EXAMENSARBETE

2004:042 CIV

MATTIAS FERNSTRÖMHENRIK SJÖSTRÖM

Förslag till datoriseratsystemstöd för serviceverkstadvid Metso Paper Sundsvall AB

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskapAvdelningen för Industriell logistik

2004:042 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 04/42 - - SE

Förord

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop under hösten 2003 och är ett avslutande moment icivilingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförtsvid institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningenför Industriell logistik.

Arbetets syfte är att föreslå ett lämpligt datoriserat systemstöd förproduktionsplanering som överensstämmer med de krav och önskemål somidentifierats i verksamheten vid Metso Paper Sundsvall Service Workshop.Under arbetets gång har våra insikter i hur ett lämpligt systemstöd väljs ökatavsevärt. Vi har också fått ökade kunskaper i hur ett MPS-system fungerar.

Det engagemang och den hjälp som personalen vid Metso Paper SundsvallService Workshop har gett oss har varit mycket värdefullt för vårt arbete meddetta projekt. Vi vill särskilt tacka vår handledare Staffan Åsén, chef förTeknisk Support, som med sitt stora engagemang hjälpt oss under hela arbetetoch frikostigt ställt alla nödvändiga resurser till vårt förfogande. Vi vill ocksårikta ett stort tack till övrig personal som alltid tagit sig tid och svarat på vårafrågor. Slutligen vill vi också tacka vår handledare Anders Segerstedt samtTorbjörn Ilar vid Luleå tekniska universitet.

Sundsvall den 30 januari 2004

Mattias Fernström Henrik Sjöström

Terminologi

CAD computer aided designCIM commercial item masterCRM customer relationship managementERP enterprise resource planningFIFO first in first outGolf generell order, lager och faktureringIVF Institutet för verkstadsteknisk forskningLIFO last in first outMPS material och produktionsstyrningPDB produktdatabasPDM product database managementPIA produkter i arbetePLAN Föreningen för produktionslogistikRAM random access memoryRepos repair order systemROM read-only memorySDL SC Metso Paper Sundsvall Service CenterSDL SW Metso Paper Sundsvall Service WorkshopSMS Scandinavian Mill Service

Abstract

Metso Paper Sundsvall Service Workshop serves and repairs machine parts forthe pulping industry. The company experiences that the service business iscomplex to predict in terms of making prognoses and plans for incomingorders. The purpose of this master thesis is to suggest a production planningsystem that matches the requirements and demands of Metso Paper SundsvallService Workshop. In order to identify the needs for a production planningsystem, a study of the operations at Metso Paper Sundsvall Service Workshopwas conducted. After making a survey of the existing production planningsystems on the Swedish market, several systems were found that seemedsuitable for Metso Paper Sundsvall Service Workshop. After a broad sifting,nine systems remained, which were thoroughly evaluated in a stepwiseselection process. Eventually, Mapaz proved to be the best suitable system forMetso Paper Sundsvall Service Workshop’s business. However, therecommendation for Metso Paper Sundsvall Service Workshop is to contact thesuppliers for the two most suitable systems in order to make a comparisonbetween them and thereafter make the decision about a possible investment.

Sammanfattning

Serviceverkstaden vid Metso Paper Sundsvall AB, det vill säga Metso PaperSundsvall Service Workshop, reparerar och servar maskindetaljer förpappersmassaindustrin. Reparationsbehoven är till viss del svåra att förutspå,vilket gör verksamheten svår att planera och prognostisera. Under åren har detbyggts upp flera olika system som stöd för verksamheten vilket gör attberedning och planering av produktionen är relativt omständligt att utföra.Under hösten 2003 påbörjades ett förändringsarbete vilket ska leda till attledtiderna kortas samt att resurser ska kunna frigöras för den enhet som idagarbetar med planering och beredning. För att förenkla det omständliga arbetetmed att planera och bereda produktionen efterfrågas ett enkelt, flexibelt ochanvändarvänligt systemstöd.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån förändringsarbetet föreslå ettdatoriserat systemstöd för Metso Paper Sundsvall Service Workshop. För attlösa uppgiften studerades först teori om tillvägagångssätt för val av system,MPS-system och ERP-system. Dessa låg sedan som grund för det fortsattaarbetet. En utförlig kartläggning över verksamheten vid serviceverkstaden iSundsvall gjordes för att ta reda på de behov som ett systemstöd ska kunnatillfredsställa. När behoven var identifierade och sammanställda i enkravspecifikation genomsöktes den svenska marknaden efter MPS-system. Detfinns många MPS-system på marknaden och efter en grov utgallringutvärderades nio MPS-system vidare. Dessa sållades efterhand bort under enurvalsprocess i flera steg. Slutligen kunde det system som bäst tillgodoserbehoven väljas.

Det var svårt att utskilja systemen från varandra i den slutliga analysen,eftersom de är väldigt lika och passar väl mot verksamheten för Metso PaperSundsvall Service Workshop. På grund av detta fick kostnaderna för systemenen stor betydelse. Det visade sig dock att Mapaz är det system som på bästa sättuppfyller behoven då det är ett förhållandevis litet och användarvänligt MPS-system som kan införskaffas till en låg kostnad.

En rekommendation är att Metso Paper Sundsvall Service Workshop kontaktarsystemleverantörerna för de två mest intressanta systemen. Dessa system ärMapaz och Monitor. På så sätt får Metso Paper Sundsvall Service Workshopsjälva möjlighet att jämföra systemen. De båda systemen är väl etablerade påmarknaden. Systemleverantörerna erbjuder goda möjligheter för support ochimplementering.

Innehållsförteckning

1 Inledning ....................................................................................... 1

1.1 Bakgrund................................................................................... 11.2 Problembeskrivning ................................................................. 11.3 Syfte........................................................................................... 2

1.4 Avgränsningar och preciseringar............................................ 2

2 Teori .............................................................................................. 4

2.1 ERP – Enterprise Resource Planning...................................... 42.2 MPS – Material och produktionsstyrning................................ 5

2.2.1 MPS-systems uppbyggnad.................................................... 62.2.1.1 Grunddata........................................................................................ 62.2.1.2 Övergripande resursplanering....................................................... 72.2.1.3 Kundorderhantering ....................................................................... 72.2.1.4 Materialplanering ............................................................................ 72.2.1.5 Behovsplanering............................................................................. 82.2.1.6 Inköpsplanering .............................................................................. 82.2.1.7 Beläggningsplanering .................................................................... 82.2.1.8 Produktionsorderhantering ........................................................... 92.2.1.9 Produktionsuppföljning ................................................................. 92.2.1.10 Förkalkylering och efterkalkylering............................................. 9

2.2.2 Förutsättningar för material och produktionsstyrning ........... 10

2.3 Hur man väljer rätt systemstöd ............................................. 122.3.1 Sammansättning av projektgrupp ........................................ 122.3.2 Nulägesbeskrivning ............................................................. 122.3.3 Kravspecifikation ................................................................. 142.3.4 Val av system...................................................................... 15

3 Metod .......................................................................................... 18

3.1 Undersökningsansats ............................................................ 183.1.1 Fallstudie............................................................................. 183.1.2 Survey ................................................................................. 18

3.2 Insamling av information ....................................................... 183.2.1 Litteratur .............................................................................. 183.2.2 Intervjuer ............................................................................. 193.2.3 Enkät ................................................................................... 193.2.4 Internet ................................................................................ 193.2.5 Tekniska Mässan Stockholm 2003 ...................................... 19

3.3 Tillvägagångssätt ................................................................... 193.3.1 Teori .................................................................................... 193.3.2 Kartläggning ........................................................................ 203.3.3 Urvalsprocess...................................................................... 20

3.4 Validitet och reliabilitet........................................................... 20

4 Kartläggning ............................................................................... 22

4.1 Organisation............................................................................ 234.2 Anläggning.............................................................................. 254.3 Produkter................................................................................. 26

4.3.1 Valsar .................................................................................. 264.3.2 Raffinörer ............................................................................ 274.3.3 Skruvar och skruvrör ........................................................... 274.3.4 Tjockmassapumpar ............................................................. 284.3.5 Specialprodukter ................................................................. 29

4.4 System..................................................................................... 304.4.1 Lotus Notes ......................................................................... 304.4.2 PDB (Produktdatabas)......................................................... 314.4.3 Raindance ........................................................................... 314.4.4 Golf (Generell order, lager och fakturering) ......................... 324.4.5 Repos (Repair order system)............................................... 324.4.6 BaaN IVC4 .......................................................................... 324.4.7 Framtiden ............................................................................ 33

4.5 Material och informationsflöde.............................................. 344.5.1 Ordermottagning ................................................................. 354.5.2 Ankommande gods.............................................................. 374.5.3 Demontage.......................................................................... 384.5.4 Beredning............................................................................ 394.5.5 Bearbetning......................................................................... 404.5.6 Montering ............................................................................ 414.5.7 Leverans och uppföljning..................................................... 434.5.8 Processdokument................................................................ 444.5.9 Aktivitetsmatris .................................................................... 44

4.6 Behov....................................................................................... 46

5 Urval ............................................................................................ 49

5.1 Första urvalet .......................................................................... 505.2 Andra urvalet........................................................................... 51

5.3 De sex utvalda systemen ....................................................... 515.3.1 Monitor ................................................................................ 515.3.2 Hybron MPS........................................................................ 525.3.3 Hybron Nova ....................................................................... 535.3.4 Garp .................................................................................... 545.3.5 Mapaz ................................................................................. 555.3.6 BaaN IV............................................................................... 56

6 Analys ......................................................................................... 58

7 Slutsats och diskussion ............................................................ 64

8 Referenser .................................................................................. 67

Bilagor................................................................................................ 71

Inledning

1

1 InledningI detta kapitel presenteras en kort företagsbeskrivning, problembeskrivning,syftet med arbetet samt de avgränsningar som gjordes för att arbetet ska hållasig inom ramarna för ett examensarbete.

1.1 BakgrundMetso Paper är världens ledande leverantör av teknologi, system och utrustningför massa- och pappersindustrin. Företaget erbjuder ett brett utbud av produkteroch tjänster, allt från enstaka processer och produktionslinor till komplettaprojektlösningar med en global organisation för kundservice.

Metso Paper Service är specialiserade på alla typer av service som gällerutrustning och processer inom massa-, pappers- och fiberboardindustrin. MetsoPaper Sundsvall Service Workshop (SDL SW), det vill säga serviceverkstadenvid Metso Paper Sundsvall AB, har riktat in verksamheten mot reparationer avprocessutrustning för massaindustrin. Kännetecknande för verksamheten är attden består av en blandning mellan planerade reparationer med långframförhållning och akuta arbeten med mycket kort framförhållning.

Det är endast ett fåtal typer av produkter som repareras i Sundsvall. Vissaprodukter är dock mycket komplicerade och består av många detaljer vilkasedan skall åtgärdas i flera olika operationer. Reparationerna består dels avutbyte av komponenter samt reparation av komponenter. Till en viss delutnyttjas externa underleverantörer. Det operativa arbetet inom SDL SWbygger på att varje person har en egen basplats, men kan också vid behovhantera mer än en maskin. En arbetsorder bereds av en beredare som ävenplanerar respektive operation, vilket sker i planeringsmodulen i ERP-systemetBaaN IVC4. På sikt ska BaaN IVC4 bli ett gemensamt ERP-system för helaMetso Paper Incorporation.

1.2 ProblembeskrivningVerksamheten vid serviceverkstaden är föränderlig och svår att planeraeftersom det inte fullständigt går att förutspå inkommande order eller göravederhäftiga prognoser. Idag har SDL SW ett flertal olika system som stöd förbåde produktionsplanering och ekonomi, vilket komplicerar arbetet medplanering och beredning i produktionen. SDL SW upplever att det är alltföromständligt att planera om produktionen i de befintliga systemen, vilket kanvara nödvändigt om en operation måste göras om eller om en högt prioriteradorder anländer. Detta leder till att verkligheten ute i verkstaden vad avser tillexempel ledig maskintid inte speglar verkligheten i systemen.

Inledning

2

SDL SW har nyligen startat ett förändringsarbete där syftet är att frigöraresurser och reducera ledtider. Detta ska ske genom att delegera en del avansvaret för planering och beredning av produktionen till montageverkstaden.Till detta nya arbetssätt behövs ett användarvänligt datoriserat systemstöd somkan ersätta ett eller flera av de nuvarande systemen. I den nuvarandeorganisationen finns inte tid eller resurser för att på ett metodiskt sätt föreslå ettsystemstöd. Därför definierades detta projekt som ett examensarbete.

1.3 SyfteMetso Paper Sundsvall Service Workshop genomgår ett förändringsarbete därföretaget vill frigöra resurser och reducera ledtider. I detta förändringsarbeteingår det att implementera ett datoriserat systemstöd. Syftet med dettaexamensarbete är att utifrån förändringsarbetet föreslå ett datoriseratsystemstöd för Metso Paper Sundsvall Service Workshop.

1.4 Avgränsningar och preciseringarDe avgränsningar och preciseringar som gjordes för detta arbete är:

• Systemstödet skall tillgodose informationskraven från de olika aktörernainom leveransprocessen på bästa möjliga sätt.

• Det enda kompletta ERP-systemet som får användas är BaaN IVC4, vilketär ett koncernbeslut som omfattar hela Metso Paper Incorporation.

• För att finna ett datoriserat systemstöd kommer endast MPS-system på densvenska marknaden att undersökas. Detta för att arbetet ska hållas inomgivna tidsramar.

• Vid sökning av MPS-system ska modulerna för beredning, planering ochåterrapportering vara i fokus eftersom dessa områden ligger närmastproblemställningen.

• MPS-systemet skall vara flexibelt. Det skall gå att införa ny data och attåterkoppla information på ett enkelt sätt.

• MPS-systemet ska ha ett enkelt och användarvänligt gränssnitt.

• MPS-systemet ska vara inriktat mot mindre och medelstora företag.

Inledning

3

• Ett önskemål från SDL SW är att kostnaden för systemstödet ska vara sålågt som möjligt, vilket kommer att prioriteras vid val av systemstöd.

• Ingen lönsamhetskalkyl kommer att göras för en eventuell investering av ettMPS-system.

Teori

4

2 TeoriDetta kapitel presenterar teori som är relevant för detta arbete. Inledningsvisdefinieras begreppet ERP-system. Som avgränsningen anger ska endast MPS-system undersökas och därför förklaras vad som avses med ett MPS-system ochhur det är uppbyggt. Slutligen beskrivs tillvägagångssättet för sökning ochurval av system. Denna teori ligger som grund för fortsatt arbete.

2.1 ERP – Enterprise Resource PlanningERP är en förkortning av Enterprise Resource Planning. Enligt Sheu, Yen ochKrumwiede (2003) är ett ERP-system ett informationssystem som styr, genomintegration, alla aspekter inom en affärsverksamhet inklusiveproduktionsplanering, inköp, produktion, försäljning, distribution, ekonomi ochkundservice.

Stevenson (2002) menar att det finns tre orsaker till varför företag väljer attinvestera i ett ERP-system. Det första är att systemet integrerar och samlar allfinansiell data inom ett företag. Det andra är att tillverkande företag medliknande verksamhet kan standardisera sina processer och använda sig av ettoch samma system för tillverkning. Detta kan leda till minskade ledtider ochökad produktivitet. Den tredje fördelen med ett ERP-system är att detstandardiserar personalsystemet och på så sätt kan till exempel ett stort

LEVERANTÖRER

KUNDER

PRODUKTION, TILLVERKNING & LOGISTIK (MPS)

FÖRSÄLJNING &MARKNADSFÖRING

EKONOMI

KUNDHANTERINGSSYTEM(CRM- Customer relationshipmanagement)

PERSONAL

CENTRALDATABAS

Figur 2.1. Översiktlig bild av ett ERP-system. Källa: Sheu, Yen ochKrumwiede (2003).

Teori

5

multinationellt företag få bättre övergripande kontroll över sinapersonalresurser. Stevenson (2002) beskriver vidare att det ofta medför storakostnader vid köp och implementering av ett ERP-system. De flesta ERP-system var till en början utvecklade för stora företag men på senare år har fleraenklare system utvecklats vilka vänder sig mot mindre företag.

Figur 2.1 beskriver övergripande hur ett ERP-system kan vara uppbyggt ochhur informationsflödet är kopplad till och från den centrala databasen.Databasen samlar information från de olika funktionsområdena och innehållerrutiner för hur systemet skall fungera.

2.2 MPS – Material och produktionsstyrningEnligt Mattsson (1998) är MPS ett samlande begrepp för styrning avmaterialflöden och styrning av förädlingsprocesserna i produktionen.

Genombrottet för datoriserade MPS-system kom i mitten av 1970-talet dåföretagen insåg behovet av att ha ett väl fungerande system. Segerstedt (1999)beskriver att datorernas kapacitet har ökat med åren vilket har lett till att prisethar sjunkit och prestanda höjts så att även mindre företag har råd att investera iMPS-system.

Olhager och Rapp (1985) menar att fördelen med en implementering av ettMPS-system är mer en effektivisering av de administrativa rutinerna än eneffektivisering i produktionen. Genom förbättrade rutiner förkortas även tidenfrån order till leverans och därmed kan företaget bättre hävda sig på enkonkurrensutsatt marknad. För tillverkande företag kan även minskadekostnader och ökad kundanpassning vara möjlig med hjälp av ett välfungerande MPS-system. Den stora nackdelen med ett MPS-system är oftastinte systemet i sig utan mer av en organisatorisk karaktär. Personalen kankänna att de tappar kontrollen över information om material och produktionsamt att det inte alls är säkert att ett datoriserat MPS-system är det rätta förföretaget.

Flexibla system kan lätt anpassas efter användarens synpunkter, men då ställsäven högre krav på användaren. Olhager och Rapp (1985) menar att MPS-system kan delas in i tre kategorier. Dels det kundanpassade systemet därsystemet utformas efter företagets behov och dels det standardiserade systemetsom är utformat för att passa så många företag som möjligt.Utvecklingskostnaderna för ett kundanpassat system är oftast mycket höga ochanvänds därför nästan uteslutande av stora företag. Standardiserade system gåroftast fort att implementera och är relativt billiga. Problem kan uppstå om två

Teori

6

tillverkande företag har olika krav på ett standardiserat MPS-system. Den tredjekategorin är att kombinera det kundanpassade MPS-systemet med detstandardiserade för att uppfylla ett företags specifika behov.

2.2.1 MPS-systems uppbyggnadMPS-system är ofta uppbyggda av olika moduler som delar en och sammadatabas. I princip kan varje modul fungera separat under förutsättning att vissadata finns i grundmodulen och i andra temporära register. Detta gör det möjligtför ett företag att köpa endast de funktioner som de anser sig behöva och harmöjlighet att installera. Vissa moduler har dock ett beroendeförhållande tillvarandra.

Olika leverantörer kan dock ha skilda moduluppbyggnader. Företaget i sin turkan vara indelade i produktfunktioner som skiljer sig från MPS-systemensmoduler. Därför har Olhager och Rapp (1985) försökt att samla likartaderutiner till funktioner och sedan samlat de besläktade funktionerna till moduler(Se Figur 2.2). Dessa moduler beskrivs mer ingående nedan. Informationen ommodulerna är hämtad från Olhager och Rapp (1985) och Segerstedt (1999).

2.2.1.1 GrunddataDenna modul omfattar registerrutiner samt program för vård och underhåll avregistren. Data som förs in i grunddatamodulen påverkas inte i någon störreomfattning av övriga modulers register och utgör alltså basen för hur ett MPS-system ska byggas. De fyra huvudregister som innefattas i grunddatamodulenär artikel-, struktur-, operations- och produktionsgruppsregister. Dessa registermåste läggas upp innan de övriga modulerna tas i bruk. Viktigt att notera är att

GRUNDDATA

ÖVERGRIPANDE RESURSPLANERING

PRODUKTIONSORDERHANTERING

BELÄGGNINGSPLANERINGINKÖPSPLANERING

BEHOVSPLANERING

KUNDORDERHANTERING

EFTERKALKYLERING

MATERIALPLANERINGPRODUKTIONSUPPFÖLJNING

FÖRKALKYLERING

Figur 2.2. Moduluppbyggt MPS-system. Källa: Olhager och Rapp (1985).

Teori

7

temporära och specifika register för enskilda moduler inte finns med igrunddatamodulen utan finns i respektive enskild modul.

Exempel på vad artikelregistret innefattar är information så som artikelnummer,benämning, ledtid, säkerhetslager, beställningspunkt med flera.Strukturregistret anger produktstrukturens uppbyggnad med ingående artiklar,med hänsyn till konstruktions- och produktionsbetingande samband. Det villsäga vilka material och komponenter som behövs för tillverkning av enprodukt. För att veta i vilken ordning och vilka resurser som krävs för atttillverka olika artiklar krävs det att data över vilka artiklar som ska tillverkas,operationsbeskrivningar, vilken produktionsgrupp som operationerna skautföras i stycktid, och ställtid kan lagras. Detta sker i operationsregistret.

I vissa MPS-system används ett verktygsregister, i kombination medoperationsregistret, för att kunna bestämma vilket verktyg som ska användastill respektive operation och innehåller information om till exempellagringsplats och verktygens skick. Kalendern som översätter artiklars ledtidertill verkliga kalenderdagar och markerar semesterperioder så att operationerinte planeras då kapaciteten är låg, betraktas även den som ettgrunddataregister.

2.2.1.2 Övergripande resursplaneringDå förutsättningarna för produktionen snabbt ändras behövs en övergripandeplanering för att snabbt kunna återta ett effektivt resursutnyttjande. Dennamodul behandlar den mest översiktliga planeringen av produktion, material ochresurser. Produkter och artikelnummer blir aggregerade till produktgrupper ochproduktionsgrupper och därefter till produktionsavdelningar. När dennaövergripande plan är fastställd bryts den ned till en produktionsplan påslutproduktnivå och utgör grunden för behovsplaneringen av material.

