Y Typförskolor modellen när många förskolor ska byggas 22-24 Z

Y Specialutbildning ger fler förskollärare 8-9 Z

Y Naturbussen har börjat rulla 4-6 Z

en tidning om förskolan i malmö stad | oktober 2012

Mot mer jämställdhet sista sidan

2 n oktober 2012 oktober 2012 n 3

modersmål även för små 20

studiebesök i malmö 19 ingrid jobbar till 67 år 26

introduktionsperiod ger mycket 10

kockens tankar om mat 14

ledare

fokuS förSkola geS uT av MalMö STad och är eN TidNiNg för dig SoM arbeTar iNoM eller är iNTreSSerad av förSkola och uTbildNiNg

uTgivare iNga SaNdSTröM, TelefoN 040-34 33 45produkTioN redakTioNeN.Nu, Maria SehliN

och iNga SaNdSTröM, MalMö STadgrafiSk forM beNNy MårTeNSSoN, www.gregory.Se

foTograf peTer krooN, www.peTerkrooN.NeTTryckeri jMS ab, SaNdra SveNSSoN

beSTäll fler ex av TidNiNgeN geNoM aTT Mejla Till iNga.SaNdSTroM@MalMo.Se

rubriktexT

TeMalekplaTSer: äveNTyrSlekplaTSeNEn hinderbana med klätternät där man kan leka inte nudda marken. Äventyrslekplatsen är Malmö stads senaste temalek-plats och är ett ställe som inbjuder till rörelse.

Här finns klätternät, klätterkul-

lar och rutschkanor - allt förbinds

via en slinga. lekplatsen har även

en betongscen med vattenstrålar

som sätter igång av rörelse. stora

delar av lekplatsen är tillgänglig-

hetsanpassad. Äventyrslekplatsen

ligger i kroksbäcksparken nära

Holmaskolan.

Löneutveckling bättre i MalmöFörskollärare i Malmö har en bättre lön och löneutveckling än riksgenomsnittet. 3 – Lönen för de högst betalda förskollärarna

ligger 1000 kronor över riksgenomsnittet, säger

Inga Sandström som är HR-specialist på Malmö

stad.

Lönen för de 10 procent som har lägst lön är

några tiotals kronor under riksgenomsnittet men

sedan utvecklas lönen starkare i Malmö. Därför är

lönespridningen i Malmö större än i övriga landet.

Enligt lönestatistik från 2011 är medianlönen

i Malmö 25.000 kronor (24.580 kronor i riket).

För de 10 procent som har högst lön är snittlö-

nen i Malmö 28300 kronor i månaden (27.300

kronor i riket). n

Ny film om gräNslöst läraNdeEn ny film om förskolan hade premiär den 11 oktober på Oktoberseminariet på Malmö högskola. 3 Filmen ”Det gränslösa lärandet, en film om barns och pedagogers utforskande” är den tredje som producerats i Malmö stad. De två för-sta, ”Att utmana lärandet, en film om förskolan i Malmö” och ”Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet”, har setts av många.

I den senaste filmen får vi följa två arbets-lag i arbetet tillsammans med barnen under tre månader. Den väcker tankar om betydelsen av att vara en nyfiken pedagog i nära samar-bete med barnet, om vikten av medvetenhet, om utforskande arbetssätt och att utveckla begrepp, dokumentation och reflektion i arbe-tet i förskolan.

Filmen ska spridas bland förskolorna i Malmö och till lärosäten. Med filmen följer ett häfte med frågeställningar som är tänkta att stimulera samtal och diskussioner på arbets-platsträffar och föräldramöten.

Det är vår förhoppning att filmen ska upp-skattas, inspirera och spridas till många!

För info, kontakta inga.sandstrom@malmo.se

Första fairtrade­diplomerade förskolanHeleneholms förskola blir den första förskolan som diplomeras av Malmö Fairtrade City.

3 Konceptet heter Skola/Förskola för Rättvis handel och hand-

lar om att på ett enkelt sätt arbeta med frågor som rättvis handel

och etisk konsumtion. För att bli godkända ska man bland annat

uppfylla fyra punkter i en lista som till exempel handlar om att välja

etiskt märkta produkter, studera etiskt märkta produkter i affär och

göra en utställning på temat. Malmö Fairtrade City förklarar att det

genom arbetet med materialet bli lättare att uppfylla läroplanens mål

och värdegrund kring miljö och internationella perspektiv. Malmö

Fairtrade City finns som

stöd i arbetet. När kriteri-

erna är uppfyllda skickar

man in sin redovisning och

kan då få ett diplom.

Du hittar mer informa-

tion på www.malmo.se/

fairtradecity

Utbildning om anknytning Om anknytning och vikten av trygghet handlar en endagsutbild-ning som anordnas av FoU Malmö. 3 Utbildningen hålls av Anders

Broberg, Malin Broberg och Birthe

Hagström som också skrivit en bok i

ämnet. Boken, liksom föreläsningen,

heter ”Anknytning i förskolan – vikten av

trygghet för lek och lärande”.

Kursen hålls på Sankt Gertrud i Malmö

och är indelad i en förmiddagsdel med

föreläsning om anknytningsteori och en

eftermiddagsdel med tre valbara semi-

narier. Kursen vänder sig till personal

i förskola, förskoleklass och elevhäl-

soteam. Anmälan görs senast den 10

november på www.pedc.se/booking och

där väljer man också vilket seminarium

man vill gå på.

två gröNare förskolegårdarNästa höst finns två grönare förskole-gårdar i Malmö. 3 Det är projekt Gröna skolgårdar i

Malmö som planerar grönare förskolegår-

dar på Annetorps förskola i Limhamn och

Prästkragens förskola i Rosengård. Personal,

äldre barn och projektledning från Gröna skol-

gårdar ska tillsammans diskutera hur man vill

kunna använda gårdarna och planera hur man

kan göra om dem.

Under nästa år görs ombyggnaden och till

hösten ska de gröna gårdarna vara klara.

Målet är att få utemiljöer som främjar utelek,

aktivitet, lärande och kreativitet. Alla försko-

lor och grundskolor i Malmö kan ansöka en

gång per år.

Läs mer på malmo.se/gronaskolgardar

Eller skriv till gronaskolgardar@malmo.se

Mentorsutbildning på högskolanNu har handledarutbildningen kom-mit igång. Det är Malmö högskola som håller en kurs i handledning och mentorskap. 3 Kursen är på 7,5 poäng under en ter-

min. 30 förskollärare i Malmö stad har fått

plats på kursen som heter ”Handledning och

bedömning av lärares professionsutveckling

1”. Utbildningen anses så viktig att de kom-

mer att få en del arbetstid för sina studier

av arbetsgivaren Malmö stad. De som går

utbildningen kommer att bli mentorer under

introduktionsperioden för nyutbildade för-

skollärare, eller handledare för studenter

under utbildning. n

innehåll

Fler män i Malmö

Andelen män som arbetar

i Malmös stads förskolor är

högre än riksgenomsnittet.

I Malmö arbetar drygt

7 procent män medan riks-

genomsnittet är cirka 3

procent. Nu diskuteras hur

man kan öka andelen

ytterligare. n

4 n oktober 2012 oktober 2012 n 5

RedaN buSSreSaN uT Till SkogeN är en upplevelse för barngruppen. Att åka

buss är lite ovanligt för flera barn och de hinner se både kor och konstiga bilar. När bussdörrarna öppnas så är gruppen redo att traska iväg in i sko-gen. De går hand i hand över en liten bro och in på naturlekplatsen. Väl framme har barnen spring i benen. De tar sig genast an olika delar av hinder-banan och går balansgång över stockar, klättrar upp för hinder och hoppar mellan stenar. Några övergår snart till att leta pinnar.

– Titta vilken lång pinne jag har hittat! utro-par femåriga Isabelle och konstaterar att grenen är längre än henne själv.

efTerläNgTad buSSSå fort förskollärare Jessica Gustavsson och Marina Harved läste att Naturbussen skulle börja rulla igen så bokade de en utflykt till Torup i Bokskogen.

– Vi har länge velat åka till skogen men det har varit så svårt att ta sig hit och det är dyrt att hyra buss. När vi såg att Naturbussen skulle starta anmälde vi oss direkt, berättar Marina Harved.

Gyllebo förskola blev därför en av de allra för-sta som åkte med Naturbussen.

– Det är verkligen kanonbra att Naturbussen börjar köra igen, säger kollegan Hans Seifert.

Förutom att ha en skön och händelserik dag i friska luften tänker de plocka hem lite höstlöv, kot-tar och grenar för att använda till kreativt arbete och få in matematik i jämförelserna.

– En annan sak som är bra med skogen är att

marken är så mjuk och ojämn, det är häftigt för barnen att känna, säger Marina Harved.

– Och att stockarna är hala och runda. Här får de verkligen prova sin balans och känna efter vad de vågar, säger Jessica Gustavsson.

uT i NaTureNGyllebo förskola ligger bredvid Mellanhedens skola och har utedag varje torsdag. Vanligtvis bru-kar det innebära en promenad till en närliggande lekplats. De tror att dagens skogsutflykt kan ge många bestående intryck.

– Det är nog inte alla barn som är vana vid att vara skogen. Bara att komma hit och lukta och upptäcka spår efter djuren är häftigt, skogen är så full av möjligheter, säger Marina Harved.

Just att spana efter djur blir snart en intressant syssla för några killar. De ställer sig på led vid ett staket och spanar intresserat ut i skogen.

– Vi letar efter vilda djur! Jag ser två konstiga hål i ett träd, det bor nog en ekorre där, säger tre-årige Edvin.

– Jag har bara sett en katt och en huggorm, säger Joel.

Efter en kamrats protester kommer de fram till att huggormen nog egentligen var en pinne.

Efter korvgrillning och förtäring av egenba-kade kanelbullar så hämtar bussen dem igen efter fyra timmars skogsutflykt.

– Vi har haft hur kul som helst, det har fungerat jättebra. Vi kommer absolut att boka Naturbussen igen, konstaterar Jessica Gustavsson och Hans Seifert. n

”Jag har hittat en snigel!”.

Fyraårige Colin är nöjd med sin

nya bekantskap i Bokskogen. Han bär

runt snigeln på en pinne och visar alla

intresserade. För barnen på avdel-

ning Lejonet från Gyllebo förskola

blir utflykten med Naturbussen en

minnesvärd dag.

Nu rullar Naturbussen till skogen

Naturbussen utvecklas vidareNaturbussen har börjat köra i Malmö efter flera års uppehåll. Den går till tre olika gröna platser och är gratis för förskolor och skolor. Man kan åka till två ställen i Bokskogen, till Käglinge rekreationsområde och SEA-U på Ribersborg. Resmålen kommer att utvärderas längre fram.

Kulturförvaltningen står bakom satsningen.

Förvaltningen har redan det fungerande kon-

ceptet med Kulturbussen och tanken är att

utveckla busskonceptet med en blandning av

natur och kultur.

