endast användas som underlag i undersökningen och får inte lämnas ut till obehöriga. När arbetet

är klart kommer det att publiceras på MUEP´s hemsida för intresserade som vill läsa arbetet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

6.6 Genomförande

Enkäten trycktes upp i papper och delades ut enbart i pappersform, under en veckas tid åkte

jag och lämnade ut enkäter till fyra förskolor. Ett kuvert skickades med post till en förskola i

en annan mellanstor stad. På en förskola delade jag personligen ut enkäterna i lunch- och

arbetsrummet där jag muntligen förklarade syftet med undersökningen. På de resterande

förskolorna lämnade jag över enkäterna till en samordnare, som i sin tur, delade ut enkäterna

personligen till pedagogerna på förskolorna. Tidsramen lades till en vecka för de svarande att

fylla i enkäten. Efter en vecka hade jag fått in 27 ifyllda enkäter av 61 utdelade. Via

telefonkontakt med två förskolor, förlängdes tidsramen med ytterligare en vecka. Jag åkte i

två omgångar och hämtade in enkäterna från de enskilda förskolorna, och tackade för deras

medverkan.

6.7 Externt och internt bortfall

Under de två veckor enkäten var utdelad på förskolorna, härjade magsjuka, vilket innebar att

sju pedagoger var frånvarande p.g.a. sjukdom under perioden. Detta gav en lägre

svarsfrekvens än förväntat. Totalt har 44 enkäter av 61besvarats. Efter det externa bortfallet

återstår det 54 pedagoger som gavs möjlighet att besvara enkäten under den planerade

undersökningsperioden. Efter att undersökningsperioden hade förlängts gav det ytterligare

27

ifyllda enkäter. Med en svarsfrekvens på 44 av 54 möjliga, ger det en svarsfrekvens på 81

procent, vilket får anses som godkänt (Bruce 2011-12-06). Det interna bortfallet innebar att en

enkät ogiltigförklarades p.g.a. flera felaktigheter i svarstekniken i ifyllandet av enkäten. Åtta

enkäter har inte blivit rangordnade med 1,2 och 3 vid rangordningsfrågorna, det påverkade

mig att besluta om att redovisa dessa frågor utan inbördes rangordning. Jag upptäckte när

enkäten var inhämtad att jag i sista stund hade ändrat frågornas ordning och därför stämde inte

numreringen av frågorna i upplysningstexten på första enkätsidan. Detta kan ha påverkat

svarande att inte rangordna svarsalternativen.

6.8 Bearbetning av empiriskt material

Det empiriska materialet har kodats och matats in i dataprogrammet Excel. Där har jag

sammanställt svaren från alla frågorna, och det visar att pedagoger har homogena

uppfattningar och låg spridningsfrekvens inom de flesta frågeområdena i enkäten. Källdatan

har filtrerats för att finna korrelation mellan olika variabler. Resultatet redovisas med hjälp av

statistiska figurer och tabeller (Rudberg, 1993).

6.9 Validitet och reliabilitet

Efter att ha sammanställt och filtrerat källdatan, visar resultatet på en låg spridningsfrekvens,

det innebär att slumpen har påverkat marginellt och att frågorna har varit tydligt formulerade

då det interna bortfallet stannade på en enkät. De fyra frågorna som skulle rangordnas blev i

åtta enkäter endast ikryssade men inte rangordnade med siffror, som instruktionen löd. På åtta

av 19 frågor fanns ett kommentarsfält att skriva i för den svarande som valde att svara annat

på frågorna. De kommentarer som har angetts där är logiska och innehållsrika inom det

område frågorna behandlar. Då jag valde att använda svarsalternativet annat i kombination

med ett kommentarsfältet, istället för svarsalternativet vet ej, har alla svaranden svarat på alla

frågor i enkäten med svar som ger information. Arbetets frågeställningar har kunnat besvaras

efter att enkäterna har analyserats. Frågorna har väl svarat upp för att ge svar på mina

frågeställningar och jag har även kunnat finna korrelation mellan olika variabler som inte var

påtänkta från början och som har framkommit under arbetets gång. Min bedömning är att

enkätens frågor och utformning har gett undersökningen en hög validitet. Djurfeldt (2003)

beskriver att hög validitet infaller då man lyckas att överföra sin teoretiska förståelse, begrepp

28

och frågeställningar, till att formuleras i ett antal frågor som blir mätbara och som blir

besvarade på ett meningsfullt sätt och som därmed avspeglar det vi verkligen vill undersöka.

Reliabiliteten vittnar om en undersöknings frihet från slumpen, Rudberg (1993) menar vidare

att en enkätundersöknings reliabilitet handlar om hur noggrant frågorna har formulerats och

presenterats för den svarande, allt för att minimera slumpens inverkan på resultatet. I enkätens

försättsblad framgår det en tydlig begreppsförklaring om viktiga ord och begrepp som skulle

kunna missförstås, vilket kan ge undersökningen en låg reliabilitet. Frågorna är skrivna med

enkla otvetydiga ord och svarsalternativen är kortfattade och framtagna med tanke om vilka

vardagliga ord pedagoger använder i sina beskrivningar om deras uppfattningar om olika

företeelser i förskolan. Min förförståelse och erfarenhet som pedagog har hjälpt mig i

formulerandet av lättfattliga svarsalternativ. Sammanfattningsvis har enkätundersökningen

gett mig ett empiriskt material som väl motsvarar mina förhoppningar inom området validitet

och reliabilitet.

