FILMMA LEA DAHKAN / EN FILM AV

MAJ LIS SKALTJE

J U O I G A N

Jojk är en visuell resa över nordkalotten, genom Sverige, Norge och Finland, genom historien och fram till idag. Landskap av vidsträckta fjällvidder och oändlig himmel växlas med intima samtal i kåtor och hus. Filmen är ett unikt tidsdokument som väver samman den samiska politiska och kulturella historien, som visar den brutala kolonialismen men även den nya vågen av unga samer som värnar om sin identitet och kultur. Regis-sören Maj Lis Skaltje beskriver filmen som ett sätt att samla traditionell kunskap för kommande generationer och förklara den samiska världen för omvärlden. Via jojkens historia får vi en berättelse om samerna.

Jojken har skapats och utövats i en hård och karg natur under årtusenden och är en av de äldsta musiktraditionerna i Europa. Det samiska ordet för att jojka är 4000 år gammalt. Jojken är en otroligt viktig komponent i den samiska kulturen. Den finns som en del av vardagslivet och jojkar skapas till omgivningen

och till de människor och djur som man möter; man jojkar ett landskap, en älv, en ren, en älg eller en person. En person kan ha en egen jojk eller flera som utvecklas samtidigt som män-niskan växer och utvecklar sin personlighet. Man kan jojka döda släktingar, glömda platser och dramatiska händelser för att de inte ska försvinna ur den gemensamma minnesbanken. Det som beskrivs i jojkarna blir en del av en större historia och skapar tillsammans en omfattande berättelse om tillvaron, människor och livet.

I filmen Jojk får vi möta både dem som jojkat hela sina liv och dem som levt stora delar av sitt liv utan jojken. Koloniala struk-turer, religion, och politik har påverkat bland annat uppfostran och skolgång och skapat folkförflyttningar och upplösning av familjestrukturer och traditioner. Jojken har överlevt mot alla odds och i nutiden finns den som en stark beståndsdel även i kristna samekretsar.

KORT OM SAMER OCH JOJK Samer (nordsamiska sámit eller sápmelaččat) finns i Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Samernas förfäder var jägare, fiskare och rennomader. Samerna är sedan 1977 ett erkänt ursprungsfolk i Sverige men det var först 1993 som det svenska sametinget officiellt grundades och inte förrän 2011 som Samerna skrevs in i den svenska grundlagen som ett erkänt folk.

År 1609 kungjorde den dansk-norska kungen Christian IV att den som utövade samiska trolldomskonster skulle dömas till döden. År 1685 bestämde staten att samer skulle kristnas med tvång. Kyrkan betraktade jojk som trolldomskonst ända fram till vår nära nutid. Många samer har inte lärt sig jojka eftersom det har ansetts som syndigt och fortfarande finns människor som anser att man inte ska jojka i en kyrka.

KORT OM MAJ LIS SKALTJEMaj Lis Skaltje är journalist, konstnär, författare och filmskapare, född 1940. Hennes far Jovvi Skaltje var renägare. Hon utbildade sig i samhällsvetenskap och tog examen vid Uppsala univer-sitet. Hon arbetade från 1966 på Sveriges Radio i Luleå och Kiruna, var redaktör på Sameradion och senare också TV-producent. 1989 slutade hon vid radion för att bli bildkonstnär och utbildade sig i måleri på Bildkonstakademin i Helsingfors i fyra år. Hon har också studerat samisk kultur och språk vid Universitetet i Oslo och Uleåborgs universitet.

2012 tilldelades hon Sällskapet Johan Nordlanders kulturpris med motiveringen: ”för sitt engagerade och intensiva arbete för att visa på den samiska kulturens centrala betydelse i det nordliga rummet”.

”Jojkning är en konst att minnas. Somliga minnas i hat och andra minnas i kärlek, och några minnas i sorg. Dessa sånger begagnas också om vissa trakter och om djur, om vargen och tamrenen och vildrenen.” (Johan Turi 1917)

JOJKEn film av Maj Lis SkaltjeLängd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 minFormat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . DCPSpråk . . . . . . . . . . . . . . . Samiska (olika dialekter), svenska, norskaLand & år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sverige 2014Distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkets Bio. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . www.folketsbio.se

PRODUKTIONSUPPGIFTERRegi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maj Lis Skaltje Manus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maj Lis Skaltje Foto . . . . . . . . . . . . . . . .Gunnar Källström, Erik Vallsten, Jan Röed, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Hans-Olof Utsi, Peter Östlund Ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mikael BrodinKlippning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eva Hillström Musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steinar Raknes, Öistein HanssonProducent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maj Lis Skaltje Samproducenter . . . . . . . FilmPool Nord AB, SVT AB, SVT-SAPMI, . . . . . . . . . . . . . . . Kautokeinofilm AS, Ima Filbma-Ja Satneduodji, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ima Aikio Arainaick

folketsbio.se

J U O I G A N