– Vi vill ordna olika program som bygger

på kulturarv och natur och som ska bli bok-

ningsbara i samband med att man använder

naturbussen. Dessa ska i framtiden ledas av

guider som möter barn och förskolepersonal

i Torup samt på övriga ställen. Vår tanke är

att successivt utveckla dessa program, säger

Malena Sandgren som är enhetschef för kul-

tur Barn och unga .

Naturbussen bokas via ett formulär på

Malmö malmo.se, på samma sätt som

Kulturbussen. Bokning ska ske en till sex

veckor i förväg. Det går också att skicka e-post

till naturbussen@nobina.se.

För bokning med kort varsel prova via telefon,

klockan 9-14, vardagar på 040-685  78 32. n

bild topp:Jessica Gustavsson hjälper treårige Storm att ta sig över hinderbanan.

bild mitten:Naturbussen är gratis och går att boka varje vardag.

bild nere vänster:Förskollärare Hans Seifert tycker det är

bra att Naturbussen börjat köra igen.bild nere höger:

Colin visar upp sin snigel för förskollärare Jessica.

pedagogiskt exempelpedagogiskt exempel

6 n oktober 2012 oktober 2012 n 7

M alMö STad STår bakom Peda gogiska kartor med gröna utflyktsmiljöer som finns på internet. Här kan man gå in och läsa för att förbereda exempelvis sin skogsutflykt.

– Tanken är att underlätta planeringen för förskolan att hitta bra platser även i Bokskogen, säger Bo Lindvall på Malmö natur-skola, CPI.

Tillsammans med stadsbyggnadskontoret samordnar han arbe-tet med att lägga in mer information, eller som han uttrycker det ”det blir ett helt nytt kartskikt”.

– Vi lägger in praktiskt info om var toaletter och grillplatser finns men också idéer om olika aktiviteter man kan göra i Bokskogen, säger Bo Lindvall.

Pedagogiska kartor erbjuder sedan tidigare en del information om Bokskogen och Torup, bland annat berättelsen om sagostigen. Sagostigen fungerar som så att man först läser sagan på förskolan och så kan sagan fortsätta när man kommer ut i skogen.

– I skogen går barnet in i sagan och kan leva sig in i historien och miljön, det är spännande! säger han.

Att man nu vill vidareutveckla Pedagogiska kartor beror på att intresset blivit större genom att det finns fler förskolebussar och nu senast att naturbussen börjar rulla.

– Det finns mycket bra infor-mation om skogsutflykten i kartan, men det gäller att klicka sig ända fram – det är en del pedagoger som missar det, säger han.

– Om man till exempel vill läsa om Sagostigen måste man först bocka för Temastigar i högermenyn, sedan klicka på symbolen som kommer på kar-tan, förklarar han.

Det finns även ett par hundra tips från olika skolor och försko-lor om till exempel hur man kan få in matte på skogsutflykten. Bo Lindvall hoppas att tips fortsätter att flöda in.

Kartan uppdateras efter hand och nästa år planerar man även göra en mobilapplikation så att man lättare kan söka information på plats i skogen.

– Bokskogen vid Torup ger en väldigt fin skogskänsla med hundraåriga träd och dessutom fin kulturmiljö kring slottet och statarmuseet, säger Bo Lindvall. n

Hemsida får fler skogstipsVar ligger grillplatserna? Toaletterna? Vad kan man uppleva längs stigarna? Nu utvecklas Pedagogiska kar-tor med fler tips och information om vad man kan göra i Torup i Bokskogen.

Du hittar kartorna på: www.pedagogiskakartor.pedc.se

K oMMuNSTyrelSeN godkäNde den 2 oktober förslaget till ny orga-

nisation och kommunfullmäktige väntas godkänna det den 25 oktober. Förslaget innebär att förskola och skola lyfts ur stadsdelarna och får sina egna fackförvaltningar, en förskoleförvaltning och en skolförvaltning, på samma sätt som gymnasiet redan har. Den nya förskoleförvalt-ningen ska ansvara för alla förskolor i hela Malmö.

– Jag välkomnar det. Målet är att samla krafterna för att kunna höja kvaliteten och bistå med rätt insatser, säger Ana-Maria Deliv som är chef på stadskontoret, avdelning barn och ungdom i Malmö stad.

Hon uppskattar att förskola och skola får olika organisationer.

– På så sätt lyfts förskolan och drunknar inte i grund-skolans frågor, säger hon.

Fördelar med central förvaltning är bland annat bättre möjligheter för likvärdigt beslutsfattande över hela staden, gemensamma stödresurser och enhetlig ersättningsmodell.

Bakgrunden till omorganisationen är att Malmö stad behöver säkerställa likvärdigheten och anpassa sig efter den nya lagstiftningen och stadens utveckling med bland annat mer rörlighet över stadsdelgränserna. Med den nya skollagen 2011 blev förskolan en egen skolform och när Malmö nu vill skapa en egen förvaltning för förskolan väcker det intresse bland andra kommuner.

Malmö stad behöver även åtgärda de bristområden som Skolinspektionen pekat på, vilket främst gällde loka-lerna och att kompetensnivån ser väldigt olika ut över staden.

– Med en egen förvaltning och en egen politisk nämnd som blir väl insatta i just förskolefrågor så har man bättre möjlighet till relevant fördelning och rätt insatser, säger Ana-Maria Deliv.hur kommer personalen att märka omorganisationen?

– I ett ingångsskede inte mer än att de eventuellt får ny förvaltningschef. Jag tror inte att det dagliga arbetet kommer att påverkas så markant första tiden, men på sikt blir det en mer relevant kvalitetsutveckling, säger Ana-Maria Deliv.

Om kommunfullmäktige godkänner den nya organi-sationen så blir förskoleförvaltningen verklighet redan i sommar, den 1 juli.

I samband med detta har man även lyft frågan om att minska antalet stadsdelar från tio till fem eftersom verk-samheten då minskar. n

Eva Mendezförskollärare på R F Bergs förskola i Limhamn-Bunkeflo

– Att förskolecheferna får möjlighet att vara mer närvarande i verksamheten. De har ett större, mer konkret uppdrag i den nya läroplanen och måste få tid och resurser att genomföra det.

Madelene Nyströmförskollärare på Berga förskola i Limhamn-Bunkeflo

– Att resurserna fördelas mer jäm-likt mellan de nya stadsdelarna. Bara för att man generellt har det bättre ställt i en stadsdel betyder inte det att det inte finns barn med speciella behov där. Jag förväntar mig att man ser över detta för i dag är resurserna ganska snedfördelade.

Leila Ismailförskollärare på S:t Gertruds förskola i Centrum

– Att alla förskolor ska hålla samma kvalitet, oavsett stadsdel. Vi utgår alla från samma läroplan och alla barn har lika stor rätt till lärande, kunskap och pedagogisk undervisning. Genom en jämnare fördelning av resurser kan vi också få en jämnare fördelning av peda-goger och närvarande chefer.

Amanda Widénbarnskötare på Solbackens förskola i Västra Innerstaden

– Förändringar leder ofta till något positivt och jag förväntar mig att man i den nya förskole-organisationen satsar på mindre barngrupper och fungerande arbetslag. Det är viktigt att vi ges utrymme att lyssna på varandra och tiden att se varje barn som en individ.

Vad har du för för-väntningar på den nya förskole- organisationen?Redan till sommaren ser Malmö ut att

få en ny, gemensam organisation för förskolan. Målet är jämnare och högre

kvalitet på förskoleverksamheten.

bild: Ana-Maria Deliv välkomnar en förskoleförvalt-ning.

mot högre kvalitet

förskole­nämnd

uTredNiNgeNS förSlag Till Ny orgaNiSaTioN för SkolaN

förskole­förvaltning

grundskole­förvaltning

gymnasie­förvaltning

grundskole­nämnd

gymnasie­nämnd

förskola grundskolagymnasium

vuxenutbildning

8 n oktober 2012 oktober 2012 n 9

utbildningutbildning

E N av deM SoM juST påbörjaT uTbild-ningen är Laura Arevalo. Hon arbetar i dag

som pedagog vid Sommarbäckens förskola i Södra Innerstaden.

– Jag vill ha den rätta utbildningen för barnens skull. Som förskollärare får jag också ta större ansvar och kan påverka verksamheten på ett annat sätt, säger hon.

Efter att ha jobbat som lärarvikarie i grundskolan, kom Laura in i förskolan som pedagog. På Sommarbäcken har hon arbetat sedan den öppnade för 2,5 år sedan.

Under studierna kommer Laura att fortsätta arbeta på heltid, men hon får ledigt under de kursdagar som schemalagts och extra tid för gruppövningar, inlämnings-uppgifter och hemtentor.

– Det betyder jättemycket att få det stödet. Det känns också bra att veta att det finns en vikarie här så att jag inte behöver ha skuldkänslor gentemot kollegorna som är kvar med alla barnen.

En av Lauras kollegor ska också gå utbildningen. Under kursdagarna får de även tillfälle att träffa kolle-gor från andra förskolor.

– Det är berikande att träffas och byta erfarenheter om arbetssätt. Jag hoppas ta med mig alla kunskaper och all inspiration tillbaka till Sommarbäcken, säger Laura.

Malmö stad vill öka antalet förskollärare

ute i verksamheterna. Ett tjugotal medarbe-tare i förskolorna har

ansökt och kommit in på en komplet-

terande utbildning som leder till

förskollärarexamen.

”fantastiskt få vidareutbilda sig”

kompletterande utbildning

Utbildningen Kompletterande utbildning, inriktning mot förskolan, omfattar 60 högskolepoäng och genomförs under två terminer vid Malmö högskola.

Den sökande måste sedan tidigare ha en lärarexamen (avsedd för grundsko-lans tidigare år eller för fritidspedagogisk verksamhet) eller en fritidspedagogexa-men samt, efter en sådan examen, minst ett års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan på minst halvtid.

Genomförs främst på distans, men har även schemalagda kurstillfällen.

Förbereder för arbete som förskollä-rare och leder, tillsammans med tidigare examen, till en examen som kan vara behö-righetsgivande för förskollärarlegitimation.

Innehåller två verksamhetsförlagda delkurser med placering i förskola.

När Sommarbäckens förskolechef Patricia Carpanetti Larsen tipsade om utbildningen hade Laura redan haft tan-kar på att vidareutbilda sig. Dels för att det kändes viktigt att få rätt behörighet på papper, dels för att hon ville kunna ta större ansvar i verksamheten. I dag är hon tacksam för att möjligheten dök upp.

– Det är fantastiskt att jag får vida-reutbilda mig vid 48 års ålder. Jag ser fram emot att kunna bidra till verksam-heten på ett bättre sätt.

Utbildningen har precis börjat, men Laura tycker att den verkar välplanerad och intensiv. Utöver pedagogik kom-mer hon även att läsa matte och språk. Hon säger att det nog kommer att kän-nas lite konstigt att sitta still och läsa och skriva. På förskolan är hon i rörelse nästan hela dagarna. Att skriva tentor igen blir också en utmaning.

