FÖP Skäggenäshalvön

FÖP 2011

KALMAR KOMMUNSKÄGGENÄSHALVÖN

FÖRORDVi som har arbetat med det här fördjupade översiktsplansprogrammet är: Anna Karlin, Anna Kika, Alex Öhgren, Erik Melin, Frida Svensson, Martin Hallberg, Sara Nylander och Siri Ersson. Vi är studenter vid BTH, fysisk planering. Förslaget består av ett planförslag för den framtida markanvändningen på Skäggenäshalvön, i Kalmar kommun.

Viktiga delar i arbetet med planen har varit att adressera problemet med öns kritiserade kraftledning, satsningar på att öka vägsäkerheten, planera för framtida hållbart boende och i enlighet med Kalmars mål om mera möre bibehålla ett levande Skäggenäs.

Ett viktigt dokument för arbetet har varit Kalmars översiktsplan. Vi tror på en planerings-process med stort medborgardeltagande och har låtit skolbarn och personal vid Rockneby-skolan komma till tals. Andra viktiga källor har varit Harald Stenhag, Agneta Ermeskog och Kalmars planeringsenhet som vi riktar ett stort tack till.

Blekinge Tekniska Högskola 12-12 2011

INLEDNING 1.1 Översiktsplanering 1.2 Vision Övergripande mål - Vägar- Kraftledning- Nybebyggelse- Levande landsbygd- Båttrafik, gästhamn, cykel- och vandringsleder

HISTORIK 2.1 Historisk utveckling i samhället - Varvet - Fisket- Lanthandel, affärsverksamhet och industri

NULÄGE 3.1 Lokal identitet 3.2 Befolkning 3.3 Bebyggelse 3.4 Service och tillgänglighet3.5 Kommunikation 3.6 Kraftledning 3.7 Naturvärden 3.8 Turistnöring 3.9 Markanvändningskarta3.10 SWOT analys

PLANFÖRSLAG Övergripande mål4.1 Fungerande och säkra vägar4.2 Alternativ till kraftledning4.3 Exploatering av nya områden 4.4 Mer Möre4.5 Mer Kalmarsund4.6 Markanvändningskarta Framtid

PLANENS KONSEKVENSER 5.1 Allmänt om miljöbedömning5.2 Miljöbedömning- Vägar- Kraftledning- Nybebyggelse- Båttrafik5.3 Barnkonsekvensanalys

OSÄKERHETER 6.1 Konflikter- Stigande havsnivå- Inflyttande/Utflyttande

REFERENSER

1 3

2 6

5

4

sid. 4455

sid. 66

sid. 88899

101213151617

sid. 1818182022252629

sid. 303030

31

sid. 3232

sid. 33

Fördjupad Översiktsplan - Skäggenäshalvön 2011

INLEDNING1

1.1 ÖversiktsplaneringEn översiktsplan utgör en fysisk plan för kom-munens yta. Den fungerar som ett styrmedel och har en vägledande funktion i kommunens plane-ring. En översiktsplan är inte lagligt bindande, men utgör ett stöd för användning av mark-och vattenområden. Det är efter plan- och byggla-gens bestämmelse som kommuner uppmanats att forma en översiktsplan.

Kalmar kommuns översiktsplan fokuserar främst på att framhäva och förstärka Kalmarsund, Möre och stads-livet. Fokus ligger i att utforma det unika Kalmar, och i och med dess läge har kommunen många fördelar. Kommunen har skapat två fördjupade översiktsplaner, en över Kvarnholmen och den andra över Norrliden Strand. Denna fördjupade översiktsplan berör Skäg-genäshalvön, beläget 2 mil norr om Kalmar stad. Rap-porten tar även upp en del om Rockneby, väster om Skäggenäshalvön, som utgör närmaste serviceanhalt för Skäggenäsborna. Med dess koppling till Kalmar-sund och natursköna miljö, har Skäggenäshalvön stora tillgångar och möjligheter.

Planen är uppbyggd med en inledande vision, och där-efter beskrivs ortens nuläge, förslagsområden, åtgärder för dessa och andra idéer för orten. Slutligen behandlas konsekvenser av åtgärder samt konsekvenser av mil-jöförändringar. En fullständig miljökonsekvensanalys finns inte med, utan en mer övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som kräver en analys. Kartor,

skisser och foton förtydligar texten för en tydligare bild av planen.

I planen ingår åtgärder som kräver ett stort ekonomiskt stöd, i ombyggnation av vägar och nybebyggelse. Pla-nen för mark- och vattenområden har en möjlighet att förändras. Tidsperspektivet är uppbyggt i etapper mel-lan 5 och 15 år framåt.


1.2 VisionVisionen för Skäggenäshalvön är att skapa en levande bygd med en öppenhet mot Kalmarsund. En trygg och säker plats där föräldrar inte ska vara rädda att låta sina barn ta sig ensamma till skolan, vänner och ak-tiviteter. För att underlätta familjelivet föreslås dagis och förskola. De boende ska ha möjlighet till ett liv i balans, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Samtidigt bör kollektivtrafiken förbättras och tåget stanna till i Rockneby för dagspendlarna. Visionen är en landsbygd med närhet till både hav och service, vilket skapas med förbättrad kommunikation och vägar. En landsbygd för alla.

En till bygden sett naturlig och anpassad, klimatsmart nybyggnation av bostäder i anslutning till de redan ex-isterande områdena föreslås byggas, samt ges möjlighet för bostäder i havsnära läge. Två nybyggda ekobyar, och områden med möjlighet att bygga upp sitt drömhus i ekologiska material. Skäggenäs styrkor och dess biolo-giska mångfald bör bevaras så även dess lokalhistoria och naturvärden. Ett rikt naturliv för alla, där det är lätt att ta sig runt till fots och cykel. Planen är en långsik-tigt hållbar utveckling och bevarande av den varierade landskapsbilden med åker, betesmark och skog. Nybyg-gnation anpassad efter naturen. Naturen, långsiktigt planering, havet och säkerheten kommer först.

Övergripande målFungerande och säkra vägarAlternativ till kraftledningenExploatering av nya områdenLevande landsbygd med ökad befolkning som trivs, verkar och stannar kvar på halvönBåttrafik, gästhamn, cykel- och vandringsleder

Fördjupad Översiktsplan - Skäggenäshalvön 2011 Fördjupad Översiktsplan - Skäggenäshalvön 2011

HISTORIK32

2.1 Historisk utveckling i samhället Skäggenäshalvön är beläget ungefär 2 mil norr om Kalmar stad. Det var från början i huvud-sak ett sommarstugeområde, men under senare år har det blivit allt vanligare att bosätta sig på halvön året om.

Man tror inte att Skäggenäs hade några invånare före 1200-talet. Under 1300-talet började inflytten och det var främst för fiske, jakt och handel man flyttade hit. I Boda på Skäggenäshalvön har det bevisats att det var fiskebodar belägna, tillhörande människor som bodde längre in mot landet, i Rockneby bland annat. Namnet Skägge kommer av ordet skag, som betyder udde, och näs, som betyder smalt landområde omringat av vatten.

Kalmar län är en av de mest fornlämningstäta regio-nerna i Sverige och på halvön finns 64 fornlämningar som skyddas av kulturminneslagen.

VarvetEfter det förlorade kriget mot Ryssland 1741-1743 var efterfrågan av fartyg från både handelsflottan och kro-nan stor. En varvsindustri byggdes, då det fanns goda förutsättningar i och med ekarnas utbredning, samt mycket annat gott virke. Viken på södra Skäggenäs blev platsen för varvet, då det var ett skyddat område, samt en fungerande trafik över vattnet till Södra Dragviken. Varvet kom igång 1750, och skaffade sig ett gott rykte och leveranser skedde till Stockholm, Göteborg, Mal-mö och Ystad. 1775 levererades 10 fartyg. Arbetskraf-ten kom främst från Kalmar, och det ser inte ut som att

boende på Skäggenäs arbetade där. Runt varvet fanns 20 bostadshus och cirka 100 personer bodde här. Färjor byggdes också för trafiken mellan Revsudden och Stora Rör, men blev efterhand ett reparationsvarv. In på 1880-talet genomfördes reparationer vid varvet och på platsen byggdes också fiskebåtar.

FisketDet första organiserade fisket, i form av notdragning och ålbroar, på Skäggenäshalvön är på 1600-talet. Många man krävdes och ett samarbete var nödvän-dig. Fiskevattnet och fiskerättigheterna har in i vår tid reglerats efter mycket gamla principer, och under 1872 fördes en tvist om fisket på Revsudden. Man fiskade så mycket som efterfrågades lokalt, och man saltade och torkade. Först på 1920- talet kunde man titulera sig som fiskare. Den mest lönsamma tiden var under 1940- talet och fiskarna på Skäggenäs levererade då 30 ton fisk per år. Under 1950- talet fanns det ett 20- tal yrkesfiskare.