29

7 Resultat

Resultatet från enkätundersökningen redovisas under avsnitt 7.1 med hjälp av statistiska

illustrationer, såsom stapel- och cirkeldiagram och tabeller. Resultatet är hämtat från

enkätundersökningen som besvarades av 43 personer. Resultat- och metoddiskussionen är sist

infogad i detta avsnitt där resonemang förs om arbetets giltighet och evidens. I tabeller står SS

för sångstund. Resultatet framförs i rangordning efter mina frågeställningar;

1. Vilka faktorer är avgörande för att en förskoleavdelning har sångstund regelbundet

eller inte?

2. Hur uppfattar yrkesverksamma pedagoger sångstundens innehåll och syfte?

3. Vilka faktorer påverkar pedagogen i sitt val av sånger till sångstunden?

4. Uppfattar pedagoger att sångstunden kan användas med ett specialpedagogiskt syfte

och i så fall varför?

7.1 Sammanställt resultat

Enkäterna besvarades av 43 pedagoger, varav 42 är kvinnor och 1 man. Arbetet kommer med

tanke på könsfördelningen inte att ta upp genusaspekter på det empiriska materialet.

Tabell 7.1 Antal arbetade år som pedagog.

Bakgrundsfråga 0-12 år 13-25 år 26-38 år 39-51 år Totalt

Antal arbetade

år som pedagog

19 (44 %) 10 (23 %) 13 (31 %) 1 (2 %) 43 (100 %)

Tabell 7.2 Pedagogernas högsta utbildningsnivå.

Bakgrundsfråga Grundskola Gymnasieskola Högskola/Univ. Annat Totalt

Din högsta

utbildningsnivå

är?

0 (0 %) 12 (28 %) 29 (67 %) 2 (5 %) 43 (100 %)

Tabell 7.3 Antalet tillfällen sångstund (SS) genomförs på din avdelning.

Fråga 8. Varje

dag

Flera

ggr/ve.

Varje

vecka

Någon

gng/månad.

Sällan Aldrig Totalt

Hur ofta

är det SS

på avdel-

ningen?

25

(58 %)

10

(24 %)

4

(9 %)

0

(0 %)

4

(9 %)

0

(0 %)

43

(100 %)

30

Resultatet i figur 7.3 visar att 91 % av pedagogerna har uppgivit att de har sångstund minst en

gång i veckan, 58 % har det varje dag. Pedagoger med gymnasieutbildning uppger att 91 % av

dem har sångstund varje dag eller minst flera gånger i veckan. Av de högskoleutbildade

pedagogerna är det 79 % som anger att de har sångstund varje dag eller flera gånger i veckan.

Alltså är sångstund en aktivitet som regelbundet förekommer i dessa förskolors verksamheter.

Svaren på fråga 9, ”vilken faktor påverkar mest att sångstund genomförs på din avdelning?”

visar att 86 % av pedagogerna anser att det är arbetslagets beslut, att sångstund genomförs.

Det är enbart högskoleutbildade pedagoger som har angivit att enskild pedagog påverkar mest

att sångstund genomförs på deras avdelning, 12 % har valt det svarsalternativet. Ingen

pedagog anger att det är förskolechefen eller föräldrarna som påverkar beslutet.

Svar på fråga 7, ” vilken faktor påverkar mest att sångstund inte genomförs på din

avdelning?” har 33 % svarat Annat och angivit följande; ”tidsbrist p.g.a. personalbrist”,

”personals frånvaro och inga vikarier som ersätter”, personalbrist i huset där vi måste ut på

gården och hjälpas åt”. Vidare har 33 % angivit arbetslaget som avgörande faktor, och 34 %

har prioriterat annat.

Figur 7.1 Områden som pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstunden.

Fråga 14 har de svarande kunnat ange upp till tre svarsalternativ med inbördes rangordning

1,2 och 3, totalt 119 svar.

35%

20% 12%

29%

3% 1% 0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Följande områden vill pedagoger utveckla hos barnen genom sångstund

31

Fråga 19 har ett högt bortfall, 33 % har inte fyllt i något svar på denna öppna fråga om hur de

skulle önska att sångstunder skulle kunna planeras och genomföras. Uttryck som återkommer

är; barnens behov, sångstund i smågrupper, har inplanerade sångstunder som fungerar

mycket bra, det ska vara roligt, barnen påverkar, variera utifrån olika tema och instrument.

.

Figur 7.2 Faktorer som påverkar valet av sånger till sångstunden.

Matematik och genusarbete har svårt att hävda sig mot barnens önskemål och

språkutvecklande faktorer. Kanske kan genus- och matematikaspekten få större utrymme vid

val av sånger till sångstunden om pedagoger analyserar sångtexter och diskuterar vilket

budskap sångtexterna förmedlar till barnen.

Tabell 7.4 Pedagogers uppfattningar om att använda sångstunden med ett specialpedagogiskt syfte.

Fråga 10 och 13 Stämmer

helt

Stämmer

oftast

Stämmer

sällan

Stämmer

inte alls

Totalt

Jag använder SS i ett

specialpedagogiskt

syfte ?

18 (42 %) 16 (37 %) 6 (14 %) 3 (7 %) 43 (100 %)

Jag väljer sånger ur ett

specialpedagogiskt

syfte?

10 (23 %) 22 (52 %) 7 (16 %) 4 (9 %) 43 (100 %)

Temaarbete 15%

Matematikarbete 1%

Genusarbete 1%

Språkutveck-lande 24%

Annat 1%

Barnens önskemål

25%

Pedagogers önskemål

5%

Samspelsut-vecklande

11%

Motoriskt utvecklande

9%

Högtider och tradition

8%

Faktorer som påverkar valet av sånger som barnen sjunger på sångstunden

32

Tabell 7.4 visar svaren på frågorna 10 och 13 som handlar om hur pedagoger ser på

sångstunden ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna anser att de

väljer sånger och använder sångstunden i specialpedagogiskt syfte. I denna undersökning står

det specialpedagogiska syftet för att pedagogen har planerat sångstunden för att barnen ska

utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel,

sinnesfunktion, motorik eller annat valt område. Så mycket som 79 % av pedagogerna

använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte, 69 % gör det varje vecka.

