GaudeamusNUMMER 6/2013STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 89

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

LIKABEHANDLING PÅ SUFärre åtgärder både centralt och på institutionerna. Nyheter, sid 4

RAPPANDE RADARPARGadden möter hiphopduon PH3.Porträttet, sid 20

MED BEBIS PÅ CAMPUSDet sociala nätverket är avgörande för studerande med små barn. Sid 26

Efter examenErik, Jessica och Martin om vägen till arbetslivet.

Sid 16–19

tt passa in pårbetsmarknaden

Reportage sid 16–19

Student news page 9Student Union info

page 31

• Frescatihallen • www.frescatihallen.com • 08-15 27 00• SSIF • www.ssif.su.se • 08-15 10 75 • T-Universitetet

• Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22

40%RABATT

SOM SU-STUDENT FÅR DU ALLTID HÖGSTA RABATT! VÄLKOMMEN ATT TRÄNA MED OSS!

SSIF

toppmodernA tränIngSmÖJLIgHeter pÅ UnIVerSItetSomrÅdet!

på 30-dagars kort t.o.m 10 november! Gäller för grupptränings-, gym- och kombikort. Ej dagkort.

ERBJUDANDE!

Du hittar alla kortpriser på SSIFs hemsida www.ssif.su.se!

Luciabalmed Grodornas afton

Stockholms universitets studentkårs

Du är inbjuden till studentkårens traditions-enliga Luciabal på restaurang Lantis 13 december 2013 klockan 17:44. Missa inte chansen att dansa in i lucianatten med kära vänner, studenter du ännu inte känner och förhoppningsvis ett gäng nyblivna nobelpristagare.

Trerätters middagssupé med dans och underhållning kostar endast 650 kronor för dig som är medlem i studentkåren och 795 kronor för andra. Betala till plusgiro 2662-5, senast 25 november. Glöm inte att märka din betalning med ditt namn och ”Luciabal 13”.

Anmäl specialkost och andra behov eller önskemål till: lucia@sus.su.se.

plugg-annons.indd 1 2013-10-24 12:53:33

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 495 kr

Tandblekning = 1.600 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

6/2013 Gaudeamus 3

NR 6/2013 Innehåll

4. Nyheter7. Ett ögonblick8. Utrikes9. News in English10. Forskning & Essä14. Karriär & Studier16. Reportage20. Porträtt22. Kultur26. Tips & Pepp27. Debatt28. Universitetets sidor30. Studentkårens sidor

Gaudeamus nr 6 2013

Allt fler klassas som funktionsned-satta – bland annat de som inte lever upp till arbetsmark-nadens krav på social kompetens och flexibilitet, me-nar forskare. Reportage, sid 16.

”Det ska synas och kännas att lärarutbildningen är viktig”

Oönskade och önskade (o)ljud

Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Amalthea Frantz08-674 62 49, amalthea.frantz@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Mimmi Nilsson08-674 62 30, mimmi.nilsson@sus.su.seREPORTERPRAKTIKANTChristoffer Söderman, gaudeamus@sus.su.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMERCarl-Gustaf Andrén, Ivana Arsic, Sophie Atkins, Ida Bergman, Dani Cosme, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Siri Isgren, Theodor Lalér, Joel Linde, Kristina Ljung, Ricardo Lugo, Tanja Metelitsa, Josefin Palmgren, Caroline Sepp, Sara Sharifpour, Nora Sjöberg, Ida Stiller, Sarah Stockinger, Linnéa Sundberg, Ulfhild Westin, Julia Willig, Angelica Wågström.

Omslagsbild: Linnéa Sundberg.Korrektur: Monica Byekwaso, Erik Gunnarsson, Angelica Wågström, redaktionen.Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 StockholmTelefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30Hemsida: www.gaudeamus.seE-post: gaudeamus@sus.su.seAnnonser: Tomat Annons & Reklam046-13 74 00, info@tomat.se

Tryckeri: V-TAB, ÖrebroUpplaga: 35 000 ex (TS 2012)Nästa nummer: 12 dec.

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS?Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS?För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

Gaudeamus

Nytt hus med oskrivna blad Gabriel Lesters science fiction-inspirerade verk i Studenthuset är öppet för tolkning. Konsten på Stockholms universitet, sid 23.

Bakom koderna

Är buller alltid oönskat? Vad är i så fall ett önskvärt ljud? Jesper Alvarsson, doktorand i psykologi vid Stockholms universitet, for-skar om vilka ljud vi vill ha och vilka ljud vi helst vill slippa. Ny forskning, sid 10.

Intro:

En spretig blandningVARSÅGOD! HÄR FÅR du ett fullmatat och spret-igt nummer av studenttidningen Gaudeamus. Spretigt? Ja, i detta nummer ryms både arbets-marknadspolitik och yttre rymden.

Reportaget på sidorna 16 till 19 går på djupet i arbetsförmedlingens kodning av funktions-nedsättningar, och försöker reda ut hur man passar in, eller inte passar in, på arbetsmark-naden.

Även forskarpanelen på sidan 11, och chef-redaktör Amalthea Frantz krönika på sidan 27, reflekterar över ämnet.

I FORSKNINGSESSÄN LYFTER vi blicken och tit-tar i stället ut i galaxerna. Visste du att de första turisterna beräknas kunna ta en tur runt månen redan år 2015? Läs mer på sidan 24.

IBLAND KAN SPRETIGHET signalera bredd och igenkänning, och det är nog min största för-hoppning att du som läsare känner när du bläddrar i det här numret av tidningen.

Trevlig läsning!

Mimmi Nilsson, reporter och redigerare

Christoffer Söderman är 26 år och har pluggat va-rierande saker sedan han slutade gymnasiet, bland annat film och filosofi. Nu har han börjat läsa journalistisk produktion, och gör en tvåveckors-praktik på Gaudeamus.

– Det har varit kul hittills! Men jag blev lite förvånad över hur mycket jobb det är på en så liten redaktion.Vad vill du jobba med i framtiden?

– Jag vill hålla på med reportage och grä-vande. Datajournalistik verkar också intres-sant.

– Jag har tänkt mig att det blir på någon tidning, kanske dagspress. Jag har alltid gillat att skriva. Men jag får se hur jag känner efter nästa termin, när vi ska prova att jobba med radio och tv också.

Månadens medarbetare

Bengt-Olov Molander i Ett ögonblick, sid 7.

4 Gaudeamus 6/2013

Nyheter HÄNDER I SVENSKA STUDENTVÄRLDEN

DRABBAD? Berätta för oss: gaudeamus@sus.su.se.

FRÅN GAUDEAMUS.SE

... Missa inte veckans spartips

på www.gaudeamus.se!

Likabehandlingsarbetet minskar på universitetetFärre institutioner genomförde aktiva åtgärder för likabehand-lingsarbete år 2012 jämfört med året innan. Dessutom har åtgär-derna i universitetets centrala likabehandlingsplan för år 2012 ännu inte genomförts.

MIMMI NILSSON

På Stockholms universitet ska alla stu-denter och anställda behandlas lika oav-sett ålder, kön, trosuppfattning, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identi-tet, sexuell läggning eller funktionsned-sättning. Men i uppföljningen av likabe-handlingsarbetet från år 2012 framgår brister både centralt på universitetet, och ute på institutionerna.

Uppföljningen på lokal nivå skedde genom webbenkäter som skickades till alla institutioner och enheter un-der vårterminen 2013. En av frågorna handlade om hur man behandlar an-mälningar om trakasserier. 39 institu-tioner och enheter svarade att de hade en fastställd handläggningsordning, vilket är en minskning från 2011 då an-talet var 49.

Universitetet, som är en myndighet, måste ha en likabehandlingsplan, men det är inget krav för institutioner och en-heter. Däremot bör alla som har student-kontakt vidta tre aktiva åtgärder som ska förebygga diskriminering, och främja lika

rättigheter. Institutionerna och enheter-na väljer själva vilka åtgärder de vill vidta.

– En likabehandlingsplan är formellt sett en lista med åtgärder, vi bedömde att det var bättre att säga till institutio-nerna att de ska genom genomföra tre aktiva åtgärder, än att kräva att de ska ha en hel likabehandlingsplan, säger Chris-tian Edling som är jämlikhetssamordna-re vid Stockholms universitet.

Enligt enkätsvaren i uppföljningen av likabehandlingsarbetet hade 14 in-stitutioner vidtagit sina aktiva åtgärder år 2012, vilket var en minskning från år 2011, då 23 institutioner vidtagit åtgär-derna.

– Vi ligger inte på institutionerna un-der året och frågar hur det går, men med tanke på resultatet så kanske vi borde göra det, säger Christian Edling.

Enligt honom behöver det dock inte vara ett problem att likabehandlingsar-betet är decentraliserat.

– Institutionerna har större möjlighet att veta var behovet ligger, därför före-slår vi inte särskilda åtgärder, utan mer allmänna som att utse kontaktpersoner eller att ha en handläggningsordning för att hantera trakasserier.

Kåren kritiskEmma Bergenholtz, som arbetar som påverkanssekreterare i jämlikhetsfrågor på Stockholms universitets studentkår, är kritisk till att det inte finns några kon-sekvenser för institutioner som inte ge-nomför åtgärderna.

27 september ”Aldrig träffat en läkare som så lätt skrivit ut narkotiska läkemedel”En student berättar om hur han, trots missbruksproblem, fick stora mängder narkotikaklassade läkeme-del utskrivna av den läkare som se-dan fick sin legitimation återkallad.

1 oktober Kårens högsta beslut-ande organ sammanträddeBeslut om budget och diskussion om medlemsrepresentation var två av punkterna på dagordningen då studentkårens fullmäktige höll terminens första möte. Budgeten är ännu inte i balans, bland annat för att flytten till Studenthuset blev dyr-are än väntat.

14 oktober Svårsurfat i Studenthuset Mycket metall i huskonstruktionen kan vara en anledning till den dåliga mobiltäck-ningen.

–Vi är medvetna om proble-met och utreder nu hur vi ska kunna lösa det, säger Camilla Westerborn, chef för byggnadspla-nering på Stockholms universitet.

18 oktober Studenter väntar på pengar – CSN stänger av tele-fonernaNära 4 000 studenter har väntat i fyra veckor eller mer på att få sitt studiemedel. Den 17 oktober stängde CSN, Centrala studiestöds-nämnden, ned sina telefoner för att försöka hinna med alla ärenden.

Antagningsstrul för reserver

Brister både centralt och på institutionerna

”Vi ligger inte på institutionerna under året och frågar hur det går, men med tanke på resultatet så kanske vi borde det.”

Tolv studenter var nära att gå mis-te om sin plats på en kurs vid DSV, institutionen för data- och system-vetenskap.

MIMMI NILSSON

Felet upptäcktes när institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, skulle kalla reserver till kursen Digitalt utan-förskap och inkludering, med kursstart under höstterminens andra halva.

Tolv studenter, som ansökt och skulle kallas som reserver till kursen, saknades på institutionens Ladokutdrag över an-tagna och reserver, men fanns med på den centrala listan från antagning.se.

– Hade vi inte dubbelkollat listorna mot varandra hade studenterna riske-rat att bli utan plats på kursen, säger en person som är insatt i antagningspro-cessen på institutionen, men som vill vara anonym.

Ansökningar till kurser på universi-tet och högskolor behandlas centralt på antagning.se, fram tills andra urva-let är genomfört. Därefter skickas filer med antagna och reserver till respek-tive universitet.

”Allt sker maskinellt”På Stockholms universitet överförs filen till Ladok. Reservantagningen sker se-dan på respektive institution, processen är helt automatiserad.

– Självklart ska man kunna lita på att listorna i Ladok stämmer. Jag tror inte att någon student skulle blivit utan plats ändå, när ett glapp uppstår kan man all-tid titta på reservantagningsnumret, sä-ger Lisa Grape som arbetar som antag-ningshandläggare på Stockholms uni-versitet. På antagningsenheten vet man inte vad felet med de tolv försvunna ansökning-arna på DSV kan ha berott på.

– Allt sker maskinellt och vi har inte

möjlighet att jämföra de centrala listor-na mot de som förs in i Ladok och sedan går ut till institutionerna. Om proble-met uppstår igen får vi ta kontakt med de som är systemägare för vårt antag-ningssystem, säger Peter Wretling som är sektionschef för sektionen antagning och högskoleprov.

Emma Bergenholtz. Foto: Amalthea Frantz

Illustration: Amalthea Frantz

Uppföljning av problem på Studenthälsan.

Allt från klädvård och ekonomi-appar till sajter för prylbyten och gratis frukt.

6/2013 Gaudeamus 5

HÄNDER I SVENSKA STUDENTVÄRLDEN Nyheter

Underkända avhandlingar får konsekvenserUnder vårterminen underkändes två disputationer vid humanistis-ka fakulteten. Fakultetsnämnden fastställer nu riktlinjer för att uppmana institutionerna att göra tydligare kvalitetssäkringar.

CHRISTOFFER SÖDERMAN

– Jag blev mycket överraskad, det blev vi allihop. Jag har varit här sedan 2006 och har aldrig stött på detta förut, säger Bengt Novén, dekanus vid humanistiska fakulteten.

Att disputationer blir underkända sker sällan. En rundringning till de oli-ka fakulteterna ger det gemensamma svaret att det är ytterst ovanligt. Huma-nistiska fakultetskansliet uppger att det senaste underkännandet, innan våren 2013, skedde 1989.

Internationella samarbetenRent hypotetiskt ska disputationen vara ett vetenskapligt samtal där det finns en risk att disputanden blir underkänd. I princip ska dock avhandlingen vara så pass kvalitetsgranskad före själva dis-putationen att en sådan risk är minimal.

Ändå blev avhandlingarna i våras un-derkända på grund av kvalitetsskäl.

– Det var på grund av brister i institu-tionernas rutin samt att våra riktlinjer var alldeles för otydliga som gjorde att de här två fallen ens ägde rum. De skulle ha stoppats, innan de drogs upp till dis-putation, säger Bengt Novén.

