LTU ReviewN Y H E T S B R E V F Ö R A N S T Ä L L D A O C H A L U M N E R V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T . N R 1, 2 0 1 6

SATSAR PÅ SPECIALISTSJUKSKÖTERSKORBrist på specialistutbildade sjuksköterskor finns över hela landet. Luleå tekniska universitet kompletterar därför utbildnings- utbudet med specialistsjuksköterske- utbildningar med inriktning mot operation och anestesi.

– Vi kan inte nog uttrycka hur glada vi är att dessa specialistutbildningar startar vid Luleå tekniska universitet. Äntligen får vi rekryteringsmöjligheter. Från alla operations-avdelningar i länet är det här en efterlängtad åtgärd, säger Jeanette Viklund, vårdchef på Anestesi, Operation och Intensivvårdskliniken vid Sunderby sjukhus.

LTU I RIKSMEDIER OCH FACKPRESSnUnik datacenterforskning i Luleå Ny Teknik - 20.01.2016 nFler metoder samtidigt ger billigare tunnel Ny Teknik - 20.01.2016 nLärdomar bakom järnridån formar individualist Svenskt Näringsliv -15.01.2016 1nNya utbildningar för sjuksköterskor i Luleå Dagens Medicin - 15.01.2016 nLuleå startar utbildningar i operation och anestesi Vårdfokus - 15.01.2016 nLuleå blir bas för spjutspetsteknologi Evertiq - 13.01.2016 nUnik datacenterforskning startar i Luleå Ny teknik - 13.01.2016 nLuleå först med datacenter för öppen mätdata, Elektroniktidningen - 13.01.2016 nSå ska 5G-teknik utveckla gruvindustrin Industrinyheter - 05.01.2016 nBygg miljösmart med betong Fastighetstidningen - 05.01.2016 nTystnad, tagning Vårdfokus - 05.01.2016 nMobilen har nått medelåldern Svenska Dagbladet - 28.12.2015 nESA ska samla in vatten på Mars llustrerad Vetenskap - 15.12.2015nLTU har omvandlat pyrolysolja till drivmedel Energinyheter - 16.12.2015nDammsugare med sportig stil Cleannet - 16.12.2015 nFinns inget effektivare än förgasning av biomassa Göteborgs-Posten - 13.12.2015 nNy process ger förnybart drivmedel ProduktAktuellt - 16.12.2015

SVENSKA KYRKANS ROLL I SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS.

Exempel på detta är satsningar som det nationella projektet Mer än jobb. Här samarbetar kyrkan med arbetsförmedlingar för att stötta långtidsarbetslösa på vägen till arbete. I Luleå Stift och projektet Växthuset i Skellefteå pastorat får arbets-lösa och långtidssjukskrivna praktik- eller rehabiliteringsplats för att driva upp växter till kyrkogårdar och begravningar. Målet är att tillgodose hela behovet av ettåriga växter. Planer finns även på att tillverka ekologiska urnor av näver. Linda Olofsson, Luleå stift, arbetar tillsammans med Luleåforska-ren Malin Lindberg i ett nystartat projekt för att kartlägga och främja utvecklingen av sociala innovationer som kan skapa praktikplatser, arbetsrehabilitering och arbetstillfällen för utsatta grupper i kyrkans regi.

– Kyrkan har varit relativt isolerad från samhället men idag är samarbete, t ex med forskare och olika utomkyrkliga organisationer, viktigare än tidigare, säger hon. Behovet av integration av nysvenskar på arbetsmarknaden växer. Då blir det intressant för kyrkan att arbeta aktivt med integrering och att samarbeta med nya partners som arbetsförmedling-en, idrottsföreningar eller forskare.

Vid Luleå tekniska universitet finns sedan några år en forskargrupp som studerar villkoren för utveckling av sociala

I EN FORSKNINGSRAPPORT, framtagen av forskare från Luleå tekniska universitet i nära samarbete med Sveaskog, Billerud, LKAB, Höganäs, AGA, SP ETC och Swerea Mefos, beskrivs en produktionskedja där syntetgas tillverkas genom att förgasa restprodukter från skogen och sedan används i stället för fossilt kol för att reducera syret i järnmalm.

