Embed Size (px)
Citation preview
Kvalitetsprojekt:
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik
– status och utvecklingsmöjligheter
Projektet har genomförts som en del av ett större benchmarking-projekt av examensarbeten inom Malmö högskola under hösten 2008 och våren 2009.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
2
Innehållsförteckning
Bakgrund 3Vad ville högskolans ledning veta? 3
Syfte med detta projekt 3Metod för granskning 3
Extern granskning 3Externa granskare: 4Material 4
Medieteknik och akademin 4Medieproduktion 4Ämnets utgångspunkt vid lärande på vetenskaplig grund 4
Kritisk granskning 5Kvalitetskriterier – kritisk granskning: 5Utgångspunkt i litteraturen 5
Svårigheter specifika för medieteknik 6Process – produkt(er) 6
Beskrivning av befintlig struktur och systematik för examens-, uppsatsarbeten 7Struktur 7
Pre-examensarbete 7Examensarbete 7
Examination – Handledning 8Eget ansvar 9Betygsmall 9
Kvalitetsarbete – ständig förbättring 9Hur 9Åtgärder senaste två åren 9
Kommentarer från externa granskare 10Resultat 11Diskussion 12
Problemlösande / skrivande 12Bedömning – Kriterier 12
Slutsatser 12
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
3
Bakgrund Som ett led i Malmö högskolas kvalitetsarbete genomfördes under hösten 2008 pilotprojekt i syfte att utveckla en modell för extern bedömning av examensarbete. Dessa hade sin utgångspunkt i styrdokumenten:
– Malmö högskolas vision
– Malmö högskolas forsknings- och utbildningsstrategier
– Malmö högskolas nya kvalitetsplan
Målet med dessa projekt var att utarbeta en modell som kan användas för att kunna jämföra kvalitén på examensarbeten.
Malmö högskola önskade att samtliga områden inom högskolan skulle delta i benchmarking-projektet. Vid Centrum för teknikstudier (CTS) valdes Medieteknik ut som områdets representant. Motivering till detta var att ämnet hade en struktur för uppsatser/examensarbeten på kandidatnivå.
Vad ville högskolans ledning veta? Följande frågor bedömdes vara av intresse för högskolans ledning:
– Finns det kriterier för bedömning av examensarbete?
– Hur arbetar man med kriterierna?
– Jämförbarheten i bedömning
– Hur förhåller man sig till högskolans styrdokument?
– Examensarbete – en länk både till forskning och yrke
– Slutprodukten är en viktig kvalitetsmarkör.
– Hur kommer man fram till slutprodukten/examensarbetet?
– Ändring av processen kan höja kvalitén på examensarbetet men hur ser infrastrukturen ut för denna process?
Syfte med detta projekt Att utvärdera strukturen för vägen fram till och arbetet med examensarbetet/uppsatsen inom medieteknik – såväl process som produkt.
Att få kommentarer kring kvalitet och utvecklingsmöjligheter för några av de arbeten som genomförts under 2008.
Metod för granskning Då ämnesområdet Medieteknik med perspektivet Medieproduktion är ett område som migrerar från ett rent tekniskt perspektiv till ett mer samhällsvetenskapligt synsätt lades tonvikten på detta projekt vid återkoppling gällande strukturella och kvalitetsmässiga utvecklingsmöjligheter.
Extern granskning I detta kvalitetsprojekt har material skickats till två externa (utanför ämnesgruppen) personer för granskning.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
4
Personerna valdes ut med grundtanken att en person skulle finnas inom Malmö högskola – och då komma från ett annat ämnesområde och en person skulle finnas utanför Malmö högskola – men komma från ett närliggande ämnesområde med samhällsvetenskaplig grund.
Externa granskare: Elisabeth Stur, lektor, Journalistik, Medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall
Kristian Sjövik, lektor, Statsvetenskap vid Malmö högskola
Material – Fyra examensarbeten, varje granskare kunde välja att granska två av dessa.
Uppsatserna var slumpmässigt utvalda bland de mer samhällsvetenskapligt baserade arbetena. Titlarna var:
1. En utvärdering av screenproduktion i förhållande till digital storformatsproduktion
2. Design och redesign av dagstidningar och tidskrifter
3. Produktionsledaren och motivation i praktiken
4. Betydelsen av reklamtävlingar och Guldägget ur ett byråperspektiv
– Underlag för akademiskt skrivande och arbetande vid medieproduktion (bilaga 1)
– Underlag för examensarbetets genomförande – upplaga 2008 (bilaga 2)
– Underlag som prövats vid bedömning 2008 – betygsmall (bilaga 3)
– (Arbetsmaterial med bedömningsmatris inför 2009 (bilaga4) Denna skickades enbart till Kristian Sjövik)
Medieteknik och akademin Medieteknik utgör ämnesbeteckningen och är en del inom ämnesområdet Informationsvetenskap.
Medieproduktion Medieproduktion används som beteckning när medietekniken sätts i ett vidare perspektiv – när produktionsstyrning, kvalitetssäkring, kundnytta, processledning, organisation och ledarskap, strategiska medieval samt lönsamhet och affärsutveckling används som perspektiv på medietekniken.
Inom detta vidare perspektiv fördelar sig de examensarbeten/uppsatser som genomförs inom utbildningsprogrammen: Grafisk teknik och medieproduktion, Produktionsledare – Media samt Processdesigner – Media. Det förstnämnda ger en högskoleingenjörs-examen och de båda sistnämnda en kandidatexamen.
Ämnets utgångspunkt vid lärande på vetenskaplig grund Nedan återges delar av det introduktionsdokument som studenter vid Medieteknik erhåller vid programstart.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
5
Kritisk granskning Critical thinkers are those who seek reasons, attempt to be well informed, use and acknowledge credible sources, consider alternatives and other points of view, withhold judgement until they have sufficient evidence and seek to be as precise as possible.
S P Norris
Kvalitetskriterier – kritisk granskning: Nivå 1 – Jag tycker Nivå 2 – Lexikon – det finns ett rätt svar Nivå 3 – Genom att studera flera källor kan man visa på flera svar (resonera å ena sidan, å andra sidan) Nivå 4 – Med utgångspunkt från flera källor forma en egen analys och slutsats.
Dessa kriterier baseras på en indelning gjord av Kristian Sjövik, Statsvetenskap, Malmö högskola
Kvalitetskriterierna utgör ramverk för progressionsdiskussioner och bedömningar av arbeten vid olika tidpunkter under utbildningens gång.
Vid Medieteknik försöker vi nå Nivå 4 i kvalitetskriterier enligt ovan genom att fokusera på följande punkter:
Teorianknytning – att alltid knyta an till teorin.
Metod – att medvetet välja lämplig metod, vare sig det gäller uppsatsarbete eller problemlösning.
Systematik – att planera och genomföra en undersökning/ett arbete med systematik, att dra erfarenheter av sitt arbete och därmed kunna tillföra nästa projekt något nytt.
Distans – att vara så objektiv som möjligt.
Dokumentation – utformas så att någon annan kan upprepa dina experiment. Dokumentationen ska vara korrekturläst och korrekt utformad.
Analys – att metodiskt och systematiskt granska sina slutsatser – är de rimliga, kan man tolka underlaget på annat sätt, har jag all nödvändig kunskap/fakta.
Kritisk granskning – att ifrågasätta, inte ta något för givet, försöka vända upp och ner på resonemang, fundera igenom – är det du läser/hör sant/rätt.
Reflektion – att ta sig tid att reflektera – vad har du lärt dig, är de något du inte förstår, hur ny information hänger samman med det du redan kan och vet, är uppgiften genomförd på bästa sätt, hur hade du gjort om du hade fått börja om, disponerades tiden på bästa sätt – om inte – vad ska du tänka på till nästa gång.
Diskussion – genom att diskutera – med dig själv och andra – så kan du pröva dina slutsatser – då tränar du dig också i att underbygga dina påståenden och förklara hur du kommit fram till olika ”sanningar”.
Kreativitet – en viktig – ibland bortglömd – ansats. Att tänka kreativt, hitta nya lösningar, att försöka släppa konventionella synsätt och skapa nya.
Utgångspunkt i litteraturen – Ejvegård, Rolf: Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, 2003
– Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim-Paul, Finn: Att utreda, forska och rapportera. Liber ekonomi, 2001
– Strömquist, Siv: Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren, 1999
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
6
Svårigheter specifika för medieteknik Examensarbetena inom medieteknik spänner över ett stort område – från teknik – till samhällsvetenskap – till design.
Dessa olika inriktningar ställer olika krav på processen och på produkten (produkterna). Olika metoder är tillämpliga beroende på inriktning.
Medieteknik vid Malmö högskola hade ursprungligen ett tekniskt fokus. Sedan dess har en justering och anpassning, till studenters krav och till den framtida yrkesrollens krav, genomförts. Denna anpassning har medfört ett ökat samhällsvetenskapligt fokus. Denna anpassning har genomförts under en period av cirka sex år. Då personalen i stort sett är densamma har anpassningen ställt stora krav på förändringsvillighet och egen kompetensutveckling.
Därav fokuserades kvalitetsutvärderingen på samhällsvetenskapligt baserade arbeten för att kunna generera en ytterligare kompetensutveckling inom specifikt detta område.
Process – produkt(er) Beroende på vilken inriktning arbetet har så kan sammansättningen av processen och produkterna vara olika.
– ett arbete av teknisk karaktär resulterar ofta i ”dubbla produkter” dvs både en uppsats och en prototyp eller annan teknisk lösning
– ett arbete av designkaraktär resulterar i en uppsats och en lösning av gestaltande karaktär
– ett mer samhällsvetenskapligt grundat arbete resulterar i en uppsats
Det är således svårt att ställa samma krav på uppsatserna för de tre olika arterna av arbete.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
7
Beskrivning av befintlig struktur och systematik för examens-, uppsatsarbeten
Struktur Strukturen nedan beskriver den aktuella situationen för examensarbeten som ska utföras under 2009.
Pre-examensarbete
Termin 2
– Informationssökning och referensvärdering under ledning av bibliotekarie
– Seminarium rapportskrivning – fokus på struktur, språk. Bilaga 1 – Underlag för akademiskt skrivande och arbetande vid medieproduktion ”ME Rapport” delas ut – denna används under samtliga tre års studier
– Skriva en rapport om tryckmetoder (i grupp om 4-5 studenter) – kvalitetskriterium – minimum nivå 2 – Lexikon, se kvalitetskriterier sidan 5.
Termin 3
– Informationssökning medieteknik
– Seminarier kring kritisk granskning och ”tyckande på vetenskaplig grund”
– Seminarium kring rapportskrivning – fokus på struktur, referensgranskning, diskussion och slutsatser.
