Inblick nr2 2010

DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

LÖSNINGAR

RESULTAT

TRENDER

#2 2010

SÅ UTNYTTJAR DUmolntjänsterna

CIO I FOKUS:Carin Göransson, Länsförsäkringar

ANALYSERA KUNDERNA och ligg steget före

10 SNABBA

med Klara

Zimmergren

exportTar svenskt jordbruk påPER STRÖMBERG, VD LANTMÄNNEN

Mikael Tornving Smarta prylarMobil e-legitimation

WM2498_Inblick_2_2010.indd 1WM2498_Inblick_2_2010.indd 1 10-08-31 13.02.4010-08-31 13.02.40

2 | INBLICK 2–10

INTRO Volvo Car Corporation


INBLICK 2–10 | 3

Perfekt in i minsta detaljEN BRANSCH SOM GASAR ur en djup lågkonjunktur. Produkt-

utveckling i högt tempo. Kräsna kunder – med höga förväntningar

på morgondagens lanseringar.

Volvo Car Corporation, VCC, är beroende av avancerat it-stöd.

– Varje dag som produktionen står still på grund av våra it-system

förlorar vi fl era miljoner kronor. Att vi har väl fungerande och testade

system är helt avgörande, säger Niclas Ericsson, Senior Technology

Specialist samt ansvarig för VCC:s Quality Assurance Center.

Drygt 2 000 it-system ser till att VCC:s verksamhet rullar enligt

högt ställda kravnivåer. Det handlar om allt från produktionsnära

fabrikssystem och webbapplikationer för konstruktion och diagnos-

tik av fordon till mjukvaror som styr allt i bilarna, återförsäljarportaler

samt system för reservdelsinformation i verkstäder, världen över.

2007 valde VCC att centralisera sin testverksamhet av it-system.

I Göteborg slogs dörrarna upp till ett Quality Assurance Center –

med Logica som leverantör av testtjänsterna.

– All systemutveckling inom VCC sker nu i två steg. Efter krav-

specifi kationen testas varje system noggrant innan det blir aktuellt

med ett utvecklingsprojekt. Vi vet inte från den ena veckan till den

andra hur många utvecklingsprojekt vi ska genomföra och det är

en omöjlighet att automatisera och standardisera testerna med

egna resurser, förklarar Niclas Ericsson.

TESTCENTRET ETABLERADES HOS VCC i Göteborg, men ger

VCC tillgång till världsomspännande kompetens genom Logicas

koncept för blended sourcing, som blandar lokal leverans med

offshore.

– Vi är väldigt nöjda. Vi behöver inte kontrollera detaljer utan kan

luta oss tillbaka och beställa de tester vi behöver. Logica fi xar

krav insamling, resurser, datorer, programvaror etc och hanterar

hela processen.

Initialt bestod VCC:s beställning av prestandatester, men längs

vägen har VCC valt att outsourca hela testförfarandet till Logica –

inklusive kravtjänster, funktions- och användbarhetstester.

– Nyttan för oss kan sammanfattas i ett ord: kvalitet. Vi får bättre

kvalitet i våra krav, lättare att utveckla rätt system, färre produk-

tionsstörningar plus att vi eliminerar riskerna. Nu behöver vi inte

jaga separata utvecklingsprojekt utan all systemutveckling går

naturligt genom testcentret.

I takt med att integrerad it spelar större roll inom bilindustrin

kommer testerna att få ännu högre prioritet, menar Niclas Ericsson.

– ”Infotainment” blir allt viktigare, det vill säga det bilföraren ser

och upplever. It-stödet ska inte bara ha hög prestanda och säker-

het, det ska se snyggt ut också, säger han och ger exempel på ett

framtidsscenario.

Inom några år kommer vi eventuellt att kunna köra vår Volvo på

Autobahn, svänga åt sidan och ladda ner några extra hästkrafter

när vi behöver. En tjänst uppbyggd av vältestad it, så klart.

TEXT: SOFIA ERIKSSON

VOLVO CAR CORPORATION, VCCAntal anställda: 19 650.

Omsättning: 83,5 miljarder SEK.

INTRO Volvo


4 | INBLICK 2–10

INNEHÅLL Nr 2, 2010

LEDARE: STEFAN GARDEFJORD

Molnen skingras

JAG HOPPAS ATT de fl esta, liksom jag, haft många sköna och molnfria dagar under semestern. Eft er denna rekordvarma som-mar väljer vi på Logica att börja prata om – moln.

Fast i det här fallet handlar det om ”mol-net” och de it-tjänster som redan fi nns och fortsätter att växa fram i en allt snabbare takt. Det är en spännande utveckling som öppnar nya möjligheter samtidigt som det givetvis skapar frågor. I vår artikel om moln-tjänster (sid 20–23) rätar vi förhoppnings-vis ut några av dessa frågetecken.

PÅ TAL OM MÖJLIGHETER – en hel del av dagens och framtidens it bygger på digital identifi eringsteknik, med Bankid som ett framgångsrikt exempel. Här är vi på Logica med och utvecklar nya tjänster, till exempel för mobilen (sid 26–27). Samtidigt fi nns det vinster att hämta på nära håll för oss använ-dare, genom att ta ett grepp om våra arbets-platser och datorer på det sätt som bland annat TeliaSonera valt att göra med Logica Dynamic Workplace (sid 8–11).

TILL SIST: UTAN MOLN, inget regn. Det är något som inte minst Lantmännens vd Per Strömberg är medveten om eft er sommarens värmebölja. I vår stora intervju förklarar han hur en koncern med 150 juridiska enhe ter ska få till ett standardiserat it-system (sid 16–19).

Att vi kan erbjuda en sådan bredd, från tjänster i teknikens framkant till stora åta-ganden med ansvar för hela it-miljöer, känns både tryggt och utvecklande i möten med våra kunder.

Jag fram emot fl er givande framtidsdiskus-sioner och en höst med nya utmaningar – och ett och annat moln.

STEFAN GARDEFJORD CEO Logica Sweden 16 Med spannmål

som affärsidéLantmännens vd Per Strömberg har 26 affärer –

med spannmål som gemensam nämnare.

22 Snabb utveckling av molntjänster Nu kan företagen välja och vraka bland billiga effektiva

molntjänster. Men det ställer nya krav på it-köparna.

Hur ser möjligheterna ut – och vilka risker fi nns det?

REPORTAGE

8 Växeln hallå, hjälp! Följ med till Logicas servicedesk som servar

34 000 pc-användare hos TeliaSonera.

12 CIO i fokus: Carin Göransson Carin Göransson ser till att Länsförsäkringars

it-system stödjer affärerna.

26 Använd mobilen som legitimation Nu tar e-legitimationen steget in i mobilen.

30 Analysera dina kunder Med Customer Analytics ligger du steget

före dina kunder – och konkurrenter.

ÖVRIGT I INBLICK

5 Först & främst – Spezify

7 Eurostep vann innovationspris

14 Notiser om it

20 Vassare pensionssystem hos SPP

21 Krönika: Mikael Tornving

28 Smarta prylar

29 Säkra it-stöd

32 Logica Software

34 Nyheter från Logica

36 10 snabba med Klara Zimmergren

ILL

US

TR

AT

ION

: AM

IGO

SF

OT

O: J

EN

NIF

ER

NE

MIE

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne,

08-671 15 23, [email protected] Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna,

Johan Wickström (projekt ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se

Omslagsbild: Jennifer Nemie Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer

utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år.

Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 Stockholm

Tel: 08-670 20 00, www.logica.se


INBLICK 2–10 | 5

FO

TO

: AN

ET

TE

AN

DE

RS

SO

NF

OT

O: M

ÅR

TE

N L

EV

IN

FÖRST & FRÄMST Spezify

NÄR AD:N PER PERSSON och fl ashutvecklaren Felix af

Ekenstam för några år sedan satt och spånade på en

kampanj på en digital reklambyrå saknade de ett verktyg

för att kläcka idéer. Hur ska man få inspiration egentligen?

Nu sitter de med svaret i sin hand i sin Macbook. På

egenutvecklade sajten spezify.com får man oväntade och

visuella söksvar som sätter igång tankar.

– Vi är ett komplement till Google. De är jättestora

och bra, men det är ju ingen användarupplevelse precis.

Långa rader med textsvar, säger Per Persson.

På Spezify blandas sökresultat från en rad olika sök -

motorer i form av videosnuttar, twitterinlägg, bilder och

texter – utformade som en fjäder på sidan.

– Vi ville ge en tårtbit av internet, säger Per Persson.

Per och Felix kom på idén i januari 2009 och samma

sommar var det premiär.

I våras rankade tidningen Internet World Spezify som ett

av Sveriges 25 hetaste internetföretag. De har själva gjort

allt arbete – från idé till programmering och sköter före-

taget vid sidan av sina frilans karriärer. Kontoret är hemma

eller i valfri hotellobby.

Närmast på tur står att utveckla funktionalitet och nya

intäktsmodeller.

– Vi undersöker olika samarbetsformer. Än så länge är

det skönt med friheten att styra allt själv, men det är klart:

på sikt vore det bra om sajten kunde hjälpa till att betala

lite räkningar också, säger Per Persson.

JOHAN WICKSTRÖM

Skapade en roligare sökmotor

NAMN: Per Persson.

ÅLDER: 32.

BOR: Stockholm.

FAVORITPRYL: Jordglob.

NAMN: Felix af Ekenstam.

ÅLDER: 30.

BOR: Stockholm.

FAVORITPRYL: Gitarr.


NOTISER I framkant

SÅ MÅNGA KRONOR är svenska musik-

och it-företaget Spotify värt. Tjänsten har

7 miljoner användare.

KÄLLA: CS

2,2miljarder

Rädda mobilens fuktskadaDU ÄLSKAR DIN nya smartphone – men

så händer det som inte får ske: du (eller

kanske ditt barn) tappar mobilen i vattnet.

Vad gör du?

D Regel ett: ta direkt bort batteriet.

D Regel två: torka ut med till exempel en

dammsugare (men det får inte vara

varmluft, typ hårtork).

D Och som fi nish: lägg mobilen och

batteriet i en skål med okokt ris som får

suga ut den sista fukten över natten.

KÄLLA: WWW.POPULARMECHANICS.COM

6 | INBLICK 2–10

Pappersboken vinner i längdenSNART KOMMER IPADEN till Sverige och

konkurrerar med övriga läsplattor. Men när

det gäller att läsa böcker är fort farande

papper det snabbaste alternativet.

En ny studie – från konsultföretaget Niel-

sen Norman Group – visar att lästiden för

dem som läste en bok på en läsplatta var

drygt 10 procent långsammare jämfört

med dem som läste en pappersbok.

Det gick inte bara snabbare – testperso-

nerna tyckte även att pappersboken gav

den mest avslappnade känslan av alla al-

ternativ. Sämst gick det att läsa på lapto-

pen: det påminde för mycket om jobbet!

KÄLLA: WWW.IDG.SE

vs

Cykla lätt i uppförsbackarnaNÄR HÖSTRUSKET NÄRMAR SIG kan det bli tuffare att

ta cykeln till jobbet. Med svenska elcykelmärket

Lifebike trampar du utan motstånd,

även i uppförsbackar med ösregn

och motvind.

Med hjälp av den inbyggda

elmotorn går det lätt att komma

upp i maxhastigheten 25 kilo meter i

timmen. Man kan cykla upp till 7 mil innan

batterierna måste laddas igen.

Cykeln har punkteringsfria däck och en display

som visar hastighet och batterinivåer. Men smakar det

så kostar det: prislappen börjar runt 10 000 kronor.

D Läs mer på: www.lifebike.se

Håll koll på viktenSEMESTERN I HÄNGMATTAN har måhända satt spår

runt magen. Men för den som vill hålla koll på – och få ned – vikten fi nns nu Withings wifi

personvåg som trådlöst för över alla uppgifter till din server: vikt, BMI

och fettmassa. Via webbläsaren eller Iphonen får du enkelt kont-roll över vikt utvecklingen och

kan följa att den går åt rätt håll.Är ni fl era i hushållet spelar det

ingen roll – vågen känner automatiskt av vem i hushållet som ställt sig på vågen

(om ni inte är fl er än åtta).

D Läs mer på: www. coolstuff.se

Den supersnåla plånbokenFETA PLÅNBÖCKER signalerar makt och

status. Men i dessa klimattider gäller det

kanske att reducera volymerna.

Med Comic Book Mighty Wallet får du

en tunn och miljövänlig plånbok – därtill

återvinningsbar (25 procent av materia-

let kommer från återvunna mjölk- och

vattenförpackningar). Dessutom är den

ju väldigt läcker att titta på med sina

coola serie rutor.

Plånboken är tillverkad av ett super-

starkt mikrofi bermaterial och blir aldrig

tjockare än det du tar med dig.

D Läs mer på: www.gemenskapgron.se


INBLICK 2–10 | 7

0101010101010101010101010101

01010101010101010101010

101010 010101010101

0101010101010

1

0101010101010101010101010101

01010101010101010101010101010101

01000000000000111111110000000000000000000010

1110000000000000000001100000000000000000000000000000000000000111000000000111111111111111111111111111111111111111111111000000000000000000001111111111111110000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

111111111111

000000000000000000000000000000000000000000000

101111111000000000000000000000000000001111

Sha

re-A

-sp

ace

Övriga deltagare i Logicas innovationstävling

Portugal – ISA (Intelligent Sensing Anywhere). Lösning för att övervaka

energi användningen.

Storbritannien – AVEVA. Flexibel

datamodell som möjliggör komplexa

ingenjörsprojekt.

Frankrike – Normind. Ger stöd

i beslutsfattande och verksamhets-

planering.

Danmark – ABC Softwork. Inno -

vativa sätt att samla in och arbeta med

komplexa data.

USA – DataRaker. Analysverktyg

för den nya gene rationens smarta

energimätare.

Finland – MHG Systems Oy.

Lösning för supply chain management

av biomassa för kolkraftverk.

Indien – ConnectM Technology Solutions. Lösning för att optimera

energianvändningen.

Nederländerna – Total Immersion.Plattform för Augmented Reality.

