HGDAGRAR OCH SKUGGOR

JOHAN STRINDBERGS PORTRTT AV SVERIGE

- - - - - - - - - - - - - - - - - -FOTOGRAFI P

LIV OCH DD - - - - - - - - - - - - - - - - - - Fotografisk Tidskrift #12013

Professionell utrustning och support fr bildskapare och bildanvndare

Ida Sundquvist bekmpar mrket med naturligt ljus.

Ls intervjun p www.procenter.se

procenter_fotografisk_240x300_x1.indd 1 2013-01-31 10.46

Fotografisk Tidskrift #12013

Vi har bett SFF-medlemmar att fnga tillfllen d det knns tryggt att vara frskrad. Fotografi: Paulina Holmgren

Du tar bilden. Vi tar hand om frskringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 StockholmTel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

P strandkanten till Torne lv vxer Icehotel sakta fram i polarnatten. Solen gr inte upp och temperaturen vxlar frn minus 25 ner till minus 45. 50 konstnrer frn 18 olika lnder samlas i Jukkasjrvi fr att frverkliga sina ider i sn och is. Jag halkar runt kldd med flera lager av ylle, knskydd, skyddsvst och med ett naket avtryckarfinger.

fotografisk tidskrift | 2

portfolion johan strindberg

3 | no 1/2013

fotografisk tidskrift | 4

5 | no 1/2013

grainland handlar om knslan som kommer till en nr man r arbetsls. Om att knna sig utanfr. Icke behvd. Om att vilja fylla en roll. Att i takt med dagarna i hemmets vakuum tappa kontrollen ver sig sjlv.Grainland handlar om skillnader, likheter, hopp, om det vackra i det mrka, om jakten p en identitet.

namn Johan Strindberg.bor Stockholm. bakgrund Fdd i Jmtland,

uppvuxen i Linkping. Gick ut Fotoskolan Gamleby 2006.aktuell med Scanpix stipen-dium 2012 fr projektet Grainland.

IDA

LIN

DST

RA

ND

fotografisk tidskrift | 6

LOTTA SCHWARZFRBUNDS-ORDFRANDE

hej

Kom ver till fotografernas lagoch hur tnkte du nu? Jag r vldigt frtjust i denna frga, som i sin enkelhet rymmer svl vass kritik som en ppenhet att f frklara sig eller ndra sig. Jag vill stlla den till de stora aktrerna i mediebranschen:

Hur tnkte ni nu?Jag frstr att det r tufft p marknaden med sjunkande annonsintkter

och stor internationell konkurrens. Jag frst att alla Key Account Mana-gers mste flytta siffror i sina Excelark s att garna blir glada. Jag frstr att fotografer och journalister inte kan frvnta sig guldsked i mun. Det

har de i och fr sig aldrig gjort. Fotografer och journalister vill ha mjlk p bordet till barnen. De vill knna att det finns en mening i det material de levererar. De finner dessutom ett vrde i att ha goda och trygga relationer med de redaktrer de samarbetar med.

Redaktrerna r ocks mnniskor. ven de vill knna att det finns en mening med deras arbete. De har gtt lnga universitetsutbildningar och hade skert i ungdomen en drm om att f leverera viktiga och intressanta berttelser till folket.

En av de viktigaste nyheterna i en svensk tidning i frra veckan var den om katten Holly som frsvann och sedan hittade hem igen efter 30 mils vandring. Tv mnader tog det. Detta hnde p andra sidan jordklotet och nyheten kablades ut av ett litet tv-bolag vars namn inte gr att uttala. Jag har ocks haft en katt som frsvann och hittade hem efter en flytt. Smulan hette hon. Hon gick kanske inte lika lngt och lika lnge, men nd. Inte visste jag att det kunde vara en vrldsnyhet.

Allvarligt talat. Jag tror inte att redaktrerna tycker att det r kul att jobba s hr. Att hmta pseudonyheter p internet i stllet fr att f ha kvalitets-samarbete med duktiga kollegor. Jag tror att de skms nr de erbjuder fotografer och journalister avtal och ersttningar som inte ens rcker till barnens veckopeng. Fler och fler medlemmar hr av sig och vittnar om hur de frsker skriva vettiga avtal, men bara mts av kalla handen. Erbjud-anden om ngra hundralappar fr ett jobb fljt av informationen att en fotograf faktiskt r utbytbar.

S, hur tnkte ni nu? Menar ni p allvar att ni vill fylla sidorna med katten Holly, kaninen Snurre och hunden Hugo? Var det detta ni tnkte under ren p universitetet?

Mitt frslag r att ni i stllet gr ver till vrt lag. Fotografernas och journalisternas. Tillsammans kan vi stlla frgan till gare och ekonomi-avdelningar. Vi kan stlla frgor om rimlighet, kvalitet och schyssta villkor. Nyheter och berttelser kan man inte kpa eller slja i storpack p Ullared.

Det r dags att f tidningsjttarna att tnka om. Ja, s tnker i alla fall jag.

Menar ni p allvar att ni vill fylla sidorna med katten Holly och kaninen Snurre?

Var det detta ni tnkte under ren p universitetet?

AUKTORISATIONDistanskurs som riktar sig till en van yrkesfotograf som vill kunna leverera kvalitetssk-rade bilder vilka ska fungera optimalt fr vidare publicering i olika medier. Fr att kunna genomfra kursen mste grundkunskaperna i digital fotografi och Photoshop vara goda. Deltagaren mste ocks ha tillgng till rtt utrustning, vilket innebr en kalibrerbar kvalitetsskrm och Photoshop av nyare version.

Kursstart 18 mars. Kostnad: 8 000 kronor exkl. moms.

BLI MER KREATIVVill du bli mer kreativ som fotograf? Psykologifabriken kommer under 2013 att lansera en ny, helt appbaserad distans-utbildning. SFF-medlemmar fr rabatt. Kursen kostar 410 kronor i stllet fr 590 kronor. Uppge koden FOTOGRAF nr du anmler dig.

FILMKURSKomma-igng-kurs i filmning och redigering. Plats: Biskops Arn, Blsta. Kursledare: Pelle Wichmann och Per Lindh. Kur-sen r en baskurs och i priset ingr mat, logi, utbildning samt viss teknik. Kostnad fr kurs och boende med helpension: 6 900 kronor exkl. moms.

Datum: 2224 februari. SFF-medlemmar fr 10 % rabatt.

MARKNADSFRING OCH SLJEn eftermiddagskurs fr dig som vill bli bttre p att slja och marknadsfra fotografiska tjnster. Pris fr SFF-medlem-mar 2 000 kronor (inkl. moms), ordinarie pris 2 500 kronor. Kursledare: Johan Steens-land. Lrdag 23 februari kl. 1319. Plats: Medborgarskolan, Malm.

EFFEKTIVT ARBETSFLDEVill du ka din produktivitet genom ett genomtnkt och ef-fektivt digitalt arbetsflde? Hr lr du dig relevanta tekniker fr alla avgrande arbetsmoment p ett praktiskt tillvgagngs-stt utan att grva ned dig i ondiga tekniska detaljer. Vi gr igenom hela kedjan frn att stlla in din utrustning till att leverera bilderna till kunden.

Datum: 23 februari. Plats: Eriksdalsbadet konferens, Stockholm. Kostnad: 2 000 kronor exkl. moms fr SFF-medlemmar. Kursledare: David Schreiner.

GRA SVARTVITA BILDERAtt ta fram svartvita bilder stller strre krav p arbets-gngen n vad frgbilder gr nr du arbetar digitalt. I denna kurs arbetar vi fram en svartvit bild frn rfilen, konverterar den till svartvitt, anpassar kontrast och valromfng.

Kursledare: Stefan Ohlsson och Eva-Terz Glin. Datum: 9 mars kl. 1017. Plats: Projektor utbildning, Stockholm. Kost-nad: 3 500 kr. 10 % rabatt till SFF-medlemmar

SKANNINGAtt skanna in psiktsbilder, negativ och dior krver bde en bra skanner och bra pro-gramvaror. Vi gr bland annat igenom hur du kontrollerar att din skanner fungerar som den ska och hur du kontrollerar din bild efter att du skannat den.

Kursledare: Stefan Ohlsson. Datum: 10 mars kl 1013. Plats: Projektor, Stockholm. Kostnad: 1 750 kr. 10 % rabatt till SFF-medlemmar.

Ls mer om rabatterade kurser p www.sfoto.se/kurser.

KURSER MED MEDLEMSRABATT

7 | no 1/2013

Jag vill frmedla vetenskap, det r grunden fr alla

bilder jag tar. SIDAN 24

Portfolio / Johan Strindberg / 1

Hej / Kom ver till vrt lag / 6

Aktuellt / Den utbytbara fotografen / 8

Utstllningar / Landet runt / 9

Gsten / Ann Trnkvist / 9

Aktuellt / Sherers snderslagna krukor / 10

5 frgor / Johan Sterner / 11

FANTASI / Ruud van Empel / 12Recensioner / Tunbjrk och Thrn med flera / 14

LIV OCH DD / Fotografer i vetenskapens tjnst / 16Tankar om en bild / Sophie Calles mamma / 26

Praktisk teknik / Hgdagrar och skuggor / 28

Teknik / Nytt frn Capture One / 30

Medlemssidor / Fotografi i fokus / 32

Juristen / Muntliga avtal gller / 33

Fix och trix / Tips frn psykologen / 34

MA

RTI

N B

OG

REN

11

AN

DER

S N

ILS

SO

N

DIA

NA

SCH

ERER

18

10

RU

UD

VA

N E

MP

EL, I

N C

OU

RTE

SY O

F FL

ATL

AN

D G

ALL

ERY

(AM

STER

DA

M, P

AR

IS)

12

fotografisk tidskrift | 8

aktuellt

T

RIS

H M

OR

RIS

SEY

, IM

PR

ESS

ION

S G

ALL

ERY,

UK

MALMS NYAUTSTLLNINGSHALLI Malms hamn planeras det fr en ombyggnad av Frihamns- magasinet M1 till en utstll-ningslokal fr fotografi. Loka-len r p 12 000 kvadratmeter och har sttt tom sedan mitten av 1980-talet.

Fotobyrn Apelga har ftt klartecken till att pbrja om-vandlingen av den nuvarande lagerlokalen till ett hus fr fotografi. Dels kommer man att samarbeta med institutioner i nrliggande stder som Kpen-hamn och Berlin, dels kommer man frska f dit utstllningar frn stder som New York, Paris och London.

Ls mer p blogg.apeloga.se.

KONSTNRSBASENNya Karolinska sjukhuset har ver 100 miljoner kronor vikta fr inkp av konst. Fr att du ska komma i frga som sljare mste du vara registrerad i landstingets databas. Konst-nrsbasen r Stockholms lns landstings digitala konstnrs-arkiv dr alla professionellt verksamma konstnrer ges mjlighet att presentera sin konst. Det gr man genom att skapa en egen profilsida med bilder och show reel/filmer, kontaktuppgifter och CV.