I båda fallen handlar det om olika former av internationella samarbeten. Samarbete kring utbildning på forskar-nivå kan föra med sig många bra saker, påpekar Bengt Novén. Det kan samti-digt vara problematiskt, till exempel när det gäller disputationer så kan oli-ka institutioner i världen ha olika tra-ditioner.

– Det är inte ett försvar. Men det är en förklaring till att det blev som det blev

i ett av de här fallen. Vi måste bara ha bättre beredskap för den typen av sam-arbete, säger Bengt Novén.

Riktlinjer revideras – igenRiktlinjerna för disputation vid huma-nistiska fakulteten reviderades senast den 23 april 2013, alltså innan beskeden om underkännandena. För att förhindra att något liknande ska ske igen kom fa-kultetsnämnden fram till att det behöv-des göras ytterligare ändringar i riktlin-jerna.

I de nya ändringarna ska till exempel institutionerna uppmanas att ha ned-skrivet hur avhandlingar kvalitetssäkras. Det ska också bli tydligare att den be-tygsledamot som finner skäl att under-känna aktivt ska rapportera detta själv till ordföranden.

– Det ska stå skrivet. Det ska följas. Det ska rapporteras. Det är det vi har gjort för att detta inte ska ske igen. Vi är över-tygande om att när institutionerna har detta så kommer riskerna minska vä-sentligt. Nu ska det bara formellt fast-ställas, säger Bengt Novén.

Den 8 oktober sammanträdde fakul-

tetsnämnden för att besluta om de nya riktlinjerna. Utfallet blev då en återre-mittering. Vid nästa sammanträde, den 12 november, förväntas dock de nya riktlinjerna sättas.

Bengt Novén. Foto: Christoffer Södeman

Likabehandlingsarbetet minskar på universitetet

”De skulle ha stoppats, innan de drogs upp till disputation.”

– Det är viktigt att försöka hitta en morot för att få institutionerna att job-ba mer med det här, säger hen.

Uppföljningen av likabehandlingsar-betet visar även på brister i den centrala likabehandlingsplanen på universitetet. Ingen av de aktiva åtgärderna för år 2012 är slutförda än. En av åtgärderna var att öka studenternas möjlighet till informa-tion om lika rättigheter och möjligheter. Bland annat skulle man se till att infor-mation fanns tillgänglig på engelska. I uppföljningen framgår det att åtgärden bordlagts i avvaktan på en eventuell framtida portal för jämlikhetsfrågor.

Bristande resurserChristian Edling menar att anledningen till att arbetet med de aktiva åtgärderna för år 2012 inte är slutfört än beror på bristande resurser i förvaltningen. För-hoppningen är att det ska finnas mer information på engelska redan före års-skiftet. Genomförandet av några av de andra åtgärderna kommer antagligen att bli en fråga för år 2014.

– Jämlikhet är en fråga som riskerar att bli eftersläpande, som att man kan ta den när man har tid. Folk förstår inte att det i grunden handlar om utbild-ningskvalitet. Har vi inte ett jämlikt och öppet universitet där alla får plats spe-lar det ingen roll hur bra resten är, säger Emma Bergenholtz.

CAROLINA ULLRICH

STUDERAR SOCIALANTROPOLOGI

– Det är inget jag grävt i själv. Men jag vet att universitetet har en generell lika-behandlingsplan. Det skulle vara konstigt om det fanns krav på in-

stitutionsnivå. – Annars är det bra att det finns, och

ett bra initiativ.

CARSTEN FRIIS-PRIES

STUDERAR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7–9,

HISTORIA, RELIGION OCH GEOGRAFI

– Ja, det gör de. Överlag tycker jag att humaniorautbildningarna präglas ganska mycket av fokus på genus och genusvetenskap. Man tar upp det i en

ganska stor del i utbildningen. Men jag läser min för-sta termin, jag har mest en allmän uppfattning, efter-som jag inte är så insatt än.

– Jag tycker uni-versitetet generellt

känns som en plats som bejakar lika värde och lika rättigheter i sig. Fram-förallt i Sverige där vi har möjlighet att utbilda oss. Jag möter ofta den synen, att utbildning främjar lika behandling av människor, eller i alla fall ökar för-utsättningen för det.

JOSEFINE KARLSELL

STUDERAR PSYKOLOGI

–Nej, det vet jag tyvärr inte. Jag hop-pas att de gör det, och jag tror att min

institution följer en sådan plan. Jag har inte känt mig särbehandlad på grund av mitt kön till exempel.

– Det skulle kun-na vara tydligare information om hur min institu-

tion genomför sådana åtgärder. Jag har inte hört något om dem i alla fall.

Vet du om din institution arbetar med likabehandling – hur, i så fall?

Text och foto: Christoffer Söderman

VAD TYCKER DU?Hur är det på din utbildning, behövs mer eller mindre likabehandlingsarbete? Kommentera på www.gaudeamus.se

6 Gaudeamus 6/2013

Nyheter HÄNDER I SVENSKA STUDENTVÄRLDEN

En utvärdering av medlemsrekry-tering visar på en nedåtgående trend för Stockholms universitets studentkår, SUS.

Flera orsaker ligger bakom och nu vill SUS arbeta aktivt för att öka sitt medlemsantal och synas mer.

JULIA WILLIG

Efter höstens terminsstart gjorde Stock-holms universitets studentkår, SUS, en utvärdering av sin medlemsrekrytering. Resultatet visade att rekryteringen på-verkats negativt eftersom SUS har färre medlemmar i år än under fjolåret. SUS hade 18 942 medlemmar den 9 oktober i år, jämfört med 20 110 medlemmar den 9 oktober 2012.

Några av orsakerna som nämns av SUS ledningsgrupp är att det är en ned-

åtgående trend nationellt vad gäller medlemsrekrytering samt att SUS stu-diesociala verksamhet har minskat och detta kan ha gynnat fakultetsförening-arna. En tredje tänkbar orsak är de ad-ministrativa problemen med medlems-korten, de kan ha skadat höstens med-lemsrekrytering.

Workshops och seminarierSUS har planer på att från och med vecka 44 jobba aktivt med att ta fram en mark-nadsplan för att på ett strukturerat sätt kartlägga marknaden och ta fram strate-gier för att öka antalet medlemmar.

– Arbetet kommer att starta med en heldags workshop där personer från oli-ka delar av verksamheten deltar. Vi ska satsa extra på marknadsföring och på att bli mer synliga överlag under detta verk-

samhetsår, säger Malin Gard, kommuni-kationsansvarig för SUS.

Andra aktiviteter som är planerade är lunchseminarier en dag i veckan (tidiga-re frukostseminarier), konceptet ”kaffe på maten” (där SUS varannan vecka är ute på olika delar av Stockholms univer-sitet under lunchtid för att prata med studenter) samt den årliga Luciabalen.

– Vi har precis dragit i gång planering-en av välkomstveckan inför vårtermi-nen. Då kommer vi bland annat ha en ”välkomstkommitté” vid tunnelbanan och guidade turer på campus, säger Ma-lin Gard.

I dagsläget kan SUS inte uppskatta hur många medlemmar de kommer att ha innan terminen är slut. Förhopp-ningen är dock att medlemsantalet ska öka till 21 000.

Färre kårmedlemmar

Student tas emot i kårexpeditionen. Kåren planerar olika aktiviteter för att synas mer det kommande året. Foto: Amalthea Frantz

Naturvetenskapliga basåret på Stockholm universitet läggs ned. Det blir resultatet när ersättning-en ska minskas med 3 miljoner kronor nästa år.

– Sannolikt kommer det att leda till ett mindre intag höstterminen 2014 än tidigare, säger Anders Karlhede på naturvetenskapliga fakulteten.

SARA SHARIFPOUR

Basåret ger gymnasiekompetens i äm-nena biologi, fysik, kemi och matematik. Studenter som väljer basåret har plats-garanti till de naturvetenskapliga utbild-ningarna vid Stockholms universitet.

– För den enskilde studenten är basåret en utmärkt väg om den insett att den valt ”fel”, men inte har rätt att läsa på komvux, säger Micaela Ked-hammar, ordförande för Stockholms

universitets studentkår. Enligt Anders Karlhede talar myck-

et för att basåret kommer läggas ned, trots att inget beslut är fattat. Att basåret drabbas av nedskärningar beror på att det anses vara en mindre viktig verk-samhet än andra utbildningar på uni-versitetet. Karlhede anser att ansvaret för den kompletterande utbildningen i stället bör ligga på komvux eftersom den ger gymnasiebehörighet.

– Faktum är att det är tveksamt om vi uppfyller de villkor som anges för att man ska få ge ett basår, säger han.

Karlhede menar att flera studenter fortsätter till utbildningar på andra lä-rosäten efter basåret, i synnerhet till Ka-rolinska institutet.

En enkätundersökning av naturve-tenskapliga fakulteten från 2007 visar däremot att majoriteten av de som av-slutar basåret senare fortsätter med na-

turvetenskapliga utbildningar. 84 pro-cent av de som svarat på enkäten av-slutade basåret. Enligt undersökningen väljer 22 procent att fortsätta studera vid SU medan enbart 11 procent påbörjar läkarutbildning.

”Indragen möjlighet”Studenten Charlotta Medin börjar stu-dera fysik på basåret nästa vår.

– Alla borde ha en chans att läsa om och upp betyg. Att göra det på ett univer-sitet ger stora fördelar. Man kommer in i rätt skolmiljö och man knyter kontakter direkt, säger hon.

Studentkåren ställer sig kritiska till en nedläggning av basåret.

– Att dra in en möjlighet för studenter är aldrig bra, oavsett om studenterna kommer stanna på SU eller söka sig till ett annat lärosäte, säger Micaela Ked-hammar.

Naturvetenskapligt basår på SU hotat

BETALANDE STUDENT HOTAS AV UTVISNINGEn masterstudent från Kazakstan nekas uppehållstillstånd för att fullfölja sina studier vid Göteborgs universitet, trots att hon betalat för dem. Migrationsverket litar inte på att hon kan försörja sig, trots att hon får pengar från föräldrarna varje månad, skriver GP.

– Det jobbigaste är att känna att jag har kapaciteten, både personli-gen och ekonomiskt. Men jag får inte använda den, säger studenten till tidningen. CS

RÅN I STUDENTOMRÅDENTvå tyska utbytesstudenter blev rå-nade på väg hem från en fest den 13 september. Rånet skedde i närheten av tunnelbanan i Bergshamra när de var på väg hem till studentbostads-området Kungshamra.

– Två män hoppade fram ur ett buskage. De var beväpnade med en busshammare och hotade oss. Min kompis fick sin väska stulen, berät-tar en av studenterna.

I väskan låg bland annat nycklar, kamera, mobil och kreditkort.

När studenterna ringde polisen och gjorde en polisanmälan fick de reda på att ett liknande rån skett i området helgen innan. Enligt en an-nan student, som vill vara anonym, ska ytterligare ett fall ha inträffat på Lappis i början av oktober.

Gaudeamus har vid denna tidnings pressläggning inte fått bekräftat från polisen om det rör sig om flera fall eller ifall ett samband utreds.

MN

”Det är svårt att uppfatta manövern annat än som ett försök att styra undan från (...) totalfiasko.”

STRAFFAS FÖR FÖRFALSKNINGDen 25 oktober dömdes en student för urkundsförfalskning efter att ha förfalskat intyg för att komplettera sin ansökan till CSN. Kvinnan hade halkat efter studierna vid högskolan i Jönköping och valde att lägga till poäng på den distanskurs hon läste. När CSN ändå avslog hennes ansö-kan överklagade hon beslutet.

Studiemedlen betalades aldrig ut. Kvinnan, som är tidigare ostraffad, dömdes till villkorlig dom och ska betala 60 dagsböter, skriver Jnytt.se. CS

SU:s rektor Astrid Söderbergh Wid-ding kommenterar på sin blogg att regeringen nu skjuter på planerna att göra det möjligt för universitet och högskolor att bli privata stiftelser.

Remissomgången för lagen på-går, och många instanser är hittills mycket kritiska. Stockholms univer-sitets remissvar är ännu inte klart.

6/2013 Gaudeamus 7

GADDEN INTERVJUAR Ett ögonblick

… Bengt-Olov Molander, operativt ansvarig för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet.

”Det ska synas och kännas att lärarutbildningen är viktig”

En av de stora utmaningarna är att få lärarstudenterna att känna att de går på den största programutbildningen vid SU, säger Bengt-Olov Molander.

Foto: Christoffer Söderman

Vilka förändringar är på gång ifrån Stockholms universitets sida gäl-lande lärarutbildningen?

– Från SU:s sida är vi igång med att forma den nya lärarutbildningen, det är ännu inte klart förstås. Den nya ut-bildningen har inte gått ett varv än, så där är det fortfarande mycket utveck-lingsarbete. Vid sidan om detta så ser vi det som väldigt angeläget att lärar-studenterna får en tydligare identitet på SU.

Hur ska lärarstudenterna få en tydli-gare identitet?

– Prorektor Hans Adolfsson, som har det övergripande ansvaret för lärarut-bildningen, och jag har i samråd med studentkåren diskuterat fram väldigt konkreta åtgärder. Det ena är att för-söka hitta ett rum, en lokal som lärar-studenterna i princip ska ha ensamrätt till. Det har provats på andra universi-

tet, och då blev det väldigt bra. Rummet ska bli som ett internetcafé där det foku-seras på lärarfrågor. Det ska finnas tids-skrifter, datorer och ett fik där studenter ska kunna träffas och diskutera utbild-ningsfrågor. Det andra är att skapa pro-filprodukter för lärarstudenter, någon-ting som gör att studenterna identifierar sig som just lärarstudenter och på så sätt kanske även ser varandra.

Något mer som är på gång?– De så kallade övningsskolorna är ett

projekt. Utbildningsdepartementet kom-mer att gå ut med en möjlighet att ansöka om att bilda övningsskola. Det går ut på att ha ett närmre samarbete mellan uni-versitetet och skolorna där studenten se-dan gör sin verksamhetsförlagda utbild-ning. Övergången där emellan har i alla tider varit ett problem och därför är det en viktig fråga för lärarutbildningen. Det måste bli en mer sammansatt utbildning

där det finns en kontakt som bryggar hoppet från det högskoleförlagda till det verksamhetsförlagda. De särskilda med-len som vi ansöker om är avsatta för att förstärka detta. Om ansökan går igenom så kommer projektet med övningsskolor starta redan någon gång nästa år.

