Riskhantering – Hur svenska företag hanterar risker

Författare: Samuel Ignell

Harald Justegård

Jens Lindeblad

Handledare: Thomas Karlsson

Termin: VT14

Ämne: Företagsekonomi

Nivå: Kandidatuppsats, 15 hp

Kurskod: 2FE71E

i

Förord

Vi vill börja med att tacka alla som har bidragit till denna uppsats, då den inte kunnat

genomföras på samma sätt utan er hjälp.

Vi vill även rikta ett stort tack till intervjupersonerna;

Per Örtenholm,

Axfood AB

Håkan Molin,

EY

Johan Ahlbäck,

Holmen AB

Respondent,

Swedish Match AB

Lars Stenholm,

Trelleborg AB

Samt de två intervjuade företag som valt att förbli anonyma.

Ett stort tack riktas även till vår handledare, Thomas Karlsson, för konstruktiva syn-

punkter.

ii

Sammanfattning

Titel: Riskhantering – Hur svenska företag arbetar med risker

Författare: Samuel Ignell, Harald Justegård & Jens Lindeblad

Program: Ekonomprogrammet

Handledare: Thomas Karlsson

Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar

Bakgrund: Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-

nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker.

En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet.

Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-

gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går

tillväga för att hantera och redovisa sina risker.

Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat-

sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av

standardisering.

Slutsats: Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-

der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt

för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-

tagen.

Nyckelord: Riskhantering, Riskredovisning, ERM

iii

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 5

1.1 Bakgrund _____________________________________________________ 5

1.2 Definitioner ___________________________________________________ 7

1.3 Problemdiskussion ______________________________________________ 7

1.4 Frågeställningar ________________________________________________ 8

1.5 Syfte _________________________________________________________ 8

1.6 Målgrupp _____________________________________________________ 8

1.7 Avgränsningar _________________________________________________ 9

2 Metod _____________________________________________________________ 10

2.1 Förförståelse __________________________________________________ 10

2.2 Forskningsstrategi _____________________________________________ 10

2.3 Forskningsansats ______________________________________________ 11

2.4 Datainsamling ________________________________________________ 11

2.4.1 Primärdata _______________________________________________ 11

2.4.2 Sekundärdata _____________________________________________ 12

2.5 Urval av företag _______________________________________________ 12

2.6 Forskningsetik ________________________________________________ 13

2.7 Källkritik ____________________________________________________ 13

3 Referensram _______________________________________________________ 15

3.1 Motivering till val av referensram _________________________________ 15

3.2 FERMA _____________________________________________________ 15

3.3 Svensk kod för bolagsstyrning ____________________________________ 17

3.4 ISO 31000:2009 _______________________________________________ 18

3.5 COSO ERM __________________________________________________ 19

iv

4 Empiri ____________________________________________________________ 21

4.1 Håkan Molin _________________________________________________ 21

4.2 Anonymt företag A ____________________________________________ 22

4.2.1 Årsredovisning ____________________________________________ 23

4.3 Anonymt företag B ____________________________________________ 23

4.3.1 Årsredovisning ____________________________________________ 24

4.4 Axfood AB ___________________________________________________ 24

4.4.1 Årsredovisning ____________________________________________ 25

4.5 Holmen AB __________________________________________________ 25

4.5.1 Årsredovisning ____________________________________________ 27

4.6 Swedish Match AB ____________________________________________ 27

4.6.1 Årsredovisning ____________________________________________ 28

4.7 Trelleborg AB ________________________________________________ 28

4.7.1 Årsredovisning ____________________________________________ 29

5 Analys _____________________________________________________________ 30

5.1 Värdering av referensram _______________________________________ 30

5.2 Hur hanterar företag risker _______________________________________ 31

5.3 Redovisning av risker __________________________________________ 33

5.4 Lagar och regler _______________________________________________ 34

6 Resultat ___________________________________________________________ 36

6.1 Slutsatser ____________________________________________________ 36

6.2 Egna reflektioner ______________________________________________ 37

6.3 Förslag till framtida forskning ____________________________________ 38

Referenser ___________________________________________________________ 39

Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga 1 - Informationsbrev ___________________________________________ I

Bilaga 2 – Intervjumall ____________________________________________ III

5

1 Inledning

Inledningsvis ska vi ge läsaren en uppfattning om vilken tänkt kunskap som undersök-

ningen ska frambringa. Med hjälp av en bakgrundsinformation har problem identifie-

rats vilket leder fram till undersökningens syfte.

1.1 Bakgrund

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat genomslag och det har

växt fram ett behov av ett ramverk för att identifiera, värdera och hantera risker. En

stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet och

medfört enorma förluster för både aktieägare, anställda och andra intressenter (Wikland,

2007). En uppmärksammad tidpunkt var år 2001 när ett stort amerikanskt företag, En-

ron, försattes i konkurs och ett förnyat intresse för företags styrelsesätt blev aktuellt.

Den amerikanska federala regeringen upprättade efter företagets kollaps regelverk för

att återupprätta allmänhetens förtroende för styrningen i företagsvärlden (Moeller,

2011). Det var även efter finanskrisen år 2008 som kravbilden angående riskhantering

fick en allt mer central roll i företagens agenda. Orsaken blev starkt kopplad till företa-

gens riskhantering och nya regler började utformas (McShane et al, 2011).

Riskhanteringen i företagen har under senaste 20-30 åren utvecklats. Den största ut-

vecklingen ligger i vad som anses vara en risk. Till en början var det säkerhetsrisker och

brandrisker som prioriterades men på senare tid har det utvecklats (Molin, 2014). Idag

tar företag även hänsyn till andra risker vilket kategoriseras olika beroende på företagets

omfattning. Enligt Wendestam (2008) förekommer bland annat operativa-, strategiska-

och affärsrisker. Exempel på operativa risker är risker relaterade till anläggningen och

olycksfall som kan uppstå i produktionsprocessen. Vidare exempel på strategiska risker

är politiska beslut och marknadsrisker. Affärsrisker innebär vanligtvis valuta- och kredi-

trisker (Wendestam, 2008). Utvecklingen pågår fortfarande och då främst i vilka risker

företagen väljer att ta upp och hur själva arbetsprocessen utformas (Molin, 2014).

Det finns olika initiativ för att få en bättre kontrollerad överblick angående riskhantering

ur ett verksamhetsperspektiv. Ett av de mer omtalade initiativ som växt fram på senare

tid är ERM1, vilket handlar om att ha ett holistiskt synsätt angående riskhantering i

1 Enterprise Risk Management

6

verksamheten. Vad som menas är att företagen försöker kontrollera samtliga risker sam-

lade istället för varje risk för sig, vilket tidigare var fallet med TRM2. Fördelen med att

hantera riskerna med ett helhetstänk är att organisationen får en mer övergripande för-

ståelse över riskerna samt möjlighet att upptäcka eventuella effekter mellan riskerna

(McShane et al, 2011).

En undersökning gjord år 2010 visade att det mest använda initiativet för europeiska bo-

lag är ramverket COSO ERM utformat av COSO3. Ramverket utvärderar intern kon-

troll över företagets finansiella rapportering och visar hur utformning av riskhantering

ska ske och fungera (Toscha, 2012).

Utveckling av COSO skedde på 1990-talet, men det var i samband med införandet av

den amerikanska lagstiftningen SOX4 som COSO verkligen växte fram. SOX blev aktu-

ellt på grund av redovisningsskandaler som präglade amerikansk ekonomi under tidigt

2000-tal. Bland annat var då företag som Enron och Worldcom på agendan. SOX inne-

bar nya standarder för ledning och synen på ansvarsroller i företag. Svensk kod för bo-

lagsstyrning är Sveriges motsvarighet på SOX, men används mer som riktlinjer än

tvingande regler. Koden syftar främst till att bidra med en positiv utveckling av bolags-

styrningen i företag och på så sätt stärka förtroendet för svenska bolag. Koden gällde

först bara större företag på börsen men blev år 2008 även tillämplig på mindre företag.

Som en följd har de formella kraven på hur företagen styrs ökat. Det har skapat fokus på

begreppet bolagsstyrning i styrelser och bland aktieägare, med krav på företagsledning-

en att visa upp en effektiv riskhantering som en naturlig följd (Svernlöv, 2011).

I Sverige har det, jämfört med andra länder, länge varit ett svagt intresse att lagstifta och

sätta krav på ledning och styrelse inom området. Det yttersta ansvaret för riskhantering

har styrelsen och under senaste åren har ansvaret preciserats och fått en mer klar inne-

börd (Toscha, 2012).

Revisionsbyrån PwC har gjort globala undersökningar under senaste åren som tyder på

att styrelse och ledningsgrupper lägger mer och större vikt vid att utveckla sin riskhante-

2 Traditional Risk Management 3 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 4 The Sarbanes Oxley Act

7

ring, detta eftersom affärsmiljön blir allt mer komplex och volatil5. Efter finanskrisen

klarade sig vissa företag bättre än andra vilket har inneburit att företag som hade det

svårare nu vill komma ikapp sina konkurrenter med hjälp av en förbättrad riskhantering.

En viktig aspekt är hur pass bra riskhanteringen skall skötas för att anses vara tillräcklig.

Balansen mellan nytta och kostnad blir avgörande när ledning avgör om arbetet bör för-

bättrats jämfört med dagens hantering och hur det ska kunna mätas. Att öka förståelsen

om företagets osäkerhet kan innebära en rad konkurrensfördelar (Toscha, 2012).

1.2 Definitioner

Här kommer vi att definiera två viktiga begrepp i uppsatsen, riskhantering och riskre-

dovisning, efter hur de kommer att användas i undersökningen.

“Risk management means taking deliberate action to shift the odds in your favor - in-

creasing the odds of good outcomes and reducing the odds of bad outcomes”

(Borge, 2001, the book of risk, s. 4). Att medvetet skifta oddsen till sin egen fördel ser

vi som en mer allmän definition om riskhantering. Håkan Molin, riskrådgivare på EY6,

berättade för oss under en telefonintervju att det är viktigt att skilja på riskhantering och

riskredovisning (Molin, 2014). Riskhantering enligt vår mening är hur företagen arbetar

med att identifiera och hantera sina risker och med risker menar vi alla sorters risker,

allt från finansiella till operationella risker. Vidare är riskredovisning vanligt förekom-

mande i undersökningen, skillnaden är att vi då menar hur företagen redovisar sina ris-

ker.