Figur 7.3 visar vilka områden pedagoger anser att sångstunden stimulerar ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Den enskilda faktor som får den högsta andelen procent är gruppstärkande, 54 % av

pedagogerna anser att sångstunden är en bra aktivitet för att utveckla barnens förmågor inom

områdena; kommunikation, språkljud och språkmelodi. Resultatet belyser att pedagoger

uppfattar att barnen kan känna gemenskap och tillhörighet i barngruppen genom aktiviteten

sångstund. Sinnen, hörsel och motorik får 22 % tillsammans vilket kan påvisa att pedagoger

har kompetens inom barns olika utvecklingsområden.

Gruppstärk-ande 24%

Övar språkmelodi

16%

Övar språkljud

23%

Övar motorik 7%

Annat 0%

Övar kommunika-

tion 15%

Övar hörselsinnet

6%

Övar sinnen 9%

Pedagoger anser att sångstunden är en bra aktivitet ur ett specialpedagogiskt

perspektiv

33

Figur 7.4 Hur pedagoger uppfattar sång och musik som ett prioriterat område med hög status.

Figur 7.5 Pedagogernas kompetensutveckling inom sång och musik.

Av de 14 pedagoger som har arbetat mellan 26-51 år i yrket, är det endast 2 som erhållit

fortbildning inom sång och musik. Förskolechefens ansvar är att erbjuda sina anställda

regelbunden fortbildning, inom de områden som de behöver, för att kunna utföra sitt arbete

med hög kvalitet enligt Skolverket Lpfö98 (2010).

7.2 Analys

Av de tillfrågade pedagogerna har 81 procent svarat att de anser att sång och musik är ett

prioriterat ämne med hög status. Denna uppfattning påverkar förskolans verksamhet i stor

utsträckning, 82 procent av pedagogerna svarar att de genomför sångstund varje dag eller

0

5

10

15

20

Stämmer helt Stämmeroftast

Stämmersällan

Stämmer intealls

Pedagoger upplever att sång och musik är ett prioriterat område med hög status

0

5

10

15

20

25

30

Stämmer helt Stämmeroftast

Stämmersällan

Stämmer intealls

Pedagogerna har fått kompetensutveckling inom sång och musik av sin arbetsgivare

34

flera gånger i veckan på sin avdelning. Forskningsresultat från en undersökning i USA av

Kemple och Kyung Hae (2011) visar att de amerikanska pedagogerna hade höga

uppfattningar om nyttan med musik, framför allt ansåg pedagogerna att musik medverkade till

att barnen upplevde välbefinnande, estetik och utvecklade sina förmågor inom känslomässiga

och sociala områden. De amerikanska pedagogerna baserade sina uppfattningar om nyttan

med musik utifrån sina erfarenheter i yrkeslivet, pedagogisk utbildning och kompetens inom

sång och musikområdet. De som hade en högre kompetens inom sång och musik svarade att

det gav dem självkänsla att våga använda sång och musik ihop med barnen. Resultatet i min

undersökning av svenska pedagogers uppfattningar om sångstunden åskådliggör liknande

resultat. Majoriteten av de svenska pedagogerna har också en stark uppfattning att sång och

musik är till nytta för barns utveckling. Den amerikanska undersökningen stödjer

uppfattningen att pedagogers yrkeserfarenhet ger dem insikt i hur sångstunden kan utveckla

barnen. Ett resultat i denna studie visar att alla gymnasie- och högskoleutbildade pedagoger,

som har arbetat i 13-25 år i yrket, ansåg att de använde sångstunden i ett specialpedagogiskt

syfte. Detta resultat stärker tron på att yrkeserfarenheten påverkar pedagogers kompetens och

uppfattningar om nyttan med sångstunden i förskolan. Tolkningen blir att under ett långt

yrkesliv har pedagoger upplevt ett stort antal sångstunder ihop med barn som har inneburit

situationer fyllda med glädje, hörsel- och sinnesintryck, rörelse och kommunikation. Detta är

de upplevelser som Vesterlund (2003) anser att en bra planerad sångstund ska ge barnen i

förskolan.

En intressant korrelation i summeringen av enkäten visar att det är 12 procent som har svarat

att enskild pedagog är avgörande faktor för att sångstund genomförs på deras avdelning. Av

de svarande (12 %) är alla högskoleutbildade. Detta kan tolkas att det är pedagogerna själva

som har en så stark tro på sångstundens nytta att hon genomdriver det beslutet på sin

avdelning. Men det kan också tolkas utifrån att de svarande pedagogerna har kollegor som

starkt framhåller nyttan av sångstund på deras avdelning. Oavsett bakomliggande faktor så

genomförs det sångstund på avdelningar på grund av enskilda pedagogers åsikter.

Den musikprofilerade förskolan utmärker sig på två olika sätt i undersökningen, det första är

att de sällan eller aldrig har kontakt med specialpedagog. Detta kan bero på att förskolan drivs

i privat ägandeform och inte har samma tillgång till resursteam som den kommunala förskolan

har. Det andra sättet den utmärkte sig på, var att den hade klart högst andel pedagoger som

hade fått kompetensutveckling inom musik och sång, 75 procent (3 av 4) hade erhållit det,

jämfört med 10 procent (4 av 39) bland pedagoger i traditionell kommunal förskola. En

korrelation fanns i resultatet som visar att gymnasieutbildade pedagoger i så hög omfattning

35

som 75 procent har sällan eller aldrig kontakt med specialpedagog. För övrigt skilde det sig

inte åt mellan högskole- eller gymnasieutbildade pedagoger på området hur ofta de använde

sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte eller valde sånger ur ett specialpedagogiskt

perspektiv.

