Embed Size (px)
Citation preview
Miljöbilar i StockholmMiljöförvaltningenBox 38024100 64 Stockholmwww.miljobilar
Förarnas uppfattningom miljöbilar
En enkätundersökningJuni 2003, Stockholm
1
SammanfattningInom ramen för Trendsetter, som ingår i EU-kommissionensCivitasprogram, driver Miljöförvaltningen i Stockholm tillsammans medgeneralagenter och återförsäljare av miljöbilar ett gemensamt projektmed syfte att förmå företag och organisationer i Stockholm att skaffamiljöbilar. Sedan 1994 har staden genomfört en rad satsningar förmiljöanpassade fordon och förnyelsebara bränslen med målsättningenatt reducera marknadshinder och öka incitamenten att användamiljöfordon i samhället. Inom ramen för Trendsetter ingår delprojektetIncreasing clean vehicle use in private company fleets med syfte attöka antalet miljöfordon hos privata företag.
Syftet med denna utvärdering är att studera hur företag som fram till030401 lånat en miljöbil upplever denna med avseende på funktionoch prestanda. Syftet är även att studera hur företagen använt bilenoch i vilken grad som erbjudandet om att låna en miljöbil gratis envecka har nyttjats av företag. Enkäter delades ut till alla förarna och detär utifrån dessa som utvärderingen är sammanställd. Totalt finns 99registrerade utlåningstillfällen av 169 möjliga. Totalt har 60 ifylldaenkäter inkommit.
Den största gruppen av användare var fordonsansvariga ellerfordonsinköpare på företag. De flesta körde bilen varje dag och dåframförallt i tjänsten. Snittsträckan var 70 kilometer i blandtrafik. Ävenflera andra personer i företaget körde bilen. I princip alla var nöjda medbilens funktion och prestanda och 71 procent har inte haft någraproblem med bilen. Hela 60 procent hade tidigare erfarenhet av attköra miljöbilar. Ungefär hälften av respondenterna tycker inte attmiljöbilen skiljer sig från motsvarande konventionell bil, medanresterande anser detta.
Ungefär hälften av respondenterna kan tänka sig betala ett högreinköpspris för en miljöbil än för en motsvarande konventionell bil. Vadgäller driftkostnaderna, vill ungefär hälften av respondenterna dock intebetala mer. I princip alla tyckte att miljöbilen absolut var en bramiljösatsning.
De flesta som lånade miljöbilar är alltså människor som redan kännertill denna typ av fordon och är intresserade av dem. De har även ennågorlunda hög betalningsvilja för dessa och anser absolut att det ären bra miljösatsning. Detta sammantaget borgar för att de företag derepresenterar i större utsträckning kan tänkas införskaffa en miljöbilnästa gång de köper en bil.
2ra02
s 20
00-0
3-30
SummaryThe Environment and Health Administration of the City of Stockholm isresponsible for co-ordinating the Trendsetter Project that is part of theEuropean Commission Civitas Program. As part of a sub-project(Increasing Clean Vehicle Use in Private Company Fleets) theEnvironment and Health Administration is investigating ways ofencouraging companies throughout the Stockholm region to increasethe number of environmentally friendly cars and light goods vehicles intheir fleets. The project is being partly supported by retailers ofalternatively fuelled cars.
A major part of the study has involved looking at user perceptions. Anumber of companies in the region have had the opportunity to testalternatively fuelled vehicles on a non-cost basis. A questionnaire wassent out to 99 people involved in the trial, 60 of whom responded.
Results from the trial show that in most cases the person testing theclean vehicle was also responsible for that company’s vehicle fleet.Most of the participants in the trial used their clean vehicles on a dailybasis, particularly during working hours. Average daily mileage wasround 70 kilometres. Other drivers within the companies also made useof the clean vehicles on a more sporadic basis. Almost all driversinvolved in the trial were satisfied with the function and performance oftheir clean vehicles. 71 per cent of the drivers had absolutely noproblems with their vehicles at all and 60 per cent of drivers respondedthat they had tested a clean vehicle previously. Drivers were evenlysplit as to whether clean vehicles had comparable performance to theirconventionally powered counterparts. Fifty per cent of respondentssaid they would be willing to pay a higher price for a clean carcompared to a conventional car. However, fifty per cent of respondentssaid they would not pay more in operating costs. Almost allrespondents considered clean vehicles to be a good investment withregard to the environment.
