Fågel Fenix II · 2021. 3. 17. · - Marcus Tullius Ciero. 9. 10. Scenarier för Sveriges besöksnäring. Så hur kommer då framtiden för svensk besöksnäring att se ut? Vi kan

KAIROS FUTUREFågel Fenix II

Februari 2021

Fågel Fenix II Scenarier och handelsförslag framåt för digsom vill ge svensk besöksnäring luft under vingarnaJohanna Danielsson, Björn Persson, Karl Johan Tegnér, Olivier Rostang, Valdemar Dejby, Jakob Rubertson, Erika Charbonnel

2


Fågel Fenix II – ett år till!För snart ett år sedan när vi initierade Fågel Fenix-projektet för att utforska olika scenarier för svensk besöksnäring tog vi fram tre olika scenarier, där det mest optimistiska beskrev en verklighet där pandemin i princip var över fram till sommaren 2020. I mars förra året talades det ännu om flock-immunitet som flera pandemiexperter och matematiker bedömde skulle kunna inträffa till sommaren.

Så blev det nu inte. Det dystraste scenariot där smittan kommer och går tills ett vaccin fått utbredning blev det som kom närmast verkligheten, även om olika stödinsatser än så länge har mildrat effekterna för besöksnäringen.

Även om vaccinframtagningen slog även de mest optimistiskabedömningarna under förra våren så visar det sig nu att det kvarstår flera osä-kerheter som gör det svårt att planera för besöksnäringen.

Bara att kavla upp ärmarna och göra ett omtag på scenarioarbetet: vi lanserar Fågel Fenix, del II, med scenarier för besöksnäringen i Sverige för 2021.

3



Rapporten i ett nötskal

Den här rapporten benar ut tre olika scenarier för hur situationen rörande pandemi, vaccinering, mutationer med mera kan påverka besöksnäringen i Sverige 2021. Den går in på olika centrala osäkerheter och förklarar vad man som besöksnäringsaktör behöver vara uppmärksam på det kommande året, beroende på åt vilket håll det utvecklar sig. De hjälper oss att inse att världen kan utvecklas på andra sätt än de vi är vana vid, att se både hot och möjligheter, och vi kan ”labba” med olika strategiska besluts utfall. De är därmed helt nödvändiga som komplement till traditionella, alternativa prognoser om spridningskurvors utveckling exempelvis.

Vi baserar de olika scenarierna på tidpunkten för när ”det nya normala” kan tänkas inträffa, dvs. när vaccin tillsammans med antikroppar har kommit så långt att de allra flesta restriktioner kan lyftas. I det tredje scenariot utgår vi ifrån en situation där smittan kommer och går, och därmed även restriktionerna, under en längre tid framåt. Just nu i februari 2021 ter sig samtliga scenarier möjliga, även om det fortfarande finns flera olika aspekter som kan sätta käppar i hjulet för det mest önskvärda scenariot, att smittan är under kontroll redan till sommaren 2021, speciellt som besöksnäringen i allra högsta grad är internationell.

Klokt i det här läget att försöka finna lösningar som är långsiktigt hållbara, och som möter mer än bara behovet av stränga restriktioner. Behov av avstånd/avskildhet på restaurang kan tänkas uppskattas även vid affärsmöten och romantiska middagar exempelvis. Digitaliseringen kommer inte försvinna med pandemin, här duger det inte att hålla andan och hoppas på att affärsresenärerna återvänder i samma utsträckning.

Därför tittar vi specifikt på vilka beteendeförändringar som kan förväntas bestå och vilka som sannolikt går tillbaka till det ursprungliga läget så snart det är möjligt. Här baserar vi våra antaganden på om det skett en strukturell förändring (exempelvis investeringar i fritidshus) och hur stark motivationen kan bedömas vara att VILJA återgå till det gamla beteendet. Restaurangbesöken är ett exempel på ett beteende där vi bedömer att återhämtningen går raskt, så snart det är tillåtet och möjligt. Affärsresandet och hemarbetet är exempel på områden där vi bedömer att beteendeförändringen kommer att bestå i ganska hög utsträckning, eftersom det både skett en strukturell förändring (bättre digitala samarbets- och mötesplattformar, nya rutiner etablerade) och individen och företagen har mycket att vinna på den (sparad tid, kostnader, miljö).

Slutligen en iakttagelse att det är hög tid att se över fokus i ledningsgrupper och styrelse. Från mångårigt fokus på ständiga förbättringar till en tid av nytänkande och kreativitet. Det kräver sannolikt omställningar och förstärkningar på flera håll.

5


Innehåll

Fågel Fenix del II 2

Rapporten i ett nötskal 4

Att jobba med scenarier 6Recap vad är scenarier bra till? 6

Sondering av läget 7

Scenarier för Sveriges besöksnäring 10Tidshorisonter 10Osäkerheter 10

Temporära och permanenta beteendeförändringar 20Det här med vaccinationspass 31

Utblick i en rörig tid 32 Växla upp det visionära och kreativa ledarskapet 32Slarva inte bort krisen 33Ta vara på kommande ”roaring 20’s” 35

Om Kairos Future 36

Källor 37

6


Att jobba med scenarierRecap vad är scenarier bra för?Många läsare av den här rapporten var med när vi släppte ver. 1, mitt i kaoset i pandemins begynelse. Men som påminnare, och för er som är nya i scenarioplaneringens värld, här några rader om scenarioplanering.

Scenarioplanering är en metod för att skapa förståelse för möjliga framtider. Scenarioplanering handlar om att ha ett nyfiket förhållningssätt till omvärlds-förändringar och osäkerheter kombinerat med en variation av metoder för att skapa reda i det till synes orediga – att kunna transformera framtidsinsikt till strategiskt agerande.

Framtiden för en fråga eller en verksamhet avgörs av två huvudsakliga utveck-lingar: det vi kan bedöma som säker utveckling – trender – och det som är av mer osäker natur – osäkerheter. Därför är en ordentlig omvärldsanalys betydelsefull – för att finna de viktigaste trenderna och osäkerheterna. För detta krävs noggrann research och att analyserna byggs på så mycket fakta som möjligt. När det gäller säkra trender vet vi att mycket kommer att bestå oavsett pandemi. Människor har fortfarande ett stort behov av att umgås, underhållas, koppla av, äta, sova, kommunicera, få bekräftelse.

När det gäller att hantera osäkerheter är en bra start att först bejaka sin osäker-het, att kunna säga ”vi är osäkra på hur det här utvecklas framöver”. Eftersom de flesta som hävdar att de vet hur framtiden kommer att bli har fel (det finns naturligtvis otaliga citat på människor som har haft fel om framtiden). I stället ska vi ödmjukt närma oss frågan ”hur kan det här utvecklas och vilka är de olika alternativen?”.

Scenarier som grund för det strategiska arbetetScenarier används därmed som grund för det strategiska arbetet. Det kan göras på en hög och övergripande nivå, eller på en mer företagsnära nivå. Men scenarier kan också användas för att utforska framtiden för en viss fråga inom en verksamhet. Scenarier – och processen med att utveckla scenarier – bringar klarhet i komplexa frågor om framtiden, oavsett om den ligger 30 år eller 30 dagar bort. De hjälper oss att inse att världen kan utvecklas på andra sätt än de vi är vana vid, att se både hot och möjligheter, och vi kan ”labba” med olika strategiska besluts utfall. De är därmed helt nödvändiga som komplement till traditionella, alternativa prognoser om spridningskurvors utveckling exempel-vis. Med hjälp av scenarier får vi verktyg att skapa strategier och handlingspla-ner för att kunna förändra också vår egen framtid. Som ledare får du trygghet i att ha bättre koll på vad som kan ske härnäst och hur du ska agera beroende på utfall.

