Forte 3/2009

VEM ÄR PER LANGER 22

EERO AARNIO OCH ELBILAR 26

2009

Fortum

3

BEsök På Ett GRöNt kONtOR 16

Elfordon är starka alternativ när växthusgasutsläpp från trafiken ska minskas. 8

ADJötill avgasröret!

DEt ÄR EN öVERRAskNING för många att Fortum inte bara är en av Europas ledande producenter av miljövän-lig el utan också världens fjärde största värmeprodu-cent. Vi vill även i fortsättningen vara en viktig produ-cent av koldioxidfri el på de europeiska marknaderna som är under utveckling. Vi vill dessutom vara med i den fortsatta utvecklingen av kraftvärme och vara aktiva när det gäller effektiv användning av energi.

VI BERÄttADE för två månader sedan att vi kommer att förnya Fortums organisationsstruktur. Processen har avancerat fort och den nya organisationen trädde i kraft i början av oktober.

DEN RöDA tRåDEN i arbetet med den nya organisatio-nen har varit enkelhet. Resultatet är ett mer strömlinje-

format företag utan överlappande funk-tioner. Ansvarsom-rådena är tydliga och det går fort att verkställa beslut. Den nya organisatio-nen stöder effektivt våra strävanden att

vara en ledande aktör i vår industri och uppnå lönsam tillväxt.

DEN NyA ORGANIsAtIONsstRuktuREN är enligt min mening mycket naturlig: vi har nu fyra affärsdivisioner och fyra stabsfunktioner och dess chefer är med i ledningsgruppen.

FöR VåRA kuNDER är den mest synliga delen av den nya organisationen affärsdivisionen Ellösningar och eldistribution som ansvarar för elhandel och elnät. Fördelen med förändringen är att vi nu har ännu bättre möjligheter att utveckla produkter och tjänster som ef-fektiviserar energianvändningen till våra kunder.

Enkelt är effektivt

FOTO

: TO

mi p

arkk

On

en

TAPIO KUULA VD

VI ÄR VÄRLDENs FJÄRDE stöRstA VÄRMEPRODuCENt.

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

Fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FELANMÄLAN PRIVAt OCH FöREtAGFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på norden, ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.

Under 2008 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,6 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 2,0 miljarder euro. koncernen har cirka 15 500 anställda. Fortum abp:s aktie är noterad på naSDaQ OmX Helsinki.

Ytterligare information: www.fortum.se.

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: pauliina Vuosioredaktionschef: paula Durstonredaktion: Compositor OyLayout: neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Topi SaariUtgivare: Fortum abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447pB 1, 00048 FOrTUm, www.fortum.se

adresskälla: Tidningens prenumerantregisteradressändringar: [email protected] 1459-5346produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp

FORtuMs kuNDsERVICE I sVERIGE

PRIVAtkuNDEREl, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

FöREtAGskuNDEREl och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

LEDARE

forte 3/2009 3

4 AKTUELLT

8 TEMA: ELEKTRIFIERING AV TRAFIKEN

12 GALLUP Vi frågade vad som skulle få folk att välja en elbil.

13 PÅ ELBILSKOLAN Hur var det att sitta bakom ratten i en elbil för första gången?

14 ELBILEN LEDER FORTUM TILL NYA VÄGAR Marie Fossum berättar vilka möjligheter elbilarna kan ge Fortum.

16 GRÖNT KONTOR SPARAR EL OCH PENGAR Fortum Renewable har minskat Kaleva Travels koldioxidavtryck.

18 LADDNING UNDER KAFFEPAUSEN Sami Ruotsalainen berättar vad som hjälper mot sjukdomen ”range anxiety”.

22

3/2009

21 MITT VAL Bengt Randers hus använder 19 000 kilowatt mindre energi än för 25 år sedan.

22 VARMT HEMMA UTAN DÅLIGT SAMVETE Per Langer började som ny chef för Fortums värmedivision den 1 oktober.

24 SÅ HÄR FUNGERAR FORTUM IDAG Fortums nya affärsstruktur presenteras.

25 HUR BLIR DET MED INVESTERINGARNA NÄR EKONOMIN DALAR? Analytiker Juha Iso-Herttua ger svaret.

26 OHÄMMAD DESIGN Eero Aarnio ställde upp som domare på barnens teckningstävling och drömmer om att designa en elbil.

18

8

26

I DETTA NUMMER

Ny organisation.Fortum har organiserat om sin affärsverksamhet i fyra affärsdivisioner och i fyra stabsfunktioner. Läs mer på sidan 24.

ELBILAR MED ENBARt ELMOtOR

REGISTRERADE BILAR I TRAFIKEN 2008

Glödlamporna slocknar men ljusen tänds ändåINFöR DEN MöRkA åRstIDEN har belysningen skapat mer debatt än vanligt. Anledningen är ett EU-direktiv som gradvis förbjuder försäljningen av glödlampor som inte uppfyller energieffektivitets-gränserna. Den 1 september 2009 slutade man att sälja matta och klara glödlampor på över 75 watt.

Hur klarar man den mörka årstiden i fortsättningen?

– Inga problem alls, säger Jarmo Repo i en ljusaffär i Hel-singfors.

– Det finns lågenergilampor och LED-lampor för alla behov.

Produktutvecklingen har gått framåt snabbt delvis på grund av att glödlamporna ska försvinna. LED-lamporna blir hela tiden bil-ligare. Både lågenergilampor och LED-lampor är energieffektiva och håller länge. Lågenergilam-por håller från fem till tjugo år i hemmabruk och LED-lampor kan hålla upp till 25 år, berättar Jarmo Repo.

Fördelen med LED-lampor är att de inte innehåller kvicksilver som lågenergilampor. Därför klassas lågenergilampor som problemavfall. Numera har LED-

lampor bra ljuseffekt och lampor som lanseras före jul ska med sin effekt på 5 watt ha samma ljusstyrka som en 50 watts halo-genlampa.

LED-lamporna är särskilt populära på nybyggda och ombyggda hus.

– De blir inte lika varma som glödlampor och är därför säkra i, till exempel, i ett barnrum, säger Jarmo Repo.

Många är misstänksamma mot de nya lamporna och i slutet av augusti sålde många butiker slut på sitt lager av glödlampor.

Jarmo Repo tror att folk fortfa-rande har mycket förutfattade meningar om de nya lamporna. Men man är dock inte längre tvungen att välja en lampa som ger ett hårt ljus utan det går att välja lampor som ger alla möjliga nyanser från varmt ljus till dags-ljus.

– Vi har haft kunder i vårt demonstrationsrum som har undrat varför ljuset från en LED-lampa inte längre är blått, säger Jarmo Repo och skrattar.

FOTO

: TO

pi S

aar

i

Nuförtiden finns det LED-lampor för alla behov.

Göteborgs Energi satsar på energi-effektivitetVÄstkustENs LEDANDE energibolag Gö-teborg Energi satsar stort på att förbättra effektiviteten och tillförlitligheten på sina anläggningar. Fortums uppdrag är att bidra till att generera ekonomisk nytta och minska miljöpåverkan.

Göteborg Energi har fyra typer av kraftverk och därför har man gjort omfat-tande analyser tillsammans med persona-len på kraftverken. Tyngdpunkten ligger på att tillsammans med Fortums experter utbilda personalen och få fram förslag på tekniska förbättringar och åtgärder som påverkar anläggningarnas tillgänglighet och effektivitet. Projektet ska ge råd hur man kan öka effektiviteten på anlägg-ningar samt hur man kan planera och prioritera investeringsprojekt.

Projektet pågår under ett år och målet är att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen på kraftverk. I tjänsten ingår kontroll och optimering av maskiner, processer och arbetsmetoder.

AKTUELLT REDAKTÖR: JULIA KRISTENSEN

4 forte 3/2009

Blir det något klimatavtal? DEN POLItIskA VILJAN för att bromsa klimat-förändringarna testas i december i Köpen-hamn där FN:s internationella klimatmöte ska försöka förhandla fram ett nytt klimatavtal.

Det finns ett stort tryck för att nå ett avtal och målen är stora. Målet är att länderna ska skriva under avtalet som träder i kraft år 2013 då Kyotos avtal blir historia.

