2009

Stockholm

Fokusområde TrafikledningGöran Erskérs/Mats LindqvistBanverket9e januari 2009

Överblick Trafikledning

• Trafikledningens betydelse och nytta för transportsystemet

• Trafikledning är oerhört viktigt, ‐men den syns inte

• Blir:

– Säkrare

– Energieffektivare

– Kostnadseffektivt

– Miljövänligare

Möjliggör:

– Kombinationer av transportmedel

– Tillgänglighet för alla överallt

Smartare trafikledning via ITS innebSmartare trafikledning via ITS innebäär r att transportsystemetatt transportsystemet…………

Exempel på smartare ITS stöd som ger ökad miljönytta

• Två exempel– Gröna flygningar

– CATO (Computer Aided Train Operation)

Syfte & Mål med Gröna Flygningar

•Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum. 

•Säkerställa en hållbar reduktion av miljöpåverkan i form av utsläpp och buller från flygoperationer i svenskt luftrum

•Etablera ett mätbart och kommunicerbart koncept för en flygnings miljöpåverkan. 

Håkan Jonforsen

LFV

Hur vi åstadkommer Gröna Flygningar• Gröna starter

–Med hjälp av ”Departure Manager” verktyg minimeras antal flygplan som väntar på taxibanan på att få starta. Besparing upp till 1500 ton bränsle/år.

• Gröna flygvägar

– Genom att etablera svenskt luftrum som ”Free Route Airspace” kan flygbolag planera och flyga den absolut kortaste sträckan mellan olika punkter (idag såföljer de ”ATS router”). Besparing  upp till 3000 ton bränsle/år.

• Gröna inflygningar 

– Planering och genomförande av en inflygning i enlighet med en miljömässigt optimal sjunkprofil (CDA)”. Flygplanet drar av till tomgång på marchhöjd och ”glidflyger” till landning. Besparingspotential upp till 13500 ton bränsle/år när det är färdigutvecklat, (4000 ton i närtid) 

• Syftar till att över vissa höjder kunna genomföra flygningar från exempelvis en punkt på västkusten till en på östkusten utan att behöva svänga.

Effekter: • Minskad tid i luften: ca 2000 h/år• Ekonomisk besparing för luftrumsbrukare: ca 100 MSEK/år• Minskad bränsleförbrukning: ca 3000 ton/år• Minskade CO2-utsläpp: ca 9500 ton/år

FRAS

Free Route Airspace Sweden

CATO (Computer Aided Train Operation)Ett system för optimal körning av tåg• avseende bl.a.:

energi, effekt, slitage, bankapacitet, punktlighet, resursutnyttjande• baserat på:

modern avancerad optimeringsteknik och IT i samspel med modernkommunikationsteknik (GSM‐R)

• Ett i huvudsak slutfört utvecklingsprojekt (Genomfört av Transrail. Finansierat av BV, LKAB och Transrail.)

• En preliminär standard (drivs nu på EU‐nivå med stöd av BV) • En latent produkt

Per Leander Transrail

CATO systemets huvudprincip

•Tåg till trafikledning‐ position, hastighet‐ tågdata, körprestanda

•Trafikledning till tåg‐ målpunkter(position, tid, hastighet)

‐ bandata

Trafikledningscentralberäknar optimal tågföring

Tåg beräknar optimal körningmht mål satta av trafikledningen

‐ kom inte fram innan signal slår om till kör‐ utnyttja tillgänglig körtid till optimal körning

Möjliga besparingar

-35%

-30%

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Maximum motion profile (MMP) Optimal (CMP) - UAD_L Optimal (CMP) - F040_L

Red

uctio

n of

net

ene

rgy

Increase of running time

Torneträsk - Björkliden

Typiska förbättringar (dock i viss mån beroende av trafiksituation

och bana):

• Energiförbrukning minskad med 15‐25% 

• Bankapacitet ökad med 5‐10%

Utan Trafikledning

• Ingen trafik‐ eller trafikantinformation

• Ingen information vart gods befinner sig

• Ingen möjlighet till Co‐modalitet

Exempel på parter vid en transport

INFORMATION

ÅKERI, REDERI,

TÅGOPERATÖR,FLYGBOLAG

MFL

GODS-TRANSPORT-

KÖPARE

RESENÄR

Rikstrafiken,Vägverket,

Luftfartsverket,Sjöfartsverket

Banverket

LEVERAN-TÖRER

TILLBV, VV, LFV,

SjFV, RT

GODS-TRANSPORT-KÖPARENS

KUND

SPEDITÖR

RESEBYRÅ

”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”

Ett sätt att beskriva ITS Trafikantinformationstjänster riktas till den enskilde kundens (individualiserade tjänster) eller kundkategorins behov. Tillämpningarna bygger på grundläggande uppgifter i Digital infrastruktur och Trafikledning men även på annan information som behövs för att kunna tillhandahålla en förädlad tjänst.

I Trafikledning ingår funktioner och tillämpningar som till stor del myndigheter och kommuner tillhandahåller. Tjänsterna avser i princip att stödja trafikkollektivet dvs. flera nyttjare av transportsystemet. Tjänsterna omfattar planering, styrning, trafikövervakning, störningshantering, information, avgifter etc.

Digital infrastruktur innehåller grundläggande data och kommunikationssystem som är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla och förvalta många ITS-tjänster.

DIGITAL INFRA-

STRUKTUR

TRAFIK-LEDNING

TRAFI-KANTINFORM

ATION

Beroende

Beroende

Beroende

Med vissa skillnader mellan transportslagen kan generellt sett sägas att myndigheter och kommuner har ett stort ansvar för den digitala infrastrukturen och trafikledning och ett mindre ansvar för trafikantinformation (järnvägen undantagen). Motsvarande har kommersiella aktörer större möjligheter att skapa tjänster inom trafikantinformation och mindre ansvar inom trafikledning och digital infrastruktur.

Flera lager av aktörer, en kombinerad transport med två transportslag

SP TP PP Pro PPr

SP TP PP Pro PPr

SP TP PP Pro PPr

SP TP PP Pro PPr

SP TP PP Pro PPr

SP TP PP Pro PPr

Infrastrukturinformation

SP TP PP Pro PPr

Infrastrukturinformation

Slutkund = resenär/godstransportköpare

Rese/transportplanerare

Operatörer

Infrastruktur-

hållare

SP=Strat. Plan, TP=Takt. Plan, PP=Prod.Plan, Pro=Prod., PPr=PostProd.

”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”

Welcome to Stockholm 21 – 25 September 2009!