2.2.1.3 KundorderhanteringLeveranssäkerhet och kortare ledtider är mycket viktiga parametrar i enkonkurrensanpassad marknad. Då ställs allt högre krav på tät kontakt mellanleverantör och kund. Modulen för kundorderhantering omfattar all behandlingav kundorder från ordermottagning och orderregistrering till utleverans ochuppföljning. Här kan även bevakning av orderstatus ske.

2.2.1.4 MaterialplaneringFör att säkerställa materialförsörjningen genererar modulen ekonomisktmotiverade planer på när inleveranser av material bör ske. Den ska även geupplysningar om rekommenderade materialkvantiteter. Modulen håller ordningpå lagersaldon genom att behandla inleveranser, utleveranser, justeringar och

Teori

8

signalerar för lagernivåer som är lägre än beställningspunkten. ABC-analys äräven det ett verktyg som används för klassificering av artiklar som används vidinventering av till exempel artikelsortimentet. För att kunna göra lagervärderinginnehåller modulen olika tekniker som till exempel FIFO-metoden (first in firstout) eller LIFO-metoden (last in first out).

2.2.1.5 BehovsplaneringI de fall där artiklarnas materialberoende kan härledas ur behovet av tillexempel slutprodukter, kan det vara fördelaktigt att använda sig avproduktstrukturen för att göra en behovsplanering. Denna omfattar både ensammanställning av överordnande behov i en produktionsplan och ennedbrytning av denna plan till en fullständig behovsbild. Produktionsplanenomfattar detaljerade behov av halvfabrikat, komponenter och råmaterial.Nedbrytningen kan ske genom en nettobehovsberäkning där hänsyn tilllagerstatus, ledtider och partiformningsmetoder tas. Bruttobehovsberäkning äräven det ett sätt att bryta ned produktionsplanen men denna tar ingen hänsyntill tidigare nämnda faktorer. Signaler som genereras avbehovsberäkningsmodulen är signaler för registrering och start av riktiga orderenligt de satsförslag som systemet beräknat, samt signaler för omplanering avredan startade order.

2.2.1.6 InköpsplaneringDen information som matats in i behovs- och materialhanteringen ger upphovtill både en produktionsorder och en inköpsorder. Inköpsplaneringenkontrollerar de aktiviteter som uppstår utifrån inköpsordern det vill säga attmodulen hanterar beställning, beredning, beställningsbevakning,godsmottagning, ankomstkontroll och orderuppföljning. På så sätt kan systemettill exempel snabbt generera offerter, inköpsorder, reviderade inköpsorder,ankomstpåminnelser med mera.

2.2.1.7 Beläggningsplaner ingSyftet med beläggningsplaneringen är att utifrån den tillgängliga kapacitetenkunna fastställa när en produktionsorder skall verkställas.Beläggningsplaneringen kan delas in i tidsplanering och körplanering.Tidsplaneringen bestämmer när och var operationen sker. Körplaneringenbestämmer ordersekvens och turordning vid köbildning, det vill sägaprioriteringsvillkoren. För att kunna veta vilken status produktionen har görs enbeläggningsanalys. Denna kan till exempel utvisa om en framåt- ellerbakåtplanering är lämplig som första steg i tidsplaneringen.Beläggningsanalysen kan presenteras på olika sätt beroende på vilkeninformation som söks och vilken detaljnivå som önskas. Gantt-schema ochstapeldiagram är två vanliga sätt att presentera analysen på.

Teori

9

2.2.1.8 ProduktionsorderhanteringNär planering av produktionsorder är gjord lämnas den över tillverkstadsgolvet. Produktionsorderhanteringen omfattar stora datamängder ochbehandlar data från artikelregister, strukturregister, operationsregister,produktionsgruppsregister, produktionsorderregister, verktygsregister ochkalender. Ur denna modul fås sedan nödvändiga verkstadsdokument,orderstatus och förseningsrapporter. För att kunna generera denna informationär det mycket viktigt att kontinuerlig återrapportering sker. Ju högreåterrapporteringsfrekvens desto mer noggrant kan uppföljning och återkopplingav information till högre planeringsnivåer göras. Att mata in all informationkan enligt Olhager och Rapp (1985) upplevas som omständligt och betungande,men i många fall måste en stor del information matas in för att få ut önskadinformation.

2.2.1.9 Produktionsuppföl jningDet är viktigt att den data som används vid planering speglar verkligheten sålångt som möjligt. Därför krävs det fortlöpande uppföljning av användaparametrar så att de ständigt hålls aktuella. Produktionsuppföljning sker genomredovisning av produkter i arbetet (PIA) och produktivitetsmätning.Produktivitetsmätning är viktigt för att till exempel kunna mäta beläggning iproduktionsgrupper, kritiska resurser, flaskhalsar, avvikelser i transporttider,kötider med mera. Det som ligger som grund till uppföljningen av PIA är blandannat olika orders ledtider. Detta gör det möjligt att följa kapitalbindningen avPIA. Redovisningen av PIA kan ske med olika detaljrikedom beroende påvilken information som söks.

2.2.1.10 Förkalkylering och efterkalkyleringFör att kunna skapa en fullständig produktkalkyl krävs både en förkalkyl och enefterkalkyl. En förkalkyl är en beräkning av kostnaderna för slutprodukter ochreservdelar där de planerade resursbehoven återfinns i form av beräknatmaterial, arbete med mera. Efterkalkylen visar vad slutprodukten har kostat, detvill säga den faktiska resursförbrukningen. För att denna modul ska varatillräckligt tillförlitlig krävs att grunddatamodulen underhålls med nödvändigakostnadsdata. För att undvika att inaktuell data finns kan simulering göras. Påså sätt kan successiv ändring av kostnadskomponenter ske samt visa vilkaförändringar det bär med sig i den totala kostnaden. Kalkylerna baseras på olikakalkylmetoder och kostnadsslag. Exempel på kalkylmetoder ärsjälvkostnadskalkyl och bidragskalkyl.

Teori

10

2.2.2 Förutsättningar fö r material och produktionsstyrningOlhager och B. Rapp (1985) menar att utgångspunkten för material ochproduktionsstyrning är att företaget ses som ett öppet system. Detta innebär attföretaget verkar i en omvärld och förädlar stegvis ett antal insatsvaror, input,som genereras till ett antal slutprodukter, output (se Figur 2.3).Förutsättningarna för produktion är ofta beroende av ett antal kritiska faktorersom till exempel produktionsadministrativa styrprinciper, ledtider,leveranstider, slutprodukter, efterfrågeförutsättningar, produktion mot lager ochkundorder.

Enligt Olhager och Rapp (1985) är pull-principen (se Figur 2.4) och push-principen (se Figur 2.5) de två styrprinciper som i huvudsak används för attadministrativt styra produktionen. Pull-principen innebär är att information omefterfrågebehovet på slutprodukten överförs till närmaste underliggandeproduktionsnivå och där ger upphov till en efterfrågan på artiklar. Dennaefterfrågan genererar i sin tur ny efterfrågan på nästa nivå och så vidare.Produkten dras fram genom produktionen. Ett exempel på en sådan tillämpningär Kanbansystemet.

Push-principen innebär att information om ett efterfrågebehov erhålls islutproduktsteget och denna information förs bakåt i produktionskedjan tillsamtliga lägre steg. Alla tillverkningsorder släpps sedan samtidigt och dåuppstår ett så kallat planeringstryck. Produkten trycks genomproduktionskedjan eftersom att produktionen startar i det lägsta steget och när

Transformation

Figur 2.3. Företaget som ett öppet system. Källa: Olhager och Rapp (1985).

Input Output

Materialflöde

Produktionsorder

Figur 2.4. Illustration av pull-principen. Källa: Olhager och Rapp (1985).

Teori

11

artikeln är färdigbearbetad i detta steg förs den vidare till nästa steg för fortsattbearbetning.

Enligt Mattsson (1997) utgör en ledtid den kalendertid som går åt för attgenomföra en aktivitet från det att ett behov har uppstått tills det har uppfyllts.Materialanskaffning förknippas ofta som inköpsledtid, produktion somproduktionsledtid och distributionen som kundorderledtid. I praktiken kanledtiden definieras som kalendertid från beordring till inleverans. Olhager ochRapp (1985) menar att ledtiden påverkas av ett antal faktorer som till exempeltillgänglig kapacitet och arbetskraft. De menar även att leveranstiden för enprodukt avser tiden från det att kunden gör en beställning till önskadleveranstidpunkt.

Produkttillverkningen skiljer sig åt beroende på hur unik slutprodukten är ochde kan enligt Olhager och Rapp (1985) delas in i olika klassificeringar. Dessaär helt nya och unika produkter vid till exempel en ny konstruktion, nyavarianter på en given grundkonstruktion som baseras på tidigare konstrueradestandard delar, standardvarianter där ofta slutproduktens olika strukturer kanlagerhållas samt standardprodukter som kan marknadsföras och lagerhållas i ettstörre antal. För helt nya och unika produkter menar Olhager och Rapp (1985)att verklig ledtid är kortare än önskad leveranstid medan det är tvärtom för nyavarianter som baseras på en given grundkonstruktion.

De företag som använder sig av lagerproduktion har ofta en varieradefterfrågan av slutprodukter. För att förhindra att brister uppstår krävs det att enproduktionsorder initieras vid det tillfälle då det finns lika många enheter kvarsom de som kommer att efterfrågas under den tid då nya produkter tillverkas.På så sätt töms inte slutlagret. Eftersom efterfrågan varierar under ledtidenbeskriver Olhager och Rapp (1985) att osäkerheten ofta neutraliseras med hjälpav ett säkerhetslager. Nackdelen med det är att ju längre ledtiden är desto störresäkerhetslager behövs och det leder till större kapitalbindning. Vissa företagförsöker minska sina lager och strävar därför mot korta ledtider. Det skiljer sigdock mycket åt vilka produkter som tillverkas. Standardprodukter är lika och

Materialflöde

Produktionsorder

Figur 2.5. Illustration av push-principen. Källa: Olhager och Rapp (1985).

Teori

12

passar bra för lagerhållning medan det är nästan omöjligt att prognostiseraunika produkter.

I de fall som kunden har specifika krav på en produkt är det mest fördelaktigtför produktionsplaneringen om dessa krav kommer in så sent som möjligt itillverkningskedjan. Då kan tillverkningen delas upp, enligt Olhager och Rapp(1985), i två steg där det första steget innebär att råvaror tas hem och produktenförädlas utan att den blir helt kundspecifik. I detta steg kan de halvfärdigaprodukterna helt lagerhållas för att sedan först i det andra steget monteras medde kundspecifika produkterna. I det andra steget måste produktionsledtidenvara kortare än önskad leveranstid för att möjliggöra kundanpassad produktion.

2.3 Hur man väljer rätt systemstödAtt köpa och implementera ett nytt MPS-system är en stor händelse för ettföretag. Granbom (IVF 97808) menar att resultatet av införandet kommer attpåverka företagets resultat under en lång tid framöver. Det är därför viktigt attarbetet organiseras och leds på ett bra sätt. För att de beslut som fattas ska blibra krävs det att representanter från flera av företagets funktioner medverkarunder upphandlingsprocessen, lämpligast är att tillsätta en projektgrupp somdriver processen framåt. För att få ut så mycket som möjligt av investeringen ärdet viktigt att noggrant planera och genomföra projektet på ett metodiskt ochgenomtänkt sätt. Nedan beskrivs fem viktiga steg för att på ett bra sätt hitta ettlämpligt systemstöd. Teorierna bakom dessa fem steg är hämtade frånDahlborg (1996, 1997), Granbom (IVF 97003), Granbom (IVF 97808) ochStröm (1998).

2.3.1 Sammansättning av projektgruppProjektgruppen bör vara sammansatt med representanter från alla funktionerinom företaget som är eller kommer att bli berörda av ett nytt MPS-system. Detär viktigt att projektgruppen har företagsledningens fulla stöd. Ström (1998)menar att företagsledning, marknad och försäljning, ordermottagning, ekonomi,konstruktion, produktion, lager och kvalitet är funktioner inom företaget som ärviktiga att ta med i en upphandlingsprocess. Projektgruppen bör ha veckovismöten med närvaroplikt, dessa möten ska givetvis protokollföras. Ett projekt avdetta slag drivs under en längre tid, det är realistiskt att beräkna en tidsram upptill 2 år innan systemen är helt i drift och projektet kan avslutas.

2.3.2 Nulägesbeskrivnin gFör att få en uppfattning om olika systems funktionalitet är det viktigt attdefiniera de processer som systemen ska stödja, det vill säga att helt oberoendeav system kartlägga verksamheten. Kartläggningens syfte är att belysa de

Teori

13

funktioner och processer som behöver systemstöd. De grundläggande målenmed kartläggningen är enligt Dahlborg (1997) att ta reda på vad som görs, vadsom startar processen och vilka resultat processen genererar (in och utdata)samt de informationsflöden och behov av systemstöd som finns.

Det är först när man har kartlagt den egna verksamheten det går att bedöma hurbra ett system kan bemöta den specifika verksamhetens krav och kriterier. Detär också viktigt att klargöra för systemleverantörerna hur verksamheten ser ut.Ström (1997) menar att när en tydlig visualisering av verksamheten har gjorts,kan de som tar del av resultatet lättare se var eventuella brister finns ochdärigenom bedöma om eventuella rationaliseringar behöver göras.

En kartläggning kan göras på olika sätt och oavsett metod är det viktigt attkartläggningen ger en verklig bild över hur verksamheten fungerar samt att detär möjligt att urskilja de funktioner och rutiner som behöver systemstöd. Ström(1997) ger exempel på att processkartor, organisationsscheman ochaktivitetsmatriser är tre viktiga beståndsdelar som bör ingå i en kartläggning.

Processkartor beskriver de material- och informationsflöden som finns inomföretaget. En överskådlig bild av dessa flöden kan till exempel fås genomintervjuer med berörd personal på nyckelpositioner inom företaget. När olikaprocesser har blivit identifierade kan de sedan delas in i olika delflöden, det kanvara ett flöde in till en funktion som genererar ett flöde vidare ut till nästafunktion. Ett exempel på ett delflöde är ankomstkontroll. När ett godsankommer är det ett flöde in till funktionen ankomstkontroll, där godsetkontrolleras att det är enligt order, godkännas och sedan skickas vidare tillnästa steg i produktionen. Flödet ut är då kontrollerat ankommet gods. Med ensådan visualisering belyses de värdehöjande effekterna företagets funktionerhar på flödena. Det är alltså möjligt att se om en funktion är nödvändig eller ej.Ett exempel på en processkarta visas i Figur 2.6.

Om organisationen kommer att bestå efter implementeringen av systemet är detbra att använda organisationsscheman i urvalsprocessen. Organisationsschemat

Kontrollav ankommetGods

Kontrolleratankommet gods

GodsOk ?

Vidare tillnästa steg iproduktionen

Returneras

Ja

Nej

Figur 2.6. Exempel på en processkarta. Källa: Ström (1998).

AnkommetGods

Teori

14

ger en tydligare bild av företaget, vilket underlättar bedömningen hur systemetoch företaget är kompatibelt med varandra. I organisationsschemat börföretagets struktur framgå, vilken väg informationsflödet har och hur mångatänkbara användare av ett system det finns på varje avdelning.

Aktivitetsmatriser är ett hjälpmedel för att tydliggöra kopplingen mellan olikaaktiviteter i företaget i relation till individer eller grupper. En aktivitet kanliknas vid en process. Aktivitetsmatrisen är ett tvådimensionellt rutnät, där detpå den vertikala axeln listas olika aktiviteter och på den horisontella axelnindivider eller grupper inom organisationen. I rutorna som särskiljer aktivitetermot individer markeras relationen dem emellan. Ett exempel på enaktivitetsmatris visas i Figur 2.7. De relationer som enligt Ström (1998)rekommenderas att användas är: tar beslut om aktiviteten (B), rådfrågas omaktiviteten (R), informeras om aktiviteten (I) och utför aktiviteten (U).

IntressenterHuvudaktivtet

Produktion MarknadOrdermottagning

Beredning

Planering

Verkstadsschef

Orderm

ottaning

Efterm

arknad

Försäljning

Marknadschef

Nr Delaktivitet1 Ordermottagning I U I2 Ordergranskning U R3 Utfärdande av orderbekräftelse I I U B4 Start produktionsberedning U R

2.3.3 KravspecifikationEnligt Granbom (IVF 97808) är det nödvändigt att göra en utförligkravspecifikation för att nå framgång med valet av systemstöd. Om det integörs på rätt sätt är risken stor att investeringen blir misslyckad.

En kravspecifikation ger en tydlig bild över de funktioner och rutiner sombehöver ett systemstöd. Det är också lättare att jämföra hur väl olika systemkan tillgodose de behov som finns för en specifik verksamhet.Kravspecifikationen ska vara en sammanställning av de behov som kartlagtsutifrån nulägesbeskrivningen. Det är bra om kravspecifikationen också baseraspå diskussioner inom företaget samt en värdering av befintliga rutiner ochsystem. Det är vanligt att listan över behov blir lång, varför det kan varanödvändigt att vikta de behov som finns mot varandra och därigenom kan de

Figur 2.7. Exempel på en aktivitetsmatris. Källa: Ström (1998).

Teori

15

viktigaste kriterierna prioriteras. Ett exempel på hur en kravspecifikation kan seut visas i Figur 2.8.

Egenskap/Funktion Vikt Uppfyllnad hos system

Vikt X uppfyllnad

Inköp

Skapa behovslista automatiskt

Behovslista per artikel

Enstaka inköpsorder skall kunna göras för en given order

Som tidigare nämnts kan ett MPS-system anpassas mot kundspecifikaönskemål och därför menar Ström (1997) att kravspecifikationen bör finnasmed i en offertförfrågan till olika systemleverantörer. De kan sedan ge förslagpå en lämpliga systemlösningar och omfattningen av en eventuell investering.

2.3.4 Val av systemDet finns olika sätt att gå tillväga för att finna ett lämpligt systemstöd somsvarar mot de behov som ett företag har. Granbom (IVF 97003) beskriver tvåstycken, rutinmässig och systematisk sökning. Vid rutinmässig sökning söksvanligen en kompletterande funktion till ett befintligt system. I detta fall ärleverantören oftast insatt i hur det befintliga systemet fungerar. Vid systematisksökning är programtypen ofta okänd, detta är ett mer komplicerat problem därlösningen inte är given på förhand eller helt kan saknas. Vad som ska sökasberor på huvudområdet som definierats i problemställningen och de viktigastekriterierna i kravspecifikationen. Det är viktigt att i ett tidigt skede ta reda påvilka informationskällor som är lämpliga att använda. Exempel på användbarainformationskällor för sökning efter MPS-system är Internet,annonsinformation, databastjänster och leverantörsöversikter.

Efter en första sökning kommer ett flertal system att verka intressanta, det kanvara både enkla och mer komplicerade system. Vid val av system är det enligtGranbom (IVF 97808) riktigt att använda sig av subjektiva bedömningar för attsortera bort orimliga förslag. För att arbetet med utgallring av de system som ärmindre intressanta ska gå så effektivt och smidigt som möjligt bör arbetet nogaplaneras. Annars finns det en risk att projektgruppen låter sig påverkas av fleraolika faktorer vilket leder till svårigheter att komma fram till ett resultat.Granbom (IVF 97003) ger ett förslag till arbetssätt för utvärdering och val avsystem, vilket överskådligt redovisas i Figur 2.9 samt beskrivs nedan.

Figur 2.8. Exempel på en kravspecifikation. Källa: Ström (1998).

Teori

16

Börja med att beställa broschyrer och övrig tillgänglig information som kan geen bild av systemets funktioner. Gå igenom underlaget, skriv ned systemensnamn och leverantörsnamn på en lista. Gör en grov utgallring av förslagen,bedöm systemen mot exempelvis de tre viktigaste kriterierna ikravspecifikationen. Nästa steg är att få mer information om de kvarvarandesystemen. Gör en detaljerad bedömning av hur väl systemen passar motkriterierna i kravspecifikationen och övriga kriterier som finns för ettsystemstöd i verksamheten. Välj sedan ut de system som passar bäst, det börvara mellan två till fem stycken. Enligt Ström (1998) finns risk att det tar alltförlång tid för denna process om det finns mer än tre system kvar. Granbom (IVF97003) menar dock att det är lämpligt att undersöka två till fem systemnoggrannare för slutligt val.

När antalet system har blivit reducerade till cirka 3 stycken kontaktassystemleverantörerna för att få en demonstration av respektive system.Leverantören bör också lämna en offert på systemet. I slutvärderingen är detbra att besöka referenser, det vill säga andra företag som använder de systemsom finns kvar i urvalsprocessen. Referensbesöken kan ge en god uppfattningom respektive systemleverantör. Viktiga faktorer i detta avseende är

Grov utgallring av systemen mot t.ex. det tre viktigastekriterierna i kravspecifikationen.

Sökning bland de system som finns på marknaden.

Insamling av information om de kvarvarande systemen ochen mer detaljerad bedömning. De 2-5 bästa systemen väljs.

Slututvärdering, kontakt med leverantörer för demonstrationav systemen. Besök hos referenskunder.

Kontraktsförhandling med de 2 bästa systemen.Leverantören demonstrerar ett verkligt exempel i systemet.

Figur 2.9. Förslag på arbetssätt för val av system. Källa: Granbom (IVF97003).

Val av det bästa systemet.

Start av implementeringsprocess

Teori

17

supportutbud, uppdateringar, leverantörens ekonomiska situation och om de harerfarenhet av hårdvarainstallationer. Intervjuer bör göras med användarna avsystemet för att får reda på graden av användarvänlighet ochsystemfunktionernas för- och nackdelar.

Till sist väljs de två bästa systemen ut för slutförhandlingar. Ge leverantörernaett verksamhetsbaserat exempel som de får demonstrera i systemet. Därefterbör det utvärderas hur väl respektive system hanterade exemplet.Systemleverantörer vill ofta ta betalt för att utföra en sådan demonstration, mendet kan löna sig väl att få se hur systemet verkligen fungerar i en specifikverksamhet. Systemleverantörerna bör i detta skede informeras om att just detvå finns kvar i urvalet och att kontraktsförhandlingar slutförs endast med dem.I det slutliga urvalet är det bra att använda utvärderingsmallar och kalkyler. Detär ofta svårt att utse det bästa systemet, det kan underlättas genom att följa entidigare bestämd beslutsform eller genom att i förväg fastställa hur valet skaavgöras. Efter det slutliga urvalet upprättas kontrakt och implementeringsarbetet kan påbörjas.