1.3 Problemdiskussion

Det har under senare år blivit en bättre riskhantering från svenska börsnoterade bolag

med bättre information och en högre kvalitet gällande risker (Molin, 2014). Det finns

även lagkrav i årsredovisningslagen, 6kap 1§ tredje punkten där det står att upplysning-

ar ska lämnas om: “företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning

av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Molin (2014) på-

talar att ur en investerares perspektiv är det väldigt viktigt att på ett tydligt sätt få så

mycket information som möjligt om de risker som företag står inför. Det kan vara en

avgörande faktor som leder till att en investerare är beredd att betala ett högre aktiepris.

5 Prisrörlighet på bland annat aktier 6 Tidigare Ernst & Young

8

Trots detta bortser många företag från att ha med ett avsnitt i årsredovisningen som tar

upp information om risker som berör verksamheten (Molin, 2014).

Istället för att se möjligheterna med riskhantering, är det många företag som har en ne-

gativ inställning till att nämna ordet risk i sin redovisning. Företag som är medvetna om

sina risker kan på ett bättre sätt hantera dem. Möjligheter som företaget kan se är af-

färsmöjligheter samt påverkan på budget, finansiella mål och strategiska beslut. Företag

kan bättre bemöta intressenter och enklare leva upp till de krav som intressenter har att

ständigt få information kopplade till framtiden . Ser företag möjligheter med riskhante-

ring kan det bli ett hjälpmedel för att uppnå målsättningar och nyttja resurser rätt i en

organisation. Verktyg för att hantera risker i verksamheten skiljer sig åt mellan olika

branscher. De standarder som finns beskriver på ett övergripande sätt syfte, struktur,

mål och processer för riskhantering (Toscha, 2012).

1.4 Frågeställningar

Hur arbetar företagen med riskhantering, följer de någon särskild standard eller har de

utvecklat ett eget system?

Redovisar företagen sina risker och i så fall i vilken utsträckning?

1.5 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för

att hantera och redovisa sina risker.

1.6 Målgrupp

De primära målgrupperna för uppsatsen är främst ekonomistudenter och företagsled-

ningar. Vi anser att uppsatsen kan bidra med kunskap för studenter som i framtiden

kommer i kontakt med redovisning i det dagliga arbetet, men även för företagsledningar

som vill ha mer insikt i ämnet. Vi hoppas även att gemene man ska se uppsatsen som

intressant och lärorik, vilket bidrar med ökad förståelse kring svenska börsbolags risk-

hantering.

9

1.7 Avgränsningar

Vi valde att avgränsa undersökningen till Nasdaq OMX Nordic Stockholm, även kallad

Stockholmsbörsen, och på företag som handlas på mid-7 och large cap8. Stockholmsbör-

sen valdes då vi ville begränsa undersökningen till Sverige för att skapa en större rele-

vans och lättare kunna få kontakt med företag. Att undersöka företag med en omfattande

verksamhet ansåg vi hade ett större mervärde än att undersöka mindre, icke-noterade

svenska företag på grund av olika faktorer. Den främsta orsaken till avgränsningen var

att börsnoterade företag har ett större antal intressenter i form av bland annat aktieägare,

kunder, leverantörer och fordringsägare som har en hårdare kravbild gällande informat-

ionsutbyte från företaget (COSO, 2004).

7 Mid cap, företag med börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro 8 Large cap, företag med börsvärde över 1 miljard euro

10

2 Metod

I kapitlet om metod ska vägval kartläggas och hur resultat i studien växt fram. Veten-

skapliga aspekter såsom insamling av empirsikt material, urvalsstrategier och analys-

metod kommer presenteras. Tillsammans med att beakta forskningsetiska överväganden

kommer läsaren skapa sig en uppfattning kring viktiga beslut om tillvägagångssätt samt

upplägg för studien.

2.1 Förförståelse

Vi som har författat uppsatsen går det tredje och sista året på ekonomprogrammet med

inriktning mot ekonomistyrning och redovisning. Det valda ämnet i uppsatsen växte

fram när vi fick uppfattningen om att riskredovisning i framtiden kan komma att bli ett

arbetsområde för oss. I och med vår utbildning har vi en bra grund och kunskap om re-

dovisning, men kunskapen inom det valda ämnet riskhantering är inte lika bra. Att

komma in med liten vetskap om ett ämne ger både för och nackdelar, ur en positiv syn-

vinkel kunde vi på ett mer öppet sätt ta till oss av vad vi fick fram då inga förutfattade

tankar fanns. Samtidigt kan den teoretiska referensramen påverka och försumma det kri-

tiska tänkandet och göra att brister inte upptäcks.

2.2 Forskningsstrategi

När strategi för undersökningen valdes stod det mellan kvalitativ och kvantitativ (Patel

& Davidsson, 2011). Valet blev att använda en kvalitativ strategi och tyngdpunkten är

att samla in empiri från ett fåtal intervjuer.

Med en kvalitativ undersökning ges ett mer djup i ämnet eftersom intervjufrågorna och

svaren kan bli mer precisa och följdfrågor kan ställas på svaren (Patel & Davidsson,

2011). Kvalitativ forskning handlar oftast om att se på ett stort antal variabler och ett li-

tet antal individer och information ska som sagt analyseras på djupet hänfört till ett spe-

cifikt fenomen (Olsson & Sörensson 2011). Frågeställningar som “hur och varför” läm-

par sig mer till kvalitativa studier och forskaren strävar efter att försöka förstå ett feno-

men i den sociala världen (Bryman & Bell, 2013). Vi vill med denna undersökning för-

söka förstå och förklara hur företag arbetar med sin riskhantering. Därför anser vi att en

kvalitativ undersökning är bäst lämpad, då vi kan använda oss av intervjuer som kan ge

oss mer utvecklade svar.

11

2.3 Forskningsansats

Det centrala problemet är hur teori och empiri ska kopplas. Här har forskaren tre olika

vägar att gå för att se förhållandet mellan teori och empiri, deduktivt, induktivt eller ab-

duktivt arbetssätt. Deduktivt arbetssätt innebär att forskaren utgår ifrån befintliga teo-

rier och principer och utifrån dessa drar slutsatser. Med andra ord finns det en teori som

visar relationer mellan olika förhållanden i verkligheten (Patel & Davidson, 2011). Det

andra förhållandet, induktion, handlar om att forskaren utgår från upptäckter i verklig-

heten. Själva upptäckterna bearbetas sedan och kopplas samman för att bilda en teori.

Abduktion är ett förhållningssätt där forskaren växlar mellan deduktion och induktion,

med hjälp av induktion ger forskaren information om området som berörs av forskning-

en. Genom deduktion ökas sedan kunskapen vilket sker på grund av att studera tidigare

teoretiska grunder. Abduktion har alltså en koppling mellan det teoretiska perspektivet

och tolkning som forskare gör av verkligheten (Olsson & Sörensen, 2011). I forsknings-

arbete används ofta abduktion och en fördel är att med hjälp av tidigare teorier få en mer

trovärdig tolkning av verkligheten. I och med att insamling av sekundärdata inom om-

rådet samt att teoretisk anknytning har hämtas, för att sedan stämma av verkligt utfall

inom området har ett abduktivt förhållningssätt valts.

2.4 Datainsamling

2.4.1 Primärdata

Informationsinsamling har en central roll vid tillämpning av kvalitativ forskningsmetod.

Syftet är att karaktärisera något och detta sker genom att söka beskrivningar och mo-

deller som bäst beskriver området. Primärdata är insamlat till ett specifikt ändamål med

ett specifikt syfte. Olika typer av insamling är intervju, fokusgrupp, observation, fallstu-

dier och skrivna dokument/texter. Gemensamt för all insamling av primärdata vid kvali-

tativ forskning är tidsåtgång (Olsson & Sörensen, 2011).

Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer hos svenska börsnoterade företag. En

fysisk intervju ökar trovärdigheten i inkomna svar eftersom forskare kan föra observat-

ioner under intervjuerna. Tyvärr hade vi inte möjlighet att genomföra bokade intervjuer

fysiskt utan det skedde över telefoni på grund av ekonomiska begränsningar. De flesta

intervjupersoner fanns på plats i Stockholm och Malmö vilket skulle innebära kost-

samma resor. På så sätt hade vi inte möjlighet att genomföra observationer när primär-

data samlades in.

12

De intervjuer som genomfördes var uppbyggda med låg standardisering och struktur

vilket passar när syftet är att göra en kvalitativ analys av det insamlade resultatet (Patel

& Davidson, 2011). Låg standardisering innebär i detta fall att frågorna gav intervjuper-

sonen utrymme för att svara fritt med egna ord. Intervjufrågorna var formulerade i för-

väg och ställdes i den ordning som föll sig bäst in i de enskilda fallen, med andra ord en

låg grad av strukturering. Enligt Olsson och Sörensen (2011) bör intervjuns syfte och

problemformulering vara väldefinierat för att lyckas uppnå ett bra resultat. Förberedel-

ser skedde genom att upprätta en intervjuguide. På så vis försäkrade vi oss om att inte i

alltför stor utsträckning hamna utanför ramarna utan fick ett hjälpmedel och kunde

medvetet kontrollera att intervjun ändå berörde de områden som var tänkta att diskutera.

Under telefonintervjuerna var alla tre medverkande varav en ställde frågor och de två

övriga antecknade.

2.4.2 Sekundärdata

Primärdata som samlades in under intervjutillfällen ses inte som tillräckligt för att ge-

nomföra studien. Information som hämtas från andrahandskälla kallas sekundärdata.

Datamängden är insamlad vid ett tidigare tillfälle och i ett annat syfte än i vilket den an-

vändes för. Vi hämtade information från medverkande företags årsredovisningar, detta

för att enklare analysera kvalité och trovärdighet från de svar som kom i intervjuer. Vi-

dare har litteratur, forskningsartiklar och internet varit ett bidrag för insamling av se-

kundärdata. Nackdelar med den här typen av datainsamling är att det kan vara proble-

matiskt att stämma av ursprungliga källor då andra författare redan gjort en tolkning uti-

från sitt eget perspektiv. Sekundärdata är även svårtillgänglig och otillräcklig i många

undersökningar vilket ses som nackdelar (Olsson & Sörensson, 2011). Fördelar som vi

haft med att nyttja sekundärdata är både tids- och resursbesparing. Det skapar även en

bra bild kring bakgrundsinformation och bidrar med variation då andras tankar ingår.

2.5 Urval av företag

Genom mail kontaktades sammanlagt ett trettiotal företag på Stockholmsbörsen med en

förfrågan om de var intresserade av att delta i undersökningen. Anledning till ett mass-

utskick var problematiken med att få företag att ställa upp och hinna med att genomföra

intervjuer inom den tidsram som fanns. Exempelvis inkom svar från företag att de en-

bart kunde tänka sig att deltaga om uppsatsen var helt inriktat på deras organisation.

