FOKUSÖRESUNDN R 4 · 2 0 1 0 N Y T T O M Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Bron – en ny stor TV-serie med Øresundsbron i fokus 4

Dansk röstar svenskt för första gången 8

Nytt koncepthotell satsar på den breda publiken 10

Danska studerande utesluts från svenska studier 14

Fastighetsmäklare samarbetar över sundet 16

Läs Ludvigs historia på sid 12

– Det första jag tänker på morgonen är Malmö, Malmö, Malmö. Jag vill bara iväg dit så fort som möjligt, fast jag måste också fokusera på skolan, säger min mamma.Ludvig Adamsen är 14 år och från Danmark. Fem gånger i veckan åker han till Malmö för att

träna ishockey i Malmö Redhawks. Liksom andra danska barn menar han att nivån är högre på andra sidan sundet. Och även om träningen i Malmö är hårdare och mer discipli­nerad, är han beredd att gå långt för att nå målet att bli professionell ishockeyspelare.

Øresundsbron skapar miljardvinst 11,5 miljarder danska kronor. Så mycket har

Øresundsbron skapat i samhällsekonomiskt över­

skott under sina tio första år, visar en undersökning.

Pengarna har kommit pendlare och företag till godo.

Sid 3

Pendlare tror på bättre ekonomi och fler jobb Ekonomin är på väg framåt och nya arbetsplatser

kan uppstå under nästa år. Det förutspår Øresunds­

brons pendlare i en ny konjunkturundersökning.

Sid 5

Tuffa tag på

skånsk is

2 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

juni 2011. Det innebär att det blir

cirka 20 procent billigare att kom­

ma till Danmark.

Øresundsbrons intäkter ökar igenØresundsbrons första halvårs­

rapport 2010 visar ökade väg­

intäkter med sex procent, jämfört

med samma period 2009. Den

totala vägtrafiken minskade med

en procent, men lastbilar och bus­

sar hade dock en positiv utveck­

ling, vilket gav ett överskott på

18 miljoner DKK, en förbättring

med 29 miljoner DKK. Det är

första gången som Øresundsbro

Konsortiet visar ett överskott

efter det första halvåret.

Åtta av 10 skåningar vill ha ny HH-förbindelseOm den svenska regeringens

tjänstemannagrupp kommer fram

till att det finns ett behov av en

förbindelse mellan Helsingborg

och Helsingör, så finns stödet

där redan. Enligt en undersökning

som Skop gjort för Helsingborgs

Dagblad är åtta av tio skåningar

för att man bygger en bro eller

en tunnel mellan de två städerna.

83 procent svarade att en fast

förbindelse skulle vara bra för

öresundsintegrationen.

Få Fokus Öresund med posten eller via mailSkriv ett mail till oss på

redaktionen@oresundsbron.com

med den adress som du vill ha

tidningen skickad till. Vi skickar

både med post och per mail,

om du så önskar.

Min pappa reste som ung på 50­talet regel­bundet över Öresund för att få piano lektioner av en känd professor i musik i Köpenhamn. Det lät sig inte göras så ofta. Han bodde i Lund och resan, som tog sina modiga timmar, invol­verade bil, tåg och båt. Krångligt för en ton­åring, men värt besväret för ett fritidsintresse han verkligen brann för. Tyckte han. Fast det var nog många som valde bort att göra samma sak. Hela den där resan bara för ett fritidsin­tresse…? Det han gjorde betraktades nog av många som smått omöjligt.

Jag tänker på honom när när jag läser om Ludvig Adamsen i detta nummer av Fokus Öresund. Han är fjorton år och åker över

sundet till Sverige för att spela ishockey. Resan tar 42 minuter. Föräldrarna kör honom, fem dagar i veckan. Ludvig är inte ensam, just inom ishockey är det många danska barn som väljer att göra som han. Hans pappa påpekar att visst är det lite krångligt, och visst kostar det pengar. Men det går. Det är möjligt.

Det min pappa gjorde var ovanligt, det Ludvig gör blir allt vanligare. Mellan dem ligger en ocean av skillnad. Eller, om man vill, ett sund av skillnad. Eller kanske ännu hellre; en bro, som gör det omöjliga möjligt.

Sanna Holmqvist, pressansvarig sho@oresundsbron.com

Min pappas långa resa

Senaste nytt från ÖresundsregionenFrank Jensen och Ilmar Reepalu vill ha öresundsmetroØresundsbron och en tänkbar

HH­förbindelse är inte tillräckligt,

om man frågar borgmästaren

i Köpenhamn och kommunstyrel­

sens ordförande i Malmö. Frank

Jensen (S) och Ilmar Reepalu (S)

föreslår nu att det byggs en så

kallad öresundsmetro, som ska

göra det ännu lättare att ta sig

från centrala Köpenhamn till

centrum av Malmö. Tanken är

att den köpenhamnska metron

ska utvidgas med ett extra stopp

i Malmö. Den nya tunneln ska gå

från Østerbro till Malmö C och

göra resan mellan de två städerna

15 minuter lång.

Weekendrabatt på ØresundsbronFrån lördagen den 4 september

2010 och framåt återinför Øre­

sundsbron rabatt under helg samt

på helgdagar. Weekendrabatten

på Øresundsbron har tidigare varit

en stor succé bland både danskar

och svenskar, som har sökt upp­

levelser på fritiden på den andra

sidan av sundet. Priset sänks till

115 DKK/149 SEK alla lördagar,

söndagar och helgdagar fram till

Emporia har fått ett öppningsdatumÖresundsregionens nya gigantiska

köpcentrum Emporia ska vara

redo för kunder hösten 2012. Det

är ägarna själva, Steen & Ström,

som skriver på sin webbplats att

centrumet ska vara öppningsklart

inom två år. Med sina 92.000

kvadratmeter butiksområde och

220 butiker och restauranger blir

Emporia Steen & Ströms största

centrum i Europa. Byggkostnader­

na förväntas stiga till 3,5 miljar­

der SEK.

Danskar fuskar med svenska bilarMer än 200 danska bilar med

svenska registreringsskyltar konfi­

skerades under sommaren av

Danmarks skatteverk och polis.