– Skriva en rapport kring ett företags produktions-, kvalitets-, miljöstyrning med resonemang kring möjliga förbättringar med beaktande av ekonomiska och organisatoriska frågor (fram till 2007 i grupp om 4-5 personer, från 2008 enskilt) - kvalitetskriterium – minimum nivå 3 – å ena sidan å andra sidan
Termin 4
– Informeras om examensarbete
– Bjuds in till presentationer av pågående examensarbeten
– Ges möjlighet att diskutera idéer för de studenter som så önskar
Examensarbete Termin 5
– v 37 Introduktionsseminarium – bilaga 2 – Examensarbete delas ut
– v 39 Seminarium Vetenskapliga studier, uppsatsdesign
– v 40-41 Workshop 1 – Idédiskussioner i grupper om cirka 5 studenter
– v 42 Seminarium – Informationssökning
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
8
– v 43 Metodvecka 3 seminarier (kvantitativ, kvalitativ, deltagande observation)
– v 46-47 Workshop 2 – Diskuteras studenternas förslag till examensarbete. Förslaget måste godkännas för vidare arbete med projektplan och tidsplan
Termin 6
– Studenten lämnar in en projektplan och tidsplan för sitt arbete
– Planen godkänns (ibland efter viss omarbetning och komplettering – studenten får besked om examinator och eventuell handledning (många av examensarbetena har innehållslig handledning av företagsrepresentanter)
– Examensarbetesprocess beskrivs i tabellen nedan. Studenten ansvarar för att boka möten med sin examinator.
Ex-vecka Vad händer Vad du ska ha gjort Examensarbetet registreras för start 1 1:a mötet med examinatorn
gå igenom projektplanen och tidsplanen diskutera lösningar/metod och teorigrund
Ha gjort aktiva medvetna val (och bortval) av litteratur
3 Boka ditt 2:a möte med examinatorn Det du skrivit diskuteras Din process diskuteras
Du ska ha skrivit: Inledning/bakgrund – klar Syfte – klart Metod – klar Teoriramen – stolpform Ha en struktur för empirin – tankar om hur du ska få svar på dina frågor – vem ska du fråga – hur ska du kontakta dem etc
X-tra möte med examinatorn kan bokas Om du har kört fast – utnyttja då ditt extra handledningstillfälle!!
8 Boka ditt 3:e möte med examinatorn Din process diskuteras Din uppsats diskuteras
Du ska ha skrivit Teoridel – klar Empiridel – klar Resultat – klart Diskussion – stolpform Konklusion/avslutning – stolpform
10 Presentation och opposition Du ska ha förberett en presentation av ditt arbete (ha i åtanke allt du lärt dig här genom åren) Du ska även opponera på en annan students arbete
Examination – Handledning Många av arbetena handleds innehållsligt ute på olika företag. Vissa av arbetena utgör företagsuppdrag, där företag ofta lägger större vikt vid arbetets resultat i form av företagsnytta än vid uppsatsen. Studenterna har även möjlighet att fråga relevanta lärare inom medieteknik om innehållsligt stöd i arbetet. Denna resurs har inte varit nödvändig att reglera eller tidsbegränsa.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
9
Det akademiska skrivandet handleds och examineras av lärare inom medieteknik.
Innehållslig handledning särskiljs från examination, dvs dessa båda funktioner kan inte utföras av samma person för en viss uppsats.
Eget ansvar Hela examensarbetandet bygger på eget ansvar.
Obligatoriska läraktiviteter:
– inlämnandet av ett förslag för godkännande
– inlämnandet av en projektplan och tidsplan för godkännande
– presentation av arbetet
– opposition på annan students arbete
Workshops, seminarier och handledning väljer och bokar studenten själv (i en kurs i termin 3 finns samma självständighet – då har en student möjlighet att se konsekvenser av olika beslut) Denna frihet utgör också en risk – att studenter fastnar och inte lyckas ta sig vidare.
Det är således inte handledare eller examinator som avgör om ett arbete är färdigt för presentation utan snarare studenten själv. Givetvis kan man rådfråga sin handledare inför sitt beslut.
Betygsmall Vid bedömning av de aktuella examensarbetena användes/prövades en betygsmall (bilaga 3).
Denna betygsmall prövades inom lärarkåren under 2008. Vid diskussioner inom lärarlaget menade flertalet att den var tillräcklig för bedömning av själva uppsatsen, (om än otillfredsställande med avseende på vad som krävs för ett visst betyg) men otillräcklig för bedömning av processen och för eventuella produkter utanför uppsatsen
Kvalitetsarbete – ständig förbättring
Hur Kursvärderingar och interna granskningar av kvaliteten diskuteras i ämnesgruppen varje år. Föregående års kvalitetsbrister identifieras och möjliga åtgärder utvärderas.
Exempel på kvalitetsbrister 2007-2008 identifierade av den interna granskningen:
– Ovanligt många studenter avslutade inte sina arbeten och ett antal studenter kom aldrig igång med arbetet – var det så att friheten och ansvaret blev för stort? Var det så att vi krävde vetenskaplig höjd utan att ha tillräckliga läraktiviteter?
– Ett antal studenter genomförde sina arbeten – men kom aldrig igång med att skriva uppsatsen – var det så att tröskeln att skriva ett komplett på egen hand blev för hög?
Åtgärder senaste två åren 2007-2008
– Ett metodseminarium infördes
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
10
– Seminarium med informationssökning för intresserade (ej schemalagd)
– Halvvägsseminarium infördes
– Ett internt test av betygsmall genomfördes – bilaga 3
2008-2009
– Enskilda examensarbeten – samtliga studenter ska genomföra sitt arbete enskilt
– Halvvägsseminarier tas bort. Dessa testades 2007-2008 utvärderades och befanns inte fungera så bra då det normala examensarbetet är på 15 hp och den enskilda studentens takt avgörs av övriga kurser som läses under terminen. Således hamnade seminariet fel i tiden för alltför många studenter.
– Illustration av tidsramar för genomförande diskuterades med studenter – detta för att underlätta för studenten att se konsekvenser av olika beslut
– Metodvecka infördes. Under denna hade studenten möjlighet att delta i 4 olika metodseminarier
– Informationssökning och referensvärdering diskuterades vid ett seminarium
– Ett seminarium kring akademiskt skrivande infördes med granskning av goda och mindre goda tidigare exempel
– Förtydligande av studentens ansvar att boka handledningstillfällen samt ett rekommenderat förläggande av handledningarna under uppsatsprocessen.
– En bedömningsmatris (bilaga 4) utvecklas och testas
– Ökat fokus vid handledning 1 på avgränsning av syfte
– I ”pre-strukturen” har införts enskilda arbeten i termin 3 med ökat fokus på struktur + ”tyckande på vetenskaplig grund”
– För att stödja och förstärka nivåvandring mellan olika abstraktionsnivåer har litteraturlistan utökats med: Björklund Maria och Paulsson Ulf: Seminarieboken – att skriva, presentera, och opponera. Studentlitteratur, 2008
Kommentarer från externa granskare Kommentarer från Elisabeth Stur:
Arbete 4 fick följande kommentarer:
– en aning framtung - det dröjer tills studien verkligen presenteras
– mycket frågor till syftet - borde ha smalnats av
– lite citat (1st) i analysen
– snygg i övrigt, välskriven
– ämnet är lurigt - se hennes slutsats förhållande till syfte. Tappar fokus från en bra teori till själva resultatet. En fallstudie är vad liknande reklam gör/betyder har missats.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
11
Arbete 2 följande kommentarer:
– ett intressant arbete
– skulle kunna bli en VG-uppsats om den inte innehöll för stora brister: i princip ingen relevant & tillräcklig metodbeskrivning. Det är trots allt en av de viktigaste delar i undersökningen. Få källor användes - var är omfattande litteratursökning. Fattas kontext – varför gör man redesign?
Kommentar till betygsmall:
– öka poängantalet - för liten skillnad mellan graderna. Just nu finns det knappt något utrymme att bli underkänd. De olika kriterierna viktas dock på ett relevant sätt.
Kommentarer från Kristian Sjövik
Kommentar efter att ha läst arbete 1 och 3
– Arbeta mer med studenterna för att uppnå mer preciserade syftesformuleringar
– Arbeta mer med att träna nivåvandring mellan olika abstraktionsnivåer, öka förmågan att placera in sin studie i förhållande till övrig kunskap och vetenskap
Kommentar till struktur och bedömningskriterier
– Väl genomarbetad struktur för examensarbetande – möjligen för mycket information
– Betygsmall – Bilaga 3 borde fungera
– Bedömningsmatrisen – bilaga 4 – är intressant – vill gärna fortsätta diskussionen kring denna
Resultat Det finns förbättringsmöjligheter inom samtliga delar av uppsatserna. Båda granskare var överens om:
– Syftesformuleringar bör utvecklas med avseende på precision och avgränsning
– Den teoretiska förankringen och nivåvandringen mellan olika abstraktionsnivåer bör förbättras
– För någon av uppsatserna befanns att metoddiskussionen borde utvecklats.
– Strukturen för arbete är väl genomarbetad – möjligen överarbetad.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
12
Diskussion
Problemlösande / skrivande Bristerna i syftesformuleringar och teoretisk förankring kan betraktas som en avspegling av det ursprungliga tekniska fokuset. Vid ett tekniskt fokus tenderar själva lösandet av problemet (skapandet av en prototyp, eller konstruktion av programvara etc) att överskugga vikten av skrivande och beskrivande. Här har den externa granskningen kunnat identifiera konkreta kompetensutvecklings- och kvalitetsutvecklingsmöjligheter.
Bedömning – Kriterier Betygsmallen Båda externa granskare hade lätt att ta till sig och acceptera betygsmallen (bilaga 3). Den passar således väl in i en samhällsvetenskapligt grundad bedömningstradition. Intressanta frågor att fundera vidare kring är:
– Huruvida betygsmallen ligger i linje med tankar och syften kring lärandemål inom Bolognaprocessen?
– Är kvantifieringen av kvalitet tydlig och genomskinlig för studenter?
– Är det lämpligt att kvantifiera kvalitativa krav?
– Tydliggör betygsmallen i tillräckligt hög grad vad som bedöms och vad som krävs för ett visst betyg
Betygsmallen har vid prövning av lärarkåren vid medieteknik bedömts som:
– tillräcklig för bedömning av själva uppsatsen, (om än otillfredsställande med avseende på vad som krävs för ett visst betyg)
– otillräcklig för bedömning av processen och för eventuella produkter utanför uppsatsen
Bedömningsmatrisen Bedömningsmatrisen utgör ett försök till tolkning mellan lärandemål och bedömningskriterier. Den avser även att tydliggöra för såväl studenter som involverade lärare de läraktiviteter som studenten genomfört fram till själva examensarbetet.
Matrisen ska utvärderas under vårterminen 2009 av lärarkåren och studenterna.