13

Vi valde att bortse från ett par branscher på grund av att de genom hårdare lagstiftning

är mer styrda. Det är främst bank- och försäkringssektorn som har kommit längst med

lagstiftningen genom baselfördragen och solvens II. Detta är regelverk som berör hante-

ring av kreditrisker, marknadsrisker och operationella risker samt hantering av försäk-

ringsrisk och likviditetsrisk (Wendestam, 2008). Vi anser att ett större intresse finns att

hämta hos företag som inte har en sådan typ av reglering utan har en större valmöjlighet

gällande riskhantering. Detta mynnade ut i att sex företag valdes, Axfood AB, Holmen

AB, Swedish Match AB, Trelleborg AB samt två företag som ville vara anonyma i

undersökningen.

2.6 Forskningsetik

Viktigt vid en undersökning är att på rätt sätt förhålla sig till forskningsetiska krav som

råder. Vi har tagit del av Patel och Davidsons (2011) syn på vilka kraven är och på så

sätt fått en klar bild över området. Till en början är det viktigt att tänka på integritetsfrå-

gor, att alla uppgifter som inhämtats har behandlats konfidentiellt om så önskats (Patel

& Davidson, 2011). Vi var noggranna att upplysa personerna kring detta, både i den

allmänna information som skickats i samband med bokning av intervjuer, men även un-

der själva intervjuprocessen. Vi har tagit upp frågan om rätt till anonymitet med våra re-

spondenter, om vi får lov att använda oss av namn på företag och intervjuperson. Slutli-

gen informeras det att intervjupersonens svar är frivilligt och vi anser att det är viktigt

att upplysa respondenterna om de forskningsetiska principerna för att motivera till med-

verkan i vår undersökning.

2.7 Källkritik

Att kritiskt granska alla källor är viktigt för att skapa en trovärdig uppsats. Det var extra

viktigt när vi granskade företagens årsredovisningar att vi var kritiska. Då det är de

själva som har skrivit och kan ha vinklat det för att se så bra ut som möjligt, vilket kan

ge en felaktig bild. Att vara kritisk till annan sekundärdata var också viktigt då författa-

ren kunde ha lagt in egna åsikter och tankar som kunde ha påverkat. Däremot när vi an-

vände oss av vetenskapliga artiklar kunde vi vara mindre kritiska då dessa är granskade

på ett helt annat sätt. När vi samlade in primärdata i form av intervjuer var det viktigt att

vara kritisk till det också eftersom intervjupersonen kunde undanhålla information som

kunde påverka vårt utfall.

14

Gällande förberedelser inför intervjuerna var frågan om utskick av frågor i förväg skulle

göras eller inte. Att skicka frågorna innan intervjun gör att den intervjuade kan förbe-

reda sig och därmed komma med mer genomtänkta svar. Personen kan också ha inhäm-

tat information som denne inte hade från början vilket kan vara både en för- och nack-

del. Risken är dock att få standardiserade svar och mindre spontanitet vilket innebär att

intervjun inte blir lika djupgående och personlig. Kritik kan även riktas mot antalet in-

tervjuade företag. Då tidsramen för undersökningen gjorde att ett så stort urval inte

kunde intervjuas, vilket minskar trovärdigheten och en felaktig generalisering kan lätt

uppstå. Kritik kan riktas mot valet av referensram eftersom vi besitter en liten förförstå-

else och på så sätt inte kunnat vara kritiska till informationen.

15

3 Referensram

I detta avsnitt presenteras teorier som används i studien. Det teoretiska ramverket har

funnits som underlag när vi analyserat och kommit fram till slutsatser kring insamlad

empiri.

3.1 Motivering till val av referensram

Kontroll, styrning och redovisning med hänsyn till riskhantering har kommit att bli ett

lagkrav för att bedriva näringsverksamhet i vissa länder. Vi har här valt att presentera de

tre standarder och ett regelverk som tagits fram för svenskt näringsliv. De tre ramverk

som valts är FERMA, ISO 31000 och COSO ERM. En undersökning gjord av FERMA

gav resultatet att dessa tre var de mest använda ramverk på europeisk marknad (Ferma,

2010). Vidare valdes Svensk kod för bolagsstyrning som i uppsatsen ibland kommer

benämnas som “koden” eller “bolagskoden” gäller för alla börsnoterade bolag i Sverige.

Koden tillämpas efter “följ-eller-förklara-principen”, vilket innebär att bolagen som inte

följer koden måste motivera varför de inte gör det. Eftersom koden innehåller rutiner

som ska säkerställa att principer för finansiell rapportering och internkontroll följs så

anser vi att det är ett viktigt regelverk kopplat till riskhantering. Dessa tre standarder

och svensk kod för bolagsstyrning kommer användas för att ge en bättre förståelse över

vad riskhantering innebär och hur företag ska gå till väga för att få ut så mycket som

möjligt av sin riskhantering.

3.2 FERMA

Medlemsorganisationen FERMA9 är ledande i Europa för risk management och har till-

sammans med ett antal intresseorganisationer skapat en standard. I Sverige har FERMA

en svensk organisation, SWERMA10, som arbetar med att utveckla och driva riskhante-

ring framåt. Frågan om styrelsens ansvar för att risker hanteras på ett tillräckligt kon-

trollerat sätt är viktig och standardens innehåll ger en struktur för hur arbetet med risk i

en organisation borde fungera och hur en riskhanteringsprocess ser ut (Wendestam,

2008; Ferma, 2003).

9 Federation of European Risk Management Associations 10 Swedish Risk Management Association

16

Sammanlagt innehåller processen sju områden och målet ska vara att uppnå nytta för

både varje enskild aktivitet och för helheten på kort och lång sikt. Riskvärdering inne-

fattar alla påverkande faktorer i samband med riskhantering vilka är flertalet och ofta

betyder osäkerheter. Riskanalys tar upp identifiering och tydliggörande kring alla risker

som företaget är utsatt för. Tyngdpunkten ligger i att kategorisera risker efter osäkerhet

och vilka konsekvenserna blir om riskerna inträffar (Ferma, 2003).

Ferma (2003) belyser att risker kan kategoriseras på ett antal sätt, vilket är enligt föl-

jande; strategiska, taktiska, operativa, ekonomiska, kunskap och information, efterlev-

nad, projektrelaterade, processrelaterade. Strategiska risker kännetecknas av sådana

risker som kopplas till långsiktiga målsättningar och påverkas av exempelvis politiska

beslut, ändring av lag och regelverk, omvärlden och tillgång av kapital. När det rör sig

om taktiska risker handlar det om hur organisationen gått tillväga för att uppnå strate-

giska mål. Operativa risker är sådana inom det dagliga arbetet, exempelvis förlust av

nyckelpersoner eller kvalitetsbrister. Vidare finns ekonomiska risker vilka är relaterade

till ekonomistyrningen och påverkan från yttre faktorer, exempelvis valutarisker, till-

gång av krediter och förändring i räntor. Kunskaps- och informationsrisker är som det

låter risker som kan uppstå vid kunskapsresurser, kommunikation och informationshan-

tering. Risker som hänför sig till olika regelverk som exempelvis hälsa och säkerhet,

miljö, konsumentskydd och författningar är kategoriserade som efterlevnadsrisker

(ibid.).

Slutligen finns två kategorier till gällande risker vilka är projektrelaterade och process-

relaterade. I förstnämnda, projektrelaterade, tillhör risker som uppstår vid alla aktiviteter

som drivs i projektfrom. Processrelaterade är risker som hänför sig till processer som

organisationen arbetar efter. Alla de risker som kategoriseras bör beskrivas på ett struk-

turerat sätt. Detta kan ske med hjälp av tabeller men även genom kvantitativa metoder

där kalkylering blir en viktig faktor. Vid bedömning av risker sker en jämförelse med

organisationens acceptabla nivå. Detta kan vara utformat på olika vis såsom lagkrav,

nyttokostnad, betydelse för intressenter men även miljömässiga faktorer. Med hjälp av

bedömningen kan organisationen sortera och skapa en uppfattning om hur pass allvar-

liga risker är för organisationen och besluta om åtgärder bör vidtas. Slutligen är rappor-

17

tering och kommunikation ett måste i organisationen. Styrelse och ledning måste få in-

formation om särskilda ändamål för att kunna styra organisationen gynnsamt gällande

riskhantering. Även personalen måste ha viss information för att hantera risker i deras

arbetsuppgifter. Informationsflödet är alltså viktigt internt men det är än så viktigt att

föra en extern dialog och informera intressenter angående risker och hur väl organisat-

ionen uppfyller de målsättningar som finns gällande riskhantering (ibid.).

3.3 Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning kom till för att öka förtroendet för bolagen hos allmän-

heten och på så vis stärka den svenska kapitalmarknaden, vilket i sin tur stärker den in-

ternationella kapitalmarknaden. God bolagsstyrning innebär att ledstjärnan i bolagen är

ägarnas intresse. Bolagskoden är en regelsamling för bolagsstyrning och infördes på

Stockholmsbörsen den 1 juli 2005. Koden var då tillämplig på alla företagen som var

listade på A- listan och de större företagen på O-listan. Dessa listor grundade sig på hur

omsatta företagen var på börsen, där de på A- listan var mest omsatta. Listorna är nu er-

satta av large-, mid- och small cap. Den 1 juli 2008 kom förslaget att koden skulle gälla

för alla företagen på Stockholmsbörsen oavsett storlek. Anledningen till ändringen var

främst att det ansågs lika viktigt för de mindre bolagen att ha en bra bolagsstyrning. En

ändring gjorde även så att Sverige var på samma linje som övriga medlemsländer i EU,

där de flesta börsbolag följer en nationell bolagsstyrningskod (bolagsstyrning.se).

Syftet med bolagskoden är att den ska fungera som ett komplement till gällande lag-

stiftning och ange en norm för vad som är god bolagsstyrning. Företagen är dock inte

tvingade att följa denna norm utan kan frångå den på vissa punkter. Däremot måste de

kunna motivera varför de inte följt normen och tydligt visa hur de frångått från den. I

koden tas regler upp avseende information om bland annat bolagsstyrning, bolags-

stämma samt styrelsens uppgifter, storlek och sammansättning (Bolagsstyrningskolle-

giet, 2010). Det står bland annat “Styrelsen ska årligen i en bolagsstyrningsrapport och

på sin webbplats informera aktieägare och kapitalmarknad om hur bolagsstyrningen i

bolaget fungerar och hur bolaget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning” (Bolags-

styrningskollegiet, 2010, s. 23).