Konstnrsbasen r inte publik utan enbart avsedd fr kulturfrvaltningens projekt-ledare nr de sker konstnrer fr gestaltningsuppdrag i vrd-milj. Ls mer p konstnarsba-sen.kun.sll.se.

BLOCKET VERTAR KUNDERS BILDERen privatperson som an-nonserade ut sin motorbt p Blocket hittade sedan bilden i en kommersiell annons fr en bank. Han stmde Blocket men frlorade eftersom det framgr av Blockets avtals-villkor att annonsrerna ver-lter alla bildrttigheter.

FOTOFIKA MED DAWIDfotografen dawid r flerdubbelt aktuell under vren med utstllningar p Landskrona museum och i Berlin. Vi trffade honom fr att tala om hans karrir, 1970-talets obefintliga foto-scen, hur frutsttningarna att vara verksam fotograf har

frndrats radikalt de senaste ren och om fotografi.

Jag gillar verkligen am-bivalensen kring fotomediet, att det kan anvndas p s mnga stt, beredvilligheten hos mediet r en jvla utma-

ning. r bilden man skapar en spegel eller ett fnster, det r frgan, sger han bland annat. Ls hela intervjun p sfoto.se. Sk Fotofika, dr finns fler fotografportrtt publicerade.

Utbytbar fotografTrish Morrissey leker mamma p stranden.

Dawids leksakspistoler visas i Landskrona och Berlin.

JEN

NY

GA

ULI

TZ

DA

WID

Fotokonst p Huddinge sjukhus.

den brittiska fotografen Trish Morrissey har i flera r underskt begrepp som identitet och grnser. Fr att genomfra det fotografiska projektet Front tog hon avstamp i familjefotografiets estetik. Sedan beskte hon strnder och slog sig i slang med oknda familjer som vertalades att bli hennes medskapare. Vl p filten bytte hon identitet med en familjemedlem, oftast modern, och bytte klder med henne. Sedan var det den riktiga mamman som tog portrttet p sin familj som poserade tillsammans med konstnren.

Ls mer p trishmorrissey.com.

9 | no 1/2013

OLI

VER

GEE

en vlrespekterad fotograf str i ett klassrum framfr unga journalist- studenter. Hans gon stora bakom glasgonen, hret ett stort burr p huvudet. Han gestikulerar framme vid tavlan, dr han projicerat en kopia p ett bildkontrakt.

Det hr behver ni st ut med i framtiden, sger han lakoniskt.Han byter bild, visar hur kontraktet sg ut nr han skickade tillbaka det. Rtt

blck har knappt lmnat en centimeter orrd. Han har totalt underknt sin kunds kpekontrakt.

Jag r evinnerligt tacksam fr denna lilla stund i min utbildning. Visst, jag var fruktansvrt uttrkad dr i det lilla klassrummet. Runt knuten lg ju Harlem och Washington Heights! Varfr satt jag hr och skrotade. Jag ville ta bilder!

Min lrare skulle undervisa i en datoraffr p Manhattan och en av hans bilder skulle tryckas p en affisch och skylta om evenemanget. Kontraktet de skickade frskte dock kpa loss bilden helt, fr nstan ingenting, i alla medier och fr all framtid. Han svarade: ni fr trycka bilden en gng, p en plats och ni fr anvnda den p ntet endast i anknytning till mitt fredrag. Thanks!

Den som arbetat fr amerikanska kunder vet att bildkontrakten kan se ut som krigsfrklaringar. Min favorit r frasen for use in all known territories. Att de inte innefattat nnu icke anlagda rymdkolonier i listan p anvndnings-omrden utan tillkommande arvode! frvnar mig enormt. Men sedan jag flyttade hem har jag reagerat p att det motsatta frhllningssttet rder hr. Det kps bilder lite hipp som happ redaktionellt men f bildredaktrer preciserar vad de vill ha. Det vill sga: de sger inte ens hur mnga bilder, om de tnker sig att ettan ingr och inte heller det som egentligen r viktigast fr oss frilansare, nr embargot lper ut. Fr man slja bilderna till andra medier i samma land om det inte r en direkt konkurrent? Eller mste man vnta till publiceringsdatum innan man pitchar loss igen?

Jag har alltid utgtt ifrn att svenska kunder fr exklusiv anvndarrtt fram till publicering men endast i Sverige. Jag har personligen absolut inga press-etiska problem med att slja vidare till andra lnder, inklusive Skandinavien (fast dr vntar jag av hvd till efter publiceringsdatum). Nr det gller kunder i engelsksprkiga lnder brukar jag alltid dubbelkolla om bilderna publiceras p ntet. Transparens har ett rent konkret vrde i professionella termer. Det r kost-samt att reta upp potentiella kunder. Jag har ocks insett att det r lttare att reta upp folk av misstag nr redaktren inte ger information om vad som gller.

Vad som fascinerar mig r att redaktrer ofta anammar en men det vet ju alla-ton nr det uppkommer sprsml, trots att jag som frilansare fr hra femton tusen olika besked frn olika redaktrer. Jag efterfrgar sjlvklart inte att vi hrmar jnkarna och skickar tv meter lnga kontrakt till varandra fr varje jobb, men jag efterlyser grna ngonting mittemellan.

Hr kps bilder hipp som happ

gsten

Fr man slja bilderna till andra medier i samma land

om det inte r en direkt konkurrent? Eller mste man

vnta till publiceringsdatum?UTSTLLNINGAR

ANN TRNKVISTFOTOJOURNALIST

ANNA CLARNFotografiska, Stockholm8 mars26 maj

HELENE SCHMITZAbecita konstmuseum, Bors7 februari14 april

FERHAT ZGRMarabouparken, Sundbyberg9 februari7 april NICK BRANDTDunkers kulturhus, Malm9 februari19 maj

THOMAS H JOHNSSONPumphuset, Landskrona1 mars1 april

KRISTOFFER GRANATHKoppi Rosteri, Helsingborg2 mars31 mars

ANDREAS NILSSONMartas caf, Lund2 mars31 mars

PETER DE RU/ SALVINO CAMPOSLilla Galleriet Konstnrshuset, Stockholm9 februari27 februari

JH ENGSTRMGalleri Final, Malm2 mars14 april

HENRI CARTIER-BRESSONFotografiska, Stockholm8 mars26 maj

KE ERICSONGalleri Bergamott, Stockholm31 mars29 april

TOVA MOZARDKulturhuset, Stockholm9 mars26 maj

YANGCHEN LINThe Strand Gallery, London26 mars6 april

YAMASHIRO CHIKAKOMori Art Museum, TokyoPgr till 31 mars

NELLI PALOMKIFinlands fotografiska museum, HelsingforsPgr till 21 april

SALLY GALLJulie Saul Gallery, New York14 mars4 maj

Tova Mozard intar Kulturhuset i Stockholm.

TOVA

MO

ZA

RD

fotografisk tidskrift | 10

MULLSJ FOTOFESTIVALdet blir en stark lagupp-stllning p fotofestivalen i Mullsj den 69 juni 2013. Sandy Skoglund, Erwin Olaf, Jens Assur och Maria Friberg kommer. Ls mer om alla del-tagare och se hela program-met p mullsjophoto.se.

FOTOFRBUD P GNGDet kan snart bli frbjudet att fotografera i domstolsbygg-nader och inte bara som nu i rttssalarna. Det kan ocks bli straffbart att bryta mot

frbudet. Domstolsverket vill att regeringen utvid-gar dagens fotofrbud till att glla hela byggnaden i syfte att frbttra ordning och skerhet. Den som i dag vertrder fotofrbudet och

sedan publicerar bilder frn en rttegng p internet fr i dag inget straff.

DNA NYA HRDDISKENforskare vid European Bioinformatics Institute i England har lyckats med konststycket att spara data i en dna-molekyl och sedan kunnat lsa av den. Forskarna lagrade bland annat Shake-speares sonetter, ett fotografi och en ljudinspelning med Martin Luther King p dna. Ett gram dna kan lagra ver tv tusen terabyte data.

aktuellt

DIA

NA

SCH

ERER

TRU

LS N

OR

D

SCI

ENCE

PH

OTO

NYA YRKES-UTBILDNINGARSedan rsskiftet har ven Foto-skolan i Stockholm ftt status som yrkeshgskola, bde fr sin fotografiska utbildning och utbildningslinjen fr digital bildbehandling. Samtidigt meddelas att Nordens foto-skola p Biskops-Arn har ftt ett frnyat frtroende fr sin utbildning, vilket innebr att de kommer att kunna ta in studenter till utbildningen i bildjournalistik under de nrmaste ren.

YH-utbildningarna vid Gamleby och Gteborg fick redan frra ret klartecken fr att fortstta under ett par r framver. YH-utbildningarna fr garantier fr sina utbild-ningar under tv eller tre r i taget. Drefter provas utbild-ningen p nytt.

DVBLINDA FOTOGRAFERKan en dvblind person foto-grafera? Vad vill en dvblind fotografera? Tnk om den dv-blinde kunde se sin bild med hnderna. Frbundet Sveriges Dvblinda startade ett projekt och lt personer med syn- och hrselnedsttning hantera en kamera och sedan fotogra-fera. Bilderna har sedan ftt konturer och ytstruktur fr att kunna knnas med fingertop-parna. En helt ny tryckteknik hller p att utvecklas. Ls mer och se en film om projeketet p taktilfoto.se.

Snderslagna krukorfotografen diana scherers projekt Nurture studies bestr av 32 fotografier tagna mellan 2010 och 2012. Med jord, frn, krukor och en stor portion tlamod har hon skapat tillflliga skulptu-rer som hon blottat genom att sl snder krukorna de vuxit upp i.

Jag r intresserad av hur mnniskan sedan urminnes tider manipulerat naturen. Krleks-fullt och tlmodigt ibland men lika ofta brutalt och frgrande, sger hon.

Hennes bilder har publicerats i bland annat The New Yorker, Liberation och Blink Magazine. Hon har haft flera seperatutstllningar i Paris, New York, Berlin och Seoul. Ls en intervju med henne och se en film dr hon berttar om sitt arbete p sfoto.se.

Den nya hrddisken?

Att se bilder med hnderna.

Manipulerad natur la Scherer.

11 | no 1/2013

5 frgor

Sterner fyller Skne med fotografi

MA

RTI

N B

OG

REN

VEM Johan Sterner.BOR Bjrnstorp.GR Fotograf och grafisk formgivare, ordfrande fr Fotografi i fokus.AKTUELL MED Sknes fotobiennal den 231 mars 2013.

Varfr ska vi ka till Skne i mars? Fr att hela Skne ger plats fr

fotografi och det kommer bli s jkla kul. Bilder kommer stllas ut i hela regionen frn Ystad till Helsingborg,

runt 40 gallerier och museer deltar. Biennalen r inne p sitt tionde r och r vletablerad i regionen. Hnder ngot srskilt vi inte br missa?