I samband med implementeringen är det viktigt att motivera all personal införett införande av ett nytt systemstöd. Om inte personalen är positivt inställd tillett nytt finns det en risk att investeringen blir misslyckad. Granbom (IVF97003) menar att det har förekommit fall då dyra och kvalificerade system harlagts ned på grund av ett dåligt implementeringsarbete. Det är alltså viktigt attpersonalen får en gedigen utbildning om systemet samt får möjlighet att ställafrågor och bli informerad i arbetet. På det sättet känner sig personalen delaktig iprojektet vilket borgar för en lyckad implementering.

Metod

18

3 MetodI detta kapitel beskrivs de metoder som har använts för att uppnåexamensarbetets syfte. Här presenteras forskningsansats, metod för insamlingav information samt arbetets tillvägagångssätt. Slutligen diskuteras begreppenvaliditet och reliabilitet.

3.1 UndersökningsansatsUndersökningsansatsen är viktig för att ge ett examensarbete en vetenskapligförankring. I detta arbetet har två ansatser använts, fallstudie och survey.

3.1.1 FallstudieFör att kunna ta reda på ett företags behov av ett systemstöd behövs en djuparestudie göras över företagets samtliga processer. En bra ansats att använda isådana fall är en fallstudie. Enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (1997)syftar en fallstudie till att undersöka få enheter med flera variabler. I dettaexamensarbete har en kartläggning över processerna gjorts vid Metso PaperSundsvall Service Workshop för att kunna identifiera de behov som ettsystemstöd ska kunna tillfredsställa.

3.1.2 SurveyEn survey är en lämplig ansats för att få information om olikasystemleverantörer och jämföra dem med varandra. Enligt Bell (1994) är syftetmed en surveyundersökning att skaffa fram information som kan analyseras föratt ta fram mönster och för att kunna göra jämförelser. I detta examensarbetehar en surveyundersökning gjorts för att få information om system från olikasystemleverantörer.

3.2 Insamling av informationUnder arbetets gång har både primär och sekundär information införskaffats.Informationen kommer från litteratur, intervjuer, enkäter, Internet samt frånstudiebesök på tekniska mässan i Stockholm 2003.

3.2.1 LitteraturTryckta källor det vill säga böcker, artiklar, rapporter och annan fackligsekundär information har använts under litteraturstudien vilket givit arbetet enteoretisk referensram och metod. Källorna har hittats genom databassökningvid Luleå universitetsbibliotek. De sökord som har använts ärproduktionslogistik, MPS, ERP, system och systemstöd.

Metod

19

3.2.2 IntervjuerEnligt Cummings och Worley (2001) kan intervjuer delas in i struktureradeintervjuer och ostrukturerade intervjuer. De strukturerade intervjuerna skergenom preciserade frågor inom ett avgränsat område. De ostruktureradeintervjuerna baseras på mer allmänna frågor där respondenten ges utrymme attutveckla frågorna. I detta arbete har ostrukturerade intervjuer gjorts medpersonal inom Metso Paper Sundsvall Service Workshop för att samla in faktatill kartläggningen. Det har även gjorts ostrukturerade intervjuer i samband medbesök hos systemleverantörer för att erhålla fakta om olika systemleverantöreroch deras system. Intervjuerna har validerats genom att respondenterna har fåttmöjlighet att granska den skrivna sammanställningen av dess respektiveintervju.

3.2.3 EnkätEn enkät i form av en kravspecifikation har använts i den survey som utförts.Kravspecifikationen är en sammanställning av de behov som identifierats underfallstudien. Kravspecifikationen har fyllts i av de företag som kontaktats, vilketsedan har givit en bild av hur väl respektive system passar in i Metso PaperSundsvall Service Workshops behovsbild. För att undvika feltolkningar avkravspecifikationen har den fyllts i vid besök hos systemleverantören.

3.2.4 InternetVärdefull information om olika systemstöd har hittats på Internet, däriblandockså statistik om graden av tillfredsställelse för användare av de olikasystemen.

3.2.5 Tekniska Mässan Stockholm 2003Tekniska mässan har besökts för att få primär data om olika MPS-system ochdess leverantörer. Detta genomfördes genom ostrukturerade intervjuer medsystemleverantörer.

3.3 TillvägagångssättI detta avsnitt följer en redogörelse över de aktiviteter som har genomförtsunder arbetets gång för att uppnå rapportens syfte, se Figur 3.1.Rapportskrivning har skett kontinuerligt genom hela arbetet.

3.3.1 TeoriArbetet har inletts med en litteraturstudie för att fördjupa kunskaperna omERP- och MPS-system samt för att hitta teori om tillvägagångssätt för val av ettsystemstöd. De teorier som hittas har sedan utgjort en mall för det fortsattaarbetet.

Metod

20

3.3.2 KartläggningKartläggningen har baserats på intervjuer med berörd personal inom MetsoPaper Sundsvall Service Workshop. Tidigare gjorda verksamhetsbeskrivningarhar även använts. Kartläggningen har presenterats genomorganisationsscheman och processkartor. Utöver detta har företaget, dessprodukter samt anläggningen som företaget förfogar över beskrivits.Kartläggningens syfte har varit att identifiera de behov som ett nytt systemstödska kunna tillfredsställa.

3.3.3 UrvalsprocessInformationen som genererats av surveyundersökningen har jämförts med detfakta som framkommit i fallstudien. En analys har gjorts för att kunna avgöravilka system som passar bäst in i Metso Paper Sundsvall Service Workshopsbehovsbild. Analysen har skett genom en stegvis alltmer djupgåendeurvalsprocess, där de system som inte passat in mot verksamheten efterhand harplockats bort. När ett fåtal likvärdiga system kvarstod har mer subjektivabedömningar gjorts för att slutligen hitta det system som bäst tillfredställerMetso Paper Sundsvall Service Workshops behov.

3.4 Validitet och reliabilitetEnligt Wiedersheim-Paul och Eriksson (1997) är validitet ett mått på vilkengrad en studie mäter och beskriver sitt syfte. För att höja validiteten på dettaexamensarbete har en utförlig kartläggning gjorts för att identifiera de verkligabehoven inom SDL SW.

Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning en informationsinsamlingkonsekvent skulle ge liknande resultat vid olika tillfällen (Wiedersheim-Pauloch Eriksson, 1997). För att öka reliabiliteten i detta examensarbete har de

Rapport

Urvalsprocessen

Teori Kartläggning Urval Analys

Figur 3.1. Beskrivning av tillvägagångssätt förexamensarbetet.

Metod

21

skrivna sammanställningarna av svaren från de intervjuer som gjorts granskatsav informationskällorna.

Kartläggning

22

4 KartläggningDetta kapitel beskriver den nuvarande situationen för Metso Paper SundsvallService Workshop. Kartläggningen omfattar historik om företaget,organisationen, anläggningen, systemen, informations- och materialflödet samtvilka behov som finns inom företaget.

År 1868 grundades Sunds Bruk, Sunds AB, av ägarna till Lögdö Bruk.Verksamheten under 1800-talet var i huvudsak stångjärnssmide men övergick islutet av århundradet till mitten av 1900-talet till att tillverka produkter försågverksindustrin, flottningen och sjöfarten. Då bytte även företaget namn tillSunds Bruk Verkstäder & Slip. Under 1900-talet har ett flertal namn- ochägarbyten skett. Verksamheten har mer och mer riktats in mot produkter förcellulosaindustrin. 1979 förvärvades Defibrator AB och det nya namnet blevSunds Defibrator AB.

1999 blev Sunds Defibrator en del av den finska koncernen Metso Corporationoch fick namnet Valmet Fibertech AB. Två år senare skedde enomstrukturering inom Metso Corporation och Valmet Fibertech AB bytte dånamn till Metso Paper Sundsvall AB och ingår i det globala företaget MetsoPaper Incorporation.

Metso Paper Incorporation är världens ledande leverantör av teknologi, systemoch utrustning för massa- och pappersindustrin. Företaget erbjuder ett brettutbud av produkter och tjänster, allt från enstaka processer ochproduktionslinor till kompletta projektlösningar med en global organisation förkundservice. (www.metso.com)

Metso Paper Service är en del av det globala företaget Metso PaperIncorporation. Metso Paper Service är specialiserade på alla typer av servicesom gäller utrustning och processer inom massa-, pappers- ochfiberboardindustrin. I Sundsvall finns ett Metso Paper Service Center somtillhör Metso Paper Sundsvall AB. För att kunna bedriva reparation och servicekrävs en verkstad. Verkstaden vid Sundsvall Service Center kallas SundsvallService Workshop (SDL SW). SDL SW utför reparation och service avprocessutrustning för massaindustrin. Hur denna verksamhet ser ut beskrivs idenna kartläggning.

Kartläggning

23

4.1 OrganisationAvsnittet baseras på intervjuer med Jonsson, Nisula, Schön, Wessbladh ochÅsén (2003-09-04 – 2003-12-18).

Det juridiska ägandet av Metso Paper Service, Sundsvall Service Center (SDLSC) har Metso Paper Sundsvall AB. Sundsvall Service Center är indelad i fyraaffärsområden, vilka är Roll Service, Mill Maintenance, Spare Part Service ochLogistics Center (se Figur 4.1). Supportenheter för SDL SC är Sales &Marketing Communications, Controller, Quality/Administration ochIT/Systems. Sundsvall Service Workshop, serviceverkstaden, består av bådeRoll Service och Mill Maintenance Service. Rapportering inom SDL SW skerdirekt till respektive chef för dessa två affärsområden och dessa chefer bäräven det ekonomiska ansvaret.

Workshop har idag 46 personer anställda och är indelad i en maskinverkstad,en montageverkstad samt en enhet för specialprodukter (se Figur 4.2). I SDLSWs organisation finns också en försäljningsenhet vilken även tillhör RollService och Mill Maintenance Service. Denna enhet består av enförsäljningschef, två försäljningsingenjörer och en assistent.

Maskinverkstaden, montageverkstaden och Specialprodukter stöds avytterligare en enhet som kallas Teknisk Support och består av en chef samt 5

IT/Systems

Quality/Administration

Controller

Product SalesCoordination

LogisticCenter

RollServices

MillMaintenance

Services

SparePart

Services

ServiceWorkshop

Figur 4.1. Organisationsschema Metso Paper Service, Sundsvall Service Center.Källa: Wessbladh (2003-09-04 – 2003-12-18).

METSO PAPER SERVICE, SUNDSVALL SERVICE CENTERCHEF

Assistant

Kartläggning

24

tekniker. Den har till huvudsyfte att utföra beredning, planering samt att stödjaoch utveckla den vardagliga verksamheten kring tekniska frågor.

Under år 2004 ska Teknisk Support minska arbetet med beredningar samtplaneringar och rikta in sin verksamhet mer mot teknisk support. Personaleninom maskin- och montageverkstaden ska då ta över delar av beredningen ochplaneringen.

I Maskinverkstaden består bemanningen av en chef, tio styckenmaskinoperatörer, en transportansvarig, två stycken kontrollanter och enförrådsansvarig. Huvuduppgiften är att besikta ankommande gods, kontrollerabearbetade artiklar, bearbeta artiklar, hålla med lagerplatser och underhållaverktygsförrådet.

Montageverkstadens bemanning består av en chef och sex montörer.Huvuduppgiften är att demontera ankommande gods, provning samt monteraihop produkter som ska levereras till kund.

Enheten Specialprodukter har samma chef som montageverkstaden, enarbetsledare, 6 stycken maskinoperatörer och 2 stycken montörer.Huvuduppgiften är att tillverka och serva mekaniska tätningar samt tillverkaslithylsor.

MASKINVERKSTAD

1 chef14 anställda

MONTAGEVERKSTAD

1 chef6 anställda

SPECIALPRODUKTER

1 chef9 anställda

TEKNISKSUPPORT1 chef5 anställda

SUNDSVALL SERVICE WORKSHOPCHEF

Assistant

Figur 4.2. Organisationsschema Metso Paper Service, SundsvallService Workshop. Källa: Wessbladh (2003-09-04 – 2003-12-18).

FÖRSÄLJNING1 chef3 anställda

Kartläggning

25

4.2 AnläggningAvsnittet baseras på observationer och intervjuer med Eriksson, Jonsson,Nisula, Sandström och Wessbladh (2003-09-04 – 2003-12-18).

Sundsvall Service Workshops maskinpark består av 41 stycken maskiner.Dessa består av arborrverk, borstpläteringsutrustning, karusellsvarvar,metalliseringsutrustning, radialborrmaskin, rundslipmaskiner, supportsvarvar,svetsutrustning och fräsutrustning. Hur dessa maskiner är placerade iverkstaden beskrivs i Figur 4.3.

Den totala utnyttjande ytan, exklusive truckgångar, utgörs av 1720 m2 iMaskinverkstaden och 765 m2 i Montageverkstaden. Kontor, omklädningsrumoch lunchrum omfattar cirka 500 m2.

Montage- och maskinverkstaden har totalt 324 pallplatser inomhus och ettkallager utomhus med 192 pallplatser. Pallplatserna avser standardmåtten för

26 26

25

8

9

10

11

12

25

23

2

1

Positionslista

1. Arborrverk (litet)2. Arborrverk (stort)3. Karusellsvarv4. Karusellsvarv5. Borrmaskin6. Fräsmaskin7. 40” Svarv8. Rundslipmaskin9. 20” Svarv10. 16” Svarv11. 12” Svarv12. 10” Svarv13. Blästerskåp14. Kylvattenanläggning15. Metalliseringsutrustning16. Svetsutrustning17. Borstpläteringsutrustning18. Tvätthall19. Kontrollanläggning20. Verktygsförråd21. Provkörningsanläggning22. Montage och demontagehall23. Datarum24. Kontor (montage)25. Pallställ26. a, b, Tvättmaskin27. Informationstorg28. Kontor29. Lunchrum30. Omklädningsrum

Figur 4.3. Principskiss över Sundsvall Service Workshops administrativa del,montage- och maskinverkstad.

27

21

25 24

20

22

7

16

25

13

18

17

1528

19

29

30

29

28

4

3

6 14

5

21

Kartläggning

26

Europall. Det finns även två tält som används som temporärt lager. Det störstatältet har en total yta på 270 m2 inklusive 76 pallplatser och är fuktreglerat meninte tempererat. Det andra tältet är varken fukt- eller temperaturreglerat ochanvänds som avlastningsutrymme. Det har en yta på 180 m2.Enheten för Specialprodukter ligger inte i samma byggnad som övriga SDLSW utan ligger i en annan byggnad cirka en kilometer bort, dock inom sammaindustriområde. Denna lokal har en total yta på 1016 m2 inklusive lunchrum,materiallager och truckgångar. Materiallagret har en yta på 14 m2. Det finnsäven ett tempererat mätrum. Maskinparken består av metalliseringsutrustning,ett blästerskåp, en tvättmaskin, fyra stycken svarvar (10", 12", 14" och 16"), tvåNC-styrda svarvar samt en slipmaskin.

4.3 ProdukterAvsnittet baseras på intervjuer med Fredriksson, Jonsson och Sandström (2003-09-04 – 2003-12-18).

De produkter som servas vid SDL SW kan indelas i 4 produkttyper. Dessa är;valsar, raffinörer, skruvar och skruvrör, pumpar samt specialprodukter. Valsaroch raffinörer utgör den absolut största delen av de produkter som repareras,hela 80 %. Skruvar, skruvrör och pumpar står tillsamman för cirka 15 %.Resterande 5 % är specialprodukter. Nedan ges en kort beskrivning om varjeproduktgrupp och hur de generellt bearbetas i SDL SW.

4.3.1 ValsarInom pappers- och pappersmassaframställning används en mängd olikavalspressar. De kan ha olika funktioner som till exempel urvattningspress,tvättpress med mera. De pressar som repareras vid SDL SW är så kalladetwinrollpressar, se Figur 4.4.

Figur 4.4. T.v. visas en twinrollpress, t.h. ett valspar tillhörande en twinrollpress.Källa: Sandström (2003-11-15).

Kartläggning

27

När en press är i behov av underhåll är det valsarna som behöver servas.Vanliga symptom är förslitning av de perforerade plåtarna, ändsektionerna ochaxeltapparna. Ett vanligt servicearbete av en vals har en genomsnittlig ledtid påcirka 6 veckor och omfattar till exempel täthetsprovning, besiktning, plåtbyten,lagerbyten, svarvoperationer, svetsning, slipning och metallisering ellerplätering. Vid SDL SW repareras varje år 40-50 valsar. Valsarna finns i cirka25 olika utföranden och står enskilt för 40 % av alla produkter som repareras.

4.3.2 RaffinörerRaffinörer används inom den mekaniska pappersmassa framställningen, där demaler sönder flisen till massa. En raffinör består av en eller två rotorer medspeciellt mönstrade segment, i Figur 4.5 visas bilder av två olika raffinörer.Flisen matas in i raffinören och pressas samman mellan segmenten där de malssönder till pappersmassa. Raffinören är en komplicerad produkt med mångadetaljer. Efter demontering upptar en raffinör mellan 4-8 europallar beroendepå storleken. Vanliga symptom är lagerhaverier, inre läckage, förslitning undertoleranser för tätningslägen och lagerlägen. En vanlig reparation av en raffinörhar en genomsnittlig ledtid mellan 12-16 veckor och omfattar bland annatbesiktning, revisionsuppgraderingar, borrning, svarvning, svetsning,metallisering, provkörning och målning. Det repareras 30-50 raffinörer varje årvid SDL SW och de finns i cirka 30 olika modeller. Reparation av raffinörerstår för ca 40 % av de produkter som repareras vid SDL SW.

4.3.3 Skruvar och skruv rörAndra produkter som servas är skruvar och skruvrör. Det finns två typer avskruvar; matarskruvar och transportskruvar. Ett exempel på en matarskruv visasi Figur 4.6. Skruvar används inom pappersmassaindustrin för att bland annat attmata flis in i en raffinör. Ett vanligt symtom på skruvar är nedslitning avskruvgängan och detta medför att skruven tappar i kapacitet.

Figur 4.5. T.v. Raffinör med en rotor, t.h. raffinör med två rotorer, s.k. dubbeldisk.Källa: Sandström (2003-11-15).

Kartläggning

28

Reparationsåtgärder på skruvar är till exempel svetsning och slipning. Ledtidenför skruvar är normalt 6 veckor.

Skruvröret är det rör som skruven är monterad i och det är där flisen matasfram till raffinören. Förslitningsskador på skruvröret medför på samma sätt sommed skruven att glappet mellan röret och skruven blir för stort, vilket leder tillatt matningskapaciteten försämras. Serviceåtgärder är till exempel uppsvetsningav material och slipning. Ledtiden för reparation av skruvrör är generellt 6veckor. En bild av ett skruvrör till en pluggskruv visas i Figur 4.7.

4.3.4 Tjockmassapump arTjockmassapumpar, se Figur 4.8, används för att transportera pappersmassafrån ett led i produktionen till ett annat. Det finns två olika typer av pumparsom servas i Workshop. Vanliga symptom är förslitningar på lager, rotorvingaroch pumpkropp.

Figur 4.6. Pluggskruv.Källa: Sandström (2003-11-15).

Figur 4.7. Skruvrör till pluggskruv.Källa: Sandström (2003-11-15).

Figur 4.8. Tjockmassapump.Källa: Sandström (2003-11-15).

Kartläggning

29

Vanliga serviceåtgärder är besiktning, svetsning, lagerbyten, slipning,provkörning och målning. Ledtiden för reparation av tjockmassapumpar ärnormalt 8-10 veckor.

4.3.5 SpecialprodukterUtöver de produkter som beskrivits ovan är det ytterligare några som bådetillverkas och repareras vid SDL SW. Dessa produkter är ingående detaljer påvalsar och raffinörer. Det är mekaniska tätningar, slithylsor och lagersatser.

Mekaniska tätningar används för att förhindra yttre läckage på raffinörer, seFigur 4.9. De mekaniska tätningarna tillverkas och servas av SDL SW. Enreparation består främst av maskinbearbetning, men även metalliseringförekommer. Ledtiden för reparation av mekaniska tätningar är normalt 4veckor. Nytillverkning av de mekaniska tätningarna har enkort ledtid på 4 timmar, och är till största del ett montagearbete av inköptadetaljer.

Slithylsan är en förslitningsprodukt som monteras på valsarnas axeltappar. Nären vals repareras byts slithylsorna vid behov. Denna process skyddar axeln frånförslitning, vilket skulle innebära en mer omfattande service. Ett exempel på enslithylsa visas i Figur 4.10. Liknande hylsa finns för raffinörer, de kallas då förslitfoder. Tillverkningen av slithylsor och slitfoder har normalt en ledtid på 5veckor. En stor del av den ledtiden består av väntan på beställt material.

Lagersatser är en montageoperation, där lager och distansringar sätts ihop tillen lagersats. Distansringarna slipas ned till rätt mått för att lagersatsen skapassa en specifik vals eller raffinör. När lagerbyten sker på valsar och raffinörerbeställs lagersatserna internt och monteras färdiga på den servade valsen ellerraffinören.

Figur 4.9. Mekanisk tätning.Källa: Sandström (2003-11-15).

Figur 4.10. Slithylsa.Källa: Sandström (2003-11-15).

Kartläggning

30

4.4 SystemDetta avsnitt baseras främst på en intervju med Olsén (2003-11-12), men ävenpå intervjuer med Falbe, Jansson, Johansson, och Sandström (2003-09-04 –2003-12-18).

Metso Paper Sundsvall Service Center använder sig av ett flertal olika systemsom stöd för deras verksamhet, vilket är en produkt av att utveckling har skettinom olika delar av organisationen. De system som används av SundsvallService Workshop är PDB, Golf, Repos, Raindance. Till dem är sedan ett antalLotus Notes baserade databasapplikationer kopplade. Dessa har uppkommit allteftersom nya behov av system, med tiden, har upptäckts. I Figur 4.11 beskrivshur dessa system förhåller sig till varandra.

