Arbetsrättsliga föreningen i södra Sverige

Seminariumden 18 november 2011 om Whistle-

Blowing i arbetslivet

Föreläsare:Göran Söderlöf och Bo Ericson

Presentation- Göran Söderlöf, Sveriges Kommuner och

Landsting

- Bo Ericson, LO-TCO Rättsskydd AB

Göran Söderlöfom den offentliga sektorn

Visselblåsarens yttrandefrihet, meddelarfrihet och lojalitetsplikt

samt kritikrätt

Disposition- Yttrandefriheten

- Meddelarfriheten

- Kritikrätten

- Lojalitetsplikten

- Skillnaden offentlig- contra privatanställda

- AD domar

Rättsläget- Yttrandefriheten och meddelarfriheten är

grundlagsskyddad

- Rättspraxis

- Doktrin

- Debatten

Kända mål

- Kåvestad AD dom AD 2003 nr 51

- Peter Magnusson AD dom AD 2011 nr 11

Min roll

- Kåvestad Central tvisteförhandlare

- Peter Magnusson Ombud i AD

- Bokförfattare Yttrandefrihet och lojalitet (SK och SKL)

Reflektioner

- Vilken är den rättsliga rubriken?

- Grundlagsbrott och felaktig repressalie?

- eller

- Samarbetsproblem och nödvändig arbetsgivaråtgärd?

Vad är yttrandefriheten för en arbetstagare?

- Delta i den offentliga debatten om hur det allmänna – stat, kommun och landsting- sköter sig (RF).

- Och/eller

- Oinskränkt kritikrätt av arbetsgivaren.

Bo Ericsonom den privata sektorn

Visselblåsarens yttrandefrihet, meddelarfrihet och lojalitetsplikt samt kritikrätt

Det värsta med all ondska i världen är inte de som utövar den utan alla de som tillåter att det sker

(Filosofen David Hume 1700-talet)

Yttrandefriheten- Vilken betydelse har den grundlagsskyddade

yttrande- och meddelarfriheten på den privata arbetsmarknaden?

- Vilken betydelse har Europakonventionen?

Lojalitetsplikten

- Lojalitetskravet anses vara inrymt i arbetstagarens anställningsavtal

- Arbetstagaren får inte skada arbetsgivaren - Anställningsavtalet skapar ett personligt förhållande mellan

parterna- Arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse

framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollision

(Se ex:vis AD 1994 nr 79)

Allmänt om kritikrätten

- Utan hinder av lojalitetskravet har At – och den fackliga organisationen – enligt rättspraxis en vidsträckt rätt att kritisera och ifrågasatta arbetsgivarens handlande

- Detta följer redan av den medborgerliga yttrandefriheten, en av grundprinciperna för vårt samhällssystem

- Rätten att kritisera är emellertid också en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden och ett gott arbetsresultat

- En vidsträckt kritikrätt är vidare nödvändig för att en effektiv facklig verksamhet skall kunna bedrivas på arbetsplatsen

(Se AD 1982 nr 110; jfr AD 1982 nr 33 och 1997 nr 57)

Art 5 ILO:s konvention nr 158

- I konventionens artikel 4 uttalas att en arbetstagare inte får sägas upp annat än om det finns ett giltigt skäl för uppsägning som beror av arbetstagarens duglighet eller uppförande eller som har sin grund i hänsynen till verksamhetens behöriga gång i företaget eller förvaltningen. I artikel 5 nämns som exempel på omständigheter som inte skall utgöra giltigt skäl för uppsägning att någon gett in klagomål eller deltagit i ett rättsligt förfarande mot en arbetsgivare, vilket innebär påstående om överträdelse av lag eller annan författning, eller vänt sig till behörig myndighet .

- Innebörden i konventionen berördes i 1992 års arbetsrättskommittes delbetänkande, Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32 s. 385 f.).

- Se även AD 1994 nr 79 och AD 1997 nr 57

Kritikrätten- Kritikrätten har dock sina begränsningar- Kritikrättens gränser bestäms av om arbetstagarens

handlande anses som illojalt- Bedömning av om ett agerande är illojalt görs genom en

helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet- Vissa faktorer betraktar AD rent allmänt som särskilt viktiga

att beakta- AD gör en intresseavvägning, proportionalitetsbedömning,

vems, arbetsgivarens eller arbetstagarens, intresse väger tyngst, med beaktande av vissa faktorer

Faktorer av särskild vikt- Arbetstagarens ställning – förtroendeställning, överordnad

eller underordnad, AD 1982 nr 110- facklig förtroendeman, AD 1987 nr 65, AD 1988 nr 162- Bakgrunden till kritiken – allvarliga missförhållanden

eller inte, AD 1986 nr 95- Vilken betydelse har missförhållandet för At eller mer

allmänt för arbetstagarnas intressen? AD 1994 nr 79- Syftet med kritiken. Var syftet att skada Ag? Var syftet att

komma till rätta med ett missförhållande? AD 1988 nr67- Är kritiken sakligt grundad? Är det sant det som påstås?