Syftet är att uppnå ett brett avtal som även USA och de stora utvecklingsländerna skriver under. Man vill också att avtalet täck-er fler områden än Kyotoavtalet, till exempel vill man att den internationella trafiken ska ingå i avtalet.

Fjärrvärme spelar central roll i klimatkloka husByGGFöREtAGEt VEIDEkkE bygger nya generationens klimatkloka hus, TellHus, i Västertorp strax söder om Stockholm. TellHuset har ett klimatskal med mycket välisolerade väggar och fönster, en effektiv värmeåtervinning, energisnåla vitvaror samt lågenergilampor i fasta armaturer. Huset värms upp med miljövänlig fjärrvärme och Fortum förser även huset med grön el under produktionstiden.

Besparingen blir 4 000 kronor per år för ”TellHus-familjen” jämfört med att bo i en liknande bostad i ett normhus.

Snart tar oljan slut?I början av hösten varnade Chefekonom Fatih Birol på internationella energi-organisationen, IEA, i tidningen ”The Independent” att oljetillgångarna kom-mer att börja sina cirka tio år tidigare än beräknat, år 2020.

129Sverige

7

ELBILAR MED ENBARt ELMOtOR

REGISTRERADE BILAR I TRAFIKEN 2008

Finland

Glödlamporna slocknar men ljusen tänds ändå

FOTO

: miT

SUBi

SHi

Elbilar på spåretFORtuM HAR uNDER sOMMAREN ingått flera samarbetsavtal som ba-nar väg för elbilar. Tillsammans med mitsubishi inleddes ett samarbete kring marknadsföring för elbilen imieV både i Sverige och i Finland.

imieV är världens första elbil som riktar sig till konsumentmark-nader i stor skala. Jämfört med en vanlig bil med bränslemotor har elbilen imieV cirka 72 procent lägre koldioxidutsläpp. Försäljningen börjar i Sverige efter sommaren 2010 och i Finland på våren 2011.

Fortum och finska Valmet automotive har inlett ett samarbete kring en eldriven konceptbil och kring laddteknik. Utgångspunkten med samarbetet kring konceptbilen är att utveckla en fyrsitsig stads-bil som har en körsträcka på cirka 16 mil per laddning. målet är att presentera konceptbilen på bilutställningen i Geneve i mars 2010.

FOTO

: Vei

Dek

ke

Mitsubishi iMiEV riktar sig till konsument-marknader i stor skala.

FOTO

: TO

pi S

aar

i

forte 3/2009 5

Fortum fortsatt med i Sustainability index. Fortum är även i fortsättningen med i Dow Jones Sustainability Index. Fortum får också en placering som det ledande företaget i Norden i sitt klimatarbete i rapporten som tidningen ”Taking the Temperature” publicerade i september. Dessutom är Fortum, för tredje året i rad, med i ”Carbon Disclosure Leadership Index”.

FORtuM HAR LANsERAt Team Fortums Miljöbox som ska hjälpa unga friidrottare att tjäna pengar till deras lokala förening. Nio utvalda friidrottsfören-ingar kommer att få sälja Team Fortums Miljöbox.

Miljöboxen innehåller en lågenergilampa och en duschtimer. Dessutom finns en omfattande broschyr med energitips från Team Fortum samt information om Fortums och Svenska friidrottsför-bundets projekt med att energikartlägga friidrotts-anläggningar.

Miljöbox ger intäkter till ungdomsidrotten

Fortum och Nordisk Vindkraft inleder samarbeteFORtuM OCH NORDIsk VINDkRAFt har tecknat avtal där Fortum kommer att ansvara för drift, övervakning och underhåll av elnätet för vindkraftparken Havsnäs, som byggs och drivs av Nordisk Vindkraft. Avtalen är tecknade på tre år. Vindkraft-parken Havsnäs som ligger utanför Strömsund är den hittills största landbaserade vindkraftparken som byggts i Sverige.

AKTUELLT

Föreningen får 100 Team Fortums Miljöboxar kostnadsfritt av Fortum. Lådorna säljs sedan för 100 kronor och hela den intjänade summan på 10 000 kronor går direkt till den lokala föreningens kassa. Ungdomarna får dessutom en chans att lära sig använda energi på ett miljövänligare sätt.

Pengarna kan användas till att öka anta-let tränare, lägerverksamhet eller till att

genomföra tävlingar.– Att bidra till ett hållbarare sam-

hälle är viktigt för oss och Fortums försäljning av Miljöboxar via våra

friidrottsföreningar är ett steg mot en miljövän-

ligare idrott, säger Mikael Peterson,

generalsekre-terare Svensk

Friidrott.

Susanna Kallur (vänster), Jenny Kallur och Yannick Tregaro med Team Fortums Miljöbox.

FOTO

: STO

CkXp

erT

FOTO

: rO

nO

QUa

nTz

6 forte 3/2009

El som produceras med förnybara energikällor kan spårasFORtuM ERBJuDER före-tagskunder möjligheten att köpa en ”förnybar energi” garanti för sin elanvändning. Med hjälp av produkten Fortum Renewable kan företag visa att de tar sitt ansvar om miljön och att man vet var och hur den energi som används i företagets produceras.

– Idén är naturligt-vis att företag som köper produkten Fortum Renewable kan använda det i sin egen affärs-verksamhet. Produkten ingår som en del i före-tagets miljöansvar och företaget kan använda det i sin marknadsfö-

ring, säger Hans Petter Kildal, ansvarig för For-tums stora företagskun-der i Norge.

Fortum utbildar kundens försäljnings-

personal att använda produkten Fortum Renewable i företagets kommunikation.

Både konsumenter och företag vill allt oftare veta hur elen som de köper produceras.

Även om själva elen ser likadan ut oavsett om den produceras i ett kol- eller vattenkraftverk, så vill alltfler köpa el som produceras i förnybara energikällor.

I Europa har nätver-ket RECS International utvecklat energiproduk-tionscertifikat sedan 2000-talet. Fortum har varit aktivt i nätverket sedan det bildades.

Läs om en resebyrå som har skaffat sig miljö-märkningen Fortum Renewable. Sidan 16.

HuR PRODuCERAs ELEN sOM JAG köPER?

KUNDEN FRÅGAR

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums [email protected]

FOTO

: TO

pi S

aar

i

Tanka med el på mackenstOCkHOLMs stADs Miljö- och trafikborgarråd Ulla Hamil-ton har invigt de första laddstationerna på Preems drivme-delsstation på Norr Mälarstrand i Stockholm – ett första steg i ett nyligen inlett samarbete mellan Fortum och Preem kring infrastruktur för laddning av elfordon.

Preem driver 470 drivmedelsstationer i Sverige och har sett en snabb utveckling mot nya drivmedel under de senaste åren.

– Framtiden är vår viktigaste marknad och därför har förnybara drivmedel under de senaste åren blivit en allt större del av det vi tillverkar och säljer, säger Michael G:son Löw, koncernchef och VD Preem. Våra trafikstationer ser vi som en given plats för att ”tanka” sitt fordon när framtidens drivmedelsmix långsiktigt kommer att förändras. Genom att lansera el tillsammans med Fortum kommer vi att stå väl rustade för att möta en växande marknad i ett tidigt skede.

Hur kan jag effektivisera min elanvändning med hjälp av energiboxen?

i och med att energiboxen automatiskt rapporterar din elanvändning till oss vid varje månadsskifte baseras dina fakturor nu på din faktiska elanvänd-ning. Du får bättre kontroll över din förbrukning och energibesparingar märks direkt på nästa faktura. Vår förhoppning är att det ska sporra till energieffektiviseringar – bra både för din plånbok och för miljön!

ett tips är att skaffa en elmätare och mäta hur mycket el olika apparater använder, följ sedan upp när fakturan kommer. Genom att till exempel stänga av TV, stereo och dator som står i standby-läge kan du minska din energianvändning rejält.

Vill du ha fler tips, besök www.fortum.se/ener-gihjalpen.

energiboxen är också förberedd för nya tjänster. redan idag kan du se din mätarställning vid varje månadsslut på mitt konto på fortum.se. Framöver hoppas vi också kunna erbjuda ännu bättre uppföljning via mitt konto.

