Fem %c3%a5r av fundamentala f%c3%b6r%c3%a4ndringar inom energi och klimat maj 2014

Birger Jarlsgatan 27 • 6tr SE- 111 45 STOCKHOLM • 08-787 2150 • [email protected] • www.globalutmaning.se

FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMATFEM FRÅGOR VÄLJARNA BÖR FÅ SVAR PÅ INFÖR DE KOMMANDE EU- OCH RIKSDAGSVALEN

ALLAN LARSSONOLA ALTERÅ

NANNAN LUNDINFRANK ERIKSSON-

WINGÅRDH

MAJ 2014

EN POLICYRAPPORT INOM ENERGI OCH KLIMAT

INFÖR SUPERVALÅRET 2014

FÖRFATTARE :

ALLAN LARSSON

OLA ALTERÅ

NANNAN LUNDIN

FRANK ERIKSSON-WINGÅRD

FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMATOCH KLIMAT ERGI Fem frågor väljarna bör få svar på inför de kommande EU- och riksdagsvalen

F E M Å R AV F U N DAM E N TA L A F Ö R Ä N D R I N G A R I N O M E N E R G I O C H K L I MAT

2

FÖRORD

Den här rapporten har sammanställts inför ”supervalåret” 2014 av några av Global Utmanings seniora rådgivare med lång erfarenhet av energi- och klimatpolitik. Rapporten presenterar i korthet de nya globala och europeiska energi- och klimatperspektiv som de politiska partierna i Sverige måste för-hålla sig till när de utformar sina energi- och klimatstrategier inför EU-valet och riksdagsvalet. Syftet med rapporten är att bidra till bättre kunskap om utvecklingen i vår omvärld, ett vidare perspektiv och i slutändan en klokare nationell politik.

Att ta fram en aktuell beskrivning av energi- och klimatpolitiken i olika länder är inget lätt uppdrag eftersom det hela tiden fattas nya beslut sam-tidigt som de tekniska och ekonomiska förutsättningarna förändras. Rap-porten ska ses som ”work in progress” - vi välkomnar återkoppling på dess innehåll. Rapporten bygger på ett omfattande underlag av internationella forskningsrapporter och analyser. Dessa finns sammanfattade i ett antal bakgrundsrapporter som är publicerade på Global Utmanings hemsida. De är levande dokument och uppdateras när det finns nytt intressant material.

Det finns ett stort och akut behov av politiskt ledarskap för att nå långsiktigt hållbara lösningar på de energi- och klimatutmaningar vi står inför. Denna syntesrapport avslutas därför med ett antal frågor till partiledarna om vilken politik de avser att bedriva under den kommande mandatperioden, frågor som väljarna bör få besked om inför höstens riksdagsval.

Kristina PerssonGrundare och arbetande ordförande, Global Utmaning


3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord 2

Innehållsförteckning 3

Sammanfattning 4

Inledning 7

1. Fem år av fundamentala förändringar i de stora länderna 8

2. Det ljusnar för förnybar energi 12

3. Stora osäkerheter: energipriser, energipolitik och konkurrenskraft 14

4. Den grundläggande utmaningen: klimatkrisen fem år närmre 17

5. “Supervalåret“: avgörande för framtidens energi- och klimatpolitik 20

Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpolitiska vägskäl 23

3


4

Ryssland har genom sin politik mot Ukraina dramatiskt ökat osäkerheten i hela Europa om energiförsörjningen och den politiska stabiliteten. Detta är den senaste av alla de stora förändringar som har inträffat i det energi- och klimatpolitiska landskapet under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund blev energisäkerheten och dess påverkan på den (sköra) globala ekonomis-ka återhämningen en hjärtefråga både vid det senaste ”G7-toppmötet” och vid toppmötet mellan EU och USA i mars 2014.

USA har genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. Denna stora omställ-ning i energiproduktion tillgodser inte bara efterfrågan på hemmaplan, utan leder också till en ökad exportambition. Men inom klimatpolitiken fortsätter Obama kämpa i motvind från kongressen för både en övergripande na-tionell klimatpolitik och en mer aktiv positionering vid den internationella klimatförhandlingen. I Kina har de politiska prioriteringarna förskjutits från tillväxt till energi-, miljö- och klimatfrågor. Men trots att förnybar energi ökar snabbt förblir fossila bränslen det dominerade energislaget. Med ökat välstånd och stor energiförbrukning är det svårt för Kina att ”gömma sig” bakom de andra ”utvecklingsländerna” i klimatförhandlingen. Efter Fukus-hima är Japans kärnkraftverk stängda och Tyskland har beslutat att avveckla sin kärnkraft till 2022. I Storbritannien har utvinning av skiffergas genom ”fracking” starkt politiskt stöd medan Frankrike har förbjudit metoden. Båda länderna fortsätter att satsa på kärnkraft vid sidan av förnybara energikällor.

