energiEl måste produceras

utan växthusutsläpp. Men hur? 8

Går det att Gömma koldioxiden? 20

Vem Är taPio kUUla 22

Sommar-SkanSen lockar 16

22009

Fortum

ren

FortUm lÄmnade i februari in sin ansökan till den finska regeringen om principbeslut angående byggandet av en ny kärnkraftverksenhet i Lovisa, Finland. Projektet stöder vårt mål om att bli en helt koldioxidfri el- och värmeproducent. Detta blir möjligt genom att satsa på energi-effektivitet, förnybara energiformer och kärnkraft.

kÄrnkraFten har alltid skapat debatt och livliga diskussioner både för och emot och så ska det vara. Därför har Fortum som mål att i all sin kommunikation vara öppen i syfte att skapa äkta dialog. Vårt projekt har tack vare detta ett starkt lokalt stöd.

det behöVS en ny kÄrnkraFtVerkSenhet. Den behövs för att ersätta gammal produktionskapacitet som avvecklas under de kom-mande årtiondena. Även om den totala energianvändningen kommer

att minska kommer elanvändningen att öka något även i framtiden.

FortUmS loViSa 3 Projekt startades år 2007 och den nya enheten kan börja producera el år 2020. Fortum har det som lagstiftningen kräver och allt övrigt som krävs för att bygga anläggningen. Vi har resurser och en stor kärn-kraftskompetens. Den redan färdiga infrastrukturen och planläggningen gör det möjligt att genomföra projektet som planerat. Dessutom finns det redan en

färdig lösning för hantering av kärnavfall. Fortum kommer att genom-föra projektet utan något stöd från samhället.

FinlandS reGerinG behandlar Fortums projekt tillsammans med två andra ansökningar vid årsskiftet. Den finska riksdagen ska fatta sitt beslut under 2010. Jag tror starkt att Fortums ansökan kommer att godkännas eftersom vi har alla förutsättningar att genomföra projektet – det är bara tillståndet som fattas.

Ny kärnkraft behövs

LEDARE

FOTO

: TO

pi s

aar

i

PETER TUOMINEN UtVEckLiNgs- och kommUNikAtioNschEF FöR kÄRNkRAFtEN

Vi har alla FörUtSÄtt-ninGar att GenomFöra Projektet – det Är bara tillStåndet Som FattaS.

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18 (sommartid 8–17)Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

Fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FelanmÄlan PriVat och FöretaGFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.

Under 2008 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,6 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 2,0 miljarder euro. Koncernen har cirka 15 500 anställda. Fortum abp:s aktie är noterad på NasDaQ OMX Helsinki.

Ytterligare information: www.fortum.se.

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Maria romantschukredaktionschef: paula Koskelaredaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Topi saariUtgivare: Fortum abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447pB 1, 00048 FOrTUM, www.fortum.se

adresskälla: Tidningens prenumerantregisteradressändringar: forte.cc@fortum.comissN 1459-5346produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp

FortUmS kUndSerVice i SVeriGe

PriVatkUnderel, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

FöretaGSkUnderel och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18 (sommartid 8–17)

forte 2/2009 3

4 AKTUELLT

8 TEMA: MILJÖVÄNLIG ELPRODUKTION Det behövs ny koldioxidfri baskraft i Norden inom de närmaste decennierna.

12 GALLUP Forte frågade hur den elproduktion som tas ur drift ska ersättas.

13 KÄRNKRAFTEN BLIR VALFRÅGA – IGEN På grund av klimatfrågan kan kärnkraftsdebatten få en annorlunda karaktär hösten 2010.

14 KONSUMENTERNA AVGÖR Matti Saario och Matti Ruotsala berättar vad Fortum gör för att producera ren el.

16 SKANSEN – LEVANDE HISTORIA Miljön och djuren lockar besökare till friluftsmuseet.

22

2/2009 i DEttA NUmmER

19 MITT VAL Lars Magnusson bytte sin stadsjeep till en begagnad elbil.

20 FRÅN ATMOSFÄREN TILL UNDERJORDEN Hur kan koldioxid avskiljas och lagras?

21 FORTUM VILL DELTA I EU:S UTVECKLINGSPROJEKT Kraftverket i Meri-Pori, Finland vill börja avskilja koldioxid.

22 I BERMUDAKVADRATEN Vem är Fortums nye vd Tapio Kuula?

26 EN STAD UTAN AVGASER OCH BULLER Välkommen till en tidsresa till Stockholm år 2030.

16

20

26

Vindkraftverk till BergönFortUm Planerar att bygga fem nya vindkraftverk på Bergön som ligger utanför Vasa i Finland. Fortum har hyrt ett område på 30 hektar och diskussioner om miljökonsekvensbedömning av vindkraftverken har påbörjats med Västra Finlands miljöcentrum.

Den planerade sammanlagda effekten i de fem vind-kraftverken uppgår till 15–20 megawatt. Det motsvarar årsförbrukningen för cirka 2000–2700 eluppvärmda villor. Om tillstånden ges kan vindkraftverken börja byggas 2012–2013 i Malax kommun och de kan börja producera el cirka två år senare.

4 forte 2/2009

El av biogas i FalunFortUm inStallerar, på uppdrag av VA-ingenjörerna, en gasmotoranläggning på reningsverket Främby i Falun. med hjälp av anläggningen kan biogas som bildas i samband med att fett och slam rötas, användas i produktionen av miljöcertifierad el och uppvärmning. Fortum har även ansvaret över anläggningens underhåll.

Vanligtvis används biogas som uppstår vid rötning av slam på ett reningsverk endast till värmeproduktion. Den nya anlägg-ningen är därmed både miljövänlig och kostnadseffektiv. Fullt utnyttjad har motorn kapacitet att värma upp motsvarande 200 villor samt har en årsproduktion av 2000 megawatt el.

Energieffektivitet temat på mässanenerGieFFektiVitet blir allt vik-tigare när man bygger. Den här typen av produkter efterfrågas allt mer, vilket har påverkat även Finlands Bostadsmässa som arrangeras i Valkeakoski. Husen har bättre isolering och tätare fönster.

– Jämfört med bostadsmässan som arrangerades förra året är skillnaden stor. På bostadsmäs-san som arrangerades i Vasa uppfyllde endast två hus kraven i energiklass A. På årets mässa är hälften av husen i energiklass A, säger Pasi Heiskanen, vd för Finlands Bostadsmässa.

I Valkeakoski byggs även två så kallade passiva energihus. Husen tar tillvara värmen som människor, hushållsmaskiner och lampor genererar.

– Den här typen av hus är mycket energieffektiva. De har mycket god isolering, lufttäthet och ventilation. Detta tillsam-mans med att all värme tas tillvara gör att uppvärmningen bara kräver 20–25 procent av den

energin som vanliga hus behöver, säger Pasi Heiskanen.

På mässan visas också mil-jövänliga uppvärmningssystem. Nästan hälften av husen på mäs-san har bergvärme och många hus har även luftvärmepump och solpaneler. Pasi Heiskanen säger att det har blivit populärt att använda flera värmekällor i ett hus för att få så kostnadseffektivt värmesystem som möjligt.

FOTO

: sTO

CKXp

erT

FOTO

: aN

TerO

TeN

HU

NeN

Ny vd för Fortum. Den nye vd:n Tapio Kuula började sitt arbete i början av maj. Läs mer om Fortums nye vd på sidan 22.AktUELLt REDAktöR:

JULIA KRISTENSEN

Fortum klättrar i arbetsgivar-rankingFortUm deltar årligen i Universums arbetsgivarundersökning. Universum un-dersöker hur studenter uppfattar Fortum och andra företag som arbetsgivare samt jämför deras uppfattningar om olika företag.

– Årets FöretagsBarometer visar att oavsett konjunkturläge kommer arbetsgivare med ett starkt Employer Brand att vinna kampen om talangerna. sverige står inför stora generationsskif-ten inom de närmsta åren, framförallt på ledningsnivå, vilket talar för att duktiga akademiker med chefsambitioner kom-mer vara mycket eftertraktade, säger

Anna Dyhre, sverigechef på Universum.

