Fokus Linnéuniversitetet nr 2 2014

Fokus

Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet

Nummer 2 2014

Sidorna 14–16

Den nya relationsgrammatiken

Sidorna 6–8

Ett meddelande ut i rymden

Sidan 21

Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningen

Omslagsfoto: NASA. Bilden visar kustlinjer längs södra Östersjön. Besättningen på den internationella rymdstationen (ISS) tog bilden västerut samtidigt som solen gick ner över Nordsjön.

Fokus Linnéuniversitetet

ProduktionKommunikationsavdelningen,Linnéuniversitetet

RedaktionKerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh

Grafisk formJoakim Palmqvist

FotoEmelie Asplund, Helena Belfrage, Claes Björn, Daniel Blom, Malin Bolander, Joachim Grusell, Louise Haraldsson, Comic Health, Mattias Johansson, Kalmar läns museum, HansErik Karlsson, Etsabild AB/Morgan Karlsson, Malmström Edström Arkitekter/Jais Arkitekter, NASA, Jonas Nilsson, Nisse Nilsson, Sabri Pllana, Liv Ravnböl, Johannes Rydström

TryckLenanders Grafiska AB, Kalmar

Upplaga4 000

Adress och telefon391 82 Kalmar/351 95 Växjö077228 80 00

InternetLnu.se

Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som etidning. Beställning av tidningen kan göras till [email protected]

Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen. 0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18 0.20 0.22 0.24 0.26 0.28 0.30 0.32 0.34 0.36 0.38 0.40 0.42-0.44 -0.42 -0.40 -0.38 -0.36 -0.34 -0.32 -0.30 -0.28 -0.26 -0.24 -0.22 -0.20 -0.18 -0.16 -0.14 -0.12 -0.10 -0.08 -0.06 -0.04 -0.02

E+Y=x3

Ω=4,223

M+5µx=√---

P= R�x2Ue

E=2/x3Me=v3

Ø=x2

X=P*3/x3

6Ett meddelande ut i rymden

13Studenters innovationsförmåga möter företagens behov

19Comic Health underlättar i vården

14Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla

22Universitetskajen – ny sida av Kalmar

9Nationell samverkanskonferens 2015

2 Fokus Linnéuniversitetet

Stephen HwangRektor

Samverkan för ökad tillväxt och välfärdDiskussionen om framtidens samverkan pågår alltid på Linnéuniversitetet, och just nu är den kanske mer levande än någonsin. Vi planerar för fullt för HSS2015, en nationell konferens om framtidens samverkan som kommer att hållas på Linné universitetet i maj 2015. HSS, som står för Högskola och Samhälle i Samverkan, är en mötesplats där beslutsfattare, offentlighet och akademi diskuterar hur samverkan kan bidra till en hållbar tillväxt, välfärd och ökad konkurrenskraft för Sverige.

Ytterligare ett exempel på samverkan, är den astronautkonferens som Kronobergs län står värd för i september 2015. Där Linnéuniversitetet, tillsammans med Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet arbetar med förberedelserna. Tanken är att utöver själva konferensen, under hela nästa år ordna olika aktiviteter med universum som tema, där barn och ungdomar i Kronoberg är en viktig målgrupp.

Vår satsning på ”Det entreprenöriella universitetet”, som ger alla studenter möjlighet till utbildning i entreprenörskap, är vi också mycket stolta över. Detta är unikt i sitt slag i Sverige.

I Fokus Linnéuniversitetet kan du läsa mer om hur universitetet samverkar och hur vi på olika sätt vill bidra till ett klimat där innovationer och entreprenörskap kan växa.

10Marin upptäckt kan ge miljövänlig energi

17Astronauter landar i Småland

24Många bra idéer från nytt masterprogram

Fokus Linnéuniversitetet 3

NotiserVetenskap på pubenFörsta tisdagen i varje månad under terminstid möts forskare och publik i samtal, paneldebatter eller föreläsningar på Kafé de Luxe i Växjö.

Det har blivit ett tiotal tillfällen sedan starten av Vetenskap de Luxe, som arrangemanget kallas. Teman har bland annat varit polisens arbete i Araby, hur vi tar hand om vår miljöångest samt hur politiska skandaler skildras i massmedia.

– Det är ett mycket lyckat koncept. Välbesökt och med många spännande möten i en miljö långt ifrån föreläsningssalarna, säger Jonas Tenje som är projektledare för arrangemanget. Nu kör vi igång i Kalmar också. Första tillfället blir i februari 2015 i det nya cårhuset på Larmgatan, under namnet Cårscience.

Information om kommande föreläsningar finns på Lnu.se/omlnu/evenemang/vetenskapdeluxe

Psykoterapimottagning på LinnéuniversitetetPsykologstudenterna vid Linnéuniversitetet ska under sista delen av sin 5åriga utbildning lära sig psykoterapeutisk behandling. Därför har utbildningen öppnat en särskild mottagning på universitetsområdet, där studenterna ska träffa klienter. Psykologstudenterna kommer att få handledning av kvalificerade och erfarna psykoterapeuter.

Föreståndarna på mottagningen kommer att välja ut de klienter som bedöms ha nytta av behandlingen och är lämpliga ur utbildningssynpunkt.

Vid mottagningen bedrivs psykoterapeutiskt arbete med psykodynamisk psykoterapi (PDT) och kognitiv beteende inriktad terapi (KBT).

Verksamheten lyder under Hälso och sjukvårdslagen, vilket innebär att journal förs och att den tystnadsplikt som gäller inom sjukvården också gäller denna verksamhet.

Meditera mera!Många ville prova när Studenthälsan ordnade en öppen meditation i entréhallen till Linnéuniversitetet i Växjö.

Meditationen var en del av vår Mindfulnessvecka och vårt arbete med att föra Mindfulness förbi Carpe diem och verkligen visa hur det kan göra oss mer medvetet närvarande i våra liv, säger Annika Axelsson, gestaltterapeut på Studenthälsan. Det hjälper oss att

stressa mindre och minskar stress och oro. Det här var också ett sätt för oss att visa på vad vi på Studenthälsan kan erbjuda, i enskilda samtal och i grupper. Varje onsdag lunch träffas vi på Studenthälsan för en halvtimmes meditation och mindfulness, för den som är intresserad.

Mer om studenthälsans arbete på Lnu.se/student/vihjalperdig/studenthalsan


Humtank – en tankesmedja för humanisterDet har bara gått ett drygt halvår sedan lanseringen av Humtank, men redan nu har denna tankesmedja hunnit synas i medierna. Men vad är då Humtank och vad är det man vill göra?

För att få svar på dessa frågor har Fokus träffat Anna Sofia Rossholm, lektor i filmvetenskap och numera även Linnéuniversitetets kontakt in i Humtank, detta allsvenska nätverksbygge i vilket de flesta (12) av landets största lärosäten ingår.

Berätta lite mer om Humtank, vad vill ni uppnå?– Humtank vill vara en plattform för humanister att påverka samhällsutvecklingen, såväl forskningspolitiken i stort som lärosätenas interna fördelning av medel för forskning. Humanisterna behöver överhuvudtaget bli mer synliga lite varstans om man verkligen vill kunna förändra någonting. Det är lätt att säga att humaniora behövs, men för att visa hur vi behövs så måste vi också själva bli mera aktiva i debatten, och vi behöver också påverka allmänhetens attityd. De senaste årens debatt om skolans innehåll och utformning kan vara ett exempel på ett politiskt sammanhang där vi borde ha varit med betydligt mer.

Är det sämre ställt med humanioras synlighet i Sverige än i andra länder?– Nej kanske inte nödvändigtvis sämre, men det kan definitivt bli bättre. Egentligen är det nog samma debatt här som många i andra länder, bara att förutsättningarna är så olika från land till land, vilket t ex visar sig i de nationella medeltilldelningssystemen. Så även om humanister världen över har liknande behov och säkert skulle kunna samarbeta mer, så får vi ändå börja jobba nationellt var för sig. Vi försöker förhålla oss till den internationella debatten och vi lånar idéer och inspi

ration från andra länder, till exempel Norge där man ju i våras gjorde en stor undersökning om humanioras förutsättningar och möjligheter. Den kan vi i Sverige både känna igen oss i och ta stöd av i vårt eget nätverksbygge.

Hur har reaktionerna på Humtanks bildande sett ut så här långt?– Än så länge har i stort sett alla kommentarer varit väldigt positiva. Någon riktigt rejäl, skarp kritik har inte kommit, men det kan kanske bero på att vi ännu så länge mest har fått kontakt med ”de redan frälsta”, de som kanske till och med länge själva har saknat någonting i den här stilen. Och det är förmodligen i första hand de som nu följer oss i sociala media – redan närmare 400 på Twitter och närmare 1 000 på Fb!

De stora utmaningarna?– Den största utmaningen just nu är att nå de ”inte redan frälsta”, att hitta fram med våra argument till beslutsfattare och andra samhällsaktörer, både inom och utom akademien, så att vi sedan faktiskt får vara med och påverka. Därför handlar det ännu så länge mycket om att försöka visa oss och delta så mycket vi bara kan i olika sammanhang, att få publicitet och att hitta nya ”arenor” där vi inte brukar men kanske borde synas.

– Just nu är det med andra ord mycket opinionsbildning och hitta kontaktytor, såväl gentemot andra delar av akademin, mot andra ämnesområden och naturligtvis gentemot lärosätenas ledning, som mot andra delar av samhället, som kommuner, andra myndigheter och departement. På sikt kan man tänka sig att vi är med och skriver rapporter eller utredningar men dit har vi inte riktigt kommit ännu.

Blivande barnmorskor i Sydafrikanskt samarbete Linnéuniversitetet i Kalmar har i höst haft besök av kollegor från University of Venda, Sydafrika. Professor Sonto Maputle och Khathutshelo Netshisaulu har under tre veckor varit här för att fortsätta utveckla samarbetet mellan universitetens barnmor-skeprogram.