Och minst hälften av ägarna visa­

de sig vara ganska vanliga invåna­

re, som kunde sträcka sig ganska

långt för att få en billig Mercedes

eller BMW. Samtidigt hade många

svindlare investerat i en falsk

registreringsskylt, så att det skul­

le vara ännu svårare för polisen

att upptäcka syndarna.

Redaktion:Karsten Østergaard Nielsen (redaktör)Sanna Holmqvist (pressansvarig)Jacob VestergaardBritt AndresenJesper Skjønnemand

Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com

Fokus Öresund8. årgångNr 4. september 2010

ISSN: 1600-972X

Øresundsbro KonsortietBox 42 78S-203 14 MalmöTel. 040-676 60 00

redaktionen@oresundsbron.com

Design: BGRAPHICTryck: KLS Grafisk Hus, KöpenhamnTryckt upplaga: cirka 8.000 exInternet: cirka 17.000 abonnenter

Ansvarig utgivare:Caroline Ullman-Hammer

11.5

00.0

00.0

00

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 3

11,5 miljarder danska kronor – så stor är vin­sten som Øresundsbron skapat för resanden under brons första 10 år, bland annat för att restiden över sundet blivit kortare. Det visar en analys som JR Consult har gjort på uppdrag av forskningsprojektet IBU­Øresund och Øresundsbron.

– Det stora överskottet uppstår tack vare det stora näringslivsutbytet och omfattande pendlingen över Øresundsbron. Drygt 80 pro­cent av överskottet under de första 10 åren är direkt kopplat till denna trafik, säger trafik­forskare Jeppe Rich från JR Consult.

Beloppet på 11,5 miljarder danska kronor är uträknat baserat på det mervärde som tillfaller resanden över Öresund, sett ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv. Här är tidsvinst och lägre omkostnader viktiga för ett större över­skott – både vad gäller den enskilde personen och företagen.

– Vinsten uppstår först och främst tack vare kortare restid. Ett annat viktigt element är att resekostnaderna minskat då det genom­snittliga överfartspriset – speciellt gällande pendlingen – har fallit efter brons tillkomst, säger Jeppe Rich.

Kunderna har fått mest ut av Øresundsbron

De är kunderna på bron som har fått störst andel av det överskott som Øresundsbron skapat. En av dem är Kongsbak Fisk som har märkt av en stor skillnad sedan bron tillkom.Företaget startade redan 1994 med att expor­tera fisk från Köpenhamn till Sydsverige.

På den tiden skedde transporterna via färja över Helsingör­Helsingborg eller Dragör­ Limhamn – en transportlösning som hade många begränsningar.

– Båtarna avgick klockan 6 och klockan 9. Och det gällde att vara där i tid. Även om vi kom i sista minuten så var det besvärligt, berättar Chresten Pommer, ansvarig för Kongsbak Fisk i Malmö.

– I dag är det en stor lättnad att vi slipper planlägga vårt arbete efter färjeavgångarna. Vi kan köra direkt mellan Köpenhamn och Malmö på 35 minuter, tidigare skulle man resa med färjan i minst en timme och dessutom till­kom väntetid innan färjan avgick. Samtidigt skulle vi ofta köra till Helsingör, vilket också tar extra tid. Så idag använder vi i stort sett bara bron till vår frakt.

För Kongsbak Fisk betyder brons tillkomst även att en plötslig extra leverans kan klaras utan större logistisk planering.

– Om en kund saknar något, kan vi ju köra fram och tillbaka när vi vill och hinna i god tid. Det är alltså en mängd fördelar, säger Chresten Pommer.

Och det räcker inte med detta. Beräkningar i rapporten visar också att överskottet från Øresundsbron kommer att stiga och uppgå till 28 miljarder danska kronor när bron har funnits i 20 år. Vid denna tidpunkt kommer Øresunds­bron ha gett ett större överskott än vad det kostade att bygga den. Øresundsbron kostade 22,4 miljarder danska kronor, exklusive räntor under byggperioden, omräknat till 2010­års priser.

Av Kars ten Østergaard N ie lsen och Br i t t Andresen

På 10 år har Øresundsbron skapat ett överskott på 11,5 miljarder danska kronor. Största delen av pengarna har kommit pendlare och näringslivet på Själland och i Skåne tillgodo. Det visar en extern rapport från JR Consult. Och överskottet förväntas öka ytterligare i framtiden.

De resande har vunnit 11,5 miljarder danska kronor på Øresundsbron

Hela rapporten kan laddas ner

från Øresundsbrons hemsida på

www.oresundsbron.com/ download/396

Hela intervjun med Chresten

Pommer från Kongsbak Fisk

kan läsas i rapporten ”10 år

med Øresundsbron och regionen”,

och kan hämtas på

www.oresundsbron.com/page/2120

4 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Saga Norén spelas av Sofia Helin,

känd från filmer som Masjävlar,

Fyra nyanser av brunt, Nina Frisk

samt Arn­filmerna. I SVT har hon

gått att se i serierna Rederiet och

Aspiranterna.

Martin Rohde spelas av Kim

Bodnia, en av Danmarks mest

hyllade skådespelare, med

framgångar som Pusher och

Nattvakten. I SVT har han bland

annat setts i Brottet och

Snapphanar.

Bron är ett samarbete mellan

SVT, Danmarks Radio, ZDF,

NRK, Nelonen, Film i Skåne och

Film i Väst.

TV­serien Bron kommer bestå av tio avsnitt. I huvudrollerna ser vi två av Sveriges och Danmarks mest kända skådespelare, Sofia Helin och Kim Bodnia.

– Det är spännande att samarbeta danskar och svenskar emellan. Svårast är det språk­liga, jag får koncentrera mig riktigt hårt för att förstå allting, säger Sofia Helin.

– Att vi arbetar på två språk är en utmaning som både skapar inspiration och irritation, säger Charlotte Sieling och skrattar.

Hon är huvudregissör för Bron och har tidi gare bland annat regisserat flera avsnitt i de fram gångsrika danska serierna Brottet, Mordkommissionen och Krönikan.

Huvudförfattare är Hans Rosenfeldt, och han förklarar att Sveriges Television länge velat göra en TV­serie baserad i Malmö/Köpen­hamnsområdet.

– Vår utgångspunkt är inte Malmö och Köpen­hamn som två skilda städer, utan mer den gemensamma storstad de två tillsammans bildar, med bron som sammanbindande länk, säger han.