The vast majority of drivers involved in the trial have had previousexperience of clean vehicles and are responsible for vehicle purchasewithin their company. Those taking part have shown extensiveknowledge and interest in clean vehicles and demonstrated awillingness to pay for clean vehicles as a way of ensuring a clean andsustainable future. This suggests that in the future more and morecompanies will be investing in clean vehicles!
3ra02
s 20
00-0
3-30
Innehållsförteckning
1 INLEDNING............................................................................................4
1.1 BAKGRUND........................................................................................41.2 SYFTE ................................................................................................51.3 METOD ..............................................................................................5
2 UTLÅNINGSFREKVENS OCH SVARSFREKVENS .......................6
2.1 UTLÅNINGSFREKVENS.......................................................................62.2 SVARSFREKVENS ...............................................................................7
3 RESULTAT .............................................................................................8
3.1 ANVÄNDARNA...................................................................................83.2 KÖRSTRÄCKA OCH ANVÄNDNINGSSÄTT .........................................103.3 FUNKTION OCH PRESTANDA ............................................................12
Tidigare erfarenhet ..............................................................................16Kostnader ............................................................................................17Miljösatsning.......................................................................................18
4 ANALYS OCH SLUTSATSER ...........................................................19
BILAGA 1 ENKÄT TILL TESTFÖRARE
BILAGA 2 TABELLER
4ra02
s 20
00-0
3-30
1 Inledning
Inom ramen för Trendsetter som ingår i Civitasprogrammet, driverMiljöförvaltningen i Stockholm tillsammans med generalagenter ochåterförsäljare av miljöbilar ett gemensamt projekt med syfte att förmåföretag och organisationer i Stockholm att skaffa miljöbilar. För attövertyga företagen om att dagens miljöbilar uppfyller deras krav påfunktion, prestanda, säkerhet, ekonomi och miljö erbjuds de att underen vecka hyresfritt testköra en miljöbil.
Miljöförvaltningen i Stockholm har gett SWECO VBB i uppdrag attgenomföra en utvärdering om hur företagen som lånat en bil under år2002 upplevt miljöbilen och infrastrukturen kring denna.
1.1 BakgrundStockholms Stad har sedan 1994 genomfört en rad satsningar förmiljöanpassade fordon och förnyelsebara bränslen, med målsättningenatt reducera marknadshinder och öka incitamenten att användamiljöfordon i samhället. Bakgrunden till satsningarna är att stadensvägtrafik ger upphov till stora miljöproblem. Förhoppningen är att manska kunna övertyga stadens befolkning om fördelarna med den nyatekniken och att det finns fungerande transportalternativ som intebelastar miljön i lika stor utsträckning som tidigare.
I många europeiska städer ägs de flesta av miljöbilarna av denoffentliga sektorn och det råder en brist på erfarenhet och förståelseom hur man ska uppmuntra privata företag att köpa miljöfordon. För attpåskynda introduktionen av miljöbilar, är det viktigt att intressera deköpare som tillhandahåller ett stort antal bilar, exempelvis privataföretag.
I EU-projektet Trendsetter, som ingår i Civitasprogrammet, deltar femstäder; Stockholm, Graz, Lille, Prag och Pecs. Projektet syftar till attförbättra städernas luft, bullernivåer, trängsel och kvalitet medbibehållen mobilitet. Inom ramen för Civitasprogrammet ska StockholmStad genomföra en rad uppgifter i syfte att öka antalet miljöbilar somägs av privata företag. De ska bland annat identifiera valen bakomföretags val av bil och grunderna på vilka de skulle köpa en miljöbil,genomföra informationskampanjer om miljöbilar och dess bränsle medprivata företag som målgrupp, identifiera företag med storafordonsflottor och ge riktad information till dessa samt hålla iseminarier, fordonsdemonstrationer och andra tilldragelser ommiljöbilar.
5ra02
s 20
00-0
3-30
Inom ramen för Trendsetter ingår delprojektet Increasing clean vehicleuse in private company fleets. Syftet med detta är att öka antaletmiljöfordon hos privata företag. Man vill utveckla nya metoder attinformera om miljöbilar så att företag blir mer benägna att väljasådana. I syfte att informera företag i Stockholm deltarMiljöförvaltningen där tillsammans med generalagenter ochåterförsäljare av miljöbilar i ett gemensamt projekt med syfte att förmåföretag och organisationer i Stockholm att skaffa miljöbilar.