Målsättningen med samarbetet är att både studenter och lärare ska kunna genomföra utbyten. Studenter ska ges möjlighet att göra delar av sin verksamhetsförlagda utbildning vid samarbetsuniversitetet och lärare kan delta i undervisning på det andra universitetet.

Det första praktiska exemplet på samarbetet har ägt rum i höst, när professor Maputle och Netshisaulu under tre veckor undervisade på Linnéuniversitetet. Marie Oscarsson, programansvarig för Barnmorskeprogrammet, menar att detta utbyte ökar förståelsen för olika förutsättningar.

– Genom att utbyta kunskaper, färdigheter och värderingar mellan länder hoppas vi att en bättre mödravård och förlossningsvård kan utvecklas. Vi kan bland annat bidra med vårt preventiva arbete på mödravårdscentralen, som är en av orsakerna till att Sverige har låg mödra och barnadödlighet, säger Oscarsson.

Samarbetsprojektet ryms inom LinnaeusPalme, som är ett SIDAfinansierat program som stödjer bland annat student utbyten mellan universitet i Sverige och utvecklingsländer.


Bilden av jorden som rymdfärjan Apollo 17 tog 1972 låg till grund för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden. Den tydliggjorde hur jorden är en enhet mer än många nationer med, av människor, påhittade gränser mellan dem.


Jorden anroparText: Karolina EkstrandFoto: NASA, Nisse Nilsson

Nästa år skickas ett meddelande ut i rymden med en hälsning från Jorden och dess invånare. En av rådgivarna i gruppen som arbetar med underlaget för meddelandet är Linnéuniversitetets Cornelius Holtorf, professor i arkeologi.

– Chansen att det där meddelandet någonsin når liv i rymden är minimal. Och om någon annan varelse skulle hitta det eller stöta på det är chansen fortfarande minimal att den skulle ha tekniken för att kunna få fram innehållet, säger Cornelius Holtorf.

Men han tycker att projektet är allt annat än meningslöst även om det mer än rent bildligt blir att ropa rätt ut i rymden.

– Meddelandet är egentligen inte i första hand riktat till eventuella utomjordingar. Chansen att de finns, kommer att hitta det och i så fall kunna få fram det och förstå det är minimal. Istället handlar det

om vad vi vill säga om vår jord idag. Vi är eniga om att meddelandet måste ha jorden som planet som avsändare. Nationaliteter, gränser och språk är oviktiga, säger han och refererar till rymdfärjan Apollos berömda bild av jorden.

1972 tog Apollo 17 en bild av jorden som blev grunden för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden.

– Det är något som kommer till uttryck där som gör att vi har förändrat vår världsbild. Det blev tydligt hur vi är en planet genom en bild där inga nationsgränser syns utan bara jorden som en enhet, säger Cornelius Holtorf.

Det planerade meddelandet kommer att skickas ut med rymdfarkosten New Horizons som är den femte rymdfarkosten att skickas iväg för att lämna vårt solsystem för att aldrig komma tillbaka.

1972 och 1973 lämnade Pioneer 10 och 11 jorden med en plakett som visar bl.a. en naken man och kvinna. 1977 skickades Voyager 1 och 2 ut med en gyllene skiva. På den fanns analoga bilder, hälsningar och musik från jorden.

Knappt 30 år senare var det dags igen. 2006 lämnade New Horizons jorden med siktet inställt på Pluto och sedan vidare färd ut ur solsystemet. I juli nästa år, 2015, beräknas New Horizons att

nå Pluto. Där ska rymdfärjan ta närbilder av dvärgplaneten och dess måne Charon och sedan skicka hem bilderna till jorden. Då frigörs minne på hårddisken för rymdmeddelandet.

– Nu lever vi i den digitala tidsåldern så det är inget problem att rymdfärjan redan har varit på väg i nio år när det är dags för oss att skicka iväg vårt meddelande. När New Horizons har skickat iväg sina bilder till jorden har

New Horizons meddelande • Meddelandet skickas upp till New Horizons under

2016. • Alla på jorden får ge förslag på vad meddelandet

ska innehålla, vad som kommer med väljs ut genom röstning på www.oneearthmessage.org.

• Meddelandet ska spegla livet på jorden idag. • Bilden ska vara från en planet som en helhet – inte

från olika länder, kulturer eller folkslag.

År 2016 ska ett meddelande från jorden skickas ut i rymden. Men hur ska det se ut? Cornelius Holtorf, professor i arkeologi är en av forskarna i projektet One Earth Message.

”Det handlar om vad vi vill säga om vår jord idag.”Cornelius Holtorf


vi ungefär ett år på oss att skicka iväg vårt meddelande innan kontakten med färjan bryts, säger Cornelius Holtorf.

Hur kommer det sig att en professor i arkeologi blir involverad i ett rymdprojekt?

– Först var det med mest naturvetare, ingenjörer och konstnärer, men så kom jag i kontakt med en fotograf som

redan var med i projektet och föreslog att jag skulle hjälpa till. Jag är en arkeolog som är intresserad av framtidsfrågor med kulturarv som specialitet. Hur får vi fram ett budskap som speglar vår värld idag? Det kanske formas som ett budskap till någon i rymden, men framför allt är det ett budskap till jorden. Vilka är

vi? Vad har vi gemensamt? Vilka är vi som människor? Det är en chans för oss att ställa viktiga frågor.

Cornelius Holtorf tycker att det är viktigt att inte ge en allt för idealiserad bild av jorden utan att i största möjliga mån visa den som den är med sina fel och brister, men även förtjänster. Han tycker inte att man ska väja för obehagligheter som krig, sjukdomar, svält, orättvisa, diskriminering och ekonomisk ojämlikhet. Men han är inte säker på att han får med sig NASA och kollegorna i gruppen på sina idéer.

– Varför inte skicka ut något ironiskt? Vi kanske skulle skicka en film med Mr Bean. Alla som är äldre än tre år tycker att han är rolig. Dessutom är språket inget hinder i hans filmer. När det gäller

bildkonst tycker jag att vi ska skicka bilder av den brittiske gatukonstnären Banksy. Hans bilder sätter ofta fingret på stora sociala frågor. Banksys verk säger en hel del om livet på jorden idag. Vi skulle också kunna skicka ut ett långfinger i rymden. Vad betyder det för en utomjording? Vilket ansvar har vi? Har vi något?

Vår galax Vintergatan är 100 000 miljoner ljusår i diameter. Hur länge New Horizons kommer att färdas är det ingen som vet.

– Det enda vi vet är att när jorden väl går under är meddelandet på New Horizons kanske det sista som kommer att finnas kvar av oss, säger Cornelius Holtorf.

Projektet One Earth Message • Projektgruppen är global och består av omkring 80

representanter från olika länder. • Idén kommer från konstnären Jon Lomberg, som var med

och designade ”The Golden Record” som skickades med Voyager.

• Många är naturvetare och ingenjörer, men det finns även exempelvis konstnärer filosofer, författare och arkeologer.

• Projektet drivs som en stiftelse och är beroende av donationer och bidrag.

• Amerikanska rymdstyrelsen NASA deltar i projektet.


Nationell konferens om samverkan 2015 Hur kan vi med hjälp av utbildning, forskning och innovation öka Sveriges konkurrenskraft? Det ska diskuteras under konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, i Kalmar den 28–29 maj 2015.

Den 28–29 maj 2015 står Linnéuniversitetet som värd för en stor, nationell konferens om samverkan. Konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, kommer att samla politiker, beslutsfattare och representanter från Sveriges universitet och högskolor till dialog om framtidens samverkan.

Linda Leonhardt, samverkanskoordinator på Linnéuniversitetet, är projektledare för konferensen HSS2015.

– HSS är en plattform där vi ska diskutera framtidens utmaningar kopplat till samverkan, berättar Linda Leonhardt. För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft

i världen kommer samverkan att bli allt viktigare. Utbildning och forskning är en nyckel för tillväxt.

HSS är ett fenomen som arrangeras vart annat år av ett svenskt lärosäte

och förra året tog Linnéuniversitetet över stafettpinnen av Mälardalens högskola.

– Det passar väldigt bra 2015, då har Linnéuniversitetet funnits i fem år, säger Linda Leonhardt. Vi har gjort en spännande resa själva med att öppna upp två regioner för varandra. HSS är en nationell mötesplats men självklart ska vi passa på att visa upp vårt gemensamma arbete med samverkan i Linnéregionen.

HSS2015 kommer att ha tre teman – Globalisering,

Regional utveckling och Hållbar samverkan. Alla tre teman är valda för att vara aktuella, ligga i tiden och inkludera framtidens utmaningar. Globalisering handlar om hur vi stärker Sveriges attraktionskraft internationellt, kopplat till regeringens mål. Regional utveckling har fokus på regionalt samspel, hur vi stärker utbildning och forskning och drar nytta av det som finns i regionen. Hållbar samverkan innebär hur vi bygger strukturer för ömsesidig och varaktig nytta.

– Hur ser världen ut i framtiden och hur ska vi arbeta med samverkan? Och framförallt, varför ska vi göra det? Vi ska inte samverka för sakens skull. Jag hoppas att dialogen runt hållbar samverkan kan hitta

incitament och struktur för framtida utmaningar.

Linda Leonhardt och hennes kollegor håller nu på att sammanställa ett program för konferensen. Programmet kommer att innehålla bland annat goda exempel på samverkan, ny forskning i ämnet och projekt som söker samarbetspartners. Ett entreprenöriellt förhållningssätt går som en råd tråd i programmet.

– Konferensen ska bygga på former där alla är delaktiga, säger Linda Leonhardt. Vi ska erbjuda kreativa mötesformer med fokus på dialog och bildandet av varaktiga relationer. Fokus kommer att ligga på hur du och jag kan bidra.