Hur upplever du att kommunikations-vägen mellan universitetet och stu-denterna fungerar?

– Jag hoppas att den är bra, men jag vet inte hur bra den är. Ett problem med lärarutbildningen är att den sker på väldigt många olika institutioner. Ta grundlärarutbildningen som exem-pel, där befinner sig studenterna under sin utbildning på över 10 institutioner. Då är det svårt att alla gånger veta ex-akt hur, och vart man ska vända sig. Vi har prioritera att förtydliga detta. En sådan omfattande utbildning tar tid att sätta på plats, det har hittills gjorts ett

enormt omfattande jobb. Nu kanske ti-den är mogen för att fundera på att göra den tydligare. Det är viktigt på organi-sationsnivå men även för studenterna, att veta var de kan vända sig för infor-mation.

Vilken tycker du är den största utma-ningen med lärarutbildningen just nu?

– En av de stora utmaningarna, tycker jag, är att få lärarstudenterna att känna att de går på den största programutbild-ningen på SU. Min personliga uppfatt-ning är att det ska synas och kännas att utbildningen är viktig för lärosätet.

Christoffer Söderman

Fotnot: Bengt-Olov Molander är även docent

vid institutionen för matematikämnets och

naturvetenskapsämnenas didaktik, samt rek-

torsråd som rapporterar till prorektor sedan

1 juli 2013.

8 Gaudeamus 6/2013

Utrikes STUDENTER I VÄRLDEN

KENYA TAR KRAFTTAG MOT E-WASTEDen växande marknaden för bland annat mobiltelefoni har lett till pro-blem med elektroniskt avfall i Kenya. Avfallet består till exempel av gamla datorer och i december förväntas många teveapparater slängas, då man växlar från analogt till digitalt sändningssystem.

Masinde Muliro University of Sci-ence and Technology i Kenya har gått in för att hitta lösningar på proble-met. Främst har de jobbat med att öka kännedomen samt att på olika sätt få ut information om hur man säkert gör sig av med avfallet, det mesta förvaras nämligen fortfarande i hemmen, skriver University World News.

CS

SJÄLVMORD PÅ KINESISKA UNIVERSITETDen 21 oktober tog en manlig stu-dent vid Shenzen University livet av sig genom att hoppa ut genom ett fönster i sitt studentboende. Dagen efter rapporterades att en kvinnlig student vid Guangzhou University ta-git livet av sig på samma sätt, enligt University World News.

Självmord är förknippat med social stigma i Kina vilket gör det svårt för studenter att söka hjälp. Hälso-myndigheter har rapporterat att självmord är den största orsaken till dödsfall för unga mellan 18 och 34 år, den primära orsaken sägs vara utbildningsrelaterad stress.

CS

OMVÄLVNINGAR I RYSKA AKADEMISKA VÄRLDENForskare har knapert med pengar, men situationen för den ryska vet-enskapen har trots allt stabiliserats under senare år.

Traditionellt sett har akademin haft en mycket självständig ställning i Ryssland. Men nu rapporteras det om stora omvälvningar i ett reporta-ge i Svenska dagbladet (22 oktober).

En lista över hur effektiva läro-sätena är har upprättats, och de som visat sig vara ineffektiva har stängts ner. Makten har också lyckas ving-klippa den anrika vetenskapsakade-min och det som kallas för Mosk-vauniversitetets studentkår.

– Inkompetenta personer får aka-demiska titlar som belöning, säger matematikern Michail Lobanov, som är intervjuad i reportaget.

CS

Mexiko Den senaste månaden har universitets- och gymnasiestu-denter i Mexico City gjort gemen-sam sak med lärare som proteste-rar mot en utbildningsreform.

Studentrörelsen är svagare än förr, men de aktiva hoppas att den nu växer igen.

ULFHILD WESTIN

Det är en torsdag i mitten av oktober och på det tekniska universitetet IPN, Institu-to Politécnico Nacional, hålls ett koordi-nerande stormöte mellan studenter från olika offentliga universitet i Mexico City. Knappt 50 studenter sitter i en gulmålad mötessal och diskuterar protestaktioner mot presidentens reformpaket, och den politiska repressionen. Mötet föreslår olika aktiviteter för att protestera mot ut-bildningsreformen och stödja lärarfackets kommande aktion; vägblockad, student-strejk eller informationsspridning? Inga beslut fattas, i stället ska re-presentanterna kalla till stor-möte på sina respektive uni-versitet och fa-kulteter för att komma överens om saken.

– Jag deltar i aktiviteterna till stöd för lärarfack-et. Med utbildningsreformen vill de kun-na avskeda lärare på enklare vis och ta ifrån dem de rättigheter som de har käm-pat sig till, säger Jessica López som stu-derar ekonomi vid Latinamerikas största universitet UNAM, Universidad Nacional Autónoma de México.

Stormöten och strejkDen senaste månaden har man kunnat bevittna en nytänd aktivitet på majorite-ten av Mexico Citys offentliga universitet och gymnasieskolor. Den 13 september blir de strejkande lärarna från fackför-bundet CNTE, Coordinadora Nacional de Trabajadores de la Educación, brutalt av-hysta från sin tältprotest på det centrala torget Zócalo. Gensvaret från studenterna är omedelbart. Studenter samlas i stor-möten, blockerar gator och demonstre-

rar till stöd för lärarna. Den kommande veckan håller flera universitet, fakulteter och gymnasieskolor stormöten, och flera

av dessa samlar över 1 000 studenter. Om-kring 15 av dessa stormöten beslutar att strejka till stöd för CNTE och i protest mot utbildningsreformen.

Utbildningsreformen är bara en av många i presidenten Enrique Peña Nietos reformpaket. Genom generella utvärde-ringar vill presidenten förbättra kvalite-ten på utbildningen och se till att den är likvärdig över hela landet. Lärarfacket me-nar att reformen drabbar anställningsför-hållandena och öppnar upp for en priva-tisering av utbildningen. Lärarna kritise-ras för att motsätta sig utvärderingen men också för den långa strejken som innebär ett avbrott i studenternas utbildning.

Standardiserade utvärderingarPatricia Martínez är lärare från provinsen Oaxaca och tillhör CNTE.

– De som känner till Oaxaca vet att det är en av de fattigaste provinserna i Mex-ico, men rikast vad gäller kulturell mång-fald. En stor del av befolkningen ar ur-sprungsfolk – 17 etniska grupper som ta-lar 17 språk. Därför kan vi inte acceptera en standardiserad utvärdering, som inte

tar hänsyn till den sociala, kulturella och geografiska kontexten.

Protesterna måste ses i ljuset av kriti-ken mot regeringspartiet PRI som suttit vid makten i sammanlagt mer än 70 år. Den peruanske författaren Mario Vargas Llosa har kallat Mexiko för ”den perfek-ta diktaturen”, en kamouflerad diktatur, där ett parti, inte en person, sitter orub-bat vid makten.

”Missnöjet har blivit synligare”Mexico har en lång historia av student-protester, särskilt på de offentliga univer-siteten. Under valkampanjen inför presi-dentvalet 2012 startades rörelsen ”Yo soy 132” i protest mot presidentkandidaten Peña Nieto och mot mediernas osakliga rapportering. Peña Nieto associerades med repression efter sin tid som guvernör i provinsen Estado de Mexico. Rörelsen var massiv och samlade studenter från både privata och offentliga universitet. Under 2013 har rörelsen försvagats.

Den senaste månadens protester är till skillnad från ”Yo soy 132” endast kon-centrerad till de offentliga universiteten. Ännu är det oklart om detta är början på en ny studentrörelse.

– Stormötena som har arrangerats den senaste tiden är de största på länge. Jag känner av en stor studentrörelse här i Mexico, och det märks också i svaret i form av polisrepression. Missnöjet har bli-vit synligare. Nu räcker det med nyliberal politik och korruption, säger Jessica López.

Serbien Avgifterna för forskar-utbildning vid vissa fakulteter vid statliga universitet kan uppgå till 26 000 svenska kronor. När det är dags att lägga fram avhandlingen kräver en del fakulteter ytterligare nära 18 000 kronor. Problemet? Den genomsnittliga månadsnettolö-nen är cirka 3 500 kronor.

IVANA ARSIC

I princip är utbildning i Serbien gratis för alla. Men ändå kan det krävas en hel

årslön för en doktorsavhandling, skriver den serbiska tidningen Kurir.

Fakulteten för arkitektur debiterar cirka 26 000 kronor för forskarutbild-ningen. Om man ska lägga fram sin avhandling vid fakulteten för gruvdrift och geologi i Belgrad måste man räk-na med att betala motsvarande drygt 25 000 kronor för bland annat hand-ledning. Fakultetens budget verkar bara täcka lönekostnader för lärare på grund- och masternivå.

Studieavgiften för doktorander vid

fakulteten för organisationsvetenskap (IT och management) är över 20 000 kronor per år, och för varje tenta, och omtenta, måste de betala omkring 350 kronor. Bara under det första året hålls sex prov.

Många studenter och deras föräldrar är tvungna att ta lån för att kunna finan-siera utbildningen.

Låg standard, höga studieavgifter och en arbetslöshet på cirka 24 procent bidrar till att allt fler högtutbildade lämnar Serbien.

Student- och lärarprotester

Dyrt att doktorera i Serbien

Jessica López.Foto: Ulfhild Westin

”Mötena är de största på länge.”

Samhällsvetenskapsfakulteten vid UNAM demonstrerar. Foto: Ricardo Lugo

På väg utomlands?Hör av dig tillgaudeamus@sus.su.se om du har nyhetstips, eller en artikelidé från det land du besöker.

6/2013 Gaudeamus 9

None of the measures in the university's equality agenda have been fulfilled, and a deacresing number of institutions and units have worked actively with equality issues during the last year.

All employees and students at Stock-holm University are to be treated equal-ly regardless of age, gender, ethnicity, re-ligious beliefs, gender non-conformity, sexual orientation or disabilities.

Stockholm University is obligated to have an agenda for equality work, but it’s not a requirement for each indivi-dual institution.

However, each institution should ful-fill a number of measures to promote equality, which many have failed to do.

– We don’t check up on the institu-tions throughout the year, but given this result, maybe we should, says the Coordinator for equal treatment of students at SU, Christian Edling.

A PERK WITH the decentralized system, Edling says, is that the institutions can more easily identify where they need to focus their work. Thus the university only suggests general measures, such as appointing a contact person and having procedural regulations to deal with ha-rassments.

The evaluation also shows that none of the measures in the university’s equality agenda for 2012 have been completed. One of them was to pro-vide more information about the stu-

dents’ rights, in part by translating in-formation into English.

– Equality issues risk being left be-hind. If we don’t have an open uni-versity where everyone is welcome, it doesn’t matter how good the rest is, says Emma Bergenholtz, Equal Opp-ortunities Advocacy Secretary at the student union.

Original article: Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde & Mimmi Nilsson

ANYONE WHO HAS ever moved to another city knows that it takes some time until you’re settled. If the city you’ve mo-ved to is in another country even more problems can

occur: A foreign language you don’t really under-stand, another culture with unknown traditions and maybe only a few people you know. However, there are few things you can do to make exploring the city and finding new friends easier.

THE BEST THING you can do to make yourself feel at home in a new city is exploring it. Get a travel guide or find nice spots on the internet. Just walk around the city, try to find different ways to reach your de-stination, get on a random bus and get off at every stop that looks interesting to you. Especially in a city

like Stockholm you’ll find beautiful spots around every corner. After a while you will stop feeling like a tourist or a stranger. You know where you have to go to see certain things and you even might have found your favourite spot where you can relax with-out being disturbed by many others.

IF YOU DON’T want to explore the city all by yourself there are other ways to find a good company. Shared flats and student housing are great opportunities to meet other people. Stockholm is very popular among exchange students and there’s a good chance that there might be a few students who are in the same situation as you. Also don’t forget to check the local Facebook groups. There are a lot of people loo-king for others to join them for some fun activities.

IT IS ALSO very important to meet locals. If you don’t have any locals in your house, flat or course there

are certain websites where you can connect yourself with people who know the city by heart. The-re are a lot of events organised by online communities like these with the purpose of bringing together locals and people who are new to the city. This is also a

really good way to improve your language skills and learn about the Swedish culture and traditions.

IN CASE YOU’RE sceptical about meeting people you only know from the internet, you can also join a club or visit events, bars and clubs and try to make friends there.

IF YOU TRY to follow just a few of these tips you’ll have a nice and easy start, promised!

Sarah Stockinger is originally from Münster, Germany

where she studies literature and linguistics. She is cur-

rently visiting SU as an exchange student.

COLUMNIST SARAH STOCKINGER

”You can join a club or visit events, bars and clubs and try to make friends there.”

How to make a new city feel like home

Failed disputations in the Humanities faculty

The Stockholm University Student Uni-on, SUS, has seen a drop in membership compared to last year. One explanation is that there seems to be a national trend not to join the student union.

SUS is now planning a number of acti-vities, such as guided tours, lunch semi-nars and visits to the different faculties. There will be increased marketing follo-wing a market analysis, and by the end of the semester SUS hopes to have 21,000 members. The current number is 19 430, compared to 20,110 a year ago.

Original article: Julia WilligTranslation and summary: Joel Linde

The Faculty Board implements guidelines for quality checking, following the unusual event of two failed disputations in the Humani-ties faculty last spring.

– I was very surprised, we all were. I’ve been here since 2006 and I’ve never experienced this before, says Bengt Novén, dean at the faculty.

Other faculties concur that it’s very unu-sual to fail a disputation. Last time it hap-pened at the humanities faculty was in 1989.

Before disputation, the thesis is to be thoroughly quality checked to minimize the risk to fail. However, these theses were

failed due to quality reasons, and Bengt Novén thinks they should have been stop-ped before the disputation.