– Svensk stålindustri släpper ut 5,6 miljoner ton koldioxid varav huvuddelen är från kol som används i masugnar. Studien har visat att den föreslagna produktionskedjan gör det tekniskt möjligt att minska utsläppen av fossil CO2 med upp till en miljon ton, säger Carl-Erik Grip, projektledare och gästprofessor vid Luleå tekniska universitet. Utredningen visar även på ökade kostnader vid produktion med använd-ning av biomassa. Minskningen av CO2 och kostnader har beräknats med en systemstudie av hela produktionskedjan, från bearbetning av biomassa i skogen, transport av stora

volymer biomassa, anpassning av produktionsanläggningar m m till sidoeffekter, t ex på fjärrvärmeproduktion kopplad till stål- och järntillverkning.

– Troligen krävs någon form av långsiktigt statlig back-up för att industrin ska ställa om tillverkningen, säger Carl-Erik Grip. Fortsatt forskning och utveckling för att minska merkostnaden är också viktig för att nå praktiskt tillämpning. En öppning för att minska kostnaderna och ytterligare öka mängden borttagen CO2 per ton biomassa kan vara att sprida användningen på flera anläggningar. Studien har mötts med stort intresse när delresultaten presenterats vid internationella konferenser. Bland de företag som samarbetat med Luleåforskarna är intresset stort. Samarbetet och enga-gemanget från företag och institut har bidragit till att skapa en helhetsbild av effekterna av att ersätta kol med biomassa, såväl för industrin som för samhället.

Hur sociala innovationer i Svenska kyrkans regi ska utvecklas, bl a för att stödja långtidsarbetslösa och nysvenskar som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden, undersöks i ett samarbetsprojekt mellan forskare vid Luleå tekniska universitet och Svenska kyrkan

Utvecklar sociala innovationer i kyrkan

Linda Olofsson, Luleå stift, forskaren Malin Lindberg, LTU.

innovationer i olika delar av samhället. I tidigare studier har orienteringsböcker om sociala innovationer ur olika perspektiv tagits fram. Malin Lindberg, biträdande profes-sor vid Luleå tekniska universitet leder samarbetet med Svenska kyrkan.

– Med hjälp av workshops, intervjuer och enkäter ska vi titta på kyrkans processer och infrastruktur som kan stötta social innovation och ta fram modeller och verktyg som passar kyrkans specifika behov, säger hon

Projektet finansieras av Svenska kyrkan och pågår 2015-2016.

Förgasat skogsavfall minskar stålindustrinsutsläppStålindustrins koldioxidutsläpp kan minskas med upp till 20 procent om kol ersätts med syntetgas tillverkad av skogsavfall vid framställning av järn.

Rektor Johan Sterte

Ett nytt år betydernya spännande möjligheter och nya utmaningar för universitetetI DEN FORSKNINGSPROPOSITION SOM PRESENTERAS TILL HÖSTEN är min förhoppning att det finns förslag som leder till att en större del av forskningen, jämfört med vad som sker idag, ska finansieras med direkta forskningsanslag till universitet och högskolor. Under 2016 fortsätter vi också att utveckla våra starka forsknings- och innovationsområden.

För grundutbildningens del tyder allt på att det höga söktrycket till våra utbildningar håller i sig. Med det följer även fortsatta svårigheter för våra studenter att skaffa sig en bostad under studietiden. Universitetet samarbetar och diskuterar kontinuerligt med kommuner och byggföretag för att medverka till att bostadsproblemen för våra studenter ska lösas.

En utmaning som tillkommit under 2015 är kopplad till de utbildningsbehov som uppkommit i och med att antalet flyktingar som söker sig till Sverige ökat. Universitetet ska självklart bidra och ett projekt för att underlätta för flyktingar att ta sig in på arbetsmarknaden ligger i startgroparna.