Av Sanna Ho lmqv is t , fo to : Andreas H i l l e rgren

Ett tudelat kvinnolik hittas på Øresundsbron, precis på gränsen mellan Sverige och Danmark. Det tvingar den svenska och danska polisen till ett nära samarbete. Så börjar handlingen i Bron, en svensk­dansk kriminalserie som just nu spelas in i Malmö och Köpenhamn.

Øresundsbron i centrum i ny stor svensk­dansk kriminalserie

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 5

Kim Bodnia spelar den danske polisen Martin Rohde, och han beskriver sin karaktär som ”en bra polis och bra på det sociala.”

– Han har varit med ett tag, kan sitt jobb och Köpenhamn utan och innan. Han har skapat sig en position och gillar att njuta av livet, förklarar Kim Bodnia.

Sofia Helin beskriver sin karaktär som mer komplicerad.

– Saga Norén är en duktig polis, men inte så bra på att vara social. Hon liknar ingen annan polis som vi sett i TV­serier förr, och det gör henne till en spännande karaktär, säger Sofia Helin.

Bron spelas förstås delvis in på Øresundsbron, men det kommer ske utan att bron stängs. I övrigt spelar man huvudsakligen in i Malmö.

Här har teamet byggt en filmstad där alla miljöer finns inom ett och samma område.

– Det är fantastiskt, som ett Hollywood, fast i Malmö. Jag är van att man bygger miljöer i studio, men att ha alla miljöer man ska använ­da samlat på ett och samma ställe skapar en helt annan känsla. Det är underbart och mycket inspirerande, säger Charlotte Sieling.

En del scener kommer också spelas in i Köpenhamn. Stora delar av de övriga i teamet bakom serien har arbetat med de prisbelönta serierna Brottet och Mordkommissionen.

Bron produceras av Filmlance International och Nimbus film. Producenter är Anders Land­ström, Filmlance och Bo Erhardt, Nimbus. Bron kommer sändas både på DR1 och i SVT under hösten 2011.

6 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Man kan spåra optimism bland Øresundsbrons pendlare. Ekonomin går framåt. Ringarna på vattnet efter uppsägningarna tunnas ut och nya arbetstillfällen kan vara på väg. Så ser både danska och svenska pendlare på den ekonomiska världssituationen, enligt en kon­junkturundersökning som Øresundsbron gjort.

Både danska och svenska pendlare anser att ekonomin förbättrats. 34 procent av danskar­na och hela 59 procent av svenskarna anser att den ekonomiska situationen antingen är lite eller mycket bättre än för ett år sedan.

När samma fråga ställdes till samma pendlare i januari i år, var tonen en annan. Då ansåg både danskarna och svenskarna att den eko­nomiska situationen var mer otrygg. Endast 21 procent av danskarna och 24 procent av svenskarna trodde att den ekonomiska situa­tionen skulle vara förbättrad inom ett år.

– Pendlarnas förändrade syn på den ekonomis­ka situationen i såväl Danmark som i Sverige avspeglar den ekonomiska förbättring, som

båda länderna upplever. Särskilt i Sverige har ekonomin visat fina tillväxttal under 2010 – med god hjälp av en expansiv finanspolitik, säger Britt Andresen, analyschef på Øresunds­bron.

Tror på fler jobb

Den ekonomiska förbättringen ger ökat hopp åt pendlarna när det gäller anställningstryg­ghet. För ett halvår sedan var det många pend­lare som oroade sig för sina jobb. Men även denna tendens har vänt. Medan 20 procent ansåg att jobbet var i farozonen i januari, är det idag endast 13 procent som tror sig riske­ra att bli avskedade. Samtidigt tror fler pendla­re att nya arbetstillfällen kommer skapas. I varje fall anser 39 procent av danskarna och 48 procent av svenskarna att arbetslösheten kommer att vara lägre om ett år än vad den är idag. För endast ett halvår var sedan skepti­kerna fler. Då trodde 24 procent av danskarna och 28 procent av svenskarna på lägre arbetslöshet.

Av Kars ten Østergaard N ie lsen, fo to : M ik los Szabo

Både danska, men särskilt svenska pendlare upplever att ekonomin har förbättrats under det senaste året. Samtidigt tror pendlarna att arbetslösheten kommer att minska nästa år. Inte heller oroar de sig för att förlora sina jobb, visar en ny konjunkturanalys från Øresundsbron.

Det går mycket bättrePendlarna:

0

20

40

60

80

100

Vet ej

Mycket sämre

Lite sämre

Oförändrad

Lite bättre

Lite sämre

Justerat total:Bil: 40%Tåg: 60%

Justerat totalSverige

Justerat totalDanmark

Justerat totalSverige

Justerat totalDanmark

Januari 2010 Augusti 2010

Hur tror du att arbetslösheten i Danmark och Sverige kommer att vara om ett år jämfört med idag?

Procent

Britt Andresen, analyschef vid Øresundsbro Konsortiet.

Försiktiga pendlareÄven om pendlarna på Øresunds­

bron ser ljuset i den ekonomiska

kristunneln, så har de inga planer

på att slösa med pengarna. Fem

procent fler än förra året säger

faktiskt att de önskar konsumera

mindre de kommande 12 måna­

derna. Och enligt Øresundsbrons

analyschef, Britt Andresen, finns

det skäl.

– 95 procent av pendlarna arbetar

i Danmark och eftersom deras

lön utbetalas i danska kronor så

känner de att deras köpkraft

minskat. Och sen har vi nog alla

lärt något av finanskrisen, säger

hon.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 7

Att pendlarna ser en ljusare ekonomisk framtid vid horisonten får dem dock inte till att slösa med pengarna. 86 procent säger att de inom det närmsta året kommer att lägga undan antingen lite eller mycket till bespa­ringar. Det är fem procent fler än tidigare.

Familjen har det sämre ställt

Jämför man Øresundsbrons konjunkturunder­sökning med samma undersökningar från Danmarks Statistik respektive SCB, Statistiska Centralbyrån , återkommer många av samma tendenser. Precis som danskar och svenskar i allmänhet menar även pendlarna i båda länder att perioden med uppsägningar är över för den här gången. Även rädslan för att mista sitt jobb är mindre än tidigare. Samtidigt anser alla också att den ekonomiska situationen kommer att vara bättre om ett år.

