Feef 2 2013

Nummer 2/2013

förnybar energiförnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEmA: Vattenkraft

2 förnybar energi 2/2013

Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gällerdet att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal. Lite börslingo är också bra att kunna.

Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det intressant? Kontakta Anders, (031-34 64 181), Rolf (031-34 64 178), eller Georg (031-34 64 177), för ett förutsättningslöst samtal. Välkommen!

”Börsen upp fyra punkter trots oklart marknadsläge!”

Kalla faKta omett varmare liv

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det

via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

2/2013 förnybar energi 3

Det är inte bara vattenverksamheter som kräver bästa tillgängliga teknik eller - som de svenska politikerna beslutat bästa möjliga teknik - och långsiktig hållbarhet.Samma krav måste ställas på politik, lagstiftning och myndighetsutövning

Under hundratals år har vi människor använt vattnets inneboende energi och omvandlat den till andra energiformer, numera oftast till den mest effektiva formen, elektricitet.

Forskning och försök att hitta nya eller nygamla effektiva och långsiktigt hållbara metoder att utvinna el ur olika vattenrörelser pågår jorden runt. Här i Sverige är det lätt att hitta intressant forskning och spännande försök. På västkusten testas vågkraft med nya billiga magneter gjorda på inhemsk slagg och inte på dyrbara jordartsmetaller, i Dalälven sänktes en ny, intressant strömkraftsturbin ner för någon månad sedan och i ett biflöde till Torneälven i Övertorneå kommun är upphandlingen av en ny turbinkombination på gång.

I andra delar av världen pågår försök med tidvattenkraft och med att låta salt- och sötvatten vandra genom membran för att utvinna energi under ”utjämningsprocessen”.

Samtidigt pågår allt fler processer för att förändra eller förbjuda många flera hundra år gamla vattenkraftverk i kvarnar, sågar, hammare och hyttor. Familjer som drivit och/eller ägt vattenkraftverk på hävd, privilegiebrev eller andra typer av tillstånd i hundratals års och under många generationer får brev som summariskt förbjuder fortsatt verksamhet om man inte söker laglighetsprövning av anläggning och nytt tillstånd för att bedriva vattenverksamheten. Processer som våra medlemmar har lärt sig tar många år och kostar mycket pengar.

Motiveringen är att EU – Vattendirektivet – och fisket kräver detta eftersom vissa hävdar att de småskaliga vattenkraftverken är det största hotet snart sagt all vattenlevande fauna. Det framstår oroande ofta som om andra hot – övergödning, storskaligt fiske, utdikning, markavvattning, försurning, hormonpreparat, lugnande medel, bromerande flamskyddsmedel, plaster och mycket, mycket annat – glöms bort.

En mera realistisk bild av nuläget är att vattenkraftverken orsakar en begränsad skada, men att vi verksamhetsutövare genom olika – oftast tillståndskrävande – åtgärder kan göra stor nytta för rädda både hotade arter och faunan i och kring vattendragen vid kraftverken.

Vi vill gärna hitta sätt att minska konsekvenserna av nutiden stora miljöproblem, men för att kunna göra detta på rimlig tid och med rimliga kostnader måste vi både få en annan rättsprocess än dagens och bättre kunskaper om ”rätt” åtgärder. I dag kan processen kosta mer än åtgärderna och man kan fråga sig hur miljömässigt hållbart det systemet är.

Gunvor Axelsson, ordförande i Svensk VattenkraftföreningMaster i miljörätt och i samhällelig riskhantering

Vattenkraft och miljö kräver hållbar och resilient politik

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96

REDAKTÖR: Olof KarlssonTel. 0221-197 65, 070-285 19 88E-mail: [email protected]

REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor AxelssonTel. 070-872 72 16E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseRobert DavidssonBirgit EkGunvor AxelssonChrister SöderbergOlof KarlssonAlexander Sandström

ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2012Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD: Foto: Gunvor Axelsson

I DETTA NUMMER bl.a:

4 & 6 Nya i SVAF:s styrelse

8 Från SVAF:s årsstämma

11 Vi värnar vattenkraften

14 Strömmande vatten ger energi

19 Ny småskalig vattenkraft från LTU

21 Sol + Vatten = Sant

26 I Högvadsån har laxarna egen hiss

30 Sveriges hittills största solcellspark

32 Strafftullar på kinesiska solceller

36 Goda Krafter i Halmstad

45 Rekord i tillväxt för Kinas vindkraft

46 Skärpta byggregler öppnar upp för solvärme

LED

AR

E

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


Per Eliasson, nybliven styrelseledamot i SVAF, ser idag, liksom när han började i branschen, mycket stora utmaningar för oss aktörer i energibranschen och pekar på följande:

Det handlar om allt från pedagogiken med att förklara energins nyckelroll i samhället till att vi nu på allvar måste börja omställningen av energisystemet till ett mer förnybart energisystem där vi minimerar utsläppen.

Ja, vi har kommit långt i Sverige vad gäl-ler förnybar energi bland annat genom vår fantastiska vattenkraft och jag anser att vi nu måste fokusera än mer på solenergin, inte minst ur ett uppvärm-ningsperspektiv. Vimåste, i väsentligt högre grad använda mer lagrad solenergi i marken, så kallad geoenergi, för att minska utsläppen. Att använda geoenergi där värmepumparna drivs med el från vattenkraften, blir en oslagbar kombi-nation och ett nollutsläpp av koldioxid. Jag är bekymrad över svenska politikers oförmåga att ta till sig denna kombina-tion av vattenkraft och solenergi som är en av få energilösningar som är helt förnybar.

Här har vi inom SVAF ett stort arbete att göra vad gäller att utbilda våra politiker i energifrågornas komplexitet och hjälpa dem attse fördelarna med att använda förnybara energislag i kombination med varandra.

Jag tycker SVAF under åren gjort ett fan-tastiskt arbete med att besvara remisser, utbilda politiker men också att vara proaktiva i frågor om att utveckla vår småskaliga vattenkraft. Jag tror att det är viktigt att ha med sig att vi inte har med oss någon draghjälp från de stora aktörerna gällande den småskaliga vat-tenkraftens långsiktiga utveckling.

Mot bakgrund av att de stora aktörerna de senaste decennierna har avyttrat i princip all sin småskaliga vattenkraft, måste vi helt förlita oss på oss själva, våra ambitioner och vår kompetens i dessa frågor.

Under de år Skånska Energi varit vat-tenkraftsägare har SVAF enligt min åsikt varit oerhört duktiga och kompetenta, både med de långsiktiga frågorna men också de kortsiktiga.

Man har tagit hand om sina medlemmar på ett bra sätt. Här tror jag att dagens och morgondagens styrelse har sin stora utmaning, att fortsätta att professionali-sera föreningens verksamhet, att fortsätta orka vara med i debatten där övriga aktörer i många fall har betydligt mer resurser och tid till sitt förfogande.

Avslutningsvis skulle jag vilja återkomma till miljöfrågorna som ligger mig varmt om hjärtat. Jag skrev i inledningen att vi måste påbörja omställningen av ener-gisystemet. Ja, vi har påbörjat det, ja, vi kommit långt. Men vi har definitivt inte gjort tillräckligt! Vi har mycket långt kvar. Vi som lever nu, vi som har möjligheten att påverka framtiden måste agera för att de bästa alternativen alltid används vid varje tillfälle.

Vi i branschen måste utbilda våra poli-tiker i energifrågor så att de får ett bra beslutsunderlag i sitt agerande, vi måste också samarbeta och utmana politikerna i energifrågor för att genom debatten skapa bättre förståelse för de hot och möjligheter vi står inför. Jag och Skånska Energi kommer att fortsätta att stå på barrikaderna för den oslagbara kombi-nationen sol och vatten som tillsammans skapar en energi som är helt förnybar och i princip helt utsläppsfri. Detta gör av omtanke för vårt klimat och vår framtid.

Per EliassonSkånska Energi

Om Skånska Energi:

Skånska Energi har byggt ett antal anlägg-ningar med denna kombination och re-ducerar på så vis utsläppen av koldioxid med ett antal 1000 ton varje år.

Skånska Energis vattenkrafthistoria sträcker sig från 2003 och framåt då vi förvärvade Rävmarkens vattenkraftsta-tion. Under 2004 förvärvade vi ytterligare tre kraftverk i RönneÅ och året därpå köpte vi två kraftverk i Nissanström, Ågårdsfors och Bölaryd. 2012 blev ett år i vattenkraftens tecken i Skånska Energi. Först avyttrade vi Rävmarken och i slutet på året förvärvade vi nio vattenkraftverk runt Vetlanda av Fortum. Idag innehar vi vattenkraftsproduktion motsvarande en årsproduktion om ca 50 GWh.

Skånska Energi levererar sedan ett antal år tillbaka endast el som kommer från vattenkraft.

Per Eliasson är en 50-årig smålänning som sedan 20 år tillbaka bor i Bjärred med hustrun Pia och dottern Julia, 13 år: - Jag har två utflugna barn som bor i Malmö och Lund och ett barnbarn på väg.- Jag har arbetat i energibranschen i över 30 år, de första 20 åren i Sydkraftskoncernen och de senaste 10 åren i Skånska Energi AB.

- På fritiden blir det mycket handboll med dot-tern där jag bland annat är tränare. Löpning och golf är också stora intressen även om de just nu ligger lite i träda.

Ny i SVAF styrelse - gammal i branschen

VATT

ENK

RA

FT



VATT

ENK

RA

FT

Fler nya i SVAF:s styrelse

Fiskmarknad och lite vattenkraftRestor på årsstämman

Magnus Nilsson, född 1960, Konsult inriktad på Pulblic Affairs. Driver Etablera - Strategisk kommunikation & PR som hjäl-per företag att förstå offentliga besluts-processer och kommunicera effektivt med myndigheter och politiska beslutsfattare. Uppdrag för Svenskt Näringsliv, Fortum Energi, Mc Donalds m fl.Skribent specialiserad på näringslivs-frågor, arbetsmarknad, skolfrågor och kommunal organisation.

Anton Lindblad, född 1982, civilingen-jör maskinteknik Linköpings universitet och vidareutbildat sig i energiteknik i Graz i Österrike, där Andritz Hydro har ett turbinlaboratorium. Har arbetat på Sweco vattenkraftmekanik i Stock-holm och numera som egen konsult i Swedish Energy & Estate AB. Anton äger och driver dessutom sedan 2011 Harakers kvarn utanför Västerås som tidigare ägdes av Gunlög och Mats Wiringe.

Johan Lind, född 1978, limolog med master i biologi. Arbe-tar på Noreconsults Örebro-kontor, med vattenmiljö- och tillståndsfrågor..Johan arbetade med restaureringar av vattendrag under fem år vid länsstyrelsen i Örebro län, ofta med att vägver-kets broar, etc. Han brukar rekommendera naturlösningar, där sådana är möjliga och är noga med att faunapassager - som fiskvägar oftast kallas numera - ska ta hänsyn till de naturliga förhållandena.- Om det finns naturliga vandringshinder måste man ta hän-syn till det, se vilka arter som kan ta sig fram om dammen, brokonstruktionen eller kraftverket inte fanns och jobba därifrån.

Olle Calles, karlstad Universitet, organiserade Fiskamarknad i Karlstad. Och nej, det handlade inte om att auktionera ut fisk, utan om att hitta bra sätt att säkra en framtid för vattenlevande djur och växter.

Thomas Söderlund berättade om Restor-projektet under SVAF:s årsstämma i Halmstad.Restor är ett ESHA initiativ som finansieras av EU och syftet är att restaurera och åter öppna gamla småskaliga vattenkraftanläggningar. Baskravet är att ett kooperativ; en förening, driver projektet och finansiering ges i förstadiet till en tillstånfdsansökan.Mer information: [email protected]

Mer om vår nya styrelsemedlemmar på SVAFS:s hemsida och i nästa FE&EF.

Syftet med Fiskmarknad 2013 var att sammanföra alla som är engagerade i arbetet med fiskvandring och fiskpassager. Att skapa en mötesplats för ge-nomförare, tänkbara uppdragsgivare samt kunder och därmed skapa profes-sionella nätverk. Arrangörerna vill även skapa en helhetssyn över rådande kunskapsläge för fiskpassager och fiskvandring och på det sättet identifiera kunskapsluckor och behov av ny kunskap. SVAF var en av utställarna och representerades av Anders Lindskog - som deltog i en workshop och visade tillsynsutrsutning - Gunvor Axelsson samt Christer Hedberg, ordförande i VDVF, och Henrik Tågmark, VDVF.


Thomas Korsfeldt presenterade den utredning om den småskaliga vattenkraf-tens framtid som han gjort för Svensk Vattenkraftförening under årsstämman den 27 april: - Min slutsats är att det behövs ett samlat åtgärdsprogram som utifrån ett övergri-pande samhälls- och landsbygdsperspek-tiv både tar hänsyn till och samordnar alla de olika intressen som måste tillgo-doses för att en långsiktigt ekologiskt hållbar småskalig vattenproduktion ska få spela den viktiga roll den kan ha för landsbygdens utveckling.

Under arbetets gång har Thomas Kors-feldt fått fram följande:

Den småskaliga vattenkraften är ofta ett komplement till andra verksamhe-ter i befintliga landsbygdsföretag och genererar direkt och indirekt c:a 4000 arbetstillfällen.

Den småskaliga vattenkraften omsät-ter idag drygt 3 miljarder kr och det samlade anläggningskapitalet uppgår till ca 25 miljarder kr.

Den småskaliga vattenkraften är så-ledes ingen ”försumbar” verksamhet vare sig man ser till den el som produ-ceras eller den ekonomiska betydelse den har för landsbygdens näringsliv

Det åtgärdsprogram Thomas Korsfeldt föreslår bygger både på en konkret nationell åtgärdsplan och på att verk-samhetsutövarna accepterar moderna miljövillkor.

De energi- och klimatargument som vat-tenkraftens vänner framför är, betonar han efter att frågat ut politiker och tjäns-temän, inte ensamma tillräckligt tungt vägande för att få bred acceptans för att bibehålla och utveckla den småskaliga vattenkraften.

Därför, poängterar Energimyndighetens tidigare chef, gäller det att prioritera projekt som utifrån en sammanvägd be-dömning av natur- och kulturmiljövärden och värdet av elproduktionen bedöms bidra mest till utvecklingskraften på landsbygden.

- Utgångspunkten för åtgärdsprogrammet är en helhetssyn på ett vattensystems eller vattendrags totala natur-, kultur och produktionsmiljö och inte enbart begrän-sad till genomförandet av åtgärder vid en specifik anläggning för att olika villkor ska uppfyllas, säger Thomas Korsfeldt.

Småskalig vattenkraft - strategi för framtiden

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner

CORNELIS MEKANISKA AB

För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

VATT

ENK

RA

FT


”Vi pressas, men vi är många”SVAF:s avgående ordförande Lars Rosén inledde föreningens seminarieprogram med en viss oro över att många drar likhetstecken mellan vattenkraft och den storskaliga vattenkraften. - Men det som förenar många kraftverks-ägare och våra medlemmar är att vi till stor del är landsbygdsföretagare, har bra lokalkännedom och har massor med vik-tiga ambitioner och känslor för att bevara kulturmiljöer, menade Lars. Vi pressas också mellan många olika intressen men vi är rätt många, vi är små och vi finns nära konsumenterna – det är vår styrka. Vi många små kraftverksägare måste agera tillsammans som ett stort företag – och det är ju därför Svensk vattenkraft-förening finns, summerade Lars.

Elcertifikat för småskalig vattenkraftAndreas Trunk som är en av styrelseleda-möterna i SVAF berättade om hur man får elcertifikat för produktionsökningar samt för nya och renoverade anläggningar.- I Sverige ligger vi i lä mot Norge som har 850 nya verk som ska in i elcertifikats-systemet, upplyste Andreas som fortsatte med några tips till kraftverksägarna. Även om Energimyndigheten inte ställer några direkta miljökrav för elcertifikaten så är det ju bra att passa på att göra miljöför-bättringar när man ändå renoverar för att få nya certifikat, menade han och gav följande tips på upplägg:1. Gör en grov affärsanalys (producerar man över 1 GWh är det intressant att titta vidare på och över 2 GWh är det nästan alltid lönsamt.)2. Gör en noggrannare utredning3. Gör en upphandling4. Genomför projektet Några andra råd som Andreas Trunk delade med sig av var• Ansök i god tid.• Ta foton före, under och efter renove-ring.• Spara kvitton och fakturor.• Gör inga ändringar i anläggningen som kräver nya tillstånd.• Passa på att göra miljöförbättrande åtgärder.• Krav på bästa tillgängliga teknik krävs för att starta ett nytt kraftverk så kan man visa att en gammal turbin är bästa möjliga teknik så kan man få elcertifikat – men det krävs nästan alltid ny utrustning.

Goda affärer påförnybar energiSvensk vattenkrafts samarbetspart LRF går nu från strategi till handling. Fo-kusområden är energieffektivisering, omställning av gårdens energianvändning och leverans av energi. Ett av LRF:s del-mål är att produktion från landbaserad vindkraft och småskalig vattenkraft ska öka med hela 15 TWh. Nu satsar man 40 miljoner på att sprida exempel på lyckade företagssatsningar inom energieffektivitet och förnybar energi till fler landsbygdsföretagare samt vara en länk mellan forskning och prak-tik. Fokus ligger på resurseffektivisering och förnybar energi. Läs mer på www.lrf.se/Medlem/Foreta-gande/Energi/

Sportfiskarnas Stefan Nyström om Vattenkraft och fiskeMånga är de kraftverksägare som sett organisationen Sportfiskarna som en stor och konfliktsökande motpart. Till SVAF:s seminarieprogram var de inbjudna. Svensk vattenkraftföreningens Lars Rosén skojade om att han nu krokat arm med Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström som snabbt hakade på med att han hellre vill se samarbete i stäl-let för att stångas mot varandra. - Detta ser jag som en start på samarbe-tet, sade den tidigare chefsekonom på Naturvårdsverket som är van att springa i maktens korridorer.Stefan Nyström medgav att han kan tänka sig utökning av effekt och men också att nerlagda kraftverk återuppstartas på villkor att det byggs omlöp. -Men vill ni bygga ut orörda älvsträckor, då blir det konflikt hotade han.Efter en avstickare där Stefan förordade omlöp i stället för fisktrappor som han i stort sett ansåg vara skit, återvände han till linjen om ny samsyn.-Låt oss se om vi kan göra något ihop, vi är inte ostarka politiskt, slog han fast och syftade då på Sportfiskarnas position.Stefan Nyström öppnade dörren för ett samarbete där elcertifikaten kan bli en motor i miljöarbetet. Sportfiskarna är vil-liga att driva frågan om fortsatt elcertifi-kat till småskalig vattenkraft i ytterligare 15 år med krav på motprestation som• Tillstånd enligt miljöbalken och • Anläggande av faunapassager/omlöp (åtgärder enligt EUs ramdirektiv för vatten och miljömålet levande sjöar och vattendrag).