Ats goda tro om sanningshalten i sitt påstående; Kritikens konsekvenser för Ag. AD 1997 nr 57

- Har At först försöka lösa eventuella problem med arbetsgivaren på ett seriöst sätt, AD 1986 nr 95

Kritikrätten

- En arbetstagares lojalitetsplikt innebär att arbetstagaren även har en tystnadsplikt

- Tystnadsplikten för arbetstagare inom den privata sektorn kan innebära inskränkning i kritikrätten

- Ett yppande av uppgifter som är ägnat att skada arbetsgivaren kan utgöra ett brott mot arbetstagarens tystnadsplikt

- Avtal om tystnadsplikt kan träffas. Saknas uttrycklig reglering, anses en viss tystnadsplikt följa av anställningsavtalet. Gränser för avtalsfriheten (avtalsregler om tystnadsplikt får ej strida mot god sed på arbetsmarknaden; jfr. avtalslagens ogiltighetsregler)

- Tryckfrihetsförordningen inte utgör något hinder för enskilda att avtala om inskränkningar i yttrandefriheten

Tystnadsplikt genom lagen om företagshemligheter

- Med företagshemlighet enligt lagen avses sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende

- Röjande får ske om det är tal om kvalificerad brottslighet eller annat allvarligt missförhållande- Den brottslighet som avses är brottslighet som kan straffas med

fängelse- Vid missförhållanden sker en proportionalitetsbedömning mellan

missförhållandet och den företagshemlighet som röjs- Denna rätt att avslöja kvalificerad brottslighet kan inte sättas ur spel

genom avtal om tystnadsplikt

EuropakonventionenArtikel 10- 1. Envar äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt

innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar etc.

- 2. Enär utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, må det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som äro angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle äro nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, den territoriella integriteten, den allmänna säkerheten, förebyggande av oordning eller brott etc.

Europakonventionen

Artikel 13 - Rätt till ett effektivt rättsmedel Var och en, vars i denna konvention angivna fri-

och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig myndighet.

Artikel 41 - Skälig gottgörelseOm domstolen finner att ett brott mot

konventionen eller protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del medger att gottgörelse lämnas, skall domstolen, om så anses nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig gottgörelse

Europakonventionens tillämplighet på privata förhållanden?- AD ansåg i AD 1997 nr 57 (Samaritendomen)

att artikel 10 inte hade någon betydelse eftersom målet rörde ett privat bolag

- AD ansåg i AD 1998 nr 17 (Kellermandomen och artikel 11 om negativ föreningsrätts-kränkning) att”Enligt arbetsdomstolens mening följer det också av inkorporeringen av konventionen att sådana artiklar i konventionen som kan vara av betydelse i förhållandet mellan enskilda också skall kunna tillämpas i tvister mellan dem (jfr SOU 1993:40 Del B s.107)”.

- Se även AD 1998 nr 97 och AD 2001 nr 3 (båda handlade om drogtestning. Av ADs uttalande kan utläsas att europakonventionens art. 8 är tillämplig mellan enskilda).

Europakonventionens tillämplighet på privata förhållanden?- Domar under 2000-talet från Europadomstolen

slår numera fast att konventionsstaterna ”i vissa fall” har en positiv skyldighet att skydda rätten till yttrandefrihet mot angrepp också från enskilda

- Dom 29 februari 2000 Fuentes ./. Spanien- Dom 21 juli 2011 Heinisch ./. Tyskland

(avgjordes i liten sammansättning; överklagan har skett)

- Dom 12 sept. 2011 Sanches m.fl. ./. Spanien

Av domarna framgår inte klart vad ”i vissa fall” betyder. Målen handlade emellertid om tvister mellan enskilda Man kan därav slå fast att Sverige har en skyldighet att se till så att yttrandefriheten för privatanställda skyddas mot angrepp från den privata arbetsgivaren.

Europakonventionens tillämplighet på privata förhållanden?- Staten Sverige är alltså skyldig att se till att

rätten till yttrandefrihet för privatanställda skyddas mot angrepp (arbetsrättsliga åtgärder) från arbetsgivaren för uttalanden i media.

- Fallet i AD (AD 2011 nr 15) rörande Peter Magnusson får en fortsättning i Europadomstolen. Klagomål ingivet i september 2011

Faktorer vid bedömningen om yttrandefriheten kränkts

- Befogade intrång såsom en arbetsrättslig åtgärd eller påföljd, ska ha lagstöd. Vad är det? Är en avtalad åtgärd såsom omplacering eller förflyttning att jämställa med lagstöd

- Fanns det ett godtagbart syfte med intrånget, ex:vis att skydda arbetsgivarens intressen?

- Lojalitetsplikten kräver att avslöjandet först tas upp med överordnad

- Det allmänintresse som avslöjandet kan ha- Den avslöjade informationens sanningshalt?- Konsekvens för Ag, skada eller olägenheter

Faktorer vid bedömningen om yttrandefriheten kränkts- Ats motiv och goda tro om motivet- Åtgärdens eller påföljdens berättigande.

