Språkstrid på Röda Korset BLEV ARROGANT BEMÖTT

GAMMALT SFHL BLIR YNGRE Gör succé i ny teveserieVarnar för sekteristskola ÅRSKURS VESTLUND INVIGD

”Jag kan vittnaom hur minakurskompisar

har gråtit”

SOLIDARITETDet var inte 68-generationensom startade solidaritetsarbetet

MILJONSVINNETBrunnsviks huvudman på ruinens brant –Väddö, Brunnsvik och Södertörn äventyras

I RIKSDAGENPå riksdagens hemsida titulerar hon sigmed sitt drömyrke – folkhögskollärare

”Brunnsviks ledning har lurat oss”Massiva protester mot flytten av Brunnsvik

SFHLS tidskrift sedan 19207/20127/2012 SFHLS tidskrift sedan 1920

Ingela har ordet

Slarva inte med demokratin i det fackliga arbetet

Den 18-19 oktober samla-des sfhls lokalavdel-

ningsordförande för konfe-rens och för att fira att sfhlfyller 110 år i Lärarnas huspå Stora Essinge i Stock-holm. Fokus för konferensen

var sfhl och folkhögskolan, nu och iframtiden. Hur ser vår omvärld ut och omden förändras vad gör vi? Hur möter sfhloch folkhögskolan framtiden?På den fackliga agendan fanns arbetstid

och fackligt engagemang.Så här års brukar förbundsstyrelsen

bjuda in till Rådgivande förbundskonfe-rens enligt våra stadgar men i år beslötförbundsstyrelsen att utöka till en ordfö-randekonferens för att skapa en mötes -plats för alla förtroendevalda i landet ochutmana demokratin inom sfhl. Vi hoppa-de helt enkelt över ett led – distriktssty-relserna. På det här sättet kom förbunds-styrelsen närmare medlemmarna somsjälvklart alltid står i centrum för sfhlsarbete.

Med ovanstående nämnda konferens ibagaget känns det dags att reflektera

över sfhls demokratiska ordning. Ord-ningen är reglerad i våra stadgar och dessahjälper oss att få en fungerande demokra-ti. Till exempel talar våra stadgar om huroch när vi skall ha ombudsmöte (sfhlshögsta beslutande organ), vilka som harrätt att vara närvarande och har rösträtt.Vi har en struktur som skapar ordningoch reda eftersom våra medlemmar vetnär vi ska ta våra beslut. Så är allt väl påden nationella nivån.

Kikar vi nu lite mer på basen – d.v.s. påsfhls lokala fackliga arbete blir jag liteoroad. På flertalet skolor finns ingenstruktur för det fackliga arbetet. Man träf-fas över ett kort lunchmöte när något ärakut, t. ex. arbetstider eller löneförhand-lingar. Jag tror många av er känner igendet här och blir kanske lite irriterad påmig att jag vågar ifrågasätta ert fackligaarbete. Bli det gärna men tänk om vi gjor-de likadant med våra kursdeltagaresdemokratiska beslutprocesser?Jag menar att det är viktigt att ha

inplanerade fackliga möten, annars är detlätt att slarva över demokratin. När mötetär känt för alla medlemmar är det upp tillvarje medlem att välja att delta eller attavstå från sina demokratiska rättigheter –och för den delen också skyldigheter.

Bengt Göransson, som ledde den storademokratiutredningen, sa i en intervju:

”en åsikt finns inte, den bildas”. Det har han rätt i och därför är viktigt

med möten för demokratin. Han sa vidsamma tillfälle: ”Dagordning och ordfö-rande är ett skydd för mötet mot över-grepp från överheten”. Strukturer skyddar alltså demokratin

och det borde vara viktigt för oss somarbetar inom folkbildningen som bl. a hardessa två syften:• en verksamhet som bidrar till att stärka

och utveckla demokratin.• Bidra att göra det möjligt för männi-

skor att påverka sin livssituation och skapaengagemang att delta i samhällsutvecklingen

i n g e l a z e t t e r b e r gIngela.zetterberg@folkbildning.net

2

3

68-generationen inte ensam om solidaritet 6Solidaritetsarbetet förknippas ofta med den så kalla 68-generationen menden fanns redan på 1800-talet berättar Clara Hyldgaard Nankler.

Riksdagsarbetet liknar folkhögskollärarens 10Hon är en av tre folkhögskollärare i riksdagen. Hon titulerar sig folkhög -skollärare och tycker riksdagsarbetet påminner om folkhögskollärarens.

Massiva protester mot Brunnsviks flytt 14Det är fullt uppror på skolan och i bygden. Lokala politiker i Ludvika villtvinga bort huvudmannen ABF Nordöstra Storstockholm.

ABF-huvudman äventyrar folkhögskolor 20ABF Nordöstra Storstockholms utbildningsimperium är på ruinens brant och riskerar dra med sig Brunnsviks, Väddös och Södertörns folkhögskolor.

Inspirerande ordförandekonferens 28Jättebra upplägg och Inspirerande! Visar att facket inte bara är löner ochförhandlingar tycker två som också var med och firade att sfhl fyller 110 år.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

artidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 298 kr. REDAKTÖR/LAYOUT: Staffan Myr-

bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se

ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Myrbäck. REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net),

Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12

229, 102 26 Stockholm. TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 8/2012: 23 nov.

UTGIVNING: 12 dec. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. OMSLAG: Foto: Staffan Myrbäck

DEBATT . . . Ingen ska bli arrogant bemött i facket ..................................................................4INGÅNG . . . ”Flera veckor av vår utbildning har redan gått till spillo” ...............................5NOTISER . . . Deltagare på Röda Korset vill ha bort svenska som andraspråk ...................7SIFFROR . . . Svenska lärarlöner ligger 14 procent under snittet inom oecD...................8MÅNADENS LINJE . . . De värnar och födjupar känslan för visan.........................................8KRÖNIKA . . . Folkhögskolan riskerar omvandlas till en sekteriserad skolform ............13KRÖNIKA . . . Det folkhögskolan skall syssla med är – bildning ........................................29BÖCKER . . . Idag är det landsbygden, inte orienten, som beskrivs exotisk ..................30TIDSKRIFTEN . . . Folkbildningen skapar tillit och ekonomisk effektivitet ......................31PERSONER . . . Gör succé i teveserien Torka aldrig tårar utan handskar.......................31SFHL-PORTRÄTTET . . . Går till jobbet med lycka i själen ..................................................32

sfhl fyller som bekant 110 år. Att vara arbetstagare för 110 årsedan innebar ett långt större bero-ende av arbetsgivarens godtycke vadgäller lön, arbetstider och andraarbetsförhållanden än hur det äridag. Jag tror att den gemensammastyrkan, som en fackförening har, harbetytt mer för att förbättra våraarbetsförhållanden än en god viljafrån arbetsgivarnas sida. Jag deltogtisdag 2 oktober i lönekonferensmed deltaganre från arbetsgivaralli-ansen och de olika lärarorganisatio-nerna. Där dristade sig Jan Hultman,ordförande för Hjälmar-Östgötadi-striktet, till att ifråga sätta det alltöverskuggande mantrat för dagen,nämligen ”individuell lönesättning”.

Jag vet inte om jag i folkhögskole-sammanhang hört någon bli så arro-gant och nedlåtande bemött somJanne blev. Jag skäms faktiskt för attjag höll mig tyst, men jag tror att detmest berodde på den förundran jagkände av att alla de fackliga repre-sentanterna i panelen talade så över-

svallande om individuell lönesättning,lönespridningens lov och om viktenav att ha ”harar som springer före”.

SFHL har alltid stått på två ben: 1.Verka för skolformens utveckling och2. Verka för medlemmarnas bästa.

Jag arbetar på en skola där vi sät-ter demokrati och folkbildning somvåra viktigaste honnörsord. Vi arbe-tar i arbetslag. Vi försöker fördelaarbetsuppgifter mellan oss på etträttvist sätt. Vi har i samförståndutformat ett lönesystem som pre-mierar folkhögskollärarutbildningföre annan lärarutbildning; lärarut-bildning före ingen lärarutbildningsamt erfarenhet före liten erfarenhet.Jag vill inte att vi ska flytta tillbaks tillSFHLs barndom där vem som fick vil-ken lön ensidigt bestämdes avarbetsgivaren. Jag vill att de skolorsom, liksom vi, anser att ett välgenomtänkt tariffsystem bäst gynnarbåde skolans utveckling och deanställdas arbetsmiljö, även i fortsätt-ningen ska kunna arbeta med dettasystem. Samt att vi även får SFHLs

helhjärtade stöd för detta. Jag vill inte heller att någon av

mina kollegor i folkbildningssamman-hang ska behöva bemötas på detnedlåtande sätt Janne blev. Det bud-skap jag uppfattade på lönekonferen-sen var inte i första hand huruvidaavtalet var gott eller dåligt, även omalla parter uttryckte sig positivt,huvudbudskapet verkade i ställetvara att få till en individuell och diffe-rentierad lönesättning överallt. Jagåterknyter till SFHL s två huvudmåloch ställer mig följande frågor: Främjar ett individuellt lönesystemskolformens utveckling? Främ jar detmerparten av våra medlemmar?

SFHLs lokalavdelning vid Nykö-pings folkhögskola anser inte detta.En uppfattning vi delar med skolansledning. Därför vill jag att SFHL inteslår undan fötterna för den lokalafackliga avdelningens möjlighet attsluta löneavtal genom att skriva påcentrala avtal som omöjliggör detta.

Staffan Nordberg, Ordförande SFHL:slokalavdelning, Nyköpings folkhögskola

4

DEBATT

Ingen ska behöva bli arrogant bemött i facket!

Skriv, kommentera, tipsa, berätta, debattera om artiklar i tidskriften,skolan, politik, pedagogik, fackligt, litteratur – allt som känns angelä-get! Du kan skriva på tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhög-

skolan, eller mejla till: staffan.myrback@lararforbundet.se

jag blir rent bestört när jag läseratt Södertörns folkhögskola hyr inlärare från bemanningsföretag! Vis-serligen från ett dotterbolag till ABF,men ändå! Vilken sorts lärare är det?Vilken sorts undervisning blir det, närlärare kommer och går för visstids-uppdrag under kanske bara en ter-min i enskilda ämnen?

På de flesta folkhögskolor är tills -vidareanställda lärarlag, som ser hel-heten både på skolan och i koppling-en mellan olika ämnen, en förutsätt-ning för att ge deltagarna det de intekan få på andra skolor. Det är ocksåen förutsättning för att kunna gebehörighet och samlat studieomdö-me genom andra metoder för redo-visning av kunskap och studieförmåga

än genom (nationella) prov.Folkhögskolorna bygger på sam-

manhållna studier varje dag och att viska vara ett fullt och eget alternativtill den reguljära gymnasie- eller kom-vuxutbildningen, eller privata utbild-ningsanordnare som t.ex. Lernia. Viska komplettera annan utbildninggenom ett innehållsligt och pedago-giskt perspektiv som bl.a. främjarmedborgerlig bildning och demokra-tiskt inflytande, samtidigt som visäkerställer att deltagarna får en kun-skapsgrund som garanterar att destår på samma nivå som andrasökande till högskola. Detta och vårförmåga att möta studiesvaga delta-gare är särskilt viktigt i den nu rådan-de tiden, med nedskärningar i sfi och

begränsningar i studiestöd för grund-vuxstudier.

Kommer vi att kunna göra detmed lärare från bemanningsföretag,som kanske inte är utbildade folkhög-skollärare och som bara kommer inpå kortare anställningar? Dessa lärarekommer dessutom hela tiden attligga under en press att söka andraoch tryggare jobb och således intevara särskilt pålitliga som en kontinu-erlig lärarresurs.

Inte heller gymnasielärare har denfolkbildningskompetens och vuxen-pedagogiska kompetens som folk-högskollärare besitter. Risken är storatt folkhögskolan anpassar sig allt förmycket efter ”marknadens” och”beställarens” krav och önskemål.

SFHL måste motsätta sig bemanningsföretag

5

”det spelar ingen roll vad ni elever gör, vi kommeraldrig att ändra beslutet” säger min rektor till elevkåren.Vi har bjudit in henne till ett av de möten vi organiseratde senaste dagarna under parollen ”Bevara Brunnsvik”. Påjust detta möte överlämnar vi ett kravbrev till rektorn därvi vädjar om att man ska ompröva flyttbeslutet. Tyvärr fårvi ingen respons, vår rektor lyssnar inte på oss. Hon fram-för vad styrelsen beordrat henne att säga. Och hur de där

styrelsemedlemmarna ser ut, det vet vi inte. De kommer själva aldrig tillBrunnsvik, varken för att presentera sig som beslutsfattande makthavareför vår framtid, eller för att ha en dialog med oss.

Hur kan det gå till så här på en av arbetarrörelsens folkhögskolor?Brunnsvik, där man i över hundra år ingjutit självförtroende och mod imänniskor som känt sig maktlösa. Brunnsvik, där man uppmuntrat eleveratt gå samman och motsätta sig förhållanden de upplevt som oetiska. Enskola där demokrati och delaktighet funnits.

Hur har beslutsfattarna tänkt att vi elever ska uppleva situationen? Jagkan med sarkasm föreställa mig hur jag borde fundera.