Goda affärer påförnybar energiSvensk vattenkrafts samarbetspart LRF går nu från strategi till handling. Fo-kusområden är energieffektivisering, omställning av gårdens energianvändning och leverans av energi. Ett av LRF:s del-mål är att produktion från landbaserad vindkraft och småskalig vattenkraft ska öka med hela 15 TWh. Nu satsar man 40 miljoner på att sprida exempel på lyckade företagssatsningar inom energieffektivitet och förnybar energi till fler landsbygdsföretagare samt vara en länk mellan forskning och prak-tik. Fokus ligger på resurseffektivisering och förnybar energi. Läs mer på www.lrf.se/Medlem/Foreta-gande/Energi/

Sportfiskarnas Stefan Nyström om Vattenkraft och fiskeMånga är de kraftverksägare som sett organisationen Sportfiskarna som en stor och konfliktsökande motpart. Till SVAF:s seminarieprogram var de inbjudna. Svensk vattenkraftföreningens Lars Rosén skojade om att han nu krokat arm med Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström som snabbt hakade på med att han hellre vill se samarbete i stäl-let för att stångas mot varandra. - Detta ser jag som en start på samarbe-tet, sade den tidigare chefsekonom på Naturvårdsverket som är van att springa i maktens korridorer.Stefan Nyström medgav att han kan tänka sig utökning av effekt och men också att nerlagda kraftverk återuppstartas på villkor att det byggs omlöp. -Men vill ni bygga ut orörda älvsträckor, då blir det konflikt hotade han.Efter en avstickare där Stefan förordade omlöp i stället för fisktrappor som han i stort sett ansåg vara skit, återvände han till linjen om ny samsyn.-Låt oss se om vi kan göra något ihop, vi är inte ostarka politiskt, slog han fast och syftade då på Sportfiskarnas position.Stefan Nyström öppnade dörren för ett samarbete där elcertifikaten kan bli en motor i miljöarbetet. Sportfiskarna är vil-liga att driva frågan om fortsatt elcertifi-kat till småskalig vattenkraft i ytterligare 15 år med krav på motprestation som• Tillstånd enligt miljöbalken och • Anläggande av faunapassager/omlöp (åtgärder enligt EUs ramdirektiv för vatten och miljömålet levande sjöar och vattendrag).

Hög ekologisk status ingen omöjlighetJohan Kling från Havs- och vattenmyn-digheten höll ett seminariepass på temat ”Den småskaliga vattenkraftens roll i vattenförvaltningen”. Frågan om dammutrivningar kom upp ganska snabbt och Johan Kling medgav att det i vissa fall kan vara direkt olämp-ligt att riva ut en damm, vilket många krafter verkar för. - Det är inte omöjligt att uppnå definitio-nen hög ekologisk status vid en damm med rätt åtgärder, klargjorde Johan. På frågan hur han såg på så kallade renoveringsprojekt där man öppnat upp för fiskar och andra arter att passera medgav Johan Kling att det finns fall där man möjliggjort för fiskar att gå upp i vattendrag där de naturligt inte skulle ha funnits vilket då har varit ett brott mot EU:s ramdirektiv. Texter: Robert Davidsson

Susanna Hogdin, länsstyrelsen i Västra Götaland, som berättat om ltillsynsmyndighetens arbete och krav i FE&EF presenterade myndighetens upp-drag och arbete.

Walter Johansson talade om Vatten-verksamhetsutredningen och nya domar. tillsammans med Gunvor Axelsson.

Lennart Svahn, VDVF och Eva Nilsson Hushållningsällskapet i Värm-land, presenterade Lennarts vattenmil-jöarbete- och den planerade undersök-ningen som ska visa hur den värmländska modellen påverkar bottenfaunan.

- - -SVAF:s nya styrelseTill ny ordförande efter Lars Rosén som meddelat att han inte ställde upp till omval blev Gunvor Axelsson. Fyra nya styrelseledamöter, Johan Lind, Per Elias-son, Anton Lindblad och Magnus Nilsson, valdes in. Omvaldes gjorde Roland Davidsson och Gunvor Axelsson, kvarstår från tidigare årsmötesval gör Alexander Sandström, Andreas Trunk, Anders Lind-skog, Robert Davidsson, Jan-Åke Jacobs-son och Walter Johansson.

Från SVAF:s stämma 2013VA

TTEN

KR

AFT


Skvalta-priset till Peter Hed

Studiebesök på Mostorp

”för kreativa samarbe-ten, nytänkande och konstruktiv vidareut-veckling inom traditio-nell vattenkraftsteknik”

Svensk Vattenkraft-förenings årsstämma

i Halmstad 2013-04-27

Efter årsstämma och seminarier var det dags för Svensk vattenkraftför-enings traditionella studiebesök.

Kraftverksägaren, Peter von Braun, Mostorps gård var upptagen med vårbruket som just kommit igång, men Jan-åke Jacobson och Lars-Åke Östergren skötte värdskapet.

På bilden ovan förklarar Anders Lindskog mer ingående hur vat-tenkraft fungerar för Hushållnings-sällskapets Eva Nilsson som till vardags arbetar med bottenfauna. Kan-Åke Jacobson och Göran Heyman lyssnar.

Till höger är Lars Rosén och Gun-nar Heyman på väg över stättan in i fårhagen för att titta närmare på dammar och inloppskanal

VATT

ENK

RA

FT

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59E-post: [email protected]

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

HOBAS CC-GRP rör:• Lång livslängd• Minimal tryckförlust• Korrosionsfri ledning• Enkel montering med FWC-koppling

Effektiva turbinrör för kraftverkHOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.


VATT

ENK

RA

FT

Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Tranås hade vattenkraft fram till 1970-talet vid Tranås Kvarn och Åsvallehult. Den lades ner när storskalig kärnkraft blev vanlig.

Nu är det åter dags för vattenkraften, tack vare nygammal teknik. – Det handlar om en vattenkraftsskruv efter principen Archimedes skruv. Vattnet driver skruven som driver turbinen. Den passar i vattendrag med bra flöde och låga fallhöjder och längden kan anpassas efter förutsättningarna. Eftersom varv-talet är lågt och det är långt och rymligt mellan bladen är den fiskvänlig, berättar Niklas Johansson, VD på Tranås Energi.

- Nittiofem procent av fisken kommer ut levande, till skillnad från traditionella turbiner som går illa åt fiskbeståndet. Tekniken kommer från Tyskland och har etablerat sig i Tyskland, Spanien och Eng-land. Nu har turen kommit till Sverige.

- Investeringskostnaderna för skruven blir ofta lägre än kostnaden för en turbin vilket öppnar för projekt som tidigare inte varit lönsamma. Är även ett billigare alternativ för ta till vara låga flöden, samt vid reglerdammar med låg höjd, berättar Peter Eklöf, R-Con.

Kapaciteten för skruven 15 m3/s samt en fallhöjd upp till 13 meter.Principen bygger på Archimedeskru-ven. Det finns flera fördelar jämfört med andralösningar:• Fiskvänlig• Installationer på låga fallhöjder• Hög verkningsgrad• Låga service och underhålls

kostnader• Halverad investeringskostnad

mot turbinanläggning

Mer information: www.r-con.se

Redan de gamla grekerna...


Svensk Energi 2013

Vem värnar vattenkraften? Frågan ställ-des av Per Langer, Fortum Sveriges VD, under Dagens Industris ”Förnybar energi” och han svarade själv på den genom att konstatera att vattenkraftens förkämpar sedan länge varit osynliga; försvunna i debatter om kärnkraft eller det som rubriceras som förnybara energiformer - vind och sol.

Jag kunde – och kan – bara instämma och förklara att detta var det första tillfälle på mycket länge där det ens framgått av dis-kussionen att vattenkraften har en unik roll i energisystemet. Vattenkraftens roll för Sveriges elförsörjning blir än viktigare i framtiden. Inte minst dess förmåga att reglera och balansera en kraftigt ökad andel av väderberoende kraft. Vattenkraf-ten är tveklöst vår viktigaste förnybara energikälla.

Vår svenska vattenkraft är en ifrågasatt energikälla på grund av det sätt svenska politiker och myndigheter väljer att tolka och tillämpa vattendirektivet. Som det ser ut i nuläget riskerar den svenska tillämpningen stora volymer vattenkraft; ett värsta scenario skulle kunna innebära närmare 10 TWh tappad årsproduktion från vattenkraften. För att sätta det i ett sammanhang, det är mer än all vindkraft som hittills byggts ut i Sverige.

Svensk Energi betonar i alla lägen vikten av att se till helheten i energisystemet.Även om det både är den stor- och småskaliga vattenkraften som utsätts för att större tryck så skiljer de sig åt i ett hänseende - i den debatt som förs hörs ofta argumentet att den småskaliga vattenkraften är försumbar; att den lätt kan offras utan några konsekvenser för Sverige i allmänhet eller elförsörjningen i synnerhet.

Låt mig då konstatera: Detta är fel.

Vi måste också värna den småskaliga vatten-kraften.Den småskaliga vattenkraften är viktig på många sätt. Den finns i delar av landet där det saknas storskalig vattenkraft och bidrar både till leverenssäkerhet och be-gränsade överföringsförluster. Den finns dessutom där det finns mest vindkraft. Den är ofta ett komplement till andra verksamheter i befintliga landsbygdsfö-retag och genererar direkt och indirekt cirka 4000 arbetstillfällen. Den småskaliga vattenkraften omsätter idag drygt 3 miljarder kr och det samlade anläggningskapitalet uppgår till ca 25 miljarder kr.

Den småskaliga vattenkraften är således inte försumbar vare sig sett till den el som genereras eller den ekonomiska betydelse den har för landsbygdens näringsliv.

Elproduktionen i anläggningar med en installerad effekt om högst 10 MW upp-går under ett normalår till ca 4-5 TWh. Därav kommer cirka 2 TWh från anlägg-ningar under 1,5 MW. Den småskaliga vattenkraften svarar således för ungefär ca 7 procent av den el som kommer från vattenkraften, eller 3 procent av den totala elförsörjningen. Den småskaliga vattenkraften kan dessutom – utan stora insatser och ökad vattenanvändning – minst fördubbla elproduktionen från de anläggningar som i dag är i bruk.

Min uppfattning är att vi från branschens sida i mycket högre utsträckning måste börja diskutera vattenkraftens framtid – både storskalig och småskalig. Politiker har – tillsammans med branschen - möj-ligheten att göra en bestående insats för att utveckla den förnybara produktionen. Låt oss anta den utmaningen!

KJELL JANSSONvd, Svensk Energi

Vem värnar vattenkraften?

Energiministern och tre generaldirektörer tillhörde höjdpunkterna när 275 perso-ner var samlade på Svensk Energi 13 i Stockholm. Anders Ericsson, Jämtkraft, omvaldes som ordförande i den formella stämmodelen.

Erik Brandsma var andre generaldi-rektör i trion på Svensk Energi 13. Hans verk heter Energimyndigheten:

Hans föredragning fokuserade på tre områden: Det internationella perspektivet Vikten av ett helhetsperspektiv Energin som samhällsfråga

Framtiden är oerhört komplicerad, menade han, som det visade sig på bilden av det 20-tal faktorer som Brandsma visade upp på sin bild:

– Här ryms utmaningar. Men låt oss vara ärliga: ni är inte den mest snabbfotade branschen…

Mikael Odenberg, Svenska Kraftnäts generaldirektör, inledde med verkets nyli-gen fastställda ”Perspektivplan 2025”, en utvecklingsplan för det svenska elnätet. I planen uppskattas verkets investeringar till i storleksordningen 55 till 60 miljar-der kronor. Och framförde en önskan:

Bristen på blocköverskridande energiö-verenskommelse är allvarlig. Det politiska systemet är inte bra på att lösa lång-siktiga problem (men det är bara bra på 1-4-årsperioder…). En överenskommelse mellan Alliansen och S vore bra!

VATT

ENK

RA

FT


Ätran Miljöpris till Jan-ÅkeÄtran vattenråds nyinstiftade Miljöpris för 2013 utdelas av vice ordf. Börje Eckerlid och går till Jan-Åke Jacobson Vebro industri AB "för värdefullt arbete med att hjälpa vandringsfisken i Lilla å, Vessigebro".

Jan-Åke har med enkla,innovativa metoder räddat en stor andel av de vuxna ålar som är på väg från sina uppväxtområden i Ätran till sina lekområden i Sargassohavet. Arbetet har bl.a. bedrivits i samarbete med Karlstads Universitet och bidragit med viktig information och kunskap för utarbetning av den svenska ålförvaltningsplanen.

Här laddar man batterierna

Månskensbonden Mats Liljemark är elek-triker och har intresserat sig för solenergi sedan han köpte Bröttorps gård i Leke-bergs kommun för 13 år sedan. Här finns gärden att ställa upp solpanelerna på.

– Jag har hela tiden haft ekonomin som primär tankebana. Jag var tvungen att få bort kostnaderna för uppvärmningen som då var cirka 120 000 kronor på ett år.

Nu är kostnaderna nere i cirka 12 000 till 15 000 kronor per år, berättar Mats.

Men han berättar också att hälften av besparingarna var solcellernas förtjänst. Och sedan han skaffade en liten ladd-ningsstation för elbilar hemma på gården har det kommit en del besökare.

– Folk ringer hit ibland. En del åker runt i Sverige på semestern och besöker olika laddstationer så man kan tala om en elbilsturism.Källa: Nerikes Allehanda, 11 jun -13

VATT

ENK

RA

FT

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no


DinEl Miljöfond delar i år ut nära en halv miljon kronor till tio projekt som bidrar till nytänkande och hållbar utveckling – tack vare medvetna kunders tillval av miljöelprodukter. Ett av pro-jekten är miljöåtgärder och effektivisering vid de kulturhistoriskt intressanta kraftverken i Vramsån i Kristianstad kommun.

I år bidrar DinEl Miljöfond till ett flertal nyskapande projekt inom hållbar utveckling. Projekten tar sig an utmaningen ur en rad olika angreppsvinklar.– Projekten har en uppfriskande bredd när det gäller syfte och ämnesval, säger DinEl Miljöfonds styrelseordförande Anders Ådahl, tillika ansvarig för styrkeområdet Energi på Chalmers.

Som exempel kan nämnas projektet Mitt hållbarhetsjobb som har till syfte att skapa 30 nya sommarjobb med hållbarhetsin-riktning för studenter från svenska högskolor och universitet. Ett projekt gäller att i försöksskala odla alger för produktion av bioolja. Och ett annat gäller miljöklok taxiverksamhet med elcykel i Göteborg.– Det skall bli väldigt spännande att se hur alla de olika projek-ten blir förverkligade, säger Anders Ådahl.

Ökad biologisk mångfald i VramsånIdeella föreningen Vramsåns Vänner blev en av fondens stipendi-ater för sitt projekt att åtgärda både vandringsvägarna för fisken och att förbättra verkningsgraden i kraftverken. Vramsån har redan idag ett värdefullt fiskliv och är klassad som riksintresse samt dessutom utsedd till Natura 2000-område. Föreningen består av åns åtta kraftstationsägare, varav Bertil Trobro är en, samt intresserade stödmedlemmar.- Vi har alla intresse av att vårda Vramsåns kulturhistoria med byggnader, natur, vattenmiljö och samtidigt skapa effektiv elpro-duktion, förklarar Bertil. Stipendiet från DinEl Miljöfond hjälper oss igång med att komma fram till de optimala lösningarna både för vandrande fisken och elenergin.

Kunderna bygger fondenDinEl Miljöfond byggs i huvudsak upp av medel genom kunder-nas tillval av Lokal VattenEl och Lokal VindEl. Av intäkterna för tillvalet avsätts 20 procent till fonden. Sedan DinEl Miljöfond inrättades 2009 har det delats ut över 1 500 000 kronor i stipen-dier och projektanslag.

Bland de 42 innovativa idéer som tilldelats medel ur fonden under åren hittar vi allt från exjobb och teknikutveckling till informationssatsningar, webbtävlingar och utbildningar. Allt med syfte att stimulera till, och sprida kunskap om, ett hållbarare samhälle.

Se www.dinel.se/miljofond för mer information, eller kontakta:

Anders Ådahl, Chalmers, 031-772 36 31,[email protected]

Bertil Trobro, Vramsåns vänner, 044-23 60 70, [email protected]

Håkan Andersson, DinEl, 031-34 64 182, [email protected]

Miljöinsatser i Vramsån premieras

VATT

ENK

RA

FTTEKNIK FÖR VATTENKRAFTNyckelfärdiga lösningar

för nybyggnation och renoveringsprojekt

Francis och Kaplan turbiner producerade i ÖsterrikeTurbiner med hög verkningsgrad

HEROS - Helautomatisk styrsystem

ww

w.h

ydro

-ene

rgy.

com

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGSVERIGETelefon 011-311390www.r-con.se

Din Globalpartner i Sverige

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8

Din Globalpartner i SverigeDin Globalpartner i Sverige


VATT

ENK

RA

FT

Han räddar världen lite, med vågkraft

Bygget av världens hittills största våg-kraftspark påbörjas utanför Bohuskusten i sommar. Rafael Waters har varit med och utvecklat en teknik som står på ran-den till kommersiellt genombrott.

Från fältbiolog till energiforskare Det är en mulen kväll på ett café i Upp-salas stadskärna, långt från havskustens vågor, som jag träffar Rafael Waters, våg-kraftsforskare och anställd vid företaget Seabased. Över en kopp kaffe berättar han om företagets framtidsplaner, om vågkraftsforskningen och om vägen från fältbiolog till docent i teknisk fysik.

Rafael inledde som miljöengagerad fältbiolog sina univeristetsstudier med biologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Att doktorera inom elektricitetslära var inget han planerade.

– Jag tyckte faktiskt inte alls att teknik var särskilt intressant på den tiden. Kanske i synnerhet inte elektricitetslära. Men energiförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Mitt miljöengagemang ledde helt enkelt till att jag bestämde mig för att försöka ”rädda världen lite” som vi sade i Fältbiologerna.

Sagt och gjort. Rafael tog sig målmedvetet igenom en utbildning till civilingenjör i energisystem vid Uppsala universitet och efter att ha sommarjobbat vid Institu-tionen för Teknikvetenskaper blev han erbjuden en doktorandtjänst. Doktors-avhandlingen, Energy from Ocean Waves - Full Scale Experimental Verification of a Wave Energy Converter, lades fram 2008. Tre år och ett antal publikationer senare kunde Rafael Waters titulera sig docent i teknisk fysik.

Teknik för exportmarknadenRafael forskar och undervisar fortfa-rande vid Uppsala universitet, men sin huvudsakliga sysselsättning har han vid vågkraftsföretaget Seabased. Företaget bildades 2001 som ett innovations- och patentbolag, lett av professorn i elektrici-tetslära Mats Leijon. Idag har företaget ett trettiotal anställda och tron på ett kom-mersiellt genombrott är stark.

– Vår förhoppning är att Seabased ska bli vad vindkraftsföretaget Vestas har blivit för Danmark, säger Rafael Waters. – Vestas är idag ett stort exportföretag med mer än 20 000 anställda.

Seabased menar sig ha hittat en välfung-erande teknik för att skörda energi ur havets vågor. Med en portion tur kan man bli först ut i världen med lönsam vågkraft. Det innebär stora exportmöjligheter, för det är inte främst Sverige som är tilltänkt som marknad. En uppskattning av hur mycket vågkraf-ten kan bidra med nationellt, med hänsyn tagen till ekonomiska och praktiska begränsningar, säger 10 TWh per år. Siffran kan jämföras med Sveriges totala användning av elenergi som ligger kring 150 TWh årligen. Det finns länder som har betydligt bättre vågförhållanden.

– Norge har tio gånger kraftigare vågor och mycket längre kuststräcka än Sverige, bara för att ta ett exempel, säger Rafael.

En bit i ett globalt energipussel Inom forskningsvärlden talar man om att vågkraft har lika stor potential globalt som vattenkraft. Vattenkraften står i dagsläget för sexton procent av världens elproduktion och därmed för ett par procent av hela energitillförseln.

Även om bidraget till den globala energi-försörjningen är begränsat, kan vågkraf-ten få stor betydelse för länder med god tillgång till havskust. Rafael påminner också om att vågkraften har fördelar som inte alla energislag har – den kan vara tillgänglig både dag och natt, sommar som vinter.

– Fördelningen över året är bättre än för solenergi och vågkraften kan ge el under ett större antal timmar än vindkraften.