Var den för sträng? Var den nödvändig för att skydda Ags intressen? Konsekvenserna för At.

- Det ska finnas en rimlig balans mellan behovet av att skydda Ags intressen, å ena sidan och behovet av att skydda Ats rätt till yttrandefrihet å den andra.

Denna modell för proportionalitetsbedömning med beaktande av särskilda faktorer torde överensstämma med den modell AD i sin rättspraxis tillämpa

Skyddet för kritikrättenpå den privata arbetsmarknadenSanktionsregler i:- Lagen om anställningsskydd- MBL om skyddet för föreningsrätten- FML om skyddet mot hinder i uppdraget- AML om skyddet mot hinder i uppdraget- MBL vid kollektivavtalsbrott (se AD 1991 nr

106; allmänt och ekonomiskt skadestånd)- Europakonventionen- Allmänna skadeståndsregler (se AD 1983 nr

46; endast ekonomiskt skadestånd. Allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott kunde inte utdömas eftersom At inte var bunden av kollektivavtal).

Några reflexioner över skillnader och likheter mellan de offentliga och privata områdena

- Offentliganställda har ett grundlagsskydd utöver anställningsavtalet

- Privatanställda har ingen – i princip oinskränkt – kritikrätt

- Vilken betydelse har Europakonventionen på den offentliga arbetsmarknaden?

- Olika arbetsrättsliga möjliga åtgärder

Kåvestad AD 2003 nr51

- Avskedad (tidigare förflyttad)

- Intressanta AD uttalanden

- JO

- Visselblåsare eller misskötsam arbetstagare?

- Vad ska arbetsgivaren tåla?

Peter Magnusson AD 2011 nr 15

- TV Debattprogrammen

- Fackliga förhandlingar

- JK och Socialstyrelsen

- IVA avdelning

- AG insatser

- AD domskälen

Slutsatser

- Yttrandefriheten

- Meddelarfriheten

- LOU påverkar privata sektorn

- Lagstiftning? (Sören Ömans utredning)

Sociala medier är social interaktion med teknik; främst internet

- Privat eller i arbetet?

- Blogg, facebook, twitter m flÖppna ? Slutna men stora!

- Kommunens webbplats, kommunens facebooksida etc

- Policydokument/ordningsregler- Information/utbildning

Sociala medierInternet, bloggsfären

- Yttrandefrihet- Sekretess och tystnadsplikt- PUL (Se Datainspektionens skrift i oktober 2010

”Ansvaret för personuppgifter som hanteras i system för whistleblowing”)

- Förtal (fall från Svea hovrätt 10/5 1996 mål B 2561/95, DB 58)

- AD 2006 nr 103 (idrottskonsulenten som skickade e-post)

- AD 2007 nr 20 (polisinspektören som skickade e-post) - AD 2011 nr 74 (den bloggande polisinspektören;

Farbror Blå)

Vad gäller?

Vad får jag som arbetstagare göra? T ex:Vara med på Facebook, ha blogg, twittra osv ”Vara vän” med chefer, kollegor, brukare,

anhöriga etcSom privatperson uttrycka min åsikt i/på sociala

medier

Vad får jag som arbetstagare inte göra! T ex:Använda arbetstid på ett otillåtet sätt för privata

angelägenheterBryta min tystnadspliktKränka, diskriminera kollegor, chefer, brukare

etcFörtala andra, göra falska anklagelser för att

skadaanställningsavtalets ”vanliga krav”

gäller…

Arbetsmiljöaspekter

Sociala medierKan bli ett verktyg/en kanal för uttryckande av interpersonella problem och konflikter.

T ex emellan kollegor, mellan chef – medarebetare, mellan brukare/klienter/anhöriga – medarbetare/chefer, mellan medborgare – medarbetare/chefer osv

Arbetsmiljöaspekter – regler…T ex- 3 kap 2 § AML - ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder

som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”

- AFS 2001:1, SAM - kartlägga, bedöma risker, förebygga, åtgärda, följa upp osv

- AFS 1993:17, kränkande särbehandling – planera, förebygga, åtgärda osv

- AFS 1993:02, våld och hot – förebygga, rutiner, utbildning och information, åtgärder, stöd och handledning osv

Om det blir fel Vanliga problem Ex hantering/åtgärder

- Brott mot tystnadsplikten OSL BrB

Arbetsrättsligt; AB, LAS

- Sprida falska uppgifter

- Förtal av chef/medarbetare Enskilt åtal

- Dålig stämning på arbetsplatsen AML

- Okunskap om effekter och regelverkutbildning, info

Riktlinjer, verktyg, tips m m

- Kunskap i organisationen: - t ex riktlinjer, policys

- utbildning och information

- Samtal och diskussion: t ex APT, i lunchrummet, medarbetarsamtal, i handledning osv

- Whistle-blowerfunktion?

- Reglering vid upphandling?

Bästa råden

- Tänk igenom problematiken

- Ta fram policy

- Informera och utbilda