7


Sondering av lägetDet såg mörkt ut under våren 2020, men det vi inte tog med i beräkningen i förra Fenix-rapporten var de kritiserade, men ändå ganska omfattande stöd-systemen. Hur effektiva de var får en framtida utvärdering utvisa, kanske har de förlängt plågan för vissa och förvärrat förlusterna när nödvändiga beslut skjutits upp. Men för andra har de säkerligen betytt en möjlighet att behålla medarbetare och hålla näsan ovanför vattenytan. Det är färre arbetslösa i bran-schen och än så länge färre konkurser än vi befarade för ett år sedan.

En översikt över läget just nuAntal vaccinerade i världen just nu: 2,77 doser/100 människor1.

Fig 1: Our world in data (2020-02-23): Kumulativa COVID-19 vaccindoser administrerade per 100 personer.

Andel företag med finansierings- eller likviditetsproblem:2

1. • Besöksnäring: 73% (genomsnitt alla näringar: 30%)

Andel företag med finansierings- eller likviditetsproblem som inte anser sig överleva 6 månader utan kapitaltillskott/stödåtgärder3

1. • Besöksnäring: 84% (genomsnitt alla näringar: 61%)

Genomförda varsel4

1. • Hotell och restaurang: 21 1572. • Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och stödtjänster: 16 9403. • Transport och magasinering: 15 389


Planerade uppsägningar/permitteringar5

1. • Besöksnäring 65% (genomsnitt alla branscher: 24%)

Anställda efter näringsgren (2019K4-2020K4)6

1. • Hotell & restaurang: -22,7%2. • Rederi & flygbolag: -21,2%3. • Resebyråer & researrangörer: -23,6%

Konkurser ( Januari 2020 – Januari 2021, enligt SCB & UC)7

1. • Hotell & restaurang: 7942. • Resebyråer & researrangörer: 603. • Kultur, nöje & fritid: 138 • • UCs konkursstatistik från januari månad visar att skillnaderna

gentemot samma månad föregående år inte är allt för stora. Däremot visar statisk från Svenskt Näringsliv att en stor del av företagen inom besöksnä-ringen upplever likviditetsproblem och är beroende av stöd för att undvika varsel eller konkurs.

1. Flyg2. • Siffror från ICAO visar att antalet flygpassagerare globalt minskade

med 60% 2020 (17 februari)8. 3. • IATA uppskattar att RPK (revenue passenger kilometers) i den globala

flygindustrin minskade med 65,9% år 2020 jämfört med året innan 4. (3 februari). 9

5. • IATA uppskattar återhämtningen inom den globala flygindustrin 2021 till ca. hälften av 2019 års nivåer i det bästa scenariot. I det mest pessimis-tiska scenariot uppskattar man återhämtningen till 38% av 2019-års nivåer.

6. • BRA flyger i snitt 4 flyg om dagen från Bromma jämfört med 150 stycken vilket varit fallet tidigare. Öppnar för att flytta från flygplatsen vilket återigen väcker debatten om Brommas vara eller icke vara

7. (18 januari)10.

8. Hotell1. • Scandic meddelar att de kan komma att få svårigheter att finansiera verk-

samheten framöver. Från årsskiftet till 17 februari minskade likviditeten med en halv miljard från 1,9 till 1,4 miljarder (17 februari).

2. • Även Nordic Choice Hotels har det tufft ekonomiskt. Man blöder omkring 200 miljoner kronor i månaden och intäkterna 2020 rasade från 11,5 miljarder norska kronor till 6,5. (20 februari)11.

Skatteinkomsterna för 2020 uppgår till 920,5 miljarder kronor, vilket är 72,1 miljarder kronor (7,3 procent) lägre än 2019. Med fortsatt ökande arbetslöshet kan detta förvärras än mer framöver.12

”Det är dumt att slita sitt hår i smärta. Som om sorgen kunde botas av skallighet?”- Marcus Tullius Ciero

9


10


Scenarier för Sveriges besöksnäringSå hur kommer då framtiden för svensk besöksnäring att se ut? Vi kan inte med säkerhet säga exakt hur utfallet kommer att se ut, men givet vissa parame-trar kan vi utforska några alternativa, sannolika framtider för besöksnäringen efter pandemin.

TidshorisonterVi har valt att jobba med tre olika scenarier igen, utifrån basparametrarna: omfattning på restriktioner och hur länge undantagssituationen varar, i Sverige och på våra viktigaste marknader. Situationen är i nuläget inte så annorlunda mot vad den var under våren 2020. Vi hoppas på att det i bästa fall kan återgå till något nytt normalt till sommaren. Om inte det funkar finns det ändå hopp om hösten. Men vi har även med ett dystrare scenario där restriktioner blir en del av det nya normala under lång tid framöver.

Det nya normala definierar vi som när gränser är öppna, mötesrestriktioner lyfta, rekommendationer om social distans är hävda i Sverige.

Däremot kan vi räkna med att det nya normala kommer innehålla en del nya vanor och rutiner, t.ex. hygien, efterfrågan, värderingar etc. Det återkommer vi till lite senare.

Vi tittar alltså på tre olika tidshorisonter. 1. A) Sommarsäsongen 20212. B) Fram till hösten 20213. C) Långsiktig påverkan

OsäkerheterSkälet till att det över huvud taget fortfarande är aktuellt att tänka i scenarier är en rad osäkerheter att ta hänsyn till som vi kommer laborera med i de olika scenarierna.

VaccineringHär finns det som bekant flera osäkerheter4. • Tillgång till vaccin, hackande utrullning, ojämn fördelning i världen5. • Vaccinens effektivitet, fortfarande något oklar, inte minst med tanke på

diverse mutationer. Hur länge skyddar de?6. • Motvilja mot vaccinationer, alls inte självklart att tillräckligt många vill

vaccinera sig, även om de får. Eventuell utbredning av vaccinpass som kan öka incitamenten att vaccinera sig.

7. 8. 9. 10.

11


Konsumentperspektivet, framför allt kopplat till internationellt resande 1. • Få resa: restriktioner kopplade till smittspridning. 2. • Kunna resa: ekonomiska förutsättningar för resande3. • Vilja resa: upplevt obehag/rädsla för smittspridning/skam

Utbudsperspektivet1. • Finns utbudet kvar eller inte (påverkas av företagens uthållighet, dvs.

lånebelastning, innovationskraft, storlek)? Vad händer när stödsystemen tas bort?

2. Vi bygger upp varje scenario utifrån olika antaganden om följande parametrar:1. • Smittspridning2. • Samhället i stort – arbetslöshet, stödsystem (nationella, regionala, 3. kommunala, EU-medel)• - Branschen• - Företagen• - Resenärerna1. • Konferensmarknaden2. • Indikatorer3. • Konsekvenser för strategi (produktutveckling, kommunikation, organise-

ring).

Det går fint att läsa vertikalt varje scenario för sig. Eller horisontalt för att lättare jämföra skillnaderna mellan dem.