TÄNK DIG ETT FÖRETAG som producerar komplexa produkter, exempelvis fl ygplan. Med hjälp av ett antal underleverantörer hanterar företaget produk-tens hela livscykel – från krav och utveck ling till till-verkning och underhåll. Men vid informationsutbyte mellan de samverkande företagen kan problem lätt uppstå.

– De olika aktörerna sitter oft a i olika system och saknar tillgång till varandras information, nödvändiga produktdata och uppdateringar. Och en produkt-modell av ett fl ygplan är inte direkt någonting man mejlar till varandra, säger Håkan Kårdén, vd på Euro-step Group.

Eurostep har därför utvecklat Share-A-space, en standardbaserad programvara som hjälper företag att eff ektivt dela produkt information med varandra, obe-roende av system, plattformar och interna processer.

– Share-A-space konsoliderar produktinformatio-nen från alla involverade aktörer vilket gör det möjligt att sköta samarbetet på ett enhetligt, enkelt och säkert sätt. Via Share-A-space kan man, trots att man arbetar tillsammans med andra organisationer, enkelt se för-ändringar i produktinformationen, vad som har änd-rats och vem som gjort det, berättar Håkan Kårdén.

Tack vare sina banbrytande möjligheter med Share- A-space blev Eurostep årets vinnare i Logicas glo -bala innovationstävling – Global Innovation Venture

Partner Programme. Tävlingen, som introducerades 2008, ge-nomfördes i tio länder där vin-naren i varje land får möjlighet att samverka med Logica kring en lokal marknadsstrategi. Eft er-som Euro step också vann den globala tävlingen kommer Lo-gica även ta fram en global stra-tegi för före taget.

– Vi har sedan tidigare haft ett samarbete med Logica och vi vet att vi kompletterar varandra bra. Vi står för programvaran och de skräddarsydda insatserna medan Logica kan bidra med sina systemintegra-tionskonsulter. Sedan har ju Logica en omfattande närvaro och många intressanta kontakter, säger Håkan Kårdén.

Detta är det andra året i rad som ett svenskt företag vinner det globala priset, förra året vann Appear med dynamiska mobila tjänster.

– Till skillnad från många större länder måste vi i Sverige hela tiden tänka export. Eft ersom den svenska marknaden är så liten måste produkterna redan från början vara anpassade för den globala marknaden, säger Håkan Kårdén som förklaring till de svenska framgångarna. MALIN LARSHAMMAR

En programvara som gör det enkelt att dela produktdata oavsett system och plattformar. Det svenska företaget Eurostep vann Logicas innovationspris.

Håkan Kårdén, vd

Eurostep Group.

Svenska Eurostep vann globalt innovationspris


8 | INBLICK 2–10

UPPDRAGET TeliaSonera

Ann-Sofi Isgren är en av de

29 före detta TeliaSonera-

medarbetarna som bytte

arbetsgivare. Här sitter hon

på Logicas servicedesk i

Mariestad.


INBLICK 2–10 | 9

Logicas största avtal i NordenDen 17 mars 2009 teck-

nades ett avtal mellan

Telia Sonera och Logica.

Avtalet, som löper under

fem år, innefattar driften

för Telia Soneras 34 000 it-

arbetsplatser. Den 1 maj

2009 började avtalet gälla

och sedan dess ansvarar

Logica för allt från service-

desk och hård vara till mjuk -

vara och tjänster. I avtalet

ingick också att 240 av

TeliaSoneras medarbe tare

skulle gå över till Logica.

– VÄLKOMMEN TILL TELIASONERAS servicedesk, du talar med Ann-Sofi .

Ann-Sofi Isgren, servicedeskcoach, sitter med två skärmar framför sig och knappar intensivt på tangentbordet. Genom sitt headset talar hon lugnt och vänligt med personen som ringt in för att få ett nytt lösenord.

– Ja, okej. Det ordnar vi på direkten. Då behöver jag bara ditt användar-id och personnummer. Tackar. Så där ja, här kommer ditt nya lösenord, säger hon och rabblar upp en rad siff ror och bokstäver till personen i andra änden.

Trots att klockan bara är nio på morgonen har servicedesken i Mariestad redan varit öppen i två timmar och det råder full aktivitet. Ett sorl av röster blandas med ständigt ringande tele-foner och tangentbordsknackande. I lokalen trängs åtskilliga datorskärmar, sladdar, mobiltelefoner och laptops. Det är hit TeliaSoneras 34 000 pc-användare ringer när de har it-relaterade problem.

Ann-Sofi Isgren, som precis har registrerat och avslutat lösen-ordsärendet, tittar upp från skärmen.

– En del användare har så många lösenord att hålla reda på att de oft a glömmer bort något av dem. Så det där var ett väldigt typiskt ärende, säger hon.

ANN-SOFI ISGREN ÄR EN AV medarbetarna som bytte arbetsgi-vare då Logica tog över drift en av TeliaSoneras arbetsplatser. Att TeliaSonera valde att lägga ut it-drift en på en extern leve-rantör handlade till stor del om att de själva ville satsa på sin kärnverksamhet. Aff ären gick igenom i mars 2009 och började gälla i maj samma år.

Innan Ann-Sofi Isgren blev ”outsourcad” hade hon arbetat elva år på TeliaSoneras servicedesk, som då sköttes internt. Men att ha fått en ny arbetsgivare tycker hon inte har varit några pro-blem, utan hon menar att övergången har fungerat över för-väntan.

– Det första året satt vi kvar i våra gamla lokaler, så då märk-tes ingen större skillnad. Det var nog först när vi fl yttade hit, i mars 2010, som vi faktiskt kände av aff ären.

De nya Logicalokalerna, dit de 29 före detta TeliaSonera-med-arbetarna fl yttade, låg dock inte långt från den gamla arbets-platsen.

– Vår gamla Teliabyggnad ligger bara 175 meter härifrån. Så när det blev dags att fl ytta packade jag helt enkelt ner min dator i en väska och promenerade hit, säger Ann-Sofi Isgren.

Sedan vänder hon sig mot skärmen för att besvara ännu ett samtal.

ULF SVENSSON, SOM ÄR ansvarig sitemanager i Mariestad, är också före detta TeliaSonera-medarbetare. Han visar runt i lokalerna, pekar på de olika funktionerna och förklarar hur ser-vicedeskens fl öde fungerar. Eft er ett tag kommer han in på de förändringar som outsourcingen faktiskt har inneburit.

– Den största oron fanns nog innan allt gick igenom och vi inte visste vilken leverantör som skulle ta över it-drift en. Det gick en del rykten och ingen visste säkert vad som skulle hända, eller om servicedesken ens skulle fi nnas kvar. Någon gång tala-des det om att desken skulle fl yttas till Baltikum. Men när aff ä-ren väl blev klar så kändes allt bra och här i Mariestad känner vi oss väldigt privilegierade.

Trassel med mejlen, webbuppkopplingen eller inloggningsuppgifterna? När någon av TeliaSoneras 34 000 pc-användare har problem ringer de till Logicas servicedesk i Mariestad. I desken hanteras dagligen hundratals ärenden – och målet är att 85 procent ska få svar inom 60 sekunder.TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: JOHANNES BERNER

D


LOGICA TAR ÖVER PC-DRIFTEN

Servicedeskenhjälper TeliaSoneras pc-användare


10 | INBLICK 2–10

Eft ersom Logica redan hade en servicedesk i staden så var det ald-rig aktuellt att fl ytta personalen till en annan ort. Ulf Svensson berättar att den största skillnaden han upplever i och med aff ären är att allt har blivit mer storskaligt. Samtidigt under stryker han att han är mycket nöjd valet av Logica som leverantör.

– Självklart är det en viss omställning, tidigare jobbade vi ju internt och nu tillhör vi ett stort it-företag. Men vi blev väldigt varmt mottagna av Logica och det har aldrig varit några pro-blem att komma in i organisationen.

Innan Logica tog över drift en hade TeliaSonera tre service-deskar i Sverige – en i Mariestad, en i Stockholm och en i Göte-borg. TeliaSonera valde att ousourca Stockholm och Mariestad. I samband med övergången lades desken i huvudstaden ner. I stäl-let får TeliaSoneras användare pc-support från Logicas två stora servicedeskar, i Mariestad och Bromölla. De 18 personer som jobbade i Stockholm blev därför erbjudna nya jobb inom Logica.

HENRIK KAMPH ARBETADE tidigare på servicedesken i Stock-holm och beslutade sig för att packa väskorna för att fl ytta 30 mil till Mariestad. I november gick fl yttlasset och han började direkt på sin nya arbetsplats.

– Det var ju inte ett självklart beslut, men jag såg det som en

säkerhet. Jag trivdes ju bra med jobbet och tänkte ”varför inte”. Så det blev lite av en chansning.

Men hur känns det då att lämna storstadspulsen för en stad med 24 000 invånare? Henrik Kamph skrattar lite.

– Jorå, det är lite lugnare här, men jobbet är ju detsamma. Jag trivs bra och har blivit väl mottagen av den nya gruppen, säger han och blickar ut över sina nya kollegor som med glimten i ögat mumlar något om ”stockholmaren”.

RUNT OM I LOKALEN fortsätter telefonerna ringa och alla håller ständigt koll på en stor skärm som hänger på en vägg. På skär-men ser man röda, gula och gröna fält. Här visas alla väntande och pågående samtal. För tillfället är fältet för de väntande samtalen rött, vilket innebär att det är kö för användarna som ringer in för att få hjälp. Ann-Sofi Isgren tittar på skärmen.

– Oj, oj, nu är det många som ringer. Det går liksom i vågor, ibland blir det jättemycket och ibland lugnar det sig, säger hon.

Hon berättar att det varit ovanligt mycket ärenden den se-naste månaden. Sedan vänder hon sig mot en av sina skärmar och knappar lite på tangentbordet. Eft er några sekunder kom-mer en massa siff ror upp.

– Titta här, säger hon och pekar på en kolumn som visar antal hanterade ärenden per månad.

– Fram till den 18:e den här månaden har vi redan haft 7 700 ärenden. I vanliga fall brukar vi ha mellan 6 000 och 8 000 ären-den på en hel månad. Så den här månaden har det varit full rulle.

PÅ FRÅGAN OM ANVÄNDARNA märkt av övergången ser hon lite fundersam ut.

– Jo, de har väl märkt av att något har hänt och en del saker är nya för dem med. Det är ju en övergångsperiod för oss alla, säger hon.

Ulf Svensson håller med och berättar att servicenivåavtalen mellan Logica och TeliaSonera innebär att 85 procent av de in-komna samtalen ska besvaras inom 60 sekunder.

– Det är ett högt tryck från användarna ibland, men vi strä-var alltid eft er att nå upp till de uppsatta nivåerna. Nu har vi precis tagit in tre nya medarbetare, och gör allt för att verkligen kunna erbjuda en bra service.

När vi lämnar kontoret är fältet för de väntande samtalen grönt på den stora skärmen – ingen kö alltså. Medarbetarna kan pusta ut ett tag.


D

Självklart är det en viss omställning, tidigare jobbade vi internt och nu tillhör vi ett stort it-företag. Men vi blev väldigt varmt mottagna av Logica och det har aldrig varit några problem att komma in i organisationen.

ULF SVENSSON, LOGICA (F D TELIASONERA)

Målet är att

85 procent av de

inkomna samtalen

ska besvaras inom

60 sekunder.


TeliaSoneraTeliaSonera är en teleoperatör med

huvudsaklig verksamhet i Norden

och Baltikum, men före taget har även

verksamhet i bland annat Spanien,

Turkiet och Ryssland. Före taget är

den största leve rantören av telefoni

och internet i Sverige. I Sverige och

Finland har TeliaSonera totalt drygt

8 miljoner mobilkunder och drygt

4 miljoner kunder med fast telefoni.

www.teliasonera.se

Henrik Kamph arbetade tidigare på service-

desken i Stockholm. När d esken stängde

beslutade han sig för att fl ytta till Mariestad.

TIDIGARE LEVERERADE Telia-

Sonera all it-drift internt, men efter

ett strategiskt beslut bestämdes

det att koncernen skulle satsa

hårdare på kärnverksamheten och

därför outsourca it-driften. Allt från

servicedesk och hårdvara till mjuk-

vara och tjänster. För det krävdes

en leverantör som kunde leverera

en löpande, bra service.

– Vi behövde standardisera

och kostnadseffektivisera it-leve-

ransen, säger Svante Svanberg,

it-ansvarig för TeliaSoneras arbets-

platstjänster.

Efter en omfattande och lång

urvalsprocess som involverade

många konkurrerande leverantörer

stod det till slut klart att Logica var

den leverantör som bäst kunde leva

upp till Telia Soneras krav.

– Att valet föll på Logica hand-

lade inte bara om priset. Vi kollade

på allt från kostnad till prestanda

och referenser. Logica kunde även

erbjuda oss en bra matchning när

det kom till orter, både i Sverige och

i Finland.

För TeliaSonera var det väldigt

viktigt att med arbetarna skulle

kunna fortsätta sin karriär inom

Logicas verksamhet.

– Sedan tilltalades vi även av den

svenska mentaliteten. Till skillnad

från många internationella

leverantörer så är hierarkin inom

Logica inte lika påtaglig.

NU HAR DET GÅTT över ett år

sedan Logica tog över driften

och Svante Svanberg berättar att

dialogen mellan företagen är bra

och att han ser positivt på out-

sourcingaffären.

– Vi kommer på sikt sänka våra

kostnader. Idag fi nns det delar

inom driften som kan bli bättre,

men det är ju en övergång och jag

tror vi kommer nå dit. Det fi nns en

tydlig målbild och genom möten

med Logica följer vi kontinuerligt

upp leveransen.

För tillfället håller TeliaSonera och

Logica också på med ett projekt

där Logica har fått i uppdrag att

leverera tjänsten Logica Dynamic

Workplace, Next Generation, till

alla TeliaSoneras interna arbets-

platser i Norden. Tjänsten innebär

att alla arbetsplatser kommer få

den allra senaste gene rationen av

standardiserade arbetsplatser,

vilket både blir smidigare och mer

kostnadseffektivt för TeliaSonera.