Över lag verkar de undersökta förskolorna ha en jämställd situation på området musik och

sång, 86 procent anger att det är arbetslagets beslut att sångstund genomförs, vilket visar på

stor samstämmighet om att pedagoger uppfattar att sångstund är en aktivitet som utvecklar

barnen positivt inom flertalet utvecklingsområden. Pedagogerna har svarat att de uppfattar att

sångstunden utvecklar flertalet områden i barns utveckling, 54 procent har angett att barnen

utvecklas inom områdena kommunikation, språkmelodi och språkljud, se figur 7.3.

(Lundberg, 2007) stärker denna uppfattning. Han har i flera forskningsstudier funnit att barn

som har läs-och skrivsvårigheter ofta upplever språkets form och uttryck som problematiska.

Daine McGuiness forskningsstudier (Jederlund, 2002) stödjer Lundbergs resultat. McGuiness

understryker särskilt att den svenska förskolan arbetar mycket med sång, rim, lek och ramsor

vilket främjar barns fonologiska medvetenhet. Detta är enligt henne en av de tre tyngsta

faktorerna som påverkar att nästintill alla svenska barn lär sig skriva och läsa.

Deltagande förskolor i ”totalundersökningen” uppvisar få resultat som särskiljer sig

gentemot övriga förskolor i undersökningen. 42 procent anger att de regelbundet varje månad

har kontakt med specialpedagog. Detta är en hög siffra i jämförelse med projektet PEGS som

i sitt resultat fann att ca 20 procent av förskolebarnen som ingick i studien hade behov av

särskilt stöd. Resultatet kan tolkas utifrån att förskolorna i totalundersökningen har en

ovanligt stor andel barn i behov av särskilt stöd, sett på individnivå. På gruppnivå kan det

betyda att specialpedagogerna i rektorsområdet arbetar metodiskt med sin synlighet och

tillgänglighet, att de regelbundet träffar pedagogerna på förskolorna vid olika tillfällen, t.ex.

via kompetenshöjande projekt som genomförs av specialpedagogerna i rektorsområdet. På

organisationsnivå har resursteamet utökats med en specialpedagogtjänst vilket ökar

tillgängligheten för pedagogerna att träffa och ha kontakt med specialpedagogerna i teamet.

De nio pedagoger som har svarat att de inte använder sångstunden i ett specialpedagogiskt

syfte ingår alla i totalundersökningens urval och är högskoleutbildade (6 st.) De nio

pedagogerna svarar samstämmigt nekande på följdfrågorna; hur ofta de använder sångstunden

med specialpedagogiskt syfte eller om de väljer sånger till sångstunden med ett

specialpedagogiskt syfte. Intressant är att dessa nio pedagoger uppfattar att barns

språkutveckling stimuleras bäst genom utelek eller rim, till skillnad mot sina 22 kollegor som

har valt svarsalternativet sång.

36

7.3 Resultatdiskussion

Den svenska förskolan har under minst 100 år haft inslag av sång och musik i sin verksamhet.

I både Barnstugeutredningen och Pedagogiskt program finns sång och musik med, det

beskrivs som en bra uttrycksform för barnen (Uddén, 1995). Detta synsätt på sång och musik

har påverkat förskolan till att vara vad den är idag. I denna undersökning har 91 procent av

pedagogerna svarat att de varje vecka har sångstund på sin avdelning, 58 procent har det varje

dag se tabell 7.3. Det är dessutom arbetslaget (86 %) som har tagit beslutet att sångstund ska

genomföras på avdelningen. Sångstunden som aktivitet beslutas av arbetslaget utan påverkan

av varken förskolechef eller föräldrar. Sångstunden har en slags självklar plats i förskolans

verksamhet. Alla pedagoger som har svarat på enkäten har en hög medvetenhet om vad

sångstunden utvecklar hos barnen, t.ex. tal och språk, motorik, sinnesfunktioner, samspel och

hörselfunktioner bland annat. Både Bjørkvold (2005) och Uddén (2004) poängterar att sång

och musik kopplar samman flera av barnens utvecklingsområden se figur 4.1.

Steiners teori genom Aeppli (1997), om de fyra översta sinnena, visar att dem har ett

samband mellan språksinne, ljud, hörsel och jagutveckling. Figur 7.1 visar de områden som

pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstund. De överensstämmer till stora delar med

Steiners fyra översta sinnen;

a) Motorisk utveckling- Steiners jagutveckling

b) Tal och språk- Steiners språksinne

c) Hörselfunktioner- Steiners ljud-och hörselsinne

Steiners sinnesteori och Damasios affektteori (Mothander-Risholm, Havnesköld 2009) lyfter

fram att känslor är en del av människans tänkande. Damasio menar att sinnesförnimmelser

väcker känslor som i sin tur startar hjärnans tänkande med sitt realistiska och abstrakta

beslutsfattande. Jag tolkar att förskolornas höga andel sångstunder per vecka beror på att

pedagoger upplever sångstunden som en meningsfull aktivitet. Detta kan bygga på en

uppfattning som pedagoger har tillägnat sig genom positiv erfarenhet av sångstunder, fått

utbildning inom musikområdet i sin lärarutbildning, fått kompetensutbildning av

arbetsgivaren eller har ett privat intresse av sång och musik.

Den delade glädjen menar Vesterlund (2003) är en av de viktigaste upplevelserna av

sångstunden. Hon påtalar att sång och musik skapar glädje, delaktighet, rörelse, förståelse och

mening, och att den ska utgå från barnens perspektiv.