Lanthandel och annan affärsverksamhet och industri på SkäggenäsDet har funnits handelsbodar på Revsudden och i Drag. På Revsudden fanns också ett gästgiveri från år 1740. På 1920- talet kom en affärsverksamhet igång och denna utvecklades också med en kiosk i anslutning under 1957, samt en kiosk vid hamnen, som tack vare den ökade färjetrafiken var möjligt. Tyvärr upphörde färjorna att gå 1972 och hela affärsverksamheten lades ner. Det var fler som såg att färjetrafiken kunde ge möjligheter och ännu en handelsbod, i anslutning till en kiosk, startades upp då trafiken var igång. Konkur-rensen var inte alltid så positiv. En annan affär var i bruk vid Vadstena, mot landsvägen mellan 1934 och 1986. Under en period var det bensinförsäljning och en rejäl lanthandel, men det övergick till snabbköp. Sommargästerna var krävande och affärsverksamheten begränsades till sommartid. Det fanns alltså ett flertal affärsverksamheter på Skäggenäshalvön, och alla är inte nämnda här.

Efter den industriella revolutionen kom efterfrågan på timmer. Många arbetstillfällen skapades i och med ex-porten av trä. Man upptäckte att skogarna var värde-fulla, och Bodasågen skötte sågning och denna drevs med ångmaskin.

År 1527 fick Skäggenäs sin hamn. 1643 bestämdes det att endast lotsarna fick driva färjetrafiken och detta förändrades inte förrän 1726 i och med det kungliga bestämmelserna. 1867 beslutade Stockholm slott att det skulle gå fyra färjförbindelser mellan Revsudden och Stora Rör. De kungliga privilegierna som dittills hade

styrt avskaffades 1860 och vem som helst kunde föra färjetrafik. I början av 1900-talet hade Kalmarsundsbo-laget monopol på både godstrafiken och persontrafiken i Kalmarsund. Ingen trafik gick mellan Revsudden och Stora Rör då och det förändrades först 1957 då en bil-färja började gå mellan Revsudden och Stora Rör, åtta dubbelturer om dagen. En till båt sattes in 1958 och snart tillkom ytterligare två och dessa hade salong och servering. Den sista färjan gick över i september 1972 i och med Ölandsbrons färdigställande och det blev en drastisk förändring.

Under sekelskiftet blev det eftertraktat att skaffa sig ett sommarboende bland borgare och högre tjän-stemän. Ungefär rund 1910 blev Skäggenäs upptäckt av sommargäster. 1920 fanns det 5 sommarfamiljer på Skäggenäshalvön. Fler hus flyttades till Revsudden för sommargästernas skull. Under 30-talet ökade popu-lariteten på Skäggenäs och fler hus byggdes, främst i Drag. Många köpte fastigheter och arrenderade. idag flyttar många familjer ut till sina sommarstugor, för att bo året om. Det ordnades med dans under somrarna i början på 1900-talet. Den första riktiga dansbanan byggdes 1929, vid Sanna uppe i Tallskogen och återin-vigdes igen 1994.


NULÄGE3

3.1 Lokal identitetSkäggenäshalvön ligger två mil norr om Kalmar och möter Östersjön i tre väderstreck. Halvön är uppdelad i tre större områden; Drag, Boda och Revsudden. Halvön ligger på tre stenåsar, dessa är en rest från istiden. Åsarna ligger till grund för det befintliga vägnätet som sträcker sig över halvön i öst-västlig riktning. I samma riktning löper en luftledning som svarar för Ölands ener-giförsörjning. Skäggenäshalvön har en unik na-tur som uppskattas av den bofasta befolkningen och sommargäster. Halvön har en gästhamn och tre campingar med tillhörande badplatser.

SVOIFPå Skäggenäshalvön finns en intresseförening; Skäggenäshalvöns Villa och Intresse Förening. De bil-dades 1981 när elbolaget ville öka kapaciteten på den elledning som sträcker sig över ön. Föreningen är par-tipolitisk obunden och vill värna om Skäggenäshalvöns intressen. SVOIF har trehundra fastigheter som är med-lemmar vilket innebär drygt 80% av alla fastigheter. Det gör SVOIF’s åsikter till en bra representation av vad invånarna tycker och tänker.

I dagsläget finns få naturliga mötesplatser och föreningen arbetar aktivt för att engagera invånarna. Föreningen arrangerar årligen ett tiotal aktiviteter; allt från julgransraskning till musik-och danskvällar samt gemensamma arbetsdagar. SVOIF försöker engagera ungdomar på halvön genom en särskild aktivitets-

förening. SVOIF har som målsättning att skapa fler mötesplatser på halvön och arrangera fler gemensam-ma aktiviteter mellan de olika byarna, såsom exem-pelvis fotbollsturneringar. SVOIF’s huvudfrågor är en tryggare väg, förflyttning av kraftledningen samt en förbättrad vattenmiljö. Föreningen ger även ut en medlemstidning fyra gånger per år.

3.2 BefolkningInvånareDet är svårt att beräkna exakt hur många permanent-boende som finns på halvön. Sophämtningen ger en bra fingervisning om antal fastigheter som är som-mar- respektive året-runt-boende. Av sammanlagt 370 fastigheter på ön är 180 fastigheter året-runt-boenden och 181 fastigheter är sommarbostäder. Kommunen beräknar att det bor drygt 600 året-runt-boenden på Skäggenäshalvön. Mellan åren 2000-2009 ökade den bofasta befolkningen med 68%. Sommartid mer än för-dubblas antalet boenden.

ÅldersfördelningPå Skäggenäshalvön finns främst barnfamiljer och pen-sionärer På halvön bor fler små barn samt personer i ål-drarna 30-44 år och 60-79 år, än kommungenomsnittet. Däremot finns det färre ungdomar samt personer med utländsk bakgrund än i övriga kommunen.

SysselsättningPå Skäggenäshalvön är antalet arbetande i yrkes-verksam ålder och medianinkomsten högre än kom-mungenomsnittet. Färre personer har utbildning på

eftergymnasial nivå än i övriga kommunen. Totalt ar-betar 72 personer på Skäggenäshalvön, den största ar-betssektorn är byggverksamhet, följd av transport och företagstjänster.


3.3 Bebyggelse En stor del av Skäggenäshalvöns tongivande bebyggelse uppfördes under 1900-talets första hälft. Nybebyggel-sen har varit stark de senaste decennierna och många sommarbostäder har blivit permanentboenden. Nästan all bebyggelse på ön utgörs av småhus. Historiskt sett har Skäggenäshalvön fungerat som sommarstugeom-råde för främst invånare från Kalmar län men idag är de som bor på halvön från varierande delar av landet, samt några utländska fastighetsägare.

Tekniskt försörjning Idag finns ett väl utvecklat kommunalt vatten- och avloppsnät på Skäggenäshalvön som i stort sett alla hushåll är anslutna till. De nuvarande ledningarna di-mensionerades och anlades på 1990-talet med en max-kapacitet på knappt 2000 personer.

I nuläget finns ca 450 anslutningar till nätet. Skillna-den mellan sommar- och vinterförbrukningen är stor men trots detta finns det inget kapacitetsproblem idag. Bredband är väl utvecklat och detsamma gäller elnätet.

3.4 Service och tillgänglighet RocknebyDet finns ingen samhällsservice på Skäggenäshalvön, närmaste finns i Rockneby, åtta kilometer väster om Revsudden. I Rockneby finns skola, barn- och äldre-omsorg. I tätorten ligger en butik med postbefogen-heter samt en kyrka, ett café, en frisör och en brand-station samt två blomsteraffärer. I ytterområdet ligger en idrottsplats och en hembygdsgård. Folkets hus ska byggas om till ett Allaktivitetshus under våren 2012. Bredvid E22:an ligger en Preem-mack och en pizzeria. Väster om vägen ligger en uppskattad pendlarparkering som nyttjas av många Skäggenäsbor.

I Rockneby bor ungefär 980 personer. Kommunen pla-nerar för en pendeltågsstation och nybyggnation av bo-städer samt strövområden.


3.5 Kommunikation VägarDet befintliga vägnätet består i princip utav en huvud-väg, Revsuddevägen, som sträcker sig från väg E22 i väster, ut till Revsudden längst ut på Skäggenäshalvön i öster. Hastighetsbegränsningen varierar mellan 70 och 50. Att Revsuddevägen är den enda genomfartsleden innebär stora påfrestningar på vägen, då den inte en-bart används för biltrafik utan även gångtrafikanter, cyklister, bussar och jordbruksfordon skall samsas om utrymmet. Bebyggelsen ligger på några ställen tätt inpå vägen på några ställen då framförallt i Drag, Boda och Revsudden. Ut från Revsuddeägen finns några förgren-ingar med asfalterad väg som leder norr och söderut, i övrigt är många vägar på ön grusade. Skäggenäs villa- och intresseförening har länge drivit vägfrågan och job-bar hårt för att förbättra vägstandarden och säkerheten längs med Revsuddevägen. Vägen är idag 5,5 meter bred och det saknas en separat gång och cykelbana.

Längs med vägen i Drag går det på bägge sidor av vä-gen stenmurar och utrymmet mellan dessa och Revsud-devägen är knappt. Även längs med vägen vid Rev-sudden är det trångt med plats eftersom det ligger en stenmur på den södra sidan av vägen. Stenmuren har ett starkt kulturvärde för ön och dess landskapsbild, den är även biotopskyddad.