18

När koden togs fram angavs vissa principer som ska vägleda hur koden ska verka. Ko-

den ska:

● Skapa förutsättningar för utövandet av en aktiv och ansvarstagande ägarroll

● Skapa en tydlig och väl avvägd roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, sty-

relse och ledning

● Värna om att aktiebolagslagens likabehandlingsprincip tillämpas i praktiskt

handling och skapa största möjliga öppenhet gentemot ägare, kapitalmarknad

och samhället i övrigt (Svernlöv, 2011).

3.4 ISO 31000:2009

Är en internationell standard som innehåller principer och generella riktlinjer för risk-

hantering. Standarden kan användas av offentliga, privata eller kommunala verksamhet-

er, organisationer, grupper eller individer när de arbetar med riskhantering (SIS.se).

Organisationer ställs inför externa och interna influenser som skapar osäkerhet gällande

deras målsättning. Den effekt som osäkerheten har på en organisations mål kallas för

risk. Alla organisationer hantera risker i någon form av utsträckning, detta kan ske på

hela organisationen eller på vissa nivåer, områden eller bara på enskilda projekt (SIS,

2009).

För att riskhanteringen ska bli mer effektiv ger standarden ISO 31000 ett antal principer

och riktlinjer som företagen kan följa. Standarden ger rekommendationer om att organi-

sationer ska utforma ett ramverk för sin riskhantering och sedan ständigt försöka för-

bättra det. Ramverket för organisationens riskhantering ska implementeras och vara in-

tegrerat med företagets strategi, styrning, ledning och kultur (ibid.).

Syftet när ISO 31000 togs fram var således inte att skapa en riskhanterings modell som

skulle se ut på samma sätt i alla organisationer. Hur varje enskild organisation ska ut-

forma sin riskhantering beror på deras struktur, mål, kontext, process, tjänster, tillgångar

och kultur. Standarden fungera inte som en certifiering utan ger riktlinjer och harmoni-

serar med redan befintliga och kommande standarder genom att tillhandahålla ett ge-

19

mensamt tillvägagångssätt som stöd till dessa. Standarden är anpassad för att flera olika

intressenter ska kunna använda den, både de som ska utveckla en riskhanteringspolicy,

de ansvariga för att risker hanteras, de som utvärdera ett företags riskhantering och för

de som utvecklar nya standarder (SIS, 2009).

Standarden ger organisationer elva principer som de borde följa på alla nivåer inom fö-

retaget för att få en lyckad och effektiv riskhantering. Dessa principer är en av tre punk-

ter som standarden trycker på, de andra två är ramverk och processer. Principerna är

grunden för att ta fram en riskhanteringspolicy som ska genomsyra hela organisationens

arbete med riskhanteringen. Ramverket i sin tur förklarar hur en framtagen riskhante-

ringspolicy ska implementeras i organisationen och sedan kontinuerligt granskas för att

kunna förbättras. Processen förklarar hur organisationer kan gå till väga från att risken

identifieras till att den behandlas. En viktig del i processen är att organisationen bör föra

en dialog med både interna och externa intressenter om hur riskhanteringen ska gå till.

Mål för vad som eftersträvas både internt och externt ska också tas upp under processen

och bejakas (ibid.).

3.5 COSO ERM

COSO har tagit fram ett ramverk för att underlätta och låta alla typer av företag förstå

och bättre hantera sina riskmiljöer. Det hela tog sin början år 2001 när COSO slöt kon-

trakt med revisionsbyrån PWC för att utveckla en gemensam enhetlig definition för

riskhantering. Resultatet blev COSO ERM ramverk och själva definitionen var följande;

“Enterprise risk management, ERM, är en process som påverkas av ett företags sty-

relse, ledning och annan personal. ERM tillämpas i en strategisk miljö och i hela före-

taget samt är utformad för att identifiera potentiella händelser som kan påverka företa-

get. För att ge rimlig säkerhet avseende hur väl organisationens mål uppnås hanterar

ERM risker för att vara i sin riskaptit.” (Översatt från Moeller, 2011, s. 53).

Risk enligt COSO betyder en möjlig händelse i framtiden som negativt kan påverka fö-

retagets strävan att nå målsättningar. Ramverket är anpassat för att kunna nå organisat-

ionens målsättningar vilket delas in i fyra kategorier; strategiska mål, operativa mål,

20

rapporteringsrelaterade mål samt efterlevnadsrelaterade mål. Med hjälp av en övergri-

pande riskhantering kan organisationen försäkra sig om till en rimlig nivå att målsätt-

ningen kommer kunna uppnås inom de olika kategorierna. Riskhanteringen består av

åtta komponenter som behövs för att uppnå målsättningen och utgår från hur ledningen

driver företaget. Komponenterna handlar om den interna miljön, hur arbetsklimatet är

utformat och hur medarbetare förhåller sig till ledningens riskhanteringsfilosofi som ge-

nomsyrar verksamheten. Vidare ska riskhantering säkerställa att ledningen formulerat

målsättningen inom ramen för den riskaptit som finns i verksamheten. Externa och in-

terna händelser som sedan påverkar målsättningen måste preciseras som risker och möj-

ligheter (Wikland, 2007).

Risker ska analyseras med utgångspunkt för sannolikhet för att de inträffar och ledning-

en ska utforma vilka åtgärder som ska vidtas för att reducera riskerna så mycket som

möjligt. Slutligen är det viktigt att kontrollera och föra riktlinjer över att riskåtgärder

genomförs och övervaka genom uppföljning och ledningsaktiviteter. Information och

kommunikation ska även regelbundet ske inom organisationen. Komponenterna är ett

kriterium för en effektiv riskhantering och alla anställda har något form av ansvar. På så

sätt handlar riskhantering om att ha ett helhetstänkande inom organisationen. Riskhante-

ringsprocessen ska vara flexibel och kunna anpassas till förändringar som är av yttre

och inre miljö, på så sätt kan företag möta framtida hot på ett bra sätt (ibid.).

21

4 Empiri

I följande kapitel, empiri, är insamlat material från intervjuerna samlade. Val av upp-

lägg blev att presentera företag var för sig istället för att utgå från frågorna och fram-

föra ett samlat svar från företagen. Vi anser att det blir enklare för läsaren att förstå fö-

retagens förhållningssätt genom detta upplägg då det ger ett helhetsperspektiv om före-

taget. Till en början ges en företagspresentation, för de företag som inte är anonyma.

Därefter presenteras intervjuerna för att avslutas med data från årsredovisningar.

4.1 Håkan Molin

För att få en ökad förståelse och en syn på riskhantering från ett annat perspektiv valde

vi att ha en intervju med Håkan Molin, EY, som är med och delar ut pris till det företag

som bäst redovisar sina risker. Därför anser vi att han kan ge oss en bra bild om ämnet

och vad en god riskhantering handlar om.

Angående priset som EY årligen delar ut till det företag som bäst redovisar sina risker i

årsredovisningen, berättar Molin att de utgår från en modell med fyra kriterier. Dessa är

tillgänglighet, arbetssätt, riskhantering i strategin och riskbeskrivning. Men priset behö-

ver inte alltid gå till det företag som är bäst på alla punkter utan tanken med priset är att

lyfta fram bra exempel på hur en riskredovisning kan se ut. Det är därför som det alltid

är nya vinnare varje år, då olika företag och branscher har olika bra saker att lyfta fram.

När de granskar företag är det inget krav att de ska ha utgått från någon standard även

om det inger en viss grad av trovärdighet. Molin menar på att det syns om ett företag

har en bra grund för sin redovisning eller om det är någon på marknadsavdelningen som

har satt i ihop något. Dock är det viktigt att ta upp att företagen bara ska använda stan-

darderna som riktlinjer och inspiration eftersom de standarder som finns bara är en mall

över en verklighet som inte riktigt finns.

Molin påtalade svårigheten med att mäta effekten av företagens riskhantering och mel-

lan år 2012-2013 gjorde Molin och EY en studie på detta. En extern firma som arbetar

med analys fick då i uppdrag att jämföra mognaden av ett företags riskhantering med

utvecklingen av deras historiska avkastning. Där framkom det att företag som hade

bättre riskhantering även hade bättre avkastning, dock ska det påpekas att det är oklart

22

om sambandet ligger i företagens riskhantering eller om det bara är bra företag. Men

studien påvisar också att bolag med dålig riskhantering även hade haft sämre utveckling

på sin avkastning.

På frågan om varför det är så många företag som fortfarande inte redovisar sina risker

berättade Molin att de flesta företag har med det som upplysningar i noter. Men EY ser

inte det som tillräckligt även om det räcker enligt årsredovisningslagen. Han tror att

många företags problem med riskredovisningen är avvägningen på hur transparenta de

ska vara. Detta eftersom det är en balans mellan hur mycket framtidsinformation de vill

ge sina intressenter, då riskredovisningen som ges i princip är den ända information som

ges om framtiden, och hur mycket information om sina risker som de vill ge sina kon-

kurrenter. Det skiljer också mellan olika branscher där till exempel finanssektorn ligger

långt fram medan till exempel mediesektorn inte är på samma nivå.

I framtiden är Molin säker på att det kommer bli ett striktare regelverk men han skulle

istället vilja se en form av god praxis. Då allmänheten ska investerar med sina sparade

pengar i olika bolag bör alla bolag har någon form av miniminivå av standard. Det ska

dock inte vara en mängd detaljerade regler utan istället mer principstyrt.

4.2 Anonymt företag A

Ett företag inom tillverkningsbranschen som är noterat på NASDAQ OMX Stockholm,

Large cap. Företaget har valt att förbli anonymt i undersökningen och vi genomförde en

intervju med en anställd som hade god inblick i verksamhetens riskhantering.

Företaget har under en längre tid arbetat med riskhantering men det var vid år 2009 som

de började arbeta efter Business Continuity Management, som är ett Corporate Go-

venance Policy dokument. Där har alla företagen i koncernen skrivit på att de ska följa

och arbeta efter policyn som innehåller riktlinjer för hur de ska hantera risker inom alla

möjliga områden, allt från kontraktshantering till de finansiella aspekterna. Modellen för

deras riskhantering är egenutvecklad med grundläggande parametrar från de standarder

som finns. De utgår även från svensk kod för bolagsstyrning.