– Det är ett jätteprojekt som

involverar många, och vi beräknar

vara klara i slutet av 2012, säger

Svante Svanberg.

”Vi behövde standardisera it-leveransen”Svante Svanberg,

TeliaSonera.

Enklare drift och sänkta kostnader. Det var målet när

TeliaSonera outsourcade sina arbetsplatser, förklarar Svante Svanberg, it-ansvarig för Telia-

Soneras arbetsplatstjänster.

INBLICK 2–10 | 11


12 | INBLICK 2–10

NÄR DET FÖRSTA länsförsäkringsbolaget bildades för över 200 år sedan var det starten för det som numera är Sveriges enda kundägda och lokalt för-ankrade bank- och försäkringsgrupp. Idag fi nns 24 självständiga Länsförsäkringsbolag runt om i landet som samverkar genom det gemensamt ägda Länsförsäkringar ab.

– Länsförsäkringar ab kan ses som navet som förenar alla bolag. Härifrån sköts all gemensam service, utveckling och it, säger Carin Görans-son, kombinerad cio och it-chef för Länsförsäk-ringar ab.

Hon har arbetat inom Länsförsäkringar sedan 1988 och har bland annat haft roller som it-stra-teg och it-chef för Länsförsäkringars livförsäk-ringsverksamhet. Sin nuvarande roll har hon haft sedan 2009 då en stor omorganisation ägde rum inom Länsförsäkringar.

– Tidigare hade vi fl era it-avdelningar och en

cio som skötte olika delar av verksamheten. Idag är vi centraliserade och har bara en it-enhet som jag är ansvarig för, säger Carin Göransson.

Den centrala it-enheten stödjer Länsförsäk-ringars tre olika aff ärsområden – bank, livförsäk-ringar och sakförsäkringar. Något som, enligt Carin Göransson, skapar en viss komplexitet.

– Även om de tre kärnverksamheterna är Länsför-säkringars styrka, så är det en utmaning för it-enhe-ten att samordna alla de olika systemen. It ingår ju i nästan alla våra processer och därför måste vi ha en strategi som enar och stödjer helheten.

JUST STRATEGIN ÄR något som Carin Göransson menar blir allt centralare för henne.

– Generellt tror jag cio-rollen blir allt viktigare för verksamheten. Tidigare har den varit mer tek-nikinriktad än aff ärsinriktad, men numera inne-bär rollen en allt starkare koppling mot det strate-

Från teknik till strategi. Som kombinerad CIO och it-chef på Läns försäk ringar AB håller Carin Görans son sam-man koncernens it-system och ser till att de stödjer helheten – och affären. TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: MÅRTEN LEVIN

IT-CHEFEN SOM STÅR I CENTRUM

CIO I FOKUS Carin Göransson

NAMN: Carin Göransson

ÅLDER: 57 år.

UTBILDNING: Civilekonom

samt diverse kompletterande

utbildningar.

STÖRSTA UTMANING: Fusionen

Länsförsäkringar–Wasa sam-

tidigt som Y2K (år 2000-proble-

met) skulle genomföras.


INBLICK 2–10 | 13

giska. Det handlar inte längre om att utveckla och förvalta den löpande it-operationen. Som cio idag måste man istället se vad som har betydelse för de olika aff ärerna.

Idag präglas både bank- och försäkringsbran-schen av hårdare konkurrens och det har blivit allt viktigare att hålla kvar existerande kunder och sam-tidigt ligga steget före för att locka till sig blivande kunder. Och trots att det fi nns 24 länsförsäkrings-bolag utspridda runt om i landet som kan erbjuda kunderna personlig service vill allt fl er kunder ha möjlighet att hantera sina ärenden över internet.

– It blir allt viktigare inom vår bransch, både in-ternt och externt. Jämför bara idag med för tio år sedan. Vi blir mer och mer beroende av it-tjänster. Framför allt den yngre generationen kräver nya lös-ningar. Titta på dagens 18-åringar, de väljer sociala medier före personliga möten eller att ringa. Och det är just den generationen som är våra blivande kunder som vi måste rusta oss för, säger Carin Göransson.

FÖR ATT HÅLLA JÄMNA STEG med utvecklingen sat-sar Länsförsäkringar ab hårt på omvärldsbevakning där de tittar på hur andra gör, hur de blivande kun-derna agerar och vad som kan göras för att möta de behov som uppstår för att sedan kunna förfl ytta sig mot dem. Men att göra en strategisk förfl yttning när det kommer till it är inte något som görs över en natt. Det krävs stora investeringar, integrationer och tester.

– Kanske fi nns det de ute i verksamheten som inte tycker att it hänger med i aff ären och anser att vi inte förfl yttar oss tillräckligt snabbt. Men de för-står inte alltid hur svårt det är för oss att göra snabba förfl yttningar med den ”ryggsäck” vi har med många olika system och plattformar.

I dagsläget har Länsförsäkringar ab runt 300 an-ställda på it-enheten. För att underlätta leveransen är också delar av leveransen outsourcad. Länsför-säkringar ab tar även in mycket hjälp av konsulter från ett fl ertal externa it-leverantörer. Att de använ-der sig av olika it-leverantörer är något som Carin Göransson ser som mycket positivt och menar att det blir lite som att ”plocka russinen ur kakan”.

– Jag gillar idén med multisourcing. Det blir en bra mix och vi kan välja olika leverantörer helt eft er våra behov och deras specialkompetens. De olika leverantörerna är oft ast skickligast på olika saker.

VANLIGTVIS ANVÄNDER sig Länsförsäkringar ab av mellan 150 och 200 konsulter. En av de största kon-sultleverantörerna är Logica som för tillfället har ungefär 50 konsulter på plats hos Länsförsäkringar ab. Utöver konsulterna hanterar Logica även Läns-

försäkringars så kallade output management vilket innebär att Logica sköter om stora delar av Länsför-säkringars centrala pappersutskrift er, kuvertering och distribution.

– Samarbetet med Logica fungerar väldigt bra. Vi har ett fl ertal uppdrag som mer eller mindre sköts av konsulter från Logica. Det känns som om vi har ett starkt stöd från Logica, som alltid ställer upp och arbetar fram nya lösningar.

När det pratas om outsourcing och externa leveran-törer höjer Carin Göransson ändå ett varnande fi nger och menar att det är viktigt att vara noga med vad man lägger ut och vad man behåller internt.

– Jag menar inte att allt som hanteras internt idag alltid måste göra det, men jag tror man måste tänka till både en och två gånger innan man lägger ut något. Om man ska outsourca måste det verkligen tillföra verksamheten något, säger hon.

OCH MED ALLT FLER it-verktyg, integrationer och säkerhetslösningar är frågan vilka delar av leveran-sen som man bör outsourca och vad som måste be-hållas internt.

– Vi kommer aldrig lägga ut strategin och arki-tekturen på en extern leverantör. Sedan måste vi också hantera våra aff ärskritiska system själva, ett val som gjordes när vi tog fram vår nya strategi. Det är även viktigt att vi alltid har beställarkompetens. Vi måste ha personal som kan följa upp leveransen och se så att leverantörerna lever upp till våra krav samt gör det möjligt att byta leverantör om det skulle behövas.

1 Förmåga till helhetsperspektiv.

2 Mer intresserad av affären än av tekniken.

3 Envishet, för att oförtrutet driva de långsiktiga frågorna.

LÄNSFÖRSÄKRINGARLänsförsäkringar erbjuder ett komplett

sortiment av bank- och försäkrings-

tjänster och består av 24 stycken lokala,

självständiga och kundägda bolag.

Länsförsäkringar AB utgör den sam-

manhållande länken är dess fi nansiella

centrum.

Länsförsäkringar är marknadsledande

inom svensk sakförsäkring med en

marknadsandel på 30,5 procent. Mark-

nadsandelen inom liv- och pensions-

försäkring är 9,9 procent

Länsförsäkringsgruppen har drygt 3,3

miljoner kunder och 5 900 medarbetare.

www.lansforsakringar.se

De ute i verksamheten förstår inte alltid hur svårt det är för oss att göra snabba förfl ytt-ningar med så många olika system.

Tre viktiga CIO-egenskaper enligt Carin Göransson


14 | INBLICK 2–10

NOTISER It-trender

Fem hatobjekt för it-ledare

1. Höga kostnader 91%

2. Svåra uppgraderingar 87%

3. Dåligt stöd för processer 86%

4. Applikationerna levererar

inte rätt saker

80%

5. Stela system hindrar

processförändringar

75%

Undersökningsföretaget Forrester har

frågat 111 it-chefer vad de avskyr mest

med sina it-system. KÄLLA: CIO SWEDEN

Framtidens it-samhälle – en stor utmaning

IT-SAMHÄLLET är den största förändringen

sedan industrialismen, men mycket av för-

ändringen drivs fram av experter utan dis-

kussion med allmänheten.

Det är en av slutsatserna i en ny forsk-

ningsrapport från Institutet för Framtidsstu-

dier – ”Ubikvitär framtid? It-perspektiv på

stat och samhälle”.

Enligt rapportförfattarna bör vi tydligare

diskutera hur tekniken ska användas, hur

den ska regleras och av vem. Staten ut-

vecklar e-förvaltningen och ställer krav på

enskilda att själva utföra tjänster på nätet,

vilket kräver it-kompetens.

– Det är en stor utmaning för staten att se

till att människor kan vara fungerande med-

borgare i det nya it-samhället, säger Markus

Gossa, en av forskarna bakom studien.

120 miljoner kronor

SÅ STOR VAR hårdvarukostnaden för en

gigafl op (= en miljard fl yttalsoperationer per

sekund) 1984. Idag kostar hårdvara med

samma kapacitet mindre än 10 kronor.

KÄLLA: WIKIPEDIA

–TÄNK DIG ATT DU BEFINNER DIG i Rom och ska besöka Colosseum. Glöm då dina gamla reseböcker och tråkiga turistguider. Allt du behöver fi nns istället i din mobiltelefon. Rikta telefonens kamera mot Colo sseum och plötsligt färdas du 2 000 år tillbaka i tiden. Telefonens skärm visar fortfarande vad som fi nns framför dig – men med en stor skillnad, verk-ligheten har förstärkts med virtuella bilder och på skärmen ser du nu Colosseum som det såg ut när det var nybyggt. Detta kallas augmented reality (förstärkt verklighet) och innebär att en ny bild projiceras ovanpå den bild som telefonens kamera registrerar.

Augmented reality är i sig ingenting nytt. Det som är nytt är att tekni-ken under senare år har fl yttat in i våra datorlika mobiltelefoner.

Idag fi nns en mängd olika augmented reality-tjänster på marknaden. Du kan snabbt få vägbeskrivningar, fakta om sevärdheter och aktuella bostadspriser på gatan du just passerar. Och i takt med att mobiltelefo-nerna utrustas med gps, bredband och kompass utvecklas ständigt nya möjligheter att förstärka verkligheten.

SNART KOMMER DU ANTAGLIGEN kunna gå in i en butik, rikta telefonens kamera längs varugångarna och snabbt få upp pilar och kampanjskyltar på displayen som pekar ut artiklar med kampanjpriser. Eller kanske du befi nner dig på en fest där du träff ar nya spännande människor. Genom att då rikta kameran mot dina nyfunna vänner skannas deras ansikten snabbt av, och på skärmen kommer direkt små informationsrutor om personerna upp och du får tillgång till personernas sociala nätverk.

Men det är inte bara mobiltelefonerna som kommer att utrustas med augmented reality-tjänster. I framtiden kanske vindrutorna på din bil kommer fungera som displayer och förstärka verkligheten genom att projicera väghinder, kartor och köer. Eller så kommer du kunna se vilka restauranger som har öppet och vad de har på menyn ikväll bara genom att titta i dina glasögon som även fungerar som displayer.

Tre augmented reality-tjänster

SKY MAP

Rikta mobilens kamera mot

natthimlen och få upp en

stjärnkarta som visar namn

på de stjärnor och planeter

som fi nns där. (Android)

WIKITUDE WORLD BROWSER

Är du nyfi ken på ett monu-

ment, en restaurang eller bara

vad som fi nns längs gatan du

går på. Wiki tude förser dig

med information om attraktio-

ner, öppettider eller vad som

fi nns bakom krönet. (Android,

Iphone och Symbian)

TWITT AROUND

Är du twittrare med många

följare så passar denna tjänst

dig. Håll upp telefonen och

du ser direkt tweets från dina

närbelägna följare dyka upp

runt om kring dig. Du får infor-

mation om var de kommer

ifrån samt hur långt bort de är.

(Iphone och Android)

AUGMENTED REALITY

Förstärker verklighetenHur gammal är statyn du tittar på och vilka erbjudanden har butiken idag? Med augmented reality får du svaren direkt i din mobil.


INBLICK 2–10 | 15

GOOGLE ÄR VÄRLDENS STÖRSTA sökmotor och

den enskilt viktigaste marknadsföringskanalen

för många företag idag. SEO, eller sökmotor-

optimering, handlar om att göra en webbsida

synlig på sökmotorernas träffl istor i syfte att

driva relevant trafi k.

– Grunden för SEO är att strukturera webb-

sidan på ett sätt som tilltalar Google. Generellt

gäller att rubriker och text som ligger högt upp

på sidan viktas högre än övrig text. Det bästa

är därför att redan i sidtiteln få in sökord och

gärna en uppmaning till besökaren för att

sätta det i ett sammanhang, exempelvis ”köp”,

säger Magnus Bråth, sökmotorexpert på

Pineberry.

Givetvis räcker det inte med en bra rubrik

för att attrahera Google. Innehållet i övrigt

måste hålla hög kvalitet och knyta an till

sök ordet för att uppfattas som relevant och

intressant. På senare tid har Google blivit ganska

bra på att ”förstå” text även om det fortfarande

krävs att sökordet står på webbsidan. Däremot

fi nns ingen större anledning att upprepa sök-

ordet fl era gånger vilket var en vanlig taktik förr.

När väl Google förstått att sidan handlar om ett

särskilt sökord är det snarare länkarna som

pekar mot sidan som är relevanta.