I EU har trenden efter Köpenhamnsmötet varit minskade ambitioner på klimatoch energiområdet och en åternationalisering av energipolitiken. EU:s klimatpolitiska hörnsten EU ETS befinner sig nu i stora svårigheter som ett resultat av det kontinuerliga prisfallet på koldioxidutsläpp. Dessvärre saknas både politisk vilja och konkreta åtgärder för att reformera systemet och återvinna dess trovärdighet och effektivitet. Dock har man nu enats om att det är både politiskt och ekonomiskt nödvändigt att så fort som möjligt minska beroendet av rysk energi, med hjälp av ”energisolidaritet” inom Eu-ropa. EU planerar att ta fram en strategi för att öka energisäkerheten - som i sin tur kan leda till ett intensifierat energisamarbete inom Europa. I Norden har samarbetet mellan länderna ökat och Sverige har tillsammans med de andra nordiska länderna en möjlighet att bli en ”role-model” för omställning till en ekonomi som är ”clean, connected, competitive” – som förenar ökad

SAMMANFATTNING


5

konkurrenskraft med skapandet av nya, gröna jobb.

Ukrainakrisen har bidragit till ett intensifierat intresse för ett närmare trans-atlantiskt energisamarbete som potentiellt kan rita om världskartan för olje- och gashandeln. Men import av amerikansk gas som ersättning för rysk gas verkar både praktiskt avlägsen och ekonomiskt svårmotiverad. Istället behöver EU agera snabbt och strategiskt på hemmaplan – för en säkrare och renare energiförsörjning, och effektivare energianvändning. EU:s energi- och klimatpolitik befinner sig i ett ovisst och kritiskt skede. Europas energisä-kerhet och framtida välstånd behöver såväl proaktiva strategiska nationella insatser som ett förstärkt energisamarbete mellan regioner och länder inom Europa.

Både näringsliv och politiker står inför viktiga vägval som påverkar framti-da konkurreskraft och hållbarhet – både på EU- nivån och på hemmaplan. Det står klart att ”business-as-usual” varken är ekonomiskt, ekologiskt eller socialt hållbart och medför stora kostnader och mänskligt lidande redan idag. Vilka politiska beslut som fattas under de kommande månaderna har avgörande betydelse för EU:s energi- och klimatpolitiska ambitioner och Europas ställning i dessa strategiska frågor i världen.

Läget försvåras ytterligare av såväl konkurrensproblematiken, orsakad av energiprisskillnader mellan olika regioner och världsdelar, som trycket från det ”globala gröna racet”, där tillväxt- och utvecklingsländer håller på att gå om de industrialiserade länderna när det gäller investeringar i omställning-en av energisystemet och utvecklingen av förnybar energi. ”Supervalåret” 2014 är upptakten inför klimatförhandlingarna i Paris 2015 och det är en viktig period då Sverige har stora möjligheter att påverka.

5


6

Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpoli-tiska vägskäl

Mot denna bakgrund och inför de förstående valen till EU-parlament och riksdag finns det nu frågor som partiledarna behöver ge väljarna besked om:

• Anser du och ditt parti att Sverige ska driva en aktiv linje för ambitiösa mål inom EU eller nöja sig med kommissionens förslag?

• Oavsett vad EU beslutar, ska Sverige vara en föregångare eller följare i den europeiska energi- och klimatpolitiken?

• Hur vill du och ditt parti att energiomställningen ska utformas för att fungera som drivkraft både i den ekonomiska tillväxtpolitiken och i klimat-polititiken? Hur kan forsknings- och innovationspolitik användas för att driva på både energi- omställningen och den ekonomiska tillväxten?

• Hur bör Sverige ta fasta på rekommendationerna från IEA och NAG om ”Nordic Energy Ways” och utforma en nordisk strategi för att fungera som drivkraft för ren och konkurrenskraftig energi i Europa, t.ex. genom utbygg-nad av ledningskapaciteten?

• Hur vill du och ditt parti skapa ett så brett parlamentariskt stöd för energi- och klimatpolitiken att denna kan bedrivas konsekvent under flera mandat-perioder?

6


7

“Policy makers looking for simultaneous progress towards energy security, econo-mic and environmental objectives are facing increasingly complex – and sometimes contradictory – choices.” 1

Detta citat från International Energy Agency (IEA) om energiläget i världen är en bra sammanfattande beskrivning av den verklighet som denna rapport beskriver. Syftet med rapporten är att ge en bild av några av de genomgri-pande förändringar av det energi- och klimatpolitiska landskapet som har inträffat under de första åren av 2010-talet. Det är denna verklighet som de politiska partierna och intresseorganisationerna i Sverige måste förhålla sig till för att kunna utforma en strategi som är relevant, sammanhängande och genomförbar – både här hemma och för agerande i EU och internationellt.

INLEDNING

1) IEA: World Energy Outlook, 2012.


8

I denna sammanfattning använder vi 2009 som utgångspunkt för jäm-förelserna mellan då och nu; det var året då EU lade fast sin energi- och klimatstrategi och FN samlade världens ledare till klimattoppmötet i Köpen-hamn. Idag, fem år senare, står vi inte bara inför ett ”supervalår” för Sverige och för EU. Vi är också på väg - med stor osäkerhet och djup splittring - mot klimatförhandlingen i Paris 2015 där ett nytt globalt klimatavtal (post-Kyoto) behöver fastställas.