Frutom alla utstllningar blir det seminarier om fotografi, portfolio reviews inne i Malm (ls mer p sidan 32), arrangerade visningar med fotografer, filmvisningar och en stor branschfest p Malm konsthall den 2 mars.

Vad hoppas ni p fr framtiden? Vi strvar efter att etablera bien-

nalen ver hela resundsregionen. Redan nu har vi samarbete med utstllare i Kpenhamn. Vi vill att fif ska vara en biennal att ta p allvar i ett strre europeiskt perspektiv.Varfr r det viktigt att just lyfta fram fotografi?

I dag versvmmas vi av foto-grafi, och alla fotograferar. Instagram och andra appar skapar snabbt nya

riktlinjer fr hur bilder ska se ut. Men det stora flertalet av dessa nya utvare saknar insyn och frstelse fr hur fotografi har utvecklats. En fotomnad r ett effektivt stt att f ut fotografi och bredda vyerna fr en strre krets. Vilka fotografier inspireras du av?

Nr fotografen kommer nra det eller den han eller hon skildrar och kan frmedla den knslan till mig.

/ JENNY MORELLI

fotografisk tidskrift | 12

13

Hur hittade du fram till din foto-grafiska stil och nr brjade du an-vnda Photoshop?

1994 kpte jag min frsta Apple Macintosh, en Power Mac. Jag satte i gng att va med Photoshop, det r ju s man lr sig. Jag hll p varje dag i ett r. Jag hade en id om att jag ville skapa perfekta montage. S jag brjade experimentera med att stlla samman olika bilder i Photoshop. Samtidigt som det skulle se realis-tiskt ut ville jag att bilden skulle upplevas som skev och underlig. P den vgen r det, mitt bildsprk har gradvis vuxit fram.Bertta mer om din fotografiska process?

Nr jag tar ett portrtt i studion fotograferar jag alltid flera model-ler i samma position och med exakt

samma ljus. Nr jag r ute och tar bilder fotograferar jag till exempel mnga olika slags trd och mnga nrbilder p blad, blommor, detaljer. I djurparker ser jag till att fotografera alla typer av djur. Sedan indexerar jag alla fotografier i min databas och det r den jag anvnder fr montagen. De brukar ta 24 veckor att frdigstlla. Sedan trycker jag dem alltid i en begrnsad upplaga.Du verkar ha ett stort intresse fr det mnskliga ansiktet. Vad har du fr frhllande till det mnskliga ut-trycket? Vad betyder det fr dig?

Alla ansikten du ser i mina verk r allts montage frn mnga olika modeller. Det r allts inte en person som verkligen existerar. De r falska, phittade fantasifigurer. Jag gillar det eftersom allt jag gr r

hopsatt, ven trden, ven alla de grna bladen.

Jag skapar mina egna ansikten eftersom jag egentligen inte vill skildra ngon srskild, mnniskorna i mina bilder r symboler, inte riktiga mnniskor.Du har en lng karrir som konstnr, men arbetar du ocks kommersiellt?

Nej, inte lngre, det finns helt enkelt inte tid, mitt stt att arbeta tar mycket av min tid och det r ngot som r svrt att gra i kommersiella inlmningsuppgifter, de brukar inte ta mycket tid och ingen kan betala fr en lngsiktig arbetsprocess, min teknik r inte srskilt kommersiell, om man sger s.Vad har du fr bakgrund?

Jag gick p Art University St. Joost i Breda, Nederlnderna och

utbildade mig till grafisk designer. Efter det arbetade jag som scenograf fr film och tv i cirka sju r.Svarta barn, vita barn, nakna barn ... Anses dina bilder vara kontroversiella i Holland?

Nej, inte i Holland, men i andra lnder kan de upplevas som pro-blematiska, till exempel i Ryssland. Dr var det ngra kritiker som hade problem med mina verk. Men jag skildrar alla mnniskor respektfullt. Bilderna kanske i bland kan utmana publiken men det r ju s konst ska vara, utmana mnniskors konstsyn.

/ JENNY MORELLI

Utstllningen Pictures dont lie visas p Fotografiska i Stockholm mellan 9 mars och 2 juni 2013.

Hopsatta fantasifigurerDen egensinnige hollndske fotografen Ruud van Empel r aktuell p Fotografiska i Stockholm i mars 2013. Hans bilder har visats p mnga konsthallar runt om i vrlden nu r det snart Sveriges tur.

RU

UD

VA

N E

MP

EL, I

N C

OU

RTE

SY O

F FL

ATL

AN

D G

ALL

ERY

(AM

STER

DA

M, P

AR

IS)

Ur serien Sunday av Ruud van Empel.

Pro-B4 1000 Air. A revolution on locAtion.

Frys en rrelse p 1/25000 sekund. Upp till 30 blixtar i sekunden. Med hela 11 blndarstegs omfng och ett Lithiumbatteri som laddar fullt p bara 45 minuter fr du med Pro-B4 nya fantastiska mjligheter.

Fr mer information se www.profoto.com/prob4

M

arcel L

mmerhirt

Actionfotografen Marcel Lmmerhirt fotar vrldsmstaren i wakeboarding, Dominik Ghrs, p 1/25000-dels sekund.

terfrsljes av Molanders Tel. 08-680 15 70, www.molanders.se

Distribueras av Network Innovation Tel. 08-555 762 60, www.ni.se

13 | no 1/2013

Pro-B4 1000 Air. A revolution on locAtion.

Frys en rrelse p 1/25000 sekund. Upp till 30 blixtar i sekunden. Med hela 11 blndarstegs omfng och ett Lithiumbatteri som laddar fullt p bara 45 minuter fr du med Pro-B4 nya fantastiska mjligheter.

Fr mer information se www.profoto.com/prob4

M

arcel L

mmerhirt

Actionfotografen Marcel Lmmerhirt fotar vrldsmstaren i wakeboarding, Dominik Ghrs, p 1/25000-dels sekund.

terfrsljes av Molanders Tel. 08-680 15 70, www.molanders.se

Distribueras av Network Innovation Tel. 08-555 762 60, www.ni.se

fotografisk tidskrift | 14

nr jag blddrar i den nyutkomna antologin Contemporary Swedish photo-graphy brjar de olika fotografierna att inverka p varandra. Bilderna har ta-

gits av bde namnkunniga fotografer och andra som r mindre knda och visas hr utanfr sina ursprungliga sammanhang. Urvalet av fotogra-fier skapar nya frbindelser mellan vlbekanta favoriter och bilder jag aldrig sett frut. Portrtt, interirer och iscensatta konstbilder blandas med dokumentrfotografi, reklam-foto och nyhetsbilder. Grnserna mellan fotografiets olika genrer r

i dag s uppluckrade att det inte alltid r sjlvklart vilka intentioner som lig-ger bakom fotografierna. Bilderna r ordnade utan ngon annan systema-tik n efter fotografens efternamn. Antologins styrka r att den vill kart-lgga var svenskt fotografi str i dag, men utan att bry sig om eventuella kvarlevande hierarkier.

ven om tyngdpunkten i Contem-porary Swedish photography ligger p

denna sida om millennieskiftet, gr boken ocks nedslag i de senaste femtio, sextio rens fotografi, och visar p fregngare som frutom Eva Klasson uteslutande r mn till dagens utvare. 1950- och 60-talets Christer Strmholm, Gunnar Smoli-ansky och Carl Johan De Geer mter 2000-talets Pernilla Zetterman, Tova Mozard och Jenny Kllman. Ngon-stans mitt emellan finns Tuija Lind-

Om vr komplexa bildkulturContemporary Swedish photographyart and theory publishing

Hyr de bsta bildverktygen du med!Servicedepn fr Master Photographers" www.molanders.se

Bild

: Mag

nus

Cra

mer

bcker

I boken blandas portrtt och dokumentra bilder med konstfotografi och reklam. Bilden ovan r gjord av reklamfotografen Petrus Olsson.

PET

RU

S O

LSS

ON

15 | no 1/2013

Lars TunbjrkEvery daydiaphane ditions

TUNBJRKVILLEDen lilla franska staden Beau-vais r vl framfr allt mest knd fr oss svenskar som staden med flygplatsen dr Ryanair landar och ltsas att det r Paris. Den r ungefr lika stor som Kalmar. Man arrang-erar varje r en fotofestival, Les Photaumnales. Dit bjuder man in en fotograf som artist in residence. 2012 rs fotograf var Lars Tunbjrk.

Han arbetar som han brukar, frvandlar raskt staden till Tun-bjrkville. Hr finns bilder som ltt skulle passa i hans tidigare verk Office eller Home. Men han har blivit snllare med ren. Ortens arbetsplatser skildras p ett nstan sjuttio-talsdokumentrt stt.

I ngra av bilderna fr man knslan av att man befinner sig i en tillrttalagd doku-spa. Allt r vlputsat ner till minsta grsstr. Men i de tta buskagen ligger fgelkadavren, halvtuggade. Tunbjrks blixt- belysning ter sig in och avsl-jar alla detaljer p mnniskor svl som interirer.

/ TOMMY ARVIDSON

Ls fler recensioner av aktuella fotobcker p sfoto.se.

Annika Thrn LegzdinsTranslucencebokfrlaget arena

SOM EN HGRINGHr skulle det vara underbart att vara konstnr. Det var min frsta tanke nr jag p bussen frn Keflavik fr frsta gngen sg det sllsamma islndska landskapet. Lava och sten, som vid jordens fdelse. Jag r inte den frsta att frundras ver denna nakna karghet; lafur Elasson och Roni Horn har gjort det och nu Annika Thrn Legzins i sin fotobok Translucence. Frnvaron av mnniskor bidrar till den dova ensamheten, vi kan lika grna befinna oss p jordens sista som frsta dagar. Mer prglad av en dslig undergngsroman-tik r sviten La Serre frn ett vergivet vxthus i Lettland.

Starkast r sviten Me-mento te mortalem esse (Minns att du r ddlig) tillkommen d fotografens nrmaste vninna dog i cancer. De mnniskolsa bilderna togs i Vancouver och visar ngande trsk, dende skog, drivande dimma. Som en tunn hgring skymtar Vancouvers skyline, en svvande himmelsk stad, eller en civilisation som kan utplnas i en havsvg. Eller ett sista andetag.

/ EVA STRM

strms rda strykjrn och sovande kroppar. Som ett slags vndpunkt.

boken innehller ett representa-tivt och varierat urval frn ett drygt femtiotal fotografer, dr var och en ftt ett, eller ibland ett par, uppslag. S ser denna typ av antologier ofta ut, och upplgget har bde frdelar och nackdelar. Till det positiva hr frsts verblicken, dr lsaren snabbt kan orientera sig bland bilderna och f en uppfattning om det samtida fotogra-fiska fltet.

Varje fotograf presenteras med en relativt utfrlig text, av kompetenta skribenter som Irne Berggren, Bo Madestrand och Anders Olofsson. Bokens redaktr Estelle af Malmborg bidrar ocks med lsvrda texter. Dr-fr r det trist att introduktionerna till de enskilda fotograferna endast tryckts p engelska.