Det har ingen betydelse att ledning och styrelse fört mig bakom ljuset iflera månader. Det spelar ingen roll att jag blivit lovad att utbilda mig i eninspirerande miljö vid en sjö i en rogivande skog och istället ska tvångsför-flyttas till en stad. Det är oväsentligt att jag velat bo på internat för attbygga nära relationer till mina kurskompisar och öva mig på att vara engod medmänniska. Det är lugnt att det är meningen att jag ska bo påexternat i form av vandrarhem eller hotell där nära tillgång till bibliotek,ateljéer, replokaler och sällskapsrum inte finns. Jag borde tacka beslutsfat-tarna. De vet vad som är bäst för oss elever. Rektorn säger ju att vi somgår skrivarlinjen Ord nu kan få samarbeta med kändisen Göran Greideroch att de som går konst och musik nu har möjlighet att synas och knytabra kontakter. Tack, tack. Precis vad vi vill...

Enligt ledningen borde vi elever begripa att styrelsen gör samhället entjänst när de flyttar skolan. I stället för att förhandla sig till en överkomlighyra för Brunnsviks röda byggnader för att vi åtminstone ska få gå klartläsåret vi utlovats, ska fokus efter jul läggas på att utbilda arbetslösa i Bor-länge. Jag invänder inte mot att arbetslösa får studera, men jag undrar omdet verkligen måste ske på bekostnad av vår utbildning såväl som psykiskahälsa.

För visst offras vi. Jag kan vittna om hur mina vänner och kurskompisargråtit, fått panikångestattacker och stängt sig inne på sina rum. Flera veckorav vår utbildning har redan gått till spillo på grund av beskedet om flytten.Nästan ingen har kunnat koncentrera sig på sina studier. Känslan av att hablivit svikna är stor.

Mitt i allt detta känner jag mig samtidigt väldigt glad. För det första översammanhållningen som skapats oss elever emellan. För det andra över attdet ännu finns människor, lokala politiker och ABF-representanter somkämpar med oss. Som försöker föra vår talan i de sammanhang där vi själ-va inte har en röst.

E V E L I N A H ä G G L U N D

I NGÅNG

”Jag kan vittna om hur mina kurskompisar gråtit”

Evelina Hägglund är elev på Brunnsviks folkhögskola, skrivarlinjen Brunnsvik Ord

Gör vi det har vi inget berättigande.Då kan våra deltagare lika gärna gå påkomvux och skaffa sig sina behörig-hetspoäng med deras pedagogik ochinnehåll.

SFHL måste sätta ännu mer emotoch säga att bemanningsföretag intehar på folkhögskola att göra. Vi måsteockså vara stolta över att vi kan leve-rera resultat som ingen annan sko-form kan, tack vare vår frihet attgenom duktiga, kunniga och kontinu-erliga lärares arbete leda våra deltaga-re mot den kunskap och den person-liga utveckling de inte fått i den regul-jära skolan. För det krävs folkhögskol-lärare med adekvat folkhögskollärar-utbildning på trygga tjänster inomfolkhögskolan. Ersätts dessa med per-sonal från bemanningsföretag är ris-ken stor att folkhögskolan inte kanmöta vår tids krav på förnyelse kom-binerad med den kontinuerliga kun-skapen om folkhögskola som vi folk-högskollärare har. Blir vi en ”vanligutbildningsanordnare” försvinnersäkert också statsbidragen till folkhög-skolan så småningom.

Lillemor Norling, Ågesta folkhögskola

Ge byggnadsbidragtill internatenett statligt byggnadsbidrag förfrämst underhåll och enegibesparings-åtgärder är nödvändigt om folkhög-skolor med stora internat skall över-leva.

Det visar sig att i många fall harfolkhögskolor utan internat och ingaegenägda lokaler god ekonomi medaninternatskolorna går på knäna. Inter-natet är en viktig del av folkhögskolan.Här förs diskussioner på kvällstid ochhär bor eleverna oftast för förstagången utanför hemmet. De lär sig attleva tillsammans med andra och tving-as ta hänsyn. Här möts elever från all-männa linjer och speciallinjer.

Utan internat försvinner en stordel av det som varit folkhögskolanssjäl och särmärke. Vill statsmakternaatt inernatfolkhögskolorna skall över-leva måste det, som jag ser det, tillnågon form av byggnadsbidrag ellerräntefria lån.

Börje Svensson, S:t Sigfrid

6

Hur kom du på att forska om folkhögskolans transnationella arbete?

– När Afrikainriktningen som jag undervisade på ladesner, och internationellt arbete framför allt skulle riktasmot EU, ville jag lyfta det sjunde folkbildningsmålet omhållbar utveckling och global rättvisa som en prioriteradverksamhet. Jag ville också undersöka det internationellarättviseengagemanget på andra folkhögskolor. Och såhade jag en längtan att börja forska. Med åren får man juen hel del erfarenhet, kunskap och en översikt som det ärroligt att kunna göra något av, t. ex. använda till forskning.Forskar du på arbetstid?

– Jag har tjänstledigt en dag i veckan. Ekonomiskt kla-rar jag mig genom ett stipendium från Stockholms Arbe-tareinstituts Förening. I deras villkor ingick också att jagskulle ha en handledare. Jag är glad att Caroline Runes-dotter som doktorerat med folkhögskoleinriktning kundeställa upp, man behöver någon kunnig person att bollaidéer och funderingar med. När jag till våren skall sam-manställa projektet får jag nog ta ytterligare tjänstledighet.Hur ser din huvudfrågeställning ut?

– Jag vill veta varför folkhögskolan varit drivande itransnationellt arbete i samarbete med olika gräsrotsor-ganisationer. Vem har drivit frågorna, när engagemangetbörjade och i vilket syfte ville man gå över gränserna. Hur har du gått tillväga?

– Jag har förstås läst litteratur inom området och sam-lat material från kurser och konferenser. Men framför allthar jag intervjuat personer inom folkhögskolan som aktivtdrivit frågor om solidaritetsarbete och globalt engage-mang.Vem har du talat med?

– Gösta Vestlund som på femtiotalet undersöktehuruvida folkhögskolorna i sin undervisning gick utanförSveriges gränser. Han bjöds in av Tanzanias regering och

arbetade i Dar es-Salaam på sjuttiotalet för att undersökaförutsättningarna för folkhögskolor i landet. Jag har talatmed Irma Carlsson och Stellan Boozon som arbetat medinternationella frågor på F-programmet, Monica och Staf-fan Roselius, pionjärer med u-landskurser på Valla Folk-högskola, Mats Ehn som var med att starta Östra Färne-bo, Kerstin Mustel, tidigare SFHL-ordförande med ansvarför internationellt utbyte. Jag har flera intervjuer kvar.Har något överraskat dig?

– Ja, att det inte var den solidariska 68-generationensom drog igång det transnationella arbetet. Det börjademycket tidigare. Redan på 1880-talet arrangerades kurserför blivande missionärer som behövde utbildning. Det varegentligen med samma grundprincip som skolor senarepå sjuttiotalet arrangerade kurser för blivande volontärerför sida. Folkhögskolor tog emot flyktingar undan nazismoch kommunism från Europa redan under trettiotalet.

– Efter kriget inbjöds folkhögskolerepresentanter tillTyskland för att bygga upp folkhögskolor som en bastionför demokratin. Det hade jag aldrig hört talas om tidigare.Det var ju intressant att få veta att folkhögskolornas bety-delse för en demokratisk samhällsordning hade ett såstarkt internationellt rykte att skolformen behövdes föratt stärka demokratin i det sargade Tyskland. Har du särskilt tittat på skolorna i Tanzania?

– Tanzanias folkhögskolehistoria är speciell. PresidentNyerere insåg folkhögskolornas betydelse som demokra-tiska fora vid ett besök i Sverige på sjuttiotalet och beslötatt starta folkhögskolor i landet. Idag finns det 53. Mensedan sida och tanzaniska staten drog bort den störstadelen av stödet 1995 har de haft det ekonomiskt besvär-ligt. Då har tanken på vänskolor blivit viktig. Många svens-ka folkhögskolor samarbetar och stöder sina tanzaniskavänskolor på olika sätt genom utbyte av erfarenheterfolkbildare emellan men också med ekonomiskt stöd.

T IO F RÅGOR

Clara Hyldgaard Nankler, lärarepå Göteborgs Folkhögskola, fors-kar kring folkhögskolornas inter-nationella arbete. På Göteborg

folkhögskola har hon i många årarbetat med kurser om Tanzania

och utbyten med vänskolanAnrnatouglu i Dar es Salaam

Inte 68-generationen som startade

7

Språkstrid på Röda Korsetdeltagare på röda korsets folkhögskola kräver attsvenska som andraspråk avskaffas för elever födda isverige och anser att behovet istället ska prövasindividuellt. Förra hösten skrev de ett brev till inte -grationsminister erik Ullenhag och menade attsvenska som andraspråk har en segregerande effekt.I våras bjöd de in Ullenhag till skolan.

– Det är diskrimnerade att låta barn som ärfödda i Sverige läsa svenska som andraspråk, saNadja el Harrak, deltagare på Röda korset till minis-tern, som även han är skeptisk till att elever får läsasvenska som andraspråk utan individuell prövning.

Under hösten har deltagarna fortsatt ta upp kra-vet. I oktober bjöd de in Stockholm stads skolbor-garråd Lotta edholm till skolan, som dock hänvisadetill den översyn som Ullenhag har utlovat.

Årskurs Vestlund invigdgösta vestlund, 99 år, invigde 2 oktober klass-rummet Gösta som ska inrymma allmän kurs Vest-lund. Södra Stockholms folkhögskola har nu döptsina allmänna kurser och klassrum efter, förutomGösta Vestlund, elise ottossen Jensen, Paulo Freire,Skå-Gustav Jonsson och Moa Martinsson. Dagen tillära hade man ställt en fåtölj i klassrummet i vilkenden före detta folkhögskoleeleven, folkhögskollära-ren, folkhögskolerektorn, folkhögskoleinspektörenoch undervisningsrådet Gösta vestlund något mot-villigt satte sig i och svarade på frågor från deltagareoch läraren Anette Lydén (bilden).

Allmän kurs vill göra skillnadi dagarna är några av deltagarna på Kristinehamnsfolkhögskola sysselsatta med en insamling till sinvänskola i Indien. Det är ett inslag i kursen Barn iVärlden, en av allmänkurserna på folkhögskolan,men också ett sätt att visa hur de kan göra skillnad.18 februari nästa år åker de på en tre veckor långresa till Varanasi i Indien för att bland annat besökavänskolan, Vidyashram the Southpoint School.

Har du någon särskild fråga med dig från Tanzania?– Det finns ju anledning att fundera över huruvida sta-

ten kan besluta om skolor uppifrån när tanken är attlokala grupper själv skall ange inriktning och behov. Sko-lorna försöker motverka uppifrånperspektivet genom attdet står i deras statuter att de skall jobba med behovs-analyser bland folket i trakten. Det fungerar ibland, iblandinte, då brist på fordon och bränsle omöjliggör resor.…Har synen i Sverige på det internationella folkhög-skolearbetet ändrats under åren?

– Det fanns tidigare en inställning att vi skulle hjälpadem. Det gällde både den officiella biståndsverksamhetenpå sida och inom folkhögskolevärlden. Med tiden har detsättet att se på transnationellt arbete ändrats. Nu talarman mer om samarbete, om att det handlar om partnerssom är likvärdiga och lär ömsesidigt av varandra. Menresonemanget är långt från problemfritt. Vi vänskolor ärju professionellt jämbördiga – we are in the same busi-ness som jag brukar säga – men våra förutsättningar skil-jer sig ju åt ofantligt, ekonomiskt sett. Visst spelar det rollför balansen i samarbetet.

– Så finns också frågan om huruvida man egentligenkan exportera ett system som folkhögskolan. Jag tror attvi tidvis varit lite självgoda och tyckt att vi bäst förstår hurjobbet skall göras.… Men kan det vara så att folkbildningär en unik nordisk företeelse? Överförande av lärandemellan generationer finns väl i alla kulturer även om detinte kallas folkbildning?När skall ditt forskningsarbete vara klart?

– Jag ska vara klar till sommaren med en rapport somjag gärna presenterar på skolor och olika konferenser.Sedan vore det roligt att kunna fortsätta, kanske genomatt titta mer på huruvida inställningen till det transnatio-nella arbetet ändrats efter 1995 när vi gick med i EU.

B I R G I T T A T I N G D A L

solidaritetsarbetet

Så finns också frågan omhuruvida man egentligenkan exportera ett systemsom folkhögskolan. Jag troratt vi tidvis varit lite självgo-da och tyckt att vi bäst för-står hur jobbet skall göras.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

24svenska lärare har en slut-lön som ligger 14 procentunder snittet för lärare inomoecD-området enligt oecD-rapporten education at aglance. Svenska lärarlöner lig-ger på plats 24 bland 34oecD-länder. I rapportennoterar man också att denbundna arbetstiden för svens-ka lärare är bland de högsta ivärlden.

500folkbildningsrådet begärdei sitt budgetunderlag 25 mil-joner kronor till försöksverk-samhet med förrehabiliteringför 500 personer på folkhög-skolor och studieförbund.Folkbildningsrådet skriver påsin hemsida att en genom-gång av motioner visar attförslaget har stöd i Sverigesriksdag. Allianspartierna ochSocialdemokraterna under-stödjer i sina motioner förre-hablitering inom folkbildning-en. Förrehabilitering är ettförsöksprojekt som bedrivitsvid folkhögskolor. Syftet äratt få personer med långvarigsjukskrivning att komma när-mare egen försörjning.