På en punkt skiljer sig dock pendlarna åt. När det gäller familjens privatekonomi, känner pendlarna att de har det sämre än vad både danskarna och svenskarna generellt har.

– Men det finns en ganska logisk förklaring. De allra flesta av våra pendlare bor i Sverige och arbetar i Danmark. Och när den svenska kronans stärkts, har den danska lönen minskat i värde. Så det är rimligt att det känns som om familjens privatekonomi försvagats, säger Britt Andresen.

453 pendlare har deltagit i undersökningen. 547 pendlare deltog i januari.

0

20

40

60

80

100

Justerat totalSverige

Justerat totalDanmark

Justerat totalSverige

Justerat totalDanmark

Januari 2010 Augusti 2010

Vet ej

Mycket sämre

Lite sämre

Oförändrad

Lite bättre

Lite sämre

Hur tycker du att den ekonomiska situationen i Danmark och Sverige är idag jämfört med för ett år sedan?

Procent

Justerat total:Bil: 40%Tåg: 60%

Ekonomin har börjat återhämta sig och vi kan alla se fram emot ett något stabilare ekonomiskt läge. Det förutspår i alla fall pendlarna, enligt en ny undersökning som Øresundsbron har gjort.

8 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Med 25.000 danskar bosatta i Skåne har de danska rösterna fått inflytande över de skånska lokalvalen. Det har också gått upp för politikerna, som jagat pendlarröster hela vägen till Danmark. Fokus Öresund följde en dansk väljare till hans första svenska val den 19 september. Ett val som skiljer sig mycket från det danska.

Av Kars ten Østergaard N ie lsen, fo to : Peter Br inch

Vad gör man som dansk i Sverige när valdagen närmar sig och man har bott i landet endast ett år? Det var frågan för Lasse Emil Jensen när det svenska valet den 19 september när­made sig. Som dansk bosatt i Malmö har han rätt att rösta både i det svenska kommunal­valet och landstingsvalet. En rätt som han ville utnyttja.

Det finns anledning att jaga röster som Lasse Emil Jensens. Med 25.000 danskar i Skåne, varav det stora flertalet bor i Malmö, har de danska invandrarna blivit en minoritet med inflytande, om man kan få dem att rösta på sitt parti.

Tanken fick Centerpartiet att ta till nya grepp i denna valkamp där partiets kandidat Niels Paarup­Pedersen en dag valarbetade på Hovedbanegården i Köpenhamn, som ett

försök att fånga pendlarröster. Något som han ser som en helt naturlig utveckling.

– Vi har ju profilerat oss som öresundspartiet och ser öresundsintegrationen som helt avgörande för Malmös framtid, säger Niels Paarup­Pedersen till NFÖ.

Själva tanken att ingå i en minoritet har dock aldrig slagit Lasse Emil Jensen. Han ser mer sig själv som en väljare – bara i ett nytt land.

– Jag har försökt att sätta mig in i de olika partiernas åsikter i viktiga valfrågor och så bestämt mig utifrån det. Jag kan inte alls se mig själv som en del av en minoritet, som kanske har makt, säger Lasse Emil Jensen, som dock måste erkänna att han först kände det som om han var ute på hals is.

Det svåra valet

Stor skillnad på danska och svenska val:

Valsedlar: Medan man i Danmark

får en enda lång valsedel för varje

val – kommunalval, regionval och

val till Folketinget – med både

partier och enskilda kandidaters

namn listade, får svenskarna

själva plocka valsedlar från en

låda utanför vallokalen. Den valda

sedeln läggs i ett kuvert, medan

resten slängs. Det är också tillåtet

för svenska partier att dela ut sina

egna valsedlar vid ingången till

vallokalen – något som är olovligt

i Danmark eftersom man anser

att det kan påverka väljarna.

Platsen: De danska valen äger

alltid rum på en vardag och endast

på denna dag. Har man glömt

sitt röstkort, får man inte rösta.

I Sverige har man möjlighet att

rösta på flera olika ställen, bland

annat i olika shoppingcentra, och

under flera dagar före själva val­

dagen. Giltig legitimation räcker

för att få rösta.

Valprocess: Medan man i Danmark

endast kan rösta en gång på en

bestämd dag har man i Sverige

– om man har förtidsröstat –

möjlighet att ångra sig och rösta

om på själva valdagen.

För danska Lasse Emil Jensen är det fler demokratiska fördelar i det svenska valsystemet än i det danska. Till exempel kan han rösta om, om han ombestämmer sig under tiden fram till valdagen.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 9

Sverige öppnar för demokratin

För även om det inte är långt mellan Malmö och Köpenhamn är skillnaderna mellan det svenska och det danska valsystemet större än avståndet över Öresund.

– Det finns väldigt många skillnader. Men jag anser faktiskt att de flesta är till Sveriges fördel, säger Lasse Emil Jensen. Han bor till­sammans med sin svenska sambo i Malmö och studerar på Geografisk Institut i Köpenhamn.

– I Sverige kan man till exempel rösta redan 18 dagar före valdagen. Och det behöver inte vara i en separat vallokal, som det är i Danmark. Vi har möjlighet att rösta i vår egen matvaruaffär! Du behöver ens en gång inte ha ditt röstkort med. Det räcker med giltig legitimation, säger Lasse Emil Jensen.

– Sådant öppnar demokratin för alla, för då finns det ingen ursäkt att inte rösta. Det kunde Danmark gärna lära sig något av.

Möjligheten att kunna rösta i förväg fick över två miljoner att göra just det innan valet den 19 september, vilket är nytt rekord. Men för­delarna med att rösta i förväg stannar inte där. Som röstberättigad kan man ända fram till valets sista timme, ändra sig och rösta om.

– Ännu en sak där svenska valsystemet visar en flexibilitet, som det danska systemet över huvud taget inte har, säger Lasse Emil Jensen, som dock också är kritiskt mot valda delar av det svenska valsystemet.

Medan danska väljare får en enda lång valsedel till varje val, där alla partier och kandidater finns listade, ska man i Sverige själv ta val­sedlar från det parti som man vill rösta på med in bakom valskärmen.