4.4.1 Lotus NotesEftersom det inte finns ett eller flera system som kan ombesörja alla behovinom SDL SWs verksamhet, har det utvecklats ett flertal applikationer av LotusNotes i databas miljö. De flesta av dem används endast av Sundsvall ServiceWorkshop men några är även globalt tillgängliga. De vanligast användaapplikationerna är:

PDBGolf

Repos

CAD

AutoDoc

Doq/Publish

RegTime

HR/System

PCS/TidBaaN

Bar-Codes

E-Sales

Item/PDM

Hänvisning

Resvis

Raindance

Market

Figur 4.11. De systemen som används vid Metso Paper Service, Sundsvall ServiceWorkshop och hur dessa system förhåller sig till varandra. Källa: Olsén (2003-11-12).

Lotus Notes

Kartläggning

31

• Inspektions Protocol, databas för besiktnings- och kontrollprotokoll.• Damage Protocol, global databas för protokoll av demontagekontroller.• Planeringsunderlag, kontrolldatabas för hela orders. Inkluderar allt som har

med order att göra som till exempel operationer, tid, materialbeställningarmed mera.

• Repair Instruction, global databas för reparationsrutiner.• Offer Request, global databas för nya artiklar vilka väntar på att registreras i

Golf (se 4.4.4 Golf). Det är inköp som behandlar ärendena som förs in avbehovsägarna.

• Doq/Publish, global databas med ritningsförteckning över artiklar och ettvisningsprogram för ritningarna. Där kan ritningarna åskådliggöras ochskrivas ut.

• Service Report, global databas för åtgärdanden och observationer hos kund.Används ofta av fältservice.

• Maskindatabas, global databas över kundernas maskiner.• Sundsvall Handbook, databas för rutiner och kvalitetsbeskrivningar vid

Metso Paper Sundsvall AB.• Feedback Service, databas för intern avvikelserapportering.

4.4.2 PDB (Produktdata bas)PDB-systemet är en egen utvecklad stordatorapplikation. Driften är utlagt tillföretaget Atos Origin, före detta Schlumberger SEMA. Systemet fungerar somett grunddatasystem där artiklar, artikelstrukturer, ritningsregister ochdokument lagras. Revisionshantering är styrd av PDB vilket innebär attartikelstrukturen av en produkt hämtas ur systemet för att sedan revideras.

De som för in information i PDB är utvecklings- och projektenheter inomMetso Paper Sundsvall AB. SDL SW är endast användare av PDB, det vill sägahämtar information från systemet.

Kompletterande system till PDB är AutoDoc, CAD och Doq/Publish (se 4.4.1Lotus Notes). För att CAD-programmen ska kunna kommunicera med PDB-systemet behövs AutoDoc. Det fungerar som ett stödsystem till CAD-programmen. Exempel på vilka CAD-program som används är AutoCAD ochProEngineer. Item/PDM tillhör en modul som kallas CIM (Commercial ItemMaster) vilken innehåller en databas över alla standardkomponenter, som tillexempel skruvar, muttrar och lager, inom Metso Paper Incorporation.

4.4.3 RaindanceRaindance är ett ekonomisystem innehållande kund- och leverantörsreskontra.Systemet innefattar även huvudbok för bokföring. Information av ekonomisk

Kartläggning

32

karaktär fås från Golf, Repos, Resvis, HR/System och PCS/Tid. Resvis är ettreseräkningssystem och HR/System är personalsystem. HR/System är kopplattill RegTime vilket är det stämpelsystem som används för närvarokontroll medmera. Denna information hänvisas sedan till telefonväxelsystemet.

4.4.4 Golf (Generell ord er, lager och fakturering)Golf är ett artikelbaserat reservdelshanteringssystem vilket används globalt avMetso Paper Service. Systemet omfattar offerthantering, orderhantering, inköp,lagerstyrning och fakturering. 1984 implementerades den första versionen avGolf vid dåvarande Sunds Defibrator AB. Programkoden köptes och Golf harsedan dess utvecklats internt. Det är ett stabilt system som är optimerat efter debehov som finns. Användargränssnittet är av terminaltyp och inte MicrosoftWindows baserat. Uppdateringen i Golf sker mycket snabbt i realtid. Golfanvänder sig av hierarkiska databaser från IBM DL/1 och är väldigt styrt tillartikelnummer.

System som är kopplade till Golf är Market och E-Sales. Market är ett globaltkundregister för Metso Paper Incorporation. Sundsvall Service Centersanvänder sig av detta system för att kunna korskontrollera kundidentitet motMetso Paper Incorporations globala identiteter och på så sätt kunna använda sigav samma termer. E-Sales är ett beställningssystem för reservdelar via Internet.

4.4.5 Repos (Repair ord er system)Repos är ett system som är byggt för att kunna hantera projekt. Systemetomfattar orderhantering, offerering och kostnadsinsamling, det vill säga att allakostnader och intäkter för ett projekt sammanställs.

Innan Sundsvall Service Center började utveckla Repos prövade de att användasig av projektredovisningssystemet PCS/Tid. Men då utvecklingen av PCS/Tidinte inföll sig med de behov Sundsvall Service Center hade, utvecklades iställetRepos som anpassades för fältservices och SDL SWs verksamhet.

Den tekniska kopplingen mellan Repos och Golf är mycket liten men vidutvecklingen av Repos så bestämde man sig ändå för att, av praktiska skäl,använda sig av samma användargränssnitt. De två systemen uppdaterarvarandra kontinuerligt genom online koppling och Repos finns som enapplikation att välja i Golf.

4.4.6 BaaN IVC4Då Sunds Defibrator AB blev Valmet Fibertech 1999 inkluderades ävenbeslutet att BaaN ska vara det globala ERP-systemet inom koncernen. SDL SW

Kartläggning

33

försökte att forma ett systemstöd för sin verksamhet inom verkstaden medLotus Notes men misslyckades. År 2000 beslutade de i stället att implementeradelar av BaaN version IVC4. BaaN beskrivs mer i avsnittet 5.1.6. BaaN IV.

BaaN IVC4 används av SDL SW för att planera beläggning, tidrapporteringoch generering av arbetskort. Det är även kopplat till ett Bar-Code system förtidrapportering av operationstiderna. De som har kommit längst medanvändningen av BaaN IVC4 inom Metso Paper verkstäder är SDL SW.

4.4.7 FramtidenDet är taget ett beslut att alla system inom Metso Paper ska ersättas år 2005med ERP-systemet BaaN IVC4. Detta gäller även för SDL SC. PDB ersättsmed ett PDM-system (Product Database Management) baserat på eMatrix ochska vara direkt kopplat till BaaN IVC4. En del av de befintliga stödsystemenkommer att ersättas medan vissa kommer att helt försvinna.

Systembilden för år 2005 framgår av Figur 4.12. Powermaint är främst ettoperationsplanerings- och underhållssystem för fältservice. Där samlashistorisk information om vad som gjorts hos respektive kund. E-Bill(kundfakturor), E-Flow (leverantörsfakturor) och Travel (reseräkningssystem)är andra stödsystem som kommer att finnas.

Det kan även vara möjligt att det behövs ett nytt kompletterande system vidMetso Paper Sundsvall Workshop i framtiden.

PDM

BaaN

CAD

AutoDoc

Doq/Publish

TravelE-Bill

E-Flow

Market

RegTime

Salery

Hänvisning

Figur 4.12. Systembilden för år 2005 vid Metso Paper Service, SundsvallService Workshop. Källa: Olsén (2003-11-12).

Powermaint

Nytt System?

Kartläggning

34

4.5 Material och informationsflödeAvsnittet baseras på information från Bike-projekt (2003) samt intervjuer medEriksson, Jansson, Johansson, Karlsson, Sandström och Schön (2003-09-14 –2003-12-18).

I detta avsnitt beskrivs de material- och informationsflöden som finns inomSDL SW. Först på ett översiktligt plan och därefter mer detaljerat. För att på ettöverskådligt sätt illustrera de flöden som finns inom SDL SW ges ensymbolförklaring till flödeskartorna för detta avsnitt i Figur 4.13. För attvisualisera sambandet mellan aktiviteter och individer inom SDL SWpresenteras en aktivitetsmatris i slutet av avsnittet, se Figur 4.21.

Flödet för verksamheten vid SDL SW initieras med ordermottagning ochavslutas vid leverans, se Figur 4.14. En försäljningsingenjör tar emot enbeställning/order från kunden och handlägger ärendet.

IT-system

Länk till annanprocess

“Process Namn”

Aktivitet

HuvudprocessStödprocess

BeslutInformationAktivitets-/

checklistaKommentar

Figur 4.13. Definition av flödeskomponenterna. Källa: Bike-projekt (2003).

Figur 4.14. Huvudflöde. Karta över de initierande flödesfunktionerna genom hela processenfrån ordermottagning till leverans. Källa: Bike-projekt (2003).

Ankommandegods

Offerera Beslutfrån kund +

-

BearbetningDemontage BeredningOrdermottagning

Omarbetning

MontageBeslut omleverans

Omarbetning

-

OK! +

-

+

Leveranso uppföljning+

Kartläggning

35

Enheten för tekniskt support och transportansvarig meddelas att en order är påväg. När godset anländer registreras detta av transportansvarig som informerarförsäljningsenheten, chefer för maskin- och montageverkstaden samt TekniskSupport.Enheten för Teknisk Support bereder arbetet för demontering varefter artikelntransporteras till montageverkstaden för demontering och besiktning.Demontering utförs av montörer och en besiktning av de demonterade delarnautförs av en opartisk kontrollant. Efter besiktning transporteras de demonteradedetaljerna till en upplagsplats i väntan på nya order. Utifrån besiktningen görsen beredning av Teknisk Support över de operationer som är nödvändiga förservicearbetet och ett pris kan lämnas till kunden. Tid planeras i BaaN IVC4 avTeknisk Support direkt om kunden är i akut reparationsbehov, eller efter det attkunden har godkänt en offert. Därefter skrivs ett ordererkännande avförsäljningsingenjören. Inför bearbetningen transporteras artikeln frånupplagsplats till maskinverkstaden. Bearbetningen utförs med efterföljandekontroll. Vid avvikelse från ritning bereds arbetet om av Teknisk Support ochdetaljen bearbetas igen till dess att kraven för godkännande är uppfyllt. När allaoperationer är godkända flyttas artikeln antingen till montageverkstaden ellertill upplagsplats. Teknisk Support planerar och bereder montering som sedanutförs av montörer. När monteringen är färdig sker slutkontroll. Om någonavvikelse upptäcks sker ombearbetning tills önskat resultat är uppnått. Närartikeln är slutkontrollerad och godkänt beordrar Teknisk Support ut den förleverans. Transportansvarig transporterar den till avsändning.

Nedan följer en detaljerad beskrivning av flödet med hänvisning tillflödeskartor. Flödeskartorna är detaljerade och därför uppdelade i fleradelflöden av huvudflödet som beskrivits ovan. Delflödena är uppdelade iavsnitt med avseende på viktiga huvudfunktioner inom flödesprocessen. Varjeavsnitt hänvisas inledande till respektive flödeskarta.

4.5.1 OrdermottagningI detta avsnitt beskrivs flödet från kundförfrågan till dess att en order skapas, seFigur 4.15. Kunden vänder sig till SDL SW med förfrågningar via telefon, fax,e-post. Vid akuta reparationsbehov händer det också att kunden skickar enartikel direkt till SDL SW för att sedan meddela sin förfrågan. Förfrågningarnakan gälla beställningar av nytt serviceuppdrag eller reklamationer och dehanteras av försäljningsenheten. Den försäljningsingenjör som tar emot enbeställning ansvarar för ärendet till dess att det är slutfört. Det förstaförsäljningsingenjören gör är att bedöma om SDL SW kan uppfylla kundensönskemål, samt om det är möjligt lämna uppgifter om pris och leveranstid. Vid

Kartläggning

36

offertförfrågningar kan ett slutgiltigt pris först lämnas efter genomfördbesiktning av artikeln.

När försäljningsingenjören har fått en förfrågan skapar denne enplaneringskopia i Repos, se 4.4 System. Planeringskopian ska innehålla såomfattande information som möjligt om uppdraget. Det kan till exempel varainformation om kunden, angående typ av utrustning, tillverkningsnummer,ritningsspecifikationsnummer, historik samt datum för beräknad ankomst tillWorkshop. Om kunden inte kan ge information omritningsspecifikationsnummer hämtar försäljningsingenjören den ur PDB, se4.4 System. I samband med att ärendet läggs in i Repos genereras ettordernummer. Kopior av planeringskopian lämnas till enheten för TekniskSupport, där en arbetsmapp ställs i ordning i väntan på artikelns ankomst.Kopior skickas också till chefer för maskin- och montageverkstaden,transportansvarig och kontrollansvarig. När kunden skickar artikeln skall denmärkas med kundens namn, namn på kontaktad försäljningsingenjör samtordernumret som kunden fått av försäljningsingenjören. All information somberör ett ärende från förfrågan till leverans dokumenteras och sätts in i enkundpärm för att få god spårbarhet.

När det gäller reklamationer är förfarandet detsamma som för vanligabeställningar förutom att det skrivs in i ordern att det rör sig om en reklamation.Detta leder till att ordern behandlas mer grundligt och orsaker till varför

KundbehovMottagandeav förfrågan

Reklamation

Skapaorder

Försäljnings-ingenjör

Planerings-kopia

Reposstartar

Figur 4.15. Detaljerad karta över flödet från kundens förfrågan tilldess en order skapas. Källa: Bike-projekt (2003).

PDB

Försäljnings-ingenjör

Kartläggning

37

reklamationen uppstått undersöks. Dokumentation om reklamationer förs in idatabasen Feedback Service, se 4.4 System.

4.5.2 Ankommande god sI detta avsnitt beskrivs flödet från det att godset ankommer till beredning innandemontage, se Figur 4.16. När godset anländer till SDL SW ankomstregistrerasdet i Repos av transportansvarig som också lämnar en kopia av följesedeln tillaktuell försäljningsingenjör.

Den transportansvarige antecknar ankomstdatum och identifikationsnummer,som tas från en löpande nummerserie, på planeringskopian. Informationen försvidare i form av kopior till försäljningsingenjören och enheten för TekniskSupport. Därefter transporteras godset in i verkstaden, transportansvarigregistrerar upplagsplatsen i databasen för pallhantering, se 4.4 System.

Enheten för Teknisk Support tar del av planeringskopian med angivetankomstdatum för godset. Ankomstdatum och det datum då arbetsmappenläggs ut för beredning registreras i Repos. Teknisk Support planerar ut tidBaaN IVC4 (se 4.4 System), för demontage, rengöring och besiktning. Denödvändiga operationerna för demontering bereds ut och ett arbetskort (TA-

Ankommandegods

Beredning 1 Demontage Besiktning

Arbetskort

Montage-verkstad

ChefMV + Mont.

Besiktnings-protokoll

Demontage-protokoll

Okulärbe-siktning

Provtrycknings-protokoll

ReservdelarMaskinkorts-dokument

Reserv-delsorder

Bokningsbekräftelse

TekniskSupport

BaaNIVC4

påbörjas

Figur 4.16. Detaljerad karta över flödet från det att godset ankommer till besiktning avdemonterad artikel. Källa: Bike-projekt (2003).

Kartläggning

38

kort) skapas i BaaN IVC4. Teknisk support ser till att ritningar samt övrigadokument som behövs för den aktuella artikeln skrivs ut och läggs iarbetsmappen. Ett exempel på övriga dokument är demontageprotokoll fråndatabasen Repair Instructions, se system. Startdatum för demontage ochbesiktning registreras i Repos. Arbetskortet placeras på en planeringstavla föroperationer i maskin- och montageverkstaden. Planeringstavlan är uppdelad iveckor och arbetskortet placeras i aktuell vecka för den förstademontageoperationen.

4.5.3 DemontageI detta avsnitt beskrivs flödet från demontage till besiktning av demonteradartikel, se Figur 4.16. Montören hämtar arbetskortet från planeringstavlan ochkontaktar transportansvarig som kör godset till montageverkstaden. Utifrånarbetskortet utförs demontage. Rengöring av de demonterade delarna, putsningav detaljer och andra mindre åtgärder utförs samtidigt. Montören bekräftar attdemontaget är slutfört genom att stämpla, datera och signera arbetskortet. Dentid som använts för demonteringen registreras via Bar-Codes, se 4.4 System.

Efter demontage utför montören en okulär besiktning. Den okulärabesiktningen görs utifrån ett demontageprotokoll och en ”damage report” somsparas i databasen Inspection Protocol respektive Damage Report, se system. Isamband med detta utförs också provtryckning eller provkörning av vissadetaljer vid behov. Resultaten från provtryckning skrivs in i protokoll förprovtryckning och resultaten från provkörning förs in i ettprovkörningsprotokoll. Dessa protokoll sparas i databasen Inspection Protocol.Den demonterade artikeln blir därefter mer utförligt besiktad av en kontrollant.Kontrollanten fyller i ett besiktningsprotokoll som också sparas i databasenInspection Protocol. En papperskopia skrivs ut och sparas i arbetsmappen.Utifrån maskinkortsdokument kan kontrollanten se vad som tidigare blivit gjortpå den specifika artikeln. Aktuellt ritningsnummer kontrolleras mot eventuellarevisioner och justeras. Förslag på åtgärder och behov av reservdelardokumenteras i besiktningsprotokollet som sedan dateras och signeras. Den tidsom använts för provkörning respektive besiktning registreras av montören ochkontrollanten via Bar-Codes. Dokumenten skickas tillsammans medarbetskortet till enheten för Teknisk Support.

De demonterade detaljerna läggs i pallar märkta med ordernummer. Vilka delarsom ligger i respektive pall noteras av kontrollanten och skrivs in ibesiktningsprotokollet och i databasen för Pallhantering, se 4.4 System.Montören flyttar detaljerna till förvaring i pallställ och registrerarupplagsplatsen i databasen för Pallhantering.

Kartläggning

39

4.5.4 BeredningI detta avsnitt beskrivs flödet från beredning av operationer i maskinverkstadentill ordererkännande, se Figur 4.17. När enheten för Teknisk Support fårarbetskortet efter utförd demontering och besiktning, specificerasserviceomfattning och förfarande i BaaN IVC4.

En beredningssammanställning görs i Planeringsdatabasen, se system, vilketgenererar ett planeringsunderlag. De reservdelar som behövs för arbetet, seFigur 4.17, reserveras i Golf (se 4.4 System). Brist på reservdelar kan ses i Golfnär reservationen görs. Under natten efter det att reservdelar har reserveratsuppdateras Golf-systemet. Inköpsavdelningen inom SDL SC beställer de delardet är brist på. Vid akut behov av reservdelar kan en förfrågan göras idatabasen Offer Request, se 4.4 System. Detta leder till att inköpsavdelningeninom SDL SC försöker påskynda beställningen genom att pressa leverantörenatt förkorta leveranstiden. En förfrågan kan också läggas för att förtydliga enreservation. När reservdelar reserverats skrivs nödvändiga ritningar ut. Omingen offert är begärd skrivs arbetskort ut i väntan på ordererkännande.Informationen vidarebefordras till enheten för försäljning. Flödet delar sig i tvåled, planering och offerering, se Figur 4.17.

Figur 4.17. Detaljerad karta över flödet från huvudberedning till ordererkännande.Källa: Bike-projekt (2003).

Beredning 2

Offerera Planering

Order-erkänna

Planerings-underlag

Golf Planer-ings DBpåbörjas

ArbetskortKalkylOffert

Beslutfrånkund

+

-

Planering Kalkylering

Arbetskort Kalkyl

Beställning

Order-erkännande

Försäljnings-ingenjör

TekniskSupport

Försäljnings-ingenjör

TekniskSupport

TekniskSupport

Beställning

Leverans

Kartläggning

40

Om kunden godkänner att starta arbetet omgående påbörjas planeringsarbetet.Godkännandet sker när försäljningsingenjören får en beställning av kunden.Priset kalkyleras antingen utifrån en fast prislista för liknande reparationer ellerefter löpande räkning, vilket innebär att kostnaderna för utförd reparationsammanställs och påslag för täckningsbidrag görs. När försäljningsingenjörenfår beställningen från kunden skrivs ett ordererkännande i Repos. Därefterlämnas en kopia till Teknisk Support. Tid bokas i BaaN IVC4 förmaskinbearbetning i maskinverkstaden med utgångspunkt från utlovadleveransvecka. Startdatumet för åtgärder i maskinverkstaden registreras iRepos. Samma uppgifter registreras också i Planeringsdatabasen. Arbetskortensätts ut i aktuell startvecka för första operation på planeringstavlan för arbete imaskin- och montageverkstaden. Det kan hända att kunden tar tillbaka sinförfrågan om priset blir allt för dyrt. Artikeln skickas då tillbaka till kundenantingen i delar eller ihop monterad.

4.5.5 BearbetningI detta avsnitt beskrivs flödet från bearbetning till kontroll av bearbetadedetaljer, se Figur 4.18. Maskinoperatören tar arbetskortet för första operationenfrån aktuell vecka på planeringstavlan för arbeten i maskin- ochmontageverkstaden.

Bearbetning KontrollOK!

OmarbetningUpphandlingavdetaljer

Feed-backDB

Beslutom upp-handling

-

+

Bevakning avupphandladedetaljer

Leverans

-

+

+

Beredning,montering

Beredning,montering

ChefMV

Figur 4.18. Detaljerad karta över flödet från bearbetning till kontroll avberarbetade detaljer. Källa: Bike-projekt (2003).

Kartläggning

41

Godsets lagringsplats lokaliseras i databasen för pallhantering. De detaljer somska bearbetas transporteras till maskinen. Den första operationen utförs.Maskinoperatören kontrollerar och godkänner kvaliteten på den operation somutförts genom att stämpla samt skriva datum för operationen och sin signatur påarbetskortet. Vid eventuella tveksamheter kontaktas en kontrollant eller chefenför maskinverkstaden. Arbetskortet sätts tillbaka för nästa operation iplaneringstavlan. Den tid som använts för operationen registreras via Bar-Codes av maskinoperatören. Denna procedur upprepas för alla operationer.Teknisk Support uppdaterar planeringsdatabasen kontinuerligt efterhand destämplade arbetskorten lämnas in för varje färdig detalj. På så sätt kan allaberörda inom SDL SW se hur arbetet utvecklas och om utlovad leveranstid kanhållas.