– Men det är en utmaning som jag är väldigt glad för. n

liSeloTT NilSSoN, HR-diRektöR stadskontoRetkrönika

Hur attraHerar vi morgoN dageNs medarbetare?

I MiTT uppdrag SoM aNSvarig för personalfrågor i staden är det natur-

ligtvis viktigt att vi kan rekrytera och behålla våra medarbetare. Och särskilt utmanande är detta inom förskolan där vi har ett fortsatt högt tryck på utbygg-nad och därmed också nyrekrytering.

Vi har under flera år byggt ut förskolan med drygt 600 platser om året, i fjol 2011var det en fördubbling med drygt 1 200 platser. I år ser det ut att bli en utökning med nästan 1000 platser. Utbyggnaden av förskoleplatser innebär nyrekry-tering, sedan 2005 har vi ökat antalet medarbetare inom förskolan med drygt 1 700, i fjol ökade vi med drygt 300 och sedan september 2011 har vi ökat med ytterligare över 800 medarbetare. En helt otrolig utveckling, vilken annan verksamhet i Malmö har denna utveckling.

Detta innebär att det är mycket viktigt att vi har attraktiva arbetsplatser och att alla medarbetare inom förskolan är bra ambassadörer så att det finns många sökande till våra lediga jobb inom försko-lan här i vår stad! Bra kollegor och medarbetare i staden är en förutsättning för vårt mycket viktiga uppdrag, att ge Malmöbarnen en bra förskola. Men det vet ju redan alla som arbetar inom förskolan att en förskola av god kvalitet är av avgörande bety-delse för Malmöbarnens utveckling, lärande och hälsa samt att en förskola med hög kompetens ger ett bättre resultat.

I ett längre personalförsörjningsperspektiv behö-ver vi också fundera över vad det är som får dagens ungdomar att i sina val mot ett yrkesliv se försko-lan som ett framtida yrke. Detta är något vi ständigt måste fundera på för att säkra god kompetens inom förskolan. Vad behövs ytterligare för att ungdomar ska välja förskola som ett framtidyrke?? n

Foto

: Jen

ny F

ors

Strategin som ska höja förskolanFlexibel arbetstid, fler karriärvägar och god lönespridning. Det är några av vägarna för att locka fler förskol-lärare till Malmö stad.

Malmö stad behöver anställa cirka 425 förskollärare om året de närmaste fem åren. För att klara det har en kom-mungemensam strategi skrivits som nu är ute på remiss. Bakgrunden är att Malmö stad bygger många nya förskolor för att klara barnökningen samtidigt som den reviderade läropla-nen tydliggör förskollärarens ansvar.

Förhoppningen är att den gemen-samma strategin ska bli ett stöd i rekryteringsarbetet. Förslaget som är ute på remiss i stadsdelarna består av fyra delar:• Yrkeskategorier och karriär• Ledarskap• Kommunikation• Rekrytering, löne- och

anställningsvillkor

MED DEN FöRESLAgNA strate-gin följer en handlingsplan och en rad exempel på vad vi ska verka för och hur vi skulle kunna göra det. Här följer några exempel på rubriker ur handlingsplanen:• Höja andelen förskollärare till

minst 60 % år 2015 och till 75 % år 2020

• Ha en bred kompetens med förskollärare, pedagoger och barn-skötare i förskolan

• Öka möjligheterna att göra karriär i förskolan

• Kompetensutveckling• Öka andel manliga medarbetare• Individuell lön och god

lönespridning• Tid för verksamhetsutveckling

(kallas ibland planeringstid)• Erbjuda god introduktion och

introduktionsperiod• Tillsvidareanställning• Flexibel arbetstid• Synliggöra Malmö stad som en att-

raktiv arbetsgivare• Öka intresse för arbete i förskola• Delta i och organisera förskole-

mässor och arbetsmarknadsdagar

Vill du läsa mer vänd dig till din chef eller maila inga.sandstrom@malmo.se. Remissvar från stadsdelarna ska vara inlämnade senast 2012-12-31.

bild:SiriNin Sjöstrand, Laura

Arevalo och Julia Smalarz

10 n oktober 2012 oktober 2012 n 11

Riktlinjer ska ge likvärdig introduktionFör att introduktionsperioden ska vara likvär-dig har Malmö stad tagit fram ett dokument med riktlinjer och rutiner.

E NligT deN Nya SkollageN MåSTe förSkol-lärare som tagit sin examen efter den 30 juni 2011

genomgå en introduktionsperiod motsvarande ett läsår på hel-tid. Sedan kan ansökan om förskollärarlegitimation skickas in. För att introduktionsperioden ska vara likvärdig och av god kva-litet för alla, oavsett stadsdel och arbetsplats, har Malmö stad nu tagit fram ett styrdokument. Här finns riktlinjer och rutiner för hur introduktionsperioden ska genomföras inom Malmö stads verksamheter.

– Det är viktigt att introduktionen blir så bra som möjligt för alla. Vi vill också underlätta arbetet för förvaltningarna och de enskilda verksamheterna genom att tydliggöra den viljeriktning vi har inom Malmö stad, säger Helena Sjöblom som är HR-specialist på HR-strategiska avdelningen.

Dokumentet för Malmö stads introduktionsperiod innehål-ler bland annat riktlinjer för ansvarsfördelning, mentorskap och anställning samt mallar för dokumentation, bedömning och yttrande.

Riktlinjerna är desamma för samtliga förskolor och skolor, med möjlighet att variera rutiner och innehåll efter den egna verksam-hetens behov.

– Varje arbetsplats måste komma fram till hur just de ska göra, så där har förskolecheferna ett stort ansvar, menar Helena Sjöblom.

Dokumentet som tagits fram är baserat på de nationella styrdokumenten. Inspiration har också hämtats från det intro-duktionsprogram som tidigare utvecklats i Fosie.

– De hade ett material som utgår från regelverket så vi har tagit tillvara deras arbete. Vi har bland annat använt delar av deras dokumentationsmallar, berättar Helena Sjöblom. n

fakta

Dokumentet kan hämtas på Malmö stads intranät KomIn. Du hittar det här: arbetsfält/verksamheter > förskola & utbildning > behörighet och legitimation > introduktionsperiod förskola och skola.

I anslutning till dokumentet finns även en samling länkar, bland annat till mentorsutbildningar, dokumentations- och yttrandemallar, Skolverkets information om introduktionsperioden samt aktuella delar av skollagen.

introduktionintroduktion

–D eT är SköNT att veta vem man

ska vända sig till när man har funde-ringar och bra att det finns avsatt tid för att reflektera kring sin funktion och sitt förhållningssätt, säger hon.

Efter att ha tagit en kandidatexamen i måleri gick Josefin en förskollä-rarutbildning vid Malmö högskola. Hon visste att hon ville arbeta med barn och med bild och skapande som uttrycksmedel.

– Jag hade funderat på konstte-rapi, men när jag gjorde min praktik här på Sege park insåg jag hur roligt det är att arbeta inom den vanliga förskoleverksamheten.

När Josefin började på Sege park var hennes avdelning Stubben mitt uppe i en omorganisation och hennes arbets-lag hade just satts samman. Den första

tiden handlade därför mycket om att hitta ett arbetssätt inom arbetslaget, att forma den inre miljön på avdelningen och delta i det organisatoriska arbetet.

Josefin fick även en rad utbild-ningar i bland annat brandskydd och pedagogisk dokumentation, och hon läste regelverk och informationsmate-rial om hur olika situationer i förskolan kan hanteras.

– Det kändes lite som att skolan fort-satte, så det var en bra övergång till arbetslivet, säger hon.

Det viktigaste stödet under intro-duktionsperioden får Josefin av sin mentor, förskolechef och kollegor.

– Det är ett väldigt öppet klimat på förskolan. Jag känner mig bekväm med att fråga vem som helst i huset om råd i olika situationer.

Josefin och hennes mentor Ingrid Bogren försöker planera in ett möte varannan månad för att sitta ned och prata kring frågeställningar som dykt upp i arbetet. De diskuterar även de utvecklingsområden som tas upp i det introduktionsmaterial som Skolverket tagit fram. Främst har de fokuserat på områden som varit aktuella för Josefin, såsom struktur, arbetslagets organisation och förskollärarens roll i arbetslaget.

Halvvägs in i introduktionsperioden hade Josefin också längre utvärde-ringsmöten med både mentor och förskolechef. Under hösten ska de tre träffas för gemensamma diskussioner.

Utöver de inplanerade samtalen blir det många informella möten och diskussioner.

– Ingrid och jag kan börja prata om något medan vi tar på oss skorna och det kan sedan bli ett samtal på 45 minu-ter. De mötena är jätteviktiga och det känns bra att mina frågor får ta tid.

Josefin menar att samtalen hjälper henne att höja kvaliteten i sitt arbete.

– Jag har ju inte så mycket erfaren-het att luta mig mot, så det är svårt att veta om jag gör rätt i vissa situationer och vad de långsiktiga konsekvenserna blir. De lyfter också saker som jag gör som är bra. Det är både peppande och lärorikt.

För Josefin återstår bara några månader av introduktionsperioden och hon hoppas att hon under året fått in vanan att reflektera kring sitt arbete.

– Det är viktigt att man alltid försö-ker utvecklas i sitt arbete. n

”Bra att mina frågor får ta tid”

bild vänster:Josefin Snygg gör sin introduktionsperiod vid Sege Parks förskola.bild ovan:Josefin Snygg vid Casper Hellsten och August Dagnekvist som skapar med lera i avdelningens egen ateljé.

Samtalen med men-torn är en trygghet

under det första arbetsåret. Det tycker

Josefin Snygg som tog sin förskollärar-

examen i januari och strax därefter

påbörjade sin intro-duktionsperiod vid

Sege parks förskola i Kirseberg.

12 n oktober 2012 oktober 2012 n 13

FörSkolorNa i hyllie ville veTa hur barnens föräldrar upplever att verksamheten

fungerar. I våras genomförde man därför en enkät med elva frågor kring bland annat bemötande, språkutveckling och barnens trivsel.

– Syftet är att förbättra vår verksamhet och enkätsvaren har gett oss ett bra material att arbeta vidare med, berät-tar Celie Nordström som är chef vid förskolorna Södertorp och Per Albins hem.

Hon och de andra förskolecheferna i Hyllie tog tillsam-mans fram frågorna som ett komplement till den enkät som Malmö stad vartannat år delar ut till samtliga föräldrar med barn i den kommunala förskolan.

– Stadens enkät har väldigt många frågor och är inte så lätt att följa upp. Det är också ganska många föräldrar som inte besvarar den, säger förskollärare Monica Ahlroth.

alla SvaradeFör att så många som möjligt skulle svara på stadsdelens egen enkät, fick föräldrarna fylla i den på plats i förskolorna. Översättningar fanns tillgängliga på fem språk.

– Det gick jättebra, alla svarade och föräldrarna var posi-tiva, berättar förskollärare Alicia González.