Vindkraft till finska Lappland. Fortum och finska Forststyrelsen ska tillsammans börja utveckla ett vindkraftprojekt på ett område i finska Lappland. De planerade vindkraftverken kommer att producera cirka 100–120 gigawattimmar el om året.

forte 3/2009 7

Adjötill avgasröret!

tEMA: eLekTriFierinG aV TraFiken

8 forte 3/2009

Inga koldioxidutsläpp, inget buller och ingen bensin. El är en stark kandidat som ersättare till bensin- och dieselbilar. Text JuLIA kRIstENsEN Foto tOPI sAARItill avgasröret!

forte 3/2009 9

et var Henry Ford som banade vägen för dominansen av bensindrivna bilar på marknaden. Det var fullt möjligt att man redan då hade satsat på elbilar istället för bränslemotorn. I början av 1900-talet var bilar med elmotor vanligare än bränsledrivna bilar.

Men så blev det inte och istället satsades resurserna i utvecklingen av bränslemotorn. Nu över hundra år senare är läget ett helt annat. Klimatförändringen har satt fart på utvecklingen av bilar som kan ersätta bränslemotorn. Cirka 13 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från trafiken. I EU-området kommer cirka en femtedel av utsläppen från trafiken.

ViLKA äR ALTeRnATiVen kan man fråga sig? Det troligaste svaret i dagens läge är biobräns-len samt bilar som drivs av väte eller el. Dessa alternativ skulle minska trafikens koldioxidut-släpp väsentligt, men vilket av dessa alternativ kan användas i stor skala?

När det gäller biobränslen är problemet bristen på kapacitet och markareal där man kan produ-cera biobränslen. Användningen av odlingsväxter i produktionen av biobränsle kan leda till att

priserna på livsmedel kommer att öka, vilket fram-förallt kan försämra levnadsvillkoren för de fattiga i utvecklingsländerna. Miljöorganisationerna är dessutom inte övertygade om biobränslen verkli-gen minskar koldioxidutsläppen ökar om man tar hänsyn till biobränslens hela livscykel. Om man till exempel hugger ner naturskogar och istället planterar palmoljeplantor.

Det andra alternativet, en vätedriven bil, drivs av flytande väte som tillsammans med syre pro-ducerar el i bilens bränsleceller. När väte används som bränsle blir det inga koldioxidutsläpp och elmotorn som är kopplad till bränsleceller har en bättre verkningsgrad än en bränslemotor.

En vätedriven bil kan dock inte bli ett realis-tiskt alternativ på överskådlig tid. Krånglig teknik och olösta frågor som handlar om transporter och lagring, samt jämfört med elbilen dubbelt så stor energiförlust bromsar massproduktionen av bilen.

i pRAKTiKen äR eLBiLen det enda utsläppsfria bilalternativet som kan börja produ-ceras i stor skala, tror Jiri Räsänen, verksamhets-chef på Elfordonsföreningen i Finland.

– Dagens batteriteknik och elnät klarar av en elbilsanvändning i större skala. Det skulle krävas mångdubbelt större investeringar i infrastruktur om vi istället skulle satsa på vätedrivna bilar. Den infrastruktur som elbilar behöver finns redan i stor utsträckning i Norden, säger Jiri Räsänen. Vi är ju vana vid att använda motorvärmare under kalla årstider.

Å andra sidan är det inte sagt att man måste välja mellan olika alternativ. Torbjörn Waldenby,

D


10 forte 3/2009

Måste bilen passa för alla, för all typ av transporter och för alla typer av resor?

EN HyBRIDBIL har två motorer som kraftkälla. Dagens hybridbilar har både en förbrännings- och elmotor. När förbränningsmotorn är i gång laddar den samtidigt batterier. Bilens enda energikälla är bensin eller diesel. Hybridbilar finns redan på marknaden.

Hydridbilar och elbilar i korthet.

EN LADDHyBRID är en bil vars batterier kan laddas direkt från elnätet. Laddhybridens batteri är betydligt större än det som finns i hybrider som inte kan laddas från elnätet. Den större batterikapaciteten gör det möjligt att köra längre sträckor med eldriften. De första laddhybridbi-larna lanseras nästa år.

EN ELBIL har endast en elmotor som kraftkälla och elenergin lagras i batterier. Biltillverkare har lovat att lansera sina första elbilsmodeller till konsumentmarknader i stor skala 2010 eller 2011.

verksamhetsansvarig på Svenska el- och hybrid-fordonsföreningen har en vision där olika typer av lösningar finns med i verktygslådan.

– Dagens hybridbilar har både en bränsle- och elmotor, men i framtiden kan det vara möjligt att ”tanka” samma fordon med el, biogas eller bioeta-nol. Tillgängligheten och priset samt körsättet kan då avgöra vad man väljer, säger Torbjörn Waldenby.

Någon typ av kombination är en mycket sanno-lik lösning eftersom tung trafik inte kan använda dagens batteriteknik. Biogas är ett bra alternativ för tung trafik, med låga utsläpp.

Många tror fortfarande att elbilar är småbilar avsedda för stadstrafik. Tror du så, är det dags att uppdatera dina kunskaper. Elbilen kan mycket väl användas också för kollektivtransporter. Eldrivna bussar användes bland annat under olympiaden i Peking och i Köpenhamn planerar man att starta en eldriven busslinje.

VARFöR FinnS DeT då inte fler elbilar på våra vägar om tekniken finns och man känner till fördelarna.

Ett stort problem är batteritekniken. Batteriets pris, vikt och storlek har bromsat utvecklingen.

Jiri Räsänen tror att även våra konsumtionsva-nor har delvis dämpat utvecklingen.

– Vi är vana vid att ha bilar som passar alla och för alla typer av transporter. Vi måste våga ställa frågan om det ska vara så? Ett bra alternativ för hushåll som har två bilar är att den andra bilen är en elbil.

– På längre sikt är det möjligt att den ena av familjens bilar är en elbil och den andra en hybrid-

bil som används när man åker längre sträckor, säger Torbjörn Waldenby.

Hybridbilen spelar en nyckelroll när man ska öka konsumenternas förtroende för elbilar. Dess-utom är hybridbilar för närvarande billigare än renodlade elbilar.

en AnnAn FöRKLARing till varför det finns så få elbilar på vägarna är att det kommer att dröja innan serieproduktionen av elbilar kommer i gång. Läget är inte mycket bättre när det gäller laddbara hybridbilar, i dagsläget importerar till exempel Finland inte dessa bilar. Det kan dock vara enklare att skapa efterfrågan än utbud på dessa bilar. Under 2010 har många biltillverkare lovat att pro-duktionen av hybridbilar ska komma igång.

Ett alternativ under övergångsperioden är att konvertera bränsledrivna bilar till eldrift.

forte 3/2009 11

Jiri Räsänen ser det som ett klokt sätt att öka antalet elbilar. Han påpekar dock att även om alla nya per-sonbilar från och med i morgon skulle vara elbilar så finns det fortfarande 850 miljoner bränsledrivna bilar i trafik. Istället för att skrota dessa bilar är det vettigare att konvertera dem till eldrift.

– När cirka en fjärdedel av en bils totalenergi används i produktionen av bilen är det rätt så dumt att först tillverka bilar med bränslemotor och sedan konvertera dem till eldrift. Det är dock ännu dum-mare att serieproduktionen av elbilar inte har kom-mit igång redan för decennier sedan. Konverteringen kan leda till att biltillverkare upptäcker att det finns

en efterfrågan på elbilar, vilket sedan kan stimulera biltillverkare att lansera elbilar, säger Jiri Räsänen.

poLiTiSKT STöD kan öka efterfrågan på elbilar. Det kan handla om skattelättnader, direkt stöd eller lagstiftning som tvingar till ökad användning av elbi-lar. Hur som helst, måste politiker och stater ta ställ-ning till hur man ska minska utsläppen från trafiken.

EU har som mål att tio procent av den energi som trafiken använder ska produceras av förnybara ener-gikällor år 2020, vilket i praktiken innebär biobräns-len, väte eller el.