Svenska partier får också ha sina egna val­arbetare vid ingångarna till vallokalerna, där de kan dela ut valsedlar från sitt eget parti. I Danmark anses detta öppna för en olycklig påverkan. Väljarna ska både kämpa emot den yttre pressen att ta emot vissa partiers val­sedlar och ha modet att välja en valsedel som kanske är impopulär hos stora delar av befolkningen.

När man i danska medier berättade om syste­met med valsedlarna, krävde vissa danska politiker och partier att få sända valobserva­törer till svenska valet, för att garantera att det blev demokratiskt genomfört.

– Det var lite överdrivet, tycker jag. Men jag måste erkänna att jag tycker bättre om det danska systemet. För mig är det lite märkligt att man själv ska ta valsedlar och visa vem ska rösta på. Även om man kan ta med sig val­sedlar från alla partier in i bakom valskärmen, säger Lasse Emil Jensen.

Upprepning av historien

Han får inte själv rösta i riksdagsvalet efter­som han inte är svensk medborgare. Men han har ändå noga följt valkampen. En valkamp som snabbt slöt sig kring ett namn: Sverige­demokraterna.

Detta svenska parti, som har många likheter med det danska Dansk folkeparti, visade redan tidigt i opinionsundersökningarna att det skulle komma in i riksdagen och fick alltså ihop 20 mandat.

– Det har fått stort utrymme i valdebatten i Sverige, där retoriken mot Sverigedemo­kraterna har varit mycket hård från båda block­en. Jag har givetvis följt med, för det påminner till stora delar om när Dansk folkeparti på allvar tog steget in i dansk politik. Och det är skrämmande att se att historien delvis upp­repas här, säger Lasse Emil Jensen, som själv till sist valde att rösta på Miljöpartiet i kommu­nal valet och Socialdemokraterna i regionvalet.

– Dessa partier passar mina åsikter bäst, säger Lasse Emil Jensen.

Här kan man se resultatet av de tre svenska valen:www.val.se

En stor skillnad mellan det danska och det svenska valet är valsedlarna. Medan danska väljare får en sedel med alla partier och kandidater på så ska de svenska väljarna själ-va ta valsedeln för det parti de kommer rösta på och ta det med in i valbåset.

1 0 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Tivoli Hotel and Congress CentreTivoli Hotel är Danmarks första

koncepthotell där kunderna

kan uppleva att bo i en miljö som

är inspirerad av Tivoli.

Tivoli Hotel öppnade officiellt

den 2 september 2010, men

har haft så kallad ”soft opening”

sedan 1 juli. Med sina 402 rum

vill man särskilt locka barnfamil­

jer. Alla gäster på hotellet får

automatiskt gratis entré till Tivoli.

Tivoli Congress Centre är en

annan del av det nya hotellet.

Kongresscentrumet öppnar först

den 1 oktober och kommer att

samtidigt kunna hysa 4.000

deltagare. Målsättningen är att

locka konferenser, kongresser,

möten och firmafester.

Hotellmarknaden i Köpenhamn har de senaste åren upplevt en boom när det gäller nya hotellrum. Alla knep är nu tillåtna för att dra till sig kunderna. Arp­Hansen Hotel Group är Köpenhamns största hotellkedja. I samarbete med Tivoli gör man ett försök med Danmarks första temahotell. Målgruppen är både barnfamiljer och konferenskunder. En djärv satsning i en svår tid som kanske kan lyckas, anser expert.

Av Kars ten Østergaard N ie lsen, fo to : T ivo l i Hote l and Congress Cent re

Nytt koncepthotell ska locka både barn och affärsfolk

staden och har över 2.200 hotellrum fördelade över hela byen.

Med en totalkostnad på nästan 1,5 miljarder DKK är koncepthotellet ett vågat försök att dra nya kunder till staden. Det är särskilt två målgrupper som är intressanta: Barnfamiljer och konferensgäster.

– Vi tror att det går att fylla vårt hotell och vårt konferenscenter med en blandad publik. Många av våra familjekunder kan använda hotellet under semestrar och veckoslut, medan vi under veckan och vintern kommer ha mest konferensgäster. Samtidigt ansträn­ger vi oss för att hålla de två grupperna åtskilda. Vi har bland annat två olika frukost­matsalar, säger Jacob Ellermann, direktör för Tivoli Hotel and Congress Centre.

Lugnare än Las Vegas

Begreppet koncept­ eller temahotell är känt över hela världen. Särskilt Las Vegas i USA är omtalat för sina stora temahotell, som till exempel Luxor, utformat som en pyramid och med en sfinx stående framför ingången, Paris Hotel med en kopia av Eiffeltornet eller The Treasure Island Hotel med ett piratskepp i full skala i trädgården på framsidan och där sjörövarslag dagligen äger rum.

Hotellbranschen i Köpenhamn är pressad. Kun­derna sviker. Senaste årets stora evenemang, som COP15 och IOC:s besök i staden, räckte inte till. Fortfarande ligger antalet hotellöver­nattningar lågt i förhållande till antalet rum.

– Under mycket kort tid har Köpenhamn fått nästan 5.000 fler hotellrum på en redan pressad marknad. Det märks på priserna, de fortsätter att sjunka, säger Ole Egholm, direktör för Dansk Brancheanalyse, som den 20 september gav ut en rapport om läget för den danska hotellmarknaden.

Därför ska man börja tänka i nya banor. Den 2 september i år öppnade senaste tillskottet: Tivoli Hotel – Danmarks första ”koncepthotell” där stämningen och känslan av att besöka Tivoli går igen i själva hotellets utseende, inredning och stil.

En annan del av den nya satsningen är Tivoli Congress Center, som ligger i förlängningen av det nya koncepthotellet. Konferenscentru­met öppnar den 1 oktober och kommer att ha plats för 4.000 deltagare.

Bakom byggnationen står Tivoli samt Köpen­hamns största hotellkedja, Arp­ Hansen Hotel Group, som redan driver 10 hotell i huvud­

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 1

Ägarna bakom det nya koncepthotelletBakom det nya hotellet och kon­

gresscentrumet står två aktörer:

– Arp­Hansen Group, Köpen­

hamns största hotellägare

med 11 hotell och 2.680 rum

fördelade över hela huvudsta­

den motsvarande 20 procent

av Köpenhamns hotellrum.

