FÖP KUNGSÄTER, VARBERG · 2019-06-14 · FÖP Kungsäter, Varberg 2019-05-10 Projektnummer 126198 Sigma Civil AB RAPPORT-61116 5(30) Version 2.0 1.2 Syfte Syftet med denna trafikutredning

FÖP KUNGSÄTER, VARBERGTRAFIKUTREDNING FÖP SERVICEORTER I VARBERGS KOMMUN VARBERGS KOMMUN, SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET

Foto: Kungsäter (Bildkälla: Google Maps).

UPPRÄTTAD: 2019-05-10

Upprättad av Granskad av Godkänd av

Anna Pollack Alexander Hörnquist Lars Löwenadler

Lars Löwenadler Lars Löwenadler

FÖP Kungsäter, Varberg

2019-05-10Projektnummer 126198

Sigma Civil AB RAPPORT-61116www.sigmacivil.se 2(30) Version 2.0

Trafikutredning FÖP Kungsäter, Varbergs kommun

Beställare: SamhällsutvecklingskontoretVarbergs kommun

Organisation Sigma CivilProjektansvarig: Lars LöwenadlerUpprättad av: Anna Pollack, Alexander Hörnquist, Lars Löwenadler

Projektnummer: 126198Upprättad: 2019-05-10Dokumentnummer: RAPPORT-61116Version: 2.0




Innehållsförteckning

1 INLEDNING............................................................................................................41.1 Bakgrund...................................................................................................................4

1.2 Syfte ..........................................................................................................................5

1.3 Uppdragets omfattning..............................................................................................5

2 STYRDOKUMENT.................................................................................................62.1 Varbergs kommuns Översiktsplan 2010-2030..........................................................6

2.2 Varbergs kommuns Trafikstrategi 2015-2030...........................................................6

2.3 Hallandstrafikens Kollektivtrafikplan 2018.................................................................7

2.4 Varbergs kommuns Cykelplan 2016-2020................................................................7

3 NULÄGESBESKRIVNING.....................................................................................93.1 Kungsäters karaktär ..................................................................................................9

3.2 Resande- och färdmedelsfördelning .......................................................................11

3.3 Befintliga väg- och trafikförhållanden......................................................................12

3.4 Gång- och cykeltrafik ..............................................................................................14

3.5 Kollektivtrafik ...........................................................................................................16

3.6 Trafiksäkerhet .........................................................................................................17

4 FRAMTIDA EXPLOATERING OCH TRAFIK......................................................194.1 Trafikuppräkning av Trafikverkets vägar till år 2040 ...............................................19

4.2 Trafikalstring............................................................................................................19

4.3 Trafikfördelning .......................................................................................................22

4.4 Framtida färdmedelsfördelning ...............................................................................24

5 IDENTIFIERING AV MÖJLIGA PROBLEM.........................................................265.1 Låg täthet med fler externa resor ............................................................................26

5.2 Kollektivtrafikförbindelser ........................................................................................26

5.3 Trafiksäkerhet kopplat till GC-utrymme...................................................................26

5.4 Trafiksäkerhet kopplat till kapacitet .........................................................................26

5.5 Trafiksäkerhet kopplat till sikt i korsningen 804/843/Prästgårdsvägen ...................28

6 SLUTSATS OCH DISKUSSION..........................................................................297 REFERENSER.....................................................................................................30




1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Varbergs kommun arbetar för närvarande med att ta fram fyra stycken nya fördjupade översiktsplaner för kommunens serviceorter i öst; Tvååker, Kungsäter, Veddige samt Rolfstorp/Skällinge. Orterna som berörs av de fördjupade översiktsplanerna står inför flera möjliga förändringar med tillkomst av både nya bostäder och verksamheter. I Översiktsplan för Varbergs kommun (2010) (antagen juni 2010) redovisas utbyggnad av de befintliga serviceorterna som prioriterade mål (där serviceort innebär ort utanför staden där det finns omfattande offentlig service). Genom att stärka orterna med bebyggelse och kollektivtrafik, så kan befolkningsunderlaget öka och orterna kan fortsätta att utvecklas med god service och ökade arbetstillfällen. En sådan utveckling är positiv, inte bara för orternas bevarande i sig, utan gynnar även möjligheten till utveckling av den omgivande landsbygden och mindre närliggande orter.

Denna trafikutredning utgör, som en del av fyra stycken parallella trafikutredningar (en för respektive serviceort), underlag för de fyra fördjupade översiktsplanerna. Samtliga fyra trafikutredningar syftar till att utreda vilka värden som finns på respektive ort samt säkerställa att infrastrukturen blir väl fungerande, så att boende, besökare och verksamma kan ta sig till och igenom respektive ort på ett gent, tryggt och trafiksäkert sätt. Se Figur 1 för lokalisering av de fyra stycken pågående fördjupade översiktsplanerna i Varbergs kommun med tillhörande trafikutredningar som utförs av Sigma Civil.

Figur 1 Varbergs kommun med de fyra fördjupade översiktsplanerna (Bildkälla: Google Maps)

Skällinge

Veddige

Kungsäter

Rolfstorp/Skällinge

Tvååker




1.2 Syfte

Syftet med denna trafikutredning är att utreda den framtida trafikstrukturen i Kungsäter samt att studera ortens framtida behov av trafikförsörjning. Detta som en del av Varbergs kommuns pågående arbete med fyra stycken fördjupade översiktsplaner. Trafikutredningen syftar även till att identifiera problem och brister i ortens trafikförsörjning och funktion utifrån den framtida potentiellt tillkommande bebyggelsen, samt i detta arbete beakta gång- och cykeltrafikanters trafiksäkerhet, kollektivtrafikens kapacitet samt bilisters framkomlighet. Trafikutredningen kommer inte att ge konkreta förslag till åtgärder kopplade till identifierade problem, men ska utgöra ett underlag för fortsatt arbete med att studera möjliga åtgärder.

1.3 Uppdragets omfattning

Sigma Civil har av Varbergs kommun, Samhällsutvecklingskontoret, fått i uppdrag att genomföra en trafikutredning med följande innehåll:

Beskrivning av framtida planer enligt aktuellt FÖP-arbete, samt beskrivning av allmänna och platsspecifika förutsättningar. Dessa förutsättningar kan innefatta exempelvis vilka kommunala styrdokument som är av betydelse för trafikutredningen, målpunkter av betydelse för resandet inom eller till/från varje FÖP, demografiska uppgifter, m.m.

Beskrivning av nuläge avseende vägnät: fordonstrafik, GC-trafik och kollektivtrafik. Redovisning av hastighetsbegränsningar, väghållare, trafikflöden (i mån av uppgifter), hållplatser och turtäthet.

Bedömning av total tillkommande trafikalstring från potentiell bebyggelse i respektive FÖP. Beräkning görs enligt prognosticerade siffror. Som komplement förs även resonemang och överslag görs kring effekter av att den procentuella andelen biltrafik (relativt kollektiv- och GC-trafik) minskar jämfört med nuläget, i linje med kommunens och regionens mål för resande.

Bedömning av allmän trafikuppräkning på Trafikverkets vägar inom respektive FÖP enligt Trafikverkets uppräkningstal med horisont år 2040.

Identifiering av eventuella punkter och sträckor som bedöms kunna bli problematiska utifrån tillkommande trafikalstring.




