46
-definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper -Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel -Behandlingsprinciper - Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion) - Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion -Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper Allmän virologi

foreläsning allman virologi - kau.se · Bakterier måste 1 och 4. Tarmcell ... En del virus kan ”transformera” våra celler så att De blir så förändrade att de blir cancer

Embed Size (px)

Citation preview

-definition av virus-klassificering av virus-Generell virus uppbyggnad-Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)-DNA virus egenskaper-RNA virus egenskaper-Höljeförsedda virus egenskaper-Nakna virus egenskaper-Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel-Behandlingsprinciper- Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion)- Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion-Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper

Allmän virologi

definition av virus

Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta

hydrofoba och elektrostatiska krafter

klassificering av virus

Olika ”saker” man tagit hänsyn till då manKlassificerat och namngett virus

Indelning efter nukleinsyra och hölje/naket

körtel tarm

Insekter=arthropoder

kappa

Generell virus uppbyggnad

Nukleokapsidens olika former

Virus inre proteinskal (kapsiden) består av flera protein underenheter, Som bildar regelbundnasymmetriska strukturer. Kapsiden kan delas in i;Helikala (spiralformade) och ikosahedrala (tjugo)

Skalet på ett helikalt virusbildar en symmetrisk spiral , Vissa långa helikala viruspartiklarkan vara mycket böjliga, vilket delvis skyddar deraskapsid från skador.

Helikala virus ex. bakteriofager, influensa, påssjuke-, mässlings-,och rabiesvirus..

Ikosahedral Helikal

Nukleokapsidens olika former

“flera protein underenheter, Som bildar regelbundnasymmetriska strukturer”

Nukleokapsidens/kapsidensolika former (ikosahedral)

Nukleokapsidens olika former

Sfär = rund helical

Sfär = rund helcal

Bullet shaped helical

Sfär =rund helical

helical

Ikosahedral höljeförsett

tegel shaped höljeförsett

ikosahedral

Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)

Hepatit BHSV 1HSV 2HZV (VZV)EBVCMV

smittkoppsvirus Papilloma

AdenovirusMånga olika serotyper

Parvo B19 ”femte sjukan”

Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)

InfluensaParainfluensa, RS virus

Hep. ACoxackie

Coronav.SARS

Hep.C

rubella

* En Calicivirus familjemedlem är ex. Norovirus”Norwalk” är namn påett norovirus

*

rabies HIVRotavirus

Arvsmassa (DNA)

Papilloma viridae( ) Polyoma viridae

lika

smittkoppor

Arvsmassa (DNA, cirkulär, linjär)

polyoma

papiloma

Arvsmassa (RNA)

* En Calicivirus familje medlem är ex.

Norovirus ”Norwalk” är ett norovirus

MässlingPåssjukaRSV

Hemorragisk feber

Hemorragisk feber

HTLVHIV

PolioCoxsackie

Rödahund

Gulafeberndengue

Arvsmassa RNA;enkel (ss) eller dubbel (ds) + och eller –Ibland segmenterad (flera bitar)

-DNA virus egenskaper-RNA virus egenskaper

-Höljeförsedda virus egenskaper-Nakna virus egenskaper

Inte övergående eller instabilt

Instabilt och övergående

”Infektionssjukdommar”

Immunförsvarets effekter är många gånger en del av symptombilden vid en infektion.

Men vissa ”mikroorganismer” ser också till att förvirra och överaktivera immunförvaret så att det reagerar ännu mer.

”angriparnas” syfte!

* Fästa in till våra celler!* Bli kvar i kroppen!* Göra så mycket av sig själv som möjligt och spridas!

Toxiner, enzymeroch annat ”jox”som skadar

Bakterier

Virus

Alla virus måste;

1.)fästa in till något på våra celler

2.)gå in i någon av våra celler

3.)ta hjälp av cellen för att göra mer virus

4.)ta sig ut för att spridas vidare

Virus

Bakterier måste 1 och 4

Tarmcell

”vinterkräksjukevirus”

1.)fästa in till något på våra celler

Att fästa in är viktigt för många!

Rödblodkropp medMalaria parasit

Tarmcell hos en människa som inte får ”vinterkräksjukan”

”vinterkräksjukevirus”

Saknas

Tarmcell

”vinterkräksjukevirus” som muterat så att det kan binda

2.)gå in i någon av våra celler

3.)ta hjälp av våra celler för att göra mer virus

I båda dessa steg kan viruset behöva göra mer eller mindre stora förändringar av våra celler för att få våra celler att göra som det vill!

Ibland måste virusets arvsmassa hoppa in i vår arvsmassa

Dessa förändringar kan skada cellerna mycket på kort eller lång sikt!