Slutsatser Första delen av syftet med projektet var att utvärdera strukturen för vägen fram till och arbetet med examensarbetet/uppsatsen inom medieteknik – såväl process som produkt.
Den externa granskningen visade att strukturen var tillfredsställande. Den interna granskningen och denna rapport visar på förbättringsmöjligheter.
Andra delen av syftet var att få kommentarer kring kvalitet och utvecklingsmöjligheter för några av de arbeten som genomförts under 2008.
Den externa granskningen visar på två prioriterade områden för utveckling och förbättring. Det första området är att syftesformuleringar bör utvecklas med avseende på precision och avgränsning, det andra att den teoretiska förankringen och nivåvandringen mellan olika abstraktionsnivåer bör förbättras. Dessa slutsatser stöds av den interna granskningen och är synlig i de åtgärder som redan vidtagits med målsättningen – ständig förbättring. Ytterligare åtgärder kommer att vidtas som resultat av denna rapport.
Examensarbeten/uppsatser inom Medieteknik – status och utvecklingsmöjligheter
13
Den externa granskningen befanns generera tydlig och relevant information för kvalitetsförbättring.
Hur denna rapport förhåller sig till de frågor som bedömdes vara av intresse för högskolans ledning:
– Finns det kriterier för bedömning av examensarbete? En betygsmall fanns för bedömning – vilken bedömdes som acceptabel av externa granskare. Den interna granskningen och denna rapport menar att den behöver utvecklas.
– Hur arbetar man med kriterierna? Under 2008 prövades betygsmallen internt inom lärarkåren. Under 2009 kommer bedömningsmatrisen att prövas av lärarkåren och studenterna.
– Jämförbarheten i bedömning Betygsmallen är otillfredsställande för bedömning. Bedömningsmatrisen är en ansats till förbättring
– Hur förhåller man sig till högskolans styrdokument? Styrdokumenten används inte i strukturen för examensarbetande/uppsats. Däremot används de i praktiken genom kvalitetsarbete med ständig förbättring; genom den gränsöverskridande handlingskompetens som såväl lärarkår som studenter dagligen åtnjuter; genom en stark knytning av examensarbeten till externa verksamheter
– Examensarbete – en länk både till forskning och yrke En liten pilotstudie kring syftet med examensarbeten har genomförts – denna redovisas vid presentationen av rapporten.
– Slutprodukten är en viktig kvalitetsmarkör. Genom bedömningsmatrisen och dess koppling till tidigare kurser förtydligas examensarbetets roll som en avslutning av ett större sammanhang.
– Hur kommer man fram till slutprodukten/examensarbetet? Strukturen för processen är tydliggjord i rapporten.
– Ändring av processen kan höja kvalitén på examensarbetet men hur ser infrastrukturen ut för denna process? Infrastrukturen för förbättringsarbete utgörs av: Diskussioner med: studenter, omgivande samhället, kollegor på andra ämnesområden och inom lärarkåren utgör grund för utveckling. Medel för pedagogiska utvecklingsprojekt används för ett mer strukturerat utvecklingsarbete. En årlig översyn med utgångspunkt från muntliga utvärderingar i samband med seminarier genererar eventuella åtgärdsförslag för nästa års examensarbetande och/eller åtgärdsförslag för strukturen för pre-examensarbete. Ansvarig för denna översyn är kursansvarig för examensarbeteskursen tillika programansvarig för två av tre program vid Medieteknik. Åtgärdsförslagen diskuteras och beslutas gemensamt i lärargruppen.
Det övergripande målet med samtliga projekt inom ramen för detta kvalitetsarbete var att utarbeta en modell som kan användas för att kunna jämföra kvaliteten på examensarbeten. Inför detta arbete rekommenderas att relatera detta till
– Grad av självständighet i de olika delar som bedöms
– Sammansättning av examensarbete (process och produkter)
– Inriktning på syfte med examensarbetet – Betraktas uppsatserna som en förberedelse för forskning eller en fördjupning av tidigare studier?
Vers
ion 4
.0
2007-0
9-3
0
GT P
M
P
ro
cess
led
nin
g p
ro
du
kti
on
, k
va
lite
t o
ch
mil
jö
Tek
nik
och
sam
häll
e P
roje
ktra
ppor
t P
rodu
ktio
nsle
dare
– M
edia
20
07-1
0-25
M
E r
appo
rt
W
ordm
alle
n so
m s
ka a
nvän
das
hete
r M
E R
appo
rtm
all4
.dot
. F
ör e
xam
ensa
rbet
e sk
a al
tern
ativ
fra
msi
da a
nvän
das.
Du
hitt
ar d
en p
å ku
rsen
s he
msi
da
Ha
nd
led
are
PM
03
– G
ru
pp
1
Hen
riet
te L
ucan
der
Per
nill
a M
iram
isdo
tter
Eve
lyn
Gan
drup
Jun
gbec
k
Åsa
Kri
stia
nsso
n
Fre
drik
Ham
mar
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
2
Sa
mm
an
dra
g
Sam
man
drag
et s
ka b
estå
av
cirk
a 10
0-20
0 or
d
Det
ska
ha
följ
ande
inn
ehål
l oc
h st
rukt
ur
Äm
ne
Syf
te
Gen
omfö
rand
e =
met
od, m
ater
ial
+ r
esul
tat
Slu
tsat
ser
Ny
ck
elo
rd
Ori
gina
l, e
kono
mi,
pre
pres
s, p
rodu
ktio
nsst
yrni
ng
(etc
. 5-1
0 ny
ckel
ord)
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
3
Ab
str
ac
t
Tit
el
på
En
ge
lsk
a
(Abs
trac
t) =
sam
man
drag
et ö
vers
att
till
eng
elsk
a (i
vis
sa s
amm
anha
ng a
nses
abs
trac
t va
ra k
orta
re
än e
tt s
amm
andr
ag. M
ånga
oli
ka r
egle
r fi
nns
– m
en h
är o
ch n
u sk
a vi
anv
ända
oss
av
det
sven
ska
sam
man
drag
et ö
vers
att
till
eng
elsk
a)
Arb
etet
s ti
tel
på e
ngel
ska
ska
ange
s
Ang
e ny
ckel
orde
n –
över
satt
a
Ke
yw
ord
s
Ori
gina
l, e
cono
my,
pre
pres
s, p
rodu
ctio
n m
anag
emen
t (
etc.
5-1
0 ny
ckel
ord)
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
4
Inn
eh
åll
sfö
rte
ck
nin
g
1 U
ppsa
tsen
s de
lar
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
....5
2 R
appo
rtm
alle
n...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.....
7 2.
1 T
ypog
rafe
ring
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.7
2.1.
1 R
ubri
k ni
vå 1
= A
rial
fet
18
punk
ter
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.7
2.1.
2 R
ubri
k ni
vå 2
= A
rial
fet
16
punk
ter
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.7
2.1.
3 R
ubri
k ni
vå 3
= A
rial
fet
14
punk
ter
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.7
2.2
Mar
gina
ler.
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
8 2.
3 L
isto
r....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.....
8 2.
4 K
ällh
änvi
snin
g...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
...8
2.4.
1 E
xem
pel.
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
..8
2.5
Fig
urer
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.9
2.6
Tab
elle
r....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.9
2.7
Nam
ngiv
ning
av
doku
men
t....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.9
3 V
eten
skap
ligh
et...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.10
3.1
Kra
v...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.....
10
4 P
rese
ntat
ion
och
oppo
siti
on...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
11
4.1
Pre
sent
atio
n....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.....
11
4.2
Opp
osit
ion.
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
....1
1 4.
2.1
Skr
iftl
ig o
ppos
itio
nsra
ppor
t....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
...12
4.
2.2
Mun
tlig
opp
osit
ion
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
...13
5 In
tres
sant
a lä
nkar
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
.14
6 R
efer
ensf
örte
ckni
ng...
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
15
6.1
Exe
mpe
l....
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
......
....1
5
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
5
1
Up
ps
ats
en
s d
ela
r
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
6
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
7
2
Ra
pp
ort
ma
lle
n
Den
na m
all
ska
kunn
a an
vänd
as h
ela
väge
n fr
am t
ill
exam
ensa
rbet
e in
om G
rafi
sk t
ekni
k oc
h
med
iepr
oduk
tion
res
pekt
ive
Pro
dukt
ions
leda
re –
Med
ia.
När
det
gäl
ler
rapp
orte
r i
olik
a pr
ojek
t –
så f
år d
u gö
ra e
n be
döm
ning
av
vilk
a de
lar
som
är
till
ämpl
iga.
Frå
ga o
m d
u är
osä
ker.
Anv
änd
ocks
å de
n in
form
atio
n so
m f
inns
i b
ilag
an o
m u
ppsa
tsen
s de
lar.
2.1
T
yp
og
rafe
rin
g
Här
föl
jer
exem
pel
på t
ypog
rafe
ring
en
2.1
.1
Ru
bri
k n
ivå
1 =
Ari
al
fet
18
pu
nk
ter
Brö
dtex
t =
Tim
es n
ew r
oman
nor
mal
11
punk
ter
Lor
em i
psum
dol
or s
it a
met
, con
sect
etue
r ad
ipis
cing
eli
t. M
aece
nas
ut i
psum
. Lor
em i
psum
dol
or
sit
amet
, con
sect
etue
r ad
ipis
cing
eli
t. U
t eg
et q
uam
. Don
ec p
reti
um a
ugue
at
leo.
Don
ec f
acil
isis
tell
us n
on e
rat.
Nul
lam
orn
are
tinc
idun
t ar
cu.
Nam
id
leo.
Mor
bi p
reti
um l
igul
a vi
tae
libe
ro. I
n qu
is d
iam
. Fus
ce l
igul
a. C
urab
itur
sag
itti
s, f
elis
vel
ferm
entu
m v
ariu
s, n
ulla
ris
us g
ravi
da e
nim
, sit
am
et d
apib
us l
eo e
st e
t ni
bh.
2.1
.2
Ru
bri
k n
ivå
2 =
Ari
al
fet
16
pu
nk
ter
Lor
em i
psum
dol
or s
it a
met
, con
sect
etue
r ad
ipis
cing
eli
t. M
aece
nas
ut i
psum
. Lor
em i
psum
dol
or
sit
amet
, con
sect
etue
r ad
ipis
cing
eli
t. U
t e
2.1
.3
Ru
bri
k n
ivå
3 =
Ari
al
fet
14
pu
nk
ter
Lor
em i
psum
dol
or s
it a
met
, con
sect
etue
r ad
ipis
cing
eli
t. M
aece
nas
ut i
psum
. Lor
em i
psum
dol
or
sit
amet
, con
sect
etue
r ad
ipis
cin
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
8
2.2
M
arg
ina
ler
Vän
ster
: 3
cm
Hög
er:
2,5
cm
Sid
huvu
d: 3
cm
Sid
fot:
4 c
m
2.3
L
isto
r
Lis
tor
får
enba
rt f
örek
omm
a so
m p
unkt
- el
ler
num
reri
skli
sta.