FAKTA HSS, Högskolor och Samhälle i SamverkanKonferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, har funnits sedan 1999 och anordnas vartannat år av ett svenskt lärosäte. Konferensen riktar sig till beslutsfattare, politiker och representanter från universitet och högskolor i landet. Arrangemanget brukar locka ungefär 300 deltagare. Delar av programmet kommer även att riktas till företag och organisationer.

Linda Leonhardt

Text: Emma RydhFoto: Mattias Johansson, Nisse Nilsson


– Man har länge känt till att bakterier i världshaven fungerar som nedbrytare, likt svampar och andra

mikro organismer i jorden, berättar Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Linné universitetet. Men att de tack vare det ljuskänsliga pigmentet proteoro

dopsin också effektivt fixerar koldioxid är en nyhet.

Världshaven spelar en avgörande roll i kolets globala kretslopp. I första hand genom att binda stora delar av

Marin upptäckt kan ge miljövänlig energi

Med fokus på miljönText & foto: Malin Bolander

När jag knackar på Daniels dörr sitter han vid sin dator och skriver på en rapport för ett pågående projekt. Daniel jobbar sedan ett par år tillbaka på konsultfirman DGE Mark och Miljö. Han har sedan examen hunnit med tre arbetsplatser. På sitt arbete som miljö inspektör i Borgholms

kommun fick Daniel börja arbeta med det som intresserar honom mest – nämligen förorenade områden. Det var under ett tillsynsuppdrag i Borgholm som han kom i kontakt med sin nuvarande arbetsgivare.

– Man har insett att inga vägar i livet går att

förutse. Det gäller att grabba tag i de

trådar man tror kan leda till något bra, och bra blev det verkligen, säger Daniel.

En varierande vardagSom miljökonsult använder Daniel kunskaper från utbildningen dagligen. Han berättar att de fyra år han studerade givit honom en god grund att stå på. Daniel beskriver vidare att kursernas bredd

var värdefull när han kom ut i arbetslivet, då han stöter på många olika arbetsuppgifter.

– Mina arbetsdagar varierar väldigt mycket. Beroende på vad vi har för projekt i gång åker jag antingen ut i fält för att ta prover, exempelvis på jord, sediment eller vatten, eller så sitter jag på kontoret för att skriva rapporter, bedöma och utvärdera projekt, säger Daniel

Daniel Hellqvist visste redan efter ett års studier på Linnéuniversitetet och grundutbildningen inom miljövetenskap att föroreningar och förorenade platser var det han ville fördjupa sig inom. När han fick upp ögonen för magisterprogrammet Miljöriskanalys började vägen mot hans nuvarande arbete på DGE Mark och Miljö.

Bakterier i haven kan absorbera och använda koldioxid tack vare solljus. Denna nya upptäckt har forskare vid Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien, kommit fram till. Resultaten beskrivs i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.


Marin upptäckt kan ge miljövänlig energi

och gestikulerar mot datorskärmen.

Just variationen i arbetsuppgifter väger tungt för Daniel. Sedan han började jobba på DGE Mark och Miljö har han möjlighet att arbeta med alla olika delar av ett projekt.

– En stor fördel med vårt sätt att jobba är att man är delaktig i projektet från start till slut. Det gör att man får se hur allt utvecklar sig under projektets gång och även utvärdera de prover man själv tagit i fält.

På väg mot framtidenDaniels karriärsval och resan dit började redan innan han läste Miljöriskanalys. Men i och med studierna på programmet fick han en försmak på sitt framtida arbetsliv.

– Mitt examensarbete bestod i en riskbedömning för ett nedlagt kopparverk utanför Oskarshamn. Jag tog prover på både jord och sediment som jag sedan analyserade på universitetets labb. Därefter utfördes olika lakningar för att kunna se

vilken lakbarhet materialet hade i olika förhållanden.

Daniel beskriver sin magisterutbildning som seriös och bra. Han berättar att det är en lärorik utbildning där man får ta mycket eget ansvar. En viktig fråga för många som

väljer att studera är förstås om det är svårt att få jobb, när det gäller den biten kan Daniel svara lugnande.

– Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen!

den koldioxid vi människor producerar genom förbränning av fossila bränslen. Men också genom den fotosyntes som mikroskopiska alger, växtplankton, utför i havens solbelysta ytvatten. Denna fotosyntes beräknas dagligen binda kring 72 miljoner ton kol. Nu visar forskarna vid Linnéuniversitetet att även bakterier med proteorodopsin kan fixera stora mängder koldioxid: upp till 30 procent av cellmaterialet i bakterierna som växer i ljus kommer från koldioxid.

– Vi har tidigare tänkt att bakteriernas utnyttjande av solljus fungerar som ett näringstillskott, ett tillägg, säger Jarone Pinhassi. Men våra genetiska analyser av bakterier i haven visar att solljuset direkt styr hur centrala delar av ämnesomsättningen hos bakterierna fungerar.

Det finns i runda tal kring en miljard bakterier per liter havsvatten, som ständigt är aktiva. Sedan proteorodopsin upptäcktes år 2000 har studier visat att hälften av bakterierna

i havet har pigmentet. Jarone Pinhassi och hans forskarlag har tidigare funnit att bakterier med proteorodopsin kan växa bättre i ljus än i mörker och att bakterier med pigmentet även överlever svältperioder bättre i ljus. De nya resultaten visar att dessa egenskaper är direkt kopplade till mekanismer som regleras genetiskt.

– En lockande tanke är att utnyttja marina bakteriers förmåga att hushålla med solljus och koldioxid för bioteknologiska tillämpningar, säger

Jarone Pinhassi. Att i slutändan utnyttja kunskapen om bakteriers koldioxid fixering och ämnesomsättning inom ramen för utvecklingen av miljövänlig och förnyelse bar energiproduktion vore fascinerande.

Jarone Pinhassi är forskningsledare för en av Linnéuniversitetets spetforskningsgrupper: Linnaeus Univercity Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems.

”Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen”Daniel Hellqvist


Under våren 2014 lanserades Linnéuniversitetets nya karriär och jobbportal ”My Career”. Syftet med sajten är att den ska vara en länk mellan arbetssökande studenter och företag och organisationer som söker arbetskraft. Studenterna har möjlighet att hitta ett framtida jobb men också exjobb, sommarjobb, praktik och andra tillfälliga jobb. Webbplatsen har också en eventfunktion där studenterna hittar information om arbetsmarknadsdagar och karriärrådgivningsevent med mera.

MyCareer är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Graduateland. Det finns flera andra lärosäten i Sverige som använder plattformen, bland andra Malmö högskola,

Örebro universitet och Stockholms universitet.

Studenten Johan Bergqvist som läser Turismekonomprogrammet ser många fördelar med MyCareer.

– Jag tycker att det är jättebra att så mycket information och kontakter finns samlat på ett ställe. Webbplatsen blir en mötesplats för regionens företag och studenter och det blir lättare för mig att kontakta eventuella arbetsgivare, men också för dem att kontakta mig som student.

– Jag tror också att MyCareer bidrar till en mer naturlig koppling mellan min utbildning och arbetsmarknaden, säger Johan Bergqvist.

Studenterna som är registrerade har möjlighet att välja vilka tjänster som ska visas.

Jan Novak är en av företagskontakterna vid Linnéuniversitetet för MyCareer och han säger såhär om fördelar för företagen;

– MyCareer gör det möjligt för företag att rikta sitt budskap till rätt målgrupp och därmed hitta studenter med rätt kompetens. Företagen har också möjlighet att anordna rekryteringsevent för att hitta nya medarbetare. Till exempel kommer företaget Skanska att ordna en lunch för de som

läser andra året på byggprogrammet, säger Jan.

Registrerade företag har möjlighet att skapa sin företagsprofil och lägga in lediga arbeten, exjobb med mera på webbplatsen. Företagen kan välja olika grad av exponering av sina lediga tjänster och rikta sig till specifika studenter.

Webbadressen till Linnéuniversitetets karriär och jobbportal är mycareer.lnu.se

FaktaUppstart och implementering av MyCareer har möjliggjorts genom medfinansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland

MyCareerLinnéuniversitetets portal för karriär och jobb


– Vi träffar dagligen drivna studenter på Drivhuset och vi kände att de skulle kunna genomföra underverk om vi kopplar samman dessa studenter med behoven som finns ute i näringslivet, säger projektledare Johan Persson. Tanken är att matcha studenters innovationsförmåga, entreprenörskap och kreativitet med riktiga uppdrag bland regionens företag och organisationer.

Genom detta projekt samt genom vägledningar, affärsutvecklingsprocesser och inspirationsföreläsningar stöttar Drivhuset Linnéuniversitetets studenter i att förverkliga sina idéer och entreprenöriella drivkraft. Efaktor är ett projekt som Drivhuset har testat i liten skala under föregående år och nu är tanken att initiativet ska skalas upp. Detta görs i samarbete med Linneuniversitetet och regionens näringsliv. Företag med idéer som ännu ej bearbetats eller testats ges möjlighet att, med hjälp av studenter från Linnéuniversitetet, driva och utveckla dessa under sommaren

som kommer. Uppdragen söks genom en stor audition i mars 2015 då studenterna inbjuds att göra en kort pitch av sig själva för företagen. Dessa väljer sedan ut ett innovativt team som samtidigt får utbildning och stöttning genom Drivhusets affärsutvecklingsprocess Loopa. Målet är att få 15 entreprenöriella uppdrag i rullning och engagera 100 av Linnéuniversitetets mest drivna studenter. Man strävar dessutom att sätta ihop tvärvetenskapliga team för att bidra till extra dynamik i problemlösningen.

– Vi hoppas att både studenter och uppdragsgivare ser vinningen i denna spännande utmaning och att dessa samarbeten kommer att utmynna i ett stort antal innovativa lösningar, säger Johan Persson.