Även förskolornas pedagoger fyllde i enkäten för att sedan kunna jämföra svaren med föräldrarnas.

– Om vi har en bild av verksamheten som inte alls stäm-mer överens med föräldrarnas är det viktigt att vi får syn

på det så att vi kan undersöka det vidare. Vi hade dock inte så stora skillnader, menar förskollärare Annika Schelin.

Tre förbäTTriNgSoMrådeNSammanställningen av enkätsvaren blev färdig i början av sommaren. Man hade då tagit fram ett resultat för varje förskola men även brutit ned svaren så att varje avdelning kunde se sitt eget resultat. Under hösten ska arbetslagen diskutera resultaten vid sina arbetsplatsträffar för att hitta sätt att arbeta vidare med dem.

På Per Albins hems förskola har man utifrån föräldrarnas svar tagit fram tre gemensamma förbättringsområden som gäller hela förskolan. Därefter har varje avdelning själva valt ytterligare två områden att arbeta vidare med. Gemensamt vill man bättre informera föräldrarna om vad barnen gjort under dagen, arbeta mer med alla barns språkutveckling och oftare dela in barnen i mindre lärgrupper.

bäTTre TrivSelRedan syns konkreta förändringar i verksamheten. I kapp-rummet finns nu en tavla och en kalender där pedagogerna berättar om dagen, en språkpedagog träffar numera tre- och fyraåringarna en dag i veckan och varje dag arbetar peda-gogerna med barnen i smågrupper.

Enkätresultaten och de förändringar som följt, ska presenteras vid ett föräldramöte senare i höst och förhopp-ningsvis lägga grunden till en dialog med föräldrarna.

– Om man genomför en sådan här enkät måste föräld-rarna se att den tas på allvar, att vi använder svaren för att förbättra verksamheten, säger Celie Nordström.

Barnskötare Mirela Dragancea håller med och poängte-rar att föräldrarna har en stor betydelse i förskolan.

– Föräldrarnas upplevelser påverkar barnen. Om föräld-rarna är nöjda trivs barnen bättre.

Hyllies förskolor planerar nu att fortsättningsvis genom-föra den egna enkäten vartannat år. n

Enkät gav fler svarHyllies förskolor har tagit fram en egen enkät för att öka föräldrasamverkan. Fokus Förskola

har träffat ett arbetslag vid Per Albins hems förskola som berättar om arbetet med denna.

bild:Celie Nordström, Annika

Schelin, Alicia González, Mirela Dragancea och Monica Ahlroth

är nöjda med den enkät man tagit fram i Hyllie.

Anknytning i förskolanav Malin Broberg, Birthe Hagström

och Anders Broberg.

”Anknytningsteorin anses idag vara den vik-tigaste psykologiska teorin vad gäller hur såväl barn som vuxna förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan och självstän-dighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga å den andra.” Boken borde läsas av alla som arbetar i förskolan. Dess syfte är inte att ersätta föräldrar, fokus är på försko-lans roll i omvårdnad och fostran.

Författarna avser främst barn på förskolan som inte fyllt tre år och deras relationer till pedagogerna, men man har nytta av att läsa boken också för att förstå äldre barns age-rande och reaktioner. Författarna för även resonemang kring konsekvenserna av större barngrupper.

Bokens tre delar består av en gedigen genomgång av anknytningsteorier, olika anknytningsmodeller samt vilken långsiktig roll pedagogerna har som anknytningsperso-ner. Andra tips är hur man kan hantera olika praktiska situationer i förskolan och stötta barn om deras liv ser komplicerat ut.

Pia Håland, FoU Malmö-utbildning

Om relationell pedagogik

En pedagogisk påminnelse om att relationer är grundläggande, så självklara att de lätt glöms bort inom mötesplatsen utbildning. Boken skildrar den pedagogiska människan som en relationsvarelse och introducerar en ny rikt-ning för tänkandet kring utbildning med ett helhetsbegrepp från förskola till gymnasium. Författarna rör sig mellan existentiella peda-gogiska antaganden och praktisk pedagogik och lyckas medverka till teoriutveckling inom området samt ge ett välkommet bidrag till de utmaningar skolan står inför idag.

stefan skog, genuspedagog.

SMART MAT för små och stora magar

Recept från förskolekockar i Malmö stad.

Malmö stad har tagit fram en kokbok där kockar i förskolekök delar med sig av sina bästa hållbara recept. Genom att handla ekologiskt, servera mindre kött och välja säsongsanpassade grönsaker påverkar vi vår framtid och serverar god mat. Det gagnar många, inte minst barnen och deras framtida möjlighet att leva i en hållbar värld.

Kokboken går att ladda ner som pdf från Malmö stads hemsida, sök på bokens namn.

Maskerad på MaskrosenAv Kristina Murray Brodin

Boken är skriven av en förskollärare som beskriver sin egen vardag på den fiktiva för-skolan ”Maskrosen”. Det är en actionfylld berättelse i konfliktfyllda situationer där olika rollekar skapas utifrån ett utklädningstema. Rollerna intas på ett självklart och tillåtande sätt utan att problematisera och diskutera kön eller etnicitet i fostrande syfte vilket är befri-ande. I sin enkelhet är den ”rätt upp och ner” med ett lyckligt slut, där en ”Prinsesstiger” för-handlas fram. Det är bra så.

stefan skog, genuspedagog.

A TT SaMla all forMell kompetens på ett och samma

ställe ger underlag för lönesamtal, underlät-tar vid arbetsbyte och när specialkompetens söks. Tanken är att det ska underlätta för både arbetsgivare och arbetstagare.

– För medarbe-tare är det bra att svart på vitt kunna tydliggöra sina kva-lifikationer, det kan vara ett stöd vid medarbetarsamtal så att inget glöms bort, säger Therese Herrman som är HR-konsult på Utbildningsförvaltningen.

Alla medarbetare ansvarar själv för att upp-gifterna är kompletta.

Det man ska lägga in i HRutan är grundut-bildning, påbyggnadsutbildning på minst 7,5 hög skolepoäng, behörighet, om man undervi-sar och eventuellt språkkunskaper. Dessutom lägger man in betyg och eventuell legitima-tion. Om man har språkkunskaper från ett eller flera andra språk än svenska så kan man göra en självskattning av hur bra man är på språket.

– Om en förskola exempelvis letar efter en förskollärare som talar albanska eller italienska kan de gå in i basen för att se om de språkkun-skaperna finns inom förvaltningen, förklarar Therese Herrman.

När man byter jobb inom Malmö stad föl-jer ens uppgifter med den nya anställningen.

För arbetsgivaren, Malmö stad, ger uppläg-get flera fördelar.

– Den största fördelen är att vi får en mycket bättre överblick över vilken kompe-tens som finns. För chefer blir det enkelt att se om någon kompetens saknas eller om det finns speciella kvalifikationer som kan komma till användning, säger Therese Herrman.

För att hitta samma information i dag så behöver man gå igenom flera olika system för-klarar hon.

Arbetet med att lägga in sin kompetens sker etappvis. Malmös cirka 5500 månadsav-lönade förskollärare, lärare, fritidspedagoger och pedagoger är först ut, arbetet har redan börjat och kommer att pågå fram till januari.

– De flesta kan lägga in uppgifterna själv, det tar cirka 20-25 minuter. På vårt intranät Komin finns en bra film som berättar hur man gör, säger Therese Herrman.

Mer information finns på intranätet Komin.malmo.se/hrutan och hos din chef.

Alla månadsavlönade ska nu lägga in sin kompetens i HRutan.

dags att visa diN komPeteNs

14 n oktober 2012 oktober 2012 n 15

Leenden istället för dricks

pedagogiskt exempelpedagogiskt exempel

”Marcelo, vad ska vi äta för gott i dag?” Så brukar barnen på Motettens förskola i Lindängen ropa när de möter förskolans kock ute på gården. >>>

16 n oktober 2012 oktober 2012 n 17

Marcelo Silva goMez började arbeta i Motettens kök i februari 2011 med

ambitionen att bjuda förskolebarnen på god och näringsrik mat, lagad med omsorg.

Varje arbetsdag lagar han och kokerskan Molly Tang fru-kost, mellanmål och lunch till drygt 150 barn och vuxna på förskolan. All mat lagas från grunden, Marcelo använder sig aldrig av halvfabrikat.

– Det ska dofta. Ögonen ska svida när man hackar lök. Det ska vara på riktigt. Dessutom smakar det bättre utan halvfabrikat.

I den mån det är möjligt använder han svenska, ekolo-giska och rättvisemärkta råvaror – för kvaliteten såväl som för miljön.

– Jag vill kunna servera något jag är stolt över och det är viktigt att barnen får bra mat. Äter de skräpmat får de inte den näring och energi de behöver, då tappar de gnis-tan, säger Marcelo.

lockaNde gröNSakerOftast lagar han enligt egna recept. När han bytt till sig recept från kollegorna vid de andra förskolorna i Fosie, försöker han lägga sin egen touch till maten. Han lyfter gärna smakerna med citron, chili och cayennepeppar. Men inte så mycket, barnen gillar inte stark mat.

När Fokus Förskola besöker Motetten lagar Marcelo en lunch som välkomnar hösten: köttfärslimpa med potatis och morötter. Till det får barnen sallad, inlagda rödbetor, ättiks-gurka och hemkokt lingonsylt. De äter ordentligt och nickar ivrigt som svar på frågan om det smakar bra.

– Titta Marcelo, jag kan dela själv, säger Wilma Larsson och tar sig an köttfärslimpan med kniv och gaffel.

Det är dock inte helt enkelt att få maten att ligga still på tallriken. Efter en stunds försök rycker Marcelo in och hjäl-per till.

Barnen på Motetten är duktiga på att äta grönsaker, men maten måste se lockande ut för att de ska vilja äta, berättar Marcelo.

– Vi serverar tre sorters grönsaker till frukost och då läg-ger vi upp dem så att barnen ser färgerna och formerna. Det är viktigt att de ser vad det är.

Just nu är barnen extra förtjusta i soppor, gärna med pal-sternacka, tomat eller svamp. Fisk brukar också vara populärt, men den stora favoriten är naturligtvis pannkakor.

– Fast det får de bara en gång i månaden, säger Marcelo och skrattar.

Matsedeln planeras två veckor i förväg och varje vecka serveras kött, fisk, kyckling och vegetariskt.

egeN odliNgAtt laga från grunden med ekologiska råvaror är oftast dyrare än att använda halvfabrikat. Marcelo håller sig inom kökets budget genom att använda råvaror som är i säsong, baka eget bröd och själv koka sylt, marmelad och äppelmos. Han har även gjort noggranna beräkningar för att undvika matsvinn. Numera blir det knappt två kilo svinn i veckan.

Kostnaderna hålls också nere genom den odling som anlagts ute på förskolans gård. Där växer potatis, kryddor, morötter, paprika, rädisor och olika sorters sallad.

– Jag försöker lära barnen var maten kommer från. De tycker att det är spännande att vara med och plocka kryddor och ta upp potatis ur jorden, berättar Marcelo.