– Då gäller det att fin-nas högt på deras lista över

attraktiva arbetsgivare – redan nu, fortsätter hon.Nu har resultatet från årets under-

sökning i sverige släppts och Fortum har i årets mätning klättrat åtskilliga steg i rankingen jämfört med senaste åren. Jämfört med 2008 har Fortum klättrat 38 placeringar vilket var flest placeringar av alla företag. Fortum kvalificerar sig således till nomineringen ”Årets Raket 2009”.

Värmetävlingen avgjord

Får det lov att vara klimatvänlig glass? Allt fler produkter använder klimatvänlighet och koldioxidneutralitet som försäljnings­argument. Till exempel hävdar den populära glasstillverkaren Ben&Jerry’s att de är värl­dens första tillverkare av klimatneutral glass. I Finland kommer företaget att göra sin sommar­turné utan utsläpp med Fortums elbil.

1 800Sverige

200 antalet kraFtVerk

kÄLLA: ENERgiAtEoLLisUUs Ry, sVENsk ENERgi

Finland

Energieffektivitet temat på mässanFO

TO: T

Opi

sa

ari

Ny hybridbil från Honda.Honda har lanserat sin nya hybridbil Insight som enligt tillverkaren ska locka många nya kunder. Honda Insight var i april det mest sålda bilmärket i Japan.

För tredje året i rad anordnade Fortum ”Värmetävlingen”, en energispar-tävling för företagets fjärrvärmekunder i stockholm. Engagemanget bland de tävlande var i år större än någonsin. 160 bostadsrättsföreningar med sammanlagt 20 000 boende lyckades tillsammans spara nästan 800 mWh under årets första tre månader. Det är lika mycket energi som det krävs för att värma 60 lägenheter under ett helt år.

Bäst på att spara energi var i år bostads rättföreningen Farleden i ham-marby sjöstad i stockholm som lyckades minska sin fjärrvärmeförbrukning med otroliga 27 procent. Förutom äran och lägre värmekostnad vann föreningen ett event för alla boende i huset. Pris-

utdelningen skedde på kulturhuset i stockholm på Fortums klimatsemi-narium, som i år lockade över 300 kunder.

tack vare kundernas energieffek-tiviseringar räknar vi med att kunna erbjuda fler kunder fjärrvärme utan att behöva bygga ut produktionska-paciteten. Något som är bra då efter-frågan på vår miljövänliga fjärrvärme är mycket stor.

Det kommer naturligtvis att bli en fortsättning på tävlingen nästa år. om du bor i en bostadsrättförening i stockholm kan du anmäla din fören-ing redan nu på www.fortum.se/varmetavlingen.

Från vänster vinnaren bostadsrätts­föreningen Farleden här representerat av Bengt Anders-son, tvåan bostadsrätts­föreningen Gullvivans Gunnar Nygren och de två treorna bostadsrättsfören­ingen Kattryggens Owe Thyrestam och bostadsrätts­föreningen Skolmästarens Anders Uby.

FOTO

: Mag

NU

s gU

sTaF

ssO

N

FOTO

: Cre

sTO

CK

forte 2/2009 5

AktUELLt

6 forte 2/2009

Avskiljning och lagring av koldioxid går framåtFortUm Startade i höStaS två projekt som har som mål att utveckla tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid.

Fortum och Polens största energibolag PgE och dess dotterbolag PgE Belchatow Power Plant har undertecknat ett avtal, vilket innebär att bolagen samarbetar inom forsk-ning och utveckling av tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid. Båda bolagen har sina egna utvecklingsprojekt som syftar till att få EU att stödja ett demonstrationspro-gram för dessa tekniker.

Fortum och skogsbolaget metso meddelade i maj att de tillsammans ska inleda forsk-ning om syreförbränningsteknik som gör det möjligt att avskilja och lagra koldioxid på kraftvärmeverk. målet för utvecklingsprojektet är att klargöra hur stora kraftverkspannor kan modifieras för syreförbränning. Finska tekes (utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) delfinansierar projektet.Läs mer om avskiljning och lagring av koldioxid på sidan 20.

Windfall-vinsterna ska beskattas?det Ser Ut Som att elbolagen i Finland måste börja betala skatt på sina så kallade windfall-vinster, vinster som de har fått på handeln med utsläppsrätter. enligt förslaget som Finlands regering har gjort ska skatten fungera som fastighetskatt och den ska börja gälla senast under 2011. skatten ska gälla vatten- och kärnkraft som produce-ras utan koldioxidutsläpp. skatten gäller inte vind- och vattenkraft samt kraftvärmeproduktion som räknas som energipolitiska utvecklingsmål. Dessutom gäller skatten inte kapacitet som har byggts efter Kioto-avtalet.

Framtidens byggande på Kungsholmen.Fortum utrustar ett av Skanskas flerbostadshus på Kungsholmen med solceller på taket. Elen som de producerar kan bland annat användas till att ladda elbilar och att belysa trappuppgångar.

På marknaden FinnS en hel del miljövänliga gräsklippare som kan ersätta bensindrivna gräsklippare. Flera tillverkare säljer eldrivna gräsklippare som antingen kopplas direkt till elnätet eller som har ett batteri som kan laddas. Jämfört med bensindrivna

gräsklippare har de lägre koldioxidutsläpp och är betydligt tystare. När

dessutom elen kommer från förnybara energikällor kan gräset klippas helt utan utsläpp.

En av nyheterna är den helt automatiska gräsklipparen som utöver el drivs med solenergi. tack vare sina solceller använder husqvarnas robotgräsklippare Automower® solar hybrid (i bilden) mindre energi än andra gräsklippare.

i sverige säljs också gräsklippare som kan tankas med etanol. Biobränslet etanol ger betydligt mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen.

man ska heller inte glömma vanliga hederliga handdrivna gräsklippare som drivs med muskelkraft. moderna hand-drivna cylinderklippare är lätta att använda och de är tysta. som bonus får man bra motion och frisk luft.

Fin gräsmatta på ett miljövänligt sätt

Få sommarstugor utan elSommarStUGeSÄSonGen har börjat och nu är trafiken till och från stugorna livlig resten av säsongen. Det är dock få som är beredda att leva alltför primitivt på som-marstället. Till exempel i Finland, har 90 procent av sommarstugorna el, visar en färsk undersök-ning. När det gäller Sve-rige finns det inte någon aktuell statistik, men enligt en uppgift från 2001 hade 92 procent av fritidshusen i Sverige el.

76 procent av som-marstugorna i Finland får sin el från det lokala

elnätet, 10 procent har solpaneler och nio procent av stugorna har en egen generator.

Tillgången till el innebär också att hushållsmaski-ner blir allt vanligare i sommarstugorna.

Oavsett om stugan har el eller inte så har de flesta någon typ av upp-värmning. Nio stugor

av tio har åtminstone en öppen spis, ugn eller kamin. Varannan stuga har också eluppvärm-

ning och fem procent av stugorna har någon typ av värmepump.

I Sverige finns cirka 550 000 fritidshus och i Finland cirka 480 000, enligt statistiken från 2008.

Grossistpriserna på el stiger.De framtida prisnoteringarna på el har stigit under våren, men elanvändningen fortsätter att minska i Norden. Källa: Fortums energimarknadsöversikt 2009­05­27

Hundar upptäcker rötskadade elstolpar i NorgeFortum startade år 2006 ett projekt i Norge där specialutbildade hundar letar efter rötskadade elstolpar. Hundarna gör jobbet betydligt snabbare än montörer som tidigare kontrollerade elstolpar. Hundarna har fått en liknande utbildning som narkotikahundar och de hittar en rötskadad elstolpe inom några sekunder. Fram till slutet av året 2009 har hundarna undersökt cirka 70 000 elstolpar i Østfolds län i sydöstra Norge. Hundarna hinner undersöka cirka 100 elstolpar om dagen. Samtliga skadade stolpar ska bytas till nya under nästa år.

FOTO

: TO

pi s

aar

i

92 Procent aV FritidShUSen i SVeriGe har el.

hur kan jag vara säker på att den el jag köper som är märkt med Bra miljöval produceras till 100 procent med förnybara energikällor?Huvuddelen av den el som Fortum säljer med märkningen Bra Miljöval produceras med vat-tenkraft och en mindre del med vindkraft eller biokraft. en utomstående, oberoende revisor kontrollerar varje år att all el märkt Bra miljöval som vi säljer uppfyller de strikta miljökraven och kriterierna för Bra Miljöval.