USAFör fem år sedan, när förberedelserna pågick inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn, var USA en stor nettoimportör av olja. Sedan dess har USA genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. USA väntas år 2015 att vara världens största producent av gas. I samband med den pågående Ukrainakrisen intensifieras dialogen mellan USA och EU om ett förstärkt energisamarbete för att minska EU:s beroende av rysk gas och olja.2 Kraftigt sjunkande gaspriser har gjort att naturgas ersatt kol och att USA:s klimatut-släpp har minskat. Men utan att aktivt driva sin ”all-of-the-above strategy”, dvs. en diversifierad energimix, och ”Climate Action Plan” från 2013 kom-mer USA inte kunna nå det blygsamma utsläppsmål som landet åtog sig i Köpenhamn.

KinaFör fem år sedan klimatförhandlade Kina utifrån en position som utveck-lingsland och var nettoexportör av kol. Idag fortsätter Kina att vara både bäst och sämst - bäst i världen på installerad vindkraft och produktion av solcel-ler. Men samtidigt bygger man särklassigt mest ny kolkraft, och ökar sina transporter mest i världen. Det mest påfallande är dock att per capita-ut-släppen ökat snabbt i världens folkrikaste land och 2012 nådde de samma nivå som i EU. Kinas 12e femårsplan från mars 2011 var en vändpunkt för att påskynda omvandlingen av landets tillväxtsmodell. Samtidigt är det också uppenbart att det krävs ett absolut tak, inte ett ”intensitetsmål”, för att kunna uppnå en riktig minskning av energiförbrukningen och CO2 utsläp-pen.

1. FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖR-ÄNDRINGAR I DE STORA LÄNDERNA

2) Council of the European Union: EU-US Summit Joint Statement. 26/03, 2014.


9

JapanFör fem år sedan var Japan en viktig kärnkraftsnation och siktade på att öka andelen kärnkraftsproducerad el till 50 % år 2030. Efter Fukushima stäng-des alla reaktorer ned; en fjärdedel av Japans elproduktion försvann. Japans kommande ”Basic Energy Plan” bygger på en energimix som består av både kärnkraft, förnybar energi och fossila bränslen. 16 reaktorer ska genomgå säkerhetstester och kan komma att starta igen under 2014/2015. Den japan-ska regeringen har övergett sitt tidigare klimatmål och det nya målet blir en motsvarande ökning av utsläppen med omkring 3 %. Samtidigt ska Japan satsa 700 miljarder kronor under de närmsta åren på att utveckla hållbar miljö- och energiteknik. Efter att ha introducerat de mest generösa ekono-miska stöden i världen har Japan på kort tid seglat upp som världens näst största marknad för solceller.

RysslandFör fem år sedan var Gazprom Rysslands främsta energipolitiska ”instru-ment”. Det ryska ”energivapnet” var ett maktmedel i både internationell energipolitik och rysk inrikespolitik och så är det till stor del fortfarande. Tillgången till amerikansk skiffergas och de reformer som genomförs inom EU för att bryta upp de nationellt reglerade gasmarknaderna och ersätta dem med en mera öppen och transparant marknad hotar Gazproms ställ-ning i Europa. Men EU är idag beroende av importerad energi till 60 % och andelen förväntas öka till 80 % 2035. År 2010 var Ryssland EU:s främsta importkälla och stod för ca 1/3 av regionens import av råolja, naturgas och stenkol. Mot bakgrund av Ukrainakrisen förbereder EU en strategi för att minska beroendet av importerad (rysk) energi, som ska presenteras till som-maren 2014.

TysklandFör fem år sedan var Merkels regering i färd med att förlänga perioden för kärnkraftens avveckling, under trycket av klimatfrågan och bristen på alternativ som var ekonomiskt gångbara i stor skala. Fukushima ändrade allt och 8 reaktorer stängdes omedelbart 2011. Det historiska beslutet att fasa ut kärnkraften till 2022 och de ännu högre ambitionerna när det gäller utvecklingen av förnybar energi fattades och ”Energiewende” var igång. Den nya ”grand coalition” som tillträde i december 2013 driver ”Energiewende” vidare, men man står också inför stora utmaningar när det gäller nödvän-diga reformer för att hantera problemen med kostnadseffektivitet och höga elpriser, inte minst i ett allt mer komplext energi- och klimatpolitiskt land-skap inom EU.

StorbritannienFör fem år sedan kännetecknades Storbritanniens politik av avreglerade

År 2010 var Ryssland EU:s främsta importkälla och stod för ca 1/3 av regionens import av råolja, natur-gas och stenkol


10

marknader och lågt intresse för förnybar energi. Nu genomför den brittiska regeringen en ny politik som ska främja försörjningstrygghet och omställ-ningen till förnybar energi. Storbritanniens (och världens) första statliga ”Green Investment Bank” blev verklighet 2012 och ett prisgolv på CO2 (Carbon Price Floor, CPF) infördes. CPF är en tilläggsskatt, som stimulerar långsiktiga investeringar i förnybar energi genom att sätta ett lägsta pris på hur mycket energibolag måste betala för att sina CO2-uppsläpp3. Denna politik har av kritiker beskrivits som ”slutet på den liberaliserade elmark-naden” medan andra ser den som inledningen på en reformering av EU:s utsläppshandel. Förutom prissättningen krävs det reformer för att hantera de strukturalla problemen i energisystemet: den vertikala integrationen – att elproducenterna också äger elnäten – samt de bristande incitamenten att investera i ny kapacitet4. Parallellt stödjer regeringen utvinning av skiffergas genom hydraulisk sprickbildning (s.k. ”fracking”) och ger omfattande sub-ventioner till utbyggnaden av kärnkraft.