Ett nytt år betyder också nya friska tag. Att det finns många stimulerande och intressanta utmaningar under 2016 råder det inget tvivel om.

N Y H E T S B R E V F Ö R A N S T Ä L L D A O C H A L U M N E R V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T . N R 1, 2 0 1 6

HÖGSKOLEVÄRLDENnSverige: Professor Kåre Bremers kartläggning av ledarskap och ledningsstrukturer i universitet och högskolor är avslutad och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, får nu ta del av Ledningsutredningens betänkande. Den nationella regleringen av universitet och högskolor minskades 2011. Idag finns bestämmelser om styrelse och rektor. I övrigt får lärosätena själva besluta om ledning och organisation av verksamheten. Utredningen visar att de kollegiala beslutsorganen verkar konserverande och har svårigheter att fatta strategiska beslut om nyorientering och resursomfördelning. Akademiska ledare, särskilt institutionschefer, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration. Ett 50-tal förslag till utvecklingsinsatser för att klargöra befogenheter för linjeorganisationer och kollegialorgan presenteras av utredningen. Bland förslagen finns författningsförändringar avseende styrelse och rektor men ingen nationell återreglering.

DET NYA LABORATORIET är tillgängligt för alla som är intresserade av att kunna testa och utvärdera lösningar on-line. Fokus ligger idag på informationssäkerhets-frågor men i framtiden ska även funktioner som stöder utveckling t ex av biometri finnas tillgängliga.

– På plats idag finns två av labbets fyra sektioner: högpresterande datorsystem och nätverkssäkerhet, säger Ali Ismail Awad, universitetslektor inom informationssäkerhetsområdet och samordnare för InfoSec Lab.

De högkapacitetsservrar, routrar, switchar och brand-väggar som redan finns uppkopplade mot nätet kommer att kompletteras med hårdvara och teknik för biometrisk teknik och fältprogrammerbara grindmatriser Array (FPGA). I on-line laboratoriet kan studenter designa och utvärdera säkerhetsscenarier i en isolerad miljö on-line. Tillgången till labbmiljön har redan nu lett till publicering av två forskningsartiklar och en doktorsavhandling.

Ali Ismail Awad ser gärna att fler institutioner får till-gång till labbet. Möjlighet finns att erbjuda både interna och externa målgrupper kurser och kompetensutveckling.

Intresserade kan kontakta ali.awad@ltu.se. Laboratoriet finansieras med medel från universitetets Labfond.

Nytt online-labb för informationssäkerhetInfoSec Lab heter ett nytt laboratorium där studenter kan göra on-line laborationer inom informationssäkerhetsområdet. I labbet kan även forskare testa nya säkerhets- utmaningar inom teknik-och pedagogikområdet.

KALENDARIUM

nPedagogisk pub Peter Krantz, Kungliga Biblioteket, berättar om bokens och tidningar-nas moderna utveckling i ett digitalt sammanhang. Ämnen som bland annat kommer att lyftas är boktjuven, digitaliserade tidningar, öppna data från arkiven, fysiskt vs digitalt inflöde samt mycket annat. Efter detta vidtar Teachmeet där lärare presenterar tan-kar kopplade till digitalisering i skolan. 9 februari 2016, kl. 18.30 - 20.30, Vetenskapens hus, Luleå. Arr: Barn- och ungdomsförvaltningen Luleå Kommun och Luleå tekniska universitet.

nLTU Big Air Dags igen för succéeventet LTU Big Air på universitetsområdet i Luleå. Du är välkommen att kolla in häftiga trix och spektakulära konster på skidor. För den som vill finns prova-på aktiviteter som längdskidor, snow bikes, hund-spann och friluftsliv. Under hela eventet bjuder vi på musik och underhållning och självklart finns det mat och dryck till försäljning.13 februari 2016, kl 10 - 23. Universitetsområdet, Luleå. Gratis inträde.

