Feef 4 2014

Nummer 4/2014

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

Småskalig mångfald – bättre än storskalig enfald!

Julbordet är dukatmed vattenkraft, vindkraft, solenergi i olika former och mycket mer!

2 förnybar energi 4/2014

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

4/2014 förnybar energi 3

Christer Söderberg, Vice ordförande SERO:

Kortsiktighet eller långsiktighet?Det komplicerade moderna samhället har skapat nya problem, ett är arbetslösheten och ett annat överutnyttjande av ändliga natur-resurser. Politiska grupperingar beskyller varandra för lågt engagemang i arbetslöshetsfrågan, man satsar ”paket” men ingenting verkar bli bättre. Sanningen är den att företagen satsar på rationaliseringar och effektiviseringar, vilket innebär att man ersätter den dyra män-niskan med maskiner och datorer, ofta en överlevnadsfråga för före-tag i vår globaliserade värld.

LED

ARE

Den industriella revolutionen som startade för drygt 200 år sedan bygger på till-gång till billiga och lättanvända energiråvaror, fossila energikällor. Tillgången på dessa syntes i början vara så gott som oändlig, man hittade ständigt nya fynd, men idag är kunskapen en annan, enligt flera forskare anses världen nå Peak Oil, oljeproduktionstoppen, före 2018. Användningen av fossil energi ger dessutom

problem som högre temperatur på jorden, övergödning av sjöar och hav samt försurning av våra marker, ut-

släpp av hälsofarliga partiklar m m. Vi eldar på för att bibehålla dagens komfort

utan tanke på kommande generationer. Detta är inte hållbart!

Samhället behöver hitta en ny riktning som återskapar arbeten och minskar överutnyttjan-

det av naturresurser. Det tycks inte finnas någon enskild åtgärd mot dagens kortsiktiga marknads-

orientering, men energisektorn skulle kunna bidra!

Att ersätta fossil energi och kärnkraft med hållbara förnybara energikällor kommer att ta tid och måste kombineras

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov PerssonTel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonSten MalmströmPeter DanielssonRoland Davidsson

ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2014Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:Foto: Dreamstime

I DETTA NUMMER bl.a:

6 Halvera energianvändningen i ett kontor genom enkel ombyggnad

10 En mjölkgård med en av Sveriges största biogasanläggningar

16 Energimyndigheten spår snabbare utfasning av kärnkraften

19 Minst 90 % förnybar energi i Sverige 2030 fullt realistiskt!

27 Götene en vindkraftskommun

30 SERO under förvandling

44 Det behövs ingen ny kärnkraft för att klara effektreserven

48 Birgit Ek slutar och går i pension

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


LED

ARE

med energieffektivisering, om vi ska kun-na behålla vår energikomfort. Om en ut-veckling mot förnybar energi kombineras med satsning på småskalighet blir det fler arbetstillfällen, ungefär en faktor tre per kWh.

Varför går det då så trögt? En anled-ning är ju förstås att de som investerat i konventionella energianläggningar ser förändringarna som hot mot sin verksam-het och motarbetar utvecklingen, en an-nan är att det krävs både politiskt mod och kraft för att ta en ny riktning.

Men vi ser att detta börjar hända i vissa länder som Tyskland och Storbritannien. Man har tagit långsiktiga beslut om re-formering av energisystemet, satt in ett effektivt stödsystem och gett investerare en 20-årsperiod av stöd till småskalig för-nybar energi.

Detta har givit ett helt annat resultat än i Sverige. Vårt stödsystem , elcertifikat, är marknadsbaserat och ger betydligt lägre ersättning, och det har visat sig att pris-nivån svajar en hel del, ofta på samma sätt som elpriset svajar, vilket förstärker

effekten. Detta uppskattas inte av investe-rare och finansiärer. Den svenska utveck-lingen går därför långsamt men det ska även erkännas att en del beror på att vi för närvarande har ett elöverskott i Norden och därmed låga priser.

En annan bromskloss är regelverket för tillståndsgivning. Det är krångligt och dyrbart och resultatet är osäkert. Värst är det på vattenkraftområdet, där Vatten-verksamhetsutredningen lämnat ett be-tänkande till Regeringen, vilket gått ut på remiss. Man föreslår att alla tillstånd som inte prövats enligt Miljöbalken ska prövas enligt Miljöbalken. Man hävdar att gamla tillstånd, ofta mer än 50 år gamla, inte har tagit hänsyn till tidens förändringar i samhälle och miljö. Det ska inte förnekas, för 50-100 år sedan var inte klimathotet känt, heller inte försurning av sjöar och vattendrag eller försurning av mark. Man hade inte heller mycket kunskap om att de fossila energikällorna kommer att sina. Alla dessa ”moderna” miljöhot motverkas av vattenkraft som är kretsloppsenergi utan utsläpp. Hur tänker man?

Om Vattenverksamhetsutredningen blir lag kommer de flesta små vattenkraftverk, vilka är tillkomna före Miljöbalken, att läg-gas ned eftersom deras ekonomi inte tål den omfattande och kostsamma process som föreskrivs i nuvarande Miljöbalk. Och då får vi andra miljöproblem på halsen.

En stabilare och långsiktigare energi-politik där den småskaliga verksamheten särskilt beaktas behövs för nå liknande framgångar som i Tyskland och Storbri-tannien.

Om Sverige fortsätter tillämpa kort-siktighet och marknadsinriktning utan undantag för den småskaliga sektorn kan den inte bidra till lösningen av här be-skrivna samhällsproblem.

Det gäller att inse att småskaligheten är nyttig för samhället men att den inte har lika goda ekonomiska villkor som den storskaliga. Energisatsningar är mycket långsiktiga och behöver stabila regler.

Christer Sö[email protected]



Mer än 50 % energieffektivisering i ombyggt kontorGår det att halvera energianvändningen i ett kontor genom enkel ombyggnad?

I några kortare artiklar ska jag försöka spegla ett antal nyligen genomförda eller pågående bostads- och kontors-projekt i Stockholmsregionen, projekt där ledstjärnan är effektiv energianvändning med känd och beprövad tek-nik. Och med entreprenadkostnad lika med eller lägre än så kallat traditionellt byggande. Samtidigt väntar mycket ny och spännande teknik runt hörnet men jag fokuserar tillsvidare på teknik som redan finns på markna-den och sådant som, direkt kan användas av de som vill och önskar.

Ungefär 40 % av energin och 55 % av elen använder vi i ’den byggda miljön’, våra bo-städer, hus och lokaler. Energin används främst för att belysa, ventilera, pumpa, kyla och värma. Och för alla ’vita maski-ner’ som kylar, frysar och spisar respekti-ve alla ’bruna maskiner’ som datorer med kringutrustning, tv-skärmar och kopie-ringsmaskiner.

Många oberoende undersökningar vi-sar att åtminstone 50 % av energin i den byggda miljön enkelt kan effektiviseras bort med känd och beprövad teknik och med resonabla återbetalningstider (re-lativt korta tider eller 0-5 år), framförallt elförbrukningen brukar vara lätt att ef-fektivisera bort. Att energieffektivisera i den byggda miljön handlar ofta om att trimma styr- och reglersystemen, se till att rätta flöden-temperaturer-tider gäller för luft, värme och kyla. Och se till att be-lysningen bara är tänd där och när den be-hövs, att se till att det inte värms och kyls samtidigt eller att det i onödan ventileras dygnet runt. Som sagt, tekniskt är det ofta lätt att effektivisera energianvändningen och samtigit minska miljöbelastningen och spara mycket pengar. Min första ar-tikel beskriver hur Sweco mer än halverat sin energianvändning vid ombyggnation av ett kontor med anor från 1960-tal. Med delvis pågående konsultverksamhet i lo-kalerna, bara vanlig beprövad teknik och täta uppföljande projektmöten mellan hyresgäst, entreprenörer och fastighetsä-gare. Flera olika lokaler i Stockholms-trakten utvärderades innan valet föll på

det befintliga kontoret i Marieberg. Ur ett hållbarhetsperspektiv sågs stora fördelar med att omvandla en befintlig fastighet i stället för att bygga en ny. Det var också en möjlighet för företaget att göra sitt eget kontor till en förebild för hållbart

byggande. Efter ombyggnad av kontoret i Marieberg har Sweco vunnit nationella och internationella priser för sitt nya kon-tor. 2012 erhölls Sweden Green Building Councils första pris för framgångsrik om-byggnad av befintlig ombyggnad tillsam-

Swecohuset.

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


mans med fastighetsägaren AMF Fastig-heter. I april 2014 fick man andra pris i The DALI Award (Digital Addressable Lighting Interface) vid den världsledande bransch-mässan Lighting and Building i Frankfurt, tillsammans med Helvar styrsystem. Pri-set erhölls för ’låg energiförbrukning för belysningen tillsammans med kreativt användande av dagsljus’.

Sweco är ett internationellt teknikkon-sultföretag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsin-nehåll. Uppdragen handlar om allt från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, pro-jektering och projektledning. Swecos ingenjörer, arkitekter och miljöexperter samverkar för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

När det gamla 1960-talskontoret i Stockholm skulle byggas om för att rym-ma alla 1500 medarbetare, och samlokali-sera tre Stockholmslokaler till en, var det naturligt att hållbarhet skulle genomsyra hela projektet. Hållbarhet tillsammans med god arbetsmiljö och flexibla arbets-sätt skulle stärka företagets varumärke. Vidare ville Sweco uppnå ett ljust, flexi-belt och öppet kontor med många och lät-tillgängliga arbetsplatser.

En ledstjärna och krav från företagets sida var också att det nyombyggda kon-torshuset skulle vara klassificerat enligt miljöledningssystemet Miljöbyggnad nivå Guld, som är den högsta klassen. När det gäller delmomentet Energi i Mil-jöbyggnad, var målsättningen att nivån

skulle motsvara krav för nybyggnad (84 kWh/kvm,år). Med hela byggnaden fär-digställd, i början av 2013, skulle det mot-svara en energiminskning med 65-70%. Under årens lopp har huset haft olika hyresgäster, som gradvis byggt på och blandat olika typer av installationer. Re-sultatet har blivit en smygande högre och högre energianvändning (som till slut bli-vit mycket hög!) och där man långt ifrån inte haft 100% kontroll på energianlägg-ningarna.

I samband med ombyggnad sattes ock-så höga mål upp för att framförallt minska elförbrukningen och mängden köpt en-ergi.

Fotnot: Miljöbyggnad är Sveriges snab-bast växande miljöcertifieringssystem och har fokus på energi, innemiljö och byggmaterial. Systemet har en tydlig upp-följning och medför sänkta driftkostnader jmf s.k. konventionellt.

Byggnadsmässiga förändringar Histo-riskt och i samband med rivningen av

Klarakvarteren i Stockholm under 1950- och 1960-tal etablerade sig Svenska Dagbladet i nuvarande Swecohuset i Ma-rieberg, konkurrenten Dagens Nyheter bebodde grannhuset. Det nyöppnade stora vardagsrummet 52 meter långt och 9 brett, hjärtat i det ombyggda kontoret med naturlig förbindelse till och från hu-vudentrén – var ursprungligen en låghus-del för Svenska Dagbladets tryckpressar, dessa fanns kvar i byggnaden till 2003.

Från vardagsrummet har tonvis med betong fraktats bort för att kunna åstad-

komma en öppen och mycket lättillgäng-lig mötesplats för spontana möten till- och från kontoret, luncher och möten med kunder. I taket har nya generösa ljusin-släpp genomförts i form av taklanterni-ner. En svävande trappa håller ihop de fyra planen i byggnadens låghusdel. I an-slutning till vardagsrummet har en kafe-teria och hörsal för 140 personer byggts.

Inom byggnadens höghusdel, som be-står av 14 våningsplan, har våningsplanen byggts om från nästan uteslutande små kontorsrum orienterade mot byggnadens fasader, till kontorslandskap med visst inslag av mötesrum respektive tysta rum för telefonsamtal och liknande. De be-fintliga hissarnas öppningsriktningar har ändrats för att passa nya planlösningar på våningsplanen.

De viktiga energifrågorna

Swecohuset är kulturminnesskyddad, vilket i praktiken betyder att huset var-ken får byggas om eller tilläggsisoleras på något märkbart sätt. Ändock, och för att förbättra energiprestandan och rums-komfort, är alla fönsterglas utbytta mot energieffektiva. De nya fönstren reflek-terar solens värme med bibehållet dags-ljusinsläpp, samtidigt som det minimerar värmeförlusterna via transmission och behåller den värme som skapat i huset.

Ett nytt ventilationssystem har instal-lerats med 90% värmeåtervinning ur från-luften. Ventilationsaggregaten förvärmer tilluften med den värme som skapats i huset. Hela systemet

Anders Forsbom.

”Det går normalt jättebra att minska energianvändningen med minst 50 % vid ombyggnad av befintliga kontor, det är heller oftast inte svårt eller dyrare än att bygga om s.k. konventionellt. Ombyggnad av Swecohuset visar just nu och preliminärt, innan alla system är fullt injusterade, på nära 70 % effektivisering.” EN

ERG

IEFF

EKTI

VISE

RIN

G

↪


sköts bland annat av en väderprognosstyr-ning. I vanliga fall ligger tekniksystemen efter vädret (vädret kommer först, sen jus-terar tekniksystemen in sig), vilket skapar onödig energianvändning för uppvärm-ning eller kylning – nu kan man ligga mer rätt i det aktuella väderläget hela tiden.

Det har anlagts ett geoenergilager, 26 stycken 280 meters djuphål, för att minska behovet av el till kyla sommar-tid och behov av fjärrvärme vintertid. Energihålen finns på parkeringsplatsen alldeles invid Sweco-huset. Tanken med borrhålen är att under sommarhalvåret med hjälp av en värmepump kunna an-vända markkyla för komfortkyla i huset och under vintern ’plocka upp’ värme för uppvärmning. För värme finns också fjärrvärme som ska kunna användas när värmelagret inte räcker till. Och för kom-pletterande kyla till geoenergilagret och förutom nya högeffektiva kylmaskiner (som ska användas så lite som möjligt!), finns frikylaggregat på taket i form av enkla vattenkylare som genererar kyl-vatten till kylsystemet. Swecohusets komfortkyla använder ”varm-kyla”, som innebär att kylvattnet som cirkulerar i undertakens kylbafflar endast ett par grader under önskad rumstemperatur. Fördelar är minskad risk för kallras och lägre energianvändning. Varma sommar-dagar kan till exempel frikylaggregaten, några timmar sen natt eller tidig morgon, användas för att minska förbrukningen av el till kylmaskinerna (om de 26 borr-hålen inte är tillräckliga att hämta kyla från). All el som köps till Swecohuset är miljömärkt ’grön el’ av elleverantören.

Swecohusets nya belysning är utbytt till armaturer med högeffektiva ljuskäl-lor och mycket LED-belysning (diodbelys-ning). Hela belysningsanläggningen styrs av ett datoriserat ljusprogram och med närvarosensorer i kombination av kon-stant ljusreglering beroende av dagsljus-infall och tid på dygnet.

Alla teknikanläggningar övervakas och styrs med sensorer som känner av rörelse, luftbehov och väderläge. En ambition har också varit att installerad styr- och regler-anläggning ska vara s.k. öppen och trans-parent och att handhavande ska vara så enkel och överskådlig som möjligt. Huset är projekterat efter den bästa klimatklas-sen TQ1, vilket innebär att huset är uppde-lat i flera klimatzoner där varje zon är reg-lerbar och närvarostyrd. Detta innebär till exempel att om ingen närvaro detekteras

ger systemet endast en grundventilation. Vid detektering av närvaro styrs luftflödet baserat på temperatur och luftkvalitet.

Genom hela byggprocessen har miljö-mål följts upp där Sweco, fastighetsäga-ren AMF Fastigheter med driftorganisa-tion och anlitade entreprenörer löpande stämt av projektläge och eventuella frå-geställningar. Engagemang, information och motivation för ursprungliga ambitio-ner bedömdes som mycket viktiga för att nå fastställda mål.

Ombyggnaden av Swecohuset, som till stora delar genomfördes samtidigt som företagets konsulter ’flyttades runt’ inom byggnaden, vara efter cirka 2 års entre-prenadtid färdigställd 2013.

Det går normalt jättebra att minska en-ergianvändningen med minst 50 % vid

ombyggnad av befintliga kontor, det är heller oftast inte svårt eller dyrare än att bygga om s.k. konventionellt. Ombyggnad av Swecohuset visar just nu och prelimi-närt, innan alla system är fullt injustera-de, på nära 70 % effektivisering.

Vår byggda miljö har en stor potential till mycket lägre total energianvändning utan någon som helst komfortnedsättning - ofta tvärtom. Egentligen borde det bara vara att sätt igång spara pengar i våra hus och kontor, oftast är det heller inte svårt. På köpet får man nya jobb och en snabbt minskad klimatbelastning. Min avslutan-de fria tanke för världen, hur svårt kan det egentligen vara?

Anders [email protected]

Vardagsrummet i Swecohuset med sin takhöjd på 52 meter.

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över460 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är listat på First North Premier.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.THOMAS [email protected] 88 56

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Extraval till riksdagenRegeringskris i Sverige, vems var felet? Det träter man om nu. Det är nog aldrig ens fel att två eller som i det här fallet tre träter. Nu hoppas vi på ett konstruktivt samtalsklimat och att många dugliga vill styra Sverige tillsammans. Vi vill ha ledare som vågar lyssna och inse att de inte alltid har rätt, som vågar kompromissa. Demokratin fungerar bäst i ett osäkert parlamentariskt läge. Då får många fler dugliga delta i beslutsprocessen, inte bara regeringen. Det skapar mångfald, och det mår samhället bra av. I en demokrati får ingen riktigt som han/hon vill,.

Nu gäller det att gilla läget och göra en bra valrörelse, en valrörelse som praktiskt bör handla om vart Sverige skall styras och hur Sverige skall styras, alltså inte i första hand hur illa det går när andra får styra.

SERO kommer att delta i valrörelsen, som partipolitiskt obundet. Vi kommer att presentera ett energipolitiskt program, som alla partier är välkomna att ta del av. Vi hoppas att partierna lyssnar till SERO för det är viktigt för Sverige, för övriga världen och för partierna.

Vi har förberett valet genom att tidi-garelägga nästa tidning. Den kommer

ut fredagen den 13 mars, drygt en vecka före valet. Redan tidigare kommer vi att sända vårt ”valmanifest” till alla partier som ställer upp i riksdagsvalet och vi kom-mer att arrangera en presskonferens där vi presenterar våra förslag. Alla intresse-rade, massmedia och representanter för de politiska partierna välkomnas.

SERO återkommer med datum och plat-ser.

Carl Olov PerssonRedaktör

SERO tar emot dina elcertifikat!SERO Service öppnar ett konto där vi samlar in certifikat från små elproducen-ter, som genererar ett mindre antal certi-fikat per år. I första hand gäller erbjudan-det solcellsanläggningar på villor.

Det har visat sig svårt att sälja små mängder certifikat, elhandlarnas admi-nistrationskostnader blir för höga. Om tillräckligt intresse finns tar SERO över administrationen och alla små elleve-rantörer kan eventuellt få viss ersättning om SERO lyckas sälja certifikaten. Läs mer på vår hemsida www.sero.se. eller kontakta SERO Olof eller Peter på SERO.

Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-post: [email protected] Danielsson, 0550-137 61E-post: [email protected]

NYH

ETER


Hagelsrums Gård utanför Hultsfred i Småland:

En mjölkgård med en av Sveriges största biogasanläggningarÅr 2008 köpte familjen Birgersson Hagelsrums Gård. Gården har en lång historia som bland annat beskrivs i Magnus Gabriel Craelius bok ”Försök till ett landskaps beskrifning” 1772. Ty ehuru man numera icke kan med säkerhet namngiva någon av de hedniska kämpar eller hövdingar, som här varit, finns här likvist många hem-mans namn, vilka givit anledning att tro, att de i densamma haft sin boning. I synnerhet är märkligt att vid slutet av Mörlunda och Målilla slättland och inloppet till sjön Huling är beläget säteriet Hagelsrum, vilket i äldsta tiden, har kunnat blivit kallat, antingen Herjansrum, Härförarens rum, eller hemvist, eller Walesrum, hövdingens hem-vist, och Hägelåkra, som är därtill närmast gränsande, haft samma upprinnelse till sitt namn, nämligen Herjans eller Wales åkrar. Om man nu gissar, att Hagelsrum varit vikingars hövdingaboningar.

Den tidigare ägaren hade satsat på mjölk-kor och även startat ett mejeri, EMÅ mejeri där den egna mjölkproduktionen föräd-lades. Åke Birgersson med familj byggde vidare på konceptet och driver nu ett fram-gångsrikt företag med omkring 600 kor.

I samband med att familjen Birgersson år 2008 köpte Hagelsrums Gård sökte de hos länsstyrelsen om att bygga en biogas-anläggning. Det tog två år innan tillstån-det beviljades. Anläggningen, designad och levererad av SBI började byggas som-maren 2011. I början av januari 2012 togs den i drift. Anläggningen ägs till lika de-lar av gården och Swedish Biogas Interna-

tional (SBI). Som vanligt är tillståndspro-cessen längre än byggtiden.

Producerad mängd biogas är ca 560 000 Nm³/år (varav ca 55 % är ren metan) går till produktion av el och värme. Projekte-ringen baserades på att producerad biogas används i intilliggande kraftvärmeanlägg för att producera el och värme. Produktio-nen beräknades till 1 200 000 kWh el och lika mycket värme. Gården beräknades bli självförsörjande på el och värme med möj-lighet att sälja ca 600 000 kWh per år till elhandelsaktör. Den värme som inte an-vänds till gården åtgår till uppvärmning av biogasprocessen.

I kraftvärmecontainern har en MAN gasmotor på 190 kW el och 200 kW värme installerats.

Eftersom anläggningen saknar upp-graderingsutrustning för gasen ökar bränsleförbrukningen (mängden gas per kWh) samtidigt som motorslitaget ökar på grund av hög svavelhalt i gasen. Detta har tyvärr hittills förorsakat ett motorha-veri.

Tyvärr har motorn utrustats med asyn-krongenerator vilket förhindrar möjlighe-ten till ödrift dvs att köra anläggningen mot eget nät som reservkraft vid elav-brott.

Familjen Birgersson - Hagelsrums gård

BIO

ENER

GI


Ett intressant projekt är att starta upp den gamla kvarn som tillhör gården. Med en återstart av kvarnen skulle man konti-nuerligt kunna reglera den uppströms lig-gande sjön Hulingen genom samkörning av övriga anläggningar i Silverån som av-vattnar Hulingen. Vid kraftiga sommar-regn har gården drabbats av stora över-svämningar med negativa ekonomiska konsekvenser. Vattenregleringen sköts idag manuellt av ett regleringsföretag där regleringen styrs av en minimitappning till Mönsterås Bruk för att undvika vatten-brist sommartid. Om kvarnen startas och utrustas med synkrongenerator går det att fasa ihop biogasmotorn med kvarnen och därigenom göra gården helt självför-sörjande på el och värme även vid nätbor-fall.

Det går att uppgradera anläggningen ytterligare säger Åke Birgersson. Med ny teknik skulle man kunna konvertera den producerade biogasen till GTL (Gas To Liquide), ett syntetiskt flytande driv-medel som kan användas i samtliga går-dens dieselmotorer. Gårdens dieselmo-torer förbrukar idag 2 000 000 liter olja per år.

I ett sånt projekt skulle Hagelsrums kunna bli självförsörjande på el, värme

och drivmedel och ett Europeiskt pilot-projekt för omvandling av biogas till väts-ka skulle kunna bli modell för övriga Eu-ropa förverkligas. Hagelsrums gård skulle kunna bli en demonstrationsanläggning

för all den energi som behövs i ett mo-dernt lantbruk.

Roland [email protected]

Hela anläggningen från luften med rötkamma-ren i bakgrunden.

Kvarnen och bron över dammen.

BIO

ENER

GI

Västmanlands Energiförening aktiverar sig!5 november gjorde föreningen ett uppskattat studiebesök hos Gengascirkeln som ställde ut på Sätrabrunn. Ett gengasdrivet värmekraftverk på lämplig storlek kan vara ett ypperligt aggregat, som producerar all el och värme som behövs. Man kan skippa elnätet. Bränslet finns i skogen!!

Den 16 november samlades 13 förenings-medlemmar i Nora och tittade på 3 vatten-kraftstationer, se separat reportage.

Owe Lundgren, ordförande i fören-ingen har alltid något roligt på gång – här några axplock… ”Mitt barbarnsbarns mormorsmor kom-mer hem i dag, hon har vatt i Kapstaden i 3 veckor…” ”Emedan jag tillhör Nuders förhatliga köttberg av Förtitalister… Alla aktiva poli-tiker tänker ungefär som Nuder talade , när sedan Politikers gärning når sin ände (ofta väldigt tidigt) så har de ett ytterst rejält ekonomiskt skyddsnät. Om de dessutom vill göra något så kan de på finurliga sätt utnyttja lagar och regler som de förr an-

såg etiskt förkastliga och enkelt behålla sin statliga pension och skatteplanera resten. Huvuddelen av Pensionärerna har det inte så utan vissa får en ogenerös pension som ligger under hälften av deras inkomst från den aktiva tiden. Således kommer kreativa lösningar upp och ett var att sänka inom-hustemp i sitt hus och åka söderut.” ”Ett litet plojförsök - vad tjänar man på att sänka innetemperaturen 10 grader, låsa ytterdörren och sen via Västerås flygplats och Ryanair åka till Lanzarote för att där-estädes ägna sig åt stärkande promenader, andas någorlunda frisk hafsluft och inte tänka på soptranporter i vattentäkten, 50 miljoner till ny entré för sjukhuset där vi har rums och sköterskebrist. Eller 50 mille

till en privat lagård när hela bonderörelsen har kris, eller, eller mina 51 år i Gnällbältet har absolut satt sina spår…”

Owe [email protected]

Ett Gengasdrivet värmekraftverk.


Lågenergihus på värmelagerI augusti 2008 togs ett hus på Visingsö i bruk, som för uppvärmning och varmvatten förbrukar ca 3400 kWh per år, en riktigt låg siffra. Huset ägs av Karin och Jan-Erik Eskilsby. För närvarande delar dom sitt boende mellan Bollebygd och Visingsö, men räknar på sikt med Visingsö, där Karin har anknytning.

Huset har enkla lösningar med kvalitets-tänk, bland annat visingsöek i alla golv och ljus furupanel i taken. I bottenplanet mot söder är det stora vardagsrummet öp-pet till nocken. En speciell kanadensisk vedkamin med katalysator av märket Ver-mont Castings finns som mysfaktor och värmereserv. Den lämpar sig också för varmhållning av kastruller och torkning av tvätt genom en speciell utrustning. Sjö-utsikt finns från alla rum åt öster, söder och/eller väster.

I Bollebygd, Jan-Eriks hembygd har familjen ytterligare ett hus med samma värmesystem. Systemet har utvecklats av Jan-Erik. Han har fått hjälp av Sveri-ges Tekniska Institut (SP) i Borås, Chal-mers och KTH med vissa beräkningar. Principen är att värma husen hela året med solvärme. En solfångare på 11 kva-dratmeter ger sommartid överskotts-värme, som magasineras under huset för vinterbehovet. Elanvändningen hänförs främst till värmepumpen medan ventila-

tion och cirkulationspump står för ca 18 %.

Huset är byggt på en betongplatta. Un-der plattan ligger 30 cm isolering, sedan 20 cm makadam och 100 cm bergmjöl, 0-4 mm. Ca 800 m slang ligger i mjölet 10 cm över botten. Sidorna är välisole-rade och går snett ner och ut från huset. Botten är oisolerad. Jan-Erik har lagt sensorer i lagret och noterat en mindre differens mellan yttre och inre lager. Sommartid visar temperaturen 21 res-

Karin och Jan-Erik Eskilsbys lågenergihus på Visingsö

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


pektive 18 grader medan vintertid visar 10 resp 9 grader.

Det kan vara olika material i lagret me-nar Jan-Erik, men grundvattnet får inte flöda horisontellt. Det skulle leda bort värme. 4 kg bergmjöl har samma värme-lagringskapacitet som ett kilo vatten och är därför lämpligt. I volym räknat blir det cirka dubbelt mjöl mot vatten.

Ventilation. I vardagsrummets nock sitter en väl tilltagen utsugsfläkt (max 800 m3). Ytterväggarna har 40 cm isole-ring och små ventiler mot uteluften strax under innertaket. Jan-Erik är tveksam till långa ventilationsledningar som kan samla damm. Ventilationen styrs av kol-dioxidhalten via en särskild mätare. Nor-

malvärdet är 470 ppm CO2. Om halten går över 800 ppm ökar också ventilatio-nen.

Högt till tak och stora fönsterytor har ti-digare inte kopplats ihop med energisnålt, men SP:s och Jan-Eriks mätningar visar på mycket låg förbrukning, 12-18 kWh per m2 och år. Värden på 30 – 50 betraktas som låga i andra lågenergihus.

Jan-Erik har genom sitt företag ASES lanserat modellen på marknaden och i Haninge är en skolbyggnad på 9500 m2 på gång liksom ett 40-tal tomter i Bolle-bygd. Även i Danmark har det visats in-tresse.

Kostnaden för en nyinvestering i villa i den här modellen är enligt Jan-Erik

jämförbar med bergvärmepump. I en befintlig villa kan det kosta 100 000 yt-terligare.

Sten Malmströ[email protected]

Jan Erik Eskilsby – bygger och projekterar fastig-heter på värmelager.

”Principen är att värma husen hela året med solvärme. En solfångare på 11 kvadratmeter ger sommartid överskottsvärme, som magasineras under huset för vinterbehovet.”

Kärnkraften bidrar till den globala uppvärmningenOch det fortsätter den att göra – flera hundra år efter det kärnkraftverken lagts ner.

Kärnkraftens bidrag till den globala upp-värmningen kan delas upp som följer1. Byggnation av kraftverket kräver en-

ergi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

2. Brytning av bränsle (Uran, Torium…) i dagbrott eller under jord med an-vändning av fossila bränslen. Proces-sen kräver energi och genererar koldi-oxid.

3. Anrikning av uran med förhöjning av uranhalt och bortsortering av lågvär-digt utarmat uran. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

4. Lagring av utarmat uran och möjlig destruktion som ballistisk ammuni-tion. Processen kräver energi och ge-nererar koldioxid.

5. Tillverkning av bränsleelement. Pro-cessen kräver energi och genererar koldioxid.

6. Lagring och transporter i bränslepro-

cess. Processen kräver energi och ge-nererar koldioxid.

7. Laddning av reaktor med bränsle. Pro-cessen kräver energi .

8. Reaktordrift genom kokning av vatten för turbindrift och elproduktion. El och spillvärme bidrar till 100 procent till global uppvärmning.

9. Kylvatten från kondensor höjer tempe-raturen i havsvatten och frigör koldi-oxid enl Henrys lag.

10. Mellankylning av använt bränsle vid reaktor. Ger global uppvärmning.

11. Transport av använt bränsle till mel-lanlagret CLAB. Processen kräver en-ergi och genererar koldioxid och glo-bal uppvärmning.

12. Mellanlagring och kylning i CLAB un-der 30 år. Kräver energi och genererar global uppvärmning.

13. Inkapsling av bränsle för transport till slutförvar. Kräver energi och genere-

rar global uppvärmning.14. Byggnation av slutförvar kräver ener-

gi och genererar global uppvärmning.15. Byggnation av lager för låg- och med-

elaktivt avfall kräver energi och gene-rerar global uppvärmning.

16. Byggnation av lager för friklassat ma-terial kräver energi, genererar koldi-oxid och global uppvärmning.

17. Rivning av reaktorer kräver energi, genererar koldioxid och global upp-värmning.

18. Förslutning av slutförvaret kräver en-ergi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

19. Slutförvaret genererar global upp-värmning under 800 år. År ett ca 85 000 000 kWh från starttemperatur ca 100 grader C till omgivande tempera-tur ca 10 grader C efter 800 år.

Roland Davidsson

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

KÄRN

KRA

FT

SMART • STARK • TRYGG • TYST

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT!Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om.

SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat.

STARK – Imponerande effektiv och energisnål.

TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor.

TYST – Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal

ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta.

Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

BÄSTAVALET

enligtEnergimyndighetens

test

0706 - 36 66 47


Norrbottningarna och Västerbottningarna protesterar mot det planerade kärn-kraftverket vid stranden till BottenvikenAnders Forsbom, ersättare i SERO styrelse, även kontaktperson i Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken uppmanar Förnybar Energi och Energieffektiviserings läsare att protesterar mot det Rysk-finska kärnkraftverk som planeras vid stranden till Bottenviken.

Ett kärnkraftverk vid Bottenvikenskulle få stora negativa konsekvenser för livs-miljön i norra Finland och norra Sverige. Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten- och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i nor-ra Europa skulle ett kärnkraftverk i Py-häjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet. Hittills har beslutande församlingar i sju kommuner i Norrbotten och Västerbotten sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet.

Den 2 december besökte nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Hälsingfors riksdag och överlämnade mer än 20 000 namnunderskrifter till Finlands riksdag.

Det ryska helstatliga Rosatom, är störs-ta ägaren i företaget Fennovoima som blir ägare till verket. Rosatom skall bygga och leverera kärnbränslet. Det är okänt vad kärnbränslet innehåller och om det är en biprodukt till Rosatoms tillverkning av kärnvapen.

Med tanke på Rysslands aggressiva age-rande i och omkring Ukraina har skapat

stor internationell oro. Den 18 september antog Europaparlamentet en resolution där man uppmanar medlemsstaterna att ställa in planerade avtal med Ryssland inom energisektorn.

”Vi vill visa på den oro och det stora motstånd som finns till att ett finsk-ryskt kärnkraftverk byggs på finska sidan om Bottenviken” säger nätverket.

16 förnybar energi 4/2014 SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Energimyndigheten spår snabbare utfasning av kärnkraftenEn ny långtidsprognos från Energimyndigheten visar att Sverige går mot ett rekordstort överskott av el. Det innebär en press nedåt på redan mycket låga elpriser.

En prognos från Energimyndigheten ty-der på ett överskott i det svenska elsyste-met på hela 38 terawattimmar år 2020. Det slår hårt mot framför allt de gamla kärn-kraftverken som nu riskerar att stängas av ekonomiska skäl, säger enhetschefen på Energimyndigheten Gustav Ebenå.

Gustav Ebenå pekar på att Eon redan gått ut med planer på att stänga Sveriges äldsta reaktor i Oskarshamn. – Det är väl inte otroligt att fler av de äldsta reaktorer-na följa efter, säger han.

När Vattenfall presenterade senaste delårsrapporten öppnade företagets nya VD, Magnus Hall, för att två Ringhalsre-aktorer kan komma att stängas före det planerade slutdatumet. - Vi kommer när-mare en situation där vi kanske inte tjänar pengar längre säger han. Stängs de tre äldsta reaktorerna försvinner 15 terawat-timmar närmare hälften av det gigantiska överskottet. (Vi hoppas få återkomma i kommande nummer med en intervju med Vattenfalls nye VD Magnus Hall.)

Framväxten av småskalig energi, ener-gieffektivisering och storskaliga satsning-ar på förnybar energi slår ut kärnkraften. Ett exempel är SCA, som investerar i vind-

kraft. SCA:s vd Jan Johansson, som tidi-gare kämpat hårt för att kärnkraften skall byggas ut har ändrat sig. Företaget som tidigare varit med i förhandlingar med Vattenfall för att satsa på mer kärnkraft satsar nu, tillsammans med Norska Stat-kraft, på Sveriges största vindkraftpark. Genom att upplåta mark i området mellan Jämtland och Västernorrland och köpa vindel blir SCA delägare i en investering på 8 miljarder kronor.

Vd för Statkraft SCA Vind AB, Jakob Norström säger – vi vill bli starkare och öka vår förnyelsebara produktion.

Det sker en snabb teknisk utveckling. Anläggningarna blir större och produ-cerar mer energi. – Vi förväntar oss att framför allt vindkraften blir ännu billi-gare att bygga ut och vi förväntar oss att någon gång under 20-talet blir vindkraf-ten lönsam på egna meriter. Då hamnar vi definitivt i ett läge där det är billigare att bygga ny vindkraft än att driva dyr be-fintlig produktion vidare, avslutar Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndighe-ten.

Carl Olov Persson

Vindkraftverk från Danmark till Ukraina i stället för gas från RysslandDen ryska nyhetsbyrån Itar-Tass skriver - Danmark vill ersätta Ukrainas gasbehov med vindkraft. En höjning av energieffek-tiviteten och användningen av förnybara energikällor är bättre för Ukraina och kli-matet” sa Danmarks utrikesminister Mar-

tin Lidegor i en intervju till nyhetsbyrån Ritzaus Bureau.

Lidegor tillade - de potentiella inköpen av vindkraftsverk från Ukrainas sida skul-le vara positiva för Danmark och dess lång-siktiga handelsintressen med landet i öst.

Gnugga dig i håret och få lampan att lysa!

En 15-årig flicka, Ann Makosinski, har uppfunnit en ficklampa som får sin en-ergi från handen som håller den. Förra året vann hon Google Science Awards i sin åldersgrupp för uppfinningen.

Energiranking kommunerna – idéskiss från Eric SöderbergDet verkar inte finnas någon särskild ran-king av hela kommuner avseende energi.

SERO borde satsa på att energiranka kommunerna och följa upp resultatet i Förnybar Energi och Energieffektivise-ring.

Här några förslag på kriterier som kan mätas.

Först avgränsa till kommunens fast-igheter, fordon, energibolag o.s.v. Kom-munens andel av:• Miljöbilar med poäng för biogas och

elbilar• Andel förnybar energi för kollektivtrafik• Andel förnybar energi för arbetsfordon• Andel förnybar energi vid uppvärm-

ning och elanvändning.• Andel förnybar energi vid produktion

av el och värme.• Vidare inkludera företag – gemensam-

ma och enskilda satsningar• Sedan inkludera hushåll – gemensam-

ma och enskilda satsningar• Något kriterium för hur kommunen

påverkar invånarna att använda för-nybar energi (energirådgivning)

SERO styrelse har utsett Eric Söderberg att tillsammans med Per Ekstorm, An-ders Björbole och Charlotte Kullander Hedbom arbeta vidare på projektet. Ge-nomförandet kräver en hållbar finansie-ring. Energimyndigheten kontaktas för fråga om deras medverkan.

Eric Söderberg nås på tfn 021-470 22 16, 070-457 68 22, eller via hemsida www.nes-tor.se och e-post [email protected].

NYH

ETER

4/2014 förnybar energi 17SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se


VIN

DKR

AFT

Vindkraften vinner!Branschforskningsföretaget Elforsk har gjort beräkningar på vad det kostar att producera el från olika anlägg-ningar om man väljer att bygga nytt.

Om man räknar kortsiktigt, alltså inte tar med kostnaderna för att återställa miljö-skador kan det se ut som Elforsk beskriver.