Johan Persson, som själv har personlig erfarenhet av Efaktor, konstaterar att det har gett oerhört mycket för både honom själv och det berörda företaget. De kreativa idéer och innovativa lösningar som samarbetet skapade, realiseras nu konkret i företagets industrilokaler vilket

skapar stort mervärde för alla inblandade parter.

– Vi satsar på kvalitet i Efaktor eftersom vi vill att både studenter och uppdragsgivarna ska bli riktigt nöjda. Initiativet har stor potential att utvecklas och kanske också spridas till andra Drivhus och lärosäten, säger Johan Persson.

– De som sitter på de verkliga verktygen att bygga en bra kontakt mellan entreprenöriella studenter och näringslivet i regionen, är vi själva. Så jag hoppas att studenterna och företagen ser Efaktor som en chans att nu göra skillnad på riktigt, konstaterar han.

Mer information om Efaktor hittar du på www.drivhuset.se/vaxjo.

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18 0.20 0.22 0.24 0.26 0.28 0.30 0.32 0.34 0.36 0.38 0.40 0.42-0.44 -0.42 -0.40 -0.38 -0.36 -0.34 -0.32 -0.30 -0.28 -0.26 -0.24 -0.22 -0.20 -0.18 -0.16 -0.14 -0.12 -0.10 -0.08 -0.06 -0.04 -0.02

E+Y=x3

Ω=4,223

M+5µx=√---

P= R�x2Ue

E=2/x3Me=v3

Ø=x2

X=P*3/x3

Efaktor När studenters innovationsförmåga möter företagens behov

Stiftelsen Drivhuset är i full färd att planera initiativet Efaktor som innebär att studenter kommer utföra entreprenöriella uppdrag i olika företag under sommaren 2015.

Text: Elin LindkvistFoto: Linnéuniversitetet


Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla


Igår avstånd och hierarki. Idag närhet och förhandling. På 50 år har relationen mellan barn och vuxna förändrats rejält.

– Det får högst påtagliga konsekvenser för vad det innebär att vara vuxen, både förälder men även för professioner som lärare och polis, säger Mats Trondman, professor i kulturvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Barn och ungdomars livsvillkor går som en röd tråd genom all Mats Trondmans forskning. Ofta har han tagit någon händelse i sitt eget liv som utgångspunkt. Så också i den nya teorin om relationsgrammatik och relationskapital.

Just nu är han och hans kollegor inne på sluttampen av ett stort forskningsprojekt kring skolframgång ur många olika aspekter. Det har gett honom anledning att lyssna, anteckna och begrunda hur det låter när unga och vuxna möts.

– Man kan säga att relationsgrammatiken krupit på mig på senare år. Kanske för att jag själv är nästan gammal och börjar tänka tillbaka hur det lät när jag var barn, säger Mats Trondman.

Att han valt att kalla det grammatik är en slump. I en språkvårdsbok stod att läsa att språk är ett exempel på en företeelse med regler som vi inte nödvändigtvis kan redogöra för. Vi lär oss inte grammatik först och tala sedan.

– Samma är det när vi umgås, det är som om vi följde regler som inte finns.

Mats Trondman kan peka ut en specifik händelse som fick honom att mer medvetet börja reflektera över hur relationerna mellan vuxna och barn förändrats. Scenen är en snabbmatsrestaurang på Arlanda. Mats Trondman står med sin bricka för att slänga skräp. En kille på sådär 4–5 år glider upp bakom honom och säger ”Jamen, jag skulle ju slänga”.

– Och vad gör jag? Jo, jag tar ett kliv bakåt, berömmer honom till och med. Efteråt började jag fundera över vad som egentligen hände. Varför sa jag inte att vad bra att du också vill kasta skräp men jag var först?

Bara tanken på att något liknande skulle ha inträffat när han själv var fem år är skrattretande.

Han började anteckna liknade episoder men understryker att det inte handlar om att försöka bevisa att det var bättre förr.– Det är absolut inte min poäng, jag moraliserar inte utan undrar vad som hänt.

Mats Trondman beskriver relationsgrammatik som en berättelse om förändring av relationer mellan barn och vuxna. Han tar sitt eget 50–60tal som utgångspunkt och kallar det åtskillnadens relationsgrammatik. Barn fostrades, förväntades bete sig och betedde sig

Text: Kia RomanFoto: Johannes Rydström, Claes Björn

”Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet.”Mats Trondman


enligt en viss grundlogik när de stötte på vuxna. Det fanns en tydlig distans och hierarki.

Idag ser vi gränsöverskridandets logik. Barn är subjekt även när de är med vuxna.

Det har skett en relationsgrammatisk förändring och den får högst påtagliga konsekvenser för till exempel lärare eller poliser, yrken som tidigare haft en självklar auktoritet, menar Mats Trondman.

– Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet. Även om det i dag anses fult att prata om auktoritet så är det faktiskt det vi måste göra. Jag märker att många vuxna är upptagna av frågorna men få vill uttala ordet.

För dagens lärare räcker det inte att ha goda ämneskunskaper och vara en skicklig pedagog.

– Lärare är också beroende av att få till en fungerande relation med eleven, ett relationskapital. Om undervisning ska bli till lärande måste eleverna gå med på det, inte bara för att du är kunnig och pedagogisk, säger han.

Mats Trondman föreläser regelbundet på lärarutbildningen och märker att

blivande lärare är mycket intresserade av frågorna.

– Jag märker också en oro bland dem över att bli lärare för att relationerna är så förändrade. Att så få söker till utbildningen har inte bara med lön och status att göra utan att man är osäker på om man kommer att klara dagens barn. Det är ledsamt.

Så hur ska vi få till en skola där det är lättare att vara lärare?

Då är vi tillbaka i auktoritetsfrågan. Allt ser ju så annorlunda ut. Eller kanske inte. Mats Trondman har upptäckt att eleverna är mer traditionella än vad det ser ut från kulissen.

– Hade jag varit doktor Spock hade jag kanske gett rådet att förhålla sig lite mer traditionellt än man tror. Elever idag blir upprörda över samma som i går, det vill säga när en lärare inte kan förklara, när det är stökigt, när vi inte är justa mot varandra.

Han lutar åt att skolan ska sikta lite mer på de traditionella förväntningarna än hänga upp sig på den relationsgrammatiska förändringen. Ett nytt forskningsprojekt ska visa om det stämmer.

Exempel på relationsgrammatik då och nuDå: Distans – lärare var i lärarrummet, inte elever. Föräldrar hemma, barn ute. Barn hade egen musiksmak. Barn bodde i föräldrarnas hem.Hierarki – barn underordnade sig vuxna. När vuxna var närvarande förväntades barn vara redo till lydnad.Nu:Närhet – vi är hemma, barnen är hemma. De åker, vi åker med. Gemensam musiksmak.Hierarkin upplöst – förhandling, fråga istället för tillsägelse, ska du följa med, jag kan skjutsa digRelationsgrammatik: en uppsättning regler för hur vi ska umgås. Skillnaden mot den vanliga grammatiken är att den inte finns nerskriven och förändras över tid.Relationskapital: förtroendet en bärande relation bygger på, du och jag är ett vi.


Astronauter landar i SmålandMed anledning av en stor internationell rymdkonferens i Kronoberg planerar universitetet olika aktiviteter under hela året med universum som tema. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp.

Kronobergs län kommer i september 2015 att stå värd när Association of Space Explorers (ASE) träffas för sin årliga internationella astronautkonferens.

Astronauterna kommer bland annat att besöka Linnéuniversitetet i Växjö och ett program för besöket håller på att utformas. Samtidigt planerar universitetet olika aktiviteter under hela året, med med universum som tema. Utöver Linnéuniversitetet arbetar flera andra aktörer med förberedelsearbetet, däribland Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet. Det finns idag ett antal arbetsgrupper som jobbar med hur astronautbesöket ska skapa ett varaktigt intresse för

teknik, matematik och naturvetenskap med rymden som gemensam nämnare för barn och ungdomar i regionen. Projektet kallas ”Mot nya höjder” och ägs av Länsstyrelsen.

Linnéuniversitetet har en aktiv roll i projektet med Katrin Lindwall, Institutionen för medieteknik, som samordnare för uppdragen

i skolorna. Aktiviteter och experiment på

rymdtemat kommer att finns till

gängliga och nya utmaningar presenteras löpande.

– Samverkan är viktig och förhoppningsvis stärker projektet de lokala banden mellan skola och näringsliv, men också mellan olika skolor, säger Katrin Lindwall. Det kommer bland annat att finnas möjlighet för skolor att få besök av astronauter hösten 2015.

Det är genom Christer Fuglesangs kontakter som Kronoberg fått chansen att ta emot och skapa kontakter med astronauterna. Under besöket i Kronoberg kommer astronauterna även att besöka Kosta och IKEA i Älmhult. Stockholm och Linköping står också som värdar för den internationella astronautkonferensen i Sverige hösten 2015.

Text: Caroline HögfeldtFoto: NASA


Intelligent glas ger spännande möjligheter i smarta husInteraktiva väggar? Mörklägg-ningsbara fönster? Projektet iGlass visar på olika möjligheter som glas kan medföra i de smarta hus som kommer att byggas i framtiden.

Smarta mobiler är en självklarhet. Att det sitter färddatorer i våra bilar och att de är fulla av intelligenta styrsystem har vi också vant oss vid. Även våra byggnader blir allt mer avancerade. Det kan handla om intelligenta vitvaror, att spara energi och att hålla koll på huset; kort sagt att göra livet lite enklare.

iGlass är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Glafo och Sigma Connectivity. Det är en av flera förstudier till Smart Housing Småland, ett projekt finansierat av Vinnova med syftet att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med bas i regionens starka områden glas och trä.

I studien har man undersökt den senaste teknologin inom området intelligent glas, med fokus på interaktiv användning och intelligent genomsynlighet. Man har även tagit fram två prototyper som visar möjligheterna. Den ena är en glasskiva som kan användas till att interaktivt rita på eller till inlärning.