När de ska identifiera risker finns inget fokus på de mindre utan undersökning sker end-

ast på större risker som kan ställa till problem för företaget. Fokus ligger på de risker

23

som kan orsaka avbrott i tillverkningsprocesserna. När riskerna identifierats görs en bu-

siness impact analys där riskerna analysera och delas upp i långa och korta avbrott där

de långa avbrotten prioriteras. Därefter görs en lost provention vilket innebär att räkna

ut vad det skulle kosta om en risk inträffade, till exempel en brand. Varje bolag i kon-

cernen har sin egen riskidentifiering som de sen gör sin business impact analys och lost

prevention på.

4.2.1 Årsredovisning

Företaget har använt sig av riskredovisning så långt som vi kan komma i deras årsredo-

visning (2002) och det benämns “Finansiell riskhantering” samt “Operationell riskredo-

visning”. Dessa två kapitel har sedan många underrubriker så som till exempel “valuta-

risker” och “risk för kundförluster”. Vidare finns flertal stycken där risker benämns och

hur de ska undvikas, exempelvis inom hälsa och säkerhet. Rutiner finns som syftar till

att identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Dessa ru-

tiner omfattar bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering, progno-

ser och förändring i redovisningsregler för att säkerställa att de följs korrekt (Anonymt

företag A, 2013).

4.3 Anonymt företag B

Ett börsnoterat företag på Stockholmsbörsen, Mid cap. Verksamhet bedrivs inom bran-

schindex dagligvaror och företaget kommer på grund av önskemål förbli anonymt i

undersökningen. Efter kontakt med företaget om vår undersöknings innehåll fick vi

kontaktuppgifterna till vår intervjuperson som jobbade på företagets ekonomiavdelning

och som ansågs ha god kunskap inom ämnet.

Till en början förklarade intervjupersonen att företaget under längre tid hanterat risker.

Efter börsnotering uppkom särskilda krav, bland annat inom finansiella risker och hur

de skulle hanteras. På frågan om verksamheten utformat sin riskhantering efter en stan-

dardmodell svarar intervjupersonen att det finns utarbetade system som skiljer sig över

affärsområden. Företaget följer med andra ord ingen standard utan har utformat sitt eget

förhållningssätt. Däremot följer företaget svensk kod för bolagsstyrning.

Vidare berättade intervjupersonen att det inte finns någon speciell avdelning som har ett

riskansvar utan ansvar finns på chefsnivå, exempelvis har ekonomichefen ansvar för de

24

finansiella riskerna i företaget. På frågan om alla anställda har en bra bild över vilka ris-

ker som finns svarade intervjupersonen att de ska läsa verksamhetsrapporter som inne-

håller ett riskområde. De centrala risker som företaget hanterar framgår på företagets

hemsida och är framförallt säsongs- och väderleksberoende. Ett projekt pågår i dagslä-

get för att säkra upp klimatrisker. Vi avslutade intervjun med att diskutera synen på

framtida aspekter gällande riskhanteringen. Intervjupersonen gav svaret att verksamhet-

en har en egen jurist som ständigt ser till att ny reglering följs.

4.3.1 Årsredovisning

Företaget har redovisat sina risker sedan år 2000 och kapitlet benämns som “Möjlighet-

er och risker” i förvaltningsberättelsen. Företaget har en bra och tydlig struktur på ka-

pitlet med underrubriker och kapitlet avslutas med en känslighetsanalys på hur resultatet

skulle påverkas om en parameter ökades eller minskades med en procentenhet (Ano-

nymt företag B, 2013).

4.4 Axfood AB

Axfood bildades år 2000 genom sammanslagning av Hemköp, D&D Dagligvaror, Spar

Inn Snabbgross, Spar Sverige och Spar Finland. Idag bedrivs handel med dagligvaror

inom detalj- och partihandeln i Sverige. Av dagligvaruhandeln i Sverige har Axfood

omkring 20 procent av marknadsandelarna. Axfood är noterat på Nasdaq OMX Stock-

holm AB, Large cap. En av koncernens mest igenkända verksamheter är Willys som

idag bedrivs som en matvarubutik och har som konkurrensstrategi att erbjuda kunder

den billigaste matkassen. Intervju hölls med Per Örtenholm, head of security, som var

den på företaget med störst insikt i företagets riskhantering.

Örtenholm berättade inledningsvis att företaget hanterat risker sen starten år 2000 men

att det på allvar tog fart runt åren 2005-2006. Det finns inte någon uttalad riskhanterings

funktion i företaget i dagsläget men det är något som finns i tankarna för framtiden. Vi-

dare beskrev Örtenholm att riskhantering sker på olika platser i koncernen, dels i bu-

tiksvärlden men även i lagerdelen. Ett stort fokus är på områden som brandrisk, IT och

leverans av hållbar mat. En stor brand i företagets lagerlokaler skulle innebära otroligt

stora konsekvenser då företaget behöver leverera till dagligvarubutikerna konstant. Fö-

retaget har utvecklat ett eget riskhanteringssystem men jobbar internt utifrån COSO

ERM, de förhåller sig även till svensk kod för bolagsstyrning.

25

4.4.1 Årsredovisning

Företaget har sedan år 2009 ett eget avsnitt för sina risker och sin riskhantering i årsre-

dovisningen. På fyra sidor tar de på ett bra sätt upp sina risker, från operativa och strate-

giska till de finansiella. Där de under operativa och strategiska risker tar upp åtta olika

risker, från brandrisk till risk för arbetsmarknadskonflikt. Under det finansiella tar de

upp fem olika risker, till exempel valutarisk och ränterisk. Till varje risk beskrivs hur de

arbetar med just den risken. Efter det bedöms varje risk efter sannolikheten att den in-

träffar, på en skala mellan grön, gul och röd. På samma sätt bedöms konsekvensen om

risken skulle uppstå, här visar de också om de är försäkrade mot risken (Axfood, 2013).

4.5 Holmen AB

Holmen är en skogsindustrikoncern noterat på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap.

Koncernen består av tre produktionsorienterade och två råvaruorienterade affärsområ-

den. Tillverkningen är uppdelad i tryckpapper, kartong och trävaror. Affärsområden ut-

görs av tre produktinriktade vilka är Holmen Paper, Iggesund Paperboard och Holmen

Timber. Verksamheten har även två råvaruinriktade affärsområden vilka är Holmen

Skog och Holmen Energi. Holmen Skog är en av de största skogsägarna i Sverige och

förser verksamhetens produktområden med material. Det andra råvaruinriktade affärs-

området, Holmen Energi, hanterar egen- och delägd vind- och vattenkraftproduktion.

Företaget verkar på en global marknad och har produktion i länder som Spanien och

Storbritannien. Omkring 90 procent av försäljningen sker i Europa. Johan Ahlbäck,

front office manager, var den som intervju hölls med och kunskapen inom ämnet gällde

framförallt de finansiella riskerna. Intervjun hölls med Ahlbäck då han ansågs vara den

mest kunnige inom företaget.

Ahlbäck gav inledningsvis en bakgrund om företaget och förklarade sedan att företaget

hanterat risker långt tillbaka i tiden. Det har inte varit någon direkt tidpunkt som fått

riskhanteringen att bli en viktig del i företaget utan det har varit ett ständigt berört om-

råde. Koncernstab Ekonomi och Finans hanterar finansiering och finansiella risker uti-

från en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av låg risknivå. De fem olika af-

färsområdena ansvarar för affärsverksamheten och hanterar affärsmässiga risker som

exempelvis kreditrisker gentemot företagets kunder.

26

Ahlbäck berättade att det finns personal på företag som på heltid arbetar med att hantera

och kontrollera riskhantering och överlag vet personal var man vänder sig vid eventuella

frågeställningar. Ett exempel på hur företag går tillväga med riskhantering är kopplat till

energifrågor. Ett energiråd med personal på ledningsnivå samlas och går igenom even-

tuella riskhanteringsåtgärder. På så sätt jobbar företaget med att beslut tas från led-

ningsgrupper som är insatta. Varje chef i ledningsgruppen är ansvarig för att se till att

arbetet fungerar i riktlinjer med beslut som fattas. Ett annat forum för riskhantering är

de månadsvisa mötena som hålls för att gå igenom finansiella risker. Mötena hålls för

att hålla fokus på de framtida risker som finns, till exempel om ny finansiering ska tas

upp eller om räntan ska låsas.

Företaget har utvecklat ett eget förhållningssätt gällande riskhantering som är i likhet

med standarder som finns. När det gäller regler och struktur för att styra och leda före-

taget tillämpar Holmen svensk kod för bolagsstyrning. Vidare förklarade Ahlbäck att

Holmen jobbar mot ratingbolaget Standard & Poors standard gällande finansiering, som

har bestämmelser kring hur finansieringen ska se ut idag och i framtiden, givet den ra-

ting som Holmen har.

Företaget har en god överblick på riskhantering och har genom åren på egen hand, samt

med influenser från andra, arbetat fram ett sätt för att hantera de risker som finns. Före-

taget har som tidigare nämnts anställda som regelbundet arbetar inom området. De

främsta riskerna inom organisationen är marknad, valuta, ränta, finansiering, krediter,

anläggning och miljö. Riskhantering har länge varit en del av företaget och märkbara

effekter kring hanteringen märks av genom olika mätningar. Det finns dock risker som

exempelvis anläggningsrisker och miljörisker som är än svårare att mäta, men även här

har företaget personal som arbetar kring området.

Avslutningsvis svarade Ahlbäck att inom framtida arbete gällande riskhantering har

Holmen inga större förändringar i sikte utan arbetar regelbundet med att förbättra risk-

hanteringen. Genom kontakt med bankverksamhet och andra finansavdelningar håller

sig företaget uppdaterad kring nya regelverk som växer fram inom riskhantering.

27

4.5.1 Årsredovisning

Holmen redovisar i sin årsredovisning för 2013 sina risker på fyra sidor under ett kapitel

som de benämner “Riskhantering”. Företaget har redovisat sina risker under hela 2000-

talet, men utseendet har förändrats och har fått en större del av årsredovisningen efter

hand. Dessa risker har delats upp i sju grupper som är följande: Pris & Marknad, Valuta,

Ränta, Finansiering, Krediter, Anläggningar samt Miljö (Holmen, 2013).

4.6 Swedish Match AB

Swedish Match är en industrikoncern, noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Large

cap. Koncernen Swedish Match grundades 1994, men de två företag som slogs samman

har sin grund på 1910-talet. Företaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer kvali-

tetsprodukter inom snus, andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt tändpro-

dukter (tändstickor och tändare). Produkterna säljs över hela världen och tillverkningen

sker i sex länder. Koncernens största marknader är Skandinavien och USA (swedish-

match.com). Efter kontakt med företaget skickades vi till vår intervjuperson som hade

en god inblick i företagets riskhantering. Intervjupersonen valde att förbli anonym.