Om alla styrmedel räknas in, det vill säga skatter, elcertifikat och utsläppsrät-ter blir det allra billigaste att producera ny el med hjälp av vindkraft på land. Elpro-duktionskostanden ligger då strax under 40 öre per kilowattimma. Efter vindkraft

följer vattenkraft med en kostnad strax över 40 öre. Därefter kommer kolkraft följt av vindkraft till havs som enligt El-forsk har ungefär samma produktions-kostnad per kilowattimma som kärnkraft, cirka 60 öre.

El från solceller är fortfarande dyrast av anläggningarna för ren elproduktion, men Elforsk konstaterar att priset sjun-

kit och att solel från en solkraftspark i dag ligger under en krona per kilowat-timma.

För den som följt utvecklingen på kärnkraftsfronten i Finland ser siffran för kärnkraft för låg ut, där påstås det att kostnaden hamnar på omkring 1 kro-na.

Det finns gott om flödande energi, vindelen vinner både kostnadsmässigt och miljömässigt. Foto: Jörgen Ek


Minst 90 % förnybar energi i Sverige 2030 fullt realistiskt!Äntligen har Energimyndigheten upptäckt verkligheten i sina prognoser. I den senaste långtidsprognosen, från november, hävdas att energianvänd-ningen kommer att minska fram till 2030, från 377 TWh 2011 till 368 TWh 2030. Efterfrågan på elenergi kommer inte heller att öka till 2030.

Som vanligt torde prognoserna vara i överkant (se ledaren i Förnybar energi& Energieffektiviseringar nr 3/2012). Men jämfört med tidigare prognoser om kraf-tigt ökad energianvändning (störst inom EU enligt 2010 års prognos) så är den se-naste prognosen närmare verkligheten. Vi behöver nog påminnas om att elan-vändningen har sjunkit från ca 150 TWh år 2001 till 135 TWh senaste året, inte ökat till 160 TWh som Energimyndigheten trodde för ett tiotal år sen.

Två skäl som nämns i prognosen är att man bedömer att byggnaderna blir mer energisnåla och att värmepumparna fort-sätter sitt segertåg.

Det finns givetvis flera skäl som ta-lar för minskad energianvändning, t ex övergång till elbilar och LED-lampor samt energisnålare motorer och fläktar. Beträffande trafiken räknar utredningen ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84, ledd av prof. Thomas B Johansson, med att det största bidraget till reduktionen av koldi-oxidutsläpp från vägtrafiken till år 2030 är energieffektivisering. Energianvändning-en för vägtrafiken kan enligt utredningen minska från 78 TWh 2010 till 31 TWh med en kraftfull klimatpolitik, plan A, och till 47 TWh med en måttlig klimatpolitik, plan B. Av de 31 TWh i plan A skulle ca 7 TWh fossil energi behövas medan i plan B behövs 30 TWh fossil energi.

Därtill ska läggas inrikes flyg- och båt-trafik. En rimlig bedömning är att ca hälften av deras energibehov, ca 4 TWh år 2013, kan täckas år 2030 med förnybar energi. Exempelvis har SAS nu i novem-ber flugit på biobränslen från Arlanda till Östersund. I början av 2015 kommer Stena

Line att börja köra färjan Göteborg-Kiel, med plats för 1500 passagerare, på bio-bränslet metanol. Övergången till bio-bränslen för flyg- och båttrafiken är nu up-penbarligen redan på gång.

Målet 100 % förnybart har länge framstått som en utopi. Likväl är det snart (nästan) förverkligat genom att 90 % -nivån kan komma att överskridas redan år 2030. Det enda som kan hota är om pessimister får för stort inflytande.

Räknat på Energimyndighetens senas-te prognos för slutlig energianvändning 2030 samt uppvärmning och elproduktion helt baserad på förnybar energi blir ande-len förnybar energi för Sveriges energian-vändning i plan A 97 % och i plan B ca 91 %.

SEROs mål. att Sverige år 2030 ska ha minst 90 % förnybar energi i sin energi-försörjning, är helt realistiskt.

Göran Bryntse, Tekn Dr och orförande SEROBodil Jönsson, professor emerita

Krav på intelligent ekonomisk styrning för ökad miljöhänsyn!

Fasta avgifterna stiger!

Inflationen pendlar kring 0-sträcket medan transportkostnaden för el, fjärr-värme, vatten, sophämtning stiger med i genomsnitt 2,3 % per år.

Varför?

- För att öka konsumtionen? fasta av-giften kan man inte göra något åt, det är bara att betala. De rörliga avgif-terna kan man påverka genom lägre konsumtion, det är bara…

- För att finansiera underfinansierade kostnader för underhåll?

- Bristande vilja att förändra, effektivi-sera?

Effekter på ekonomi och miljö.

– I den mån fasta avgifterna överstiger kostnaderna för förbrukning finns det ingen anledning att vara försiktig med resurserna. I stället upplevs det som en rekommendation att konsumera mer och därmed öka det negativ miljöavtrycket.

Hur löser vi problemet?

- Skärpt lagstiftning? Byte politiker? Påverka politikerna vi valt? Begränsa byråkratin? Sparkrav i budgeten?

Kan någon ge några vettiga svar på dessa frågor?

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Snabb energiåter-betalning för Siemens vindkraftverk

Siemens livscykelanalyser för land- och havsbaserade vindkraftverk, visar att för ett 3,2 MW landbaserat kraftverk är energiåterbetalningstiden endast 4,5 månader, beräknat på en medelvind på 8,5 meter per sekund. Kraftverket ingår då i en vindpark på 20 turbiner inklusive ett 13 km kraftnät. Förutom tillverkning, installation och underhåll ingår även be-räkningar för att avveckla anläggningen.


Vattenkraften i SkottlandDen småskaliga vattenkraften i Storbritannien har de senaste 2-3 åren haft en kraftig utveckling och då gäller det främst Skottland.Man kan tycka det är förvånande eftersom implementeringen av ramdirektivet för vatten gäller även där, men man har valt en annan tolkning av direktivet och vattenkraften ser inte direktivet som samma hinder som i Sverige.

Det som dragit igång utvecklingen är det stödsystem, Feed – in Tarif, som ger en fast ersättning där ersättningen per kWh beror av kraftverkets installerade effekt. Indelningen är 0-15 kW, 16-100 kW, 101-500 kW, 501-2000 kW. Det finns även ett visst stöd för effekter över 2 MW. Ersätt-ningsnivåerna i öre/kWh i de olika inter-vallen är: 223, 208, 165 respektive 129 och gäller i 20 år efter det anläggningen tagits i drift. Ersättningsnivåerna minskar nå-got efter 31 mars 2015 samt under 2016.

Ersättningsnivåerna är höga ur ett eu-ropeiskt perspektiv men det storleksdiffe-rentierade stödet pekar på förståelse för de mindre anläggningarnas högre produk-tionskostnader liksom förståelse för att få en bred utveckling av förnybar elproduk-tion, en mångfald i elproduktionen.

Den 28-29 oktober arrangerade British HydroPower Association, BHA, sin årliga vattenkraftkonferens i Glasgow. BHA har 170 medlemmar och omsätter ca 3 Mkr per år. Konferensen skulle visa aktuell tek-nisk utveckling, hur det legala regelverket fungerar, hur de ekonomiska villkoren har utvecklats m.m. Där så är möjligt försöker man även bedöma utvecklingen i framti-den. Årets vattenkraftkonferens samlade nära 200 deltagare och drygt 20 utställare.

SVAF hade en stark delegation på plats, 14 personer varav 11 från styrelsen. An-ledningen till detta var att vi bedömde att det fanns en del att lära av den goda ut-vecklingen i Skottland, där man t o m kan bygga kraftverk i en nationalpark. Ett så-dant exempel besökte vi vid Loch Lomond dagen före konferensen.

Konferensen var indelad i 7 sessioner, där den första handlade om relationen till samhälle och miljö, även kulturmiljön. Man kunde konstatera att vattenkraften har en starkare ställning i det skotska samhället än i det svenska. Därefter följde sessioner om utvecklingen inom småska-lig vattenkraft, om internationell vatten-kraft, där SVAF:s ordförande Gunvor Ax-elsson gav en målande beskrivning av de problem vi har i Sverige för närvarande.

Den andra dagen inleddes med en ses-

sion om regelverket, myndigheter och vattenkraftens miljöpåverkan. Här ägna-des mycket tid åt hur ett kraftverk kan bli godkänt för att tilldelas Feed – in Tarifs. Det kan konstateras att det brittiska regel-verket är krångligt men det förefaller som framgångsfaktorn är större än i Sverige.

Som sig bör i dessa sammanhang gavs stort utrymme åt de ekonomiska villkoren för investering och drift liksom finansie-ring. I jämförelse med Sverige ger feed-in systemet mycket hög ersättning till produ-centen, men låneräntan är också betydligt högre, över 8 procent.

Pumpkraftverk, där man nattetid med turbinen pumpar upp vatten i dammen och dagtid släpper ned det, börjar komma i ropet. Bakgrunden är att i de flesta län-der är spotpriset mycket högre dagtid än nattetid samt att mer reglerkraft behövs för att möta ökande intermittent elpro-duktion från sol och vind.

En intressant presentation visade hur man kunde höja tryckskillnaden mel-lan intaget och utloppet (”fallhöjden”) genom att sänka trycket i utloppet med venturiverkan. Detta gör att man genom turbinen enbart tas ca 20 procent av det tillgängliga flödet. En ”fallhöjdsökning”

från 2 till 6 m är möjlig, men det förutsät-ter stor tillrinning, ett exempel med en tidvattendamm visades.

Sista sessionen skulle ha innehållit en presentation om hur man hanterar vat-tenkraftens förhållande till Artdirektivet samt hur man hanterar möjliga konflik-ter mellan fiske och vattenkraft. Tyvärr hade föredragshållarna fått förhinder att komma, vilket var synd då dessa frågor är viktiga för vattenkraften.

Som sammanfattning kan man konsta-tera att intresset för att bygga ny småska-lig vattenkraft i Storbritannien är mycket större än i Sverige. Det beror på den höga och differentierade ersättningsnivån samt på mindre krångligt (men ändå krångligt) regelverk än i Sverige. Bidragande är ock-så att småskalig vattenkraft har en starka-re ställning hos allmänhet och myndighe-ter, främst i Skottland.

Det stora intresset har gjort att fler or-ganisationer och företag engagerar sig i vattenkraft, något som märktes tydligt i sessionerna och i utställningshallen.

Det fanns många tankar att ta med sig hem och att försöka utveckla i Sverige.

Christer Söderberg

Andy Billcliff, tidigare ordförande BHA tillsammans med SVAF ordförande, Gunvor Axelsson

VATT

ENKR

AFT


Keep on TrackKeep on Track är ett projekt som går ut på att så långt möjligt få EU:s länder att till år 2020 uppnå förnybarhetsmålet: 20 % reduktion av växthusgaser från 1990 års nivå, 20 % förnybar energi, och 20 % energieffektivisering. Enskilda länder kan efter förmåga ha landspe-cifika mål som skiljer sig från detta, t.ex. har Sverige som mål att uppnå minst 49 % förnybar energi, men uppnådde detta redan år 2012, då det i förhållande till Sveriges förutsättningar var alldeles för lågt satt. Projektet pågår till den 30 juni 2015.

För närvarande arbetar undertecknad, Sven Bernesson från SERO, med projektet där EUFORES är projektkoordinator.

Projektet går ut på att genom företrä-desvis intervjuer med experter inom för-nybar energi och energieffektivisering ta fram hinder (barriärer) mot målen, uppdelat på sektorerna: produktion av el, värme och kyla, samt transporter. För varje energislag skall eventuella hinder spåras och förslag ges på hur hindren skall undanröjas. Dessutom skall möten med riksdagsledamöter och EU-parlamenta-riker arrangeras, och ett seminarium där näringslivet inbjuds delta tillsammans med politiker på olika nivåer.

ÖVERGRIPANDE resultat som erhållits från barriäranalyserna är: • att för Sveriges del är ett viktigt hin-

der mot förnybar energi att målen är för lågt satta. Redan 2012 nåddes må-let 49 % förnybart, dvs. 8 år tidigare än målsättningen. Med mer ambitiösa och sporrande mål, t.ex. 70 % förnybar energi till år 2020, skulle utvecklingen mot förnybar energi gått betydligt snab-bare. Sverige är ett av de Europeiska länderna med bäst potential för förny-bar energi. Det finns bl.a. stora skogsa-

realer och stora ytor som passar för vindkraft samt en högt tekniskt utveck-lad industri.

• att lagstiftningen inte följt med utveck-lingen mot allt mer förnybar energi.

• att i många fall saknas välfungerade stödsystem för införandet av förnybar energi. I för stor utsträckning saknas långsiktighet i de stöd som finns, vilket gör att långsiktiga investeringar inte blir av.

• att lönsamheten ofta blir dålig, t.ex. be-roende på låga priser på el och elcerti-fikat, eller att priset på biodrivmedel är för lågt för att motivera investeringar i dyra produktionsanläggningar.

EL

Vad gäller el, finns många hinder. Det gäl-ler särskilt nybyggnation av vindkraft. I många fall ligger lagstiftningen efter ut-vecklingen och är i stort behov av att upp-dateras. Priset på el har sjunkit kraftigt på senare år. Ska man nå målet, 30 TWh vindkraft till 2020, måste lagstiftningen snabbt förändras. Förutsättningarna för ökad vindkraft i Sverige måste snabbt ut-redas och en långsiktig men ändå flexibel lagstiftning, som lätt kan anpassas allt-eftersom marknaden för förnybar energi förändras, beslutas.

En av huvudorsakerna till dagens låga elpris är bristen på överföringskapacitet till närliggande länder. En utredning bör snabbt ge underlag för nödvändiga poli-tiska beslut.

Ett problem är att småskalig produk-tion av el endast i begränsad utsträckning kan lagra den el man producerat på nätet för senare konsumtion. Det vore bra om

småskaliga elproducenter kunde lagra sin el på nätet genom t.ex. ett nettodebite-ringssystem. Ett väl funge-rande sådant system skulle vara viktigt för en utbygg-nad av produktionen av so-lel. Tyvärr så föreslog Net-todebiteringsutredningen

(SOU 2013:46) att nettodebitering inte skulle införas då det bl.a. skulle komma i konflikt med mervärdesskattedirektivet.

VÄRME

Energikraven för nybyggnation är för låga. Lagstiftningen har inte följt med teknikutvecklingen. För att få ett energi-effektivt och långsiktigt kostnadseffektivt byggnadsbestånd är det viktigt att lag-stiftningen uppdateras.

Ett problem är att många småhus fort-farande har direktverkande el. Att byta värmesystem är förknippat med stora kost-nader. För att fler skall kunna byta till flexi-blare uppvärmning krävs politiska beslut, som inkluderar lämpligt ekonomiskt stöd.

Det låga priset på el och elcertifikat hindrar utbyggandet av kraftvärme från biobränsle till fjärrvärme. Det finns en potential att öka elproduktionen i bioba-serad fjärrvärmeproduktion från dagens 10 TWh till 30 TWh.

TRANSPORTER

Det råder osäkerhet i fråga om biodriv-medel, detta på grund av att det saknas långsiktiga styrmedel. Det hindrar inves-teringar i anläggningar för produktion av förnybara drivmedel. För att åstadkomma en långsiktigt fungerande marknad krävs att dessa drivmedel långsiktigt skattebe-frias.

För beslut om stora investeringar krävs långsiktighet, om inte uteblir satsning-arna. Slutligen för utvecklingen av andra och tredje generationens biodrivmedel krävs att medel avsätts för forskning och utveckling.

Sven [email protected]

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

”Vad gäller el, finns många hinder. Det gäller särskilt nybyggnation av vindkraft. I många fall ligger lagstiftningen efter utvecklingen och är i stort behov av att uppdateras.”

Sven Bernesson.


B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mmPassa på - begränsat antal

Extrapris på böcker!

Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu

Jag köper din el

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.


Pengar att hämta för elproducenter som blir godkända för LEC

För dig som elproducent är elaffären inklusive elcertifi kat helt avgörande för lönsamheten. Om du dessutom blir godkänd för att sälja LEC (Levy Exemption Certifi cates) kan du öka intäkterna från din elproduktion. LEC är en form av engelsk ursprungsgaranti som är mer värda än den svenska motsvarigheten. Självklart kan vi på DinEl hjälpa till med ansökningsförfarandet så att du snabbt kommer igång med din LEC-handel.

Välkommen att kontakta oss: Anders Torberntsson, 031 – 34 64 181, Carl Bjerkliden, 031 – 34 64 177 eller Pål Tedenby, 031 – 34 64 177.

Vill du veta mer om hur du kan öka dina intäkter gå in på dinel.se/foretag/elproducenter

Annons_sero_180x122_2014_uppdaterad_dec.indd 1 2014-12-04 14:30

Nya utsläppsregler för fartyg i Östersjön 1 jan 2015Att fatta beslut i frågor som kan påverka till bättre miljö är inte lätt. Det man vin-ner i ena ändan går lätt förlorat i den an-dra. Alla beslut måste föregås av mångsi-dig och mångkunnig analys.

Ett exempel är IMO:s nya regler får svavel-halten i fartygsbränsle, som från den 1 janua-ri 2012, globalt får innehålla max 3,5 viktpro-cent svavel. Tidigare gällde 4,5 viktprocent globalt och 1,5 viktprocent i svavelkontrolle-rade områden. Redan från 1 juli 2010 sänktes halten tillåten svavelhalt för svavelkontrol-lerade områden som Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen till 1,0 viktprocent för att från den 1 januari 2015 maximeras till 0,1 viktprocent. Tidigast från den 1 januari 2020 sänks svavelhalten globalt till högst 0,5 vikt-procent. Man kan fråga sig vilka regler gäller för fartyg under främmande flagg, som an-löper hamnar i dessa områden?

Konsekvenserna av de markant hårdare reglerna i svavelkontrollerade områden

har visat sig bli mycket kostsamma och uppväger troligtvis inte den bedömda miljönyttan. De nya reglerna blir sanno-likt kontraproduktiva eftersom de land-baserade transporterna ökar. Dessutom konkurrenssituationen gentemot resten av Europa snedvrids vilket drabbar regio-nens näringsliv samtidigt som det ökar be-hovet av landbaserade transporter.

I EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅ-DETS DIREKTIV 2012/33/EU står ”För att underlätta övergången till ny maskintek-nik, som kan leda till avsevärda ytterli-gare utsläppsminskningar inom sjöfarten, bör kommissionen ytterligare utreda möj-ligheterna att få till stånd och uppmuntra till användning av gasdrivna motorer i fartyg. Med övergång till gasdrift uppstår nya problem. Naturgas måste kylas ner till minus 163 grader för att övergå till vätska. Dessutom måste bränsletankar installe-ras, som är ca 3,5 gånger större än bunker-

tanken för att möjliggöra lagring av gasen vid minus 163 grader. För att bränslet skall fungera i en dieselmotor måste man dess-utom använda tändstift eller dieseltillsats som tändbränsle.

Vid gasdrift måste bränsleledningar vara dubbelmantlade för att eliminera läckage. Ett problem är att få gasen att brinna färdigt under kolvslaget. Risken är annars ett ”gasslip” på fyra till åtta procent. Metan år ca 22 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid.

Metanol har ca halva energiinnehållet jämfört med diesel. Vid förbränningen bildas aggressiv myrsyra. Även metanol kräver diesel som tändbränsle. Metanol-priserna är dessutom mycket volatila. Kina förbrukar ca 50 procent av världens metanol för konvertering till bensin.