Vågförhållanden är betydligt trögare i sina förändringar än vindförhållanden. Vädersatelliter ger tillförlitliga prognoser ett par dagar i förväg.

Tillgänglighet och förutsägbarhet är goda egenskaper - energiproduktion från förnybara källor varierar ofta kraftigt från dag till dag och över året, vilket är en utmaning när vi skapar framtidens energisystem.

– Jag skulle mycket väl ha kunnat forska om energilagring, men vi måste skörda energi för att det ska finnas något att lagra, kommenterar Rafael.

Forskning sedan sjuttiotaletRafael berättar att vågkraftsforskningen kom igång i samband med sjuttiotalets oljekris, precis som forskningen om vind-kraft. Hundratals olika vågkraftstekniker har prövats under åren.

–Vågor inbjuder till fler typer av lösningar än vad vind gör, säger Rafael och menar att den stora mångfalden tyvärr har för-senat vågkraftens mognad.

Principskiss av vågkraftverk


Att kartlägga mångfalden av tekniker blev en grundläggande uppgift när företaget Seabased bildades. En stor andel av värl-dens befintliga patent plöjdes igenom.

– Dels ville man undvika att ge sig in på områden där andra har patent. Det skulle vara slöseri med tid och pengar. Dels gav genomgången inblick i vad som inte hade fungerat och varför, förklarar Rafael.

Den vågkraftsteknik Seabased valt att an-vända sig av bygger på mycket grundläg-gande principer inom elektricitetsläran. Varje verk är utrustat med en boj som rör sig upp och ned med vågorna. Bojen är förankrad i det bottenplacerade verket med en vajer. Vajerns rörelse i höjdled får en magnet att röra sig i en spole, så att en spänning induceras.

– Även om tekniken är väldigt lätt att för-stå, så har det tagit många år att komma igenom de barnsjukdomar som all ny teknik tampas med och få det att fungera bra i praktiken, säger Rafael.

Universitets forskning ovärderligSeabased har haft stor nytta av att kunna följa forskningen vid Uppsala universitets försökspark för vågkraft, som sedan 2006 finns utanför Lysekil.

– Det har varit helt ovärderligt att se hur tekniken fungerar i full skala i naturlig miljö, betonar Rafael. – Några av de utmaningar som forskarna oroade sig för visade sig vara skrivbordsproblem utan koppling till verkligheten. Samtidigt dök andra, oförutsedda utmaningar upp och behövde hanteras.

På Seabased menar man nu att tekniken är kommersiellt mogen och i sommar

påbörjas bygget av världens hittills största vågkraftpark, en investering om 250 miljoner kronor. Parkens framtida ägare, Fortum, står för halva investerings-beloppet och Energimyndigheten för den andra halvan. Parken utanför Sotenäs får omfatta maximalt fyrahundratjugo verk och förväntas fullt utbyggd generera omkring 25 GWh el per år.

Vågkraftsel 2013Idag finns en handfull vågkraftstekniker som kommit långt, och kampen om att bli först ut på marknaden är hård.

– Troligtvis har vi elektricitet skapad av havets vågor i svenska vägguttag redan 2013. Snart därefter står serieproduktion och exportmarknaden på tur för Seaba-sed, säger Rafael.

För att vässa sin vågkraftsteknik kom-mer Seabased även fortsättningsvis att vara mycket beroende av universitetets forskning. – Vid Uppsala universitet sker spjutspetsforskning som är avgörande för hur snabbt och hur framgångsrikt våg-kraften kan slå igenom som energikälla, understryker Rafael.

Text Mari RosenkvistBilder Rafael Waters

Bojar flyter på ytan förbundna med en vajer till kraftverket på botten

Rafael Waters

VATT

ENK

RA

FT


Våra hav utgör en stor förnybar energikälla som historiskt sett inte har kunnat utnyttjas och är än idag nästintill oanvänd.

Energin finns lagrad i haven dels som värme och dels i vågor och strömmar. Den kinetiska energin i strömmande vatten kan utvin-nas på ett sätt som liknar vindkrafttekniken. Det finns dock en skillnad, nämligen att havsströmmar i regel är mycket långsam-mare än vinden. Däremot har vatten ungefär 800 gånger högre densitet än luft, vilket medför att energitätheten i en vattenström med hastigheten 1 m/s motsvarar energitätheten i luften när vindhastigheten är 9 m/s.

Potentialen i global skala är mycket stor, men många av havs-strömmarna ligger för långt ut från land för att i dagsläget utgöra ett ekonomiskt och tekniskt möjligt alternativ. Den tekniska och ekonomiska potentialen från tidvattenströmmar i Europeiska vatten har i ett flertal studier uppskattats till mellan 39 – 58 TWh.

Forskningen för att ta fram en generator anpassad till vattnets långsamma rörelser sker delvis med hjälp av ett kraftfullt simu-leringsverktyg. Simuleringarna har legat till grund för den första prototypgenerator, designad för att ge 5 kW vid 10 varv per minut, som färdigställdes på Ångströmlaboratoriet i mars 2007. Generatorn har en kabellindad stator och en permanentmagneti-serad rotor som är försedd med 120 poler.

Syftet med Söderforsprojektet är att driva en försöksanläggning för marin strömkraft under realistiska förhållanden. Anlägg-ningen omfattar turbin, generator och ett fundament på älvbot-ten samt en sjökabel till en mätstuga på land. Den är placerad nedströms landsvägsbron över Dalälven i centrala Söderfors.

Projektet vid Uppsala universitet undersöker möjligheterna att omvandla kinetisk energi (rörelseenergi) till elektricitet med hjälp av ny teknik. I den aktuella anläggningen består den av en vertikalaxlad turbin kopplad direkt till en generator som är anpassad till vattnets rörelser.

Finansiärer som haft en avgörande betydelse för projektetet genomförande är: Vetenskapsrådet, Vattenfall - vattenkraft, Ång-panneföreningens forskningsstiftelse, J.Gust Richert forsknings-stiftelse (Sweco), Swedish Cnetre for Reneable Electric Energy Conversion (Energimyndighetem , VInnova och Stakrfat) samt regeringens strategiska forskningsanslag till STandUP for Energy vid Uppsala universitet.

För mer information om projektet, kontakta Mats Leijon, mobil: 070-425 09 23

Källa: Uppsala Universitet, Ångströmslaboratoriet

Bakom många nya vattenkraftprojekt står en före detta officer i kustartilleriet som inte var så intresserad av teknik: Mats Leijon professor i elektricitetslära på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Mats Leijon har fårr många priser för sin forskning och sina uppfinningar bl.a. Porjuspriset., KTHs stora pris, Gustaf Dahl-én-medaljen, Finnish Academy of science and Walter Alström Prize, Polhempriset och Stora Energipriset.

Han arbetar med olika tekniker som skiljer sig åt.

Vågkraft som baseras på att utvinning av den energi som skapas då en boj på vattenytan, fäst till ett aggregat på botten, guppar upp och ned.

Marin strömkraft är däremot som ett vindkraftverk under ytan. Det strömmande vattnet passerar genom en turbin som är nedsänkt i vattnet, och genererar på så sätt energi.

Mats Leijon berättar att både våg- och strömkraften är unika i sitt slag.

- Båda dessa tekniker har lång utnyttjandetid nästan lika lång som traditionell vattenkraft, som genererar energi uppemot 70 till 80procent av tiden , något som gör dem till helt unika förny-bara energikällor i jämförelse med sol- och vindkraft, som i snitt genererar el 10 respektive 20% av tiden, säger han.

Och Mats Leijon tror att vi ett par år kan ha energi från våg-kraft och marin strömkraft i våra elnät.

Mats Leijon: Strömmandevatten ger energi

VATT

ENK

RA

FT


Nu har Uppsala universitets kraftverk för marin strömkraft sjösatts i Dalälven vid Söderfors. Med hjälp av lyftkran och dykare sattes turbinen, generatorn och fundamentet på plats. – Det här är som ett stort laboratorium för oss. Nu kan vi verifiera tekniken, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära.

Tidigt på torsdagsmorgonen började för-beredelserna på landsvägsbron i centrala Söderfors. Innan kraftverket sänktes ned i vattnet med lyftkran skulle dykarna kontrollera sjöbotten. När allt var klart för sjösättning hade flera journalister och fotografer samlats på bron, tillsammans med nyfikna Söderforsbor.

Arbetet övervakades av professor Mats Leijon och hans doktorander, som har ta-git fram den unika tekniken att ta tillvara strömkraft för energiproduktion.

Tekniken liknar vindkrafttekniken, med den skillnaden att generatorn måste vara anpassad till vattnets långsamma rörelser.

Egentligen är tekniken tänkt för de stora oceanerna, där tidvattnet kan utnyttjas, men nu testas den i Dalälven.– Det här är som ett riktigt stort labb för oss. Det finns en kraftstation högre upp och en längre ned längs älven. Vi samar-betar med Vattenfall och Fortum och kan få information om vattenflödet hela tiden, säger Mats Leijon.Potential i älvarna

Det går att utvinna mer energi ur de svenska älvarna, menar han.– Även i älvar som är utbyggda finns potential för att använda passiva system. Man skulle kunna öka elproduktionen här i Söderfors.

Anläggningen består av en vertikalaxlad turbin och en generator som via en sjöka-bel kopplas till en mätstuga på land. Om det går bra finns det planer på att ansöka om ännu ett kraftverk på samma plats, men det ligger längre fram i tiden.

– Först ska vi verifiera tekniken. Vi har gjort olika delexperiment men nu ska vi

testa hela systemet. Det är alltid mycket svårare. I den bästa av alla världar stäm-mer experimenten även i verkligheten och då har vi tagit ett ingenjörsveten-skapligt steg.

Forskningen kring strömkraft har pågått sedan 2001 och det är först nu som det hårda arbetet börjar ge utdelning. Första avhandlingen från gruppen kom i decem-ber förra året. I april och i maj kommer två avhandlingar till. Tekniken för ström-kraft har redan fått en del internationell uppmärksamhet, berättar Mats Leijon.

– Vi har faktiskt fått erbjudande om att starta en kraftstation i en lagun i Seychel-lerna, där tidvattnet går upp och ned, och det lät ju lockande!

Men än så länge är det Dalälven som gäl-ler för Mats Leijon och hans doktorander.

Annica HulthKälla: Uppsala Universitet

Marin strömkraft testas i Dalälven

Foto Mikael Wallerstedt

VATT

ENK

RA

FT


Mikael och Leo vid Pulhapanzak Waterfall i Honduras. Nedströms nyttjas vattnets kraft i ett 5 MW stort vattenkraftverk. Foto: Privat

Mikael [email protected] – 366 463

Leo [email protected] – 030 752

Jakten på ren och hållbar energiför-sörjning är en global fråga aktuell för alla delar av världen. Med anledning av detta har vi utfört vårt examensarbete i Honduras som är ett utvecklingsland vars energisektor är i en expansiv fas.

Där har vi för avsikt att undersöka möj-ligheterna för förnybar energi genom att identifiera barriärer och möjligheter för småskaliga vattenkraftsprojekt.

I dagsläget utgör värmekraft mer än hälften av Honduras elproduktion, nästan uteslutande driven av fossila bränslen. De bränslen som främst används är bunkerolja, diesel och gas vilket gör landet mycket sårbart för förändringar i oljepriset. Resterande elproduktion utgörs av förnybar energi, till största del vattenkraft.

Potentialen för vattenkraft i Honduras uppskattas till nästan 5 gånger den idag installerade effekten. Med stigande olje-priser blir det mer konkurrenskraftigt att

Småskalig vattenkraft i Honduras

göra upprustningar av äldre eller bygga nya kraftverk. Det är något som behövs om Honduras elnät ska klara av ett ökat behov samt att deras andel av förnybar energi skall öka.

Vårt mål var att ta fram en rapport med information intressant för ett företag/or-ganisation som vill bygga eller upprusta ett vattenkraftverk. Genom kontakt med kraftverksägare och energiorganisationer i Honduras har barriärer och möjligheter identifierats.

Förhoppningsvis kan det här examens-arbetet leda till ytterligare satsningar på byggnation och upprustning av vatten-kraftverk, med positiva följder såsom exempelvis billigare el, upprustning av vägar, kraftledningar, skolor, främja elektrifiering och arbetstillfällen på landsbygden. Småskalig vattenkraft kan därför hjälpa Honduras att ta till vara på sina naturtillgångar och skapa en hållbar utveckling för en ljusare framtid.

Detta examensarbete är ett avslutande moment i utbildningen Energiingenjör – Förnybar energi på Högskolan i Halmstad och är finansierat av stipendium från SIDA och ÅForsk. Önskar du veta mer är du hjärtligt välkommen att ta kontakt med oss:

VATT

ENK

RA

FT

Jakobssons Smide AB < Box 28 < 731 10 KolsvaTel: 0221-502 89 < Mobil: 070-57 66 278E-post: [email protected] < www.smide.se

NYA DAMMLUCKOR?

...med 30 års erfarenhet i branschen.Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar

och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall,

Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft.


VATT

ENK

RA

FT

Småskaligt under utveckling LTU-projekt för ökad produktion och miljöanpassning

Det finns en stor potential för ”ny” eller snarare nygammal småskalig – under tio MW – vattenkraft i Norden. Vi talar om cirka 2000 GWh i Sverige, lika mycket i Finland och så mycket som runt 16000 GWh i Norge, varav 8500 i de tre nordli-gaste länen.

Staffan Lundström, forskare vid LTU, Luleå tekniska universitet, arbetar med att ta fram en ny typ av små miljövänliga vattenkraftverk. - Vi ska, tillsammans med Övertorneå kommun, demonstrera en miljöanpas-sad, teknisk lösning med låga investe-rings- underhålls- och driftkostnader för småskalig vattenkraft. Testanläggningen finns i en skogsälv med mycket skiftande flöden, berättar han.

I Sverige finns idag nästan 2 000 små-skaliga vattenkraftverk, och ungefär lika många till som står still efter att ha tagits ur drift på 50- och 60-talen.

- Det finns knappast några platser i Sve-rige där vi kan bygga helt ny småskalig vattenkraft, däremot finns det gott om kvarn- och sågverksdammar, flottnings-dammar, flödesbord, regleringsdammar utan kraftverk och ett stort antal kraft-verk som kan renoveras och återstartas, säger Staffan Lundström.

Om den visionen ska bli verklighet krävs att den småskaliga vattenkraften blir mer miljöanpassad enligt dagens lagstiftning:

Kriterier och kravDe kriterier som satts upp för projektet är:

• Fiskvandringsvägar/faunapassager• God anpassning till omgivningen, så diskret och lite synlig som möjligt• Ingen olja och inget fett i anslutning till vattnet• Låga investeringskostnader• Låga driftskostnader• Låga underhållskostnader• Modulkoncept• Anpassningsbarhet till olika flöden och fallhöjder• Fabrikstillverkning• Lätt att installera i cementstrukturer vid anläggningen.

Detta kräver i sin tur teknik/turbiner som är/har:

• kompakta• tekniskt förenklade• vattensmorda• högeffektiv synkrongenerator utan aktivt rotor-kylsystem • utan perifer utrustning• alla underhållsintensiva delar utan-för vattnet.

Dessutom måste anläggningen som sådan ha:Effektiva metoder för att locka fisk att simma rättGenomgått biologiska tester (fisksläpp) och utvärderingar

Projektet finansieras av tillväxtverket, energimyndigheten och kraftindustrin, närmare bestämt Vattenfall, EoN, Fortum, Kemijokki, Skellefte Kraft, Jämtkraft, Statkraft, Övertorneå kom-mun, Berglunds mekaniska, APC kompo-sit, Nordebos och LTU.

Forskning sker parallellt numera, med alltmer inriktning på att få fram bra lösningar för faunapassager både för uppströms och nedströmsvandring och effektivare lösningar för turbiner, säger Staffan Lundström som redan nu ser en rejäl verkningsgradsökning som teore-tiskt skulle kunna innebära en fördubb-ling av dagens utleveranser.

Den kraftstation där försöksstationen ska ligga heter Taipale, där finns ingen fiskvandring och förklaringen till det tros kunna vara gruvdrift någonstans.

Vattendomen kräver ett spill – och vat-tendomen säger max 5,3 kbm/s genom turbiner – och eftersom vattenföringen är mycket skiftande har Staffan Lundström och hans kollegor fått byta inriktning till en mycket mer reglerbar lösning än den som planerades från början.

Nu kommer det att bli två turbiner; en inte reglerbar nedsänkbar för att inte synas, den andra blir en mycket regler-bar typ fullkaplan; allt för att på bästa sätt kunna använda de mycket skiftande flödena.

Ursprunget till projektet är ett initiativ från Norge – Barens 2020 – och i sam-band en satsning på energiområdet i nor-ra Sverige där den storskaliga vattenkraft stod i fokus beslutades att titta på vad som kan göra för småskalig vattenkraft. Sverige och Norge samarbetar och nu har även norra Finland kommit med.

Staffan Lundström och LTU fick upp-draget och en förstudie kom fram till ett projekt som nu är en del av det större projektet STandUP for energi.

Text: Gunvor Axelsson


Skånes EnergitingSkånes Energiting 2013 blev en lyckad tillställning med många givande möten och diskussioner. Med 100 % fos-silbränslefritt Skåne som övergripande tema handlade dagen om att visa att vi både kan och vill gå före i klimatfrågan. Framstående föreläsare från hela ener-gibranschen lyfte fram olika vägar mot målet och berättade om goda exempel från både offentlig och privat sektor.

Hållbar energi är ett långsiktigt arbete och det finns hinder på vägen och fråge-tecken som behöver rätas ut. Frågetecken som ekonomiska förutsättningar, tekniska lösningar, regelverk samt samhällsnor-mer och värderingar. Erik Brandsma, Generaldirektör på Energimyndigheten betonar vikten av att se på helheten och utifrån ett samhällsperspektiv.

- Framgång och drivkraft kommer idag inte uppifrån, utan det händer på lokal och regional nivå genom företag och kommuner. Där finns det mycket idéer, drivkraft och ledarskap, säger Erik Brand-sma.

För att nå en hållbar utveckling behöver vi också ta tillvara på de lokala förutsätt-ningarna och framför allt samverka. För att lyckas måste vi arbeta tillsammans.

Sylvia Michel, VD på Lunds Energikon-cernen menar att för att nå ett hållbart samhälle behöver vi gå från att vara teknikorienterade till att vara mer lösnings- och kundorienterade.

- Energibranschen har idag ett lågt förtroende och vi måste gå från ord till handling, säger Sylvia Michel.

Under dagen delades två priser ut, Skåne Solar Award och Skånes vindkraftspris.

Priset för årets solcellsanläggning tilldelades Daniel Ryman och Freddie Bergkvist på Skanska Sverige AB samt av

Patrik Ekenhill på Tengbom för solcells-anläggningen på Väla Gård i Helsingborg.

Skånes vindkraftspris gick i år till Jörgen Svensson, biträdande lektor, Industriell Elektronteknik och Automation på Lunds teknisk högskola.

Skånes Energiting arrangeras av Ener-gikontoret Skåne, en enhet på Kommun-förbundet Skåne. Energikontoret Skåne verkar för energieffektivisering och ökad andel av förnybara energikällor.

VATT

ENK

RA

FT


Solceller kräver takareor och nätanslutning, vattenkraften har bådadera – ofta rikligt med takytor på både kvarnar, sågar och andra industribyggnader samt närliggande bostadshus och andra byggnader. Dessutom är naturen så vist ordnad att solen (oftast) skiner som mest när det är låg vattenföring.

Kombinationen i sig är fullkomligt självklar när man väl bekantat sig med tanken. Det sägs att det kan bli problem för den som har ursprungsmärkning eftersom det inte godkänns att ha två energi-slag i samma mätare, men detta torde kunna lösas tämligen enkelt, exempelvis genom en ruta för sol+vatten.