En del virus kan ”transformera” våra celler så attDe blir så förändrade att de blir cancer celler

Ex. Papilloma virus -> genitala vårtor -> cervix (livmoderhals) cancer

Ex. Hepatit virus -> hepatit -> levercancer

Ex. Epsteinbarr virus -> mononukleos-> lymfom, nasopharynxcancer

Skada cellerna på lång sikt!

4.)ta sig ut för att spridas vidare

2 sätt!

Avknoppas, tar då ofta en bit av våran cells membran och sätter runt sig”höljeförsett virus”

Lyserar, dvs spränger våra celler

Virus utan hölje klarar sig bra i ogästvänliga miljöer tex magen

FFöörräändrar sina antigenndrar sina antigen tex tex influensavirusetinfluensaviruset

Har antigen som liknar kroppens egetHar antigen som liknar kroppens eget* H* Häär tror man det finns koppling till r tror man det finns koppling till autoimmunitetautoimmunitetatt ibland reagerar immunfatt ibland reagerar immunföörsvaret tillslut mot rsvaret tillslut mot ””inkrinkrääktarenktaren””Trots att den har antigen som liknar kroppens eget och dTrots att den har antigen som liknar kroppens eget och dååreagerar dessa antikroppar reagerar dessa antikroppar ääven mot det kroppsegnaven mot det kroppsegna**StreptococcusStreptococcus pyogenespyogenes MM--protein liknar ett protein som protein liknar ett protein som blabla finns pfinns påå hjhjäärtat, kan ge skada prtat, kan ge skada påå hjhjäärtat och rtat och rematiskrematiskfeberfeber

GGöömmer sina antigenmmer sina antigen

* Under ett sockerlager (kapsel) * Under ett sockerlager (kapsel) mmåånga bakterier ex nga bakterier ex StreptockerStreptocker och och StaffylokockerStaffylokockeroch moch måånga andranga andra

* Genom att g* Genom att gåå in i vin i vååra cellerra celleralla virusalla virusvissa bakteriervissa bakterier

Några sätt att undvika immunförsvaret

Picornavirus naket kapsidvirus med +RNA

Rhabdovirus höljeförsett,-RNA

ER membran med eget glycoprotein

Herpes simplex

Höljeförsett DNA virus

Med ER och kärnmembran

VIRUS GENETIK

Hur kan genetiskt utbyte ske bland virus?

REKOMBINATIONREASSORTMENTTRANSCAPTIDATIONMARKER RESCUE

INDUCERADE OCH SPONTANA MUTATIONERSPONTANA MYCKET VANLIGA BLAND RNA VIRUS.

Influensa virus

H

N Ett ”fett hölje” som blainnehåller fetter frånVärdcellen (tex från en mänsklig lungepitelcell)

Virusets arvsmassaär ”segmenterat”består av 8 bitar RNA

Olika varianter och kombinationer av H och N ger olika virus stammar.

Ex. H1N1

Och detta är en del avproblemet med influensa

används vid “frigöringsfasen”

Neuraminidas (N, NA) är ett enzym som finns på virus yta och som klipper bort nybildatinfluensavirus från de infekterade cellerna, så att det kan spridas. Nya influensamediciner gör att neuramindaset inte verkar, och nybildat virus fastnar därmed på cellytan

RNA är enkelsträngat och det gör att det är lite svårare att hålla koll på om förändringar mutationer sker (jämfört med dubbelsträngat DNA)

Men det kanske mest intressanta är en process som kallas ”reassortment” där RNA bitarna (8+8) från olika virus blandas ihopoch ger en nya variant av virus

2 olika människovirusInfekterar en människa

Och detta ger ett nytt ”människoinfluensavirus”

Ett människovirusinfekterar en gris med svininfluensa

Och detta ger ett nytt ”människosvininfluensavirus”

En gris blir infekterad av människovirus och fågelinfluensavirus

Och detta ge ett nytt ”människoinfluensavirus” med fågel och människoegenskaper

eventuellt

Reassortment

Bild från 2005 Östra Rumäniendär 1000-tals fjäderfän avlivades

vid fågelinfluensautbrott

Student fråga om inkapslad Hepatit B (HBV)

Överraskande nog har man kunnat påvisa HBV arvsmassa eller rättare sagt DNA i levern hos några patienterna 30 år efter utlä kt HBV . Fyndet väcker frågor om hur HBV infektionens naturliga förlopp egentligen är. Möjligen är det så att infektionen kan kvarligga ink apslad trots att alla andra prover pekar på att infektionen borde vara utläkt.