I de fall då en kontrolloperation anges på arbetskortet kontaktas en kontrollantsom gör en slutkontroll av operationen. Godkänds arbetet stämplarkontrollanten och skriver datum samt sin signatur på arbetskortet. Eventuellaavvikelser rapporteras till Teknisk Support. De gör en analys och skriver enavvikelserapport i databasen Feedback Service. En åtgärdsplan utformas för attavvikelsen inte ska uppstå igen, den sparas i databasen Feedback Service. Enkopia lämnas till chefen för maskinverkstaden. Teknisk Support bereder ut ettarbetskort för omarbetning och bokar tid för den operationen i BaaN IVC4.

När en detalj är färdigbearbetad transporteras den för förvaring i pallställ iväntan på montering. Upplagsplatsen registreras av maskinoperatören idatabasen för pallhantering.

När alla operationer är utförda på artikeln skickas arbetskortet till TekniskSupport som kontrollerar att alla operationer har blivit utförda och godkänts.

Om en del av reparationen ska läggas ut på entreprenad, gör Teknisk Supporten beställning av arbetet. Önskat leveransdatum, beredning över vad som skagöras, inspektionsprotokoll och ritningar skickas tillsammans med denbesiktade detaljen till entreprenören. Bevakning av legoarbetet sker via telefonoch e-post.

4.5.6 MonteringI detta avsnitt beskrivs flödet från montering till leveransplanering, se Figur4.19. När alla enskilda detaljer blivit bearbetade och kontrollerade bokas tid in iBaaN IVC4 för montering. Arbetskort, montageprotokoll och övrigdokumentation som krävs för montering placeras ut i aktuell vecka påplaneringstavlan för arbete i maskin- och montageverkstaden.

Kartläggning

42

De reservdelar som reserverats beordras i Golf. Reservdelsförrådet tar kontaktmed transportansvarig som transporterar reservdelarna till upplagsplats.Montören hämtar arbetskortet och lokaliserar godset i databasen förpallhantering. De detaljer som ska monteras transporteras in imontageverkstaden. Utifrån arbetskortet utförs montering. Om så krävs, utförsrengöring, provkörning och eventuell balansering. Montören fyller imontageprotokoll och eventuellt provkörningsprotokoll, vilka sparas idatabasen Inspection Protocol. Arbetet kontrolleras och godkänds av montören,vid tveksamhet kontaktas kontrollant eller chefen för montageverkstaden.Utförd montering bekräftas av montören genom att stämpla, datera och signeraarbetskortet. Använd tid för montering registreras via Bar-Codes.

När montering är färdig görs en slutkontroll av en kontrollant. Godkändmontering bekräftas med en stämpel, datum för kontrollen samt kontrollantenssignatur. Eventuella avvikelser redovisas i en avvikelserapport i databasenFeedback Service.

Figur 4.19. Detaljerad karta över flödet från det att allabearbetade detaljer är kontrollerade och godkända till beslut omleverans. Källa: Bike-projekt (2003).

Montage Beslutom

leverans

Omarbetning

+

-

Montageprotokoll

Leveransprotokoll

Provkörningsprotokoll

BaaNIVC4

avslutas

ChefMontage

Kartläggning

43

En kopia av rapporten skickas till enheten för Teknisk Support. Nya arbetskortbereds ut för ombearbetning och tid bokas i BaaN IVC4 för operationer imaskinverkstaden. När montering slutligen är godkänd fyller montören i ettleveransprotokoll. Det är ett kvalitetsdokument där montören intygar attartikeln är korrekt monterad och kontrollerad efter specifika mätpunkter, tillexempel balanseringsresultat. Leveransprotokollet levereras tillsammans medartikeln till kunden.

4.5.7 Leverans och upp följningI detta avsnitt beskrivs flödet från leveransplanering till uppföljning av kundenefter leverans, se Figur 4.20. När montering och slutkontroll är utförd ochgodkänts på hela artikeln överlämnas arbetskort och montagekort till TekniskSupport. Där kontrolleras att servicearbetet är fullbordat och godkänt. TekniskSupport skriver ut ett avsändningsdokument i Repos som skickas vidare tilltransportansvarig för avsändning. Transportansvarig ansvarar för transport avreparerad artikel och packlistor till avsändningen. Avsändningen har ansvar förleverans och kontakt med speditör, de tillhör inte organisationen för SDL SW.

En order är klar för fakturering då enheten för Teknisk Support skriver ut ettavsändningsdokument och lämnar ordermappen vidare till enheten förförsäljning. Vid fakturering av svenska kunder skrivs ett fakturakorrektur utbaserat på ordererkännandet i ordermappen. Efter godkännande skrivs enfaktura ut, originalet och en kopia skickas till kunden signerat av

Leveransplanering

Fakturera UppföljningKund

Faktura

Reservdelar/spedition

Order-mapp

Avstämnings-dokument

Teknisk SupportellerFörsäljnings-ingenjör

Försäljnings-ingenjör

Figur 4.20. Detaljerad karat över flödet från beslut omleveransplanering till kunduppföljning. Källa: Bike-projekt (2003).

Planer-ings DBavslutas

ReposAvslutas

Kartläggning

44

försäljningsingenjören. En kopia sparas i kundpärmen. Ordermappen arkiverasi rullarkivet.

Vid fakturering av utländska kunder skriver försäljningsingenjören ut ettfakturakorrektur som skickas till speditionsfunktionen, vilka ansvarar förfakturering av utländska kunder.

Uppföljning av kunden sker internt och externt. Den interna uppföljningenbestår av att för och efterkalkyl jämförs. Om efterkalkylens kostnaderöverstiger förkalkylens med mer än fem procent görs en utredning. Det kan tillexempel ske om en metallisering blev dyrare än avsett på grund avombearbetning. Fakturor som inte blivit betalda inom utsatt tid följs upp genomatt ekonomienheten rapporterar detta till försäljningsingenjören, vilken tarkontakt med kunden och reder ut problemet eller ber försäljningsenheten attskicka en betalningspåminnelse. Den externa uppföljningen avser attkontrollera leveransen till kunden. Att den har kommit fram, hur den fungerar idrift, om kunden är nöjd med servicearbetet och så vidare. Detta görs viatelefon, rutiner för hur och när detta ska göras är inte bestämda ännu. Det är enförbättringspunkt som SDL SW är väl medvetna om och arbetar med.

4.5.8 Processdokumen tEn av hörnstenarna i informationsflödet är de dokument som genereras ocharkiveras för historisk spårbarhet. De dokument som används vid SDL SWnämns i flödesbeskrivningen ovan, för att förtydliga vilken typ av dokumentdet rör sig om och i vilka sammanhang de används finns de sammanställda iBilaga 1.

4.5.9 AktivitetsmatrisEn aktivitetsmatris beskriver sambandet mellan aktiviteter och individer.Aktivitetsmatrisen i Figur 4.21 beskriver detta samband inom SDL SW. På detsättet tydliggörs den roll som varje enhet/individ har i flödet på ett överskådligtsätt. En enhet/individ kan tilldelas en aktivitet med antingen:A = ansvar, U = utför, K = konsulteras eller I = informeras.

Kartläggning

45

Roll

Aktivitet

FörsäljningsIngenjör

Teknisk

Support

Chef

Teknisk Support

Chef

Montageverkstad

Chef

Maskinverkstad

Montage

Verkstad

Maskin

Verkstad

Försäljnings Chef

Reservdelar

Transportansvarig

Speditör

Förfrågan U K K K A

Ta ut order U I I I A

RegistreringAnkommande gods I I I A I I I U

Beredning 1 U A I I I K

Demontage A U

Besiktning A U

Beredning 2 U A I I K K

Offerera pris< 5 Milj U I A K

OffereraTimmar I U A K K I

Planering I U A K K I I I

Order erkännande U I I I A

Bearbetning A U

Kontroll avBearbetning A U

Beslut omLeverans I I A

PlaneraMontage U A I I

Montage A U

Beslut om leveransefter Montage I K A I

Leverans till kund K U A I I

Fakturering U A U

Uppföljning kund U A

Beslut om legojobb K K A

Upphandling avlegojobb K U A

Bevakning avlegojobb U A

Figur 4.21. Aktivitetsmatris. Källa: Bike-projekt (2003).

Kartläggning

46

4.6 BehovDetta avsnitt baseras främst på kartläggning, observationer och intervjuer medpersonal inom Metso Paper, Sundsvall Service Workshop.

Det är viktigt för SDL SW att ha flyt genom hela produktionen och att därigenom kunna minska ledtider och öka lönsamheten samt hålla sigkonkurrenskraftig på marknaden. På det sätt som BaaN IVC4 används idaguppfyller det inte Metso Paper Service Workshops förväntningar med avseendepå omplanering av produktionen, beredning av operationer och utformning avrapporter. Det finns idag ett uttalat behov av att finna ett system som kanhantera dagens arbetssituation på ett mer flexibelt och effektivt sätt. Dealternativ som finns är att använda MPS-modulen i BaaN IVC4 fullt ut eller attimplementera ett nytt kompletterande system. Ett kompletterande system måstei så fall kunna fungera tillsammans med BaaN IVC4. Oavsett alternativ skasystemet kunna tillgodose de behov som beskrivs i detta avsnitt.

Systemet ska vara väl anpassat till SDL SWs verksamhet. Det ska inte varasvårt att koppla till andra system och måste vara användarvänligt samt grafiskttilltalande. Systemunderhåll ska kunna ske på ett enkelt sätt. Det är även viktigtatt enkelt kunna göra ändringar i grunddata, anpassa olika moduler efter egetbehov, göra omplaneringar, omberedningar och omprioriteringar.Kommunikation mellan respektive enhet är en viktig del i verksamheten ochdärför bör systemet vara så integrerat som möjligt.

Funktioner som är viktiga för SDL SWs vardagliga arbete äravvikelserapportering, uppdatering av ritningsrevisioner, legobevakning,orderbevakning, leverantörsbevakning, kundbevakning, bevakning avrestnoterade artiklar och leveransuppföljning. Det är därför viktigt att det finnsen återrapporteringsfunktion som hanterar bevakning och som även har enrapportgenerator. Rapporter om pågående order, statistik om leveranssäkerhet,kundhistorik, revisionshistorik, produkter, ställtider och ledtider bör kunnatagas fram. Andra viktiga rapporter är beläggning per produktionsgrupp, pervecka, per order samt rapporter angående produkter i arbete (PIA).Spårbarheten i systemet är alltså mycket viktig.

Dokumenthantering är en mycket viktig del i förbättringsarbetet och bör därförockså kunna hanteras av systemet. Att kunna koppla eller spara instruktioner,rutiner, dokument, bilder, ritningar med mera är av yttersta vikt. Arbetsorderoch liknande dokument skall kunna genereras av systemet. För att förenklaarbetet önskas även att systemet kan hantera mallar som är unika för SDL SW.

Kartläggning

47

Om det är möjligt önskas även grafiska lösningar på dessa mallar. Ett exempelpå detta kan vara att en beredning utförs utifrån en bild på till exempel en vals.

Något behov av en omfattande lagerhantering finns inte. Det enda kravet somfinns är att systemet kan hantera PIA och att det finns en enkel lagerfunktionför verktygshanteringen och förråd. Bevakning av ej ankommet gods bör ävenfinnas.

Eftersom verksamheten är reparation och service är det mycket viktigt att vidett tidigt skede kunna hämta information om kund och dennes produkter.Ytterligare är det av vikt att systemet inte bara arbetar på artikelnivå utan ocksåarbetar med projektstrukturer. Försäljningsenheten ska enkelt kunna användasig av tidigare gjorda beredningar för att skapa ett offertunderlag. Utifrån dettasamt kundens behov ska det enkelt gå att skapa en order. Systemet bör hareklamationshantering och innefatta en god sökfunktion för både offert ochorder. Dokument som till exempel besiktningsprotokoll och bilder bör kunnakopplas till respektive offert och order. Orderbevakning, både på övergripandeoch detaljerad nivå anses som mycket viktigt. Krav finns även på att kunnagöra manuell prissättning, hantera rabatter, göra förkalkyleringar ochefterkalkyleringar. Det är även intressant att veta om systemet kan skapafakturaunderlag och om det sedan kan kopplas till BaaN IVC4.

Tidigare beredningar ska kunna utgöra förberedningar. För att underlättaberedning är det önskvärt att det finns mallar. Eventuellt kan även grafiskamallar användas. Det är en fördel om eventuella elektroniskademontageprotokoll (se 4.4.1 Lotus Notes) kan utgöra beredningsunderlag.Arbetskort med specificerad operationsomfattning och förfarande måste kunnagenereras. Att systemet ska kunna hantera omberedning vid till exempelomarbetning av artiklar eller orderändringar är mycket viktigt.Beställningslistor bör även kunna genereras via beredningssammanställningen.

Det finns behov av både bakåt- och framåtplanering, men också av att kunnagöra manuell omplanering på ett enkelt sätt. Planeringsverktyget är mycketviktigt för verksamheten vid SDL SW. Att kunna planera ut projekt i serie,parallellt och för enskilda operationer är en förutsättning. Eftersom det i mångafall är svårt att förutspå alla order behövs det någon form av prognoshanteringdär simulerade order kan jämföras mot verkliga order. Systemet bör även kunnahantera prioriteringar och kunna frysa vissa projekt till förmån för andra. Medatt frysas avses att stoppa produktionen för ett specifikt projekt.Omprioriteringar av operationer ska kunna göras kontinuerligt.

Kartläggning

48

Många projekt kräver kapacitetsförändringar. Därför är det viktigt attpersonalresurser kan omfördelas och omplaneras, att resurser kan styras frånvissa produktionsgrupper till andra, att operatörer kan planeras in att delamaskin eller arbeta i fler än en maskin samtidigt. Systemet bör kunna hanteraalternativa operationsföljder, körplanering per produktionsgrupp och perprioritetsgrupp. Mycket viktigt är att systemet kan hantera omplaneringar avplanerade och utlagda order.

Urval

49

5 UrvalDetta kapitel beskriver hur de kartlagda behoven sammanställdes till enkravspecifikation. Vidare beskrivs tillvägagångssättet för de första urvalenbland de MPS-system som finns på den svenska marknaden och som ärintressanta för SDL SW.

För att kunna jämföra och skapa en överskådlig bild över de krav som SDL SWställer på ett datoriserat systemstöd, sammanställdes de kartlagda behoven i enkravspecifikation. Syftet med kravspecifikationen är att studera systemenutifrån de behov som finns inom SDL SW. Enligt Granbom (IVF 97808) är detnödvändigt att göra detta för att nå framgång med valet av systemstöd.Kravspecifikationen besvarades av de systemleverantörer som fanns kvar efterdet andra urvalet vilket beskrivs senare i detta kapitel.

Kravspecifikationen utformades genom att behoven formulerades om till 146frågor specifika frågor (se Bilaga 2). Ett exempel är, som tidigare nämnts i 4.5Behov, att det finns ett uttalat behov av en funktion för dokumenthantering.Detta behov bröts ned till flera olika frågor som till exempel, kan dokumentkopplas till olika funktioner, kan ritningar och dokument hämtas från andrasystem, med flera. Ett utdrag ur kravspecifikationen visas i Figur 5.1.

Frågorna i kravspecifikationen verifierades av personal inom SDL SW ochindelades under rubrikerna Generella krav, Offert, Order, Kalkylering,Beredning, Planering, Förråds och materialhantering, Bevakning ochåterrapportering, Dokumentation samt Fakturering. Frågorna ska besvaras medavseende på om funktionen finns idag, om den inte finns kan systemet då

KRAVSPECIFIKATIONLeverantör: Prioritet Leverantörens svar

3=Högt2=Mellan1=Lågt

Finnsidag

Anpassningoffereras

Nr Rutin/funktion Ja/Nej Ja/Nej Anmärkning

GENERELLA KRAV1.1 Är systemet väl anpassat för

enstyckstillverkning (reparationsarbeten)1.2 Är systemet lätt att koppla till andra

system1.3

Kan systemet lätt kopplas till BaaN

Figur 5.1. Utdrag ur kravspecifikationen.

Urval

50

anpassas. Utrymme finns även för anmärkningar i de fall svaren inte återspeglarfrågorna. Det finns också en kolumn för prioritering i kravspecifikationen därfrågorna ska kunna bedömas utifrån hur betydelsefulla de är för SDL SW.

När behoven var sammanställda och kravspecifikationen utformad påbörjadesen undersökning av MPS-system på den svenska marknaden. Därefterpåbörjades det första urvalet.

5.1 Första urvaletVid val av system är det enligt Granbom (IVF 97808) riktigt att använda sig avsubjektiva bedömningar för att sortera bort orimliga förslag. Ström (1998)menar att det är fördelaktigt att göra en snabböversikt av de system som finnspå marknaden och sortera bort så många av dem som möjligt, utifrån tillexempel de tre viktigaste kriterierna i kravspecifikationen.

Första urvalet gjordes utifrån de system och den information som finnspresenterade i Berling (1998), Granbom (IVF 97003) och Tekniska mässan(2003-10-07 – 2003-10-11). Efter en snabb översikt kunde många systemsorteras bort eftersom de inte uppfyller följande kriterier. Systemen ska varaMPS-system på den svenska marknaden och vända sig mot små och medelstoratillverkande företag. De ska även vara väl anpassade mot fåstyckstillverkning.De system som valdes i det första urvalet redovisas i Tabell 5.1.

System Utvecklat av företag Marknadsförtsedan

Bravo Promax Data AB 1985Garp Microcraft 1995Hybron MPS Infostruct AB 1992Hybron Nova Infostruct AB 2003Jeeves Jeeves Information System AB 1993Mapaz Mapaz AB 1991Monitor Monitor Industriutveckling AB 1982Scala Scala Sverige AB 1988

Som tidigare nämnts finns det ett koncernbeslut inom Metso PaperIncorporation att BaaN IVC4 ska vara det enda ERP-systemet som används ikoncernen. Därför jämfördes BaaN IVC4 med de övriga systemen först i denslutliga analysen.

Tabell 5.1. Första urvalet av MPS-system. Källa: Berling (1998).

Urval

51

5.2 Andra urvaletEftersom antalet system bör reduceras ned till så få som möjligt innan denslutliga analysen, behövdes ytterligare ett urval göras. För att kunna göra dettaurval behövdes mer information om de åtta kvarvarande systemen, se Tabell5.1. Informationen samlades in genom att kontakt togs med respektiveleverantör, där SDL SWs verksamhet beskrevs. Leverantörerna fick dåmöjlighet att svara på huruvida de tror att deras system passar för SDL SWsverksamhet. Vidare söktes mer information på Internet. Där hittades statistikom hur nöjda systemleverantörernas kunder var med respektive system(www.dpu.se).

I det andra urvalet jämfördes system utifrån samma kriterier som i det förstaurvalet. I de fall då systemen upplevdes likvärdiga spelade statistik omkundnöjdhet en betydande roll. På detta kriterium föll både Scala och Bravobort. Jeeves upplevdes som ett alltför stort system och valdes därför bort. Desystem som valdes ut för vidare analys var: Garp, Hybron MPS, Hybron Nova,Mapaz och Monitor. Dessa fem system studerades vidare tillsammans medBaaN IVC4 och beskrivs nedan.

5.3 De sex utvalda systemenVarje systemleverantör besöktes och kravspecifikationen fylldes i sambandmed besöket. En sammanställning av svaren redovisas i Bilaga 2. Eventuellaanmärkningar till svaren redovisas i Bilaga 3. Under besöken demonstreradeleverantörerna sina system och hur de kan fungera utifrån SDL SWs behov.Även intervjuer gjordes och informationen från dessa är sammanställd nedan.Varje systembeskrivning ger information om systemens bakgrund,kundstruktur, utbildning, support och systemkrav.

5.3.1 MonitorInformationen om Monitor baseras på intervjuer med Långberg (2003-11-19)samt på information från Internet (www.monitor.se).

Monitor Industriutveckling AB grundades 1974. Företaget hette till en börjanVerkstadsteknik Persson & Co. Det var då ett renodlat konsultföretag inomproduktionsteknik. Sedan 1982 har företaget levererat MPS-system och dagensaffärssystem Monitor är ett Microsoft Windows baserat, moduluppbyggtsystem som riktar sig främst mot små och medelstora tillverkande företag.Systemet är uppbyggt av sju huvudmoduler: Tillverkning, Inköp, Försäljning,Lager, Verkstadsinformation, Redovisning och Systemvård. Huvudmodulernainnehåller en mängd funktioner och utöver dessa finns vissa tilläggsfunktionersom kan köpas till. Tilläggsfunktioner är exempelvis Egna rapporter och

Urval

52

Dokumenthantering. Systemet klarar idag att hantera språk på svenska ochengelska.

Kundstrukturen består av tillverkande företag med 10 till 1000 anställda.Senaste året såldes 80 system. I samband med implementering av Monitorgenomförs utbildning av systemet under 10 – 20 dagar för mindre ochmedelstora företag. Monitor erbjuder fri support av systemet vid tecknandet avett supportavtal. Support ges via telefon, e-post, fax och Internet.

Senaste versionen av Monitor är 5:3.4. Uppdatering till ny version sker normalten gång per år. Mindre uppdateringar av versionerna sker en gång per månad.Uppdateringarna kan företaget som använder Monitor göra själv, antingen viaInternet eller med en CD-ROM skiva. Monitor använder Sybase databasmotoroch rekommenderade krav på server är Windows NT 4 eller Windows 2000operativsystem, Pentium 4 (1.8 GHz) processor och 512 Mb RAM. Dessa ärriktvärden för minimikrav och är framtaget för cirka 20 samtidiga användareoch en databas på 500 Mb i systemet. Krav för klienter/användare är Windows(NT 4, 2000 Pro, XP) operativsystem, Pentium III (500 MHz).

Kostnaden för att köpa och implementera Monitor samt kostnader för supportoch uppdateringar redovisas i Tabell 5.2.