•
Pun
ktli
stor
anv
änds
då
kron
olog
isk
ordn
ing
EJ
kräv
s
1.
Num
eris
ka l
isto
r an
vänd
s då
kro
nolo
gisk
ord
ning
krä
vs
2.4
K
äll
hä
nv
isn
ing
Ang
es i
tex
ten;
för
e pu
nkte
n om
det
avs
er j
ust
den
men
inge
n; e
fter
pun
kten
om
det
avs
er h
ela
styc
ket.
Lit
terä
ra k
ällo
r; e
fter
nam
n, å
rtal
och
sid
a
Inte
rnet
käl
lor;
top
p-do
män
och
dat
um
Mun
tlig
a kä
llor
; ef
tern
amn
och
datu
m
Övr
ig i
nfor
mat
ion
om k
ällo
rna
ange
s lä
ngst
bak
und
er r
ubri
ken
Ref
eren
sför
teck
ning
Blo
ckci
tat
ska
skri
vas
med
1 c
m i
ndra
g, 1
0 pu
nkte
r T
imes
new
rom
an s
amt
avsl
utas
med
käl
lan
i
10 p
unkt
er T
imes
new
rom
an k
ursi
v, h
öger
stäl
ld
Cit
at i
löp
text
skr
ivs
med
brö
dtex
t, k
älla
n an
ges
inom
(kä
lla)
2.4
.1
Ex
em
pe
l
Det
var
en
gång
någ
on s
om b
erät
tade
någ
ot r
olig
t i
en b
ok s
om j
ag l
äste
(D
ican
der
Ale
xand
erss
on
1998
s. 2
3-25
).
Det
var
en
gång
någ
ot j
ag h
itta
de p
å en
gen
omtr
evli
g w
ebbs
ida
(fia
t.gs
lis.
utex
as.e
du 2
003)
.
Det
var
en
gång
någ
on s
om t
alad
e lä
nge
och
väl
om e
tt o
erhö
rt i
ntre
ssan
t äm
ne (
Lin
dstr
öm 2
3
nove
mbe
r 20
04
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
9
2.5
F
igu
rer
Fig
ur 1
.1 m
ed v
idhä
ngan
de f
igur
text
är
ett
exem
pel
på h
ur e
n fi
gur
kan
se u
t.
Fig
ur 1
.1 F
lygp
lan
som
jus
t ha
r st
arta
t. T
exte
n in
drag
en 2
cm
. (kä
lla)
2.6
T
ab
ell
er
Ta
be
llru
bri
k =
Ari
al n
orm
al 1
0 p
un
kte
r
Tab
ellt
ext
= T
imes
new
rom
an n
orm
al 1
0 pu
nkte
r
2.7
N
am
ng
ivn
ing
av
do
ku
me
nt
När
du
läm
nar
in d
in r
appo
rt/d
itt
doku
men
t di
gita
lt t
änk
på a
tt n
amng
e de
t i
enli
ghet
med
neda
nstå
ende
exe
mpe
l:
Typ
_För
nam
nE_(
vers
ion)
_Kur
skod
.
Exe
mpe
l
Pro
jekt
_Per
nill
aM_G
T73
41.d
oc
Ref
lekt
ion_
Eve
lynG
J_G
T71
25.d
oc
Upp
gift
3_F
redr
ikH
_GT
7015
.doc
Pro
jekt
_Gru
pp1_
GT
7341
.doc
Pro
jekt
_Gru
pp1_
v2_G
T73
41.d
oc
För
exa
men
sarb
ete:
Typ
_För
nam
nE_A
ntag
ning
sår.
Exe
mpe
l
Exa
rbet
e_Å
saK
_PM
03.p
df
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
10
3
Ve
ten
sk
ap
lig
he
t
Vet
ensk
apli
ghet
är
grun
den
för
allt
aka
dem
iskt
skr
ivan
de
3.1
K
rav
Kon
trol
lera
att
du
följ
er n
edan
ståe
nde
krav
på
vete
nska
plig
het.
•
Pås
tåen
den
som
int
e är
upp
enba
ra s
ka s
tyrk
as. D
et k
an g
öras
gen
om a
tt r
efer
era
till
en a
nnan
käl
la m
en d
u ka
n oc
kså
reso
nera
om
det
ta s
å in
gåen
de a
tt s
luts
atse
rna
lätt
förs
tås.
•
För
fak
ta s
om d
u hä
mta
t fr
ån a
nnan
käl
la m
åste
det
fin
nas
en r
efer
ens.
Kra
ven
på
refe
rens
er ä
r hö
ga. D
et g
älle
r in
te b
ara
vid
dire
kta
cita
t ut
an ä
ven
om d
u ba
ra
sam
man
fatt
ar v
ad n
ågon
ann
an s
kriv
it.
•
Du
mås
te n
oga
ange
vad
du
själ
v gj
ort
och
vad
andr
a gj
ort
(exe
mpe
lvis
för
etag
et)
•
Du
mås
te n
oga
skil
ja p
å di
na e
gna
och
andr
as u
ppgi
fter
•
Du
mås
te n
oga
skil
ja m
ella
n fa
kta
och
tolk
ning
ar a
v fa
kta.
•
För
sök
att
rela
tera
det
du
gör
till
lit
tera
ture
n oc
h ve
tens
kapl
iga
kuns
kape
r el
ler
stån
dpun
kter
.
•
I ra
ppor
ten
mås
te d
u be
skri
va, i
nte
bara
vad
du
kom
mit
fra
m t
ill,
uta
n äv
en h
ur d
u
gjor
t fö
r at
t ko
mm
a fr
am t
ill
det.
Du
mås
te b
eskr
iva
din
egen
met
odik
. Det
är
vikt
igt
att
du p
rese
nter
ar m
etod
iken
för
sig
och
res
ulta
ten
för
sig.
•
Glö
m i
nte
att
skri
va o
m p
robl
em p
å vä
gen,
hur
de
över
vann
s el
ler
blev
över
mäk
tiga
. Det
ta ä
r of
ta n
ödvä
ndig
t fö
r at
t fö
rstå
var
för
du v
alt,
ell
er i
nte
valt
, en
viss
met
odik
.
•
Exp
erim
ent
skal
l va
ra s
kriv
na s
å at
t de
är
repe
terb
ara.
•
God
vet
ensk
apli
ghet
= m
an s
ka i
så
hög
utst
räck
ning
som
möj
ligt
kla
rgör
a si
na
utgå
ngsp
unkt
er o
ch r
edov
isa
sina
val
så
att
läsa
ren
får
en g
od i
nsik
t i
hur
fors
knin
gspr
oces
sen
gått
til
l oc
h ut
ifrå
n de
nna
kuns
kap
kan
bedö
ma
slut
sats
erna
orde
ntli
gt.
•
Det
mes
ta ä
r ti
llåt
et –
så
läng
e m
an k
lart
red
ovis
ar h
ur m
an g
jort
och
tän
kt o
ch i
görl
igas
te m
ån f
örsö
ker
mot
iver
a si
na v
al.
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
11
4
Pre
se
nta
tio
n o
ch
op
po
sit
ion
Tip
sen
neda
n av
ser
huvu
dsak
lige
n ex
amen
sarb
ete
– in
get
hind
rar
dock
att
man
anv
ände
r de
t so
m
unde
rlag
för
pre
sent
atio
n äv
en i
and
ra k
urse
r
4.1
P
res
en
tati
on
Du
mås
te v
ara
väl
förb
ered
d oc
h ha
öva
t pr
esen
tati
onen
i f
örvä
g
Dis
posi
tion
•
För
slag
til
l lö
snin
g
•
Bak
grun
d –
prob
lem
•
Mål
fun
ktio
nskr
av r
amar
•
Tid
för
frå
gor
Fra
mfö
rand
e •
Pre
sent
era
vad
du t
änke
r ta
la o
m
•
Vis
a/sk
riv
nyck
elor
d
•
Tal
a lu
gnt
•
Kla
rgör
vil
ka i
déer
som
är
dina
och
vil
ka d
u lå
nat
från
and
ra
•
Anv
änd
fakt
a
•
Hål
l ko
ntak
t m
ed å
höra
rna
Avs
lutn
ing
•
Gör
en
kort
sam
man
fatt
ning
av
det
väse
ntli
ga i
din
fra
mst
älln
ing
Frå
gor
•
Gör
en
egen
frå
geli
sta
•
Stä
ll f
rågo
r sj
älv
(om
det
bli
r he
lt t
yst
i sa
len
när
du b
er o
m f
rågo
r) D
ina
fråg
or o
ch
svar
kan
und
erlä
tta
följ
dfrå
gor
4.2
O
pp
os
itio
n
Läs
arb
etet
nog
gran
t m
inst
två
gån
ger.
För
st v
id a
ndra
läs
ning
en f
år m
an e
n or
dent
lig
över
sikt
öve
r
upps
atse
n. D
et ä
r fö
rst
då m
an k
an b
edöm
a di
spos
itio
nen
och
se h
ur a
llt
häng
er i
hop
(ell
er k
ansk
e
inte
hän
ger
ihop
). F
örst
då
lägg
er m
an m
ärke
til
l m
ånga
det
alje
r.
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
12
Skr
iv e
n op
posi
tion
srap
port
med
rub
rike
r en
ligt
för
slag
i k
apit
el 3
.2.1
.
Läm
na i
n de
n sk
rift
liga
opp
osit
ions
rapp
orte
n ti
ll e
xam
inat
orn
för
exam
ensa
rbet
et s
enas
t tv
å da
gar
inna
n re
dovi
snin
gsti
llfä
llet
.
4.2
.1
Sk
rift
lig
op
po
sit
ion
sra
pp
ort
Du
bör
utgå
frå
n ne
dans
tåen
de p
unkt
er n
är d
u sk
rive
r di
n op
posi
tion
srap
port
.
2.
Pro
blem
disk
ussi
on o
ch s
yfte
Är
syft
et t
ydli
gt o
ch g
enom
förb
art?
Upp
nås
syft
et?
Fra
mgå
r de
t hu
r up
pgif
ten
kom
mer
in
i et
t st
örre
sam
man
hang
?
3.
Avg
räns
ning
ar
Är
avgr
änsn
inga
rna
rim
liga
och
mot
iver
ade?
4.
Met
od
Vil
ken
unde
rsök
ning
sans
ats
(exe
mpe
lvis
fal
lstu
die
elle
r tv
ärsn
itts
tudi
e) h
ar
anvä
nts?
Hur
mot
iver
as v
alet
av
met
od?
Fin
ns d
et a
lter
nati
v oc
h ha
de d
e i
så f
all
vari
t bä
ttre
ell
er s
ämre
?