– Hur högt en webbsida rankas av Google

beror till 90 procent på inlänkarna. Och effekten

blir förstås allra störst om avsändaren är ett eta-

blerat företag med välstrukturerad webbplats

eller en person som är starkt förknippad med

ett specifi kt sökord, förklarar Magnus Bråth.

ANNA HJORTH

Varför skriver du boken?– Konkurrensen på marknaden ökar allt mer. I

och med det blir ett företags varu märke allt vik-

tigare – det måste stå för något och ha ett tyd-

ligt innehåll. Därför är det viktigt att företagen

lär sig aktivera och vårda sina varumärken.

Hur gör man för att aktivera sitt varumärke?– Till att börja med måste man fylla sitt varu märke

med företagets värderingar. Ett varumärke utan

identitet är inte värt något, då tappar kunden fort

intresse. Att aktivera sitt varumärke handlar om

att ständigt fylla det med ny energi för att på så

sätt engagera kunderna. Men för att detta ska

fungera så måste varumärket först aktiveras

internt så att medarbetarna vet vad det står för.

Hur engagerar man medarbetarna?– De måste ha möjlighet att få

vara med och påverka. Med-

arbetare som är aktiva och

involverade representerar sitt

företag bättre och blir bärare

av varumärket. Det handlar

om om att kontinuerligt involvera medarbetarna

i strategiska diskussioner för att få alla inom

företaget att känna en ”vi-känsla”.

Kan du några goda exempel?– Ikea, även om det är ett slitet exempel. Det

fi nns nog ingen medarbetare där som inte vet

vad Ikea står för.

LÅT MAGKÄNSLAN AVGÖRA

NÄR JAG BÖRJADE arbeta med riskhantering hade

jag en föreställning om att arbetet jag gjorde

skulle bli en integrerad del i den ordinarie verk-

samheten och inte ett eget område. Det var 20

år sedan men fortfarande är det en utmaning att

jobba med säkerhetsfrågor, och ännu är det en

egen disciplin.

Vi som arbetar med it-säkerhet brukar ibland

prata om företags riskaptit, det vill säga hur risk-

benägen en företagsledning är. Men det förutsät-

ter förstås att man känner till alla risker man har,

men det är det väldigt få som gör. Visst, man

pratar om ekonomiska risker av fi nansiell art,

men börjar man prata om informationsrisker har

folk en tendens att sluta lyssna.

I takt med att tekniken utvecklas och möjlighe-

ten att dela information ökar har organisationerna

allt mindre kontroll på vad som fi nns utanför den

egna domänen, det kan vara kunddatabaser, pla-

ner, budgetar med mera som ligger i molnet.

HUR VI MÄNNISKOR fungerar när det gäller att

bedöma risker är inte alls logiskt. Vi känner obe-

hag inför att fl yga men sätter oss gladeligen på

cykeln utan hjälm i rusningstrafi k. Vi tar ett par

glas glühwein i skidbacken innan vi tar svarta

pisten ner, men funderar mer än två gånger

innan vi ger våra barn tillåtelse att delta i någon

aktivitet som vi inte kan kontrollera. Vi använder

sällan vårt förnuft när vi bedömer risker i varda-

gen. Mot bakgrund av detta hävdar jag att det är

väldigt svårt att prata risker med en företagsled-

ning – såvida det inte handlar om att bedöma

riskerna i en ny affär.

IBLAND HAR VI SOM JOBBAR inom området haft

en tendens att måla den onde på väggen och

gärna blåsa upp skräckexempel, det vill säga

ropat på vargen – men när det inte dykt upp

någon synlig varg har man tappat förtroendet.

Problemet är bara det att när man arbetar med

informationsrisker så syns inte vargen, den job-

bar under radarn – därför är det svårt att påvisa

förekomsten av osäkerhet.

Tålamod, pedagogik och uthållighet är nyckel-

ord som krävs av oss som försöker jobba med

risker som ligger utanför de direkt fi nansiella.

Det fi nns tusentals modeller som man kan an-

vända sig av men det fi nns bara ett sätt som är

rätt: magkänslan. Alla

människor har den goda

egenskapen men får ofta

anstränga sig för att ut-

nyttja den.

NILS THULINAFFÄRSUTVECKLINGS-ANSVARIG SÄKERHET, LOGICA

INBLICK 2–10 | 15

ÅSIKTEN

Hamna högst i sökmotorn

Aktiva medarbetare stärker varumärket

Varje dag görs drygt 60 miljarder sökningar på nätet. Hur ska företaget nå fram i bruset?

Hur stärker du företagets varumärke? Med boken Aktivera ditt varumärke vill varumärkeskonsulten Karin Allergren lära företag att aktivera och vårda sina varumärken.

FYRA TIPS FÖR ATT KOMMA HÖGT PÅ GOOGLE

D Se till att innehållet är unikt.

D Sidtitel och huvudrubrik bör innehålla relevanta

sökord och spegla innehållet på sidan.

D Nöj dig med de allra viktigaste

sökorden på startsidan.

D Skapa en relevant blogg på din egen sajt.

öp”,

k

eller en person som är starkt förknippad med

ett specifi kt sökord, förklarar Magnus Bråth.

ANNA HJORTH

LE

evanta

t.

Karin Allergren.


16 | INBLICK 2–10

NAMN: Per Strömberg.

ÅLDER: 45 år.

PÅ NATTDUKSBORDET: ”Paga-

ninikontraktet” av Lars Kepler.

GÖR PÅ NÄTET: Läser framför allt

nyheter. SER PÅ TV: Gärna en

engelsk deckare. INTRESSEN: Familjen, matlagning, skidåkning,

gym och långa promenader.


INBLICK 2–10 | 17

PORTRÄTTET Per Strömberg

D

NÄSTAN ALLA SVENSKAR har en relation till Lantmännen utan att veta om det. Det är bara att titta in i köksregionen: här fi nns troli-gen mjöl från Kungsörnen, ett paket Start, en kyckling från Kron-fågel eller någon annan av företagets otaliga produkter.

Ändå är Lantmännen med sin 35-miljardersomsättning ett rela-tivt okänt företag. Bakom paraplybeteckningen döljer sig inte bara livsmedel – här fi nns allt från Sveriges största etanolfabrik till Doggys hundmat.

Den gemensamma nämnaren stavas spannmål. Lantmännen säljer maskiner, gödsel och andra insatsvaror till landets bönder – och köper sedan in, förädlar och säljer lantbrukarnas spannmål, i allehanda former.

Aff ärsidén sammanfattas i devisen ”Från jord till bord.”Bakom Lantmännen står cirka 37 000 svenska bönder som ge-mensamt äger företaget/föreningen. Och samtidigt är de kunder, vilket gör aff ären mer komplicerad.

– Vi är ett klassiskt konglomerat med fyra delar: lantbruk, livs-medel, maskiner och energi. Vår lantbruksdel drivs enligt koope-rativa principer med max 5 procents avkastning på det operativa kapitalet och låga priser till bönderna. Allt annat körs enligt vanliga företagsekonomiska grunder, förklarar Lantmännens vd Per Strömberg när vi träff as på företagets huvudkontor på Kungs-holmen i Stockholm.

Det står fl yttkartonger överallt i korridoren. Organisationen ska fl ytta över till det nyrenoverade grannhuset för att kontoret (med originalinredning från 40-talet) ska få en nödvändig upp-rustning under hösten.

– Det är ju fi na detaljer, men huset är väldigt slitet, konstaterar Per Strömberg.

Trots mångfalden av aff ärer är det livsmedelsdelen och lantbruk som är satsningsområden inom Lantmännen.

Inom livsmedel ska koncernen framför allt fokusera på Cerealia,

En företagsjätte som täcker allt från mat till energi. Men få svenskar känner till Lantmännen. Vd Per Strömberg förklarar vad som krävs för att klara sig i den hårda konkurrensen om konsumenterna. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JENNIFER NEMIE

PER STRÖMBERG VD PÅ LANTMÄNNEN

MARKNADERTar spannmålen till nya


18 | INBLICK 2–10

PORTRÄTTET Per Strömberg

D vilket inkluderar mjöl, müsli, gryn etc, och Unibake, som pro-ducerar och säljer fryst bröd. Detta så kallade bakeoffb röd (som butikerna gräddar på plats) omsätter årligen drygt 7 miljarder kronor, vilket motsvarar 20 procent av koncernens totala om-sättning.

BAKEOFFBRÖDET HAR BLIVIT en hit i stora delar av Europa, och Lantmännen har bagerier i ett tiotal länder. På tur står att mark-nadsföra svenskt kaff ebröd i övriga Europa.

– För att kunna växa måste vi expandera utomlands. Sverige är för litet, säger Strömberg

Vad ser du för övergripande trender inom livsmedelsområdet?– Vi har en lite kluven inställning till mat. Vi har Eldorado å

ena sidan och Tropicana juice å andra. Det ska gå snabbt samti-digt som vi vill ha det lite lyxigt.

Svensken tillbringar i snitt bara cirka 20 minuter per dag i köket, men vill ändå ha kvalitet.

Lantmännens svar på detta är bland annat konceptet Gooh – kvalitetsmåltider (med ”en bit av Operakällaren” som det står i reklamen) som man snabbt kan värma upp, till exempel fi skfi lé i het ingefärssås eller pannbiff med chèvre, för runt 60 kronor.

Kanske har man kommit fram till detta koncept två trappor ner i byggnaden där delar av Lantmännens forskningsavdelning – på totalt cirka 300 personer – sitter och studerar nya matrön och hållbarhetsfrågor.

– Det var vi som kom på fi berpastan. Nu har vi en ny variant: vit fi berpasta; den smakar som vanlig pasta men har fi berinslag, säger Per Strömberg entusiastiskt.

ÄVEN INOM ENERGIOMRÅDET är företaget en bjässe. Lantmän-nen Agroetanol i Norrköping är Sveriges största etanolprodu-cent. Anläggningens produktionskapacitet är 200 miljoner liter per år, varav större delen säljs till oljebolagen för inblandning i vanlig bensin.

– Tio procent av allt svenskt spannmål går till anläggningen. Det är ett sätt att bland annat öka eft erfrågan på spannmål, säger Per Strömberg.

Inom energiområdet ryms även Agroenergi med tillverkning av pellets och briketter samt Reppe som bland annat producerar fi nsprit till dryckesindustrin.

Det verkar vara en ganska spretig verksamhet att hålla ordning på.

– Ja, det är många delar. Men vi håller på att fokusera. När jag tillträdde hade vi 35 typer av aff ärer. Idag har vi 26 aff ärer och vi ska ner till 20. Vi behöver renodla, säger Per Strömberg och jäm-för med sitt förra jobb som vd för påläggsfabrikanten Sardus

– Då hade vi skinka, pastej och någon produkt till – det var lite lättare att hålla reda på produktsortimentet då.

Per Strömberg är en chef som sätter tydliga mål och har tuff a uppföljningar, säger han. Nu är det lönsamhet som är i fokus och för att klara sig i den tuff a konkurrensen krävs det ständiga rationaliseringar och eff ektiviseringar.

– Vi har många internationella konkurrenter men vi har en stor konkurrensfördel: att vi är ett svenskt företag som produce-rar maten på ett schysst sätt.

DEN DIVERSIFIERADE verksamheten avspeglar sig förstås också i it-systemen.

– Det är en extremt komplex it-miljö. Vi har ju köpt upp en massa företag och har 150 juridiska enheter och en mängd olika system. Vi ska pressa ner det till två aff ärssystem. Det är en lång resa som vi påbörjat.

En del i ”resan” var att sälja av koncernens it-företag Conagri (samägt med Scan) till Logica, som nu kommer att stå för drift , utveckling och förvaltning av Lantmännens it-system.

18181 | IINNNNNNNBLBBLBLLINNINNIN ICKICK CKICK ICICKCK CK K C 2–102–102–102–10–10–1010000012–10–1002–12–1112 102 1

Lantmännens bakeoffbröd har blivit

en hit i stora delar av Europa.


INBLICK 2–10 | 19

– Det här är ett sätt för oss att öka kvaliteten på drift en och uppnå skalfördelar. Vi hade en noggrann uppföljning med många olika leverantörer – och Logica hade det bästa erbjudandet.

Ja, det gäller att eff ektivisera i alla led. Lantbrukssektorn har precis återhämtat sig eft er ett väldigt tufft fj olår i spåren av fi -nanskrisen. Lantmännens maskinförsäljning störtdök, medan livsmedelsdelen är mer konjunkturokänslig – men fallande råva-rupriser har pressat marginalerna i alla led (även om det under sommaren varit lite av ett veterally på råvarubörserna).

– Det är ganska tufft för landets jordbruk. Det pågår ju en strukturrationalisering i branschen där det successivt blir färre men större gårdar. Det är en utveckling som lär fortsätta.

Ett annat dråpslag under fj olåret var krisen i Kronfågel, då glassplitter upptäcktes i ett antal förpackningar.

Flera hundra tusen ton kyckling fi ck dras tillbaka och det blev folkstorm i tidningarna.

Men minnet är kort – eft er 6-7 veckor var försäljningen som tidigare och nu är den bättre än någonsin, enligt Per Strömberg. Och det är inga små volymer vi pratar om: totalt lämnar nästan 40 miljoner kycklingar Kronfågels svenska anläggningar.

ALLTSEDAN EKONOMEXAMEN i Uppsala 1988 har Per Strömberg arbetat inom livsmedelsbranschen: först i 17 år på Marabou, sedermera Kraft Foods, i olika befattningar (”men jag är allergisk mot choklad med nötter”) innan han gick vidare till Sardus.

Så när han rekryterades som vd till Lantmännen 2007 var det en riktig livsmedelsveteran som tog över rodret.

– Men jag visste ärligt talat inte så mycket om Lantmännens övriga verksamhet när jag började. Fast det är spännande med mångfalden. Det händer alltid något någonstans.

Per Strömbergs genomsnittliga arbetsvecka är 60 timmar. Utöver det så tar hand han om familjen, gymmar och går stav-gång (”ja, faktiskt – jag gör det”).

I köket då – tycker han om att laga mat?– Jag älskar matlagning, men det är klart att det är mer lock-

ande på helgerna än på vardagarna. Allra helst lagar jag fi sk – speciellt på sommaren.