Text: Roland [email protected]

SJÖ

FAR

T


Energisituationen i StorbritannienEtt deltagande i vattenkraftkonferensen i Glasgow, Skottland, i slutet av oktober, fångade mitt intresse för ener-gisituationen i Storbritannien, vilken är ganska speciell inom Europa.Storbritannien är inte längre så stort och kallas numera officiellt United Kingdom, UK, och består av de fyra län-derna England, Skottland, Wales och Nordirland, vardera med visst självstyre.

UK har en befolkning på 65 miljoner (9,6), Sveriges motsvarande siffror anges inom parentes.

Landytan är 243 610 kvkm (449 964) vil-ket motsvarar 267 invånare per kvkm (21). UK har en gammal stämpel på sig att vara ett kol-land med ohälsosam kolbrytning och hälsofarlig luftkvalitet på grund av individuell koleldning i lägenheter liksom inom industrin. Den individuella koleld-ningen är nu nästan borta, så även smo-gen i städerna.

Att UK huvudsakligen ligger på en ö gör landet speciellt ur energiförsörjningssyn-punkt. Med nutidens transportkapacitet och överföringssystem av el borde inte detta vara ett stort problem, men UK har alltid värnat sitt oberoende och vill klara sig själv. Man har också framgångsrikt försvarat sina gränser under de stora eu-ropeiska krigen.

På 1960-talet fann man olja i Nordsjön och en stor del av dessa källor ligger inom den brittiska sektorn och har sedan dess givit UK en stabil tillgång på olja och na-turgas, vilket möjliggjort nedstängning av kolgruvor och gjort UK till nettoexportör av olja och gas.

Olje- och gaskällorna i Nordsjön har börjat sina och nyupptäckta källor kan inte kompensera för bortfallet, därför blev UK 2005 nettoimportör av råolja och 2013 nettoimportör av petroleumprodukter. Detta har satt sina spår i den nuvarande energipolitiken. UK är fortfarande starkt beroende av fossila energikällor, till 86 procent.

Med sinande fossila källor har UK fat-tat ett principbeslut att kraftigt stimulera förnybar energi samt, för oss som arbetar med förnybar energi, det märkliga beslu-tet att även stimulera ny kärnkraft. Man har infört ett fastprissystem, Feed-in-Ta-rif, som ger förnybar elproduktion

1-2 kr/kWh under 20 år beroende av an-läggningsstorlek och för kärnkraftverket Hinkley Point ca 1 kr/kWh, hiskliga nivåer

jämfört med ersättningarna i Sverige. I fortsättningen kommer jag enbart att be-handla elsektorn i UK.

Elanvändning

2013 använde UK 351 TWh el (140) varav 64 procent kom från fossila källor, elpro-duktionen blev 357 TWh (150), därför kun-de man exportera på 6 TWh (10 TWh). Det är ändå förvånande att UK kunde expor-tera el eftersom de fossila källorna mins-kar. Elanvändningen i UK har de senaste åren minskat av samma orsaker som i Sve-rige: strukturomvandling i industrin samt ökad energieffektivisering.

Elproduktion

De fossila energikällorna dominerar UK:s elproduktion och utgör för närvarande ca 64 procent, där kol är den största med 36 procent.

Kärnkraft - Det finns 16 reaktorer i UK och de producerar ca 20 procent av elen-ergin. Kärnkraften är ålderstigen och den första reaktorn planeras tas ur drift 2015, övriga i fallande skala, de flesta kring 2024.

Det finns planer att bygga 8 nya reakto-rer med sammanlagd högre effekt än nu-varande, men ingen vill äga dessa om man inte får fastpris under 20 år på ca 100 öre/kWh. Den första, Hinkley Point, har fått prel. godkännande av EU:s konkurrens-direktorat för detta statliga stöd, men det har rört upp känslorna ordentligt inom EU.

Förnybara energikällor

De förnybara energikällornas andel av el-produktionen är enbart 16 procent, men enligt planerna ska den starka stimulan-sen medföra att de år 2020 ska nå upp till 30 procent. UK är världsledande i havsba-serad vindkraft och det är där expansio-nen sker, ganska naturligt för ett så tättbe-folkat land.

Även vattenkraften expanderar, mest den småskaliga eftersom platserna med

de största resurserna redan är upptagna, precis som i Sverige.

Vattenkraft

Vattenkraften i UK är huvudsakligen lo-kaliserad till det bergiga Skottland, som liknar Norge både vad beträffar fallhöjder och nederbördsmängder. I Skottland var man tidigt ute med turbintillverkning och exporterade en del turbiner till Sverige i under senare hälften av 1800-talet.

Eftersom UK är ganska litet till arealen finns det inga stora floder, Themsen möjli-gen undantagen, och därför finns heller ej några riktigt stora vattenkraftverk. Men små och medelstora finns det gott om.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


I UK, framförallt Skottland, byggs nu många mindre vattenkraftverk stimu-lerade av stödet, något som framgick av konferensen i Glasgow, i slutet av ok-tober. 2013 producerade vattenkraften (inkl pumpkraften) i UK 9 TWh (61) och tillskottet från ny vattenkraft under 2014 beräknas bli 160 GWh. 4 stora pumpkraft-verk svarar för den huvudsakliga balanse-ringen av elkraften på nätet.

Vindkraft

Med den långa blåsiga kustlinjen runt UK finns goda förutsättningar för vindkraft och vågkraft.

Vindkraften är den snabbast växande förnybara energikällan i UK, 2013 produ-cerade man 23 TWh (10). Tillväxten är ca 7 TWh per år. Fortfarande är den mesta pro-duktionen landbaserad, men den havsba-serade växer snabbat.

Våg- och tidvattenkraftverk

UK är världsledande på vågkraft och har nära dubbelt så mycket installerad effekt som resten av världen. Våg- och tidvat-

tenkraften växer mycket snabbt, har för närvarande 9 MW effekt installerad men år 2020 bedömer man att den stigit till 120 MW. Elproduktionen är i allmänhet konfi-dentiell varför det är svårt att bedöma den totala produktionen.

Bioenergi

Det har visat sig svårt att få fram elproduk-tion från bioenergi, men intressant är att den småskaliga kraftvärmeproduktionen ökar stadigt stimulerad av stödsystemet.

Framtiden

UK:s stora energiberoende av fossila bränslen kommer att bli svårt att ersät-ta. Det blir något lättare inom elsektorn eftersom man har stor potential inom vindkraft, vågkraft och i viss mån vatten-kraft. Man satsar även på ny kärnkraft, men det är tveksamt om den får någon större omfattning, exemplet i Finland av-skräcker.

Den snabba utbyggnaden av väderbero-ende kraft kan skapa problem med balan-sen och där måste man nog behålla den

snabbreglerade gaskraften, även om man tvingas importera gasen när de egna käl-lorna tar slut.

En ny elkabel till Norge planeras till 1919 och den kan hjälpa till med både vattenkraftsel och med balanskraft. Det finns även planer på en kabel från Island, som har stora vattenkraftresurser men li-ten inhemsk avsättning.

Den aggressiva satsningen på förnybara energikällor pekar på det skriande beho-vet av ny elproduktion när de inhemska fossila energikällorna sakta går mot noll.

Lika viktig som ny produktion är den fortsatta energieffektiviseringen.

Det finns förutsättningar att UK ska minska beroendet av ändliga energikäl-lor, men då måste framtida regeringar fortsätta den inledda politiken med stöd till det förnybara och fortsatt energieffek-tivisering.

Det ska bli intressant att följa britter-nas kamp för energioberoende, den första milstolpen kommer år 2020.

Christer Söderberg

”De förnybara energikällornas andel av elproduktionen är enbart 16 procent, men enligt planerna ska den starka stimulansen medföra att de år 2020 ska nå upp till 30 procent. UK är världsledande i havsbaserad vindkraft och det är där expansionen sker, ganska naturligt för ett så tättbefolkat land.”

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


Ett av Ova Vind AB:s tre vindkraftverk.Ova Vind AB ägs av Magnus Karlsson, Håkan Gyllensvaan, Anders Sigurd, Lars Svensson, Claes-Göran Svensson, Peter Wirtberg, Marie-dals Lantbruk AB (Ivar Virgin).

VIN

DKR

AFT

”Vindkraften har i nuläget små möjligheter att ge ekonomiskt överskott. Nu gäller det i första hand att övervintra.”


VIN

DKR

AFT

Götene en vindkraftkommun

Ova Vind AB driver 3 vindkraftverk, 1 Vestas 52 på 850 kWh, byggt år 2004, ett WinWind på 1 megawatt, byggt 2007 och ett Vestas V-90 på 2 megawatt byggt för 4 år sedan. Företaget har 7 ägare. Förnybar Energi och Energi-effektivisering ställer några frågar till avgående ordförande för företaget Magnus Karlsson, Lundsbrunn.

Götene är en vindkraftstät kommun med 36 verk, ett blickfång för passerande tra-fikanter.– Nyckeln till att just Götene har så tätt med vindkraftsverk är Lennart Blomgren, säger Magnus Karlsson. – Lennart byggde det första verket på or-ten i egen regi. Sedan blev han VD för Led-sjö Vind AB som numera driver verksam-het över hela landet. Lennart Blomgren har varit avgörande för den starka utveck-lingen. Verken inom Götene Elförenings område producerar el motsvarande 36 % av den totala mängd el som används i kommunen.

– Låga elpriser, hur ser vindkraftsekonomin ut nu?

– Vindkraften har i nuläget små möjlighe-ter att ge ekonomiskt överskott. Nu gäller det i första hand att övervintra. Har man ett bra verk i bra vindläge, som man inte betalt för mycket för och har man dessut-om skött ekonomin hyfsat så går det näs-tan runt. För att det skall fungera krävs att man inte tagit ut vinster utan i stället byggt upp ett kapital motsvarande avskrivning-ar. Då klarar man några år på den här el-prisnivån, säger Magnus Karlsson.

– Det byggs fortfarande stora vindkraftspar-ker, särskilt i Norrland, hur planerar ni för framtiden?

– För tillfället planerar vi inga nya verk. Nu gäller det att amortera och att för öv-rigt sköta ekonomin.

– Men, skjuter Magnus in, har man eget kapital, bra vindläge och kan köpa ett nytt verk monterat för 30 miljoner mot tidigare 35 så varför inte. Men då måste man nog skymta ett något bättre elpris framöver. Tyvärr, energimyndigheten spår att det dröjer åtskilliga år innan det läget uppstår.

– Hur mycket måste man få ut för elen för att en nyinvestering skall bli lönsam.

– Priset, inklusive certifikat, nätnytta etc. bör nog gå upp till 60 öre för att det skall fungera. År 2004 när vi startade det första verket låg utpriset inklusive certifikat på omkring 50 öre. Efter att ha legat betyd-ligt högre under åren hamnar det i år på 47-48 öre. För oss går det ihop när det blå-ser bra, men många går nog på knä. Man pratar inte så mycket men det men det finns nog dom som måste skjuta till nya pengar. Som tur är ligger räntorna på så låga nivåer att finns det utrymme på sä-kerhetssidan kan man kanske skjuta till ytterligare lånade medel.– Med nuvarande elpris ger bara gam-mal vattenkraften vinst. Inte ens gammal kärnkraft har svarta siffror i bokslutet.

– Vill du se högre elpriser?

– Självklart vill jag det. Men vi skall kom-ma ihåg att 98 % av befolkningen tycker att det är bra med låga energipriser, men det är kanske inte så bra miljömässigt. Man borde justera kvotplikten för elcer-tifikat uppåt. Det skulle inte kosta konsu-menterna så hemskt mycket.

Har du några synpunkter på energipolitiken?

– I stort sett tycker jag politikerna gjort rätt, man har fört en långsiktig politik på en fri marknad. Det bör man fortsätta med. Kvotplikten, som för närvarande lig-ger på 14,2 % ger med nuvarande mark-nadsandel för förnybart leverantören 17 öre per kWh. Beslutat har fattats om en höjning till 14,5 % år 2015 och 19,5 % till 2020. En kontrollstation år 2015 skall ta ställning till om den behöver höjas ytter-ligare. Nuvarande nivå, 14,2 %, innebär det att konsumenterna får betala ca 2,5 öre mer. Skulle man höja kvotplikten med ytterligare 10 öre påverkar det konsumen-terna med en höjning av elpriset på om-kring 2 öre, ett måttligt bidrag till en bra miljöpolitik.– Omvandlingen på energifronten är in-ternationell. Se bara på USA, tack vare skiffergasen har USA på bara ett par år gått från att vara stor importör av olja till att bli nettoexportör.– Kan man önska något av politiker och marknad så är det att det läggs till rätta för industrin. Sverige är oerhört export-beroende vilket gör att näringslivet måste ha bra villkor. Sedan kan vi hoppas på en långsiktig högkonjunktur. Europa måste börja fungera, Tyskland orkar inte ensamt agera draglok, avslutar Magnus Karlsson.

Carl Olov Persson


Ett energirikt livAtt hushålla med begränsade resurser d.v.s. ekonomi är inte bara väsentligt beträffande pengar. Ekonomi är att ta tillvara resurser på ett långsiktigt bra sätt. Att spara är att få en reell avkastning på en investering. Enkelt!

1994 köpte jag och min kompanjon, vårt första hus tillsammans. Det visade sig bli ett gott samarbete som varar fortfarande. Vi kände igen varandra i vårt sätt att tän-ka. ”Det ska inte gå fort att tjäna pengar” och varje insparad krona är kvar i plånbo-ken eller på bankkontot. Därför ligger det t.ex. sammanlagt 68 kvm solfångare på mina hustak.

Under 90-talet hamnade ett flertal hyres-fastigheter på marknaden efter den turbu-lenta period där politiker manipulerat med instrumenten, först med kraftiga räntesub-ventioner och släppta kreditrestriktioner under 80-talet och sedan genom att på kort tid ändra spelreglerna genom att snabbt trappa ner subventionerna. För många hy-resfastigheter byggda under 80-talets sista år och 90-talets första år innebar det att halva bruttointäkten försvann på kort tid. Räntorna var däremot bundna på både 5 och 10 år på nivåer som vi inte kan föreställa oss längre. Det resulterade i konkurser och exekutiva försäljningar. Inte många ville eller kunde köpa längre efter den pärsen. Priserna blev därefter och vi lyckades köpa ytterligare några fastigheter.

2001 köpte vi vår första lilla vatten-kraftstation. 2x 80 kW, byggd 1909 med ena generatorn bortmonterad. Vilken fantastisk investering 1909! Nästan 100 år gammal teknik och fullt fungerande. Efter upprustning och modernisering be-hövde inte längre infasning på nätet ske med spakbrytare efter varje elavbrott. Vi hade också en bonuspeng från staten på 9 öre per kWh förutom elpriset.

Under 2000-talet minskade räntekost-naden och ersattes för fastigheterna av ökande uppvärmningskostnader. Lägen-hetsuthyrningen började likna välgören-het igen. Det behövdes inte så omfattande räkneoperationer för att inse att i den mån oljan för uppvärmning kunde ersättas med pellets sparades avsevärda belopp. Oljebrännarna åkte ut och pelletsbränna-re åkte in i gamla oljepannor. Oljetankar skars ned och ersattes av uppsnickrade bulkförråd. Det doftade gott i pannrum-men och askan var inte längre svart och klibbig. Bara fördelar? Nja, det var si och så med driftsäkerheten. Hopprep och yl-lestrumpor fick delas ut till hyresgästerna och själv funderade jag ibland på att flytta

ner sängen i pannrummet… Ofta berodde driftstörningar på dålig kvalité på pellet-sen, mera spån än små fina stavar. Brän-narna var kanske inte heller några under av kvalité och sofistikerad teknik. Men kostnaden minskade och goodwillvärdet ska inte föraktas. Tekniken har utvecklats med åren och den nya 80-kW-pannan med integrerad brännare som jag monterade in i höstas upplevs som en sofistikerad, mo-dern sportbil jämfört med den gamla som var mera som en Morris 1100 -64.

Under 2000 talets växte ”vattenkrafts-sektionen” med ytterligare två lite större stationer och elpriserna gick åt rätt håll, d.v.s. uppåt. Vi fick sätta oss in i det nya marknadsstyrda (?) subventionssystemet med elcertifikat. Hur pålitligt var/är det?

Den 24 september 2007 hände det ”gre-jer” igen. Oväntat och överraskande blev vi erbjudna att köpa ytterligare tre (för oss) större kraftstationer. En för stor af-fär för oss men vi var rätt ”sugna” att på något sätt göra affär. Fort skulle det gå också. Handpenning inom en vecka och slutbetalning inom en månad. Telefoner gick varma till släkt och vänner. Intres-

Västmanlands Energiförening besöker Hagby Kraftverk, en av ägarna, Gunnar Öberg längst fram till h. Foto: Nils Larsson

Stefan Springmann, Hallstahammar, fotograferar Hagaby kraftverk.

VATT

ENKR

AFT


set var stort och pengar sattes in på det nyöppnade kontot. Vi använde oss alltså av något som var så modernt att det har fått ett namn först nu. Folkfinansiering! Vem kan påstå att det är nytt? Hemma i byn åstadkom man gemensamt allt från djupborrad vattenbrunn till en stor ”pär-källare” (norrländska för potatiskällare) och skogsbilvägar under -50 -60-talet. Och det är väl trevligt att fenomenet nu fått ett modernt namn. Crowdfunding är ett ännu finare namn på företeelsen och då behöver man inte ens känna dem man ber om pengar. Man bara berättar om sin idé på en internet-sida och har man tur får man ihop de pengar man behöver. Fan-tastiskt! Extra bra om man inte har några vänner…

Banken fick låna ut halva köpeskil-lingen och den andra halvan täcktes av de pengar som kommit in från de 40 blivande aktieägarna. Aktierna fördelades i pro-portion till insatserna. Bolaget bildades och ”bitarna” föll på plats överraskande smidigt. 2008 och 2009 var härliga år för vårt bolag med höga elpriser och god vat-tentillgång. Varje år bjuds delägarna in till bolagsstämma och ”arbetshelg”. Då får vi tillfälle att träffas och ha trevligt samti-

digt som en hel del un-derhåll, allt från måleri-arbeten till städning och röjning blir gjort. 2010 fick vi ett haveri som ledde fram till beslutet att bygga om den största stationen av

de tre för förnyad certifikatsperiod. För att bli godkända för detta krävs att statio-nen renoveras till motsvarande nyskick. Efter omfattande planering och upphand-ling inleddes arbetet efter vårsäsongen 2011 med förhoppning om återstart under hösten. Så blev det inte. Då det nya 5 ton tunga löphjulet (turbinen) skulle firas ner genom schaktet de dryga 20 metrarna släppte lyftstroppen och det föll… , så det tog drygt ett halvt år till innan stationen kunde återstartas. Efter noggrant trös-kande genom Energimyndighetens kvar-nar har vi också blivit registrerade för en ny, 15-årig certifikatsperiod. Nu tuffar vårt bolag på stabilt igen även om både elpriser

och certifikatpriser inte är så höga. Det blir spännande att se hur framtiden blir.

Våra investeringar har i regel varit be-tingade av ett ekonomiskt övervägande. De har alltid haft en förankring i ett mil-jötänkande i form av energibesparing och/eller miljövänlig energiproduktion. Ibland har en intuitiv känsla av vad som är rätt fått styra våra beslut. Det har visat sig vara en fungerande, förnuftig strategi. Det som genom åren upprepade gånger ställt till det för oss är de oförutsebara förändringar som oftast skapats av poli-tiska aktioner. Olika typer av subventions- och sanktionssystem som ofta förändras snabbt och oväntat har ställt till det för oss. Räntebidragssystemet är ett exempel. In-vesteringsbidrag till solfångare, solceller och elbilar är andra exempel. Ena gången får man ett betydelsefullt bidrag och nästa gång är pengarna slut eller reglerna änd-rade. Komplicerade så kallat marknads-styrda system som elcertifikatsystemet och handelssystemet för utsläppsrätter beter sig nyckfullt och ger osäkra underlag för att kunna göra sunda investeringar.