Kollektivtrafik I nuläget finns begränsade bussförbindelser mellan Kalmar, Rockneby och Skäggenäshalvön med buss 18. Vardagar trafikeras turen fem gånger om dagen i båda riktningarna. Buss från Rockneby till Kalmar och Os-karshamn går med hög frekvens. Under helger och kvällar saknas förbindelser. Resan till Kalmar tar 33-42 minuter beroende på vilken tid på dygnet turen går och kostar 30 kr kontant för en vuxen person.

Det är hög täthet mellan busshållplatserna på Skäg-genäshalvön, men de har relativt dålig standard, dvs. endast en stolpe med skylt vid vägkanten. Avskildhet från vägen, vindskydd, belysning, handikappanpass-ning, bänkar och bra anslutning till gång- och cykelväg saknas vid de flesta hållplatser.


Den begränsade kollektivtrafiken försvårar för boen-de då det exempelvis inte går att ta bussen till Rock-neby för att handla. Väntetiden på bussen tillbaka till Skäggenäshalvön skulle bli flera timmar. Det är även en svårighet för föräldrar då barn inte kan ta sig till kompisar och andra fritidsaktiviteter själva utan för-äldrarna blir tvungna att skjutsa. Vägens hastighet, standard och avsaknaden av en gång- och cykelväg gör att många inte vill släppa iväg sina barn ensam-ma. De boende på Skäggenäshalvön är alltså mycket beroende av sina bilar och bilinnehavet är högre på Skäggenäs än genomsnittet i kommunen.

SkolskjutsEn tredjedel av barnen på skolan i Rockneby som åker skolskjuts är från Skäggenäshalvön och är berör-da av trafiksituationen. Bussarna stannar längs med Revsuddevägen där det saknas avskildhet och skydd. Detta tillsammans med skymd sikt och den höga hastigheten på vägen, 70km/h, bidrar till att föräld-rarna inte vågar släppa iväg sina barn utan hellre kör dem till skolan.

TågtrafikIdag finns det inga tågförbindelser från Rockneby el-ler Skäggenäshalvön. Det har tidigare funnit tågför-bindelser från Rockneby, men i nuläget är närmaste tågstation Kalmar centralstation som ligger 18km från Rockneby.

BilpendlingVardagar pendlar 47 personer in till Skäggenäs och 279 personer ut. Detta innebär att det är 232 per-soner fler som pendlar från än till Skäggenäshalvön. Restiden med bil från Revsudden är till Kalmar ca 30 minuter, till Rockneby 15 minuter och till Oskars-hamn 55 minuter. Idag finns en mindre pendelparke-ring i anslutning till väg E22.


3.6 KraftledningÖlands elförsörjning utgörs idag av en luftledning från fastlandet, som sträcker sig över Stävlö, vidare över Skäggenäshalvön där den övergår i en vatten-ledning. Förbindelsen består dels av en dubbel 3-fas luftledning med separat förlagda enfaskablar mellan Stävlö och Revsudden, dels tre sjöförlagda kablar mellan Revsudden och Stora Rör. Luftledningen byggdes ut 1980 från att ha varit en enkel lösning med trästolpar till en järn och stålkonstruktion. Kablarna dimensionerades därmed från 50kV till en ökad styr-ka på 130kV.

En rad negativa effekter som riktas mot luftledningen är bland annat störningar av landskapsbilden, oro för elektromagnetisk strålning med förhöjda halter av ra-don samt begränsning av planering och exploatering. Likvis råder missförhållanden med betydande intrång på fastigheter och i närliggande natur- och fritidsmiljö, exempelvis kan fåglar flygga in i kraftledningen och dessutom är brandrisken hög om en ledning skulle falla ner. Kopplingspunkten på Revsudden utgör ett intrång av fritidsmiljön och barnens lek- och badmiljö med sitt starka kraftfält. Luftledningen dominerar i det små-skaliga jordbrukslandskapet och bryter mot riktningar i landskapet som småvägar, strandvallar och stenmurar utgör.

Placeringen av kraftledningens nuvarande sträckning grundas på det relativt korta avstånd över Öland och tillför en god balans i elanvändningen norrut och söde-rut. E.ON har länge haft tillstånd att bedriva viss verk-

samhet för kraftledningen över Skäggenäshalvön och förespråkar halvöns nuvarande överföring som mest optimal.

Både låg- och mellanspänningsledningar grävs huvud-sakligen ner eftersom det inte går att trädsäkra alla led-ningar utan att ta bort alldeles för många träd. Luft-ledningar är ur säkerhetssynpunkt ett bättre alternativ att distributera el om ledningen är trädsäker. Mera säl-lan uppstår fel vid trädsäkringen och det går fortare att både hitta och åtgärda felet än om ledningen är ner-grävd. Regionledningar, 50 och 130 kV som återfinns vid Skäggenäs, grävs normalt inte ner. E.ON räknar med att kostnaderna generellt ökar med 3-5 gånger mycket mer att att gräva ner en ledning gentemot att bygga en ny i luften. Energimarknadsinspektionen har i den nya regeringen minskat EON:s möjligheter att gräva ner ledningar och därmed finns en risk att väder-säkringen av lokalnätet kommer att stanna upp. Skäg-genäs villa- och intresseförening pekar på att det finns en låg tillförlitlighet i gamla sjökabelsystemet som ut-gör en reserv för halvön och riktar kritik mot kraftled-ningens otillräckliga miljökonsekvensbeskrivning.

Säkerhetsavståndet från kraftfrekventa magnetfält till befintliga boenden och nybyggnation av bostadshus lig-ger på 54 m mellan den mittersta faslinan och närmaste fastighetsgräns.


3.7 NaturvärdenMera MöreKalmar kommun vill se en levande landsbygd med ett nåbart landskap. Möre är synonymt med landsbygd och kommunen har haft en positiv befolkningsutveck-ling på landsbygden under 2000-talet. Befolkningen på Skäggenäshalvön, Rockneby inräknat, har varit ökande ända sedan 70-talet och detta är en positiv utveckling som bör fortsätta. Viktiga delar i en levande landsbygd är bra kommunikationer, digitala som logistiska, och att den positiva utvecklingen sker i dialog med invånarna.

Riksintressen och biologisk mångfaldRiksintressen är områden eller objekt som enligt mil-jöbalken ska skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada eller riskerar att påtagligt försvåra möj-ligheterna att utnyttja riksintresset. Det är kommunens ansvar att se till att riksintressena bevaras, speciellt vid nybyggnation då bebyggelse inte får uppföras så att riksintressena tar skada.

Skäggenäs är klassat som riksintresse för sin unika kul-tur- och naturmiljö. Anledningen till detta är att ön har geologiska, paleontologiska, botaniska och landskaps-mässiga värden. Tre åsgrenar löper samman på halvön och det finns en unik fossillokal i sandstenen på halv-ön. Vegetationen är omväxlande sandgräshed, mycket lundvegetation och unika strandängar.

BiotopskyddStenmurarna som löper längs med vägen och invid fast-ighetsgränserna vid Drag utgör en viktig biotop. De är

viktiga för det mindre växt- och djurlivet. Enligt MB 7 kap 11 § krävs dispens från Länsstyrelsen för att för-ändra dessa. Befolkningen på ön har också uttryckt en vilja att ha dessa kvar då de bidrar till öns karaktär.

Naturreservat och Natura2000Natura2000 är områden som enligt EU ska skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. Lindö och Korsgårdens biotopsskyddsområde är de två områden på Skäggenäshalvön som är skyddade av denna lag som är inskriven i miljöbalken. Ingrepp i ett Natura2000-område eller naturreservat kräver tillstånd från Läns-styrelsen. Sällsynta djurarter inom området är den ljus-ribbade ängsflyn, den leverfärgade ängsflyn samt två sällsynta fjärilsarter. Området är 131 ha stort och natur-vårdsverket har bestämt att detta områdes betesmarker, ädellövskog, kärr och öar ska bevaras.

Området har gamla och friska lindar samt grova, mång-hundraåriga ekar. På grund av dessa uråldriga lövträd så är insektslivet rikare än på andra platser på ön. Läder-baggen är en mycket ovanlig skalbagge och trivs bra i de stora håligheter som bildas i ålderstigna träds hålrum.Snärjebäcken rinner ut i Kalmarsund sydöst om Rock-neby. Bäcken som rent geografiskt inte ligger i Skäg-genäs men som dock påverkar kustvattnet omkring halvön, är starkt påverkat av försurning. Skogsbruket kring bäckens stränder har bidragit till detta. Kalmar kommun föreslår byggning av våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden som lösning på det här problemet.