För att en produkt ska kunna säljas enligt märk-ningen Bra Miljöval måste den leva upp till kraven som ställs i Naturskyddsföreningens kriterier. en gång om året kontrolleras att produktionen av mil-jömärkt el motsvarar mängden såld miljömärkt el.

genom att köpa el märkt Bra Miljöval gör man ett aktivt val för att stödja utvecklingen av förnyel-sebara energikällor. alla har möjlighet att välja Bra Miljöval och genom att köpa miljömärkt el medver-kar man till att minska växthusgasutsläppen och till att den natur vi har idag bevaras för kommande generationer.

kUNDEN FRÅgAR

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice.kundservice@fortum.se

forte 2/2009 7

Ren Hur ska man ersätta de nuvarande kraftverken när de i framtiden ska stängas? Det viktigaste kriteriet är klimatvänlighet. Text aUli PackalÉn Foto toPi Saari

8 forte 2/2009

tema: KLiMaTVäNLig eLprODUKTiON

FOTO

sTäL

Le: H

eLsi

Ng

FOrs

UN

iVer

siTe

Ts B

OTa

Nis

Ka T

räD

går

Del

forte 2/2009 9

Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, biobräns-len, solenergi, vågenergi… Möjligheterna är många när man planerar hur el ska produceras under de kommande decennierna i Norden.

Fossila bränslen som olja, kol och naturgas är inte längre lika aktuella som tidigare. Det beror på att förbränningen av dessa bränslen skapar växthusgaser och framförallt koldioxid. Idag känner vi till att det leder till att klimatet blir varmare med negativa följder.

Under de närmaste tjugo åren, när många av kraftverken har blivit så gamla att de måste stängas, kommer det försvinna tiotals terawattimmar (TWh) i både Sverige och i Finland. Drifttillstånden för de två kärnkraftsenheterna i Lovisa, Finland, går ut år 2027 och 2030. Under förra året uppgick Fortums sam-manlagda produktion i Norden till cirka 47 TWh.

Både i Sverige och i Finland tror experterna att elanvändningen kommer att öka något under de

kommande årtiondena. Men det är troligt att elan-vändningen på grund av lågkonjunktur och struktur-omvandlingarna inom skogsindustrin inte kommer att öka lika mycket som man trodde för två år sedan. Även om energianvändningen skulle minska i takt med att energieffektiviteten ökar tror man att elan-vändningen kommer att öka måttligt eftersom el är en effektiv energiform.

I Sverige tror experterna att elanvändningen kommer att nå cirka 150 TWh år 2020. Motsvarande beräkningar som Finlands regering har gjort visar att elanvändningen kommer att nå 98 TWh år 2020 i Fin-land, men Finlands Naturskyddsförening beräknar att elanvändningen stannar under 90 TWh.

hUr Som helSt, gammal kapacitet måste ersättas med ny eftersom elanvändningen inte kommer att minska radikalt. Alla i Norden är överens om att de nya kraftverken som ska byggas inte får släppa ut växthusgaser.

Vilka andra kriterier finns det när nya produk-tionsmetoder planeras? Regeringarna anser att de nya kraftverken måste vara energisjälvförsörjande, förnybara, stabila och att de ska öka sysselsättningen.

Även om elhandeln sker över gränserna grundar sig ofta de stora ställningstagandena fortfarande på nationella aspekter. Exempelvis satsar länderna på olika metoder för att främja förnybar energi. I Sverige används så kallade gröna certifikat och i Finland planeras ett garantipris för vindkraften. Även när det gäller vatten- och kärnkraft är det i sista hand politi-kerna som beslutar om nya anläggningar ska byggas.

Nya kraftverk får inte skapa koldioxidutsläpp.

tema: KLiMaTVäNLig eLprODUKTiON

10 forte 2/2009

nordenS elProdUktion består huvudsakligen av vatten- och kärnkraft. I Sverige produceras knappt hälften av elen med kärnkraft och lika mycket med vattenkraft. I Finland är vattenkraftens andel cirka en femtedel och kärnkraftens andel cirka en fjärdedel av den totala elproduktionen. Andelarna kan variera något från år till år, främst beroende av vattentill-gången.

Vatten- och kärnkraften fungerar helt olika. En kärnkraftsreaktor är som en stor kvarn som produce-rar el med samma effekt oavsett årstid eller tiden på dygnet. Därför kallas kärnkraften för baskraft, pro-duktionen sker jämnt och man vet exakt hur mycket el som produceras. Det är dock svårare att reglera produktionseffekten på ett kärnkraftsverk än på ett vattenkraftverk där effekten enkelt kan regleras efter den aktuella elanvändningen. Därför kallas vatten-kraften för regleringskraft, det flexibla elementet i elproduktionen.

Den andra viktiga skillnaden handlar om verk-

ningsgraden. Enligt Markku Pajunen, ansvarig för Fortums vattenkraftsinvesteringar, kan över 90 procent av vattnets rörelseenergi omvandlas till el. På kärnkraftsverk samt på andra typer av kondenskraft-verk är verkningsgraden cirka 30 procent.

koldioxidFria produktionsmetoder som kärn- och vattenkraft ligger långt framme när man plane-rar framtidens produktionsmetoder. I dagens läge är det troligt att deras andel inte kommer att öka,

Systemet med gröna certifikat innebär att elanvändare, i praktiken elhandelsbolag, måste köpa en del av elen som de använder från förnybara energikällor. För att bevisa det måste de köpa gröna elcertifikat. elproducenter som producerar el med för-nybara energiformer kan sälja certifikat motsvarande sin produktion. inkomsterna från gröna certifikat sporrar aktörer att öka sin produktion av förnybar energi.

forte 2/2009 11

men har vi råd att minska deras andel? Den svenska regeringen tycks anse att kärnkraft behövs även i framtiden eftersom den i början av året meddelade att gamla kärnreaktorer kan ersättas med nya.

– Vi på Fortum tror inte att kärnkraftens andel av elproduktionen kommer att öka i Europa på längre sikt. Men frågan är hur vi ska ersätta den produk-tionskapacitet som kommer att försvinna, säger Peter Tuominen, utvecklings- och kommunikationschef på Fortum.

Fortum, Teollisuuden Voima och Fennovoima vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i Finland för att garantera stabil baskraftsproduktion fram till slutet av detta århundrade och för att slippa beroendet av importerad el.

Miljöorganisationer i Finland är kritiska. Janne Björklund, ansvarig för kärnkraftskampanjer på Finlands Naturskyddsförening, uppmanar istället att satsa på förnybara energikällor och på åtgärder som ökar energieffektiviteten.

I Fortums Lovisa 3 projekt ingår även möjligheten att producera fjärrvärme för Helsingforsområdet. Om fjärrvärmeproduktionen startas beräknas Finlands koldioxidutsläpp att minska med cirka sex procent.

VattenkraFtenS roll ökar. Debatten om koldioxidfri elproduktion handlar ofta om motsätt-ningen mellan kärnkraften och vindkraften.

Peter Tuominen anser det som självklart att det kommer att produceras betydligt mer el med förny-bara energikällor i framtiden.

– Förnybara energikällor och kärnkraft står inte i konflikt med varandra, konstaterar han och tillägger att båda behövs för att kunna stoppa klimatföränd-ringarna.

Samtidigt ökar vattenkraftens betydelse eftersom till exempel vindkraftens effekt varierar efter vind- och väderläget.

– När vindkraftens andel ökar blir regleringskraf-tens betydelse större och vattenkraftens ställning som regleringskraft ökar, tror Markku Pajunen.

Det är inte realistiskt att nya vattenkraftsverk kommer att byggas i större skala i närmaste framti-den, även om den allmänna opinionen har blivit mer positivt inställd på utbyggnaden av vattenkraften. Anledningen är att folk har blivit mer medvetna om vikten att stoppa klimatförändringarna. Miljöorga-nisationer både i Sverige och i Finland vill inte att det byggs nya vattenkraftverk i områden som är skyddade och i dagens läge finns inte heller ett politiskt stöd för det.