2 STYRDOKUMENT

2.1 Varbergs kommuns Översiktsplan 2010-2030

I Varbergs kommuns gällande översiktsplan (2010) som antogs juni 2010 ges vägledning för Varbergs kommuns utveckling fram till 2030. I översiktsplanen identifieras de fyra serviceorterna Tvååker, Kungsäter, Veddige samt Rolfstorp/Skällinge och deras stora betydelse för den omkringliggande landsbygdens utveckling. Varbergs kommun (2010) menar att den kommersiella och offentliga servicen i dessa serviceorter är avgörande för att det ska finnas goda boendemöjligheter med närhet till service såväl i staden som på landet. I serviceorterna eftersträvas en tät bebyggelse och effektivt utnyttjande av mark och tekniska resurser.

Kommunens strävan är att planera för en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Översiktsplanens inriktning är därför att bygga vidare på befintlig struktur i kommunen med en stark stad, starka serviceorter och en levande landsbygd. Detta, menar kommun, medverkar till ett hållbart resande och ökade möjligheter att erbjuda boende såväl i staden som på landet, med närhet till service. Kommunen satsat därför på att utveckla serviceorter längs med prioriterade kollektivtrafikstråk. De menar att bebyggelseutvecklingen behöver stödja underlag för kollektivtrafik, och omvänt, en god kollektivtrafik höjer servicenivån för de boende. Utvecklingen av kollektivtrafiken bygger på att utveckla stråk där förutsättningarna för ett ökat resande med tåg och buss är goda (Varbergs kommun, 2010).

2.2 Varbergs kommuns Trafikstrategi 2015-2030

Varbergs kommun (2015) har tagit fram en trafikstrategi som pekar ut kommunens inriktning vid arbete med trafik- och stadsplanering. Trafikstrategin innehåller ett antal ställningstaganden (vad ska vi åstadkomma?) i tre kategorier: hållbart resande, hållbara godstransporter och hållbart stadsrum. Med hållbara transportsätt avses gång, cykel och kollektivtrafik. Kopplat till ställningstagandena anges strategier (hur ska vi uppnå våra ställningstaganden?).

Ställningstagandena beskrivs:

Kategori: Hållbart resandeo Det skall vara enkelt och attraktivt att resa hållbart o Ett trafiksystem för alla o Barn ska enkelt kunna ta sig till och från skolan på ett tryggt och trafiksäkert sätt o Samhällsplaneringen skall inriktas på att minska transportbehoven o Vid exploatering av nya bostadsområden ska det vara enkelt att resa hållbart o Förnybar energi ska vara förstahandsvalet i Varbergs trafiksystem

Kategori: Hållbara godstransportero Varbergs godstransportsystem ska vara hållbart, effektivt och trafiksäkert o Varbergs hamn ska vara en modern, hållbar och effektiv hamn

Kategori: Hållbart stadsrumo Ett trafiksystem som tar hänsyn till miljön och människors hälsa o Det ska vara tydligt i trafiksystemet vilket trafikslag som är prioriterat o Varbergs innerstad ska vara anpassad till människorna, inte bilen o En god tillgänglighet till Varbergs stadsområde




Trafikstrategin fokuserar på hållbara resor, att boende både i tätorterna och på landsbygden ska ges möjlighet att gå, cykla eller åka kollektivt. Vid korta resor, då bilen ej behövs, behöver det vara självklart att välja en hållbar resa, menar Varbergs kommun (2015). Prioriteringsordningen för att nå viktiga målpunkter ska, enligt strategin, ske med gång och cykel följt av kollektivtrafik och sist bilen.

2.3 Hallandstrafikens Kollektivtrafikplan 2018

I Kollektivtrafikplanen för Hallandstrafiken (2018a) är målet att fler ska åka kollektivt och att kollektivtrafiken ska vara förstahandsalternativet för betydligt fler av de resor som görs i vardagen. Den övergripande strategin är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor och inom ramen för den strategin gör Hallandstrafiken följande prioriteringar:

1. Satsningar ska koncentreras till stråkStråk är trafiksträckor där man kan se att särskilt många människor eller gods rör sig. Till exempel pendlingssträckor eller stråk som förbinder Varberg med angränsande kommuner och kommunens serviceorter med staden. Region Halland har valt att satsa på starka stråk där efterfrågan är hög och förutsättningar för ökat resande är goda. Hög turtäthet och korta restider prioriteras.

2. Etablera knutpunkterEtt strategiskt val för Region Halland har varit att satsa på kollektivtrafikens knutpunkter där resande kan byta från ett trafikslag till ett annat. Det handlar om exempelvis pendelparkeringar intill tågstationer som underlättar för dem som inte bor strax intill stationerna att ta sig till stråken via till exempel bil eller cykel.

3. Utbyggnad av västkustbananPå västkustbanan, alltså järnvägsspåret från Göteborg, genom Halland och ner till Malmö, sker den tveklöst största pendlingen idag och antalet pendlare ökar stadigt i både nord och sydlig riktning. För att möta det ökande behovet och kunna sätta in fler tåg är utbyggnaden av västkustbanan den enskilt viktigaste strategiska satsningen för kollektivtrafiken i Halland (Hallandstrafiken, 2018b).

Utifrån mål om ett ökat resande samt att nå högst kundnöjdhet inom tre år har Hallandstrafiken satt upp målindikatorer för 2018 där kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent, samt att resandet ska öka med minst 5 procent jämfört med 2017 (Hallandstrafiken, 2018a).

2.4 Varbergs kommuns Cykelplan 2016-2020

I Varbergs kommuns Cykelplan för 2016-2020, som antogs av hamn- och gatunämnden i december 2016, prioriteras att öka andelen resor med cykel och minska antalet cykelolyckor, genom att i första hand fokusera på snabbare och säkrare arbetspendling och att koppla ihop cykelbanenätet.

Mellan Varberg och serviceorterna Tvååker, Veddige samt Rolfstorp/Skällinge planeras en utveckling av arbetspendlingsstråk, vilket gör att det i framtiden kommer att vara enklare och säkrare att cykla mellan Varberg och kommunens tätorter. Enligt Varbergs Cykelplan (2016) är syftet med arbetspendlingsstråk att cykeln ska kunna konkurrera tidsmässigt med bilen. Standardkraven är att det ska vara möjligt att från större bostadsområden kunna cykla snabbt och gent, med få stopp för att komma nära större arbetsplatser, detaljhandelskluster eller Varbergs station för fortsatt färd.




Mellan Varberg och Kungsäter har ett rekreationsstråk, Monarkleden, upprättats. Rekreationsstråk ska, enligt Cykelplanen (2016) gå genom attraktiva områden och ibland erbjuda aktiviteter längs vägen då resan även kan vara målet med cykelturen. Regionala och lokal rekreationsstråk ska vara sammanbundna. Se framtida cykelstråk i Figur 2.

Figur 2 Framtida cykelstråk (Bildkälla: Varbergs kommun (2016))




3 NULÄGESBESKRIVNING

3.1 Kungsäters karaktär

Kungsäter är beläget i nordöstra delen av Varbergs kommun, ca 35 km nordost om Varberg, på gränsen till Marks kommun (se karta i Figur 1). Från orten når man flera angränsande orter på ungefär en timmes bilresa (se Figur 3).