5.
Ana
lys,
res
ulta
t oc
h sl
utsa
tser
Hur
har
för
fatt
aren
/för
fatt
arna
utn
yttj
at s
itt
mat
eria
l?
Hur
stä
mm
er a
naly
s oc
h sl
utsa
tser
med
arb
etet
s öv
riga
inn
ehål
l?
Är
resu
ltat
et h
ållb
art?
6.
Dis
posi
tion
och
log
ik /
Inn
ehål
l
Är
de o
lika
avs
nitt
en l
ogis
kt k
oppl
ade
till
var
andr
a? F
inns
det
en
röd
tråd
?
Har
någ
ot a
vsni
tt f
ått
för
stor
t el
ler
för
lite
t ut
rym
me?
Är
alla
avs
nitt
rel
evan
ta?
Lig
ger
redo
göre
lsen
på
en l
agom
niv
å el
ler
är d
en f
ör d
etal
jera
d el
ler
svep
ande
?
Är
avsl
utni
ngen
/sam
man
fatt
ning
en k
orre
kt?
Den
bör
int
e in
nehå
lla
nya
fakt
a.
Där
emot
bör
all
tid
fråg
estä
llni
ngar
na o
ch r
esul
tate
t va
ra m
ed. I
sam
man
fatt
ning
en
ska
det
vara
lät
t at
t se
om
för
fatt
aren
sva
rat
på d
e fr
ågor
som
var
utg
ångs
punk
ten
för
arbe
tet.
7.
Spr
åk o
ch t
ypog
rafi
Def
inie
ras
alla
svå
rför
ståe
liga
ell
er o
beka
nta
term
er?
Är
defi
niti
oner
na r
ikti
ga?
Hur
ser
kap
itel
inde
lnin
g, r
ubri
ker
och
inne
håll
sför
teck
ning
ut?
Fin
ns r
ubri
ker,
för
klar
ings
text
er m
ed m
era
till
dia
gram
, tab
elle
r oc
h an
dra
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
13
illu
stra
tion
er?
Fin
ns a
lla
uppg
ifte
r m
ed i
ref
eren
slis
tan?
För
elig
ger
klar
kor
resp
onde
ns m
ella
n re
fere
nser
och
ref
eren
slis
ta?
8.
Hel
hets
intr
yck
Vem
kan
ha
nytt
a av
att
läs
a de
n?
Är
rapp
orte
n vä
l ge
nom
arbe
tad?
4.2
.2
Mu
ntl
ig o
pp
os
itio
n
Bör
inr
ikta
s på
pri
ncip
iell
a fr
ågor
– i
nte
deta
ljer
Att
tän
ka p
å: •
Opp
osit
ione
n sy
ftar
til
l at
t ar
bete
t sk
a bl
i bä
ttre
i n
ågot
avs
eend
e in
nan
det
publ
icer
as
•
Båd
e st
yrko
r oc
h sv
aghe
ter
ska
fram
håll
as
•
Opp
osit
ione
n sk
a va
ra e
n hj
älp
– in
te d
öman
de
•
Har
du
krit
iska
syn
punk
ter
ska
du s
om o
ppon
ent
ocks
å va
ra b
ered
d at
t fö
resl
å
alte
rnat
iva
till
väga
gång
ssät
t, t
olkn
inga
r oc
h li
knan
de
•
Tän
k på
att
din
opp
osit
ion
ska
vara
tyd
lig
även
för
dem
som
int
e är
lik
a vä
l in
satt
a i
arbe
tet
som
du
Ta
upp:
•
Syf
tet
– (p
robl
emst
älln
inge
n) ä
r ty
dlig
t oc
h kl
art?
Kon
trol
lera
att
du
har
uppf
atta
t
det
korr
ekt.
Fun
dera
ock
så ö
ver
för
vem
pro
blem
et ä
r re
leva
nt.
•
Met
oden
– d
isku
tera
met
odva
l (o
m d
et i
nte
är g
jort
i a
rbet
et)
Kan
ske
har
du f
örsl
ag
till
alt
erna
tiva
met
oder
•
Res
ulta
tens
bet
ydel
se o
ch t
olkn
ing
Kan
man
tol
ka p
å an
nat
sätt
?
•
Är
alla
res
onem
ang
unde
rbyg
gda
och
lätt
a at
t fö
lja
•
Upp
nådd
es s
yfte
t?
•
Dis
kute
ra h
ur a
rbet
et k
an f
örbä
ttra
s.
•
Är
någo
t sä
rski
lt i
ntre
ssan
t?
Ibla
nd k
an m
an ö
verv
äga
att
prov
a de
n re
flek
tera
nde
oppo
siti
onen
:
Två
ell
er f
lera
för
fatt
are
som
öm
sesi
digt
ref
lekt
erar
öve
r si
na u
ppsa
tser
. Där
dis
kute
ras
och
foku
sera
s på
någ
ot i
inn
ehål
let
som
var
sär
skil
t in
tres
sant
– k
ansk
e m
öjli
ghet
er t
ill
vida
reut
veck
ling
av a
rbet
et –
vad
sku
lle
jag
gjor
t an
norl
unda
om
jag
bör
jade
om
ida
g?
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
14
5
Intr
es
sa
nta
lä
nk
ar
http
://w
ww
.tt.
se/t
tspr
ak/
http
://w
ww
.Ped
agog
guid
en.s
e/so
kgui
de/l
exik
on.h
tm
http
://w
ww
.gui
de.g
rafi
ska.
se/
http
://w
ww
-lex
ikon
.nad
a.kt
h.se
/sko
lver
ket/
lexi
n.sh
tml
Bilaga 1
K
artl
äg
gn
ing
av
fö
reta
get
X
15
6
Re
fere
ns
fört
ec
kn
ing
Skr
iftl
iga
käll
or
Eft
erna
mn,
För
nam
n, Å
rtal
: T
itel
. Upp
laga
om
sen
are
än 1
:a. U
tgiv
ning
sort
: F
örla
g.
Ele
ktro
nisk
a kä
llor
Eft
erna
mn,
För
nam
n, Å
rtal
: N
am
n p
å t
ext/
web
bsi
da
. V
ersi
on o
m s
enar
e än
för
sta.
Web
badr
ess.
datu
m d
å si
dan
var
till
gäng
lig.
Mun
tlig
a kä
llor
Eft
erna
mn,
För
nam
n, b
efat
tnin
g, Å
rtal
: ko
mm
unik
atio
nsty
p da
tum
6.1
E
xe
mp
el
Bok
Dic
ande
r A
lexa
nder
sson
, Mar
iann
e, m
.fl,
199
8: A
tt l
ycka
s m
ed p
roce
ssle
dn
ing
. 2:a
upp
laga
n.
Mal
mö:
Lib
er E
kono
mi
Om
tex
ten
är p
ubli
cera
d i
sam
ling
svol
ym/a
ntol
ogi
Sid
an 1
2-20
i S
vens
son,
And
ers
(red
.), 1
989.
På
vä
g m
ot
mo
rgo
nd
ag
en. H
alm
stad
: O
lsso
ns f
örla
g.
Tid
skri
ftsa
rtik
el
Alr
utz,
Mar
ie, 2
001:
”A
j V
arf
ör
ble
v d
et s
å f
el?
”, C
hef
nr 1
200
1, s
idan
44-
47.
Ele
ktro
nisk
käl
la
Pol
lock
s, R
onal
d, 2
003:
Qu
ali
ty m
an
ag
emen
t &
per
form
an
ce e
xcel
len
ce.
http
://f
iat.
gsli
s.ut
exas
.edu
/~rp
ollo
ck/t
qm.h
tml,
23
nove
mbe
r 2
004
Ado
be, 2
004:
JD
F W
hit
e p
ap
er. h
ttp:
//w
ww
.ado
be.c
om, 2
3 no
vem
ber
2004
, sök
ord:
jdf
Mun
tlig
käl
la
Lin
dstr
öm, P
aul,
adj
unkt
, 200
4: m
untl
. Int
ervj
u, 2
3 no
vem
ber
2004
TV
och
rad
iopr
ogra
m
Hjä
rnko
ntor
et, S
veri
ges
tele
visi
on, k
anal
1, 2
0 no
vem
ber
2004
Bilaga 1
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
1
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Exa
men
sarb
ete
G
rafis
k T
ekni
k &
Med
iepr
oduk
tion
Pr
oduk
tion
sleda
re –
Med
ia
Bak
grun
d Ex
amen
sarb
etet
bör
hel
st u
tföra
s på
någ
ot fö
reta
g. E
xam
ensa
rbet
et g
er m
öjlig
het t
ill s
amar
bete
mel
lan
näri
ngsl
iv o
ch h
ögsk
ola.
Det
ger
dig
möj
lighe
t att
arbe
ta m
ed v
erkl
ighe
tsnä
ra p
robl
em o
ch k
nyta
kon
takt
m
ed fö
reta
g. D
et g
er fö
reta
gen
möj
lighe
t att
få in
blic
k i v
år u
tbild
ning
, få
ett a
rbet
e ut
fört
och
lära
kän
na
en b
livan
de p
rodu
ktio
nsle
dare
elle
r hö
gsko
lein
genj
ör fö
r en
eve
ntue
ll an
stäl
lnin
g.
Exam
ensa
rbet
et k
an o
mfa
tta 1
5 hö
gsko
lepo
äng
elle
r 25
hög
skol
epoä
ng.
Beh
örig
hets
krav
för
att p
åbör
ja e
xam
ensa
rbet
e C
-niv
å
Mot
svar
ande
30
högs
kole
poän
g på
A-n
ivå,
30
högs
kole
poän
g på
B-n
ivå,
min
st 1
5 hö
gsko
lepo
äng
på C
-niv
å in
om M
edie
tekn
ik s
amt m
inst
45
högs
kole
poän
g öv
riga
äm
nen,
to
talt
min
st 1
20 h
ögsk
olep
oäng
inom
utb
ildni
ngsp
rogr
amm
et s
amt e
rfor
derl
iga
kuns
kape
r fö
r de
t val
da o
mrå
det
Syfte
A
rbet
et s
kall
vara
en
tillä
mpn
ing
och
förd
jupn
ing
av ti
diga
re ti
llgod
ogjo
rda
kuns
kape
r sa
mt e
n in
tegr
erin
g av
olik
a äm
neso
mrå
den.
Där
vid
bör
även
hög
skol
ans
pers
pekt
ivom
råde
n be
akta
s.
Exam
ensa
rbet
et b
ygge
r på
sjä
lvst
ändi
gt a
rbet
e. K
reat
ivite
t, kr
itisk
t tän
kand
e, h
elhe
tssy
n oc
h kv
alite
tstä
nkan
de ä
r ko
mpo
nent
er s
om s
ka p
rägl
a ar
bete
t.