Det r ett misstag som tyvrr blir allt vanligare i dagens bokproduktion. Dels fr att texterna ursprungligen skrivits p svenska, och dels fr att bo-kens lsare troligen till strsta delen kommer att vara svenskar (ven om frlaget naturligtvis ser framfr sig en internationell spridning). Sprkliga nyanser och delar av frstelsen gr nu frlorade, antagligen fr att man velat ransonera utrymmet. Men de svenska texterna hade kunnat place-ras i ett sjok i slutet av boken.

Bokens tv esser, av Char-lotte Cotton och Niclas stlind, r dessbttre versatta. Dr Cotton r kryptiskt fordig, och hennes tanke-

gngar drfr bitvis r svra att flja, ger stlinds text en insatt skildring som kompletterar bildurvalets his-toriska tillbakablickar. Med stilistisk noggrannhet gr han igenom de tid-skrifter, utstllningslokaler och grup-peringar som dominerat perioden.

trots bokens matiga innehll r sjlva presentationsformen prob-lematisk, eftersom fotografernas bildexempel blir begrnsade. I mnga fall handlar det endast om ett enda fotografi. Drfr hade det exempelvis varit intressantare att, i stllet fr att upprepa Cecilia Edefalks visserligen trffskra sjlvportrtt frn omslaget, inne i boken vlja ut ngot av hen-nes senare fotografier. Edefalk r en konstnr som genom hela sin karrir frhllit sig till fotografiet. Bland an-nat har hon fotograferat av sina egna mlningar, och en av dessa fascine-rande bilder hade varit ett intressant komplement till antologin.

nd r det just de slumpvisa utsnitten ur de olika fotografernas produktion som r behllningen med Contemporary Swedish photography. Tillsammans bildar fotografierna en komprimerad berttelse som avspeglar vr komplexa bildkultur. Var annars skulle det vara mjligt att samtidigt trffa p Maria Hedlunds strikta randiga skjortor, Jean Herman-sons korniga verkstadsarbetare och Julia Hettas veka modeller med smak av piktoralism? Varfr har ingen satt samman en liknande bok tidigare?

/ MAGNUS BONS

08-680 15 70www.molanders.se

Sprkliga nyanser och delar av frstelsen gr nu frlorade, antagligen fr att man velat ransonera utrymmet.

PET

RU

S O

LSS

ON

fotografisk tidskrift | 16

Bilder p liv och dd

Urceller, bakterier och sjukdomar r deras vardag. Vi har trffat fotograferna som str i vetenskapens tjnst. Mt sjukhus-fotograferna som tar portrtt p ddfdda barn, Anders Persson som synliggr kroppens inre med hjlp av spjut-spetsteknik och Linnea Rundgren vars bilder har fngat det som orsakar alzheimer.

17 | no 1/2013

Ett fossiliserat skelett av en urldrig,

encellig organism som var en av de frsta

varianterna av liv p jorden.Fotograferad med

elektronmikroskop i 1 700 gngers frstoring.

LIN

NEA

RU

ND

GR

EN

fotografisk tidskrift | 18

Anders Persson sveper med handen ver den stora skrmen. Kroppen som visas framfr oss frlorar gradvis hud och vvnader tills enbart skelettet finns kvar. Visst ser det ut som hmtat ur ett av-snitt av en amerikansk kriminalserie. En frvuxen surfplatta str p ett stativ, kopplad till en dator med mngder av lagrade virtuella lik. Jod, riktiga lik. Och det dr med kriminalserie visar sig stmma den hr tekniken har anvnts av skdespelare med rynkade pannor i CSI.

Men den yttre miljn ger annars inte mycket as-sociationer till pkostade tv-produktioner. Intill en av de anonyma drrarna p Linkpings universi-tetssjukhus sitter skylten med frkortningen cmiv. Hr arbetar Anders Persson och hans kollegor p Center for medical image science and visualization. De r vrldsledande inom det som kallas virtuella obduktioner. Vilket r precis vad det lter som: med digitala verktyg gr det att underska de lagrade liken i datorn. Om och om igen, ifall det skulle behvas.

Datorliken har genererats utifrn mngder av rntgenbilder som r tagna i deras datortomograf eller magnetkamera. Metoden bestr av fyra tyd-liga steg, berttar Anders Persson: frst gller det att samla in all data (rntgen- eller magnetkamera-bilder), drefter att rkna ut stt att sammanfoga informationen och sedan att komma fram till hur den ska visualiseras.

Det kan lta som om det r mycket matematik och teknik i det vi hller p med, och det r det givetvis, men i steget efter den tekniska bearbet-ningen gller det att frgstta och p andra stt pverka bilden s att den blir maximalt anvndbar, sger han.

Fr anvndbart ska det vara. Det hr r bilder i vetenskapens tjnst, helt klart. Det fjrde steget i metoden r nmligen att bilderna ska ut i den kli-niska verksamheten p sjukhuset eller i industrin.

Internationellt sett r vi en rtt udda fgel, eftersom vi blandar folk och intressen frn univer-sitet, landsting och industri hr p cmiv.

Han visar runt i lokalerna och pekar p ett av rummen: det dr r det viktigaste rummet i hela verksamheten, sger han med eftertryck. Han pekar p fikarummet, den naturliga mtespunk-ten, med goda mjligheter till informella mten och utbyten.

Vi har mnga forskare och tillflliga medarbe-tare frn andra lnder, s det naturliga sprket r engelska i fikarummet. Dr brukar det alltid vara mycket folk, och mnga pgende samtal, sger han och nickar njt.

Arbetet har rnt mycket uppmrksamhet i veten-skapliga kretsar ver hela vrlden. Och Anders Persson belnades med Lennart Nilsson Award 2008 fr den banbrytande tekniken. I motive-

ringen skrev juryn bland annat: Anders Persson kombinerar spjutspetsteknik med pedagogiskt berttande och konstnrligt ga. Han synliggr kroppens inre med unik precision, s att bilderna kan frsts och tolkas av bde lekmannen och experten.

Det dr med konstnrligt ga franleder en frga om hur han stller sig till det som brukar kallas och avfrdas som pretty pictures inom vetenskaplig fotografi. Det vill sga att de estetiska mlen tar verhand, och att det vetenskapliga innehllet riskerar att f stryka p foten. Han ndrar kroppsstllning nr han fr frgan; det r uppenbart att han inte gillar antydningar om att de skulle gra sdana avvgningar p cmiv.

Visst r det sdant som nmns om den hr typen av bilder ibland, men det r totalt fel. Nr vi lgger till exempelvis frger och skuggeffekter i bilderna ligger det alltid ett syfte att frtydliga eller frklara i botten.

Dremot tycker han att det finns en pong med att frska gra bilderna vackra eftersom det per definition r mycket behagligare att titta p vackra bilder, och det underlttar informationsver-f-ringen. Form och innehll gr hand i hand.

Sedan brukar det ofta bli s att mnga bilder blir snygga helt automatiskt. Vra kroppar r som regel vldigt vackra, inte minst p insidan, sger han och skrattar glatt.

i vetenskapens tjnst

Nr vi lgger till exempelvis frger och skuggeffekter i bilderna ligger det alltid ett syfte att frtydliga eller frklara i botten. / Anders Persson, chef fr CMIV

Anders Persson fick Lennart Nilsson Award 2008 fr sin tekniska och vackra bildbearbetning

Banbrytande bildmedicin

PET

ER W

IKLU

ND

NAMN Anders PerssonYRKE Professor,

verlkare och chef fr CMIV, LinkpingUTMRKELSER

Har bland annat ftt Lennart Nilsson Award fr bildbearbetningen

som lett fram till tekniken fr virtuella

obduktioner.

19 | no 1/201319 | no 5/2012

Datortomografiunderskning utfrd efter att patienten opererats fr ett pulsderbrck i ett av hjrnans krl. En liten metallklmma syns p platsen fr derbrcket.

fotografisk tidskrift | 20

Bildtext bildtext bildtext

Inuti programmet fr virtuella obduktioner.

21 | no 1/2013

De har hjlpt till med virtuella obduktioner i nr-mare 500 brottsfall vid det hr laget. Fr rttsme-dicinarna r det givetvis fantastiskt att f tillgng till kropparna p det hr sttet, och fr cmiv har alla rttsfall inneburit en vrdefull mjlighet att validera tekniken. De har med andra ord kunna sl fast att det verkligen fungerar som planerat.

Men det r lngt ifrn enbart i rttsfall som deras bildteknik kan vara till nytta.

Det finns ett brett spektrum av anvndnings-omrden, men olika sjukdomar i hjrnan och hjrtat r en av huvudinriktningarna. Dr r det frhllandevis vanligt att man behver std av rntgenunderskningar, och genom att skapa tredimensionella bilder som vi gr kan man f stor hjlp i diagnos, uppfljning och patientkommuni-kation.

En frdel r allts att lkaren fr ett ofantligt mycket strre informationsunderlag jmfrt med en traditionell rntgenbild, och drmed lttare och skrare kan underska och stlla en diagnos.

Anders Persson visar ocks stolt upp hur de har gjort det han kallar tidsupplsta bilder, det vill sga rrliga 3D-bilder som exempelvis visar hur blodet fldar genom ett mnniskohjrta eller hur ligamenten i en knled reagerar vid rrelse.

Bildmedicin kan ocks underltta vsentligt i det pedagogiska arbetet som en lkare har, allts att frklara sjukdomen eller skadan fr patienten. Med dagens plsta patienter r det ett arbete som har blivit allt viktigare, och att en bild sger mer n tusen ord skriver jag grna under p!

/ PETER WIKLUND

Att en bild sger mer n tusen ord skriver jag grna under p. / Anders Persson, chef fr CMIV

CMIVCenter for medical image science and visualization hl-ler till i Linkpings universitetssjukhus och har startats i samarbete mellan Linkpings universitet, landstinget i stergtland och Sectra AB.

Ls mer p cmiv.liu.se

fotografisk tidskrift | 22

En snig tisdagmorgon hittar jag till slut fram till fotoavdelningen som ligger strax bakom hudmot-tagningen p Danderyds sjukhus. Tv personer i vita vida byxor, ljusbla sjukhusskjortor och tofflor mter mig. Sjukskterskor kan man tro, men namnskyltarna avsljar dem: fotografer.

Carin Wesstrm och Johan Adelgren r tv av ett drygt femtontal sjukhusfotografer som r verk-samma i Stockholmsomrdet.

Vi rycker ut och gr jobb s fort ngon ber oss komma, patienterna gr alltid frst, sger Carin Wesstrm.

Oftast r det sjukskterskor som ringer frn ope-ration, akut, hud eller frn olika vrdavdelningar. Bilderna som tas omgrdas av sekretess, de tillhr alltid patienterna och ska in i deras journaler.

Samtidigt med dagskncken, det som kallas de kliniska patientbilderna, arbetar de med bilder och filmer till undervisning, presentationer, webb, per-sonaltidning och olika typer av informationsmate-rial. Deras verktyg r kamera, Photoshop, Indesign och Final cut.