110den 11 oktober firade eslövatt man fyller 110, möjligen115 år. Skolan startade 1897som eslöfs Praktiska skola,vilken hade till ändamål att inaturvetenskapliga, matema-tiska och praktiska ämnenmeddela undervisning enligtfolkhögskolans arbetsätt.1901 tillstyrkte Kungl. MajtsBefallninghavare, att skolanskulle få statsbidrag. I okto-ber 1902 startade man omsom en ”äkta” folkhögskola.

för tio år sedan kom IngridHogman på idén att starta enVisskola på Gamleby folkhögskolainte långt från Västervik i östraSmåland. Tanken kan inte ha varitså överraskande – i Västervikfanns redan då, sedan 1966, denetablerade visfestivalen. Sagt ochgjort, Ingrid presenterade idénför skolan och sedan dess harårligen tolv visentusiaster frånhela landet i olika åldrar och medolika slags ambitioner fördjupatkänslan för visan och sin musikaliska framtid på Gamleby. På Bokmässan iGöteborg är Magda Andersson ett levande bevis för kursens betydelse.

– Kursen är egentligen ett år men man kan också gå ett fortsättningsår,som jag gjorde, säger hon.

Nu har hon flyttat till Göteborg för att etablera sig som vissångerska.– Kursen gav mig stärkt identitet som just vissångerska. Jag känner att jag

hittat hem musikaliskt och nu vet jag vad jag vill göra. Nu skall jag skaffa kon-takt med andra i den göteborgska visvärlden.

Under sina år på Gamleby har hon jobbat med vistolkningar, haft mas-terclasslektioner, arbetat med sitt musikaliska uttryck och fått scenvana.Förutom läraren Ingrid Hogman inbjuds flera gästföreläsare och gästmusikersom Marie Bergman, Christina Kjellsson och Finn Zetterholm.

I utbildningen ingår som en viktig del också branschkunskap, alltså att lärasig hur man tar sig fram inom den tuffa musikvärlden och hur kontaktvägar-na ser ut. Deltagarna får också rent konkret planera en turné som en delav utbildningen. Visst samarbete har man också med Nordiska Folkhögsko-lans viskurs genom att arrangera konserter på varandras skolor.

Nu vid 10-årsjubileet blir det stor konsert och jubileumsfirande. En bokom skolans historia har också kommit ut på initiativ av Lasse Övling, Gamle-byentusiast och ideell supporter.

– Vi lyfter fram röster från vissångare och kursdeltagare, som berättarom sin relation till musiken, om att utvecklas som musiker, kompositör ochsångare och förstås skolans utveckling under åren, säger han.

B I R G I T T A T I N G D A L

Här fördjupas känslan för visan

Har ett massivt ointresse för internettillgången till internet i Sverige ökar inte längre i åldern över 18 år.expansionen för vissa sociala medier som Facebook liksom musik- ochvideotittandet via Internet har också avstannat, enligt .Se:s årliga rapport,Svenskarna och Internet. Men fortfarande använder 1,2 miljoner svenskaraldrig eller väldigt sällan Internet. – Som med alla nya tekniker når man en nivå då tillväxten avtar kraftigteller nästan stagnerar. Sverige har nått den nivån. Många av de som intealls använder Internet idag har ett massivt ointresse som verkar svårt attvända, säger Janne elvelid, projektledare för rapporten.

– Lasse Övling och Magda Andersson berättarom Gamlebys Visskola på Bokmässan.

C I TATET

”Tidningen Folkhögskolan hartalat med Brunnsviks chef ...Intervjun ger mig en aning omhur man tänker. Nyckelordet är flexibilitet. Det är en flexibilitetutan gränser. Den tillåter varkenfast anställd personal, fastalokaler eller ordhållighet gente-mot de kursdeltagare som trottsig söka till en skola med tradi-tioner. I stället gäller det attsnabbt anpassa sig till tidenstrender och myndigheternasnycker i Projektsverige. Det ärironiskt. Brunnsvik blev en gångvad det varit just ur bristen påflexibilitet. Skolans grundarevägrade anpassa sig till makten,och skapade på så vis någotnytt. Nu bärs det arvet alltsåbort och säljs till högstbjudande.En del av det svenska kultur -arvet går i graven.”

Ingvar Persson, ledarskribent iAftonbladet på sin blogg,

12 oktober 2012.

”Folkhögskolan kom till för attbidra till demokratins utvecklingoch bestånd. Det skedde i pat-riarkalisk anda. Men samhälletoch folkhögskolan har föränd-rats. Folkhögskolans uppgift harfördjupats. Det gäller inte läng-re fostran till demokrati upp-ifrån utan insikt om medmänsk-lighet inifrån. Det gäller likvär-dighet, dialog. Det egendomligaordet ”tillit”, lika från bådahåll. Det är i tillit hoppet stärks,krafterna mobiliseras, själv-känslan ökar, men också för-mågan till empati och gemen-skap. Det är tilliten, fördjup-ningen du kämpar för. Så för-står jag dig. Jag känner det. Viseglar i samma båt.”

Gösta Vestlund i nättidningenFolkhögskoleveteranen 3 2012.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Det är väldigt många ungdomar somaldrig någonsin träffar en politiker”Kerstin Engle (S):”För någon vecka sedan presenterade Litteraturutredningen sittuppdrag. Bland annat konstateras att ungas läsförmåga och läsförstå-else sjunker, framför allt hos pojkar. Det är bra att den allvarligafrågan sätts i fokus.... Så långt är det bra. Problemet är att utred-ningen föreslår att detta ska finansieras genom att 30 miljoner tasav folkbildningsanslaget. Min fråga till ministern är: Vad anser minis-tern om detta finansieringsförslag med hänsyn till att vi i Sverige hit-tills ansett att folkbildningen är fri och frivillig – fri från statlig styr-ning, frivilligt deltagande – och att det är folkbildningen själv somavgör hur de av staten beslutade målen och syftena ska uppnås?”

Nyamko Sabuni (FP):”Litteraturutredningen har lämnats till kulturministern, och ärendet

bereds. När det gäller frågan om anslag finns inget svar att ge i dag.Folkbildningen är fri vad gäller mål och verksamheter, men pengarnaföreslås av regeringen och sedan är det riksdagen som fattar beslut.Det får gå enligt den vanliga ordningen. Det är alltså inte folkbild-ningen själv som föreslår hur mycket pengar som ska utbetalas tillden, utan det är regeringen som tillsammans med riksdagen fattardet beslutet. Utredningen bereds i vanlig ordning på Kulturdeparte-mentet.”

Hillevi Larsson (S):”Det är väldigt många ungdomar som aldrig någonsin träffar en poli-tiker eller kommer i kontakt med politiska partier. Då blir detmycket svårt att göra det här valet. Tyvärr är det en del skolor somhelt nekar politiska partier tillträde. Som systemet i dag ser utmåste man inte ta emot politiska partier i skolan så att eleverna fårträffa dem. Däremot finns det en regel om att om man tar emotnågot politiskt parti måste man ta emot alla politiska partier... Jagskulle vilja se en lagändring innebärande inte bara att politiska parti-er tillåts komma. egentligen borde det också ingå i läroplanen atteleverna under sin skolgång ska träffa de politiska partierna. Tankenär ju att de ganska snart efter att de slutat på gymnasiet – eller tilloch med under gymnasietiden – ska välja och rösta.”

Birgitta Ohlsson (FP):”När det gäller frågan om partiernas deltagande i skolan och derasmöjlighet att komma in på skolorna är det som det ser ut i dag rek-torn som bestämmer vilka som får vistas i skolan – skolan är ingenallmän plats. om rektorn beslutar att politiska partier ska få kommatill skolan och bedriva opinionsbildning måste skolan behandla allapartier lika. Så ser systemet ut i dag. När det gäller de skolor sominte respekterar öppenheten och vill se till att det öppna samtaletfortsätter tycker jag att det är väldigt viktigt att vi från de politiskapartiernas sida uppmuntrar och är en påtryckande kraft för att gå iriktning mot fler debatter. Det behövs mer debatt, inte mindre, idagens skolor.”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 18 och 25 oktober 2012)

9

et är klart attdet är storaskillnader mel-lan att vara uteoch skapa sam-tal kring vår poli-

tik och stå inför enklass på folkhögskolan ochbeskriva hur samhället funkarpå samhällskunskapen, sägerGunilla Svantorp, när vi träffasöver en kopp kaffe på Socialde-mokraternas högkvarter påSveavägen.Hon ger Folkhögskolan en

timme innan hon ska delta iarbetet med organisationsutred-ningen inför den socialdemokra-tiska partikongressen.

– det jag kan sakna i riksdagenär whiteboarden, som jag älskar.Tänk att kunna förklara demo-kratin och relationen mellanriksdag och regering och euspåverkan och alla fördragenmed olika färger. Det behövsfaktiskt också utanför folkhög-skolan.Gunilla Svantorp har aldrig

varit kursdeltagare på en folk-

högskola och det saknar honverkligen. Drömmen är att gåen sommarkurs. Däremot harhon arbetat som folkhögskollä-rare, eller snarare praktiseratsom en sådan. Innan hon komin i riksdagen gick hon folkhög-skollärarutbildningen i Linkö-ping och praktiserade på Kyrke-ruds folkhögskola. På riksdagenshemsida tituleras hon som folk-högskollärare.– Att studera till folkhögskol-

lärare har alltid varit min dröm.Den som slutligen fick mig attslå till var en partikamrat iÅrjäng som talade gott omyrket.En sak är lite lättare i riksda-

gen än på folkhögskolan och detär att hon där tydligt kan gå utmed sin partifärg. På skolanvisste också alla om var honstod, men hon ville inte agerasom politiker där.– Alla vet ju att jag är ”röd”

och det var också tydligt efter-som jag var tjänstledig från minpost som landstingsråd. Men varför ville hon då

komma in i riksdagen?

hon fick frågan att ställa upp påvalbar plats redan 2002. Men dåfungerade det inte, för barnenfödda 1985-93 bodde hemmaoch mannen reser mycket i job-bet. – Någon av oss måste ju vara

hemma. Sen flyttade alla fyrabarnen ut och det blev dags förmig. I valet 2010 var det dagsför mig att ställa upp. Då häng-de det på 12 röster, men jag

10

I R I K SDAGEN Gunilla Svantorp intill bioaffischen för filmen ”Palme”. Olof Palme, Sverigessista ecklesiastikminister och första utbildningsminister var också mycket

intresserad av utbildningsfrågor långt innan han senare blev statsminister.

Påverka samhälletHon hann inte bli mer änklar med sin folkhögskollä-rarutbildning innan honhamnade i riksdagen. Menpå riskdagens hemsida titu-lerar hon sig folkhögskollära-re. Gunilla Svantorp är enav tre folkhögskollärare iriksdagen och tycker att riks-dagsledamotens arbete lik-nar folkhögskollärarens.

ho l g e r n i l é n

”Min dröm att bli folkhögskollärare”

kom in.Idag sitter Gunilla Svantorp i

utbildningsutskottet och är sup-pleant i socialutskottet. Hontycker att hon hamnade i rättutskott. Men som ledamot iutbildningsutskottet kan honinte skriva egna motioner i justutbildningsfrågor. Hennes roll blir att påverka

andra att göra detta. Däremothar hon formulerat så kalladekommittémotioner med andra iutskottet, motioner som gällerlivslångt lärande och situationenför kortutbildade. – Vi vill betona möjligheter-

na att kunna läsa vidare ochvänder oss därför till Jan Björk-lund och Nyamko Sabuni. Våruppgift är också att granska vadde gör.

i interpellationerna har detflera gånger handlat om vuxen-utbildning och svenska förinvandrare sfi. Men inte enenda gång har diskussionernahon deltagit i handlat specifiktom folkhögskolorna.– Jag tycker att regeringen

sköter sig när det gäller folkbild-ning och studieförbunden. Sta-ten har behållit en ganska

modest nivå i stödet av folkhög-skolorna även om beloppen intehöjts. Samtidigt är det mycket

inom folkhögskolans verksam-het som Gunilla Svantorp villutveckla. Hon tycker att ”nyasvenskar” alltså invandrareborde vara skolornas målgruppnummer ett. sfi har alltid legathenne varmt om hjärtat.

– idag beror sfi-utbildningensutformning mycket på var del-tagarna bor. sfi-deltagarna ärinte heller enhetliga. sfi-bonu-sen borde tas bort. Ju bättreutbildad du är desto mer pengarkan du få. Det är bättre attanvända bonuspengarna på ettannat sätt.Folkhögskolorna bör också

göras mera tillgängliga, menarhon. Många skolor ligger sålångt utanför samhällena att detär svårt för kursdeltagarna att tasig dit.– Se på exemplet Molkom,

som startade en filial inne iKarlstad. Så skulle fler göra. Jagvill också förorda mer samarbe-te med Studieförbunden ochundervisning inom Miljonpro-gramsområdena.

– Folkhögskolorna bör ocksåfundera mera över vilka derasuppgifter är. Om söktrycket nuär lågt vad gör man för att höjadet? De 800 000 som bara hargått igenom grundskolan, hurnår vi dem? Och tänk på dentredjedel som ramlar ur gymna-siet!Hon återkommer till folk-

högskolans förmåga att lyftamänniskorna, ge dem störresjälvförtroende och vikten avalla möten.

– jag tror på en särskild ungsats-ning, upp till 24 år. Satsningenpå studiemotiverande kurser påfolkhögskolorna är livsviktigaoch borde bli fler för de mångaarbetslösa och icke sysselsattaungdomarna och yngre vuxna.Hon vill också få till ett bätt-

re samarbete mellan folkhög-skolorna och arbetsförmedling-arna, så att de yngre får sinchans att vara med och påverkasåväl sina egna livsvillkor somförhållandena i samhället i stort.Först nu, efter två år, börjar

hon bli varm i kläderna somriksdagsman. Fast hon tror attdet behövs ännu en mandatpe-riod för att komma in i arbetet.