– Tivoli, som har lånat sina

varumärkesrättigheter till

Arp­Hansen Hotel Group

under en period på 20 år mot

en del av intäkterna från det

nya hotellet.

Läs mer om Tivoli Hotel and Congress Centre på: www.tivolihotel.dk

Riktigt så bombastiskt är inte Tivoli Hotel. Hotellet liknar på utsidan många andra hotell, men inredningen har påtagliga drag från Tivolis värld. Här finns det Harlekin­rutor på mattan, kuddar med Pierrot­motiv på sängen, Tivoli­loggor på dörrarna och lamporna i hotellet är från stängda Tivoli Park i Japan. Allt är hållet i en lugn stil, men känner man för att ordentligt skruva upp Tivoli­charmen, kan man boka ett av de trettio temarummen, som till exempel ”Garderværelset”, som på svenska skulle kun­na kallas ”Gardistrummet”. Där är lamporna riktiga trumpeter och sängen liknar en vaktkur.

– Vi har försökt att ta vissa delar av Tivolis koncept och blanda det med ett flott hotell. Till exempel går Harlekin och Columbine runt i korridorerna och det finns presenter till barnen, när de checkar in. Alla gästerna får gratis entré till Tivoli. Man kan också köpa all inclu sive­paket där hela Tivoli­upplevelsen är inkluderad, säger Jacob Ellermann.

– Men det finns också något för våra konfe­rensgäster, som kan besöka vår swimming­pool och fitnesscenter i källarvåningen eller besöka vår egen restaurang på hotellets tak.

Vill fånga utländska kunder

En sådan här stor satsning kan inte leva på enbart danska kunder och hos Tivoli Hotel

satsar man rejält på utländska resenärer och konferenser. Insatser inriktade på den svenska marknaden är redan igång.

– Vi ska kunna leva på stora konferenser, kongresser, möten och firmafester, både från Danmark och från utlandet och därmed också i synnerhet från Sydsverige, som vi anser vara en mycket viktig marknad. Även svenska turi­ster, som önskar sig en totalupplevelse, när de besöker Köpenhamn, säger Jacob Ellermann.

Djärv satsning

Och frågar man experten, så är satsningen kanske precis det som Köpenhamn behöver.

– Jag hyser stor tillit till att Arp­Hansen med Tivoli Hotel ska kunna fylla rummen. Det är både en djärv och annorlunda ingång på en marknad som är pressad, säger Ole Egholm.

– Men, om det ska lyckas utan att sänka priser­na på rummen, det är frågan. För med så många rum, som vi nu har i Köpenhamn, så kommer priserna att generellt bli lägre under resten av 2010 och också under 2011. Och sänker de andra priserna, kommer Tivoli Hotel förmodligen vara tvungna att följa efter.

1 2 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Tonen i omklädningsrummet är rå, det luktar svett och all nödvändig utrustning ligger slängd lite överallt. Ludvig Adamsen är helt utmattad efter en timme på isen.

Ludvig Adamsen är 14 år och ishockeykille. Bor gör han i Valby i utkanten av Köpenhamn, tränar gör han i Malmö. Målet är NHL.

– Så fort jag vaknar så tänker jag bara: Malmö, Malmö, Malmö. Jag vill hit så fort som möjligt, men jag måste fokusera på skolan också, det säger min mamma, annars får jag inte åka hit.

Ludvig är en av många unga, danska ishockey­killar som valt att träna med Malmö Redhawks juniorer. Lasse Olsson är ungdomsansvarig i klubben:

– Från 12­års ålder är det inte ovanligt att danska killar tränar hos oss, konstaterar han. De som vill lite mer.

Fem dagar i veckan kör Ludvigs föräldrar honom och lillebror Albert över Øresundsbron till träningen på Rosengård i östra Malmö. Resan tar 42 minuter, en väg. Tåg hade tagit alldeles för lång tid eftersom Rosengård ligger på andra sidan Malmö.

– I början var det långt att åka, men inte nu. Jag pratar med pappa och lyssnar på musik, säger Ludvig som med träningen fått det svenska språket på köpet.

– Det värsta är kostnaderna, säger pappa Billy Adamsen, som bland annat är rådgivare åt

Öresundskomiteen och direktör för det Euro­peiska sällskapet O2K i NHL. Så visst finns det gränshinder.

Under träningen blir det många, långa timmar för föräldrarna i väntan på sina barn.

– Jag brukar arbeta och så blir det många, många koppar kaffe, skrattar Billy Adamsen.

Hur kan man då få för sig att lägga så mycket tid på att köra sina barn över sundet när ishockey även finns hemmavid?

– I Sverige är ishockey en mycket större sport än i Danmark. Här finns en ishockeykultur; föreningsliv, elitlag, konkurrens, säger Billy Adamsen. I Sverige finns upp emot 60.000 licensierade spelare, i Danmark 4.000. Den svenska mentaliteten kring ishockeyn skiljer sig också – det är mer disciplin i Sverige. I Danmark är det lite mer ”hygge” över det hela.

Han får medhåll av sin son som nu i två år spelat i Malmö:

– Träningen i Malmö är hårdare och mycket, mycket mer disciplinerad, säger Ludvig. Jag är bra tränad och jag är stark, det behövs i ishockey! Och så har jag bra kompisar.

Han sneglar på sina lagkamrater som just kommit tillbaka från en löprunda i den varma höstsolen. De flinar lite tillbaka mot honom.

På frågan vilket lag av Sverige och Danmark som han håller på i en landskamp så kommer svaret blixtsnabbt:

– Danmark, så klart!

Slutet av 90-taletSedan dess är det vanligt att

danska elitsatsande ishockeykillar

tränar i Malmö och även i andra

delar av Skåne.

Antal danskarFyra av totalt 43 juniorer i Malmö

Redhawks är danska. I ålders­

gruppen upp till 15 år finns två

danska killar av totalt 23.

HockeygymnasiumTre danska killar har valt hockey­

gymnasiet i Malmö. De går på

den nybyggda Swedbank Stadion

och bor i lägenheter som klubben

ordnar.

Varför Sverige?Det finns en utbredd hockeykultur

och träningen anses mycket disci­

plinerad.