12


A) Innan sommar-

säsongen 2021

Runt midsommar har Sverige och våra närmarknader nått så långt med vaccineringen att den, tillsammans med immunitetsnivån i befolk-ningen, gör att mötesrestrik-tioner och social distansering kan luckras upp.

Gränserna till grannländerna har öppnats men informa-tionskampanjer och olika incitament styr mot semester i hemlandet då vaccineringen gått i olika takt.

Rekommendationer för resor till och från Sverige är fort-satt restriktiva. Européer som fortfarande har restriktioner i sina hemländer reser till Sve-riges öppna landskap. I Skåne har näringslivet tröttnat på att vänta på överenskom-melser om vaccinationspass och genomför snabbtester vid färjeterminaler och brofästen.

Internationellt resande är dock fortfarande mycket sparsamt då flera länder fort-farande kämpar för att få bukt med smittspridningen.

B) Till Hösten 2021

Vaccineringen fördröjs och alltför många avböjer även att vaccineras. Fler mutationerna hinner därmed spridas, vilket gör att mötesrestriktioner och påbud om fysisk distansering ligger kvar hela sommaren och dämpar konsumtionen av upplevelser.

Irritationer mellan besökare och lokalbefolkning (främst de som inte lever av näringen) när klustersmittor kommer och går, främst under påsklov innan sommaren och värmen dämpat smittspridningen. Den nya pan-demilagen används av reger-ingen för att få bukt med viruset och markera handlingskraft.

EU-gränserna är delvis öppna och flera länder avråder sina medborgare att resa utom-lands. Man försöker även hålla konsumtionen inom landet, för att stärka den inhemska besöksnäringen. Möjligen har en överenskommelse om vaccin-pass underlättat det internatio-nella resandet under sommaren, åtminstone framåt hösten.

Till hösten har dock vaccine-ringen, med hjälp av intensiva informationskampanjer kommit så långt att restriktionerna lättar, inom Sverige och våra viktigaste marknader i Europa. Äntligen kan vi börja resa igen!

C) Långsiktig påverkan

Vaccinet är inte så verk-ningsfullt som man hoppades initialt pga den mångfald av mutationer som hunnit spridas. En alltför stor andel av befolkningen vägrar vac-cinera sig och klustersmitta blommar upp här och där med ojämna mellanrum.

Coronaviruset blir ett perma-nent säsongsvirus som åter-kommer under de kalla torra vintermånaderna för att blåsa bort och bli bortglömt under senvåren och som-rarna. Debatten pågår om vi ska leva med nedstängningar delar av året eller acceptera en smittspridning. I Sverige har vi enats om en kom-promiss, med kvarstående begränsningar för större möten och event.

Smittspridning Tillbaka till det nya normala…

13


A) Innan sommar-

säsongen 2021

Ekonomin har återhämtat sig oväntat snabbt, trots ett visst bakslag under våren och generellt har arbets-lösheten minskat något när näringslivet kommer igång igen. Stora delar av övriga näringslivet går på högvarv igen och många har ambitio-nen att hämta igen tappad omsättning och satsar lite extra.

Många konkurser har det blivit, men också rekord-många nya företag. Krisen föder också kreativitet, men nöd föder i ärlighetens namn också många nödlösningar. Så snart företagen börjar anställa igen släpper många sina nödstartade företag och uppskattar den relativa tryggheten i en fast anställ-

ning.


Arbetslösheten har fastnat på hög nivå och inte minst långtidsarbetslösheten utgör ett bekymmer. Det påverkar även integrationen i samhället och utanförskap leder i sin tur till oro och konflikter. När väl restriktionerna lyfts till hösten utbryter dock glädjeyra och många företag satsar lite extra på att försöka komma ikapp. Globalt går vaccineringen fortfarande trögt och ojäm-likt. Många länder har inte ens kommit igång. Många kämpar med höga skulder som de dragit på sig under pandemin, både på nationell och individuell nivå.

EU, WHO och andra nationsöver-gripande institutioner är starkt ifrågasatta.

Nationalismen blomstrar, -gynna din egen bygd och ditt land! På internationella öppenhetens bekostnad.


Särskilt i de länder där besöksnäringen varit en viktig del av växande väl-stånd har det nu riktigt tufft. Polarisering mellan de länder som haft bäst tillgång till vaccin och även förhållan-devis lätt att ställa om, t.ex. norra Europa, och de som befunnit sig sist i kedjan.

Arbetslösheten når rekord-nivåer.

De stora globala institutio-nerna är starkt ifrågasatta med växande global polari-sering.

Samhället i stortTillbaka till det nya normala…

14


15


A) Innan sommar-

säsongen 2021

Populära sommardestina-tioner tampas med att hålla sina destinationer ”Corona-fria” men livet är ändå friare än sommaren 2020. Restau-ranger och krogar har öppet, om än med lite glesare mellan borden. Upplevelse-parker har öppet, med milda förhållningsregler.

Men: då väldigt många före-tag hade finansierings- och likviditetsproblem redan i januari kom återhämtningen för sent. Våren har ändå medfört ytterligare hundra-tals konkurser och hälften av besöksnäringsföreta-gen har sagt upp personal under våren. Till sommaren ökar dock rekryteringarna igen och även om inte alla besöksnäringsanställda hittar tillbaka till branschen så har de företag som klarat sig ändå behov av att nyan-ställa. Svårast har de varit för de med traditionellt sett hög andel internationella gäster.

Även nya företag startas med nytänkande affärsidéer i destinationens utbuds-luckor.

Bilen är vår borg, den kör vi utan sorg.

Svårt sargade flygbolag tampas om att få genomföra de flygresor som ändå görs. Upp till fjällen, och till säkra charterresmål. Dubai och Florida lockar vaccinturister redan under våren.


Äntligen får vi börja resa, men vad finns kvar? Redan under våren försvann många besöks-näringsföretag som kämpat tappert ett helt år. I medierna dyker berättelser upp om personliga tragedier där ägare belånat sig privat för att rädda sina livsverk. Pandemilagens implementering har inneburit tvära kast som dämpar modet att satsa och nyanställa.

Sparade semesterdagar och semesterpengar läggs på höstresor till sol och värme. Och chartern till Kanarieöarna boomar, det känns ändå tryggt och bra!

Konferensanläggningarna som lyckats håll ut och ställa om har nu fullt upp med.

a) privata fester; bröllop, dop, jämna födelsedagar, ett gene-rellt ett stort uppdämt behov av att samla släkt och vänner och fira igen.

b) kick-offer för företag som äntligen kan samla sina team, och som kanske också gjort sig av med kontorsyta under krisen – billigare att hyra möteslokaler ”på stan” just när man behöver dem.

c) hybridmöten strular med massor av egna system och plattformar som ska göras kom-patibla med anläggningarnas projektorer och videokameror…

Nya start-ups har vuxit fram, främst sprungna ur tech-branschen.


Efter en lång tid med mycket låg efterfrågan på hotell, restaurang och upplevelser försvinner besöksnärings-strukturerna bit för bit, stödsystemen till trots. Effekterna av pandemin har förstärkts av en strukturom-vandling där mötesindustrin fått släppa marknadsandelar till Zoom, Teams, Mural och andra digitala mötesplatt-formar.

Äldre familjeföretag med låga lån och företag med låga fasta kostnader finns kvar. Även de som lyckats ställa om, hitta nya nischer eller helt enkelt hade turen att befinna sig i en mindre drabbad nisch.