37

Flera forskare är förvissade om att alla mänskliga hjärnor har en musikalisk förmåga

(Fagius 2002). Waterson (1991) har funnit att spädbarn använder skrik och joller som första

steg i sin prosodiska utveckling. Hennes studier visar att barn som tidigt i livet får erfarenhet

av att ramsa och sjunga, lättare klarar att uttala och tala med språkljud. Detta tror jag att

flertalet pedagoger har upplevt i sitt arbete med barn i förskolan.

Flertalet pedagoger beskriver att de planerar och väljer sånger till sångstunden utifrån

barnens behov, önskemål, tema-arbete och utifrån att det ska vara roligt. Detta

överensstämmer väl med de grundegenskaper som Vesterlund (2003) rekommenderar att en

sångstund ska bygga på. Även Orff framhåller att musikinlärning ska vara rolig och utgå från

barnets nivå Vesterlund (2003).

Pedagoger har en hög medvetenhet om att sångstunden kan användas ur och med ett

specialpedagogiskt syfte. Så mycket som 79 procent anger att de använder sångstunden i ett

specialpedagogiskt syfte, och 75 procent väljer sånger ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Detta är ett mycket positivt resultat som stärker min uppfattning om att förskolans personal är

väl medveten om att sång och musik kan utveckla alla barn i förskolan oavsett erfarenhet av

musik. Ahlberg (2009) anser att förskolan har en tradition att utforma sin undervisning och

pedagogik för att passa alla barn och Carl Orff menade att barns musiska intresse alltid

började i rytmen och klangen av sitt namn, oavsett vilken musikalisk begåvning barnen hade

(Vesterlund, 2003).

I denna undersökning uppger 58 procent av pedagogerna att de sällan eller aldrig har kontakt

med specialpedagog, 42 procent har det någon gång i månaden. Detta resultat visar på stora

skillnader i användandet eller tillgängligheten av specialpedagogisk kompetens i förskolan.

Den specialpedagog som blev intervjuad i början av arbetet beskriver att behovet av

specialpedagogisk kompetens i förskolorna har ökat. Under de senaste fem åren har

resursteamet utökats från två till tre specialpedagoger inom den stadsdel som det undersökta

rektorsområdet ”södra” ligger i. Detta motsäger Ahlbergs (2009) beskrivning av att

förskollärare är utbildade på sådant sätt att de ska kunna stödja och ta hänsyn till alla barns

olika behov. Fischbein (2004) anser att specialpedagogik bör användas i förskolan för att

tillrättalägga samspels- och inlärningssituationer för att öka barns utveckling. De slår fast att

barn i behov av stöd inom förskolan ofta får svårigheter i samspelet med sin omgivning. I

denna undersökning får samspel och turtagning näst flest svar på frågan vilka områden

pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstunden. Detta kan tolkas utifrån att

pedagogerna har en hög medvetenhet om att samspelssituationer skapar svårigheter och att

pedagoger behöver ge stöd till barnen i dem situationerna.

38

Undersökningen visar att förskolans verksamhet inte är en jämställd arbetsplats med tanke

på könsfördelningen, men sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan man dra slutsatser om att

förskolan är en jämställd arbetsplats där pedagoger med liknande utbildningsbakgrund

samverkar och beslutar gemensamt, om sångstund och val av sånger till sångstunden. De

uppfyller kriterierna för en bra ”teamorganisation” som Granström (2006) beskriver, de

samverkar och följer riktlinjer som finns för deras verksamhet (Lpfö98, 2010).

”Teamorganisationen” anses vara en av de bästa formerna för att få ett fungerande

arbetslag/arbetsgrupper att utför ett självständigt och kvalitativt arbete. Efter analys av

enkätsvaren är det uppenbart att det inte skiljer sig i uppfattning om hur sångstunden används

med ett specialpedagogiskt perspektiv mellan yrkesgrupperna. Inte heller syns det några

skillnader i deras uppfattningar om de olika områdena som de vill utveckla hos barnen genom

sångstunden.

7.4. Metoddiskussion

Metodvalet att använda en enkätundersökning har gett mig tillförlitlig källdata som hela

arbetet bygger på. Detta har analyserats och strukturerats upp i diagram och tabeller med

tydliga skillnader mellan olika variabler. Att använda kvantitativ metod har hållit mig på

distans från ämnet och påverkat mig att inte anlägga mina egna erfarenheter som ett raster

över källdatan och dess innehåll. Först i analysmomentet har jag vågat använda min egen

erfarenhet som förskollärare i förskolans verksamhet. Resultatet visar ganska samstämmiga

svar från pedagogerna på majoriteten av enkätfrågorna, spridningsfrekvensen har varit

generellt låg. Jag anser att syfte och frågeställningar har blivit besvarade genom att källdatan

har analyserats och sammanställts. Även har den teoretiska teoriramen kunnat stödja och i

viss mån förklara undersökningens resultat och slutsatser. Avgörande för att få en hög

reliabilitet och validitet är att enkätundersökningen har noggrant utformade frågor som helt

täcker in de områden som ska undersökas (Eliasson, 2006). Pilotstudien gav indikationer på

vilka frågor som uppfyllde reliabilitets- och validitetskraven, en svarande kände tveksamhet

om vad det specialpedagogiska syftet och perspektivet betydde. Detta fick mig att formulera

ett försättsblad med begreppsförklaring för vad jag menade med specialpedagogiskt

perspektiv och syfte och vilka områden som ingick i begreppen. Min handledare har varit ett

stort stöd i processen att utforma kvalitativa enkätfrågor. Enkäten innehåller ett flertal frågor

där de svarande kan välja svarsalternativet annat och fylla i ett kommentarsfält som hör ihop

med det svarsalternativet. Det var få svarande som valde detta alternativet och därför fick jag