P ett bord ligger en Nikon-kamera fastsatt med ett dermatoskop. Det r en liten frstoringsapparat som blockerar hudytans reflexioner och som kan visa en djupare bild av huden. Att fotograferna sit-ter vgg i vgg med just hudmottagningen beror p att mnga hudpatienter behver deras tjnster. Under tiden jag r dr knackar det p drren och

en patient i vit skjorta behver bli avfotograferad bums.

Johan fr snart ett samtal och frsvinner i vg till onkologmottagningen. Carin fortstter dagen med ett portrtt p en nyanstlld. Vi hastar genom de lnga korridorerna till hjrtavdelningen. Vl framme placerar Carin den nya lkarsekreteraren vid skrivbordet. Ser till att ljuset r det rtta och att hon hller rtt vinkel p axeln. Knpp, knpp, s var det klart. Proffsigt och snabbt. Det mrks att hon har gjort det hr ett tag. Sex r har det blivit p Danderyd.

Efter att jag kommit hem till Sverige frn Glas-gow dr jag pluggade frsrjde jag mig bland annat som personlig assistent. S dk det hr jobbet upp. Jag trivs vldigt bra, att frilansa r verkligen inte min grej, det r fr otryggt, jag knner mig inte tillrck-ligt tuff och r inte s bra p att slja in mig sjlv.

Arbetstempot vxlar p sjukhuset. Nr det r som stressigast har de deadline fr ett strre jobb och blir samtidigt avbrutna av telefonsamtal. D r det bra att vara tv.

Ja, under hgssong blir vi konstant avbrutna, sger Johan som r vikarie och har frilansat i ver tio r fr olika dagstidningar, bland annat Expres-sen och Dagens Industri.

Ibland hnder det att nyfdda eller ofdda barn dr. Sjukhusfotograferna tar d bilder som frldrarna fr ta med sig hem fr att srja.

Som fotograf stlstter man sig, upptrder vldigt korrekt, det r helt enkelt ett jobb att gra. Vi ska inte frskna barnet, men samtidigt f bilden att bli s fin som mjligt. Det r frsts vldigt sorg-ligt men jobbet knns samtidigt viktigt. Jag har gjort det s mnga gnger nu och lrt mig mycket om hur olika mnniskor hanterar sin sorg, sger Carin.

Hon berttar om en kvinna som frlorat sitt barn och som d inte ville ha med sig bilden hem. Men efter mnga r hrde hon av sig och bad om att f fotografiet. Hon hade kommit dithn att hon ville ha en bild att srja.

Att dokumentera misshandelsfall p akuten r en annan viktig uppgift, men eftersom vldsbrott oftast intrffar p kvllar och ntter hnder det att personalen sjlv tar bilderna.

Vi frsker lra ut grunderna fr fotografi men personalens genomstrmning r hg p just aku-ten. De gr s gott de kan men det blir ofta ver-exponeringar och fokus p fel stlle, sger Carin.

Bilderna r en del av patientsekretessen och drfr finns det tydliga riktlinjer fr vem som fr ta dem. Att som anstlld ta en egen bild och sedan lmna sjukhuset med den r att bryta mot sekretessen. Samtidigt hnder det ibland att avdelningar frs-ker spara pengar p att inte anlita proffs.

I de fallen r vra konkurrenter inte andra yrkesfotografer utan lkare, sjukskterskor och underskterskor med Iphones. Det r ett problem som vi liksom mnga andra fotografer nu fr tiden brottas med, sger Carin.

Varken Carin eller Johan har (av uppenbart prak-tiska skl!) problem att nrvara vid operationer eller att se blod. Carin har ett frflutet inom vrden och Johan har tidigare krt likbil.

Enda gngen jag hll p att svimma var nr jag sg en dialyspatient byta blod fr frsta gngen. D hade jag sovit vldigt illa natten innan och hade ingen kamera med mig, sger han.

/ JENNY MORELLI

NAMN Carin Wesstrm och Johan Adelgren.

YRKE Sjukhusfotografer p Danderyds sjukhus.

LN Cirka 32 000 respek-tive cirka 27 000 kronor i

mnaden.UTBILDNING Fotoskolan Gamleby, Glasgow School

of Art, (BA Hons fine art photography) respektive

Nordens fotoskola.

Som fotograf stlstter man sig, upptrder vldigt korrekt, det r helt enkelt ett jobb att gra. / Carin Wesstrm, sjukhusfotograf

i vetenskapens tjnst

Sjukhusfotograferna har alltid patienterna i fokus

Bilder med hg sekretess

RO

FFE

AN

DER

SS

ON

23 | no 1/2013

BIlden r tagen under en gastric bypass operation, dvs.

en verviktsoperation, p Danderyds sjukhus.

RO

FFE

AN

DER

SS

ON

CAR

IN W

ESST

R

M

fotografisk tidskrift | 24

En frilssnabel p en Papilio Ulysses fotograferad med elektronmikroskop (SEM) i 119 gngers frstoring.

25 | no 1/2013

Som tonring i Sverige gillade Linnea Rundgren att vandra i skogen och fotografera. Nu bor hon i Aus-tralien och har betydligt mindre objekt framfr sin kamera. Skelettet p hennes egen favoritbild r bara ngon tiondels millimeter i verkligheten.

Linnea Rundgren r fdd i Gteborg och upp-vuxen i Hgersten, men befinner sig sedan 2007 i Melbourne, Australien. Fotografisk tidskrift nr henne via Skype en tidig australisk kvll, strax innan hon ska ka i vg och visa sina bilder p en konferens om elektronmikroskopi allts att foto-grafera med hjlp av elektronmikroskop.

Den fossilerade radiolarian ett encelligt urdjur r fotograferad med elektronmikroskop i 1 700 gngers frstoring. Tekniken lrde hon sig under den treriga utbildningen i vetenskapsfotografi vid rmit University i Melbourne.

Jag hittade utbildningen av en slump, efter att ha lst bio-geo ett r i Sverige. Jag knde att jag vil-le ha mer utlopp fr min kreativa sida och att jag ville bidra till illustrera vetenskap de f bilderna i studielitteraturen var inte srskilt inspirerande s jag blev jttelockad direkt, sger hon.

Hon skte in med de naturbilder hon tagit som tonring, och har sedan dess varit bosatt i Australien.

Elektronmikroskopi fanns som tillval p utbildningen, och sista ret gnade jag i stort sett enbart t det. Jag hade ett projekt som handlade om att terge matematiska mnster i naturen geometriska och symmetriska former och fick drfr mjlighet att frdjupa mig i tekniken.

Det blev dock inte riktigt som hon ville direkt, utan hon tvingades utveckla tekniken fr att f de bilder hon var ute efter.

Det handlar bland annat om att justera mngden elektroner som man bombarderar preparatet med och att justera hastigheten p skanningen. Precis som nr man fotograferar med vanlig kamera finns det olika parametrar som man kan frndra, och som pverkar slutresultatet.

Men den stora delen av arbetet fr Linnea Rund-gren r inte fotograferingen, speciellt inte nu nr hon har ftt till en teknik som passar henne.

Frarbetet kan vara extremt tidsdande. Det kan ta mnader att f fram ett speciellt preparat, och sedan r fotograferingen gjord p en dag.

ven efterarbetet kan mnga gnger krva en hel del jobb.

Bilderna som kommer ur elektronmikro- skopet r ju till exempel alltid svartvita. Det gr inte att fnga ngra frger med den tekniken.

S fr att gra dem bde vackrare och tydligare blir det ett antal timmars bildbearbetning vid datorn fr henne.

Frgsttningen r aldrig slumpmssig, utan ngot som jag styr efter eget huvud. Jag brukar dock g lite p knn, och har sllan bestmda uppfattningar om vad som ska ha en viss frg i en bild. Jag gr igenom olika varianter, men hller mig hela tiden till ngot som knns som rimliga frgskalor.

Fr ven om hon definitivt drivs av att hitta och avbilda sknheten i den mikroskopiska naturen, s vill hon inte gra ngot avkall p det vetenskap-liga innehllet, understryker hon.

Jag vill kunna frmedla vetenskap, det r grunden fr alla bilder jag gr. Sedan r jag vertygad om att jag lttare kan sprida bilderna om jag ser till att de r vackra och tilltalande. Men jag samarbetar alltid med experter inom respek-

tive omrde fr att skerstlla den vetenskapliga kvaliteten.

Sedan hon blev klar med utbildningen 2009 har hon fortsatt arbetet p rmit, som s kallad non-salaried employee. Hon fr anvnda utrustning och lokaler, och har regelbundet uppdrag frn olika forskare som vill ha hjlp med bilder.

Ett sdant uppdrag kom en dag frn en hjrn-cellsforskare, som ville ha hjlp med bilder p de hjrnceller som han arbetade med. I 3 200 gngers frstoring tog Linnea Rundgren bilden p den stjrnliknande hjrncellen med en aning belgg-ning av plack vilket visar grunden fr Alzheimers sjukdom. En bild som blev en av de tio finalisterna till priset Eureka prize for science photography av tidskriften New Scientist frra ret.

Det r otroligt frmnligt att f mjlighet att ta sig an den typen av uppdrag, som kommer frn forskare p alla hll i vrlden. Det hr r verkligen mitt drmjobb!

Hon kommer nu nrmast att fortstta arbeta med bland annat fler hjrncellsprojekt, parallellt med andra uppdrag, samtidigt som hon satsar p att visa upp sina bilder i olika sammanhang. Antagligen ven i Sverige inom kort.

Jag kommer hem till sommaren, bland annat fr att planera fr en kommande utstllning men mer kan jag inte avslja just nu!

/ PETER WIKLUND

i vetenskapens tjnst

Linnea Rundgren fotograferar hjrnceller och urdjur

Med 3 200 gngers frstoring

Det handlar om att justera mngden elektroner som man bombarderar preparatet med. / Linnea Rundgren, vetenskapsfotograf

NAMN Linnea Rundgren. LDER 26 r.

BOSATT Melbourne, Australien.

UTSTLLT Life in microcosmos har

visats p flera stllen i Australien och

kommer frmodligen visas i Sverige 2013.

HEMSIDA linearphotography.com

SID

RO

CK

fotografisk tidskrift | 26

27 | no 1/2013

Den sinnliga mnniskans protest

tankar om en bild

hon ligger dr. Jag blddrar frbi. Jag blddrar tillbaka. Ja, dr ligger hon. Sophie Calle.

P en grav. Sin egen? Sin mors? Vems? Jag vet inte.

Det ser ut att vara en polaroid en av det flyk-tiga fotografiets mer flyktiga former som avbildar det flyktigaste av allt; kroppen, livet, lusten. Dr finns ocks tre kraftfulla flckar svrta, rtvink-liga skuggor, motsatser till ljus. Inte mrkligt att dramatikern Samuel Becketts ord ekar, de om att vi mnniskor fder grensle ver en grav. Dr r vi. Fotografen och konstnren Sophie Calle pminner oss, i ett verk tillgnat hennes dda mor.