Företaget har arbetat med ERM i omkring 10 år och startade med detta i samband med

börsnotering på amerikanska börsen. När de noterades på amerikanska börsen så blev de

ålagda att följa SOX och de har sin grund från detta. När företaget utvecklar sitt system

för riskhantering utgår de från COSO ERM, men det är utvecklat efter den egna organi-

sationen och de följer även svensk kod för bolagsstyrning. Företaget jobbar ständigt

med att utveckla sitt system och systemet ser aldrig likadant ut år från år. Förändringar-

na är aldrig radikala utan det är små förändringar som gör systemet lite bättre för varje

år. Anledningen till att göra små förändringar är att det ska kännas som en naturlig pro-

cess.

Företaget har ingen direkt utsatt budget för sin riskhantering och riskhanteringen kostar

inte mer än de timmar som företaget lägger ner på det. Risker som företaget har kan

vara allt från personal och legala aspekter till ökad konkurrens. Företaget har en process

där varje division identifierar alla risker för just deras division. Divisionen tar sedan upp

de tio största riskerna och dessa tio riskerna är något som de tar upp i en workshop.

Varje division rapporterar sedan till den ansvarige för riskhanteringen i gruppen. Den

28

ansvarige sammanställer sedan hela koncernens risker och skickar detta till styrelsen en

gång om året.

Företaget arbetar efter något som kallas Long Range Planing och ERM processen ska

identifiera riskerna som finns för att inte uppnå målen. Målsättningen med riskhante-

ringen är att identifiera och kvantifiera riskerna, inte att fullständigt neutralisera riskerna

utan risker blir det ingen lönsam vinst. Med detta menas att det blir för dyrt att inte ta

några risker, utan det gäller att kalkylera och hålla en balans.

4.6.1 Årsredovisning

Företaget har sedan en lång tid tillbaka redovisat sina risker i årsredovisningen, redan

1996 tog de upp möjliga finansiella risker till exempel kreditrisker och valutarisker.

Dock har de inget utsatt stycke benämnt riskhantering De finansiella riskerna ligger un-

der noter i samband med den finansiella rapporteringen. Övriga risker utöver de finansi-

ella är dock svårare att läsa sig till, under olika avsnitt som till exempel hållbarhet, tar

de upp risker inom socialt ansvar. Där berättar företaget om risken för barnarbete hos

olika leverantörer och hur de ska undvika det (Swedish Match, 2013).

4.7 Trelleborg AB

Trelleborg är en världsledande koncern inom specialtillverkade polymerlösningar. Lös-

ningar som tätar, dämpar och skydda kritiska applikationer i krävande miljöer. Företaget

är noterat på large cap, NASDAQ OMX Stockholm. Sedan företaget grundades 1905

har de växt till en global koncern som finns i över 40 länder. Huvudkontoret ligger fort-

farande kvar i Trelleborg. Intervjun hölls med Lars Stenblom, Vice President of Risk &

Environment. Vilket innebär att han är en av de ansvariga för företagets riskhantering.

Stenblom berättade att Trelleborg har arbetat med riskhantering redan innan 2000-talet

men då gällde det bara finansiella risker och inte i lika stor utsträckning. Det var i sam-

band med två incidenter år 1999 och år 2000 som gjorde att de började arbeta med det i

en större kontext. Sedan år 2008 har koncernen arbetat mer strukturerat utifrån COSO

ERM och de följer även de riktlinjer som svensk kod för bolagsstyrning tar upp. Trelle-

borg har anpassat standarden till sin organisation och jobbar kontinuerligt med att ut-

veckla sin riskhantering. Varje affärsområde har sin egen riskhantering då de är mest

lämpliga att identifiera och hantera risker som baseras på deras verksamhet.

29

Trelleborg har ingen direkt utsatt budget för sin riskhantering utan det ligger på varje

affärsområde att avsätta pengar till sin riskhantering. Det förekommer ingen direkt mät-

ning av effekten men olika indikationer på att det fungera kan ses på till exempel för-

säkringspremien. På lång tid är det omöjligt att göra någon bedömning men på längre

sikt kan koncernen se att kostnader för olika sorters risker uteblir.

4.7.1 Årsredovisning

Risker har ständigt redovisats under 2000-talet och har hela tiden fått ökat inslag. Trel-

leborg redovisar omfattande sina risker i ett eget kapitel i den senaste årsredovisningen

år 2013. Det framgår att företaget använder sig av ERM COSO och en tydlig beskriv-

ning av följande områden finns; strategiska-, operativa- inklusive finansiella-, efterlev-

nads- och rapporteringsrisker. Riskidentifiering, risknivå, åtgärder och skadepåverkan

beskrivs i tabeller. De följer även svensk kod för bolagsstyrning vilket framgår i årsre-

dovisningen (Trelleborg, 2013).

30

5 Analys

Vi har i detta kapitel, analys, vävt samman den framtagna referensramen med vår empi-

riska insamling. För att få en flytande läsning har vi delat upp kapitlet i följande styck-

en; värdering av referensram, hur hanterar företag risker, redovisning av risker samt

lagar och regler.

5.1 Värdering av referensram

Det har som tidigare nämnts blivit en alltmer självklarhet att företag sysselsätter sig med

riskhantering. Det har främst varit företagsskandaler som gjort att riskhantering fått en

central arbetsroll inom ett företag (Wikland, 2007). Av den insamlade sekundärdata som

gjordes fick vi fram att olika standarder växt fram för att finnas som hjälpmedel. Enligt

FERMAS studie (2010) var de valda standarderna i referensramen de mest använda i

Europa bland företag. Därav valde vi att utgå från de samt från svensk kod för bolags-

styrning som berör börsnoterade svenska företag vilket vi avgränsade oss till att under-

söka. COSO ERM visade sig vara den mest använda, hälften av de medverkande företa-

gen, Swedish Match, Axfood och Trelleborg, hänvisade under intervjuerna till den stan-

darden. De tre företagen påpekade att de hade utformat ett eget system utifrån COSO

ERM såväl externt som internt. När det sedan gällde den externa redovisningen, fram-

förallt i årsredovisningen, var det framförallt i Axfood och Trelleborgs redovisningar

som vi kunde dra paralleller med standarden. Trelleborg började i och med två inciden-

ter på tidigt 2000-tal att arbeta med riskhantering i större utsträckning. Även Axfood

som under denna tidsperiod blev en nybildad koncern började utforma sin riskhantering.

Detta var samtidigt som COSO ERM utvecklades och det ser vi som en möjlig anled-

ning till att företagen utgår från just denna standard.

Angående ISO 31 000 var det en standard som majoriteten av företagen hade kännedom

om men det var inget av företagen som öppet sade att de utformat riskhanteringen utef-

ter standarden. Vi anser dock att det finns likheter med ISO 31 000 och företagens sätt

att arbeta med riskhantering. Standarden tar upp att det är viktigt att ständigt förbättra

verksamhetens ramverk (SIS, 2009). Exempelvis svarade Swedish Match och Trelle-

borg att företaget regelbundet arbetade med små förändringar som ska öka effekten av

deras riskhantering. Holmen svarade att personal på heltid fanns tillgängligt för att upp-

datera verksamheten på nya lagar och regler inom företaget och på så sätt ha ett flexibelt

31

riskhanteringssystem. Den tredje standarden i referensramen, FERMA, var heller ingen

standard som medverkande företag hade som huvudsaklig modell i utformning av risk-

hantering. Vi anser även här att likheter förekommer mellan standarden och de medver-

kande företagen. Standarden tar upp att det är viktigt att kategorisera och identifiera ris-

ker kopplade till verksamheten efter den mån de kan inträffa och hur stor konsekvensen

då blir (Ferma, 2003). Som vi tidigare skrev var företagen Trelleborg och Axfood bra på

detta i sin riskredovisning, där de på ett tydligt sätt visar vilka risker de har och vad ef-

fekten skulle bli om de skulle inträffa.

Svensk kod för bolagsstyrning som har kommit fram för att få börsnoterade företag att

bli bättre på att styra bolaget i enlighet med ägarnas intresse användes av alla de inter-

vjuade företagen. Precis som koden påpekar att det tydligt ska framgå att företagen föl-

jer den eller förklaras varför de inte gör det (Bolagsstyrningskollegiet, 2010). Det går att

läsa sig till på företagens hemsidor att de följer koden och att de har en bolagsstyrnings-

rapport där det går att läsa om styrningen i företaget. Axfood som frångår koden på en

punkt beskriver också i bolagsstyrningsrapporten varför de har gjort det. Att alla de

medverkande företagen öppet redovisar sina risker är ett bevis på att de följer principen

som koden ger om öppenhet gentemot sina ägare, kapitalmarknad och samhället i öv-

rigt.

Vi fick en bild av att företagen till stor del använder sig av standarderna för att plocka ut

vissa delar som appliceras i riskhanteringen. Precis som Molin (2014) berättade i inter-

vjun stämde det att modeller och standarder finns för att användas som riktlinjer och in-

spiration gällande riskhantering.

5.2 Hur hanterar företag risker

Ett av syftena med undersökningen är att skapa en uppfattning om hur börsnoterade fö-

retag hanterar risker kopplade till verksamheten. Vid intervjutillfällena hade vi med ett

tema om arbetsförhållandet för att ställa frågor om hur struktur och arbetsfördelning såg

ut angående riskhantering. För att ta fram vilka risker som företaget har och komma

fram till en plan för att motverka dem, gick företagen tillväga på olika sätt. Företaget

Holmen identifierar och hanterar risker kopplade till affärsområde, finans och ekonomi

hanterar exempelvis finansieringsrisker. Det hålls sedan möten på avdelningar för att

kontrollera och sammanställa en överblick kring avdelningens risker. Sedan skickas en

32

rapport med åtgärder och information till ledningsnivå som fattar de avgörande beslu-

ten. Ett nästintill likadant förhållningssätt hade Swedish Match som för varje division

identifierade de tio största riskerna och arbetade med riskerna i workshops. Sedan fanns

en ansvarig som informerade till ledningen. Likaså Anonymt företag A och Trelleborg

förhöll sig till detta arbetssätt. Anonymt företag B samt Axfood skiljde sig från mäng-

den då de arbetade utifrån ett mer centrerat arbetssätt jämfört med övriga företag. Identi-

fiering av risker utgick från ledningsnivån där en eller flera ansvariga arbetade. Den

operativa nivån hade en mindre delaktighet och fick information om riskhanteringen

från högre nivå. Det yttersta ansvaret var på chefsnivå och ledningen krävde att an-

ställda läste på verksamhetsrapporter med information om riskhanteringen. Detta kan

enligt oss kopplas till ISO 31000 som anser att riskredovisning ska vara väl inarbetat i

företagskulturen (SIS, 2009). Även FERMA och ERM COSO har tyngdpunkt på att in-

formationsflödet internt är en viktig faktor för att uppnå positiva effekter med riskhante-

ringen (Ferma 2003; COSO, 2004).