Den småskaliga vattenkraftverkan har en stor utbyggnadspoten-tial och kan med enkla medel i stort sett fördubbla sin elproduk-tion och därmed komma upp till en årlig produktionskapacitet på knappt 10 TWh/år.

I Sverige råder just nu stort intresse för solel. Utbyggnaden ökar starkt, om än i en internationell jämförelse från väldigt små voly-mer. Installationstakten fördubblades i Sverige 2012 jämfört med 2011och kom upp till ungefär 8 MW installerad effekt. Detta kan jämföras med 220 MW installerad effekt i Danmark, drygt 7000 MW i Tyskland och ungefär 9000 MW installerad effekt i Italien under 2012. I Tyskland bidrar nu solceller med drygt 5 % av lan-dets elanvändning, vilket innebär att den sammanlagda solcellsa-rean på årsbasis generar 30 TWh solel!

Förutsättningarna för solel i Sverige förbättras kontinuerligt. Pri-serna för tekniken sjunker, vi väntar på ett regelverk för nettode-bitering och fram till och med 2016 finns det investeringsstöd att söka. Faller pusselbitarna rätt kan vi därmed räkna med en stark utveckling för solelen i Sverige, på samma sätt som vi sett i många andra länder runt om i världen.

Banschorganisationen Svensk Solenergi har en vision att komma upp till 4 TWh solel till år 2020. Branschorganisationen tror vi-dare att det är realistiskt att solelstekniken till år 2030 kan uppnå 10 % av Sveriges elanvändning med solceller, det vill säga 14-15 TWh!

Vi kommer sannolikt att se en byggnadsintegrerad teknik ut-vecklas där solcellerna blir naturliga fasad- och taktäcknings-material. Genom denna sekundära funktion för byggnaden kan merkostnaden för solelen pressas och därmed lönsamheten förbättras.

Att utnyttja takareor som är tillgängliga och där anslutnings-punkterna till el-nätet redan finns gör det intressant att samordna installationerna med den småskaliga vattenkraften. Solceller som placeras på söderorienterade takareor med lutningar på 25-65° från horisontalplanet generar i storleks-ordningen 100-150 kWh per m2 och år.

Gunvor Axelsson, Svensk VattenkraftföreningLars Andrén, Svensk Solenergi

Sol + Vatten = Sant!Det finns mycket att vinna på att kombinera solel och vattenkraft, framför allt när det gäller den småskaliga vattenkraften.

Till saluVattenkraftturbiner 2 st Cargo Kraft CK600 med generatorer 160 kW st ochkompl styrskåp. Turbinerna är i my-cket gott skick.

Håbo Vind ABAnders NilssonTel 070-577515

VATT

ENK

RA

FT

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60


Vänga Kvarn

Vänga Hembygdsförening VHF, startade 1962 och har under årens lopp aktivt verkat för Vängabygden på många olika sätt.Av olika anledningar har flera av föreningens byggnader ( Stär-kelsefabriken, Lanthandelsmuseét, bygdemuséet och ladugård med förråd) blivit placerade vid Vänga Kvarn under årens lopp. Det fanns därför en naturlig anledning för föreningen att köpa fastigheten när det blev dags för den gamla mjölnaren, David Svensson, att dra sig tillbaka.

VHF blev ägare till Vänga Kvarn i december 2008.Vänga Kvarn med sin mångfald av kultur sätter inte bara Vänga på kartan utan berikar även Borås Stads kulturliv i stort.Föreningen arrenderar ut Kvarnen samt Kaféet till privata aktörer och Lanthandeln till bygdens hantverkare.Stora renoveringar och ombyggnader har gjorts och i dag drivs verksamheterna till stor del av egenprodu-cerad el.

Ola Johans-son är leda-mot i Vänga Hembygdsför-enings styrelse och kvarnens mjölnare.Det lo-kala mjölet är en populär produkt som finns att köpa i handelsboden och på kaféet. Kaféet bakar dessutomallt sitt bröd på Ola mjöl.

Även om kvarnen numera är ett litet kraftverk finns allt det gamla kvar. Här visar Ola Johansson ett par intresserade besökare ursprungstekniken.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

HÖGFORS Ø 1000 mm

VATT

ENK

RA

FT


Enklare att få stöd från Bixia Miljöfond Nu är det enklare att söka medel till investeringar som ökar andelen förnybar el eller minskar elanvändningen. - Vi beslu-tat om att införa helt nya och tydligare ansökningskriterier för att öka takten på utbyggnaden av förnybar elproduktion, säger Kim Blomster, Bixias miljösamordnare och ordförande för Bixia Miljöfond.Bixia Miljöfond startade för fem år sedan och har delat ut en miljon kronor per år till drygt 100 projekt. Tillsammans med kunder och närproducenter vill Bixia bidra till en hållbar samhällsutveckling och stödja konkreta åtgärder som mins-kar koldioxidutsläppen. Bixia Miljöfond ingår automatiskt i årsavgiften för elbolagets alla privatkunder. Pengarna går till projekt som innebär mer förnybar el eller åtgärder för att minska elanvändningen.

- På så sätt är alla våra privatkunder med och gör en insats för klimatet, bara genom att välja Bixia, medan vi gör jobbet, säger Kim Blomster.

Konkreta klimatåtgärder gör mest nyttaFör årets ansökningsperiod som pågår mellan den 15 april till den 30 augusti finns cirka 1 miljon kronor att fördela. I stort sett kan alla söka medel ur fonden. Såväl privatpersoner som organisationer, föreningar och företag. De nya kriterierna innehåller möjligheten att söka medel för investeringar, vilket inte varit möjligt tidigare.

- Bland annat har vi lyft fram solcellsinvesteringar vilket vi vill uppmuntra alla att göra, både enskilda personer och företag, eftersom det är en konkret insats för att minska koldioxidut-släppen, berättar Kim Blomster.

Så här söker du medel från miljöfonden:På Bixias hemsida finns all information och de ansöknings-blanketter som behövs för att söka medel ur Bixia Miljöfond. För årets ansökningskriterier är följande områden priorite-rade:

Förstudier och projektering samt miljökonsekvensbeskriv-ningar för småskalig vattenkraft.Investeringar i solcellspaneler för hushåll med maximalt 5000 kronor per projekt. Maximalt 40 ansökningar bevil-jas.Investeringar i solcellspaneler för företag där beviljat belopp beräknas utifrån installerad effekt och antalet inkomna ansökningar.Inventeringar som ökar elgenereringen genom ny eller förbättrad teknik i vindkraftverk eller vattenkraftverk.Miljö- och byggteknik som gynnar utvecklingen av mer förnybar el eller minskar elanvändningen.Pilotprojekt, prototyper och demonstrationsanläggningar för mer förnybar el och/eller minskad elanvändningen.

För mer information kontaktaKim Blomster, ordförande Bixia Miljöfond, 070-223 25 46

VATT

ENK

RA

FT

UTNYTTJA DIN

DOLDA KRAFT

ÄR DITT VERK ETT AV DEM SOM KAN

FÖRDUBBLA SIN PRODUKTION?!

STATIONSBESÖK OCH ANALYS

I 2 DAGAR TILL FAST PRIS 20.000:-

Elproduktionen i existerande småskaliga vatten-kraftverk kan höjas avsevärt. Sweco jobbar ständigt med att effektivisera både stora och små vattenkraftverk. Nu vill vi underlätta för ägare av småskaliga anläggningar ner till 100 kW att få ta del av denna kompetens genom att erbjuda ett fast paketpris.

Ni får tillgång till en av våra experter i två dagar.Första dagen besöker vi verket, går igenom utrust-ningen och träffar de ansvariga. Andra dagen skriver vi en utförlig rapport med observationer och rekommendationer som sedan kan ligga till grund för effektiviseringsåtgärder.

För mer information kontakta: Marcus Ström, 070-765 81 43


Det började som en het debatt på DinEls forum och slutade med ett sällsynt möte mellan miljöskyddsorganisationer och energibran-schen. I mitten av april träffadesrepresentanter från Naturskyddföreningen, Älvräddarna och Svensk Vattenkraftföreningpå DinEl för att diskutera småskalig vattenkraft och miljöförbätt-ringar.

DinEls motto har alltid varit ”Tillsammans blir vi bättre”. Därför är det extra roligt när projekt som initierats av våra kunder blir verklig-het. Den här gången var upprinnelsen en diskussion kring vatten-kraftens påverkan på miljön. Vatten är en förnybar kraftkälla och har en relativt liten klimatpåverkan. Trots det kan kraftverken påverka miljön när det gäller biologisk mångfald. Så när DinEl fick frågan om hur läget var vid de vattenkraftverk vi köper el ifrån tyckte vi att det var dags att få en grundlig inventering till stånd.

Alexander Larsson, studerande vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet, tog sig an projektet som sin magisteruppsats – med benäget stöd av Naturskyddsföreningen, Älvräddarna, Svensk Vattenkraftförening samt DinEl.

Alexander inventerade 84 vattenkraftverk för att undersöka hur många av dem som hade fungerande fiskvägar – och hur många av dem där man med relativt enkla medel skulle kunna åstadkomma nya vägar för fisken att vandra.Genom att uppskatta dammarnas fallhöjd, avståndet mellan turbin och dammvägg samt om det fanns hinder i omgivningen fann Alexan-der att det går att anlägga fungerande fiskvägar vid en majoritet av kraftverken (65 procent). Ett positivt resultat som gör det möjligt att gå från tanke till handling med konkreta åtgärder. Vi hoppas kunna ta de första spadtagen för ett par av projekten inom ett års tid. Pro-jektet är ett samarbete mellan Älvräddarna, DinEl och Naturskydds-föreningen och har finansierats med pengar avsatta från försäljning av el märkt med Bra Miljöval.

Ny studie om vattenkraftens miljöpåverkan

Jan-Åke Jacobson från Svensk Vattenkraftförening och Christer Borg från Älvräddarna — två eldsjälar med skilda utgångspunkter.Foto: DinEl

VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

VATT

ENK

RA

FT


Att kunna förutspå utvecklingen av elmarknaden är en förutsättning för att kunna maximera sina intäkter som pro-ducent av förnybar energi.

DinEls handlarchef, Jens Nordberg, ger här sin syn på vad vi kan förvänta oss av elpriserna de närmaste åren.

Det är inte en rosenröd framtid som väntar men tar man vara på tillfälliga prisuppgångar i samband med dålig hydrologi och kyla så kan man i kombi-nation med successivt stigande priser på elcertifikat klara sig helskinnad genom ett par utmanande år.

En världsekonomi i motvind gör livet surt för producenter av förnybar energi. Trots ett underskott i hydrobalansen så är elpriserna för kommande år de lägsta vi sett sedan införandet av utsläppsrätter för 8 år sedan. Centralbankschefer värl-den över tävlar i att trycka pengar för att på så sätt få hjulen att börja snurra igen. Än så länge har man dock bara lyckats glädja aktieägare när överskottslikviditet letar sig till aktier i brist på andra intres-santa tillgångar.

Efterfrågan på råvaror, i synnerhet ener-giråvaror, lyser med sin frånvaro vilket pressar priserna på exempelvis kol. Dess-utom har den låga aktiviteten i ekonomin lett till ett stort överskott på utsläppsrät-ter i marknaden, vilket i sin tur har gjort att priset kollapsat.

Parlamentarikerna i Bryssel har inte heller lyckats komma överens om hur man skall återupprätta fortroendet för marknaden med utsläppsrätter. Allt detta har gjort det historiskt billigt att produ-cera el med det fossila bränslet kol till förtret för både politiker och producenter av förnybar energi.

Tyska elpriser har under våren varit lägre än i Norden vilket är en starkt bidragande orsak till att underskottet i hydrologin minskat den senaste tiden. Norden har importerat billig el från Tyskland, samtidigt som vattenkraftproducenterna kunnat låta vattenmagasinen fyllas på, istället för att som normalt exportera el till kontinenten. Allt pekar på att denna utveckling skall fortsätta över sommaren. Det krävs med andra ord en torr väderlek för att få upp elpriserna över 40 öre/kWh igen..

Ytterligare en orsak till de låga priserna som vi ser är den snabba utbyggnaden av förnybar energi.

Vi är på väg mot ett stort utbudsöverskott och det kommer dröja ett antal år innan marknaden anpassat sig till all den nya produktionen. Under tiden får man nog som producent av förnybar energi vara aktiv och utnyttja tillfälliga pristoppar som kan uppstå i samband med dålig hydrologi och kyla.

Följ DinEls bedömningar av elmarknaden i börsbloggen på www.dinel.se samt på twitter @dinelborshandel!

DinEl ger sin syn på elmarknaden

DinEls handlarchef, Jens Nordberg, ger här sin syn på vad vi kan förvänta oss av elpriserna de närmaste åren.

Det började som en het debatt på DinEls forum och slutade med ett sällsynt möte mellan miljöskyddsorganisationer och energibran-schen. I mitten av april träffadesrepresentanter från Naturskyddföreningen, Älvräddarna och Svensk Vattenkraftföreningpå DinEl för att diskutera småskalig vattenkraft och miljöförbätt-ringar.

DinEls motto har alltid varit ”Tillsammans blir vi bättre”. Därför är det extra roligt när projekt som initierats av våra kunder blir verklig-het. Den här gången var upprinnelsen en diskussion kring vatten-kraftens påverkan på miljön. Vatten är en förnybar kraftkälla och har en relativt liten klimatpåverkan. Trots det kan kraftverken påverka miljön när det gäller biologisk mångfald. Så när DinEl fick frågan om hur läget var vid de vattenkraftverk vi köper el ifrån tyckte vi att det var dags att få en grundlig inventering till stånd.

Alexander Larsson, studerande vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet, tog sig an projektet som sin magisteruppsats – med benäget stöd av Naturskyddsföreningen, Älvräddarna, Svensk Vattenkraftförening samt DinEl.

Alexander inventerade 84 vattenkraftverk för att undersöka hur många av dem som hade fungerande fiskvägar – och hur många av dem där man med relativt enkla medel skulle kunna åstadkomma nya vägar för fisken att vandra.Genom att uppskatta dammarnas fallhöjd, avståndet mellan turbin och dammvägg samt om det fanns hinder i omgivningen fann Alexan-der att det går att anlägga fungerande fiskvägar vid en majoritet av kraftverken (65 procent). Ett positivt resultat som gör det möjligt att gå från tanke till handling med konkreta åtgärder. Vi hoppas kunna ta de första spadtagen för ett par av projekten inom ett års tid. Pro-jektet är ett samarbete mellan Älvräddarna, DinEl och Naturskydds-föreningen och har finansierats med pengar avsatta från försäljning av el märkt med Bra Miljöval.

Ny studie om vattenkraftens miljöpåverkan

Jan-Åke Jacobson från Svensk Vattenkraftförening och Christer Borg från Älvräddarna — två eldsjälar med skilda utgångspunkter.Foto: DinEl

VATT

ENK

RA

FT


I Högvadsån har laxarna egen hissAtt vattenkraftverk kan utgöra vandrings-hinder för lax och andra fiskar är varken ett nytt eller okänt problem. Men visst går det att behålla de värdefulla kultur-miljöerna som de småskaliga kraftverken ofta ingår i samtidigt som förnybar energi produceras och laxarna glatt kan leka.

I Halländska Nydala kvarn visar Berit och Sven-Erik Möller stolt upp sitt lilla vattenkraftverk med kvarn som har anor sedan tidigt 1700-tal. Nydala kvarn och kraftverk som ligger strax söder om Ullared drivs av vattnet i Högvadsån, ett biflöde till Ätran.

- Sedan 1954 har vi fångat in den upp-ströms vandrande laxen och hissat upp dem förbi kvarnen, berättar Sven-Erik.

Några nyfikna styrelseledamöter från Svensk vattenkraftförening trängs på den smala spången för att titta på sumpen vid sidan av ån där paret Möller fångar in fiskarna som vill vidare uppströms. I en stor rostfri behållare hissas de sedan några meter upp i kvarnbyggnaden och innan laxarna släpps i på andra sidan blir de mätta och vägda. De har också nästan 60 års statistik. Något som länsstyrelsen i Halland är glad över.

- Det är främst april till oktober vi fångar in och hissar upp fisken säger Sven-Erik. Vissa dagar gör vi det två tre gånger och förra året var det 601 fiskar.

- Under 1970-talet då vattnet var väldigt försurat var det bara ett 15-tal fiskar per år som kom, berättar Sven-Erik. Sedan dess har antalet successivt ökat och vi har haft 1500 som mest. Laxarna är mellan 2,5 till 4 kilo men vi ibland får så stora som 8-10 kilo.

SVAF:s styrelse passade på att göra studiebesök under styrelsemö-tet i Vessigebro.Sven-Erik förkla-rade hur anlääg-ningen fungerar för jan-Åke jacobson, Johan Lind, Robert Davidsson och Anders Lindskog.Walter Johansson, Roland Davidsson och Anton Lindblad i bakgrunden.

SVAF:s styrelse 2013:Roland Davidsson, Robert Davidsson, Magnus Nilsson, Anton Lindblad,Gunvor Axelsson, Walter Johansson, Anders Lindskog, Johan Lind och Jan-Åke Jacobson. Saknas gör: Andreas Trunk, Alexander Sandström och Per Eliasson.

Foto: Birgit Ek

När det är högvatten lyckas de mest tävlingsinriktade laxarna att ta sig upp i den naturliga forsforan men ibland när de försökt ta sig den vägen så vänder de och hittar in i fångstfållan där de senare blir upplockade till den Möllerska laxhissen.

Text: Robert DavidssonFoto: Gunvor Axelsson

En sump med hjul och en hissanordning är en viktig del av utrustningen som Sven-Erik Möller (bilden) och hans fru Berit använ-der för att flytta laxen i Högvadsån förbi Nydala kvarn.

VATT

ENK

RA

FT


Framtiden är förnybar fordonen ett problem

Skattereduktionen ska på ett ungefär motsvara elskatten och mervärdes-skatten. Med 2013 års skattesatser på el skulle det innebära cirka 60 öre per kilowattimme.Högst 10 000 kilowattimmar per år ska kunna ge skattereduktion. Det gör att en mikroproducent som mest kan få tillbaka cirka6 000 kr per år.Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktion.När skattereduktionen ges till företag blir det ett statligt stöd.Skattereduktion ska ges till mikroprodu-center av förnybar el som har en säkring om högst 63 ampere. Gränsen är vald för att träffa så många som möjligt av dem som bara kompletterar sitteluttag med egen elproduktion.

Regeringens önskemål är att underlätta för enskilda som vill uppföra mikropro-duktionsanläggningar i syfte att främst använda produktionen för egen förbruk-ning genom att öka förutsättningarnaför dessa att sälja sin överskottsel alter-nativt sluta avtal om nettodebitering.

Enligt utredningens uppfattning skulle ett nettodebiteringssystem komma i konflikt med mervärdesskattedirektivet.Utredningen kan inte heller se att några av de undantag som finns imervärdes-skattedirektivet går att använda på ett sådant system.

Slutsatsen är därför att ett nettodebite-ringssystem inte bör införas.Utredningen föreslår i stället att mikro-producenter ska få en skattereduktion som ungefär motsvarar det belopp produ-centen skulle ha tjänat i ett nettodebite-ringssystem.

En skattereduktionskulle inte strida mot mervärdesskattedirektivet. Reduktionenskulle dock vara en ekonomisk kom-pensation för den el som dessa pro-ducenter ofta matar in på elsystemet utan ersättning. Den skulle också kunna fungera såväl som en uppmuntran för mikroproducenter, som ett incitament till elhandelsföretag eller elnätsföretag att ge mikroproducenter ersättning för den gröna el de producerar.