Sjlva bilden: En mnniskropp med kurvor och skymtande hud, en gravsten, skuggorna. En vrme mot det hrda, en mjukhet mot det stumma, den skarpt dragna grnsen mellan hr och icke-hr, mellan underjord och solsken, mellan avgrund och en helt vanlig prickig kjol. Min blick fljer en och samma vg ver bilden om och om igen; ser kroppen frn knn med rynkad hud, rr sig ver hnderna, brsten, det solvita ansiktet med slutna gon och vidare uppt, tills allt upphr med gravstenen och ordet MOR. Och s brjar jag om, nerifrn och upp, och inom den cirkelblicken ryms allt.

Trots att bilden terfinns i en bok som uppfyller alla kriterier fr att kallas just bok den har rtt storlek och form, tyngden nr man blundar och v-ger den i handen, hrda prmar runtom och mjuka sidor inuti tvekar jag infr sjlva ordet. Objektet vcker helt andra associationer: brudkista, nattbok, livslek. Eller hellre hemgift, omvrdnad, bekymmer och gravsten.

Men en bok r det, en fotobok. Kldd i ett krmfrgat sidenglnsande tyg, fngar den ljuset som en drm fngar sin lngtan och skimrar till. Och titeln med lika mnga ord som en mnniska skiftar ansikten under sin levnad r broderad i guldgult, smaltrdigt och stort: Hon hette, allt efter-

som, Rachel, Monique, Szyndler, Calle, Pagliero, Gonthier, Sindler. Min mor lskade att man talade om henne.

under den likgiltiga giraffens (ls gudens) blick lever vi, arbetar, lskar, dr vi. Det r en av de obcent triviala slutsatser Calle tycks dra efter moderns dd. Sophie Calle beskriver hur hon, eftert, kper en del av en uppstoppad giraff i naturlig storlek (hals och huvud) och hnger p vggen i sin atelj. Under den stller sig sedan Calle frgorna om vad en mor r, och fr vara. Vem r mnniskan som burit det i hoprullade foster som blir till mig, mina tankar, mitt jag? Hur ska jag se p hennes kropp, dess lust och livslngtan? Och, hur ska jag frhlla mig till att hon, modern, den livgivande, dr?

Jag gillar den dr uppstoppade giraffen. Bttre n gud. Den blickar ut ver sidorna, outgrundlig som bde livets uppkomst och slut.

I boken har Calle samlat kort p sin mor ur familjealbumet och visar dem vxlelvis med hen-nes sena anteckningar frn dagar d en cancerdiag-nos sakta vxer in i medvetandet. Rachel Monique Szyndler Calle Pagliero Gonthier Sindler vittnar om livslngtan, sjlvupptagenhet och otlighet. Hr och dr skiljs en del i boken frn en annan ge-nom en solitr svart sida, tunn som karbonpapper, dr ett enda ord str tryckt, knappt synligt: souci. Bekymmer.

den 13 oktober En trkig dag. Ingen har ringt mig. Ibland knner jag mig helt vergiven. r det p grund av min egoism? I dag r mina rynkor hnsynslsa.

Den 16 oktober Gud jag hatar vren!I en anteckning sammanfattar Rachel Monique

Szyndler Calle Pagliero Gonthier Sindler sitt liv som gift tre gnger, frlovad ytterligare tv och med ett orkneligt antal endagsfrlskelser. Hon konstaterar: jag anvnde min tid fr att lska.

Och sedan cancern:Den 15 augusti Jag r rdd. Jag r rdd. Jag r

rdd.

men calle vore inte Calle om hon inte lade till ngot. Trots att hon r bildkonstnr, har hon skapat en bok som lika grna kan lsas med slutna gon. Som i blindskrift arbetar den med texter tryckta i relief, vitt i vitt, svart i svart, och med hgblanka flt mot matt papper. Lsaren mste vinkla boken, dra med hnderna ver sidorna, ska sig fram, och sjlva lsandet blir till ytterligare ett lager berttelse i berttelsen: om vra oseende frsk att se, den tnkande mnniskans frsk att frst den otnkbara dden och den levande mn-niskans valhnta frsk att leva.

Innan hon dog valde Rachel Monique Szyndler Calle Pagliero Gonthier Sindler ett foto av sig sjlv, tvetydigt leende, fr sin gravsten. Hon lyssnade p Mozarts klarinettkonsert och sg till att se havet fr sista gngen, finkldd. Hon valde vad som skulle st p gravstenen: Jag r redan uttrkad. Den sinnliga mnniskans protest mot att frntas sina sinnesupplevelser. Sophie Calle r nrvarande med sin kamera nr modern drar sitt sista andetag, fngar den stund hon lmnar nuet, och moderns sista ord blir: souci. Bekymmer.

mor, liv, mor, dd. S skulle boken (livet?) kunna sammanfattas. Skulle de fyra orden i sin tur sam-manfattas till en enda bild, blir det denna: Dottern som ligger under moderns gravsten. En trettio-sjugrader varm kropp reflekterar ljuset frn en hrt lysande sol och bevisar drmed att hon existerar, i all fall i den hundradels sekund fotografiet togs. Och s de tre skuggorna som en retoriskt vlav-vgd pminnelse om det vi grna glmmer; hur dagen glnser till ett gonblick och sedan r det natt igen.

/ ELISABETH SBRINK

Frfattaren Elisabeth sbrink om Sophie Calle p sin mammas grav

fotografisk tidskrift | 28

Ovan. Makrot stannar halvvgs och visar dig vilka partier som kommer att bli svarta respektive vita i den frdiga bilden.Nedan. Genom att avbryta makrot och sedan ndra instllningarna i kurvjusteringslagret fick de vita valrerna, som inte skulle bli utfrtta, tillbaka sin ton.

29 | no 1/2013

STEFAN OHLSSONTEKNIKREDAKTR

praktik

Lr dig leverera bra grundmaterial fr ett bra slutresultat

Hgdagrar och skuggor

I min krnika i frrfrra numret (5/2012) klagade jag ver alla de bilder med allvarliga tekniska brister som jag ser nr jag r ute p olika tidningsredaktioner. De tv allvar-ligaste fel jag mter r att bilderna har fr hg frgmttnad och utfrtta hgdagrar/igenbeckade skuggor.

Bda dessa fel beror ofta p att bil-derna bearbetas p skrmar med fr snvt frgomfng. Skrmarna r oftast inte heller kalibrerade/profilerade.

Arbetar du vid en skrm som har ett frgomfng som bara tcker in srgb kommer intensiva, mttade frger ofta se blekare ut n vad de egentligen r. ppnar du sedan samma bild p en skrm med ett strre frgomfng kommer du att se hur mttade dina frger egentligen r. Det r d ltt att frgerna har blivit s mttade att de inte kan konverteras till tryckfrgerna med bevarat utseen-de. Jag har i en tidigare artikel i denna serie (1/2011) beskrivit hur du kan kontrollera och korrigera dina bilder om de har fr hg frgmttnad.

Ett nnu allvarligare fel n om du levererar en bild dr hgdagrar r utfrtta r dr skuggor har grott igen. Ett sdant fel r omjligt att korrigera i efterhand utan att g tillbaka till den ursprungliga rfilen. Ocks hr beror felet ofta p en dlig skrm som inte kan separera valrer i de extrema partierna. P en bra skrm ska man kunna se skillnad mellan en helt svart yta (rgb = 0, 0, 0) och en mycket mrk yta (rgb = 4, 4, 4 eller lgre). P dliga skrmar ser man ofta inte ens skillnaden mellan en grton med ett rgb-vrde p 16, 16, 16 och en helt svart yta. Likas frsvinner separationen i de ljusa tonerna p en dlig skrm.

Jag menar nu inte att en bild inte fr innehlla partier som blir helt svarta eller vita. De flesta bilder ser bttre ut om det finns ngra partier som r helt svarta. Likas br en ljusklla el-ler en glansdager i ett blankt material ofta vara helt vit fr att bilden ska se bra ut. Men nr stora ytor blir helt vita, utan valrer och nyanser ser det inte s bra ut. Jag har drfr gjort ett makro som markerar de ytor i bilden som kommer att bli utfrtta respek-tive igenbeckade.

Makrot skapar ett inverterat justeringslager. Genom att begrnsa inverkan med hjlp av en lagerstil markerar detta lager bara de partier som r ljusare n rgb 248, 248, 248 och mrkare n rgb 10, 10, 10. De par-tier som r ljusare n 248 markeras med en rd frg, de partier som r mrkare n 10 markeras med en cyan-frgad yta. Du hittar detta makro, som kallas fr bildkoll, p sfoto.se.

Nr du har hmtat hem makrot installerar du det i Photoshop genom att g till din panel fr funktions-makron och klicka p den nedtrik-

tade triangel som finns i vre, hgra hrnet. D ppnas en meny dr du kan vlja Ls in makron (Add ac-tion). I den mapp som d skapas i din funktionsmakropanel hittar du mak-rot svart och vitt. I Photoshop CS rcker det med att du dubbelklickar p makrot fr att det ska installeras.

Anvnd makrot efter det att du har gjort dina bildjusteringar, men fortfarande har kvar alla dina juste-ringslager. Fr du korrigerar vl dina bilder med hjlp av justeringslager? Ett lager kommer att lggas hgst upp i lagerstapeln och en dialogruta kommer att ppnas. I dialogrutan beskrivs de frger som markerar ut-frtta respektive igenbeckade partier. Du kan ocks vlja att fortstta eller avbryta makrot.

Om du inte ser ngra partier som r cyan- eller rdfrgade kan du klicka p Fortstt. ven om du ser partier som r cyan- eller rdfrgade kan du klicka p knappen fr att fortstta makrot, om det r ok att dessa partier r helt svarta eller vita i den frdiga bilden. Makrot kommer d att slnga detta justeringslager. Nr makrot r frdigt har det allts inte hnt ngot och du kan avsluta bearbetningen av bilden.

Men om du ser en varningsfrg p bildpartier som inte br bli helt utan valrer i den tryckta bilden, tryck p Stopp. Ditt inverterade lager ligger d kvar och du kan g ner i lager-stapeln och gra de frndringar p svart- och vitpunkt som du behver gra fr att dessa partier ska f lite ton. Precis nr frgvarningen frsvin-ner har du justerat din bild s mycket som krvs fr att det ska bli ngon ton i dessa partier.

Nr du justerat frdigt din bild markerar du det versta lagret, det

lager som heter Invertera 1, och drar detta lager till den papperskorg du hittar i lagerpanelen. Om nu bara tryckaren skter sin del kommer din bild att terges med ton i bde det mrkaste och ljusaste partiet i bilden.