12

– SFI-bonusen borde tas bort. Jubättre utbildad du är desto merpengar kan du få. Det är bättreatt använda bonuspengarna påett annat sätt. Foto: Holger Nilén

LÖFTADALEN

– Första året funderade jagmest på vad jag gör här. I vårtparti har det dessutom varit ettdeprimerande svårt läge framtills nu. Som Socialdemokrathar man också varit långt frånbesluten. Det är ju helt annatatt representera ett parti somleder regeringenVilka är då hennes hjärtefrå-

gor förutom utbildningen?– Jämställdheten är också

oerhört viktig. Det är en skan-dal att 83 procent av dem somtjänar över en miljon om åretär män! Samtidigt är kvinnornade mest välutbildade, menderas löner är lägre. – I riksdagen var det jäm-

ställt, ungefär lika många kvin-nor som män, innan Sverigede-mokraterna kom in.

ojämställdheten, som honuttrycker det, handlar också ombrist på kunskap och behov avutbildning. Som landstingsrådsåg hon till att 300 chefer gicken tredagarskurs i just jäm-ställdhet. – Det finns mycket ojäm-

ställdhet inom landstinget ochdå inte minst inom vården. Detär viktigt att inse att symtomenpå samma sjukdom kan varaolika för män och kvinnor. Detfinns också exempel på att mändiskrimineras när de uppvisarkvinnliga symtom.Hur mycket talar man då

om folkhögskolan i riksdagen?– Det är sällan man berättar

om vad man gjort innan. Detdröjde länge innan jag fick kollpå de andra riksdagsmännensom har kopplingar till folkhög-skolan. Däremot återvänder hon

ofta till Kyrkeruds folkhögsko-la. Ibland är hon inbjuden,ibland som för en vecka sedanbegav hon sig dit på eget bevåg.

13

ett antal företrädare för olika religiösa samfund argu-menterar i samband med utredningen för statsanslag tillfolkbildningen för fler religiösa skolor och studieförbund(DN 9 oktober). De företräder sina särintressen, med allrätt. Men motsvarar det allmänintresset och de mångamänniskornas behov? Företrädarna anger som skäl riksre-visionens kritik av folkbildningen ”att inte premiera kvaliteti tillräcklig grad”. Kvalitet är ett minst sagt överanvänt

begrepp som oftast betyder mätbarhet och som marginaliserar väsentligabegrepp för all utbildning, som bildning, kunskap och demokrati.

Förbättras lärande och undervisning genom tillkomsten av fler skolormed endast en religiös inriktning? Folkhögskolan riskerar snarast attomvandlas till en alltmer isolerad och sekteriserad skolform. Pluralism,mångfald och människors rätt att bilda sin egen välgrundade mening kanåstadkommas endast om religiösa och ideologiska uppfattningar får mötavarandra på en och samma skola. Om samhället faller isär i religiösa ochpolitiska motsättningar, var kommer då det gemensamma, sammanhållandekittet att finnas? Det mesta av forskning om det mångkulturella och postko-loniala visar att detta åstadkoms om olikheter och skillnader får mötavarandra. För att låna ett klassiskt uttryck, ”mångfald, inte enfald”, ska kän-neteckna en skola, ett klassrum eller studiecirkel.

Artikelskrivarna talar om dialog med högskolan för att bygga upp kun-skapscentra. Detta strider mot de normer som idag råder inom högskolan.Vi kan se hur Högskoleverket behandlar Teologiska högskolan och Wall-dorfskolan, därför att de inte anses motsvara de vetenskapliga kraven.

Folkhögskolans både historiska och samtida uppgift är att ge människoren chans de inte haft i sitt liv eller i andra skolformer. De övergripande idealsom detta bygger på, humanistiska och demokratiska , utvecklas ständigt tillsina innebörde. Det kräver pluralism, också inom varje institution, särskiltskolan och alldeles särskilt, folkhögskolan. Folkhögskolans historia kanbeskrivas som en kamp driven av folkrörelser för att ge alla den möjligheten.Folkhögskolan var först tillgänglig endast för bönder. Efter långvarig kampfick arbetarna tillträde, efter ännu längre tid kvinnorna, och under senareårtionden, olika etniska minoriteter.

Det är ett arbete för jämlikhet och demokrati, för lika rätt till studier föralla. Så sedd har folkhögskolan varit en jämlikhetsskapande institution. Dengrundläggande tanken, alltifrån Grundtvigs utsaga ”människa först och kris-ten sedan”, till senare företrädare, har då varit att av rätten att driva skolorföljer en skyldighet om allsidighet i undervisningen och tolerans gentemotoliktänkande. Allmänintresset, allmän medborgerlig bildning, har varit ettnödvändigt villkor för statsanslag. Motivet är att varje människa fritt skakunna utvecklas från egna förutsättningar. ”Profilen” visar sig då i en genom-syrande anda och inte genom proklamationer, dialog och inte propagandapräglar undervisningen. Pluralismen, en av den allmänna medborgerliga bild-ningens hörnstenar, ska därmed finnas inom och på varje skola. Fler allsidigaskolor som företräder allmänintresset behövs därmed.

B E R N T GU S T A V S S ON

Förbättras lärande med fler skolormed endast religiös inriktning?

KRÖN I KA Bernt Gustavsson är professor som skrivit fleraböcker om bildning, kunskap och folkbidning.

Örjan Svedberg, SFHLsombud på Brunnsvik, hartillsammans med Lärar-förbundets representant

satt samman en skrivelsetill arbetsgivaren där

man kräver åtgärder. Iskrivelsen tar man upphur lärarnas situation

har försämrats med högtarbetstempo, ständiga

förändringar, hot, kränk-ningar, samarbetssvårig-

heter, personalomsättningoch sjukfrånvaro. Foto:

Staffan Myrbäck

äget är kaotiskt på Brunnsvik justnu säger lärare vi talat med. Äveneleverna är upprörda.

– Vi har inget förtroende allsför skolans ledning, säger kursdeltaga-ren Jon Nilsson.Han är en av många som organise-

rar motståndet. Enligt honom finnsdet knappt någon på skolan som villflytta och den bilden bekräftas när vipratar med många fler elever, perso-nal och lärare. Och missnöjet ärutbrett långt utanför själva skolan. Några timmar senare denna fredag

5 oktober hålls ett protestmöte i cen-trala Ludvika med 200 deltagare.Talarna står på kö. KursdeltagarenLorena Sierra-Gustavsson säger attrektor Sofie Wiklund avfärdat derasprotester med att ”de är i chock”.– Men nog är det väl konstigt att vi

kunnat åstadkomma så mycket ichocktillstånd, säger Lorena Sierra-Gustavsson med ironisk udd.Ludvikas S-ordförande Ingvar Hen-

rikssson går fram till mikrofonen ochär sylvass och tydlig i sin kritik:–Vi socialdemokrater i Ludvika är

ledsna och förbannade över det somhänder med Brunnsvik. Han kräver att abf Nordöstra ska

lämna skolledningen. Han tycker att

det hade varit rimligt om skolledning-en först kontaktat Ludvika kommunkring sina planer i stället för Borlänge. Skrivläraren Örjan Svedberg är

sfhls lokala ombud på Brunnsvik,men det är inget fackligt tal han hål-ler. Han beskriver sin situation somkluven. Å ena sidan är han ålagd avskolledningen att verkställa flyttenoch måste göra det som anställd, åandra sidan gör det ont att lämnaBrunnsvik.– Med min klyvnad går jag vidare i

livet till en ny osäker situation och detkommer absolut inte att bli som påBrunnsvik.

S K R Ä D E R I N T E O R D E N

abf Dala-Finnmarkens ombuds-man Titti Berg skräder inte hellerorden:– Jag vill heller använda ordet

”nedläggning” för det här rimmar såilla med det som abf och folkbild-ningen ska stå för: deltagarstyrd verk-samhet, inflytande och öppenhet. Hon understryker att varken abf

Dala-Finnmark eller förbundet somsådant har något att göra med flytten.På mötet är missnöjet massivt. För endel är Brunnsvik en viktig del av arbe-tarrörelsens bildninghistoria. Skolan

För en månad sedan kom beskedet att Brunnsvik lägger ner iLudvika och flyttar till Borlänge. Det är fullt uppror på sko-lan och i bygden. Lokala politiker i Ludvika vill tvinga borthuvudmannen ABF Nordöstra Storstockholm, som nu äranmäld till både Folkbildningsrådet och Arbetsmiljöverket.

s v a n t e i s a k s s o n

BRUNNSV I K

Massiva protester motBrunnsviks ledning

14

16

– Brunnsviks ledninghar gått bakom ryggen

på oss. De verkar haplanerat flytten fast desagt till oss att det varlugnt, säger Anna Forsen,kurseltagare på Brunns-

vik. Redan 2 juli varförhandlingana med fas-tighetsbolaget avslutademen kursdeltagarna fick

inget veta förrän 26september. Foto: Svante Isaksson

grundades redan 1906. För andra ärskolan en lantlig tillflykt undan stadendär man ostört kan arbeta med musik,konst och skrivande. Just läget ochomgivningarna är viktiga och enhuvudanledning till att man sökt sighit. Nu tvingas de flytta mitt i läsåret.

G Å T T B A K O M R Y G G E N

– Vi har blivit väldigt dåligt infor-merade kring flytten och ledningenhar gått bakom ryggen på oss. De ver-kar ha planerat den fast de sagt till ossatt det var lugnt, säger kursdeltagarenAnna Forsén.Förhandlingarna med hyresvärden

lo avslutades redan 2 juli, innan del-tagarna påbörjat sin utbildning. Mendet dröjde ända till 26 septemberinnan kursdeltagarna fick veta att manskulle flytta. Nu har kursdeltagareanmält Brunnsvik till Folkbildningsrå-dets studeranderättsliga råd, fsr, förfalsk marknadsföring och kon-traktsbrott. fsrs Linda Rosén sägeratt deras yttrande kommer i början avnovember. Eleverna har även anmältskolan till arbetsmiljöverket ochLärarförbundet funderar på att görasamma sak.Ända sedan ABF Nordöstra tog

över för tre år sedan har det varit tur-bulent på Brunnsvik. Den dåliga eko-nomin har varit ett återkommandetema och knappheten märks även nu.Behandlingspedagogutbildningen meddess 20 deltagare sköts av lärare frånett utbildningsföretag. Resten, 90 del-tagare, har fyra lärartjänster omräknattill heltider. Bara en av dem har fasttjänst. Resten är visstidsanställda. Bib-lioteket, som för några år sedan utsågstill Sveriges bästa folkhögskolebiblio-tek med en heltidsanställd biblioteka-rie, sköts idag av en elev som jobbargratis på sin fritid. lo var huvudman fram till 2009.

Decenniet dessförinnan präglades avförluster i mångmiljonklassen ochständiga nedskärningar. I oktober2006 kom Enrico Barile till skolansom verkställande direktör och kon-sult med uppgift att komma tillrättamed underskotten. Efter hårda ned-skärningar vändes resultatet 2007 frånen beräknad förlust på 8,7 miljonerkronor till nästan en miljon kronor ivinst. Trots det bestämde sig lo föratt koncentrera sina utbildningar tillRunö folkhögskola. Efter många turer tog abf Nordö-

stra Storstockholm över huvudman-

17

Lorena Sierra-Gustavsson,kursdeltagare på Brunns-vik inledde och leddeprotestmötet mot attFlytta Brunnsvik frånden plats Brunnsviksfolkhögskola har hållittill på i 106 år. Delta-garna har nu vunnit endelseger. LOs fastighets-bolag är beredda atthyra ut elevrummen tillde elever som vill bokvar på skolan. Foto:Svante Isaksson

naskapet 2009 och hyrde fastighetenav lo. I överenskommelsen ingick attlo skulle täcka de tidigare ackumule-rade förlusterna och återställa detegna kapitalet. Det innebar i principatt man nollställde balansräkningen såatt abf Nordöstra kunde börja på nykula. Men det hjälpte inte. 2010 varförlusten minus 5,7 miljoner kronor,trots att intäkterna ökade med 4,5miljoner kronor. – Det stora underskottet i bokslu-

tet härrör främst från tappet i konfe-rensverksamheten och från nödvändi-ga investeringar i undervisningsloka-ler, säger Per-Ola Jansson som varrektor 2009-2011. Per-Ola Jansson som arbetat i

många år inom folkbildningen äromtalad som en traditionell folkbild-are. Han säger att verksamhetsplanenför Brunnsvik följde styrelsens beslutoch att det var svårt att spara på per-sonalkostnader eftersom nya kurserstartade hösten 2010.– Vi hamnade i en situation där vi

samtidigt måste både gasa och brom-sa.