Danska barn tränar ishockey i MalmöEn grupp danska barn och ungdomar har hittat ishockeylyckan i Malmö. Där är träningen mer intensiv, och talangerna får fler utmaningar. Och föräldrarna får ställa upp med skjuts fram och tillbaka flera gånger i veckan.

Av Ka jsa Jacobsson, fo to : Peter Br inch

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 3

Tränaren Conny Johansson under-visar och alla detaljer gås noggrant igenom. Disciplinen är stenhård. I förgrunden till höger syns Billy Adamsen, bakom honom tränings-kompisarna Oliver (i gult) och Felix.

Billy och sonen Albert Adamsen följer koncentrerat med i tränin-gen. Det gör ingenting att plast-stolarna är hårda och att träningen pågår i en timme när det är så spännande. Albert är stolt över storebror Ludvig. Nästa gång är det Ludvig som får studera Albert när han äntrar isen.

Svaret från kompisarna låter inte vänta på sig:

– Jaha, då vet vi vem som ska plocka puckarna i fortsättningen!

Pappa Billy Adamsen är en stor förespråkare för Öresundsintegrationen. Familjen har hus både i Valby och i Tyringe i Mellanskåne och han själv har arbetat på båda sidor sundet.

– Sverige är en del av barnens historia, vi lever i ”fællesskab”. När de lär sig mer om Sverige och svenskarna så lär de sig också mer om

sig själva som danskar. Det är nyttigt att gå utanför sin vanliga sfär, de får en starkare identitet och självförståelse.

Vad händer då sedan? En del danska ishockey­killar väljer att gå på hockeygymnasiet på Swedbank Stadion i Malmö och bor då i lägen­heter som föreningen ordnar. Frukosten äts ofta på klubben. Men för Ludvig är det annat som hägrar, och han tänker längre fram än så:

– Jag ska på college i USA, säger han bestämt. Och spela hockey.

1 4 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Nya antagningsregler i SverigeDe nya reglerna trädde i kraft

denna hösttermin. Enligt reglerna

ska de som ansöker delas in i

fyra grupper. Tre av grupperna

är för svenskar med varierande

utbildningsmässig bakgrund och

den sista gruppen är för sökande

med utländska gymnasiebetyg.

Grupperna får sig tilldelat kurs­

platser i förhållandet till hur

många sökanden det finns

i respektive grupp. Ju fler

ansökningar, desto fler platser.

Eftersom det ofta är relativt få

ansökningar från personer med

utländska gymnasiebetyg i förhål­

lande till personer med svenska

gymnasiebetyg, finns det få

eller inga platser alls till personer

i den första gruppen, oavsett

vilket betygsgenomsnitt de har.

Av Lene B idst rup

Flera danskar riskerar att inte kunna studera på andra sidan Öresund efter att den svenska regeringen har antagit ett nytt system för antagning till högre utbildning. Enligt de nya reglerna hamnar danska ansökningar i en sär­skild grupp. Det är gruppen för dem med utländska gymnasiebetyg och till denna grupp finns det ofta ganska få platser.

På Högskoleverket understryker Aleksandra Sjöstrand problemen med de nya reglerna.

– Det får ganska stora konsekvenser för utländska sökande eftersom de får ytterst få platser och ibland inga platser alls, berättar Aleksandra Sjöstrand, som dock ännu inte har några siffror på hur stort problemet är.

Förväntad förändring

De nya reglerna väcker särskilt irritation på Lunds universitet. Här är de danska studenter­na en viktig del av studiemiljön, något som utbildningarna inte vill förlora. På Lunds univer­sitet har man infört särskild antagningspröv­ning för de utländska studenter, som har sökt till utbildningar där det inte finns några platser för utlänningar.

– Vi tycker inte att det nya systemet fungerar. Därför har vi infört särskild antagningspröv­ning för några av de utländska sökande. Så gör vi för att antagningssystemet har stora brister, men vi förväntar oss att också den svenska regeringen kommer att göra något åt problemen, konstaterar Eva Åkesson, pro­rektor på Lunds universitet.

Hon berättar att trettio extra studenter har antagits efter särskild antagningsprövning. På Malmö högskola anser man de nya reglerna vara ohållbara, men man har dock inte vidtagit åtgärder för att undgå problemen.

– Vi vill absolut inte att det ska bli svårare för danskar att komma in på våra utbildningar. Men vi anser att vi måste följa de regler som regeringen har beslutat om, säger Kjell Gun­narsson, förvaltningschef på Malmö Högskola.

Kritik från Nordiska rådet

De nya reglerna innebär att danska studenter inte blir behandlade som svenska studenter. Därmed bryter reglerna mot det nordiska avtalet, som ska ge lika tillgång till högre utbildning oavsett nationalitet. På Nordiska rådet är man därför kritisk mot reglerna.

Ordförande för Nordiska rådets kultur­ och utbildningsutskott, folketingsmedlemmen Mogens Jensen (S), befarar att de nya reglerna kan inspirera andra länder till att begränsa möjligheten för utlänningar att söka utbildning.

– Om ett land börjar skapa nationella system som begränsar ansökningar från andra nordis­ka länder, så befarar jag att andra länder snabbt kommer att införa liknande regler. Det kan kvickt bli ett bakslag för den fria rörligheten för studenter mellan de nordiska länderna, säger han.

Mogens Jensen poängterar att han tänker lyfta frågan i Nordiska rådet och be den svenska regeringen om en redogörelse. Den svenska regeringen har meddelat att den vill göra en undersökning om konsekvenserna av det nya antagningssystemet.

Nya nationella regler för antagning till svenska utbildningar kan göra det svårare för danskar att komma in. Reglerna möter massiv kritik från universitet och högskolor på svenska sidan av Öresundsregionen, som är glada för de danska studenterna.

Nya regler stänger ute danska studenter från svenska universitet

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 5

Av Lene B idst rup, fo to : Kr is t ian Brasen

Äntligen antagen. Glädjen över att helt kunna hänge sig åt drömstudierna i japanska vid Lunds universitet är inte att ta miste på hos tjugoåriga Emma Vig. Vägen dit har nämligen varit långt ifrån enkel. I somras fick Emma Vig besked om att hon inte blivit antagen till studi­erna i Lund, trots hennes betygsgenomsnitt på 9,8. I de nya antagningsreglerna, som beslutats av den svenska regeringen, har det inte avsatts några platser till studenter med utländsk gymnasiebakgrund.