– I princip handlar det om att glaset blir som en pekskärm hos en dator, tack vare en folie som klistrats på ytan. I ett smart hus kan det handla om en innervägg i glas eller ett fönster som på detta sätt blir interaktivt, berättar Sabri Pllana, projektledare för iGlass.

Den andra prototypen är ett glas vars genomsynlighet kan styras med hjälp av en knapp. Inom en sekund blir glaset klart alternativt ogenomskinligt, tack vare en teknik liknande den hos LCDskärmar som finns inbyggd i glaset. Ett smart och smidigt substitut för klumpiga rullgardiner och persienner som aldrig håller tätt.

Robin Liendeborg har läst inter-aktionsdesign och är intresserad av samspelet mellan människa och teknik. I ett tekniksamhälle som mest verkar vilja få oss att köpa de senaste elektroniska prylarna, ville Robin istället använda tekniken för att hjälpa människor. På riktigt.

I ett pilotprojekt under ledning av Daniel Spikol, lektor i medieteknik, undersökte Robin mobilteknologins möjligheter och begränsningar i sjukvården. Projektet fokuserade på utrikesfödda, och de problem som kan uppstå i olika typer av vårdprocesser om man inte behärskar språket och kanske kommer från en kultur där vården ser helt annorlunda ut. Han tog kontakt med olika myndigheter, och besökte flyktingförläggningar för att försöka få en bild av vilka problem en utrikesfödd kan stöta på i olika vårdsammanhang. Även på det privata planet hade Robin erfarenheter att utgå ifrån, eftersom hans fru kommer från Filipinerna och hennes perspektiv var en viktig inspirationskälla. Utifrån sin research tog han sedan fram ett antal koncept och förslag till lösningar och förbättringar.

Ett av koncepten blev senare början på innvationsprojektet Comic Health.

– Comic Health är en interaktiv pekbok med ett mediebibliotek som förklarar vårdprocesser före, under och efter vårdbesöket, berättar Robin. Med bild, text och röstuppläsning på vårdtagarens modersmål ska vården bli

Comic Health– sociala entreprenörer med samhällsnytta i fokus

Bild från den interaktiva pekboken.

Text: Liv RavnbölFoto/Illustration: Comic Health, Emelie Asplund och Liv Ravnböl

Text: Anders RunessonFoto: Sabri Pllana


mer lättillgänglig oavsett ursprung och bakgrund.

– Comic Health är en innovation som kräver många kompetenser och kvalifikationer. Informationen produceras i nära samverkan med vårdpersonal och patienter för att göra dem till både medskapare och säkerställare, berättar Elin Woksepp Åleheim, som är medgrundare och utbildad förskolelärare, bildpedagog och illustratör.

Elin har varit med sedan start och format konceptet kring en unik arbetsmodell för medieproduktion i vården. På vägen har medlemmar i teamet kommit och gått. Alla har inte passat in eller förstått att det krävs mycket tålamod, förståelse och passion för att arbeta med Comic Health. Förutsättningarna har gjort att teamet arbetar på distans och planerar sin egen tid. Teamet består idag av Robin Liendeborg, interaktionsdesigner, Oskar Norling, William Tombs, webbprogrammerare och Elin Woksepp Åleheim, illustratör och bildpedagog. Alla är alumner vid Linnéuniversitetet.

Fokus för teamet är inte i första hand ett vinstintresse utan istället är det samhällsnyttan som står i centrum. Man ser det som ett demokratiprojekt att alla medborgare ska kunna förstå och göra sig förstådda i sin kontakt med vården. Att få möjlighet att kunna kommunicera bättre och förstå information trots språkliga och kulturella barriärer kan minska rädslan för att söka vård bland nya patientgrupper, vilket i sin tur inte bara hjälper den enskilde individen, utan förebygger även ohälsan i vårt samhälle.

– Vår vision är att om tre år så kommer vårdpersonal, patienter och invånare kunna nyttja Comic Health

som en invånartjänst på nationell nivå, säger Oskar. Vi jämför vår tjänst med andra invånartjänster som till exempel 1177 Vårdguiden. Målet är att bidra till en mer jämlik hälsa och vård i Sverige genom ökad tillgänglighet av hälsoinformation på så många språk som möjligt.

– Framförallt så hoppas vi kunna berätta för allmänheten att vi förbättrat patientsäkerheten och ökat patientdeltagandet genom lösningar som är enkla att använda, tillägger William.

Det kan t ex handla om att minska uteblivna vårdbesök genom att få utrikesfödda att förstå att de har en tid bokad hos vården, eller att få personer med förhöjd risk till diabetes att söka vård. Som patient vill man veta vad läkaren skall undersöka redan före ett vårdbesök och vid själva mötet med vårdpersonalen

vill man kunna ställa frågor och förstå de svar man får, vilket ibland kan bli problematiskt eftersom det inte alltid finns en tolk på plats vid ett sjukhusbesök.

Comic Health är ämnat för de korta patientmötena eftersom det tar mindre än en minut att plocka fram mobilen och få fram rätt slags information på rätt slags språk.

Comic Health har blivit mycket uppmärksammade och har vunnit flera priser för sin idé, bland annat det prestigefyllda SveaPriset 2013. För närvarande pågår ett innovationsprojekt där en första prototyp testas i skarpt läge i Västra Götalandsregionen (VGR) på Angereds sjukhus. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Vinnova, Västra Götalandsregionen och Tecknad Hälsa Kalmar.

Comic Health– sociala entreprenörer med samhällsnytta i fokus

Robin Liendeborg mottar Sveapriset. Elin Woksepp Åleheim, illustratör och en av grundarna av Comic Health


Utbildningar som möter framtiden Till hösten 2015 startar Linnéuniversitetet tre helt nya program inom medie och kommunikationsvetenskap. Programmen har utvecklats för att ligga helt rätt i tiden.

Mediekreatörprogrammet, Medieentreprenörprogrammet och Samhällskommunikation för social hållbarhet heter tre nya utbildningsprogram som planeras starta hösten 2015. Tillsammans med Journalistik och medieproduktion som fortsätter att ges, erbjuder nu Linnéuniversitetet fyra profilerade och unika program. Kristoffer Holt, universitetslektor i medie och kommunikationsvetenskap, har varit processledare för arbetet med utvecklingen av universitetets nya utbildningar.

– Det fanns ett stort behov av att se över våra utbildningar, säger Kristoffer Holt. För det första ser vi en ny medieverklighet växa fram som kräver nya grepp och kompetenser. Dessutom fanns behov av att uppgradera den vetenskapliga nivån i programmen för att säkerställa hög kvalitet.

Lärare och forskare har gjort ett gediget arbete för att utreda medie och kommunikationsbranschens behov av kompetens. Man har också gjort målgruppsanalyser, haft workshops med

studenter och samarbetat med externa experter från bland annat Sheffield University och Dubrovnic University. Tanken har varit att studenter med examen från Linnéuniversitetet ska ha något särskilt att erbjuda.

Program på Institutionen för Medier och JournalistikMediekreatörprogrammet MedieentreprenörprogrammetSamhällskommunikation för social hållbarhet Journalistik och medieproduktion

Kristoffer Holt

Text: Emma RydhFoto: Daniel Blom, Nisse Nilssonöl


Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningenForskare från Linnéuniversitetet har rekonstruerat den europeiska vegetationstäckningen över de senaste 11 500 åren. Rönen presenteras i det senaste numret av tidskriften Global Change Biology och är en viktig pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmningen.

Fil dr AnnaKari Trondman och professor MarieJosé Gaillard har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över 600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat vegetationstäcket i Europa över de senaste 11 500 åren, en period som kallas ”Holocen”.

– Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden, förklarar MarieJosé Gaillard.

Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25 mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: 6 000 år, 3 000 år, 500 år, 200 år och 50 år sedan.

Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för 3 000 år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker. Under 1800talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp till södra Sverige avskogat. Under 1900talet har vissa betes och odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk.

– Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger MarieJosé Gaillard. Vegetationen på jorden och dess förändringar har nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning eller nedkylning.

– Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom nettoeffekten måste vara känd om skogs och landskapsskötsel ska kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående och framtida klimatuppvärmningen.

Medieentreprenörprogrammet kommer att utbilda personer som kan leda förändringsprocesser.

– Många medieföretag står inför stora förändringar, säger Kristoffer Holt. Mediebranschen måste hitta nya sätt att nå sina målgrupper framöver. Detta kommer att kräva drivna och självständiga personer med entreprenöriellt förhållningssätt.

Studenterna på Mediekreatörprogrammet får en vass utbildining inom medieproduktion, samtidigt som de får en teoretisk bas i medie och kommunikationsvetenskap. Varje student kommer att bli specialist på ett särskilt medieuttryck, till exempel film, foto eller grafisk produktion. Det tredje programmet Samhällskommunikation för social hållbarhet är ett kommunikationsvetenskapligt program som är utformat med tanke på den ökade specialisering som arbete med information och kommunikation allt tydligare kräver. I fokus står frågor om social hållbarhet och risk och kriskommunikation. Utbildningen rymmer bland annat en hel termins praktik.

– Dessutom har vi sett över den akademiska kvaliteten och kan nu erbjuda ett förstärkt block med Medie och kommunikationsvetenskap, säger Kristoffer Holt. Vi är också intresserade av mer samarbete med företag och organisationer. När det gäller samverkan är vi öppna för idéer och förslag.


Norra kajplan

Ölandskajen

Östra kajplan

Stuvaregatan

Barlastgatan

Landgången

Tjärhovsgatan

Detaljplanen har vunnit laga kraft, arkitekter och andra konsulter är upphandlade och fler är på gång. Arbetet med att samla Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar på Universitetskajen går för högtryck.

Sedan början av september gäller den nya detaljplanen för området i Ölandshamnen där det är tänkt att Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar ska ligga. Under den senaste tiden har även området fått sitt nya namn Universitetskajen.