S K Y L L E R P Å F Ö R R E R E K T O R N

På grund av de stora förlusternabegärde Folkbildningsrådet en förkla-ring från Brunnsviks styrelse. I enkompletterande bilaga till bokslutet2010 som skickades in 25 augusti2011, det vill säga medan Per-OlaJansson fortfarande var anställd, ladesskulden på honom. Undertecknarna, ordförande Lars

Starkerud och den blivande rektornSofie Wiklund, påstår att Jansson inteföljt budgeten och styrelsens beslut,att han inte hade informerat persona-len om det ekonomiska läget, att hanlämnat stora rabatter till eleverna påinternatet, haft för många lärare ochannan personal och brustit i schema-läggningen. Per-Ola Jansson hade inte en aning

om kompletteringen. När han förstnu, ett år senare, får kännedom ombilagan blir han mycket upprörd. I enlång skrivelse, som han tänker skicka

till Folkbildningsrådet, bemöter hankritiken punkt för punkt. Han skriveratt han ”varit en rektor på låtsas” sominte hade någon makt att tala om.Den har legat hos abf Nordöstraschef Tommy Hindrikes. Han anser deutsett honom till en ”syndabock somman tar heder och ära av”. Han skri-ver att han var naiv som trodde påabf Nordöstras vilja att driva Brunns-vik professionellt. I samma ögonblicksom uppgörelsen med lo skrevsunder, kopplades han bort från enstor del av beslutsfattandet.

M Y C K E T K R I T I S K

Per-Ola Jansson är mycket kritisktill vad som hänt med skolan:

”Brunnsvik är idag inordnad i ettsystem där skolans styrelse i praktikenär en målvakt för beslut som fattas iABF Nordöstras styrelse, om ens där,och där det folkbildningsmässiga ansva-ret är utplånat till förmån för ett kall-hamrat utnyttjande av folkhögskolanför helt andra syften bortom de förvänt-ningar som staten har med sitt bidragtill verksamheten.”Vi har under lång tid sökt Tommy

Hindrikes via sms, mejl och telefonmen har inte fått något svar. Däremothar han tillsammans med abf Nordö-stra Storstockholms ordförande LarsStarkerud och Brunnviks rektor SofieWiklund svarat kritikerna i en debatt-artikel i Dalarnas Tidning där huvud-budskapet är att Brunnsvik flyttar pågrund av höga lokalkostnader. Genom flytten frigör man sex mil-

joner kronor till utbildning, skriverde, som annars skulle gå till hyra ochuppvärmning, två miljoner till hyraoch fyra miljoner i uppvärming. Deskriver också att renoveringsbehovetav fastigheterna ligger på mellan 60-90miljoner kr.I ett svar undrar los fastighetschef

Enrico Barile hur man ska kunnaspara sex miljoner kr – får man loka-ler gratis i Borlänge? Han skriver attderas påstående att uppvärmningenkostar fyra miljoner kronor inte stäm-mer med den totala kilowattförbruk-

ningen. Energikostnaderna bör liggaunder tre miljoner kronor per år. Hanpåpekar också att enligt årsredovis-ningen 2011 var kursgårdsintäkternanära tio miljoner kronor, en intäktsom försvinner när man flyttar frånBrunnsvik. Barile tillbakavisar dessu-tom påståendet att utbildningslokaler-na skulle vara i dåligt skick och attsiffran 60-90 miljoner i renoveringsbe-hov inte kommer från lo.

I N T E F Ö R S T A G Å N G E N

Men det är inte första gången abfNordöstra påstår att de flyttar enutbildning på grund av för dyra hyror.Samma argument har återkommitgång efter annan. Så sade de ifjol omSäbyholms naturbruksgymnasium,som man är huvudman till, så sade denär de 2010 flyttade Södertörn frånHaninge till lokaler i Gamla Stan medpåföljden att hyrorna mångdubblades.En viktig fråga är vad som händer

med de utbildningar som idag finns påBrunnsvik. När vi pratar med deltaga-re och personal är det få som tror attde kulturinriktade utbildningarnainom konst, skrivande och musik finnskvar efter detta läsår. I en debattarti-kel i Dalarnas Tidning får man enantydan om hur Hindrikes, Starkerudoch Wiklund har tänkt med flytten:"Nästa år startar vi en allmän linje i

Borlänge, där eleverna får läsa in kärn -ämnena. Vi kommer att starta flerayrkesutbildningar som Dalarnas företagoch kommuner har behov av. Utbild-ningarna kommer att utformas i sam-råd med det lokala näringslivet, fackför-eningarna och kommunerna."I det perspektivet saknas de kultur -

inriktade utbildningarna. Och desslärare. Tittar man på abf Nordöstrashistoria och verksamhet de tio år manvarit huvudman för folkhögskolor ärdet inte kulturen som stått i fokus förderas utbildningar, utan yrkesutbild-ningar. Södertörn består i huvudsakav tolkutbildningar och Väddö harflera olika yrkesutbildningar. abfNordöstra är också huvudman förnaturbruksgymnasiet Säbyholm som

är yrkesinriktat mot djurhållning ochträdgård.Ett annat område man satsar stort

på är utbildningar och aktiviter förarbetslösa. abf Nordöstras dotterbo-lag Verab utbildar och hjälper arbets-lösa som behöver nya jobb. Verabanvänds också som bemanningsföretagoch hyr ut lärare till de egna folkhög-skolorna.

F Ö R T R O E N D E T B O R T A

Hur det nu blir för lärare och del-tagare på Brunnsvik är det ingen somvet. Förtroendet för ledningen ärborta. Rektorn vill att eleverna skaskriva kontrakt på boende i Borlänge.Eleverna vägrar eftersom de inte vetvad de ska flytta till. Högste chefen,Tommy Hindrikes, vet möjligen mer,men han svarar inte.På torget i Ludvika skingrades så

småningom mötesdeltagarna. Denlokala abf-avdelningen arbetar hårtinom förbundet för att försöka ändrabeslutet. Det är fortsatt debatt ilokalpressen. På Brunnsvik fortsättereleverna att organisera motståndet. Strak före pressläggningen har två

saker hänt: Deltagarna har vunnit endelseger då LOs fastighetsbolag ärberedda att hyra ut elevrummen tillde elever som vill bo kvar på skolan.Det andra som hänt är att två lärarenu är sjukskrivna som en direkt följdav beslutet att flytta. Skyddsombudetpå Brunnsvik, Örjan Svedberg, hartillsammans med ordförande i Lärar-förbundets lokalavdelning i Ludviksatt samman en skrivelse till arbetsgi-varen och krävt åtgärder. De skriver hur lärarnas situation

har försämrats med stor arbetsmängd,högt arbetstempo, ständiga föränd-ringar, otrygghet i anställningen, hot,kränkningar, samarbetssvårigheter,personalomsättning och sjukfrånvaro. Lämnar inte skolledningen sitt svar

inom tio dagar (senast den 1 novem-ber 2012) vänder sig skyddsombudettill Arbetsmiljö verket med begäranom föreläggande eller förbud enligtarbetsmiljölagen.v

Ingvar Henriksson, ordförande för socialde-mokraterna i Ludvika,

kräver att ABF Nordöstralämnar ledningen för

Brunnsvik och kritiseradeden för att inte ha kon-taktat Brunnsviks hem-kommun Ludvika utan

att istället gått tillgrannkommunen Bor-

länge. Foto: Staffan Myrbäck

18

Box 12239, 102 26 Stockholm. 08-737 65 00.

Böcker för digfrån Lärarförbundets Förlag

Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Vill du bli bättre på att hantera konfl ikter?

I de här böckerna har vi samlat praktisk och teoretisk kunskap samt forskningsrön om konfl ikthantering, mobbning, rasism, mångkultur och religion. Böckerna ingår i Pedagogiska magasinets skriftserie, och vänder sig till dig som är lärare eller skolledare – inom alla skolformer.

Läs mer och beställ alla våra böcker i vår webbshop:

www.lararforbundetsforlag.seMedlemmar i SFHL/Lärarförbundet som lägger upp ett konto och anger sitt medlemsnummer får 10% rabatt!

Med olika manövrer i bokföringen gömde ABF

Nordöstra flera miljoner iskulder som dolde att

verksamheten blöder medmiljonförluster och växande

skulder hos de tre folk-högskolorna, bolagen och

gymnasiet. Lilla bilden:Väddö folkhögskola. Stora

bilden: ABF Nord östraslokaler, Tunbergskolan i

Sollentuna, där folkhögsko-lornas allmäna linjer

håller till.

et här är historien omekonomisk fortkörning.Den börjar på skolgår-

den utanför den före dettaTunbergskolan i Sollentuna

som ligger tyst och öde tidigt en mor-gon i oktober. Den gamla skolbyggna-den i rött tegel är centrum för abfNordöstras utbildningskoncern. Enreklamskylt på fasaden sammanfattaraffärsidén: ”Från cirkel till universi-tet”. I huvudbyggnaden håller de all-männa linjerna från Väddö, Södertörnoch Brunnsvik till. I annexet finnsderas omställnings- och utbildningsfö-retag, Verab AB. Planen är att derasnaturbruksgymnasium Säbyholm ABockså ska flytta hit efter årsskiftet.Här finns också koncernens manage-mentbolag abf Utvecklingsbolag AB. abf Nordöstras chef är ombudsman-nen Tommy Hindrikes. Han är också

VD i alla bolag och firmatecknare förBrunnsvik. ”Det är han som bestäm-mer” säger alla vi pratat med. Denbild jag får av folk som känner honomär att han är expansiv och företagsam,ständigt på jakt efter nya projekt. Detgår fort och det är inte alltid lätt föralla att hänga med i alla turer.

S T Ä N D I G A F Ö R Ä N D R I N G A R

De senaste åren har det gått särskiltfort. abf Nordöstra tog över Brunns-vik och Säbyholm och flyttade Söder-törn från lokalerna i Handen till loka-ler i Gamla Stan och Sollentuna. Deständiga förändringarna har slitit pålärare, personal och elever. Vad somhänt och hur det gått till ville jagprata med Tommy Hindrikes om. Jaghar ringt, mejlat och skickat sms otali-ga gånger under ett par månaders tidoch bett om en intervju. Han har ald-

Vidlyftiga affärer, hejdlös expansion och dålig kontroll på ekonomin har lett till att ABF Nordöstra Storstockholmsutbildningsimperium håller på att rasa ihop. Tre folkhögsko-lor, ett gymnasium, tre bolag och moderföreningen är på rui-nens brant – trots över hundra extra miljoner i bidrag.

s v a n t e i s a k s s o n

20

ABF NORDÖSTRA

Utbildningsimperiumpå ruinens brant

Brunnsvik, Väddö och Södertörn äventyras

21

rig hört av sig. Det har gjort jakten påinformation besvärlig eftersom det ärbara han som vet allt. Nu är ekono-min körd i botten och jag vill veta hurdet gick till och vad som händer nu.Många är ju beroende av honom försina jobb och studier.Men det finns ett annat och mer

handfast sätt att följa pengarna genomalla år och verksamheter. Traven medhandlingar och bokslut från alla skoloroch bolag växer på skrivbordet. Ochdetta är vad de berättar:

E N G Y L L E N E S T A R T

År 2001 beslutar den borgerligamajoriteten i landstinget i Stockholmsig för att göra sig av med Väddö ochVästerhaninge folkhögskolor. Väddöstartades år 1879 och är den äldstafolkhögskolan i Stockholm län. ÄvenVästerhaninge är en anrik folkhögsko-la som startades 1915. Två till synes omaka studieförbund,

arbetarrörelsens abf Sollentuna ochdet borgerliga studieförbundet Med-borgarskolans Stockholmsregion, villeta över och gjorde det genom att bildaen stiftelse 2002. Västerhaninge byttenamn till Södertörn och där ladesinternatet omgående ner. Landstingetlät stiftelsen köpa Väddös fastighet för20 miljoner kr. Samtidigt fick stiftel-sen ett omställningsbidrag på 40 mil-joner kr, det vill säga 20 miljoner krnetto. Nu fanns en solid ekonomiskgrund att bygga folkbildning på. Och det skulle bli ännu bättre.

Samma år kom det statliga aktivitets-stödet för arbetslösa. Stiftelsen hakadepå med kurser och jobbsökarstöd.

Miljonerna rullade in, fram till 2007drog de in 113 miljoner kr bruttoenbart på aktivitetsstödet. Av dettafår stiftelsen behålla 23 miljoner kr.Resten, 90 miljoner kr, tar de bådahuvudmännen hand om säger en somvar med. Pengarna skulle täcka kostnaderna

för att ordna kurserna, men hurmycket som blev över till huvudmän-nen är inte lätt att följa. De passeraråtminstone två bolag som skötte sko-lornas administration och redovisningmen sen går det inte att utläsa mer ihandlingarna. För stiftelsen blir detändå glada dagar. När aktivitetsstödettar slut år 2007 finns över 21 miljonerkr i samlade vinster hos de båda folk-högskolorna. Men därefter krymperdet kapital man byggt upp i rask takt.Kostnaderna är fortfarande högamedan intäkterna minskar. Sedan2008 har de båda folkhögskolornasförluster legat på sammanlagt tio mil-joner kr, vilket därmed tär på skolor-nas reserver.

D E T F Ö R S V U N N A H U S E T

abf Sollentuna ägnar sig även åtfastighetsaffärer. Den ena är köpet avTunbergsskolan i Sollentuna. En vän-lig dam på lantmäteriet berättar attabf Sollentuna köpte skolan i juni2005 för nio miljoner kronor av kom-munen. Den andra affären är ett stortgammalt hus på Bergsbogatan 15 näraSollentuna centrum. Jag åker dit.Huset är tillbommat och ser dött ut.Persiennerna är neddragna. Enligtoffentliga register bor här sex perso-ner med utländska namn. Hos lant-mäteriet får jag veta att huset är enskolbyggnad som ägs av ett av abf:sbolag. Men en kontroll i bolagets bok-slut visar överraskande att de såldehuset i oktober 2006! En dubbelkollmed lantmäteriet igen men damenstår på sig: abf:s bolag äger huset.Men huset finns inte längre i bokslu-tet. Den som vet vad som hänt,Tommy Hindrikes, svarar inte.I Väddö-Södertörns bokslut finns

fler märkligheter kring fastigheter:

22

ABF Nord östra vill nuflytta sitt naturbruks-gymnasium Säbyholm.från lokalerna i Upp-

lands-Bro till ABFs egnalokaler i Häggvik. Orsa-

ken uppges vara förhöga hyror.