VattenmiljöSkäggenäs intresseförening har en vattenmiljögrupp (SVMG) som arbetar för en god vattenmiljö i kustnära områden och i vattendrag som rinner ut i närheten av Skäggenäs. Den bildades 2007 och arbetar också med bättre badvatten för de boende och besökande.Badstranden Enerevet rensas av kommunen. SVMG arbetar också aktivt för att hålla vassen nere och röjer vass årligen. Kalmar kommun beskriver badplatsen som en fin strand med brygga, men med begränsade solmöj-ligheter. Den besöks av lokalbefolkningen och en kom-munal simskola hålls här i Juni och Juli varje år.


Föreningens vattenarbete består också av att hålla ka-nalen över Drag i trim för att tillgodose en god vat-tengenomströmning så att vattnet inte ska dämas igen. Bron som leder över kanalen samt även kanalen i sig är betracktade som fornminnen. Negativa vattenaspekter är Näjebäcken som släpper ut slaggprodukter från jord-bruket. Även en laxodling och en nedlagd marsipanfa-brik förorenar vattenmiljön.

I Kalmar kommun är allt kustvatten i riskzonen för övergödning. På översiktlig nivå krävs alltså handling-ar som minskar övergödning. För Skäggenäshalvöns kustområde gäller då att vattenkvaliteten tas i beaka-tande innan exploatering sker. Skäggenäshalvön ingår i riksintresset för naturvården pga. sina speciella kärr-, strand- och fuktängar. Dessa har en speciell flora och fauna.

3.8 TuristnäringTuristnäringen på Skäggenäshalvön är i dagsläget sparsam, men har goda möjligheter att utvecklas vidare med naturreservat, vandringsleder, stor biologisk mångfald, skärgårdskänsla och närheten till Öland. Skäggenäshalvöns läge mitt i Kalmarsund och fina natur medför bra möjligheter till ett populärt semes-termål för både husvagns- och båtägare. Camping, utökad gästhamn på Revsudden och färjetrafik är tre områden med bra förutsättningar för vidareutveckling. I nuläget trafikeras en färjelinje, av Ressel Rederi AB, mellan Skeppsbron, Kalmar och Färjestaden på Öland. Sommartidtabellen gäller hela sommaren mellan den 18 juni till och med efter Skördefesten, 2 oktober.

För tillfället finns det tre campingplatser på Skägge-näshalvön: två på den nordvästra sidan, Lindö båt- och camping samt campingen på Enerevet. Dessa två är föreningsägda campingar med begränsat antal platser för icke medlemmar och kan kännas lite avsides då de inte ligger i anslutning till vägen ut mot Revsudden. Den tredje är belägen längst ut på Revsudden och är en mindre camping.

Möjlighet att tydliggöra deras läge på halvön, nära vatten och naturreservat, kan vara att utveckla Revsud-dens hamn/camping (läs mer i planförslaget). Kalmar-sundsleden går också förbi Skäggenäshalvön knappt 2 km från Drag. En utökning av dess sträckning runt ön som tar vandrarna längs kusten och genom naturreser-vatet vid Lindö och förbi Enerevet skulle också lyfta fram dessa campingplatser.

Kalmarsundsleden går genom hela kommunen från Slakmöre i norr till Örarevet i söder och passerar två kilometer väster om Drag. På Kalmars turistbyrå kan man finna en broschyr rörande leden där man finner information om de olika sträckorna. Den 83 km långa vandrings- och cykelleden, blev upprustad våren 2011, och går genom ett varierat landskap på gamla landsvä-gar, järnvägsbanvallar och kustridarevägar, utmed leden ligger många sevärda kulturminnen och badplatser. Möjlighet att stanna för lunch eller övernattning finns också i något av vindskydden och grillplatserna. Som det ser ut i dagsläget finns det ingen anknytning från leden ut till Skäggenäshalvön, dock finns det ett flertal gångstigar som sträcker runt ön.


3.9 Markanvändningskarta Nuläge

STYRKOR• Havsnära• Vacker och naturskön landskapsbild• Biologisk mångfald - unik geologi• Engagerade invånare• Samarbete med Rockneby• Rörelse på sommarhalvåret• Bra läge i regionen• Sociala aktiviteter - Stor gemenskap

MÖJLIGHETER• Turism med utvecklad gästhamn• Förbättrad service• Expansion• Fler bofasta bättre serviceunderlag• Lockande boendemiljö• Mycket fria ytor• Båtturer Kalmar-Öland• Sociala aktiviteter ex dansbana, allsång, odling,

vandringsleder• Klimatsmart boende• Bättre kollektivtrafik• Barnomsorg med dagis och förskola

SVAGHETETER• Otillräckligt vägnät• Luftledning• Bristfällig kollektivtrafik• Inga offentliga mötesplatser• Bristfällig arbetsmarknad• Inga cykel och gångvägar• Dåligt med närliggande fritidsaktiviter för

barn • Beroende av Rockneby för service• Dålig vattenmiljö• Ensidig boendeform

HOT• Felexpansion/ Överexpnsion• Ensidig exploatering• Stigande vattennivå - 2,5 m• Alg- och vassblomning• Minskad biologisk mångfald• Ungdomar flyttar in till Kalmar


PLANFÖRSLAG54

Övergripande målFungerande och säkra vägarAlternativ till kraftledningenExploatering av nya områdenLevande landsbygd med ökad befolkning som trivs, verkar och stannar kvar på halvönBåttrafik, gästhamn och cykel- och vandringsle-der

4.1 Fungerande och säkra vägarVisionMålet är att skapa en säker väg där bilisterna och de oskyddade trafikanterna färdas skilt från varandra. Även en förbättrad belysning längs med vägen är något som eftersträvas för att skapa en tryggare miljö.

Avskilda busshållplatser är också något som bör arbetas med för att även här öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna.

Utvecklingen av vandringsleder ute på Skäggenäs och samtidigt knyta samman den befintliga, Kalmarsunds-leden.

• Bredda Revsuddevägen till minst 6 meter och lägga in en mittlinje på de ställen där det passar.

• Anlägga cykel-och gångvägar avskilda från den tra-fikerade vägen i den utsträckning som är möjlig

• Avskilda busshållplatser• Hastighetsbegräsningar som är väl anpassade till

omgivningen• Övergångsställen• Belysning• Vandringsleder

TillvägagångsättAtt på de ställen det går, bredda vägen samt anlägga en cykel- och gångbana bredvid. Även se över möjligheten till alternativa vägar och dra cykel-och gångbana på an-nat håll, för att minska inverkan på naturlandskapet i detta fall bör man undersöka möjligheten till att bygga ut och förbättra den grusvägar redan finns idag.

Breddningen av vägen bör ske där Revsuddevägen blir enfilig för att skapa en bra vägstandard ända från E22 till Revsudden.

Utmed Revsuddevägen finns det några områden som är värda att fokusera på. Det första är bostadsområdet Drag, ett annat är precis när man kommer in i Revsud-den då vägen blir smalare samt att ett backkrön gör att sikten bli skymd.

DragFörslag 1För en bättre framkomlighet för fordonen som trafike-rar Revsuddevägen vid Drag föreslås en breddning av vägbanan från nuvarande måttet 5,5 meter till 6 meter. Efter breddningen finns möjligheten att förse vägen med en fil i vardera riktning för en smidigare genom-fart.

Denna åtgärd lämnar ingen plats för cykel- och gång-trafikanter på sträckan genom Drag. Lösningen blir att flytta muren på södra sidan av vägbanan 2 meter in på fastigheterna innanför, för att göra plats till en gång- och cykelbana. Detta skulle lösa trafiksäkerhetsfrågan i den trånga passagen och även ge plats åt bänkar i an-slutning till busshållplatserna.

Förslag 1

Förslag 2


Vid dessa ska det finnas övergångsställen för resande med kollektivtrafiken, för en säker övergång till bussen. Det har alltså ingen betydelse i vilken riktning de re-sande ämnar åka, alla väntar på gångbanan till dess att bussen anlänt för att sedan kunna ta sig över vägen på ett säkert sätt när bussen stannat.

+ Tydlig gräns mellan gång- och biltrafik, smidigare genomfart, möjligt för cyklar att få möte, bättre buss-hållplatser, mer utrymme för fordon vid möte, mer ut-rymme för vallbildning vid snöröjning.- Konflikt med berörda fastighetsägare, rivning och omlokalisering av muren, påverkan på den biotopskyd-dade muren, hög kostnad för flytt av muren och muren mister sin historiska byggnadsyta.

Förslag 2Förslag 2 bygger också det på breddning av vägen till 6 meter och uppdelning i två filer för biltrafiken. Skillna-den är att stenmuren står kvar på samma plats men att cykel-och gångbanan förläggs innanför denna. Sten-muren kommer här att fungera som ett extra skydd i trafiken för cyklister och gående. Vid de busshållplatser som också skulle förläggas bakom muren öppnas denna upp och samma system som i förslag 1 skulle användas vid resor med kollektivtrafiken. På muren installeras nå-gon form av signal till busschauffören så risken att nå-gon inte plockas upp för att muren skymmer de resande

då blir en faktor. Genom förslaget kan situationen, att fastigheterna bakom muren tvingas sälja ännu lite mer än de två meter som är aktuellt i förslag 1, uppstå. Detta då en ny avskiljning mot cykelbanan ska uppföras.