Mina instllningar r gjorda fr tryck p ett bestruket papper, ett sdant papper som anvnds i F. Ska du trycka din bild p ett enklare papper kan du behva ndra de instll-ningar jag har gjort i dialogrutan fr lagerstil, de som bestmmer hur mnga valrsteg som blir markerade. Enklast gr du sdana ndringar genom att aktivera funktionen Vxla dialogruta av/p. Om du klickar i ru-tan framfr det sjtte steget i makrot, det steg som ligger fre stopp-steget, kommer dialogrutan fr lagerstilen att ppnas s att du har mjlighet att ndra instllningarna.

Om din bild ska tryckas p ett ltt-bestruket papper, ett sdant papper som mnga veckotidningar trycker p, kan du dra den vita triangeln till ett vrde p 10 i stllet fr det vrde p 7 som finns i standardinstll-ningen. Likas kan du dra den svarta triangeln till ett vrde p 240 i stllet fr det grundinstllda 245. Ska din bild tryckas p dagstidningspapper kan du dra den svarta triangeln till ett vrde p 235.

terigen, det r inte fel p en bild bara fr att den innehller valrer som blir helt svarta eller vita. Srskilt i dagstidningstryck krvs det att par-tier verkligen blir helt svarta, annars ser bilden gr och kontrastls ut. Men det r bra om vi har koll p vilka toner som blir helt svarta eller helt vita och har chans att rtta till bilden innan den skickas till kunden.

Ett sdant fel r omjligt att kor-rigera i efterhand utan att g tillbaka till den ursprungliga rfilen.

fotografisk tidskrift | 30

OPTIMERADE OBJEKTIV FR VIDEOCanon har haft stora fram-gngar med sitt Cinema EOS-system. De fortstter att ta fram nya objektiv, denna gng en supervidvinkel och ett kort teleobjektiv. Kraven p objektiven r rtt skilda mel-lan de som arbetar med video och stillbild. Canon har drfr utvecklat en serie objektiv dr man anpassat objektiven efter de krav som stlls frn de som arbetar med rrlig bild. De senaste tillskotten r CN-E14 mm T/3,1 L F och CN-E135 mm T/2,2 L F.

UPPDATERAT CAPTURE ONECapture One har nyligen uppda-terats till version 7. Men redan har en mindre uppdatering slppts till version 7.0.2. Hr har Phase One framfr allt lagt till std fr ett antal nya kame-ror, som till exempel Fuji-film X-Pro1, X-E1, XF1, Canon EOS 6D, EOS M, Sony SLT-A57, NEX-5R och Olympus XZ-2 iHS.

Stdet fr Fujifilms kameror med deras nya sensor X-Trans r kanske det viktigaste till-lgget, eftersom mnga som ger dessa kameror har klagat p resultatet frn de befintliga rkonverterarna. De fr bttre resultat frn sina jpeg-bilder n frn rfiler konverterade i program som Silky Pix eller Camera Raw/Lightroom.

Problemet bestr i att frgvergngar mellan mttade frger och vita ytor fr en slags bldande effekt.

ADOBE KPER BEHANCEbehance har snabbt blivit en av de stora webbplatserna fr kreatrer. Dr kan man presentera projekt, lgga upp en portfolio med mera. Nu har Adobe frvrvat fretaget bakom Behance och integre-rat detta i Creative Cloud.

P Behance finns i dag mer n en miljon anvndare som sker samarbetspartners och lgger upp sina projekt. De som i dag r betalande med-lemmar i Adobes Creative Cloud kommer att ha tillgng till alla de olika delar som finns inom denna tjnst.

Creative Cloud r Adobes nya stt att f tillgng till deras programvaror. Ge-nom en prenumeration fr man rtten att anvnda de programvaror som ingr i Creative Cloud.

VERSION TRE AV KOMPAKTKAMERAsigma anvnder en speciell sensor i sina kameror, den s kallade Foveon-sensorn. I stllet fr att anvnda olika filter ovanp de olika pix-larna, r alla pixlar knsliga fr alla frger. Rtt, grnt och bltt registreras p olika djup i varje pixel.

Vissa testare har hvdat att den ger en verlgsen uppls-ning jmfrt med vanliga sensorer, andra sger att den ger en dlig frgtergivning. I flera tester p senare tid har testarna dock imponerats av bildkvaliteten. Vid fotografe-ring i bra ljus under kontrolle-rade frhllanden fr de bilder med mycket hg kvalitet.

teknik

Snabb autofokusering

CaptureOne stder nu Fujifilms kameror.

Populr webbplats fr kreatrer.

nr fujifilm introducerade X100 Pro p Photokina 2010 vckte den stor uppmrksamhet p grund av sin relativt stora sensor och den fasta 23 mm-optiken.

Den speciella hybridskaren vckte ocks stort intresse. Men nr den kom ut p marknaden var det en kamera, som visserligen hade mnga positiva kvaliteter, men ocks en hel del brister. Autofokus var till exempel vldigt lngsam i vissa lgen.

Fujifilm har nu uppdaterat kameran till X100S Pro och verkar ha korrigerat mnga av de bris-ter som anvndarna av den frsta modellen klagade p. Autofokuseringen ska nu vara mycket snabb.

Rajala Pro Shop StockholmBesksadress: Herkulesgatan 11Post nr: 111 52 STOCKHOLMTele: 08 - 789 45 00Mail: info@rajalaproshop.se

Rajala Pro Shop MalmBesksadress: Drottninggatan 36Post nr: 211 41 MALMTele: 040 - 12 13 06Mail: malmo@rajalproshop.se

Rode

Can

on E

OS

5D M

ark

III

Swedish Chameleon

GITZO Manfrotto Slik Tamrac Sandisk

www.rajalaproshop.se

EOS 5D Mark III r en digital systemkamera med 22,3 mpfullformatssensor med 61-punkters autofokus och 6 b/s. Spela in hgkvalitativ Full HD-video, med manuell kontroll ver allt frn bildhastighet till ljud. N

ikon

D80

0

Skapa exceptionella bilder med banbrytande D800. Sensorn i FX-format med 36,3 megapixlar och klassledande autofokussystem ger dina bilder djup och en overtrff ad detaljniv. D-Movie i full HD-kvalitet ger dig stor fl exibilitet att dela med dig av fi lmer i hg kvalitet.

En av nordens strsta Canon Pro dealersRajala Pro Shop plitlig kameraleverantr sedan 1919.

fotografisk tidskrift | 32

medlem

VIL

LE L

ENK

KER

I

SAB

INA

KER

BA

VAC

VU

MA

GA

ZIN

E

SK STIPENDIERUnder perioden 1 februari 1 mars kan du ska Frfattar-fondens stipendier. Stipendier-na kan skas av frfattare, ver-sttare, tecknare och fotografer. Ls mer om hur anskan ska se ut p forfattarfonden.se

NYA MEDLEMMARAngelica Boldreghini, Stock-holm; Ulf Brjesson, Saltsj-Boo; Juha Dahlbo, Eskilstuna; Joakim Eriksson, Tibro; Mikael Gustafsson, Hstveda; Oscar Hyltbring, Gteborg; Sara Ing-man, Nacka; Sabina Kerbavac, Karlshamn; David Lagerlf, Stockholm; Fredrik Lars-son, Ume; Terri Lindholm, Tullinge; Johan Mellin, Solna; Daniel Nilsson, Malm; Erik Nordblad, Uppsala; Olof Nslund, Sdertlje; Sabrina Rossi, Malm.

VLKOMMEN TILL SFFHej, Sabina Kerbavac! Varfr gick du med i SFF?

Att vara med r en ra fr mig. Yrkesstolthet r ett viktigt begrepp. Kompetens och pro-fessionalism likas. Och det r vad jag tycker frbundet str fr. Att vara medlem r en finger- visning till mina kunder att jag r en professionell fotograf.

RTTELSEFotografen som tagit bilden p Sonya Singh i frra numret hette inte Malin utan Marlin Johansson.

fotografi i fokus har under de senaste tio ren uppmrksammat fotografi i sdra Sverige. Under hela mars r det fotografi som gller i hela regionen. Gallerier, stora och sm institutio-ner och enskilda fotografer samarbetar fr att evenemanget ska bli s omfattande som mjligt.

Enbart i Malm visas nstan trettio fotoutstllningar. I Helsingborg gr Dunkers kulturhus ut stort med inte mindre n tre fotografiska utstllningar. JH Engstrm, Torbjrn Larsson, Tina Enghoff, DAWID och Ville Lenkkeri med flera visar bilder. Den amerikanska fotografen Lauren Greenfield och britten Nick Brandt kommer till Malm respektive Helsingborg.

Ls om alla deltagare och hela det spckade programmet p fotografi-i-fokus.com.

Fotografi i fokus

LAGEN GODKNNSlagrdet har nu godknt frslaget till en lag mot krnkande fotografering. Frra vren stoppade rdet en tidigare omstridd version av lagfrslaget eftersom det kunde krocka med yttrande-friheten, men efter flera stora ndringar fr det nu godknt.

MISSUPPFATTNING BAKOM PROTESTERi hstas skrev ett stort antal amerikanska organisationer som fretrder fotografer och bildbyrer ett brev till den brittiska regeringen. I brevet som publicerades i British Journal of Photography ut-tryckte de en stark oro ver de freslagna ndringarna i brittisk upphovsrttslagstift-ning. Men det r missupp-

fattningar som ligger bakom protestaktionen, skriver Paul Vestergren, internationell sekreterare p Svenska foto-grafers frbund. Ls hans text p sfoto.se.

KOM P PORTFOLIO REVIEW I MALMden 1 mars arrangerar Svenska fotografers frbund och Centrum fr fotografi en portfolio review i syfte att vidga ntverk mellan fotogra-fer och bransch. Fotografer erbjuds att visa sina bilder fr en panel bestende av en rad bildbedmare med olika bak-grunder och bred kompetens inom det fotografiska fltet.

Klara reviewers 2013 r: Thomas Wgstrm, Nina Grundemark, Aron Mrel, Vincent Marcilhacy, Dragana

Vujanovic, Alla Risnen, Viveca Ohlsson, Ingrid Fischer Jonge, Julie Saul, Mara Karen Sigurdardttir, Lena Wil-helmsson och Martijn van den Broek.

Ls mer p sfoto.se.

NY ADRESS!Svenska fotografers frbundHornsgatan 103, 10 tr.117 28 Stockholm

Ville Lenkkeri visas p galleri Breadfield i Malm.

VU:s Vincent Marcilhacy kommer.

33 | no 1/2013

Anvnd e-post fr skriftliga avtal

juristenfrga

juristenTHOMASRIESLERFRBUNDSJURIST SFF

i dag ska vi prata muntliga avtal. Jag har redan nu ftt mnga frgor som inleds med orden: Vi hade kommit verens om Ja, allts, vi hade ju inget skriftligt avtal, men Lt mig redan nu sl fast att muntliga avtal gller.