Södertörns folkhögskolaflyttade från Handencentrum till lokaler i

Gamla Stan. Anledningenvar för höga hyror i

Handen på 600 000 kr.Efter flytten till Gamla

Stan mångdubbladeshyran. Den sammanlagda

hyreskostnaden de tvåefterföjande åren blev

8,3 miljoner kr.

23

Den som vill låna pengar kan ta ut eninteckning i ett hus som säkerhet förett lån. Inteckningen registreras pålantmäteriet. Och där säger man attfastigheten på Väddö folkhögskola ärintecknad med 13 miljoner kr. Men, iVäddös eget bokslut finns bara tiomiljoner kronor noterade. Samma sakmed Tunbergsskolan i Sollentuna.Lantmäteriet säger att den är inteck-nad med 15 miljoner kronor, men iabf:s bokslut står det sju miljoner kr.Förutom att årsredovisningar enligtlag måste vara korrekta betyder detatt utrymmet för att låna pengar medfastigheterna som säkerhet är mycketmindre än vad ABF talar om. Som vistrax ska se kommer det att få bety-delse.

D R Ä N E R A R K A S S A N

Under åtta år, mellan 2002-2010,stiger inteckningarna på de fastighetersom abf Sollentuna kontrollerar,direkt eller indirekt via bolagen ellerstiftelsen, till sammanlagt 30 miljonerkr. Frågan är varför de belånas med såmycket när både föreningen och folk-högskolorna under dessa år av allt attdöma borde ha det gott ställt? Bådestiftelsen och abf har ju haft myckethöga inkomster under många år. Vadskulle de ha lånepengarna till?Under 2009 snurrar affärerna och

expansionen allt snabbare. Förutom

Säbyholms naturbruksgymnasium tarabf Nordöstra över Brunnsvik.Säbyholm ligger i Upplands-Bro,

även den en anrik skola som startade1910. Säbyholm går dåligt redan frånbörjan och förlusterna dränerar kassansom minskar från tre miljoner kr tillnära noll på bara tre år. För att räddasig bestämde man sig ifjol för att flyt-ta till Sollentuna. Men flytten gårsnett. Skolinspektionen säger nej ochdet blir många turer med både över-klagande och en ny ansökan. Samti-digt hoppar många elever av.abf Nordöstra lovar skolinspektio-

nen att skjuta till pengar om detbehövs. Problemet är att de inte harnågra egna pengar. I ett brev till skol-inspektionen i mitten av oktoberpåstår de att de kan få loss kapitalgenom att belåna sina fastigheter. Och här kommer den felaktigt låga

inteckningen på sju miljoner kr avTunbergskolan in. abf Nordöstra harnämligen bifogat sin årsredovisningdär det står att inteckningen är på sjumiljoner kr. Men enligt lantmäterietär inteckningen alltså på 15 miljonerkr, vilket minskar låneutrymmet medåtta miljoner kr och därmed möjlighe-ten att låna pengar för att hjälpaSäbyholm att komma på fötter. Mendet får alltså skolinspektionen inteveta.Samtidigt som abf Nordöstra tar

Huvudmannen ABF Nord -östra har beslutat attflytta folkhögskolan iBrunnsvik till Borlänge.Orsaken uppges vara förhöga hyror i Brunnsvik.

24

över Säbyholm tar man också överBrunnsviks folkhögskola, arbetarrörel-sens äldsta folkhögskola som startade1906. abf Nordöstra lovade hyra helaanläggningen av LO:s fastighetsbolag– trots att LO bestämt sig för att flyt-ta alla sina utbildningar till Runö folk-högskola. Det innebar att en storkund försvann redan innan starten.I överenskommelsen ingick att LO

skulle täcka de tidigare förlusterna vil-ket innebar att abf Nordöstra kundebörja på ny kula. Men det hjälpteinte. De följande åren blev de sam-manlagda förlusterna för Brunnsvik10,5 miljoner kr. Då bestämmer sigskolledningen för att flytta Brunnsviktill Borlänge.

H Y R A N M Å N G D U B B L A D E S

Detta är tredje gången i abf Nord -östras historia, förutom Brunnsvik ochSäbyholm, där de säger att hyran ärför hög och att de därför måste flytta.Den första flytten, den av Södertörn,är en märklig historia:En av orsakerna till att man 2010

flyttade Södertörns folkhögskola frånHanden sades vara de höga hyreskost-nader. Därför hamnade tolkutbild-ningarna i Gamla Stan medan den all-männa linjen flyttades till lokalerna påTunbergsskolan i Häggvik i Sollentu-na. Där slogs de i praktiken ihop medBrunnsviks och Väddös allmänna lin-

jer. Årshyran i Handen var 600 000kronor per år. Men de två åren efterflytten steg stiftelsens hyreskostnadertill sammanlagt 8,3 miljoner kr! Detmesta av ökningen har med valet avlokaler i Gamla Stan att göra. Tolkut-bildningarna håller till i ett stenhus påStora Nygatan 27. Här hyr Södertörntvå våningsplan om sammanlagt 1345kvadratmeter. Det är ett av Stock-holms dyraste lägen. Resten av Söder-törns hyror går till abf som ägerTunbergsskolan.

I M P E R I U M I G UN G N I N G

Jag har i flera veckor försökt få tagpå Tommy Hindrikes. Jag har ringt,skrivit sms, skickat mail utan att fånågot livstecken från honom. Så nuchansar jag och beger mig till skolan iännu ett försök att få tag i honom.Men han är upptagen. I sammanträ-desrummet på Tunbergsskolan sitterabf Nordöstras styrelse. Jag tittar ingenom dörren och det är idel sam-manbitna ansikten. Medelåldern ärhög, de flesta är pensionärer eller nästintill. Tommy Hindrikes är i det sam-manhanget en junior på 49 år.Här sitter alltså de som är ytterst

ansvariga för hela abfs utbildnings-imperium. Jag vet att det är det andrastyrelsemötet på bara några veckor. – De håller audition, skämtar en

kvinna jag möter utanför.

Det ”försvunna” huset påBergbogatan 15 är

registrerad som skolbygg-nad. ABF Nord östra sägeratt de sålde fastigheten2006, därmed upphördeden att existera i ABFsårsredovisning. Men hoslantmäteriet säger manatt det fortfarande ärett av ABF Nord östras

bolag som äger fastighe-ten. Enligt offentliga

register bor här sex personer med

utländska namn. Foto:Staffan Myrbäck.

Auditionen innebär att varje bolagoch skola i sfären har fått varsin stundtill att redogöra för just sin situation.Medan jag väntar på att mötet ska taslut går jag runt och pratar med andrasom arbetar på skolan. Frågar om devet något om ekonomin, om hur alltfungerar och hur det kommer att bli.Alla skakar på huvudet. Jag sätter migi bilen, väntar till sen kväll men tving-as ge upp och åka hem till mina bok-slut medan styrelsen sitter kvar. Jagmisstänker att de haft en jobbig dag.

V E R K S A M H E T E N B L Ö D E R

När man lägger ihop bokföringenför alla företag och skolor blir bildentydlig. Verksamheten blöder, miljon-förluster, tillgångarna minskar och attskulderna växer. Alla kurvor pekar åtfel håll. Hur ska de klara sig? undrarjag och åker ännu en gång till Tun-bergsskolan.– Det är vår stora utmaning, säger

abf Nordöstras ekonomichef HåkanHeglert. Utgångspunkten är att varjedel måste bära sina egna kostnader,eftersom det inte finns någon kapital-stark ägare eller huvudman som kantäcka upp.Inte bra med tanke på hur stort

behovet av ytterligare pengar till verk-samheterna är. Jag frågar hur storaekonomiska reserver föreningen har?– Inga större reserver. Vi har inga

upparbetade överskott på banken somvi kan ta av. Det vi har är vår löpandeverksamhet, så det finns ju inga vär-den på det viset. Moderföreningen själv lever alltså

ur hand i mun. abf Nordöstra årsre-dovisning visar att även föreningensegen verksamhet går med förlust, ettminus på totalt 3,4 miljoner kr desenaste två åren. I kassan och på ban-ken finns inte en krona. Men det ärvärre än så: de har lånat ut 4,5 miljo-ner kr till Brunnsvik. Men när och hurska skolan kunna betala tillbaka det?Brunnsvik har knappast råd mednågra amorteringar. Klart är dock att det enda av fast

värde i föreningen är fastigheten Tun-

bergsskolan. Men den är som sagtintecknad med 15 miljoner kr – intesju miljoner som det står i abf Nord -östras bokslut. Det är mycket sominte stämmer eller är oklart i alla sko-lors och bolags årsredovisningar. En sak är ändå mycket tydlig: abf

Nordöstras hela utbildningsimperiumär i stark gungning. abf Nordöstralånar ut pengar, flyttar verksamheteroch försöker rädda det som går medfler och fler lån. Varken Nordöstraeller någon av skolorna eller bolagenhar några större reserver och de somfinns krymper i rask takt.

” S T A B I L E K O N O M I ”När jag till slut får tag i abf Nord -

östras ordförande, Gunnar Sahlin, gerhan en helt annan bild än sin ekono-michef:– Vi har en stabil och bra ekonomi.

Sen är det ju som det är med allautbildningsinstanser, det vet vi, attman kan aldrig säga exakt därför attelevantal och allt….men vi har en sta-bil och bra ekonomi.

Det är ju inte direkt den bild manfår när jag läser boksluten?– Nej det kan ju vara så att det

skiljer sig år från år sådär, men vårtotala finansiering som helhet, den ärstabil och bra.

Men ni har ju gått med förlust i dehär verksamheterna rätt mycket, både iSäbyholm och i Väddö.– Det ligger lite i sakens natur så

att säga. Det är ju så att elevantaletskiftar, det vet vi ju att det är olikaårgångar, det blir starkare ibland ochsvagare ibland och vi har genomförtolika åtgärder det senaste året som påett mycket förtjänstfullt sätt har gettoss en bra framförhållning, vi hargenomfört olika besparingar ochmarknadsföring. I dagsläget känner jagett förtroende som vi har det.En annan sak som jag vill ta upp

med Gunnar Sahlin är en affär somredovisas i abf Nordöstras årsredovis-ning. Där står att de köpt ”substans-värdet” i stiftelsen Väddö-Södertörnför 11,5 miljoner kr. Affären är märk-

25

Tommy Hindrikes ärombudsman, chef förABF Nordöstra Storstock-holm, firmatecknare förBrunnsvik och VD i ABFNordöstras alla bolag. Vihar sökt honom i tvåmånader för att få svarpå frågor men hansvarar inte när manringer, skickar sms ellermejl.

lig eftersom en stiftelse juridiskt settinte har någon ägare, den ”äger sigsjälv” brukar man säga, så den går inteatt köpa.

G Ö M D E 11,5 M I L J O N E R K R

För att förstå vad affären handlarom måste vi titta tillbaka på Väddö-Södertörns historia. Stiftelsen bildades2002 av det omaka paret abf ochMedborgarskolan. Samarbetet sprackoch så småningom lämnade Medbor-garskolan styrelsen. I stiftelseurkun-den/stadgarna som finns på länsstyrel-sen står numera att alla ledamöter skaföreslås av abf Sollentuna. Uppen-barligen var det inte gratis att få kon-troll över stiftelsen. Men abf Nordö-stras ordförande Gunnar Sahlin villinte berätta hur affären gick till. – Nej, jag går inte in och berättar

exakt hur den affären genomfördes. Men du är ordförande och det var

du som skrev under bokslutet?– Hela den här övergången skedde

innan min tid som ordförande.Den tidigare ordförande Britta

Lejon säger att affären blev slutgiltigtklar efter hennes tid, men att belop-pet 11,5 miljoner är i närheten av vadhon förhandlade om då.–Medborgarskolan ville flytta

Väddö till Stockholm och det villeinte vi. Vi betalade Medborgarskolanför att de skulle kliva av, absolut, detgjorde vi och vi skiljdes åt som godavänner.Affären var abf Nordöstras i sär -

klass största utgift under 2011, menden nämns inte med ett ord i verk-samhetsberättelsen som gick ut tillabf Nordöstras 109 medlemsorgani-sationer. Affären "gömdes" undan i redovis-

ningen så att bara den som har ekono-miska specialkunskaper kan förstå vadsom hänt. I normala fall redovisasårets inkomster och utgifter i resultat-räkningen. Efter lite plus och minusser man vad som blev kvar det året. INordöstras fall blev det minus 641 000kronor. Så här gjorde man för att inteunderskottet skulle bli större:

Utgiften för ”substansvärdet” iVäddö, 11,5 miljoner kr, noteradesinte som brukligt i resultaträkningen.Hade man gjort det hade ABF Nordö-stra redovisat en förlust på hela 12,4miljoner kr! Då hade hela kapitaletförbrukats och därmed hade mantvingats begära sig i konkurs – ellervara tydliga med att de tvingats låna11,5 miljoner kr för att överleva. Föratt slippa det noterade de istället de11,5 miljonerna kr i balansräkningensom en tillgång – och – som en låne -skuld. De båda beloppen tog därmedut varandra. Och vad det verkligen handlade

om formulerades kryptiskt längst baki redovisningens Not 3, under rubri-ken ”Immateriella anläggningstillgång-ar” som Årets inköp Substansvärde Stif-telsen Väddö. Det fattade antagligeningen utanför den innersta kretsen.Inte heller att de antagligen intecknatbåde Tunbergsskolan och Väddö föratt få låna – det finns överhuvudtagetinte med i någon årsredovisning –eftersom det "fattas" inteckningar förtre miljoner kr i Väddös och åtta mil-joner kr i ABF Nordöstras bokslut.