C-n
ivå
Exam
ensa
rbet
et s
ka v
isa
att d
en s
tude
rand
e sj
älvs
tänd
igt k
an ti
lläm
pa d
e ku
nska
per
som
fö
rvär
vats
und
er s
tudi
etid
en s
amt p
rodu
cera
res
onem
ang
i äm
net.
Mål
C
-niv
å M
ålet
med
exa
men
sarb
etet
är
att v
isa
att d
en s
tude
rand
e:
- sj
älvs
tänd
igt k
an a
nvän
da s
ina
unde
r st
udie
tiden
förv
ärva
de k
unsk
aper
vid
lösn
ing
av
en fö
rela
gd u
ppgi
ft -
kan
tillg
odog
öra
sig
inne
hålle
t i fa
cklit
tera
ture
n på
om
råde
t och
sät
ta in
sitt
arb
ete
i de
tta s
amm
anha
ng
- ka
n til
läm
pa m
etod
er fö
r pr
oble
mlö
snin
g -
kan
själ
vstä
ndig
t ska
pa, a
naly
sera
och
vär
dera
de
resu
ltat s
om fr
amko
mm
er i
arbe
tet.
-
kan
kriti
skt g
rans
ka o
ch d
isku
tera
ett
i tal
och
skr
ift fr
amla
gt e
xam
ensa
rbet
e -
kan
anvä
nda
kuns
kape
r och
färd
ighe
ter s
om e
rhål
lits v
id st
udie
r på
förd
jupn
ings
nivå
n C
. Ex
amin
atio
n C
-niv
å
Exam
inat
ions
mom
ent:
Skri
ftlig
och
mun
tlig
fram
stäl
lnin
g sa
mt o
ppos
ition
Fö
r go
dkän
t exa
men
sarb
ete
kräv
s at
t föl
jand
e m
omen
t är
fullg
jord
a:
- go
dkän
d sk
riftl
ig r
appo
rt
- go
dkän
t sem
inar
ium
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
2
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Fakt
orer
som
tas
i bea
ktni
ng v
id b
etyg
ssät
tnin
g är
förm
åga
att:
- re
sone
ra s
jälv
stän
digt
och
kre
ativ
t -
själ
vstä
ndig
t lös
a pr
oble
m
- til
lgod
ogör
a si
g oc
h an
vänd
a ve
tens
kapl
ig li
ttera
tur
och
anna
t mat
eria
l -
reso
nera
kri
ng r
esul
tate
n -
uttr
ycka
sig
skr
iftlig
t i e
n te
knis
k-ve
tens
kapl
ig r
appo
rt
- ut
föra
en
mun
tlig
pres
enta
tion
- op
pone
ra p
å et
t kor
rekt
sät
t
När
ova
nstå
ende
kri
teri
er u
ppfy
lls p
å et
t till
fred
sstä
lland
e sä
tt ge
s be
tyge
t god
känd
. För
att
slut
bety
get s
ka b
li vä
l god
känd
krä
vs a
tt ra
ppor
t, m
untli
g pr
esen
tatio
n oc
h op
posi
tion
bedö
ms
som
väl
god
känd
a.
Bet
ygsg
rade
r U
nder
känd
, god
känd
, väl
god
känd
A
tt vä
lja e
xam
ensa
rbet
e Et
t bra
exa
men
sarb
ete
beha
ndla
r et
t pro
blem
av
intr
esse
för
med
iebr
ansc
hen,
är
lago
m s
tort
, byg
ger
på
och
utve
ckla
r st
uden
tens
tidi
gare
kun
skap
er s
amt i
nnef
atta
r en
gru
ndlig
ana
lys
av a
rbet
et o
ch d
ess
resu
ltat.
När
du
har
hitta
t en
idé
till e
xam
ensa
rbet
e sk
a du
läm
na in
ett
förs
lag
till H
enri
ette
. In
läm
ning
av
förs
lag
Det
ta s
ka fi
nnas
med
i fö
rsla
get
1.
Arb
etsn
amn
2.
Vad
går
exa
men
sarb
etet
ut p
å?
3.
Vilk
et/v
ilka
prob
lem
ska
lösa
s? /
fråg
estä
llnin
g sk
a be
svar
as?
/ hy
pote
s sk
a be
visa
s?
4.
Var
ligg
er s
våri
ghet
erna
och
var
för
är d
et s
vårt
? 5.
V
ad s
ka g
öras
i ex
amen
sarb
etet
? 6.
V
ilket
före
tag
ska
det g
öras
på/
för?
Ang
e ko
ntak
tper
son
med
tele
fon
och
e-po
st a
dres
s
Med
iete
knik
s lä
rark
år g
ör e
n be
döm
ning
av
förs
lage
t m
ed a
vsee
nde
på fö
ljand
e:
1.
Är
förs
lage
t kom
plet
t?
2.
Falle
r pr
oble
met
inom
Med
iete
knik
s om
råde
? 3.
H
ar p
robl
emet
rät
t svå
righ
etsg
rad?
Pro
blem
et sk
a ha
en
såda
n sv
årig
hetsg
rad
att d
u få
r an
vänd
ning
för
de k
unsk
aper
och
den
trän
ing
i pro
blem
anal
ys so
m u
tbild
ning
en fö
rmed
lat.
4.
Mot
svar
ar a
rbet
et 1
5 re
spek
tive
25 h
ögsk
olep
oäng
? 5.
T
illfö
r pr
oble
met
någ
ot n
ytt t
ill m
edie
bran
sche
n?
Ant
inge
n ac
cept
eras
ditt
förs
lag
till e
xam
ensa
rbet
e oc
h du
får
dig
tilld
elad
en
exam
inat
or e
ller
ocks
å re
turn
eras
ditt
förs
lag
med
kom
men
tare
r oc
h/el
ler
begä
ran
om fö
rtyd
ligan
de. V
i för
söke
r sv
ara
på
förs
lage
t ino
m 1
0 da
gar
från
det
vi f
örst
har
set
t det
. N
är fö
rsla
get ä
r ac
cept
erat
ska
du
– i d
ialo
g m
ed h
andl
edar
en u
te p
å fö
reta
get –
läm
na in
en
proj
ektb
eskr
ivni
ng o
ch e
n tid
plan
. En
blan
kett
för
star
t och
reg
istr
erin
g av
exa
men
sarb
ete
fylls
i av
pr
ogra
mle
dare
n.
Bilaga 2
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
3
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Inlä
mni
ng a
v pr
ojek
tpla
n/tid
plan
Det
ta s
ka fi
nnas
med
i pr
ojek
tbes
kriv
ning
en/t
idpl
anen
1.
Pr
elim
inär
tite
l (på
sve
nska
och
eng
elsk
a) T
änk
på a
tt de
n sk
a va
ra k
ort,
tala
om
vad
exa
men
sarb
etet
ha
ndla
r om
, loc
ka lä
sare
ns n
yfik
enhe
t och
var
a se
riös
. 2.
Pr
elim
inär
inne
hålls
fört
eckn
ing
– Fö
r at
t visa
arb
etet
s log
iska
struk
tur,
den
bör
inte
gå
läng
re ä
n til
l hu
vudr
ubri
kniv
å. (
Det
kan
var
a lä
ttast
att b
örja
gen
om a
tt an
vänd
a m
indm
ap-t
ekni
k.)
3.
Prob
lem
besk
rivn
ing
och
syfte
– F
ör a
tt fö
rtyd
liga
fråg
estä
llnin
gar
och
mot
iver
a äm
nesv
al.
4.
Met
od –
Gå
grun
dlig
t ige
nom
de
alte
rnat
iva
tillv
ägag
ångs
sätt
som
finn
s och
mot
iver
a de
val
du
tänk
er
göra
för
att n
å m
ålet
. 5.
Pr
elim
inär
a av
grän
snin
gar
– Fu
nder
a ig
enom
vad
du
enlig
t val
d m
etod
tar
häns
yn ti
ll oc
h va
d du
väl
jer
att b
ortse
ifrå
n. M
otiv
era
varf
ör d
e bi
tar
som
du
valt
att f
okus
era
på ä
r vä
sent
liga
för
syfte
t med
ex
amen
sarb
etet
. 6.
T
idpl
an –
I v
ilken
ord
ning
ska
de o
lika
mom
ente
n ge
nom
föra
s? H
ur m
ycke
t tid
beh
över
ägn
as å
t re
spek
tive
mom
ent?
Vilk
et st
öd få
r du
från
före
tage
t? Fö
rsök
att
vara
så n
oggr
ann
som
möj
ligt e
fters
om d
u då
red
an p
å et
t tid
igt s
tadi
um tv
inga
s att
tänk
a ig
enom
vad
du
ska
göra
inna
n du
gör
det
. Gör
gär
na e
n pr
ojek
tpla
n!
7.
Ref
eren
slitt
erat
ur –
Vilk
en li
ttera
tur
är r
elev
ant f
ör ju
st di
tt pr
oble
mom
råde
? Red
ovisa
den
litte
ratu
r du
ha
r stu
dera
t och
den
du
tänk
er st
uder
a.
8.
Före
tag/
hand
leda
re –
Vid
ett
exte
rnt e
xam
ensa
rbet
e ko
mm
er o
ftast
din
hand
leda
re a
tt fin
nas u
te p
å fö
reta
get.
Exam
inat
orn
och
prog
ram
leda
ren
ger
star
ttills
tånd
då
proj
ektb
eskr
ivni
ng o
ch ti
dpla
n är
inlä
mna
de o
ch
godk
ända
. H
andl
edni
ng
Den
ext
erna
han
dled
aren
s up
pgift
är
att h
andl
eda
exam
ensa
rbet
et u
r fö
reta
gets
per
spek
tiv, d
et v
ill s
äga
form
uler
a vi
lket
res
ulta
t för
etag
et fö
rvän
tar
sig,
fung
era
som
råd
giva
re n
är p
robl
em u
ppst
år o
ch a
llmän
t so
m d
isku
ssio
nspa
rtne
r nä
r de
t gäl
ler
det f
öret
agsf
öran
krad
e ar
bete
t med
upp
gifte
n.
Exam
inat
orn
Exam
inat
orn
har
främ
st r
olle
n so
m r
ådgi
vare
vid
arb
etet
s pl
aner
ing
och
vid
förf
atta
ndet
av
rapp
orte
n.
Var
anna
n ve
cka
ska
du, v
ia e
-pos
t, lä
mna
en
kort
fatta
d re
dogö
rels
e öv
er d
e gå
ngna
vec
korn
as a
rbet
e.