Figur 3 Kungsäters lokalisering och angränsande orter som nås på ungefär en timmes bilresa (Bildkälla: Google Maps)

Till skillnad från de tre övriga FÖP-områdena i öst; Tvååker, Veddige samt Rolfstorp/Skällinge, så har Kungsäter en stark koppling till tätorten Horred i Marks kommun, drygt 10 km nordväst om Kungsäter. Till Horred tar det drygt 10 minuter med bil, här finns ett större serviceutbud och genom kopplingen till Horred förbinds Kungsäter till Viskadalsstråket. Viskadalsstråket utgörs huvudsakligen av väg 41 och Viskadalsbanan som förbinder Varberg och Borås samt ett tiotal orter i stråket. Stråket är viktigt för såväl arbets- och studiependling och förbinder Kungsäter med Varbergs tätort som utgör en viktig målpunkt för arbetspendling och fritidsresor. Till Varberg är det ca 35 km och tar drygt 30 minuter med bil.

Befolkningsmängden i Kungsäter har sedan 1980 ökat med 16 procent. Då bestod samhället av 322 invånare, jämfört med dagens 375 invånare (SCB, 2016a). Totalt har Varbergs kommun drygt 62 000 invånare (SCB, 2017), vilket innebär att knappt en procent

65 min

60 m

in

35 m

in

35 min

35 m

in

25 min

45 min

65 min55 m

in

12 min

Kungsäter




av befolkningen i Varbergs kommun bor i Kungsäter – det gör Kungsäter till den minsta serviceorten i Varbergs kommun. Vad gäller befolkningstäthet bor i Kungsäter endast 394 invånare per kvadratkilometer, vilket kan jämföras med Varbergs tätort, där det bor 1477 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2016b). Forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan befolkningstäthet, färdmedelsval och energiåtgång för transporter (Boverket, 2012). Ju större och tätare stad, desto mindre bilberoende och lägre bilinnehav. Samtidigt, ju lägre täthet som är fallet i Kungsäter, desto högre bilberoende och högre bilinnehav.

Jämfört med Varbergs kommun har Kungsäter även en betydande andel äldre befolkning, vilket till viss del kan förklaras av att det ligger relativt många boenden för äldre på orten Figur 4. Det visar att Kungsäterborna är trogna sin bygd men att de blir allt äldre.

0-19 år 20-64 år 65+ år0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Kungsäter Varbergs kommun

Åldersfördelning i Kungsäterjämfört med Varbergs kommun

Figur 4 Köns- och åldersfördelning i Kungsäter jämfört med Varbergs kommun (Källa SCB (2016a))

Det största företaget i samhället är Kungsäter industri, som ligger i den västra delen av orten. Utmed Prästgårdsvägen som löper genom orten ligger de flesta servicefunktionerna. Här finns en välsorterad lanthandel/livsmedelsbutik med ombud för apoteket. Det finns förskola och skola (F-5) med ett integrerat folk- och skolbibliotek. Från årskurs 6 går eleverna i skola i Veddige, skolbuss finns, medan gymnasieskola återfinns i Varberg. Äldreomsorgen är utbyggd med särskilt boende för äldre, servicelägenheter, trygghetsbostäder och dagcentral. Det finns distriktssköterska på orten. Dessutom har Kungsäter en levande landsbygd och många av de boende är aktiva i olika studiecirklar, engagerade i bygdegården och dessutom finns Solbackens dansbana – en festplats med utsikt över sjön Fävren. Varbergs Bostad (2018) menar att känslan av samhörighet är extra påtaglig i Kungsäter där industrin och lokalbefolkningen i decennier hållit samman för att behålla den goda servicen.

Inom och i nära anslutning till Kungsäter finns få trafikalstrande målpunkter som innebär större trafikmängder. Se karta samt målpunkter i Figur 5.




Figur 5 Karta över Kungsäter och dess målpunkter (Bildkälla: Eniro.se)

3.2 Resande- och färdmedelsfördelning

2014 gjordes en resvaneundersökning för Hallands län med följande resultat för Varbergs kommun (WSP, 2014) (se Tabell 1):

Tabell 1 Färdmedelsfördelning i Varbergs kommun (Källa: (WSP, 2014))

Kommun Bil/MC Bil/MC +koll Tåg Buss Cykel Gång Annat

Varberg 61 % 3 % 3 % 4 % 12 % 9 % 9 %

För att få en bättre överblick på färdmedelsfördelningen beräknas siffrorna till tre olika kategorier; bil, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. För enkelhets skull bortses från kategorin ”Annat”. Fördelningen av färdmedel för kommunen i genomsnitt blir då enligt Tabell 2. Eftersom siffrorna i tabellen speglar resvanorna för hela Varbergs kommun behöver fördelningen dock ses över för att bättre spegla resvanorna i serviceorten Kungsäter. Ortens avlägsna geografiska läge gör att boende i Kungsäter i stort sett är helt beroende av bil, samt ortens bristfälliga kollektivtrafikutbud, bedöms resultera i större andel bilburna invånare, samt lägre andel kollektivtrafikresenärer, fotgängare och cyklister, jämfört med snittet i Varbergs kommun. Kungsäters skattade fördelning av resvanor återfinns även den i Tabell 2.

Tabell 2 Bedömd fördelning av färdmedel i Kungsäter, jämfört med Resvaneundersökningen 2014

Fördelning färdmedel

Bil Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik

Varbergs kommun Resvaneundersökning 2014 70 % 7 % 23 %

KungsäterBedömd fördelning 2018 90 % 2 % 8 %

1. Mataffär2. Skola3. Äldreomsorg4. Solbackens dansbana5. Kungsäter Industri AB6. Bygdegård7. Idrottsanläggning

1

23 3

4

5

7

6




Utifrån resvaneundersökningen (WSP, 2014) görs 2,1 resor per person och dag i Varbergs kommun. Uppdelat per trafikslag i Kungsäter blir det:

1,9 bilresor per person och dag. 0 kollektivtrafikresor per person och dag. 0,2 gång- och cykeltrafiksresor per person och dag.

3.3 Befintliga väg- och trafikförhållanden

Väghållare

Trafikförsörjning av FÖP-området sker i dagsläget från länsväg 843, 804 och 822, med Trafikverket som väghållare, enligt nationella vägdatabasen (Trafikverket, 2018a). Se rödmarkerade vägar i Figur 6.

Väg 843 sträcker sig åt nordväst, i riktning mot Horred. Väg 804 går genom Kungsäter och sträcker sig åt sydväst, i riktning mot Karl Gustav

och Varberg, samt mot nordost, i riktning mot Toretorp. Väg 822 sträcker sig österut, i riktning mot Gunnarsjö eller Älekulla.

Att Trafikverket är väghållare för de större vägarna omkring och genom serviceorten innebär att eventuella förslag på förändringar för dessa vägavsnitt måste stämmas av och samordnas med Trafikverket. Övriga vägar inom samhället är övervägande enskilda och har Kungsäter vägförening som väghållare. Det innebär att ansvaret för dessa vägar ligger på Kungsäter vägförening. Vägarna måste hålla en viss minimistandard, så att trafikanterna inte råkar ut för skador. Kraven på väghållningen ökar ju mera trafik som går på vägen. De enskilda vägarna är grönmarkerade Figur 6. Blåmarkerade vägar består av gång- och cykelbanor som ägs av kommunen.