Även energiindustrin tror att utvecklingen av vattenkraften kommer att ske genom att öka vat-tenkraftsverkens effekt, genom att ersätta gamla kraftverk med nya och genom att bygga nya mindre vattenkraftverk. Enligt Markku Pajunen har inves-terings- och underhållsbehovet ökat på vattenkraft-verken. Det beror på den förändrade rollen som vattenkraften har idag. Tidigare producerade vatten-kraftverken el med samma effekt under längre perio-der, men idag fungerar den som regleringskraft och effekten varierar ständigt, vilket sliter på tekniken.

Vilka typer av ny energiproduktion vill du ska ersätta dagens?

kärnkraften och vattenkraften klarar sig utan stöd, vindkraftsprojekten behöver fortfarande stöd.

Jag är så konservativ att jag tycker att vi ska fortsätta att producera el på samma sätt som i

dag. Jag gillar inte vindkraftverk, jag

tycker att de är oestetiska och låter för mycket. Vindkraften är säkert bra, men jag vill åtminstone inte ha några vindsnurror i närheten där jag bor.

GÖRAN STRINDLUND, sTOCKHOLM

tema: KLiMaTVäNLig eLprODUKTiON

Text WeSa lehto Foto boSSe kinnåS

12 forte 2/2009

Valfråga – igen

Vind-, vatten och vågkraft i första hand. Särskilt våg-kraft låter väldigt intressant, bara

den inte stör fiskar och naturen i övrigt.

Jag är väldigt intresserad av miljö-frågor och vill att min ettårige son ska få växa upp i en ren miljö. Jag tycker ändå att utvecklingen börjar vända åt rätt håll.

FREDRIK SwÄRD, LiDiNgÖ

Jag vill se en mycket större satsning på solenergi. Vindkraft kan användas som ett komplement.

Även biobränslen kan användas mycket

effektivare. Vågkraft är också ett intressant alternativ och kärnkraft accepterar jag under en övergångs-period. Dessutom är det viktigt att vi sparar energi.

KARIN ESEVIK, sTOCKHOLM

Vi bör använda ener-giformer som är miljövänliga. Det är viktigast för mig som har två små

barn. Solenergi låter intressant och kan

säkert användas i större skala. Vind-kraft används redan och verkar fung-era bra, så mer vindkraft också!

SUSAN VUORENMAA, Vasa, FiNLaND

i trettio år har kÄrnkraFtenS vara eller icke vara i hög grad påverkat politi-ken i sverige. Frågan har fällt regeringar, bidragit till valvinster (och förluster) och har skapat stor osäkerhet bland industrin och energibolagen.

i mars presenterade regeringen ett klimat- och energipolitiskt program där man skriver att de 10 kärnkraftsreaktorer som är i drift får fortsätta tills de behöver stängas av åldersskäl. Det blir också möjligt att ersätta gamla reaktorer med nya, dock högst 10 och bara på befintliga platser. Det är en stor omvändning, särskilt för centerpartiet som i folkomröstningen om kärnkraften år 1980 krävde en snabb avveckling av kärnkraften.

en FÄrSk oPinionSUnderSökninG visar att 54 procent av svenskarna vill att de nuvarande kärnkraftsverken ska ersättas med nya när de har tjänat ut. 33 procent säger nej till nya reaktorer, men vill använda de nuvarande så länge de kan produ-cera el säkert. Endast nio procent anser att kärkraften ska avvecklas omedelbart.

Både regeringen och de rödgröna säger sig vara villiga att uppnå en bred enighet om kärnkraften och energipolitiken. För-sök gjordes under våren efter det att regeringen hade presenterat sitt klimat- och energipolitiska program. Parterna träffades ett par gånger men förhandlingarna strandade.

De rödgröna kontrade då med ett eget förslag; kärnkraftens framtid ska prövas varje mandatperiod, men att den ska fasas ut först när den kan ersättas med el från förnybara källor. Det politiska målet är fortfarande att kärnkraften ska avveck-las och att inga nya reaktorer får byggas.

de Strandade FörhandlinGarna innebär att kärnkraften blir en stor valfråga hösten 2010. Det blir ännu ett val i raden av många som kommer att domineras av kärnkraft och energi. En skillnad mot tidigare val är dock att klimatfrågan nu är ett övergripande hot.

Det tar tid att planera nya förnybara energisystem eller en ny kärnkraftsreaktor och det handlar om stora investeringar. till exempel kostar det 40–60 miljarder kronor att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Ett investeringsbeslut i den storleksord-ningen kräver långsiktiga spelregler, utan risk att de förändras efter varje val.

PERsPEktiVi daGenS lÄGe råder det en stor enighet om att klimatförändringarna kräver snabba åtgärder och att förnyelsen av energisystemet måste komma igång fortast möjligt. Kritik har riktats mot de nya kärn-kraftsprojekten därför att de kan börja producera el först vid år 2020.

Enstaka vindkraftsverk kan byggas betydligt snabbare och de kan börja producera el fort. Sverige har som mål att öka vindkraftens andel från nuva-rande cirka två terawattimmar till 30 TWh under den kommande tioårsperioden. Cirka en tredjedel av vindkraftsverken kommer att placeras i havsom-råden.

En aspekt i debatten är att kärn- och vattenkraft-verken kan byggas utan stöd, medan exempelvis

vindkraftsprojekten behöver investerings- och prisstöd för att bli lönsamma.

I framtiden kan även sol- och våg-kraft bli betydande alternativ. Det

finns redan visioner om jättelika solpaneler. Fortum håller på att

undersöka möjligheterna att bygga ett vågkraftverk på västkusten. Dessutom finns biobränslen som i allt större skala används i värmeproduktion och i kraft-värmeproduktion.

Den mest effektiva och snabba metoden för att stoppa klimatförändringarna är inte utbyggnaden av utsläppsfri produktion utan energieffekti-visering. Stora mängder energi kan sparas i bostäder, i trafiken och i industrin.

Kan energi som produceras med fossila bränslen vara klimatvän-

lig? Läs artikeln som handlar om avskiljning och lagring av koldioxid

på sidan 20.

Text wESA LEHTO

det tar tid att Planera nya Förnybara enerGiSyStem.

forte 2/2009 13

14 forte 2/2009

matti Saario, chef för Fortums elför-säljning, presenterar en undersök-ning som gjordes vid årsskiftet och som visar att 85 procent av Fortums elkunder i Finland anser att det är

viktigt att elen är miljömärkt och produceras med förnybara energikällor. 82 procent av dem som sva-rade sa att det genom ett aktivt val av elavtalet går att påverka hur stora koldioxidutsläppen blir.

– Är det sant? Matti Ruotsala, ansvarig för For-tums elproduktion, blir glad över undersökningens resultat och säger att det i sista hand är elanvän-darna som bestämmer hur el och värme ska produ-ceras. Om konsumenterna stödjer företag som har energiproduktion som inte skapar växthusgasut-släpp, stödjer de samtidigt produktionsmetoder utan utsläpp. Och omvänt, elanvändarna ”straffar” företag vars produktion skapar utsläpp.

Egentligen säljer inte Fortum eller andra elbolag precis den elen som kraftverken producerar. Den pro-ducerade elen säljs på grossistmarknaderna och på elbörsen Nord Pool. I princip kan vilken elhandlare som helst köpa el. Elhandlaren kan sedan sälja elen vidare till konsumenterna och den behöver alltså inte ha en enda kilowattimme egen produktion.

– Elen som produkt är samma oavsett vem som producerar den, påpekar Matti Ruotsala.

nÄr ProdUkten Är densamma – den mest standardiserade i världen, som Matti Ruotsala kon-staterar – spelar företagets inriktning som helhet en allt större roll vid val av elbolag.

– I vår egen produktion satsar vi på utsläppsfri och koldioxidfri kapacitet. Köper du el från Fortum kan du vara säker på att du köper den från ett bolag som har hållbarhet i fokus, understryker Matti Saa-rio och Matti Ruotsala.

Förvånansvärt få konsumenter känner till hur elbolagen producerar el.

Fortums Matti Ruotsala och Matti Saario tror att konsumenterna allt

mer kommer att påverka hur el ska produceras.

tema: KLiMaTVäNLig eLprODUKTiON

– När konsumenterna tillfrågades om elen som de köper är miljömärkt svarade 51 procent att de inte vet det, refererar Matti Saario en undersökning från ett finskt undersökningsföre-tag som gjordes i mars.