Nettodebitering i konflikt med momsdirektivet = skattesubvention

Fortum har nyligen beslutat att investera över fyra miljarder kronior i en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Värtan i Stockholm. Fortum Sveriges vd Per Langer, som också är divisionschef för Fortum Heat, förklarade under Di:s konferensdag Förnybar Energi att han tror på förnybart och vill värna vattenkraften för att nå en solekonomi.

Socialdemokraternas näringspolitiska tales-person Jennie Nilsson betonade att (s) vill ha en blocköverskridande överenskommelse om framtidens enerhgipo-litik. Hon poängterade också vikten av att värna vattenkraften för satt nå en förnybar franmtid inom el- och energi sektorn.

Jonas Abrahamsson, kon-cernchef E.On Nordic, efter-lyste helhetssyn, långsiktighet och pekade på farorna av ”kvartalspolitik”.

Vilka förutsättningar gäller för investe-ringar i förnybar energi och vilken utveck-ling kan vi förvänta oss framöver?

Den frågan hade talarna - politiker, ener-giproducenter, industri och investerare - på Dagens Industris konferens fått att fundera över och försöka svara på.

Svaren skiftade, men ett krav var genom-gående och kan sammanfattas till:

En långsiktigt hållbar energipolitik, med spelregler som håller längre än en man-datperiod. Spelreglerna ska heller inte snedvrida konkurrensen och bör vara marknadsbaserade, som dagens elcerti-fikatsystem.

En speciell och viktig del som måste förverkligas för att nå den framtida solekonomi som bl.a. Fortums Sverige-vd vill se förverkligad är fossilfria transporter. Professor Thomas B. Johansson som leder regerigens utredning Fossiloberoende for-donsflotta, berättade om hur han ser på möjlig-heterna i allmänhet och på el- och elhybrider i synnerhet. Och att utredningen kommer i december.

Text och foto: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


Vattenkraften i Norge - en het fråga

Varje år gör SVAF:s försäkringskommitté, Roland Davidson och Christer Söderberg, tillsammans med vår samarbetspartner i försäkringsfrågor, försäkringsmäklaren MARSH, en kraftverksresa för att besöka vattenkraftverk, samla erfarenheter från kraftverksägare och diskutera utveck-lingen av vår försäkringslösning.

Detta år blev resmålet Norge, bland an-nat för att med vår broderorganisation Småkraftverkenes Forening, diskutera ev samarbete i försäkringsfrågor.

Vid mötet den 10 juni träffade vi Små-kraftverkenes Forenings nye VD, Knut Olav Tveite, på Gardermoens flygplats där han tog upp försäkringsfrågan och elcer-tifikatsystemet som huvudpunkter.Försäkringspremierna för vattenkraft-verk har stigit kraftigt i Norge och föreningen har startat ett arbete med att teckna ett ramavtal med någon mäklare eller försäkringsbolag i likhet med SVAF. Det kan bli aktuellt med ett samarbete om MARSH får möjlighet att offerera en ramavtalslösning.

Norge går till val i höst och elcertifikat-frågan har blivit intressant i valrörelsen, närmast det politikersvek som resulte-rade i att 180 vattenkraftverk med en produktion nära 2 TWh står utanför elcertifikatsystemet. Ända sedan 2004 har samtliga politiska partier lovat att all ny vattenkraftverk där bygget påbörjades 2004 eller senare ska tilldelas elcertifikat. När lagen om elcertifikat togs blev datum i stället 7 september 2009 med undantag av kraftverk under 1 000 kW, där 2004 fortfarande gäller. Ägarna till de 180 ver-ken som hamnat utanför systemet hoppas nu på att den nya regeringen ska hålla det tidigare löftet.

Det första besöket gjordes på Rogner gård ca 20 mil nordost om Oslo. Anders Kiaer leder verksamheten på den stora gården som huvudsakligen bedriver skogsbruk, jakt och vattenkraft. Anders Kiaer är en gammal bekant till oss, vi träffades första gången på vår kraftverksresa till Norge 1992, och sedan dess har han utvecklad sin vattenkraftproduktion med ytterligare två anläggningar och projekterar dess-utom två nya.

Av de två senast byggda verken var ett stort, effekt 4,5 MW, produktion 16 GWh, fallhöjd 136 m, och ett litet, ett gårdskraftverk på 36 kW med fallhöjd 24 m. Entusiasmen för vattenkraft är stor inom familjen Kiaer, äldsta dottern tar över verksamheten på gården inklusive vattenkraften, medan pappa Anders ska koncentrera sig på den nyköpta stora skogsfastigheten i Tröndelag med flera möjliga vattenkraftprojekt.

Efter en övernattning på ett ”skogshotell”, en gård som byggts om i gammal norsk stil för övernattning, var det dags för nästa besök, ca 10 mil norrut i Rendalen, Kverninga kraftverk under uppförande. Detta projekt som drivs av en pensione-rad läkare från bygden, har den impo-nerande fallhöjden 306 m och ska vara i drift i oktober.

Under vårt besök höll man på att gräva ned den 1 700 m långa tuben samt fär-digställa intaget, som ligger ca 700 m över havet. Kraftverksbyggnaden var huvudsakligen färdig, man väntade på peltonturbinen med effekten 2 500 kW, kontrollutrustning och transformator. Medelårsproduktionen är beräknad till 7 GWh. Det syntes att detta var ett kvali-tetsbygge, endast det bästa var gott nog, och kostnaden för anläggningen beräknas motsvara 3.6 NKR per årskWh eller ca 4,4 SEK per årskWh.

Våra slutsatser efter besöken i Norge blev att det finns många gemensamma intres-sen och att våra norska kollegor tar emot oss väl och är mycket öppna.

Elcertifikatsystemet är gemensamt men norska producenter är kritiska till ut-formningen av villkoren i sitt system och med den låga prisnivån. Speciellt kritiska är man till politikersveket eftersom 180 kraftverk uteslöts ur systemet. Även i Sve-rige kan producenterna känna ett visst politikersvek eftersom vårt system ej hade någon begränsad tilldelningsperiod vid införandet, men senare begränsades till 15 år för nya anläggningar och drygt 9 år för anläggningar i drift 1 maj 2003. Norska vattenkraftproducenter är mycket irriterade över de kraftigt höjda försäk-ringspremierna och är därför intresse-rade av SVAF:s försäkringslösning.Vattenkraften i Norge, även den små-skaliga, får betydligt större medialt utrymme och är mer politiskt intressant än i Sverige. Den norske energiministern deltar nästan alltid vid Småkraftverkenes Forenings årsmöte och inte sällan även vid invigningar av små vattenkraftverk.Slutligen är det ett nöje att denna årstid resa i det sagolikt vackra Norge och få träffa vänliga och gästfria kollegor på andra sidan kölen.

Text: Christer Söderberg

Bilden visar Anders Kiaer, som beskriver gårdskaraftverket för Christer Söderberg, Anders Jespersson och Roland Davidson. Foto:Anders Orebrandt.

VATT

ENK

RA

FT


GRUNDKURSSMÅSKALIG VATTENKRAFT

Hotell Gyllene Hornet, Tällberg 23 - 24 september

Mer information kommer att finnas påwww.svenskvattenkraft.se. Det går också bra att kontakta kansliet, tel. 0221-824 22 eller [email protected]

Foto

: Fotoakuten

VATT

ENK

RA

FT

Fastighet med kraftstation till salu Två boningshus; *7 rum o kök, fristående tvättstuga med bastu och förråd. *3 rum o kök

Ett fullt utrustat snickeri med en mekanisk verkstadsdel.

Kraftstation; Med 2 st. francisturbiner.

Årsproduktion ca 180 000 kWh

Nyprojekterad kraftstation; Med gällande vattendom och en beräknad årsproduktion på 1 GWH

Trälshult 4:8 med tomtareal på 10 000 kvm.

För information kontakta:

Sven-Erik Vänneå Trälshult 24, 31020 KNÄRED 0430 52074 / 0701441213 [email protected]

Digital medlemsmatrikel

I år kommer vi på försök att endast tillhandahålla medlemsmatrikeln i digital form, syftet är att spara pengar men också att alltid kunna erbjuda korrekta uppgifter.

Kontakta kansliet så skickar vi matrikeln via mail.Självklart går det också bra att få pappersutskrifter för den som så önskar.


SOLC

ELLE

R

Vi på Solect Power AB packade ihop våra leriga till-hörigheter, städade ur vår lilla arbetsbod och toalett, och körde hem för att fira jul. Vi hade klarat dead-line – med marginal. För att projekten skulle vara berättigade till solcellsstöd var de tvungna att vara inkopplade på elnätet senast 31 dec 2012. Och det hade vi lovat Österlenvind AB att vi skulle klara, när vi skrev upphandlingskontraktet den 31 aug 2012.

Då visste vi inte att det skulle dröja ända till 23 no-vember innan vi kunde sätta spaden i marken. Istäl-let för sex sommarveckor, som vi räknade med när vi lämnade vårt anbud i april, hade vi nu fyra veckor i november-december på oss. Och inga marginaler.

Varför det blev så kort om tid, det är en historia med många inblandade. Anteckningarna i dagbo-ken 2012 är uttömmande, och kommer att vara oss till stor nytta i framtiden. Men vi klarade det.

Vi är väldigt stolta över våra leverantörer och medarbetare. Från Tyskland hämtade vi solcellsmoduler från SolarWorld AG, växel-riktare från SMA och monteringsmateriel från Schletter GmbH. När den nya tidplanen stod klar för oss beslöt vi oss för att även ta hjälp med själva monteringen från Schletter, som kunde presen-tera en tidplan för mekaniskt montage som var bara hälften så lång som vår ursprungliga. Elmontage i Eslöv AB stod för elinstalla-

Sveriges hittills största solcellsparkFredagen den 21 december 2013 driftsattes den sista av de 23 växelriktarna i Sveriges hittills största solcellspark. Den finns utanför Sim-rishamn och ägs av Österlenvind AB som har investerat sammanlagt 8 miljoner kronor exkl moms i anläggningen. Den omfattar två delprojekt, installerade på vars en fastighet och är på sammanlagt 442 kW. På ett år beräknas den producera 440 000 kWh.

tionen. Holtab levererade transformatorstationen. Alla ställde upp, och förstod att tanken om att ”det vore ju synd om det här skulle stupa nu precis innan målsnöret” som nätägaren delade med sig av den 14 dec, att den tanken helt enkelt inte var ett alternativ, och aldrig hade varit det heller.

Det absolut vanligaste för en solcellsinstallation i Sverige är att en stor del av elen som solcellerna pro-ducerar går till anläggningsägarens egen elförbruk-ning. Anläggningsägaren sparar då 0,8-1,10 kr/kWh (företag eller privatperson, olika prisavtal) när han slipper köpa motsvarande el på vanligt sätt. Öster-lenvind däremot har det inte så, utan från deras anläggning säljs all producerad el. Spotpris, elcerti-fikat och ursprungsgarantier kommer sammanlagt

inte upp i 0,8 kr/kWh.Så när såhär pass stora investeringar görs i solcellsanläggningar

där all producerad el planeras att säljas ut på elmarknaden, då är det något av ett genombrott i Sverige. Jag säger som jag brukar: Det blir spännande att se hur utvecklingen på solcellsmarknaden i Sverige blir framöver!

Malin ÅmanSolect Power AB

Malin Åman. Civilingenjör, som marknadsför och installerar nyckelfärdiga solcellsanläggningar med Solect Power AB.

ÖSTERLENVINDS SOLCELLANLäGGNING I SImRIShAmNBASFAKTA

• Start den 18 december 2012 genom inkoppling till nätet av första växelriktaren, övriga 22 kopplades in under veckan.

• Anläggningen ligger på 1 hektar nyinköpt åker/ängsmark. Pris 60 kr/kvm.

• Inhägnat med 432 meter grönt nätstängsel, 2 m högt med 3 taggtrådar ovanför. 143 stängselstolpar behövdes.

• 277 U-formade stålstolpar är nedpressade till 190 cm djup i 11 rader. Stolparnas höjd från markytan är 136 cm. De bär upp ramarna som solcellerna monteras på. Solcellernas lutning mot markytan är 28 grader.

• 1804 moduler är monterade. Varje modul är 1001 x 1 675 mm och har toppeffekten 245 watt. Totalt installerad effekt är 442 kW. Beräknad årsproduktion är 440 000 kWh.

• Eftersom statsbidraget ät begränsat till 1,5 milj. kr per fastighet delades den inköpta marken i två fastigheter och statsbidrag med 45 söktes med 3 333 334 kr per fastighet för att få maximalt bidrag på 3 mil kr totalt. Den totala investeringskostnaden är 8- 8,5 milj. kr exkl. moms. Markköpet innefattar även den mark som vindkraftverket står på.

• El, elcertifikat och ursprungsgarantier säljs till E.ON till ett överenskommet pris avsevärt över spotpriset.

• Solcellerna är tillverkade i Freiberg, Tyskland och levererade av det tyska företaget SolarWorld AG. För att klara installationen i tid ställde en annan av de tyska leverantörerna, Schletter GmbH som levererade monteringsmaterialet upp med 7 montörer som arbetade 6 dagar.

Entreprenörer för den stora anläggningen, som nu är Sveriges största solcellsanlägging har varit Solect Power AB i Vilshult, Blekinge. Ägarna, Malin och Ulf Åman har förutom ansvaret för upphandling och installationen också hjälpt Österlenvinds VD Ola Jönsson med den besvärliga administrationen av tillståndsfrågor med mera. Utan den hjälpen skulle projektet inte ha kunnat genomföras säger Ola. Dessutom blev projektet klart före bidragskravet den 31 december 2012.

Olof Karlsson, styrelseledamot Österlenvind AB


SOLC

ELLE

R

3 dec. Första snöstormen har passerat och nu är det fint igen. Montaget fortsätter.

4 dec. Montaget fortsätter i plus-grader. Nu vet vi vad uttrycket ”koloss på lerfötter” syftar på.

6 dec. Geggan börjar frysa till igen. 7 dec. Transformatorstationen anländer. 10 dec. Elmontage i 15 minus-grader.

21 dec. Driftsättning av den 23e och sista växelriktaren! Här produceras de första kilowatt-timmarna!

23 nov. Spaden i marken. Vi gräver kabeldiken.Perfekt väder!

27 nov. Kabeldragning.Fortfarande bra väder!

28 nov. Stolpar monteras. Halva längden slås ner i marken.

Bildreportage från arbetet med installationen i Simrishamn:

Foto: Malin Åman


Skörd, kWh kWh/dag

Januari 1 316 42*

Februari 2 312 82*

Mars 13 789 445

April 11 996 400

Maj 12 590 406

Summa 42 003 medel 278* solföljningen startades i mitten av februari.

6 solföljare med sammanlagd effekt 72 kWp

Förväntad årsskörd 100 000 kWh

Förväntad skörd per kWp: 1 390 kWh

Total investeringskostnad ca 2 milj. kr

Solelsstöd : 1,08 milj. kr

Installationskostnad: 12 800 kr/kWp

Solskörden hos Christina och Kurt hansson, Norrbäck, Sala

SOLC

ELLE

R

Produktion i Österlenvinds solcellspark i Simrishamn

År 2013 MWh

Januari 5,7

Februari 6,1

Mars 50,0

April 63,4

Maj 77,2

Summa 202,4

Total effekt : 440 kW

Förväntad årsproduktion : 440 000 kWh = 440 MWh

Areal: 1 hektar

Olof Karlsson6/1/2013

Jag ringde upp Daniel Gruvborg, ägare till Nordic Solar i Årjäng, en av landets största leverantörer av solcellutrustning för att få en kommentar. Han trodde inte att strafftullarna skulle få så stor bety-delse. Ett av skälen till detta ä r att även andra länder, som Taiwan och Sydkorea, fått upp volymerna på sin tillverkning och kan då ersätta import från Kina. Det egna företaget använder mest svensktillverkade solceller från Glava i Arvika, samt impor-terar från Tyskland och Kina.

Sverige, Storbritannien och Tyskland

Strafftullar på kinesiska solceller

har motsatt sig strafftullarna men blivit överkörda av EU-kommissionen. Som kon-tring på strafftullarna har Kina beslutat införa strafftullar på importerat vin från EU, något som särskilt drabbar Frankrike men inte Sverige.

För förnybar energi är prishöjningar på solceller olyckligt av flera skäl. Efter fort-satta prissänkningar börjar tekniken bli så lönsam, att den klarar sig utan bidrag om man genomför monteringen själv. Med låga el- och certifikatpriser och höjt pris på cellerna flyttas den tidpunkten nu

framåt i tiden, dock inte så långt. Jämför man avkastningen av pengar på banken med att investera dem i solceller, vinner ofta solcellerna redan nu – utan att man behöver vänta flera år i bidragskön. Se artikel i förra numret av Förnybar energi & Energieffektivisering, Nr 1- 2013, där vi reder ut ekonomin.

Olof Karlsson

Den 4 juni beslutade EU-kommissionen att med verkan från 6 juni införa strafftullar på import av kinesiska solceller. Nivån är satt till 11,8% fram till den 6 augusti för att därefter höjas till 47,6% fram till den 6 december. Nya förhandlingar med kineserna kommer att sedan avgöra hur det blir för tiden därefter.


0

50

100

150

200

250

300

350

400

Price SEK

Price SEK

INFO

Rm

ATIO

N

ElmarknadenVårfloden har kommit och under till exem-pel vecka 21 var det ett rekordstort inflöde av vatten i magasinen, vilket gör att det börjar återgå till för årstiden normala ni-våer. Det leder till fallande priser på korta avtal, även om dessa fortfarande ligger nå-got högre eller på samma nivå som de eu-ropeiska priserna.

När det gäller lite längre avtal, såsom till exempel 2014, finns det i huvudsak två faktorer som påverkar priserna nedåt. Dels är det de fortsatt stabilt låga CO2-priserna och dels det sakta men säkert fallande kol-priset. Skiffergasäventyret fortsätter i USA där man ser det som en billigare råvara än att producera med kol. Kina överväger också att stoppa en del av importen av låg-värdigt kol och istället öka den inhemska produktionen, vilket kommer att leda till fortsatt prispress. Ett forward-kontrakt för 2014 handlas nu under 90 USD/ton. Det innebär att vi närmar oss de nivåer som rådde 2009. Även om det finns en del po-sitiva signaler för konjunkturen i USA så fortsätter den europeiska lågkonjunkturen som bidrar till låg efterfrågan.

marknadsanalys och rekommendationer

ElcertifikatEfter det branta fallet på spotpriserna från cirka 240 SEK i slutet av februari till just drygt 160, har nu priserna stabiliserats, och till och med stigit något. Fallet började med att det tilldelades mer elcertifikat till bioproduktion, på grund av den kalla vår-vintern, vilket inte marknaden förväntat sig. När sedan fallet kom igång ledde det till nya försäljningar, som ledde till oro, som ledde till ytterligare försäljning. Dess-utom började det visa sig att utbyggnaden för 2013 kommer att överstiga det man förväntat sig, vilket kommer ge ytterligare elcertifikat på marknaden. På en marknad med så låg likviditet ger detta stora utslag, särskilt som det under Q2 inte finns någon motverkande kraft på efterfrågan då det är långt till nästkommande annullerings-tidpunkt i slutet av mars. Slutligen har det smugit sig in en viss politisk osäkerhet, bland annat på grund av att avstämnings-punkten 2015 närmar sig.

RekommendationerÄven om elpriserna fallit de senaste må-naderna finns det fortfarande anledning

att fundera på att binda dem. Det finns i dagsläget väldigt få faktorer som talar för att elpriserna ska stiga. Det gäller både på lång och kort sikt.