Vattenverksamhetsutredningen som det skrivits så mycket om har lagt en död hand på allt som berör vattenkraft. Påla-gor som den chockartade höjningen av taxeringsvärdena och därmed fastighets-skatten för vattenkraftstationer är ytter-ligare ett exempel på en förändring som grundar sig på kortsiktiga politiska beslut.

En politiker bör ha som riktpunkt att fatta sådana beslut att resurser hamnar där de gör mest nytta i stället för att alltid försöka få in så mycket pengar som möj-ligt till staten. Oseriösa företag söker sig ofta till verksamheter där staten skapat spelregler som ger utrymme för fiffel. Där-för måste alla beslut om förändringar ske med ytterligt stor försiktighet. Kompli-cerade regelsystem bör undvikas liksom omfattande rapporterings- och kontroll-system. Det sitter ju alltid en (välbetald?) byråkrat hos myndigheten medan entre-prenören/rapportören inte får in en krona under den tid hen sitter vid skrivbordet.

Just nu väntar vi på vad som händer med elcertifikatsystemet efter 2015. Kommer det att fortsätta eller ersättas av något helt nytt? Hur kommer det att påverka oss?

Och vi jobbar vidare i en föränderlig värld där besparingar alltid är en trygg investering.

Gunnar Ö[email protected]

Delägarna till OKG får bära förlusterna för dåligt fungerande kärnkraftEn av delägarna till OKG, Karlstads Kommun, äger 2.13 % av OKG-gruppens aktier. Finansinspektören på kommu-nen, Per Björkengren, prognosticerar för år 2014 en förlust på kärnkraftselen från OKG på 20 miljoner kronor.

I det avtal som upprättats mellan OKG och delägarna förbinder sig delägarna att köpa energi motsvarande ägarandel och att betala ett pris som motsvarar full kost-nadstäckning. Eventuella förluster flyttas således över från OKG till delägarna.

I så fall, om Karlstads Energi äger 2,13 % av OKG och det ger upphov till en förlust på 20 Mkr måste ägarnas totala förlust ligga på omkring 1 miljard, en bra affär för OKG men en dålig affär för delägarna.

Med hjälp av siffrorna från Karlstad kan vem som helst räkna fram hur stora förluster övriga delägare tvingas bära. OKG ägs till 54,5 % av EON Kärnkraft Sverige AB och till 45,5 % av Fortum Sweden AB.

Eon vill avyttra kärnkraftenEon flaggar för försäljning av ägandet i svensk kärnkraft, men vem vill ta över, knappast Vattenfall? Vattenfalls nya VD tar sig nog i akt. För hans del räcker det nog med städningsarbetet efter företa-gets tidigare urusla affärer. Någon pen-sionsfond? knappast, AP-fonderna vill nog inte förknippas med miljöskadlig verksamhet och tackar säkert nej till för-lustaffärer.

Ägarna kan nog inte räkna med att få håva in pengar genom försäljning I stäl-let handlar det nog om att leta med ljus och lykta efter någon som tar över till en rimlig penning.

Carl Olov Persson

KÄR

NKR

AFT

”Olika typer av subventions- och sanktionssystem som ofta förändras snabbt och oväntat har ställt till det för oss.”


SERO under förvandlingDåtid – nutid –framtid

Dåtiden kan vi inte påverka men berätta om. Tyvärr är det lätt att bli så mångordig att ingen längre vill lyssna men låt oss i alla fall ge några axplock från 35 år Med SERO.

Det började på 1970-talet. Oljekrisen slog till och Sverige måste spara energi. I Väst-manland, med koncentration till Köping och Arboga hölls ett 40-tal studiecirklar. Kjell Anderssons SPARA ENERGI – SE OM DIN BOSTAD användes som studiemate-rial. Eftersom, cirkelledarna träffades ganska ofta resulterade det i att Väst-

manlands Energiförening bildades, i juni 1978.

Energiskog – ordförande Olof Karlssons idé

På 70-talet togs inte skogsbränslet till vara som nu för tiden. Att odla snabbväxande löv - salix, som energiskog blev ett gång-bart alternativ, men för att utveckla salix-

odlingen krävdes forskning och försöks-odlingar och tillgång till lämplig mark. Köpings kommun ägde ett område på 40 hektar sankmark där man deponerat muddermassor från fördjupning av ham-ninloppet. Kommunen ställde upp och Skogshögskolan, senare SLU, efter sam-manslagningen, arrenderade marken på

Finsk björk med vackert ådrat virke, planterad på Malmön 1987. Foto: Olof Karlsson

SER

O


ett skogsavtal. Aktiva i Västmanlands En-ergiförening, med idésprutan och arbets-myran Olof Karlsson i spetsen lyckades få till stånd en försöksstation för odling av energiskog. Den växte sedan till att bli Eu-ropas största.

Arrendeavtalet utformades så att Kom-munen upplät marken gratis mot att markägaren fick virket vid avverkningen. Redan efter två år skördades sticklingar för 500 000 kronor. Efter avdrag för av-verkningskostnader på 100 000 kronor erbjöds kommunen i enlighet med avtalet att få 400 000 kronor. Det gick politik i frå-gan vilket gjorde att kommunen tackade nej till erbjudandet. I stället utformades ett nytt retroaktivt kontrakt på jordbruks-arrende, där arrendet sattes till 12 000 kronor per år. Överskottet från skörden tillföll forskningsprojektet.

Solfångarbyggen

Solfångare för att värma vatten intresse-rade entusiasterna. Serietillverkning av solfångare låg i sin linda så att köpa fär-diga solfångare var en dyr historia. Det gjorde att intresset för egentillverkning blomstrade.

Några intresserade slog sig samman för att utveckla tillverkningen. Det började med några teorikvällar där deltagarna fick rita och kostnadsberäkna. Man hyrde in sig i någon verkstadslokal, köpte mate-rial tillsammans, lödde samman solfång-arna och hjälptes åt att montera upp dem.

En ekonomisk förening, Svenska Sol-gruppen, startade, som fick i uppgift att samordna inköp för att få lägre priser. Svenska Solgruppen producerade sedan en handbok för självbyggare: Solvärme i vårt hus.

Solfångare för torkning av spannmål

Att torka spannmål kräver mycket energi. En metod utvecklades som gjorde att man kunde förvärma luften i en luftsolfånga-re. Taket på sädesmagasinet försågs med s.k. asfaboard, en porös asfaltbehandlad skiva, eller målades svart. 20 cm över den svarta ytan monterades korrugerad glasfiberarmerad plast. Luft som togs in vid takfoten värmdes på vägen mot tak-nocken och pressades sedan med hjälp av en fläkt underifrån genom spannmålen. Samma teknik används också vid skull-torkning av hö. Torktiden halverades och mycket energi sparades in. Många lant-brukare i Västra Mälardalen byggde luft-solfångare.

SERO bildas

Västmanlands Energiförening växte snabbt och många medlemmar från an-gränsande län, Södermanland och Öre-bro anslöt sig. Det gjorde att medlem-marna i de olika länen kunde bilda egna länsföreningar. Då uppstod behovet av en riksförening, som representerade de nya föreningarna. SERO, Sveriges Ener-giföreningars Riksorganisation bildades 1980.

Åke Thulin från Sala blev föreningens första ordförande. När Thulin år 1983 av-led utsågs Olof Karlsson att sköta klubban, och år 2006 var det Christer Söderbergs tur att ta över. År 2012 tog nuvarande ord-förande Göran Bryntse över ledningsan-svaret.

SERO uträttar

Småskalig vattenkraft

De små vattenkraftverken var fram till mitten av 80-talet utsatta för elbolagens godtycke. Ofta kunde det låta så här: ”Du får 4 öre/kWh för Din el, accepterar Du inte det priset kopplar vi bort Ditt kraft-verk från nätet.” SERO uppvaktade reger-ingen och beskrev det orimliga i situatio-nen vilket gjorde att regeringen år 1986 ändrade i lagstiftningen. Den nya lagstift-ningen stipulerade; 1. Mottagningsplikt för det elbolag som

hade koncession i området där kraft-verket var beläget.

2. Elbolagen måste betala samma pris på

Förvuxen Salix på Malmöns forskningsstation i Köping blir rena djungeln och ett paradis för små och stora fåglar. Foto: Olof Karlsson

SER

O


el till småkraftverk som för övriga in-köpa.

3. I ärenden som rörde småskalig vat-ten- och vindkraft utökades prövnings-nämnden med två företrädare från SERO.

4. Prövningsnämndens beslut kunde inte överklagas. Prövningsnämnden upp-hörde 1996 och ersattes 1997 av nyin-rättade Energimyndighetens Nätavdel-ning.

SERO påverkade - planerad skatt på el från vattenkraften mildrades

1982 planerades en kraftig höjning av elskatten från vattenkraft, detta för att motverka övervinster. Om höjningen ge-nomförts hade det fått stora ekonomiska konsekvenser för de små kraftverken. Genom att lägga fram ett gediget fakta-material lyckades SERO och Småkraftver-kens Riksförening få ett undantag för de små kraftverken och samtidigt få gränsen för småskaligt höjd från 100 till 1500 kW. Skatten, 2 öre/kWh, kom från 1983 enbart att beröra vattenkraftverk över 1 500 kW.

Svensk Vattenkraftförening

Samtidigt med SERO bildades 1980 Små-kraftverkens Riksförening, SRF (idag Svensk Vattenkraftförening). Då det i båda föreningarna ansågs att Sverige var för litet för två föreningar som främjar småskalig vattenkraft slogs, år 1983, SRF samman med SERO:s vattenkraftsektion. Den småskaliga vattenkraften har sedan dess vuxit starkt och idag är SVAF en fri-stående förening som samarbetar med SERO i vissa frågor.

Svensk Vindkraftförening bildas

År 1986 arrangerade Gerlesborgsskolan i Bohuslän en utställning, ”Vindens Kraft” där konstnärer och tekniker tillsammans skapade en fascinerande bild av vindkraf-ten.

I samband med invigningen inbjöds SERO att delta i start av en svensk vind-kraftförening, som blev ytterligare en sek-tion inom SERO-familjen. En drivande kraft i arrangerade av utställningen och bil-dandet av föreningen var Ann Wennberg, som även blev vice ordförande i föreningen. Utställningen Vindens kraft turnerade se-dan runt i Sverige och visades även på Jyl-land och i Haag. Senare fanns den uppställd på SERO:s energicentrum i Grönhögen på Gotland. När Grönhögen avvecklades tog Högskolan på Gotland över den.

Svensk Vindkraftförenings första ord-förande blev Bengt Simmingsköld, senare VD för Eolus Vind AB. Han efterträddes av Lennart Blomgren, VD i Agrivind AB, som var ordförande i 13 år.

Vindrådgivare och investeringsbidrag1990 beslutade Statens Energiverk att

anslå medel till SERO för att inrätta två halvtidstjänster som vindrådgivare. Inne-havare av tjänsterna blev Bengt Simming-sköld och Olof Karlsson.

Ett första resultat av deras arbete blev uppvakningar av riksdag, regering och myndigheter, som resulterade i 25% investe-ringsbidrag till nya vindkraftverk. Det träd-de i kraft den 1 juli 1991. Låga elpriser gjorde att intresset för nya vindkraftverk ändå svalnade. Fortsatta uppvaktningar gjorde att bidragsnivån år 1993 höjdes till 35%.

De högre investeringsbidragen räckte ändå inte till för att göra investeringar lönsamma. Någon form av driftbidrag be-hövdes också. Då utformade Olof Karlsson ett förslag på miljöbonus, administrerad via skattesystemet. Storleken på bonusen skulle vara lika hög som elskatten och ut-betalning skulle ske via det elbolag som köpte elen från kraftverket. Förslaget an-togs av riksdagen och miljöbonusen har haft en avgörande betydelse för utbyggna-den av svensk vindkraft.

Elcertifikat

Den första maj 2003 lagstiftades om el-certifikat, ett nytt kompensationssystem

för förnybar energi. För varje MWh el som produceras i en godkänd anläggning till-delades kraftverket ett certifikat som sätts in på ett konto hos Svenska Kraftnät. Däri-från kunde sedan ägaren sälja dem vidare till någon elhandlare som behöver köpa dem för att uppfylla sin kvotplikt.

Det ekonomiska utfallet för producen-terna av elcertifikaten blev över förvän-tan. Tyvärr råder f.n. stor osäkerhet om certifikatens framtida prisnivåer. Anled-ningen är att produktionen av elcertifikat åren fram t.o.m. 2012 kraftigt överstiger avgången i form av annulleringar. Över-skottet har lett till ett kraftigt prisfall och garanterat lägstapris saknas. Systemet kommer att ses över vid en kontrollstation 2015.

Gemensamt utbud av el och elcertifikat

Hösten 2003 erbjöd SERO samtliga kraft-verksägare i SVAF och SVIF att delta i ett gemensamt utbud av medlemmarnas el och certifikat. Cirka 500 önskade delta. Med ett samlat utbud på 0,4 TWh kontak-tades 137 elhandelsbolag med förfrågan om vad de ville betala. Ett tiotal svarade och tre av dem, Östkraft, numera Bixia, Plusenergi, nu DinEl samt Kraft och Kul-tur valdes ut. Ett ramavtal upprättades där villkoren fastställdes om villkor för individuella avtal mellan producenter och elköpare.

Nästa steg blev att informera de produ-center som anmält intresse att delta så att

ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGI och med att Birgit avgick med pension siste november har hennes arbetsuppgifter fördelats mellan föreningens medlemmar.

STYRELSEN HAR BESLUTAT OM FÖLJANDE UPPDELNING;

Telefon och e-post; Göran Bryntse tar över ansvaret. Nuvarande telefonnummer med abonnemang (0221-824 22) som är möjligt att fjärrstyra behålls. Mailadressen [email protected] går till Ledningsgruppen.Ekonomi, redovisning, medlemsregister/medlemshantering och post; Peter Danielsson ansvarar för detta plus hanteringen av insamling och sammanställning till utskicksre-gistret.Tidningen; Redaktionsrådet fortsätter som tidigare med Carl Olov Persson som redak-tör assisterad av Olof Karlsson. Birgit Ek ingår delvis - på distans – bl.a. med val av bilder.Annonsförsäljningen; tas över av Carl Olov Persson och Olof Karlsson.Sten Malmström tar hand om överupplaga av tidningen, som kan rekvireras från honom.För den som önskar extra tidningar för utdelning vid mässor m.m. kan beställning gö-ras till Peter Danielsson som meddelar detta till tryckeriet som ombesörjer utskicket.Hemsida och Facebook; Birgit tar fortsatt ansvar för uppdateringar.

SER

O


de kunde teckna egna avtal med något av de tre bolagen i enlighet med de ramav-tal som SERO förhandlat fram. Cirka 400 kraftverksägare tecknade SERO-avtal och tillförsäkrades därmed de högsta priser marknaden kunde erbjuda.

Utöver goda villkor har SERO-avtalen också fungerat som riktmärke för andra elbolag att närma sig i sin budgivning.

Varumärket SERO-el®

För att märka ut miljövänlig el från SERO:s medlemmars vind och vatten-kraftverk sökte och beviljades SERO om att få använda varumärket SERO-el®. Medlemmar som betalat sina avgifter till SERO, SVAF eller SVIF, får elcertifikat och driver därefter sina kraftverk enligt gällande tillstånd och får automatiskt licens att sälja sin el under SERO:s varu-märke.

Elhandelsbolag som SERO har ramav-tal med, har samtidigt fått licens att sälja elen de köpt från våra licensierade pro-ducenter och kan då ta ut ett merpris för förnyelsebar elenergi. Producenterna får del av detta genom ett lägre/inget avdrag på producentpriset. Våra producenter fick ersättning för mervärdet av att producera förnybar el i samarbete med SERO. SERO-licenser är nu ersatta av Ursprungsgaran-tier, UG.

Utredningar och remisser

SERO har varit och är representerat i en lång rad utredningar. Den mest omfat-tande var Energikommissionen år 1994-95 där SERO hade två representanter i expertgrupperna. Christer Söderberg har medverkat i flera utredningar. Walter Johansson, Jan-Åke Jacobson och Olof Karlsson har deltagit i några utredningar.

Genom åren har SERO utsetts att besva-ra ett stort antal remisser från regeringen. SERO har ofta kunnat lämna remissvaren tillsammans med SVAF och SVIF. Olof Karlsson har fungerat som samordnare av remissvaren. Christer Söderberg, Jan-Åke Jacobson, Walter Johansson, Gunnar Gru-sell med flera har deltagit i utformandet av svaren.

Roland Davidsson har svarat för flera omfattande remissvar vad gäller kärn-avfall och Göran Bryntse för remisser om energieffektivisering. Peter Davidsson, Göran Bryntse och Sven Bernesson har ansvarat för SERO:s relationer mot EU.

Historiken utformad av Olof Karlsson

DÅTID BLIR NUTID. I nutiden är man mitt i skeendet, dåtid, nutid och framtid möts. Nutiden blir utan dröjsmål dåtid men det är under den korta tiden vi har möjlighet att påverka för en bättre framtid.

Just nu står SERO inför stora föränd-ringar. Birgit Ek, som varit en samman-hållande kraft på kansliet avgår med pension och hennes uppgift kommer att fördelas mellan flera av föreningens med-lemmar. (Se porträtt av Birgit på annan plats i tidningen!)

SERO framtid. Det verkligt svåra är att se in i framtiden, det som inte hänt. Vad kan det vi planerar i nutid ge för framtida resultat?

Vi kan konstatera att det behövs krafter som arbetar för det SERO arbetat för - men blir det SERO - finns det andra vägar att gå. Det är ingen lätt uppgift att som frivillig ideell organisation möta ekonomiskt starka oligopol, som har förmögenheter och resul-tat på miljardnivåer som de kan använda i strävandet att förverkliga sina affärsidéer.

Den vakthållning SERO står för behö-ver fortleva, men hur ser förutsättning-arna ut för att SERO skall klara av att fort-sätta kampen och helst stå i spetsen för arbetet. För ett klara ett fortsatt uthålligt arbete krävs • Att kreativiteten ges utrymme i en fung-

erande bra organisation.• Att fler kan lockas till engagemang ge-

nom SERO• Att det sker en kontinuerlig föryngring,

naturen ser till att det motsatta sker.

Några axplock ur SERO:s verksamhetsplan för 2015.

Föreningen skall aktivt arbeta för en am-bitiös och långsiktig satsning på förnybar energi och energieffektiviseringar i Sve-rige. SERO har som övergripande mål att Sveriges energianvändning år 2020 ska till 70 % baseras på förnybar energi, minst 90 % 2030 och till 100 % år 2050.

För att nå dessa mål ska följande strate-gier användas;• Aktiv opinionsbildning i alla typer av

media i syfte att skapa långsiktigt håll-bara förutsättningar för utvecklingen av förnybar energi och energieffektivi-seringar

• Sprida kunskap om de förnybara ener-gialternativens fördelar

• Öka antalet direktmedlemmar genom aktiv medlemsvärvning

• Arbeta för nya regionala underavdel-ningar i alla delar av Sverige

• Aktivt samarbeta med organisationer som har liknande verksamhetsmål. SERO vill ha bra samarbete med SVIF, SVAF, Föreningen 100 % förnybart, SVEBIO, Svensk Solenergi, Energirådgivarna, Grö-na bilister, WWF, SNF, Greenpeace m.fl.