Inom ramen för projektet erbjuds företag i Stockholm att under envecka hyresfritt låna en miljöbil så att de kan se hur de fungerar iverkligheten. Syftet med detta är att övertyga företagen om att dagensmiljöbilar uppfyller deras krav på funktion, prestanda, säkerhet,ekonomi och miljö.
1.2 SyfteSyftet med denna utvärdering är att studera hur företag som fram till2003-04-01 lånat en miljöbil upplever denna med avseende på funktionoch prestanda. Syftet är även att studera hur företagen använt bilenoch i vilken grad som erbjudandet om att låna en miljöbil gratis envecka har nyttjats av företag.
1.3 MetodEnkäter delades ut till förare i samband med att de lånade en miljöbilfrån någon av de i projektet medverkande bilåterförsäljarna. Allaförarna lämnade inte tillbaka enkäten, och påminnelser behövde göras.För att påminna de provkörare som inte svarat på enkäten, erhölls frånrespektive återförsäljare listor med namn på dem som provkört enmiljöbil. De förare som inte svarat på enkäten ringdes upp och erhöllen ny enkät. De respondenter som svarade på enkäten erhöll enTRISS-lott som tack.
6ra02
s 20
00-0
3-30
2 Utlåningsfrekvens och svarsfrekvens
2.1 UtlåningsfrekvensUndersökningsperioden avser tiden fram till 2003-04-01.
Typ av bil Utlånings-start
Antalmöjligautlånings-veckor*
Antalutlånings-tillfällen **
Utlånings-frekvens
Toyota CenterToyota Prius
1 April 2002 52 24 46%
Bilia Haga NorraVolvo V70N Bi-fuelCNG Business 02
Bilia SegeltorpVolvo V70N Bi-fuelCNG Business 03
1 Maj 2002
1 Januari2003
48
13
33
54%
AB WilhelmKindwalllFord Focus 1,6EAmbiente FlexifuelHerrgårdsvagn,modellår 02
1 Juli 2002 39 22 56%
Svenska BilOpel Zafira 1,6CNG
7 Januari2003
12 20 167%
Figur 1 visar utlåningsfrekvensen för de i projektet ingående bilarna.
* Bilarna har även lånats ut kortare tid än 1 vecka, men 1 vecka antasvara den vanligaste utlåningstiden.**Här anges antal testförare som är antecknade på listor som erhållitsfrån respektive återförsäljare. Bilen kan ha varit utlånad vid flertillfällen.
7ra02
s 20
00-0
3-30
2.2 SvarsfrekvensTyp av bil Antal utlåningstillfällen* Antal ifyllda
enkäterSvars-frekvens
Toyota Prius 24 18 75%Volvo V70N Bi-fuelCNG Business 02
Volvo V70N Bi-fuelCNG Business 03
33 22 67%
Ford Focus 1,6EAmbiente FlexifuelHerrgårdsvagn,modellår 02
22 11 50%
Opel Zafira 1,6CNG
20 9 45%
Figur 2 visar svarsfrekvensen i förhållande till utlåningstillfällen.
* Här anges antal testförare som är antecknade på listor som erhållitsfrån respektive återförsäljare. Bilen kan ha varit utlånad vid flertillfällen.
De mest utlånade bilarna är Volvo V70 (två bilar) och Toyota Prius.Dessa fordon går på biogas/bensin respektive elhybrid.
Figur 3 Typ av bil som provats. Siffrorna anger antal ifyllda enkäter.
Respondenternas lån av bil
20
11
19
10
Volvo V70Ford FocusToyota PriusOpel
8ra02
s 20
00-0
3-30
3 Resultat
3.1 AnvändarnaAv de respondenter som har provat miljöbilar, arbetar hälften inomAndra samhälleliga och personliga tjänster. De arbetar med allt ifrånmedia till inredning och miljötjänster.
Den största enskilda gruppen som har provkört en miljöbil fungerardock som fordonsansvariga eller inköpare av fordon. Övriga personer,som tillsammans utgör den största andelen har en ”övrig anknytning”till företagets bilar. Inom denna grupp är det stor spridning,enhetschef/biträdande enhetschef, kvalité- och miljöansvarig och VD ärdock de befattningar som är vanligast.