– Vi har under en tid pratat om ”Ölandshamnen”, men när vi undersökte vad de olika delarna av kajerna och vattenrummet hette visade det sig området som vi pratar om inte alls heter Ölandshamnen som vi har trott. Det här blir ett sätt att placera Linnéuniversitetet på Kalmarkartan, säger Christel Olsson, projekt

ledare för Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar.

Med nya samlade lokaler vill Linnéuniversitetet ge bättre förutsättningar för möten över gränser både inom universitetet och mellan akademi och omgivande samhälle.

– Det finns studier som visar att det är i sådana här möten som många kreativa och många gånger oväntade idéer föds. Människor som kanske inte hade träffats annars träffas och börjar prata och kanske leder ett sådant möte fram till nya forskningsprojekt eller entreprenöriella idéer, säger Christel Olsson.

Under våren och hösten har konsulter för så väl östra delen etapp 1 som västra delen handlats upp. Det är arkitekter, konstruktörer och installationskonsulter med flera som är i full gång med sitt arbete.

Samtidigt pågår interna delprojekt på universitetet som utreder framtida arbetsplatslösningar, hur ett informationscenter ska se ut vad det gäller innehåll, placering och utformning, hur universitetets lokaler på bästa sätt speglar och gynnar den verksamhet som bedrivs i lokalerna och så vidare.

– Det är ett spännande och roligt arbete och oerhört arbetsintensivt och det händer saker i projektet hela tiden. I somras öppnade en utställning om projektet i en gul bod på Ölandskajen. Tanken är att utställningen ska uppdateras allt eftersom projektet utvecklar sig, säger Christel Olsson.

Det finns inget definitivt beslut om att det ska byggas några nya universitetslokaler på Universitetskajen. Universitetsstyrelsen fattar inget sådant beslut förrän alla kostnader är kända och det är de inte förrän en hyresvärd är upphandlad som kan tala om vilken hyran kommer att bli.Målet är att ett sådant beslut ska fattas hösten 2015 av styrelsen.Byggstarten av första etappen/etapperna blir då under senhösten samma år.Projektet omfattar ytterligare etapper och beräknas vara helt genomfört 2020.

Universitetskajen – ny sida av Kalmar

Text: Karolina EkstrandIllustration: Malmström Edström Arkitekter/Jais ArkitekterFoto: Nisse Nilsson


Norra kajplan

Ölandskajen

Östra kajplan

Stuvaregatan

Barlastgatan

Landgången

Tjärhovsgatan

3

31

1

2

2

Vad tycker du om Linnéuniversitetets planer på att samla sina lokaler på Universitetskajen?

560

Magnus Henriksson, ekonomprogrammet– Det låter kul med integreringen. Jag tror att det kommer att bli mer samhörighet med de andra föreningarna. Nu håller sig alla för sig själva. Det är fint i hamnen också även om området känns litet just nu.

Sandra Shalaby, socionom programmet– Det tycker jag låter bra. Nu är det så utspritt. Jag tror att blir bättre sammanhållning mellan programmen. Nu träffar vi nästan bara sjuksköterskestudenter, men aldrig exempelvis ekonomstudenter. Det skulle vara bra om det kunde funka lite mer som i Växjö där allt finns på ett ställe.

Martin Lorentzon, ekonomprogrammet– Det är en rätt bra idé. Jag ser inget negativt med att samla lokalerna. Nya lokaler i sig skulle inte skada. Det skulle också bli mer gemenskap mellan olika program. Nu är det så avskilt.

72

34

3765

Sandra Bernhager, socionomprogrammet– Det vore bra. Det är så utspritt nu. Det funkar bra nu, men det skulle bli bättre studentsammanhållning om allt var samlat.

Mårten Lilja, internationella affärer– Personligen tycker jag om idén. Jag hinner gå ut innan det är klart, men det vore kul med mer campusstämning. Det skulle underlätta studiemässigt och socialt också om det var nära till allt. Det skulle bli lättare att fokusera på både studier och socialt umgänge.

154

1 Etapp 1Västra delen 4 700 m2

Östra delen 11 200 m2

2 Etapp 2Västra delen 10 200 m2

Östra delen 9 600 m2

3 Etapp 3Östra delen 5 000 m2


”It’s like I want to eat the product” Det var den feedback som Lars Dafnäs, Senior Range Manager på IKEA, gav till några av studenterna när de visat upp en produktidé på Linnéuniversitetets nya masterprogram.

Två studenter draperar ett lakan över ett föremål i klassrummets ena hörn. Några andra kommer med en blå IKEAkasse som verkar innehålla någon slags prototyp. En dator skickas över borden när några studenter gör de sista förberedelserna inför sin presentation. Stämningen är laddad.

Tvättråd kallas dagens aktivitet när studenterna på masterprogrammet Innovation through business, engineering and design får visa upp resultatet av sitt arbete. Hela första raden i klassrummet är fylld av gäster som till vardags jobbar med produktutveckling på IKEA i Älmhult. Nu ska innovationerna ”tvättas” –

håller de för att bli produkter i företaget?

Under de första veckorna på utbildningen har studenterna jobbat med uppdrag på temat ”Livet hemma”. Uppdragsgivarna kommer just denna kurs från olika avdelningar på samma företag.

En idé växer framHur kan det bli roligt att köpa en matta? Det är en del av briefen som en av grupperna jobbat med. Briefen, som är utgångspunkten för uppgiften, beskriver ett behov som företaget sett på marknaden. Studenterna har delats upp i grupper som fått varsitt uppdrag. I varje grupp finns

studenter från både teknik, ekonomi och design.

På några veckor har studenterna tagit fram olika förslag för att lösa sin uppgift. Tillsammans har de ideat, brainstormat, reviderat, och prioriterat. Det som först var många olika produktidéer har till idag blivit en idé per

grupp. Till denna idé har studenterna jobbat med ett helhetstänk; allt från att fundera på hur produkten ska bli attraktiv för målgruppen, ta fram en prototyp, skissa på konstruktion, välja och räkna på material och föreslå hur och var produkten ska tillverkas, förpackas och hur

Hur många idéer kan vi komma på?

Text & foto: Helena Belfrage


Bildningskurser för ökad kvalitetKvaliteten på utbildningarna är en prioriterad fråga för Linnéuniversitetet. En del i det nya kvalitetsprogrammet består av att universitetet ska utveckla bildningskurser, som ett sätt att nå kvalitetsmålen.

Niklas Ammert, prodekan vid fakulteten för konst och humaniora, har fått i uppdrag att samordna universitetets arbete att utveckla ett kursutbud av bildningskurser.

– De bildningskurser som ska utvecklas vid Linnéuniversitetet ska ge studenten möjlighet till en breddning av sina studier.

Det finns flera anledningar till att erbjuda våra programstudenter bildningskurser inom ramen för deras ordinarie program. För det första är tanken att bildningskurserna ska vidga studenternas perspektiv. De ska dessutom ges bättre insikt i områden utanför valt program och slutligen kan dessa bildningskurser ge studenterna en tydligare profilering.

Tanken är att bildningskurserna ska erbjudas programstudenterna under senare delen av utbildningen, runt termin fem. Studenterna ska ges möjlighet att välja en eller flera valbara kurser inom ett annat vetenskapsområde. Samtliga kurser är tänkta att vara 7,5 högskolepoäng och ha en studietakt på 25–50% så att de kan läsas parallellt med andra kurser.

– Vitsen med detta upplägg är att man då får chans att möta andra studenter och kunna dela varandras synsätt, förklarar Niklas Ammert.

Kurserna ska dessutom ges på engelska för att även utländska studenter ska kunna delta.

den skall transporteras på bästa sätt för miljön. Hur gör vi en hållbar design? Vilken teknisk konstruktion fungerar bäst?

Lönsamma produkter Det räcker inte med en tilltalande idé, den måste också bli lönsam. Studenternas presentationer innehåller tankar om många delar i processen att utveckla en produkt från idé till marknad. Publiken får bland annat höra följande:

– Genom att i konstruktionen dela den här detaljen i två delar kan vi utnyttja mer av materialet, vilket både sparar kostnader och ger en mer flexibel produkt.

– Med en guide på webben får kunden hjälp att planera sitt köp.

– Om vi lägger tillverkningen i den här regionen av Kina, och levererar volym X får vi en lönekostnad….

– Men om vi väljer en småländsk industri som är helautomatiserad kommer vi istället undan med färre arbetstimmar, så på sikt är det säkert lönsamt investera i en anläggning som sköts av robotar.

Studenterna har varit i kontakt med både industrier och logistikföretag för att uppskatta de faktiska kostnaderna för sina produkter.

– Så här stor blir förpackningen, och vi får ner Y stycken i en container, och utifrån det blir transportkostnaderna…

Vad blir då marginalen? I briefen har studenterna fått tydliga krav på vilken marginal som krävs för att produkten ska kunna bli aktuell. Det är tuffa krav, som kräver att gruppen bedömer vad som är viktigast med produkten. En av produkterna består av flera olika modeller. Studenterna har konstaterat att en variant blir dyrare än de andra. Är det värt att behålla den modellen ändå? Går det att klura ut en teknik som gör modellen billigare att tillverka? Kanske det är just den som gör att idén sticker ut och kommer att sälja i slutänden?

Innovation through business, engineering and design Artikeln beskriver en av kurserna på den tvååriga masterutbildningen Innovation through business, engineering and design. Är du nyfiken på den här utbildningen? Studenter inom ekonomi, design eller teknik kan du söka den tvååriga mastern. Läs mer på Lnu.se.

”It’s like I want to eat the product”Lars Dafnäs, Senior Range Manager på IKEA


Det godkända fusket Elevers fusk i skolan uppmärksammas allt oftare som ett problemfyllt fenomen, men finns det former av fusk som ändå är socialt accepterat? Pedagogen Lars Fonseca har i sin doktorsavhandling studerat hur fenomenet skolfusk kan förstås i förhållande till villkoren som gymnasieelever och lärare delar i skolan.