Figur 6 Väghållare i Kungsäter (Bildkälla: Trafikverket (2018a))

843Prästgårdsvägen

804

804

822

Teckenförklaring




Hastighetsgränser

Högsta tillåtna hastighet inom FÖP-området är 70 km/h. Det gäller länsväg 843, 804 och 822. Inom samhället, på Prästgårdsvägen är skyltad hastighet 40 km/h, respektive 50 km/h. På lokalgatorna är skyltad hastighet 30 km/h (se Figur 7).

Figur 7 Skyltad hastighet i Kungsäters (Bildkälla: Trafikverket (2018a))

Trafikverkets stickprovspunkter

Befintligt trafikflöde mäts i årsmedeldygnstrafikflöde (ÅDT), vilket är ett genomsnittligt värde på den mängd fordon som kan förväntas trafikera en vägsträcka under ett medeldygn under året. Denna utredning utgår från Trafikverkets stickprovspunkter för trafikmätning i området (Trafikverket, 2018b), där fem mätpunkter återfinns (se Figur 8). Punkt 1 är placerad utmed länsväg 843, punkt 2 längs med länsväg 804, punkt 3 på Prästgårdsvägen i Kungsäter samhälle, punkt 4 längs länsväg 804 och punkt 5 längs länsväg 822.

Prästgårdsvägen

843

804

804

822

Teckenförklaring




Figur 8 Trafikverkets stickprovspunkter i Kungsäter (Bildkälla: Trafikverket (2018b))

Utifrån Trafikverkets mätningar ges ett värde på ÅDT samt andel tung trafik (se Tabell 3).

Tabell 3 Sammanställning Trafikverkets stickprovspunkter

Stickprovs-punkt Väg Avsnitt Mätår Hastighet

(km/h) ÅDT Andel tung trafik

1 843 6210070 2016 70 630 8 %2 804 6210064 2007 70 780 8 %3 804 6210018 2007 40/50 710 7 %4 804 6210020 2007 70 160 6 %5 822 6210019 2007 70 270 9 %

3.4 Gång- och cykeltrafik

I Kungsäter finns det idag ett par kortare gång- och cykelbanor på den norra sidan av Prästgårdsvägen som förbinder områdets lokalgator och villagator samt leder till Kungsäters skola. Dessa ses i Figur 9. I övrigt saknas ytor avsedda för oskyddade trafikanter. Fotgängare och cyklister som vill röra sig mellan områdets olika målpunkter och längs ortens genomfartsgata Prästgårdsvägen hänvisas istället till blandtrafik, där gång- och cykeltrafikanter får samsas med andra fordon på vägarna. På Prästgårdsvägen är hastighetsbegränsningen 50 km/h med smala vägrenar för oskyddade trafikanter (se foto i Figur 10), på lokalgatorna i området är hastighetsbegränsningen 30 km/h (se Figur 7). Inom orten är dock avstånden korta och samtliga målpunkter ligger inom ca en kilometers radie (Cykelreseplanerare, 2018). Trots att både gång- och cykelbana saknas på stora sträckor i orten, så bedöms, utifrån de korta avstånden inom orten, att boende i Kungsäter har goda förutsättningar för att gå eller cykla.

Dessutom finns en cykelled, Monarkleden, som passerar genom Kungsäter. Monarkleden sträcker sig från Varberg till Agnbäck, strax norr om Kungsäter och är en historisk cykelled som visar vägen mellan Birger Svenssons cykelfabrik Monark och hans hemgård Agnbäck. De cyklister som följer leden får dela körbana med biltrafik.

1

2

3

4

5

Teckenförklaring




Figur 9 Befintliga gång- och cykelbanor i Kungsäter (Bildkälla: Eniro.se)

Figur 10 Prästgårdsvägen (Bildkälla: Google Maps)

Gång- och cykelbana




3.5 Kollektivtrafik

Region Halland och Hallandstrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Varbergs kommun. En målsättning i regionen är att andelen som åker kollektivtrafik ska öka. För landsbygdens attraktivitet krävs god kollektivtrafik som kan möjliggöra en pendling till större orter utan att boende behöver vara beroende av bil. Men för att ekonomiskt kunna motivera ett förbättrat utbud av kollektivtrafik behövs ett bra resenärsunderlag. Ett bättre underlag skapas genom förtätning i just serviceorter som Kungsäter och längs utpekade stråk.

I Kungsäter återfinns tre busshållplatser; Kungsäter, Kungsäter kyrka samt Kungsäter Österbyvägen (se lokalisering i Figur 11). Tre linjer trafikerar dessa busshållplatser; linje 661, linje 664 och linje 665. Men såväl turtäthet som resandeunderlag är i nuläget knappt, något som hänger tätt samman. Enligt uppgift från Hallandstrafiken (2018e) är antalet på- och avstigande i Kungsäter endast ca 10 personer per dag.

Figur 11 Busshållplatsernas lokalisering i Kungsäter (Bildkälla: Eniro.se)

Från Kungsäter till Varberg tar det med busslinje 661 ca en timma, med fyra avgångar per dag i riktning mot Varberg. Med linje 664 tar resan till Varberg hälften så lång tid, drygt 30 minuter, med tre avgångar per dag i respektive riktning. Till Veddige tar det med busslinje 665 knappt 30 minuter, dock med endast en avgång per dag i respektive riktning (Hallandstrafiken, 2018c). Kollektivtrafiken till Veddige är dessutom anropsstyrd och behöver förbeställas senast en timma före avresa. Se linjekarta i Figur 12 samt sammanställning i Tabell 4.

Kungsäter

Kungsäter Österbyvägen

Kungsäter kyrka




Figur 12 Linjekarta med landsbygdslinjer till Kungsäter (Bildkälla: Hallandstrafiken (2018d))

I Horred, Marks kommun, ca tio kilometer från Kungsäter, finns tågförbindelse till Varberg och Borås, Viskadalsbanan. Någon bussförbindelse mellan Kungsäter och Horred finns dock inte, trots att en sådan skulle vara mycket värdefull för de boende i Kungsäter.

Utifrån det totala utbudet av bussturer bedöms det att boende i Kungsäter kan använda buss för en mindre del av det totala resbehovet. Sigma Civil anser dock att bristen på kollektivtrafik utgör en svaghet för ortens utveckling.

Tabell 4 Dagens utbud av busstrafik i Kungsäter

Linje Till och från Trafikdygn Bästa turtäthet661 Varberg – Grimeton – Rolfstorp –

Karl Gustav – Kungsäter. 05:24-09:05 Måndag till fredag: 4 avgångar/ dag i riktning mot Varberg

664Varberg – Trönnige – Stamnared/Gunnarsjö – Stackenäs – Kungsäter – Tuvan.

06:40-17:33 Måndag till fredag: 3 avgångar i respektive riktning/dag

665 Veddige vårdcentral – Kungsäter – Gunnarsjö – Karl Gustav. 09:15-12:45

Måndag till fredag: 1 avgång i respektive riktning/dag. Anropsstyrd.

3.6 Trafiksäkerhet

Genom uttag från olycksdatabasen STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) har trafiksäkerhetssituationen i Kungsäter studerats. Informationssystemet i STRADA bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården som rapporterar in skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet.