• Arbeta aktivt inom området Egen El, bl. a. genom en arbetsgrupp

• Utveckla sektionen för Biokol.• Intensifiera opinionsbildningen genom

fler debattartiklar o d• Ordna informationsmöten om förnybar

energi och energieffektiviseringar re-gionalt och centralt, bl. a. i Riksdagen

• Öka spridningen av vår tidning Förny-bar energi & Energieffektiviseringar, som vi vill se utvecklas till en viktig opinionsbildande tidning, som ska nå längre ut än tidigare.

• Uppvakta regeringen, oppositionen och Energimyndigheten med krav på för-bättrade villkor för förnybar energi och energieffektiviseringar

• Fortsätta bedriva SEROs internationel-la arbete inom bl. a. EREF och Keep on Track samt stödja internationella kon-takter med andra NGOs inom främst EU

• Hemsidan ska göras mer aktiv och in-teraktiv så att SEROs tillgänglighet för omvärlden ökar

• Regelbundet återkommande artiklar och analyser av styrelsemedlemmar ska införas på hemsidan och bloggen ska bli mer aktiv

• Inom styrelsen ska arbetsgrupper ar-beta med olika inriktningar mot en håll-bar energiförsörjning.

• Förbättra SEROs ekonomi bl a genom ansökningar av projektmedel med in-riktning mot bl a en hållbar energiför-sörjning och internationellt samarbete

• Arrangera energiseminarier på Högsko-lor och Universitet

• Uppvakta Energikommissionen• Fortsätta samarbetet med Baltikum,

Ukraina och Sydafrika• Skriva remisser på statliga energiutred-

ningar• Bevaka kärnavfallsfrågan och kärn-

kraftsfrågor aktivt• Utveckla vår fordonsbränslepolitik• Skicka pressmeddelanden regelbundet,

minst en gång i månaden

Förnybar Energi och Energieffektivise-ring kan bara konstatera att genomföran-det av SERO:s målsättningar kräver bra organisation och ett stort engagemang från många.

SER

O


Det börjar bli bråttom– vi måste vara i hamn 2041 !Kärnkraften desarmeras och de förnybara energislagen vinner mark. Energieffektivisering har gigantisk potential och som lite lök på laxen finns det stora möjligheter att använda vårt välutbyggda el-nät på ett smart sätt. Det har ju i lite olika sammanhang talats om dukade bord i våra lador och är det något som ligger framdukat nu så är det definitivt möjligheterna att på ett ansvarstagande och konkurrenskraftigt sätt ställa om till en hållbar och förnybar energiförsörjning.

Vi är många som aldrig tvekat kring detta. Alla vi som oförtrutet arbetat med och för den förnybara energin. Jag gjorde min för-sta bekantskap redan 1980 när jag under mitt sista gymnasieår gjorde ett special-arbete om de förnybara energislagen. Det blev ju inte bättre än att jag fastnade i den förvissningen och i princip vigt hela mitt yrkesverksamma liv i solenergins tjänst. Men redan då, som nittonåring, fanns det en övertygelse om att den förnybara ener-gin inte var frågan utan svaret. En förny-bar energiförsörjning måste av rent sunt förnuft vara det ända hållbara och inget annat. Det säger ju ordet i sig själv.

Det är dock inte förrän nu under senare år som jag insett att jag sannolikt kommer att få uppleva en dag med 100 % förnybar energiförsörjning, under förutsättning att jag nu får komma upp i den medelålder som vi Halländska män gör. Tillväxttak-ten av den förnybara energin i Sverige är enastående. Redan 2012 kom vi upp i det 50 %-iga mål som EU satt till Sverige att nå till år 2020. Och nu är det bara att höja må-len. Det fina med den förnybara energin är ju att den aldrig tar slut. Den bara finns där, i ett oändligt flöde, år från år och utan risk att det dukade bordet ska ta slut.

Så nu gäller det att stega in i ladorna och se vad det finns för tillgångar och hur dessa kan användas på ett smart sätt. Idag talas det om noll-energihus och plusen-ergihus, det låter onekligen lovande. Att våra huskroppar kan förses med solfång-are och solceller för att kunna producera mer värme och el än vad huskroppen på årsbasis behöver. Det gäller bara att först och främst minimera behovet av tillförd energi och sedan hitta en balans mellan tillgång och behov. Och det behöver inte vara någon utopi om vi börjar använda våra fjärrvärme- och elnät på ett smart sätt. Smarta nät är det för övrigt många som talar om nu, och även inom det här

teknikområdet ligger Sve-rige i framkant.

Det var någon som sa att det behövs en plan och det är väl precis vad det är frågan om. Resurserna har vi både i biobränsle, vindkraft, solenergi och kommande energiteknik som till exempel vågen-ergi. Vinden och solen är gratis och i sin omvand-lingsfas helt miljö- och klimatneutrala. Biobräns-letillgångarna är enorma och kan utvinnas i mångt större omfattning än idag. Och de här energislagen generar tillväxt och välfärd. Energiomställningen hjäl-per dessutom till att skapa sysselsättning, såväl regionalt som lokalt, i hela vårt av-långa land.

Som om inte det vore nog. Energief-fektiviseringen ligger i sin linda. Teknik-utvecklingen går rasande fort. Tänker på belysning, cirkulationspumpar, fläktar och annan utrustning som vi utnyttjar stora de-lar av året. För nu inte tala om all den ener-gieffektivisering som vi kan uppnå genom bättre reglering och styrning. Jag är över-tygad om att vi bara är i början av en ut-veckling som kan göra mer än underverk.

Sedan har vi annan spännande teknik som börjar se dagens ljus. Intresset för so-lel sprider sig som en löpeld i samhället. Kommuner investerar flitigt. Lantbruks-sektorn har plötsligt börjar se helt nya an-vändningsområden för sina stora takytor. För att nu inte tala om alla villaägare som vill ta ett större ansvar för sin energiför-sörjning. Inte bara för att producera el till sina bostäder. Nu är det många som ser möjligheter att byta bränsle i sina fordon. Det är skillnad att tanka bilen med solel till en kostnad av cirka en krona än att

behöva köpa bensin för dryga tian. Och äntligen börjar bilindustrin haka på. Nu kan vi köpa elbilar med räckvidder upp till 50 mil och har vi bråttom gör dom 0 – 100 km/h på dryga tre sekunder. Fort ska det gå och fort går det! Med det är inte bara prestandan som är intressant. Nu vankas det nya former av skatteåterbäring. De nya vassaste elbilarnas batterikapacitet kan ladda in 85 kWh. Eftersom jag kan ladda gratis i de kommunala laddstolpar-na nere på Falkenbergs Torg är det bara att vända åter med de inladdade kWh och vända på processen hemma och på så sätt kunna använda elen i mitt hus…det kallar jag grön skatteåterbäring!

Sverige har tillräckligt med flödande energi och vi har tekniken att kunna om-vandla den till såväl värme som el och även till bränsle till våra fordon. Det som krävs är en tydlig och långsiktig färdplan för att det ska kunna bli verklighet. Och det börjar bli bråttom. Jag fyller 80 år 2041 och genomsnittsåldern för en Halländsk man är 79,72 år!

Lars Andrénwww.drivkraft.nu

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


Ett besök på Sveriges förnämsta bilmuseumDen 22 november höll SERO:s styrelse sitt sista möte på kansliet i Köping, kansliet har därefter flyttat till Kristinehamn.För att göra något extra vid detta möte beslöt vi att göra ett besök på Sveriges kanske mest intressanta fordonsmuseum, Bil- och Tek-nikhistoriska Sällskapet i Köping. Jag hade initierat detta eftersom där finns en mycket välrenoverad Cadillac 1929, jag hade ansvaret för slutrenoveringen av denna fina bil.

Besöket gav upphov till en del funderingar kring energi och fordon. Motorerna i bilar för 80-90 år sedan hade ofta en slagvolym på 4-6 liter, utvecklade 70-100 hkr och drog bortåt 2,5 liter per mil. Men ben-sinen kostade nästan ingenting, fortfa-rande omkring 1960 var literpriset runt 75 öre! Något behov av energieffektivisering förelåg inte och att oljekällorna kunde sina fanns inte på kartan, man hittade ju hela tiden nya källor.

Klimathotet var ett okänt begrepp, vis-serligen hade vår nobelpristagare Svante Ahrrenius redan 1897 varnat för att ökan-de utsläpp av koldioxid skulle höja jordens medeltemperatur, men han fick ju många belackare för sina teorier. Utvecklingen av bilmotorn har därefter sannerligen gått framåt. Dagens bilmotorer är ofta på 1-1,5 liter slagvolym, utvecklar 100-150hkr och drar 0,5 liter per mil, Samtidigt har topp-farten på bilarna mer än fördubblats till nära 200 km/h. Vilken utveckling!

Men är verkligen förbränningsmotorn den mest optimala för bilar, den har ju bara en verkningsgrad på 35 procent? Men det som anges är toppverkningsgraden vid en viss effekt nära den maximala, vid nor-mal marschfart är den högst 25 procent. En motor på 100 hkr använder enbart ca 20 hkr för sin framdrivning vid marschfart.

Verkningsgradsmässigt ligger elmotorn mycket bättre till med nära 90 procent och kan man producera elen med sol, vind eller vatten så blir förlusterna i form av värme mycket små liksom utsläppen av koldioxid.

Men så är det problemet med dyra bat-terier och kort räckvidd. Om det fanns en inbyggd tystgående förbränningsmotor med generator i elbilen på 10 hkr skulle man kunna förlänga räckvidden från 15 till omkring 40 mil med en bränsleför-brukning runt 0,1 liter per mil, vilket är ungefär vad den lilla förbränningsmotorn

drar. Detta kombinera miljöbilen med en långfärdsbil utan att den behöver fyllas med massor av batterier. Varför måste till-verkarna ha så stora el- och förbrännings-motorer i sina bilar? Det gör dem både dy-rare och törstigare, men det är en häftig acceleration .

Men, tillbaka till Cadillacen. Den ex-porterades från USA till Argentina som ny och efter ett skiftande liv gick den som taxi i Buenos Aires på 1980-talet. Där fanns en teknikhistoriskt intresserad svensk vid namn Kjell Rosenlund. Han var Scanias tekniske chef i Sydamerika. Kjell köpte Cadillacen och tog med den hem till Sverige som flyttbagage.

Kjell och jag har varit goda vänner se-dan slutet av 1950-talet och eftersom även jag har ett stort intresse för äldre bilar blev det mycket tekniksnack när vi träffades. Kjell renoverade Cadillacen minutiöst och utan kompromisser, men när cancern tog honom 2012 var den bara renoverad till

75 procent. Då lovade jag Kjells änka att ordna så att den blev slutrenoverad för att därefter kunna säljas. Några gamla erfar-na bilrenoverare anlitades för att slutföra renoveringen. Den skulle därefter över-lämnas till ägarinnan på hennes 80-års-dag den 4 maj i år.

Den blev färdig den 3 maj! Det blev en fin födelsedagspresent, beundrad av alla 83 deltagare på födelsedagskalaset.

Dagen därefter transporterades den till bilmuseet i Köping. Där intar den en cen-tral plats i det fina museet. Allt tal om att sälja den har upphört, nu är den en inte-grerad del av familjen Rosenlund.

Jag känner mig hedrad över uppdraget att få slutföra renoveringen av denna för-nämliga bil och rekommenderar alla som sommartid passerar Köping att ägna 1-2 timmar i denna fordonshistoriska värld.


SER

O


Enbart kallt och torrt väder kan få upp priserna på kort siktMarknadsanalys av Jacob Vive Munk och Sten Lillienau Neas Energy – från 5 december och baserad på då tillgänglig fakta.

Elpriset

Den direkt prispåverkande hydrologiska balansen ligger i skrivandes stund på -13,7 TWh under normalt. Nu pekar dock väder-prognoserna på något mer nederbördsrikt väder vilket förbättrar den hydrologiska balansen, vilket i sin tur trycker ned elpri-serna på kort sikt. Om vi däremot skulle se en övergång till ordentligt kallt och torrt väder kan det finnas möjligheter till kortsiktigt stigande priser. Effekten skulle förstärkas dels av att Ringhals 2 (865 MW) har fått ett förlängt servicestopp vilket gör att återstarten är framflyttad från decem-ber till slutet av januari och dels att vat-tenmagasinen är på samma låga nivåer som förra året så här års.

På längre sikt påverkas priserna fortsatt av pressade bränslepriser. I och med att OPEC nyligen beslutade att behålla pro-duktionsnivåerna oförändrade har olje-priset pressats ned under 70 USD/fat. Även om oljan sällan används till elproduktion blir det en spridningseffekt till priserna på gas och kol vilket i sin tur påverkar elpri-serna på längre sikt. Just nu är situationen i Ukraina något stabiliserad vilket gör att gaspriset påverkas mer av det ovanstående samt att det i stora delar av Europa än så länge ser ut att bli en mild vinter. Utsläpps-rätterna har ännu inte reagerat på de nå-got mer positiva tongångarna från FNs kli-matförhandlingar i Peru. Om man kan ta ytterligare steg framåt kan det dock få en påverkan uppåt på priserna vilket i sin tur snabbt slår igenom på elpriserna.

Elcertifikat

Under den senaste tiden har vi sett något sjunkande priser på elcertifikat. Under hösten har vindkraftsproduktionen gått från under normalt mot mer normala pro-duktionsnivåer. Normalt sett har mönst-ret varit att låga/normala produktionsni-våer på hösten inneburit stigande priser,

men det milda vädret har gett mindre elkonsumtion och därmed minskad efter-frågan. Det finns nu en risk för något fal-lande priser om det milda vädret håller i sig. Denna effekt kan förstärkas av att de som väntat på stigande priser ändå kan ha en vilja sälja före årsskiftet för att frigöra kapital inför årsbokslut.

Den svenska regeringskrisen kan också ha fått en viss psykologisk effekt på elcer-tifikatspriset. Men förslaget om kvothöj-ning vid kontrollstation 2015 är i grunden oberoende av vilken regering som sitter vid makten. Det är visserligen regeringen som i slutändan ska godkänna förslaget, men förslaget som sådant utgår ifrån vad Ener-gimyndigheten, och den norska motsvarig-heten NVE (Norges vassdrags- og energidi-rektorat), anser behöver göras för att vi ska nå det gemensamma målet på 26,4 TWh ny förnybar elproduktion. Däremot kan fram-tida regeringsbildningar få en påverkan på eventuella beslut om vad som ska ske med elcertifikatssystemet efter 2020 samt möj-liga ambitionshöjningar kopplat till det.

Rekommendation

Det finns i nuvarande situation ingen an-ledning att på kort sikt binda varken el eller elcertifikat. Om vi får en övergång till ordentlig kallt och nederbördsfattigt väder kan det däremot finnas anledning att titta på säkringar. För el skulle man i så fall titta på spannet kommande kvartal och kommande två helår. Anledningen är att vi kan få se ett ytterligare prisfall på el under kommande år på grund av de konti-nuerligt fallande bränslepriserna. När det gäller elcertifikaten pekar det mesta på att inte binda före nyåret. Däremot efter nyåret kan man möjligtvis titta på kortare säkringar beroende på väderutveckling-en. På längre sikt finns det lite som talar för att binda eftersom den framtida ökade kvotplikten borde ge stigande priser.

Agenda 21 med Eric Söderberg i spetsen satsar på nästa generationAgenda 21 i Västmanlands län satsar på att barn, ungdomar med föräldrar skall lära sig om förnybar energi och energibe-sparing i vardagen. Under projektnamnet ”Vett & Watt” sprider de på ett skämtsamt och medryckande sätt kunskap om led-lampor, induktionsugnar m.m. och re-kommenderar cykel i stället för bil.

Gycklargruppen Trix med Erik Klinga håller i en enmansshow om Vett & Watt. Här blandas fakta med roliga trix och hu-mor. Förbundet Agenda 21, som driver projektet, arbetar också med en barnbok, Youtube-filmer, reportage i tidningen Gröna Draken samt en checklista för ny-blivna föräldrar. Förbundet har också Vett & Watt-tema på det årliga ungdomstinget för hållbar utveckling där gymnasieelever från hela Västmanland deltar. Skolorna i länet får besök av Trix och Erik Klinga som på ett lättsamt sätt lär ungdomarna använ-da energieffektiv teknik. Vett & Watt dri-ver även studiecirklar anpassat för vuxna.

Eric Söderberg [email protected] och face-book.se/vettochwatt

Ur Bodil Jönssons bok, Tio år se-nare ”Sedan Riokonferensen 1992 och dess -Agenda 21-, en miljöhandlingsplan för 2000-talet…. Vi har nu haft …år på oss med Agenda 21 för att komma till rätta med miljöns utveckling utifrån ett medborgar-perspektiv. Att vi inte nått längre än vi gjort stämmer till eftertanke”.

Erik Klinga, Gyckelgruppen TrixMA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL


Rätt värmekälla minskar de miljöskadliga utsläppen från hus och hemDecembermörkret omsluter oss och kallare tider väntar. Det ställer krav på uppvärmning av våra hus och bostä-der, vilket står för 60 procent av hushållets energiförbrukning. Därför måste vi fråga oss vilka värmekällor kan minska de miljöskadliga utsläppen.

Förra sommaren valde Jan Holmqvist, ägare till en timrad stuga i Småland, att installera en luftvärmepump. Husets kon-struktion av timmerstockar gör stugan välisolerad och timret gör att värme lag-ras i väggarna. Tidigare värmdes huset med direktverkande el, vilket inte vare sig var ekonomiskt eller miljömässigt håll-bart.

Vi behövde få ner kostnaderna, elräk-ningar under de kalla vintermånader var oaceptabelt höga. Vår förhoppning var att kunna hålla huset hyfsat varmt vintertid och samtidigt kunna bo där sen höst och tidig vår, berättar Jan.

Skulle han göra det enkelt för sig och välja installetion av vanliga elradiatorer eller kunde en luftvärmepump vara ett alternativ? Jan var tveksam till om luft-värmepumpen kunde klara av att värma huset men valde ändå värmepumpen och det visade sig vara ett bra val. Den första vintern, i och för sig relativt varm, inne-bar inga problem. Pumpen, som under vintern skruvades ner till 16 grader gav bra komfortvärme, som vid behov kunde komplementeras med kakelugn och ved-spis.

Det svenska klimatet kräver uppvär-ming av bostaden stora delar av året, i Stockholmstrakten enbart under vin-terhalvåret, i Kiruna upp till nio av årets månader. Många privatpersoner resone-rar som Jan, miljöaspekten är viktig, men framför allt handlar det om att sänka kost-naderna för uppvärmningen.

Värmepumpstekniken som utvecklats under senare år har medfört en allt effek-tivare värmeproduktion. Hur miljövänlig installationen av värmepumpen blir be-ror till stor del på hur elen producerats.

Många elbolag erbjuder miljömärkt el, som vi kan välja i stället för konventionellt producerad el, och i dag finns teknik som möjliggör kombination värmepump och solfångare eller solel från det egna taket, vilket leder till allt grönare uppvärmning.

GreenMatch är en plattform där kon-sumenter finner information och kan an-söka om offerter på förnybara energikäl-lor. Genom sitt samarbete med utvalda leverantörer ger GreenMatch möjlighet för konsumenten att själv jämföra kvalitet och offerter på den produkt de är intresserade av. För mer information, besök www.green-match.se.

Karolina Örsta, skribent för GreenMatchKarolina Örsta.

Fläkten till värmepumpen, ytterligare en möbel.

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


Vedråvaran från skogsbranden i Västmanland som bränsle?Skogsbranden i Västmanland, den största i Sverige sedan femtiotalet, startade i slutet av juli 2014 i nordöstra delen av Surahammars kommun. Den ödelade 13 800 hektar skog och även flera byggnader. En person omkom i den våldsamma branden. Både stora och små skogsägare berördes av naturkatastrofen.