+ Mycket säkert för gångtrafikanter, landskapsbilden förändras mindre, mindre påverkan på den biotopskyd-dade muren, bättre busshållplatser, mer utrymme för fordon att mötas, - Påverkan på den biotopskyddade muren, konflikt med berörda fastighetsägare och större markanspråk.

Förslag 3Förslag 3 är något av en förenkling på alternativ 1.Det innefattar breddning av vägen i den mån murarna tillåter. Detta skulle innebära en utvidgning på cirka 1 meter. Efter genomförande finns möjligheten att flytta vägbanan åt ena sidan, vilket ger plats åt en gångbana. Gångbanan blir inte lika rymlig men skapar ändå ett tryggare gångstråk. Med tanke på snöröjning blir inte denna någon upphöjd trottoar utan skulle markeras med en heldragen linje och reflexstolpar, där möjligheten att ta bort dem efter snöfall för att underlätta snöröjningen skulle finnas. I kombination med övergångsställen vid busshållplatserna och en hastighetsbegränsning på 30 km/h skulle bidra till ökad trafiksäkerhet för gående. i väntan på bussen skulle resenärerna, i båda riktningar-na, stå på gångbanan för att när bussen anlänt använda

övergångsstället för att ta sig över till önskad färdrikt-ning, Detta förslag är den mest kortsiktiga men snab-baste lösningen och kan vara ett bra alternativ innan en mer långsiktig lösning går igenom.

+ Snabb åtgärd, ökad trafiksäkerhet, billigt gentemot de andra alternativen, mer utrymme för fordon vid möte, smidigare genomfart- Fortsatt dåligt med utrymme, bristfällig lösning på vintern, brist på säkerhetsavstånd

Ser man till de tre förslag som lagts fram bör man jobba för förslag 2, dvs. låta stenmuren stå kvar som ett skydd för cyklister och gående och försöka köpa ut marken från de berörda fastighetsägarna. Med tanke på att det kan ta tid bör det sistnämnda alternativet verka som en preliminär lösning.

RevsuddenHär skulle belastningen på vägen minska om förslaget till en ny alternativ väg, vilket visas på kartan (norra förgreningen vid Boda), går igenom. Byggs det en ny väg med en intilliggande cykel- och gångbana kan detta leda till mindre trafik på Revsuddevägen. Det som ock-så kan göras för att öka säkerheten är att bredda vägen till 6 m, dra en mittlinje samt att sätta upp bättre bely-sning för att även under det mörka halvåret skapa en tryggare trafikmiljö.


4.2 Alternativ till kraftledningenMålHållbara och tidvis rimliga lösningar på luftledningen ska visionärt åstadkomma ökad livskvalité för lokal-befolkningen samt bibehålla och utveckla en levande landsbygd och ett rikt Kalmarsund. Motverka elektrisk magnetfält och därmed undvika oberäkneliga hotande hälsorisker och konsekvenser på framtida naturmark. Möjliggöra för ny markanvändning och planering av bostäder samt service för en växande befolkning. Tids-gräns för måluppfyllelse av visioner sätts maximum till år 2050.

Ölands framtida energiförsörjningFramtida energitransport prognostiseras och beaktas med förhoppningar om att Öland ska få högre drift-säkerhet i sin elförsörjning. E.ON har under flera år haft planer på en vindkraftspark vid Kårehamn utanför Öland. Numera använder elnäten på Öland dynamic line rating, en smart teknik som utökar kapaciteten i de befintliga elnäten och därmed förhindrar att nya in-grepp behövs göras i naturen. Planer på självförsörjande vindkraftverk kan på så vis komma att realiseras som en framtidsvision.

Förslag1. Dra en direktförbindelse sjövägen med vatten-kabel från Björnö, mellan Stävlö och Linsänkan.+ Realistisk lösning. Ingen elektromagnetisk strålning, estetisk tilltalande landskapsbild, förhöjd livskvalité och säkerhet samt fri mark för utveckling av nya områden .– Stora ekonomiska kostnader, tar lång tid att realisera

och få fram, kräver underhåll och kan utgöra en viss intrång på kustbelägna fastigheter

2. Gräva ner luftledningen på befintlig plats+ Kan tillföra estetiska värden och möjlighet att utnytt-ja området för exempelvis ny cykelbana– Magnetfältet är fortfarande kvar, påverkan på geolo-gin kvarstår, kostnader upp till 130 miljoner

3. Öland blir självförsörjande med vindkraftverk utan kraftledningar, tillsvidare används en noll-kabel för att minska spänningen till 50 kV+ Framtidsvision 2050. Inga tillkommande kostnader för nya ledningar, hållbart försörjningssystem för fram-tiden.- Är det realistiskt? Hinner halvön få effekter innan av sjunkande befolkningsantal och förlust av viktiga na-tur- och kulturområden?

Förslag 1.


Förslag 3. Ny utsikt mot Öland?

Förslag 1.


4.3 Exploatering av nya områdenSkäggenäshalvöns största styrkor är dess natur: lugnet, närheten till öppna marker, skog och Kalmarsund. Det är dessa egenskaper som gör att området är populärt för nybyggnation. Närheten till framförallt Kalmar, men även Oskarshamn gör att de boende på halvön har till-gång till många arbetsplatser. De styrkor som man har idag bör också vara del av nybyggnationen för att bevara platsens karaktär.

Exploatering sker i fem etapper (se Markanvändnings-karta på sidan 29 ) med start av etapp 1 och 2 som lig-ger väster om Drag, detta för att inte ytterligare belasta den befintliga vägen längre ut på halvön och att områ-det ligger strategiskt placerat nära Rockneby. Närheten till Rockneby gör att det är enklare att cykelpendla och infoga kollektivtrafik i bebyggelsen. Vägfrågan i Drag är av högsta prioritet och bör lösas innan exploatering öster om Drag kan påbörjas.

För att profilera Skäggenäshalvön bör den nyexploate-ring som sker vara av typen klimatsmart boende. Ett av de planerade områdena för anläggning kan vara av typ ekoby med radhus för att ge en mer varierad form av boende än bara i villor som idag finns. Detta område bör beläggas väster om Drag för att inte ge än mer på-frestning på den smala väg som går igenom samhället idag. Uppvärmning och varmvatten kan ske med sol-fångare alternativt bergvärme. De byggnadsmaterial som används ska vara sunda och byggda med välisole-rade väggar och energisnåla fönster för att minska ener-giförbrukningen. Då man i kommunen har som mål att

bli fossilbränsle fria till 2030 bör man även ha solceller i denna ekoby för småskalig elproduktion för t ex ven-tilation, kyl och frys. Husen bör placeras och utformas efter naturens naturliga topografi och i stort sett all ve-getation som kan bevaras bör så göras för att bibehålla den natur som finns där idag i största grad.

BebyggelseplanExploateringen följer kommunens tidigare plan över området och vid val av områden har hänsyn främst ta-gits till befintlig miljö, kraftledningen, vägens kapacitet, VA-nät och den tänkta vattenhöjningen. Det är av vikt att bevara den unika miljö som finns på halvön och att nybyggnationen sker i likande utförande som befintlig bebyggelse. Exploateringen bör också ske i takt med efterfrågan. Boendet består av tre typer av bostäder; gatuhus, radhus/ekoboende och fristående villor. Idag är nästan all bebyggelse på ön småhus och de tänka bostäderna kommer ge en mer varierad bebyggelse. De föreslagna bostadsområden bedöms inte påverka riksin-tressena och skulle därmed inte medföra en betydande miljöpåverkan.

Etapp

1

Etapp

2

Etapp

3

Etapp

4

Etapp

5

5 10 15 år


Etapp 1 GatuhusEtapp 1 består av tio gatuhus i lugn miljö, där varje hus har sin egen trädgård. Området ligger strategiskt nära Rockneby och kollektiva kommunikationer. Etapp 1 och dess läge kommer inte i konflikt med några skyddsområden eller den hårt trafikerade Revsuddevä-gen. Med dessa förutsättningar borde byggnation starta omgående med en tidsram på 5 år.

Etapp 2 radhus och etapp 3 ekobyDessa områden består av 40 radhus vardera byggda i organiska former. Etapp 2 ligger väster om Drag nära Rockneby. I anslutning till etapp 2 bör möjligheten till en förskola beaktas. Här kan även en ny väg i anslut-ning till befintlig bebyggelse anläggas. Etapp 3 ligger på Skäggenäshalvön och för att de ska kunna realise-ras så är förbättring av vägen en förutsättning. Husen i Etapp 3 ska ha en tydlig miljökaraktär med gemen-samma utomhusytor och gemensam odling och djur-hållning bör uppmuntras.