Torbjörn Waldenby tror att ett genombrott på marknaden är på väg, men när exakt det sker är svårt att säga.

– Det kan vara möjligt att majoriteten av de nya bilar som säljs redan om tio år har eldrift i någon form.

Tiden kommer att utvisa – vem vet, kanske nästa generationen av bilister redan har sagt adjö till avgas-röret.

Skulle du kunna tänka dig att köpa en elbil? Text WEsA LEHtO

Ja, eftersom det är viktigt med miljön. Men praktiska saker som räckvidd per laddning och priset

på bilen är också viktiga. Minst 15 mil

bör man kunna köra per laddning och jag erkänner att jag nog inte är beredd att betala mer för en elbil än för en vanlig bil. Dessutom behöver jag en rätt så stor bil och frågan är om elbilarna är tillräckligt stora.

ULRICA JÄRDIN-ARONSSON, UppLanDS VäSBY

Elbilens fördelar

• en elmotor har en verkningsgrad på nästan 90 % (jämfört med cirka 20 % i genomsnitt för bränslemotorn i vanlig trafik). Bättre verkningsgrad betyder billigare mil.

• när bilen laddas med förnybar el skapar bilkörningen inga koldioxidut-släpp alls.

• elmotorn är tyst.

• en elmotor har betydligt enklare tek-nik än en bränslemotor, vilket minskar servicebehovet avsevärt och motorn har dessutom en lång livslängd.

…och nackdelar

• Laddningen räcker till cirka 15 mils körning. Ska laddningen räcka över 20 mil krävs batterier som är dyra och kräver stort utrymme.

• Tillgången på bilar är begränsad.

• än så länge dyra att köpa.

Många biltillverkare har sagt att produktionen kommer att öka.


12 forte 3/2009

På elbilskolan

Ett problem med elbilen är att den går så tyst att du som fotgängare har svårt att höra den. Det kan skapa farliga

situationer i trafiken. Jag kör ofta långa sträckor

och elbilen skulle inte fungera för mig, kanske en laddhybrid. Viktigt för en elbil är att den är lika komfortabel och säker som en vanlig bil och att den har lika goda köregenskaper. Jag tror inte att folk köper en elbil om den kostar mer än en vanlig bil. LARS-ERIK NILSSON, SiGTUna

Ja, om den inte kostar mer än en lika stor vanlig bil. I första hand skulle säkert en laddhybrid vara mer

praktisk. Batterierna bör ha en körsträcka på

minst 10–15 mil och det ska gå smidigt att ladda dem. Jag vill inte vänta flera timmar innan batterierna är laddade. Det ska också finnas laddstolpar över-allt för att smidigt kunna ladda bilen.

EVA LINDéN, UppLanDS VäSBY

Som andra bil skulle jag mycket väl tänka mig att ha en elbil och gärna då en pickup med ett litet flak för

att transportera varor på landet. Körsträckan

bör vara cirka 8 mil per laddning. Topp-hastighet och acceleration spelar ingen roll för mig, men den ska ha tillräckligt med kraft så att man inte blir en propp i trafiken och körmässigt ska den för-stås vara en komplett bil.

LARS-GÖRAN JÄRDIN, SOLna

JAG kOMMER IHåG min första körlektion på trafikskolan när jag var 17 år gammal. Så här startas bilen, växelspaken han-teras på det här sättet och så här startar man i uppförsbacke.

Nu sIttER JAG FöR FöRstA GåNGEN bakom ratten i en elbil. Bilen är Fortums bränsledrivna Fiat Doblo som har konver-terats till eldrift. Den första skillnaden märks när jag startar bilen. Det hörs inte något brummande som när man startar en bränsledriven bil. Det hörs egentligen ingenting från motorn. Ljudet tränger fram först när jag börjar köra och då handlar det om ljud från ventilationssystemet och däcken.

VID köRNING MÄRkER MAN att bilen ursprungligen inte är en elbil. Batteripaketet i bakluckan känns när jag kör på ojämn väg och du måste känna till vissa egenheter som en konverterad, halvautomatisk bil har. Det är lika enkelt att ladda bilen som att koppla på bilens motorvärmare, även om den här bilen har ladduttaget i motorrummet.

DEt ÄR RÄtt så BEkVÄMt att köra en elbil. Ännu bättre känns det när jag vet att varje körd kilometer endast kostar 20 öre och att körningen inte skapar ett enda gram koldioxid utsläpp.

PERSPEKTIV Text AULI PACKALéN

forte 3/2009 13

Elbilarna ökar inte enbart efterfrågan på el utan har en större betydelse för Fortum. I framtiden kan till exempel

ett intelligent nät sköta laddningen av elbilen.

Text JuLIA kRIstENsEN Foto tOMI PARkkONEN

tILL NyA VÄGAR

elbilen leder Fortuminte får kosta för mycket och att konsumenterna måste få bra infor-mation om fördelarna att ha en elbil.

– Elbilens fördelar är elmotorns energieffektivitet utan utsläpp, låga driftkostnader och det existerande eldistributionsnätet. Besluts-fattare kan med olika stödformer påverka prisutvecklingen på elbilar. Nackdelen är att ny teknik alltid kostar mycket i början, säger Marie Fossum.

Miljöfrågorna är viktiga för Fortum och därför är ett av de star-kaste argumenten för Fortums engagemang det faktum att elbilen inte skapar några utsläpp. Eftersom en stor del av elen i Norden produceras utan koldioxidutsläpp är det möjligt att köra elbil helt koldioxidneutralt.

– Koldioxidutsläppen från en förbränningsmotor ligger i genom-snitt på cirka 160 milligram per kilometer. En elbil som huvudsakli-gen använder el som produceras i Norden skapar cirka 16 milligram koldioxidutsläpp per kilometer, berättar Marie Fossum.

Hon tillägger att både energiindustrin och andra branscher söker nya lösningar som kan ersätta fossila bränslen.

– Av dem är el det enda alternativet som är tillgängligt för alla. Andra energiformer har olika typer av begränsningar, till exempel kapacitetsgränser.

INFRAstRuktuREN utVECkLAs och testas med sikte att Fortum kan bli en infrastrukturleverantör i framtiden. Då måste man både veta vilka krav elbilar ställer för infrastrukturen och vilka specifika krav konsumenterna har.

I Stockholm och i Esbo, Finland testas sju olika typer av laddställen som finns antingen på parkeringsplatser eller på allmänna ställen. I dagens läge finns cirka 50 laddställen och enligt planerna ska deras antal fördubblas fram till slutet av året. Elbilsanvändare, både privata användare och Fortumanställda, ska sedan ge feedback om vad de tycker om de olika tekniska lösningarna.

– Utöver själva eluttaget kan ett laddställe ha flera olika funktioner, till exempel kan det identifiera använ-daren, mäta bilens elanvändning och erbjuda flera betalningssätt, exempelvis kontokort eller mobiltelefon. Behoven hos användare kan variera mycket, förklarar Marie Fossum.

Även många administrativa frågor är fortfarande olösta. Exempel på olösta frågor är vilken instans ska utfärda tillståndet att bygga laddställen, vilka krav de måste uppfylla, vem ska betala dem och vem ska serva dem?

– Även om det fortfarande finns en hel del olösta frågor är de rätt så enkla att lösa, hävdar Marie Fossum.

ELBILAR ÄR EN Ny MARkNAD där Fortum fortfarande letar sin egen roll.

– Som energileverantör och nätoperatör kommer Fortum natur-ligtvis att vara med på den nya marknaden, men i vilken utsträck-ning och på vilket sätt är fortfarande en öppen fråga, säger Marie Fossum.

Utöver ökad efterfrågan på el skapar elbilar många nya intres-santa möjligheter. Fortum är särskilt intresserad av de nya möjlighe-terna att använda elnätet mer effektivt.

– Ett intelligent elnät är den mest intressanta möjligheten. Till exempel kan elbilens batterier laddas så att man anger tiden då man ska köra bilen nästa gång. Nätet bestämmer sedan den optimala laddningstidpunkten, beroende på belastningen på nätet och det aktuella elpriset, berättar Marie Fossum.

M arie Fossum, Vice President New Business, är bland de första som får prova på bilkörning utan utsläpp. Hon har sedan oktober 2008 kört i tjänsten med en av Fortums 18 elbilar.