Elden förstörde mark- och fältskiktet, det vill säga mossor, lavar, bärris och buskar. Många träd brann upp, bara ett fåtal över-levde branden. Tallen klarade sig, tack vare sin tjocka bark bättre än gran och lövträd.

1000 hektar av den förstörda skogen ägdes av Svenska Kyrkan. Stiftsjägmäs-tare Erik Ling säger att förlusten är stor på många olika plan men återbeskogningen kommer att ske. Just nu blir vedråvaran från kyrkans skog timmer, stolpar och brännved. Brandskadat trä kan inte säljas till massaved eftersom industrin är käns-lig för sot.

I dagsläget har länsstyrelsen tagit be-slut att 5 000 hektar av den brandpåver-kade skogen blir naturreservat. Det finns förslag på att den övriga delen av brand-området kan flisas på plats och spridas ut på marken. Regeringen har även fattat beslut om två förordningar som lägger fokus på stöd till skogsägarna i det brand-härjade området i Västmanland. Stöden bidrar till att den energived som produ-ceras inom området i större utsträckning kan tas tillvara och ställas till samhällets förfogande.

Detta betyder att vedråvaran från skogsbranden i Västmanland kan använ-das som biobränsle eftersom dess vär-mevärde är jämförbart med vedens vär-mevärde. Man uppskattar att askhalten i materialet är hög och torrsubstanshalten är cirka 60 %. För att förebygga försäm-ringen av energiinnehållet i bränslet bor-de de skadade träden avverkas och lagras under skydd. Tack vare detta kan vedråva-ran förvaras i 3-5 år utan risk för att den förmultnar och torrsubstanshalten kan även stiga till 80 %. De kolnade delarna påverkas negativt av fukten och en biofilm bildas på ytan, vilket försämrar kvalitén i den potentiella brännbara energiråvaran. Om detta biobränsle ska användas bör av-

Stiftsjägmästare Erik Ling, fick se 1000 hektar av kyrkans skog nerbränd.

En bild av skogsbranden.

Karl Hedin, före branden.

BIO

ENER

GI


verkningen genomföras så fort som möj-ligt.

Mälarenergi i Västerås har svårt att ta emot brandskadad virke och använda den som bränsle i fjärrvärmesystemet i dags-läget. Fristående entreprenör och konsult åt Mälarenergi Per Erik Persson säger att situationen är komplicerad eftersom Mä-larenergi är bundet till avtal med sina bränsleleverantörer. Man uppskattat att tillgången på brandskadat trä som passar för eldning begränsad uppgår till omkring 1,6 TWh värmeenergi.

Jag har även haft kontakt med Karl Hedin, en av Sveriges största privata skogsägare, som förlorade inte mindre än 4000 hektar skog. Karl Hedin hoppas att det brandskadade virket kommer att användas i olika fjärrvärmeverk i lan-det. Han håller dialogen med fjärrvär-mebolag både i närheten och lite längre bort. Många avtal, som fjärrvärmebolag

har med sina bränsleleverantörer, går ut vid årsskiftet. Då blir det lättare för fjärrvärmebolag att ta emot bränsle från skogsbranden. (Vi återkommer med en

intervju där Karl Hedins verksamhet pre-senteras.)

Adriana Skaba, [email protected]

Adriana Skaba, som arbetar som värmeingenjör på Tekniska kontoret i Köpings kommun. Hon arbetar med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsvas tätorter. Tekniska kontoret är miljöcertifierat.

SERO i ÖstergötlandSERO, Sveriges Energiföreningars riksorganisation välkomnar nya föreningar, helst en i varje län. Under år 2014 har Smålands Energi-förening tagit form, ordförande där är Sten Malmström. I kön för nya föreningar står Östergötland där Mats Weinesson från Motala inbjuder alla som är intresserade av att bli med och starta Östergötlands Energiförening 2015 att kontakta honom.

Mats bildar en interimsstyrelse som sitter i ca 1 år fram tills det första årsmötet 2016 då den riktiga styrelsen väljs.

Mats har ett mångårigt engagemang för förnybar energi. Han är LRF-Sveriges re-presentant i Svensk Vindenergis styrelse, Sitter i Svensk Vindkraftförenings styrelse, tidigare regionstyrelsen i LRF Östergöt-land med ansvar för energi o klimatfrågor, markintrångsfrågor och politiska frågor.

Han driver jord och skogsbruk på Göta-la Gård i Motala, med både ekologisk och konventionell odling. På bondgården pla-nerar han för bygget av en spannmålstork med förnybar uppvärmning bl. a. annat förvärmd torkluft under solpaneler och flis. Han ligger i startgroparna för bygget av en solenergianläggning. I dag värmer han det som skall värmas med flis som tor-kats i egen flistork.

2015 ska även de flesta maskinerna på gården drivas av förnybart bränsle.

Mats gård med sina energisatsningar är även ett av LRF:s 25 framtidsföretag.Mats Weinesson nås på tfn 070-5218800

eller via e-post [email protected]: mats.weinesson.

SERO i Västra Götaland

I nästa nummer av Förnybar Energi och Energieffektivisering finns Västra Göta-land med som ett tema. Kjell Mott startar, på uppdrag av SERO ett arbete för bildan-de av en lokal SERO organisation i Västra Götaland.

Han har redan börjat, genom att;• Att lägga ut en antal av senaste numret

av förnybar energi på Ekocentrum.• Göra upp med CET om mer aktiv sam-

verkan mellan CET och SERO.• Att lägga ut ett större antal av nästa

nummer av tidningen på Ekocentrum. Det numret kommer att innehålla ar-tiklar på temat förnybar energi med koppling till utvecklingen i Västra Göta-land. Bl.a. kommer projektet ”vågkraft i Sotenäs/Lysekil” att ges utrymme i tid-ningen.

Nu söker Kjell Mott kontakter för analy-sera intresset för bildandet av en lokal

SERO-grupp i Västra Götaland. Hör av dig till mig säger Kjell.Telefon 031-24 86 80Orustgatan 18 E 414 74 Göteborge-post [email protected]

Mats Weinesson i vindkraftverket.


Innovativa förbättringar i vattenkraftverkTrots den pågående vattenverksamhetsutredningen som stoppar intresset för investeringar i små vattenkraftverk arbetar Lennart Wetterstad, Träbena kvarn vid Ätran nära Falköping, oförtrutet vidare med teknisk FoU. Lennart är även engagerad i SVAF och fick skattemyndigheterna att sänka taxeringsvärdet då han fått krav i sin miljödom att göra en framtida faunapassage för ca 300 tkr.

Lennart har arbetat med energiteknik hela sitt liv och har nu som en slutpunkt satsat på vattenkraften. Han byggde ett litet vattenkraftverk för 7 år sedan på plat-sen där Barbro och han hade sommarstäl-le och där det tidigare sedan 40 år funnits en ruin av kvarn och såg. Han fick trots

detta genomlida hela proceduren att få en miljödom. Lennart hade god nytta av att han efter Chalmers arbetade 15 år inom flyg-, motor- och VVS-industrin i Sverige. Studier och arbete vid universitet i Tysk-land och USA, samt under 35 år i eget en-ergikonsultföretag i Skåne bidrog också.

Han arbetar nu enbart med hjälpanord-ningarna. Lennart anser att rostfritt eller galvat, som nu används vid både stora och små vattenkraftverk, gärna kan utbytas mot aluminium. Lönsamhet i kraftverk på kort och lång sikt beror på investerings-kostnad och effektivitet i maskinerna dvs.

Provplats Träbena kvarn (har även solceller, elbil och elcykel). Bilden visar vatten som strömmar genom automatisk utskovslucka och över utskovs-sättar, båda av aluminium.

Lennart Wetterstad

POR

TRÄT

T


turbin och hjälpanordningar. De skall ge hög elproduktion och ha lång livslängd, låga underhållskostnader och bra korro-sionsegenskaper. Innan Lennart byggde kraftverket undersökte han marknaden och fann att alla hjälpanordningar var all-deles för dyra och tunga.

För att få en säker och effektiv drift med ett minimum av tillsyn anser han att viss utrustning behövs:

Intagsgrind

Aluminium håller sig glatt hela tiden. Om lamellerna dessutom har strömlinjefor-mad profil släpper spalterna förbi löv, som inte är alltför stora och som då lätt går igenom turbinen. Stora löv och skräp som fastnar kan lätt handkrattas om inte en grindrensare och ett sidotransportband installeras som Lennart har gjort. Grind-sektionerna kan lyftas manuellt och stäl-las på plats; särskild lyftutrustning behövs inte. Grinden behöver ett minimum av underhåll och har mycket lång livslängd. Den äldsta aluminiumgrinden i bruk monterades i Småland för 40 år sedan. En av de stora fördelarna är att lamellerna är tunna 6 mm och hydrodynamiskt utfor-made för att minska trömningsmotstån-det och därmed minska fallhöjdsförluster i anläggningen. Tillståndsgivande myn-digheter kommer snart att kräva spaltav-stånd 15 mm eller mindre, om förslagen i den s.k. Vattenverksamhetsutredningen godkänns i Riksdagen. Detta för att ål och annan fisk inte skall kunna tränga sig ige-nom och skadas av turbinen.

Eluppvärmd intagsgrind

Lennart har även utvecklat en elupp-värmd intagsgrind för att motverka is-kravning. Iskristaller fastnar inte så lätt på en varm strömlinjeformad yta, och han har nu provat detta i tre säsonger vid Träbena kvarn med gott resultat. Denna grind har strömlinjeformade, 9 mm, pro-filpressade lameller i aluminium. Vatten finns i hålrummet för god värmeöverfö-ring. Lamellen är öppen uppe och nere och konstruktionen klarar frostspräng-ning. Det räcker att bara några sektioner av grinden är uppvärmd för att kraftver-ket skall kunna hållas igång med egen bil-lig ström under den kritiska perioden.

Automatisk grindrensare

En kostnadseffektiv automatisk grindren-sare med kratta kan till stor del göras i alu-minium. Krattan i Träbena, över 4 m lång

är plastbelagd på den yta som släpar mot aluminiumgallret. Den drivs av en elmo-tor, två kedjor och hjul och startar t.ex. varje halvtimme, och krattan går sedan ett antal varv.

Automatisk utskovslucka i aluminium

Det är viktigt att lucka och gåtar har sådan uppvärmning att luckan inte fryser fast när den används under vinterhalvåret. Luckan är vattenfylld för god värmeöver-föring och konstruktionen gör att den inte sprängs av frost när elen är bortkopplad. Den drivs av en mekanisk skruvdomkraft med elmotor som har batteriuppbackning för att klara elavbrott. Man skall undvika hydraulik och glykol av miljöskäl.

Utskov med sättar i aluminium

Ett sättutskov med avstängningssättar är ett komplement till ett utskov med auto-matlucka eller spettluckor. Sättar kan även användas vid avstängning för årliga över-syner. Horisontella sättar av aluminiumrör med rektangulär standardsektion, som Lennart utvecklat, är avsevärt bättre. Den stora fördelen är att de vattenfylls när de läggs i och vattnet rinner ur dem när de tas upp. En eller två enkla lyftkrokar används. I jämförelse med träsättar är de helt täta.

Länsar av aluminium

En annan metod som Lennart använder för att motverka uppkomsten av iskrav-ning är flytande länsar som dämpar for-sen. Ofta görs länsar av tunga, hopkedja-de trästockar. Lennart har i stället använt

rektangulära flytande aluminiumrör exakt av den typ som han använder som sättar. Sättarna görs om till länsar och blir flytande genom att han dimensionerat inre flytkroppar.

Ålräddargaller

Könsmogna grövre ålar har visat sig kun-na tränga igenom grindar med spaltav-stånd 20 mm på sin vandring mot havet. Mindre avstånd ger större fallförluster i kraftverket men aluminiumgrindens pro-filerade lameller gör det dock möjligt att minska avståndet till kanske 10 mm med marginella strömningsförluster. Lennart har en metod som leder ålen in i ett hål och rör i aluminiumgallrets botten. Utan kontakt med turbininloppen släpps ål och fisk ut nedanför kraftverket.

Bixia Miljöfond har vid tre tillfällen och Din El Miljöfond vid ett tillfälle bidragit ekonomiskt till Lennarts FoU.

Carl-Olov Persson

Referenser: [email protected]. Aluminium ger ökad lönsamhet och ef-fektivitet i små vattenkraftverk, Lennart Wetterstad, ALUMINIUM SCANDINAVIA #4 2014 . 2. Detection of Frazil Ice at Water Intakes at Träbena Power Station, Iosu Carrera/Ale-jandro Lucena, BSME University of Skövde 2014. 3. Iskravning skapar problem för många kraftverksägare, L. Wetterstad, Förnybar Energi 1/13.

Grindrensmaskin med bandtransportör. Automatisk utskovslucka t.v.

VATT

ENKR

AFT


Den svenska solrevolutionenDebatten om växthuseffekten och de uppenbart negativa miljökonsekvenserna vid eldning av fossila bränslen för ”energiproduktion” pågår för fullt. Man behöver inte vara djupt insatt för att förstå dessa högst påtagliga problem. Oaktat miljön är fossila bränslen, precis som kärnkraften, baserade på ändliga resurser. Hur ”energiproblemet” skall lösas parallellt med ekonomisk tillväxt och fortsatt stabil samhällsutveckling är en av vår tids största utmaningar.

Vi på Kraftpojkarna är övertygade om att det just nu pågår en revolution inom om-rådet energiomvandling och vi vill vara med och påverkar och driva utveckling-en framåt i stabil och positiv anda. Inom överskådlig framtid kommer det inte att vara ekonomiskt försvarbart att hålla igång stora kraftverk dygnet runt när vi har hundratusentals mindre ”kraftverk” utspridda på hustak och i ”skog och mark” runtom i Sverige och övriga världen. Stora delar av det så kallade basbehovet av en-ergi kommer på sikt kunna täckas av min-dre kraftverk och alla parter i denna nä-ringskedja behöver tänka om.

En av de största drivkrafterna bakom den omställning till förnybar energi som sker är långsiktig lönsamhet. Fler och fler inser värdet av investeringar på området. I ett inslag i SVT:s Rapport den 30 oktober i år, om de ekonomiska förutsättningarna för förnybar energi, konstaterar SVT att till och med traditionellt stora konserva-tiva investerare som exempelvis famil-jen Rockefeller gjort sig av med sina till-gångar inom fossilenergi. Just Rockefeller byggde sina miljarder på olja, men har nu sålt av alla sina innehav i fossilenergi ef-tersom man anser att framtida lönsamhe-ten ligger inom förnybar energi. I samma inslag menade Klas Eklund, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och che-fekonom på SEB, att produktionskost-naderna för förnybar el nu nått en punkt

där det är billigare att producera elenergi genom förnybara källor jämfört med att framställa el genom eldning av kol och olja och inte minst jämfört med kärnkraft. Mats Andersson, VD för Fjärde AP fonden i Sverige, gör samma bedömning och på-pekar att fonden den senaste tiden tagit stora steg för att minska fondportföljens klimatpåverkan.

- För att få en bra avkastning måste du klara hållbarhet långsiktigt. Det här är ett sätt att öka avkastningen, det handlar inte om välgörenhet, menar Mats.

Fortfarande uppfattas solel som dyr att producera, men vi på Kraftpojkarna menar att vi nått den brytpunkt där eko-nomin kan driva energiomställningen. Kraftpojkarna har själva byggt Sveriges största solenergianläggning, Solparken i Västerås på 1 MW och med en beräknad årsproduktion på 1,25 GWh, en investe-ring byggd på god ekonomisk grund och som gett ekonomisk avkastning från dag ett, även utan statliga bidrag. Att an-läggningen ekonomiskt kan gå runt be-ror naturligtvis på skalfördelarna med en stor park, och att man har ett långsiktigt och fördelaktigt elavtal med Mälaren-ergi, vilket tillsammans med elcertifikat, ursprungsgarantier samt ersättning för nätnytta ger goda inkomster. Men inves-teringen har samtidigt tyngts med en del utvecklingskostnader som inte kommer att finnas med i framtida anläggningar.

Solparkens toppeffekt är visserligen blyg-sam jämfört med ett stort kärnkraftverk, men ekonomiska jämförelser kan ändå göras. Det beräknade byggkostnaderna för den nya finländska reaktorn i Olkiluo-to på dryga 27 miljarder kronor är redan passerad. Reaktorn som skulle vara fär-digställd 2009, kan tas i bruk tidigast 2018 kommer då ha kostat mer än 100 miljarder kronor. Att få ekonomi i detta kräver stora statliga subventioner.

Inte heller Tomas Kåberger, energipro-fessor på Chalmers tekniska högskola, tror på en kommersiellt hållbar framtid för kärnkraften. I en artikel i DN konsta-terar han:

– Utvecklingen de senaste decennierna i världen är att kärnkraftsutbyggnaden har avstannat av ekonomiska skäl. El-produktionen från kärnkraft nådde en topp 2006. Samtidigt har vi sett en snabb utveckling av sol- och vindenergi. De här teknologierna har industrialiserats och kostnaderna sjunkit dramatiskt. Det är en rimlig bedömning att förnybart kommer att vara ekonomiskt fördelaktigt jämfört med kärnkraft.

Att solenergi fungerar i praktiken ser vi i Tyskland, som idag har mest instal-lerad solcellskapacitet i världen, runt 37 000 MW (att jämföra med Sveriges ytterst blygsamma 45 MW). Tyskland slog världs-rekord i somras då man under några tim-mar i början av juni nådde över 50 procent

Kraftpojkarnas prydliga soles-park, den största i Sverige, alldeles intill E-18 mellan Västerås och Enköping. Foto LAJ Illustration AB

SOLE

NER

GI


av landets totala elbehov genom solener-giproduktion. Detta motsvarar elproduk-tion från 20 normalstora kärnkraftverk!

Utbyggnaden av solenergisystem med ekonomi som drivkraft, lämpar sig lika bra för privatpersoner som för företag. Svenska kommersiella fastighetsägare och företag som investerar i solenergi gör en smart framtidsinvestering och både de miljömässiga och ekonomiska fördelarna är uppenbara. Med sjunkande priser på solenergisystem, samtidigt som kostna-derna för traditionell energiframställning snabbt ökar, blir ett beslut om investering i solcellsanläggning inte svårt.

Ett företag som väljer att satsa på solcel-ler för att hantera delar av sitt energibe-hov kan utöver rena kostnadsbesparingar också exempelvis ta ut högre hyra från hyresgäster, eftersom en investering i Solenergi gynnar fastighetsvärdet. Sam-tidigt är många företag beredda att be-tala mer för ett kontor i en fastighet med solcellsuppvärmning och en investering i solenergi gynnar såväl fastighetsägarnas som hyresgästernas anseende. Att värma upp ett företags fastighet med solenergi sänder ut väldigt positiva signaler till om-världen och ger stora varumärkesmässiga fördelar.

För privatpersoner finns samma driv-kraft. Vi på Kraftpojkarna menar att man som småskalig producent, över tid, kom-mer spara pengar samtidigt som man som konsument snabbt bidrar till att förbättra miljön. Den som satsar på solenergi för sitt hushåll blir mycket mindre känslig för de förändringar som sker av elpriset och det höjer dessutom villavärdet sig-nifikant. När man betalt av en solenergi-anläggning blir solenergin i princip helt gratis. Hushållen kommer alltså framgent inte bara vara passiva konsumenter utan också producenter av ren energi. Stat-liga subventioner kan hjälpa till att driva utvecklingen snabbare framåt under en omställningsfas, men trots exempelvis kraftigt minskade Tyska subventioner de senaste åren fortsätter utbyggnaden av solelsystem i Tyskland, med i huvudsak ekonomisk vinning som största drivkraft. Det gäller att förstå de nya framväxande affärs- och marknadsmodellerna för ener-giomvandling och helt enkelt förstå att de gamla modellerna inte kommer fungera i framtiden.