Innan han började som kock i förskolan arbetade Marcelo i restaurangkök. Det innebar ofta sena kvällar och mycket tid från familjen. Förskolans arbetstider ger honom mer tid med de egna barnen och han tycker om sitt arbete i Motettens kök.

– Det här är en fin miljö att arbeta i och uppskattningen jag får från barnen betyder mer än att jobba i en lyxrestau-rang. Här får jag stora leenden från barnen istället för dricks, säger han och skrattar. n

Matkurs för bättre miljöMaten är en viktig del i Malmö stads satsning på hållbarhet. År 2020 ska all mat som serveras inom kommunens verksamhe-ter vara ekologisk och klimatanpassad. S oM eTT led i arbeTeT för

den hållbara måltiden utbildas förskolekockar och pedagoger om mat och hållbar utveckling. Miljöförvaltningen erbju-der under hösten elva kurser i allt från hur man lagar vegetariskt och undviker svinn till hur man använder råvaror efter säsong och lagar mat från grunden.

– Kurserna fokuserar på de val man kan göra för att förbättra miljön och är anpas-sade efter de behov som finns ute i köken. De flesta blandar teori med praktik, berättar Diana Dosen Grunning som är inspiratör och koordinator för utbildningarna.

Höstens utbildningar är ett steg i arbe-tet med att genomföra den policy för hållbar utveckling och mat som Malmö stad antog i oktober 2010.

– För att nå målen måste vi informera och inspirera dem som arbetar med mat dagligen, säger Diana Dosen Grunning.

Tio av kurserna är kostnadsfria för att så många som möjligt ska kunna delta.

– Förskolekockarna är en oerhört vik-tig yrkesgrupp och vi vill lägga lite krut på dem. De lagar mat till våra barn och redan i förskolan kan man lägga grunden till en hälsosam livsstil.

Miljöförvaltningen har hållit kurser om mat och hållbarhet sedan 2010 och har

tidigare främst lockat just kockar. Nu hop-pas man på fler deltagande pedagoger.

– De kan använda maten som ett peda-gogiskt verktyg i verksamheten och prata med barnen om var maten kommer från, säger Diana Dosen Grunning.

Miljöförvaltningen tar emot anmäl-ningar under hösten. Mer information om matutbildningarna hittar du här:

www.malmo.se/matutbildningFoto: Anders Andersson.

Köksnätverk gav matinspirationI Kirseberg har man de senaste fyra åren gjort en rad satsningar på maten i stadsdelens förskolor.

– Det hela började med att vi såg att vi

hade väldigt olika kvalitet och kom-

petens i våra förskolekök, berättar Margaretha

Danielsson som är förskolechef i Segevångs

förskoleområde.

Ett köksnätverk startades för kockar och che-

fer vid Kirsebergs förskolor. De träffas minst två

gånger per termin för att diskutera kring maten

och arbetet i köken.

– Nätverket har skapat en bra gemenskap mellan

kockarna som inte fanns innan. De behöver få prata

med varandra och utbyta recept, menar Margaretha

Danielsson.

Under 2008 bjöds en representant från

Hushållningssällskapet in för att göra en genom-

gång av samtliga förskolekök i Kirseberg. Hon såg

över utrustning och matsedlar. Då det visade sig att

de mellanmål som serverades ofta var enahanda,

att man sällan tillagade rotfrukter och sällan bakade

eget bröd, hölls utbildningar för alla förskolekockar

kring just mellanmål, rotfrukter och bröd. De fick

provlaga rätter och tipsades om bra recept.

Därefter satte Hushållningssällskapets repre-

sentant ihop en basmatsedel med bra mat för

förskolan och förslag på näringsrika måltider.

Barnens föräldrar bjöds in till öppna föreläsningar

om förskolematen.

– Det är jätteviktigt att man satsar på maten

i förskolan. Ett litet barn ska orka vara här hela

dagen och hitta en jämn rytm. Därför är det viktigt

att vi serverar flera måltider med bra mat, säger

Margaretha Danielsson.

Fortbildningen av Kirsebergs förskolekockar

fortsätter och till hösten deltar flera av dem i mil-

jöförvaltningens utbildningar om mat och hållbar

utveckling. n

bild mittuppslag:Marcelo Silva Gomez

trivs med arbetet i Motettens kök.

bild ovan:Barnen äter duktigt, men

kan behöva hjälp att ta maten. Nora Sabah Hansson och Marcelo Silva Gomez serverar Valentina Pawlovska

och Finatu Kanu. bild nere:

Dagens meny välkom-nar hösten: köttfärslimpa

med potatis och morötter.

18 n oktober 2012 oktober 2012 n 19

nyheter från barn och unga

M alMöS förSkolor lockar långväga studiebe-

sök ett par gånger i månaden. Vad man är nyfiken på varierar, berättar utvecklingssekreterare Pia Håland som är ansvarig för studiebesöken.

– Vi kan vara stolta över studiebesöken, det visar att vår förskola är en bra förebild. Studiebesöket från Amsterdam kommer till exempel att påverka hur de planerar sin förskole-utveckling i Holland, säger Pia Håland.

Det holländska besöket i september sökte kon-takt med frågan ”Hur är det möjligt att kombinera omsorg med pedagogik?”.

– Det var enkelt att visa att det går hand i hand. Vi har under decennier utvecklat omsorgen och den pedagogiska verksamheten, säger Pia Håland.

iMpoNerade holläNdareFör Jolanda Berendrecht från utbildningsdepar-tementet i Holland blev det ett givande besök på Mariehage.

– Förskolan här skiljer sig mycket från vår.

Vi har ofta samling en halvtimme på morgonen, sedan är det fri lek. Här är hela verksamheten genomtänkt, det är underbart att se! Det här är mer utmanande, hit strävar jag!

Hon ingick i en grupp om ett 30-tal holländare. Seniorrådgivaren, före detta läraren och rektorn Jan Littink, var imponerad över att förskola och skola samarbetar och hänger ihop.

– Hos oss är det barnomsorg och sedan skola, här är det mer lärande i förskolan. Sedan verkar man arbeta mer i team här, säger Jan.

oM kvaliTeTUtomnordiska besökare vill ofta få kunskap om hur förskolesystemet är uppbyggt utifrån kvali-tetsaspekt, platstillgång och kostnad, berättar Pia Håland.

– När jag berättar om maxtaxan och de får höra att mat ingår blir reaktionen ofta ”Vi flyttar hit, det är ju nästan gratis!”, berättar Pia Håland.

Så var det även för den holländska delega- tionen:

– I Holland kostar barnomsorg mycket, upp 6 euro i timmen, och arbetslösa har inte rätt till plats, berättar Jolanda Berendrecht.

De återkommande norska studiebesöken är framför allt intresserade av kvalitetsutveckling. Och när det kommer besök från andra svenska kommu-ner är det ofta flerspråkighet som är i fokus.

Pia Håland är noga med att ta reda på vad grup-pen är intresserad av och försöker matcha varje studiebesök så att de kommer rätt. De vanligaste önskemålen är att få se hur Malmö arbetar med flerspråkighet och olika pedagogiska inriktningar som uteförskolor, bussförskolor, Reggio Emilia, hälsoprofil, hörselprofil med mera.

– Många blir imponerande av vår utepedago-gik och hur vi arbetar i förskolebussarna. Vi får överlag väldigt positiva reaktioner på det vi visar, berättar Pia Håland.vad ger studiebesöken oss?

– Det ger oss inga pengar men det är stimule-rande för personalen att bli sedd och få förklara och analysera hur man arbetar. Vi ska vara stolta – vårt arbete ger ringar på vattnet ut i världen! säger Pia Håland. n

Fotnot: Under årets första nio månader har Pia Håland tagit emot studiebesök med sammanlagt

233 personer. Dessutom görs ytterligare studiebesök där direktkontakt tas.

En holländsk borgmästare, en trupp norska kommun-

tjänstemän och några tyska förskolechefer – vad

har de gemensamt? De har alla varit på studiebesök

på förskolor i Malmö stad!

Förskolor i Malmö lockar studiebesök

Förskolelyftet II ska stärka kompetensFörskolelyftet fortsätter nu som Förskolelyftet II. Syftet är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens för att främja förskolans måluppfyllelse.

Satsningen pågår till 2014. Skolverket kommer,

i samarbete med lärosäten, erbjuda fortbildning

inom två områden:

Förskollärare och förskolechefer erbjuds

fortbildning som inriktas på uppföljning och

utvärdering av förskolans verksamhet.

Förskollärare erbjuds fortbildning som inriktas

på barn i behov av särskilt stöd när det gäller

deras språkliga och kommunikativa samt mate-

matiska utveckling.

Kurserna omfattar 7,5 högskolepoäng, går på

kvartsfart, löper över en termin och bedrivs i stor

utsträckning på distans.

Förskollärare och förskolechefer måste ha

sin huvudmans godkännande för att göra en

anmälan. Staten står för själva fortbildningen,

det vill säga betalar lärosätena för de kurser

som erbjuds. Den som är intresserad kan prata

med sin arbetsgivare om hur kursdeltagandet

kan stödjas.

Mer fakta att läsa om förskolelyftet finns på:

www.skolverket.se/

fortbildning-och-bidrag/ forskolelyftet-tva

I förra NuMreT av Fokus Förskola berätta-

des om det då nystartade projektet för att utveckla det systematiska kvalitetsar-betet inom förskola och skola. Sedan dess har projektsekreterare Anna Harborg varit i kontakt med förskolecheferna i alla stadsdelar för att diskutera projek-tet och verksamheternas kvalitetsarbete.

Inom ramen för projektet har man också lanserat en ny modell för upp-följning av verksamheterna. Samtliga förskolor inom Malmö stad har ombetts att identifiera tre utvecklingsområ-den och ett framgångsområde för sin respektive förskola. Svaren ska sedan utgöra underlag inför de resultatdialo-ger som ska föras mellan förskolechefer, arbetslag och stadsdelarnas barn- och ungdomschefer. Resultatet av dialogerna ska därefter föras vidare till politiker och tjänstemän.

– Det är ett sätt att få fram vilka delar av förskoleverksamheten som man behö-ver jobba lite extra med. Det är en bra början att alla pratar om vad de behöver, säger Anna Harborg.

Modellen ska framöver användas återkommande för att identifiera utveck-lingen inom verksamheterna. Nu vid det första tillfället samlar även projektet in svaren för att se hur modellen fungerar

och vad förskolorna tycker om den.– Vi är nöjda med att alla har skickat

in sina svar och vi kan se att det finns en hel del utvecklingsområden på gång ute i verksamheterna. När vi gör en upp-följning nästa år kan vi se hur man har hanterat dem, säger Anna Harborg.

Bland de utvecklingsområden som verksamheterna upplever att de behö-ver jobba mer med finns pedagogisk dokumentation, språkutveckling och

modersmålsstöd samt samverkan med föräldrar. Däremot har förskolorna lyckats bra med att implementera den nya skolla-gen och den reviderade läroplanen, bland annat med hjälp av processtödjare. Flera förskolor är också nöjda med sitt arbete kring utemiljö och utepedagogik.