N Å G R A H A R V U N N I T

Hittills redovisar boksluten storaförluster och skulder men det finnsnågra som vunnit. En man på Skatte-verket berättar att Tommy Hindrikestjänade 932 400 kronor år 2010. Det ärnästan dubbelt så mycket som engenomsnittlig abf-ombudsman iStorstockholm. Han är inte ensam iabf Nord östras topp som tjänar bra.Med några få undantag är inkomster-na för de ledande personerna inomsfären mycket goda, minst 500 000kronor per år. Så svaret på frågan var alla pengar

tog vägen är att de försvann på grundav hejdlös expansion, vidlyftiga affäreroch dålig kontroll på ekonomin. Detsägs att den som gapar efter mycketmister ofta hela stycket. Ska det blitill priset av tre hundraåriga folkhög-skolor och ett anrikt hundraårigtnaturbruksgymnasium?v

26

ABF Nordöstras ordföran-de Gunnar Sahlin tycker

att föreningen har enstabil och bra ekonomi.

27

Ny bok på LAGUN förlag

På upptäcktsfärd i folkhögskolans värld

435 sidor rikt illustreradPris 300 kr inkl. moms. Frakt tillkommer

Beställes via info@lagunforlag.se eller 070-2952947

www.lagunforlag.se

En lustfylld och färgstark skildring av resor till de svenska folkhögskolorna

jaPp, j

ag Bl

ev Ny

fikEn!

Jag

tar

gär

na e

n p

rovp

renu

mer

atio

n p

å

3 nu

mm

er f

ör 9

9 kr

inkl

mom

s.

ja, ta

ck! Vi

vill

pas

sa p

å at

t p

renu

mer

era

på

Utt

ryck

till

arb

etsp

lats

en.

Vi f

år 6

num

mer

och

bet

alar

320

kr

inkl

mom

s.

jaG äR

medle

M i L

ärar

förb

und

et o

ch v

ill p

renu

mer

era

på

Utt

ryck

och

b

etal

ar d

å en

das

t 15

kr/

mån

för

tid

ning

en. (

Bel

opp

et d

ras

i sam

ban

d

med

med

lem

savg

iften

.)

Nam

n ...

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

....

Ad

ress

.....

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

Post

num

mer

.....

......

......

......

......

......

....O

rt ..

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

..

Fakt

uraa

dre

ss ..

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.....

Med

lem

snr/

per

sonn

r .....

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.....

G

älle

r t

o m

201

2-12

-31

utTryck äR LäraRföRbundEts nYa tiDning Om biLd, dans, drama, media, musik, SlöJd ocH teatEr.

inTresserAd?

PORT

OB

ETA

LT

Lära

rfö

rbun

det

Svar

spos

t

204

658

57

110

12 S

tock

holm

prEnumereRa!

uttryck

En tidning från Lärarförbundet

Lärande Estetik Kommunikation 2.2012

Lärande Estetik Kommunikation

En tidning från Lärarförbundet

En tidning från Lärarförbundet

uttryckLärande Estetik Kommunikation 1.2012

Lärande Estetik Kommunikation

Lärande Estetik Kommunikation 1.20121.2012

Extra stort

premiär-

nummer

En tidning från Lärarförbundet

LäS

äSL

arfö

rbun

detT

AL

TTAB

ETO

POR

12 S

tock

holm

5765

8

rsp

ost

nd d, dans, drama, me LOm bi

uRbäraRföyck äR LutTr

a tiDning r.tEsik, SlöJd ocH tea atEu dia, m

dEts nY Ya tiDning

enum

erat

ion

på

ovp

r

a

en p

r

r

inkl

mom

s.er

a p

å U

ttry

ck t

ill a

rbet

spla

tsen

. m

er

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

dni

ngen

. (B

elop

pet

dra

s i s

amb

and

er

a p

å U

ttry

ck o

ch

enum

er

h

vill

pr

SLära

Gäl

ler

t o

m 2

012-

12-3

1...

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

...

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

....

......

......

......

......

......

......

......

......

......

..

1

110

620

4

Svar

Ad?rssenTrei

a!RremeurEnp

nummer

pr -emiärstort p

toi

Extra

3 nu

mm

er f

ör 9

9 kr

inkl

mom

s.ag

tar

gär

n

J

yfikEn

!, j

ag Bl

ev N

jaPpp,

i får

6 n

umm

er o

ch b

etal

ar 3

20 k

r

Ven

umi v

ill p

assa

på

att

pr

Vac

k! ja,

t ta

Ad

r

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.N

amnm

ed m

edle

msa

vgift

en.)

bet

alar

då

end

ast

15 k

r/m

ån f

ör t

id

i L

ärar

förb

und

et o

c

M

jaG äR

medle

......

......

......

......

......

......

....

Med

lem

snr/

per

sonn

r

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.es

sFa

ktur

aad

r

......

....

Ort

......

......

......

......

......

......

...Po

stnu

mm

er

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.....

ess

Ad

r

28

S FHL

– När man träffar andraoch jämför arbetssätt

får man också syn på sin egenskola, vad vi gör bra och mindrebra, säger Paula Karlsson.Den 18-19 oktober deltog

David Eriksson, Wendelsbergsfolkhögskola, och Paula Karls-son, Kvinnofolkhögskolan, påsfhls första ordförandekonfe-rens. I vanliga fall har förbundetrådgivande konferens två gångerom året. Denna gång bjöd manin ordförande i sfhls lokalav-delningar. Ett femtiotal hörsam-made kallelsen och represente-rade en tredjedel av landetsfolkhögskolor. Syftet med kon-ferensen var att diskutera de

fackliga förutsättningarna påskolorna, de lokala arbetstidsav-talen, hur man kan förbättrarekryteringen och öka engage-manget i det fackliga arbetet.– Jag trodde att vi skulle lyss-

na till föreläsningar hela dagarnamen det har varit ett bra upp-lägg där vi suttit och diskuterati grupper. Jag har lärt mig jätte-mycket av hur arbetet i sfhlfungerar, säger Paula Karlsson.Båda tillhör de yngsta delta-

garna på konferensen och repre-senterar den snabbt växandeandelen yngre lärare i folkhög-skolan. David Eriksson, 31 år,har arbetat ett år på Wendels-berg. Paula Karlsson, 34 år, hararbetat två år på Kvinnofolk-högskolan.

– det handlar om att mötas ochsnacka med varandra, inte omatt traggla lagparagrafer och för-handlingar. Det finns annat attjobba med i facket än löner ochförhandlingar. Det har varit väl-digt roligt och inspirerande,säger David Eriksson.En av diskussionspunkterna

handlade om hur facket kanförändra sitt arbete så att detlockar fler att engagera sig.

– Jag tänker att man ocksåbehöver bevara och inte ta fack-et för givet, säger Paula Karls-son. I vår diskussionsgrupp vardet en som sa att vi också måsteförvalta den kollektiva känslan,det viktiga med det kollektiva.Ett av skälen till att jobba

med förändringar är bland annatatt öka anslutningsgraden tillfacket. sfhl har idag en anslut-ningsgrad på en bit över 80 pro-cent, något de flesta fackför-bund bara kan drömma om. Försfhl handlar det snarare om attarbeta för att behålla den högaanslutningsgraden till facket.– Det är kanske lättare att

abeta med förändring omanslutningsgraden är låg. Detkan bli svårt när vi redan har enså hög anslutningar.På kvällen firade förbundet

att man fyllde 110 år i detbetydligt yngre Lärarförbundetslokaler på Stora Essingen. Tvåtidigare ordförande i sfhl,Kerstin Mustel och EbbeAndersson var inbjudna. Denfäröiska sångerskan Eivør Páls-dóttir uppträdde och gav ettmycket uppskattat prov på sinaolika musikstilar, som jazz, folk-musik, country och pop.v

– Inspirerande att möta kollegorInspirerandeJättebra upplägg! Inspireran-de! Visar att facket intebara är löner och förhand-lingar. Det säger DavidEriksson och Paula Karlssonsom deltog på SFHLs ordfö-randekonferens i Stockholm,samtidigt som förbundet fira-de att SFHL fyller 110 år.

s t a f f a n m y r b ä c k

– Att åka på sådanahär fackliga träffaravdramatiserar det fackli-ga arbetet säger DavidEriksson, Wendelsberg.Paula Karlsson, Kvinno-folkhögskolan, känner siginspirerad att jobba meri facket efter konferen-sen. Foto: Staffan Myrbäck

29

det Finns trots allt några grundläggande idéer rörandepedagogiken i vår skolform. När man ser vad som händerrunt om på de svenska folkhögskolorna kunde man tro atthela den nya generationen folkbildare fått för sig att folk-högskolan tillhör det officiella svenska skolsystemet. Ochnär jag med förtvivlan läser vad styrelsen – och rektorn! -för Brunnsvik skriver om värdet av att lägga ett av skolfor-

mens flaggskepp i graven för att ”utbildning” behövs i en annan del av länet,då kryper det över ryggen. Vaddå – utbildning?! Har vi inte ett skolväsen,från förskola till universitet, som skall ta hand om den saken? Folkhögskolanhar väl i herrans namn inte med utbildning att göra?! Folkhögskolan harsedan starten för snart 150 år sedan försökt få den trögfattade svenskabefolkningen att förstå skillnaden mellan utbildning och – bildning. Och detfolkhögskolan skall syssla med är – bildning. Inte utbildning. Att skolformenunder lång tid tvingats göra gymnasiekurser eller verksamhet avsedd att hjäl-pa dem det vanliga skolsystemet systematiskt kastar ut, d v s hjälpa dem attåterkomma till något slags rimlig livsfåra – det är inte detsamma som attdet är sådant folkhögskolan skall syssla med. Sådan verksamhet har uteslu-tande varit frågan om att rätta till andra skolformers misslyckanden. Undermina sista tio femton år som rektor betraktade jag sådant som varianter avnödhjälp till Rumäniens barn. Det som är skolformens verkliga uppdrag –och stora värde – handlar om något helt annat.

Jag inledde ovan med att säga att det faktiskt finns några grundläggandeidéer i skolformen. Man hittar dem hos gediget genomtänkta skoltänkare,från Grundtvig till Bernt Gustavsson. En av dessa idéer har vid ett tillfälleformulerats av den danske filosofen K E Løgstrup: ”Formålet med at holdeskole er tilværelsesoplysning.” Och som den gamle sa: man kan inte ”oply-se” någon om man inte först ”opliver” honom/henne. Det är detta det gäl-ler. Att ”oplive”. Det bygger på en mycket enkel sanning: att man aldrig kanlära någon annat någonting. Det är alltid denne andre som lär sig – själv.Materialet kan vara mångahanda, det kan vara poesi eller Matte B... Meto-derna kan också skifta. Men redan från skolformens start formulerades enovärderlig grundregel: det är det muntliga som är verktyget, samtalet. Inteföreläsningen, inte uppifrån och ned. Det långsamma samtalet, på jämställdfot. Elev och lärare har två saker gemensamt (fælles) sa en gång en annanklok folkhögskoleman. ”Lærer og elev er fælles om livet og fælles om uvi-denheten.” Försök att formulera en starkare demokratisk grundsats. Dettaär hälleberget. Och ett samtal är något som växer, man återkommer, detdjupnar, det går några dagar och man ses igen och man kommer allt närme- tilværelsesoplysningen. Det tar tid. Det förutsätter frihet. Frihet frånutbildningens tvångströjor: läroplaner, prov, betyg. Samtal. Och nu skallBrunnsvik leva upp till sitt grunduppdrag med hjälp av – bemanningsföretag!Jag kan höra rektor Sofie Wiklunds telefonsamtal. ”Vi skulle behöva någonsom kan tala om livet fyra gånger fyrtiofem minuter på onsdag. Vad kostardet?”

S T EW E C L A E SON

Om värdegrunden 2: Samtalet

KRÖN I KA Stewe Claeson är prisbelönt författare och hararbetat 41 år i folkhögskolan – varav 34 år som

rektor. I augusti gav han ut sin 15:e bok, ”Den tjugotredje dikten: instruktion för överlevnad”

Löneavtalet för lands tingsskolor klartlärare i landsting, regioner ochkommuner har fått ett fyraårigtavtal som innehåller en löneök-ning med minst 4,2 procent detförsta året. År två är Lärarför-bundets medlemmar i en kom-mun garanterade minst sammalöneökningar som andra grup-per och följs av två sifferlösa år.Det fjärde året är uppsägnings-bart. I snitt ger avtalet 1 100kronor mer per månad. Löner-na höjs retroaktivt från 1 april2012, och ger drygt 9 000 kro-nor som ett engångsbelopp.

Temadag &folkbildarmiddag 30 november!