39

en liten mängd källdata som inte var meningsfull att analysera med kvalitativa

tolkningsmetoder. För att säkerställa att undersökningen får in kvalitativ källdata kunde tre till

fyra pedagoger blivit intervjuade utifrån enkätfrågornas områden. Det hade kunnat ge

fördjupad insikt om pedagogernas uppfattningar om hur sångstunden kan användas i ett

specialpedagogiskt perspektiv. Bearbetningen och sammanställningen av källdatan

förenklades genom att dataprogrammet Excel användes. Programmet kan snabbt och enkelt

skapa lättöverskådliga tabeller, diagram och figurer av den insamlade källdatan. Då

funktionen autosumma användes kunde jag vid varje sammanställning kontrollera att

resultatet var korrekt, då summan alltid måste bli 100 % eller 43 till antalet. För att få fram

korrelationer användes funktionen filtrering i Excel och utifrån den kunde samband i

källdatan bli synliga och användas i resultatdelen.

7.5 Slutsatser och användning av undersökningens resultat

Resultatet visar att förskolan är en kvinnodominerande arbetsplats där jämlikhet mellan

yrkesgrupper råder, arbetslaget är den avgörande faktorn att sångsamlingar genomförs eller

inte på avdelningarna. Sångsamling är en regelbunden aktivitet som 91 procent av

pedagogerna använder varje vecka. De anser att sång och musik är ett prioriterat område med

hög status, men endast ett fåtal har fått kompetensutveckling av sin arbetsgivare inom

området sång och musik. Vidare har alla pedagoger en hög medvetenhet om vad sångstunden

kan utveckla hos barnen. Denna kunskap har de troligtvis erfarit genom sitt arbete, av

kollegor och från sin lärarutbildning. Sångstunden anses av pedagoger ha en självklar plats i

förskolans verksamhet som inte förskolechef eller förälder kan ändra på. Undersökningen

visade att pedagogers uppfattningar om sångstunden i förskolan ur ett specialpedagogiskt

perspektiv inte skilde sig åt mellan de olika personalgrupperna på förskolan. De hade liknande

åsikter oavsett utbildningsbakgrund.

Stukát (2005) anser att alla resultat från undersökningar bör diskuteras utifrån

generaliseringsprincipen. Resultatet från rektorsområdet ”södra” är riktigt då det är en

totalundersökning, men om det betyder att det bedrivs sångstund i lika hög grad generellt i

förskolorna i Sverige kan jag inte uttala mig om. Men jag tror utifrån min erfarenhet som

pedagog att resultatet kan stämma ganska väl generellt, men det är bara en spekulation från

min sida. Vidare vill jag ge en stor eloge till de svarande pedagogerna för att de utför ett

arbete som innebär att barnen i de undersökta förskolorna får stor erfarenhet av sång och

musik varje vecka under hela året. Att det dessutom inte syns några påtagliga skillnader

40

mellan de olika yrkeskategorierna i förskolan kan öppna upp för en diskussion om hur den

reviderade Lpfö98 ska användas i praktiken av varje arbetslag i förskolorna. Min reflektion är

att vi svenskar är ett sjungande folk, långt ifrån de stereotypa beskrivningarna av oss som

tysta, blyga och ogästvänliga. Tusentals svenskar sjunger varje vecka i kör överallt i vårt land.

Vid våra högtider och traditioner använder vi sång för att förmedla vår svenska kultur, t.ex.

midsommar då vi dansar och utför sånglekar tillsammans. Vid luciafirandet sjunger och deltar

minsta förskolebarn upp till äldre skolbarn i det vackra luciatåget som bjuder på ljus, sång och

fägring. Sång och musik har alltid gett mig glädje och det vill jag fortsätta förmedla till alla

barn som jag kommer att möta i mitt arbetsliv. Jag hoppas att min undersökning kan användas

av förskolecheferna för de utvalda förskolorna på ett sätt som sätter sång och musik i ett

positivt läge. Kanske kan även kompetensfrågan diskuteras och lyftas fram bland personal och

förskolechefer.

7.6 Specialpedagogiska implikationer

Som specialpedagog vill jag framhålla de estetiska områdena sång, musik, dans, teater och

rytmik. Steiner (Aeppli, 1997) menar att barn i förskoleåldern lär hela tiden genom att erfara

olika sinnesintryck, detta har jag tagit fasta på och vill förmedla det till förskolans personal.

Mina erfarenheter som sång- och musikutövare har gett mig praktisk kunskap och ihop med

teori och forskning har det gett mig starka argument som kan användas för att framhålla

nyttan av sång och musik i förskolans verksamhet på individ- grupp- och organisationsnivå.

Min föresats är att få möjlighet att redovisa mitt examensarbete på min arbetsplats för

ansvarig chef och anställda pedagoger. Därmed hoppas jag att resultatet från

”totalundersökningen” kan stärka och stimulera pedagogerna till att fortsätta med att

regelbundet använda sångstunden i sina verksamheter. Förhoppningsvis kan spridningen av

studiens resultat öka möjligheterna för ytterligare fokusering på sång- och musikområdet i

rektorsområdet på olika sätt. Som specialpedagog i handledningsroll kommer jag använda de

konventionella ramarna runt en handledningssituation men med tillägg av rollspel. Syftet med

det är att öka visualiseringen av en problemsituation och få den sedd ur flera perspektiv och

öka tolkningsmöjligheterna för delatagarna i handledningsgruppen. I min roll som

specialpedagog är min intention att läsa och sprida ny forskning om de estetiska områdena till

mina arbetskamrater för att motivera och fungera som energigivare till ett fortsatt användande

av de estetiska uttrycken inom förskolans verksamhet.