FrankrikeFör fem år sedan pågick arbetet med paketet ”Grenelle de l’Environnement” som bland annat skulle öka energieffektiviteten i byggnader och transport-sektorn och öka energisäkerheten. Idag står Frankrike för ungefär hälften av den kärnkraftgenererade elektriciteten inom EU och sedan långt tillbaka finns ett starkt politiskt stöd för kärnkraft. Med president Hollande vid mak-ten har dock vissa signaler getts att en reduktion av kärnkraften övervägs, till fördel för förnybara energislag. Bland befolkningen har kärnkraften fortsatt starkt stöd, men efter Fukushima har de som förespråkar en omställning bort från kärnkraft vunnit mark. Frankrike har bland de största fyndighe-terna av skiffergas i Europa, men efter stora protester har utvinning genom ”fracking” förbjudits. Installerad effekt för solceller har ökat från ca 300 MW till över 4 000 MW mellan 2009-2012.

EuropaFör fem år sedan var inriktningen i Europa integration och nya överenskom-melser gjordes också för att förverkliga en fri inre marknad för framförallt el och gas. Med sitt ”20-20- 20”-mål försökte EU vara en drivande draft vid förhandlingen, men blev förbigånget av både USA och Kina med deras ”Copenhagen Accord”. Nu tycks utvecklingen närmast gå mot en åternatio-nalisering av energipolitiken, där varje land är i färd med att bygga upp egna instrument (kapacitetsmekanismer) för att klara efterfrågetoppar i elproduk-tionen. European Union Emissions Trading System (EU ETS), en hörnsten i EUs klimatpolitik, befinner sig nu i stora svårigheter. Priset på koldioxidut-släpp har kollapsat från 2008-års nivå på 25 - 30 €/ton till runt 5 €/ton idag. Det har lett till att systemets förmåga och effektivitet att kunna sätta ”rätt” pris på koldioxidutsläpp har ifrågasatts. När det gäller ambitionen på den globala arenan verkar rädslan för ”de-industrialisering” och ”investment

3) Carbon price floor: reform and other technical amendments. https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/293849/TIIN_600 2_7047_carbon_price_floor_and_other_technical_amendments.pdf

4) Financial Times: UK energy market needs a rethink. http://www.ft.com/intl/cms/s/0/12fac37e- b507-11e3-a746-00144feabdc0.html?siteedition=intl#ax-zz2xHCZ1HF6


11

leakage” ha tagit överhand och budskapet från Bryssel är att man vill vara ”realistisk” och det inte är någon idé att vara ”a lone front-runner without followers”.

Det nordiska energisamarbetetFör fem år sedan var samarbetet mellan de nordiska länderna under upp-byggnad. I dag är Nord Pool Spot etablerat som ett företag som organise-rar världens första och bäst fungerande gränsöverskridande elmarknad, innefattande även de baltiska länderna och med förgreningar till Tyskland och Storbritannien. Dock tycks den nordiska integrationen gå trögt och de nordiska länderna verkar inte vara särskilt samordnade i diskussionen om den europeiska elmarknaden. Norden går mot stora överskott av förnybar och reglerbar elproduktion av stort värde men frågan är om det kommer att finnas tillräckligt med överföringskapacitet för att exportera denna el till kontinenten?


12

2. DET LJUSNAR FÖR FÖRNYBAR ENERGI

FIGUR 1: ANDEL FÖRNYBAR ENERGI I ELPRODUKTIONEN PROGNOS 2012 - 2035 7

För fem år sedan bedömdes förnybar energi komma att kräva omfattande subventioner under mycket lång tid. Priset på förnybar el har emellertid fallit mycket snabbare än någon förutsåg. En genomsnittlig solpanel var 75 % billigare 2013 än 2009 och den utvecklingen ser ut att fortsätta den närmaste tiden5. Priset på el från vindkraft faller också, om än inte lika snabbt. Enligt Deutsche Banks senaste rapport är solenergi redan konkurrenskraftig utan subventioner på minst 19 marknader globalt. Man har också skrivit upp prognosen för efterfrågad installerad kapacitet av solenergi från 46 GW till 56 GW under 2014 och 2015 tack vare fortsatt stark marknadsutveckling i Kina, USA och Japan.6

Den amerikanska banken Citigroup beräknar att av nästan 10000 miljar-der USD i investeringar i ny elproduktion fram till 2030 kommer 60 % att ske i förnybar energi. På mogna marknader i OECD investeras redan mer i förnybar kraft än i konventionell kraftproduktion. EU kommer att ha den snabbaste ökningen av andelen förnybar energi i elproduktionen, från 13 % 2012 till 32 % 2035, medan Kina ökar mest i volym8.