Anledningar till att riskhanteringen skiljer sig anser vi skulle kunna beror på bransch

samt hur länge företagen har varit verksamma. Här kan vi jämföra företag som är rela-

tivt nystartade så som Axfood med företag med betydligt längre historia så som Swe-

dish Match. Axfood låg på en betydligt lägre nivå med en framtidssyn att utvecklas, att

jämföra med Swedish Match som känner att deras system ligger i framkant. Skillnader

mellan branscher kan vi se då de fyra företagen med ett liknande förhållningssätt ver-

kade inom tillverkningsbranschen. De arbetade i större utsträckning med att hämta in-

formation från den operativa nivån, på grund av att de ständigt arbetar med produktion-

en och upplever vilka risker som möjligtvis kan uppdagas.

Anonymt företag B berättade under telefonintervjun att verksamheten i nuläget driver

ett projekt kopplat till en av deras större risker för att reducera den, så att sannolikheten

för att risken i framtiden ska inträffa minskas. Aktiviteter som bedrivs i projektform kan

ge upphov till så kallade projektrelaterade risker, med andra ord måste företaget vara

medvetet om att reducera en typ av risk på ett visst förhållningssätt kan ge upphov till

nya risker (Ferma, 2003). Standarderna påvisar att det är viktigt med en helhetsbild för

att bland annat kunna identifiera andra risker som kan bli verklighet om de prioriterade

riskerna inträffar.

33

Vilka risker som företagen väljer att fokusera på och hur riskerna hanteras är något som

utvecklas hela tiden (Molin, 2014). I årsredovisningen ges en bra bild över vilka risker

som är av störst betydelse för företaget och hur de arbetar med dem. Hur de medver-

kande företagen valt att prioritera sina risker har ändrats över åren och det är olika mel-

lan företagen. Det gemensamma för alla företagen var fokuset på finansiella risker, som

är risker företagen har prioriterat längst tid. Att det skiljde på vilka risker som priorite-

rades kan kopplas till att det var företag i olika branscher och att olika företag även i

samma bransch väljer att se olika på vad som är viktigast just för dem. Prioritet läggs på

risker som kan innebära mest skada för företaget.

Att mäta resultatet av sin riskhantering var inget som de medverkande företagen ägnade

några större resurser på. Men vissa företag menade på att resultatet kom i form av spa-

rade pengar. Eftersom kostnader uppstår om en risk skulle inträffa och med sin riskhan-

tering kan företaget då identifiera och motverka risken innan. På så sätt kan de motverka

kostnader och spara pengar. Kostnader kopplat till riskhantering är dock inget som bud-

geteras, kostnaderna som uppkommer är arbetstimmarna som går åt för företaget. Det

kan tolkas som att det inte är en kostnadsfråga utan det handlar om vilken tid och kom-

petens företagen har för att implementera en riskhanteringsmodell. Molin berättade att

EY hade gjort en studie för att undersöka om det fanns ett bra sätt att mäta om riskhan-

teringen fungerar. Slutsatsen blev att företagen som inte använde sig av riskhantering

eller gjorde det på ett sämre sätt hade en sämre utveckling på sin avkastning än företag

som hade en bra riskhantering (Molin, 2014). Om det kopplas till denna undersökning

är det företag med bra avkastning som undersökts vilket kan tyda på att deras riskhante-

ring fungera bra. Men precis som Molin (2014) sa om deras undersökning är det svårt

att säga om företagen är lönsamma för att deras riskhantering är bra eller om det beror

på andra parametrar.

5.3 Redovisning av risker

Under intervjuer blev vi hänvisade till årsredovisning för att få ännu mer information

om företagets mest prioriterade risker. Efter att vi studerat företagens årsredovisningar

ett par år tillbaka kunde vi konstatera att samtliga företag redovisar risker. Skillnader

som förekommer enligt oss är tydlighet att utläsa informationen samt omfattningen. Fö-

retag som styckat upp riskredovisningen i ett eget kapitel ökar tillgängligheten och

skapar ett mer övergripande synsätt för intressenten. Molin (2014) sa att företag ofta

34

lämnar upplysningar om risker i noter. Det är fallet till stor del med ett av de medver-

kande företagen, Swedish Match. Detta är tillåtet enligt årsredovisningslagen men skap-

ar svårigheter att identifiera informationen. Ahlbäck på Holmen (2014) berättade att fö-

retag jämför sig med konkurrenter och vi anser att detta kan komma att leda till att vi i

framtiden kommer få uppleva en mer likartad riskredovisning. I Axfood och Trelleborgs

årsredovisningar kunde vi se tydliga paralleller med innehållet i COSO ERM. Båda fö-

retagen redovisade i ett eget kapitel sin riskhantering och det framkom information om

riskhantering i detaljerade tabeller. Innehållsmässigt stämde upplysningarna väl överens

med COSO ERM åtta komponenter som är ett kriterium för en effektiv riskhantering

(Wikland, 2007). Tabellerna innehöll riskidentifiering, policy för åtgärder samt riskni-

våer. Alltså till vilken sannolikhet varje risk eventuellt skulle komma att inträffa i fram-

tiden och till vilken skadegrad. Här kommer ett ur vår synsätt gott exempel på riskredo-

visning, exemplet kommer från Trelleborgs årsredovisning. Vi anser att den är bra på

grund av sin tydliga och lättlästa utseende.

(Trelleborg AB:s årsredovisning 2013 s. 47)

5.4 Lagar och regler

Att hålla sig uppdaterade om nya lagar och regler är en självklarhet för företagen då det

kan komma att påverka dem. Gällande den nya lagstiftningen som är på väg med mer

strikta regler gick företagens åsikter isär. Vissa tycker det är bra för att ägarna ska få en

bättre uppfattning och enklare kunna jämföra företag. Medan andra tycker att det inte

finns något behov för nya lagar och regler. Detta tror vi har att göra med hur omfattande

företagens riskhantering och riskredovisning är idag. För de som redan har en bra och

omfattande hantering och redovisning av sina risker kommer lagarna inte påverka i

samma utsträckning. Däremot kommer företag som fortfarande är i ett tidigt stadium att

behöva lägga ner mer tid och pengar för att implementera en bättre hantering och redo-

visning som ska leva upp till de nya kraven. En kommentar vi fick under en intervju

med ett anonymt företag var att “regler är bra så länge de gör någon form av nytta”, vil-

35

ket vi håller med om. Det gäller att utforma den nya lagstiftningen så att företagen blir

tvingade att redovisa sina risker på ett liknande sätt. Detta för att öka jämförbarheten

samt trovärdigheten för intressenter. En bra lagstiftning som ökar redovisningskravet

kan leda till att investerare är beredda att betala ett högre aktiepris som vi anser i sin tur

kan främja det svenska näringslivet.

36

6 Resultat

I följande kapitel kommer uppsatsens resultat att presenteras. Vi börjar med att binda

ihop allt i en slutsats som besvarar frågeställningarna. Efter det ger vi egna reflektioner

på ämnet för att avslutningsvis ge förslag till eventuell framtida forskning.

6.1 Slutsatser

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för

att hantera och redovisa sina risker. För att lyckas ge svar på frågorna valde vi att inter-

vjua sammanlagt sex företag samt en riskrådgivare. Alla intervjuade företagen svarade

att de hanterar och redovisar risker, vilket skett under olika lång tid tillbaka. Företagen

hade till stor del utformat sin riskhantering utifrån standarder som finns, men påpekade

att de var anpassade för att passa deras verksamhet. Vid insamling av sekundärdata fick

vi till en början uppfattningen att många företag skulle förhållit sig mer till standarder.

Men som Molin påpekade ska standarder mer ses som inspirationskälla och riktlinjer till

företagen. Vi anser även att en möjlig orsak till att företag inte väljer att helt och hållet

förhålla sig till en standard är osäkerhet att det i framtiden växer fram ett tvingande re-

gelverk. Att då ha anpassat sig helt efter en standard som blir irrelevant skulle kunna

komma att bli en kostsam förändringsprocess.

Efter att ha studerat företagens årsredovisningar kan vi konstatera att det borde finnas

ett utformat förhållningssätt för hur företag ska redovisa sina risker. I dagsläget skiljer

sig riskredovisningen en aning mellan företagen eftersom olika risker tas upp på olika

ställen och förklaras på olika sätt. Detta gör det svårt för användaren att själv jämföra

om företagen upplyser om samma typer av risker. Finansiella risker finns dock alltid

med och kändes allmänt som en riskkategori som företagen verkligen prioriterade. En

väl utformad och framtagen standard hade underlättat jämförelsen mellan företagen och

hade bidragit till en ökad förståelse. Som det är i nuläget kan det vara svårt att guida sig

till företagens riskredovisning och framförallt kan det vara svårt att utläsa hur allvarlig

risken är. Av företagen vi undersökte var det två företag, Axfood och Trelleborg som vi

tyckte utmärkte sig med en bra beskrivning av både risk, tänkbar grad av skada om den

inträffar och sannolikheten för att den gör det. En standard som förespråkar en liknande

uppbyggnad av företags riskredovisning anser vi skulle uppskattas av intressenter som

tar del av årsredovisningen. Förslagsvis kan redovisningen av risker bli ännu bättre om

37

en standard blir verkande under samma princip som svensk kod för bolagsstyrning,

“följ-eller-förklara-principen”. Jämfört med en tvingade lag blir fördelen att företagen

får en valmöjlighet med principen och intressenter får vid en utebliven redovisning en

tydlig förklaring till orsaken.

Det yttersta ansvaret för riskhantering har styrelsen och det märktes väl av i alla med-

verkande företag. På framförallt två olika sätt skapade sig ledningsnivån underlag för att

kunna fatta viktiga beslut om riskhanteringen. Antingen var risker kopplade till affärs-

områden och genom möten skickades rapporter till ledningsnivåer. Det andra sättet var

mer centralt, en eller flera var ansvariga och kontrollerade riskhanteringen och informe-

rade övrig personal kontinuerligt. COSO ERM tog upp att företag bör ha ett helhetsper-

spektiv kopplat till riskhanteringen över hela verksamheten. Ett problem som vi upplev-

de motverkar detta är att företag har tendens att hantera risker enbart kopplade till af-

färsområden, vilket kan leda till att personal mest är uppmärksammade på just dessa

risker. Vi anser att likt anonymt företag B bör all personal ha som krav att kontinuerligt

ta del av verksamhetsrapporter som innehåller en övergripande bild om företagets risk-

hantering.