Låg betalningsförmåga och behov av nya intäkter i en situation med hög arbets-löshet öppnar för delnings-ekonomi – privata bilar slår ut taxi, privata rum hotell, privata måltidsupplevelser restauranger.

Bara hälften så många flygbolag finns nu kvar.

BesökningsnäringsföretagenTillbaka till det nya normala…

16


A) Innan sommar-

säsongen 2021

Flockimmunitet uppnås i hela Sverige med hjälp av vaccine-ring och antikroppar innan midsommar

Vaccinen visar sig vara effek-tiva även mot mutationerna

Restriktionerna lättas och rekommendationerna mildras inom Sverige. Gränserna öppnas igen.

Korttidspermitteringar avvecklas successivt, som-

marpersonal anställs.


En tredje smittspridningsvåg tar fart under våren.

Bakslag i vaccinationsutrull-ningen pga försenade leveran-ser, eller upptäckt av biverk-ningar etc.

Nya mutationer uppstår som nuvarande vacciner ej är lika effektiva för.

Fortsatt rädsla för smittsprid-ning i hela landet och restrik-tioner och rekommendationer kvarstår eller intensifieras över sommaren.

Reserestriktioner till/från utlan-det kvarstår

Arbetslöshet stiger över >10%. Korttidspermitteringar förlängs, sommarpersonalen hålls till ett minimum.


Smittspridningen gå i vågor under hela 2021, och inte bara i Sverige.

Vaccinering går trögt av flera orsaker, vaccinerna ej effektiva mot nya muta-tioner som härjar relativt okontrollerat i väntan på uppdaterade vaccin.

Arbetslöshet ökar. Stora delar av branschen är i spillror

Bofasta längtar efter fler

besökare.

Signaler på att detta scenario utspelar sigTillbaka till det nya normala…

17


A) Innan sommar-

säsongen 2021

Fira tillsammans med besö-karna den nyvunna friheten!

Med förra sommarens erfa-renheter i bakfickan finns även rutiner på plats för ett ansvarsfullt firande och tiden fram till sommarsemestern kan ägnas åt att utveckla och finslipa. Fortfarande finns det utrymme för att förbättra marknadsföringen mot inhemska marknaden. Topp tio i Sverige för svenska resenärer, inom olika katego-rier. Vad är ”bucket list” för svenskar som vill upptäcka Sverige?

Flexibla bokningsvillkor ligger högst upp på önskelistan för att känna trygghet liksom en så smittsäker miljö som möjligt. Jobba med service/upplevelsedesign för att göra det lätt att göra rätt, smittan är ju fortfarande långt ifrån utrotad. Gör det tryggt för ortsbor och gäster. Erbjud snabbtester där det är rele-vant och möjligt.

Kommunicera goda skäl till att ändå semestra hemma, Sverige är fantastiskt, tryggt, i behov av återhämtning etc.

Tonalitet: fira, frihet, ansvars-fullt

Poängtera: passa på att upptäcka, trigga FOMO (Fear Of Missing Out), stora ytor, hygienrutiner i toppklass, professionalitet

Visa både på ”unna dig” och

på enklare alternativ.


För den som höll andan under 2020 och hoppades allt snart skulle vara över och skippade omställningsåtgärder blir det nu tufft. Annars blir ju sommaren i det här alternativet ungefär som sommaren 2020.

Satsa på att göra det mesta möjliga av uppskjutna fester och firanden, många har sparat pengar till detta.

Tonalitet: tillsammans gör vi det bästa av eländet, det kunde varit värre.

Poängtera: stora ytor, hygien-rutiner i toppklass, professio-

nalitet.


Ställ om till det nya normala med Corona som en del av vår vardag. Anpassa ambitions-nivåer, personal etc. till en slutnare och lite mindre värld. Ställ om, anpassa, innovera. Ta in nya underhyresgäster?

Ta vara på de möjligheter som minskad konkurrens innebär och flytta fram positionerna om företaget överlevt så här långt. Flera aktörer med mindre grupper, utomhusorientering etc. kommer vara relativt opå-verkade i det här scenariet.

Gör så härTillbaka till det nya normala…

18


I det första scenariot, där det nya normala blir verklighet inför sommarsä-songen kommer den kvarvarande näringen visserligen vara ordentligt tilltufsad men har destinationen lyckats ställa om konceptualisering/paketering och kommunikation till inhemsk turism kan det ändå bli en strålande sommar igen för kustnära destinationer, fjällen mm. Dröjer smittorisk och restriktioner kvar blir stödåtgärdernas utformande och förlängning viktigt för branschens över-levnad. Men vissa beteendeförändringar är inte direkt avhängiga pandemin, de har bara fått en extra skjuts av de rådande förutsättningarna. För samtliga scenarier blir det än viktigare att ställa om utifrån de beteendeförändringar som kan antas bli permanenta.

Vilket scenario är mest sannolikt?När vi frågar vårt nätverk av runt 10 000 ledare i Sverige om när de tror att vi i allmänhet i Sverige kommer att se det som att pandemin är över gör de flesta bedömningen att det kommer ta till Q4 2021 eller senare. Mest sannolikt är nog ändå att restriktionerna och inskränkningarna successivt kommer att lätta, kanske en blandning av alla tre scenarierna.

Fig. 2: När tror du att vi i allmänhet i Sverige kommer att se det som att pandemin är över? Kairos Futures Framtidsbarometer 2021-02-22.

19


20


Temporära och permanenta beteendeförändringarVilka beteendeförändringar som pandemin skyndat på blir permanenta och vilka vanor blir kvar? Under det senaste året, efter att coronaviruset tog över agendan globalt, har majoriteten av människor tvingats ställa om och förändra sina beteenden. Vi jobbar hemifrån, har minskat våra sociala nätverk och börjat träffas digitalt – även våra konsumtionsvanor och klädval har förändrats då vi inte längre går ut. I stället väljer vi saker som ger oss komfort – mat, träningsbyxor och vardags-lyx. Och så har vi ju minskat vårt resande, både inrikes och utrikes.

Efter att tvingats in i dessa förändringar har det spekulerats en hel del i vilka av dessa beteenden som kommer att hålla i sig efter pandemin.1314 Kommer vi fortsätta tvätta händerna varje gång vi varit ute? Kommer vi att gå tillbaka till budgetflygbolag med trånga platser och dålig service för att få se världen? Eller är vi lyckligare nu och kommer stanna hemma och stödja den lokala turistnä-ringen och utforska vår egen närmiljö?

Hur kan vi förstå vilka beteenden som kommer att bestå?För att svara på detta behöver vi ett ramverk som hjälper oss att strukturera sannolikheten för olika beteendeförändringars permanens. Genom att hämta inspiration ifrån olika metoder och modeller inom beteendeförändringar15 har vi tagit fram följande modell.

Fig. 3 Temporära och permanenta beteendeförändringar. Kairos Future (2021): What’s NXT: Beteende-förändringar efter coronapandemin.

21


Denna modell bör ses mer som en mental modell snarare än en strikt defini-tion av huruvida en långvarig förändring kommer ske eller inte. Grundidén är att de beteenden vi ser idag som faller i det vita området under linjen är mer sannolika att försvinna, gå tillbaka till nivåerna före Covid-19 eller återhämta sig något. Beteenden som faller i det streckade området ovanför linjen är mer troliga att finnas kvar i någon mån, men inte nödvändigtvis utövas med samma frekvens som idag. Vi undersöker och mappar ett par exempel längre fram.