– Jag tycker att det var otroligt orättvist, speciellt eftersom jag ju inte fått avslag på grund av att de andra som sökt varit duktigare än jag, säger Emma Vig. Hon hade redan läst ett år på Lunds universitet, men på grund av reglerna för fristående kurser tvingas hon söka in på nytt varje termin.

Dörren på glänt

När Emma Vig planerade sina universitetsstu­dier satte hon sig noga in i de regler och bestämmelser som gäller för studenter som

söker utbildning i ett annat nordiskt land. Därför blev hon förvånad över de nya svenska reglerna om fri tillgång till högre utbildning. Snabbt informerade hon medierna, danska och svenska myndigheter samt Lunds studentkår om problemet. Lunds studentkår såg allvarligt på saken och har tillsammans med studentkå­rerna från andra universitet i Sverige nu upp­märksammat EU­kommissionen på reglerna.

Lunds universitet ställde därefter dörren på glänt för dem som ansökt men som på grund av de nya reglerna fått avslag uteslutande på grund av vilken grupp de tillhörde. Emma Vig var snabb med att berätta om sin situation för universitetet och fick strax därefter veta att hon blivit antagen.

– Jag tycker det var fint att ledningen på Lunds universitet gjorde något åt problemet. När jag fick reda på att jag var antagen vågade jag nästan inte tro det. Jag blev otroligt glad, berättar Emma Vig.

I somras gick danska Emma Vigs dröm om att läsa japanska på Lunds universitet i kras, när hon oväntat fick avslag på sin ansökan.

Efter en intensiv kamp lycka­de hon dock komma in på den kurs hon alltid drömt om.

Från svensk mardröm till japansk drömEmma är redo att lägga all sin energi på studierna i japanska, som hon kombinerar med studier i kommunikation & mediavetenskap på Lunds universitet. Drömmen är att arbeta med mediaproduktion, gärna tv-spel, i Japan.

Avsändare:

Øresundsbro Konsortiet

Box 4278

203 14 Malmö

Tel. +46 (0) 40 676 60 00 BP O S T T I D N I N G

1 6 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Försäljningen av bostäder i Skåne till danska köpare minskade under en period, då den svenska kronan växte sig allt starkare och den internationella finansmarknaden var i kris, men nu ser det ut som om försäljningen sätter fart igen.

Det menar de två mäklarbyråerna, EDC Poul Erik Bech i Köpenhamn och Svensk Fastighets­förmedling Sydvästra Skåne, som därför har startat ett formaliserat samarbete för den kom­mande bostadsmarknaden i Öresundsregionen.

– Det är riktigt stort fokus på Öresundsregionen och vi märker att danskarna återigen är intres­serade av att köpa bostad i Sverige, liksom det finns ett intresse på den skånska sidan att göra det omvända. Anledningen är att många danskar vill flytta tillbaka igen, men också att en del svenskar har börjat titta på bostäder i Köpenhamn och på Själland, säger Karsten Johansen, vd för Svensk Fastighetsförmedling Sydvästra Skåne.

Samma kontakt vid både köp och försäljning

Hittills har fastighetsmäklare bara kunnat arbe­ta på den egna sidan av Öresund, om de inte startat en mäklarbyrå även på den andra sidan, som exempelvis danska Mette Lykken Bolig har gjort. Generellt har kunder dock behövt vända sig till två olika mäklarbyråer om de beslutat sig för att flytta över sundet. En mäklarbyrå för försäljning av bostaden och en för att köpa ny bostad i det andra landet.

En dansk och en svensk mäklarbyrå samarbetar för att kunna följa kunder­na på bägge sidor av Öresund och hjälpa till med både köp och försäljning. Tillsammans utger man en ny tidning med öresundsbostäder.

– Men det ändrar vi på nu. Genom vårt sam­arbete har vi möjlighet att vara med både vid försäljning av kundens befintliga bostad och vid köpet av den nya bostaden. Därmed kan vi följa våra kunder hela vägen. Nu hittar du danska bostäder till salu i våra svenska annonser lik­som omvänt och en gång i månaden utger vi en tidning med öresundsbostäder. Alla bostäder marknadsförs aktivt via våra sammanlagt 20 mäklarbutiker i regionen.

Danskar som vill flytta till Skåne är, liksom tidigare, unga par med små barn. De är samma familjer som vanligtvis efter tre år i Skåne vill tillbaka hem till Danmark.

– Det beror oftast på att barnen har nått skol­åldern och föräldrarna helst vill att de skall gå i dansk skola, säger Karsten Johansen.

Men det finns också en del svenskar som tyck­er det skulle vara roligt att bo i Danmark och därför letar efter en insatslägenhet i Köpen­hamnsområdet. Det har blivit mer realistiskt nu när den svenska kronan har blivit starkare och prisskillnaden mellan bostäder i Malmö och Köpenhamnsområdet inte längre är så stor.

Trelleborg blir attraktivt

De stigande bostadspriserna i Malmö innebär dock att bostadsområden längre bort från Øresundsbron också blir attraktiva för danskar som vill flytta till Skåne. Det gäller exempelvis Trelleborg som ligger på Skånes sydkust, cirka 3,5 mil från Malmö. Här är huspriserna lägre än i Malmö och en förbättrad infrastruktur är på gång, vilket kan göra området intressant för pendlare till Köpenhamn.

Av N i ls F rancke

Mäklare spår ökat behov av bostadsköp över Öresund

Den danske fastighetsmäklaren

EDC Poul Erik Bech och Svensk

Fastighetsförmedling i Malmö

har utarbetat ett gemensamt

koncept, där man kan köpa

och sälja på båda sidor Öresund

genom samma mäklare.

Tillsammans har de båda mäklar­

na 20 öresundsbutiker, som

har specialiserat sig på bostads­

affärer över sundet. 12 i Stor­

köpenhamn, från huvudstaden upp

till Helsingör, och 8 i Sydsverige.

Karsten Johansen, vd för Svensk Fastighetsförmedling Sydvästra Skåne.