Det pågår också en tydlig förändring av balansen av nya investeringsaktivi-teter mellan industrialiserade länder, tillväxteekonomier och utvecklingslän-der. Under 2012 uppgick investeringarna i tillväxteekonomierna och utveck-lingsländerna till 112 miljarder USD, motsvarande 46 % av världens totala

5) REN 21: Renewables 2013- Global States Report, 2014.

6) Deutsche Bank: 2014 Outlook: Let the Second Gold Rush Begin, 06/01 2014.

7) Ibid.

8) BP: Energy Outlook 2035, s. 73-74. 2014.


13

investeringar i förnybar energi. Däremot minskade investeringarna i förny-bar energi i de industrialiserade ekonomierna med 29 % till 132 miljarder USD, vilket var den lägsta nivån sedan 2009.


14

3. STORA OSÄKERHETER: ENERGIPRISER, ENERGIPOLITIK OCH KONKURRENSKRAFT

För fem år sedan hade de europeiska kraftbolagen sett en lång period av kraftig lönsamhet tack vare ökad efterfrågan på el, begränsad konkurrens och gratis tilldelning av utsläppsrätter som samtidigt drev upp elpriset. I dag står de konventionella kraftbolagen inför en närmast existentiell kris efter att ha varit för långsamma att reagera på den snabba utvecklingen av decentra-liserad förnybar elproduktion, minskad efterfrågan och ny konkurrens. De europeiska kraftbolagen har sedan 2008 tillsammans tappat omkring 4 000 miljarder konor i börsvärde – mer än de europeiska bankerna under finans-krisen9.

Värdeminskingen kan, förutom den minskade efterfrågan på grund av den finansiella krisen, förklaras av den ökade konkurrensen från skiffergas från USA och förnybar energi. Den senaste hundraårsperioden har energipri-serna, trots omfattande svängningar, varit fallande. Dels till följd av att man hittat nya fyndigheter av kol, olja och gas och dels till följd av mer effektiva tekniker för att utvinna dessa fyndigheter. Prisutvecklingen under de när-maste kommande decennierna är svårförutsägbar. Energisystemet kommer att behöva omvandlas till följd av klimatförändringarna, men det finns inga tecken på att energimarknaden kommer att klara denna omställning utan hjälp från det politiska systemet.

Värderingen av fossilbränsleföretag på världens aktiebörser är baserad på att de tar ut väsentligt mer av sina reserver än vad jorden tål ur klimatsynvinkel. Det innebär att dessa företag värderas utan att hänsyn tas till om de natio-nella och global utsläppsmålen kommer att kunna uppnås och vilka risker, både ekonomiska och ekologiska, världen kommer att utsättas för. Nicho-las Stern konstaterar att det finns en fundamental motsägelse mellan hur globala fossila bränslereserver värderas och de långsiktiga klimatpolitiska målen. 10

Samtidigt kommer utvecklingen mot mer förnybar energi framför allt att påverkas av hur det politiska systemet väljer att beskatta koldioxidutsläpp i framtiden och hur man väljer att reducera de stora subventioner för fossila bränslen som fortfarande finns kvar på många håll. Till exempel konstaterar IEA att de samlade globala subventionerna till fossil energi, trots politiska deklarationer om motsatsen, ökade till 544 miljarder USD under 2012. Sub-

9) The Economist. 12/10 2013. http://www.economist.com/news/briefing/21587782-europes- elec-tricity-providers-face-existen-tial-threat-how-lose-half-trillion-euros

10) Nicholas Stern: A profound contra-diction at the heart of climate change policy. Financial Times. 8/12, 2011.

Det finns en fundamental motsägelse mellan hur globala fos-sila bränsle-reserver vär-deras och de långsiktiga klimatpolitiska målen


15

ventionerna till förnybar energi var ca 90 miljarder USD.

Priset för CO2-utsläpp behöver enligt IEA:s uppskattningar vara 50 €/ton för att kunna ha en effekt på övergången från kol till gas i Europa.11 Men i verkligheten går prisutvecklingen åt det motsatta hållet. Som en följd av finanskrisen och den svaga ekonomiska utvecklingen – men inte minst på grund av de ”inbyggda strukturella dynsfunktionaliteterna” inom EU ETS, har CO2-priset kollapsat. Priset som under 2008 låg mellan 25 och 30 €/ton, sjönk till under 15 €/ton 2009, och har under 2011 och 2012 sjunkit till runt 5 €/ton.

Denna negativa prisutveckling fortsätter än idag under 2014. Det betyder att de prissignaler som skulle leda till investeringar i utsläppsminskningar nu är mycket svaga. Den stora frågan för EU:s framtida klimatpolitik är därför om man har politisk vilja och handlingskraft att driva en mer radikal reform, eller om man fortsätter med en halvhjärtad indragning av utsläppsrätter och olika kompromisslösningar. Men andra ord, det handlar om både trovärdig-heten och effektiviteten hos EU ETS. En kostnadseffektiv energiomställning är inte möjlig utan en ambitiös politik och ”rätt” pris på koldioxidutsläpp.