Both students have worked internatio-nally with their theses, and Novén points out that in some cases that can be pro-blematic. For example since institutions around the world have different traditions.

The guidelines were recently revised, but given the outcome, the Faculty Board has suggested further revisions to be imple-mented on November 12.

Original article: Christoffer Söderman Translation and summary: Joel Linde

GAUDEAMUS IN ENGLISH Student news

Don’t miss...Kai Vornberger’s column How

to learn Swedish? and the Student Ombudmen Q&A at

www.gaudeamus.se

Evaluation shows fewer institutions follow through on equality measures

“If we don’t have an open university where everyone is welcome, it doesn’t matter how good the rest is.”

Bengt Novén. Photo: Christoffer Söderman

Drop in member-ship for the Student Union

What do YOU think? Tell us: gaudeamus@sus.su.se

Emma Bergenholtz. Photo: Amalthea Frantz

10 Gaudeamus 6/2013

Hallå där ... … Brita Bohman, SU-doktorand i miljörätt, som undersöker hur förvaltningen av Östersjön ser ut ur ett juridiskt perspektiv. EU och Östersjöstaterna, Helsingfors-kommissionen (Helcom), reglerar skyddet för Östersjöns miljö.

Vad är problemet med Östersjön?

– Grundproblemet är naturligtvis den miljömässiga problematiken. Ur det miljörättsliga perspektiv som jag

tittar på är problemet det hur juridiken ska bidra till en god för-valtning av Östersjön. Dels finns en inter-nationell konvention mellan Östersjöns kuststater, Helsing-forskonventionen. Sedan finns den EU-rättsliga regleringen, det Marina direktivet. De strävar mer eller

mindre mot samma mål, att åstad-komma en bra förvaltning och en god havsmiljö. Det låter luddigt, vad är en ”god havsmiljö”?

– Begreppet ”god havsmiljö” i sig är inte så luddigt, det är ganska tyd-ligt definierat. Däremot är det lud-digt hur vi ska uppnå dessa mål.Vad händer om en stat bryter mot en regel?

– Ja, vad händer? Om man pratar om Östersjökonventionen så hän-der inte så mycket, det finns inget överstatligt organ som kan gå in och peka på det. I överstatliga samarbe-ten måste allt som görs vara godkänt av staterna. Helcom har inte försetts med rätten att agera, även om de skulle kunna peka på om ett land inte följer avtalet. Vad tror du är lösningen på det?

– Jag tror vi skulle komma mycket längre om vi gick med på att ge Hel-com lite större befogenheter vad gäller efterlevnadskontroll. I många miljöavtal idag har man en särskild kommitté som inte är något dom-stolsorgan men som på dialogbas kan kommunicera med länderna, så att staterna inte känner sig utpeka-de – det är en skräck som stater har generellt. Om man är den stat som bryter mot reglerna då?

– Man brukar prata om ”naming and shaming”. Det är i sig tillräckligt att man blir utpekad. För att det är pinsamt?

– Ja, för att man har lovat. Och man vill inte ha dåligt anseende inför de andra staterna, det kan försvåra framtida samarbeten.

Angelica Wågström

Ny forskning KOLL PÅ AKADEMIN RÖSTER UR AKADEMIN Panelen

Oönskade och önskade (o)ljud

Brita Bohman. Foto: Staffan Westerlund

Är buller alltid oönskat? Vad är i så fall ett önskvärt ljud? Jesper Alvarsson, doktorand i psyko-logi vid Stockholms universitet, forskar om vilka ljud vi vill ha och vilka ljud vi helst vill slippa.

ANGELICA WÅGSTRÖM

En patient djupt nedsjunken i en fåtölj, bredvid psykologen med de stora frå-gorna om barndomstrauman och rela-tionsproblem – det är kanske den typis-ka bilden av en psykolog, men det stäm-mer väldigt lite med vad Jesper Alvars-son håller på med. Just nu skriver han sin doktorsavhandling i psykologi, som handlar om varför olika ljud upplevs som positiva eller negativa, önskade el-ler oönskade. Han förklarar:

– Man brukar prata om buller lite generellt, och det är definie-rat som oönskat ljud. Men om det finns en massa oönskade ljud, vad är då önskat ljud?

Jesper Alvars-son menar att begreppet ”oön-skat ljud” an-vänds för ofta och är svårt att definiera; för-modligen spelar också våra förväntning-ar roll för hur ett ljud uppfattas. Som ex-empel tar han en racerbana.

– Ett väldigt högt billjud skulle vara obehagligt och tråkigt, och folk skul-le inte uppskatta det. Men sitter man i publiken på en racerbana så upplevs det förmodligen som positivt. Då beror det sannolikt på förväntningarna, hade det varit helt tyst hade det nog inte varit lika roligt. Då är det en önskad ljudmiljö även om ljudet i sig inte skulle upplevas som önskvärt av de flesta.

Allt syns i hjärnanTidigare forskning har visat att naturljud och lugna vattenljud upplevs som posi-tiva för de flesta människor. Men än så länge finns ingen förklaring till varför vissa ljud upplevs som mer eller mindre störande än andra.

– Det finns hypoteser som säger att det beror på vårt evolutionära arv, att vi

inte är anpassade till så höga ljud som biltrafiken erbjuder. Men det förklarar inte exemplet med racerbanan. Och det förklarar inte varför en drop-pande vatten-kran hemma inte är så jätteupp-skattat om man ska sova, fast det är ett vattenljud,

säger Jesper Alvarsson.Och han är övertygad om att effekter-

na av olika ljudmiljöer kan synas i män-

niskors hjärnor:– Allt syns i hjärnan, det är bara frågan om man kan mäta eller inte. Det finns inga upplevelser vi har som finns utan-för vår kropp. Vi kan mäta upplevelserna enklare på råttor och andra små djur, för att vi har mindre restriktioner kring vad som är tillåtet att göra.

Mer än bara buller Syftet med Jesper Alvarssons forskning är att problematisera användandet av begreppet buller som oönskat ljud. Han menar att när man fokuserar på bullret glöms den resterande ljudmiljön bort.

– Jag tycker även att man ska kolla på trevliga aspekter i en bullrig miljö, för det säger någonting om vad i ljudmiljön som är oönskat, säger han.

När det gäller trafikerade vägar, som ofta beskrivs som störande ljud, finns det enligt Jesper Alvarsson fler åtgärder som skulle kunna förbättra ljudmiljön än att bara sätta upp bullerväggar. Till exempel skulle man på vissa vägar kun-na förbjuda lastbilar, som låter högre än personbilar, eller sänka hastigheten, vil-ket skulle ge både en lägre ljudnivå och en trevligare karaktär på ljudet.

– Om din enda möjlighet att åtgär-da en ljudmiljö är att sätta upp ett bul-lerplank, då kan man inte åtgärda så många ljudmiljöer i Stockholm. Jag me-nar att det finns andra aspekter i ljudka-raktärer och ljudkvalitet som påverkar oss positivt, då kan man använda dem som mål för åtgärder i urbana miljöer, säger han.

”Ett väldigt högt billjud skulle vara obehagligt och tråkigt. Men sitter man i publiken på en racerbana så upplevs det förmodligen som positivt.”

Ljud uppfattas olika i olika sammanhang. llustration: Touba Guerroumi

6/2013 Gaudeamus 11

Ny forskning KOLL PÅ AKADEMIN RÖSTER UR AKADEMIN Panelen

Hur viktig är social kompetens?Av ANGELICA WÅGSTRÖM & Gaudeamus redaktion

Reportaget i detta nummer handlar bland annat om att var fjärde arbetssökande i dag klassas som funktions-nedsatt. Samtidigt värderas personliga egenskaper allt högre i jobbannonserna.

– Det är väl viktigt, speci-ellt när man jobbar med stu-denter. Om man har god so-cial kompetens kanske man har ett större socialt nätverk, vilket i sin tur kan leda till att man har lättare att hitta ett jobb. Men för de jobb som jag är intresserad av tror jag inte att social kompetens är så högt upp på listan, utan andra egenskaper är vik-tigare som kanske inte all-tid hänger ihop med social kompetens.

– Om man är en duktig forskare så väger det tyngre än om man är lite blyg. Det är inte alltid så viktigt att anpassa sig till omgivningen. På institutionen som jag jobbar på behöver man inte se ut som alla andra, man kan vara sig själv. Man kan komma till jobbet barfota och ingen skulle reagera på det, för det påverkar inte hur man arbetar. På en bank skulle det kanske klassas som brist på social kompetens.

PER ALEXANDERSSONDOKTOR I MATEMATIK, MATEMATISKA INSTITUTIONEN

Vad tycker du?Gå in och kommentera på

gaudeamus.se

”Viktig, men annat kan väga tyngre”

– I min avhandling Proximity and Learning in Inter-nationalisation: Small Swedish IT firms in India visar jag på att utan social kompetens blir det kreativa sam-arbetet lidande. Därför hävdar jag att social kompetens är viktigare än bandbredd i en global ekonomi.

– Små svenska IT-företag har valt att ha en del av sin mjukvaruutveckling i Indien.

De svenska programmerarna i Sverige och de indiska i In-dien ska arbeta som om de satt på samma kontor. Att arbeta med någon man inte känner sedan tidigare och som pratar ett annat språk

kräver fungerande teknologiska lösningar såsom Skype och e-post. Men än viktigare är behovet av social kom-petens, och en ständig medveten strävan att arbeta på de utmaningar det innebär att samarbeta över avstånd.

– Att avstånd försvårar samarbete stod klart för mig när jag bodde i Indien och skulle ha handledning från Sverige över mejl. Det var svårt att förstå nyanser i det mina handledare ville uttrycka och det var först när mina handledare kom till mig i Indien som allt blev tyd-ligare och avhandlingsarbetet fick sig en skjuts framåt.

KRISTINA WESTERMARKFIL DR, KULTURGEOGRAF-ISKA INSTITUTIONEN

”Viktigare än bandbredd”

– Social kompetens är hur viktigt som helst. Jag har träf-fat på många som inte är de bästa på att prestera, men tar sig fram snarare på grund av god social skicklighet. Men självklart är en kombination av social kompetens och yr-keskompetens det bästa. Jag har en kollega som nyligen berättade för mig att hon an-vänt sig av speed-dating som en första del i en rekryterings-process på en annan arbets-plats. En fördel med det var

att man som arbetsgivare lade alla förutfattade me-ningar bakom sig, och inte sorterade bort någon på osakliga grunder. I stället fick alla chansen att presen-tera sig och göra ett gott första intryck.

– Jag är med och rekryterar till forskarutbildningen på vår institution, och tycker att man märker ganska snabbt om någon brinner för sitt forskningsområde. Jag skulle absolut kunna tänka mig att testa speed-dating här också.

ROLAND ALMQVISTDOCENT, FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

”Självklart är en kombination bäst”

Stockholms universitets alumnnätverk – mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

Gå med på www.su.se/alumn

Annons

Efterlyses: Studier av djurs känslorDJURS MEDVETANDE OCH förmåga att kän-na är temat för en konferens i USA:s hu-vudstad Washington den 17–18 mars 2014. Arrangör är The Humane Society of the United States.

Nu efterlyser den stora djurskyddsor-ganisationen intresserade studenter.

– Vi erbjuder studenter från hela värl-den att skicka in sina idéer. De som väljs ut kommer att få en fantastisk möjlig-het att ta del av aktuell forskning som

rör djurs tänkande och känslor, tillsam-mans med några av de bästa och skar-paste hjärnorna som arbetar inom fäl-tet, säger talespersonen Rebecca Basu.

Bland talarna finns såväl professorer som en EU-kommissionär.

Den som vill presentera sitt eget ämne ska skicka in en abstract (på engelska) senast den 1 december. De som väljs ut kommer få möjlighet att hålla en tio minuters presentation på konferensen,

samt gratis inträde och ett stipendium på 250 dollar. Resa och boende måste de utvalda dock stå för själva.

Ämnena kan vara just djurs medve-tande och känslor, men även hur exis-terande sådan forskning påverkat nä-ringsliv och politik. Mer information finns på www.humanesociety.org.

Amalthea Frantz

Tips till alla forsknings-intresseradeInnan sommaren lanserades sajten www.fjardeuppgiften.se, som varje vecka lägger ut en ny filmad inter-vju med en svensk forskare. Ämne-na varierar. Syftet är att forskare, förutom att forska och utbilda, även ska nå ut till allmänheten.

12 Gaudeamus 6/2013

VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på universitet och högskolor, men hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

Hur har synen på forskning och utveckling förändrats över tid, och vilka drivkrafter ligger bakom? Carl-Gustaf Andrén, professor i praktisk teologi, söker svaret i boken Visioner, vägval och verkligheter.

Att förverkliga visioner70 år på universitet och högskolor

K unskap är universitets och högskolors ifrämsta kännetecken. Genom vetenskapligt iarbete uppstår ny kunskap. Genom utbild-iningen förs både ny och gammal kunskap

vidare till nya generationer. Lärosätena bärs upp av forskare/lärare och studenter, båda lika nödvändiga för att lärosätena ska kunna fungera. Så har det varit i århundraden även om mycket förändrats i en tradi-tionsrik miljö.

Vilka drivkrafter ligger bakom förändringarna? Jag har försökt klarlägga detta i boken Visioner, vägval och verkligheter. Svenska universitet och högskolor i ut-veckling efter 1940. Under den period jag valt för min undersökning förändrades svenskt universitetsväsen radikalt. År 1940 fanns det cirka 11 200 studenter vid universitet och högskolor – cirka tre procent av en års-kull fortsatte med högre utbildning. År 2013 är siffror-na cirka 360 000 studenter, mellan 40 och 50 procent av en årskull går vidare. Statsanslagen till lärosätena var år 1945 drygt 13 miljoner kronor – omräknat med dagens konsumentprisindex cirka 260 miljoner kro-nor – att jämföra med 2013 års budgetanslag om cirka

60 miljarder kronor. Mycket har hänt under de gångna 70 åren med stora förbättringar.