5.3.2 Hybron MPSInformationen om Hybron MPS baseras på intervjuer med Karlsson (2003-11-26) samt på information från Internet (www.infostruct.se).

Hybron MPS har marknadsförts av Infostruct AB sedan 1992. Infostruct ABgrundades 1989 och har sedan dess utvecklat MPS-system för tillverkandeföretag inom många olika branscher. Systemet riktar sig främst mot mindre ochmedelstora företag med 10 till 1000 anställda och med tillverkning avkomplexa produkter. Hybron MPS används av cirka 100 olika kunder.

Tabell 5.2. Ungefärliga kostnader för Monitor avseende köp,implementering och underhåll.Licenskostnad (20 licenser) 250 000 kr – 350 000 krKostnader för implementering och utbildning 200 000 krÅrlig kostnad baserad på licenskostnad 50 000 kr inkl.

uppdateringar och support

Urval

53

Grunden i systemet är modulen Hybron Bas. Den innehåller funktionernaProduktutvecklingsstöd, Offert, Leveransplan, Order, Produktion, Inköp ochLager. I basmodulen finns också en rapportgenerator. Till Hybron Bas finnstilläggsfunktioner som gör systemet till ett komplett affärssystem. Någraexempel på tilläggsfunktioner är CRM/säljstöd (Customer RelationManagement), Extern tidrapportering och Fakturering. Systemet kan idaghantera svenska och engelska.

I samband med implementering av Hybron erbjuder Infostructprocessorienterad utbildning utifrån kundens behov. Uppdatering av systemetgörs normalt fyra gånger per år, varav kunden rekommenderas att installeraminst en. Detta kan företaget som använder Hybron göra själv via Internet.Alternativt besöker Infostruct AB kunden och utför uppdateringen. När detgäller support erbjuds användaren av Hybron MPS full support via telefon oche-post mot tecknandet av ett supportavtal. Hybron MPS använder FourthDimension som databasmotor och systemet ställer följande krav på server:Windows 2000 operativsystem, Pentium 4 (1.8 GHz) processor och 512 MbRAM. Krav för klienter/användare är Windows (NT 4, 2000 Pro, XP)operativsystem, Pentium III (500 MHz)

Kostnaden för att köpa och implementera Hybron MPS samt kostnader försupport och uppdateringar redovisas i Tabell 5.3.

5.3.3 Hybron NovaInformationen om Hybron Nova baseras på intervjuer med Karlsson (2003-11-26) samt på information från Internet (www.infostruct.se).

Hybron Nova är en ny typ av MPS-system som lanserades av Infostruct ABunder våren 2003. Systemet är först i Europa med ett webbaserat gränssnitt. Detär utvecklat i Microsoft.Net. Hybron Nova riktar sig mot tillverkande företagmed internationella koncerner och kundorderstyrd tillverkning av störrestrukturer. Målgruppen är företag med 50 till 1000 anställda. Basfunktionerna i

Lice nskostna d (20 license r) 500 000 krKostnade r för im ple m e nte ring och utbildning 250 000 - 300 000 krÅrlig kostna d baserad på lice nskostna d 12 % för uppdateringar.

7 % för support, alternativt 485 kr för varje påbörjad halvtimme.

Tabell 5.3. Ungefärliga kostnader för Hybron MPS avseende köp,implementering och underhåll.

Urval

54

Hybron Nova är Produktutveckling, Beredning, Inköp, Lagerhantering ochEkonomiuppföljning. Till baspaketet är det sedan fullt möjligt att koppla vilkasystem och funktioner som ett företag tycker sig behöva. Systemet har idagspråkhantering på svenska och engelska. Infostruct AB erbjuder samma typerav utbildning, uppdateringar och support till Hybron Nova som till HybronMPS. En skillnad är att Infostruct både kan ge support och uppdatera systemetmed åtkomst till källkoden via Internet. Hybron Nova har SQL 2003 somdatabasmotor. De krav som ställs på servern är att den ska ha minst 1024 MbRAM. När det gäller klienterna så räcker det med moderna datorer medWindows 2000 som operativsystem.

Kostnaden för att köpa och implementera Hybron Nova samt kostnader försupport och uppdateringar redovisas i Tabell 5.4.

5.3.4 GarpInformationen om Garp baseras på intervjuer med Sellander och Hellman,(2003-11-25) samt på information från Internet (www.garp.se).

Garp har marknadsförts av Microcraft AB sedan 1983. Systemet vänder sig tillsmå och medelstora företag inom handel och tillverkning. Garp är ettmoduluppbyggt affärssystem som riktar sig mot företag från fem samtidigaanvändare av systemet upp till ett hundratal. År 2003 är det cirka 1850 företagsom använder Garp affärssystem.

Systemet är uppbyggt av nio huvudmoduler som innehåller en mängdfunktioner. Huvudmodulerna är Butikdatasystem, Försäljning/CRM- system,Varianthantering, e-business, Inköpssystem, Lager/Logistik- system,Produktionssystem, Projektsystem och Ekonomisystem.

I samband med implementeringen har Microcraft AB utarbetat en speciellutbildningsplan i projektform. Utbildningstiden varierar beroende pådatamognad, ändringsbenägenhet och ansvarstagande hos det företag som villinstallera Garp. Uppdatering av Garp sker normalt två gånger per år, de kan

Tabell 5.4. Ungefärliga kostnader för Hybron Nova avseende köp,implementering och underhåll.Licenskostnad (20 licenser) 600 000 krKostnader för implementering och utbildning 400 000 krÅrlig kostnad baserad på licenskostnad 12 % för uppdateringar,

485 kr för varje påbörjad halvtimme vid support.

Urval

55

antingen göras via Internet eller CD-ROM. När det gäller support harMicrocraft AB bildat några GarpCenter på olika platser i Sverige där konsulterjobbar med att implementera och ge support till kunder. Garp använder B-treesom databasmotor. Krav på server är Windows 2000, Linux eller Unixoperativsystem, Pentium III (600 MHz) processor. Krav för klienter/användareär Windows 2000, Linux eller Unix operativsystem, Pentium III (500 MHz).

Kostnaden för att köpa och implementera Garp samt kostnader för support ochuppdateringar redovisas i Tabell 5.5.

5.3.5 MapazInformationen om Mapaz baseras på intervjuer med Bjällås (2003-11-20) samtpå information från Internet (www.mapaz.com).

Mapaz skapades 1991, då som ett DOS baserat MPS-system. 1996 lanseradesett Microsoft Windows baserat system. Mapaz riktar sig mot små ochmedelstora tillverkande företag. År 2003 är det cirka 150 företag som använderMapaz.

Systemet är moduluppbyggt och modulerna består av Produktionsstyrning,Materialstyrning, Säljstöd, Kundorder, Tidssystem, ISO 9000 ochEkonomisystem. Huvudmodulerna har en mängd funktioner som tillsammansbildar ett helintegrerat MPS-system. Mapaz AB har byggt systemet mot ettpapperlöst samhälle och är därför väl anpassat för verkstadsterminaler.Systemet kan hantera språken svenska, engelska, tyska, danska och finska.

I samband med implementering av Mapaz erbjuds erforderlig utbildning avnyckelpersoner hos det företag som ska installera systemet. Uppdateringar avsystemet sker en till två gånger om året och görs lättast av kunden via Internet.Mindre uppdateringar kan också ske löpande vid behov. Mapaz AB erbjuder frisupport via telefon, e-post och Internet mot tecknande av supportavtal. Videventuella fel kan hela databasen skickas elektroniskt till Mapaz AB somavhjälper de problem som uppstått. Mapaz använder Microsoft SQL och

Tabell 5.5. Ungefärliga kostnader för Garp avseende köp,implementering och underhåll.Licenskostnad (20 licenser) 300 000 kr – 350 000 krKostnader för implementering och utbildning 300 000 - 800 000 krÅrlig kostnad baserad på licenskostnad 15-16 % inkl.

uppdateringar och support

Urval

56

Sybase som databasmotor. Rekommenderade krav på server är; Windows NT 4eller Windows 2000 operativsystem, Pentium 4 (1.8 GHz) processor och 512Mb RAM. Krav för klienter/användare är; Windows (NT 4, 2000 Pro, XP)operativsystem, Pentium III (500 MHz).

Kostnaden för att köpa och implementera Mapaz samt kostnader för supportoch uppdateringar redovisas i Tabell 5.6.

5.3.6 BaaN IVInformationen om BaaN IV baseras på intervjuer med Lintu (2003-12-01 –2003-12-02) samt på information från Internet (www.baan.com).

BaaN Company NV var ett holländskt företag som grundades 1978. 1990 varföretaget först på marknaden med att lansera ett datorstyrt system som styr helavärdekedjan i ett företag. Systemet hette Triton. Efter ett antal nya versioneroch uppdateringar bytte systemet 1996 namn till BaaN IV. Under 80- och delarav 90-talet var BaaN IV en av de ledande ERP-systemen i världen. 1999lanserades en ny version under namnet BaaN ERP. Därefter fick företaget storaekonomiska problem och köptes sedan upp i olika omgångar i början av 2000-talet. Sedan våren år 2003 ägs BaaN av SSA Global.

Den version av BaaN som implementeras i Metso Paper Incorporation är BaaNIVC4 (se 4.4 System). BaaN IVC4 kommer inte att uppgraderas till någonsenare version. BaaN IVC4 är ett mångfunktionellt affärssystem framföralltinriktat mot medelstora och stora företag. Systemet stödjer bland annatfunktioner för konstruktion, produktion, produktkonfigurering,projekthantering, finansiering och transporter. Språkhantering är väl utbyggdoch består av ett 15-tal olika språk.

Kundstrukturen består av stora multinationella koncerner och den störstaanvändaren är flygplansjätten Boeing.

Tabell 5.6. Ungefärliga kostnader för Mapaz avseende köp,implementering och underhåll.Licenskostnad (20 licenser) 140 000 kr – 160 000 krKostnader för implementering och utbildning 60 000 kr - 90 000 krÅrlig kostnad baserad på licenskostnad 10 -12 % inkl.

uppdateringar och support

Urval

57

Uppdatering av BaaN IVC4 sker normalt en till två gånger per år.Uppdateringar sker i de centrala servrarna för Metso Paper Incorporation.Gällande utbildning finns det stort kunnande inom Metso Paper IT, menresurserna är begränsade. Det finns också en ”helpdesk” funktion som är utlagdpå Tieto Enator. De kan hjälpa till med mindre problem på lokal nivå.

Den databasmotor som BaaN IVC4 använder är Informix och systemet körs viaUnixserverar. Kraven på server och klienter är måttliga då systemet ärålderdomligt i förhållande till dagens datorer. Det räcker väl med modernaservar och klientdatorer utan särskild specificering.

Kostnaden för att köpa och implementera BaaN IVC4 samt kostnader försupport och uppdateringar är inte intressant att redovisa i detta examensarbete.Eftersom BaaN IVC4 under alla omständigheter kommer att implementeras ifull skala i hela Metso Paper Incorporation. Den intressanta frågeställningenvad gäller kostnader är dock att det är enligt Lintu (2003-12-01 – 2003-12-02)både kostsamt och tidskrävande att anpassa systemet mot en specifikverksamhet.

Analys

58

6 AnalysI detta kapitel presenteras en analys av de sex utvalda systemen. Analysengjordes för att kunna välja ut de två mest intressanta systemen. Detta skeddegenom att först jämföra alla system med varandra utifrån kravspecifikationenoch reducera antalet system från sex till fyra. Därefter gjordes en jämförelse avde fyra utvalda systemen utifrån tidigare insamlat material från kartläggningenoch urvalet. Slutligen valdes de två mest intressanta systemen.

Syftet med den första delen av analysen är att välja ut fyra system som bästtillgodoser SDL SWs behov (se 4.5 Behov). Resultatet av svaren påkravspecifikationen studerades för varje system och det visade sig att allasystemen klarade av att tillgodose de mest grundläggande behoven. Det vardock svårt att utifrån resultaten avgöra vilka system som tillgodoser behovenbäst.

För att kunna urskilja vilka funktioner som är viktigast prioriterades frågorna ikravspecifikationen från ett till tre (se Bilaga 2). Frågorna prioriterades enligt:uppenbart viktig funktion för att tillgodose verksamheten utifrånproblemställningen (prioritet 3), viktig funktion för att höja kvaliteten påverksamheten med fokus på problemställningen eller viktig funktion för övrigverksamhet (prioritet 2) samt bra om funktionen finns (prioritet 1). Det är inteatt absolut krav att systemen ska tillgodose samtliga frågor med prioritet 3, mensystemen bör göra det till så stor utsträckning som möjligt. Vid de fall dåsystemen inte uppfyller en fråga med prioritet 3 måste de aktuella fallendiskuteras. Av kravspecifikationens 146 frågor har 86 av dem prioritet 3, 44 harprioritet 2 och 16 har prioritet 1. De prioriterade svaren för respektive systemsammanställdes i prioritetsordning och summerades. Resultatet av dennasammanställning redovisas i Tabell 6.1.

Utifrån prioriteringen och leverantörernas svar utformades en poängbedömningför att de fyra mest intressanta systemen skulle kunna urskiljas. Genom attsystemen klarar av de flesta funktionerna i kravspecifikationen valdes attfokusera på bristerna hos respektive system i poängbedömningen. På så sättkunde systemen lättare urskiljas. Denna bedömning resulterade i att varjesystem fick en poängsumma som användes vid jämförelse av systemen. Ettlägre värde är då bättre än ett högre eftersom poängsumman speglar bristerna irespektive system.

Poängbedömningen gjordes genom att ett svar i kravspecifikationen tilldeladesvärdet 0 om funktionen finns idag (Ja), värdet 2 om det inte finns idag men om

Analys

59

det går att anpassa mot offerering (Nej1). Frågor som besvarades med att detinte finns idag och inte går att anpassa (Nej2) får värdet 3. Värdet 0, 2, och 3valdes för att på ett bättre sätt synliggöra skillnaden mellan systemens brister.

Tabell 6.1. Sammanställning av svaren i kravspecifikationen och hur de förhåller sig till prioriteringen.

Baa

N IV

Gar

p

Hyb

ron

MPS

Hyb

ron

Nova

Map

az

Mon

itor

Prioritet 3Ja 73 81 80 77 82 79

Nej1 4 5 6 9 2 6Nej2 9 0 0 0 2 1

Prioritet 2Ja 37 38 38 30 33 40

Nej1 3 4 6 12 8 4Nej2 4 2 0 2 3 0

Prioritet 1Ja 10 14 9 9 12 11

Nej1 0 2 4 7 4 5Nej2 6 0 3 0 0 0

Ja = Finns idag.Nej1 = Finns inte idag, går att anpassa mot offerering.Nej2 = Finns inte idag, går inte att anpassa.

Det vill säga att utifrån Tabell 6.1 multipliceras alla Ja-svar för respektivesystem med värdet 0, alla Nej1-svar multipliceras med 2 samt att alla Nej2-svarmultipliceras med värdet 3. Därefter summeras alla poäng inom varjeprioritetsgrupp och system. För att prioriteten skall få betydelse förpoängbedömningen multipliceras poängsummorna med en prioritetsfaktor.Poängsumman för prioritet 3 inom respektive system multiplicerades med 3,prioritet 2 multiplicerades med 2 och prioritet 1 multiplicerades med 1.Samtliga poäng inom respektive system summerades och det slutligapoängbedömningsvärdet erhölls.

Nedan visas poängbedömningen av systemet Garp.

(81•0 + 5•2 + 0•3)•3 + (38•0 + 4•2 + 2•3)•2 + (14•0 + 2•2 + 0•3)•1 = 62

Poängbedömningsvärdet för Garp är alltså 62. Resultatet av den totalapoängbedömningen för varje system redovisas i Figur 6.1.

Analys

60

De fyra system som hade det lägsta värdet är Garp, Hybron MPS, Mapaz ochMonitor. För att kunna välja ut de två mest intressanta systemen gjordes enjämförelse mellan de fyra systemen utifrån tidigare insamlat material frånkartläggningen och urvalet vilket presenteras nedan.

Granbom (IVF 97808) beskriver vikten av att ett system skall vara väl etableradpå marknaden. De fyra kvarvarande systemen har funnits på marknaden i minsttio år och har över 100 kunder i olika branscher, vilket skapar förtroende för attsystemleverantörerna även i framtiden kommer att fortsätta som aktörer påmarknaden. Garp har inte lika många kundreferenser liknande SDL SWsverksamhet som de övriga systemen. Monitor, Hybron MPS och Mapaz riktar ihuvudsak in sin verksamhet mot verkstadsindustrin. Garp har en bredareinriktning inom ett antal olika branscher och har på så sätt inte samma fokus påverkstadsindustrin som de andra systemen. Det finns stor kunskap ocherfarenhet inom det produktionstekniska området hos Monitor, Hybron MPSoch Mapaz. Utbildning och utveckling av dessa system är speciellt fokuserademot produktionsteknik och tillverkning. Garp och Monitor inriktar sig iframtiden mot allt större kunder, medan Mapaz och Hybron MPS bibehåller sinstrategi mot små och medelstora företag.

En förutsättning är att systemen kan kopplas till BaaN IVC4 och det klararsamtliga system av. Garp har dock ett eget garpverktyg för att underlättakopplingar till andra system. Flexibiliteten av hur moduler kan begränsas ochanpassas varierar. Mapaz uppfattas som mycket flexibelt för förändringar ochanpassningar eftersom det går att begränsa systemets användning till demoduler eller delar av systemet som användaren behöver.

Närheten till support är av stor betydelse för SDL SW. Garp har sitt närmastesupport center i Sundsvall, Monitor i Hudiksvall, Hybron MPS i Göteborg och

62 71 7788

128

159

020406080

100120140160180

Garp Monitor HybronMPS

Mapaz HybronNova

BaaN IV

Figur 6.1. Resultat av poängbedömning.

Analys

61

Mapaz i Spånga. Vid de tillfällen som support erfordras på plats har Garp störstmöjlighet till att komma på kortast tid. Det beror dock på hur kundrelationen ärmellan Garp och respektive kund. De föredrar att göra support på plats mendirektsupport kan även ges via fax, telefon och e-post. Monitor och Mapazlöser alla supportärenden via Internet, fax, telefon och e-post. Ingen supportbehövs på plats. Hybron MPS erbjuder support via fax, telefon och e-post. Vidstora problem kan personal eller konsulter från Hybron MPS besöka kunden.Uppdateringen av Garp och Monitor kan göras av SDL SW själva utifrån enCD-skiva eller Internet. Hybron MPS kan uppdateras via Internet alternativt attkonsulter besöker SDL SW, medan uppdateringar av Mapaz endast görs viaInternet. Det kan alltså vara besvärligare att utföra uppdateringar i Hybron MPSdå det ibland kräver att personal från Hybron MPS måste besöka SDL SW. Föratt inte systemet skall vara ur bruk en längre tid är det viktigt att uppdateringarkan ske snabbt. Det finns bra backup-rutiner för samtliga system.

Enligt Granbom (IVF 97003) är utbildning viktigt i samband medimplementering av ett system. Garp har lagt ner mycket resurser på att utvecklaett omfattande implementeringsprogram. Att genomföra detta program ärtidskrävande. Monitor erbjuder 10 till 20 dagars utbildning vid en normalimplementering. Detta kan givetvis varieras efter behov. Mapaz utbildar endastnyckelpersoner som i sin tur utbildar övriga användare av systemet.Utbildningstiden är kortare för Mapaz än de andra systemen vilket kan vara tillfördel om systemet skall sättas i drift snabbt. Risken med en kort utbildning äratt det kan bli komplikationer vid implementering. Hybron MPS erbjuderprocessorienterad utbildning utifrån kundens behov.

Priset har betydelse vid beslut om eventuell investering i ett system. Det systemsom i särklass har den största totala kostnaden är Garp, se 5.3 De sex utvaldasystemen. Detta beror på att Garp har ett implementeringsprogram som ärväldigt omfattande och som rekommenderas av Garp själva. Det går dock attomarbeta programmet och sänka kostnaderna genom att kunden utför ett störrearbete på egen hand. Om inte tillräckligt med kompetens finns inom företaget,finns det en risk att kostnaderna ökar istället för att de minskar. Hybron MPShar den största licenskostnaden men betydligt lägre implementeringskostnad änGarp. Totalt ligger Hybron MPS närmast Garp vad avser de totala kostnaderna.Monitor har ungefär samma kostnad för licenser som Garp, men har mycketlägre kostnader för implementering. Det system som har de absolut lägstakostnaderna för både implementering och licenser är Mapaz.

Analys

62

Den årliga kostnaden för att support och uppdatering av systemen skiljer siginte mycket mellan Monitor och Garp. Däremot skiljer sig denna kostnad förHybron MPS som har den hösta kostnaden och Mapaz den lägsta.

Garp har ett väl genomarbetat användargränssnitt med fokus på människan.Menyer och layout har ett användarvänligt utseende. Även Mapaz och Monitorhar tänkt på vilken målgrupp som systemet avser i avseende påanvändargränssnittet. Mapaz använder sig av ett menysystem med endastknappar och inga rullgardinsmenyer för att öka användarvänligheten. HybronMPS använder sig av rullgardinsmenyer.

Det är svårt att utskilja systemen från varandra eftersom systemen är väldigtlika och passar väl mot SDL SWs verksamhet. En helhetsbedömning av Mapazvisar dock att systemets största styrkor är användarvänlighet och att det går attanpassa systemet för olika användningsområden samt att det är det mestprisvärda alternativet. Garps styrkor är dels att det lätt kan kopplas till andrasystem, dels att de erbjuder en bra support i direkt närhet till SDL SWsverksamhet samt att det har god användarvänlighet. Monitor ligger väldigt näraGarp i en helhetsbedömning, men det faktum att kostnaden för enimplementering av Garp är avsevärt mycket större gör Monitor till ett mertilltalande alternativ. Hybron MPS kan inte tillgodose SDL SWs behov lika brasom de andra främst med avseende på support och användargränssnitt. Det ärockså dyrare än både Monitor och Mapaz.