Det ligger i linje med att Fortum vill vara en av de ledande aktörerna när det gäller att stimulera användningen av elbilar i Norden.

– Vårt mål är att främja utvecklingen av elbilar och spridningen av information, säger Marie Fossum.

– I praktiken koncentrerar vi oss på två delområden. Dels för-söker vi skapa förutsättningar för att efterfrågan på elbilar ska öka, med andra ord vill vi sätta fart på marknaden. Dessutom letar vi efter den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen för laddtekniken.

För att uppnå dessa mål måste man samarbeta med flera aktörer. Utöver politiker ingår tjänstemän, medierepresentanter, tekniktill-verkare, aktörer inom bilindustrin och ivriga amatörer i Fortums samarbetsnät och intressenter.

Ju fler intressenter som är aktiva i utvecklingsarbetet, desto vikti-gare blir frågan om gemensamma standarder.

– Ett enkelt exempel är var laddkabeln ska ligga? Ska den finnas i bilen eller ska den hänga på laddningsstolpen. Om vi inte hittar en gemensam lösning är det möjligt att det blir hundratals olika lösningar på detta. Standardisering har även den fördelen att den minskar priset på tekniska lösningar eftersom det blir möjligt att massproducera komponenter, säger Marie Fossum.

EFtERFRåGAN HOs kONsuMENtERNA kommer att öka när elbilen blir ett konkurrenskraftigt alternativ. Det innebär att elbilen


14 forte 3/2009

Fortum kan i framtiden börja leverera infrastruktur som stöder lanseringen av elbilar.

DAGS ATT LANSERA ELBILAR

Fortums mål är att främja utvecklingen av elbilar och en storskalig introduktion av dessa bilar på fyra områden:

• Ökad tillgänglighet.• Billigare elbilar genom massproduktion.• Utveckla infrastrukturen.• Standardiserad teknik.

I Helsingfors har Fortum laddställen i varuhuset Stockmans parkeringshall.

forte 3/2009 15

sparar el och pengar

C irka tvåhundra personer arbetar på Kaleva Travels huvudkontor som ligger mitt i Helsingfors i Finland. I foajén visar vice vd Sirpa Vahvelainen stolt det Green Office certifikat som WWF har beviljat för rese-

byrån. Det är ett projekt som hjälper arbetsplatser att minska sin miljöpåverkan och samtidigt går det att uppnå besparingar i material- och energikostnader. Dotterbolaget i Estland fick nyligen sitt certifikat och målet är att även de övriga kontoren i Baltikum och Rumänien ska skaffa certifikatet.

Företaget har arbetat med hållbarhet sedan länge men för att kunna föra in rutinerna i den praktiska affärsverksamheten behövdes förslag utifrån.

– Anbudsformulären från våra kunder innehöll allt oftare krav på någon typ av miljöcertifikat. Det var också ett bra skäl att skaffa ett miljöprogram för företaget, säger Sirpa Vahvelainen.

Hon berättar att det var roligt att arbeta med pro-jektet eftersom alla åtgärder var mycket konkreta.

En viktig del i Green Office projektet var att börja köpa miljömärkt el. Eftersom Kaleva Travels elpro-ducent inte kunde leverera grön el vände man sig till Fortum.

ÄVEN OM DEN tIDIGARE LEVERANtöREN fortfarande har kvar den fysiska elleveransen köper Kaleva miljövaru-märket Fortum Renewable av Fortum. Fortum säker-

Grönt kontor

sAMARBEtE

I det gråa huset ligger Kaleva Travels gröna kontor där pappersanvändningen har halverats och mobiltelefonen kan laddas med en motionscykel. Text sAtu sAVELA Foto JuusO PALONIEMI

16 forte 3/2009

sparar el och pengarGrönt kontor

ställer att elen som företaget använder produceras med förnybara energikällor.

Energibesparing ingår i Kaleva Travels miljö-program. Ett roligt exempel finns i huvudkontorets foajé: medarbetarna på IT-avdelningen har placerat en motionscykel i foajén och genom att trampa på den kan man ladda mobiltelefonens batteri.

Det finns också tydliga mål för hela verksamheten: Pappersanvändningen bör minska med 20 procent fram till år 2010, elanvändningen med 10 procent och blandavfallet med 40 procent.

– Vi har redan lyckats minska användningen av papper med 54 procent! Vi printar färre dokument och när vi gör det använder vi båda sidorna av pappret,

berättar Sirpa Vahvelainen.Blandavfallet har man kunnat minska med hjälp

av effektivare återanvändning. I varje våningsplan finns behållare för bland annat bio-, pappers- och energiavfall.

– Dessutom tog vi bort alla personliga papperskor-gar, avslöjar Sirpa Vahvelainen.

MEDARBEtARNA ÄR POsItIVt INstÄLLDA till förändring-arna, även om nya arbetssätt har krävt en del att vänja sig vid. Varje bildskärm har ett system som sparar energi, lamporna släcks när rummet är tomt och när man går hem efter arbetsdagen stängs alla maskiner och lamporna släcks.

Marja Heikkinen som arbetar på kundtjänsten för Kaleva Travel säger att hon har ändrat sina arbets-sätt väsentligt.

– Jag printar väldigt få dokument och lämnar en mängd saker till återanvändning. Till kunderna skickas dokumenten elektroniskt.

Varje team har en miljöansvarig som bland annat har som uppgift att informera om miljöfrågor på möten som arrangeras varje månad.

Marja Heikkinen är redan veteran i sopsortering.

Sirpa Vahvelainen (till höger) är bland annat ansvarig för inköp av el på Kaleva Travel.

Tips för att skapa ett grönare kontor printa inte ut dokument i

onödan, skicka istället elektroniska dokument. aktivera energibesparingsfunk-

tionerna på datorn och på andra maskiner. använd grön eller miljömärkt el. kompensera utsläpp som dina

tjänsteresor skapar. använd publika transporter i så

stor utsträckning som möjligt.

FORtuM RENEWABLE MINskADE kALEVA tRAVELs kOLDIOxIDutsLÄPP MED CIRkA 28 tON uNDER DEt ANDRA HALVåREt 2008.

Vad betyder en miljö-märkning?MILJöVARuMÄRkEt FORtuM RENEWABLE är avsett för företag som vill främja hållbar utveckling i sin verksamhet och som vill bromsa klimatförändringen. miljömärkt Fortum renewable el produceras i norden av vatten, biobränsle, vind, sol eller andra förnybara energikällor.

miljövarumärket kan köpas med eller utan en direkt koppling till ett elavtal med Fortum.

Fortum renewable-märkningen är ansluten till den internationella reCS-organisationens kvalitetsstan-dard. kunden får en årlig miljörap-port över den faktiska produktions-mixen, samt referensvärden över den minskade miljöpåverkan i ton koldioxid och kg kärnkraftsavfall jämfört med om man köpt icke miljömärkt el.

forte 3/2009 17

Snabbladdning är lösningen för bilägarens ”range anxiety”. Text AuLI PACkALÉN Foto tOPI sAARI

LADDAuNDER kAFFEPAusEN

tEkNOLOGI

18 forte 3/2009

LADDAuNDER kAFFEPAusEN

utöver priset är många bekymrade över hur långt det går att köra med elbilen. Med de första elbilarna som

lanseras kommer man att kunna köra 10–15 mil per laddning, men utvecklingen av batterierna går snabbt framåt och körsträckan kommer att öka till cirka 20 mil inom en nära framtid. Det låter inte mycket när en vanlig bil med bränslemotor kan köras cirka 70 mil innan det är dags att tanka.

För Sami Ruotsalainen som har arbetat länge inom bilbran-schen och som är lärare i bilelek-tronik är diagnosen kristallklar: bilägarna lider av ”range anxiety”.

– Det är helt enkelt så att människorna inte litar på en bil som har en körsträcka på högst 20 mil, berättar Sami Ruotsalai-nen. Bilbranschen har hittat ett engelskspråkigt namn ”range anxiety” på fenomenet som fritt översatt heter körsträckaoro.

Han säger att för de flesta

måste bilen uppfylla många behov. Därför är tröskeln hög innan man vågar köpa en elbil.