Men låt oss först titta på modellens olika axlar.

Beteenden förändras sällan utan strukturellt stödPå Y-axeln ligger det vi kallar ”Förändringens art” – det vill säga huruvida den förändring som har påtvingats är tillfällig eller om det har skett mer perma-nenta och strukturella förändringar i vår miljö. Att förändra beteenden är svårt, även i de fall vi vill göra något annorlunda – en situation som de flesta säkert kan känna igen från egna ansträngningar kring att äta bättre, träna mer eller gå till sängs tidigare.16 Med strukturella förändringar menas olika system i vår omgivning som kan ge stöd till nya beteenden – i det här fallet strukturella skiften som hjälper till att stödja olika beteenden efter pandemin.

Tillfälliga förändringar är i stället de som kommer att försvinna när restriktio-ner och rekommendationer har upphävts utan att det finns något kvar för att upprätthålla de medförda beteendena.

Exempel på strukturella förändringarHär kommer några exempel på strukturella förändringar som kommer bidra till ökad inhemsk semester. Exemplen är från en svensk kontext, men samma logik gäller ju för alla marknader:

1. Hundägande. Svenskarna är ett allt mer hundälskande folk. I varenda kommun av 290 har antalet registrerande hundar per invånare stigit sedan 2016. I de flesta fall är det ganska rejält: genomsnittet ligger på över 10% ökning. Alla som har sett sin bästa vän i ögonen när man lämnat den ensam inser att hundvänlig inrikes-semester ökar i attraktionskraft för alla som har en hund.

22


Fig. 4: Förändring av hundägande över tid. Kairos Future 2021

2. Båtförsäljning. Diagrammet visar båtförsäljningen i Sverige över tid som ökat kontinuerligt, och som fått extra skjuts under 2020 (uppskattning av volymer av SveBoat). Den som äger en båt vill logiskt sett också använda sin investering vilket torde påverka valet av semesterdestination mot mer svemester (med antagandet att relativt få vågar sig på att färdas med egen båt till andra länder).

Fig. 5: Båtförsäljning över tid. Sweboat 2021.

23


Nya vanor kan uppstå genom ren viljaPå X-axeln har vi motivation – hur motiverade är människor att hålla fast vid ett visst beteende efter pandemin? Ingen beteendeförändring kommer att inträffa om det inte finns åtminstone en viss grad av motivation till att göra det,17 såvida vi inte tvingas till det naturligtvis.

Exempel på motivation att släppa beteendeförändringarVi har frågat svenska konsumenter vad de saknar kopplat till nöjeskonsumtion under pandemin. De verkar sakna väldigt mycket att gå på restauranger och caféer, då lär vi återuppta den vanan så snart vi får igen. Men endast en fjär-dedel saknar shopping, här kan man anta att en betydande del av shoppingen flyttat online permanent. Vid tolkningen av diagrammet bör beaktas att det naturligtvis är fler generellt som går på restaurang än som går på nattklubb.

Fig.6: Kairos Future Club (2021-02): Den Nygamla Hedonismen. Svar på frågan vad människor saknar att göra under rådande pandemi kopplat till nöjeskonsumtion

Över en tredjedel av respondenterna i Kairos Travel Trend Report 2020, fältperiod i september 2020, uppgav att de har sparat pengar för en semester när pandemin är över. De uppger också att det de allra mest längtar efter är sol. Här finns det alltså både motiv och förutsättningar att återgå till tidigare utlandsresebeteende.

Kombinationen av struktur och motivation ger oss en skiljelinjeKombinationen av de två ger oss skiljelinje som indikerar hur troligt det är att ett beteende kommer att bestå – faller ett beteende över linjen indikerar det en större sannolikhet att beteendet kommer att fortsätta och under linjen indikerar en lägre sannolikhet.

Vad detta visar på är att i situationer med stora strukturella förändringar är det mer sannolikt att beteenden kommer att bestå, även om motivationen för just det beteendet är lågt – till exempel om nya lagar införs (även om människor fortfarande kan välja att bryta mot dem) eller om vissa alternativ helt enkelt tas bort (till exempel om flera större flygbolag skulle försvinna vilket gör inter-

24


25


nationella resor mindre troliga). I andra änden ser vi också att med tillräckligt stor motivation kan beteenden bli permanenta även utan strukturförändringar för att stödja dem – vi kan till exempel fortsätta att stanna kvar hemma för att titta på film än att gå på bio eftersom det är mer bekvämt, men det skulle inte finnas något som hindrar oss från att gå ut. De flesta beteenden kommer dock sannolikt hamna någonstans mellan dessa ytterligheter.

Hur ser detta ut i verkligheten?Låt oss titta på några exempel nedan. Kom ihåg att beteenden som faller under linjen är mer benägna att återgå till nivåer liknande pre-Covid, medan de över linjen är mer benägna att bestå.

Fig.7: Modell för att bedöma beteendeförändring. Kairos Future 2020.

Minskat internationellt resande: redo att lyfta till nivåer som före pandemin?Det första exemplet är tydligt. Om vi inte ser några större strukturella föränd-ringar, till exempel flera större flygbolag som går i konkurs, kommer vi mycket sannolikt att se en återhämtning i internationella resor. När restriktionerna lyfts kommer det att finnas mycket få strukturella förändringar som förhindrar resor, och det är troligen ingen överraskning att de flesta människor längtar efter en semester utomlands igen – därav den låga motivationen att fortsätta stanna hemma efter pandemin. Men med tanke på den ojämna tillgången och utrullningen av vaccinering kan det ta flera år innan vi är tillbaka på pre-pandemiska nivåer. Samtidigt kan det tänkas föreligga strukturella utmaningar och krångel så som krav på vaccinationspass, negativa Covid-test och lokala restriktioner som gör att det blir mer av en utmaning att resa utomlands. Och: när affärsresandet inte längre ”sponsrar” privatresandet blir flygandet san-nolikt dyrare. Vilket sannolikt dämpar reslusten något, inte minst för kortare citybreaks som vi bedömer kommer tappa lite av return-on-investment av tid, krångel och pengar. Dessutom tillkommer faktorer så som klimatet, flygskam osv. Men summa sumarum: trolig återgång till NÄRA prepandemiska nivåer för privatresandet.

26


För affärsresorna har dock andra strukturella skiften skett. Digitalise-ringen har drivit på övergången till digitala möten och motivationen att återgå till fysiska möten är delad – det finns tillräckligt mycket att vinna (tid, pengar, miljö) på att slippa pendla/resa.18

Ökade inrikesresor: Nya bilar och sommarstugor ger inlåsningseffekterFör de flesta tillbringades semesterperioden under sommaren 2020 i hemlandet. Varför bedömer vi enligt modellen att det är sannolikt att det ökade inrikesresandet kommer att fortsätta? Det finns ett par anledningar till detta, även om några av exemplen framförallt gäller trender inom Sve-rige och kanske inte gäller för alla länder.