Efter att kartläggningen, urvalet och den slutliga analysen var utförd visade detsig att Mapaz och Monitor är de två system som på bästa sätt tillgodoser SDLSWs behov. Samtliga fyra system tillgodoser dessa behov, men Mapaz ochMonitor gör det till den lägsta kostnaden. Som tidigare nämnts i 4.5 Behov äranpassning till andra system, användarvänlighet och pris mycket viktigafaktorer och det kan Mapaz tillgodose på bästa sätt. Monitor tillgodoser ävendessa behov på ett bra sätt och är tillsammans med Garp de två system som hardet bästa användargränssnittet. Garp väljs dock bort på grund av den högretotala kostnaden.

Mapaz och Monitor utvärderades ytterligare för att kunna avgöra vilket avdessa system som tillgodoser SDL SWs behov bäst. Detta gjordes genomtelefonintervjuer med företag som använder respektive system. Det företag somkontaktades och som använder Mapaz var Metso Refiner Segments ABHagfors. Deras verksamhet skiljer sig avsevärt från SDL SWs, men syftet medreferensuppföljningen var att få en uppfattning om hur systemet fungerar iverksamheten. Kundreferens för Monitor var Scandinavian Mill Service (SMS)

Analys

63

i Gävle. Företaget är en del i Metso Paper Incorporation och deras verksamhetliknar i stora drag SDL SWs.

Användarvänligheten, dokumentationshanteringen och supporten upplevdeHögkvist (2003-12-14) vid Metso Refiner Segments AB Hagfors som deabsolut största fördelarna. Ibland kan Mapaz orsaka problem viduppgraderingar. Det finns inte några färdiga rapporter i systemet vilket de sersom en fördel eftersom egna rapporter lätt kan skapas i programmet CrystalReport. Rapporterna redovisades sedan på en hemsida som kan övervakas avalla berörda. Högkvist (2003-12-14) rekommenderar att använda MicrosoftSQL databasmotor då Mapaz fungerar långsammare med Sybase.Enligt Lander (2003-12-14) är SMS totalt sett mycket nöjd med Monitor ochanvänder systemet för hela verksamheten. Implementeringen gick smidigt, menmycket av det berodde på SMS egna projektledare. Han drev projektet medstöd av Monitor. De tycker att systemet är lätt att arbeta i och mycketanvändarvänligt. En del av SMS verksamhet är fältservice, det vill säga serviceute hos SMS kunder, vilket Monitor har svårt att hantera. Vid supportärendenhar Monitor kort svarstid enligt Lander (2003-12-14).

Slutsats och diskussion

64

7 Slutsats och diskussionI detta kapitel redovisas de slutsatser som gjordes utifrån analysen. Kapitletinnefattar även rekommendationer för SDL SWs fortsatta arbete med avseendepå systemstöd. Slutligen förs en diskussion kring arbetets styrkor ochsvagheter.

För SDL SW är det mycket viktigt att systemet är flexibelt ochanvändarvänligt. Båda systemen är användarvänliga, men till skillnad frånMonitor så har Mapaz en fördel. Det går lättare att anpassa arbetssättet motverksamheten med Mapaz än med Monitor. SDL SW kan även begränsaanvändandet av Mapaz genom att till exempel bara använda beredning,planering och till en viss mån återrapportering. Viktigt att tänka på är att detendast går att få ut den information som matas in i ett system. Givetvis kanMapaz användas över hela verksamheten vid SDL SW. Monitor är ett störreoch mer komplett system än Mapaz. Det kan kompletteras med tilläggsmodulersom gör systemet till ett helintegrerat ERP-system. Eftersom examensarbetetfokuseras mot beredning, planering och återrapportering är det mindreintressant att välja ett system som motsvarar ett komplett ERP-system.Dessutom är kostnaderna för ett sådant system avsevärt mycket högre. Dentotala kostnaden för Monitor är dubbelt så stor som för Mapaz. Då bådasystemen inte skiljer sig så mycket åt, vad avser att tillgodose behoven för SDLSWs verksamhet, får kostnaden en allt större betydelse. Författarna anser därföratt Mapaz tillgodoser SDL SWs behov bättre än Monitor.

Eftersom det finns ett beslut att BaaN IVC4 ska användas som Metso PaperIncorporations övergripande ERP-system, skulle det vara önskvärt om BaaNIVC4 kunde tillgodose SDL SWs behov bättre än de övriga system somutvärderades. Det visade sig dock att det finns brister i BaaN IVC4, vilketillustreras på ett bra sätt i resultatet av poängbedömningen. BaaN IVC4 klararav att tillfredsställa de grundläggande behoven för SDL SWs verksamhet, mendet upplevs omständligt att arbeta med och göra ändringar i. Förändringar isystemet är också tidskrävande och kostsamma. Det största problemet med hurBaaN IVC4 används idag är att det inte används som det är tänkt att användasoch att det saknas utbildning på systemet inom SDL SW. BaaN IVC4rekommenderas inte att användas som det enda systemstödet för verksamheten.

Med tanke på att BaaN IVC4 kommer att implementeras under år 2004,rekommenderar författarna att SDL SW ska använda sig av Mapaz som ettkomplement till BaaN IVC4s berednings- och produktionsplaneringsfunktion.Författarna tycker dessutom att Mapaz till en början bör ersätta BaaN IVC4, i

Slutsats och diskussion

65

den utsträckning det används idag, för att systemet ska kunna användas så tidigtsom möjligt. Då BaaN IVC4 implementeras som ERP-system bör nödvändigakopplingar göras mellan systemen för att optimera arbetssättet i produktionen.Till exempel kan systemens order- och materialhanteringsfunktioner kopplassamman.

Vid en eventuell investering av ett system är det viktigt att kunna jämföra etttänkt alternativ mot ett annat. Därför rekommenderas att representanter frånbåde Mapaz och Monitor får möjlighet att besöka SDL SW och presenterasystemen utifrån verksamheten i Sundsvall. Därefter bör SDL SW begära enoffert från respektive systemleverantör.

Vid en eventuell implementering av ett systemstöd rekommenderas att SDLSW tillsätter en projektgrupp där nyckelpersoner inom hela verksamheten ärdelaktiga. Projektledaren måste känna stort engagemang inför uppgiften och fåalla i organisationen att känna sig delaktiga i arbetet. Det är också viktigt attvara medveten om att det inte finns några system som fullt ut kan anpassa sigmot en specifik verksamhet. Därför krävs det ofta att även organisationen ochrutiner anpassas något. En förutsättning för en lyckad implementering är attprojektgruppen har ledningen för SDL SWs fulla stöd.

För att skapa förståelse för innebörden av ett väl fungerande system för enverksamheten, rekommenderas slutligen att utbildning erbjuds till alla anställdainom SDL SW om systemens betydelse i en organisation och hur de skaanvändas.

Styrkor i detta examensarbete är att kartläggningen är omfattande och beskriverhur verksamheten vid SDL SW fungerar. All datainsamling är validerad avrespektive informationskälla och det fanns mycket tillgänglig information. Deteorier som studerades kom väl till användning. Det var inte svårt att finnateorier inom området för examensarbetet. Genom besöken hos leverantörernafick författarna en ingående beskrivning av systemen och möjlighet att träffasystemleverantörerna personligen. Detta anser författarna gav examensarbeteten saklig grund.

Kravspecifikationens största svagheter är att vissa frågor kan vara svåra atttolka entydigt för systemleverantörerna och att systemleverantörerna inte svararhelt ärligt på dem. Genom att frågorna besvarades i samband med författarnasbesök minskades dessa risker då systemleverantörerna hade möjlighet att ställafrågor vid oklarheter. Vidare finns det även vissa frågor med prioritet 3 som derekommenderade systemen inte kan tillgodose. För Mapaz är det till exempel

Slutsats och diskussion

66

inte möjligt att automatiskt prioritera olika order och operationer med mera.Detta är inte ett krav som absolut måste finnas med, men det är dock uppenbartviktigt att en prioriteringsfunktion finns. Ytterligare ett sådant behov somMapaz inte uppfyller är att systemet ska kunna spara och hämta historik omprodukter utifrån olika revisioner. Det finns ingen sådan färdig funktion, mendet går att uppfylla behovet genom att utnyttja funktionen fördokumenthantering.

Tiden var också en begränsande faktor vilket bidrog till att vissa delar i arbetetavgränsades. Det skulle till exempel vara önskvärt att göra en mer omfattandereferensundersökning hos de två slutliga systemleverantörernas redan befintligakunder. Denna del är bristfällig. Genom att tiden var begränsad till 20 veckorvar avgränsningar nödvändiga för att få ett kvalitativt resultat. Normalt behövslängre tid för att genomföra ett projekt av denna omfattning, men arbetet kundeändå hållas inom ramen för den givna projekttiden.

Syftet med examensarbete var att utifrån det nya arbetssätet föreslå ettdatoriserat systemstöd för Metso Paper Sundsvall Service Workshop.Författarna anser att det uppfylldes genom att Mapaz rekommenderades utifrånde krav som ställdes på ett datoriserat systemstöd. Eftersom flera av de val somgjordes speglas av författarnas egna bedömningar kan repeterbarhetendiskuteras. Subjektiva bedömningar var dock nödvändiga att göra för att drivaexamensarbetet framåt. Ytterligare en faktor som påverkar repeterbarheten ärkravspecifikationen. Om den hade utformats och prioriterats av andra änförfattarna, skulle resultatet kunna skilja sig från det som presenteras i dettaexamensarbete.

SDL SW var ett stort stöd genom hela arbetet och alla inom organisationen varmycket delaktiga. Resurser avsattes för att underlätta arbetet, som till exempelresor till olika systemleverantörer och mässor. Handledningen var mycket braoch författarna hade alla förutsättningar för att göra ett bra arbete.

Referenser

67

8 Referenser

Skriftliga källor

Bell, J. (2000). Introduktion till Forskningsmetodik. 3:e uppl. Lund:Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01395-7

Berling, C. (1998). MPS-system på den svenska marknaden. Stockholm: PLANFöreningen för Produktionslogistik.

Cummings, T.G. och Worley, C.G. (2001). 7:e uppl. Organization developmentand change. Cincinnati, USA : South-Western College Publishing. ISBN 0-324-01987-4.

Dahlborg, D. (1997). Att köpa MPS-system. Mölndal: Institutet förVerkstadsteknisk Forskning. IVF-skrift 97847. ISBN 91-89158-05-9.

Dahlborg, A. (1996). MPS-system för små och medelstora företag.Grundläggande frågeställningar och kravspecifikationer vid investering. IVF-RAPPORT 96029. ISBN 99-2465720-9.

Eriksson, L.T. och Wiedersheim-Paul, F. (1997) Att utreda, forska ochrapportera. 5:e uppl. Stockholm: Lieber ekonomi. ISBN 91-47-04-023-8.

Granbom, H. (1997). Förslag till arbetssätt för val avproduktdatahanteringssystem i mindre företag. Vägledning för anskaffning avaffärssystem, konstruktionssystem, MPS-system e. dyl. Linköping: Institutet förVerkstadsteknisk Forskning. IVF-skrift 97808. ISSN 0349-0653.

Granbom, H. (1997). Urval av produktdatahanteringssystem för svenskaverkstadsföretag. Vägledning och marknadsöversikt för anskaffning avaffärssystem, konstruktionssystem, MPS-system e.dyl. Institutet förVerkstadsteknisk Forskning. IVF-RAPPORT 97003. ISSN 1404-191X.

Mattsson, S.-A. (1997). Produktionslogistikens termer och begrepp.Stockholm: PLAN Föreningen för Produktionslogistik. ISBN 91-971593-2-8.

Olhager, J. och Rapp, B. (1985). Effektiv MPS Referenssystem för datorbaseradmaterial- och produktionsstyrning. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-22751-5.

Referenser

68

Segerstedt, A. (1999). Logistik med fokus på Material- ochProduktionsstyrning. Malmö: Liber AB. ISBN 91-47-04390-3.

Sheu, C., Yen, H.R. & Krumwiede, D.W. (2003). The effect of nationaldifferences on multinational ERP implementation: an exploatory study. TQM &Business excellence, 14 (6), 641-657, ISSN 1478-3363.

Stevenson, W.J. (2002). Operations Management. 7:e uppl. New York, USA:McGraw-Hill Companies. ISBN 0-07-112129-3.

Ström, J. (1998). Att jämföra och värdera MPS-system. Mölndal: Institutet förVerkstadsteknisk Forskning. IVF-skrift 98832. ISBN 91-89158-16-4.

Muntliga källor

Bjällås, Rolf, VD, Mapaz AB, Spånga. Intervju 2003-11-20.

Eriksson, Kent, transportansvarig för maskinverkstaden, Metso PaperSundsvall Service Workshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Falbe, Joachim, tekniker, teknisk support, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Fredriksson, Lars, tekniker, teknisk support, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Hellman, Gunnar, verksamhetskonsult för Garp Center System, Microcraft AB,Sundsvall. Intervju 2003-11-25.

Högkvist, Arne, IT Chef, Metso Paper, Metso Refiner Segments AB Hagfors.Telefonintervju 2003-12-14.

Jansson, Lena, försäljningsingenjör, Metso Paper Sundsvall Service Workshop.Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Johansson, Mats, försäljningsingenjör, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Jonsson, Ove, chef för montageverkstaden, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Referenser

69

Karlsson, Per-Arne, VD, Infostruct AB, Göteborg. Intervju 2003-11-26.

Karlsson, L-O, tekniker, teknisk support, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Lander, Urban, Platschef, Gävle Service Center, Metso Paper, ScandinavianMill Service. Telefonintervju 2003-12-14.

Lintu, Jouni, systemspecialist, ERP, Metso Paper Incorporation, Jyväskylä,Finland. Intervju 2003-12-01.

Långberg, Jonas, teknisk säljare, Monitor Industriutveckling AB, Hudiksvall.Intervju 2003-11-19.

Nisula, Seppo, chef för maskinverkstaden, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Olsén, Lars, IT chef, Metso Paper Sundsvall Service Center. Intervju 2003-11-12.

Sandström, Anders, tekniker vid teknisk support, Metso Paper SundsvallService Workshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Schön, Urban, chef för försäljningsenheten, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Sven-Olof, Sellander, verksamhetskonsult för Garp Center System, MicrocraftAB, Sundsvall. Intervju 2003-11-25.

Wessbladh, Arne, chef för Sundsvall Service Workshop, Metso PaperSundsvall Service Workshop. Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Åsén, Staffan, chef för enheten teknisk support, Metso Paper Sundsvall ServiceWorkshop Intervju 2003-09-04 – 2003-12-18.

Internet källor

www.baan.com (2003-12-01)

www.dpu.se (2003-11-12 – 2003-11-14)

Referenser

70

www.garp.se (2003-11-25)

www.infostruct.se (2003-11-26)

www.mapaz.com (2003-11-20)

www.metso.com (2003-09-04 – 2003-12-18)

www.monitor.se (2003-11-19)

Övriga källor

Bike-projekt (2003). Kvalitetsprojekt. Metso Paper Sundsvall Service Center.

Tekniska mässan, Stockholm (2003-10-07 – 2003-10-11)

Bilagor

71

Bilagor

Bilaga 1Lista över processdokument.

Bilaga 2Sammanställning av systemleverantörernas svar på kravspecifikationen.

Bilaga 3Kompletterande anmärkningar till systemleverantörernas svar påkravspecifikationerna.

Bilaga 1

Titel Typ* Var** Kommentar (vem)Fasta dokumentPlaneringskopia Underlag Repos Skrivs av försäljningsingenjör vid

ordermottagningArbetskort BaaN IVC4 Skrivs av Teknisk Support vid

beredningMaterialspec Underlag PDB

Ritningar Underlag DOQ PublishDemontageprotokoll Underlag/info Damage Report Okulär besiktning samt

provkörningOkulärbesiktning Underlag/info Inspection Protocol Utförs av montör vid demontering

Besiktning Underlag/info Inspection Protocol Utförs av kontrollantProvtryckningsprotokoll Underlag/info Inspection Protocol Utförs av maskinoperatör vid

provtryckningHandskrivna protokoll Underlag/info Pärm PapperskopiaInspektionsprotokoll Rapportmall Skrivs av försäljningsingenjör vid

offertbegäran, Word dokumentKalkyl Excel Mall Försäljningsingenjör vid

prissättningBeställning Skriftlig Från kund

Reservdelsorder Golf Teknisk Support (TS)Offert Repos Försäljningsingenjör

Planeringsunderlag Information Planeringsdatabas Teknisk Support vid beredningMontageprotokoll Checklista/Info Inspection Protocol Skrivs ut av TS, fylls i av montör

Provkörningsprotokoll Info Inspection Protocol Provkörningsresultat idemontageprotokoll

Leveransprotokoll Info Folder Ifylls av montör efter monteringAvsändningsdokument Repos Utförs av TS, lämnas till

transportansvarigFaktura Repos Försäljning, spedition

Ordermapp Rullarkiv Slutlagring,Stöddokument

Förfrågan Checklista Rutin för försäljningsingenjör vidförfrågan

Reklamationer Information Feedback ServiceMaskinkortsdokument Historik Pärm Arkiveras av kontrollant efter

besiktningAvvikelserapport Underlag Feedback Service Utförs av TS

Tabell. Lista över processdokument. Listan beskriver vad det är för typ avdokument, var dokumenten finns och kommentarer kring dokumenten, tillexempel vem som utför dem. Källa: Schön (2003-09-04 – 2003-12-18).

* Typ: mall, checklista, information, agenda, underlag.**Var: Eventuell databas eller papperskopia i specificerad pärm.

Bilaga 2

A B C D E F

Prioritet

BaaN

IVC

4

Garp

Hybron M

PS

Hybron N

ova

Mapaz

Monitor

3=Högt2=Mellan1=Lågt

Finnsidag

Finnsidag

Finnsidag

Finnsidag

Finnsidag

Finnsidag

Nr Rutin/funktion Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej

GENERELLA KRAV1.1 Är systemet väl anpassat för

enstyckstillverkning (reparationsarbeten)3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

1.2Är systemet lätt att koppla till andra system 3 Ja* Ja Ja Ja* Ja Ja*

1.3 Kan systemet lätt kopplas till BaaN 3 Ja Ja* Ja* Ja Ja* Nej1

1.4 Är modulerna lätta att anpassa för specifika behov

2 Nej1 Nej2 Ja* Ja Nej2 Ja*

1.5 Kan en modul användas separat till exempel endast använda planeringsmodulen

1 Ja* Ja Nej2 Ja Ja Ja*

1.6 Finns enkel uppdateringshantering av grunddata

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

1.7 Är systemet väl anpassat för att tillverka mot order

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

1.8 Är systemet väl anpassat för montering mot order

3 Ja* Nej1 Ja Ja Ja Ja

1.9 Har systemet språkhantering på finska 1 Ja Ja Nej1 Nej1 Ja Nej1

1.10Finns funktion för verktygsdatabashantering 2 Ja Ja Ja Nej1 Nej1 Ja*

1.11Kan strukturer föras över från PDM-system 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

1.12 Kan generell strukturöverföring ske från godtycklig källa

3 Ja* Ja Ja* Ja Ja Ja*

1.13 Finns möjligheter att flytta över information till officedokument

2 Ja* Ja* Ja Ja Ja Ja*

1.14 Kan systemet hantera flera artikelnummer för kund, eget och leverantör

2 Ja Ja Ja* Ja* Ja Ja

1.15 Kan systemet exportera strukturdata till andra system

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

1.16 Kan egna visningsvyer av systemets samtliga registers innehåll göras med hjälp av ett frågeverktyg

2 Ja Nej2 Nej1 Ja Ja Ja*

1.17Har systemet varianthantering 2 Ja Ja Ja* Nej1 Nej1 Ja*

1.18 Kan systemet hantera varianter med olika material angivna

1 Ja* Nej1 Nej2 Ja1 Nej1 Ja*

1.19 Kan systemet hantera varianter med olika operationer angivna

2 Ja* Ja Ja* Ja Nej1 Ja*

1.20 Finns möjligheter att lagra historiska strukturer med givna giltlighetstider.

2 Ja Ja* Ja* Ja Ja Ja*

1.21Har systemet koppling till terminalserver 2 Nej1 Ja Ja Ja Ja Ja*

SAMMANSTÄLLNING AV KRAVSPECIFIKATIONER

Indexmarkering1 = Anpassning kan göras, se komentarer i Bilaga 3. 2 = Anpassning kan ej göras. * = Se komentarer i Bilaga 3.