Uttaget gjordes för en tioårsperiod från 2008 till 2017 inom aktuellt område. Totalt 8 personer har skadats i trafikolyckor inom Kungsäter under denna period (se berört område i Figur 13). De två största olyckstyperna är singelolyckor med motorfordon samt singelolyckor som fotgängare. Inga personer har blivit allvarligt skadade i trafikolyckor på berörd sträcka och sju av åtta personer som varit inblandade i trafikolyckor blev lindrigt skadade. Utifrån denna skadestatistik och utifrån händelseförloppet för samtliga trafikolyckor har bedömningen gjorts att sträckorna inom urvalsområdet inte är i direkt behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder sett till nuläget.

Figur 13 Karta över trafikolyckor i Kungsäter 2008-2017 (STRADA, 2018)

Teckenförklaring

Inrapporterad av Svårighetsgrad Olyckstyp Polis Måttliga olyckor S (singel-motorfordon) Sjukvård Lindriga olyckor K (korsande-motorfordon) Polis och sjukvård G0 (fotgängare singel)

G2 (moped singel)




4 FRAMTIDA EXPLOATERING OCH TRAFIKVid analys av trafiksystemet inom FÖP-området utgås från ett framtida trafikscenario med uppräkning av befintlig trafik enligt Trafikverkets basprognos samt en bedömning av potentiellt tillkommande trafik från föreslagen byggutveckling, se nedan.

4.1 Trafikuppräkning av Trafikverkets vägar till år 2040

FÖP-området Kungsäter har ett huvudsakligt tidsperspektiv fram till år 2040, varpå trafikflödena på Trafikverkets vägar, utifrån stickprovspunkterna, behöver räknas upp till år 2040. Detta har gjorts genom att använda Trafikverkets trafikuppräkningstal från EVA (Trafikverket, 2016) för åren 2014-2040. Personbilstrafiken för Stor-Göteborg, som Varbergs kommun tillhör, förväntas öka med ca 1,01 procent per år (se Tabell 5). Mätningen vid stickprovspunkt 1 utfördes 2016 och mätningarna vid stickprovspunkterna 2-5 utfördes 2007, de trafikuppräknas därför först till år 2018, innevarande års nivå. Därefter uppräknas trafiken till år 2040.

Tabell 5 Trafikuppräkningstal mot år 2040

Trafikuppräkningstal för Varbergs kommun 2014-2040: 1,3Ökning per år: 1,0101Uppräkning från 2016 till 2018: 1,0204Uppräkning från 2007 till 2018: 1,1174Uppräkning från 2018 till 2040: 1,2486

Uppräknad ÅDT år 2040 för stickprovspunkterna 1-5 (som syns i Figur 8) anges i Tabell 6.

Tabell 6 Sammanställning Trafikverkets stickprovspunkter med uppräkning till år 2040

Stickprovspunkt Väg Avsnitt ÅDT 2018 ÅDT 20401 843 6210070 640 8002 804 6210064 870 10903 804 6210018 790 9904 804 6210020 180 2205 822 6210019 300 370

4.2 Trafikalstring

I FÖP-området för Kungsäter är det ännu inte helt klarlagt vilken typ av bebyggelseutveckling som kommer att bli resultatet av en framtida utbyggnad. Trafikprognosen baseras därför på ett möjligt scenario av tillkommande trafik alstrad från bostäder och verksamheter, med huvudsakligt tidsperspektiv fram till år 2040. Utbyggnaden (och även resandet) kan dock se annorlunda ut vid det laget. Den tidiga planförslagsskissen över Kungsäter (senast uppdaterad april 2019) kan ses i Figur 14 och den möjliga bebyggelseutvecklingen sammanställs i Tabell 7. Den totala tillkommande trafikalstringen från potentiella bostäder och verksamheter redovisas nedan.




Figur 14 Markanvändningskarta över Kungsäter (uppdaterad april 2019) (Bildkälla: Varbergs kommun)

Tabell 7 Möjlig bebyggelseutveckling i Kungsäter

Område Möjlig bebyggelseutvecklingB1 30 villor B2 20-30 bostäder, blandad bebyggelseB3 10-15 rad/parhusBostäder

B4 15-20 bostäder, blandad bebyggelse

75-95 bostäder

U1 10 villorUtvecklings-område U2 20-25 villor/radhus

30-35 bostäder U-område

Verksamheter V1 10 hektar 10 hektar verksamheter

4.2.1 Trafikalstring från tillkommande bostäder

Den befintliga bostadsbebyggelsen i Kungsäter består nästan enbart av enfamiljshus, med undantag för några hyreslägenheter i mindre flerbostadshus. Det råder inget överflöd på någon boendeform enligt Region Halland (2010), utan tvärtom, med en åldrande befolkning finns behov av framförallt lägenheter som är tillgänglighetsanpassade. I själva FÖP-området för Kungsäter ingår byggandet av omkring 75-95 nya bostäder, där denna utredning utgår från ett scenario av 95 nya bostäder. I område B2 samt B4 har blandad bebyggelse förutsatts, med 50 procents andel småhus och 50 procents andel lägenheter. Sammantaget beräknas bostadsbyggandet i FÖP-området, i likhet med befintlig bostadsbebyggelse, bestå av en större andel friliggande småhus (70 st.), samt en minde andel lägenheter i flerbostadshus (25 st.). I FÖP-området finns även två utvecklingsområden där eventuellt framtida bostäder/verksamheter kan tänkas tillkomma, dessa har exkluderats i utredningen.

V1B1

B2B3 B4

U1

U2




För denna utredning är det väsentligt att få fram hur mycket biltrafik dessa nya bostäder alstrar och då behövs först uppgifter om hur många personer som bor i respektive bostad. Utifrån statistikdatabasen SCB (2016c) över Varbergs kommun framgår det att det i snitt bor 2,3 personer per småhus och 1,8 personer per lägenhet i flerbostadshus, vilket även antas gälla för det aktuella FÖP-området.

Utifrån antal bostäder som planeras i Kungsäter tillsammans med hur många som i genomsnitt förväntas bo i respektive bostad har antalet potentiellt framtida invånare i FÖP-området beräknats till ca 210 stycken. Detta skulle motsvara en ökning av Kungsäters nuvarande befolkning med över 50 procent. För att bedöma hur mycket biltrafik dessa personer i sin tur kan komma att generera, har information hämtats från Inregias (2005) rapport om trafikalstringstal. Utifrån antaganden om genomsnittsinkomst i kommunen relativt riket, samt Kungsäters demografiska struktur och geografiska läge har en bedömning gjorts om motsvarande 2,6 fordonsrörelser per invånare per vardagsdygn.

För att få en uppskattning om det planerade FÖP-områdets trafikpåverkan i Kungsäter har uppgifter om årsmedelvardagsdygnstrafiken (ÅVDT), den alstrade trafiken under en genomsnittlig vardag, beräknats. Denna fås genom att multiplicera det totala antalet boende, med det identifierade trafikalstringstalet. Av intresse är dock ett genomsnittsvärde över årets alla dygns trafik, inklusive helger och lov, dvs. ett värde på årsmedeldygnstrafiken (ÅDT). Det framräknade värdet på ÅVDT har därför multiplicerats med en omräkningsfaktor på 0,88 enligt riktlinjer från Trafikverket (2014). Beräknad ÅDT för de nya bostäderna blir därmed 370 för småhusen och 110 för lägenheterna, totalt 480 fordonsrörelser per årsmedeldygn (se Tabell 8).