För det första kommer en del människor att ha upptäckt att deras eget land är ganska tilltalande, och att det är bekvämt att ha semester inom landets egna gränser – därför finns det motivation till detta. Dessutom har försäljningen av fritidshus, begagnade bilar och, som vi sett inlednings-vis även hundar och båtar ökat under pandemin, vilket innebär att vi nu har strukturella förändringar som pekar mot fler inhemska semestrar.19

Även försäljningen av friluftsutrustning har ökat under pandemin. Nu när investeringarna är gjorda blir sannolikheten större att vi blir medvetna om dess kostnad och vill få ut det vi har investerat, så varför inte bara använda den nästa gång du bestämmer dig för att åka bort? Alternativt kommer vi se en blomstrande andrahandsmarknad för samma saker kommande år när människor gör sig av med sina pandemiköp för att frigöra tid och pengar för andra resor.

Vi bedömer även att de långsiktiga trenderna som även tidigare påverkat resande, så som flygskam och miljömedvetenhet, fortsätter att långsamt öka intresset för inlandet.

Om e-handel, shopping och stadskärnorPandemin har accelererat e-handelstrenden ytterligare och öppnat många människors ögon för bekvämligheten med online-shopping. Onlines-hopping för både mat och andra föremål, till exempel kläder, har fått ett uppsving då konsumenter har varit mer tveksamma (eller oförmögna på platser med striktare regler) till att besöka butiker.20 Gör den här föränd-ringen då att är vi mindre benägna att återvända till fysiska butiker när pandemin är över? Ja och nej. Under den tid som har spenderats hemma har många människor skaffat sig ny kunskap om hur man handlar online, en uppskattning av bekvämlighet med att få allt levererat till dörren, samtidigt som många butiker har lagt större vikt på e-handel för att öka sin försäljning. Detta skapar strukturella förändringar – tillsammans med motivationen i att online-shopping i vissa fall är roligt och enkelt gör att det accelererade skiftet från fysiska butiker till e-handel sannolikt att kvar-stå. Detta betyder dock inte att vi aldrig kommer att besöka fysiska buti-ker igen. Pressen ökar dock på återförsäljare att göra köpet på plats i butik till en upplevelse utöver det vanliga (klämma, känna, smaka, lukta).

27


Hemarbete, och framtiden för konferenser och mötenBeroende på vem du pratar med kan det vara en välsignelse eller en förban-nelse att arbeta hemifrån. För de som sitter i små lägenheter eller delar hus kan det vara mer av det senare, och för introverta och människor med gott om plats är det troligen en trevligare situation. Sammanfattningsvis kommer vi att fortsätta arbetet hemifrån, om än i mindre grad än idag. För många människor som kan arbeta hemifrån har förändringen erbjudit en större flexibilitet när och var man ska arbeta, samtidigt som man sparar tid och energi från tråkig pendling – vilket innebär att det finns motivation att uppehålla detta i framti-den. Eftersom vi har tvingats arbeta hemifrån har nya verktyg både utvecklats och behärskats, från Zoom, Teams och program för att kunna samarbeta på distans.21 Detta, både de faktiska verktygen och kunskapen, representerar den robusta strukturella förändringen av vår miljö som kommer att stanna kvar när pandemin är över, vilket gör det lättare att fortsätta arbeta på distans. De flesta i Kairos Futures Framtidsbarometer uppger att de bedömer att flera dagar i veckan, men inte alla, kommer att tillbringas jobbandes hemifrån.

Åtminstone för de kommande månaderna är ingen återhämtning av konferensverksamheten att vänta:

Fig 8. Kairos Futures Framtidsbarometer (2021-02-22). Vilket av följande alternativ passar bäst för att beskriva hur din organisation ser på de kommande 3 månaderna, gällande att arrangera eller delta i fysiska seminarier, workshops och konferenser?

Fler spaningarGå på restaurang: Suget efter att gå på restaurang kommer att vara stor. Sär-skilt sporrat av en sedan tidigare tydlig mat-trend kommer motivationen och suget efter restaurangbesöken vara stort. Inga större strukturella förändringar på sikt, även om det finns ”brända barn” som skyr elden och inte orkar/vågar satsa igen. En sargad bransch hårt ansatt av restriktioner kommer dock åter-hämta sig så snart restriktioner lyfts och marknaden återvänder.

28


Hemleverans av mat: består till viss grad, mer ett komplement än en kon-kurrent. Strukturellt har nya företag och koncept uppstått som dock till delar kommer få ge vika igen när restaurangerna kan locka med det sociala umgänget och professionell service som spelar en stor roll för njutningen.

Festival: Postpandemisk yra! Festivalerna kommer att vara efterlängtade. Hög motivation, men lite försiktigt till en början bland vissa grupper. Struktur: Kan ha skett en konsolidering av aktörer. Kan också vara svårt att på få tillgång till internationella artiste https://app.hubspot.com/contacts/3279625/contacts/list/view/all/?query=visitcroatia# r om reserestriktioner håller i sig ett tag vilket kan göra att de upplevs som mindre attraktiva att besöka. Delvis temporär förändring, som dock kommer hänga kvar ganska länge för internationella evenemang.

Biografbesök: Även om suget efter biobesök kan tänkas vara stort inom vissa grupper bedömer vi att sättet på vilket biograferna utmanats av streaming-tjänster och filmtittande hemmavid har gjort att vårt filmtittande har föränd-rats på sikt. Streamingtjänster erbjuder också bättre och större innehåll, och allt fler har nu flera konton hos flera aktörer som tickar pengar varje månad, alltså en strukturell förändring. Om biograferna ska överleva måste de verkligen vara en upplevelse bortom själva filmen.

Friluftsliv: Under pandemin ökade försäljningen av utomhusutrustning samti-digt som destinationerna investerar i bättre infrastruktur för friluftsupplevelser (vandringsleder, MTB-leder). Permanent förändring som även lett till en större exportmognad för flera destinationer. När svenskarna så småningom söker omväxling och vandrar på Madeira och cyklar i Skottland attraheras utländska besökare hit.

Hygien: Hygien och säkerhet har blivit allt viktigare. Strukturellt: för att und-vika framtida pandemier kommer de enkla gesterna troligtvis bli kvar (uppma-ning till bättre handhygien, tillgängliggörande av desinfektionssprit). Moti-vationen till allt som känns besvärligt minskar så snart pandemin inte längre dominerar nyheterna. Men viss bestående beteendeförändring sannolik.

”Workation”: Att jobba på distans har blivit vanligare, mer accepterat och i alltfler yrken. Samtidigt har vissa turistorter anpassat sig för att kunna erbjuda olika typer av upplevelser och semestermöjligheter för att nå de som vill jobba på distans. En minitrend som kan växa sig större. Strukturell förändring består i tomma hotellrum som kan erbjudas till lägre kostnad – består under några år framöver. Motivation: kan vara mer långlivad för vissa yrkesgrupper och de utan skolbarn.

29


30


Digitala event och live sändningar: Digitala evenemang som konserter och museum har visserligen varit praktiska och ett välkommet alternativ till fysiska under pandemin. Däremot bygger dessa upplevelser mycket på det sociala och det fysiska. Det handlar också en hel del om att ses och höras, inte bara se och höra. Därför kommer motivationen för att delta i dessa vara medelhög och men relativt temporär.

Digitala utbildningar och konferenser: Den nya digitala infrastrukturen kring livesändning och video har förbättrats och gjorts mer tillgänglig. Det finns ett betydligt större utbud och tillgänglighet samt sänkta kostnader och trösklar för produktion. Det är nu möjligt och vanligare att delta i t.ex. föreläsningar som sker på andra sidan världen. Motivationen att delta digitalt efter pandemin är medelhög, det finns fördelar (lyssna i pyjamas) och nackdelar (mindre socialt, ”burkigare”). Delar av den här kakan förblir för evigt digital, annat med social samvaro, coaching, nätverkande etc. återgår till den fysiska världen så snart det är möjligt. Antalet fysiska internationella masskonferenser sjunker rejält, permanent.