För elcertifikaten ser det relativt ovisst ut, men mycket talar dock för att priserna kommer att stiga något under hösten alltef-tersom näst års annulleringstidpunkt när-mar sig. I så fall är det bästa alternativet att ligga rörligt. På längre sikt är det mycket beroende på hur den fortsatt utbyggnads-takten av vindkraft i Sverige kommer att se ut. Den låga prisnivån på både el och elcer-tifikat borde kyla av intresset för att bygga och då borde överskottet så småningom börja ätas upp av den ökande kvotplikten. Se vidare specialanalysen av elcertifikaten i detta nummer.

Neas EnergyJakob Vive MunkSten LillienauJesper Düring

Utvecklingen av elcertifikatspriset


Christer Söderberg, f.d. ordförande i SERO och i SVAF, hälsar på hemma hos Evald Holmén tillsammans med mig. Genast när vi kom-mer in i vardagsrummet får vi en inblick i vem Evald är. På väggarna hänger tavlor, som minner om resor över hela världen, kort av familjemedlemmar, porslinstallrikar som vittnar om skilda intressen och inne på kontoret, bokhyllan som sträcker sig ända upp till taket och som inte ger plats för ytterligare litteratur. På väggen bakom skrivbordet sitter ett flygfoto av en bondgård och första frågan blir - är det föräldragården? - Ja, blir svaret.

Vi besöker Evald holmén

Bondpojken från Småland som blev adjungerad professorUnder sitt 84-åriga liv har Evald hunnit med mycket. Det startade på föräldrarnas bondgård i Småland.

- Vid 14 års ålder började jag jobba med diverse jordbruks- och skogsarbete och det fortsatt med arbete vid en bränntorv-smaskin på en torvmosse (det var under andra världskriget). Min utbildning var 6-årig folkskola. I 16-årsåldern fick jag jobb som hjälpsågare på en cirkelsåg. Efter 8-9 månader var jag försågare och började lära känna min egen förmåga. Jag gick kvällskurser i Hyltebruk i yrkesräk-

ning och språk. Men hungern efter mera utbildning växte vilket gjorde att jag be-ställde en grundkurs i ingenjörsutbild-ning hos NKI-skolan. Efter några år på så-gen bytte jag yrkesinriktning och började som lärling på en verkstad i småindustrins Småland. Efter ytterligare några år vann jag inträde till Högre Tekniska Läroverket i Malmö genom inträdesprov. Jag kom på 12:e plats bland 90 sökande till 30 platser. Ingenjörsexamen 1952 blev ännu bättre med ett av de 3 bästa betygen i klassen. I början av 1990-talet var jag under en 3-årsperiod adjungerad professor på KTH.

TurbinerOrdet turbin stimulerar knappast fan-tasin, men kopplat till namnet Evald Holmén blir ordet mycket intressant. Då handlar det om utveckling av effek-tiva turbiner i kraftverk över hela världen. Evald har konstruerat och deltagit i mon-teringen av turbiner till kraftverken i As-suan i Egypten, i Brasilien, Nya Zeeland, Ryssland, Peru och i Österrike.

- Det största i Sverige är Harsprånget, där vi projekterade och specificerade hela bygget säger Evald.

Men det handlade också om mängder med små verk i Sverige. Evald har hjälpt

INTE

RV

JU


till att effektivisera många småskaliga vattenkraftverk. Christer Söderberg, se-dan många år god vän till Evald, säger att Evalds hjälp har betytt oerhört mycket och tacksamheten från ägarna till min-dre verk är stor. I många fall har Evald inte ens tagit betalt för rådgivningen, det har räckt med en trevlig samvaro och en bit mat. Evald har fungerat som en Ro-bin Hood men utan att behöva stjäla. De stora köparna, Vattenfall, Fortum etc. har fått betala fullt pris men inte vi säger Christer som själv ägt eller varit delägare i 27 vattenkraftverk. Evalds arbete med turbiner har i flera fall betytt avsevärda förbättringar, ett exempel är kraftverket Brändkvarn utanför Rättvik, där Evald fick i uppgift att ta fram en turbinlösning. Detta har medfört att ägaren fått ut 50-60% mer energi.

Vid slutet av 1980-talet konstruerade Evald tillsammans med arbetskollegor ett nytt kraftverk på 3,6 megawatt vid Mack-myra i Gavleån, då delägt av Christer Sö-derberg. Det togs i drift 1991 och fungerar fortfarande utmärkt.

matematikmaskinen/datornEvald utvecklade dataprogram, som underlättade projekteringen av turbin-byggen. Från början handlade det om program till de då mycket utrymmeskrä-vande matematikmaskinerna (datorer). Projekteringen datoriserades i en tidig upplaga av vad som nu kallas CAD-CAM. Maskinberäkningen var ekonomiskt mycket effektiv eftersom den ersatte mycket tid vid ritbrädet. Ungefär 1964 hade vi instruerat matematikmaskinen att göra en telexremsa som kunde läggas direkt på skärmaskinen vilket gjorde att vi tog bort en vecka arbetstid i verkstaden.

Doktorand på Chalmers- På 1970-talet var jag för en tid doktorand på Chalmers. Sedan blev jag, innan dok-torsavhandlingen var klar, chef och admi-nistratör, vilket händer många ambitiösa ingenjörer. Som sådan fick jag lägga av med vetenskapandet. I början av 1980-ta-let hjälpte jag Boforskoncernen att sälja NOHAB s turbinavdelning till Kvaerner Bruk i Oslo och blev på nytt en fri man. Bland flera erbjudanden om jobb, även från utländska turbintillverkare, började jag på VBB/SWECO som konsult i vatten-kraft i Stockholm.

- Under mer än 40 år hade jag någon el-ler några månader per år, haft hela värl-

den som arbetsplats. Det började 1961 med en resa till Ryssland för att reda ut ett svart får i NOHABs turbinproduktion. Se-dan fortsatte resandet ut i världen för att lösa diplomatiska och tekniska problem. Under resorna utomlands utvecklads min unika kunskapsprofil ytterligare.

Tacksamhet till skickliga sekreterareUnder större delen av min ingenjörskarri-är har jag betjänats av skickliga sekretera-re. En av de stora revolutioner datorerna gjort inom industrin och servicesektorn, sedan 1980-talet, är att de eliminerat se-kreterarna som var en stor och betydelse-full yrkesgrupp. Det stöd de gav en man lidande av dyslexi kan inte överskattas

Vattenkraften färdigbyggd?- Man säger att nu finns det inte så mycket mer elenergi att hämta från de svenska vattendragen, men det är fel. I dag står vattenkraften för 66 T-Wh. Vill man så är det ekonomiskt möjligt att få ut 90 TWh, tekniskt möjligt går det att få ut 135 TWh. Av hänsyn till miljöintressen får vi nog nöja oss med att effektivisera befintliga anläggningar och kanske reglera flödena bättre. De små dammar, som ligger i mal-påse skulle kunna bidra med ytterligare el men där lägger kostnaderna för kampen med byråkratin i vägen.

- Klunkning ett begrepp som innebär att man stänger verken under vissa pereio-der då fisken vandrar och samtidigt spa-rar vatten i magasinen för att producera mer el när fisken passerat. Detta medför en optimering av förhållandet elproduk-tion och fiskvandring. Det här provar man för närvarande under en 4-årsperiod i Mörrumsån. Alla intressenter, ägarna till kraftverken, Naturvårdsverket och sport-fiskarna verkar nöjda.

Unik kunskapsprofil- En tämligen unik kunskapsprofil gör att mina tjänster som konsult fortfarande efterfrågas. Eftersom nästan ingen ny vattenkraft byggs har kunskapsnivån i branschen sjunkit med påföljd att have-riutredningar och problemutredningar har blivit en god födkrok för mig avslutar Evald intervjun.

Privatpersonen Evald- I samband med flytten till Trollhättan och NOHAB 1957 gifte jag mig. Jag har 3 barn och 9 barnbarn. Barnen är utdistri-buerade i världen - en dotter i Dubai, en

son i Bryssel och en dotter i Uddevalla. Alla barnen är välutbildade akademiker och min son har doktorerat, vilket jag inte fick tillfälle att göra.

Nästan i samband med flytten till Stock-holm 1982 flyttade alla barnen ut från hemmet. Min fru vantrivdes oerhört i Stockholm men jag hade ett bra jobb där och ville stanna. Hon hade före vårt äk-tenskap varit sekreterare på den verkstad i Hyltebruk där jag varit verkstadsingen-jör och hade ett liknande jobb i början av trollhättetiden. Sedan när första barnet kom och vidare tills yngsta barnet nått en bit upp i skolåldern var hon hemmafru, vilket på grund av mitt resande ute i värl-den var en nödvändighet. Därefter hade hon tillsammans med en väninna en liten garn- och handarbetsaffär fram till strax före stockholmsflytten. Efter diverse turer under den första tiden i Stockholm fann min fru och jag att vi inte längre hade några större förpliktelser mot barnen el-ler varandra så vi skildes under ömsesidig högaktning och hon flyttade till Möns-terås i Småland. Vi är fortfarande mycket goda vänner och har båda goda förbin-delser med våra gemensamma barn och barnbarn.

Carl Olov Persson Foto: Jörgen Ek

INTE

RV

JU


GodaKrafter! 2013 i halmstadNathan Åkerlund, student på högskolan i halmstad rapporterar.

På Högskolan i Halmstad samlades ener-giföretag, intresseföreningar, politiker, tjänstemän och studenter för att enas under parollen ”Krafter för ett hållbart Energisverige”, när konferensen Goda-Krafter! den 25-27 april gick av stapeln för andra året i rad.

Dagarna var späckade av föredrag, vi-sioner, mingel och god mat. Luften var ljum av människors drivkrafter med den förenade målsättningen att uppnå en långsiktigt hållbar energiförsörjning av samhället. Att GodaKrafter i år var för-lagt till Högskolan i Halmstad, förstärker ytterligare bilden av att förnybar energi, innovation, hållbarhet och miljö var led-orden för konferensen. Öppna föreläs-ningar gavs och nya möten mellan män-niskor och utbyte av idéer kunde frodas, alltmedan intresseföreningar inom vind-kraft, vattenkraft, solenergi, vätgas och energieffektivisering höll sina respektive seminarier och årsmöten.

Inne på SVAF:s, Svensk vattenkraftfören-ing, seminarium var stämningen gemyt-lig när ordföranden Lars Rosén inledde med att hälsa ”järngänget” välkomna. Närvarande var ett trettiotal medlem-mar och tre studenter från högskolans energiingenjörsprogram. Rosén fortsatte sin inledning med att påminna om att de typiska ”vattenkraftarna” är små till stor-leken men många till antalet; dessutom är de intensivt verkande och intressera-de av att bevara kulturmiljöer. Andreas Trunk, styrelseledamot i SVAF, tog däref-ter vid för att berätta om möjligheterna för småskaliga vattenkraftsanläggningar

GO

DA

KR

AFT

ER

att dra nytta av en ny tilldelningsperiod för elcertifikat. Förbehållet är att anlägg-ningen ska åtgärdas så att den får en livs-längd som motsvarar en ny anläggnings dito. Till detta hör många detaljer, men Trunk rekommenderade anläggningsä-gare att hoppa på tåget. Många fick vat-ten på sina kvarnar och under föredraget hävdades det att småskalig vattenkraft har potential att öka med minst 6 TWh i årlig elproduktion - en ökning i stor-leksordningen med hela Sveriges vind-kraftsproduktion förra året. Märk väl att vattenkraften dessutom har en mycket viktig funktion som reglerkraft för inter-mittenta energikällor som vind och sol. Detta kraftnätsfaktum stöddes av Daniel Ingman från LRF, som menade att elpro-duktionen från landbaserad vindkraft och småskalig vattenkraft tillsammans kan öka med 15 TWh. Ingman visade under sin presentation siffror från en intressant opinionsundersökning över vilka energikällor som är mest populära hos det svenska folket. Vad gäller utbygg-nad, vill svenskarna helst se satsningar på solenergi, följt av vindkraft, vågkraft och kraftvärme; på efterkälken hamnar

Lars Rosén inledde med att hälsa ”Järngänget” välkomna.

i turordning vattenkraft, kärnkraft och kolkraft. Anmärkningsvärt är att en gam-mal hederlig och väl beprövad teknik som vattenkraften hamnar så långt ned på listan, medan uppstickare och i sam-manhanget nya energikällor som sol-, vind- och vågkraft toppar densamma.

Nettodebitering av förnybar el, eller sna-rare väntan därpå, är något som garan-terat kändes angeläget för de allra flesta deltagare. På fredag eftermiddag hölls gemensamma föreläsningar, modere-rade av Tomas Kåberger, före detta ge-neraldirektör på Energimyndigheten. Andreas Molin, doktorand på Linköpings universitet, betonade under sitt framfö-rande de stora skillnaderna mellan att införa nettodebitering baserat på dags-, månads- och årsnetto. Eftersom solen producerar mycket under sommarhalv-året, ibland alldeles ”för mycket”, och mindre under vinterhalvåret (särskilt no-vember, december och januari), kunde ett nettodebiteringssystem liknande det man har i Tyskland kraftigt påskynda ut-byggnaden av solceller; små producenter skulle härigenom kunna utnyttja hela sina anläggningars potential. Molin me-nade att för en normal villa vore fem kva-dratmeter solceller optimalt, förutsatt att förbrukningen kvittas mot produk-tionen dagligen. Om man däremot har ett månadsnetto, kan man få lönsamhet i en anläggning omfattande 20 kvadrat-meter. Om slutligen regeringen bestäm-mer sig för att gå hela vägen och införa nettodebitering på årsbasis, skulle en svensk kunna täcka hela sitt hustak med solceller.


Professor Tomas Kåberger och SERO:s ordförande Göran Bryntse

Under en politisk debatt, där dock endast representanter från S, MP och V deltog, framkom att MP står bakom införandet av nettodebitering på årsbasis och vill att alla Sveriges medborgare ska kunna delta och ha möjlighet att bli delägare, oavsett boendeform. V stödjer också förslaget om nettodebitering och vill för övrigt att Oskarshamn 1 och 2 genast ska stängas. S framhöll vikten av långsiktiga och stabila spelregler och strategier, och kan i princip tänka sig att nettodebite-ring införs, dock är det oklart på vilken tidsbasis den bör gälla. Alliansen kunde inte närvara och hade därmed inte möj-lighet att göra sina röster hörda.

Kåberger gick en rond mot kärnkraften efter att åhörarna strax dessförinnan delgivits fördelarna med ett beslut om införande av nettodebitering. Chalmers-professorn höll ett föredrag om Fukushi-ma och kärnkraftsolyckans efterdyning-ar. Myten om kärnkraftens tillförlitlighet och säkerhet har kollapsat i och med den allvarliga olyckan i Japan i mars 2011,

enligt landets egen miljöminister. Indu-strin och många politiker är överens om att avveckling är den rätta vägen att gå. Kärnkraft innebär ödesdigra åtaganden för generationer framöver, förutom att det är en energikälla som till sin natur inte är långsiktigt hållbar. Kåberger pas-sade på att göra åhörarna uppmärksam-ma på, att om vädrets makter inte varit till japanernas fördel och vinden legat mot Tokyo i stället för ut mot Stilla havet, hade huvudstaden behövt utrymmas - ”vilket inte går”, hävdade Kåberger, sta-den är helt enkelt alldeles för stor - ödets nycker hade kunnat få katastrofala följ-der.

händelsen på kärnkraftverket i Forsmark för några år sedan hade kunnat leda till en Fukushima-liknande katastrof, om det inte varit för den ingenjör som bröt mot reglerna och förhindrade härdsmäl-tan. I sann ingenjörsmässig anda, tog Kåberger också upp exemplet med det kraftigt försenade kärnkraftsbygget i Finland, Olkiluoto 3, och vad som hän-der om man extrapolerar framåt i tiden, det vill säga utifrån kända data i form av de löpande besked som givits om färdig-ställandets datum, beräknar när det bör infalla; svaret blir år 2022, över tio år försenat. Ironiskt nog sker dessa miljard-satsningar i vårt grannland samtidigt som kärnkraften tappar mark globalt sett och vindkraften byggs ut i rasande takt, snabbare än någon förutspådde under 1900-talet. Här kan världen tacka Tysk-land för vindkraftens expansion - Tysk-

GO

DA

KR

AFT

ER

lands enorma utbyggnad har fått pri-serna att falla och möjliggjort satsningar i övriga världen. Kåberger avslutade med att säga att över 100% förnybart är möj-ligt i Sverige - vi kan med andra ord bli nettoexportörer av förnybar energi.

Någonstans i denna världsomspännande energikompott står vi, de blivande in-genjörerna på energiområdet. Särskilt de av oss som redan i sommar ska söka bana oss väg in i arbetslivet, kände oss måhända lite vilsna när vi presenterade oss för närvarande representanter för de branscher, som i många fall ska komma att bli våra framtida arbetsgivare, och med vilka vi så småningom trevande ska stämma upp i sången om energiframti-dens lov.

GodaKrafter! 2013 lämnar inga slutgiltiga svar på några av de stora energiutma-ningar som världen står inför, och försö-ker heller inte göra det. En uppsjö idéer flockas och ingen lämnas ovetandes om att drivna människor arbetar för fullt med de stora frågorna. Konferensen skänker en rejäl dos hopp och inspira-tion, och borgar för att samarbetet och kampen kommer att gå vidare, förstär-kas och växa.

Nathan Å[email protected]

Samtalen var många och livliga under pauserna. Här överlägger Lars Törnman, Kirunapolitikern vars stad ska flyttas, med Jonas Hållén, före detta journalist på Ny Teknik och moderator för dagen.

Foto: Jörgen Ek.


GO

DA

KR

AFT

ER

Prisregn vid GodaKrafter

Under energidagarna i halmstad 25-27 april delades en hel rad priser ut.Tomas Kåberger fick SERO:s årligen återkommande energi- och miljöpris ”Solrosen” för sitt mångåriga och hängivna arbete för

förnybar energi och för att minska belastningen på miljön. Svensk Vindkraftförenings pris 2013 tilldelades LRF och Elbil Sverige utsåg Hans Olof Nilsson till årets elbilsförare och Nissan Leaf till årets elbil med motiveringen ”Nissan LEAF är en fullstor elbil utan kompromisser som fungerar i vardagen”. Branschorganisationen Vätgas Sveriges ”Hydrogen Award 2013” tilldelades företaget Air

Liquide för deras satsningar på utvecklingen av den svenska marknaden för vätgas och bränsleceller. Svensk Vattenkraftförenings pris ”Skvaltan” gick till Peter Heed.

Årets elbilsförare Hans Olof Nilsson i sin fantastiska eldrivna Tesla.

Tomas Kåberger tilldelades SERO:s energi- och miljöpris

Fredrik Lindahl, SVIF och Ulf Jobacker, LRF

Benjamin Berg från Air Liquide tog emot ”Hydrogen Award 2013”.

Årets Skvalta pristagare,Peter Heed.

FOTO

: Jörgen Ek


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

En av anledningarna till att reger-ingen inte vill ha något tvingande mål för utbyggnaden av förnybar energi till 2030 är skyddet för fortsatt drift av kärnkraften. En kraftig utbyggnad främst med solceller som får prioritet till inleverans på elnätet, minskar pro-duktionsutrymmet för kärnkraftver-ken, Ökar också dessas produktions-kostnader med avsevärt höjda avgifter till kärnavfallsfonden och en ny för-säkringsavgift till staten för att denna tar hela ansvaret för skador över en viss nivå, nu 3 miljarder kr med pla-nerad höjning till 11 miljarder kr vid en kärnkraftolycka. Det är tragiskt att hänsynen till kärnkraften får hindra utbyggnaden av förnybar energi som skulle minska växthuseffekten genom att minska behovet av fossil elproduk-tion i Europa.