41

7.7 Fortsatt forskning

Det hade varit intressant att undersöka hur barn och förskolechefer uppfattar sångstundens

syfte och innehåll. Kanske skulle den ”svenska sångskatten” sättas under granskning utifrån

flera olika perspektiv. Skulle också önska att fler inom förskolans verksamhet diskuterar

nyttan av sång och musik på ett pedagogiskt plan, där pedagogerna mer kritiskt tittar på vad

det är för sånger som de förmedlar till barnen. Om en forskare skulle lägga ett

genusperspektiv på sångrepertoaren i våra förskolor tror jag att många sånger kommer visa sig

innehålla stereotypa texter och framställningar utifrån könsaspekter. Jag började för en tid

sedan på en sådan undersökning inom detta område som tyvärr inte blev slutförd. Under

arbetets gång har det visat sig vara svårt att hitta böcker som behandlar området sång och

musik inom förskolan. Det finns ingen bok som är helt dominerande på ämnet utan den

litteratur som finns behandlar ofta ett smalt ämne och kan inte appliceras generellt på

förskolans verksamhetsområde. Jag skulle vilja att det fanns en slags handbok för pedagoger

som vill arbeta pedagogiskt med sångstunden och gärna ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Där syfte, sångläge, val av sånger, utformning av sångstund (plats och antal deltagare)

förklaras på ett lättfattligt sätt. Även att forskning beskrivs som stödjer nyttan av att sjunga

och spela tillsammans med barn, och vilka områden hos barn som utvecklas positivt av att

uppleva och utföra sång och musik.

7.7 Boktips och avslutning

För intresserade inom sång- och musikområdet vill jag rekommendera följande böcker;

Jättepandablues och regnbågsrumba (Krüger, Bostelmann, Metze)

Elefantboken (Gren-Nilsson)

Småbarnsrytmik (Ann Granberg)

Vägen till språket (Centerheim-Jogeroth)

100 lätta låtar, gitarr 1 (Andersson och Axelsson)

Kompa enkelt på gitarr. Del 1 (Gren-Nilsson)

Barnens ramsbok (Widerberg)

Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling (Jederlund)

Den musiska människan (Bjørkvold)

42

I framtiden hoppas jag att det finns en handbok för pedagoger som vill arbeta med sång och

musik ur ett specialpedagogiskt perspektiv, och att stora forskningsanslag ska komma

musikområdet tillgodo för att sätta musicerande i fokus.

”Musik skapar glädje och dans. Glädje och dans skapar rörelse. Rörelse skapar koordination.

Koordination skapar förståelse. Förståelse skapar ord. Ord skapar meningar.

Meningar skapar ett språk (Vesterlund, 2003, sid.8).

43

Referenser

Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Aeppeli, Willi (1997) Människans tolv sinnen Rudolf Steiners sinneslära och dess betydelse

för uppfostran. Järna Telleby.

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag, 2 uppl.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Fagius, Jan (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby förlag 2 uppl.

Fagius, Gunnel (red) (2007). Barn och sång-om rösten, sångerna och vägen dit. Lund:

Studentlitteratur.

Fischbein (2004). Specialpedagogik i förskolan. Anette Sandberg (red.), Med sikte på

förskolan-barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. Lund:

Studentlitteratur

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.

Hässelby: Runa.

Kemple, Kristen, och Kyung Hae, Kim (2011). Is music an active developmental tool or

Simply a supplement? Early childhood preservice teacher´s beliefs about music. Journal

of early childhood teacher education v 32, n 2, sid. 135-147

Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen: vägen till läsning – språklekar i förskoleklass.

Stockholm: Natur och Kultur.

Marton, Ference, och Svensson, Fredrik (1978). Att studera omvärldsuppfattningar. Två

bidrag till Metodologin (Rapport nr 158). Göteborg: Göteborgs universitet,

44

Institutionen för Pedagogik.

Mothander-Risholm, Pia och Havnesköld, Leif (2010). Utvecklingspsykologi. Stockholm:

Liber AB.

Rudberg, Birgitta (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, Anette (red.) (2009). Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. Lund:

Studentlitteratur.

Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia. Stockholm: Natur &

Kultur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Uddén, Berit (1995). Varför har småbarn så roligt med musik? Stockholm: MPC Kungliga

Musikhögskolan.

Uddén, Berit (2004). Tanke-Visa-Språk. Lund: Studentlitteratur.

Ulin, Bengt (2003). Matematik & musik. Ekelunds förlag.

Uljens, Michael (1989). Fenomenografi forskning om uppfattningar. Lund; Studentlitteratur.

Vallberg-Roth (2002). De yngre barnens läroplanshistoria – från 1800-talets mitt till idag.

Lund: Studentlitteratur.

Waterson, Natalie (1991). Barnrimmets betydelse för språkutvecklingen. Lunds Universitet

Institutionen för pedagogik.

Vesterlund, Mallo (2003). Musikspråka i förskolan. Stockholm: Runa Förlag.

45

Muntlig referens

Föreläsning Barbro Bruce 2011-09-28 Malmö Högskola.

Föreläsning Barbro Bruce 2011-12-06 Malmö Högskola.

Internet

www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat den 2011-10-06

www.NE.se hämtat den 2011-11-18 och den 2011-11-21.

www.surveymonkey.se hämtat den 2011-10-01

www.vr.se/etik hämtat den 2011-10-06.

46

Fakulteten lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Enkätundersökning

Du är en av 51 utvalda pedagoger (oavsett utbildningsbakgrund) i rektorsområdet ”södra”

som får denna enkät på sin förskola. Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på hur

pedagoger uppfattar sångstunden i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Den är helt

frivillig att svara på, och om du väljer att svara på enkäten så omfattas du av konfidentialitet

som håller din identitet hemlig.