När jag tillträdde hade vi 35 typer av affärer. Idag har vi 26 affärer och vi ska ner till 20. Vi behöver renodla.

En av Nordens största livsmedelskoncerner

Lantmännen är en av Nordens största koncerner

inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Företaget

ägs av cirka 37 000 svenska lantbrukare, har 10 500

anställda och fi nns i 18 länder. Lantmännen är verksamt

i alla delar av värdekedjan – från jord till bord.

Läs mer på www.lantmannen.se


SKOLA, OMSORG OCH MILJÖ. Dagens kommuner har tuff a krav inom en rad områden – och begrän-sade resurser.

Att sköta pensionsåtagandet för sina anställda kan låta som en enkel del i den kommunala arbets-processen, men är i själva verket en väldigt kom-plex historia.

Det handlar om att ha kontroll över den uppar-betade pensionsskulden – både totalt och för varje individ – och se till att kapitalet förvaltas på rätt sätt. Och samtidigt gäller det att följa alla regelverk, som har ändrats titt som tätt under senare tid.

– Det kommunala pensionssystemet är ett ex-tremt komplext område. Det kräver avancerat sys-temstöd, konstaterar Lars Fitger, vd på spp Liv Pensionstjänst ab, en av de två stora aktörerna på den kommunala pensionsmarknaden (tillsammans med konkurrenten kpa).

spp erbjuder pensions- och försäkringslösning-ar åt både företag och kommuner. Idag har spp hand om pensionsadministrationen för cirka 25 procent av landets kommuner, motsvarande cirka 300 000 kommunalanställda.

– Vårt befi ntliga systemstöd för kommunerna fyller alla krav som fi nns idag, men i framtiden kommer det att ställas det nya krav och vi vill ligga ett steg före, säger Lars Filtger.

SPP STOD INFÖR VALET att modernisera och ut-veckla det befi ntliga systemet eller att samarbeta med en extern leverantör som redan har ett sys-tem. Man valde det senare alternativet: dels skulle det bli dyrt att bygga om, dels hade Logica ett starkt referenscase.

– Logica har byggt upp Svenska kyrkans pen-sionssystem som fungerar väldigt bra. Dessutom sköter Logica lönehanteringen för mer än hälft en av landets kommuner. De är duktiga på båda delarna, och det är precis den kompetensen vi behöver.

Löner och pensioner hänger nämligen ihop. Ändrade lönevillkor påverkar självklart pensions-åtagandet. Men idag är löne- och pensionssyste-met två skilda världar.

– I vårt nya systemstöd är ambitionen att löner och pensioner integreras. Det betyder att våra kommunhandläggare behöver knappa in informa-

tionen färre gånger och får en bättre överblick över pen-sionsutvecklingen. Dessutom i ett modernt och fl exibelt gränssnitt, förklarar Lars Fit-ger.

UNDER VÅREN HAR LOGICA

satt igång arbetet. Den 1 april gick 30 personer över från spp till Logica, och sys-

temleveransen sker etappvis fram till halvårsskift et 2011, då allt ska vara klart.

Avtalet mellan spp och Logica är närmast som ett partnerskap, förklarar Lars Fitger:

– Vi har ett avtal på tio år med exklusivitetsrätt för båda parter. Vi delar på intäkterna enligt en specifi k modell vilket vi tror kommer att öka enga-gemanget hos både Logica och oss på spp.

Och nu siktar spp mot höga mål:– Vi har ju 25 procent av kommunerna som kun-

der idag, men på lång sikt är målet att nå upp till 50 procents marknadsandel.

Lars Fitger, vd,

SPP Liv Pensions-

tjänst AB.

20 | INBLICK 2–10

Dags för enklare pensionssystem

Få områden är mer komplexa än kommunala pensionssystem. SPP:s ambition är att kommunerna i framtiden ska kunna hantera löner och pensioner i samma system. Men då krävs vassa it-stöd.TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: SCANPIX


INBLICK 2–10 | 21

ÅSIKTEN Mikael Tornving

Nollkollens välsignelseJAG HAR TILLBRINGAT huvuddelen av semestern i stu-gan uppe i Jämtland; fi skat med ungarna, mekat båt-motor och snickrat.

Vi har varit precis som tusentals andra familjer i den svenska heteronormativiteten – i samma ögon-blick kombin är urlastad åker könsrollerna kana hela vägen ner till 1830-talet. Jag griper eft er hammaren och spottar eft ertänksamt medan jag planerar som-marens arbetsinsats. Hustrun ler varmt där hon står och bakar bröd vid den nya köksbänken. Ungarna spelar ds och längtar eft er kompisarna hemma.

En kort sekund skäms jag över hur konventionell och patriarkal jag är, men tröstar mig snabbt med tan-ken på att även det mest hbtq-medvetna fl atapar på semester har någon form av arbetsfördelning där in-tresse och fallenhet styr. Huvudsaken är att man upp-lever det som rättvist.

NÄR MIN PRAKTISKT lagda hustru tröttnade på bröd-baket fi ck hon slipa och olja fönster som omväxling. Det är en fantastisk kvinna, hon hade vett att upp-skatta omtanken. Men nu är semestern slut och köns-rollerna bänds sakta tillbaka i sina korrekta fåror. Det är som det ska, men jag har njutit av att sitta med en whisky på kvällen och se mina fönsterlådor smita så tätt intill panelen att inga lister behövs.

Mest har jag njutit av att bara ha koll på den del av världen som täcks av morgonpromenaden med hun-den. Jag vet att Lasse fått ordning på friggeboden. Erik och Benny åkte förbi med båten och visade upp några fi na abborrar de tagit, så nu vet jag också att det nappar bra längs västra stranden av Orrnäset.

Mer information behöver jag inte, tack så mycket. Jag har haft lokal järnkoll och global nollkoll. Inga mail. Inga sajter. Ingen tv. Allt jag behövt veta har jag fått från grannarna och gårdagens tidning. Det har varit ett hanterbart fl öde, som att dricka ur en stillsamt porlande skogsbäck jämfört med det helvetesvrålande Niagarafall av information jag dränks i resten av året.

OCH NU ÄR JAG TILLBAKA, fastspänd i en vilt kräng-ande tunna medan en miljard gigabit information i sekunden vräks över huvudet på mig, och känner att jag kanske inte är designad för det. Jag är som en knarkhund i en amfetaminfabrik – mängden intryck

gör mig bara förvirrad. Det är klart att jag överlever, människor överlevde fyra år på Västfronten. Men det var säkert inte nyttigt i längden.

Jag är inte någon teknikfi entlig skogstomte som tycker att allt eft er järnspisen och bakladdaren är av ondo. Jag gillar min iPhone, men ibland önskar jag mig en paus. Kan inte hela infrastrukturen för infor-mation braka ihop i ett år eller två så att vi får hämta oss lite? Det kan väl vara spännande att bläddra i kar-totek, titta i pärmen för inkommande korrespondens och fundera på saken till imorgon?

NATURLIGTVIS SKULLE DET bli global ekonomisk härdsmälta och alla börshandlare skulle förkunna att Harmageddon var här. Men eft eråt, när dammet lagt sig och vi karvat ut en ny liten nisch att leva i, då kan-ske vi skulle slå oss ner där vid bäcken och tycka att det var ganska skönt med ett stilla fl öde. Ingen mer panikångest över fulla mailkorgar. Njutningsfullt skulle vi vrida på varje liten bit information vi fått tag i därför att den betydde något för oss.

– Det ser ut att bli regn ikväll. Bäst vi plockar ihop. Skulle det inte vara skönt om det var allt man be-

hövde veta?

MIKAEL TORNVINGKOMIKER OCH SKÅDESPELARE

Kan inte hela infrastrukturen för information braka ihop i ett år eller två så att vi får hämta oss lite?

FO

TO

: BO

BB

Y V

AL

ER

I


22 | INBLICK 2–10

Enklare, snabbare och mer kostnadseffektivt. Molntjänsterna växer så det knakar på den svenska it-marknaden – och förändrar affärslogiken för alla aktörer. Nu är det enklare än någonsin att köpa it-tjänster.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: AMIGOS

molnracetSå utnyttjar du tjänsterna i


INBLICK 2–10 | 23

D

NÄR DICK FOSBURY gled över 2,24 i Mexico-os vann han inte bara höjdhoppsmästerskapen – han lade grun-den till en helt ny teknik: fl opp stilen, som successivt helt kom att dominera grenen (ingen höjdhoppare an-vänder dykstilen nu för tiden).

Det var samma regler som tidigare, men med den nya tekniken gick det att hoppa betydligt högre.

Utvecklingen inom höjdhopp går att jämföra med molntjänster, skrev en svensk vd i it-branschen för några månader sedan.

Det är samma tjänster som ska utföras, men allt går så mycket snabbare och enklare med den nya tekniken.

I vår privata värld använder vi molntjänster dagligen. På Facebook till exempel loggar många hundra tusen svenskar in sig varje vecka. För att inte tala om alla webmailkonton som fi nns, till exempel Hotmail och Gmail.

Men vad är då molntjänster? I korthet handlar det om att erbjuda/leverera data-

kapa citet och tjänster som distribueras via internet, till exempel lagring, arbetsplatstjänster eller applikationer. Aff ärs modellen – att köpa eller hyra it utifrån hur mycket som används – har funnits ett antal år under olika benämningar, men tidigare levererades dessa tjäns-ter i separata ledningar. I molnet är det internet som är bäraren, själva distributionsformen.

FORTFARANDE ÄR MOLNTJÄNSTER en liten del av den svenska it-marknaden: 4 av 130 miljarder kronor 2009, enligt en färsk undersökning från analysföretaget Radar Group. Men den växer snabbt:

– Om två år omsätter den svenska molnmarknaden 6,6 miljarder kronor, enligt vår bedömning. Det betyder en 69-procentig ökning, ingen del av it-marknaden växer så snabbt, säger Hans Werner, vd på analysföretaget Radar Group.

Av molnkakan står Soft ware as a service (SaaS) för 85 procent av omsättningen – det handlar om tjänster för

Amazon.com – en föregångareAmazon var en av föregångarna

inom molntjänster. Företaget, som

ursprungligen sålde böcker via nätet,

är nu inte enbart en stor försäljare av

allt från elektronik till kläder. Amazon

gör sig också en hacka på sin omfat-

tande datakapacitet.

Amazons datakapacitet behövde

vara dimensionerad för att klara den

mest hektiska perioden varje år, vilket

är tiden kring jul. Resten av året stod

företaget med en massiv outnyttjad

kapacitet som kostade pengar.

Genom att erbjuda serverkapacitet

till andra företag utnyttjar Amazon

sin datakapacitet optimalt samtidigt

som företaget tjänar pengar.

I FOKUS Molntjänster


24 | INBLICK 2–10

I FOKUS Molntjänster

till exempel tidsredovisning, löne-hantering och kundvård. Platt-forms- och infrastrukturtjänster står för resterande 15 procent, till exempel server-, lagrings och nätverkstjänster.

Det fi nns fl era skäl till att före-tagen lockas av molntjänster, till exempel:

Skalbarhet – man köper så mycket eller så lite som behövs av en tjänst och betalar utifrån mängden som används (därigenom minskar miljöpåverkan också). Det går till exempel att skruva upp it-användningen kraft igt vid säsongstoppar i verksamheten.

Kostnadseff ektivitet – man går från fasta till rörliga kostnader och slipper stora investeringar i början.

Enkelhet – man slipper långvariga implementeringar och behöver inte fundera på uppdateringar, samtidigt som tjänsten är tillgänglig överallt.

I jakten på kostnader och skalfördelar har molnet blivit en allt viktigare faktor.

– För mindre företag är molnet en revolution. Det är så enkelt och smidigt, säger Gustav Widerström, aff ärs-utvecklare på Logica.

– För större företag är bilden mer komplex. De har ju oft a gjort stora investeringar i system som de inte vill slänga bort. Jag tror att dessa företag kommer att satsa på molntjänster för vissa enskilda områden och integrera dessa till sina övriga system.

MOLNTJÄNSTERNA SKAPAR inledningsvis kostnads-besparingar på olika sätt. I småföretagen är det oft a in-stallationskostnaden som är hög när de investerar i tradi-tionella it-system, medan de stora företagen betalar mer för licenser, då implementeringskostnaden kan slås ut på betydligt fl er personer. Molntjänsterna reducerar både installations- och licenskostnaderna, vilket gynnar alla typer av företag.

En stor del av företagens it-verksamhet kommer att lägga ut i molnet på sikt, tror Gustav Widerström.

– Molnet accentuerar en trend som pågått ett tag: mer

och mer vanlig it läggs ut på externa it-leverantörer. Det som blir kvar i företaget är det unika, det aff ärskritiska.Trösklarna för att köpa it-tjänster minskar i molnets spår. I stället för att be om lov från it-avdelningen för en ny applikation kommer verksamheterna att kunna be-ställa tjänsten på en gång.

Denna tendens bekräft as i Radar Groups undersök-ning:

– Av it-cheferna har 17 procent funderat på moln-tjänster, i verksamheterna är det 40 procent. De går i otakt, konstaterar Hans Werner.

Ja, helt klart ändrar molnutvecklingen aff ärslogiken på fl era olika sätt i it-sektorn:

Hos företag och organisationer blir it-avdelningarna nedbantade samtidigt som de får en viktigare strate-gisk roll.

It-tjänstleverantörerna blir i större utsträckning inte-gratörer av befi ntliga system och molntjänster. Flerta-let av dem erbjuder också egna molntjänster.

Systemleverantörerna måste erbjuda egna molntjäns-ter. Alla stora leverantörer har lanserat egna paket i molnet, till exempel Microsoft , sap och Oracle. Intäk-terna kommer nu mindre från produkten, mer från tjänsterna.

FÖLJDEN AV MOLNTJÄNSTERNAS utveckling är att it blir mer som en stapelvara, men det betyder inte att innova-tionsgraden minskar.

Gustav Widerström tar exemplet med en container:– Containerna lanserades 1954 i ett enhetligt format.