Enkätstudier visar att eleverna inte förstår skolfusk som ett självklart felaktigt agerande. Skolfusk tolereras socialt om det anses nödvändigt. Som nödvändigt fusk räknas dels när elever i återkommande svårigheter för att klara den lägst godkända betygsnivån fuskar så att ett godkänt betyg uppnås, dels när elever i tillfälliga svårigheter fuskar sig till den betygsnivå som de vanligen brukar uppnå utan skolfusk.

– Eleverna förefaller inte att känna till det starka regelsystem som finns kring skolfusk, men utgår samtidigt ifrån att fusk inte är tillåtet säger Lars Fonseca. Eleverna upplever att lärare ”nästan blundar” för ett omfattande skolfusk och att betygssättning därför riskerar att bli orättvis.

Lärarna beskriver förhållandet mellan ett starkt regelverk mot skolfusk och den faktiska verksamheten som en ”skenvärld”. Lärarna upplever att de prioriterade förväntningarna på goda elevbetyg innebär att de dels inte bör jaga skolfuskare alltför flitigt, dels vid behov bör överväga att sänka kraven för lägst godkända betygsnivå genom så kallade snällbetyg. Lärarna upplever att förväntningarna på måluppfyllelse i form av betyg kommer från såväl elever, elevers

föräldrar, skolledare som från samhället i stort. Lärarna tolkar skolledningens förväntningar på goda betyg som förknippade med att skolan bör framstå som attraktiv på en skolmarknad där skolor konkurrerar om de elever som finns. Lärarna ser det som problematiskt att kraven på goda kundrelationer med elever och deras föräldrar försvårar möjligheterna att agera för social fostran vad gäller till exempel skolk, sen ankomst och skolfusk.

Både eleverna och lärarna upplever att förväntningarna på alla elevers måluppfyllelse utan snällbetyg och skolfusk är orimliga att uppfylla. Eleverna och lärarna förefaller dessutom väl medvetna om såväl skolfuskets som snällbetygens betydande omfattning och om varandras tolerans av regelbrotten.

– Att som elev och lärare hantera skolfusk i vardagen innebär att lära sig att i dolt samförstånd koppla isär officiella regler och faktisk verksamhet, säger Lars Fonseca.

En sådan dubbel agenda är oförenlig med officiella ideal i läroplaner och därigenom destruktiv för social tillit. Att tyst tolerera en dubbel agenda av godkänt skolfusk är att se som en aspekt av en dold läroplan.

Lars Fonseca är förskollärare och gymnasielärare och riktar sitt forskningsintresse emot att förstå elevers och lärares upplevda normkonflikter i pedagogiska praktiker.

Läs mer om nya och kommande avhandlingar på Lnu.se/forskning/disputationer

Text: Kerstin BrodénFoto: Etsabild AB / Morgan Karlsson


“The lecturers really worked to inspire us and boost our creativity, it was very different to the education style in Macau where I come from”.Chon Teng Ku, Kina

En internationell sommar i KalmarSommaren 2014 blev startskottet för nya satsningen Linnaeus University Summer Academy. 140 studenter från hela världen satte prägel på Kalmar i juli och augusti.

Första året med Linnaeus University Summer Academy blev en succé. 140 studenter från hela världen träffades i Kalmar för att läsa sommarkurser, utbyta erfarenheter och umgås. ”Swedish language and literature”, ”Outdoor leadership and risk management in Sea Kayak”, ”Glass Design” och

”Creativity, Entrepreneurship and Innovation” är exempel på några av de kurser som erbjöds. Många kurser hade inriktningen entreprenörskap, innovation och svensk kultur.

Summer Academy riktar sig till både svenska och utländska studenter och målet är att skapa en internationell mötesplats, samtidigt som man ger internationella studenter en inblick i det svenska studiesystemet och svensk kultur. Nu utökas kursutbudet något inför sommaren 2015. Håll utkik på Lnu.se för att se vilka kurser som ges nästa år.


Rickard Bucksch är ny chef för Linnéuniversitetets avdelning för externa relationer.

– Krasst uttryckt kan man säga att vi ska bidra till att skapa mer nytta, så att samhället får ut mer av de investeringar man gör i universitetet. Att binda ihop den akademiska världen med omvärlden tillför värden som är viktiga för framtiden, säger han.

Sedan i mars är Rickard Bucksch chef för avdelningen för externa relationer.

– Alltså en mycket ny chef enligt akademins tideräkning, säger han med ett skratt.

Han är också ny i Småland och nästa ny till och med i Sverige efter många år utomlands.

Rickard är civilingenjör från KTH, uppvuxen i Stockholm. Redan under studietiden fick

han smak för andra kulturer, studerade utomlands både som utbytesstudent och freemover, gjorde praktik och examensarbete utomlands – och kom inte tillbaka till hemlandet riktigt så snabbt som planerat.

Under ett antal år arbetade han på forsknings och utvecklingsavdelningar i franska och tyska företag. När det var dags att dra vidare blev det Barcelona.

– Jag ville komplettera min ingenjörsexamen med ekonomi och ledarskap. I Barcelona fanns en tvåspråkig MBAutbildning på handelshögskolan IESE som lockade.

Efter examen fick Rickard jobb inom affärsutveckling, blev marknadschef och sedan vd för startup företag – innan han lockades till en nystartad enhet vid Barcelonas fria universitet UAB, som jobbade

med externa relationer. UAB är ett av Spaniens största universitet, drygt dubbelt så stort som Linnéuniversitetet.

– Jag trivdes bra och hade ett stimulerande jobb men efter mer än 12 år i Spanien började jag kika efter liknande jobb i Sverige.

En anledning var de två sönerna, födda och uppväxta utomlands.

Text: Kia RomanFoto: Johannes Rydström

Externa relationer – en länk mellan akademi och omvärld


– Jag ville gärna att de skulle lära känna den svenska kulturen, och känna sig hemma även här. Det kändes som det kanske var sista chansen att göra en sådan sak som att flytta med familjen till ett annat land, innan barnen blir tonåringar.

När tjänsten som chef för avdelningen för externa relationer på Linnéuniversitetet dök upp kändes det naturligt att söka den. Någon småländsk anknytning som lockade ”hem” honom just hit fanns inte, men Linnéuniversitetet som ett dynamiskt, ungt och ambitiöst universitet kändes attraktivt. Rickard är baserad i Kalmar, men är lika ofta i Växjö.

Det som lockade Rickard med tjänsten var just kopplingen mellan akademi och omvärld.

– Att binda ihop den akademiska världen med omvärlden tycker jag tillför värden som är viktiga för framtiden. Ibland förväntar man sig kanske väl mycket från politiskt håll av samarbetet mellan akademi och näringsliv. Tyvärr löser det inte alla världens problem, men det är angeläget att fortsätta utveckla och stärka samarbetet på alla nivåer, säger han.

På avdelningen för externa relationer arbetar 20 personer.

Avdelningen uppstod 2013 när samverkansavdelningen, en grupp som jobbade med externfinansiering samt en del av internationella relationer slogs ihop. I dag har avdelningen fyra kompetensområden: innovation, samverkan, internationalisering och externfinansiering.

– Krasst uttryckt kan man säga att avdelningen för externa relationer ska bidra till att skapa mer nytta, det vill säga se till att samhället får ut mer av de investeringar man gör i universitetet och forskarvärlden, säger Rickard, men har ingen färdig lista på vad som ska förbättras.

Han upplever att det finns ett kunskapsglapp i regionen vad universitetet kan göra för regional utveckling.

– Universitetets uppgift är att utbilda och forska, och gärna göra det tillsammans med det omgivande samhället. Det är universitetet som helhet som ska samverka, inte avdelningen för externa relationer.

Hans avdelning är en stödfunktion, men exakt hur samverkan ska gå till finns inget facit för. Även om olika

stödstrukturer finns måste formerna måste anpassas efter den organisation och den kontext man befinner sig i.

Internationalisering är ett av universitetets profilområden, en fråga som också viktig fråga för regionen. I dag är det fler utländska studenter som kommer till Linnéuniversitetet än som söker sig ut i världen.

Rickard påpekar att det måste vara frivilligt att åka utomlands, vad universitetet ska göra är att informera om fördelar, underlätta och möjliggöra.

Nu ska internationaliseringen drivas bredare.

– Den ska genomsyra universitetet, multikulturen ska berika universitetets verksamhet och komma även dem som inte åker iväg tillgodo. Man kan kalla det internationalisering på hemmaplan, säger Rickard och berättar att ett projekt nyligen kommit igång om detta.

I arbetet med att göra Linnéuniversitetet till en mer global plats vill han involvera universitetets värdkommuner och studentkåren. Studenter som vill stanna kvar efter studietiden ska få mer hjälp genom att bland annat få kontakt med potentiella arbetsgivare.

– En hel del har gjorts, men mycket finns kvar att göra, säger Rickard och hoppas att hans egna erfarenheter kan komma till nytta.

– Jag försöker anpassa mig till de förutsättningar som finns här, jag har ingen ambition att tvinga på ett arbetssätt som jag sett på annat håll. Jag har naturligtvis erfarenheter och idéer med mig som kanske kan funka här också, säger Rickard och ger som exempel stöd till projektledning och att utveckla alumniverksamheten.

Rickard hoppas att den kompetens som finns inom hans avdelning ska tas tillvara, både internt och externt.

– Externa relationer är ett fantastiskt team, med drivna och kompetenta personer. Vi ska vara universitetets kompetenscentrum inom våra områden och ge stöd. Vi bygger relationer, finns här som stöd men tvingar oss inte på. Vi måste hela tiden söka rätt balans: vad kan vi som central organisation stötta med och vad är bättre att man jobbar med lokalt. Vår uppgift är också att förklara för omvärlden vad universitetet kan göra och är intresserat av, säger Rickard.