Matti Saario medger att även Fortum har anled-ning att vara självkritiska. Även om 92 procent av Fortums produktion i EU sker utan koldioxidutsläpp är det få konsumenter som känner till det.

– Alla elbolag vill använda hållbar utveck-ling som en konkurrensfördel, men färre bolag har tydliga bevis att visa upp. Här har Fortum en fördel, säger Matti Saario.

Om pri-vatkunder uppskattar att elen

Text aUli PackalÉn Foto tomi Parkkonen

sOLp

aNeL

: Nap

s sY

sTeM

s O

Y

aVGörkonsumenterna

14 forte 2/2009

Matti Saario (höger) och Matti Ruotsala vill ha mer information om att huvudparten av Fortums produktion sker utan koldioxidutsläpp.

som de köper produceras utan koldioxidutsläpp så vilka förväntningar har företagskunder och indu-strin på sitt elbolag? Matti Ruotsala och Matti Saario nämner snabbt tre faktorer: säkra leveranser, stabila marknader och klimatvänlighet.

På FortUmS aGenda finns det tre huvudpunk-ter för att gynna framtida klimatvänlig och stabil elproduktion: energieffektivitet, förnybar energi och kärnkraft.

– På längre sikt kommer elanvändningen att öka i Europa – också i Sverige och i Finland – även om det blir en måttlig ökning. Samtidigt ska en stor mängd produktionsanläggningar tas ur drift på grund av ålder. Fortums mål är att utveckla ny kapacitet utifrån den kompetens som finns inom Fortum, säger Matti Ruotsala och hänvisar till vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. Dessa pro-duktionsmetoder är kärnan i Fortums produktion i Norden.

– Samma kompetens kan vi också använda när vi utvecklar produktionsmetoder för förnybar energi.

För att säkerställa koldioxidfri produktion vill bolaget bygga en tredje kärnkraftsreaktor i Lovisa, Finland.

– De gemensamma elmarknaderna i Norden, Östersjöområdet och i Europa kräver ny kapacitet och därför är det ekonomiskt meningsfullt att bygga den tredje kärnkraftsreaktorn i Lovisa, säger Matti Ruotsala.

Elanvändare ”straffar” elbolag vars produktion skapar utsläpp.

– Vi kan redan idag förbinda oss att driva kraft-verket i sextio år och vi kan slutförvara kärnavfallet på ett säkert sätt, säger Matti Ruotsala.

Enligt Fortum behövs det även mer förnybar energi för att kunna uppfylla utsläppsmålen. Istället för nationella stöd vill Matti Ruotsala ha en gemen-sam certifikatsmarknad för Europa.

– Effektiva marknader ger effektiv kapacitet och investeringar där de blir lönsamma. För konsumen-terna innebär det konkurrenskraftiga priser på el även i fortsättningen, sammanfattar Matti Ruotsala.

Mot koldioxidfri produktion

Fortums långsiktiga mål är att vara ett bolag vars energiproduktion inte skapar några koldioxidutsläpp. För att nå målet är det viktigt att:

• kärnkraftsreaktorn Lovisa 3 byggs och att det byggs nytt i gemensamma kärnkraftsbolag• biokraftvärmeverk används i större utsträckning• effekten på vattenkraftverk höjs och att det görs grundläggande förbättringar på dem• resurser satsas på nya vindkraftsprojekt• möjligheterna att producera el med våg- och solkraft utreds

forte 2/2009 15

– levande historiaP å Skansen kan man uppleva hur män-

niskor har levt och arbetat i olika delar av Sverige från 1700-talet och framåt. Men Skansen är inte bara världens äldsta fri-luftsmuseum med nära 120 år på nacken.

Där finns också ett akvarium med exotiska djur, tivo-lit Galejan, restauranger, lekparker, marknadsstånd, dansbanor, butiker och den berömda Sollidenscenen där många världskändisar har uppträtt.

På vackra sommardagar ringlar köerna långa framför entrén till Skansen. Majoriteten av besökarna är barnfamiljer och för barnen finns det mycket att se. Djuren brukar vara populärast och även småbarn trivs i parken där man får klappa små keldjur som kaniner, marsvin och små grisar. Här har dessutom många barn sagt adjö till sina nappar och nappflaskor då de skänkar dem till kattungar.

Äldre beSökare Promenerar gärna omkring och tittar på gamla byggnader. Under årens lopp har cirka 150 kulturhistoriska byggnader från nästan hela Sverige flyttats till Skansen. Tonvikten ligger på hus från 1700–1800-talen, men den äldsta byggnaden, norska Vastveitloftet, är från 1300-talet.

– Här finns verkligen många intressanta byggna-der att beskåda, säger Lars och Kaija Thaning som brukar besöka Skansen då och då. De är medlemmar i föreningen Skansens vänner och är mycket intres-serade av gamla byggnader.

– Vi bor på en gammal gård i Nykvarn och gillar att rusta upp gamla miljöer. Här hittar vi inspiration och får även idéer om hur man kan bygga på gammalt sätt, berättar Lars Thaning.

Skansen är ett levande museum. I många av husen arbetar människor som förr i tiden och har

Skansen

Samarbete

16 forte 2/2009

Nämn namnet Skansen till vem som helst i Sverige och nästan alla vet vad det är. Med sina 1,4 miljoner besökare om året är Skansen en av Sveriges mest besökta attraktioner. Text WeSa lehto Foto boSSe kinnåS & SkanSenS bildarkiV

– levande historiaLars och Kaija Thaning trivs bland de gamla byggnaderna som intresserar dem mycket.

Lisa Johansson och Anton Schulz från Konstskolan ska studera djur för att sedan teckna djur i skolan.

Man kan åka runt på friluftsmuseet även med häst och vagn.

Traditionerna lever på Skansen.

På Skansens djurpark kan man till exempel hitta björnugnar.

Mar

ie a

ND

erss

ON

/sKa

Nse

N

Mar

ie a

ND

erss

ON

/sKa

Nse

N

aNN

a YU

/sKa

Nse

N

forte 2/2009 17

tidstypiska kläder på sig. I djurparksdelen finns bland annat djur som lever

vilt i Norden. Djurparken brukar vara barnens favo-rit. Där finns också Felicia Granqvist med sin son Philip, 3,5 år gammal.

– Vi brukar komma hit ett par gånger om året. Nu var det framförallt det fina vädret som lockade oss hit. Philip är mest intresserad av alla spännande djur. Skansen är ett mycket trevligt ställe och jag har också

hur djuren ser ut och rör sig, berättar Anton som bor i Stockholm.

– Skansen är verkligen ett trevligt ställe. Jag har varit här som liten också, men det är så länge sedan att jag inte riktigt kommer ihåg det, säger Lisa som bor i Östersund, men studerar konst i Stockholm.

– Skansen är en bit av svensk kulturhistoria och här finns många fina byggnader att beskåda, säger Anton.

SkanSen GrUndadeS 1891 av Artur Hazelius, språkforskare, lärare och folkbildare. Under sina resor runt om i Sverige såg han hur det gamla bonde-samhället höll på att försvinna. Industrialiseringen gjorde att många människor flyttade från landsbyg-den till städerna.

Hazelius beslöt att försöka rädda en del av det rika kulturarvet. Han började samla möbler, dräkter, husgeråd och redskap. År 1873 öppnade han sitt första museum, men lokalerna blev snart för små och han fick mark på Djurgården där man började bygga Nordiska museet.

Det tog lång tid att bygga det nya stora museet och under tiden började Hazelius planera en park där han skulle visa byggnader från olika delar av landet. Där tänkte han också visa hur Sveriges natur med växter och djur ser ut. Museet kom att heta Skansen.

Världens största friluftsmuseum växer hela tiden. Nya byggnader flyttas dit och nya attraktioner kom-mer till. Storstaden känns långt borta, även om den finns alldeles intill. Skansen har alltid varit och är fortfarande ett andningshål för många stockholmare.

Philip trivs bäst på djurparken. Mamma Felicia Granqvist tycker att det avkopplande att promenera runt i parken.

Det känns som om storstaden ligger mycket långt borta.