Nya lärosätenFör att kunna ta emot den ökande tillströmningen av studenter har de gamla lärosätena vuxit och nya universitet och högskolor inrättats. Det började på 1960-talet med fyra universitetsfilialer till moderuni-versiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Det fortsatte 1977 med tio nya högskolor inriktade på grundutbildning men utan forskningsuppdrag. Samtidigt vidgades högskolebegreppet så att lärar-högskolor, socialhögskolor, konstnärliga högskolor och senare vårdhögskolor inkluderades. Ett viktigt mål var att sprida högre utbildning till fler orter i lan-det för att därmed göra den mer lättåtkomlig.

Den bärande principen vid nyetableringar var att utbildning och forskning är oskiljaktigt förenade. Vid utbyggnaden av medicin, odontologi, teknik och eko-nomi med fastställt studentantal satsade man på både forskning och utbildning. För de filosofiska fakulte-terna, dit de flesta sökte sig och intaget var ospärrat,

använde man en annan modell. De nya högskolorna skulle endast erbjuda grundutbildning. De tilldelades inga medel till forskning med motiveringen att resur-serna för forskning var begränsade och inte fick spri-das ut alltför mycket.

Hur kunde man från statsmakternas sida säga sig hålla fast vid principen att forskning och utbildning hör oskiljaktigt samman och ändå inrätta lärartjänster, universitetslektorat, och högskolor utan forsknings-uppdrag? Motiveringen var dels att forskning inte måste ingå i varje lärarbefattning, dels att forskning inte måste bedrivas vid varje lärosäte. Både lärare och högskolor ingick ju i en nationell – och global – gemen-skap som garanterade att forskning och utbildning be-fruktade varandra.

Det nya systemet kritiserades från början. Studen-

”Båda reformerna byggde på de beräkningar som gjorts kring 1960. De senaste 20 åren har anslaget successivt urholkats.”

Av CARL-GUSTAF ANDRÉN (text) & TANJA METELITSA (illustration)

Essä FÖRDJUPA DIG

6/2013 Gaudeamus 115

”Studenterna oroades över att deras utbildning vid högskolor utan forskning inte skulle hålla hög kvalitet.”

Att förverkliga visioner

Om författarenCarl-Gustaf Andrén utnämndes till professor i praktisk teologi med kyrkorätt år 1967, vid Lunds universitet. Åren 1977–1980 var han rektor vid samma universitet, och därefter universitets-kansler 1980–1987. Han pensionerades 1987 men har fortsatt att vara verksam i Lund. Han är också ledamot och hedersledamot i olika samfund, till exempel Kungliga Vetenskapsakademien. Boken Visioner, vägval och verkligheter utgavs på Nordic Academic Press i år.

terna oroades över att deras utbildning vid högsko-lor utan forskning och med lärare utan egen forsk-ning inte skulle hålla hög kvalitet. Genom ständiga påpekanden och successiva förändringar är man nu tillbaka till principen att lärare ska forska och alla högskolor bedriva forskning men den ekonomiska basen för förverkligande saknas.

GrundutbildningenGrundutbildningen har varit en återkommande fråga. Man har diskuterat upplägg, effektivitet och – inte minst – ekonomi. Trots att forskning och ut-bildning alltid framhålls som likvärdiga kärnverk-samheter har utbildningen ofta kommit i andra hand.

En huvuduppgift för 1955 års universitetsutred-ning var att lägga fram förslag om hur undervis-ningen vid de filosofiska fakulteterna skulle organi-seras för att kunna möta den förväntade tillström-ningen av studenter. Förslaget blev den så kallade automatiska lärartilldelningen. Varje ämne fick en organisationsplan som angav omfattningen av undervisningsmoment, gruppstorlek för varje mo-ment, antal timmar per student och lärarkategori. På så sätt kunde man räkna ut kostnad per student, betygsenhet och termin. Antalet studenter som kom till utbildningen avgjorde automatiskt tilldelning av medel. Automatiksystemet skapade stabilitet och trygghet i undervisningen och fungerade väl.

Två reformer av grundutbildningen har senare genomförts. Högskolereformen 1977 införde fast strukturerade yrkesutbildningslinjer med riksgil-tiga studieplaner. Automatiken avskaffades. I stäl-let angavs schablonbelopp per student för de olika utbildningarna. Högskolereformen 1993 tog bort de riksgiltiga studieplanerna. Lärosätena skulle själva utforma dem. Reformen fastställde ett antal utbild-ningsområden med tilldelning av medel per stu-dent, dels en ersättning för helårsstuderande, dels en ersättning för prestationsgrad. Varje lärosäte fick ett grundutbildningsanslag som också inkluderade kostnader för stödfunktionerna, bland annat biblio-tek, förvaltning, lokaler och utrustning.

Någon beräkning av verkliga kostnader för ut-bildningarna gjordes inte. I stället utgick man från det anslag till grundutbildningen som redovisats åren före reformerna, en kostnadsram som inte fick överskridas. Båda reformerna byggde på de beräk-ningar som gjorts kring 1960 utan att ta hänsyn till de förändringar som sedan skett. Under de senaste

20 åren har anslaget successivt urholkats, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Efter påpekanden från utredningar, lärosäten, studenter och fackliga organisationer tillförde statsmakterna mellan 2007 och 2013 totalt 1,3 miljarder kronor till de humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapliga

och teologiska utbildningarna.I dagsläget är ett par åtgärder särskilt angelägna.

Det behövs en långsiktig utbildningsstrategi med ”ett i grunden helt reformerat resurstilldelnings-system” som Sveriges förenade studentkårer, SFS, efterlyst. För att skapa stabilitet och långsiktig-het i utbildningsplaneringen bör det läggas fram en utbildningspolitisk proposition vart fjärde år, precis som för forskningen. Båda åtgärderna faller under statsmakternas ansvar. Samtidigt bör man på lärosätesnivå göra ett systemskifte för medelstill-delningen. Vid budgetbeslut måste det finnas för-slag rörande de ekonomiska resurser som bedöms nödvändiga för att utbildningen/undervisningen inom de olika områdena ska vara av ”världsklass”. Lärosätenas styrelser ska sedan vid fördelningsbe-slutet bestämma ambitionsnivån och göra en sam-manvägning mellan utbildningens och stödfunktio-nernas behov.

StudentinflytandeStudenterna är en förutsättning för universitet och högskolor. De har alltid haft synpunkter på utbild-ningen och krävt förbättringar, ibland under hög-ljudda protester. 1921 tillkom SFS och studentinfly-tandet ökade. År 1938 hölls en studentriksdag i Lund med tyngdpunkt på förnyelse av undervisningen. Initiativen från studenternas sida fick ett synnerligen positivt mottagande av ecklesiastikministern Arthur Engberg, universitetskanslern Östen Undén och uni-versitetets representanter.

Ett resultat var att undervisningsnämnder inrät-tades vid alla fakulteter. Jag var själv med i en av dem 1945–47. Där fick studenternas valda representan-ter möjlighet att framföra synpunkter och förslag, dock utan att delta i besluten. Inte heller i de 1964 inrättade utbildningsnämnderna gavs studenterna beslutsrätt.

Studentoroligheterna i slutet av 1960-talet ledde till högröstade krav på att studenterna skulle få delta mer aktivt och erhålla beslutsrätt i olika styrelser. Kraven möttes 1968 med en ny ordning, ”en försöks-verksamhet med nya samarbetsformer mellan lärare, studenter och övriga personal”, FNYS. Här prövades olika former med både lärar- och studentmajoritet i olika organ. Slutresultatet kom genom högskolere-formen 1977. Då fick alla organ en sammansättning där alla grupper var representerade och alla ledamö-ter hade full beslutsrätt. Efter nästan 40 år hade man kommit fram till en ordning som blivit bestående och lett till ett samarbete i symbios mellan lärare och studenter av stor betydelse för utvecklingen inom universitet och högskolor.

Det är dagens studenter, mina barnbarns genera-tion, som är morgondagens lärare och forskare och som ska hålla kunskapstraditionen vid liv.

6/2013 Gaudeamus 13

14 Gaudeamus 6/2013

Studier FRÅN FÖRSTA TENTAN ...

Erika Samuelsson, Yohanna Burman och Cecilia Bödker Pedersen är studentombud på Stockholms universitets studentkår. Här svarar de på frågor om dina studier.

Personnummer på betygslistorHej studentombuden! Min in-stitution skriver ut listor med våra betyg och sätter upp på

institutionens anslagstavla. Nu på den senaste tentan gick det inte så bra för mig, och detta är inget jag vill skylta med! Får de verkligen göra så här? Det är visserligen bara de 6 första siffrorna i personnumret, men det är ändå inte svårt att fundera ut vems betyg som är vems.MARTIN

Hej Martin! Enligt personupp-giftslagen får inte hela person-numret skrivas ut på den här

typen av betygslistor. Så länge institu-

tionen bara skriver ut de 6 första siff-rorna gör de inget fel rent juridiskt, men jag förstår att det kan vara känsligt för er studenter som inte vill att alla ska kunna se hur det gick för er på tentan. Vi brukar förespråka att institutionerna publice-rar betygen enskilt på Mondo av denna anledning.

Värt att notera är dock att din skrivna tenta i normalfallet ändå är en allmän handling, vilket innebär att vem som helst har rätt att begära ut en kopia av din tenta så länge den finns bevarad på din institution. Trots detta anser jag ur ett studentperspektiv att betygslistor inte behöver spridas i onödan.Vänligen,CECILIA BÖDKER PEDERSEN

Jag känner mig diskriminerad!Hjälp! Min lärare har flera gång-er dumförklarat mig inför hela klassen när jag ställt frågor! Jag

känner mig diskriminerad och vill inte att den här läraren ska rätta min tenta då jag inte litar på att jag kommer att få en rättvis bedömning. Hur kan ni hjälpa mig?ANONYM

Hej! Det framgår inte av ditt mejl på vilket sätt du känner dig diskriminerad, men om det

rör sig om diskriminering enligt någon av de grunder som listas i diskrimine-ringslagen så kan du anmäla detta till universitetets jämlikhetssamordnare.

Jämlikhetssamordnaren gör en for-mell utredning för att utröna om diskri-minering föreligger, och vi studentom-bud kan stötta dig i processen. Även om det inte går att fastslå att din lärares ut-talanden är diskriminerande så kan vi hjälpa dig att lyfta frågan med din lärare. Kanske finns det även möjlighet för dig att byta examinator. Hör av dig så ska vi hjälpa dig vidare!Vänligen,CECILIA BÖDKER PEDERSEN

!

!

? ?

TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud. Där kan du även läsa mer om studentombuden.

Få svar på dina frågor! Undrar du något angående dina studier? Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

Get answers to your questions! Questions regarding your studies? The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers. Read more at www.gaudeamus.se!

Fråga studentombuden

Enligt CSN är 80 procent av stude-rande kvinnor ofta stressade.

Den som vill få verktyg att han-tera stressen på ett personligt plan kan vända sig till Studenthälsan.

IDA STILLER

Tidningskioskerna myllrar av livsstils-magasin som ger oss tips om hur vi bäst hanterar stress och vårdcentraler erbju-der introduktionskurser i mindfulness. I medierna beskrivs den ökade stressen som något som främst drabbar tjejer och det verkar stämma.

Enligt rapporten Ohälsa och sjukvård 1980–2005 från Statistiska centralbyrån har 30 procent av Sveriges tjejer i åldern 16–24 år känt oro, ängslan och ångest jämfört med 13 procent av killarna i samma ålder. Och CSN, Centrala studie-stödsnämnden, publicerade i våras en undersökning enligt vilken 80 procent av de studerande kvinnorna säger att de ofta är stressade. Motsvarande siffra för män är 58 procent (undersökningen re-dovisar enbart två kön).

Högre prestationskravTrots att CSN haft med faktorer som för-äldraskap, studiesituation och ekonomi kvarstår skillnaden mellan kvinnors och

mäns upplevda stress. Madelene Wik-stén, utredare på CSN, säger i ett press-meddelande att könstillhörigheten där-för är viktig för att förstå skillnaden i hälsosituationen bland studenter. I CSN:s undersök-ning framgår också att kvinnorna har högre prestations-krav på sig själva medan männen har en mer avslappnad syn på sina stu-dieresultat.

Gaudeamus tog kontakt med två som är väldigt vana att träffa stressade stu-denter, nämligen företagssköterskorna Eliza Cedervall och Elisabeth Jeppsson på Studenthälsan i Stockholm. De be-rättar att det är flest tjejer som vänder sig till dem, även om det också är många killar. De menar dock att tjejer inte nöd-vändigtvis måste vara mer stressade, då uttryckssätten för stress kan te sig olika. Det är också fler kvinnor än män som studerar på universitet och högskolor.

Oavsett könsfördelning för stresspro-blem kan några stresshanteringstips vara på sin plats för att må så bra som möjligt. Eliza Cedervall och Elisabeth

Steg på vägen för Stockholms stressade studenter

Studenthälsan

!Studenthälsan har en öppen mottagning i Studenthuset, hus Beta, måndag till torsdag kl 11–15, för kortare besök utan avgift, ingen

tidsbokning. I Studentpalatset på Norrtullsgatan 2 kan man boka tid eller komma till den öppna mottagningen.

På www.studenthalsanistockholm.se finns fler stresshanteringstips och kontaktinformation. Alla studenter vid Stockholms universitet är välkomna att kontakta Studenthälsan och besöken är avgiftsfria.

måltider. Eliza Cedervall säger att om man inte minns hur maten smakade, för att man var upptagen med pluggande, kan man ta det som ett tecken på att man ska släppa på studierna under just mål-tiderna.

Eliza Cedervall och Elisabeth Jeppsson förklarar även att olika knep fungerar på olika personer. Vissa mår bra av avslapp-ningsövningar medan planering är a och o för någon annan.

Rädslan för att missa något är också en orsak till stress. Lär dig att säga nej och unna dig att stänga av mobilen, menar de.

Att ständigt vara uppkopplad är inte bara något som ökar stressen, det inef-fektiviserar även pluggandet.

– Om någon verkligen måste få tag på dig får den det ändå till slut, säger Eliza Cedervall.