Olof Karlsson

Kommentar (red):Regeringen väljer att inte stödja nya bindande mål om förnybar energi och energieffekti-visering för 2030, utan vill att detta ska utredas vidare. Detta trots att regeringen samti-digt konstaterar att de bindande målen för 2020 har bidragit till den snabba utvecklingen av förnybar energi inom EU.

Regeringen väljer att inte stödja nya mål för förnybar energi inom EU

– Det är djupt olyckligt att regeringen väljer att inte stödja nya bindande mål för förnybar energi. Detta hämmar den för-nybara elproduktionen i EU och Sverige, vilket drabbar både klimatet och den in-dustriella tillväxten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Den 27 mars 2013 presenterade kom-missionen sin grönbok om ett klimat- och energiramverk till 2030 som ska staka ut vägen för en ny uppgörelse kring energi- och klimatpolitiken bland EU:s medlems-länder. I regeringens nya faktapromemoria framgår Sveriges position i förhandlingar-na om nya klimat- och energimål i EU för 2030. Regeringen noterar kommissionens analys, att de bindande målen för 2020 har bidragit till den snabba utvecklingen av förnybar energi inom unionen och att

utvecklingen av förnybar energi riskerar att bromsa kraftigt efter 2020 om inga nya mål beslutas. Trots detta förslår inte reger-ingen att det bör sättas nya mål för förny-bar energi, utan bara att detta bör analyse-ras vidare.

– Europa behöver ett nytt bindande förnybarhetsmål både för att garantera utbyggnaden av förnybar energi och för att bidra till målen om minskad klimatpå-verkan. Ett förnybarhetsmål kompletterar handeln med utsläppsrätter och samman-taget kan dessa leda till de nödvändiga investeringarna i förnybar elproduktion, säger Mattias Wondollek, elnät och mark-nad, Svensk Vindenergi.

Pressmeddelande från Svensk Vindenergi


Några frågor till Eric Söderberg

Ny i SERO:s styrelse

Om ERIC SÖDERBERG

Ålder: 39 år

Familj: Gift och har ett barn.

Bor: Bor i Västerås.

Yrke/Bakgrund: Har kandidatexamen i miljövetenskap och företagsekonomi. Studerade ekologisk ekonomi på Mä-lardalens högskola. Jag har arbetat som företagare och konsult sedan 2004.

Oanad talang: Har hyfsad kondition.

Din sämsta sida:Kan vara något disträ.

Beskriv dig själv med max fem ord:Stark vilja, visionär och arbetsam.

Vad fick dig att vilja engagera dig i SERO och styrelsearbetet?Det var självklart att jag svarade ja på frå-gan då jag är intresserad av energifrågor. SERO är ett bra forum för att påverka be-slutsfattare och skapa opinion kring ener-gifrågor.

Vilken är den viktigaste frågan som du vill driva som ledamot i din styrelse?Att vi tillsammans skapar intresse för små-skalig och förnybar energi.

Senast lästa bok?Oligarkerna av Claes Ericsson. Den hand-lar om Rysslands utveckling med oligarker.

Stranden eller skidbacken?Skidbacken. Är jag vid en strand så simmar jag helst.

Vin, öl eller mineralvatten?Beror på tillfället. Öl är det som går åt mest. Vin till maten är gott. Men jag före-drar vanligt kranvatten framför mineral-vatten.

Pop, rock eller klassiskt?Beror på tillfället. Jag lyssnar mest på elek-tronisk musik kombinerat med jazz, funk och pop. Då jag är gift med en ryska blir det även Tjajkovskij.

Katt eller hund?Föredrar katt som eget husdjur.

Vad gör du helst en ledig dag?Tränar i form av triathlon eller bara umgås med familjen.

SER

O

VI HJÄLPER DIG TILL EGEN ELVI HJÄLPER DIG TILL EGEN EL

Egen el AB erbjuder nyckelfärdiga paketlösningar. Tillsammans går vi igenom just dina förutsättningar. Våra montörer ser till att anläggningen kommer på plats. Vill du montera själv hjälper vi dig gärna med val av lämpliga komponenter.Välkommen att kontakta oss för o�ert eller förfrågan.

VI HAR MASSOR AV SOLCELLER OCH NYCKELFÄRDIGA SOLCELLSPAKET

� 070-270 34 24 � [email protected] � Box 4403, 102 68 Stockholm. www.egenel.se

Egen el AB erbjuder nyckelfärdiga paketlösningar. Tillsammans går vi igenom just dina förutsättningar. Våra montörer ser till att anläggningen kommer på plats.

Box 4403, 102 68 Stockholm. www.egenel.se

Egen el AB erbjuder nyckelfärdiga paketlösningar. Tillsammans går vi igenom just

Box 4403, 102 68 Stockholm. www.egenel.se

VI HJÄLPER DIG TILL EGEN ELVI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG TILL EGEN ELTILL EGEN ELTILL EGEN ELTILL EGEN EL

Egen el AB erbjuder nyckelfärdiga paketlösningar. Tillsammans går vi igenom just dina förutsättningar. Våra montörer ser till att anläggningen kommer på plats.

VI HAR MASSOR AV SOLCELLER OCH

VI HJÄLPER DIG TILL EGEN ELVI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG VI HJÄLPER DIG TILL EGEN ELTILL EGEN ELTILL EGEN ELTILL EGEN ELVI HAR MASSOR AV SOLCELLER OCH


INFO

Rm

ATIO

N

För några månader sedan drabbades Härnösandsföretaget Absolicon av konkurs. Nu är företaget rekonstruerat och i full verksamhet. Den produkt man utvecklat var en kombination av solceller och solfångare lagda på botten i ett långt parabelformat tråg där vätskan i ett rör placerat längs parabelns brännlinje hettades upp och producerade varmvatten. Nu har man gått ett steg vidare och höjer tem-peraturen i röret så att det bildas en riktigt het vätska som driver en ORC-turbin med vidhängande elgenerator

Solvärme blir el med svensk teknikSvensk solenergiteknik från Härnösand har fått EU-miljoner för att visa hur man kan öka elproduktionen med 50% genom att omvandla värmen från koncentrerande solfångare till el.

EU har beviljat 8 miljoner kronor till ett pilotprojekt som ska omvandla solvärme till el. Det 2�åriga projektet leds av ett grekiskt universitet och det europeiska centret för koncentrerad solenergi i spanska Almeriea. Tekniken kommer från Sverige.

– Vi ser fram emot att samarbeta med forskningspartners i andra länder och vi är naturligtvis stolta över att vår teknik har valts ut i det här projektet, säger Joakim Byström, vd vid Härnösandsföretaget Absolicon.

Det blir första gången som solceller kombineras med elproduktion via en ORC�turbin. Genom att omvandla värmen från solfånga-ren till el kan Absolicons teknik användas i stora fält och inte bara där värmen används till varmvatten eller i industrier. Solljuset kon-centreras och elproduktionen sker dels från solceller och dels genom överhettat köldmedium som driver en turbin och en generator. Elen matas sedan in på elnätet.

– Vi har spetskompetens inom området koncentrerad solenergi och ser fram emot att skapa nya möjligheter för den här lovande tekniken, säger Olle Olsson, forskningsingenjör på Stiftelsen för Forskning om Koncentrerad Solenergi, som är den svenska samar-betspartnern i EU-projektet.

Kontakt: -, Joakim ByströmMer information på projektets hemsida: http://cpvrankine.aua.gr/

Presskontakt.se beskriver projektet så här:

Absolicon på fötter igen

Detta skedde i samband med att Jamai-cas nya ambassadör i Sverige, High Com-missioner Ms Aloun Ndombet-Assamba, lämnade sina kreditivbrev till H M Kon-ungen. Jamaica är idag väldigt beroende av importerat, fossilt bränsle för sin elge-nerering, samtidigt som ön har mycket bra förhållanden för exempelvis vindkraft. Den typiska elkostnaden uppges motsvara mer än 2 kr/kWh. Sedan tidigare fi nns en vindpark på Jamaica, med en installerad effekt på 20,7 MW, som har fungerat bra. En möjlighet skulle kunna vara att med svenska investerare bygga ut den befi ntliga

Rapport från JamaicaRepresentanter för SVIF och SERO träffade tidigare i år en delegation från Jamaica, som var på besök i Sverige för att berätta om hur de skapar förutsättningar för investeringar i förnybar energi i sitt land.

vindparken, vilket borde kunna ske med relativt låg risk eftersom förhållandena är väl kända.

Sannolikt skulle en sådan investering ge ett mycket bättre ekonomiskt resultat än i Sverige och samtidigt skulle koldioxidbe-sparingarna vara mer påtagliga. Den som är intresserad är välkommen att kontakta Sven Ruin på [email protected] för mer information.

Sven RuinTEROC ABOdensvi Barksta 20SE-73193 KöpingTel: +46-221-60160,+46-70-2298678 (mobile)E-mail: [email protected]: www.teroc.se


KR

ÖN

IKA

Stödet till förnybartMan vill inte gärna tro att det är sant, men enligt OECD är det stödet till fossila bräns-len som ökat mest på jorden. Trots beslut från de ledande G20 länderna att ta bort dessa subventioner ger världens stater mer och mer till fossil energi.

Jakten på billig energi, nu när olja och kol närmar sig sin produktionstopp har gjort att världens satsar astronomiska summor på att stöjda… mer kol och olja. 775 miljarder dollar var det samlade stö-det 2010. Det gick till stöd för ny produk-tion, till skattesänkning för att stödja kon-sumtion. Summan kan jämföras med de 66 miljarder USD som världens satsar på förnyelsebar energi.

Det här är så stora siffror att det är svårt att hänga med. Om världen satsar 775 mil-jarder dollar, alltså ungefär 5000 miljarder kronor på att förstöra klimatet (för det är ju det mer fossil energi gör) så är summan vi satsar på att rädda klimatet med stöd till förnybar energi mindre än en tiondel.

Det betyder att vi förstör jorden 9 dagar av tio.

Sedd i det ljuset blir påståendena om de enorma ”olönsamma subventionerna” ab-surt.

År efter år satsar politiken på att stödja förstörelse, inte förnybart. Att då motstån-dare till förnybar energi så envist hävdar motsatsen är inte så svårt att förstå. Om man bara envetet upprepar sitt påstående är chansen större att folk till slut tror på en. För inte kan en hel energibrasnch ljuga så envetet?

(OECDs rapport heter Inventory of Esti-

När man jobbat med förnybar energi kan man bli lite förvånad över märkliga påståenden som återkommer gång på gång på föreläsningar och i medierapporter.Ett antal myter som biter sig fast eftersom några uppenbarligen vill att de ska bita sig fast.Ett sånt är påståendet att förnybar energi är olönsam eftersom den kräver statliga stöd för att klara sig.En annan (ännu mer märklig) är påståendet att solceller skulle vara miljöfarliga.Samtidigt är det här påståenden som det krävs väldigt lite envishet för att slå hål på.

Johan Ehrenberg:

Den envisa falskheten

mated Budgetary Support and Tax Expen-ditures For Fossil Fuels 2013)

Solcellernas miljöskuldMen hur är det med solcellernas miljö-skuld då?

Solceller är världens kanske mest lång-siktiga säkra investering för en som vill göra egen el. de har effektgaranti på 25 år och vi vet att de håller betydligt längre.

Så ska man kritisera dem för miljöska-dor måste man utgå från långsiktigheten.

Men det gör man inte. De påståenden jag möter om ”solcellers låga effektivitet” handlar om årsproduktion, inte decennie-produktionen. Och det är klart att en sol-cell på ett år inte klarar att betala sig.

Däremot klarar den sin energiskuld. När man räknar på solcellerna brukar de fl esta komma fram till cirka ett års återbetalning av produktionen rent miljömässigt och en-ergimässigt av en solcell.

Men sen då?Vad man gör med dem när de tjänat ut

sitt syfte. Jag läser på en amerikansk blogg att jorden snart blir full av ett sopberg sol-cellspaneler.

Knappast. Solceller består till 80% av glasskivor. Att återanvända dem är rätt en-kel process för dagens glasåtervinningsin-dustri.

Nästa stora material i de fl esta paneler är ramar av aluminium. Även de kan enkelt smältas ner och återanvändas.

Själva metallen, kopparn, kan även den recyklas liksom det dopade kiselämnet. (Man dopar kisel för att få spänning mel-lan en kiselskivas olika sidor).

Men är det miljövänligt att återanvända solceller. Kostar itne transporter och in-samling, mer än det ger.

Nej, när man räknar på återvinning brukar man använda en livscykelanalys (LCA) och solcellers nytta förstärks av återanvändningen. Man räknar med att vi minskar med 800 kg växthusgas (C02 ek-vivalenter) genom att återanvända ett ton solcellspaneler.

Så solcellen har ett grönt liv även efter att den slutar göra el på taket.

Just nu byggs det upp återanvänds-ningssystem i Europa runt detta. Ännu i li-ten skala eftersom de allra, allra fl esta sol-celler fortfarande är aktiva. Men om tio till tjugo år kommer verksamheten börja öka i storlek. (Källa: Fraunhofer IBP; Depart-ment Life Cycle Engineering (GaB i)

Förnybar energi får mindre stöd från politiken än fossil energi. Solcellerna är återvinningsbara och har mycket låg miljö-skuld överhuvudtaget.

Verkligheten är tvärtom myten.Man kan bli trött på sånt här.Eller inse att falska påståenden fl orerar

just för att en sann berättelse om förnybart hotar de ekonomiska intressena som idag styr världens energisystem.

Johan Ehrenberg


INFO

Rm

ATIO

N

Någon gång under förra århundradet blev jag medlem i Västmanlands Energiförening. ByggaSolfångarekurs deltog jag i på ett tidigt skede. Köpte moduler att löda ihop själv. Många år stodo dessa i mitt garage men 5 kvm (hälften) kom till slut upp på mitt tak. Andra hälften skulle upp sedan jag flyttat brand stegen från nästan sydsidan. Det har inte skett än.

Men den 3 Juni passerade timräknaren för solfångarna 10 000 tim. Pumpen som är onödigt stor bör ha konsumerat 400 kWh och därmed till värmesystemet ha producerat betald elvärme för enligt dagspriset 500 kr. Samtidigt har mina 5 kvm producerat 15 514 kWh. Huset står lite fel, ca 1,5 tim. från Söder. Byggt 1925, tungt att vrida. All min mätning, vedpannan, solfångarna osv. började 2/2-05 när fjärrvärmen kopplades in.

Vedpannan har min egenkonstruerade dragregulator, användes i början för att hålla FJV förbrukningen under 16 000 kWh. Den kWh som var mellan 16999 och 17000 kostade ca 500 kronor. Senare gjordes systemet om och just nu kostar 1 kWh Fjärrvärme i Västerås efter senaste höjningen 48,5 öre. Inklusive moms!! Så inga energisänkande åtgärder lönar sig egentligen. De orättvisa el&värmetaxorna skrev jag om i Serojournalen redan förra seklet?.

Den fasta kostnaden har sänkts, från 5 880 kr/år till 490 kr/månad !! Betyder att fattigpensionären som förbrukar 10 MWh per år betalar 1,073 kr/kWh medan slösaren med 30 MWh har kWh pris på 0,68 kr/kWh. Om solfångarkWtimmen hade avräknats mot elvärme hade det varit värt enl.dagspriset ca 18 600 kr. Mot FJV blir det 7 524 kr. Ytterligare en av mina dåliga affärer. Hade jag haft lättare att få ”tummen ur” så hade dessa ca 1900 kWh/år producerats mycket längre.

En god affär att ångra hade varit att montera upp alla 10 kvm från början, det hade ju inte gett dubbelt så mycket men kanske 60-70% mer.

Mina 150 Watt solceller, inköpta hos en svensk fabrikant som tvingats i konkurs av Kinas dumpade priser, ger avsevärt lägre energimängd än förväntade 120-150 kWh, men det beror på min dumma placering och grannens allt högre träd som även påverkar solfångarna. En solfångare producerar 3-4 gånger fler kWh per ytenhet än vad solceller gör. Lite andra förutsättningar dock att enkelt ta tillvara det producerade. Gemensamt är att det produceras mest när vi behöver minst. Inga bidrag till att forska om våra lagringsproblem? 12 tim vid Ekvatorn, 5 månader för oss.!

En förening likt VEF skulle kunna vara en verkligt viktig instans om våra nyckfulla politiker lyssnat på andra än sig själva och de purunga rådgivare de omger sig med. Men en Ideéll eldsjäl är mycket sällsynt i dessa skodigsjälvå skitiandra tider vi hamnat, det är förfärligt otacksamt och krävande.

Jag minns Olov Karlssons positiva omdöme om Mona Sahlin. Hon var bra påläst inför möten och tog till sig SERO:s synpunkter.

Han tyckte Sahlin var lik en Pralin, ja nästan som en Toblerone.

Red. Tillägg: Mona Sahlin fick välförtjänt Vindkraftföreningens stora pris (2005?), vilket gladde henne mycket

Owe Lundgren:

Kåseri

Keep on Track är ett EU-projekt inom ramen för IEE (Intel-ligent Energy Europé) och samordnas av EREC (European Renewable Energy Council). Projektets syfte är att stödja ge-nomförandet av EU-direktivet om energi från förnybara ener-gikällor och stimulera utvecklingen av förnybar energi. Keep on Track ska finnas som ett stöd för nyckelaktörer och

beslutsfattare, öka medvetenheten inom branschen och hjäl-pa medlemsländerna att övervinna de barriärer som finns. To-talt deltar 11 länder och SERO leder Sveriges insats i projektet som pågår till år 2015.

Läs mer om projektet på www.keepontrack.eu


NYh

ETER

SV

ERIG

E

Folkhemmet snart redo för solcellerPriset på solceller har sjunkit dramatiskt de senaste två åren. Snart kan solpaneler finnas på var mans tak - även i Sverige. Kostnaden för att sätta upp solceller på villataket har fal-lit med 63 procent sedan 2010. Enligt siffror från Energimyndigheten kostar ett normalst-ort solcellssystem för en villa för närvarande 66.000 kronor plus moms.

Forskning för att återvinna neodymBåde Acreo och Chalmers är med i det nya europeiska, tvärvetenskapliga konsortiet Remanence som ska hitta metoder att åter-vinna sällsynta jordartsmetaller ur kasserat elektronikskrot. Fokus ligger på neodym som används i hårddiskar, högtalare, mobiltele-foner, elmotorer och generatorer samt i vissa vindkraftverk.

Utbyggnaden av vindkraft fortsatte under 2012Vindkraften fortsätter att öka i Sverige och statistik från elcertifikatsystemet visar att under 2012 installerades 842 MW fördelat på 367 nya vindkraftverk. Produktionen av el från vindkraft var rekordstor och uppgick till 7,2 TWh i slutet av året. Västra Götalands län producerar mest el från vindkraft av alla län i Sverige.

SERO-seminarium i Riksdagen

Under seminariet hölls nio presentationer. Först inledde Göran Bryntse med en kort tillbakablick på EU-projektet REPAP och påminde om SEROs mål, 73% förnybart 2020.

Sedan redovisade SEROs nyinvalde styrelse-suppleant, Mariell Mattison, den analys som hon gjort inom ramen för EU-projektet Keep-on-Track av de existerande barriärer mot förnybar energi som finns i Sverige, bl a det unika motståndet mot vindkraft som finns hos den svenska militären. Det saknar motsvarighet i övriga världen.

Därefter berättade Hans Nilsson, styrelsesupp-leant i SERO, om EUs energieffektiviseringsdirek-tiv och hur stor potential som finns för effektivare energianvändning. Han berättade också också om de strukturella hinder som finns i Sverige för energieffektivisering.