– I verklighet behöver inte alla bilar vara lika snåla som de allra minsta dieselbilarna. Det räcker att det går att köra 20–30 mil utan avbrott med bilen. Om det huvudsakligen handlar om stadskörning räcker några mils körsträcka utmärkt.

Sami Ruotsalainen bygger en elbil med sina studerande. Bilen ska bli klar före årets slut.

DEt RÄCkER OM DEt GåR Att köRA EN LIkA LåNG stRÄCkA MED BILEN sOM EN MÄNNIskA kLARAR sIG utAN EN PAus.

forte 3/2009 19

EN stORskALIG LANsERING av elbilar kräver bättre batterier och en välfung-erande laddinfrastruktur. Eero Vartiainen, forsknings- och utvecklingschef på Fortum säger att Fortum specialiserar sig på att utveckla laddnät, laddställen, att bygga laddnäten, laddställen, laddsystem och betalningssystem för laddstäl-len. koncernen försöker även på andra sätt öka intresset för elbilar.

Fortum är med i olika teknikprojekt kring laddinfrastruktur, tillsammans med forskare, högskolor, bilföretag och andra elbolag. ett av de senaste pro-jekten drivs tillsammans med forsknings- och utvecklingsorganisationen Tekes i Finland. projektet går ut på att utveckla elektriska drivsystem för elbilar och en del av projektet är ett demonstrationsprojekt om snabbladdning av elbilar. projektet genomförs tillsammans med yrkeshögskolan metropolia.

även ett forsknings- och utvecklingsarbete om smarta elnät är igång. – Syftet är att bland annat ta reda på hur laddningen av el- och hybridbilar

påverkar eldistributionsnätet och elmarknader, berättar eero Vartiainen. Han tror inte att laddningen av elbilar kommer att kräva nämnvärt ny kapacitet, särskilt om batterierna huvudsakligen laddas på natten.

ett smart elnät har automatiska elmätare som kan läsas med en timmes exakthet och nätet gör det möjligt att använda nya tjänster som effektiviserar elanvändningen.

– Det smarta elnätet kan till exempel automatiskt ladda bilen under den tiden av dygnet då elpriset är som lägst, säger eero Vartiainen.

sAMI RuOtsALAINEN nämner fyra egenskaper som gör det möjligt att använda elbilar även på längre resor: stora batterier, bränslemotorgenerator eller bränslecell, snabbladdningstek-nik och möjligheten att byta bat-teripaketet.

– Ju större batterier desto mer både väger och kostar de. Det kan visa sig vara omöjligt att hitta en standardmodell för batteripaketet som alla elbilar kan använda. Bränslemotorgene-ratorer blir säkert vanligare när hybridbilar lanseras, bilen har då två motorer. På kort sikt tror jag på snabbladdning, säger Sami Ruotsalainen.

Snabbladdning innebär att det tar mindre än tio minuter att ladda bilen. Laddning kan till exempel ske under en kaffepaus. Efter pausen har bilen fulladdade batterier och resan kan fortsätta.

Normalt kan elbilens bat-terier laddas från ett vanligt eluttag. I Norden står bilen ofta stilla en stor del av dygnet då den kan laddas. Om ett vanligt 10–16

ampers eluttag för bilvärmare ger cirka 3–4 kilowatts effekt med 230 volts spänning kan bat-terierna på 40 kilowatt laddas under natten. Om bilen använder 0,2 kilowatt per kilometer går det att köra cirka 20 mil.

För att snabbladda elbilen krävs betydligt större ladd-effekt. Den måste vara cirka 250 kilowatt för att klara av att ladda batterierna under en kort paus. Därför går det inte att ha snabbladdställen överallt. Den mest naturliga placeringen är bensinstationerna.

BILENs BAttERIER måste dess-utom vara byggda för att klara av en snabbladdning. I dagens läge är det batteritekniken som begränsar introduktionen av elbilar mest.

Sami Ruotsalainen arbetar som lärare på yrkeshögskolan Metropolia i Helsingfors, Finland. Tillsammans med sina elever håller han på att bygga en elbil med litiumbatterier som ska klara av en snabbladdning.

– Bilen har litiumtitanbatte-rier från tillverkaren Altairnano. Det som är speciellt med deras batterier är att de har en stor effekt och lång livslängd. De kla-rar av över tiotusen laddningar, medan vanliga batterier klarar av några tusen laddningar, säger Sami Ruotsalainen.

Nackdelen med litiumtitan-batterier är att de har en dålig energitäthet. Det innebär att de rymmer endast hälften av den energin som andra typer av litiumbatterier. Valet av batteriet är alltid en kompromiss mellan körsträcka, effekt, laddkapacitet, vikt och pris.

I dagens läge verkar olika typer av litiumbatterier fungera bäst på elbilar eftersom de väger endast cirka en fjärdedel så mycket som traditionella blybatte-rier och de är avsevärt effektivare. Blybatterierna är dock betydligt billigare än litiumbatterier.

På Metropolia ska man testa snabbladdning i slutet av året då det amerikanska snabbladdsyste-met AeroVironment ska lanseras. När bilen blir klar ska den använ-das i bredare sammanhang, bland annat i demonstrationer av laddning och tester.

STUDERANDE ByGGER EN ELBIL MED FyRA MoToRER Bilteknikstuderande på yrkeshögskolan metropolia, tillsammans med de-signinstitutet på yrkeshögskolan i Lahtis och med tekniska universitetet i Villmanstrand håller på att bygga en elbil. Sportbilen ska bli klar i slutet av året och den har fyra elmotorer, en vid varje hjul. karossen är av kolfiber som är ett mycket lätt material. Bilens batterier kan snabbladdas.

Mer information om projektet finns på engelska, se länk: www.raceabout.fi/era/

NÄR kAFFEt ÄR uRDRuCkEt FORtsÄttER REsAN MED FuLLADDADE BAttERIER.

Fortum satsar på laddinfra-struktur och smarta elnät

FoRTUM FoRSKAR & UTVECKLAR

20 forte 3/2009

forte 2/2009 21

BENGt RANDERs LEVER som han lär. Han arbetar som energi- och kli-matrådgivare på Fortum Värme och han har lyckats minska energian-vändningen från 31 000 kilowattim-mar till 12 000 kilowattimmar om året i sitt hus.

Bengt Randers bor med sin familj i Bromma, i västra Stockholm, i ett 85 kvadratmeter stort hus. Huset byggdes på 1930-talet och Bengt köpte huset 1983. Han bör-jade direkt föra statistik över husets energianvändning och investera i energibesparande åtgärder.

– Det första vi gjorde var att ändra våra beteenden, att helt en-kelt använda mindre energi. Bland annat sänkte vi temperaturen och monterade snålspolande mun-

Energirådgivarens råd: bli soldyrkare!

MItt VAL På den här spalten presenteras människor som på ett betydande sätt har minskat sitt koldioxidavtryck.

stycken på blandare. Enbart på det här sättet minskade energianvänd-ningen från 31 000 kilowattimme till 24 000 kilowattimme, berättar Bengt.

NÄstA INVEstERING var en acku-mulatortank för att kunna utnyttja den billigare nattaxan på el. Däref-ter monterades en kakelugn som används dagligen under vintertid.

Huset har även en luftvärme-pump och på vissa fönster har en glasruta ersatts med ett energiglas.

Vinden har isolerats med mineralull, alla lampor är lågenergilampor och tv samt radio har strömbrytare.

1995 VAR DEt DAGs för det stora projektet, monteringen av solfångare.

– Jag var med i ett projekt i Stockholm Energis regi och byggde själv mina två solfångare. Efter att de monterats på taket byggdes pannan om till en ackumulatortank med tre elpatroner och en värme-växlare för solenergi. Solenergin räcker till att ensam värma upp huset och varmvattnet från april till slutet på september. Resten av året bidrar den till uppvärmningen.

– Solenergi är en underskattad energiform. På stora fastigheter

skulle man enkelt kunna montera solfångare redan när de byggs. Tekniken är driftsäker, sedan 1995 har jag bara behövt byta en ventil på mitt system.

