Hållbar landsbygdsutveckling –på vems villkor?

Camilla Sandström

Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Befolkningsutveckling 1970-2041

Källa: http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.htmlSCB

Strukturella orsaker till urbanisering

Arbetstillfällen

Städer bra för klimatet

Sociokulturell gemenskap

Geografin

(Källor: Niedosmysl 2011, Amcoff 2011; Ulver 2012; Mollander 2014)

Misslyckade, glanslösa, farliga och isolerade

Den politiska ambivalensen

Foton: Bengt Olsson, Yvonne Åsell

Statushöjande trender – den rurbana framtiden?

• Jakten på autenticitet/gentrifiering

• Downshifting - frivillig enkelhet

• Foodiekulturen

• Det nya gröna guldet –bioekonomin

(Källa: Ulver 2012)

Källa: alltombostad

En hållbar och långsiktig landsbygdspolitik

”Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt –

en grön tillväxt - som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet.”

Den nya ruraliteten

- Förändrad marknad (megatrender)

- Förändrade försörjningsmönster

- Förändrade institutioner/organisationer

The new rurality: Landsbygden som ett komplementärt rum till staden?

- Bioekonomin - en hållbar produktion och användning av naturresurserna baserad på en sektorsövergripande och systematisk ansats.

Brev från framtiden• Önskvärda visioner från skogen

Hur ser den önskvärda skogen ut om 40 år?

• Backcasting

Workshop I - idégenerering

- omröstning

- sammanfattning

Preliminär vision

Workshop II - bearbetning

Vision

Fyra grupper – fem visioner

Skogsbruk och energi

Naturvård och miljö

Rekreation och lokal

utveckling

Samiska verksam-

heter

Ökad av-kastning för ett

klimat-smart samhälle

Mycket naturbruk med

hög kvalitet

Renskötselanpassadmark-

användning

Starkare styrning för

hållbart skogsbruk

Starkare brukare för

hållbart skogsbruk

”Ökad avkastning för ett klimatsmart samhälle”

”Ökad avkastning för ett klimatsmart samhälle”

”Att skogen har fått ett ökat emotionellt värde för gemene man har också lett till att fler har flyttat ut till lands- och skogsbygder där många försörjer sig i småföretag med skogsanknytning. Den goda infrastrukturen, exempelvis fibernät och mobiltäckning, möjliggör och underlättar boendet och företagandet där.”

”Mycket naturbruk med hög kvalitet”

”Mycket naturbruk med hög kvalitet”

Ett ökat antal människor bor utanför de större städerna och lever av naturbruk i Sverige idag, t.ex. förvaltning av skog, vilt och fisk där nyttjandet i form av skogsbruk, naturturism, djurhållning, fiske och jakt är en del. Som följd av detta har den negativa befolkningstrenden i glesbygden vänt. (…) En särskilt framgångsrik grupp företagare finns inom naturturismsektorn där tusentals egenföretagare får en god utkomst av sina ägor,”…

”Renskötselanpassad markanvändning inom hela renskötselområdet ”

”Renskötselanpassad markanvändning inom hela renskötselområdet ”

Idag år 2054, har klimatförändringen stoppats och klimatet passar nu bra för ekologiskt hållbar och livskraftig renskötsel inom hela renskötselområdet. I hela samhället prioriteras ren mark, ren luft och rent vatten och detta, tillsammans med att samernas ställning är stark samt en stark respekt för naturen, har bidragit till att förutsättningarna för att samiska traditionellanäringar är utmärkta. Samerna kan idag leva på rennäringen fullt ut, mycket därför att naturen nu föder renarna under hela året.

Starkare brukareför ett hållbart skogsbruk

Starkare styrning för ett hållbart skogsbruk

Starkare brukareför ett hållbart skogsbruk

Starkare styrning för ett hållbart skogsbruk

Skogen ägs idag ofta av små och lokalt baserade företag, som väljer trädslag efter intresse och behov och vars företag ger en avkastning som stannar i bygden och som även ger sysselsättning där. Möjligheten att avsätta viss skogsmark för näringsverksamhet såsomskogsodling där man underlättar för besökaren att plocka olika grödor, vandra eller utöva annan verksamhet, och att kunna ta betalt för tillträde till dessa marker, ger god avkastning åt många.

• Stor uppslutning kring grön tillväxt/bioekonomi

• Diversifierat ägande• Diversifierat brukande• Nya produkter och tjänster• Medägande

Visioner om landsbygden

Mer av allt?

•Politisk vilja

•Policyintegrering

•Planering

•Policyverktyg

•Process inte bara projekt

•Partnerskap?

Är partnerskap lösningen?

Strukturer Implementering

Regel/politikförändring

Samarbete

Initiativ Aktörer

Tid

Inte

rakt

ion

erIn

tern

a

e

xter

na

På väg mot hållbar landsbygdsutveckling?

Strukturer Implementering

Regel/politikförändring

Samarbete

Initiativ Aktörer

Tid

Inte

rakt

ion

erIn

tern

a

e

xter

na

Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor?

• Med fokus på bioekonomi blir det nödvändigt att inkludera landsbygden i berättelsen om det framtida Sverige.

• Grön tillväxt är beroende av en multifunktionell landsbygd som lever i harmoni, inte i dikotomi, med det urbana.

• Glesheten, som idag definieras som ett problem, kommer att uppfattas som en livsnödvändig tillgång därför att den erbjuder stora biologiska resurser.

Tack!