Man har också arbetat med analysstöd och tagit fram ett frågematerial som för-skolorna kan använda när de analyserar sin verksamhet. Materialet blev färdigt i våras och används nu ute i förskolorna.

Senare i höst väntar bland annat en föreläsning om självvärderingsinstrument som riktar sig till förskolecheferna. n

PeNgar fiNNs för sPråksatsNiNgNu är det dags att söka pengar för nästa års språkutvecklande insat-ser inom ramen för Skolsatsning 2012. Senast den 15 november ska ansökningarna ha inkommit till FoU-enheten.

E NSkilda förSkolor och Skolor kan själva utforma sina lokala insat-

ser för att integrera språkutveckling inom ramen för Skolsatsningen. Ansökan om medel sker dock genom förvaltningen som samlar stadsdelens idéer i en gemensam ansökan till FoU.

– Det är viktigt att det är välplanerade och genomtänkta processer. Därför vill vi att det går via förvaltningarna, säger Leif Åhlander som är enhets-chef på FoU Malmö-utbildning.

Ansökan ska bland annat innehålla en beskrivning av insatsen och dess mål, en budget och en beskriv-ning av hur insatsen ska följas upp och utvärderas.

– Sannolikt kommer många att vilja förbättra och vidareutveckla de satsningar man påbörjat under 2012, säger Leif Åhlander.

Utöver de lokala insatserna kan förvaltningarna även ansöka om pengar motsvarande en heltidstjänst för att utse en eller flera nyckelpersoner till proces-stödjare. Schablonbeloppet för en processtödjartjänst är 500 000 kronor.

Inom ramen för Skolsatsning 2012 erbjuds en rad kurser som riktar sig till nyckelpersoner inom verk-samheterna. Även anmälan till dessa kurser sker genom respektive förvaltning. n

faktaruta – skolsatsning 2012

En långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedago-giska verksamheterna i Malmö stad.

Satsningen beslutades av kommunstyrelsen i februari 2012 och genomförs via FoU-enheten.

Satsningen har tre inriktningar: språkutvecklande ämnes-undervisning, flerspråkig ämnesundervisning och formativ bedömning.

Under 2012 har hittills sammanlagt 13 miljoner kronor utnyttjats. 4,5 miljoner av dessa gick till olika lokala insatser i skolor och förskolor, 5,5 miljoner gick till processtödjar-tjänster och 3 miljoner till att köpa in kurser.

Nu ska varje förskola iden-tifiera utvecklingsområden

och framgångsområden.

dags identifiera utvecklingsområden

stor bild:Jolanda Berendrecht och Jan Littink från

Holland var intresserade av Lillys förskoledag. Till höger förskolläre Sofi Lund Jensen och Isabelle.

liten bild:Pia Håland.

nyheter från barn och unga

20 n oktober 2012 oktober 2012 n 21

pedagogiskt exempel

Modersmålsstöd ska ses överDet skiljer stort i hur bra man arbe-tar med språkutveckling på Malmös förskolor. Det konstaterar Skolinspektionen i sin till-

syn av Malmö kommuns förskolor. Skolverket

noterar att kommunen visserligen lagt vikt

vid barns språkutveckling men att det finns

stora kvalitetsskillnader. Det finns pedagoger

som utmanar barnen i en medvetet språk-

utvecklande miljö menar Skolinspektionen.

Men det finns också enheter där personalen

saknar både möjligheter och kompetens och

som inte talar vare sig svenska eller barnets

eget språk.

Av läroplanen framgår det att försko-

lan ska sträva efter att varje barn som

har ett annat modersmål än svenska ska

få möjlighet att utveckla sin förmåga att

kommunicera, såväl på svenska som på sitt

eget modersmål. Skolinspektionens tillsyn

är ännu inte avslutad men samtliga stads-

delar, liksom Malmö stad som huvudman,

har redovisat sina åtgärder för att komma

till rätta med bristerna. Kommunstyrelsen

har också beslutat att arbetsformer inom

modersmålsstödet ska ses över och att

metodutveckling ska initieras. n

EN förMiddag i veckaN delaS alla barNeN in i smågrupper efter språk – svenska, spanska,

turkiska, kurdiska eller arabiska. Tillsammans med en modersmålstränare i det aktuella språket och en svensk-talande förskollärare ägnar de sig åt språkutvecklande aktiviteter kring ett ämne som väckt barnens intresse.

– Barnen får språkträning i både svenska och sitt moders-mål i samband med kunskapsinlärningen, säger Maria Sjöstedt som är biträdande rektor vid Modersmålsenheten.

NyTT arbeTSSäTTMaria Sjöstedt och Gubbabackens förskolechef Katarina

Lindqvist-Nilsson har tillsammans utvecklat det nya arbetssättet.

– När vi tidigare satsat på modersmålsarbetet har det främst handlat om kompetensutveckling av persona-len. Nu vill vi rikta oss direkt till barnen, säger Katarina Lindqvist-Nilsson.

Ett av målen med det nya arbetssättet är att göra barnen bättre språkligt förberedda för förskoleklassen. Genom att träna båda språken i samband med olika ämnesaktiviteter får barnen med sig både begrepp inom olika områden såsom

matematik, naturvetenskap och vardagsord.– Flerspråkiga barn tänker mer flexibelt än enspråkiga

och är duktiga på att sortera upp begrepp på olika språk. Vi tror på den här metoden, säger Katarina Lindqvist-Nilsson.

Gubbabacken började använda det nya arbetssättet på en av sina avdelningar i mitten av september. För att kunna utveckla det vidare, köpa material och genomföra studiebe-sök, har man ansökt om medel inom ramen för Skolsatsning 2012.

Två av Gubbabackens förskollärare och två modersmål-stränare, även de utbildade förskollärare, ska också gå en utbildning om tvåspråkighet vid Malmö högskola.

Med dokuMeNTaTioNMaria Sjöstedt och Katarina Lindqvist-Nilsson började pla-nera för det nya arbetssättet i april, men samarbetet mellan Gubbabacken och Modersmålsenheten inleddes redan tidi-gare under våren. Då inbjöds de elva modersmålstränare som är knutna till förskoleområdet Gullvik /Hermodsdal till en grundkurs i pedagogisk dokumentation. En av dem som höll i undervisningen är Christel Olsson, pedagogista på Gubbabacken.

modersmål även för de minsta

För att stärka språkutveck-lingen hos flerspråkiga barn har Gubbabackens förskola

och Modersmålsenheten vid Malmö stad inlett ett samarbete.

Tillsammans har de tagit fram ett nytt arbetssätt där fyra- och fem-åringar möter både svenska och

sitt modersmål samtidigt.

– Vi arbetar mycket med pedagogisk dokumenta-tion i området, så vi ville att även modersmålstränarna skulle få inblick i det. För barnens skull är det viktigt att alla som är här på förskolan förstår hur vi jobbar och kan använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg, säger hon.

koNTakT Med heMMeNKatarina Lindqvist-Nilsson menar att utbild-ningen var början på ett djupare samarbete med Modersmålsenheten och gjorde modersmålstränarna mer delaktiga i förskolans verksamhet. Under hösten ska Gubbabackens modersmålstränare få en ny och starkare roll som brobyggare mellan förskolan och hemmen. De kommer att ha utökad kontakt med bar-nens föräldrar och närvara vid föräldramöten.

– Det är en viktig roll och nu kommer modersmål-stränarna vara en del i vårt arbete på ett helt nytt sätt, menar Katarina Lindqvist-Nilsson.

TydligT uppdragDen reviderade läroplanen, som trädde i kraft i juli 2011, ger förskolan ett tydligt uppdrag att medverka till att barn med ett annat modersmål får möjlighet att utveckla både sin svenska och sitt modersmål.

Maria Sjöstedt betonar också att det är viktigt att modersmålsträningen inleds redan i förskolan för att barnen ska ta till sig språket så tidigt som möj-ligt. Kunskaper i modersmålet underlättar också inlärningen av svenska. I dag inleds förskolornas modersmålsträning när barnen är 3 år.

– Om vi hade ytterligare resurser skulle vi kunna börja med träningen direkt när barnen börjar på för-skolan, menar Maria Sjöstedt. n

stor bild:Surfplattan är ett viktigt

verktyg i modersmåls-träningen. Fatima

Al-Hilew, Baraah Omar, Sama Abdulazzez och Lamya Mansour Yahya

spelar memory på arabiska tillsammans

med sin modersmåls-tränare Hanaa Sajet.

liten bild:Christel Olsson, Maria Sjöstedt och Katarina

Lindqvist-Nilsson är nöjda med samarbetet mellan

Modersmålsenheten och Gubbabackens förskola.

modersmålsenHeten

Enhetens uppdrag är att ordna modersmåls-stöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Vid enheten finns 45 modersmåls-tränare som arbetar mot förskolan och 200 modersmålslärare som arbetar mot skolan.

Modersmålstränarna representerar 18 olika språk. Elva av enhetens modersmålstränare har uppdrag i förskoleområdet Gullvik/Hermodsdal och sex av dessa på Gubbabackens förskola.

skolsatsning 2012

En långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö stad.

Beslutades av kommunstyrelsen och genomförs via FoU-enheten. Inom ramen för Skolsatsning 2012 kan de pedagogiska verk-samheterna söka pengar till språkutvecklande insatser. Läs mer på sidan 18.

pedagogiskt exempel

22 n oktober 2012 oktober 2012 n 23

utbyggnad

BullTofTa Nya förSkola är eN av Malmös första typförskolor. Det här

är en av de större modellerna, den är i två våningar och har plats för 144 barn. Förskolan öppnade i september efter mer än ett par års planering. För förskolechefen Mari Axlin har det inneburit många byggmöten eftersom hon varit med i planeringen sedan start.

– Vi har ändrat så att vi har fler ingångar, vridit trappan, gjort om flera små balkonger till ett stort loft och bytt ut några vanliga fönster till fönster-dörrar, berättar Mari Axlin.

Med nybyggda Bulltofta förskola har Kirseberg byggt ifatt kön och har till och med några enstaka lediga platser. Mari Axlin räknar dock med att de snart är tillsatta.

hiTTa STrukTurerBulltofta förskola har funnits på samma plats i flera år men har nu ersätts av denna större byggnad. Personal och barn är inte helt nya för varandra. Förutom dem som kommer från gamla Bulltofta förskola har några avdelningar funnits i olika tillfälliga lokaler i närområdet ibland annat en lägenhet och på Sege Park. Endast ett 40-tal platser är helt nya. De har föreberett sitt samgå-ende under nästan två års tid.

– Ju större en förskola är, desto större vikt måste man lägga vid att hitta fungerande struk-turer. Det har vi arbetat med i två år, med många personalträffar, och det har varit väldigt roligt, säger Mari Axlin.

De har haft möten där man diskuterat värde-grunder och framgångsstrukturer berättar hon.