Det ledde till att fartyg, tåg och bilar byggdes om vilket lade grunden för ett helt nytt utbud världen över. Vi skulle inte ha våra välfyllda grönsaksdiskar utan contai-nern, konstaterar Gustav Widerström

På samma sätt går det att knyta ihop olika standardi-serade tjänster i molnet med befi ntliga system och skapa nya innovativa lösningar.

– Det är ju en av Logicas roller: att sy ihop integrerade lösningar som ökar aff ärsvärdet. Samtidigt säljer vi egna molntjänster, både infrastruktur och SaaS.

Allt låter ju enkelt och bra med molntjänster – men var fi nns haken?

Fyra tips till företag som funderar på molntjänster

1 VILKA INTEGRATIONSBEHOV

till befi ntliga system fi nns det?

Börja med en testversion för att

verifi era att det går att göra nöd-

vändiga anpassningar.

2 FINNS DET NÅGRA specifi ka

säkerhetskrav/restriktioner från

verksamheten eller myndig-

heterna som måste uppfyllas?

3 BE MOLNLEVERANTÖREN visa

hur ni fl yttar in, och även hur ni

kan fl ytta ut era data om ni vill

byta leverantör.

4 VILKA KRAV PÅ SUPPORT och

tillgänglighet har ni? Kan leveran-

tören tillgodose dessa?

D

Hans Werner, vd på

Radar Group.

I stället för att be om lov från it-avdelningen för en ny applikation kommer verksamheterna att kunna beställa tjänsten på en gång.

HANS WERNER, RADAR GROUP


INBLICK 2–10 | 25

En invändning som brukar komma fram är säkerheten. Hur kan man som kund veta att alla data lagras på ett säkert sätt?

– Det är viktigt att betona att det fi nns många olika typer av moln. På ena sidan av skalan fi nns helt publika moln, som amazon.com, med begränsade möjligheter till anpassning, och som inte alltid tillgodoser alla säker-hetskrav. Å andra sidan fi nns helt separerade moln. Vi har till exempel byggt en egen separat molnlösning för försvaret, säger Tony Mannila, ansvarig för infrastruk-turtjänster i molnet på Logica.

I MITTEN FINNS DEN MER normala företagslösningen: privata moln där fl era kunder delar på lagringsutrymmet.

– Tekniken är mogen och säker nu. Vi har väldigt tuff a krav på säkerhet och är också iso-certifi erade. Våra kun-der kan göra regelbundna revisioner av systemen, säger Tony Mannila.

En del kunder bygger också egna interna molnlös-ningar för att snabbare och smidigare kunna rulla ut

applikationer och enklare sköta drift och förvaltning. Allt passar dock inte att köra i molnet, menar Tony

Mannila.– Vissa integrerade lösningar kan inte vara separerade

geografi skt på grund av långa svarstider. Men crm, mail och nätverksapplikationer fungerar väldigt bra i molnet.

Hans Werner på Radar Group pekar också på bety-delsen av tydliga avtal:

– Det är väldigt viktigt för att kunna dra sig ur om det behövs. Det gäller också att formulera tydliga sla-er (Service level agreements): var och hur saker ska levere-ras och hur det ska lagras. Molnet kräver en god inköps-kompetens, konstaterar han.

I likhet med höjdhoppsfl oppen kommer molnet fort-sätta att växa. Och utvecklingen kommer accelerera med 90-talisternas intåg på arbetsmark naden, tror Gustav Widerström.

– Deras inträde påskyndar utvecklingen. De har alltid använt molntjänster och kommer säkerligen att fortsätta med det i arbetslivet.

Stora pengar i molnracet

En konsekvens av molnracet är

att alla stora aktörer – från Micro -

soft till Google – bygger jättelika

data hallar. Vi går så sakteliga till-

baka till stor dator systemens tid

för några decen nier sedan med

centraliserad datakraft. Bara

Google sägs ha 2 miljoner servrar

runt om i världen.

I en debattartikel i Dagens

Industri i somras skrev organi sa-

tionen Cloud Sweden att värdet av

de globala datacentra som krävs

för att klara fram tidens molnleve-

ranser mot svarar 26 000 miljar -

der kronor!

Olika typer av molntjänster

Område Typ av tjänst Aktörer

Infrastruktur (IaaS) Server, lagring, nätverk

Microsoft, Oracle,

Vmware, Amazon,

IBM, Logica

Plattformar (PaaS)

Säkerhets- och integrations-lösningar, test- och utvecklings-

möjligheter

Microsoft, Amazon,

Google, Salesforce,

Logica

Mjukvara (SaaS) CRM, HR, ECM, BIMicrosoft, Google,

Oracle, SAP, IBM, Logica


26 | INBLICK 2–10

BRANSCH E-legitimationer

Deklarationer, bankärenden och juri-diska avtal. E-legitimationen under-lättar vardagen för alltfl er svenskar – och nu tar den steget in i mobilen. TEXT: SOFIA ERIKSSON

VI LEVER EN ALLT STÖRRE DEL av våra liv på webben. Vi köper varor och tjänster, gör bankärenden, deklarerar – och vill kunna logga in till hela samhället, dygnet runt. I takt med att vår vardag blir mer mobil förväntar vi oss även att e-tjänsterna ska rymmas i fi ckan.

– Allt fl er förväntar sig att kunna göra viktiga tjänster när de själva vill, var som helst, med hjälp av mobilen, säger Johan Eriks-son, vd för Finansiell id-Teknik bid ab.

På hans agenda står att rulla ut en infrastruktur för ett helt sam-hälle, att samverka med banker, företag och myndig-heter så att de tillsammans ska vidareutveckla dagens teknik för e-legitimering.

En e-legitimation gör det möjligt för företag och organisationer att – på elektronisk väg och via en tredje part – identifi era och ingå avtal med privat-personer på internet. Med hjälp av e-legitimationen kan privatpersoner utföra exempelvis bankärenden, Försäkringskasseärenden och deklarera via internet, men även ansöka om krediter och konsumentlån. E-legitimationen är personlig och lika juridiskt bin-dande som ett vanligt körkort eller id-kort.

I SVERIGE FINNS ETT FLERTAL konkurrerande e-legitimationer, som utvecklats i takt med samhället och 24-timmarsmyndig hetens framväxt. Runt 2000 började regeringen intressera sig för frågan.

– Från statligt håll togs kontakt med bankerna och

frågan ställdes hur man tillsammans kunde stötta den nationella utvecklingen. Resultatet blev infrastrukturen Bank id, vilken ägs och drivs av Finansiell id-Teknik.

2003 kunde de fem första bankerna erbjuda Bankid till sina kunder. Snart följde andra eft er. I dag utfärdar tio svenska banker Bankid, och 200 företag och organisationer samt cirka 2,5 miljo-ner privatpersoner använder tjänsten.

– Närmare 75 procent av e-legitimationsanvändningen i Sveri-ge bygger i dag på Bankid, mycket tack vare de skalfördelar vi kunnat erbjuda i bankernas gemensamma infrastruktur, säger Johan Eriksson.

Utvecklingen innebär även att Sverige placerar sig i topp i inter-nationella jämförelser. Jämfört med övriga Europa har Sverige, till-sammans med Norge, kommit längst i användandet av e-legiti-mation.

BANKID HAR LÄNGE GÅTT ATT FÅ på fi l via dator eller på kort där det krävs en installerad programvara med tillhörande kortläsare

och drivrutiner. Men den 14 april i år tog tjänsten klivet in i mobilerna, då Swedbank blev den första svenska banken att lansera Bankid i mobil. Glöm den gamla bankdosan. Med Bankid i mobil är det möjligt för Swedbanks kunder att både legitimera sig och skriva under handlingar via mobilen och inter-netbanken. E-legitimationen placeras i mobilens sim-kort, vilket gör att det varken krävs särskild pro-gramvara eller drivrutiner. Och tjänsten fungerar oberoende av dator, operativsystem och webbläsare

Under 2009 lanserade Swedbank sin Iphone-app, och fl er banker har följt eft er.

– Förutsättningarna för banktjänster i mobilen har fått en väldig skjuts av Iphone-explosionen, men Bank id fungerar i princip på alla mobiltelefoner, förklarar Johan Eriksson.

Logica spelar fl era viktiga roller kring Bankid. Till en början stod Logica för standarddrift , tekniskt

Swedbank var först

med att lansera

BankID i mobilen.

som legitimationAnvänd mobilen


INBLICK 2–10 | 27

stöd och testtjänster av webbplatserna kring Bank -id-tjänsten. Men uppdraget har utökats med drift ansvar för delar av Bankid-infrastrukturen samt rådgivning inom säkerhetsfrågor.

– Säkerheten måste hela tiden utvecklas i takt med att det kom-mer nya operativsystem och applikationer. Förutom hög kvalitet och tillgänglighet tillför Logica hög kompetens inom säker pro-grammering, säger Johan Eriksson.

INOM NÅGRA ÅR KOMMER fem miljoner e-legitimationer att använ-das i Sverige, tror Johan Eriksson. E-legitimationen kommer snart att vara fullt integrerad i det svenska samhället, både inom privat och off entlig sektor, samt ihopkopplad med omvärlden. Swedbanks mo-bila Bankid innebär ett viktigt startskott för nästa utvecklingsfas.

– Nu fi nns det en infrastruktur för ett mobilt samhälle, men man ska komma ihåg att den bara utgör grunden. Sedan måste det till applikationer som ger mervärde för kunderna.

I dagsläget har många mobil-appar begränsad funktionalitet i jämförelse med till exempel internetbankerna, menar Johan Eriksson.

– Men jag är övertygad om att vi kommer att se en betydande förändring bara inom ett år.

BANKIDBankID är en tjänst för elektronisk legitimering och

underskrift över internet, som bygger på den tekniska

standarden PKI, Public Key Infrastructure. BankID fi nns

i tre utföranden: på fi l via dator, på kort eller mobil.

E-legitimationen gör det möjligt för företag, banker,

organisationer och myndigheter att identifi era och ingå

avtal med privatpersoner via internet.

Tjänsten bygger på att en programvara, vid varje

affärstransaktion, kontrollerar giltigheten av använda -

rens e-legitimation, och sedan verifi erar den mot en

aktuell spärrlista. En underskrift med BankID är juridiskt

bindande (undantaget lagfarter och testamenten) och

möjliggör helt elektroniska fl öden.

Tio svenska banker utfärdar i dagsläget BankID, som

även används av cirka 200 myndigheter, kommuner

och företag.

2

Underteckna ansökan

med referensnummer 608

i nästa steg2009‐08‐04 15:00

Avser HT 2009

Låntagare:Emma Andersson

OK

Avbryt

Visa begäran i mobiltelefonenDen text eller information som ska skrivas under visas i mobiltelefonen.

3Begäran om underskriftNär ansökan är ifylld är det dags att

skriva under den. Uppgifterna sätts samman och skickas till mobiltelefonen. Utfärdaren

av BankID bestämmer vilka uppgifter det är.

7 8

******

Säkerhetskod

94 5 61 2 3

51

Elektronisk underskriftAnvändaren matar in sin personliga

säkerhetskod, och den elektroniska underskriften skickas tillbaka till

utfärdaren.

OK

Avbryt

4

Arkivering och kvittensUtfärdaren arkiverar ett antal

uppgifter som är kopplade till ansökan och den elektroniska underskriften.

6 Verifiering i efterhand Dessa uppgifter kan sedan visas upp och verifieras vid en framtida

kontroll, t ex vid en tvist eller i en domstol.

7 VerifieringUtfärdaren kontrollerar underskriften.

Samtidigt verifieras att e-legitimationen är giltig.

5

Fylla i ansökanBankID i mobil fungerar utan att användaren

behöver installera någon programvara och är oberoende av operativsystem och webbläsare

i datorn. Ansökan görs via respektive BankID-utfärdares webbplats. Utfärdare kan

exempelvis vara Försäkringskassan.

1


28 | INBLICK 2–10

3

3. Dansk laddningSUPER CHARGER XL, i design av Niels

Kjeldsen för danska Stelton, rymmer

större grenkontakter. Det man vill ladda,

exempelvis sin mobil, placeras på ladda-

rens lock. Locket är i anodiserat alu-

minium som leder bort värmen när

batteriet laddas.

D www.danskdesign.nu

4. En novell för MacBookLÄDERFODRALET BOOKBOOK, special-

designat för just MacBook Pro, är inte

bara snyggt utan skyddar också din

dyrgrip rejält med vadderad insida.

Finns för både 13- och 15-tumsskärmar.

D www.twelvesouth.com

5. Ordning och redaSAMLA DINA personliga tillbehör på

en snygg bricka för skrivbordet så har

du koll på grejerna. Denna i kroko-

pressat läder rymmer både det ena

och det andra.

D www.ordning-reda.com

6. Mjukt för datornDATORVÄSKA i mjukaste läder med fl era

pratiska fack, adresstag, bekväma

handtag och väl tilltagen axelrem.

Matcha med plånbok, visitkortshållare

med mera som fi nns i samma linje.

D www.ceannis.com

1. Rätt höjdSTILRENA NOTEBOOKUP är en ställ-

ning i transparent akrylplast som höjer

din bärbara dator till en ergonomiskt

riktig arbetshöjd. Formgivaren Morten

Kokkendoff har designat det lätta och

mobila stället som passar alla bärbara

datorer med skärmar från 12 till 17

tum.

D www.designonline.se

2. Bra vibrationerJAWBONE ICON är ett headset som

känner av vibrationerna i ditt käkben

när du talar och låter bara det ljud

som överensstämmer med vibratio-

nerna komma igenom. Den du talar

med hör alltså bara din röst även om

du befi nner dig i ett ljudinferno.

D www.smartasaker.se

Gör jobbet lättareHöstterminen på jobbet har dragit igång på allvar. Här är sex produkter som gör jobbet lättare – och lite stiligare.

5

4

5

1

SMARTA PRYLAR

2

6


DRYGT 7 000 PRODUKTER att saluföra. Och runt 30 miljarder

kronor i omsättning.

På apoteksmarknaden står stora summor på spel när de nya

apoteksaktörerna tar plats.

Och inget får givetvis gå fel – säkerheten måste vara minutiös

i varje detalj när medicinerna lämnas ut. Därför kommer apoteks-

aktörerna investera hundratals miljoner kronor i it-system.