Familjesemester: Kommer finnas en stor motivation till att träffa släkt och vänner igen, ett uppdämt behov att ta igen allt från firande av bröllop till jämna födelsedagar och studentfiranden. Även minnesstunder. Alltså hög motivation att släppa beteendeförändringen, även om en och annan kan ha njutit av att slippa släkten som är värst. Inga strukturella förändringar så länge smittsprid-ningen hålls i schack och man slipper äta smörgåstårta med munskydd på.

Jobbresor: Det finns en mängd faktorer som talar för att jobbresor kraftigt kommer att reduceras. Hemarbete och möjligheten till att istället träffas och arbeta digitalt har visat sig funka över förväntan. Att företagen dessutom kan spara både tid, pengar och resurser på att inte skicka anställda kors och tvärs på resor är en stor ekonomisk upp sida (motivation från företagens sida). Att det hela också kan motiveras som en klimatinsats ökar även den individuella motivationen att låta bli, även om många också längtar efter att komma bort, få egentid på hotellrummet samt ses personligen.

31


Det här med vaccinationspass…Vaccinationspass har kritiserats då diskriminerar de som inte kan eller vill vaccine-ras. Sannolikt kommer de ändå att införas då så mycket finns att vinna på att ändå få igång samhälle och näringsliv igen. I skrivande stund väntar vi på besked från EU-länderna om en gemensam lösning. Flera initiativ har redan kommit en bit på vägen, bland andra ett från the Commons Project tillsammans med World Econo-mic Form22 och ett annat initiativ från IBM som bygger på blockkedjeteknik.23 För respondenterna i Kairos Futures Framtidsbarometer börjar den här möjligheten snabbt utkristallisera sig som något som är allt mer realistiskt, främst för att kunna möjliggöra konserter.

Fig. 9. Kairos Futures Framtidsbarometer (2021-02-22): Kommer det under 2021 att bli krav på att vara vaccinerad mot covid-19 för att besöka...

32


Utblick i en rörig tidVad ska man då tänka på för att hantera det osäkra läget och göra det bästa möjliga av en rörig tid? Här kommer tre goda råd.

1. Växla upp det visionära och kreativa ledarskapetEn central faktor för ledare i alla tider har varit förmågan att balansera mellan förvaltning och förnyelse. Det har ofta handlat om att ha en förmåga att växla mellan organisationens två ”hjärnhalvor”. Grovt förenklat fungerar den mänsk-liga hjärnan så att höger och vänster hjärnhalva arbetar med olika saker – logik och struktur till vänster och kreativitet och konst till höger. I analogi med detta går det att betrakta en organisation som att den har två hjärnhalvor. Förnyelse och vision kommer av kreativa och svårstyrda processer, medan omsättningen av ett mål till en konkret produkt kommer ur strukturering, styrning och stan-darder.

Organisationer som vill bemästra kombinationen av kreativitet och effektivitet, av standardisering och innovation, av mänskligt och maskinellt, behöver bygga en bra växelverkan mellan dessa två hjärnhalvor och förstå när någon viss aspekt behöver växlas upp eller växlas ned.

Det är också naturligt att en organisation har olika faser. Ett team som rekry-terats och utvecklats mot att vara framgångsrika i en mogen organisation där ständig förbättring och finslipning står i förgrunden är inte är optimalt rustade när verksamheten slängs in i en pandemi med medföljande kris där det istäl-let är kreativitet och visionära ledare som krävs för att hitta rätt i det nya. För många besöksnäringsföretag handlar det i det här läget om att växla upp och förstärka den högra sidan i bilden. Kanske man behöver möblera om lite i led-ningsgruppen eller styrelsen?

Fig 10. Figur över de ”två hjärnhalvorna”, effektivitet och kreativitet.

33


2. Slarva inte bort krisenNationalekonomen Joseph Schumpeter talar om schöpferische Zerstörung, kreativ förstörelse. Krisen kan ge luft under vingarna för nyordningar som ersätter det gamla.

Vad har vi sett under året som gått som kan få betydelse framåt? Vi har sett en hel del digitalisering och virtuella upplevelser där flera aktörer anpassat sig och erbjuder sina tjänster digitalt. Exempelvis Göteborgs Filmfestival (29 jan - 8 feb 2021). Och marknadsföringskampanjer där regering och turistnäringen uppmanar turister och besökare att digitalt uppleva, tills resa på riktigt är möj-ligt igen, t.ex. #Greecefromhome.

Flera aktörer inom hotell och konferensbranschen har utvecklat så kallade Hybrid Event (exempelvis Svenska Mässan och Clarion Hotell) där virtuella och fysiska möten kombineras. Förmodligen standard framöver, även om det är otroligt svårt att få hybridmöten att bli riktigt bra för bägge. Flera aktörer ser en ökad nyttomaximering av tid, lokal och koncept. Detta innefattar allt från att helt enkelt flytta till mindre butiker till att använda ytorna på nya sätt. Att nyttja lokaler till aktiviteter utanför den direkta försälj-ningen är ett allt mer populärt tilltag, dels för att maximalt nyttja tiden som en lokal används, men även för att skapa nya mötesplatser för konsumenter, ta fram nya nöjesupplevelser och skapa en gemenskap som många hoppas ska gynna varumärket på längre sikt. Reebok har bland annat använt en del av sina butiker som gym efter stängning där man har arrangerat träningspass. Ett annat exempel från Stockholm är vin- och möbelbutiken Gemla på Söder-malm och Nääs Fabriker utanför Göteborg som satsar på ett cirkulärt koncept med mikrobryggeri och bageri i ett. På grund av de allt färre kundbesöken ser många företag över sina butiksytor och genomför förändringar för att bättre nyttja de lokaler man har. Att kombinera erbjudanden har även spridits sig mer utanför sällanköpshandeln under pandemin där kombinationen av dagligvaror och färdiglagad mat blir en allt vanligare kombination – så kallade grocerants.24

Innovationer runt hälsa och säkerhet Det genomsyrande temat är ändå teknologiska innovationer som kan hjälpa destinationer och besökare att upprätthålla en god hygien och smittsäkerhet när de återgår till besöksnäringens olika destinationer. Flera innovationer och anpassningar har exempelvis gjort inom besöksnäringen där flera hotellaktö-rer använder sig av så kallade Contactless innovations som minskar besökares behov av fysiska kontakter. Exempel på sådana lösningar är bland annat digi-tala in och utcheckningar, beställningar och betalningar där gästen genomför detta via app. Exempel på verksamheter som lanserat detta är Hilton Hotels.

I en liknande riktning har flera innovationer vuxit fram rörande rengöring och hygien, där flygplansrengöraren Germ Falcon sticker ut något extra. Vidare har nya innovationer skett bland produkter såsom termometrar och luftrengörare. Andra typer av innovationer och produkter som vuxit fram för att öka säkerhe-ten till följd av pandemin är bland annat avståndsmätare med tillhörande larm som aktiveras när besökare ej håller avstånd till varandra.