– Sedan har vi gått vidare och pratat mer kon-kret om barnsyn, miljöns betydelser och hur vi vill arbeta tillsammans, säger Mari.

delaT i eNheTerHur de vill arbeta har påverkat lokalernas utformning. De har valt att dela upp förskolan organisatoriskt så att avdelningarna samarbetar två och två i större enheter med 42 större barn res-pektive 30 mindre barn i varje enhet. Mellan dem finns inga väggar.

– Det var personalens önskan att få arbeta så. Enheterna delas dagligen upp i flera mindre grupper och man kan ha tvärgrupper beroende på intressen och ålder. Dessutom ger det fler val-möjligheter när det gäller lekkamrater, och det blir också lättare att täcka upp bra när någon i personalen blir sjuk eftersom barnen känner fler pedagoger, säger Mari Axlin.

De har valt att göra många smårum för att

Ny förskola kan få efterföljareLjusa lokaler med

stora fönster så att barnen kan titta ut,

många innerväg-gar av glas för bättre

överblick och en av stadens största

utemiljöer. – Vi är jättenöjda, vi

har fått så otroligt fina, ljusa och öppna

lokaler, säger förskole-chefen Mari Axlin.

kunna ha olika verksamheter igång samtidigt. – Tack vare att vi har valt att ha fönster i

innerväggar och dörrar så har vi bra överblick. Dessutom ger det bra ljus i hela lokalen, säger Mari Axlin.

Dörskollärare Angelina Johansson på avdel-ningen Lejonet, är nöjd:

– Lokalerna är fantastiska, fina och ljusa och allt är så genomtänkt, säger Angelina som när-mast kommer från tillfälliga lokaler på Sege Park.

– Här är mer lättarbetat! De många smårum-men ger valmöjligheter, säger Angelina.

delad gårdFörskolans utemiljö är uppdelad för att det ska fungera så bra som möjligt. Småbarnsgården lig-ger närmast huset – de har direktutgångar dit från sina lokaler på första våningen. De större barnen har sina avdelningar på ovanvåningen, invän-diga trappor tar dem till entrén. Varje enhet har sin ingång.

Utomhus har de större barnen tillgång till en stor gård med backe, stockar, gungor, småhus och en asfalterad körbana med övergångsställen – allt för att locka till aktivitet. Kanske är det Malmös största förskolegård.

– Gården har många mötesplatser och vi har

bra överblick, säger Mari Axlin.Är det inte svårt att hålla ordning på avdelning-

ens barn utomhus när de är så många?– Nej, i och med att vi arbetar i större enheter

så känner vi fler barn. Och det är sällan alla på en avdelning går ut på gården samtidigt, säger Mari Axlin.

Bulltofta förskola arbetar mycket med utepe-dagogik och alla barn har en utedag i veckan. Då tar gruppen med sig lunchen och beger sig till Beijers park som ligger alldeles intill eller åker på längre utflykt.

– Utomhus finns så otroligt inspirerande mil-jöer för barn, naturen är en fantastisk källa till kunskap!

Att förbereda öppnandet av en stor förskola kräver mycket planering och struktur men ger också nya möjligheter.

– Det har varit mycket jobb men det har varit fantastiskt roligt, säger Mari Axlin.

fakta:

» Bulltofta förskola, Öppnades: september 2012. » Personer: 144 barn, 24 pedagoger och 2 i köket. » Är en av stadens första typförskolor och en

modell vi kan få se i andra stadsdelar. Läs mer om utbyggnadsplanerna på nästa sida.

bild vänster:Azra Husic uppskattar de många smårummen som gör att man kan dela in barnen i mindre grupper.bild mitten:Många fönster i innerväggarna ger genomsikt mellan rummen. En mindre barngrupp från avdelningen Krokodilen arbetar i målarrummet, i dörren Mari Axlin.bild höger:Gården är avgränsad för de mindre barnen längst in och för de större längre ut. Bulltofta förskola är nu en av stadens större förskolor.bild ovan:Föreskolechefen Mari Axlin.

utbyggnad

24 n oktober 2012 oktober 2012 n 25

”Moduler smidig lösning”

utbyggnad

D eT faNNS iNTe Td aTT fär-digställa en förskolebyggnad,

så det var inte ett alternativ, berättar Jan-Ola Olsson som är områdeschef för förskolorna i Hyllie.

Verksamheten inleddes i mitten av janu-ari och i dag finns ett femtiotal barn och nio pedagoger på Kullabäcken. Förskolechef Lena Klapp visar runt på förskolans fyra avdelningar, som alla har vitmålade väggar och himmelsblå linoleumgolv.

– Vi är väldigt nöjda. Lokalerna är fräscha och ljusa och allt är alldeles nytt. Vi har också fått en fin gård, säger hon.

fuNgerar braFörskollärare Elisabeth Johansson instämmer.

– I det vardagliga arbetet tänker vi inte på att det här inte är en vanlig förskolebyggnad. Vi har det vi behöver och kan fungera precis som andra förskolor.

Varje modul är 144 kvadratmeter stor och

rymmer en avdelning. Alla har samma plan-lösning med två större rum och två mindre, samt en liten köksdel där barnens frukost och mellanmål kan förberedas. Förskolan har dock inget eget kök, lunchen tillagas av Malmö skolrestauranger i den intilliggande Kroksbäcksskolan.

– Vi kan sakna att barnen inte har någon kontakt med dem som lagar maten, men å andra sidan är det positivt att vi själva kan styra över tiderna för frukost och mellanmål, menar Elisabeth Johansson.

Tillfällig löSNiNgModulerna skiljer sig också från permanenta förskolor i det att de inte har några samlade utrymmen som är särskilt avsedda för peda-gogerna. Istället används ett av de mindre rummen i varje modul till planering och möten.

– Det hade inte varit fel att kunna koppla till en särskild personaldel med mötesrum, kök och toaletter. Men vi får inte glömma att

modulerna är en tillfällig lösning och som sådan fungerar de väldigt bra, säger Lena Klapp.

Kul labäckens moduler hyrs av Stadsfastigheter och kontraktet sträcker sig till 2016. Då löper även bygglovet för modu-lerna ut. Vad som händer därefter är oklart. Det finns tankar på att bygga en permanent förskola i Kroksbäcksparken i samband med att parken förtätas.

– Men det ligger några år fram i tiden, berät-tar Jan-Ola Olsson.

Kullabäckens fem moduler kan ta emot 90 barn. I dag står en av dem tom i väntan på fler inskrivningar, men i början av nästa år väntas förskolan vara fullbelagd.

– Det kan vara svårt att planera behovet av platser i Malmö. Därför är de här modulerna en lätt och smidig lösning. Man kan snabbt ställa upp dem och sedan montera ned dem igen när de inte längre behövs, säger Lena Klapp. n

stor bild:Förskollärare Elisabeth Johansson och förskolechef Lena

Klapp tycker att lokalerna i förskolemodulerna är ljusa och fina.

bild höger uppe:Sipan Khano Saleh, Mohammad Ajabi, Diep Nguyen och

Zakariya Ibrahim Mohammed vilar efter lunchen.bild höger nere:

Kullabäckens förskola består av fem moduler och är därmed den största modulförskolan i Hyllie.

Förra hösten uppstod en akut brist på förskoleplatser

i Hyllie. För att snabbt kunna möta behovet av platser

startades den nya försko-lan Kullabäcken, inhyst i fem

förskolemoduler på gården utanför Kroksbäcksskolan.

troTS aTT deT fraM Till oktober i år tillkommit 803

förskoleplatser i Malmö så är trycket i förskolekön stort. 1071 barn i kön har behov av plats senast 1 februari. Även om det nu tillkommer nya förskolor i en aldrig tidigare upplevd hastighet så till-kommer nya barn hela tiden. Malmö är en stad i expansion. Här föds fler barn än på andra håll i Sverige och staden har dessutom stor inflyttning.

– Vi är inte uppe på toppen i alla stadsdelar än. Kanske att ökningen mat-tas av något i en del områden nästa år men inte i alla, säger Lisa Olsson som är utredningssekreterare på stadskontoret.

Hon har en viktig roll i lokalför-sörjningsarbetet med att förbättra och effektivisera processen med fler förskolor.

Det finns en övergripande styrgrupp med förvaltningscheferna i de förvalt-ningar som arbetar med utbyggnaden av förskolor och skolor. Man måste hitta effektivare lösningar att tackla platsbristen och lösa strategiska pro-blem. Genom konceptet med olika typförskolor slipper man gå igenom projekteringsarbetet gång efter gång.

– Det är inte rimligt att varje försko-lechef ska springa på byggmöten och välja golvmaterial eller att vi ska behöva göra samma utredningsarbete om och om igen. Här kan vi effektivisera pro-cessen och spara halvårsvis, säger Lisa Olsson.

– Jag ser två fördelar med typförsko-lorna: vi effektiviserar processen och bygger förskolor där de pedagogiska kvaliteterna redan är utvärderade, säger hon.

Personalen kommer till viss del att kunna påverka hur typförskolan ska byggas. Det kan handla om att välja bort en innervägg exempelvis.

Typförskolor kommer inte att bli det enda Malmö stad bygger, ibland pas-sar det inte in på tomten. Men att vi får se fler tvåvåningsförskolor är hon övertygad om. Även förskolebussar och

utepedagogiska avdelningar lär vi få se mer av. På en del platser kan det bli tal om tillfälliga moduler i väntan på per-manent lösning.

– Vi har närmare 100 förskoleprojekt på gång runt om i staden, det handlar om tiden fram till 2017-2018, men det

är inte säkert att alla kommer att bli av, säger Lisa Olsson.

Trycket på förskolor är väldigt olika stort i olika delar av staden. Högst just nu är trycket i Centrum, Fosie och Limhamn-Bunkeflo, där ökar köerna.

– I Centrum finns det knappt någon byggbar mark och i Limhamn-Bunkeflo överklagas både bygglov och detaljpla-ner, berättar Lisa Olsson.

Däremot är man nu nästan ifatt i Kirseberg och i Oxie.

Hur länge alla nya förskoleplatser behövs är svårt att säga, därför är det viktigt att de är flexibla och kan använ-das på andra sätt i framtiden. Om några år lär det vara platsbrist på skolorna och då kanske småbarnskullarna minskat.

När man är ifatt med utbyggnaden är omöjligt att säga, menar Lisa Olsson. Mycket blir försenat och det är omöjligt att i förväg se var det föds fler barn, men utvecklingen går åt rätt håll.

– Jag är försiktigt optimistisk, vi räk-nar med att få klart 970 förskoleplatser i år och nästa år ser vi ut att bygga mer än planerat på grund av årets förse-ningar. Det ser i alla fall bättre ut än för ett år sedan, säger Lisa Olsson.