Exam
inat
orn
mås
te k
onta
ktas
om
spe
cifik
atio
nern
a fö
r ex
amen
sarb
etet
mås
te ä
ndra
s un
der
arbe
tets
gån
g,
för
att s
äker
stäl
la a
tt fö
ruts
ättn
inga
rna
för
exam
ensa
rbet
e fö
ljs. O
m ti
dspl
anen
mås
te ä
ndra
s vä
sent
ligt b
ör
du o
ckså
kon
takt
a ex
amin
ator
n. E
xam
inat
orn
har
rätt
att i
ngri
pa v
id b
ehov
, äve
n om
inte
ex
amen
sarb
etar
en h
ar b
egär
t det
. Pr
oces
s Fö
r at
t und
erlä
tta d
in p
roce
ss s
ka d
u fö
ra e
n pr
ojek
tdag
bok
unde
r ar
bete
ts g
ång.
I d
enna
ska
finn
as d
e be
slut
som
tas
sam
t bes
kriv
ning
ar a
v ar
bets
insa
tser
na. T
änk
på a
tt äv
en r
edov
isa
mis
slyc
kand
en o
ch
prob
lem
– d
et ä
r ju
dem
vi l
är o
ss a
v. P
roje
ktda
gbok
en s
ka v
isas
upp
/läm
nas
in ti
ll di
n ex
amin
ator
.
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
4
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Rap
port
O
mfa
ttnin
gen
av e
xam
ensa
rbet
et b
ör in
te ö
vers
tiga
40 s
idor
, exk
lusi
ve b
ilago
r oc
h ap
pend
ix.
Kor
rekt
urlä
snin
g är
inte
exa
min
ator
ns u
ppgi
ft.
Om
två
arbe
tat t
illsa
mm
ans
med
exa
men
sarb
etet
mås
te d
et k
lart
fram
gå v
em s
om g
jort
vad
. R
appo
rten
s ut
form
ning
ska
följa
”G
T r
appo
rt.d
oc”
som
du
hitta
r på
kur
sens
web
bpla
ts i
Its
lear
ning
. W
ordm
all h
ittar
du
på s
amm
a si
da.
Kra
v på
vet
ensk
aplig
het
1.
Påst
åend
en s
om in
te ä
r up
penb
ara
ska
styr
kas.
Det
kan
gör
as g
enom
att
refe
rera
till
en a
nnan
käl
la
men
du
kan
ocks
å re
sone
ra o
m d
etta
så
ingå
ende
att
slut
sats
erna
lätt
förs
tås.
2.
För
fakt
a so
m d
u hä
mta
t frå
n an
nan
källa
mås
te d
et fi
nnas
en
refe
rens
. Kra
ven
på r
efer
ense
r är
hög
a.
Det
gäl
ler
inte
bar
a vi
d di
rekt
a ci
tat m
en ä
ven
om d
u ba
ra s
amm
anfa
ttar
vad
någo
n an
nan
skri
vit.
3.
Du
mås
te n
oga
ange
vad
du
själ
v gj
ort o
ch v
ad a
ndra
gjo
rt (
exem
pelv
is fö
reta
get)
4.
D
u m
åste
nog
a sk
ilja
på d
ina
egna
och
and
ras
uppg
ifter
5.
D
u m
åste
nog
a sk
ilja
mel
lan
fakt
a oc
h to
lkni
ngar
av
fakt
a.
6.
Förs
ök a
tt re
late
ra d
et d
u gö
r til
l litt
erat
uren
och
vet
ensk
aplig
a ku
nska
per
elle
r st
åndp
unkt
er.
7.
I ra
ppor
ten
mås
te d
u be
skri
va, i
nte
bara
vad
du
kom
mit
fram
till,
uta
n äv
en h
ur d
u gj
ort f
ör a
tt ko
mm
a fr
am ti
ll de
t. D
u m
åste
bes
kriv
a di
n eg
en m
etod
ik. D
et ä
r vi
ktig
t att
du p
rese
nter
ar
met
odik
en fö
r si
g oc
h re
sulta
ten
för
sig.
8.
G
löm
inte
att
skri
va o
m p
robl
em p
å vä
gen,
hur
de
över
vann
s el
ler
blev
öve
rmäk
tiga.
Det
ta ä
r of
ta
nödv
ändi
gt fö
r at
t för
stå
varf
ör d
u va
lt, e
ller
inte
val
t, en
vis
s m
etod
ik.
9.
Expe
rim
ent s
kall
vara
skr
ivna
så
att d
e är
rep
eter
bara
. Pr
esen
tatio
n oc
h op
posi
tion
I ex
amen
sarb
etet
ingå
r oc
kså
att p
rese
nter
a ra
ppor
ten
och
att o
ppon
era
på e
n an
nan
stud
ents
rap
port
. Som
st
uder
ande
ska
du
få m
öjlig
het a
tt tr
äna
dig
i att
kriti
skt g
rans
ka r
appo
rter
. Ett
sätt
är a
tt va
ra o
ppon
ent p
å ex
amen
sarb
ete.
Pr
esen
tatio
n av
exa
men
sarb
ete
sker
i se
min
arie
form
. Var
je e
xam
ensa
rbet
e ha
r 20
min
uter
till
sitt
förf
ogan
de fö
r m
untli
g pr
esen
tatio
n. T
änk
på a
tt bj
uda
in d
itt fö
reta
g til
l din
pre
sent
atio
n.
Max
imal
t 15
min
uter
res
erve
ras
för
fråg
or o
ch o
ppos
ition
efte
r pr
esen
tatio
n av
res
pekt
ive
exam
ensa
rbet
e. Pr
esen
tatio
nen
äger
rum
på
högs
kola
n i v
ecko
rna
22 o
ch 3
5. E
xakt
a tid
er m
edde
las
på k
urse
ns
web
bpla
ts.
Tid
er fö
r in
läm
ning
kom
mer
att
finn
as p
å ku
rsen
s he
msi
da
Pres
enta
tion
Pr
esen
tatio
nen
bör
inne
hålla
: en
pres
enta
tion
av p
robl
emet
, en
besk
rivn
ing
av v
ad d
u gj
ort,
vilk
a re
sulta
t du
kom
mit
fram
till
och
en d
isku
ssio
n om
vilk
en b
etyd
else
ditt
arb
ete
kom
mer
att
få. D
u bö
r be
skri
va
vilk
a pr
oble
m d
u st
ött p
å oc
h va
d du
inte
lyck
ats
lösa
. O
m tv
å st
uden
ter
gjor
t gem
ensa
mt e
xam
ensa
rbet
e sk
a de
del
a up
p de
n m
untli
ga p
rese
ntat
ione
n så
att
de
pres
ente
rar
lika
myc
ket v
ar.
Bilaga 2
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
5
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
6
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Che
cklis
ta v
id r
appo
rtsk
rivn
ing
Rap
port
ens
omfa
ttni
ng
•
Ger
rap
port
en ti
llräc
klig
t und
erla
g fö
r en
bed
ömni
ng a
v he
la e
xam
ensa
rbet
et?
•
Är
alla
val
som
är
gjor
da, m
ella
n al
tern
ativ
a m
odel
ler,
avg
räns
ning
ar, a
ltern
ativ
a up
pläg
gnin
gar
och
utfo
rmni
ngar
, mot
iver
ade
i rap
port
en?
•
Tot
ala
anta
let s
idor
bör
inte
öve
rstig
a 10
0 R
appo
rten
s di
spos
itio
n 1.
Ä
r fr
amst
älln
inge
n lo
gisk
t upp
dela
d i k
apite
l och
sty
cken
? 2.
Ä
r fö
rdel
ning
en a
v ta
belle
r oc
h fig
urer
mel
lan
löpa
nde
text
och
bila
gor
väl a
vväg
d?
Rap
port
ens
läsb
arhe
t 1.
K
an lä
sare
n kl
art s
kilja
på
vad
som
är
fakt
a oc
h va
d so
m ä
r på
ståe
nden
? 2.
K
an lä
sare
n kl
art s
kilja
mel
lan
förf
atta
rens
och
and
ras
åsik
ter?
3.
Ä
r al
la o
nödi
ga u
ppre
pnin
gar
av r
eson
eman
g, a
rgum
ent o
ch a
nnat
bor
ttagn
a?
4.
Är
rapp
orte
n ty
pogr
afis
kt v
äl u
tform
ad?
Språ
kbeh
andl
ing
med
mer
a •
Är
alla
beg
repp
förk
lara
de fö
rsta
gån
gen
de a
nvän
ds?
•
Är
alla
åte
rkom
man
de u
ttryc
k ko
nsek
vent
anv
ända
? •
Är
rätt
tem
pus
anvä
nt ö
vera
llt?
•
Är
varj
e m
enin
g lo
gisk
t upp
bygg
d?
•
Är
alla
men
inga
r av
lago
m lä
ngd?
•
Är
anvä
nda
förk
ortn
inga
r al
lmän
t acc
epte
rade
? (T
ips:
skr
iv u
t alla
förk
ortn
inga
r)
•
Är
förk
ortn
inga
r, ty
pogr
afis
ka te
cken
kon
sekv
ent a
nvän
da?
(Exe
mpe
lvis
så
anvä
nder
man
sig
ant
inge
n av
pro
cent
elle
r %
; av
bila
ga e
ller
bil.)
•
Är
alla
tabe
ller
och
figur
er o
mnä
mnd
a i t
exte
n?
•
Har
alla
tabe
ller
ett n
umm
er o
ch e
n ta
bellt
ext?
•
Har
alla
figu
rer
ett n
umm
er o
ch e
n fig
urte
xt?
•
Utg
ör ta
belle
n, m
ed ta
bellt
ext,
resp
ektiv
e fig
uren
med
figu
rtex
t, en
enh
et s
om k
an lä
sas
och
förs
tås
utan
att
man
mås
te b
lädd
ra fr
am o
ch ti
llbak
a i r
appo
rten
? •
Är
stav
ning
och
avs
tavn
ing
korr
ekt?
R
efer
ensh
ante
ring
1.
Fr
amgå
r de
t kla
rt o
ch ty
dlig
t vem
som
stå
r ba
kom
de
olik
a ås
ikte
rna
och
kuns
kape
rna
i tex
ten?
2.
G
år a
lla u
ppgi
ftern
a at
t spå
ra ti
ll rä
tt kä
lla?
Che
cklis
ta v
id u
tföra
nde
av o
ppos
ition
•
Se ti
ll at
t du
har
det k
ompl
etta
exa
men
sarb
etet
sen
ast 1
vec
ka in
nan
oppo
sitio
nen.
•
Läs
exam
ensa
rbet
et n
oggr
ant m
inst
två
gång
er. F
örst
vid
and
ra lä
snin
gen
får
man
en
orde
ntlig
öv
ersi
kt ö
ver
upps
atse
n. D
et ä
r fö
rst d
å m
an k
an b
edöm
a di
spos
ition
en o
ch s
e hu
r al
lt hä
nger
ihop
(e
ller
kans
ke in
te h
änge
r ih
op).
För
st d
å lä
gger
man
mär
ke ti
ll m
ånga
det
alje
r.