DISPUTATIONERPatrick Jonsson Strömningslära/Fluid Mechanics Smoothed Particle Hydrodynamic of Hydraulic Jumps in Spillways Torsdag 17 december 2015, kl 09.00, E231, Luleå tekniska universitet

Mats Brämming Processmetallurgi/Process Metallurgy An Operational View on Foaming and Slopping Control in Top-blown BOS Vessels Torsdag 14 januari 2016, kl 10.00, E246, Luleå tekniska universitet

Peng Liu Trä- och bionanokompositer/Wood and Bionanocomposites Adsorption Behavior of heavy metal ions from aqueous medium on nanocellulose Torsdag 21 januari 2016, kl 10.00, E632, Luleå tekniska universitet

Lars Bäckström Rättsvetenskap / Law Svensk gruvrätt. En rättsvetenskaplig studie rörande förutsättningar för utvinning av mineral Torsdag 28 januari 2016, kl. 13.00, A1545, Luleå tekniska universitet

Sarfraz Iqbal Informationssystem/Information systemsEnsemble View on Designing Pedagogical Online Information Security LaboratoriesMåndag 15 februari 2016, kl. 09.00, A109, Luleå tekniska universitet

N Y H E T S B R E V F Ö R A N S T Ä L L D A O C H A L U M N E R V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T . N R 1, 2 0 1 6

100 företag på årets LARV-dag

Bra resultat för forskning som blir företag

CIRKA 2000 AV UNIVERSITETETS STUDENTER

valde att ta chansen att knyta kontakter med företagen som medverkade på LARV. Här fanns bland annat stora arbetsgivare som Ericsson, Skanska, Atlas Copco m fl representerade. Studenterna fick under dagen tillfälle att boka in personliga samtal med företagen.

– Vi är jättenöjda med företagens medverkan och har även fått positiv respons från dem, säger Sara Lundström, projektledare för LARV-dagen.

LARV anordnas varje år för att ge företag och studenter möjlighet att nätverka och knyta kontakter som leder till framtida rekrytering av studenter från Luleå tekniska universitet. Förutom mässdagen då företag och studenter får tillfälle att mötas anordnas även en stor bankett för de medverkande företagen samt ett mingelevent för företag och studentgrupper.

UNDER ÅRET SOM GÅTT HAR TRETTON INKOMNA

IDÉER TILL LTU BUSINESS gått vidare till före-tagskommersialisering – ett bra resultat som gynnar regionens tillväxt.

Sustainalube – ett nytt innovativt biosmörjmedel, Ecooil – diesel från etanol, Zeolitmembran – en effek-tivare gasrening, Allent Drying – en ny sensorteknik för virkestork och Memorizon - minnesstöd för äldre är några exempel på idéer från forskare från Luleå

tekniska universitet som har potential att utvecklas till företag.

– Det är mer än en företagsetablering per månad och det är ett bra resultat, säger Pär Johansson, affärsområdeschef på LTU Business AB.

Den höga graden av idéer som kommersialiseras beror, enligt affärsutvecklare, på LTU Business unika arbetssätt, som utvecklats utifrån ett samarbete med IC2-institutet i Austin, Texas.

100 företag från många olika branscher valde att medverka när Teknologkåren anordnade den årligen återkommande arbetsmarknadsdagen LARV där universitetets studenter fick chansen att träffa sina blivande arbetsgivare.