FIGUR 2: PRIS FÖR UTSLÄPPSRÄTTER, €/TON CO212

FIGUR 3: INDUSTRINS ENERGIPRISER I JÄMFÖRELSE MED USA, 2013 & 203513

11) IEA: Tracking Clean Energy Progress. 2013

12 ) The Economist. European climate policy: Worse than useless. 25/01, 2014. http://www.economist.com/news/lead-ers/21595002-current-policies-are-mess-heres-how-fix-them- worse-useless.



16

Än mer politiskt känslig är frågan om de betydande prisskillnaderna på energi - både inom en världsdel och mellan olika världsdelar - får konse-kvenser för konkurrenskraften. Enligt IEA:s beräkningar kommer prisskill-naderna vara bestående i flera decennier framöver. De utgör ett stort hinder för en progressiv klimatpolitik och ställer politiker världen över inför ett stort dilemma: vi vet att klimatpolitik inte kan likställas med ”de-industrialise-ring”, men hur kan en proaktiv klimatpolitik förenas med ökad internatio-nell konkurrenskraft?


17

Trots alla dessa förändringar är den grundläggande energi- och klimatut-maningen för alla världens beslutsfattare densamma: att förena ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet med ekologisk och social hållbar-het. Det som har förändrats sedan klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 är att klimatkrisen har kommit fem år närmare – så nära att den inte längre är en scenariobaserad prognos för ”cost of inaction” i framtiden, utan REDAN NU utgör ett hot mot vår reala ekonomi. 14

FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade i november 2013 i Stockholm den första delen av sin femte stora klimatrapport, som är en sammanställning av de uppdaterade vetenskapliga beläggen för klimatförändringarna. Rap-porten inskärper situationens allvar - uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de förändringar som inträffat sedan 1950 saknar motstycke under de senaste tiotals- till tusentals åren.

Enligt IEA:s senaste beräkning ökade de globala energirelaterade koldiox-idutsläppen under 2012 med 1,4 % från 2011 och nådde rekordhöga 31,6 gigaton vilket är i linje med den genomsnittliga procentuella årliga ökning-en sedan 1980 (1,8 %). Det innebär också att med nuvarande energipolitik världen över skulle temperaturen öka med mellan 3,6 och 5,3 grader Celsius, mestadels under de närmaste hundra åren, vilket är långt över 2-gradersmå-let. 15

4. DEN GRUNDLÄGGANDE UTMANINGEN: KLIMATKRISEN FEM ÅR NÄRMRE

FIGUR 4: FÖRÄNDRING AV ENERGIRELATERADE KOLDIOXIDUTSLÄPP, 2011-2012 16

14) Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), WG II: 31 mars, 2014.


16) Thomason Reuters: Europe’s flood losses to soar by 2050, research shows. 3/3, 2014. http://www.planetark.org/enviro-news/item/71161


18

Även om det inte går att säga helt säkert att naturkatastrofer enbart beror på klimatförändringarna så har extrema väderhändelser blivit vanligare. Idag är det möjligt att få en bild av klimatförändringarnas konsekvenser samt sätta en prislapp på dem genom att se på de händelser som inträffar runt om i världen.

Redan idag beräknas översvämningar i Europa kosta i genomsnitt 5 mil-jarder euro varje år. Översvämningarna i centrala och östra Europa under sommaren 2013 orsakade skador för 12 miljarder euro, enligt försäkringsbo-laget Munich Re.16 Naturkatastrofer, inklusive torka, översvämningar och jordbävningar orsakade 2013 skador för motsvarande 50 miljarder euro i Kina. Miljoner människor påverkades och den kinesiska regeringen under-söker nu möjligheterna att öka beredskapen för och minska skadorna från klimatförändringar. 18

USA har också varit hårt drabbat av extrema väderhändelser: 2012 orsakade extrema väderhändelser skador för runt 115 miljarder USD. De två dyraste var torkan i september 2012 som var den värsta på över 50 år och orkanen Sandy i oktober 2012. President Obama tillsatte 2013 en ”Task Force on Climate Resilience and Preparedness” och torkan i Kalifornien fortsätter. Energisystemet i sig har också varit sårbart för klimatförändringarna, t.ex. på grund av att anläggningarna ligger i områden som är känsliga för översväm-ningar, jordskred eller en höjning av havsnivån. 19

Klimatförändringarna försämrar allvarligt tillståndet för många av de natur-resurser och ekosystem som människor är beroende av för sin försörjning. Klimatförändringarna kommer att leda till att ytterligare 75-250 miljoner människor i Afrika drabbas av vattenbrist. Översvämningar, stigande havs-nivå och markförstöring kan också tvinga tiotals miljoner människor att flyt-ta från sina hem, s.k. klimatflyktingar. FN:s flyktingorgan har varnat för att

17) Thomason Reuters: Europe’s flood losses to soar by 2050, research shows. 3/3, 2014. http://www.planetark.org/enviro-news/item/71161

18) Thomason Reuters: Costs of natural

19) 18 Daniel J. Weiss & Jackie Weidman: The $188 Billion Price Tag from U.S. Extreme Weather from 2011 to 2012,

FIGUR 5: ENERGIRELATERADE KOLDIOXIDUTSLÄPP 17


19

klimatförändringarna skulle kunna tränga undan ca 6 miljoner människor varje år, hälften av dem på grund av väderkatastrofer som översvämningar och stormar.