Nästa stora projekt är fjärr-värme. Ledningar grävs redan i marken och Bengts hus kopplas in under hösten.Text WEsA LEHtO Foto BOssE kINNås

forte 3/2009 21

hemma

ANsIktEN

Varmtutan

samvetskval22 forte 3/2009

Du ska inte ha dåligt samvete för att du vill ha det varmt och skönt hemma. Det är Fortums skyldighet att se till att värme och el produceras så miljövänligt som möjligt.

Per Langer tänker efter ordentligt innan han svarar på frågan om vad han ser som sitt viktigaste mål som chef för Fortums värmedivision.

– Målet är att göra den här affärsverk-samheten till en lönsam och hållbar affärsverksam-het. Den största utmaningen vi har är att folk ska kunna ha det varmt i bostaden, ska kunna duscha och tända lampan utan att känna sig som miljöbovar som försämrar framtiden för kommande generationer. Jag ser det som vår skyldighet att producera värme och el så miljövänligt som möjligt för att våra kunder ska känna sig nöjda i sin energianvändning, sammanfat-tar Per Langer.

– Jag tror på människornas vilja och förmåga att skapa en bättre miljö för sina barn. Här ser jag Fortum som en viktig aktör då våra beslut påverkar människors liv på ett konkret sätt.

PER LANGER HAR EN LåNG kARRIÄR på Fortum. Sedan 1999 har han haft flera chefspositioner. I sitt nya jobb är han chef för cirka 2 500 medarbetare i Sverige, Finland, Baltikum och Polen. För att nå målen är han övertygad om att engagerade medar-betare är avgörande. Per Langer säger att han har ett oerhört stort engagemang i det han gör och han har aldrig upplevt att det är svårt att vara chef.

– Chefsrollen innebär att skapa en vision, en inriktning för verksamheten. Jag tycker om mitt arbete och gillar att driva frågor. Myntets baksida är att jag inte är särskild bra på detaljer. Men det i sin tur skapar goda förutsättningar till delegering efter-som jag litar på mina medarbetare. Jag tror mycket på människornas drivkraft att åstadkomma någonting och som chef måste jag ge utrymme för mina medar-betare att utvecklas och växa, säger Per Langer.

hemma

Text WEsA LEHtO Foto LEENA LOuHIVAARA

tOtALt PRODuCERAR FORtuM cirka 25,5 tera-wattimmar värme i Europa. Dessutom producerar Fortum 5 TWh el på sina kraftvärmeanläggningar. Lägger man till verksamheten i Ryssland med en värmeproduktion på 27 TWh innebär det att Fortum är världens fjärde största värmeleverantör med cirka 52 TWh.

Per Langer vill öka produktionen av el på kraft-värmeanläggningarna. Den största tillväxtpoten-tialen för värme ser han i Baltikum. I Sverige och Finland är tillväxtmöjligheterna ungefär lika stora.

– Kraftvärmeproduktion är en av hörnstenarna i Fortums produktionsapparat och vi kommer att satsa mycket på verksamheten. Vi kommer även att investera i nya kraftvärmeanläggningar, det finns investeringsbehov i Stockholm, Baltikum och Polen. I Finland tar vi snart en stor anläggning i Finnå, Esbo, i bruk.

– Skillnaden mellan Sverige och Finland är att i Sverige används mycket biobränslen och sopor som

utansamvetskval

Jag tror på människornas vilja och förmåga att skapa en bättre miljö för sina barn.

forte 3/2009 23

bränslen på kraftvärmeanläggningarna, medan sär-skilt anläggningarna kring Helsingfors använ- der mycket fossila bränslen.

– Vi är väldigt konkurrenskraftiga när det gäl-ler värmeproduktion och produkten värme vinner mark hela tiden. En förutsättning för vår fortsatta framgång är att fjärrvärme är lönsamt för kon-sumenterna. Om vi inte lyckas leverera fjärr-värme med konkurrenskraftiga priser sitter vi där med alla rören i marken och alla anläggningar stående. Det är ett måste för oss att ha konkur-renskraftiga priser, betonar Per Langer.

FORtuM ARBEtAR stÄNDIGt med att minska sina utsläpp från fossila bränslen. Per Langer tror att Fortum kommer fort-sätta att använda dessa bränslen, bland annat avfall som ändå måste tas tillvara, men mer effektivt och resurssnålt.

Per Langer bor i Sollentuna, strax norr om Stockholm. Hans arbete har alltid krävt mycket engagemang och därför priorite-rar han familjen på fritiden.

– Två små barn kräver full uppmärksamhet när jag är hemma. Därför har jag ingen hobby som stjäl tid från umgänget med familjen. Det är hundra procent familjliv som gäller när jag är ledig, säger Per Langer.

Per Langer

FöDD: 1969

FAMILJ: fru och två barn, tre och fem år gamla

utBILDNING: civilekonom

kARRIÄR: Chef på Gullspångs kraft i Örebro 1997–1999, olika chefspositioner i Fortum 1999–2004, affärsenhetschef för Portofolio Management and Trading 2004–2007, affärsenhetschef för Heat på Fortum Power and Heat 2007–2009. Styrelseledamot i Karlskoga Energi och Miljö.

Kraftvärmeproduktion är en av hörnstenarna i Fortums produktion, säger Per Langer.

Så här fungerar Fortum idag

Fortum har under hösten omorganiserat sina verksamheter och har bildat fyra affärsdivisioner och fyra stabsfunktioner. Den nya organisationsstrukturen började gälla den 1 oktober 2009.

De nya affärsdivisionerna är kraft, Värme, Ryssland samt Ellösningar och eldistribution.

kraft ansvarar för Fortums kraftpro-duktion, fysisk styrning av produktion, tradingverksamhet, drift, underhåll och utveckling av kraftverken samt för experttjänster för elproducenter. Värme

ansvarar för Fortums kraftvärmeproduk-tion, fjärrvärmeverksamhet och värme-lösningar för företag. Divisionen ryssland har ansvar för Fortums produktion och försäljning av kraft och värme i ryssland och divisionen ellösningar och eldistribu-tion ansvarar för Fortums elförsäljning och ellösningar samt för elöverföring i lokal- och distributionsnäten.

Stabsfunktioner är ekonomi, kon-cernens samhällsrelationer och hållbar utveckling, koncernens personalenhet samt koncernstrategi och FoU.

VD och koncernchefTapio Kuula

Koncernstrategi och FoUMaria Paatero-Kaarnakari,

direktör, koncernstrategi och FoU

Ellösningar ocheldistribution (Esbo, Finland)

Timo Karttinen,divisionsdirektör

Kraft (Esbo, Finland)Matti Ruotsala,

divisionsdirektör

Värme (Stockholm) Per Langer,

divisionsdirektör

Ryssland (Tseljabinsk)Alexander Chuvaev,

divisionsdirektör

FinansJuha Laaksonen,

koncernens finansdirektör

Koncernens samhällsrelationer och

Anne Brunila, direktör, koncernens samhälls-relationer och hållbar utveckling

Koncernens personalenhetMikael Frisk,

koncernens personaldirektör

Affärs- divisioner

Stabsfunktioner (Esbo, Finland)

Landsansvariga: Timo Karttinen / Finland och Norge; Per Langer / Sverige, Polen och Baltikum; Alexander Chuvaev / Ryssland

hållbar utveckling

24 forte 3/2009

Lägre efterfrågan på el påverkar inte energi-branschens långsiktiga satsningar. Text JuLIA kRIstENsEN

under rådande lågkonjunktur har industri-produktionen minskat kraftigt.

Den lägre produktionen har även minskat efterfrågan på el. Under januari-juni var elan-vändningen i Norden cirka 12 terawattimmar, eller 6 procent lägre än under samma period förra året.

Påverkar detta el-branschens investeringar?

– Man kan säga att bran-schen har blivit lite försiktiga-re, på samma sätt som andra branscher. Man analyserar noggrannare varje investe-ringsbeslut och nya satsningar kan skjutas längre fram. Man satsar hellre på upprustning av gammal kapacitet än inves-terar i ny kapacitet, tror Juha Iso-Herttua, analytiker på SEB Enskilda.