Professor Thomas B Johansson berättade sedan om sitt regeringsuppdrag, att visa vägen mot en fossilfri fordonsflotta. Rapporten väntas i decem-ber och är ännu på utredningsstadiet.

Lars Andrén, ordf. i svensk Solenergi och även styrelsesuppleant i SERO, berättade om den stora solenergipotentialen i Sverige och världen och vilken snabb utveckling som solenergin nu möter globalt. Det är världens snabbast växande indu-stribransch. SVAFs nya ordförande, Gunvor Axels-son, redovisade sedan problem och möjligheter med småskalig vattenkraft och efterlyste bättre villkor.

Efter kaffepausen talade sedan Anna Jivén om vindkraften i Sverige. Därefter talade Kjell An-dersson från Svebio om bioenergins möjligheter och de hinder som trots allt finns mot den. Mötet avslutades med att Isadora Wronski berättade om Nätverket 00% förnybart, där SERO är med tillsammans med ett femtontal andra miljöorganisa-tioner och intresseorganisationer. Ca. 35 personer deltog men representanter för folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna och sverigedemokraterna lyste ty-värr med sin frånvaro trots inbjudan. Seminariet blev ändå så lyckat att SERO pla-nerar att hålla ett liknande seminarium nästa år. Hoppas att alla partier då, under valåret, visar intresse för förnybar energi och energieffektiviseringar.

Göran Bryntse, Tekn DrOrdf. i SERO

Den 27 mars ordnade SERO ett slutet seminarium i Riksdagen i samarbete med Socialdemokraterna med hjälp av deras energitaleskvinna i Riksdagen, Ann-Kris-tine Johansson och handläggaren i Näringsutskottet, Erik Guiterrez. Deltog i se-minariet gjorde också bl a Vänsterpartiets energitalesman, Kent Persson och Mil-jöpartiets energitaleskvinna, Lise Nordin.

Riksdagsledamot Ann-Kristine Johansson (s).

Mariell Mattison, projektledare för Keep on Track.

Foto: Jörgen Ek

Projekt för mer hållbar vattenkraft Vattenkraft står för 45 procent av Sveriges elproduktion. Med samverkansprogrammet ”Kliv” ska vattenkraften kopplas samman med miljöforskning och bli mer hållbar. En-ergimyndigheten har avsatt 4,2 miljoner kronor till miljöforskning kopplad till vatten-kraft. Programmet som är ett samarbete mel-lan Elforsk, Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheterna omfattar totalt 18 miljoner kronor och ska pågå i tre år.


Fler användbara fotoner ska göra solceller effektivareGenom att splittra fotoner med hög energi och slå ihop dem med låg energi, kan solceller och annan solenergiteknik använda större del av solljuset. Energimyndigheten ger 9 miljoner i stöd till Chalmers solforskning för effektivare solceller..

NYh

ETER

SV

ERIG

E

Solkraften ökade starkt 2012

Priserna fortsätter att sjunka och konkurrensen mellan tillverkarna är stenhård och skördar sina offer. Tidigare fanns 5 tillverkare av solmoduler i Sverige men nu återstår bara en – Swemodule i Glava i Värmland.

Med en produktion på 1000 kWh per installerad kW ger de solceller som var installerade i slutet av 2012 produktionen 23,8 GWh per år i framtiden.

Statsbidraget är nu sänkt till 35% och kön av sökanden är årslång. Eftersom det är nästan lönsamt att bygga solceller utan statsbidrag om man får en vettigt utformad nettodebitering, bygger folk solceller även utan bidrag. Extrakostna-den får då gå på det ideella miljökontot.

Olof Karlsson

Den installerade effekten i Sverige ökade med 88% från året innan.Med 8,1 MW ny effekt under året blev det 23,8 MW solkraft i slutet av året.

Vätgas producerad med vindkraft kan bli ny exportVätgas producerad med vindkraft kan bli bör-jan på en ny hållbar industri med mycket stora exportframgångar. Om den byggs ut i takt med att allt fler bilar med bränsleceller byggs och säljs. Ledande biltillverkare – Daimler, BMW, Toyota, Honda, GM, Hyundai och Nissan – pla-nerar att starta produktion 2014/2015, skriver energianalytiker Roger Fredriksson.

Största solcellsparken byggsSolcellsparken mellan Västerås och Enköping blir den första i Norden med en storlek 1 MW. Det kan jämföras med den största anläggningen i Sverige i dag i Simrishamn, med en kapacitet på drygt 400 kW. Världens största solcellspark finns i Tyskland, och är på 166 MW.

Rekordtillväxt av Kinas vindkraft

Den installerade effekten ökade från 48 GW till 63 GW, att jämföra med den to-tala effekten i svensk kärnkraft på ca 9 GW. Målet för Kinas vindkraft 2015 är att producera 190 TWh el med hjälp av 100 GW installerad effekt.

Massproduktion av vindkraftverk sänker givetvis tillverkningskostnaden. Det största problemet för expansionen av vindkraft i Kina är bristen på nät att ansluta till. Vissa fabrikat har också haft problem med kvalitén, men det verkar övervun-nit nu. De två värmländska 3 MW- verken av fabrikatet Sinovel verkar dock gå problemfritt. Sinovel är en av världens största tillverkare.

Olof KarlssonKälla bl a Bloomberg News

Kina, som är världens största vindkraftmarknad, ökade installationerna med 41% under 2012. Landet producerade 101 TWh el med vindkraft, att jämföra med 72 TWh under 2011. Detta kan jämföras med Sveriges 7,2 TWh under 2012.

Långsam nätutbyggnad – ett hinder för förnybar energiFörsenade investeringar i nätutbyggnad och långsamma tillståndsprocesser har lett till bristande anpassning av näten till utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det framgår av en ny rapport från Riksrevisionsverket. – Elnät både inom landet och till våra grannländer måste prioriteras högt de kommande åren för att inte bli ett hinder för utbyggnaden av den förnybara elen, säger Annika Helker Lund-ström vd Svensk Vindenergi.


KR

ÖN

IKA

möjlighet att nettodebitera solel (och för delen även solvärme) från en årstid till en annan är det inte längre en utopi att varken uppnå nollenergihus eller plusenergihus. Det här, tillsammans med en allt mer kon-kurrenskraftig teknik, gör att solenergin kommer att få en allt större betydelse i den framtida byggnationen – såväl vid nybygg-nad som vid renovering och ombyggnad!

Lars Andrén www.drivkraft.nu

har satt ett mål att solvärmen, med rätt förutsättningar, bör komma upp till 4 TWh tillförd värme till år 2020. Med ovanståen-de är detta inte helt orealistiskt!

Det diskuteras allt mer kring möjligheter-na att bygga så kallade nollenergihus och plusnergihus. I den här typen av objekt får solenergin en särskild betydelse. Genom att utnyttja söderorienterade fasad- och takareor kan solenergin till konkurrens-kraftiga priser stå för den del av energitill-förseln som behövs till byggnader med till-räckligt bra energiprestanda. När det ges

Det finns nästan inte ett passivhusprojekt i Sverige som inte utnyttjar någon form av solenergi, allt ifrån enkla luftburna sol-fångare till avancerade solvärmesystem och under senare år även solelsanlägg-ningar. I Falkenberg använder kommu-nens bostadsbolag (FABO) en intressant luftburen solfångarkonstruktion för att förvärma tilluften. I Lindås, ett av Sveri-ges första passivhusprojekt, utnyttjas 5 m2 solfångare per lägenhet för att bereda 50% av familjernas tappvarmvattenbehov. EKSTA Bostads AB kombinerar solvärme och biobränsleeldad närvärme i sina pas-sivhusprojekt. Och resultaten är minst sagt intressanta. Genom husens låga vär-mebehov klarar solvärmen upp till 40% av årsvärmebehovet, utan någon form av säsongslager!

Och fler följer efter. JM Bygg har som en följd av Boverkets nya energikrav beslutat att solvärme ska vara standard på alla nya småhus som byggs. Enligt JM är detta det mest kostnadseffektiva sättet att komma ner till den energiprestanda som krävs. Speciellt intressant är detta för projekt som fjärrvärmeansluts, eftersom det är köpt energi som räknas. Det troliga är nu att fler följer detta spår vilket kommer att öka upp en helt ny marknad för solvärmen!

För solvämeföretagen gäller det nu att konstruera systemlösningar där solvär-men integreras med fjärrvärmecentraler, värmepumpar och olika former av bio-bränslepannor. Systemlösningarna måste standardiseras för att göras mer lätttill-gängliga, samtidigt som monteringsarbe-tet kan rationaliseras och förenklas. Detta kommer också att leda till en bättre sys-temverkningsgrad och lägre merkostnader – och sammantaget kan därmed konkur-renskraften för solvärmen förstärkas.

Branschorganisationen Svensk Solenergi

Skärpta byggregler öppnar upp för solvärme!Intresset för energieffektivt byggande i allmänhet och lågenergihus (plusenergihus, passivhus etc.) i synner-het ökar. Detta tillsammans med skärpta energikrav i Boverkets nya byggregler, som trätt i kraft från och med årsskiftet, gör att villkoren för solvärme förbättrats avsevärt. För byggherrar med högt ställda krav på minimalt behov av köpt energi blir därför solvärmen extra intressant att titta på. Och det märks!

Passa på - begränsat antal

Extrapris på böcker!

Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu

FÖR mER INFORmATION

Information om solenergi: www.svensksolenergi.se

Information om passivhus: www.passivhuscentrum.se

Information om byggregler: www.boverket.se

Information om stöd för solel (och mycket annat): www.energimyndigheten.se

Information om ROT-avdrag för solvärme till egna hem: www.skatteverket.se & www.svensksolenergi.se

Intresserad av böcker på tema solenergi och passivhus: www.drivkraft.nu


SER

O

Några frågor till mariell mattison


Om mARIELL mATTISON

Ålder: 43 i augusti.

Familj: Min man Stefan och våra 6 barn i åldrarna 2–22 år.

Bor: På en liten bondgård i det vackra Dalarna med får, hästar, höns, ankor, hund och katt.

Yrke/Bakgrund: Ingenjör och teknologie magister som varit engagerad i energi-frågor i snart 15 år. Jag har varit anställd av SERO sedan 2009 och jobbade under tre år i EU-projektet REPAP. Är idag projektledare i EU-projektet Keep on Track. Förutom det är jag engagerad i två företag, en PR-byrå som jag äger och lantbruket som jag driver tillsam-mans med min man.

Oanad talang: Min oanade talang är min allsidighet. Jag är lika intresserad av fysik och matematik som att sjunga och måla akvarell och dessutom gillar jag att köra grävmaskin och traktor.

Din sämsta sida:Jag ligger nog i toppskiktet bland tidsopti-misterna, vilket leder till att jag ibland tar på mig alldeles för mycket.

Beskriv dig själv med max fem ord:Modig, nyfi ken, livsnjutare, impulsiv och spontan.

Vad fick dig att vilja engagera dig i SERO och styrelsearbetet?För mig är det viktigt att ge kommande generationer en ärlig chans till en hållbar energiförsörjning, där människan kan leva i samklang med den här jorden som vi alla är beroende av. Inom SERO fi nns oerhört mycket kunskap och engagemang inom den förnybara energisektorn. Att vara en del av detta ger mig chansen att få fördjupa mina kunskaper och samtidigt möjlighet att påverka både “vanliga” människor och politiker både i Sverige och ute i Europa.

Vilken är den viktigaste frågan som du vill driva som ledamot i din styrelse?Eftersom jag är helt ny inom styrelsearbe-tet vill jag låta den frågan stå öppen. Jag hoppas jag får ta del av all den kunskap som fi nns inom SERO och så småningom fasas in och få djup kunskap inom ett speci-fi kt område. Just nu brinner jag för arbetet med Keep on Track som till stor del går ut på att förmå regeringen att höja nivån för förnybar energi 2020. Fast något som mitt hjärta klappar lite extra för är byggnader

som kan klassas som nära noll-hus, och speciellt då befi ntliga äldre byggnader som renoveras om för att klara de kraven.

Senast lästa bok?Jag älskar kriminalromaner i största all-mänhet, men den senaste boken jag läste var Matrevolutionen skriven av läkaren Andreas Eenfeldt.

Stranden eller skidbacken?Stranden, men jag åker gärna slalom.

Vin, öl eller mineralvatten?Jag är helt såld på ett överjäst veteöl som bryggs i Belgien och tillverkades av mun-kar redan på medeltiden.

Pop, rock eller klassiskt?Svenska gamla visor, men de går väl inte in under någon av de kategorierna?

Katt eller hund?Båda.

Vad gör du helst en ledig dag?Är det fi nt väder rider jag gärna ut på en riktigt lång tur. Annars åker blåstället på och så renoverar jag tillsammans med min man.

Något du vill säga till våra läsare?Jag vill först ge alla ett stort tack för för-troendet för det här nya uppdraget. Sedan hoppas jag att mitt arbete med Keep on

Framtidens bostadsventilation är redan här

Sweden Energy Building Systems är den svenska generalagenten

SWEDEN ENERGYBUILDING SYSTEMS

för LUNOS. För mer info se: www.energybuilding.se

- Innovativ lösning utan kanaler- Hög värmeåtervinning, max 91% effektiv- Låg ljudnivå, 17-24 db- Marknadens lägsta energiförbrukning, 0,09 W/kbm/h - Passande i befintliga och nya bostäder- Lämplig vid fukt och radonproblem- Kostnadseffektiv installation- Typgodkänd

Track även kan komma till läsarnas känne-dom genom intressanta artiklar som enga-gerar fl er att göra en insats som gagnar den förnybara energisektorn.


SERO - BIBLIOTEKET

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och biblio-tek Du känner till också skaffar in följande litteratur: Medlems-

prisOrd pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr 450 kr

hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbokav Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samtbeskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr 140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbokav Sven BernessonBeskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr 200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald macfie144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr 228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr 480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr 225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof KarlssonInnehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr 100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr 230 kr

Små VattenkraftverkEn handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraft-verk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr 212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CDÖversättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr 80 kr

ÖLäNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

100 kr 140 kr

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovanSERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22E-post: [email protected]

NYh

ETER

UTL

AN

D

…… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.Tidning och annan infokommer då i rätt brevlåda och vi sparar bådebåde tid och pengar.

Flyttat? … ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet. Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.

Nu startar Kinas utsläppshandelSamtidigt som utsläppshandeln inom EU går på knäna med rekordlåga kol-dioxidpriser så lanseras den första utsläppshandeln i Kina nästa månad. Det blir den första av sju planerade re-gionala handelssystem i Kina som tas i bruk. Enligt China News ska handeln i den första regionen omfatta 635 kolin-tensiva industriföretag, vilka står för 38 procent av regionens utsläpp, och före-tagen förväntas minska sina utsläpp med 32 procent jämfört med 2010.

Google köper flygande vindkraftGoogle köper företaget Makani Power som utvecklar vindkraftverk där tur-biner och generatorer monteras på en vinge som förankrad i marken likt en drake flyger i cirklar. Den ström som alstras levereras via förankringskabeln till marken.

Tre vill bygga världens största vattenkraftverkTre stora konsortier visar intresse för att 2015 börja bygga vad som kan bli världens största vattenkraftverk, Grand Inga i Kongofloden. Effekten på denna anläggning uppskattas till 4800 MW, varav Sydafrika enligt ett tidigare ingånget avtal erbjuder sig att köpa 2500 MW.

Turkiets största vindkraftspark har invigtsTurkiets största vindkraftspark har driftsatts och invigts. Finansieringen har skett via lån från ”the European Bank for Reconstruction and Develop-ment” till en kostnad av 135 miljoner euro. Årsproduktionen av el beräknas kunna försörja ca 170 000 hushåll.


mer av förnybar energi i EUI nästan alla EU-länder har andelen förnybar energi ökat. Bäst i klassen är Estland och störst i klassen är Sverige. Det visar en rap-port från Eurostat som beskriver åren 2004 till 2011. Målet för EU är att andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till sammanlagt 20 procent.

Finländska subventioner för förnybar energiNya kriterier kommer att göra det lättare för projekt inom biogas, vindkraft och solenergi för att ansöka om bidrag inom EU. Den fi nska regeringen kommer att ändra tillämpningskriterierna för att bekräfta EU:s regelverk, rapporterar Invest in Finland. Om-kring 145 miljoner euro har reserverats för att stötta förnybar en-ergiproduktion.

Skiffergasen väcker hopp och farhågorSkiffergas är en energikälla som växer så snabbt i USA att det ta-las om en ny energiboom. Men utvinningen kan också orsaka svå-ra miljöproblem. I Sverige har politikerna ännu inte tagit beslut om skiffergasen, men det fi nns redan företag som fått tillstånd att leta efter den. När dessa tidigare outnyttjade fossila bränslekäl-lor exploateras, kan det också bli mindre lönsamt med alternativa energikällor som vind- och solenergi.

honda planerar bygga brasiliansk vindparkJapanska biljätten Honda planerar att bygga en 27 MW vind-kraftspark för att minska bilfabrikens energikostnader och kol-dioxidutsläpp. Vindkraftsparken kommer att bestå av nio turbi-ner och förväntas driftsättas i september 2014.

mer politisk styrning av Tysklands elmarknadTysklands energiomställning med målet att kärnkraften ska vara borta till 2022 går med en rasande fart. Följden blir att den kon-ventionella kraften i allt större utsträckning måste anpassa sig ef-ter den ökade produktionen av förnybar energi och gaskraftverk tvingas nu på grund av olönsamhet stänga. Samtidigt behövs de för energisystemet. Följden har blivit ett lapptäcke av politiska korrigeringar av energisystemet, säger Håkan Feuk på E.ON i Tyskland.


Nästa nummer

TEMA SOLENERGIManusstopp 1 september [email protected]

AnnonsbokningJörgen Ek Tel. 0708-144 455 [email protected]

Några frågor till Sten malmström som är


Om STEN mALmSTRÖm

Ålder: 64 år.

Familj: Skild sen 8 år, utflyttade två döttrar och en son.

Bor: Villa på Visingsö

Yrke/Bakgrund: Lantmästare och lantbrukskonsulent inom växtodling, ekologisk odling och grön energi, initie-rat försök med hampa.

Din sämsta sida:Händer att jag skjuter upp saker, trots att ”Gör det nu” är bättre.

Beskriv dig själv med max fem ord:Kan ej beskriva mig själv, vad andra tycker stämmer bättre.

Vad fick dig att vilja engagera dig i SERO och styrelsearbetet?SERO är min favoritförening. Fick hjälp av bl a Olof Karlsson att komma igång med Visingsö Vind i början av 90 talet och har anlitat flera i föreningen till kurser.

Vilken är den viktigaste frågan som du vill driva som ledamot i din styrelse?Mer förnybar el och egen el, fler medlem-mar.

Senast lästa bok?Öar av Anders Källgård

Stranden eller skidbacken?Nej, jag är född både badkruka och skå-ning.

Vin, öl eller mineralvatten?Allt.

Pop, rock eller klassiskt?Jadå + jazz.

Katt eller hund?Båda.

Vad gör du helst en ledig dag?Påtar i trädgården eller gör annan nytta. Umgås med grannar.

Något Du vill säga till våra läsare?SERO kan förändra, blir vi fler så gör vi mer.

SER

O


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33E-post: [email protected]

Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected]

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187E-post: [email protected]

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

AD

RES

SER

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Öka värdet på dina ursprungsgarantierKontakta Neas Energy för balanserings- och elhandelsavtal. Förutom avtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 - Sten Lillienau: 072 560 58 [email protected]

Det är inte pengar som får världen att snurra – det är energi. Och det är där pengarna kommer in.

neasenergy.com

1446 Neas Energy Sverige 220x250.indd 1 07/03/13 10.31

Documents

Feef 2 2013