Jeppsson säger att det är viktigt att äta och sova regelbundet och att planera sin tid. Att låta timmarna innan sänggå-

ende vara rofyllda och att låta bli dator och kurslitteratur i sängen är bra om man har svårt att sova. De förklarar också att det är vik-tigt med återhämt-ning och att få vara ledig. Även mikro-

pauser under själva pluggandet är bra. – Gör något annat, som att ta en nypa

frisk luft under tio minuter, säger Elisa-beth Jeppsson.

Olika knepDet är också bra att ta pauser när man äter och inte sitta med böcker under

”Vissa mår bra av avslappnings-övningar medan planering är a och o för någon annan.”

6/2013 Gaudeamus 15

... TILL NYA JOBBET Karriär

Att kunna omsätta sin företags-idé i praktiken är drömmen för många som står på tröskeln mellan universitet och arbets-livet. Den sociala webbplattfor-men Outbirds fick möjlighet att växa genom SU innovation.

MIMMI NILSSON

– Vi hade en utvecklad idé, men med hjälp av SU innovation har vi fått oli-ka sorters stöd, framför allt en plats att gå till och bollplank i form av affärs-coacherna, säger Mikael Fristedt. Han är en av grundarna till startupen Out-birds, ett av inkubatorsbolagen hos det universitetsbaserade SU innovation.

Outbirds är tänkt att fungera som en social webbplattform där man kan skapa och ta del av olika aktiviteter, baserat på vad man är intresserad av. Just nu test-lanseras sidan tillsammans med olika studentkårer och föreningar knutna till Stockholms universitet.

– Studenter, kå-rer och förening-ar kan skapa egna grupper baserat på sina intressen. Det är ett nytt sätt att nå ut till alla på hela campus med information om till exempel fester och arrangemang. Det kan även bli tal om att starta upp det här på andra universitet och högskolor, säger Mikael Fristedt.

Träffa folk utifrån intressenOutbirds föddes när han och några vän-ner kände sig trötta på att det inte fanns

någon sida på nätet där man kunde hitta nya intressanta saker att göra och människor att träffa.

– Facebook är för vännerna som man redan har, men tänk om det fanns ett sätt att träffa folk utifrån ens intressen i stället?

En viktig skjuts på vägen från affärsidé till nystartat företag var SU innovation. Hit kan nystartade företag ansöka med sina idéer. Den som blir antagen till-delas en affärscoach och får hjälp med allt från praktiska råd till möjligheter att träffa andra entreprenörer.

– Coacherna på SU innovation trodde på vår idé. Det var faktiskt de som fö-reslog att vi skulle testa på Stockholms universitet. Det verkade finnas ett in-tresse för det här bland kårerna, säger Mikael Fristedt.

Svårt med finansieringDet ständiga problemet för nystartade företag är finansieringen.

– Vi har sökt statliga medel genom innova-tionsmyndigheten Vin-nova. Andra alternativ är crowdfunding och affärs-änglar som går in med riskkapital, fast då ska man ha kommit ganska långt och kunna presente-ra en solid affärsplan, sä-ger Mikael Fristedt.

Det är ännu inte klart när Outbirds kommer att lansera sin färdiga sida, men Mikael Fristedt tror att det kan ske i början på nästa år. Och han ser ljust på framtiden.

– Jag tror även att vi kan växa utanför universitetet, men universitetet är det första steget.

Startup

!... är ett projekt (bolagise-rat eller ej) med en eller flera deltagare som syftar

till att förverkliga en affärsidé.

Innovation för nya vänner

Mikael Fristedts företagsidé fick en skjuts på vägen av SU innovation. Foto: Mimmi Nilsson

Hallå där...... Markus Peters, student på kandidatprogrammet i matematik och ekonomi och chefredaktör för nystartade Stockholm Banco, en tidning för SU:s ekonomistudenter.Tidningen har just utkommit med sitt första nummer.

Hur föddes idén till Stockholm Banco?

– Vi var några som upptäckte att det fanns tidningar för ekonomistudenter på andra högskolor i Sverige, men att det saknades här på Stockholms univer-sitet, trots att vi är fler ekonomistuden-ter här än någon annanstans. Så i mitten

av förra terminen drog vi igång arbetet med en ny tidning.

Och vad har hänt sedan dess?– Allting började med att vi startade en

ideell kårförening och nu har vi samlat ihop fler som vill vara med och engagera sig, runt tjugo personer är vi – skriben-ter, fotografer och redigerare.

– Under vecka 43 kommer det första numret hem i brevlådan till alla som studerar vid företagsekonomiska eller nationalekonomiska institutionen. Det finns också tidningar att läsa på cam-pus. Sammanlagt har vi tryckt 5 000 ex.

Vad kommer Stockholm Banco att rap-portera om?

– Alla inslag ska utgå ifrån näringsliv, utbildning eller studiesociala aktivite-ter. I första numret har vi bland annat intervjuer med några kårföreningsord-förande och finansmarknadsministern.

Berätta var namnet kommer ifrån.– Stockholms Banco startades av Jo-

han Palmstruch i mitten av 1600-talet och var den första banken i Europa som gav ut sedlar. Den var alltså en slags inn-ovatör i att den presenterade något helt nytt. Vi fastnade för den intressanta his-torien, och att det är roligt att skapa nå-got nytt – därför tog vi namnet.

Som ekonomer, har ni något vinst-intresse bakom tidningen?

– Nej, allt arbete sker ideellt och utan-för skoltid.

Vad händer med tidningen framöver?– Till att börja med tänker vi utkom-

ma med två nummer per termin. Sedan vore det kul om vi kunde få med andra studenter med koppling till ekonomi också, kanske de som läser ekonomisk historia eller statistik.

Erik Gunnarsson Markus Peters. Foto: Erik Gunnarsson

”Facebook är för vännerna som man redan har, men tänk om det fanns ett sätt att träffa folk utifrån ens intressen i stället?”

18 Gaudeamus 6/2013

Reportage ARBETSMARKNAD

Bakom koderna

Andelen arbetssökande som klassas som funktionsnedsatta har ökat till över 25 procent. Stöd finns att få både före och efter examen – men frågan är om det räcker, när arbetsmarknadens krav hårdnar alltmer.

Av LINNÉA SUNDBERG (text och foto) & MIMMI NILSSON (text)

Social kompetens, effektivitet, förmåga att hålla många bollar i luften. Låter det som slitna CV-klichéer? Det är inte så konstigt. Faktum är att det är egenskaper som nästan alla arbetsgivare

kräver i dag. Samtidigt visar forskning att antalet ar-betssökande som klassas som funktionsnedsatta ökat mycket under de senaste åren. Finns det en koppling däremellan och vem är det som då anses vara anställ-ningsbar?

Arbetslivsforskarna Kerstin Jacobsson och Ida Seing har intervjuat specialister som arbetar med funktions-hinderkodning på Arbetsförmedlingen. Tio procent av alla arbetssökande kodades som funktionshindrade år 1992. Motsvarade andel år 2011 var 25,3 procent, enligt forskarna. Ökningen analyseras i en nyskriven artikel i tidskriften Arbetsmarknad och arbetsliv.

– Arbetslivet har förändrats och ställer högre och för-ändrade krav på individer i dag. Det finns färre lågkva-lificerade jobb, och det räcker inte alltid med relevant utbildning. Man måste även vara mer produktiv, flexibel

och effektiv jämfört med tidigare, säger Ida Seing som är doktorand vid RAR, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet.

”En slags restkategori”I Arbetsförmedlingens statistik ryms alla typer av funk-tionsnedsättningar, både fysiska och psykiska. Men många funktionsnedsättningar är dolda, och i Arbets-förmedlingens kodning ryms de bland annat i katego-rier som döpts till psykiska och socialmedicinska. I den senare kategorin kan allt från kriminalitet till missbruk ingå. Några intervjuade specialister på Arbetsförmed-lingen nämner även kraftig övervikt, piercing och brist-fällig hygien som exempel.

Enligt Ida Seing och Kerstin Jacobsson kan den social-medicinska kategorin ses som en slags restkategori där arbetssökande som av olika anledningar inte lever upp till arbetsmarknadens krav på social kompetens och flexibilitet sorteras in.

Forskarnas resultat visar också att det riskerar att bli

en rundgång i Arbetsförmedlingens system, där funk-tionshinderkodningen snarare motverkar sitt syfte. De som inte anses vara anställningsbara klassas som funk-tionshindrade, och de som klassas som funktionshin-drade anses inte anställningsbara.

”Man har inte råd med den här som inte presterar, som går på halvfart och är lite halvmysko”, säger en arbetspsykolog i forskarnas artikel.

Samtidigt visar statistik från SU att antalet studen-ter som sökte särskilt pedagogiskt stöd för att kom-pensera funktionsnedsättningar ökade med 40 pro-

”Man har inte råd med den här som inte presterar, som går på halvfart och är lite halvmysko.”

ARBETSPSYKOLOG I FORSKARNAS ARTIKEL

6/2013 Gaudeamus 17

”Vi hittar utbildningsvägar som leder till jobb där man inte behöver ha människor runt omkring sig.”

Johan Andersson. Foto: Eva Dalin

cent under åren 2008–2012.Att högskolepoängen ska kompletteras med en vin-

nande attityd och en uppsättning egenskaper som an-ses önskvärda av arbetsgivare kan stressa många stu-denter som är på väg att ta klivet ut i arbetslivet.

Stöd för SU-studenterStudentstöd vid Stockholms universitet vägleder, ger stöd och svarar på frågor som rör utbildning och karri-är. De kan bland annat ses som en stödapparat till dem som har funktionsnedsättningar såsom hörsel- och synskador, dyslexi samt neuropsykiatriska och psy-kiska funktionsnedsättningar.

– Vi har tystnadsplikt och är inte fördomsfulla, det är inget som skrämmer oss, säger Johan Andersson som är studie- och karriärvägledare på Stockholms universitet.

Enligt honom hör studenter inte av sig med frågor angående till exempel kraftig övervikt, missbruk eller bristande hygien – men sådant kan vara dolda problem vid arbetssökandet, menar han.

– Vi har klienter som är till ex-empel överviktiga, men när kli-enterna inte säger något blir det inte ingredienser i samtalet. Ty-värr är det ofta saker man skäms över, och därför ingenting som kommer upp. Man får väl helt enkelt hoppas att samhället och arbetsgivare med tiden blir mer och mer upplysta, säger Johan Andersson.

Studievägledarna ger bland annat personlig hjälp och mentorskap till studenter med funktionsnedsätt-ning. Tillsammans diskuterar de lämpliga karriärvä-gar som passar deras situation. Om en student till exempel har social fobi kan vägledarna titta på ut-bildningar där arbetsplatsen inte kräver social kom-petens.

– Vi hittar utbildningsvägar som leder till jobb där man inte behöver ha människor runt omkring sig, och

där det inte spelar någon roll om man kan prata in-för folk. Vi försöker hitta något där funktionshinder är mindre viktigt, säger Johan Andersson.

På ArbetsförmedlingenVia Arbetsförmedlingen kan arbetssökande med funk-tionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga få extra hjälp av specialister.

Det finns även ett mer organiserat stöd till unga mel-lan 16 och 30 år med funktionsnedsättningar. I Stock-

JOHAN ANDERSSON, STUDIE- OCH KARRIÄRVÄG-LEDARE VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

18 Gaudeamus 6/2013

holm finns en speciell arbetsförmedling som riktar sig till den gruppen.

Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade ligger en trappa upp i Globens centrum. Väntrum-met är fullt av folk som står och sitter, de flesta med ytterkläderna på. På en platt-tv-skärm räknas plats-bankens lediga jobb fram. 18 283 stycken. 631 av dem i Stockholm.

En av de arbetssökande är Helena Gyllener, som sit-ter och väntar på att träffa sin handläggare. Hon har dyslexi och blev tipsad av en kompis att söka sig hit.

– Jag har varit arbetslös sedan i somras då jag sluta-de gymnasiet och nu söker jag jobb. Jag tycker att det känns bra att komma hit för att få extra hjälp. Helst vill jag jobba med barn eller djur, säger Helena Gyllener.

För att få komma till Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade behöver man ett skriftligt intyg på en diagnostiserad funktionsnedsättning som påver-kar ens arbetsförmåga. Men det finns inga formella regler för vem som ska ha utfärdat intyget.

– Man behöver ett läkarutlåtande, en utredning el-ler något som styrker att man har en funktionsned-sättning och behöver anpassning i arbetet. Arbets-

psykologer inom Arbetsförmedlingen kan även göra tester och komma fram till att man kan behöva extra stöd i arbetssökandet, säger Elisabeth Ingvar som ar-betar som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade.

Från dyslexi till panikångestI början av oktober fanns 1 113 personer inskrivna här. Deras funktionsnedsättningar varierar. Ungefär hälf-ten, 575 stycken, har enligt kodningen specifika inlär-ningssvårigheter, vilket är ett samlingsnamn för neuro-psykiatriska diagnoser. Till det räknas alltifrån autism till dyslexi. En annan stor grupp, 209 stycken, har ko-den psykiska funktionshinder, ännu ett brett samlings-namn som rymmer bland annat panikångest, social fobi och att vara bipolär.

På Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade kan de arbetssökande bland annat få kontakt med en speciell SIUS-konsulent. Det står för särskilt introduk-tions- och uppföljningsstöd. Bakom den lite torra ti-teln gömmer sig en uppsjö av arbetsområden.

– Det är det ultimata stödet man kan få här. SIUS-kon-sulenten kan hjälpa till med att ringa arbetsgivare, och när de får napp så är de med på intervjun och på arbets-platsen i början och ger stöd i hur man ska lägga upp arbetet, säger Elisabeth Ingvar.

Ovan: Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade. Högerspalt ovanifrån: arbetssökande Helena Gyllener. En platt-tv-skärm med lediga jobb. Arbetsförmedlaren Elisabeth Ingvar. Foto: Mimmi Nilsson

Funktionsnedsättning

Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som kan vara av både bestående eller övergående natur. Kan uppstå till följd av till exempel sjukdom eller av en medfödd eller förvärvad skada.