13.00 Varning för ras -utställning på Mångkulturelltcentrum i Fittja.

17.00 Välkomna in i Ateljénpå Ågesta folkhögskola. Mid-dag & samtal om utmaningar& möjligheter för folkbild-ningen.

Föreningen Offensiv Folkbildning

Folkhögskolan i litteraturen

27 november kl. 10-16anordnas ett seminarium omhur folkhögskolan skildrats ibokform i Folkbildningsrådetslokaler på Södermalm i Stockholm, Rosenlundsgatan50 (nära Södra station). Syf-tet är att med utgångspunkt iskriven text lyfta fram erfa-renheter av folkhögskolan ihistorien och samtiden.

Folkhögskolans veteranförening

30

Så stärkte högerngreppet om USAvalet i usa emotses med spän-ning i en stor del av världen. Vadsom sker i världens mäktigasteland påverkar oss alla. I MartinGelins Den amerikanska högernberättar han varför Mitt Romneykan vinna även om majoriteten avbefolkningen i USA vill ha BarackObama som president. I flerarepublikanska delstater har t. ex.vallagarna ändrats så att student-legitimation inte gills (röstar pådemokrater) medan vapenlicensduger (röstar republikanskt). Manhar stoppat möjligheten att röstapå söndagar då svarta och fattiga(demokrater) kan rösta. MartinGelins reportage visar hur engräsrotsrörelse av bl. a. kristnafundamentalister med stöd avstarka ekonomiska krafter sedansextiotalet målmedvetet stärktsitt inflytande. Idag finns enmedieindustri som ses av entredjedel av USAs befolkning,och som ger en förvriden bild avverkligheten, där att vara liberalär liktydigt med att vara kommu-nist. Martin Gelins bok är en avde bästa jag läst för att förstå var-för republikanerna tagits överav – bland annat – denna höger.En nödvändig bok för att förståde politiska strömningarna i värl-dens mäktigaste land.

S T A F F A N M y R B ä C K

bokmässans seminarium om den exotiska landsbygden hardragit nästan en full sal. Uppenbart att ämnet lockar till nyfiken-het. Bara ansatsen är ju intressant. Exotiskt var ju tidigare Ori-enten, Afrikas djungler, Söderhavsöarna och Indiens tempel, allaplatser låg långt bort och var svåra att nå. Nu är det alltsålandsbygden några mil från storstäderna som är exotisk. Visst

är det märkligt! Här är det inte avståndet utan livsstilen som är exotisk förstadsborna inte så långt därifrån. På scenen sitter tre författare som alla låtersitt persongalleri leva och utvecklas på landsbygden. Det är Katarina Fägerski-öld med boken Åsen, Augustbelönade Thomas Bannerhed med Korparna ochStewe Claeson med Den tjugotredje dikten. Särskilt roligt för tidskriften är för-stås att Katarina skolats i skrivande på Skurups Folkhögskola och att Stewe idecennier funderat över landsbygden och mycket annat från sina rektorsstolarpå olika folkhögskolor. Gemensamt för de tre är att de kämpar med tillhörig-het och längtan både bort och tillbaka

– Som ung bondson tyckte jag att allt stod stilla – odlingen, fåglarna, natu-ren – och jag flydde från min småländska hembygd ut i världen så fort jagkunde, säger Thomas. Nu känner jag hur just det jag flydde från pockar på.

Han talar varmt om landsbygdens utsatthet som en inspirerande miljö förskrivande.

– All god litteratur handlar om utsatthet. Därför passar landsbygden sommiljö för existentiella romaner.

Stewe lyfter den nya landsbygdens brytning mellan nedmontering av serviceoch den samtidigt ökade kontakten med omvärlden genom nätuppkopplingen.En av scenerna i Åsen beskriver ingående en slaktscen.

– Det är det mest naturliga hantverk för alla icke-vegetarianer, säger Katari-na. ändå tycker många att det är exotiskt och obehagligt.

Det är ju okunskapen om andras villkor som gör främlingen exotisk. Därförhar idag det mest naturliga – slakten, årstiderna, odlingen, växtlighetens egnalagar och djurens ständiga behov av tillsyn – blivit exotiskt i modernitetensögon. Och exotismen är farlig då betraktaren ger den andre – vare sig det ären person eller en miljö – sina egna hopfantiserade egenskaper och därmedförhindrar den andre en egen identitet. De moderna landsbygdsskildringarnabehövs med de insikter av de eviga och ursprungliga sambanden de förmedlar.

B I R G I T T A T I N G D A L

Hur blev landsbygden exotisk?

Läsandets lust och magihur lockar manunga människor tillläsning? Förutom för-äldrarna har oftaskolan en stor ochovärderlig betydelse

för att upptäcka läsningens behag.Läsandets lust och magi är en anto-logi som erbjuder inspirerande skön-litterära texter om hur läslusten kanväckas i klassrummet. (Brombergs)

L I TTERATUR

På gång... läsandet magi, exploatering av rädsla och grundämnenKrutdurk EuropaAnna-Lena Lodenius& Mats Wingborgboken handlar omkulturer, religioner,minoriteter, flyktingaroch asylsökande i

Europa och politiska partiers försökatt exploatera rädsla och osäkerhetinför dessa företeelser. Författarnareflekterar kring motåtgärder somkan bidra till att minska rasism ochfrämlingshat. (Bilda förlag)

Grundämnenas sällsamma livHugh Aldersey-Williamsen underhållandebok om alla grun-dämnen som ärsammanvävda med

vår vardag, kultur, historia och vårtspråk och bygger en bro mellannaturvetenskap och humaniora.Populärvetenskap när den är sombäst skriver förlaget. (Norstedts)

Vill du berätta om en bok? Skriv en recen-sion eller varför inte bokkrönika. Kontakta:

staffan. myrback@lararforbundet.se

”att mäta effekter och bara väljadet som är mätbart innebär en risk.Att börja se folkbildningen som ettaffärsdrivande företag är också enstor risk. Det tar tid och kraft frånkärnverksamheten.” Det sägerAgneta Gustafson i en intervju iStudiefrämjandets tidning cirkeln4/2012. Hon är ekonom och forska-re vid Örebro universitet och harstuderat folkbildningens dolda sam-hällsnytta ur ett ekonomiskt per-spektiv, Folkbildningens samhällsnytta.Hon har undersökt samhälleligamervärden som social nytta, hälso-nytta, kulturell nytta och teknolo-gisk nytta. Forskning visar att män-niskor som umgås i t.ex. föreningaroch studiecirklar skapar tillit. Aktivaoch tillitsfulla medborgare gynnar

såväl ekonomi som demokrati. enorganisation där det finns tillit blireffektivare. Med detta synsätt harAgneta Gustafson räknat på vilken”effektivitet” och ”produktivitet”studiecirklarna har haft ur ekono-miskt perspektiv. Den genomsnittli-ga kostnaden för en studietimmeper deltagare var drygt 16 kronor.Kostnaden för en motsvarandekommunal verksamhet var 146 kr.

Agneta Gustafsons studie bordeläsas av landets kommunala politi-ker: 84 procent av dem säger attstudieförbunden är viktiga i samhäl-le samtidigt som det kommunalastödet till studieförbunden sedan1992 halverats från 643 miljoner krtill 335 miljoner kr.

S T A F F A N M y R B ä C K

31

simon j berger, görsuccé i teveserienTorka aldrig tårar utanhandskar där han spelarden homosexuelle Paul.Han spelar även i poli-tiska thrillern call girlsom har premiär på bioi höst. Simon J Bergerär utbildad på teaterlin-jen vid Fridhems Folk-högskola 2002-2004.Genombrottet komnär han gick utbildning-en på Teaterhögskolani Malmö och bleverbjuden en av huvud-rollerna i tv-serien Upptill kamp.

bim de verdier, tea-terlärare vid Wiksfolkhögskola reste 14oktober till São Pauloför att leda arbetetmed brasilianska skå-despelare och teater-arbetare baserat påett Drömspel. Honhar i ett år medverkatvid utformandet avprogrammet för detbrasilianska Strind-bergsjubiléet. UtöverFröken Julie, Fadren,Leka med elden spelasäven P-o enquists Tri-badernas natt för för-sta gången i Brasilien.

ingrid hogman, lärareoch initiativtagare tillVisskolan på Gamlebyfolkhögskola och sång-erska, kompositör ochkörledare, har utsettssom en av årets kul-turstipendiater avregionförbundet i Kal-mar län. Stipendiet ärett belöningsstipendi-um som delas ut somuppskattning för vär-defulla insatser somhar eller har haft bety-delse för länets kultur-liv. Belöningasstipen-diet till Ingrid Hogmanär på 10 000 kr.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Folkbildningen skapar tillit och effektivitet

Rättsväsendetsstörsta skandalmycket talar idag för att Tho-mas Quick inte begått ett enda avde mord han blev dömd för ochatt detta är svenskt rättsväsendesstörsta skandal genom tiderna.Att den blev avslöjad är HannesRåstams förtjänst, denne lysandejournalist som dessvärre avled icancer tidigare i år. I den nyut-komna Fallet Thomas Quick – attskapa en seriemördare pulveriserarhan de förundersökningar somledde till att tingsrätt efter tings-rätt fördes bakom ljuset. Quickhade fri tillgång till tunga narkotis-ka mediciner varpå han fantisera-de ihop osannolika mordbekän-nelser under psykoterapin påSäters sjukhus. De efterföljandeutredningarna manipulerades avpolis och åklagare och advokater-na försvarade inte sin klient. Allaville få honom dömd, inklusiveQuick själv.

Det är en förfärlig historia ochmånga oskyldiga har fått lida all-deles i onödan. De felaktigadomarna innebär också att ettantal mördare fortfarande går fria.Boken sätter också fingret pånågra av det svenska samhälletsömmaste punkter, bland annat påhur svårt det är att rubba rättsvä-sendet även när det är uppenbartatt något gått snett och på hursvårt det är att utkräva ansvar iefterhand av de som felat. Bokenhar mycket att berätta även omsådant. Varför gjorde de som degjorde, denna lilla krets av välut-bildade och intelligenta advokater,läkare, psykoterapeuter och åkla-gare? Den frågan väntar ännu påsitt fullständiga svar.

Tills vidare får vi nöja oss meddet Hannes Råstam nu berättat.Och det räcker långt. Bokenborde vara obligatorisk läsning påalla journalist-, jurist-, och polisut-bildningar.

S V A N T E I S A K S S O N

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

lena fredin har just kommithem från två dagars facklig kon-ferens i Stockholm. Hon hararbetat i fem år på Fornby folk-högskola i Borlänge och ärsedan två år ordförande sfhlslokalavdelning på Fornby. För-bundet hade bjudit in ordföran-de i sfhl lokalavdelningar tillkonferens i lärarförbundetslokaler i Stockholm. Lena Fre-din är påtagligt nöjd med konfe-rensen.– Det var väldigt givande att

vara med. Det var intressantadiskussioner och bra föreläsare.Nu när jag kommit hem känner

jag att jag fått tankar och idéerfrån kollegor på andra folkhög-skolor. Det är jätteviktigt attkunna mötas och få lyssna påhur andra jobbar på sina skolor.En av de frågor man diskute-

rade var folkhögskolans framtid.– Det är viktigt att behålla

folkhögskolans själ samtidigtsom vi måste nå ut till nyagrupper i samhället. I Borlängehar vi många invandrare medskral skolgång, en grupp männi-skor där folkbildningen inte ärlika förankrad som hos oss somvuxit upp med folkbildningen ivår närhet.

en fråga man hade lite olikaåsikter om var hur stor allmänkurs ska vara på folkhögskola.– Vi var rörande överens om

att blandningen med särskildakurser och allmän kurs är bra,men vi var inte överens omstorleken på blandningen.– En del tycker att minimi-

kravet på 15 procent allmän

kurs är lite klent. Frågan är omvi ska vara till för de som redanär jätteduktiga på något och villbli ännu bättre eller om ska viägna oss åt dem som faktisktbehöver en grundutbildning.Ska man leva i en demokratimåste man ha kunskap för attförstå ett demokratiskt system.Jag personligen tycka att vi görmer samhällsnytta med att satsapå dem.

fornby är en landstingsskola ochjust nu är det aktuellt medlönerna sedan avtalet mellanLärarnas Samverkansråd ocharbetsgivarna inom SverigesKommuner och Landsting blevklart. Avtalet är fyraårigt ochinnehåller en löneökning medminst 4,2 procent det förstaåret. Lönerna höjs retroaktivtfrån den 1 april 2012.– Men just nu tittar vi också

på nyanställningar av lärareeftersom flera går i pension.Det är viktigt att det sker medgod framförhållning så att detinte blir brandkårsutryckningar.En annan fråga är att distrikt

3 sedan ett par år saknar endistriktsstyrelse.– I princip finns inget sfhl-

distrikt idag. Det är något jagskulle vilja jobba med. Vi mis-sar ju mycket när vi inte träffasi distriktet. De äldre lärarna påskolan får något lyriskt i ögonennär de berättar om pedagogda-garna man hade förr och hurfantastiskt det var. Det är någotvi måste göra något åt. Vi måstese till att någon tar i itu meddet, om det blir jag eller någonannan.v

Jag går till jobbet med lycka i själen varenda dag

– Många tror att omman ska engagera sigfackligt måste mankunna så mycket. Men viär ju både ett fackför-bund och en intresse -organisation för folkhög-skolan. Man kan engage-ra sig utifrån det manredan är intresserad av.Foto: Staffan Myrbäck

S FHL - PORTRÄTT

– Förr hade vi folkhögskole-människor i riksdag ochregering men idag finns inteså många kvar. Därförmåste vi bli bättre på atttala om för våra riksdagspo-litiker vad vi kan.

s t a f f a n m y r b ä c k