Figur 4 visar den bransch personerna som provkört testbilarna arbetar inom.
Se vidare i bilagans tabell 1 och 2 för en mer utförlig redovisning avbranschindelning.
Branchindelning
2% 8%
27%
13%
50%
Ti l l lver kning
Tr anspor t, magasiner ingoch kommunikation
Of f entl ig f ör val tning ochf ör svar ; obl igator isksocial f ör säkr ing
Hälso- och sjukvår d, socialatjänster ;veter inär ver ksamhet
Andr a samhäl lel iga ochper sonl iga tjänster
9ra02
s 20
00-0
3-30
Figur 5 visar vad de personer som provkört testbilarna har för anknytning till det egnaföretagets fordonsflotta.
Se vidare i bilagans tabell 3 för en mer utförlig redovisning av Annananknytning till företagets bilar.
Anknytning till företagets bilar
12%
23%
60%
5%
0%
Inköpare av fordonFordonsansvarigAnnan anknytningInget svarSpec annan anknytning
10ra02
s 20
00-0
3-30
Trafikmiljö bilen använts mest i
30%
68%
2% Enbart stadstrafik
Blandad körningstadstrafik/ landsväg Enbart landsväg
3.2 Körsträcka och användningssättOmkring 60 procent av låntagarna av miljöbilarna har kört denna självavarje dag. Resterande andel, ca 40 procent, har använt bilen igenomsnitt 2,7 dagar under testveckan. Miljöbilen har dessutomprovkörts av i genomsnitt 3,2 personer utöver den person som kvitteratut bilen.
Figur 6 visar antal dagar bilen använts av (enbart) respondenten
De miljöer som miljöbilen använts i är framförallt en blandning avstadstrafik och landsvägstrafik. 30 procent av respondenterna har dockkört miljöbilen i enbart stadstrafik.
Figur 7 ovan visar vilken trafikmiljö testbilen körts i.
Antal dagar bilen använts av respondenten under testveckan
58%37%
5%Varje dagMindre än varje dagInget svar
11ra02
s 20
00-0
3-30
Majoriteten av respondenterna använde bilen till att köra med itjänsten. De 13 procent som svarat Annat på frågan om huvudsakliganvändning, har mest använt bilen för privat bruk, exempelvis färd tilloch från arbetet. I genomsnitt kördes bilen cirka 70 kilometer per dag,11 respondenter angav dock inget svar på denna fråga eller vet ej hurmånga kilometer som körts.
Figur 8 delar upp användningsområdena för testbilarna.
Se vidare i bilagans tabell 4 för redovisning av alla svar vad gällerannan användning av bilen.
Huvudsaklig användning av bilen
80%
7%
13%
Körning i tjänstenTransport av varorAnnat
12ra02
s 20
00-0
3-30
3.3 Funktion och prestandaAlla respondenter utom en var mycket eller ganska nöjd medmiljöbilens funktion. Den enda person som var ganska missnöjd vardetta på grund av den ansåg att bilen drog mycket etanol. Vad gällerbilens prestanda var alla respondenterna med undantag av trepersoner mycket eller ganska nöjda. De tre personer som var ganskamissnöjda var detta på grund av att de upplevde motorn som svag elleratt räckvidden på (gas)tanken var för kort.
Vidare hade 71 procent inte haft några problem med bilen. Av de 16personer som dock upplevde problem, upplevde en majoritet problemmed att starta.
Figur 9 ovan visar att majoriteten av alla testförare var ganska eller mycket nöjda medbilens funktion.
Se vidare i bilagans tabell 5 för redovisning av upplevda problem medbilen.
Bedömning av bilens funktion, totalt
59%
39%
2% 0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjd
13ra02
s 20
00-0
3-30
Nedan visas bedömning av bilens funktion uppdelat efter märke. Denio procent som är mycket missnöjda med Fordens funktion, utgörsendast av en person.