När samverkan mognat, blir det en naturlig del av den dagliga verksamheten. Vill man provocera kan man ju säga att målet är att vi ska bli överflödiga, men det handlar egentligen om att med begränsade resurser ge bästa möjliga centrala stöd för att underlätta innovation, samverkan, internationalisering och ökad externfinansiering, säger Rickard Bucksch, chef för externa relationer vid Linnéuniversitetet.


NotiserTEDx på Linnéuniversitetet

TED står för Technology, Entertainment, Design (teknologi, underhållning, formgivning) och är en tvärvetenskaplig konferens som arrangeras årligen. Alla föredrag filmas och läggs ut på Internet så att vem som helst kan ta del av dem. TEDx kallas de arrangemang som ordnas lokalt runtom i världen för att samla människor till en TEDliknande upplevelse.

Lokala och världskända tänkare och aktörer, bland andra Carolina Klüft och Guy Winch, samlades på Linnéuniversitetet för att presentera sina tankar och idéer om framtiden – allt under temat Changing Habits.Fredagen 7 november 2014 var det premiär för TEDxLinnaeusUniversity, ett lokalt organiserat evenemang som Linnéuniversitetet stod som värd för. Evenemanget hade temat Changing Habits, ”förändrade vanor”, i fokus. – Dessa snabba och ofattbara förändringar vi bevittnar i vår vardag gör det nödvändigt för oss att förändra de sätt vi gör saker på, säjer Miranda Kajtazi, projektledare för TEDxLinnaeusUniversity. Det kan handla om affärer, utbildning, vetenskap, hälsovård, sport och många andra grundläggande områden i våra liv. Ett exempel är musikbranschen, där musik har blivit en digital tjänst som konsumeras varsomhelst, eller utforskandet av rymden för att hitta nya resurser som är viktiga för mänsklighetens överlevnad.– Världen förändras och det väldigt snabbt. Med TEDxLinnaeusUniversity vill vi lyfta fram sådana förändringar genom att dela tankar om hur våra liv förändras och visioner om hur vi kommer att leva i framtiden, avslutar Miranda Kajtazi.

Ny spetsforskningsgrupp utsedd En extern grupp bestående av internationellt erkända forskare har gjort bedöm-ningen att forskningen inom intermediala studier vid Linnéuniversitetet håller hög nationell och internationell nivå. Linnaeus University Centre for Intermedial Studies blir därmed universi-tetets femte spetsforsknings-grupp.

Forskningsledare är professor Lars Elleström och gruppen

studerar intermedialitet, det vill säga den kommunikation som sker när mer än en medieform används. Vikten ligger på att förstå den mediala kärnan i kommunikation – de fundamentala materiella och mänskliga förutsättningarna för förmågan att kunna förmedla, återge och flytta runt informa

tion och innebörd mellan olika medietyper.

– Detta är mycket glädjande för oss. Utnämnandet är ett erkännande av det målmedvetna arbete som vi

har bedrivit under många år och vi kommer nu att få väsentligt ökade möjligheter att tillsammans och med utländska kollegor utveckla

nya forskningsprojekt, säger Lars Elleström.

Linnaeus University Centre for Intermedial Studies är en tvärvetenskaplig miljö som spänner över litteraturvetenskap, medie och kommunikationsvetenskap, svenska språket, engelska, musikvetenskap, franska, filmvetenskap, konstvetenskap, tyska och kreativt skrivande.

Forskningsledare Lars Elleström


Polisprogrammet blir högskoleutbildning”Vi har väntat i tio år!” Orden är Betty Rohdins, prefekt och programansvarig vid polisutbildningen. Och det hon syftar på är inrikesministerns löfte om att det nu är dags att göra grundutbildningen till polis i Sverige, till högskoleutbildning.

Det var med anledning av regeringens presentation av budgetpropositionen som Sveriges nye inrikesminister Anders Ygeman gästade Linnéuniversitetet och polisutbildningen. Efter genomgång av budgetförslaget, kom presentationen av inrikesministerns eget ansvarsområde:

”Polisutbildning ska bli riktig högskoleutbildning. Ett löfte som vi gav i regeringsförklaringen och som vi följer upp i budgeten”.

Frågan om högskoleutbildning har diskuterats mer eller mindre i många år och har även varit föremål för utredningar. Den senaste, Framtidens polis, kom 2008 och

det var dåvarande generaldirektören på SÄPO, Anders Danielsson,

som fått uppdraget att utreda frågan. Nu kom alltså beskedet från regeringen att arbetet med

att förvandla den 2,5 år långa eftergymnasiala utbildningen till en 3årig högskoleutbildning, inleds.

På frågan om hur lång tid det kan ta från start till mål säger inrikesministern:

”Vi pratar två till fyra år”. Han säger också att de

vill göra detta under denna mandatperiod. Man måste

vara överens om vilken modell som ska gälla. Vid samsyn kommer det att gå fortare.

Polisutbildning har funnits vid Linnéuniversitetet (och tidigare Växjö universitet)

sedan hösten 2001. Över 2 700 poliser har examinerats sedan våren 2003, vilket betyder att ungefär var sjunde polis i Sverige

har läst grundutbildningen i Växjö.

Unikt samarbete om uppdragsutbildningarLinnéuniversitetet har tillsammans med fyra samarbetspartners skapat ett unikt utbildningspaket för Nordens museianställda.

Nordisk Center för Kulturarvspedagogik (NCK) har undersökt verksamma museipedagoger i Norden och deras studie visar att flera av dem saknar formell museipedagogisk utbildning. Undersökningen visade också att tillfrågade museichefer gärna ser att deras personal fortbildas.

Som svar på detta behov har Linnéuniversitetet tillsammans med Norges teknisknaturvitenskaplige universitet (NTNU), Malmö Högskola, NCK och Riksförbundet Sveriges Museer (RSM) tagit fram en specialutbildning.

– Denna termin ger Linnéuniversitetet två kurser, en i museipedagogisk kommunikation och en om museipedagogikens samhällsanknytning. Kurserna är uppskattade och har lockat studenter från Sverige, Norge, Finland och Åland, säger Anders Högberg, docent i arkeologi och kursansvarig vid Linnéuniversitetet.

Arkeologistudenter gräver på Sandby borgDen unika öländska fornborgen Sandby borg, har fått stor uppmärksamhet de senast åren för de spektakulära fynd som gjorts där. Trots att bara en liten del av borgen har grävts ut har man hittat rika smyckegömmor och skelettrester från såväl människor som djur. Som ett led i samverkan mellan Kalmar läns museum och Linnéuniversitetet genomfördes under två veckor en utgrävning i undervisningssyfte på fornborgen. För många av studenterna var det första gången de gjorde en utgrävning och de fick bland annat på nära håll följa fyndet av en hel människokropp. Undersökningen ingår i kursen Arkeologi III vid Linnéuniversitetet.


Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöHar Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta [email protected]

B

”Att uppleva att man kan göra skillnad är kanske det viktigaste kvittot på att man lyckats”Katarina Ellborg

ag har varit anställd vid Linnéuniversitetet i tre år nu. Under hela

denna period har jag haft förmånen att arbeta som

koordinator för projektet ”Det entreprenöriella universitetet”. Det har inneburit att jag fått möjligheten att lära känna hela universitetet på kort tid. Vårt projekt handlar nämligen om att erbjuda alla programstudenter utbildning i entreprenörskap. Jag har mött företrädare för alla våra fakulteter och program, för otaliga kurser och institutioner. Alltid med frågan ”Vad skulle entreprenörskap innebära för just ert fält?” Resultatet har blivit hundratals utbildningstillfällen med tusentals studenter. Föreläsningar och workshops har handlat om allt från förbättringsarbete i vårdsektorn och entreprenöriellt lärande i grundskolan till idégenerering och företagsstarter inom till exempel ITsektorn.

Det visar sig att entreprenörskap, definierat som ”att se och

handla på möjligheter”, berör studenter inom alla discipliner. Förmågan att tänka nytt och nyttiggöra sina kunskaper är ständigt aktuellt oavsett om man tänker sig att arbeta inom offentlig sektor eller att bli en del av det privata näringslivet.

Att bedriva undervisning inom Entreprenörskap har också inneburit en pedagogisk utmaning. Hur lär man kreativitet, handlingskraft, omvärldsbevakning och förståelse för processer? Här har vi arbetat undersökande och utforskande för att möta olika studenters behov.

En viktig del i studenters entreprenörskap är också möjligheten till samverkan med näringsliv och samhälle under studietiden. Vi strävar ständigt efter att bjuda in gästföreläsare, förebilder och inspiratörer till våra kurser. Inte minst för att slå hål på myten att entreprenören alltid är en medelålders man med slips. Det mest givande är förstås när studenterna får chansen att arbeta med verkliga

utmaningar och lösa reella problem åt företag och organisationer. Att uppleva att man kan göra skillnad är kanske det viktigaste kvittot på att man lyckats.

Frågan om när har vi lyckats har också varit ständigt närvarande i vårt projekt? Vi kan idag se ett ökat och mer jämställt inflöde av studenter till Drivhusen, vilket förstås är en framgångsfaktor. Vi kan också i attitydundersökningar se att entreprenörskapsundervisningen har nått ut till fler studenter och att de har ett mer positivt förhållningssätt till entreprenörskap. För oss som planerar och undervisar är dock de mest givande dagarna dem när vi får studentkommentarer som: ”Kursen har förändrat mig och mitt sätt att tänka” eller ”Jag går härifrån med hoppsasteg. Det här var så bra! Nu blir det ett nytt 2015 – Jag ska gå ut och göra det.”

Katarina Ellborg, Universitetsadjunkt och projektledare för ”Det entreprenöriella universitetet” vid Linnéuniversitetet.

Documents

Fokus Linnéuniversitetet nr 2 2014