FoRtUm ÄR skANsENs hUVUDsPoNsoRFortum har tecknat ett treårigt samarbetsavtal med skansen med syfte att skapa gemensamma och folkbildande aktiviteter kring klimatarbete och energifrågor. sponsorskapet innebär ett samarbete kring en rad områden som belysning, utbildning och energibesiktning.

i slutet av förra året började skansen använda bergvärme och fjärrvärme som Fortum levererar. Tidigare användes olja till uppvärmning. Bytet av värmesystem gör att utsläppen av koldioxid minskas med drygt 80 procent.

Fortum planerar tillsammans med skansen att genomföra föreläsningar för skolklasser och företag om fjärrvärme och hur man använder energi på ett mer klimatvänligt och ekonomiskt sätt. syftet är att på ett lustfyllt och annorlunda sätt göra kunskapsfrågor om energi och miljö tillgängliga för skansens besökare.

parterna har även inlett ett gemensamt belysningsprojekt i syfte att installera energisnåla och högpresterande armaturer i bland annat varghägnet, stadskvarteren och andra områden på skansen som idag är mörka och otillgängliga.

varit här med mina föräldrar när jag var liten, säger Felicia och lyfter upp Philip på den stora Dalahästen.

ett Stort antal SkolUnGdomar besöker Skansen varje år. Varje läsår görs det specialvisningar för cirka 500 skolklasser. Lisa Johansson och Anton Schulz från Konstskolan i Stockholm är på Skansen med sin klass.

– Vi är här på studiebesök och ska senare teckna djur. Vi fick i uppgift att komma hit för att studera

18 forte 2/2009

forte 2/2009 19

larS maGnUSSon tog ett djärvt steg och bytte sin stora bränsleslukande Mercedes sUV till en tolv år gammal liten elbil. För honom var det ingen prestigeförlust utan ett förnuftigt ekonomiskt beslut.

– Bränslet och trängselskatten till Mer-cedesen kostade mig cirka 36 000 kronor om året. att ladda min elbil, en renault Clio, kostar cirka 1 000 kronor om året och någon trängselskatt behöver jag inte betala. De 35 000 kronor som blir över kan jag använda till mycket annat, säger Lars Magnusson.

larS har i tVå år anVÄnt sin Clio för dag-liga resor till och från arbetet. Från hemmet i Täby, strax utanför stockholm, till arbetet i Farsta blir det cirka tre mil och räckvidden för en fulladdad Clio är sex till sju mil. på jobbet kan han ladda bilen, men ofta åker

han också på kundbesök och då gäller det att hitta laddställen i stockholm, vilket inte alltid är lätt.

– Jag behöver bara ett eluttag, men det måste vara säkrat till minst tio ampere. ibland känns det som om att jag stjäl el, även om jag vill betala för den. Det ska bli skönt när Fortum och stockholms stad börjar pla-cera ut laddstolpar runt om i staden. Då blir det betydligt enklare att ha en elbil.

För nÄrVarande tillhör Lars en exklusiv skara av cirka femtio elbilsägare i stockholm. Hans Clio årsmodell 1997 har en likströms-motor på 21 kW och strömkällan är 19 vatten -kylda nickelkadmiumbatterier. en timmes laddning ger en körsträcka på en till två mil.

– Bilen är ganska underhållsfri. Batte-rierna kräver underhåll var trehundrade mil och bromsarna ska också kollas med jämna mellanrum. annars är det bara att ladda och köra.

– Jag saknar inte min Mercedes, men väntar ivrigt på att det ska lanseras nya moderna elbilar och laddhybrider. Jag är dock nöjd med min Clio och köpte nyligen en likadan åt min dotter som fyllde 18 år, säger Lars Magnusson.Text WeSa lehto Foto boSSe kinnåS

Elbil – om förnuftet får tala

mitt Val På den här spalten presenteras människor som på ett betydande sätt har minskat sitt koldioxidavtryck.

Det är enkelt att ladda elbil, säger Lars Magnusson.

forte 2/2009 19

Är det möjligt att fossila bränslen och hållbar utveckling kan gå hand i hand? Istället för magi kan lösningen vara avskiljning och lagring av koldioxid. Text jUlia kriStenSen Foto creStock

atmoSFÄren

teknik

h uvuddelen av koldi-oxiden som männis-kor skapar kommer från användning av fossila bränslen,

produktion av el och värme samt trafiken. Även om alla är med-vetna om skadorna är det inte möjligt att bli av med de fossila bränslena inom en nära framtid. Enbart i EU-området uppgår deras andel till 80 procent av den totala energianvändningen.

För att kunna bromsa klimat-förändringarna är det mycket viktigt att minska koldioxidut-släppen. En lösning på problemet kan vara teknik som innebär att man avskiljer och lagrar koldi-oxid (CCS, carbon capture and storage). Tekniken hindrar koldi-oxid att förorena atmosfären.

– Avskiljning och lagring av koldioxid är en process där kol-dioxid fångas in från rökgaserna eller från bränslen. Sedan kom-presseras koldioxid och lagras under jorden i geologiska forma-tioner, sammanfattar Sebastian Teir, forskare på STT, Statens Forskningsanstalt i Finland.

bakom låS och bom. Under den senaste tiden har de största framstegen tagits när det gäller slutförvaringen av koldioxiden.

– De senaste beräkningarna visar att det går att lagra 350 mil-jarder ton koldioxid i geologiska formationer inom EU-området. EU släpper ut cirka 3,5 miljarder ton koldioxid om året, det finns alltså gott om lagringskapacitet. Man måste dock få det bekräftad

tekniken minSkar kraFtVerkenS koldioxid-UtSlÄPP med UPP till 90 Procent.

att dessa geologiska formationer är lämpliga för lagring av koldi-oxid, berättar Sebastian Teir.

En av de viktigaste frågorna när man väljer en lagringsplats är att säkerställa att koldioxid stannar kvar under marken. Koldioxid har en benägenhet att flyta uppåt och därför behövs det spärrar som hindrar detta. Till exempel kan vatten eller skif-tande berglager fungera som en spärr för lagringen.

– Enligt en ny undersökning får det inte läcka mer än 0,1 procent koldioxid av den totala lagrade mängden koldioxid för att lagringen ska ha en positiv inverkan på klimatförändring-arna, säger Sebastian Teir.

Det tar tusentals år innan koldioxid löser sig i vätskan som

FRÅN

TILL

Underjorden

20 forte 2/2009

atmoSFÄren

Avskiljning av koldioxid – så här går det tillDet finns tre olika sätt att fånga in koldioxid. Koldioxid kan skiljas från rökgaserna exempelvis med hjälp av amintvätt eller med hjälp av förgasning. Den tredje metoden är syreförbränning där slutresultatet efter förbränning av rökgaser och syre blir koldioxid och vatten.

Efter infångning transporteras koldioxid till lagringsstället, antingen genom en rörledning eller med en båt, beroende på avståndet till lagringsplatsen.

För att kunna lagra koldioxid måste bergslagret innehålla porös och genomsläppande sandsten som ska finnas i 1–3 kilometers djup. Den här typen av geologisk sammansättning innehåller ofta olja, gas eller vatten. Särskilt saltvatten som inte har kontakt med havet passar bra för lagringen av koldioxid.I Skåne, Östersjön och Bottenhavet finns områden som är lämpliga för lagring av koldioxid.

2.

1.

3.

finns i berggrunden. Sebastian Teir säger att de första tio åren är de mest kritiska när det gäller hur hållbart lagringsstället är. Han understryker dock att man ännu inte har bekräftat hur lång tid man ska bevaka lagringsplat-sen.

rÄtt PriSlaPP För kol-dioxid. Systemet med avskilj-ning och lagring av koldioxid passar bäst för stora lokala utsläppsobjekt som exempelvis kraftverk eller industriprocesser.

– En intressant fråga är om tekniken också kan användas på biomassakraftverk. Problemet är att verkningsgraden är tillräck-ligt hög på stora kraftverk medan biomassakraftverken oftast är relativt små. Koldioxidutsläpp

från biomassa ingår inte heller i handeln med utsläppsrätter, vil-ket gör att även det ekonomiska incitamentet för att ta tekniken i bruk fattas, berättar Sebastian Teir.

Tekniken minskar kraftver-kens koldioxidutsläpp med upp till 90 procent, men minskar verkningsgraden med cirka 10 procent på grund av energin som avskiljningstekniken kräver.