Figur 10 Bedömning av bilens funktion, Ford.Antal respondenter: 11
Figur 11 Bedömning av bilens funktion,Toyota. Antal respondenter:19
Figur 12 Bedömning av bilens funktion, Opel.Antal respondenter:10
Figur 13 Bedömning av bilens funktion,Volvo. Antal respondenter:20
Bedömning av bilens funktion, Ford
64%
27%
9% 0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjd
Bedömning av bilens funktion, Toyota
55%
45%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjd
Bedömning av bilens funktion, Opel
50%50%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjd
Bedömning av bilens funktion, Volvo
65%
35%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjd
14ra02
s 20
00-0
3-30
93 procent av respondenterna var mycket nöjda eller ganska nöjdamed bilens prestanda. De fem procent (tre personer) som var ganskamissnöjda, var det på grund av att de upplevde motorn som svag ochatt räckvidden på gastanken var för liten.
Figur 14 ovan visar hur respondenterna bedömde bilens prestanda.
Bedömning av bilens prestanda, totalt
44%
49%
5%
0%
2%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjdInget svar
15ra02
s 20
00-0
3-30
Nedan visas bedömning av bilens prestanda uppdelat efter märke.Majoriteten var mycket nöjd eller nöjd. Tre personer var dock ganskamissnöjda (två som provkör Opel och 1 som provkört Toyota). Dettavar på grund av att de upplevde motorn som svag eller att räckviddenpå (gas)tanken var för kort.
Figur 15 Bedömning av bilens prestanda,Ford. Antal respondenter:11
Figur 16 Bedömning av bilensprestanda, Toyota. Antalrespondenter:18
Figur 17 Bedömning av bilens prestanda,Opel. Antal respondenter:10
Figur 18 Bedömning av bilensprestanda, Volvo. Antalrespondenter:20
Bedömning av bilens prestanda, Volvo
70%
25%
0%
0%
5%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjdInget svar
Bedömning av bilens prestanda, Ford
36%
64%
0%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjdInget svar
Bedömning av bilens prestanda, Opel
20%
60%
20%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjdInget svar
Bedömning av bilens prestanda, Toyota
34%
61%
5%
0%
0%
Mycket nöjdGanska nöjdGanska missnöjdMycket missnöjdInget svar
16ra02
s 20
00-0
3-30
Tidigare erfarenhetÖver hälften av respondenterna, 60 procent, har tidigare erfarenhet avatt köra miljöbilar. Ett flertal har kört många olika typer av miljöbilar,men fordon drivna av biogas eller etanol är vanligast. Ungefär hälftenav respondenterna tycker inte att miljöbilen skiljer sig på något sättjämfört med en motsvarande konventionell bil. Den andra hälften avrespondenter upplevde dock en variation av skillnader, bland annatsvagare motor, sämre acceleration och sämre räckvidd på bensin.
Figur 19 visar att flera har tidigare kört miljöbilar
Till miljöbilar räknas här fordon drivna av el, elhybrid, biogas ochetanol. Se vidare i bilagans tabell 6 i bilagan för redovisning av allasvar vad gäller miljöbilar som provkörts tidigare
Se vidare i bilagans tabell 7 för redovisning av alla svar vad gällerupplevda skillnader mellan miljöbil och konventionell bil.
Tidigare erfarenhet av att köra biljöbilar
60%
38%
2%
JaNejInget svar
17ra02
s 20
00-0
3-30
KostnaderVad gäller kostnaderna för en miljöbil skulle 48 procent avrespondenterna kunna tänka sig att betala mer i inköpspris av enmiljöbil jämfört med motsvarande bensindriven bil. Summan de kantänka sig att betala varierar dock, men 20 000 kronor som det mestfrekventa svaret. 28 procent av respondenterna vill inte betala mer iinköpspris för en miljöbil än för en konventionell bil.
Vidare kan 45 procent av respondenterna tänka sig att betala mer idriftkostnader för en miljöbil jämfört med en konventionell bil, en delupp till tio procent. 50 procent av respondenterna är däremot inteberedda att betala något mer i driftkostnader för miljöbilen jämfört meden bensindriven bil. Det är alltså ganska jämnt fördelat mellan tvågrupper, där den ena kan tänka sig att betala mer, medan den andrainte kan tänka sig att göra detta.
Figur 20 visar fördelningen över respondenternas betalningsvilja i inköpspris förmiljöbilar jämfört med konventionella bilar.
Figur 21 visar respondenternas betalningsvilja i driftkostnader för miljöbilar jämfört medkonventionella bilar.