I september 2015 kommer FN:s förhandlare att arbeta för en överenskom-melse om vad som ska komma efter millennieutvecklingsmålen, som löper ut i år. I Paris, bara två månader senare, kommer förhandlare att försöka eta-blera en global klimatöverenskommelse. Debatterna om dessa frågor är på väg att sammanfalla under 2015, ett år som kommer att lägga grunden för de internationella insatserna för klimat och utveckling för nästa generation. För att bekämpa fattigdom och klimatförändringarna krävs det att frågorna hanteras som sammankopplade, inte var för sig. Med andra ord, utan att konfrontera klimatförändringarna kommer fattigdomen aldrig att utrotas.

Utan att konfrontera klimatför-ändringarna kommer fat-tigdomen aldrig att utrotas


20

I det här avslutande avsnittet presenteras inledningsvis huvuddragen i den europeiska, nordiska och svenska energi- och klimatpolitiken innan vi lyfter blicken, mot de viktiga frågor om energi och klimat som väljarna bör få besked om inför valen till EU-parlamentet och riksdagen.

EU-nivån: Energi- och klimatpolitik med låga ambitioner men under ökad press för intensifierat energisamarbeteEU-kommissionen presenterade den 22 januari 2014 sitt förslag till nya mål för unionen fram till år 2030: 1) utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 % (jämfört med 1990 års nivå); 2) andelen förnybar energi ökar till minst 27 % av den totala energikonsumtionen på unionsnivå, men utan specifice-rade bindande mål för de enskilda medlemsländerna; och minst ambitiöst av allt 3) inget bindande mål för energieffektiviseringen, utan man inväntar en analys av energieffektiviseringsdirektivet.

Är EU:s energi- och klimatpaket för 2030 tillräckligt ambitiöst? Nej, i syn-nerhet inte om man tar 2-gradersscenariot på allvar och EU tar sitt mål för 2050, dvs. 80-95 % minskning av växthusgasutsläppen, på allvar. Ger detta paket EU några konkurrensfördelar? Är det en drivkraft i det globala ”gröna racet”? Det är tveksamt, med tanke på att EU bara behöver öka sin andel förnybar energi med så lite som 1-1,5 % varje år för att nå målet till 203020. Medlemsländerna har svårt att nå sitt energieffektiviseringsmål för 2020 och man kan fråga sig om slopandet av målet är det bästa sättet att nå det. Kan detta hjälpa EU att ta på sig ledartröjan i Paris? Knappast. Det verkar snarare som att man redan har valt att avstå från att leda.

Mitt i Ukrainakrisen senarelade Europeiska rådet diskussionen om energi- och klimatpaket till juni 2014 och avser att fatta beslut om detta ”snarast möjligt och inte senare än oktober 2014”. I de halvhjärtade diskussionerna och den ovissa väntan finns dock ”ljuspunkter” – tack vare Ukrainakri-sen. Krisen har blivit en ”mind changer” och kan eventuellt vara en ”game changer” som återigen lyfter upp energisamarbete på Europas politiska agenda. Europeiska rådets nya topprioritering ”energisolidaritet”, som syftar till att minska beroendet av rysk gas, kan skapa en starkare politisk vilja att påskynda utvecklingen av den inre marknaden för el och gas, samt förnybar energi. Energieffektiviseringen ses nu som ”ett första steg” mot energisäker-

20) Ecofys: Assessing the EU 2030 Climate and Energy Target, 18 mars 2014. http://www.ecofys.com/files/files/ecofys-2014-assessing-the-eu-2030-targets.pdf

5. ”SUPERVALÅRET”: AVGÖRANDE FÖR FRAMTIDENS ENERGI- OCH KLIMAT-POLITIK


21

het och minskat beroende av rysk gas. 21

Sverige och Norden: Stor potential för att bli en ”role-model” för en grön omställning som förenar ökad konkurrenskraft med jobbskapandeGlobal Utmanings näringslivsgrupp Nordic Action Group on Climate and Energy (NAG) visar i sin rapport ”Nordic Energy Ways in Europe” hur Norden skulle kunna spela en nyckelroll i omställningen både genom att gå före och genom att medverka till den europeiska energiomställningen. För att detta ska bli verklighet krävs det att de nordiska regeringarna tar fasta på analysen av hur Norden kan bli en föregångare - genom ”Nordic Energy Ways” och genom att utforma en gemensam nordisk strategi och en natio-nell politik som engagerar näringslivet och forskarvärlden. 22

Rapporten lyfter fram Nordens unika potential att genom rätt policy kunna bli en regional ”high-efficiency economy” och utgöra ett ”nordiskt batteri” genom att exportera sin elproduktion från vattenkraft till Europa. Genom att länka samman de nationella elnäten med ”smartgrid”-teknologi kan Norden bli ett framstående exempel på ett sammanlänkat system av ren och konkurrenskraftig energi.