Tabell 8 Tillkommande trafikalstring för nya bostäder i Kungsäter

Antal bostäder

Antal boende

per bostad

Totalt antal

boende

Trafik-alstring

per boende

Trafik-alstring/

dygn (ÅVDT)

ÅDT bostäder

Småhus 70 2,3 160 420 370Lägen-heter 25 1,8 50 2,6 130 110

Totalt 95 bostäder

210 boende 480 f/d

4.2.2 Trafikalstring från tillkommande verksamheter

I den västra delen av Kungsäter, i anslutning till väg 804, finns en befintlig detaljplan som möjliggör ett industriområde på uppskattningsvis 1 hektar. Vad för verksamhetstyp som planeras är i dagsläget okänt, varför ett antagande gjorts att marken fördelas mellan småindustri, lager och kontor.

Alstringen från planerad utökning av befintlig industri beräknas genom att först uppskatta FÖP-planens tänkta exploateringsandel och därefter beräkna bruttototalarean (BTA), vilket utgör själva byggnadsytan. Utifrån befintlig exploateringsandel av närliggande industriområde, uppskattas en liknande exploateringsandel till ca 35 procent. Tillsammans med uppskattad sysselsättning per verksamhet och dess bedömda dygnalstring beräknas fordonsalstringen per dygn. Slutligen beräknas årsdygnstrafiken (ÅDT) enligt Trafikverkets (2014) Bygg om eller bygg nytt, till 88 procent av den bedömda dygnsalstringen. Då alstringen från verksamheterna i FÖP-planen summeras, beräknas en årsdygnstrafik på ca 60 fordon/dygn (se Tabell 9).




Tabell 9 Uppskattad trafikalstring från tillkommande industrimark

Kung-säter Antal hektar

Andel exploa-tering

BTA (kvm)

Syssel-sättning per 1000

kvm

Alstring per

sysselsatt

ÅDT verk-

samhet

Småindustri 0,2 35 % 700 10 2,8 20

Lager 0,7 35 % 2450 5 2,5 30

Kontor 0,1 35 % 350 15 1,8 10Totalt 1 hektar 3 500 kvm 60 f/d

4.3 Trafikfördelning

När Kungsäter exploateras kommer trafikalstringen från nya bostäder (ÅDT 480) och verksamheter (ÅDT 60) att fördelas över det redan befintliga trafiknätet. För att få en överblick av den totala tillkommande alstringen från bostäder och verksamheter (ÅDT 540), utgår denna utredning från att all framtida alstring kommer trafikera centrala Kungsäter och att hela alstringen därför förenklat fördelas från centrala Kungsäter (Prästgårdsvägen) i en totalsumma.

Beräkningarna för ÅDT nedan medför en viss överskattning, då det i Trafikverkets basprognoser (Trafikverket, 2016) ingår en viss exploateringseffekt. Det innebär att Trafikverket i sin trafikprognos tar hänsyn till ett ökat transportbehov kopplat till en förväntad befolkningsutveckling. Den beräknade trafiken från bebyggelseutvecklingen inom FÖP-området kan således till viss del redan ingå i den allmänna trafikökningen. Dock bedöms denna dubbelräkning vara av mindre betydelse.

Beräknad trafikfördelning på det lokala vägnätet inom samhället

Samtlig ny trafiken antas belasta det lokala vägnätet, på väg 804, Prästgårdsvägen, som går genom samhället (se Tabell 10 samt Figur 15).

Tabell 10 ÅDT Prästgårdsvägen

Väg och riktning

ÅDT 2018

ÅDT 2040

Ökning av antal fordon pga.

trafikuppräkning


alstring

Total ökning av antal

fordon/dygn 2018-2040

Väg 804 Prästgårdsvägen 790 1530 Uppräkning:

200 f/dAlstring: 540 f/d Totalt: 740 f/d




Figur 15 Beräknad trafikfördelning år 2040 på det lokala vägnätet inom samhället (Bildkälla: Eniro.se)

Beräknad trafikfördelning på det allmänna vägnätet ut från samhället

När Kungsäter exploateras kommer trafikalstringen från nya bostäder och verksamheter att fördelas över det redan befintliga trafiknätet ut från samhället och antas ansluta antingen:

mot väg 843 åt nordväst, riktning Horred eller väg 41 nordost mot väg 804 åt sydväst, riktning Karl Gustav, Varberg, eller väg 41 sydväst, mot väg 804 åt nordost, riktning Toretorp, eller mot väg 822 åt ost, riktning Gunnarsjö eller Älekulla.

Utifrån att ha studerat befintlig trafik utifrån Trafikverkets stickprovspunkter, samt målpunkter i kommunen i form av jobb- och studiependlingsmöjligheter, görs en rimlig bedömning att

30 procent av den genererade trafiken från FÖP-området kommer att gå i nordvästlig riktning mot Horred eller väg 41,

den allra största delen, 40 procent går i sydvästlig riktning mot Karl Gustav, Varberg eller väg 41,

medan en mindre del, 10 procent går nordöstlig riktning mot Toretorp och resterande 20 procent går österut mot Gunnarsjö eller Älekulla.

Hur trafiken fördelar sig beräknas enligt Tabell 11 samt synliggörs i Figur 16.

TeckenförklaringAlstringUppräknad befintlig trafikÅDT total trafik år 2040

540990

1530Prästgårdsvägen




Tabell 11 Sammanställning ÅDT (uppräkning av Trafikverkets stickprovspunkter samt alstring)

Väg och riktning

ÅDT 2018

ÅDT 2040


trafikuppräkningÖkning av antal

fordon pga. alstringTotal ökning av

antal fordon/dygn 2018-2040

Väg 843 NV 640 960 160 160 f/d 320Väg 804 SV 870 1310 220 220 f/d 440Väg 804 NO 180 270 40 50 f/d 90Väg 882 O 300 480 70 110 f/d 180Totalt Uppräkning:

490 f/dAlstring: 540 f/d

Totalt:1 030 f/d

Figur 16 Beräknad trafikfördelning år 2040 på det allmänna vägsystemet ut från samhället (Bildkälla: Eniro.se)

4.4 Framtida färdmedelsfördelning

I Kollektivtrafikplanen för Hallandstrafiken (2018a) är målet att fler ska åka kollektivt och att kollektivtrafiken ska vara förstahandsalternativet för betydligt fler av de resor som görs i vardagen. I Kungsäter bedöms endast två procent av andelen resor utgöras av kollektivtrafik innevarande år. Eftersom framtida satsningar i kollektivtrafiken kommer koncentreras till stråk där man kan se att särskilt många människor rör sig, där efterfrågan är hög och förutsättningar för ökat resande är goda, bedöms kollektivtrafikreseutvecklingen för Kungsäter som fortsatt begränsad, med en knapp ökning till fem procent.