Se tabell 8 i bilagan för redovisning av alla svar vad gäller kostnadersom gör respondenterna beredda att betala mer i inköpspris.
Betalningsvilja driftkostnader
0
10
20
30
40
50
60
0% 5% 10% Annan % Vet ej Inget svar
Andel högre driftkostnader för miljöbil
Ande
l res
pond
ente
r
Betalningsvilja inköpspris
0
10
20
30
40
50
60
Lägre pris samma pris Högre pris Vet ej Inget svar
Ande
l res
pond
ente
r
18ra02
s 20
00-0
3-30
Se tabell 9 i bilagan för redovisning av alla svar inom alternativetannan vad gäller kostnader som gör respondenterna beredda attbetala mer i inköpspris.
MiljösatsningSlutligen ansåg alla respondenter utom tre att miljöbilen absolut var enbra miljösatsning. Dessa tre respondenter, som var tveksamma tillsatsningen, var detta på grund av att de undrade över tillgången påetanol samt om bränslet verkligen var en miljövinst och attförbrukningen inte var särskilt låg.
Figur 22 Fördelning av positivt/negativt inställda respondenter till om miljöbilen är enbra miljösatsning.
Bedömning om miljöbilen är en bra miljösatsning
0
10
20
30
40
50
60
Ja absolut Tveksamt Nej
Anta
l res
pond
ente
r
19ra02
s 20
00-0
3-30
4 Analys och slutsatser
Den största grupp av användare var fordonsansvariga ellerfordonsinköpare på företag. De flesta körde bilen varje dag och dåframförallt i tjänsten. Snittsträckan var 70 kilometer per dag iblandtrafik. Även flera andra personer körde bilen förutom den somkvitterade ut den. I princip alla var nöjda med bilens funktion ochprestanda och över två tredjedelar hade inte haft några problem medbilen. Hela 60 procent hade tidigare erfarenhet av att köra miljöbilar.Det var lika många som inte tyckte att den lånade bilen skiljde sig frånmotsvarande konventionell bil som det var personer som tyckte det.Ungefär hälften av respondenterna kan tänka sig betala ett högreinköpspris för en miljöbil än för en motsvarande konventionell bil. Vadgäller driftkostnaderna, vill ungefär hälften dock inte betala mer. Iprincip alla tyckte att miljöbilen absolut var en bra miljösatsning.
De flesta som lånade miljöbilar har tidigare erfarenhet av dessa och enhel del arbetar med fordonsansvar på sitt företag. Det är alltsåmänniskor som redan känner till denna typ av fordon och ärintresserade av dem. De har även en någorlunda hög betalningsviljaför dessa och anser absolut att det är en bra miljösatsning. Dettasammantaget borgar för att de företag de representerar i störreutsträckning kan tänkas införskaffa en miljöbil nästa gång de köper enbil.
20ra02
s 20
00-0
3-30
5 Bilaga 1 Enkät till testförare
21ra02
s 20
00-0
3-30
22ra02
s 20
00-0
3-30
6 Bilaga 2 Tabeller
Tabell 1 Gruppering av branscher
Brancher enligt SNI 92Jordbruk, jakt och skogsbrukFiskeUtvinning av mineralTilllverkning 1El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjningByggverksamhetPartihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar och personliga artiklarHotell- och restuarangverksamhetTransport, magasinering och kommunikation 5Finansiell verksamhetFastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänsterOffentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 16UtbildningHälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 8Andra samhälleliga och personliga tjänster 30Förvärvsarbete i hushållVerksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.