Bilaga 2

1.22Har systemet webbaserat gränssnitt 1 Nej2 Ja* Nej2 Ja Nej2 Nej1

1.23Är systemet helintegrerat 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

OFFERT2.1 Kan offert genereras automatiskt utifrån

beredningssammanställning1 Nej2 Ja Ja* Nej1 Ja Nej1

2.2 Går det att skapa en offert utifrån beredningssammanställning

2 Ja Ja Ja Ja* Ja Nej1

2.3 Kan offertunderlaget modifieras utifrån kundens önskemål

2 Ja Ja Ja Ja* Ja Ja

2.4 Kan offerter, brev, underlag med mera knytas till ett order/projektnummer

2 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*

2.5 Kan beräkning av leveransvecka kopplas mot beläggning

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

2.6 Kan offerter sökas på produktvarianter 1 Ja Ja Ja Nej1 Ja Ja*2.7 Kan offerter sökas på tillverkningsnummer 1 Ja Ja Ja Nej1 Ja Nej1

2.8 Kan offerter sökas på ritningsspecifikationsnummer

1 Nej2 Ja Ja Nej1 Nej1 Ja

2.9 Kan offerter sökas på kund 2 Ja Ja Nej1 Nej1 Ja Ja2.10

Kan offerter sökas på beräknad ankomst 1 Ja* Ja Nej1 Nej1 Nej1 Nej1

2.11Kan offerter sökas på leveransvecka 2 Ja* Ja Nej1 Nej1 Nej1 Ja*

2.12Kan offerter sökas på ordernummer 2 Ja Ja Ja Nej1 Ja Ja

2.13Kan offerter sökas på projektnummer 2 Ja Ja Ja Nej1 Nej1 Ja*

2.14Kan dokument kopplas till offert 2 Nej2 Ja Ja Nej1 Ja Ja*

2.15 Kan automatisk bevakning av utlämnad offert ske

1 Nej2 Nej1 Nej1 Ja Ja Ja

2.16 Går det att skriva in manuellt pris för offerering

2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

2.17Kan systemet hantera kundrabatter med mera 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

ORDER3.1 Kan systemet hantera övergripande

orderbevakning3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.2 Kan systemet hantera orderbevakning på detaljnivå

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.3 Kan systemet hantera bevakning över varje operation

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.4 Kan ordern kopplas till BaaN 3 Ja Ja* Nej1 Ja Ja Nej1

3.5 Har systemet reklamationshantering 2 Ja* Nej1 Ja Nej1 Ja Ja*3.6

Har systemet ett kundregister i hela systemet 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.7 Kan systemet hantera projekt 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*3.8

Kan systemet skapa en planeringsorderkopia 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.9 Kan planeringsorderkopian innehålla:3.10

Information om kunden 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.11 Typ av artikel 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Bilaga 2

3.12 Tillverkningsnummer 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.13 Ritningsspecifikationsnummer 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.14 Beräknad ankomst 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

3.15 Önskad leveransvecka 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.16 Ordernummer (projekt nummer) 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.17Kan godkänd offert generera en order 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.18Kan order sökas på kund 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.19Kan order sökas på ritningsnummer 1 Nej2 Ja Nej1 Nej1 Ja Ja

3.20Kan order sökas på artiklar 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.21Kan order sökas på leveransvecka 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3.22Kan order sökas på tillverkningsnummer 3 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja

3.23Kan order sökas på produktvarianter 1 Ja* Ja Ja Ja Nej1 Ja

3.24Kan projektet ha samma identitet som ordern 1 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*

3.25Kan dokument kopplas till order 3 Nej2 Ja Ja Ja Ja Ja*

KALKYLERING4.1 Kan förkalkylering ske utifrån

beredningssammanställning2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

4.2 Kan efterkalkyl göras utifrån sammanställning av kostnader

2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

BEREDNING5.1 Kan systemet enkelt generera ett arbetskort där

specificerad reparationsomfattning och förfarande beskrivs.

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

5.2 Kan liknande tidigare beredning utgöra förberedning

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

5.3 Kan systemet hantera beredningsmall 3 Ja Ja Nej1 Nej1 Ja Ja*5.4

Kan systemet hantera grafisk beredningsmall 2 Nej2 Nej1 Nej1 Nej1 Nej1 Nej1

5.5 Kan beredningen generas automatiskt utifrån elektroniskt demontagekontrolldokument via terminaler

2 Ja Nej1 Ja Nej1 Nej1 Nej1

5.6Kan systemet dokumentera kontroll- och besiktningsresultat genom en elektronisk mall

3 Nej1 Nej1 Ja Ja Nej1 Nej1

5.7 Kan enkel omberedning ske vid till exempel omarbetning, orderändring

3 Nej1 Ja Ja Ja Ja Ja*

5.8 Kan systemet skapa beställningslistor utifrån beredningssammanställning

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

PLANERING6.1 Kan bakåtplanering göras 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja6.2 Kan framåtplanering göras 3 Ja Ja Ja Nej1 Ja Nej1

6.3 Kan manuell planering göras 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Bilaga 2

6.4 Kan specifik planering göras för enskilda operationer

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.5 Kan flera projekt planeras ut överlappande 3 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*6.6 Kan flera projekt planeras ut parallellt 3 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*6.7 Kan flera projekt planeras i serier 3 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*6.8 Kan planerat projekt ”frysas” i pågående

process för mer akuta arbeten3 Ja Ja* Nej1 Nej1 Ja Ja*

6.9 Kan personalresurser omfördelas och omplaneras

3 Ja Ja Ja* Ja* Ja Ja

6.10Kan systemet stödja manuell prognostisering 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.11Kan systemet hantera uppföljning av prognoser 2 Nej Ja Ja Ja Ja Ja

6.12 Kan systemet hantera inplanering utan kapacitetstak

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

6.13 Kan systemet hantera inplanering med planeringsnycklar

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.14 Kan systemet hantera inplanering mot kapacitetstak

3 Nej Ja Ja Nej1 Ja Ja*

6.15 Kan systemet hantera temporär kapacitetsförändring

3 Ja Ja Ja* Ja* Ja Ja

6.16 Kan systemet hantera uppdelning på verkliga och simulerade order

3 Ja Ja Ja* Ja* Ja Ja

6.17Kan en offert simuleras mot befintlig planering 3 Ja Ja Ja Ja Ja* Ja

6.18 Kan systemet hantera alternativa operationsföljder

3 Nej1 Ja Nej1 Ja Ja Ja*

6.19 Kan systemet hantera automatiska regler för prioritering

3 Nej1 Nej1 Ja Nej1 Nej2 Ja*

6.20 Kan systemet hantera körplaneringar per planeringsgrupp

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.21 Kan systemet hantera körplaneringar per tidsenhet

2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.22 Kan systemet hantera körplaneringar per prioritetsgrupp

3 Nej1 Ja Nej1 Nej1 Ja Nej1

6.23 Kan systemet hantera omplanering av planerade order

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.24 Kan systemet hantera omplanering av utlagda order

3 Ja Ja Ja* Nej1 Ja Ja

6.25 Kan omprioritering av operationer göras kontinuerligt

3 Nej Ja Ja Ja Ja Ja

FÖRRÅDS- OCH MATERIALHANTERING

7.1 Automatisk bevakning av ej ankommet gods 1 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*7.2 Registrering av ankommet gods 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7.3 Klarar systemet pallhantering 2 Nej1 Ja* Nej1 Nej1 Ja Ja*7.4 Finns enkel lagerfunktion för till exempel

verktyg och förrådsmaterial2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

7.5 Har systemet kassationshantering 3 Ja Ja Ja* Ja* Ja Ja BEVAKNING OCH ÅTERRAPPORTERING

8.1 Systemet har full spårbarhet 2 Ja* Ja Ja* Ja Ja Ja8.2 Systemet har delvis spårbarhet 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*8.3 Spårbarheten går att konfigurera 3 Nej2 Ja Ja Ja Ja Ja*8.4 Finns möjlighet att spåra vilken användare som

lagt in en viss information2 Ja Ja Ja* Ja Ja Ja*

Bilaga 2

8.5Finns funktion för automatisk kunduppföljning 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.6 Finns bevakning av leveransuppföljning mot kund

2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

8.7 Finns bevakning av leveransuppföljning mot leverantör

2 Ja Ja Ja Ja* Ja Ja*

8.8 Kan systemet hantera restnoterade poster. Ny leveranstid ska kunna anges.

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.9 Kan hantera avvikelserapportering 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja8.10 Kunna skicka avvikelser till respektive berörd

person2 Nej2 Nej1 Nej1 Ja Nej2 Ja

8.11 Kunna uppfölja och kvalitetssäkra mot avvikelser

2 Ja Ja Ja Nej1 Nej2 Ja

8.12 Kan nya revisioner på ritningar bevakas av systemet

3 Ja* Nej1 Ja Ja Nej1 Nej2

8.13Kan legoarbeten bevakas 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.14Kan systemet bevaka reservdelsbeställning 3 Ja Ja Ja* Ja Ja Ja*

8.15Finns återrapporteringsfunktion 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.16 Kan återrapporteringsfunktioner enkelt modifieras efter behov

3 Ja* Ja Ja Ja Ja Ja*

8.17 Kan systemet redovisa pågående order med orderstatus

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

8.18 Kan systemet redovisa pågående order med försenade order

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

8.19 Kan systemet redovisa pågående order med senaste färdig operation

3 Ja Ja Ja Nej1 Ja Ja*

8.20 Kan systemet redovisa pågående order med förväntad färdig tidpunkt

3 Ja Ja Ja Nej1 Ja Ja

8.21 Kan systemet redovisa statistik om leveranssäkerhet

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

8.22Kan systemet redovisa ställtider 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.23Kan systemet redovisa ledtider 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

8.24 Kan systemet skapa beläggningsrapporter per planeringsgrupp

3 Ja Ja Ja* Ja Ja Ja

8.25 Kan systemet skapa beläggningsrapporter per period (vecka, dag)

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.26 Kan systemet skapa beläggningsrapporter per order

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.27Kan PIA redovisas totalt 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.28Kan PIA redovisas per produktionsgrupp 2 Ja Ja Ja Ja* Ja Ja

8.29Kan PIA redovisas per order 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8.30Kan PIA redovisas per projekt 2 Ja Ja Ja Ja* Ja Ja

8.31 Kan man spara och hämta historik om produkter utifrån olika revisioner

3 Ja Nej1 Ja* Ja Nej2 Ja*

8.32Historik om kund och produkt 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Bilaga 2

DOKUMENTATION 9.1 Finns funktion för dokumenthantering 3 Nej2 Ja Ja* Ja* Ja Ja*9.2 Koppla automatiskt dokument till olika

funktioner 1 Nej2 Ja Ja Ja Ja Ja*

9.3 Kan kontrollinstruktioner kopplas till respektive operation

3 Nej2 Ja Ja* Ja Ja Ja*

9.4 Kan rutiner hämtas elektroniskt utifrån ordernumret

3 Nej2 Ja Ja Ja Ja* Nej1

9.5 Kan elektroniska mallar anpassas för Metso Paper Sundsvall Service Workshop specifika behov

3 Ja Ja Ja Ja Ja Nej1

9.6 Kan ritningar och andra dokument hämtas från andra system

3 Nej2 Ja* Nej1 Ja* Ja Ja*

9.7 Kan samtliga dokument som arbetsorder med arbetsinstruktioner göras i systemet.

3 Ja Ja Ja* Ja Ja Ja

9.8 Är systemet öppet för möjlighetet till egna rapportgeneratorer

3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja*

FAKTURERING10.1

Kan ordern generera en faktura 2 Ja Ja Ja Nej Ja Ja*

10.2Kan fakturaunderlag kopplas till BaaN 2 Ja Ja* Ja Nej Nej1 Nej1

Bilaga 3

A = BaaNIVC4A.1.2 Om det är enkla kopplingar. Gäller det realtid så är det svårare. Det går att

koppla till ett bättre planeringssystem till BaaNA.1.4 I vissa moduler finns många parametrar som kan justeras. Ska systemet

byggas om är det inte lätt.A.1.5 Men man kan ta de tre, fyra viktigaste funktionerna. Teoretiskt är det möjligt,

men då måste informationen importeras från ett annat system.A.1.8 Om montering sker i den egna verkstaden.A.1.12 Om du har gränssnittet och om det är en pålitlig källa.A.1.13 Ja, det kan göras om datan först konfigureras mot rätt utskrift så att MS Office

kan läsas.A.1.18 Genom rutiner i produktkonfiguratorA.1.19 Genom rutiner i produktkonfiguratorA.1.20 Det går men det görs ännu bättre i PDM-systemet.A.1.21 Inte direkt, i en terminalserver kan ett BaaN program installeras och en koppling

kan kopplas. Stödjer inte tunna klienter.A.2.4 Inte andra dokument än d som genererats i BaaNA.2.10 Normalt görs detta i andra system.A.2.11 Genom datum.A.3.5 Genom ett egen utvecklad rutin.A.3.22 Om produktkonfigurator används.A.3.23 Om produktkonfigurator används.A.3.24 Men man tappar kostnadsuppföljning.A.5.5 Genom produktkonfigurator.A.5.7 Det är inte enkelt men det kan göras. Problemet ligger i om det ska

kvalitetsdokumenteras.A.6.5 Inga varningar ges för överbelastning.A.6.6 Inga varningar ges för överbeläggning.A.6.7 Inga varningar ges för överbeläggning.A.6.18 Det kan baseras på kvantitet.A.6.19 Men prioriteringar kan göras manuellt.A.7.1 Genom rutiner.A.8.1 Allt kan spåras, men man måste veta hur.A.8.12 Görs i PDM.A.8.16 Inte så enkelt kanske, görs med Crystal programmering.A.9.7 Bara om dokumenten kan göras i BaaN.

B = GarpB.1.4 Med utgångspunkt av Garpverktyg.B.1.8 Vet ej om det finns. Översättning möjlig.B.1.13 ODBC-koppling.B.1.18 Löses via 1.17.B.1.20 Måste kollas upp.B.1.22 Delar av systemet.B.3.4 Garp förutsätter det.B.3.5 Inte tillräckligt för tillfället, men det är under utveckling.B.6.8 Genom omplanering.B.7.3 Begränsat till 10 pallplatser per artikel.

Bilaga 3

B.9.6 Om sökväg kan sättas.B.10.2 Måste undersökas.

C = Hybron MPSC.1.1 Fåstyckstillverkning.C.1.3 Måste undersökas.C.1.4 Ej kärnkoden.C.1.12 Under förutsättning att det följer Hybrons validering.C.1.14 Ej kund.C.1.16 Går att lösa via rutiner.C.1.17 Till en viss nivå.C.1.19 Löses genom numer (suffix) på artikelnumret.C.1.20 Genom suffix.C.2.1 Med ändrad rutin.C.2.10 Macro tillägg.C.2.11 Macro tillägg.C.6.9 Modul EQ plan.C.6.15 Modul EQ Plan.C.6.22 Specialutskrift.C.6.24 I GANT Schemat startar tidsstaplarna från noll igen, dvs gjord tid följer inte

med i omplaneringen.C.7.5 Via rutiner.C.8.1 Mycket stark.C.8.4 DelvisC.8.14 Om det beställs från ett reservdelsförråd.C.8.24 Modul EQ plan.C.8.31 Via Suffix i artikelnumret.C.9.1 Väldigt Stark.C.9.3 Via strukturen.C.9.7 Indirekt via applikationer.

D = Hybron NovaD.1.2 Extremt braD.1.10 Koppling mot annat systemD. 1.14 Nej på kundD. 1.17 Problemet löses på ett annat och bättre sättD. 1.18 Olika material på samma produkt på olika platser i världenD. 2.1 Nova har ingen offertmodul. Summan av kostnaderna kan summeras och läggas i en

offertmodul i ett annat systemD. 2.2 Se 2.1D. 2.3 Se 2.1D. 2.6 Se 2.1D. 2.7 Se 2.1D. 2.8 Se 2.1D. 2.9 Se 2.1D. 2.10 Se 2.1D. 2.11 Se 2.1D. 2.12 Se 2.1

Bilaga 3

D. 2.13 Se 2.1D. 2.14 Se 2.1D. 3.5 Genom koppling till annat systemD. 5.3 Enkel anpassningD.6.9 Modultillägg EQ PlanD.6.14 Det är förberett och kopplas på vid behovD.6.15 Modultillägg EQ PlanD.6.16 Om en speciell färg för simulering ska synas vid finplanering är det en

anpassning.D.6.19 Kommer i nästa releaseD.6.22 Det måste göras en särskild utskriftD.6.24 Om ordern är påbörjad i verkstaden kommer systemet i och med omplanering

inte ta den del tid som var gjord. Gantt-schemaD.7.5 Via användarrutinerD.8.7 Mycket braD.8.19 KopplingD.8.20 Är på gångD.8.28 Särskild utskriftD.8.30 Särskild utskriftD.9.1 Väldigt starkD.9.6 Beroende på från vilket system.

E = MapazE.1.3 Måste undersökasE.1.10 Ingen unik verktygsdatabas, kan dock hanteras i artikeldatabasE.1.17 En kostnadsfråga. Det finns andra lösningar.E.1.18 En kostnadsfråga. Det finns andra lösningar.E.1.19 Inte med ett intervall.E.3.23 Se 1.17.E.5.4 Går ganska lätt att göra i Visual Basic.E.6.17 Om offerten läggs in som en prognos.E.8.10 Avvikelserapporter kan hämtas av denne person.E.8.12 Detta sker automatiskt.E.9.4 Via mallar.E.10.2 Måste undersökas

F = MonitorF.1.2 Beror på vad som avses. Vissa möjligheter finns.F.1.3 Beror på vad som avses. Kräver ev. Anpassning.F.1.4 Kan styra rättigheter efter behov samt även till viss del förändra utseende/dölja

fält.F.1.5 Kan användas separat, t.ex. Tillverkningsmodulen (inkl. planering), men man får ju

då också begränsade möjligheter.F.1.9 Kan dock registrera egna språk på kund/leverantörs-dokument.F.1.10 Verktygsregister.F.1.11 Vi har ett färdigt format för Export/import av stycklistor.F.1.12 Från textfil.F.1.13 Monitor följer standarden ODBC (Open DataBase Connectivity).

Bilaga 3

F.1.15 Monitor följer standarden ODBC (Open DataBase Connectivity).F.1.16 Finns en mängd olika listtyper i Monitor. Önskas egen designade listor, är

detta möjligt att skapa (efter kurs hos oss) eller beställas färdiga från oss.F.1.17 Variantberedning, villkorsstyrd.F.1.18 Ja, villkorsstyrt.F.1.19 Ja, villkorsstyrtF.1.20 Villkorsstyrt. Operationer och materialrader kan ges giltighetsintervaller i

form av datumintervaller.F.1.21 Monitor på en server samt en terminalserver. Kan komplettera med Citrix

metaframe.F.1.22 Kan köras via en tunn-klient-lösning enligt 1.21.F.1.23 Kan även köras modulvis, men man tappar viss funktionalitet.F.2.1 Pris kan beräknas utifrån beredning genom förkalkyl. Förkalkylerat pris kan

sedan enkelt offereras.F.2.2 Pris kan beräknas utifrån beredning genom förkalkyl. Offert kan skapas oberoende

av beredning.F.2.4 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till artikel/order/m.m.F.2.5 Leveranstidskontroll.F.2.6 Finns flera olika sökbegrepp.F.2.7 Kan inte söka offert på ett tillverkningsordernummer. Genom tillämpning

skulle man kunna dock kunna skapa en koppling mellan en offert och en order.F.2.10 Via tillämpning. Inget fördefinierat fält för ankomstdatum för offert. Däremot

giltighetsdatum via tillämpning. Inget fördefinierat fält för ankomstdatum för offert.Däremot giltighetsdatum.

F.2.11 Om leveransvecka anges på offert.F.2.13 Via tillämpning. I normalfallet vill man veta vilken kundorder som är knuten till

projekt. Detta är enkelt.F.2.14 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till artikel/order/m.m.F.3.4 Via anpassning. Orderregistret kan länkas via ODBC-gränssnitt (Open DataBase

Connectivity).F.3.5 Kundavvikelse, leverantörsavvikelse, intern avvikelse, förebyggande åtgärd som

standard. Sedan ytterligare avvikelsetyper enkelt läggas till.F.3.7 Tillverkningsprojekt.F.3.14 Som fritext.F.3.24 T.ex. samma projekt- och kundordernummer.F.3.25 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till artikel/order/m.m.F.4.2 Avrapporterade tider och material, skapar ett kostnadsunderlag för efterkalkyl.F.5.2 Kan t.ex. enkelt skapa kopia på tidigare/befintliga beredningar.F.5.3 Kan enkelt skapa kopia på tidigare/befintliga beredningar (t.ex. från en mall).F.5.4 Vi har ett enklare stöd för varianthantering. För grafisk mall kan ni bygga en

webblösning som producerar en fil som importeras i Monitor. Vi diskuterade detta vid vår genomgång här på Monitor.

F.5.5 Eventuellt enligt samma princip som 5.4.F.5.7 Ändringar kan sedan synkroniseras mot tillverkningsorder.F.5.8 Om ett behov finns (order/brist).

Bilaga 3

F.6.2 Dock kan leveranstidskontroll göras. Då räknar systemet ut när vi kan leverera utifrån kapacitet och materialbehov.

F.6.5 Även via "Dra/släpp-funktionalitet".F.6.6 Även via "Dra/släpp-funktionalitet".F.6.7 Även via "Dra/släpp-funktionalitet".F.6.8 Via omplanering.F.6.12 Kan därefter välja om man t.ex. vill se "endast överbeläggning".F.6.14 Via funktionen - leveranstidskontroll. Då räknar systemet ut när vi kan leverera

utifrån kapacitet och materialbehov.F.6.18 Ja, villkorsstyrt.F.6.19 Beror vad som vill prioriteras och hur.F.7.1 Via tilläggsfunktionen "Agenten", kan automatiska bevakningar och

automatkörningar skapas.F.8.2 Är funktionen spårbarhet aktiverad, styrs nivån på spårbarhet beroende på hur och

på vad information anges.F.8.4 Syns vilken användare som skapat posten och vem som gjort ev. ändring av posten.

Går även aktivera en logg av beredningsändringar.F.8.6 Kan bevaka leveranssäkerhet och leveranskvalitet mot kund.F.8.7 Kan bevaka leveranssäkerhet och leveranskvalitet från leverantör.F.8.12 Flera olika revisioner kan anges och väljas, dock inte bevakas.F.8.14 Liksom all typ av beställning.F.8.16 Beror vad som avses?F.8.17 Kan se status på order: registrerad, utskriven, påbörjad, färdig, osv.F.8.18 Kan se och selekterad på olika status för order: registrerad, utskriven, påbörjad,

färdig, osv. Genom att kombinera detta med period, visas t.ex. sena order.F.8.19 Kan se status på order vad som är gjort och vad som återstår att göra.F.8.21 Både från leverantör och mot kund.F.8.23 För hel order och för respektive operation.F.8.31 Ev. via tillämpning.F.9.1 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till artikel/order/m.m.F.9.2 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till artikel/order/m.m.F.9.3 Via tilläggsfunktionen - Dokumenthantering, kan externa dokument (ex. ritningar,

bilder, wors/excel, etc.) kopplas till arbetsoperation.F.9.6 Beror vad som avses, kan ev. kräva anpassning. Via dokumenthanteringen kan

externa dokument kopplas till Monitor.F.9.8 Finns en modul "Egna rapporter", där egen designade rapporter kan skapas. Dessa

kan själva skapas (Efter en kurs hos oss). Alternativ beställas färdiga från oss efter önskemål från Er.

F.10.1 Vid utleverans från kundorder, skapas automatiskt ett fakturaunderlag. Faktura kan också skapas direkt.

F.10.2 Via anpassning.