Etapp 4 och 5 villorMark bör upplåtas för villabebyggelse med stora tomter, i anslutning till befintlig bebyggelse väster om Revsud-den. Placering är vald för att underlätta dragningen av vägar och VA som kan utgå från befintliga nät. Etapp 4 och 5 består av 30 tomter vardera och beräknas vara byggklara inom 10-15år. (eventuellt ligger inom tidsra-men 10-15 år.) Tomterna ligger i ett naturskönt område i närhet till havet och påverkas inte att den väntade vat-tenhöjningen. Etapp 4Etapp 2

Etapp 1

Etapp 3


ServiceMålsättningen är att antalet bofasta på Skäggenäs-halvön ska öka med ungefär 30 personer per år fram till år 2030. Med en nyanläggning av 150 nya bostäder kan invånarantalet komma att höjas med ungefär 500 personer, approximerat att 2/3 av de inflyttade till är barnfamiljer och resterande pensionärspar. Familjer i Rockneby och på Skäggenäshalvön har i regel två barn, vilket skulle ge en ökning av 200 barn på halvön. I dags-läget bor 55 skolbarn på ön och med ett ökat inflyttan-de finns underlag för att utveckla lokal samhällsservice såsom förskola och seniorbostäder.

I första hand bör barnomsorg förläggas vid det ny-byggda området väster om Drag, för att inte ytterligare öka påfrestningen av bilvägen ute på halvön. Då många jobbpendlar ut från Skäggenäshalvön så passeras om-rådet på väg till arbetet. Det är viktigt att underlätta kommunikationerna i samband med skola och barnom-sorg. Kollektivtrafiken bör anpassas så att det blir ett realistiskt pendlingsalternativ, även för barnfamiljer.

En förskola ute på halvön skulle ge lokala arbetstillfäl-len. Förskolans omfattning bör utredas mer ingående på detaljnivå. Privata ”dagmammor/dagpappor” välkomnas eftersom de kan utgöra ett flexibelt komplement till da-gis eller fritids i barnens närmiljö. Övriga verksamheter och mötesplatserMed ett ökat antal permanentboenden på ön öppnas även möjligheter för entreprenörer som vill starta ex-empelvis restaurang, kiosk, gårdsbutik, konferensan-

läggning etc. Entreprenörskap välkomnas eftersom det skapar fler lokala arbetstillfällen, nya mötesplatser och håller landsbygden levande. Privata aktörer uppmanas även att iordningställa badplatser för att öppna upp halvön för turism som på sikt kan bli en bra inkomst-källa.

Avsaknaden av offentliga mötesplatser på Skäggenäs-halvön är en fråga som bör ses över. Ett förslag är en klätterbana/lekplats i skogsmiljö med tillhörande grill-plats och utomhusscen för exempelvis teater och all-sång. Då cykelleder, promenadstråk och kollektivtrafik utvecklas förväntas fler spontana möten ske mellan de boende, jämfört med om de färdades i bil. Ett annat förslag är ett kallbadhus, eller en bastu för uthyrning.

KollektivtrafikEn förbättrad kollektivtrafik med fler avgångar och säk-rare busshållplatser är ett krav som ställs vid planering av nya bostadsområden då befolkningen väntas öka. Målet är att boende ska kunna använda kollektivtrafi-ken som ett bra komplement till bilen och att föräldrar ska känna sig trygga med att släppa iväg sina barn till bussen.

Busshållplatserna som idag endast består av en stolpe med skylt vid vägkanten bör byggas om i samband med ombyggnationen av vägen. Belysning, avskildhet från vägen, handikappanpassning, bra och säker anslutning till gång- och cykelväg samt vindskydd och bänk på ut-sedda platser är viktigt att utveckla i kollektivtrafiken.

TågtrafikKalmar kommun har planer på ett återupptagande av tågstationen i Rockneby, vilket skulle möjliggöra fram-tida tågpendling som ett komplement till busstrafiken och bilen. En pendelparkering bör byggas i anslutning till tågstationen för att underlätta för pendlarna.

BilpendlingVid ökad befolkning på Skäggenäshalvön bör pendel-parkeringen vid väg E22 byggas ut.


4.4 Levande landsbygd med ökad be-folkning som trivs, verkar och stannar kvar på halvön

Hur ska man då bevara landsbygden och bibehålla den positiva befolkningsutvecklingen? Det ska ske genom:• En attraktiv & växande kommun• Utnyttjande och bevarande av det fina jordbruket,

de rika naturvärdena, odlingsmarkerna med sina självförsörjande system

• Landsbygden som en resursgivande & levande enhet

• Att folk bor & verkar på området• Invånarna får säga sitt om ortsutvecklingen• Nära till service och goda kommunikationer• Koppling till Rocknebys lokala serviceutbud ge-

nom goda förbindelser

Odlingslandskapet bör ges ökad tillgänglighet genom promenad- och cykelvägar och öka den allemansrätts-liga tillgängligheten. Det är ett mål att bevara landsbyg-den som den ser ut och måna om att den åkermark som används fortsätter att användas.

Halvöns alla kvaliteter ska lyftas fram och förtydligas. Jordbruket är en del av Skäggenäs historia och ska för-bli så. Det finns småskalig lantbruksverksamhet, så som odling av betor, och sådan verksamhet skall fortsatt uppmuntras. Lokal djurhållning skall främjas och även den tillåtas verka på halvön. För att kommunikationen som redan finns ska kunna användas är det lämpligt att

bygga hus nära existerande buss och tågstationer.Kalmar kommun föreslår i skriften Mer Möre att: ”Nya besöksmål utvecklas exempelvis i form av cy-kel-, vandrings- och ridleder, gårdsbutiker eller små-båtshamnar.” Här har Skäggenäs, med sitt kustnära läge med existerande småbåtshamn och vackra natur-områden stor utvecklingspotential. För Skäggenäs är cykelleden från Rockneby till Revsuddens hamn ett ypperligt exempel på en cykelväg som kan användas både av turister och boende. Det är lämpligt att be-hålla jordbruksmarken för att bevara halvöns kvaliteter.

Bättre vattenmiljöI kommunens mål för vattenstrategier talas det bl.a. om medvetna miljösatsningar för minskad övergödning av hav och vatten, utbyggnad av kommunalt vatten, und-vika exploatering i det primära vattenskyddsområdet, få jordbruket att minska sin miljöpåverkan, åtgärder för stigande havsnivåer och översvämningar.

Halvön står inför ett problem med ökade vattennivåer som ett resultat av klimatförändringar. Detta är inte den mest aktuella frågan men vattennivåerna bör tas i beak-tande vid havsnära bebyggelse. Badstränderna runt om på ön bör hållas fria från vass och nedskräpning och att uppmuntra lokala krafter att själva ta hand om sin vattenmiljö, som i fallet med SVMG, är en utmärkt lös-ning. Kanalen genom Drag ska kunna leda vatten och bör hållas fri från vass. Vid bebyggelse bör vattenkvali-tet undersökningar genomföras för att räkna på om vat-tenmiljön kan ta skada. Jordbruket på, och kring halvön, är inte så utbrett att det skulle kunna vara en fara för

vattenmiljön men vid större etableringar skall sådana analyser göras.


4.5 Båttrafik, gästhamn och cykel- och vandringslederHamnområdetUtveckling av hamnområdet på Revsudden skulle kun-na resultera i en lugn semesterort med skärgårdskänsla i Kalmarsundsområdet. Från campingen ovanför kajen och fiskebodarna har besökarna utsikt över sundet och Öland på andra sidan. Närheten till Öland och res-ten av Kalmarsund utgör en bra utgångspunkt för både husvagns- och båtägare som vill bo på en lite lugnare ort. Området har stora möjligheter vid en upprustning med sitt läge och möjligheter till sol och bad. Utökning av gästhamnen skulle ytterligare bidra till ökad turism och underlag till någon form av sommaröppen kiosk, affär och möjlighet till restaurang dit camping och båt gäster kan gå.

Revsuddens befintliga camping och gästhamn utgör en bra utgångspunkt för vidare utveckling. Den be-fintliga hamnen/campingen har redan fina egenskaper med dess läge vid Kalmarsund och lugna atmosfär för boende och besökare. Utökning av gästhamnen och upprustning av campingen är något som skulle vara att föredra, speciellt för turister som anländer med båt el-ler en eventuell färjetrafik från Kalmar och Stora Rör. Möjligheter till kiosk i anslutning till campingen och en eventuell restaurang i hamnområdet borde i och med turismen ha en chans att driva verksamhet. Sandstran-den skulle också iordningställas för badgäster.

Den väntade ökningen av turism kan förhoppningsvis på lång sikt skapa ett namn för Skäggenäshalvön, både

som semestermål men också som en bra plats att bo på. Revsudden förstärker sin roll som Skäggenäshalvöns ansikte utåt och ansluter till visionen om ”mer Kalmar-sund”. I förlängningen är det möjligt att cykelsemes-trande tar Kalmarsundsleden ut till Revsudden stannar ett par dagar på campingen och utforskar områdena på halvön. För att sedan stiga på färjan över till Öland och kanske till och med vidare till Gotland.