843

804

822

804

TeckenförklaringAlstringUppräknad befintlig trafikÅDT total trafik år 2040

160800960

22010901310

50220270

110370480




Vad gäller cykeltrafik prioriteras det i Varbergs kommuns Cykelplan för 2016-2020 att öka andelen resor med cykel och minska antalet cykelolyckor, genom att i första hand fokusera på snabbare och säkrare arbetspendling och att koppla ihop cykelbanenätet. Utifrån Kungsäters geografiska läge, med 35 kilometer till Varberg, bedöms cykelresor för denna sträcka inte vara aktuell. Potential finns dock att andelen resor till Horred med cykel kan öka. Avståndet är endast 10 kilometer och med den starka utvecklingen av elcyklar som blir ett allt vanligare färdsätt bedöms det dock finnas goda möjligheter för boende i Kungsäter att i framtiden cykelpendla till Horred. Dessutom bedöms det finnas goda möjligheter att utöka andelen gång- och cykelresor inom Kungsäter samhälle. Sammantaget antas att utvecklingen av gång- och cykelresor kan öka till knappt 10 procent.

Resterande 85 procent bedöms fortsatt utgöras av bilresor, vilket innebär att den procentuella andelen biltrafik (relativt kollektiv- och GC-trafik) minskar med endast fem procent till år 2040 jämfört med nuläget, vilket inte är i linje med kommunens och regionens mål för resande. Det krävs en kraftfull satsning på kollektivtrafik och cykelnät för att styra om färdmedelsfördelningen, där biltrafiken idag utgör den dominerande parten.

Denna trafikutrednings skattade fördelning av framtida resvanor år 2040 sammanfattas nedan i Tabell 12. Den försiktigt antagna förändringen av färdmedelsfördelning, utgår ifrån en erfarenhetsmässig bedömning att det krävs omfattande åtgärder för att permanent förändra ett invant resebeteende.

Tabell 12 Bedömd färdmedelsfördelning år 2040

Fördelning färdmedel

Bil Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik

Resvaneundersökning 2014 70 % 7 % 23 %

KungsäterBedömd fördelning 2018 90 % 2 % 8 %

KungsäterBedömd framtida fördelning 2040 85 % 5 % 10 %




5 IDENTIFIERING AV MÖJLIGA PROBLEM

5.1 Låg täthet med fler externa resor

En hög täthet eller funktionsmix, med närhet till vardagsservice ger fler ”interna” resor och färre ”externa” resor. I Kungsäter bedöms tätheten vara låg vilket ger upphov till mer externa resor för de boende. För att minska andelen externa resor bedöms det vara av stor vikt att behålla och öka service, förskola, skola och äldreomsorg.

5.2 Kollektivtrafikförbindelser

Kollektivtrafiken i Kungsäter bedöms vara bristfällig och utgör ett problem för de boende som är relativt bilberoende. Det saknas bussturer till Varberg kvällar och helger och det saknas också en bussförbindelse till Horred. Det otillräckliga kollektivtrafikutbudet svarar inte mot Varbergs kommuns mål om en utveckling av mer hållbara resor. Det bedöms därför vara av stor vikt att en ökad exploatering, och därmed resandeunderlag, får utgöra en viktig förutsättning i den framtida planeringen så att turtätheten och eventuellt även antalet hållplatser kan öka.

5.3 Trafiksäkerhet kopplat till GC-utrymme

I Kungsäter finns ett par kortare gång- och cykelbanor på den norra sidan av Prästgårdsvägen som förbinder områdets lokalgator och villagator samt leder till Kungsäters skola. I övrigt saknas ytor avsedda för oskyddade trafikanter. Fotgängare och cyklister som vill röra sig mellan områdets olika målpunkter längs ortens genomfartsväg Prästgårdsvägen hänvisas istället till blandtrafik, där gång- och cykeltrafikanter får samsas med andra fordon på vägarna. På Prästgårdsvägen är hastighetsgränsen 50 km/h, med långa raka sträckor, vilket inbjuder till högre hastighet samt smala vägrenar för oskyddade trafikanter. Blandtrafiken på Prästgårdsvägen utgör ett problem för de oskyddade trafikanterna redan i nuläget. När trafikflödena ökar pga. exploatering i FÖP-området kan konflikter uppstå mellan fotgängare, cyklister, bussar och bilister, vilket är bristfälligt ur trafiksäkerhetssynpunkt.

5.4 Trafiksäkerhet kopplat till kapacitet

Korsningen i den västra delen av orten, 804/843/Prästgårdsvägen, är en mindre korsning av korsningstyp A (se Figur 17), med ett körfält i varje tillfart, där korsningen kännetecknas av att inga åtgärder vidtagits som väsentligt förbättrar framkomligheten för biltrafik från sekundärvägen. Av intresse är dock trafikalstringens påverkan på befintlig korsning ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.




Figur 17 Exempel på utformning av korsningstyp A (Bildkälla: Vägverket (2004))

Korsningstypen bör utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv utformas så att förväntad risknivå understiger 0,5 genomsnittsolyckor per år. Enligt VGU (Vägverket, 2004) understiger en trevägskorsning 0,5 genomsnittsolyckor per år under de grå markeringarna i grafen i Figur 18.

De röda pilarna i Figur 18 anger flödesnivån för primärvägen väg 843 samt väg 804 öster om korsningen ( ) respektive sekundärvägen väg 804 söder om korsningen ( ). Pilarna 𝑄𝑝 𝑄𝑠har lagts in i diagrammen för landsbygd med hastigheten 70 km/h, då gällande hastighet på 40 km/h inte finns representerat för landsbygd. Valet av diagram ses därför som en överskattning.

Beräknad ÅDT för och 2040 i korsningen utgår från maxdygnsflödena i Figur 15.𝑄𝑝 𝑄𝑠

(ÅDT) innefattar samtlig trafik på väg 843 samt samtlig trafik på väg 804 𝑄𝑝 = 𝐴 + 𝐶söder om korsningen. summeras till 2270 fordon/dygn.𝑄𝑝

(ÅDT) innefattar samtlig trafik på väg 804 söder om korsningen. summeras 𝑄𝑠 = 𝐷 𝑄𝑠till 1310 fordon/dygn.

Framtida trafikflöde 2040 medför inget behov av korsningstyp C, vilket innebär ett vänstersvängskörfält på primärvägen kanaliserat med trafikö för att minska riskerna för påkörning bakifrån och för att öka framkomligheten på primärvägen. Den nuvarande utformningen är enligt riktlinjerna i VGU fullgod för den förväntade framtida nivån av trafiksäkerhet i korsningen. Detta trots att ett överdimensionerat diagram nyttjats.

Figur 18 Val av mindre korsningstyp med hänsyn till trafiksäkerhet (Vägverket, 2004) (th).

Se röda pilar för markering av Qp och Qs enligt beräknad ÅDT år 2040 (tv).




Ur aspekten trafiksäkerhet kopplat till kapacitet, har det med utgångspunkt i ovanstående inte identifierats några potentiella problem i det framtida utbyggda Kungsäter.