6.2 Egna reflektioner

Vi har efter undersökningen insett att riskhantering under 2000-talet kommit att bli en

viktig och prioriterad funktion i börsnoterade företag. Företagen som medverkade är re-

gelbundet uppdaterade på marknaden och är måna om att följa nya direktiv som fram-

kommer. Två företag valde att förbli anonyma och vi har fått uppfattningen att företag

inte vill ge en allt för detaljerad bild kring sin riskhantering. Eftersom mycket arbete

sker mot prognoser, händelser som kan komma att inträffa i framtiden, kan riskhante-

ring ses som en konkurrensfördel om företag har en god kontroll och kan minimera att

problematik inträffar. En betydelsefull orsak som utvecklat synsättet på riskhantering är

företagsskandaler. Händelser som skakat om ekonomin och varit upphov till flertal ne-

gativa effekter där ett stort antal individer påverkats. Vi anser att om företag hade ett

mer öppet synsätt gällande riskhantering skulle risken för nya företagsskandaler minska

markant. En åtgärd skulle enligt oss kunna vara att införa ett samarbete företag emellan

där de tillsammans kan upptäcka för- och nackdelar. Riskhantering anser vi då skulle

38

kunna utvecklas betydligt fortare och frambringa ett effektivt regelverk att förhålla sig

till.

Vad som är en svårighet för företag att upptäcka är vilka effekter som uppstår om en

risk inträffar. COSO ERM påvisar att ett helhetsperspektiv skapar förutsättningar för att

upptäcka dessa effekter vilket i sig kan vara en ny risk. Att anställda är uppdaterade

kring företagets risker är en faktor för att ha ett helhetsperspektiv och kunna identifiera

risker i hela organisationen. Vi anser att det är något som företag måste ägna ännu mer

uppmärksamhet åt för att förbättra. Med den teknik som företag idag har som tillgång

anser vi att möjligheten finns att skapa ett informationsflöde i verksamheten gällande

riskhanteringen. Detta informationsflöde anser vi kan ske genom till exempel ett forum.

6.3 Förslag till framtida forskning

Under veckorna som vi arbetat med undersökningen har det emellanåt framkommit

andra intressanta infallsvinklar kopplat till ämnet. Det som vi främst har funderat över

är att jämföra företag i olika branscher. Undersökningen skulle då kunna leda till slut-

satser kring vilka skillnader som finns och om det finns fördelar för ett företag att in-

hämta från andra branscher. Vid insamling av sekundärdata framkom att aktieägare kan

tänkas betala ett högre aktiepris om företaget redovisade sina risker. Ytterligare en frå-

geställning blev då aktuell, nämligen att utgå från intressenters perspektiv och få reda på

vilken information som anses vara viktig att få fram ur ett företags riskredovisning. Vi

valde att intervjua sammanlagt sex företag för att skapa en övergripande uppfattning

kring deras riskhantering. Ett förslag till framtida forskning är därför att istället inrikta

sig på ett företag och göra en mer djupgående undersökning. Vi anser att det skulle

kunna skapa en mer detaljerad uppfattning över företagets övergripande riskhantering-

en. Möjligen skulle det kunna leda till ytterligare information kring arbetsprocessen och

huruvida det finns en helhetsbild eller inte.

39

Referenser

Bolagsstyrningskollegiet (2010) Svensk kod för bolagsstyrning.

Bolagsstyrningskollegiet Svensk kod för bolagsstyrning

http://www.bolagsstyrning.se/koden (20140519).

Borge, D. (2001) The book of risk. New Jersey: John Wiley & Sons.

Bryman, A. & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.

COSO (2004) Enterprise Risk Management - Integrated Framework.

Ferma (2003) Standard för Risk Management.

Ferma (2010) European Risk Management Benchmarking Survey 2010, s. 12

Gates, S. Nicolas, J-L. Walker P L. (2012) Enterprise risk management: a process for

enhanced management and improved performance. Management Accounting Quarterly.

Spring 2012, Vol. 13 Issue 3, p28-38. 11p.

McShane, M., Nair, A. & Rustambekov, E. (2011) Does Enterprise risk management

increase firm value? Journal of Accounting, Auditing & Finance, vol. 26, no. 4, s. 641-

658

Moeller, R. (2011) COSO Enterprise Risk Management. New Jersey: John Wiley &

Sons.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Svernlöv, C (2011) Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

40

Swedish Standards Institute (SIS) (2009) Svensk Standard SS - ISO 31000:2009.

Swedish Standards Institute - ISO 31000

http://www.sis.se/ledningssystem/ledningssystem-för-informationssäkerhet/ss-iso-

3100020091 (20140519).

Toscha, A. (2012) En introduktion till organisationsövergripande riskhantering. Lund:

Studentlitteratur.

Wendestam, L. (2008) Ta kontroll över riskprojekten! Stockholm: Ekerlid.

Wikland, T. (2007) Enterprise Risk Management - Integrated Framework.

http://www.coso.org/documents/COSO_ERM_ExecutiveSummary_Swedish.pdf

(20140519).

Årsredovisningar

Anonymt företag A (2002-2013) Årsredovisningar

Anonymt företag B (2000-2013) Årsredovisningar

Axfood AB (2009-2013) Årsredovisningar

Holmen AB (2000-2013) Årsredovisningar

Swedish Match AB (1996-2013) Årsredovisningar

Trelleborg AB (2000-2013) Årsredovisningar

Intervjuer

Ahlbäck, Johan; front office manager på Holmen AB. 2014. Intervju 28 april.

Intervjuperson på Anonymt företag A. 2014. Intervju 7 maj.

41

Intervjuperson på Anonymt företag B. 2014. Intervju 29 april.

Intervjuperson på Swedish Match AB. 2014. Intervju 28 april.

Molin, Håkan; Riskrådgivare på EY. 2014. Intervju 30 april.

Stenblom, Lars; Vice President of Risk & Environment på Trelleborg AB. 2014. In-

tervju 6 maj.

Örtenholm, Per; Head of security på Axfood AB. 2014. Intervju 29 april.

I

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Hej!

Vi är tre studenter som studerar till redovisningsekonomer på Linnéuniversitetet i Kal-

mar. Vi skriver just nu vår examensuppsats om riskhantering hos svenska börsnoterade

företag.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur risker hanteras och redovisas. I och

med ett växande intresse kring området i Sverige är det ett aktuellt ämne att analysera.

Förhoppningsvis kommer studien ge ökad kunskap kring hur riskhantering ser ut samt

vilken betydelse det har. Vi skulle uppskatta att få tala med just Er och få er organisat-

ions perspektiv gällande denna aspekt.

Vår tanke är att intervjua Er om följande frågeområden;

Bakgrundsfakta

- Företagets historiska synsätt gällande riskhantering

Struktur

– Arbetsfördelning inom riskhantering

Riskmodell

- Företagets tillvägagångssätt för riskhantering

Riskidentifiering

- Olika typer av risker inom organisationen

Resultat

– Märkbara effekter

Framtid

– Reflektioner om framtida riskhantering

Samtalet beräknas ta maximalt en timme och vi skulle uppskatta om vi fick möjlighet

att spela in intervjun för att uppsatsen sedan ska vara så tillförlitlig som möjligt.

II

Uppsatsen kräver att vi följer ett antal forskningsetiska principer:

- Ni har rätt att vara anonym och intervjun är frivillig. Alla frågor behöver alltså inte be-

svaras och Ni har rätt att avbryta intervjun när Ni vill.

– När uppsatsen är färdigställd kommer inspelningen att förstöras.

– Materialet kommer enbart att användas i samband med skrivandet av uppsatsen.

– Om det önskas har Ni som intervjuperson har möjlighet att ta del av resultatet när det

är färdigställt.

Om Ni har några frågor kan ni kontakta oss:

Jens Lindeblad: telefon 072-2499090, mail: jl222mi@student.lnu.se

Harald Justegård: telefon 072-2057001, mail: hj222bw@student.lnu.se

Samuel Ignell: telefon 073-0576096, mail: si222bc@student.lnu.se

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar,

Samuel Ignell, Harald Justegård och Jens Lindeblad

III

Bilaga 2 – Intervjumall

Inledning

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur risker hanteras och redovisas. I

och med ett växande intresse kring området i Sverige är det ett aktuellt ämne att analy-

sera. Förhoppningsvis kommer studien ge ökad kunskap kring hur riskhantering ser ut

samt vilken betydelse det har.

Forskningsetiska principer

Får vi lov att spela in intervjun.

Anonymitet – Får vi lov att använda namn på företag och intervjuperson.

Frivilligt att svara på frågeställningar.

Bakgrundsfakta - Företagets historiska synsätt gällande riskhantering

Är riskhantering något som ni arbetat länge med eller är det ett relativt nytt om-

råde i organisationen?

Är det någon särskild tidpunkt som du vill lyfta fram som viktig?

Struktur - Arbetsfördelning inom riskhantering

Hur arbetar företaget med riskhantering? Är det uppdelat i avdelningar eller ge-

nomsyrar det hela företaget?

Är det särskild personal som arbetar med det?

Har alla anställda en god bild kring företagets riskhantering?

Riskmodell - Företagets tillvägagångssätt för riskhantering

Hur förhåller ni er gällande riskhantering, följer ni någon standard eller något

särskilt ramverk?

Har ni själva utvecklat och tagit fram ert förhållningssätt till riskhantering?

IV

Riskidentifiering - Olika typer av risker inom organisationen

Prioriterar ni särskilt några risker inom organisationen?

I så fall vilka?

Resultat - Märkbara effekter

En kritik mot riskhantering som vi läst oss till är att det är svårt att mäta det re-

sultat man kan utvinna när man arbetar med riskhantering. Har ni någon märkbar

effekt som ni känner har växt fram eller hur ser ni på detta?

Framtid - Reflektioner om framtida riskhantering

Hur ser ni på framtiden, håller ni just nu på att implementera nya åtgärder gäl-

lande riskhantering?

Det diskuteras om att nya regler och lagar kommer dyka upp inom riskhantering.

Är detta något ni håller er ständigt uppdaterade kring?

Behövs det ett mer utvecklat regelverk eller tycker ni det fungerar bra i nuläget?