Färjetrafik KalmarsundFrån Revsuddens hamn gick en gång i tiden, innan Ölandsbron byggdes, färjeförbindelsen mellan fastlan-det och Öland. Endast sträckan mellan Revsudden och Stora Rör är inte aktuellt att återuppta då bron finns nu. En sträcka trafikeras dock framgångsrikt av Ressel Rederiet AB mellan Kalmar och Färjestaden med en cykel- och passagerarfärja på sommarhalvåret. En utö-kad verksamhet med en utflyktsbåt från Kalmar med ett av stoppen på Revsudden och vidare till Stora Rör skulle skapa ännu en entré till halvön som ett alterna-tiv till vägen. Passagerarna på färjan skulle bidra med ytterligare underlag för turistverksamheterna på Skäg-genäshalvön. Färjan har ersatt cykelbussen som tidigare gick över bron, som bara var ämnad för just cyklister. Färjan är öppen för både gående och cyklister som vill ta sig över till Öland vattenvägen.

Enligt Kalmars länstrafik handlar det om i snitt 25 000 personer de senaste åren som tagit bussen, en siffra som rederiet räknar med kan ökas betydligt. De beräknar att upp till 70 000 personer ska använda sig av färjan under sommaren 2012. Väljer dessa att åka tur och retur skulle det innebära 4,5 miljoner i intäkter för färjan. Turer går 18:00 från både Kalmar och Färjestaden. På fredag kväll och lördagar är turlistan utökad till 23:00 med första avgångstid 08:30 på lördagen, detta är första avgångstid även på söndagar då färjan går fram till 18:00.

Då en färjeförbindelse redan är upprättad och spås nå framgång är steget att utöka med en turfärja ett alter-nativ. Färjan skulle vara del i en dagsutflykt i Kalmar-

sunds skärgård med möjlighet till att hoppa av vid fyra stop. Första stoppet strax norr om Kalmar vid natur-reservatet i Värnäs, där resenärerna kan spendera en dag i naturen och också ha möjlighet till sol och bad. Vid Värsnäs har man kommit halvvägs längs kustremsan på fastlandet på vägen upp till hamnen på Revsudden uppe vid Skäggenäshalvön. Alternativt kan det första stoppet efter Kalmar förläggas till Rafshagsudden vid Kalmar Camping. Campingen med dess toaletter, kiosk och servicebutik ligger bara hundra meter från stranden med bryggorna. Planerna för utökad gästhamn och tu-ristnäringen på Revsudden med sjöbodsmiljön och den möjliga restaurangen ger ett bra underlag för ännu ett stopp på vägen. Detta skulle medföra en upprustning av det gamla färjeläget i hamnen som var i bruk innan Ölandsbron byggdes. Härifrån skulle passagerarna stiga på den sista sträckan, som skulle vara den samma som den ursprungliga mellan Revsudden och Stora Rör.

VandringslederFör att tillgängliggöra det varierande naturlandskapet som finns på halvön bör vandringsleder finnas med i planeringen. Leden utvecklas med fördel runt hela ön (se karta på sidan 28 ), den kommer då att gå genom naturreservatet som finns på den nordvästra delen av ön, efter det kommer den sträcka sig genom ett variations-rikt område, med både öppna betesmarker och barr-och lövskog. Vandringsleden bör även ligga så nära havet som möjligt. På södra delen av ön finns lämningar från ett gammalt varv och även ett Natura 2000 område som görs lättillgängligt från vandringsleden.

Med hjälp av leden skapas en miljövänlig tillgänglig-het till ön, vandringsledens början kan knytas ihop med pendlingsparkeringen uppe i Rockneby eller en ny par-keringsplats närmare själva halvön. Detta för att minska på biltrafiken på ön. Vandringsleden kan även användas av cykelturister ute på ön, blir detta aktuellt bör man se över standarden på leden.

Färjetrafik Kalmarsund


Förlängning av KalmarsundsledenEn förlängning Kalmarsundsleden ut till Skäggenäs med dess varierande natur och naturreservat, vid Lindö, borde nämnas i turistbroschyren. I dagsläget finns det ett flertal gångstigar som sträcker sig runt ön, vilka skulle kunna innefattas i Kalmarsundsleden med en del tillägg. Detta för att knyta samman dem runt hela ön.

Den nya leden bör gå nära havet, i den utsträckning det är möjligt, då kustnära miljöer är ett populärt besöksmål bland alla åldersgrupper. Med hjälp av leden skulle en miljövänlig tillgänglighet kunna skapas till halvön som inte använder vägarna, vilka i dagsläget är relativt hårt belastade på sommarhalvåret. För de som bara är ute för en dag eller andra bilburna turister kan början på leden knytas samman med pendelparkeringen i Rockneby. En annan möjlighet är en ny parkering i anslutning till de nya bostäder som projekteras strax innan Drag. Blir en förlängning av leden aktuell bör möjligheten att ta sig runt den med cykel utredas. Kraven på sträckningens standard ökar då något och med den kostnaden att an-lägga. Längs med leden borde det utredas närmare om lämpliga grill- och övernattningsplatser, med vindskydd och plats för tält. Bänkar och papperskorgar bör pla-ceras ut på lämpliga platser. Genom leden skulle man enkelt ta sig till Skäggenäs olika badplatser. Vid Ene-revets camping finns barnvänligt bad från sandstrand och brygga. Andra badplatsalternativ i anslutning till leden skulle finnas beläget på norra, (Örsudden) och östra änden (strax norr om Kärringenabben) av Skäg-genäshalvön. Vita sand på södra änden av halvön är en fin sandstrand, men kan endast nås med båt i nuläget.

Vandringsleder och cykelvägar

Vandringsleder och cykelvägar

4.6 Markanvändningskarta Framtid


PLANENS KONSEKVENSER5

5.1 Allmänt om miljöbedömningEn miljöbedömning ska i princip alltid göras av en översiktsplan. Det är i den fysiska planeringen mycket viktigt att konsekvenserna av den plane-rade förändringen beskrivs. I plan- och byggla-gen samt Miljöbalken beskrivs vilka planer som ska miljöbedömas. I denna rapport redovisas en-dast vilka fall som är i behov av miljöbedömning.

5.2 Miljöbedömning• Vägar• Kraftledning• Nybebyggelse - Expansion och inflyttning• Båttrafik

VägarVad det främst gäller är vägen som ska omstruktureras i och med breddning i vissa delar. En ny cykelväg ska anläggas, vilket påverkar skog och mark. En bredare väg inverkar på naturen, och på sina håll kan träd behöva tas ner. En ny vägsträcka från den befintliga vägen upp mot det nya bostadsområdet vid Revsudden, skulle påverka naturmiljön. Vägen går nära ett biotopskyddat område, så en miljökonsekvensanalys bör göras. Genom att ut-nyttja de befintliga grus-och asfaltsvägarna som redan finns så utgör det ett mindre ingrepp på halvöns unika natur.

KraftledningLuftledningen som går från Stävlö genom Skäggenäs-halvön över till Öland, skapar många frågeställningar.

Beroende på det bästa alternativet, är en miljöpåverkan oundviklig. Skulle luftledningen grävas ner skulle ingen bebyggelse kunna ske ovan denna. Den elektromagne-tiska strålningen som avges från ledningen påverkar li-vet i naturen. En nedgrävning ser dock inte aktuell ut, utan beroende på Ölands framtida energikällor kanske luftledningen inte kommer att vara kvar på lång sikt, och därmed finns ingen anledning att bekosta en för-ändring. Ett alternativ att gräva ner ledningen direkt från Stävlö, ut i havet, istället för att dra denna över Skäggenäs. Detta kan dock skada livet i havet. Det stäl-ler även större krav på underhåll. En miljöbedömning bör göras.

Nybebyggelse - Expansion och inflyttEn ökad inflytt till Skäggenäshalvön och bebyggelse kan bli ett hot mot den biologiska mångfalden. Det le-der till en större belastning på natur och mark i och med fler människor som lever där. En ökad inflytt le-der till en större belastning på vägarna, vilket gör en ombyggnation av dessa ännu viktigare, och det ökande underhållet av vägarna. Ökad trafik utgör förstås ett hot mot miljön, och med de beräknade 150 nya bostadshu-sen inom 15 år skulle komma att ge en ökning av ca 200 bilar. Även om det är planerat att bygga ekobostäder, bör byggnationen och inflytten miljöbedömmas.

Vid all byggnation finns risk för att marken exploa-teras felaktigt, vilket är svårt att korrigera. Det är en balansgång mellan utveckling och överexploatering av området, nybebyggelsen bör växa fram i takt med ef-terfrågan och i samklang med den omgivande naturen. Fler bofasta ger ett bättre underlag för samhällsservice.

Om exploateringen sker snabbare än beräknat bör hän-syn tas till naturvärden,VA-nätets kapacitet och den stigande havsnivån.

Då den planerade bebyggelsen är varierad leder det för-hoppningsvis till en mer blandad befolkning, gärna fler unga vuxna och personer med utländsk bakgrund efter-som de grupperna är underrepresenterade i dagsläget. Inga föreslagna bostadsområden kommer dock i kon-flikt med ett Natura2000-område eller naturreservat.

BåttrafikAtt skapa en båtförbindelse är energikrävande. Denna båtförbindelse har sin första anhalt vid Horsö- Värs-näs, halvvägs från Kalmar stad, och där finns ett na-turreservat som bör tas hänsyn till. Rafshagsudden är ett möjligt alternativ till Horsö-Värsnäs naturreservat. Båttrafiken bör miljöbedömmas. En möjlig fördel med båttrafiken är att den kan minska belastningen på vägen under sommaren. Minskad biltrafik på Skäggenäshalv-ön är att jobba för.