Funktionshinder

Ett funktionshinder är inte något som en person har utan det är miljön som är funktionshindran-de. Det gör personen begränsad i relation till sin omgivning.Olika anpassningar och hjälpmedel kan sedan minska eller ta bort hindret.

Funktionsvariationer

Ett sätt att benämna människors varierande funktionalitet utifrån deras kroppars förutsätt-ningar.

Källa: Vårdguiden och Socialstyrelsen.

! Olika definitioner

”Man behöver ett läkarutlåtande, en utredning eller något som styrker att man har en funktionsnedsättning.”

ELISABETH INGVAR, ARBETSFÖRMEDLARE

6/2013 Gaudeamus 19

”Jag har studerat en hel del, främst humani-ora. Sedan har jag varit sjukskriven i flera år, på grund av trauman, smärta, utbrändhet –

sådant som inte syns utanpå.Nu är jag strax över 30 år och går i börja-jobba-

tankar. Jag har inte kontakt med Arbetsförmedlingen än, om jag ens kommer dit är osäkert. Blev utförsäk-rad förra året och då bedömde Arbetsförmedlingen att jag skulle tillbaka till Försäkringskassan. Det var en otäck resa, långt ifrån det jag behövde när jag redan mådde dåligt. Men jag vill inte skylla på de en-skilda handläggarna, de gör säkert så gott de kan, de är lika fast i de byråkratiska systemen som jag.

Jag har en bra dialog med Försäkringskassan och vården. Men jag har kämpat med näbbar och klor för det, vilket är utmattande i sig när man egentligen hade behövt tiden och energin till att återhämta sig.

JAG HOPPAS I framtiden kunna hitta ett deltidsjobb som passar mig trots mina så kallade handikapp. En sak jag tänker mycket på är cv-skrivande och anställningsintervjuer. Råkade tjuvlyssna på två chefer på lunchrast som diskuterade svårigheter och skuldkänslor över beslutet att inte anställa en kille som sökt jobb hos dem, för att han i sitt cv berättat att han har en ryggskada och inte kan lyfta tungt. De såg det som negativt att han var öppen med det. Det har jag tagit till mig, det skrämmer mig – vem skulle vilja anställa mig som har mer än ”bara ryggproblem”?

Jag har hört mig för med bekanta och råden är väldigt olika. Ska man ljuga, vara förtegen, eller helt öppen och ärlig? En gammal kompis tyckte spon-tant att det är bra att berätta kort och koncist utan detaljer – man måste ju vara ärlig och förklara var-för man haft frånvaro från arbetsmarknaden. Sedan gick hon och frågade sin chef hur han såg på saken. ”Ta aldrig upp något sådant i ditt cv, om någon stäl-ler frågan så kan man nämna det i ett intervjuför-farande, men aldrig annars”, svarade han, och fick medhåll av en kollega. Efter det tänkte min bekant också om.

KAN MAN INTE bara få vara människa! tänker jag. Slip-pa krusiduller, magknip, fasadspel. Innan jag blev sjuk var det aldrig ett problem att hitta jobb, snarare tvärtom. Som om du har ett lägre värde, är mindre kompetent för att du råkat illa ut i livet. Vill vi ha en arbetsmarknad som bara gynnar de perfekta och fel-

fria, de friska och rika? Ska man vara med och bidra till en cv-trend där man inte tillåts vara sig själv?

I dag får jag en bild av att det är omöjligt att få jobb jag skulle trivas med. Risken känns stor att hamna i fel händer och bli utnyttjad. De som sysslar med statistik skulle säkert säga att det beror på att jag är kvinna, har utländsk bakgrund, har studerat fel saker, börjar bli äldre men samtidigt är i barna-födande ålder. Men att arbetsmarknaden ser ut som den gör, med få lediga jobb, projektanställningar som inte leder till fast tjänst, högt tempo och fördo-mar mot dem som har funktionshinder tror jag för-svårar min situation ytterligare.

Jag har mina gamla meriter, men frågan är hur länge jag kan leva på dem. Jag är någon annan nu, klarar inte samma nivå och tempo.

JAG HAR TECKNAT sedan jag var tonåring och det har jag fortsatt med. Det är underbart att få fokusera på något man tycker om, inte på problem och smärta. Jag orkar inte göra lika många teckningar som förr, och ofta är jag inte lika nöjd med resultatet heller, men: jag har lärt mig vända blad och fortsätta med en ny.

Så önskar jag att arbetsmarknaden också kunde se ut. Att det är okej att börja längst ner i trappan, med första steget, och få stöd att ta sig hela vägen upp. Eller att jobbet tar sig ner till mig de dagar jag inte orkar. Att det vore tillåtet att få vara den man var, den man är och den man kan bli.”

Berättat för Mimmi Nilsson

Jag vill vara ärlig och ändå få jobb

Bilden är arrangerad. Foto: Linnéa Sundberg

Över hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade har endast gymnasieut-bildning. Målet är arbete, och ofta är praktik en väg att gå. Om allting fungerar bra kan detta sedan övergå i en anpassad anställning.

– Vi kan prata med arbetsgivaren så att ungdomarna till exempel kan få jobba i en lite långsammare takt, och som kompensation kan vi gå in och betala en del av lönen säger Elisabeth Ingvar.

I snitt får Arbetsförmedlingen för unga funktions-hindrade ut 50 ungdomar i jobb i månaden, tror Eli-sabeth Ingvar. Hur länge ungdomarna i snitt är in-skrivna på Arbetsförmedlingen kan hon dock inte svara på.

– Visst kan det upplevas som att vi delar upp männ-iskor i fack, men kraven på arbetsmarknaden har också ökat väldigt mycket. Det kan vara så att du ska gå på audition för att få jobb på Konsum, det gör att många får det väldigt svårt. Man måste vara utåtrik-tad i dag, jag vet inte om det är ett samhällsproblem,

men om det är det ligger det inte bara på Arbetsför-medlingen att lösa det, säger Elisabeth Ingvar.

”Arbetsgivare måste tänka bredare”För många individer är den hårda arbetsmarknaden up-penbarligen ett problem. Den som är högskoleutbildad men har psykiska funktionsnedsättningar kanske inte heller i första hand söker sig till Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade – eller är för gammal för det.

Håkan Regnér arbetar som ekonom på fackförbundet

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Han menar att det finns en intressekonflikt mellan univer-sitet och arbetsmarknad, där arbetsgivare efterfrågar en alltför specifik kunskap från de arbetssökande. – Om man har en relevant utbildning för ett jobb ska det inte hänga på social kompetens om man får det eller ej, säger Håkan Regnér.Vad skulle krävas för att vrida utvecklingen åt ett an-nat håll, behövs politiska beslut? – Det som krävs är att arbetsgivare måste försöka tänka brett vid rekrytering, det blir för ensidigt att bara värdera en viss typ av kompetenser. Jag tror att arbetsgivare själ-va måste vara beredda att utbilda folk på arbetsplatsen, snarare än att ställa för smala krav, säger Håkan Regnér.

”Om man har en relevant utbildning för ett jobb ska det inte hänga på social kompetens om man får det eller ej.”

HÅKAN REGNÉR, EKONOM HOS SACO

Relaterad läsningPanelen sid 11Gaddenkrönikan sid 27

20 Gaudeamus 6/2013

Porträttet GADDEN MÖTER

Det handlar om ett historieberättande, både när vi skriver texter tillsammans, men även i våra framtida yrken som psykolog och lä-rare, säger Richard Wrede.

Han går under artistnamnet Profilen och gör tillsam-mans med vännen och kollegan Henrik ”EyeN’I” Blom-qvist hiphop i duon PH3. Båda två är även studenter vid Stockholms universitet, Henrik pluggar till lärare och Richard till psykolog. Vi träffas i deras studio på Söder för att prata om alltifrån hiphop-beats till stu-diemotivation.

Möttes på FryshusetHenrik Blomqvist och Richard Wrede lärde känna var-andra redan som tonåringar. Det var tidigt 90-tal och Henrik gjorde hiphop tillsammans med några andra på Fryshuset.

– Jag höll på och rappade på mitt håll, men en kom-pis som spelade basket på Fryshuset sa att jag borde komma ner och träffa Henrik och de andra, berättar Richard Wrede.

Den svenska hiphop-scenen var på den här tiden väldigt liten och båda hade sett varandra rappa på olika fester. När de till sist började spela tillsammans klick-ade det direkt. Båda beskriver sig som lite udda fåglar, men med samma musikaliska vision.

– Vi blev bästa polare på en gång, och började göra musik tillsammans. Vi har gjort en massa andra grejer mellan varven. Men PH3 har alltid varit något konstant att falla tillbaka på, säger Henrik Blomqvist.

– Henrik är bra på att pusha mig att göra grejer. Det har gjort att jag vågar pröva och utvecklas inom musi-ken. Jag tror att jag är den av oss som är lite försiktigare och mer eftertänksam, säger Richard.

Oftast fungerar samarbetet mellan vännerna bra, men ibland kan det uppstå argumentationer. Om vil-ken takt en låt ska ligga på till exempel.

– En gång gick det så långt att vi gjorde två separa-ta låtar i olika takter. Det lät så märkligt när refrängen

kom. Till slut var det Richard som fick lägga sig, men vi brukar kunna komma överens, säger Henrik och skrat-tar.

Rymden som temaÅr 2005 släppte duon sin första skiva tillsammans. Den fick bra recensioner men gick lite under radarn. Sedan dröjde det fem år innan uppföljaren PH3 löser ett fall kom, och nu om ett par veckor släpps det tredje albu-met. De rappar på svenska men blandar gärna in andra

musikaliska referenser. I texterna ryms både vardags-funderingar och mer politiska och filosofiska resone-mang. Rymden återkommer till exempel ofta som ett tema i låtarna.

– Det är en tacksam metafor, det kan symbolisera så mycket olika saker, säger Richard Wrede.

– Rymden kan man både tänka på som ensamhet och som gemenskap, det är fascinerande. Men det finns lite realism där också. Diskbänken och universum, båda ryms i samma vers, fyller Henrik i.

Studier på SUTextskrivandet och historieberättandet leder oss tillba-ka till ämnet utbildning. Henrik pekar på Rickard.

– Det är han som är proffset, jag är bara en glad ama-tör i jämförelse!

– Jag läser min sista termin på psykologprogrammet nu. Jag har någon resttenta kvar, men det verkar som att jag faktiskt kommer att bli klar i tid. Det känns lite läskigt att jag snart ska ut i verkligheten och jobba som psykolog, men också otroligt kul, säger Richard.

Gäller att prioriteraMen vägen till universitetet har varit krokig för båda två.

– För mig har det vuxit fram att jag ville bli lärare. De senaste åren har jag funderat mycket på vad mer jag vill göra med mitt liv. Jag tänkte att jag verkligen ville ge något tillbaka, och då tycker jag att lärare är det finaste man kan vara, säger Henrik.

Han började läsa till mellanstadielärare i våras men fick jobb, och åkte ut på turné med artisten Petter un-der hela våren och sommaren. Då missade han de två sista kurserna på terminen som han behövde för att fortsätta.

– Nu är jag i något slags limbo och väntar på att läsa kurserna så att jag kan hoppa på programmet igen till nästa termin, säger Henrik.

– Du kommer ju vara världens bästa lärare som har stått på en festivalscen, säger Richard, och fortsätter:

– Jag pluggade journalistik på JMK först, men hop-pade av för att det hände grejer med musiken. Sedan har jag läst olika grejer i perioder och gjort av med stu-diemedel.

Tanken är att kunna fortsätta arbeta parallellt med musiken, även när de är färdigutbildade.

– Det är svårt att leva rock’n’roll-liv och samtidigt jobba nio till fem så klart. Men som psykolog tror jag att det är viktigt att kunna ha ett liv utanför. Om jag träf-far en patient som sett mig stå på scenen och rappa, så skulle jag nog bara ställa den klassiska psykologfrågan, jaha och vad tänkte du då? säger Richard.

– Fast vi har ingen aning om hur musiken kommer att låta i framtiden. Det kan ta vägen vart som helst! säger Henrik.

”Rymden och diskbänken, båda ryms i samma vers”

Av MIMMI NILSSON (text) & DANI COSME (foto)

HIPHOPDUON PH3 Hiphopduon PH3 består av Henrik ”EyeN’I” Blomqvist och Richard ”Profilen” Wrede. De har spelat tillsammans sedan början av 90-talet och släpper den 11 november sitt tredje album Moderna Tider, den första singeln heter Även Undergången Går Över.

”Jag som känner Richard vet att han verkligen har hittat rätt med psykologistudierna.”

SU-studenterna och bästa kompisarna Henrik Blomqvist och Richard Wrede i albumaktuella hiphopduon PH3 varvar inspelningsstudion med tentaplugg.

”Det är svårt att leva rock’n’roll-liv och samtidigt jobba nio till fem så klart. Men som psykolog tror jag att det är viktigt att kunna ha ett liv utanför.”

HENRIK BLOMQVIST OM SIN KOMPIS OCH BANDMEDLEM RICHARD WREDE.RICHARD WREDE OM SIN KOMPIS OCH BANDMEDLEM HENRIK BLOMQVIST.

”Henrik är väldigt bra på Stockholms historia, han skulle kunna leda stadsvandringar.”

RICHARD WREDE

6/2013 Gaudeamus 21

Henrik Blomqvist, till vänster, och Richard Wrede (vars mamma har gjort teatermasken som han har på sig).

22 Gaudeamus 6/2013

Kultur ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN

Psykologensemblen har funnits i snart ett år. Mitt i den stressade studietillvaron fungerar kören som ett glädjande inslag i skolveckan. Nu repar studenterna för fullt inför nästa upp-trädande: lucia.

SIRI ISGREN

Prick klockan tolv tisdag den 1 oktober träffas sex psy-kologstudenter från olika klasser utanför ämnesrådet PÄR:s lokaler i det stora stenhuset vid Brunnsviken som är Psykologiska institutionen. Det utbryter all-mänt småprat om kurser, lärare och tentor, men snart greppar YuSie Rundkvist Chou tag i sånghäftet och da-gens repetition med Psykologensemblen inleds med en gospelsång.