NYHETSBREV FÖR ANSTÄLLDA OCH ALUMNER VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET. NR 1, 2016 Bn nn

n

LEDIGA TJÄNSTER PÅ LTUn Två doktorander, statsvetenskap n Doktorand, kvalitetsteknik med inriktning mot innovationsvänlig upphandling

n Två doktorander, energiteknik med inriktning mot pyrolysprocesser för produktion av biokoks

n Universitetslektor, rättsvetenskap n Universitetslektor, industriell elektronik med specialisering mot analog elektronik

n Två doktorander, maskinelement ökad motorverkningsgrad - vevaxel med rullningslager

n Prefekt

n Universitetslektor, företagsekonomi, inriktning mot redovisning och styrning

n Professor/ämnesföreträdare, omvårdnad

n Doktorand, malmgeologi - malmkaraktärisering

n Doktorand, malmgeologi - prospektering efter alternativa mineralråvaror

n Biträdande universitetslektor, industriell elektronik

n Doktorand, byggproduktion, inriktning virtuellt byggande

n Modellansvarig/verksamhetsutvecklare systemförvaltning

Fler lediga jobb på www.ltu.se

28

LTU ReviewNyhetsbrev för anställda och alumner vid LTU - Nr 1, 2016

Redaktör: Åsa Svedjeholm 070-339 16 28, 0920-49 16 28 asse@ltu.se

Ansvarig utgivare: Pål Kastensson

Form och tryck: Grafisk produktion vid Luleå tekniska universitet

EXTERNA ANSLAG

Forskargruppen inom biokemisk process- teknik vid Institutionen för samhälls-byggnad och naturresurser har beviljats finansiering för tre projekt: 3 000 000 kr från Formas för projektet BIOcatalytic Carbon Capture and Conver-sion of steel flue gas to liquid hydrocar-bons. 400 000 kr från Kempestiftelsen för projektet “Bark biorefinery through physi-cochemical pretreatment and fractionation for the valorization of ‘oleochemicals’ and the additional ‘active’ ingredients”. 2 715 000 kr från Energimyndigheten för projektet Organosolv Biomass Pretreat-ment for Flexible Fuel Production.

2009 fick universitetet ta emot en omfattande donation på 8,5 miljoner kronor. Donatorer var Sten Brand och hans hustru Rut Brand som tog initiativet till Stiftelsen Rut och Stens Brands fond. Rut Brands önskan var att en del av arvet efter henne skulle gå till stiftelsen för att stödja bergteknikområdet vid Luleå tekniska universitet. Sten Brand som idag är över 90 år gammal är en välkänd gäst bland annat på universitetets akademiska högtid där han deltar varje år. Stiftelsen Rut och Sten Brands fond delar ut stöd till kompetensförstärkning, resebidrag, studiebesök, kursutveckling m m inom bergteknikområdet samt ett resestipendium till kvinnor som studerar inom bergteknikområdet.

Minns du?HögAvisanHögTrycketLuHsläsningen

Work shop för nya lärare

DEN 26 FEBRUARI arrangerar

Högskolepedagogiskt centrum, HPC,

i samarbete med institutionerna KKL

och ETS, en heldag med fokus på

plats, identitet och lärande.

Förmiddagen kommer att ägnas åt

forskning kring dessa frågor. Syftet

är att inventera och initiera forskning

inom ett brett fält och på så vis skapa

nätverk av intresserade forskare.

Eftermiddagen ägnas åt lärande-

miljöer på LTU. Hur ska vi kunna

utnyttja dessa för att öka studenternas

lärande och vad är det för miljöer vi

behöver framöver.

Boka redan nu in den 26 februari

2016. Mer information kommer

i januari.

En dag om plats, identitet och lärande

NYLIGEN ANSTÄLLDA LÄRARE PÅ

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSIET erbjuds att delta i en work shop om hur det är att arbeta som lärare på universitetet. Det är Högskolepedagogiskt centrum, HPC, som erbjuder alla nya lärare work shops vid två tillfällen:

10 mars 13.00 -16.00 Sal F431 (svenska). Sista anmälningsdag: 3 mars 2016.

19 maj 13.00 - 16.00 Sal A207 (engelska). Sista anmälningsdag 12 maj, 2016.

Under work shops behandlas frågor som: när är man lärare och när utövar man ett myndighetsuppdrag? Hur kopplas förväntade studieresultat till lärandeaktiviteter och examination samt universitetets pedagogisk idé. Anmälan: www.ltu.se/internt