5.3 BarnkonsekvensanalysEn barnkonsekvensanalys är ett verktyg för Trafikver-ket att säkerställa att kommunerna tagit ställning till hur barnens hälsa, utveckling, behov och säkerhet i sina förslag – nu och i framtiden, indirekt och direkt. Barns bästa ska alltid komma i första hand och de har rätt att vara delaktiga i frågor som rör dem.

Eftersom förändringar kommer att ske i trafikmiljön på Revsuddevägen har eleverna i Rocknebyskolan varit med och gett sina synpunkter. Ett möte ordnades där barn i årskurs 3-5 fick berätta om hur de upplever skol-skjutsen samt berätta om deras trafikvanor.

Av skolans 166 barn som är berättigade till skolskjuts är en tredjedel från Skäggenäshalvön. Många barn känner en osäkerhet för att åka med skolbussen och röra sig på vägen, då bussen stannar i kanten av den smala vägen. Skymd sikt och hög hastighet gör att det finns en ökad risk för olyckor, främst vid på- och avstigning samt när barnen ska ta sig till busshållplatsen.

I förslaget för nya busshållplatser och en bredare väg med gång- och cykelväg har man tagit tillvara på bar-nens åsikter och gett förslag på hur vägen utvecklas el-ler byggas om. Detta genom att föreslå en breddning av vägen från 5,5m till 6m, vilket även ger plats till en gångväg som är separerad från vägen. Hållplatserna ska göras säkrare genom att byggas om och placeras avskilt från vägen och de ska även anpassas för funktionshin-drade barn. En gång- och cykelväg från Rockneby till Skäggenäshalvön skulle i barnens fall främst användas

kortare sträckor, då avståndet från Revsudden till Rock-neby anses vara för långt för att barnen ska kunna cykla till skolan.

Barn som inte bor på Skäggenäs berättade om svårig-heten att ta sig ut på ön. Många barn har vänner där, men om de vill följa med hem till dem krävs det att föräldrarna kan hämta dem senare pga. den begränsade kollektivtrafiken. Barnen är överens om att de skulle besöka Skäggenäs mer om det fanns bättra förbindelser. Inga negativa konsekvenser för barnen ses i förslaget.


OSÄKERHETER66

6.1 KonflikterFlera målkonflikter kan identifieras, och genom att i ett tidigt stadium lägga fram dessa går det att finna alternativa lösningar på utvecklings-områden. Det är en stor utmaning att bibehålla och utveckla landsbygden och en levande befolk-ning i en tid av stor exploateringsanda och ökade krav. Därmed finns ett antal osäkerheter inför kommande tider och en problematik att förutse framtiden och tänkbara konsekvenser. Nedan beskrivs ett par osäkerheter inför framtiden.

Stigande havsnivåNär jorden blir varmare smälter glaciär- och polarisar, vilket resulterar i att havsnivån stiger. För Skäggenäs-halvöns utvecklingsprojekt finns ett behov att identi-fiera strategier för att hantera havsnivåhöjning på kort och lång sikt. Havsnivån kommer att i stor mån stiga men osäkerheten ligger i hur mycket och hur snabbt denna förändring kan komma att ske.

Kommunen har gjort beräkningar om en eventuell höj-ning av 2,5 meter över havet, vilket bör tas i hänyn vid nybyggnation. På grund av halvöns geografiska utbred-ning och kustläge kommer i princip all utveckling av exploateringsområden och nuvarande bebyggelse drab-bas starkt och hotas vid en eventuell framtida havshöj-ning. Hamnen vid Revsudden och kustnära bebyg-gelse runt halvön kommer till stor del att ligga under havet om en höjning på 2,5 meter skulle ske. Oavsett hur mycket havsnivån kan komma att stiga innebär det

konsekvenser för hur Skäggenäshalvön kan utvecklas och ställningstagande krävs till hur frågan ska hantera i planeringen av den levande landsbygden med rikt Kal-marsund.

Förutom glaciärer som smälter kommer effekterna av den globala uppvärmningen och höjda vattennivån att få lokala variationer. Kalmarområdet påverkas av nord-östliga vindar och Östersjöns normala variationer i vat-tennivån. Kraftiga vindar kan bidra till tidvis ytterligare förhöjningar av högvattennivån. Vattenståndet varierar ständigt i regionen. Dessa tillfälliga höjningar av vat-tennivån kan vara en fingervisning till hur man ska pla-nera för framtiden.

Skäggenäs har som halvö en nära relation till havet och dess förutsättningar för nybebyggelse, ökad befolk-ningsantal och rikt landskap grundar sig på närheten till vattnet. Nya områden i kustlägen kommer med stor säkerhet att omvandlas under de närmaste åren, och då krävs att frågan om huruvida framtida bebyggelse ska anpassa till en stigande havsnivå aktualiseras. En del samhällsviktiga anläggningar samt deponier och föro-renad mark kan komma att påverkas vid översvämning-ar och eventuellt sprida markföroreningar. Rika natur-värden, fornlämningar och ledningar inom området kan dessutom påverkas av vatteninträngning.

För framtida planering behövs ett ställningstagande kring vilken havsnivå ny bebyggelse ska dimensioneras utifrån och bör hanteras i plan- och byggärenden från fall till fall. Behovet av olika åtgärder och strategier är

stort speciellt vid områden närmast kusten. På grund av den osäkerhet som finns kring havsnivåhöjningen krävs en flexibilitet, en förändringsmarginal för vilken havsnivå som ska vara dimensionerade. Därmed skapas bättre trygghet för samhället, boende, investerare och fastighetsägare.

Inflyttning/utflyttningSkäggenäshalvön är beroende av att befolkningsantalet ständigt växer och bevaras samt att folk verkar och bor på halvön. Att förutse framtida utveckling och tendens av inflyttning/utflyttning är en osäkerhet som är svår att beräkna. All planering av exploateringsområden går hand i hand med ökad lokalbefolkning och risken för tomma nybyggen är ett markant hot. Halvöns utveck-ling till en levande kustnära landsbygd påverkar ande-len inflyttade och en yngre skattebetalande befolkning. Risken för en negativ utveckling kan bidra till en ök-ning av utflyttning och därmed blir obebodda nybyggen resurs- och miljökrävande. Störst andel av befolkningen 2010 var för Rockneby, Drag och Revsudden personer mellan 25-64 år. Befolkningsförändringar visar en folk-ökning på 61 personer år 2009 och 26 personer 2010 medan antalet inflyttande och utflyttande jämnar ut varandra. Att förutse framtidens befolkningsförändring och samhällskriser är en problematik.


Skriftliga

Erik Petersson, Kalmarsundsregionens renhållare. In-tervju över email 2011-11-30

Digitala Kartbiblioteket; GIS-uppgifter

Kalmar kommun; GIS-uppgifter

Länsstyrelsen; GIS-uppgifter

John Aspegren, ansvarig elnät E.ON. Intervju över email 2011-11-24

Marianna Wahlquist, ansvarig för utbyggnad Kalmar vatten. Intervju över email 2011-12-02

Skäggenäs historia, bok av SVOIF, Nockeby Tryckeri AB

Muntliga

Agneta Ermeskog, medlem i SVOIF. Intervju 2011-11-29Harald Stenhag, ordförande SVOIF. Intervju 2011-11-28Grundskolebarn, Rockneby skola. Intervju 2011-11-29

Digitala

Detaljplan för del av fastigheten Rockneby 3:5 m.fl, vid Dragsviken, Kalmar kommun (http://www.kalmar.se/

Kalmar%20kommun/Demokrati/Planer/Detaljplaner/Rockneby3_5/Plan-och%20Gbeskr_Utstalln.pdf )

E.ON (http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/doku-ment/broschyrarkiv/om-eon/miljo-och-ansvar/Vi%20tror%20på%20handling.pdf )

Hemsida SVOIF (www.svoif.se)

Länsstyrelsen (http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/djur-och-natur/skyddad -natur/Naturreservat/kalmar/lindo/Pages/index.aspx)

Länsstyrelsen (http://www.lst.se/_kalmar/amnen/Na-tur/skyddad_natur/Naturreservat/kalmar/lindo/)

Kalmar Översiktsplan 2011

Kalmar Kommun, Färjetrafiken (http://www.ostran.se/nyheter/oeland/raeknar_med_att_70_000_tar_faerjan)(http://www.kalmar.com/sv/Resa/Cykelfarjan-Kal-marsundstrafiken/)

Kalmar Kommun, Kalmarsundsleden (http://www.kalmar.com/sv/Evenemang/s/EventGuide/View/Cykel_Vandring-Natur_Friluftsliv/Kalmarsundsle-den_154386)

KLT, Kalmar län trafik hemsida, Reseplanerare

FotoFrida Svensson och Erik Melin

KartorAlex Öhgren

Illustrationer och layoutAnna Kika

REFERENSER


Documents

FÖP Skäggenäshalvön