”Slösa aldrig bort en bra kris” - Winston Churchill

34


35


Och vidareutvecklade termometrar som mäter besökares temperatur när de anländer. 25

Den säkraste investeringen framöver handlar nog ändå om lösningar som svarar mot flera behov samtidigt. Amsterdam Art Center är ett sånt exempel där man satte upp växthus längs kanalen, som chambre separée för restau-rangen. Förutom att de utgör smittsäkra alternativ till den större matsalen så förlänger de utomhussäsongen, funkar även vid sommarregn och erbjuder privata samtal utan störande bakgrundsbrus. Och ovanpå det har den smarta lösningen genererat medieuppmärksamhet över hela världen.

Fågel Fenix återuppstår enligt legenden som en ännu bättre och vackrare version. I den bästa av världar ser vi även besöksnäringen resa sig grönare och skönare. Förhoppningsvis med hjälp av de omställningsstöd och stimulanser som nu frigörs. Men dit är det ännu en bra bit kvar.

3. Ta vara på kommande ”roaring 20’s”Professor Nicholas Christakis har i sin bok Apollo’s Arrow tittat på hur livet har sett ut efter tidigare kriser. Efter spanska sjukan och första världskriget gick västvärlden in i en kollektiv eufori med fest, lycka, och en större tro på framti-den. Nu tror professor Christakis att vi kan gå mot ett nytt ”roaring 20’s” där vi släpper alla hämningar efter att ha levt igenom en tid av osäkerhet och riskmi-nimering.26 Om allt utspelar sig enligt mönstret gäller det förstås att göra det mesta möjliga av den tiden från besöksnäringens sida.

Och även om mycket talar för att 20-talet också kan bli ett riktigt oroligt decennium av olika skäl (sist det begav sig kraschade decenniet in i 30-talets depression och upptrappning inför andra världskriget) med polarisering, klimateffekter etc. så finns det goda skäl att hålla med Christakis bedömning om post-pandemisk yra. Det tror även respondenterna (övervägande svenska ledare) i Kairos Futures framtidsbarometer. Allt eftersom upplösningen skjuts fram och dröjer har förhoppningarna om tiden efteråt blivit allt större. Jämfört med i höstas tror betydligt fler att tiden efter pandemin kommer att präglas av optiism.

Fig. 11: Kairos Futures Framtidsbarometer (2021-02-22). Efter Coronakrisen är över kommer de närmaste 10-15 åren att präglas av...

36


Om Kairos FutureKairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter samt samarbetspartners över hela världen.

För mer information, se www.kairosfuture.com eller kontakta oss:

Kairos FutureBox 804

Besöksadress: Klarabergshuset, Västra Järnvägsgatan 3101 36 Stockholm

Tel. 08–545 225 00

[email protected] www.kairosfuture.com

37


Källor 1. https://ourworldindata.org/covid-vaccinations2. Svenskt Näringsliv (2021), “Extrafrågor I företagarpanelen, januari 2021”3. Svenskt Näringsliv (2021), “Extrafrågor I företagarpanelen, januari 2021”4. Arbetsförmedlingen/Ekonomifakta 21 februari5. Svenskt Näringsliv (2021), https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/be0x5s_pre-liminara-resultat-per-bransch_covidpdf_1165004.html/Prelimin%25C3%25A4ra+resultat+per+bransch_Covid.pdf 6. SCB (2021) Antal anställda inom näringslivet (KS), efter näringsgren SNI2007, besökt 2021-02-227. SCB (2021) Konkurser efter näringsgren SNI 2007, storleksklass, företagsform och må-nad, besökt 2021-02-22UC, ”Konkursstatistik, branschstatistik” [tillgäng-lig]: https://www.uc.se/konkursstatistik/branschstatis-tik/, besökt 2021-02-228. ICAO (2021) Effects of novel coronavirus on Civil Aviation: Economic impact analysis (17-02-21)9. IATA (2021) 2020 Worst year in in history for air travel demand. (hämtad 22-02-2021)10. SVT, “Flygbolag öppnar för att stänga Bromma flygplats” (18-01-21)11. Dagens Industri, “Miljarder upp I rök I Stordalens hotell – blöder hundratals miljoner varje månad” (21-02-21)12. Ekonomistyrningsverket (2021), Inkomster i statens budget (21-01-28)https://www.esv.se/statens-ekonomi/prognos-och-utfall/utfall-for-statens-budget/inkomster/13. https://www.theguardian.com/business/2020/apr/23/coronavirus-will-cause-lasting-changes-to-shop-ping-habits-says-unilever-boss14. https://www.theguardian.com/environment/2020/may/17/after-the-covid-19-crisis-will-we-get-a-greener-world15. Som exempelvis BJ Foggs B = MAP-modell16. Sheeran, P. & Webb, T.L. (2016). The Intention–Behavior Gap. Social and Personality Psy-chology Compass, 10, 503-51817. https://behaviormodel.org/motivation/18. https://www.mckinsey.com/industries/travel-logistics-and-transport-infrastructure/our-insights/for-corporate-travel-a-long-recovery-ahead19. https://www.bbc.com/worklife/article/20200813-the-swedish-staycation-obsession20. https://techcrunch.com/2020/08/24/covid-19-pandemic-accelerated-shift-to-e-commerce-by-5-years-new-report-says/?guccounter=121. https://globalworkplaceanalytics.com/work-at-home-after-covid-19-our-forecast22.https://thecommonsproject.org/commonpass23. https://www.ibm.com/products/digital-health-pass24. https://loyverse.town/blogs/entry/103-grocerant-the-trend-leading-the-food-market-into-the-future/25. https://www.dn.se/sverige/coronaprylarna-som-kan-forandra-ditt-liv/ 26. https://www.svd.se/nattklubbar-och-fester-som-pa-det-vilda-20-talet

Övriga källorSvenskt Näringsliv (2021), “Extrafrågor I företagarpanelen, januari 2021” Ekonomifakta, (2021) Arbetslöshetsstatistik (hämtas 22-02-2021) SCB (2021) Konkurser efter näringsgren SNI 2007, storleksklass, företagsform och må-nad, besökt 2021-02-22UC, ”Konkursstatistik, branschstatistik” [tillgänglig]: https://www.uc.se/konkursstatistik/branschstatis-tik/, besökt 2021-02-22IATA (2021) 2020 Worst year in in history for air travel demand. (hämtad 22-02-2021)Dagens Industri, “Miljarder upp I rök I Stordalens hotell – bolder hundratals miljoner varje månad” (21-02-21)Serious Buisniess (2020). Innovations Born out of the Covid-19 Crisis. (2021-02-22) Turismnytt (2020). Svenska Mässan Gothia Towers lanserar Hybrid Event Arena. (2021-02-22)Göteborg Film Festival (2020). Så här funkar det. (2021-02-22)Allt om Stockholm (2020). Möbler möter naturliga viner på nya vinbaren Gemla på Sö-der. (2021-02-22) Springwise (2020). Top 7 Travel and Tourism Innovations from 2020. (2021-02-22)Hilton (2021). Clean Stay. (2021-02-22). Time Magazine (2021). The Best Inventions of 2020. (2021-02-22). Dagens Nyheter (2021). Coronaprylarna som kan förändra ditt liv. (2021-02-22).

Documents

Fågel Fenix II · 2021. 3. 17. · - Marcus Tullius Ciero. 9. 10. Scenarier för Sveriges besöksnäring. Så hur kommer då framtiden för svensk besöksnäring att se ut? Vi kan