Full fart på förskolebyggandetBulltofta förskola och Fjärilen i Bunkeflostrand är Malmös första typförskolor. Fler är på gång. Typförskolorna är ett sätt att effektivisera utbygganden.

bild: Lisa Olsson

foto: lena englund

26 n oktober 2012 oktober 2012 n 27

1964. När iNgrid började SoM barnskötare på Södervärns för-

skola i Malmö var hon tvungen att bära uniform. Det var en blå hellång klänning med vita man-schetter, krage och förkläde.

– Föräldrarna fick lämna över sina barn till oss i dörren, de fick inte komma in och se hur vi hade det. Väl inne klädde vi alla barn i samma rutiga dräkt som de sedan hade hela dagen. När de skulle hämtas fick föräldern ringa på en klocka och så kom vi ut med barnet. En del barn var så små som sex månader, berättar Ingrid.

Då fanns endast ett tiotal förskolor över hela Malmö och på den tiden arbetade man även lör-dagar, så även inom förskolan. Fast då hette det daghem och fanns för att ge barnen omsorg medan föräldrarna arbetade. Verksamheten låg under Socialdepartementet. Inte förrän på 90-talet kom begreppet förskola som ger utbildning och ligger under Utbildningsdepartementet.

När Ingrid började som barnskötare var det tydliga gränser mellan dem och förskollärarna:

– Förskollärarna hade andra kläder och fick dua föreståndaren, vi barnskötare skulle kalla henne ”fru Högberg”.

Arbetet har förändrats mycket sedan dess men Ingrid har trivts genom alla år.

1985 sökte hon sig till nystartade Beritta Gurris förskola nära Ribersborg.

– På den tiden gjordes anställningar efter tjäns-tesår så jag fick tjänsten för att jag hade jobbat länge!

Det visade sig vara en lyckoträff. På Beritta

Gurris har hon blivit kvar i 27 år. På frågan vad som fått henne att stanna så länge som snart 49 år och på bara två förskolor kommer hon på mycket:

– Jag har trivts! Jag älskar mitt jobb! Det är en sådan underbar förmån att få mötas av skratt och kramar varje dag. Det är roligt, jag får vara till-sammans med barn och vi är utomhus varje dag.

Särskilt brinner hon för den sociala delen och för att göra barn språklig medvetna. Att möta barn som har det motigt är en annan hjärtefråga.

– Det är ett privilegium att få förtroende att ta hand om andras barn och viktigt att möta föräld-rar och barn med respekt.

Hon har nog en särskild plats i många unga Malmöbors liv för det händer att det kommer in före detta förskolebarn som fått egna barn och hälsar på.

1986 vidareutbildade hon sig till förskollärare. Hon konstaterar att hon hunnit uppleva många förändringar, de flesta till det bättre – särskilt den pedagogiska verksamheten och kontakten med föräldrar har utvecklats positivt.

– Jag har haft tur att hitta min plats i livet, det är ett underbart yrke! Jag cyklar fortfarande glatt till jobbet varje dag. Genom cykelturerna håller jag mig också pigg fysiskt eftersom det blir fem mil per vecka, säger hon.

Ingrid möter en del skeptiker när hon berättar att hon valt att arbeta kvar efter 65.

– En del tycker att jag ska ta det lugn och njuta av pensionen. Jag kan inte se att jag skulle ha det bättre som pensionär, jag lyssnar till mig själv, säger Ingrid.

”Jag älskar mitt jobb”

Ingrid Ohlsson har arbetat inom barnom-

sorgen i Malmö i 48 år. Än cyklar hon glatt

till jobbet varje dag. – Jag älskar mitt

arbete! Jag valde att jobba kvar efter 65 eftersom det är så

roligt, säger Ingrid.

fakta: ingrid oHlsson, 66 år

gör: Förskollärare på Beritta Gurris förskola i Västra Innerstaden. COPE-ledare kvällstid för föräldrar, har hållit sju kurser.familj: Särbo, två söner, 4 barnbarn mellan 0 och 15 år.aktuell: Arbetar kvar efter 65 år, går i pension vid 67-årsdagen i vår.

Rättighet att arbeta till 67 årAlla har rätt enligt svensk lag att arbeta till 67 års ålder. Men det är inte många inom förskolan som väljer att göra det. Det berättar Slavi Silwer som är förskolechef för Slottsstadens förskoleområde.

– Arbetet är kreativt, utmanade och roligt, men

det kan också innehålla lyft, aktiva barn och en del

höga ljud. Det beror på hur man mår själv och om

man vill fortsätta, säger Slavi Silwer.

Om det fungerar och den anställde vill fortsätta

så ska man stötta detta, anser hon.

– Mångfald är viktigt även när det gäller ålder,

säger Slavi Silwer.

Det är betydligt vanligare att personal väljer att gå

i pension vid 65 och sedan ställa upp som vikarier.

– Det är ofta till glädje både för oss och dem,

konstaterar Slavi Silwer. n

Nu är det cirka ett halvår kvar tills Ingrid ändå måste gå i pension och det är något hon bävar för, men sysslolös tänker hon inte bli.

– Jag kommer nog att hoppa in här som timvikarie. Jag har också funderat på att bli volontär för ensamma äldre.

Vad säger du till andra som funderar på att arbeta vidare efter 65?

– Gör det! Så länge du har hälsan och vill, så finns det inget bättre! n

stor bild: – All respons från barnen är det bästa med jobbet,

säger Ingrid Ohlsson.liten bild:

Ingrid Ohlsson i sin uniform på väg till

småbarnsavdelningen på 60-talet.

Praktik och teori i språkutbildningUnder hösten deltar 25 barnskötare från olika förskolor runtom i Malmö i utbildningen Språk, kommunikation och förhållningssätt. Syftet är att deltagarna ska utveckla sin didaktiska förmåga och lära sig att skapa kommunikativt utvecklande lärmiljöer.

Utbildningen, som är ett samarbete mellan Malmö

högskolas lärarutbildning och Centrum för Pedagogisk

Inspiration (CPI) vid Malmö stad, är skräddarsydd för

just barnskötare.

– Vi har många barnskötare i våra förskolor och de

har stor betydelse för barnens utveckling. Det är viktigt

att de känner det, säger Ina Alm som är mediepedagog

vid CPI och en av kursens sex lärare.

Utbildningen omfattar åtta tillfällen. Genom föreläs-

ningar, workshops och samtal undervisas deltagarna

om bland annat lärandesituationer, genus- och ute-

pedagogik, bildanalys och andraspråksutveckling. De

många praktiska momenten varvas med teori och den

reviderade läroplanen är ett viktigt inslag.

– Många barnskötare känner att de saknar teoretisk

underbyggnad, så vi försöker ge dem det. Vi hoppas

kunna väcka en lust att utvecklas, säger Ina Alm.

Deltagarna ska få med sig både nya tankebanor och

konkreta arbetsmetoder från utbildningen.

Som mediepedagog visar Ina Alm hur de kan skapa

bildspel och bildberättelser med Photo Story, ett peda-

gogiskt verktyg som finns i de flesta förskolors datorer.

Därefter reflekterar de kring bilderna, övar på att hålla

receptionssamtal och diskuterar skillnaden mellan att

beskriva och att tolka.

– De får lära sig att prata med barnen om det de ser

och blir medvetna om sin egen tolkning och betydel-

sen av den, berättar Ina Alm.

Sedan utbildningen hölls första gången 2008 är det

drygt 250 barnskötare som gått, eller går, utbildningen.

– Det är svindlande att tänka på att det runt alla de

här barnskötarna finns massor av barn som påverkats

av den här utbildningen, säger Ina Alm.

I de utvärderingar som gjorts säger tidigare delta-

gare att de genom utbildningen blivit mer medvetna

om hur de förhåller sig till barnen och det lärande som

finns i barnens fria lek.

Ina Alm säger att många uttryckt önskemål om en

fortsättningskurs.

– Det här är en grupp som inte är så van vid fortbild-

ning och som värdesätter möjligheten att få utvecklas.

Vi som jobbar med utbildningen känner också att vi

verkligen får vara med och sätta igång en process. n

28 n oktober 2012

M alMöS geNuSpedagoger är knutna till FoU Malmö-utbildning

och ser till att förskolorna får det stöd de behöver. Camilla Löf började som samordnare i början av året.vilket stöd kan ni erbjuda förskolorna?

– Vi erbjuder bland annat handledning, föreläs-ningar för pedagogerna, bokcirklar och pedagogiska caféer. Hur genuspedagogerna arbetar varierar sedan mellan stadsdelar och verksamheter. Det är viktigt att handledningen utgår ifrån den enskilda verksamhe-tens behov och förutsättningar.vad gör du som samordnare?

– Just nu arbetar jag med att kartlägga vilka försko-lor vi har samarbetat med och hur man arbetar kring genus i de förskolor där vi inte varit. Jag försöker få en bild av vilken typ av stöd som förskolorna behöver för att kunna utveckla sitt jämställdhetsarbete. Jag träffar också regelbundet våra genuspedagoger för att diskutera deras arbete. Vi har hela tiden ett pågå-ende samtal.hur ser ett bra jämställdhetsarbete i förskolan ut?

– Många kan önska att det finns en quick fix, men det gör det tyvärr inte. Det handlar främst om att ha en analytisk blick på det man gör. Att man utgår från ett genusperspektiv och bär med sig det här tänkan-det i arbetet med barnen när man väljer pedagogiskt material och vid aktiviteter. Men jämställdhetsarbetet handlar inte bara om pedagogernas förhållningssätt, utan är också ett innehåll. Man kan föra pedagogiska samtal om genus och kön med barnen redan i försko-lan. Ytterst handlar det om förskolornas värdegrund och det är något som alltid intresserat mig.varför är det viktigt att arbeta med jämställdhet i förskolan?

– Man ska göra det enligt förskolans styrdokument. Det handlar om social rättvisa och alla människors lika rättigheter. Alla barn har rätt att utvecklas fritt, oavsett kön. För att det ska vara möjligt är det viktigt att pedagogerna tänker på detta och organiserar en verksamhet som erbjuder variationer av sätt att vara på. Förskolan har ett socialt uppdrag och genus är en viktig del av det.vad har du gjort innan du började arbeta vid fou?

– Jag är utbildad gymnasielärare och har arbe-tat inom skolan, men framförallt har jag arbetat med utveckling av skolans sociala uppdrag, bland annat som utbildningssamordnare på Malmö stads program för sexuell hälsa. Sedan forskade jag vid Malmö hög-skola inom projektet Mångkontextuell barndom. Jag skrev min avhandling om skolämnet livskunskap. En viktig del av avhandlingen var att titta på hur skolor organiserar sitt jämställdhetsarbete. I januari började jag arbeta som samordnare för genuspedagogerna. n

”Alla barn har rätt utvecklas fritt”

I förskolans uppdrag ingår att främja jämställdhet mellan könen. Camilla Löf är samordnare för de sex genus­

pedagoger som arbetar för att stödja Malmös förskolor.

vem Är Camilla löf?

ålder: 43familj: elise 11 år, katterna olle och Jasper

bor: malmöHobby: ridning, musik och cirkus

senast lästa bok: igelkottens elegans

ny på jobbetny på jobbet