En kodnyckel finns högst upp i högra hörnet av nästa sida. Kodnyckeln är till för att jag ska

kunna härleda ett visst antal enkäter till en bestämd förskola. Syftet med det är ifall det behövs

lämnas ut nya enkäter till en förskola av någon anledning, eller att jag vill intervjua någon

pedagog på en av de utvalda förskolorna.

Enkätundersökningen är en del av mitt examensarbete på specialpedagogutbildningen, och

om intresse finns för att läsa uppsatsen så finns den under våren 2012 tillgänglig på Malmö

Högskolas hemsida www.mah.se/MUEP där uppsatsen publiceras för allmänheten.

Några begrepp i enkäten som jag vill förtydliga är följande;

Sångstund- vuxenledd stund på minst fem minuter med minst fyra barn som deltar genom att

sjunga, ramsa, eller musicera med instrument (som är i original eller egen tillverkning).

Specialpedagogiskt syfte- du som pedagog har planerat sångstunden för att barnen ska

utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel,

sinnesfunktion, motorik eller annat valt område.

Din avdelning- den avdelning som du arbetar den mesta eller all tid på, alla dina svar ska

utgå från den avdelningen.

Sinnesfunktioner- menar jag syn, känsel och taktila funktioner.

Kontaktuppgifter: e-mail: therese.traneborn@telia.com, handledare: Lotta Andersson nås

via Malmö Högskolas växel 040-665 70 00

47

Hur uppfattar pedagoger sångstunden ur ett specialpedagogiskt perspektiv?

Alla frågor besvaras med ett svarsalternativ, markera med ett X. OBS! frågorna 11,18 och 19 besvaras med högst tre svarsalternativ som rangordnas 1,2 och 3.

1. Bakgrundsfrågor; du är?

Kvinna Man 2. Antal arbetade år som pedagog?

0-12 år

13-25 år

26-38 år

39-51 år 3. Din högsta utbildningsnivå är:

Grundskola

Gymnasieskola

Högskola/Universitet

Annat _________________ 4. Hur ofta har din avdelning kontakt med specialpedagog?

Varje dag

Flera gånger i veckan

Varje vecka

Någon gång i månaden

Sällan

Aldrig 5. Jag upplever att sång och musik är ett prioriterat område med hög status inom förskolans verksamhet?

Stämmer helt Stämmer sällan

Stämmer oftast Stämmer inte alls

6. Jag har fått kompetensutveckling inom sång och musik via min arbetsgivare?

Stämmer helt Stämmer sällan

Stämmer oftast Stämmer inte alls

7. Vilken faktor påverkar mest att sångstund inte genomförs på din avdelning?

Arbetslagets beslut

Enskild pedagogs beslut

Prioriterar annat

Ointresse av sång/musik

Annat, kommentera;

48

8. Hur ofta är det sångstund på din avdelning?

Varje dag

Flera gånger i veckan

Varje vecka

Någon gång i månaden

Sällan

Aldrig OBS! Vid svar aldrig gå till fråga 17 och 18.

9. Vilken faktor påverkar mest att sångstund genomförs på din avdelning?

Arbetslagets beslut

Enskild pedagogs beslut

Chefens beslut

Önskemål från föräldrar

Annat, kommentera:

10. Jag använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte?

Stämmer helt Stämmer sällan

Stämmer oftast Stämmer inte alls

11. Hur ofta använder du sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte?

Varje vecka

Någon gång i månaden

Sällan

Aldrig

12. Vad påverkar valet av sånger på din avdelning? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3.

Tema-arbete

Matematik-arbete

Genus-arbete

Språkutvecklande

Annat, kommentera:

Barnens önskemål

Pedagogers önskemål

Samspelsutvecklande

Motoriskt utvecklande

Högtider och traditioner

13. Jag väljer sånger till sångstunden ur ett specialpedagogiskt syfte?

Stämmer helt Stämmer sällan

Stämmer oftast Stämmer inte alls

49

14. Vilket pedagogiskt område vill du utveckla hos barnen genom sångstunden? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3.

Tal- och språk Samspel och turtagning

Motoriska funktioner Hörselfunktioner

Sinnesfunktioner Annat, kommentera;

15. Du planerar en sångstund i ett specialpedagogiskt syfte, hur gör du?

Söker kunskap i litteratur

Frågar kollegor

Söker efter speciella sånger

Frågar en specialpedagog

Annat, kommentera:

16. Vilken aktivitet anser du stimulerar barns språkutveckling bäst i åldern 1-6?

Rim och ramsor

Sjunga sånger

Gymnastik

Utelek

Annat, kommentera;

17. Om du har på din avdelning barn med försenad utveckling inom tal- och språkområdet, hur stödjer du de barnen på bästa sätt? Välj högst tre alternativ, rangordna 1,2 och 3.

Samtala enskilt med barnet

Högläsning i stor barngrupp

Sångstund i liten barngrupp

Samtala om bilder i liten barngrupp

Rim och ramsor i liten barngrupp

Utelek

Annat, kommentera:

50

18. Varför är sångstunden en bra aktivitet ur ett specialpedagogiskt

perspektiv? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3.

Gruppstärkande

Övar språkmelodi

Övar språkljud

Övar motorik

Övar kommunikation

Övar hörselsinnet

Övar sinnen

Annat, kommentera:

19. Om du fick önska hur sångstunder ska planeras och utföras, hur skulle du

göra då?

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

_________________________________________________________

_________________________________________________________

Om jag skulle behöva kontakta dig för en eventuell intervju, skulle du tacka:

Ja Nej

Tack för din medverkan!