23ra02
s 20
00-0
3-30
Tabell 2 Specificering av tjänster
Specificering av tjänsterAlternativ medicin 1Avfall 1Brandsförsvar 1Byggentreprenör 1Elektronikprodukter 2Exportkontroll 1Fastighet 1Försäkringar 1Försäljning/service 1Hemtjänst 2Human Resource 1Idrottsförvaltningen 1Information 1Inredning 2Kemi 1Kommunen 1Konsult 2Konsult- kvalitets- och miljöteknik 1kvalitetssäkring inom läkemedelstillverkning 2Mark- och lokalenheten 1Media 3Miljökonsult inom avfallshantering 1Miljömärkning 2Miljötjänster, återvinnin, returpappershandel 3Parkering övervakning 1PR 1Rese 1socialpsykiatri 2Socialtjänst 3Stadsdelsförvaltning 3Stadshuset 2Takentreprenör 1Trafikövervakning 1Transport 4Vattenrening 2Verkstad 1Vägar 1Vägverket 1Åkeri 1Öppna hemtjänsten 1
24ra02
s 20
00-0
3-30
Tabell 3 Specificering av Annan anknytning till företagets bilar
Specifiering av anknytning till företagets bilarAnsvarig biogasAnsvarig för bilpolicyAnsvarig för bilpolicyAnsvarig för bilpolicyAnvändareAnvändareBiogastillverkningBistår inköparenBiträdande chef på enhetenBiträdande enhetschefChaufförDriftchefEj specEj specEj specEj specEnhetschefEnhetschefEnhetschef, ansvar för inlöp på enhetenEnskild firmaFörareKvalité/miljöKvalitetMiljöansvarigMiljöansvarigMiljöchefMiljöchef och tjänstebilsförareMiljöchef och tjänstebilsförareMiljösamordnareRedaktör nyhetsbrevSakkunnig i bilfrågorSamordnareSkriver om miljöfordonTranportchefVDVDÅker på besök
25ra02
s 20
00-0
3-30
Tabell 4 Specificering av Annan användning av miljöbilen
Tabell 5 Specificering av upplevda problem med miljöbilen
Specfiering av upplevda problem BilmärkeBiogastanken är för liten och för lite tankställen VolvoLite svårstartad VolvoLitet svårstartad VolvoStartproblem samt tjuvstopp vid gasdrift VolvoSvårstartad VolvoSvårstartad VolvoSvårstartad när man stannat på biogas VolvoSvårstartad vid gaskörning VolvoSvårt att hitta tankställen, bileln "tjuvstannar", går ej att tanka fullt när de VolvoSvårtankad bensin, långsam tanka gas VolvoTankning av biogas VolvoBensinmätare och CD FordSvår att starta vid ett tillfälle FordSvårstartad kalla morgnar FordEj angett skäl ToyotaLätt att få motorstopp; måste ge mycket gas & lätt på kopplingen Opel
26ra02
s 20
00-0
3-30
Tabell 6 Specificering av miljöbilar som provkörts tidigare
Tabell 7 Specificering av skillnaderna mellan miljöbil ochkonventionell bil
Specifiering av skillnaderna mellan miljöbil och konventionell bilAnnorlunda instrumentpanel och lite "eget liv"Bättre med nya delarnaDrar mindre bensin och tystareEtanol törstig (drar mer, får tanka oftare)Finns ej med automatlådaFärre tankstationerGår tystareKortare aktionsradie på biogas- bättre planering av körning nödvändigKänns bättre i hjärtatLite bökigare att tanka, få stationerLiten tank, räckviddLiten utanpå, stor inutiMycket svagare motorRäckvidden på bensinSafiran kändes "lite slö"Skonsammare mot miljönSkonsammare mot miljönSvårt att tanka, gick inte ens att få hjälp av bensinstationens personal för att tanka gasSämre "ax" vid höga hastigheter, svårt att hålla jämn hastighet på kuperad vägSämre acceleration vid hög hastighet. Tappar fart i backarTanka oftareTrögstartad, stannar under färd på gasTvå drivsystem märks ibland, men inget negativtTystUpplevs ha något sämre prestanda vid accelerationVi körde enbart på bensin eftersom vi inte lyckades tanka biogasVid start längre tid, tjuvstannar något vid lågt gastryck
Typ av miljöbil Antal respondenter som provatBiogas 21Etanol 13Elhybrid 10El 7Diverse 4
27ra02
s 20
00-0
3-30
Tabell 8 Specificering av kostnader respondenterna är beredda attbetala mer i inköpspris
Tabell 9 Specificering av driftkostnader inom alternativet Annan.
Summa högre kostnad Antal0 1710% 120% 11-200 15 000 110 000 715 000 120 000 930 000 2300 000 110-30 000 110-50 000 120-30 000 3Lägre kostnader jämfört med bensindriven 1Vet ej 6Inget svar 7
Specificering av svar inom alternativet Annat Antal15% 115-20 1Minus 10% 1Något högre, beror på definition av driftkostnader 1Tror inte den här bileln blir dyrare 1