Fr att ett juridiskt hllbart avtal ska ings och bli gllande mellan parterna krvs att 1) ngon ska ge ett anbud, vilket ska fljas av 2) en ren accept av den andre. Det r viktigt att kunna bevisa vad avtalet innehller eller vad man kom verens om. Det kan man gra p flera stt, exempelvis ha ett vittne eller spela in samtalet. Det finns dock ett nnu enklare stt. Men frst ett exempel:

Ngon (Kim) frgar: Kan du fotografera mig hr i parken i dag klockan ett fr 1 500 kronor? Jag vill ha bilden p min privata hemsida. I samma stund som du svarar Ja r avtalet bindande fr er bgge. Du och Kim tar i hand och saken r klar. (Om du i stllet svarat Ja, men det kostar 2 000 kronor r an-budet inte lngre bindande fr den som tillfrgade dig.)

Men nu utgr vi frn att det finns ett muntligt avtal. Du genomfr fotografe-ringen. I nsta lge uppstr problem. Kim vill pltsligt inte betala 1 500 kr utan hvdar att ni avtalat en ersttning om 1 000 kr. Du vet ju att ni kom verens om 1 500 kr och att du accepterat detta belopp. Vad gra? Du har ingen annan bevis-ning n att du hrt Kim sga villkoren, att du accepterat och ert handslag. Bevis-lget r jobbigt. S hur kunde du ha gjort fr att enkelt undvika denna situation?

I dagens samhlle finns ett mycket enkelt och snabbt meddelandemedium i form av e-post. De flesta har en e-postadress. Mitt frslag r fljande: Nr du muntligt kommit fram till ngot i en frhandling skicka en bekrftelse p vad ni diskuterat och vad du menar att ni kommit verens om.

Det kan vara enkelt och formlst, exempelvis s hr: Hej, Kim! Bekrftar fr ordningens skull dagens verenskommelse att jag

i dag ska fotografera dig i parken klockan 13.00 fr en ersttning om 1 500 kr. Du fr anvnda bilden p din privata hemsida. Bekrfta grna att du ftt detta meddelande och hr grna av dig med kommentarer.

Det frsta stycket sammanfattar villkoren som du uppfattat dem. Det andra stycket ger mjlighet fr Kim att kommentera vad ni kommit verens om. Om Kim bekrftar verenskommelsen utan kommentarer r avtalet i hamn bevis-mssigt. Om du fr tillbaka mejlet med kommentarer och det visar sig att Kim har en annan uppfattning har du ftt en mjlighet att lsa frgan direkt innan det hunnit bli ett problem.

S summa summarum: 1) Muntliga avtal gller. 2) Ett skrivet avtal r bsta vnners vn. 3) Om du inte har ett formellt skriftligt avtal se till att skaffa dig bevis fr verenskommelsen p annat stt.

Det r mycket roligt att vara er nya frbundsjurist och jag ser fram emot att trffa er nr tillflle bjuds!

Om det visar sig att Kim har en annan uppfattning har

du ftt en mjlighet att lsa frgan direkt innan det

hunnit bli ett problem.

UTEBLIVEN NAMNANGIVELSEHej! Ett av mina fotografier har anvnts dels i en tidning och dels p deras webbsida utan att jag angivits som fotograf. Dessutom har de beskurit bil-den. Vad har jag fr rttigheter/mjligheter? / Sofie

svar: Din frga rr dels din ideella rtt till namnangivelse respektive frbudet att bear-beta ditt fotografi samt din ekonomiska rtt. Enligt din ideella upphovsrtt har du en tvingande rtt att bli angiven som upphovsman till bilden. Fr utebliven namnangivelse rekommenderar sff att du krver skadestnd p 100 pro-cent av grundersttningen alternativt 100 procent av arkivbildspriset.

Om bilden hamnat dr utan att du varit inblandad r det frga om tv upphovs-rttsliga intrng: otillten anvndning och utebliven namnangivelse. Utver ovan nmnda skadestnd kan du ven krva ersttning fr nyttjandet motsvarande 100 procent av fotograferings- arvodet eller aktuellt arkiv-pris enligt sff:s rekommen-dationer. Vad gller den olovliga bearbetningen (beskrningen) av bilden gller samma som ovan r-rande ersttning om otillten anvndning.

SKYDD FR FOTOGRAFIHej! Jag undrar hur jag skyddar mitt fotografi nr det anvnds utomlands? / Jonassvar: Upphovsrtten upp-kommer formlst i och med att verket uppnr verkshjd enligt svensk lagstiftning. Detsamma gller inom eu:s medlemsstater samt andra lnder som har anslutit sig

till Bernkonventionen. Fr att fotografiet ska uppn verkshjd krvs att tv foto- grafer oberoende av varandra vid ungefr samma tidpunkt inte ska ha kunnat skapat likadana bilder. Vr lagstift-nings formlsa upphovs-rttsskydd gller allts i princip i hela vrlden.

Om det sedan respekteras i hela vrlden r en helt an-nan sak. Av den anledningen r det bra att ange All rights reserved och vara noga med att namnge dig och vilka villkor som gller fr anvnd-ning av dina bilder som lig-ger p din webbsida s att du snder signalen till beskare frn utomeuropeiska lnder att dina bilder r skyddade.

HUR SKA JAG F BETALT?Hej, juristen! Min bestllare betalar inte fakturan fast fr-fallodagen passerat. Vad kan jag gra? / Annasvar: Under frutsttning att du har levererat enligt avtal br du kontakta bestllaren och hra efter varfr denne inte betalar. Det kan finnas olika anledningar. Om du inte tycker att du ftt en godtagbar frklaring kan du skicka en pminnelsefaktura.

Ger detta inte frvntat resultat har du tv mjlighe-ter att driva rendet: 1) Sjlv anska hos Kronofogden om betalningsfrelggande mot din bestllare eller 2) Ta kontakt med en inkassobyr fr att hantera inkassoren-det gentemot din bestllare. sff har ett avtal med Svea ekonomi som r frmnligt fr sff:s medlemmar. Ls mer p sfoto.se

Ls fler frgor till och mer utfr-liga svar frn juristen p sfoto.se.

fotografisk tidskrift | 34

Fotografisk TidskriftNr 1 2013, rgng 125

Ansvarig utgivare Lotta Schwarzlotta.schwarz@sfoto.seChefredaktr Jenny Morellijenny.morelli@sfoto.seArt direction och grafisk form Maria Loohufvud, Pasadena Studiomaria@pasadenastudio.seTeknikredaktr Stefan Ohlssonstefan.ohlsson@sfoto.se

Korrektur Maria TaubertRedaktionsassistent Linda DybeckRepro Projektor

Redaktionsrd Thomas Wgstrm, Oskar Hammarkrantz, Ann Trnkvist, Yvonne Sundin.

Omslagsbild Johan StrindbergBildbylines Knut Koivisto

Tryckeri Trydells tryckeri ab, Laholm

Webbadress www.sfoto.se/fRedaktionsadressHornsgatan 103, 10 trappor117 28 Stockholm

Fr icke bestllt material ansvaras ej.

PrenumerationYvonne Sundin08-702 03 45prenumeration@sfoto.se450 kronor/helr500 kronor/helr, utlandpostgiro 13 0199-3bankgiro 274-9075

Lsnummer kan bestllas frn kans-liet fr 75 kronor inklusive moms.

Vill du slja Fotografisk Tidskrift? Mejla ekonomitjanst@natverkstan.net

F slj digitalt genom Qiozk.com

AnnonserAnnonshusetLinngatan 22114 47 Stockholm08-662 75 00annons@annonshuset.se

gareSvenska fotografers frbund (sff)Hornsgatan 103, 10 trappor117 28 Stockholm08-702 03 45sff@sfoto.sewww.sfoto.se

ISSN 284-7035

fix & trix

Glm inte att ta hjlp av noll-koll-kompisen innan du marknadsfr dina bilder

Psykologi fr yrkesfotografer

Varfr misslyckas vi ofta med marknadsfring? Hur blir vi bttre p att kommunicera med vra kunder? Den amerikanska psykologen/fotografen Jenika McDavitt som driver bloggen Psychology for photographers ger tre handfasta rd.

1. DE VIKTIGA NOLL-KOLL-KOMPISARNAr du lycklig och upphetsad nr du trycker p publicera-knappen fr att lansera nya hemsidan? Blir du sedan djupt besviken nr inte vrlden reagerar och inser vilken fantastisk fotograf du r? Vad gr du fr fel? Varfr ser ingen dina talanger?

Ett vanligt misstag r att man bara visar upp sig fr andra fotografer. Men de kan ju redan bild och vet mycket vl att uppskatta en stram hem-sida och en sparsmakad portfolio. Men vem i din nrhet vet minst om bilder? Dr har du din referens- person. Noll-koll-kompisens kritik, frgor och ofrstende blick r frmod-ligen de samma som din framtida kund har. Lyssna p den oinvigde. Det tjnar du p!

2. KVALITET TALAR INTE FR SIG SJLVOm du inte har kommit dithn att du arbetar med kuratorer p Moma eller bildredaktrer p

Vogue minns att kvalitet aldrig talar fr sig sjlv. Ett enkelt stt att skapa referensmaterial r att lgga in bakom-kulisserna-bilder i din presentation. D visar du kun-den att det r skillnad p hur det sg ut p plats och vad du faktiskt klarar av att stadkom-ma med rmaterialet.

3. LS KUNDENS PROBLEMAtt du och dina vnner slnger er med begrepp som minne, kongenial, eterisk kan vl vara er unt, men r kunden intresserad av sdant? Frmod-ligen inte. Kunden vill oftast ha valuta fr sina pengar. Kunden vill lsa ett problem. En rsredo-

visning mste fyllas med bilder, Vr framsida mste vara snyggare n

konkurrentens, Det r tomt ovanfr soffan. Lr dig den specifika kundens konkreta sprk och tala problemorienterat nr du diskuterar saker med kunder.

Ls mer: www.psychologyforphotographers.com.

RIC

HA

RD

WIK

STR

M

/VEM

OD

Vi har bett SFF-medlemmar att fnga tillfllen d det knns tryggt att vara frskrad. Fotografi: Paulina Holmgren

Du tar bilden. Vi tar hand om frskringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 StockholmTel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

P strandkanten till Torne lv vxer Icehotel sakta fram i polarnatten. Solen gr inte upp och temperaturen vxlar frn minus 25 ner till minus 45. 50 konstnrer frn 18 olika lnder samlas i Jukkasjrvi fr att frverkliga sina ider i sn och is. Jag halkar runt kldd med flera lager av ylle, knskydd, skyddsvst och med ett naket avtryckarfinger.

fotografisk tidskrift | 2

portfolion johan strindberg

HGDAGRAR OCH SKUGGOR

JOHAN STRINDBERGS PORTRTT AV SVERIGE

- - - - - - - - - - - - - - - - - -FOTOGRAFI P

LIV OCH DD - - - - - - - - - - - - - - - - - - Fotografisk Tidskrift #12013

Professionell utrustning och support fr bildskapare och bildanvndare

Ida Sundquvist bekmpar mrket med naturligt ljus.

Ls intervjun p www.procenter.se

procenter_fotografisk_240x300_x1.indd 1 2013-01-31 10.46

Fotografisk Tidskrift #12013