Anders HjärpeDelägare och produktchef, Kraftpojkarna i Västerås AB

Anders Hjärpe, Produkt- och Marknadschef, Kraftpojkarna. Foto: privat

Om KraftpojkarnaFöretaget utvecklar nya lösningar inom energiområdet och erbjuder via återförsäljare runt om i Sverige nyckelfärdiga system för produktion av el och varmvatten. Som Svenska generalagenter för flera stora och framstående tillverkare, bland annat från USA, Tyskland och Kina verkar koncernen idag som solkraftsgrossist. Våra system och produkter är långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva med marknadens högsta designvärde. Redan 2012 stod Sveriges första Energicenter med fokus på sol-, vind- och vatten-kraft och tillika Kraftpojkarnas huvudkontor klart. Vårt Energicenter i Nykvarn har som syfte att ge en djupare förståelse för området förnybar energi och ger möjlighet att på plats ta del av Kraftpojkarnas system och produkter samt delta vid seminarier och utbildningar inom dessa områden.

För dyrt att höja effekten i Forsmark 3Styrelsen för Forsmarks kraftgrupp har beslutat att det inte blir någon effekthöj-ning vid Forsmarks reaktor 3. Nya kalky-ler visar att lönsamheten blir för dålig.

Det är framför allt förstärkningen av ut-matningskapaciteten som blivit betyd-ligt dyrare än tidigare uppskattningar. Det medför att effekten i Forsmark 3 även i fortsättningen kommer att ligga kvar på 1170 MW.

Däremot fortsätter utredningen av en höjning av effekten i Forsmarks reaktor 1, där läget är ett annat. De tekniska för-beredelserna har kommit längre, men förhandlingar återstår med Svenska Kraftnät, angående utmatningen. Ef-fekthöjningen förväntas bli ca 114 MW istället för nuvarande 984 MW.

Reaktor 2 i Forsmark provkörs sedan mars 2013 med en högre effekt, något som ledningen vill permanenta.

Sök pengar ur DinEl:s MiljöfondVARJE ÅR DELAR Göteborg Energi Di-nEl Miljöfond ut pengar till miljö- och teknikorienterade projekt. I år delade de ut rekordsumman 690 000 kronor till tio olika miljöprojekt.

Syftet med Göteborg Energi DinEl Mil-jöfond är att bidra till nytänkande och hållbar utveckling inom energiområdet med fokus på el. De vill även förmedla denna kunskap. Miljöfonden byggs upp genom kundernas tillval av miljöproduk-terna Lokal VattenEl och Lokal VindEl där 20 procent avsätts till fonden. Som kund till DinEl gör man alltså skillnad för miljön. Fonden är till för alla som vill bidra till en hållbar framtid. Det innebär att privatpersoner, företag och organisa-tioner i Sverige kan söka medel ur fon-den. I fondens styrelse ingår från SERO Jan-Åke Jacobson.

Ansökningen till nästa års fondutdel-ning är nu i full gång. Läs mer på dinel.se.

Olof Karlsson

NYH

ETER


Höstmöte i branschföreningen ”Biokol Sverige”Den 2:e oktober samlades ett 40-tal personer i Västerfärnebo bygdegård för att utbyta erfarenheter, idéer och diskutera om biokol.

Platsen var vald med tanke på den stora skogsbranden i trakten och tidigare på förmiddagen hölls ett möte med represen-tanter från Länsstyrelsen i Västmanland, Karl Hedin AB och företagen EcoPar som framställer ett dieselersättningsmedel och PEAK Energy som utvecklar en metod att pyrolysera avloppsslam.

Biokol Sverige arbetar för att få till stånd en förstudie om hur material från skog-branden kan tas om hand i en pyrolyspro-cess. Kontakter är tagna med länsstyrelsen och ett förslag på upplägg har tagits fram.

På eftermiddagen varvades föredrag av Lars Hylander, Folke Günter och John Stenström med tillfällen att titta närmare på olika typer av kolat material och olika enkla anordningar för att kola material.

Niklas Vestin från Rölunda gård berät-tade om hur de för tre år sedan började experimentera med olika blandningar av gödsel med kol från Skogens kol och se-dan Vindelkol. Det har resulterat i deras produkt, ’Biokol’ som är hälften kol och hälften komposterad hönsgödsel. Produk-

ten har tagits mycket väl emot inom träd-gårdsnäringen och folk börjar nu förbätt-ra sina odlingsjordar med detta istället för att hela tiden byta ut sina jordar.

Föreningen tar gärna emot nya med-lemmar som kan hjälpa till att sprida bud-skapet och hur biokol eller växtkol som man också kan benämna det hela kan vara en del av lösningen på många problem.

Organiskt material som betraktas som avfall kan pyrolseras och beroende på vil-ken process som man väljer kan bioolja, syngas, kol och värme komma ut ur pro-cessen.

Av biooljan kan dieselersättningar tillverkas. Av syngasen kan man också tillverka flytande bränslen genom GTL processen, Gas To Liquid. Den kan också förbrännas och generera el genom tex en Stirlingmotor.

Kolet kan användas som filter, fodertill-skott och jordförbättrare.

Sist men inte minst ska kolet ner i mar-ken och fungerar då som en kolsänka som beroende på ursprung av material

och process har en halveringstid på 1000-10000 år.

Mer om höstmötet finns att läsa på http://biokolsverige.se

Per [email protected]

Det behövs ingen ny kärnkraft för att klara effektreservenInför den här vintern har Svenska Kraftnät, SvK, handlat upp en effektreserv på 1346 MW. Det är något mer än effekten i en stor kärn-reaktor. Reserven består av två delar. Den ena består av ökad produktion i kraftverk som nu är vilande. Mälarenergi kan då ta ut 200 MW från gamla kolpannor medan Vattenfall skulle kunna starta 2 stora oljekondensverk i Stenungsund på vardera 260 MW. Totalt skulle man då kunna öka effekten med 720 MW. Tidigare ingick också E.ON:s stora oljekondensverk i Karlshamn men de tycks inte behövas denna vinter.

Den andra delen av reserven består av 15 stora elanvändare, som lovat sänka sitt ef-fektuttag vid brist på effekt i det svenska elsystemet. Totalt skulle de kunna minska effektuttaget med 626 MW. Störst bland företagen är Stora Enso som kan sänka sitt effektuttag med 230 MW följt av Holmens Bruk med 100 MW.

För att delta i effektreserven får delta-gande företag en ekonomisk ersättning av SvK. Vissa år behöver effektreserven inte användas alls och andra år högst några dygn. Som motiv för att bygga ny kärn-kraft har t ex folkpartiet hävdat att de be-hövs för att säkra effektbalansen. En ny

kärnreaktor skulle kosta minst 60 miljar-der kr och behövas högst några dygn per år. Utbyggnaden av vind och solkraft ökar behovet av balanskraft. Med upphandling av lite reserveffekt kan den svenska vat-tenkraften balansera upp till 30 TWh vind och sol utan större problem. Dessutom skulle SvK kunna använda också en annan modell vid upphandling av reserveffekt genom att också erbjuda små elanvändare att delta.

Modellen för att låta allmänheten delta i effektreserven kan ha olika steg från en lägsta nivå, förtroendenivån. Den skulle innebära att en elanvändare skriftligt åtar

sig att sänka sitt effektuttag med minst t ex 2 kW vid behov. Ingen extra mätutrust-ning behöver monteras. Ersättning för deltagande kan ske genom sänkt nätavgift med t ex 100 kr/år.

Nästa nivå kan vara montering av ef-fektbegränsare med eventuell fjärrstyr-ning av den. Här finns plats för många kluriga modeller. Genom att låta svenska folket mot ersättning delta i effektreser-ven på ett listigt sätt minskar behovet att bygga ut reservkraft och definitivt ingen ny kärnkraft.

Olof Karlsson

Per Ekstorm

BIO

ENER

GI


En kraftverksägares ojämna kamp – myndigheters agerande i vattenmålÄr det rimligt att det ska ta 16 år att ordna alla förutsättningar för att anlägga en fiskvandringsväg, omlöp, förbi ett litet vattenkraftverk? Är det rimligt att det ska ha kostat 20 Mkr när det står färdigt? Spontant är sva-ret nej på dessa frågeställningar, men det är precis vad som hänt i Brun-skog i Värmland.

Vid forsen i Gullsby har vattenkraften ut-nyttjats sedan början av 1800-talet, men de senaste 16 åren har verksamheten pres-sats av trycket från myndigheter att öpp-na Slorudsälven för fiskvandring, något som kan få konsekvenser inte enbart för kraftproduktionen utan även för miljön, artsammansättningen och den biologiska mångfalden.

Projektet är olycksdrabbat men ej unikt, och har präglats av brist på helhetssyn, otillräcklig ledning och styrning hos myn-digheter samt för låg kompetens hos de inblandade parterna. Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare inte kan ha kompetens inom alla områden som berörs av vattenrätt och samhällets regel-verk, och har normalt inte ekonomiska re-surser att anlita expertis för detta.

I stor utsträckning gäller detta även tjänstemän på länsstyrelsers naturvårds-enheter.

En viktig fråga som ej har utretts är kostnads/nytto aspekten i projektet, ej heller har en godtagbar konsekvensbe-dömning utförts.

Brist på kompetens har medfört att må-let har eskalerat i fel riktning och från-sett en stor kostnad har det efterlämnat många frågetecken.

Något mycket obegripligt i händelseut-vecklingen är det som inträffat efter det parterna blivit överens om villkoren och en dom fastslagits. Tjänstemän på länsstyrel-sen fortsatte att försöka sänka projektet ge-nom ständiga överklaganden understödda av Kammarkollegiet. Alla dessa överkla-ganden avvisades av Mark- och Miljödom-stolarna och projektet försenades med fler år och medförde ytterligare påfrestningar för kraftverksägaren och kostnaderna har ökat ytterligare, nu beräknade till 15 Mkr.

Kraftverksägaren Christer Hedberg, målinriktad entreprenör med känsla för traditioner på platsen, har inte orkat stå emot det massiva trycket och periodvis hamnat i tillstånd av utmattning.

Så här får inte vattenmål bedrivas och det finns nu ett förslag till en modell hur man effektivt och kompetent kan driva denna typ av mål.

Mer om detta finns på SERO:s hemsida, ww.sero.se


Styrelseledamot o vice ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SEROStyrelseledamot i Värmland -Dalslands Vattenkraftförening, VDVF

Regeringen flaggar för nyheter på energiområdet

Det tidigare skrinlagda förslaget om skattereduktion för mikropro-ducenter av förnybar el, främst solel ska genomföras och förstär-kas enligt energiminister Ibrahim Baylan. Såväl privatpersoner som företag ska få göra avdrag på skatten för de kilowattimmar som matas in på det allmänna elnätet.

I siffror handlar det om 60 öre per kWh i skatterabatt. Maximalt avdrag är satt till 18 000 kronor, vilket motsvarar 30 000 kilowattimmar per år.

Bidragspotten till solel ska ökas med 100 miljoner kronor. Det statliga stödet för installation av solceller, som infördes 2009, ligger kvar på 35 % eller maximalt 1,2 miljoner kronor. Anslaget föreslås omfatta 400 miljoner kronor, vilka ska fördelas över en fyraårsperiod.

I början av nästa år kommer alla riks-dagspartier bli inbjudna, att delta i kom-missionen för att diskutera långsiktiga behov och lösningar på energifronten. Direktiven kring kommissionens arbete inte satta än. Det får inte bli en ja- el-ler nej-kommission om kärnkraft, säger Ibrahim Baylan.

NYH

ETER

Småskalig förgasning i Västerås

Den 11 februari håller Eric Söder-berg i ett seminarium som handlar om förgasning.

Professor Erik Dahlquist medverkar. Det handlar om småskalig förgasning, för in-dustri och lantbruk och byar.

Företaget Gasek besöker oss och fors-kare på Mälardalens högskola föreläser.

Inbjudan på SERO hemsida när program-met är klart!

”Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare inte kan ha kompetens inom alla områden som berörs av vat-tenrätt och samhällets regelverk, och har normalt inte ekonomiska resurser att anlita expertis för detta.”


”Ny teknik” hotar gammalSolceller En ny solcellspark har börjat leverera el i Umeå. En toppeffekt på drygt 400 kilo-watt gör den till en av Sveriges största.

Det kommunala bostadsbolaget Bostaden har satt upp 2 650 kvadratmeter solceller på tak och balkonger i området Ålidhem i Umeå. Den totala installerade toppeffek-ten är 405 kilowatt.- Solceller producerar lika bra här i Norrland som i södra Sve-rige, säger Fredrik Westerlund, projektle-dare på Bostaden, i ett uttalande. Bostads-bolaget räknar med en produktion på cirka 320 000 kilowattimmar per år, vilket motsvarar ungefär 37 procent av den fast-ighetsel som området förbrukar landets största solcellspark finns i Västerås (Se artikel om Kraftpojkarna på annan plats i tidningen). Den invigdes i februari och blev först med att spränga 1 megawatt-gränsen i Sverige. Arvikas kommunägda energibolag började i augusti bygga en solcellspark i samma storleksklass, 1040 kilowatt.

Av: Charlotta von Schultz Ny TeknikPublicerad 7 november 2014

41 procent vindkraft i DanmarkDanmark fick 41 procent av sin el från vindkraft första halvåret 2014 och mo-mentant mer än 100 procent, utan några särskilt stora problem för effektbalans el-ler nät.Men Danmark har mycket utlands-förbindelser och kan balansera sin el med till exempel norsk och svensk vattenkraft .Portugal och Spanien ha också stor andel vindkraft (25 respektive 21 procent första åtta månaderna 2014). De har till skillnad från Danmark inhemsk vattenkraft, men inte så mycket export- och importmöjlig-heter. Sverige får 8 procent av sin el från vindkraft på årsbasis.

Av: Fredrik LundbergNy Teknik Publicerad 7 november 2014

Vattenfall bygger vindkraftpark

Vattenfall ska bygga en vindkraftpark för närmare 500 miljoner kronor 15 kilometer öster om Falkenberg i Halland.

De tolv kraftverken, som byggs i anslut-ning till den redan existerande vindkraft-parken Hjuleberg, kommer att producera hushållsel till cirka 20 000 hushåll, skri-ver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Vattenfall räknar med att investera yt-terligare 11 miljarder kronor i vindkraft de kommande fyra åren. Fullföljs investe-ringsplanen innebär det att Vattenfall un-der en tioårsperiod lagt sammanlagt över 50 miljarder kronor på Vindkraft runt om i Europa

Av: TT Publicerad 7 november 2014

Dags att sälja av investeringar i gammal teknik:

Tillgångar kan bli värdelösaAllt fler stora investerare i världen säljer nu bort sina innehav i olje- och kolföretag. Däribland familjen Rockefeller och svens-ka AP-fonder.

Många ekonomer tror att företag med stor klimatpåverkan på sikt kan bli så dåliga in-vesteringar att det är ekonomisk farligt att lägga sina pengar där. SEB:s seniorrådgi-vare, Klas Eklund, följer energimarknaden internationellt. Han menar att fler och fler oroas för att tillgångar i olja, gas och kol, som ännu inte har plockats upp, och som repre-senterar enorma värden på börser runt om i världen kan förlora i värde, eller till och med bli värdelösa, om världens politiker fattar de beslut som krävs för att klara klimatmålen. (Läs mer om det här i Anders Hjärpes artikel på annan plats i tidningen.)

NY

TEKN

IK


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Värmepumpar vid fjärrvärmeverken som kan gå igång när det blåser mycket och Danmark har överskott på elUnder de närmaste två åren vill den danska regeringen satsa motsvarande 65 miljoner kronor på tekniken. Ett mål är att använda vindkraften mer effektivt. I dag exporterar Danmark 27 procent av vindkraftselen till låg-pris. Genom att i stället använda vindkraftselen till att driva värmepum-par skulle elöverskottet i stället kunna användas på hemmaplan för upp-värmning.

Pengarna gör att provborrningar gör det möjligt att provborra på flera platser för att hitta platser med rätt temperatur på mellan 1000 och 3000 meters djup.

Enligt Dansk fjärrvärme kan geoter-misk energin tillsammans med stora vär-mepumpar ge grön fjärrvärme till en halv miljon danska hushåll

Nytt vindkraftsrekord i DanmarkVindkrafttillverkaren Vestas uppger att man slagit ett nytt rekord. Det är bola-gets nya prototyp på ett 8 MW vindkraft-verk som under ett testdygn i oktober gav 192 000 kWh. Det är ungefär lika mycket el som 13 500 danska hem använder.


NYH

ETER

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

Birgit Ek går i pension och kanslifunktionerna decentraliserasBirgit Ek slutar och går i pension efter nästan tio år som ansvarig för SERO och Svensk Vattenkraftförenings ge-mensamma kansli.

”Det har varit tio väldigt roliga och spännande år som gått alldeles för fort” säger Birgit. ”Jag har haft förmånen”, fortsätter hon, ”att få träffa och lära känna en mängd trevliga, spännande och oerhört kunniga människor och därmed också fått lära mig något nytt varje arbetsdag. Att få arbeta med något som är bra för alla, förnybar en-ergi, har också känts som en stor förmån.”

Var sak har dock sin tid och nu ser Birgit fram emot en ny tid som en fri pensionär, husbilsluffare och inte minst som farmor till en fantastisk liten flicka som föddes i början av sommaren.

Birgits sista arbetsdag var fredag den 28:e november, husbilen var packad och klar för det stora äventyret. Redan kommande måndag påbörjades resan söderut tillsammans med maken, Jör-gen, och den portugisiska vattenhunden Japp. Planerna är att till-bringa vintermånaderna i Marocko och att fira jul i Marrakech. Man planera att komma hem till Sverige när våren kommit om-kring första maj, om inte längtan efter övriga familjen, en son och en dotter samt ett barnbarn, blir alltför stor.

”Självfallet hoppas jag att kunna följa både SERO och Svensk Vat-tenkraftförening framöver så bli inte förvånade om jag dyker upp på föreningsstämmorna, för jag kommer så klart alltid att vara kvar som medlem” avslutar Birgit.

Birgit kommer fortsatt att ansvara för SERO:s hemsida och för sociala medier som Facebook m.m. och hur SERO kommer att or-ganiseras framöver framgår av artikeln om SERO.

Carl Olov Persson

SERO årsmöte!Fredag 8 – lördag 9 maj på

Träcentrum i Nässjö

Som vanligt mängder med intressantaföredrag studiebesök, mingel och fest.

Vart eftersom programmet utformas kan du läsa om årsmötet på SERO hemsida

Utförlig annons i nästa nummer av tidningen. Boka tiden i almanackan!

SERO styrelse

Birgit Ek tillsammans med barnbarnet Maj. Foto: Emma Håkansson



NÄSTA NUMMER KOMMER 13 MARSManusstopp 27 februari

Seminarium om vindkraft - Vi bygger en hållbar framtid!

Seminariet är kostnadsfritt!

Läs mer om programmet och anmäl dig på

www.eolusvind.com

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Boka datumet

24/1

Hässleholm Kulturhus lördagen den 24 januari kl. 9.30 - 15.00


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNTel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 0221-824 22 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr • BG 577-7263

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe LundgrenTel. 021-600 34 • E-post: [email protected]: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat

erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

NEASENERGY.COM

Svensk Vattenkraftförening tillsammansmed Neas Energy erbjuder möjligheter atthöja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, såberättar vi mer.

Documents

Feef 4 2014