Han betonar dock att inves-teringarna inte har upphört helt. Dessutom påverkar lågkonjunk-

VIssA tECkEN på att ekonomin håller på att återhämta sig väntas i slutet av året och det leder troligen till att industrin börja använda mer el. I Finland har redan outokumpu och Rautaruukki meddelat att de kommer att öka produktions-kapaciteten – inte till samma nivå som före lågkonjunktu-ren, men tendensen är ändå uppåtgående. I Sverige väntas åtminstone gruvindustrin öka sin produktion i slutet av året och då kommer man även att starta produktionen på gruvan Talvivaara i Finland igen.

– I år tror man att elanvändningen kommer att minska med 4-5 procent jämfört med förra året, säger Juha Iso-Herttua.

om elanvändningen börjar stiga under hösten leder det till att investeringstakten ökar?

– om ekonomin börjar återhämta sig och verksam-heten normaliseras är det klart att man vågar investera igen, även i energibranschen. Särskilt företag med stabilt kassaflöde och intern finansie-ring i god ordning kan ganska snabbt återuppta projekten

INVEstERINGARNA

som har blivit stående på grund av lågkonjunkturen, säger Juha Iso-Herttua.

tILL NIVåN FöRE LåGkONJuNktuREN kommer elan-vändningen att stiga troligtvis år 2011-2012. För närvarande finns det överkapacitet inom industrin globalt, vilket gör att efterfrågan på el kommer att öka sakta. Industriefterfrågan kommer inte att öka snabbt,

vilket gör att produktionen kommer att ligga på en lägre nivå än före lågkonjunkturen åtminstone under de kom-mande två, tre åren.

– Det är förstås inte lönsamt att investera i över-produktion av el och därför är det klokt att vänta med investeringarna. Till exem-pel motsvarar det femte kärnkraftverket som byggs i Finland en efterfrågeökning på 3,5 procent, baserad på dagens elanvändning, säger Juha Iso-Herttua.

Långsiktigt siktar man på hur elanvändningen kommer att utveckla sig under de kom-mande 50-60 åren och samma tidsperspektiv har man också när det gäller planeringen av kommande investeringar.

INVEstERING

FöREtAG MED stABILt kAssAFLöDE OCH INtERN FINANsIERING I ORDNING kAN sNABBt FORtsÄttA MED sINA PROJEkt.

Vad händer med

VID LåGkONJuNktuR

SÅ HÄR INVESTERAR FoRTUM

Fortum har planer på att öka sin elproduktion med 1 200 megawatt, varav cirka 80 procent är koldioxidfri.

INVEstERINGsPROJEkt:

Olkiluoto 3, kärnkraft, Finland effektförstärkningar på kärnkraftverken i Sverige Finno kraftvärmeverk, Finland Träskända biokraftvärmeverk, Finland effektförstärkningar på vattenkraftverken Czestochowa kraftvärmeverk, polen Tartu kraftvärmeverk, estland, blev klart 3/09 pärnu kraftvärmeverk, estland

turen främst investeringarna på kort sikt. Till exempel är byg-gandet av ett nytt kärnkrafts-verk ett så långvarigt projekt, med sin principbeslutsansökan och den långa byggtiden, att en lågkonjunktur inte alls påverkar.

forte 3/2009 25

designOm Eero Aarnio

skulle utveckla en bil skulle slutresultat med stor sannolikhet se helt annorlunda ut än dagens bilar. Bilen

skulle drivas med el som produceras av

solkraft. Text AuLI PACkALÉN Foto tOMI PARkkONEN

D en finske designlegenden Eero Aarnio berättar att han redan som barn undrade varför bilar ser ut som de gör.

- Jag frågade mina föräldrar varför inte bilarna kan se ut som djur. Det är säkert därför jag fortfarande designar djur, säger den 77-årige Eero Aarnio och skrattar.

Han behövde inte lång betänketid när han fick frågan om han ville ställa upp som domare för teckningstävlingen ”Framtidens elbil” som Fortum arrangerade i Finland. Täv-lingen var avsedd för alla barn och alla andra med barnasinne.

Bland tävlingsbidragen finns en bil som ser ut som en morot, en bil som drivs med el från ålar och en bil som ser ut som en mask. Det finns bilar som använder solenergi, en bil med speciella fack för legobitar och en med

glassmaskin. Många teckningar har inspirerats av barnböckerna Sixten & Blixten.

– Barnens naturliga skapande kommer bäst fram i deras egna teckningar. Barn teck-nar helt utan hämningar, säger Eero Aarnio.

åLAR OCH tRuMENERGI. För en domare är det alltid en stor utmaning att bedöma barns teckningar. Det skickades över 1 500 teckningar till tävlingen som arrangerades på sommaren. De minsta tävlingsdeltagarna var så små att de inte hade lärt sig att skriva sitt namn.

Huvuddomaren Eero Aarnio börjar sitt arbete genom att först välja bort teckningar som inte tydligt illustrerar en elbil. Antalet teckningar minskar efter varje bedömnings-runda. Till slut finns endast tio teckningar kvar. Eero Aarnio anser att dessa tio teck-ningar har en tydlig idé. Bilens kraftkälla kan till exempel vara blixtar, positiv energi, solen, ålar eller energi från en trumma. Sedan är han tyst länge.

– Det här är en omöjlig uppgift, suckar han. Barnen har gjort mycket spännande teckningar.

Efter en lång betänketid och med ordent-liga motiveringar lottas de tre vinnarna ut. Priset som vinnarna får är en helg på en nöjes park med sina familjer nästa sommar.

EERO AARNIOs BIL. Eero Aarnio har berät-tat att även han har drömt om att få designa en elbil och de viktigaste detaljerna är redan klara.

– Självklart måste människan vara utgångspunkten i planeringen. Därför är ergonomin den viktigaste egenskapen. Du måste kunna sitta bekvämt i bilen, sikten ska vara bra och bilen måste vara säker. Män-

niskan består men bilen ska ändra sin form, sammanfattar Eero Aarnio.

För det andra måste bilen vara snygg. Designen på dagens småbilar gillar han inte.

– Jag har lust att skapa en bil som har dör-rar som rullar upp till taket. Då skulle de inte vara i vägen som på dagens bilar. Bilen skulle vara ljus och den skulle gärna kunna byta färg efter årstiden. Till exempel skulle en svart bil ta tillvara värme på vintern och en vit bil skulle minska värmen inne i bilen på somma-ren, säger Eero Aarnio.

Hans elbil skulle vara en citybil med plats för två personer. Den skulle drivas med el och den skulle till exempel passa bra för arbetsresor. Bilen skulle ha två kompakta och utbytbara batterier. En av dem skulle laddas hemma med hjälp av solceller på taket medan man skulle kunna köra cirka 20 mil med det andra batteriet.

Eero Aarnio har följt utvecklingen av bat-teritekniken och är medveten om att det är batterierna som är det största problemet när det gäller att utveckla elbilar.

– När batteriet blir tillräckligt lätt och kompakt är det enkelt för en designer att pla-nera själva bilen, säger Eero Aarnio.

FORtuM STÖDer

Eero Aarnio

• 77-årig finsk designer• En designer inom modern möbeldesign• Hans mest kända verk är Bollstolen

Eero Aarnios första bollstol som han tillverkade själv på 1960-talet fungerar som ett galleri för teckningar.

Ohämmad

26 forte 3/2009

designBARNEN HAR GJORt MyCkEt sPÄNNANDE tECkNINGAR.

forte 3/2009 27

SÄG HEJ TILL VÅR NYA MACK

Nu är de nämligen på väg, elbilarna du tankar i ett vanligt eluttag. En tank täcker den dagliga körsträckan för de flesta och kostnaden blir ungefär 3 kr per mil. Bra för din plånbok och inte minst för klimatet. Enligt bedömningar skulle en övergång till elbilar leda till minskade koldioxidutsläpp som motsvarar Sveriges hela utsläppsmål till 2020. Du har ju en hel drös ”mackar” hemma, men för att du ska kunna tanka där det passar dig bäst välkomnar vi redan nu elbilen med att placera ut de första laddstolparna på gator och parkeringar. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

fortum annons.indd 1 08-12-05 11.31.08

Documents

Forte 3/2009