En av aktörerna är Apoteksgruppen, som är en riktsäckande

kedja med 150 apotek från Gällivare i norr till Borrby i söder.

Apoteken drivs av lokala småföretagare.

Till sin hjälp i butikerna har Apoteksgruppen valt Pharma Logica

som bas för it-stödet för sina medlemsföretag. Pharma Logica,

som Logica utvecklat, är ett affärssystem med receptexpeditions-

stöd. Logica står för drift, utrullning och övervakning av systemet.

– Vi sökte efter en integrerad lösning och en leverantör som

kunde ta ett helhetsansvar för både implementering, drift och för-

valtning, säger Ola Ebenhart, CIO inom Apoteksgruppen.

Sedan tidigare har Kronans Droghandel och DocMorris valt

Logicas lösning. Det innebär att cirka 380 av Sveriges apotek är

på gång att implementera Pharma Logica.

INBLICK 2–10 | 29

kommer förstsäkerheten

När


30 | INBLICK 2–10

DET ÄR MÅNGDUBBELT dyrare att få tag i en ny kund än att behålla en existerande kund. Men med fl er aktörer på marknaden, pressade priser och ökad konkurrens är det inte alltid lätt att behålla sina lön-samma kunder. Hos Logica hjälper man nu företag att analysera kunderna för att på så sätt omvandla kundinformationen till en strategisk tillgång.

– Genom Customer Analytics, som det kallas, kan Logicas kunder omvandla all information om

sina kunder till en konkurrens-fördel för att på så sätt ligga

steget före, säger Andreas Schüldt, Sales Director Information Manage-ment på Logica.

Customer Analytics är inget färdigt system

eller programvara. Istället handlar det om att samla

in, analysera och agera på all den kundinformation som före-

taget redan sitter på, eventuellt kom-pletterat med extern information.

– I grund och botten har de fl esta företag redan den kundin-

formation som behövs för att analy-sera sina kunders behov och beteenden.

Dessvärre är denna information oft a spridd i många olika system och register.

FÖR ATT FÖRKLARA vad en kundanalys egentligen är så jämför vi den med en spelpjäs i frågespelet Trivial Pursuit. För att vinna spelet måste spelpjä-

sen fyllas med ett antal tårtbitar. På samma sätt måste en kundanalys fyllas med ett antal delar för att ge en helhetsbild av kunden.

Den första tårtbiten i kundanalysen är den data som lagras i företagets crm-system, till exempel kundernas adress, köphistorik, telefonabonnemang, ålder och inkomst. Informationen skiljer sig själv-klart åt beroende på aff ärsverksamhet men sam-manfattningsvis innehåller systemet den historik som behövs för att ta fram statistik och göra analy-ser om kundernas tidigare beteende.

– Informationen som går att plocka fram från crm-systemet är i och för sig en grundpelare i Customer Analytics. Men statistiken säger ingen-

ting om framtiden eller vad kunden egentligen tycker, menar Andreas Schüldt.

Därför menar han att det är oerhört viktigt att ringa in kundens alla relationer med och kanaler in till företaget för att kunna få en komplett 360 -graders bild.

– Man måste få ett grepp om vilka kontakter kunden har med företaget. En och samma kund kan ha ett fl ertal relationer utan att företaget har kon-troll över detta internt. Om vi tar en stor handels-kedja som exempel, så kan en och samma kund gå in och handla i de fysiska butikerna, shoppa i webbuti-ken, ringa kundsupport, mejla webbsupport och ta emot reklamutskick via post, sms och mejl.

PROBLEMATIKEN I DETTA exempel ligger i att kun-dens kanaler in till företaget är helt åtskilda internt. Om en kund till exempel ringer in till kundsup-port och klagar över en specifi k vara så har mark-nadsavdelningen som skickar ut reklam ingen aning om detta. Eller om en person har handlat massvis med varor på företagets webbutik så får personalen i den fysiska butiken oft a ingen infor-mation om det.

– Som kund vill man att företagets personal ska veta vem man är oavsett hur man kontaktar dem. Ringer jag till kundsupport vill jag att de direkt ska kunna plocka upp mitt namn och se att jag är en bra och trogen kund. Genom att se vad jag handlat i deras butiker ska de kunna erbjuda mig rätt varor och tjänster, menar Andreas Schüldt.

Men det kanske inte alltid är så lätt att ha koll på vilka varor eller tjänster kunden faktiskt köper.

EXPERTIS Customer Analytics

I grund och botten har de fl esta företag redan den kundinfor-mation som behövs för att analysera sina kunders behov och beteenden.

ANDREAS SCHÜLDT, LOGICA

Ligg steget före kundenEn kund har ofta en mängd relationer med ett företag. Men informationen

är spridd på en rad olika system. Med Customer Analytics kopplar du greppet om kundernas beteende – och kan ligga steget före i marknads strategin.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR ILLUSTRATION: KJELL THORSSON


INBLICK 2–10 | 31

Och det är här nästa tårtbit kommer in i bilden – lojalitetsprogram.

Ett lojalitetsprogram kan vara allt ifrån ett medlemskort på en dagligvarukedja, ett bonus-kort på en bensinhandel till ett medlemskap hos en mobiltelefonioperatörs e-tjänst. Genom lojali-tetsprogram kan företaget knyta samman en massa intressant information om sina kunder. Här går det att få svar på vilka varor kunden handlar, på vilka platser, vilka tider och i vilka kanaler.

– Genom ett lojalitetsprogram går det att ringa in kunderna på ett helt nytt sätt och anpassa er-bjudanden och marknadskampanjer helt eft er deras personliga behov, säger Andreas Schüldt.

MEN KUNDINFORMATIONEN tar inte slut här. För att få en så bred bild som möjligt gäller det också att snappa upp vad kunderna faktiskt tycker om varan eller tjänsten eft er att den är inhandlad. Och vart hittar man denna information bäst om inte ute på sociala medier – den sista tårtbiten i vår Customer Analytics-spelpjäs.

För att göra det hela tydligare tar vi en elektro-niktillverkare som exempel. Tillverkaren i sig säl-

jer inte sina varor direkt till kunden utan denna försäljning går via de stora elektronikvaruhusen. Tillverkaren lanserar en ny produkt som under första veckan säljs i fl era tusentals exemplar. Dock visar det sig att produkten har konstruktionsfel och många missnöjda kunder återvänder till elek-tronikvaruhusen för att reklamera den nyinköpta varan. Problemet här är att det dröjer ett bra tag innan tillverkaren i fråga nås av informationen om konstruktionsfelet och företaget har under tiden hunnit producera ännu fl er produkter med samma fel. Ett klassiskt exempel som faktiskt går att und-vika idag genom de sociala medierna.

– Så fort en ny produkt eller tjänst lanseras så skrivs det om den i sociala medier. Skulle det då vara något fel så diskuteras detta direkt, ett aktu-ellt exempel är iPhone 4 och dess eventuella mot-tagningsproblem, säger Andreas Schüldt.

Genom nya lösningar från fl era mjukvaruleve-rantörer inom området, som kallas text mining (och ibland text analytics eller social crm), kan nu Logica hjälpa till att automatiskt samla in och analy-sera konversationer och inlägg från sociala medier. I exemplet ovan hade därmed elektroniktillverka-

ren snabbt fått klart för sig att det fanns ett utbrett fel hos den nylanserade produkten och kunnat åtgärda det fort. De hade också haft möjlighet att ligga steget före och förbereda sig för att bemöta kunderna och marknaden som helhet på rätt sätt.

– Just inhämtning av det som sker på sociala medier är ett område som växer sig allt större och eft erfrågas mer och mer.

SÅ, NU HAR VI ALLA TÅRTBITAR till vår spelpjäs och därmed en helhetsbild av kunden, vad kan då Logica göra?

– Vi på Logica hjälper våra kunder att samord-na och analysera all denna information för att på så sätt kunna analysera kundens beteenden och nästa steg, säger Andreas Schüldt.

Den sammanslagna helhetsbilden av kunden öppnar många nya dörrar för företag.

– Jag tror att Customer Analytics riktar sig till de fl esta avdelningar inom ett företag. Det hand-lar ju inte om ett it-system. Det här är något som i högsta grad berör marknadschefen, produkt-utvecklarna, ekonomichefen, analytikerna och kanske rent av pr.

Customer analytics

Customer Analytics inne-

bär att ett företags kund-

information samlas in och

analyseras, till exempel från

CRM-system och lojalitets-

program. Kundernas behov

och beteende kartläggs och

kan användas i en prediktiv

analys, en slags förutsä gel-

ser som före taget kan agera

utifrån. Genom analysen

kan kundinformationen

om vandlas till en konkur-

rensfördel.


32 | INBLICK 2–10

LOGICA Software

TRESERVAMed en stadigt växande be-folkning i ryggen behövde

Karlstads kommun ett nytt, mer fl exibelt it-stöd för sina omsorgsverksamheter.

– Vi hade använt vårt gamla system i drygt tio år och kände att det inte längre hade den fl exibilitet som krävdes. Det var väl inget fel på systemet i sig, men vi hade vuxit ur det, säger Marie Johansson, utvecklingschef på Karlstad kommun.

Eft ersom kommunen sedan tidigare hade en relation till Logica föll valet på Treserva: ett mo-dernt heltäckande it-stöd som stödjer omsorgs-verksamhetens samtliga delar. Treserva är anpas-sat eft er användarens behov och arbetssituation och i systemet kan behörig personal bland annat registrera ärenden, läsa journalanteckningar och ta del av relevanta beslut.

Men för Karlstad kommun var en av de störs-ta fördelarna med Treserva att de själva kunde

vara med och utforma funktionaliteten och innehållet.

– Vi valde Treserva bland annat för att det kunde anpassas eft er våra förutsättningar och behov, säger Marie Johansson.

I SLUTET AV 2008 och under 2009 började Logica implementera de första modulerna i kommu-nen. Parallellt med övergången till Treserva an-vändes fortfarande det gamla systemet. På så sätt kunde användarna gå över till de nya modulerna gradvis för att till fullo lära sig att utnyttja dem.

Sanna Rydberg, enhetschef för ett av kommu-nens vårdboenden, har använt Treserva sedan hösten 2009 och är särskilt nöjd med systemets fl exibilitet.

– Det märks att vi användare faktiskt kan vara med och påverka och förbättra. Om vi tycker något fungerar dåligt så ändras det, säger hon.

Näs Sanna Rydberg loggar in i Treserva kom-

mer hon direkt in på sitt personliga skrivbord där hon snabbt hittar information om sina kun-der och ärenden.

– Alla mina kunder ligger redan kopplade till mitt konto så jag behöver inte söka på deras per-sonnummer för att hitta dem. Det är väldigt smidigt, säger hon

Idag använder Karlstad kommun Treservas moduler för bland annat äldreomsorg, funk-tionshinder samt hälso- och sjukvård. Moduler-na går att anpassa, vidareutveckla och bygga om när organisationen eller andra förutsättningar förändras.

JUST NU VÄNTAR kommunen på att Treservas utdataplattform ska implementeras, vilket kom-mer att ske under hösten.

– Då tror jag vi verkligen vi kommer att se nyttan av Treserva. Med utdatalösningen kom-mer vi snabbt kunna plocka fram rapporter och

FLEXIBEL PLANERINGstärker Karlstads omsorgsverksamhetKarlstads kommun behövde ett nytt it-stöd för kommunens omsorgsverksamheter och valde Treserva.

– Det märks att vi användare faktiskt kan vara med och påverka och förbättra, säger Sanna Rydberg, enhetschef på ett av kommunens vårdboenden.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: LASSE FORSBERG

Sanna Rydberg, enhetschef i Karlstads kommun.


INBLICK 2–10 | 33

statistik. Det är mycket eft erlängtat, säger Sanna Rydberg.

Anne Holm, som arbetar som biståndsbe-dömare på kommunen, var en av kommunens första Treservaanvändare.

– Första gången jag loggade in i Treserva tänk-te jag: ”Oj, vilket omfattande system, ska jag kunna lära mig det här?”. Men så är det väl alltid med nya system, det tar ett tag innan man ser helheten och den röda tråden, säger hon.

Men eft er att ha lärt sig Treserva såg Anne Holm fördelarna. Under införandet har hon fungerat som mentor för kollegorna på bistånds-kontoret.

– I början behövde kollegorna en del hjälp men nu börjar det ta slut på frågor. Det känns som om Treserva blivit en del av vardagen.

RAINDANCEUnder 2008 beslutade

Nacka att outsourca alla it-

funktioner, men även att införa ett it-system för

elektronisk handel. Pappersbeställningar, tele-

fonsamtal, mejl och fax ska ersättas med nya

rutiner som gör det enklare för kommunens

beställare att välja upphandlade och miljömärkta

produkter och tjänster.

– Minst tio miljoner kronor per år räknar vi med

att spara på detta, säger kommunens inköps-

expert Tomas Hägg.

NACKA KOMMUN beslutade att hyra elektronisk

inköps- och fakturahantering som en webbase-

rad molntjänst, eller Service as a Service (SaaS)

som det ofta kallas, baserat på Logicas affärs-

system Raindance.

– Det innebär större externa kostnader, men

blir enklare. Att hantera fl öden av elektroniska

leverantörsdata är en komplicerad process och

vi ville inte ha det i egen regi på egna datorer och

servrar. Vi ville enkelt kunna logga in i en e-han-

delsportal via internet.

I maj 2009 skrevs avtal mellan Nacka kommun

och Logica. Logica står för programvara, servrar

och drifthantering, medan Nacka kommun

ansvarar för införandet.

ANVÄNDARNA MÖTS NU av samma gränssnitt

oavsett leverantör och produktsortiment med

förhandlade priser.

– Systemet ser ut som vilken e-handelsportal

som helst – med varukorg, kategorier, bilder, pris-

sorteringar och beställningshistorik. Användarens

beställning skickas automatiskt till den som ska

attestera den, och vidare till rätt leverantör.

Att hyra inköpsapplikationen som molntjänst

har fungerat väldigt bra, menar Tomas Hägg.

Och nu har Nacka beslutat att lyfta in hela Rain-

dance som molntjänst.