5.5 Trafiksäkerhet kopplat till sikt i korsningen 804/843/Prästgårdsvägen

Hastigheten i korsningen 804/843/Prästgårdsvägen är 40 km/h utmed samtliga ben. I anslutning till korsningen utmed väg 843 och väg 804 söder om korsningen sker en reducering av hastighetsbegränsning från 70 km/h till 40 km/h. Det korta avstånd från korsningen som hastighetsreduceringen sker på tillsammans med förhållanden med flack mark och långa raksträckor utmed vägarna inbjuder till fortsatt höga hastigheter in och igenom korsningen. Hastighetsbegränsningen i korsningen på 40 km/h innebär att en sikttriangel om minst 55/5 meter rekommenderas enligt riktlinjer från VGU. Inom detta område skall sikten vara fri. Eftersom hastigheten, då främst utmed väg 843, kan antas högre i korsningen är det önskvärt att granska sikten för en något reducerad hastighet. I denna rapport har hastigheten 60 km/h valts, vilket medför en sikttriangel om minst 105/5 meter förordas. Den önskvärda sikttriangeln för 60 km/h enligt VGU är 140/5 meter. Vid den siktsträckan påverkas främst sikten för angörande fordon utmed väg 804 mot korsningen. Enligt illustrationen i Figur 19 kan ses att befintlig vegetation som befinner sig inom sikttriangelns område behöver avverkas.

Figur 19 Siktförhållanden korsningen 804/843/Prästgårdsvägen




6 SLUTSATS OCH DISKUSSIONSlutsatsen av denna trafikutredning är att FÖP Kungsäter inte bedöms leda till några trafikrelaterade problem vad gäller trafikalstring och kapacitet. Det är istället trafiksäkerhet och oskyddade trafikanters framkomlighet som är de viktigaste delarna i problembilden, samt bristen på utbud i kollektivtrafiken. Det rekommenderas därför ett fortsatt arbete för att hantera de identifierade möjliga problemen enligt Kapitel 5.

Med en kraftfull satsning på gång- och cykelnätet samt kollektivtrafiken för att styra om färdmedelsfördelningen, där biltrafiken idag utgör den dominerande parten, kan ett mer hållbart resande ske i framtiden. Den beräknade trafikalstringen år 2040 om ca 540 fordon, utöver dagens trafikmängder, bör betraktas som en prognosticerad bruttosiffra som har vissa chanser att kunna bli något lägre. Om en minskning om ca 5 procentenheter av biltrafikens andel i resandet i Kungsäter skulle bli verklighet, genom insatser för gång-, cykel- och kollektivtrafik, så skulle trafikalstringen kunna minska till ca 510 fordon. Skulle ett likartat resebeteende uppstå som genomsnitt i hela Kungsäter, så blir trafikökningen inte lika stor och ortens resande skulle ligga närmare den målsättning som finns inom kommunen. Det finns dock inte samma förutsättningar för Kungsäter som för kommunen i genomsnitt att ändra resebeteende i någon större utsträckning, vilket får beaktas i planeringen. Bilen som färdmedel kommer att vara fortsatt viktig för många invånare, främst för längre resor, medan lokala resor inom Kungsäter har bättre förutsättningar att göras på cykel.

Utredningen rekommenderar att kommande detaljplaner så långt som möjligt beaktar den planeringsinriktning som finns i kommunen samt att de identifierade möjliga problemen hanteras genom åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip (Trafikverket, 2018c):

Steg 1: Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt.

Steg 2: I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem.

Steg 3: I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder.

Steg 4: I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor.




7 REFERENSERBoverket. (2012). Energi i planering och stadsbyggande. Oskarshamn: Boverket.Cykelreseplanerare. (2018). Cykelreseplanerare. Hämtat från Trafiken.nu:

https://trafiken.nu/goteborg/cykelreseplanerare/Hallandstrafiken. (2018a). Kollektivtrafikplan 2018, Antagen i Hallandstrafikens styrelse 2017-06-16.

Region Halland.Hallandstrafiken. (2018b). Kollektivtrafik. Hämtat från Hallandstrafiken:

http://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/omrade/infrastruktur/kollektivtrafikstrategi/Hallandstrafiken. (2018c). Reseplaneraren och Tidtabeller. Hämtat från Hallandstrafiken:

https://www.hallandstrafiken.se/reseplanerarenHallandstrafiken. (2018d). Linjekarta: Landsbygdslinjer och körvägar i Halland. Hämtat från

Hallandstrafiken: https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/189/media/137224_Linjekarta_2017.pdf?1490692493

Hallandstrafiken. (2018e). Svar från Hallandstrafiken Ärendenummer 106928 (enligt mailkonversation 2018-04-25). Hallandstrafiken.

Inregia. (2005). Trafikalstringstal och trafikprognoser vid bebyggelseplanering. Vägverket.Region Halland. (2010). Lokal utvecklingsplan för Kungsäter och Gunnarsjö, Varbergs kommun. Region

Halland.SCB. (2016a). Folkmängden per tätort. Vart femte år 1960 - 2016. Hämtat från Statistiska Centralbyrån:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdTatort/?parttable=1&rxid=d7372699-d0b5-4040-abff-fed742d3bb6c

SCB. (2016b). Invånare per kvadratkilometer efter region och vart 5:e år. Hämtat från Statistiska centralbyrån: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101C/BeftathetkvkmT/table/tableViewLayout1/?rxid=c78ec258-817b-4c36-a5f9-07e3b40d11a5

SCB. (2016c). Antal personer per hushåll efter region, boendeform och år. Hämtat från Statistiska Centralbyrån: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111/HushallT29/table/tableViewLayout1/?rxid=19847e05-10e7-4974-92d1-ee1cd691938e den 27 november 2017

SCB. (2017). Folkmängd efter region och år. Hämtat från Statistiska Centralbyrån: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=a384771a-5200-4101-8a3d-5fa01c3b1c2c

STRADA. (2018). Strada statistikrapport. STRADA.Trafikverket. (2014). Beräkningsmetodik och gemensamma förutsättningar för transportsektorns

samhällsekonomiska analyser, Kapitel 6 Trafikprognoser och prognosmodeller. Borlänge: Trafikverket.

Trafikverket. (2016). Trafikuppräkningstal för EVA 2014-2040-2060. Borlänge: Trafikverket.Trafikverket. (2018a). Nationella vägdatabasen (NVDB). Hämtat från Trafikverket:

https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverketTrafikverket. (2018b). Stickprovspunkter, teoretiskt fordonsflöde. Hämtat från Vägtrafikflödeskartan:

http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikinformation#Trafikverket. (2018c). Fyrstegsprincipen. Hämtat från Trafikverket: Planerings- och analysmetoder:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/fyrstegsprincipen/

Varbergs Bostad. (2018). Bostadsområden: Kungsäter. Hämtat från Varbergs Bostad: https://www.varbergsbostad.se/sok-ledigt/Vara-bostadsomraden/Kungsater/

Varbergs kommun. (2010). Översiktsplan för Varbergs kommun (Antagen av Kommunfullmäktige 2010-06-15). Varberg: Varbergs kommun.

Varbergs kommun. (2015). Trafikstrategi 2030. Varberg: Varbergs kommun.Varbergs kommun. (2016). Cykelplan 2016-2020. Varberg: Varbergs kommun.Varbergs kommun. (2018). Kungsäter planskiss v 5 med antal bostäder. Varberg: Varbergs kommun.WSP. (2014). Så reser hallänningarna: Resvaneundersökning Halland 2014. Göteborg: WSP.Vägverket. (2004). Val av korsningstyp, VGU. Borlänge: VV publikation 2004:80.

Documents

FÖP KUNGSÄTER, VARBERG · 2019-06-14 · FÖP Kungsäter, Varberg 2019-05-10 Projektnummer 126198 Sigma Civil AB RAPPORT-61116 5(30) Version 2.0 1.2 Syfte Syftet med denna trafikutredning