– I dagens läge är det dyrt att fånga in och lagra koldioxid, men det anses som troligt att priset kommer att minska under de kommande 20–30 åren. Även prisutvecklingen på utsläppsrät-ter påverkar i vilken omfattning CCS-tekniken kommer att användas kommersiellt. För att tekniken ska bli lönsam måste

priset för koldioxidutsläpp bli tillräckligt högt, säger Sebastian Teir.

Vid Sidan aV Förnybara enerGiFormer. Det kommer att ta tid innan tekniken kan användas i stor skala och kom-mersialiseras. Men vägen dit börjar bli tydligare.

– Det finns ingen användning i stor skala på något kraftverk, men flera försöksverksamheter är på gång. EU har startat ett pro-gram som har som mål att stödja byggandet av upp till tolv demon-strationsanläggningar fram till år 2015, berättar Sebastian Teir.

Han tror att CCS kan bli en kommersiell teknik efter år 2030. I de mest optimistiska progno-

serna tror man att det kan ske någon gång mellan 2020–2030.

Tekniken spelar en viktig roll för att kunna uppnå ambitiösa utsläppsminskningar.

– Det går inte att ändra den nuvarande utvecklingen enbart med hjälp av förnybara energikällor. Deras kapacitet räcker helt enkelt inte, även om deras betydelse kommer att öka markant i framtiden. Vid sidan om förnybara energikällor, kärn-kraft och energieffektivisering är avskiljning och lagring av koldi-oxid ett viktigt alternativ för att uppnå målen för lägre utsläpp, säger Sebastian Teir.

forte 2/2009 21

Att avskilja och lagra koldioxid, carbon capture and storage (ccs), passar perfekt för Fortums mål att producera helt koldioxidfri energi. Fortum har varit med i flera internationella utvecklings-projekt för ccs-teknik. Det senaste projektet startade nyligen i Polen. Utöver samarbetsprojekt har Fortum gjort egna utred-ningar om avskiljnings- och lagringsprocessen.

– Fossila bränslen kommer att användas decennier framåt i Europa, Ryssland och i utvecklingsländer. ccs-tekniken ger nya affärsmöjligheter och gör det möjligt att göra affärer i enlighet med hållbar utveckling även när det gäller fossila bränslen, säger Joonas Rauramo, som arbetar med Fortums utvecklingsprojekt.

Det mest intressanta projektet just nu är kolkraftverket i meri-Pori, Finland, där teollisuuden Voima är samarbetspartner.

– Vårt mål är att i meri-Pori bygga en fullskalig demonstra-tionsanläggning där koldioxid avskiljs och transporteras med båt till ett lämpligt ställe för lagring, säger Mikko Iso-Tryykäri som ansvarar för projektet inom Fortum.

målet är att meri-Pori ska komma med i EU:s demonstrations-program för avskiljning och lagring av koldioxid där 10–12 projekt ska delta. Beslut om vilka projekt som deltar i programmet väntas komma i slutet av år 2010 eller i början av 2011.

– Projektets planering har kommit långt och möjligheterna att genomföra det ser bra ut, säger mikko iso-tryykäri.

FoRtUm FoRskAR & UtVEckLAR

Fortum vill delta i EU:s utvecklingsprojekt

Vem är Tapio Kuula, Fortums nye vd, och vilka utmaningar finns det i framtiden?

n är Forte möter Tapio Kuula första måndagen i maj har han arbetat i fem tim-mar på sin nya post. Officiellt blev han Fortums nye vd den första maj. Kändes det annorlunda att komma till Fortums kontor som vd?

– Jag har haft tid att förbereda mig för uppgiften så jag var redo och det kändes skönt att börja med mina nya arbetsuppgifter. Dagen började med en

intervju i ett morgonprogram i finsk tv och det gav mig lite försmak om min nya roll, berät-tar Tapio Kuula.

Tapio Kuulas väg till att bli Fortums vd har skett etappvis med många olika arbetsupp-gifter under årens lopp. Men så här i efterhand verkar det som om han har haft en väldigt konsekvent och målmedveten karriär.

Han är född i Virdois som ligger på gränsområdet mellan Tavastland och Österbotten i Finland. På fyra år tog han både en diplomingenjörsexamen i elteknik och ekonomexamen. Hans första arbetsplats var elbolaget Koillis-Pohjan Sähkö där Imatran Voima (IVO) ägde en fjärdedel.

Text maija Piiroinen Foto Peak PreSS & tomi Parkkonen

anSikten

I Bermuda­

22 forte 2/2009

forte 2/2009 23

i SkÄrninGSPUnkten. Det sägs att en vd står i skär-ningspunkten mellan tre intressegrupper: kunder, personal och ägare. Ibland kallar man denna utmanande ställning för Bermudatriangeln. Som fjärde intressegrupp vill Tapio Kuula lägga till politiska beslutsfattare eftersom politiska beslut väsentligt påverkar energibranschen.

– 16 000 anställda, över 1,5 miljoner kunder, mer än 50 000 aktieägare, finska staten som majoritetsägare och ovanligt krävande energi- och miljöpolitiska utmaningar under de kommande åren, säger Tapio Kuula när han räk-nar upp sina kommande utmaningar.

– Min uppgift är att se till att alla intressegrupper får information och att de är nöjda. Eftersom vi är ett börsbolag ska detta ske enligt de regler som reglerar börsbolagens verksamhet, men samtidigt ska vi se till att den utmanande balansen mellan teknik, ekonomi och miljö fungerar väl.

Tapio Kuula anser att Fortum fortfarande är ett rätt så anonymt företag, trots att bolaget har fått mycket publicitet. Verksamhetens syfte kristalliseras i meningen ”Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer.”

– Det ska styra all vår verksamhet och för mig är det viktigt att alla Fortummedarbetare och våra intressegrup-per känner till vad vi gör, till exempel hur mycket resurser vi

– Mina goda kontakter med IVO skapades redan då och den tiden har haft en stor påverkan för min fortsatta kar-riär, berättar Tapio Kuula som år 1996 började arbeta på IVO efter flera jobb inom energi- och skogsindustrin. Han har aktivt deltagit i arbetet som skapat dagens Fortum.

det Var lÄtt För taPio kUUla att acceptera erbju-dandet att bli Fortums nye vd.

– När möjligheten erbjöds var det enkelt att svara ja. Ålders- (52) och karriärmässigt hade jag kommit till den punkten då det var ett utmärkt läge att börja med en ny, krävande fas i karriären, säger Tapio Kuula.

– Livet handlar mycket om slump – man måste vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det har blivit så, många gånger under min karriär. Jag har också haft utmärkta chefer och styrelseordföranden som har lärt mig mycket.

Han lyfter särskilt upp det goda samarbetet med sin föregångare Mikael Lilius.

– Det har varit ett privilegium att arbeta med honom och våra ansvarsområden har kompletterat varandra väl. Mikael Lilius besitter stor kompetens om internationell verksamhet och finansvärlden medan jag har mer konkreta kunskaper om energibranschen och om branschspecifika affärer. Min förhoppning är att jag kan förmedla min kompetens och mina erfarenheter till mina medarbetare samt stödja dem i sina arbeten, säger Tapio Kuula.

min uppgift är att säkerställa den utmanande balansen mellan teknik, ekonomi och miljö.

lägger i att utveckla tekniker och att producera miljövänlig energi, understryker Tapio Kuula.

en jÄrnnÄVe i SilkeShandSke. Tapio Kuula anses vara en rakryggad och trevlig man, både som chef, arbetskamrat och affärspartner. I det ryska energibolaget TGC-10, som Fortum köpte, ser man Tapio Kuula som ”vår man”.

Hur ser han sig själv som chef? En vd spelar ju en viktig roll när det gäller att vara en förebild och en vd måste även ha sin egen personlighet med i spelet.

– Jag är krävande, men reko och absolut rättvis. – Jag är lugn och lyssnar på vad andra säger. Men jag kan

även ta tuffa beslut, även om andra kanske inte alltid märker det. Någon har sagt att jag har en ”järnnäve i silkeshandske”, säger Tapio Kuula och skrattar.

Även om han har lätt att fatta beslut vill han inte vara den som ska besluta om allt.