Från och med januari 2011 får alla användare

inom Nacka kommun samma gränssnitt för allt

från bokföring till tidrapportering.

– Logica fortsätter att hantera driften. Så kan

vi fortsätta att ägna oss åt medborgarservicen,

säger Tomas Hägg.

Läs mer på www.logica.se/raindance

Nacka köper alla varor via molnetNacka kommun köper varor och tjänster för drygt en miljard kronor per år – genom affärssystemet Raindance molntjänst.

TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: JENNIFER NEMIE

Integrerad huvudbok i TWIN

TWINUnder 2009/2010 har Logica

tillsammans med investment-

bolaget Investor utvecklat en integrerad

huvudbok i TWIN, Logicas egenutvecklade

stödsystem för fi nansiella organisationer.

Fördelarna med den integrerade huvud-

boken är många:

• En komplett resultat och balansräkning

direkt i systemet TWIN.

• En detaljerad ”drill-down” på samtliga

resultat och balansposter per konto

• Reducerar risker, ökar säkerheten och

effektiviserar processer

• Minimerar arbetet med avstämning

mellan TWIN och Huvudbok

Strategiskt samarbete med Exidio

TWINLogica har knutit ett nytt

strategiskt samarbete med

det fi nska företaget Exidio, som är ett spe-

cialiserat mjukvarubolag som erbjuder en

SaaS-lösning (Software as a Service) kal-

lad Trezone. Trezone är en lösning som

effektiviserar processer och kommunika-

tion mellan den centrala fi nansavdelningen

och dess dotterbolag.

Samarbetet avser främst en webbaserad

lösning för likviditetshantering, det vill säga

en överblick av en koncerns framtida kas-

safl öden. TWIN och Trezone är integrerade

för att erhålla en total överblick av såväl

kommersiella som fi nansiella kassafl öden.

Karlstads kommun

Antal invånare: 84 000.

Anställda i kommunen: 7 000.

Antal Treservaanvändare: 250.

Läs mer på www.logica.se/treserva

Tomas Hägg, inköpsexpert på Nacka kommun.

Sep–Nov

KALENDARIUM

2010

TWIN User Association • 16 september, Stockholm.

POL användar konferens • 29–30 september, Stockholm.

Mötesplats Utilities • 19–20 oktober, Lidingö. Användarmöte för kunder som arbetar med Lettera,

Debatt eller Kaskad

Raindance användarmöte • 11–12 november, Göteborg.


34 | INBLICK 2–10

LOGICA Nyheter

Strategiskt avtal med LantmännenLOGICA HAR TECKNAT ett strategiskt out-

sourcingavtal med Lantmännen och Scan.

Avtalet inkluderar drift, utveckling och för-

valtning av it-system för Lantmännens och

Scans verksamheter, som omfattas av cirka

13 000 medarbetare i 18 länder.

Samtidigt har Logica förvärvat Lantmän-

nens och Scans gemensamägda it-bolag

Conagri, inklusive cirka 180 medarbetare.

Conagris största kunder är Lantmännen

och Scan, men verksamheten levererar även

tjänster till en rad ytterligare kunder såsom

Jula, Granngården, Setra, Estrella, Skåne-

mejerier, Mio med fl era.

– Vi sökte en internationell partner med

lokal närvaro och stor industriell kapacitet.

Nu ser vi fram emot en fortsatt kostnads-

effektiv leverans, säger Stefan Hasselgren,

CIO på Lantmännen.

Sweco samarbetarmed LogicaTEKNIKKONSULTFÖRETAGET Sweco

har tecknat ett ramavtal med Logica

avseende strategisk rådgivning i frågor

som rör information och säkerhet. Logica

ska bland annat se över och uppdatera

Swecos koncernövergripande strategi

för informationssäkerhet.

Arbetet inkluderar Swecos verksam-

heter i hela Europa, och den europeiska

närvaron var en starkt bidragande orsak

till att Sweco valde Logica

– Logica är experter på säkerhet och

har aktuell spetskompetens inom detta

område, vilket gör att vi kan koncentrera

oss på vår kärnverksamhet. Det är en

hygienfaktor att våra kunders informa-

tionssäkerhet kan garanteras, säger

Daniel Gräntz, projektledare på Sweco.

NYA AFFÄRER

Logica blev grön hyreskundLOGICA BLEV FÖRSTA KUND att

teckna ett grönt hyresavtal med

Vasakronan. Genom avtalet förbin-

der sig Logica att aktivt delta i att

minska energianvändningen, för-

bättra avfallshanteringen, göra bra

materialval och ha större återvin-

ningsgrad vid ombyggnader samt

enbart använda grön el.

Den 5 maj fi rades det gröna av-

talet med att en byst på vd:n Ste-

fan Gardefjord avtäcktes i Logicas

huvudkontor. Dagen till ära bjöds

det dessutom på speciella Garde-

fjordsbakelser.

Håll koll på framtiden med Logica Future Scope

DET GÄLLER ATT VARA steget före sina kunder och konkur-renter för att lyckas på marknaden. Men i den snabba utveck-lingen är det inte alltid helt lätt att veta vad som komma skall. Vem trodde till exempel 1995 att internet skulle ha runt två miljarder användare 2010?

Nu har Logica tillsammans med företaget Consensus Point utvecklat Logica Future Scope. Tanken är att bygga en marknadsplats där aktörerna kan samverka kring tankar om trender och förutsägelser i samhället.

Programmet är inte bättre än sina deltagare: det bygger på samarbete och interaktivitet. Användarna får ge sin bedöm-ning på olika aktuella frågor – och deltagarnas samlade svar ger en indi kation på vart utvecklingen är på väg.

Logica kommer att lansera Future Scope i sin helhet under senare delen av hösten.

WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 34WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 34 10-08-31 14.17.5310-08-31 14.17.53

INBLICK 2–10 | 35

KALENDARIUM

600Minutes Supply Chain 7 september, Stockholm

Logica deltar som sponsor på 600Minutes

Supply Chain. Målgruppen är logistikchefer

på Sveriges största företag.

Career Days 201010–11 september, Stockholm

100 av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare

samlas i Ericsson Globe för att träffa eventu-

ellt blivande medarbetare med en akademisk

utbildning.

Socialchefsdagarna 2010 29 september-1 oktober, Luleå

Socialchefsdagarna är landets största årliga

mötesplats för beslutsfattare inom det sociala

området. Logica är med och arrangerar

diverse nätverksaktiviteter.

600Minutes Human Resources7 oktober, Stockholm

Logica deltar som sponsor på 600Minutes

Human Resource. Målgruppen är besluts-

fattare inom HR-funktionen på Sveriges

största företag.

Public Services Convention 201013 oktober, Haag, Nederländerna

Public Services Convention 2010 kommer att

äga rum för nionde gången i Haag, Nederlän-

derna. I år ligger fokus på internationella frågor.

CRM Bazaar 14 oktober, Stockholm

Nordens största mötesplats där ledande

aktörer inom produkter och tjänster för kund-

arbetet presenterar sitt erbjudande och delar

med sig av sina kunskaper.

Mötesplats Utilities 19–20 oktober, Stockholm

Användarmöte för Logicas Lettera-, NG-,

Kaskad- och Debattkunder.

SIBOS25–29 oktober, Amsterdam, Nederländerna

Under en vecka samlas fi nansindustrin på

SIBOS för att diskutera aktuella ämnen, träffa

kunder och kollegor.

ITS World Congress, Busan25–29 oktober, Busan, Korea

Logica deltar som sponsor tillsammans med

ITS Sweden och Europa i en europeisk pavil-

jong.

Raindance användarmöte 11–12 november, Göteborg

Användarmöte för Logicas Raindancekunder.

eFörvaltningsdagarna 201017–18 november, Kista

Två inspirerande dagar för dig som berörs av

verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

Hög aktivitet på Treservas kunddagar DEN 17–18 MARS samlades Treservakunder från

hela landet för att träffa kollegor och utbyta erfa-

renheter med varandra. Runt 150 deltagare dök

upp på konferensanläggningen Skogshem &

Wijk på Lidingö, strax utanför Stockholm.

Under kunddagarna hölls många intressanta

föredrag, och deltagarna fi ck lära sig mer om hur

man arbetar med it som stöd för verksamheten.

Både gamla och blivande Treservaanvändare fi ck

lära sig mer om systemets framtida utveckling.

Logica intog Almedalen med välbesökt seminariumHUR SKA VI FÅ ENHETLIGA och samordnade it-system i vården

som kan stärka patientsäkerheten? Och vilket ansvar har politiker

och verksamhetsansvariga för att driva denna utveckling framåt?

Det var några av de heta frågorna i Logicas seminarium ”Liv-

räddande it” under Almedalsveckan, den 5 juli.

Runt 80 personer mötte upp för att lyssna på debatten mellan

landstingsrådet Eric Weiman (m), chefsläkaren Anders Björklind

samt Logicas säkerhetsexpert Nils Thulin.

Moderatorn Henrik Kennedy – till vardags reporter på Dagens

Medicin – tog hand om den aktiva publikens frågor. Efter semi-

nariet fortsatte diskussionerna i minglet på teaterskeppet i Visby.

HALLÅ DÄR SIV HENRY

I maj tog Logica över utveckling och förvaltning av bland annat affärssystemet SAP från Posten Norden. Siv Henry var en av 280 anställda och en av cheferna som gick över till Logica.

Prisat elbilsprojektLOGICA LIGGER i framkant

när det gäller it-system

för elbilar. Nu har Logica

och E-laad, en samman-

slutning av åtta elnäts-

bolag i Holland, fått pris

för sin innovativa lösning

kring hanteringen av

laddstationer för elbilar.

Innan 2012 är slut ska

10 000 laddstationer i

Holland övervakas och

styras med hjälp av

Logicas system.

Du är Portfolio Manager gentemot Posten – vad innebär det? – Jag ansvarar för projektleveranserna inom

logistik och informationslogistik både för

Sverige och Danmark och ska säkerställa

att vi levererar vad vi lovat, med rätt kvalitet

och pris. I arbetet ingår att styra, följa upp

och coacha projektledarna. Jag jobbar

också nära Postens IT-logistikchefer, Port-

folio Managers och Supplier Managers och

är deras kontaktyta in i Logica.

Hur har övergången funkat? – Sammantaget ganska bra. Jag har

hela tiden varit positiv till att få Logica som

arbetsgivare. Logica gjorde ett gott första

intryck med tydlig information och kommu-

nikation under den röriga period vi befann

oss i. Vi känner oss välkomna. Ett fåtal

medarbetare har ännu inte fl yttat över på

grund av tek niska lösningar som inte är helt

klara ännu, men som kommer att vara det

inom kort.

Vad tror du att det femåriga avtalet kommer att betyda för Posten? – Jag tror att samarbetet med Logica kom-

mer att betyda mycket för Posten Nordens

framtid. Posten är hårt konkurrensutsatt och

har stora krav på sig att effektivisera verk-

samheten, men saknar egna resurser för

detta. Logica är rätt samarbetspartner.

Mingel efter Logicas seminarium.

WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 35WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 35 10-08-31 14.17.5310-08-31 14.17.53

PORTO BETALT BAVS: LOGICA INBLICK, 131 85 STOCKHOLM

KLARA ZIMMERGRENKomiker

Hon är ena delen av humorduon Mia & Klara. I höst gör hon roliga sketcher i samband med valbevakningen i SVT.

Din karaktär Mai Kailo Wrangesfjord ska

kommentera valet, vem är det?– En thailändska som är gift med en snäll svensk man

som hon hittade på Avenyn när hon var i Sverige på

semester. Jag vill vända lite på en del kulturella före-

ställningar om Thailand och thailändare.

Varför blev Mia & Klara en sådan succé?– Kanske för att vi Inte konstrade till det, vi försökte

inte vara fräcka och ligga i tiden. Vår humor är rätt

svart, den kommer från det som människor tampas

med. Vi visar att det går att skratta åt sådant som är

hemskt och sorgligt.

Var du förvånad över responsen?– Ja verkligen! Till pressvisningen inför första program-

met kom fyra personer, ingen skrattade. På tåget hem

undrade jag och Mia vad vi hade gjort och sa att vi

kommer att göra bort oss inför hela Sverige.

Du är också programledare

för Djursjukhuset, hur är det?– Det är så fruktansvärt roligt, rent magiskt faktiskt.

Jag har alltid älskat djur, jag tycker om det där mjuka

som blir kring människor som har kontakt med dem.

När asgarvade du senast?– Det var nog åt Mattias Lindeblad, som jag gör

Christer med i P3. Han är så fruktansvärt rolig.

Finns det någon typ av humor

som du absolut inte gillar?– Monty Python och elak stand-up.

I Mia & Klara fi nns karaktären Rolle, it-lärare

och nätverkstekniker, hur kom han till?– Rolle är den där schysta killen som alla kan fråga

om allt. Fast egentligen blir han rätt irriterad. Han kom

ju till för rätt länge sedan i början av it-eran då nätverks-

teknikerna ständigt fi ck rycka in.

Hur ser din egen relation till it ut? – Jag är väl ständigt uppkopplad kan man säga, kollar

mejl och är inne på facebook. Men mina kunskaper är

rätt basic. Jag har en väldigt fi n dator som jag använder

till kanske 40 procent. Det fi nns massor av saker den

kan göra som jag inte orkar sätta mig in i.

Vad gör du i höst förutom att bevaka valet?– Jag ska föreläsa en del på företag. I november ska jag

och Mia börja skriva på säsong tre av Mia och Klara.

Har du något drömprojekt?– Kanske att åka till Borneo och studera orangutanger.

Jag skulle också gärna vilja ha stor roll i fi lm för att se

hur långt skådespeleriet bär.

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA

NAMN: Klara Zimmergren. ÅLDER: 43 år. UTBILDNING: Läste media på folkhögskola, utbildad manusförfattare. BOR: I Göteborg.FAMILJ: Gift, airedaleterriern Frasse.FAVORITKOMIKER: Peter Apelgren.BÄSTA TEKNIKPRYL: Radio.

FO

TO

: KA

RIN

GR

IP / S

VD

/ SC

AN

PIX


Documents

Inblick nr2 2010