Upload
trancong
View
217
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
-definition av virus-klassificering av virus-Generell virus uppbyggnad-Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)-DNA virus egenskaper-RNA virus egenskaper-Höljeförsedda virus egenskaper-Nakna virus egenskaper-Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel-Behandlingsprinciper- Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion)- Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion-Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper
Allmän virologi
klassificering av virus
Olika ”saker” man tagit hänsyn till då manKlassificerat och namngett virus
Indelning efter nukleinsyra och hölje/naket
körtel tarm
Insekter=arthropoder
kappa
Nukleokapsidens olika former
Virus inre proteinskal (kapsiden) består av flera protein underenheter, Som bildar regelbundnasymmetriska strukturer. Kapsiden kan delas in i;Helikala (spiralformade) och ikosahedrala (tjugo)
Skalet på ett helikalt virusbildar en symmetrisk spiral , Vissa långa helikala viruspartiklarkan vara mycket böjliga, vilket delvis skyddar deraskapsid från skador.
Helikala virus ex. bakteriofager, influensa, påssjuke-, mässlings-,och rabiesvirus..
Ikosahedral Helikal
Nukleokapsidens olika former
“flera protein underenheter, Som bildar regelbundnasymmetriska strukturer”
Nukleokapsidens olika former
Sfär = rund helical
Sfär = rund helcal
Bullet shaped helical
Sfär =rund helical
helical
Ikosahedral höljeförsett
tegel shaped höljeförsett
ikosahedral
Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)
Hepatit BHSV 1HSV 2HZV (VZV)EBVCMV
smittkoppsvirus Papilloma
AdenovirusMånga olika serotyper
Parvo B19 ”femte sjukan”
Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)
InfluensaParainfluensa, RS virus
Hep. ACoxackie
Coronav.SARS
Hep.C
rubella
* En Calicivirus familjemedlem är ex. Norovirus”Norwalk” är namn påett norovirus
*
rabies HIVRotavirus
Arvsmassa (RNA)
* En Calicivirus familje medlem är ex.
Norovirus ”Norwalk” är ett norovirus
MässlingPåssjukaRSV
Hemorragisk feber
Hemorragisk feber
HTLVHIV
PolioCoxsackie
Rödahund
Gulafeberndengue
”Infektionssjukdommar”
Immunförsvarets effekter är många gånger en del av symptombilden vid en infektion.
Men vissa ”mikroorganismer” ser också till att förvirra och överaktivera immunförvaret så att det reagerar ännu mer.
”angriparnas” syfte!
* Fästa in till våra celler!* Bli kvar i kroppen!* Göra så mycket av sig själv som möjligt och spridas!
Toxiner, enzymeroch annat ”jox”som skadar
Bakterier
Virus
Alla virus måste;
1.)fästa in till något på våra celler
2.)gå in i någon av våra celler
3.)ta hjälp av cellen för att göra mer virus
4.)ta sig ut för att spridas vidare
Virus
Bakterier måste 1 och 4
Tarmcell
”vinterkräksjukevirus”
1.)fästa in till något på våra celler
Att fästa in är viktigt för många!
Rödblodkropp medMalaria parasit
2.)gå in i någon av våra celler
3.)ta hjälp av våra celler för att göra mer virus
I båda dessa steg kan viruset behöva göra mer eller mindre stora förändringar av våra celler för att få våra celler att göra som det vill!
Ibland måste virusets arvsmassa hoppa in i vår arvsmassa
Dessa förändringar kan skada cellerna mycket på kort eller lång sikt!
En del virus kan ”transformera” våra celler så attDe blir så förändrade att de blir cancer celler
Ex. Papilloma virus -> genitala vårtor -> cervix (livmoderhals) cancer
Ex. Hepatit virus -> hepatit -> levercancer
Ex. Epsteinbarr virus -> mononukleos-> lymfom, nasopharynxcancer
Skada cellerna på lång sikt!
4.)ta sig ut för att spridas vidare
2 sätt!
Avknoppas, tar då ofta en bit av våran cells membran och sätter runt sig”höljeförsett virus”
Lyserar, dvs spränger våra celler
Virus utan hölje klarar sig bra i ogästvänliga miljöer tex magen
FFöörräändrar sina antigenndrar sina antigen tex tex influensavirusetinfluensaviruset
Har antigen som liknar kroppens egetHar antigen som liknar kroppens eget* H* Häär tror man det finns koppling till r tror man det finns koppling till autoimmunitetautoimmunitetatt ibland reagerar immunfatt ibland reagerar immunföörsvaret tillslut mot rsvaret tillslut mot ””inkrinkrääktarenktaren””Trots att den har antigen som liknar kroppens eget och dTrots att den har antigen som liknar kroppens eget och dååreagerar dessa antikroppar reagerar dessa antikroppar ääven mot det kroppsegnaven mot det kroppsegna**StreptococcusStreptococcus pyogenespyogenes MM--protein liknar ett protein som protein liknar ett protein som blabla finns pfinns påå hjhjäärtat, kan ge skada prtat, kan ge skada påå hjhjäärtat och rtat och rematiskrematiskfeberfeber
GGöömmer sina antigenmmer sina antigen
* Under ett sockerlager (kapsel) * Under ett sockerlager (kapsel) mmåånga bakterier ex nga bakterier ex StreptockerStreptocker och och StaffylokockerStaffylokockeroch moch måånga andranga andra
* Genom att g* Genom att gåå in i vin i vååra cellerra celleralla virusalla virusvissa bakteriervissa bakterier
Några sätt att undvika immunförsvaret
VIRUS GENETIK
Hur kan genetiskt utbyte ske bland virus?
REKOMBINATIONREASSORTMENTTRANSCAPTIDATIONMARKER RESCUE
INDUCERADE OCH SPONTANA MUTATIONERSPONTANA MYCKET VANLIGA BLAND RNA VIRUS.
Influensa virus
H
N Ett ”fett hölje” som blainnehåller fetter frånVärdcellen (tex från en mänsklig lungepitelcell)
Virusets arvsmassaär ”segmenterat”består av 8 bitar RNA
Olika varianter och kombinationer av H och N ger olika virus stammar.
Ex. H1N1
Och detta är en del avproblemet med influensa
används vid “frigöringsfasen”
Neuraminidas (N, NA) är ett enzym som finns på virus yta och som klipper bort nybildatinfluensavirus från de infekterade cellerna, så att det kan spridas. Nya influensamediciner gör att neuramindaset inte verkar, och nybildat virus fastnar därmed på cellytan
RNA är enkelsträngat och det gör att det är lite svårare att hålla koll på om förändringar mutationer sker (jämfört med dubbelsträngat DNA)
Men det kanske mest intressanta är en process som kallas ”reassortment” där RNA bitarna (8+8) från olika virus blandas ihopoch ger en nya variant av virus
2 olika människovirusInfekterar en människa
Och detta ger ett nytt ”människoinfluensavirus”
Ett människovirusinfekterar en gris med svininfluensa
Och detta ger ett nytt ”människosvininfluensavirus”
En gris blir infekterad av människovirus och fågelinfluensavirus
Och detta ge ett nytt ”människoinfluensavirus” med fågel och människoegenskaper
eventuellt
Reassortment
Student fråga om inkapslad Hepatit B (HBV)
Överraskande nog har man kunnat påvisa HBV arvsmassa eller rättare sagt DNA i levern hos några patienterna 30 år efter utlä kt HBV . Fyndet väcker frågor om hur HBV infektionens naturliga förlopp egentligen är. Möjligen är det så att infektionen kan kvarligga ink apslad trots att alla andra prover pekar på att infektionen borde vara utläkt.