•
Skri
v en
opp
ositi
onsr
appo
rt m
ed r
ubri
ker
enlig
t ”Pu
nkte
r at
t dis
kute
ra”
neda
n.
•
Läm
na in
den
skr
iftlig
a op
posi
tions
rapp
orte
n til
l exa
min
ator
n fö
r ex
amen
sarb
etet
sen
ast t
vå d
agar
in
nan
redo
visn
ings
tillfä
llet.
Bilaga 2
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
7
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Punk
ter
att
disk
uter
a 1.
D
et m
untl
iga
fram
föra
ndet
•
Finn
s de
t en
röd
tråd
? •
Är
pres
enta
tione
n en
gage
rand
e?
•
Vän
der
man
sig
till
publ
iken
?
2.
Äm
ne, p
robl
emom
råde
och
kar
aktä
r •
Har
förf
atta
ren
tydl
iggj
ort v
ad s
om fö
ranl
ett d
et v
alda
pro
blem
områ
det?
•
Är
arbe
tet t
eore
tiskt
, pra
ktis
kt, u
nder
söka
nde,
sam
man
fatta
nde?
Fin
ns k
oppl
ing
till k
urse
r, ti
diga
re
rapp
orte
r, a
rtik
lar
elle
r an
nan
litte
ratu
r?
3.
Prob
lem
disk
ussi
on o
ch s
yfte
•
Är
syfte
t tyd
ligt o
ch g
enom
förb
art?
•
Upp
nås
syfte
t?
•
Prob
lem
disk
ussi
onen
ska
intr
esse
ra lä
sare
n fö
r äm
neso
mrå
det,
tydl
iggö
ra fr
åges
tälln
inga
r oc
h m
otiv
era
ämne
sval
et. G
örs
detta
? •
Fram
går
det h
ur u
ppgi
ften
kom
mer
in i
ett s
törr
e sa
mm
anha
ng?
4.
Avg
räns
ning
ar
•
Är
avgr
änsn
inga
rna
rim
liga?
•
Är
avgr
änsn
inga
rna
mot
iver
ade?
5.
Met
od
•
Vilk
en u
nder
sökn
ings
ansa
ts (
exem
pelv
is fa
llstu
die
elle
r tv
ärsn
ittst
udie
) ha
r an
vänt
s?
•
Hur
mot
iver
as v
alet
•
Hur
mot
iver
as v
alet
av
met
od?
•
Finn
s de
t alte
rnat
iv o
ch h
ade
de i
så fa
ll va
rit b
ättr
e el
ler
säm
re?
6.
Ana
lys,
res
ulta
t oc
h sl
utsa
tser
•
Hur
har
förf
atta
ren
utny
ttjat
sitt
mat
eria
l?
•
Hur
stä
mm
er a
naly
s oc
h sl
utsa
tser
med
arb
etet
s öv
riga
inne
håll?
•
Är
resu
ltate
t hål
lbar
t?
•
Stäm
mer
slu
tsat
sern
a m
ed r
appo
rten
s öv
riga
inne
håll?
7.
Dis
posi
tion
och
logi
k /
Inne
håll
•
Är
de o
lika
avsn
itten
logi
skt k
oppl
ade
till v
aran
dra?
Fin
ns d
et e
n rö
d tr
åd?
•
Har
någ
ot a
vsni
tt få
tt fö
r st
ort e
ller
för
litet
utr
ymm
e?
•
Är
alla
avs
nitt
rele
vant
a?
•
Ligg
er r
edog
örel
sen
på e
n la
gom
niv
å el
ler
är d
en fö
r de
talje
rad
elle
r sv
epan
de?
•
Är
sam
man
fattn
inge
n ko
rrek
t? D
en b
ör in
te in
nehå
lla n
ya fa
kta.
Där
emot
för
allti
d fr
åges
tälln
inga
rna
och
resu
ltate
t var
a m
ed. I
sam
man
fattn
inge
n sk
a de
t var
a lä
tt at
t se
om fö
rfat
tare
n sv
arat
på
de fr
ågor
so
m v
ar u
tgån
gspu
nkte
n fö
r ar
bete
t.
8.
Språ
k oc
h ty
pogr
afi
•
Def
inie
ras
alla
svå
rför
ståe
liga
elle
r ob
ekan
ta te
rmer
? Ä
r de
finiti
oner
na r
iktig
a?
•
Hur
ser
kap
itelin
deln
ing,
rub
rike
r oc
h in
nehå
llsfö
rtec
knin
g ut
? •
Finn
s ru
brik
er, f
örkl
arin
gste
xter
med
mer
a til
l dia
gram
, tab
elle
r oc
h an
dra
illus
trat
ione
r?
•
Finn
s al
la u
ppgi
fter
med
i re
fere
nslis
tan?
•
Före
ligge
r kl
ar k
orre
spon
dens
mel
lan
refe
rens
er o
ch r
efer
ensl
ista
?
9.
Hel
hets
intr
yck
•
Vem
kan
ha
nytta
av
att l
äsa
den?
•
Bid
rar
förf
atta
ren
med
någ
ot n
ytt i
nom
val
t om
råde
? •
Är
rapp
orte
n vä
l gen
omar
beta
d?
Gra
fisk
tekn
ik o
ch m
edie
prod
ukti
on, M
alm
ö H
ögsk
ola
8
Pro
dukt
ions
ledar
e – M
edia
Någ
ra a
llmän
na r
åd ti
ll op
pone
nten
•
Fråg
a gä
rna
förf
atta
ren
om s
ådan
t du
inte
förs
tått
elle
r ty
cker
är
okla
rt.
•
Var
mju
k i f
orm
uler
inge
n oc
h ka
mra
tlig
i ton
en m
ot fö
rfat
tare
n.
•
Hän
g in
te fa
st v
id e
n an
mär
knin
g. D
et ä
r m
öjlig
t att
förf
atta
ren
inte
upp
fatta
r di
n po
äng,
men
lära
re
och
delta
gare
i öv
rigt
har
säk
ert g
jort
det
och
upp
repn
inga
r bl
ir b
ara
tröt
tand
e. •
Anm
ärk
inte
på
uppe
nbar
a sk
rivf
el o
ch e
nsta
ka s
tavf
el.
•
Ang
e bå
de fö
rtjä
nste
r oc
h br
iste
r i e
xam
ensa
rbet
et. S
om o
ppon
ent s
ka m
an k
unna
se
inte
bar
a de
t so
m ä
r då
ligt u
tan
även
det
som
är
bra.
Bilaga 2
Betygsmall för C-uppsatser: Tre kriterier för att uppsatsen ska kunna bedömas
1. Ämnestillhörighet 2. Samtliga delar för ett uppsatsarbete finns representerade 3. Källhänvisningar Saknas något eller några av ovanstående så är uppsatsen underkänd – betyg U
Område poäng 1.
Val av studieområde - teori: Samband problembakgrund och teori Representativ tidigare forskning Visad grad av fördjupande kunskap inom det valda teoriområdet samt kritisk hållning till andra vetenskapliga studier Samband teori – resultat och analys
5
2.
Val av metod: Problemformulering, syfte och frågeställningar i förhållande till val av metod Kritisk granskning av vald metod
3
3.
Tillämpning av metod: Utförande och genomförande av studie – empiri Material – urval – presentation av resultat
4
4.
Helhet – den röda tråden! Problembakgrund – syfte/ frågor – teori - metod - empiri - analys – slutsats
3
5.
Originalitet – självständighet Grad av forskningsintresse, kreativitet
2
6.
Presentation – språklig begriplighet Uppsatsens disposition Formalia som källor, noter, bilagor etc
2
7.
Kritisk granskning: respondering – opponering
2
Sammanfattande
21
VG= 21-16 G= 15-7 U = <6 (0) Om något av områdena har noll så är man underkänd och måste antingen komplettera eller omtenteras oavsett vad för poäng man har på övriga delar.
Bilaga 3
Bedömningsmatrisförexamensarbeteninom
MedieproduktionochMedieteknik
HENRIETTESARBETSMATERIAL
2009‐02‐07
Lära
ndem
ål
Stu
dente
ns
lära
ktiv
itet
Indik
ato
rer
Exa
min
ation
Underk
änd
Godkä
nd
Väl godkä
nd
vis
a k
un
skap
om
o
mrå
dets
vete
nsk
ap
lig
a
gru
nd
, fö
rdju
pn
ing
in
om
re
levan
t d
el
av
om
råd
et
sam
t o
rien
teri
ng
om
re
levan
ta
aktu
ell
a
fors
kn
ing
sfrå
go
r
Pro
jekt
rapport
i
Gra
fisk
Pro
dukt
ion
(term
in 2
)
Pro
jekt
uppsa
ts i
Pro
cess
lednin
g
(term
in 3
)
Work
shops
In
fosö
k-se
min
ari
er
H
andle
dnin
gar
Tid
igare
fors
knin
g/
kunsk
apsb
akg
rund/
teori
redovi
snin
g
Genere
ll bild
R
ele
vant
dju
p
Uppsa
ts
Bri
stfä
llig
Ir
rele
vant
te
ori
genom
gång
R
ele
vant
genom
gång o
va
l av
teori
Väl m
otive
rad
teori
och
kla
ra
kopplin
gar
till
syft
e
vis
a k
un
skap
om
ti
lläm
pli
ga
meto
der
ino
m
om
råd
et
M
eto
dse
min
ari
er
Till
äm
pnin
g a
v olik
a m
eto
der
i tidig
are
kurs
er
Meto
d o
urv
al
Pro
jekt
dagbok
U
ppsa
ts
M
eto
d e
j re
leva
nt
M
eto
d r
ele
vant
och
tyd
lig
M
eto
dva
l dis
kute
ras
med
bre
dd o
ch d
jup
ku
nn
a t
illä
mp
a
meto
der
för
pro
ble
mlö
snin
g
på v
ete
nsk
ap
lig
g
run
d
Pro
jekt
arb
ete
n i
tidig
are
kurs
er
Pro
jekt
uppsa
ts i
Pro
cess
lednin
g
Kri
tisk
t tä
nka
nde
Analy
s
Dis
kuss
ion
Pro
jekt
dagbok
U
ppsa
ts
O
själv
ständig
het
Sakn
ar
tillä
mpnin
g a
v kr
itis
kt t
änka
nde
i analy
s och
dis
kuss
ion
M
eto
dva
l re
leva
nt
Analy
s o
dis
kuss
ion ä
r underb
yggda
R
öd t
råd/
kohere
ns
från
syft
e t
ill r
esu
ltat
+
Kri
tisk
t tä
nka
nde m
ed
själv
ständig
het
God r
eflekt
ion
öve
r arb
ete
ts
bri
ster,
fö
rtjä
nst
er
och
fö
rsla
g p
å
vidare
stu
die
r Etcetera…
Bilaga 4