För att göra de nödvändiga långsiktiga investeringar som krävs för att ställa om till en grön ekonomi skulle en ”Nordic Energy Financing Facility” kunna inrättas för att koordinera existerande institutioner. Ett tydligt och långsik-tigt politiskt ramverk i Norden kan skapa gynnsamma förutsättningar för företag inom grön teknologi att ta fram nya lösningar som kan användas på hemmaplan och exporteras. På så sätt kan Norden bidra till att resten av Europa och världen som helhet når sina energi- och klimatmål. Detta skulle kunna bidra till att motverka klimatförändringarna och öka energisäkerhe-ten, samtidigt som nordisk industris konkurrenskraft på den globala mark-naden stärks. Därmed kan omställningen bidra till att skapa såväl tillväxt som arbetstillfällen i ett ”Nordic Green Industrial Cluster”.

Förslagen från NAG ligger i linje med de rekommendationer som IEA ger i sin senaste analys av energipolitiken i Sverige från februari 2013. Där slås fast att Sverige har kommit en bra bit på vägen mot en ekonomi med låga utsläpp och ökad integration av de nordiska och baltiska elmarknaderna. Men Sverige måste vidta konkreta åtgärder för att förverkliga visionerna om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och inga nettoutsläpp av växthus-gaser år 2050.

Sverige har visserligen beslutat att tillåta ersättning av befintliga kärnreak-torer. Frågan är om dessa kommer att komma till stånd, eftersom ytterligare utsläppsminskningar kommer att bli dyrare än tidigare och kräver ny teknik. Sveriges höga energiintensitetsnivå kräver ökad energieffektivitet i indu-

21) För mer information, se Europeiskta rådet – Slutsatser 20-21 mars, 2014. (ST 7 2014 REV 1) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&t=PDF&g-c=true&sc=false&f=ST%207%202014%2 0REV%201

22) Nordic Action Group on Climate and Energy: Nordic Energy Ways in Europe, 2013.


22

strin, byggnader, uppvärmning och transporter. 23

IEA betonar att Svensk industris ledande position i smarta nät är en stor tillgång och att Sverige bör öka investeringarna i teknik och innovation för förnybar energiproduktion. Detta betyder att Sverige noggrant måste utvär-dera de mest kostnadseffektiva vägarna för övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp – både ur produktions- och konsumtionsperspektiv. I denna process bör energieffektivisering, en mer aktiv ”demand-side mana-gement” och ökade forsknings- och innovationsinsatser vara prioriterade områden för strukturomvandlingen inom energisektorn.

Förstärkt regionalt samarbete inom Norden är en ytterligare en rekommen-dation från IEA. Eftersom samtliga nordiska länder ska minska sina koldiox-idutsläpp kan kostnadseffektiva regionala lösningar hålla nere kostnaderna för konsumenterna. En storskalig utbyggnad av teknik för förnybar ener-giproduktion på en gemensam nordeuropeisk energimarknad kan minska koldioxidutsläppen utan att kompromissa med försörjningstryggheten eller minska konkurrenskraften för nordiska företag. Att överföringskapaciteten byggs ut inom Sverige och där det svenska elnätet ansluter till grannlän-derna, den s.k. ”Nordic Grid Master Plan”, är nödvändigt för att Sverige ska kunna dra nytta av utbyggnaden av förnybar energi i Europa.

23) IEA: Energy Policies of IEA Countries, Sweden 2013 review, 2013. http://www.iea.org/Textbase/npsum/sweden-2013sum.pdf


23

Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpoli-

tiska vägskäl

Mot denna bakgrund och inför de förstående valen till EU-parlament och riksdag finns det nu frågor som partiledarna behöver ge väljarna besked om:

• Anser du och ditt parti att Sverige ska driva en aktiv linje för ambitiösa mål inom EU eller nöja sig med kommissionens förslag?

• Oavsett vad EU beslutar, ska Sverige vara en föregångare eller följare i den europeiska energi- och klimatpolitiken?

• Hur vill du och ditt parti att energiomställningen ska utformas för att fungera som drivkraft både i den ekonomiska tillväxtpolitiken och i klimat-polititiken? Hur kan forsknings- och innovationspolitik användas för att driva på både energi- omställningen och den ekonomiska tillväxten?

• Hur bör Sverige ta fasta på rekommendationerna från IEA och NAG om ”Nordic Energy Ways” och utforma en nordisk strategi för att fungera som drivkraft för ren och konkurrenskraftig energi i Europa, t.ex. genom utbygg-nad av ledningskapaciteten?

• Hur vill du och ditt parti skapa ett så brett parlamentariskt stöd för energi- och klimatpolitiken att denna kan bedrivas konsekvent under flera mandat-perioder?


24

TANKESMEDJAN GLOBAL UTMANING

Global Utmaning är en oberoende och entreprenöriell tankesmedja som verkar för långsiktiga lösningar på kriser i de ekologiska, ekonomiska och sociala systemen.

Vi skapar plattformar för samverkan mellan forskning, näringsliv, politik och civilsamhälle.

Tankesmedjan är en nod i internationella nätverk och arbetar med strategisk analys, policylösningar och opinionsbildning genom dialoger, seminarium och rapporter.

Vi är ett engagerat och erfaret nätverk av rådgivare med tvärsektoriell kompetens och en stark tro på framtiden.

Documents

Fem %c3%a5r av fundamentala f%c3%b6r%c3%a4ndringar inom energi och klimat maj 2014