– Beslut ska fattas där den bästa kompetensen finns. Att krångla till det gör att det bara tar längre tid innan beslut kan fattas och de blir sällan bättre.

På landet och i SkoGen. Även om Tapio Kuula inte längre behöver resa så ofta till Ryssland kräver hans nya arbete mycket tid och han måste offra många kvällar och helger för arbete.

– För mig är det viktigt att ha en förnuftig balans mellan

Tapio Kuula vill inte samla alla beslut på sitt eget bord.

24 forte 2/2009

arbete och fritid. Man måste kunna göra något annat än att bara arbeta för att sedan kunna prestera maximalt i jobbet.

Att umgås med familjen är viktigt för Tapio Kuula. Tre barn har flyttat hemifrån och han har fyra barnbarn.

– Jag träffar mina barn och barnbarn ofta och vi umgås på landet tillsammans.

Han trivs på landet och i skogen finner han ro. Han jagar och sysslar med skogsskötsel och efter några timmar i sko-gen ser han världen och dess utmaningar i rätt perspektiv.

tankelek. Hur tror Tapio Kuula att hans första år som vd blir?

– Som vd i ett börsbolag måste jag vara försiktig med vad jag säger om framtiden, men som en personlig tankelek kan jag tänka följande: Jag tror att det blir ett bra år för Fortum. Integrationen i Ryssland lyckas bra och TGC-10 blir en del av Fortum.

Tapio Kuula spår också att världsekonomin visar tecken på bättre tider och att Fortum lyckas bra med sin affärsverk-samhet.

Vi fortsätter med tankeleken och flyttar oss fram till år 2020 då Tapio Kuula blir pensionär. Hur ser han själv sin tid som vd för Fortum, förutsatt att han då fortfarande är vd?

– Fortum gör bra resultat och både utdelningen och värdet på aktien har utvecklats positivt, bättre än för andra aktörer inom branschen. Fortum är ett betydligt större och bättre bolag, men om man måste välja mellan större eller bättre så väljer jag definitivt bättre.

– För att vi ska kunna vara förebilden för kraft- och vär-mebolag, vilket är vårt mål, måste vi satsa 100 procent och inte nöja oss med att vara näst bäst, avslutar Tapio Kuula.

man måste alltid satsa allt man kan och inte nöja sig med att bli en tvåa.

Tapio Kuula

Född: år 1957

Familj: fru, 3 barn och 4 barnbarn

UtbildninG: diplomingenjör (1980) och magister i ekonomi (1981)

SPråkkUnSkaPer: finska, svenska och engelska

Fortums vd sedan 1 maj 2009

10 år i olika chefsbefattningar på Fortum (1999–2009)

Chefsbefattningar på Imatran Voima Oy, Finland 1996–1998

Hedersdoktor, teknik, vid tekniska universitetet i Villmanstrand (2008)

Under sin karriär flera styrelseuppdrag inom energi-branschen i Finland, Sverige, Tyskland och i Ryssland.

forte 2/2009 25

En stad utan avgaser

och bullerVi gör en tidsresa till Stockholm år

2030. Bilköerna in till staden är, som vanligt, långa. Men hur kommer det

sig att det är så tyst och att det inte finns några avgaser i luften?

n är du står på trottoaren kan du utan problem höra hur fåglarna kvittrar och känner tydligt doften av blommor från parken

bakom dig. Det är lätt att andas och du besväras inte av rinnande ögon på grund av avgasmolnen.

När du tittar närmare märker du att bilarna rör sig nästan tyst, det hörs inga motorljud. Och du märker att bilarna inte har något avgasrör som släpper ut koldioxid. En bit bort ser du rader av gröna laddstolpar och elsladdar som går från stolparna till bilarna. Då fattar du. Nästan alla bilar är elbilar.

Tillbaka till vår tid. Kan den här framtidsvisionen verkligen bli verklig-het? Visst, tror både Stockholms Stad och Fortum.

Text WeSa lehto Foto FortUm

FortUm sTÖDer

26 forte 2/2009

Snabb ökninG aV elbilar. – De flesta stockholmare har en arbets-resa under fem mil per dag och dessa resor kan redan idag göras med en elbil. Med en laddhybrid kan man använda

enbart eldriften i staden och komplet-tera med bränslemotorn på längre resor. Flera biltillverkare kommer att lansera laddhybrider inom kort och tekniken med elbilar går snabbt framåt. Så visst, det är en helt realistisk vision att Stockholm kan vara en elbilstad år 2030, hävdar Ulla Hamilton, miljöbor-garråd i Stockholm.

Visionen för Stockholm: Elbilstad 2030

• Citytrafiken är i det närmaste utsläppsfri 2030

• Citytrafiken ska vara näst intill bullerfri 2030

• Det finns tillgång till snabbladdning och vanlig laddning för personbilar runt om i staden

• elen som finns i laddstolparna ska vara koldioxidfri eller förnyelsebar

• stockholm är ett internationellt föredöme i andel elbilar och antalet laddställen

För att elbilar ska kunna användas optimalt behövs det laddställen runt om i staden. Fortum var tidigt ute och såg vilket håll utvecklingen är på väg. Anta-let elbilar kommer att öka kraftigt när nya bilmodeller lanseras och då behövs det bra infrastruktur med laddställen.

Stockholms Stad och Fortum har nu tagit ett steg vidare och ska samarbeta i projektet ”Stockholm: Elbilstad 2030”. Målet är att Stockholm ska bli en av världens främsta miljöbilstäder.

– År 2030 ska vi ha ett Stockholm i världsklass. Vi vill driva på utvecklingen eftersom elbilar bidrar till lägre klimat-utsläpp och luftföroreningar. Dessutom låter de väldigt lite. Vårt mål är citytra-fiken i princip ska vara utan utsläpp och buller år 2030, säger Ulla Hamilton.

miljöVÄnliG el För miljö-VÄnliGa bilar. Även Fortum tror på en snabb utveckling när laddhybrid- och elbilar lanseras i stor skala. Fortum vill med sin kompetens vara med och erbjuda infrastrukturlösningar för elbilsanvändningen.

– Fortum strävar efter att erbjuda tjänster och produk-ter inom vår kärnaf-fär, med starkt fokus på hållbar utveck-ling och minskad klimatpåverkan. Att driva utvecklingen av framtidens

infrastruktur och erbjuda klimatneu-trala drivmedel för elbilar är därför en naturlig del av vår utveckling som elbolag, säger Christian Lundberg, vd för Fortum Sverige.

Det är drygt tjugo år till 2030. Den tekniska utvecklingen när det gäller elbilar och framförallt batteriteknik går snabbt framåt. Kommer du ihåg hur det

målet Är att Stockholm Ska bli en aV VÄrldenS FrÄmSta miljöbilStÄder.

var med mobiltelefonerna? För tjugo år sedan, i början av 1990-talet fanns det inte många som hade en mobiltelefon. Nu har nästan alla en mobil.

Mot den bakgrunden är det helt möjligt att projektet Stockholm Elbil-stad 2030 inte bara blir en framtids-dröm utan det är ett helt realistiskt projekt. När biltillverkarna börjar lan-sera användbara laddhybrid- och elbilar, som även prismässigt är konkur-renskraftiga, kommer vi konsumenter säkert att köpa dem och de blir snabbt populära.

År 2030, när vi tänker bakåt i tiden, skakar vi på våra huvuden och kan inte förstå att vi körde omkring så länge med våra stin-kande och bullriga bensin- och die-selbilar.

Ulla Hamilton och Christian Lundberg.

forte 2/2009 27

SÄG HEJ TILL VÅR NYA MACK

Nu är de nämligen på väg, elbilarna du tankar i ett vanligt eluttag. En tank täcker den dagliga körsträckan för de flesta och kostnaden blir ungefär 3 kr per mil. Bra för din plånbok och inte minst för klimatet. Enligt bedömningar skulle en övergång till elbilar leda till minskade koldioxidutsläpp som motsvarar Sveriges hela utsläppsmål till 2020. Du har ju en hel drös ”mackar” hemma, men för att du ska kunna tanka där det passar dig bäst välkomnar vi redan nu elbilen med att placera ut de första laddstolparna på gator och parkeringar. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

fortum annons.indd 1 08-12-05 11.31.08