Eftersom folk kommer från olika klasser är kören för-utom en härlig paus också en mötesplats.

– Det är ett jätteroligt inslag i skolveckan, att veta att man har den där timmen till att ses och sjunga, slappna av och ha kul ihop, säger Rebecca Remnélius.

Alla är överens om att det är svårt att hinna med fri-tidsintressen på kvällar och helger och att det därför är perfekt att kunna sjunga mellan föreläsningar och redovisningar.

Kör i utvecklingYuSie Rundkvist Chou håller i repetitionen för dagen, men formellt saknar kören en ledare, något som de önskar att det blir ändring på framöver. Det behövs nå-gon som väljer låtar, köper in noter och tar komman-dot under repetitionerna. Nu bestäms allt genom di-rekt demokrati, vilket de sjungande studenterna i och för sig tycker är sympatiskt, men också lite opraktiskt.

Ensemblen bildades förra hösten inför institutio-nens luciafirande och har träffats regelbundet sedan dess. De har hunnit med uppträdande på valborg, en examensfest och utdelningen av PÄR:s pedagogiska lä-rarpris. Även andra uppdrag vore kul, menar Rebecca Remnélius och YuSie Rundkvist Chou, som att sjunga på institutionens lärarmiddagar och på PS14 (psyko-logstudenternas kongress). Närmast i tiden ligger lucia och de klassiska sångerna har redan börjat övas. Janni Gillerius står vid pianot och ger ton till sopraner, teno-rer och en ensam alt i Sankta Lucia.

Alla är välkomnaJust i dag när Gadden är på besök har sju personer dykt upp till repetition under lunchrasten, men antalet va-rierar mellan fem och femton personer. För att nå ut till fler beslutas att ett mejl ska skickas ut till alla psy-kologstudenter, både de som går program och de som läser lösa kurser.

Alla är välkomna i Psykologensemblen, inga sångtes-ter genomförs när någon vill delta.

– Även om det ju är ett plus om man sjunger rent, sä-ger YuSie Rundkvist Chou.

Hittills har intresset för kören från institutionens håll varit svalt, men hon ser gärna att även lärare deltar.

– Det behöver inte vara vattentäta skott mellan lärare och studenter. Det är lättare att det bildas en misstro om man inte känner varandra och att delta i en kör till-sammans skulle kunna bidra till en respektfull relation.

Än så länge har mest typiska körsånger repats. Men gruppen har även velat sjunga mer modern musik och har lekt med tanken på att göra tematiska val som spe-lar på utbildningens teman. Exempelvis skulle Britney Spears låt I’m not a girl, not yet a woman passa bra till kursen om ungdomspsykologi.

– Man blir glad av att sjunga – även om det tar emot att komma hit ibland mitt i en stressig vecka, man får planera sin lunch bättre, säger YuSie Rundkvist Chou.

Liselotte Roll började med arkeo-logi, fortsatte med religion och socialantropologi, och gick sedan över till journalistik. Nu debuterar hon som – deckarförfattare.

AMALTHEA FRANTZ

Tredje graden gavs ut på Alfabeta i maj. Den har även blivit ljudbok på Ordfront, givits ut i Tyskland och sålts vidare till Nederländerna och England. Dessutom är två uppföljare på gång.

I debutboken torteras människor till döds i Stockholm, och spåren leder dels till Norrort, dels till Argentina och mili-tärdiktaturen där under 1970–80-talen.Boken har kallats för ”blodig och besti-alisk” i en recension – håller du med?

– Lite blodig är den väl. Nästa blir mer spänningsuppbyggande. Men jag tror det kan ha att göra med att jag är kvinna

också, folk anmärker inte lika mycket på manliga deckarförfattares hemskheter.Hur har dina tidigare studier lett fram till det här?

– Utan alla mina erfarenheter hade jag inte haft något att gräva i. Det enda jag önskar är att jag kunde stryka mina stu-dielån, ha ha!

– Redan när jag var åtta bestämde jag mig för att bli arkeolog – Indiana Jones-förhoppningen. Men den grusades, kan man säga. Efter magisterexamen var det svårt att få jobb, och när jag väl fick det var det inte som jag trott... Å andra sidan var det via en utgrävning jag hamnade i Argentina, och träffade människor som hade upplevt juntan.Vad hände sedan?

– Jag studerade andra ämnen, och se-dan träffade jag min man som var jour-nalist, och tyckte det verkade kul. Sam-

manlagt har jag nog tagit över 300 poäng.– Både Tredje graden och bok nummer

två har förresten karaktärer som är ar-keologer. Figurerna är ofta baserade på folk jag känner. Och en av huvudperso-nerna är lite baserad på mig – hon har en missbrukaruppväxt och det har jag med. Det har varit en viktig sak med att skriva, att få bearbeta min uppväxt. Har du något råd att ge till rådvilla studenter?

– En varning i tid – slösa inte bort dina år! Ta en paus och känn efter vad du fak-tiskt vill. Det gjorde inte jag, jag bara kör-de på och tyckte det var kul att hänga på Gula villan...

– Men 2008 bestämde jag mig, jag vill ju vara författare. Jag var hemma och skrev ett år medan barnen var på för-skola. Nu kan jag faktiskt försörja mig någorlunda som författare.

Från arkeologi till blodiga mord

Psykologstudenter sjunger sig glada och avslappnade

På repet den 1 oktober, från vänster: Janni Gillerius, Veronica Hallonlöf, Hampus Forslin, Johan Hillbom, Emma Kraftling, Rebecca Remnélius och YuSie Rundkvist Chou.

Liselotte Roll, med debutromanen, i Mörby centrum – där en viktig scen utspelar sig. Foto: Amalthea Frantz

Andra körer på Stockholms universitetStockholms universitetskör har ungefär 30 medlemmar, merparten är studenter eller personal. Repertoaren är blandad. Erfarenhet krävs och provsjungningar hålls två gånger om året.Slaviska institutionen har en kör – temat är främst folkmusik, men psalmer och visor förekommer. Alla är välkomna.

Språkstudions körer startades för att studenter ska få en chans att öva uttal i det språk de studerar. Just nu finns en svensk och en engelsk kör. Det är bara att dyka upp vid ett repetitionstillfälle. Läs mer på www.gaudeamus.se

!

Foto: Siri Isgren

6/2013 Gaudeamus 23

GÄSTKRÖNIKÖR NORA SJÖBERG

I EN TID då vi ideligen möter rubriker om trakasserier, mobbning och övergrepp, och har en uppmärksammad debatt kring det, står många av oss ändå som stilla åskådare. Vad kan vi, medborgare – själva stoffet av samhället – göra?

Många med mig känner säkert att de redan är övertygade om människors lika värde, rätt till sin kropp, respekt och åsiktsfri-het. Men vi måste börja handla – våga se, ta ställ-ning och samla mod att säga ifrån till dessa pågå-ende övergrepp.

JAG TROR VI behöver öva oss i civilkurage. Att ut-trycka sin åsikt eller agera fastän det inte alltid är bekvämt. Det kräver mod, emellanåt ställer man sig själv i skottelden, men i slutändan kan det skapa en gemenskap där vi tillsammans är starka, ett sam-hälle där vi hjälper den utsatte.

Det blir lätt stora ord och lite action i dessa sam-manhang. Men vi kan vi börja konkret i vår vardag. Det handlar om att föra dagliga samtal kring vikten av civilkurage och inte minst att själva börja agera.

ATT SÄGA NEJ till den förnedrande kommentaren i toalettkön, de sexistiska skämten på fikarasten, det sarkastiska svaret till en kollega eller den skändan-de benäm-ningen av en kändis.

Men även att bryta jante-traditionen och lägga sig i när något kan vara fel – en hand till den som verkar må dåligt, våga reagera på föräldern som tar sitt barn för hårt i armen, kolla till den försupna tanten på tunnelbanan, titta en extra gång när ni hör någon skrika på den mörka gatan eller ringa polisen när slagsmålet bryter ut. Att aldrig tänka att någon annan nog gör något, utan ta ansvaret själv! Det kan både vara skrämmande och ibland risk-fyllt, men det finns många sätt att agera, kalla på hjälp eller ta ställning – och det kan göra skillnad.

SOM LÄRARSTUDENT AKTUALISERAS detta då jag ofta ser hur elever reproducerar attityder och mönster från övriga samhället. Parallellt med att skolåren är en känslig tid, kan trakasserierna bli ödesdigra för många elever. Men det är inte något som endast skolan kan ansvara för, ska vi göra någon skillnad tror jag att alla delar och personer i samhället mås-te börja ta rollen som förebilder för varandra och för kommande generationer – så att vi tillsammans kan förändra. Länge leve civilkuraget!

Nora Sjöberg läser sjätte terminen på lärarprogrammet

Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6.

ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN Kultur

Den 19 september var det officiell invigning av både Studenthuset och Gabriel Lesters science fiction-inspirerade verk Twirl. Rörelse, befri-else, motstånd – tolkningen är fri.

CAROLINE SEPP

Röda mattan rullas ut, byggarbetarna fixar det sista på taket, filmteamet rekar utanför byggnaden. Gadden och några andra journalister och intresserade samlas för att lyssna på Statens konstråds presentation – alla väntar vi på konstnären bakom det filmiskt inspirerade verket i det nya Studenthuset.

En frusen virvel av papper möter besökarna i entrén. Strömmen fortsätter ner för trappan och slutar ungefär vid kårexpeditionen. Någon har tryckt på paus-knap-pen och de vita, blanka A4-arken har stannat i sin rörel-se – precis som i en film. Kanske är det regissören som släpper taget om manuset och kastar upp det i luften, låter ödet avgöra av som händer med det? Konstnären själv lämnar tolkningen fri.

Internationell konstnärGabriel Lester, holländsk konstnär och filmregissör, har världen som sin arbetsplats. Han har inte bara stude-rat på Island, vid en konstskola som han kallar för ”like Harvard for artists”, han deltog nyligen i Venedigbien-nalen, och han kan några ord svenska sedan han arbe-tade med ett projekt för Bonniers konsthall för ett par år sedan. Som ung intresserade han sig för graffiti, där-efter musik, lyrik och så klart film.

Berättandet har hela tiden stått i fokus för hans ska-pande. I Twirl är det betraktaren som får bestämma vad som står i de oskrivna bladen. Inspirationen till verket är Lesters fascination för berättelser och sci-ence fiction-filmer.

Arbetet har varit enkelt att utföra, gått snabbt och varit kostnadssnålt, säger han. Materialet är vit plast som formats med värme och hängts upp med tunna stålvajrar.

Lester är en upptagen man och har många interna-tionella projekt på gång. På ett par timmar ska han beta av invigningen, ett par intervjuer och hinna fotografera sitt eget verk, innan det är dags för middag. Dagen efter bär det av till USA och några dagar senare ska han fort-sätta med ett projekt i Shanghai.

Tolkningar i husetStudenthusets lokaler är ljusa och färglada, de all-männa ytorna och rummen känns välplanerade och välkomnande. Ända sedan huset öppnade för stu-denterna i augusti har kaféet varit fullsatt på luncher-na – populärt med andra ord. Här finns också andra konstnärer representerade, till exempel svenska Ulrika Wärmling i husets andra del. Wärmling arbetar på stora dukar men har gjort sig känd för att uppmärksamma de små subkulturerna.

De som jobbar i universitetets studentinfodisk på plan 2 har direkt utsikt över Lesters verk.

– Det första jag tänkte på var rörelsen i verket, att stu-denter alltid är på väg någonstans, säger Tanya Schulte.

En annan av dem, Shirin Shams, ”får en känsla av att man befriar sig från någonting, till exempel att man tagit examen och kan kasta sina anteckningar”. Disa Karlsson kom att tänka på en scen ur filmen Sophie Scholl där studenterna gör motstånd mot nazisterna genom att kasta sina papper i universitetsbyggnaden.

Ett nytt hus, en ny start – ett blankt blad. Och det är besökarna som erbjuds forma historien som kommer att tillskrivas verket. Vad ser du? Gå in och tyck till på www.gaudeamus.se.

Att våga säga ifrån

KONSTEN PÅ STOCKHOLMS UNIVERSITET DEL 6: NYA STUDENTHUSET

Ett studenthus med oskrivna blad

”Det blir lätt stora ord och lite action i dessa sammanhang. Men vi kan vi börja konkret i vår vardag.”

Konstnären Gabriel Lester plåtar sitt verk i samband med invigningen. Foto:Caroline Sepp

24 Gaudeamus 6/2013

Nya månlandningar planeras och rymdturismen växer, trots att vi i dag inte är lika beroende av mänskliga observationer. Många projekt finansierias inte av stater, utan av enskilda medborgare.

Det har gått över 40 år sedan människan för första gången landsteg på månen. Nu har inte en mänsklig fot vandrat där se-dan 1972. Samtidigt som världen blir allt-

mer fjärrstyrd, med förarlösa drönare som bombar strategiska mål i krig och en robot som reser runt på Mars och samlar in och analyserar material, så finns ett nytt intresse för mänskliga rymdresor. Vilka är det som vill åka? Och vilka får åka och vem betalar?

Det finns flera privata företag som driver egna mån-projekt. Är det då möjligt för en enskild medborgare stadd vid kassa att åka till månen i dag? Nja, inte än, men det verkar faktiskt som att det kommer att gå inom överskådlig tid. Prislappen ser dock ut att ham-na på cirka 10 miljarder kronor.

De här ”civila” månresorna planeras till runt år 2020 av aktörer som ofta företräds av tidigare anställda inom de amerikanska rymdprogrammen. Fast finan-sieringen av projekten verkar gå sådär. Det första som möter läsaren på deras hemsidor är tiggeriet. ”Your contributions will help make this into your Moon program”, står det bland annat på Golden Spikes hem-sida, ett företag som tänker se till att deras företags-logga vajar över månytan före år 2020.

Med tanke på svårigheterna med att fi-nansiera projektet skulle jag nog inte våga satsa mina 10 miljarder på en biljett med företaget. Det vore kanske

bättre att förhandla om en sittplats hos ett annat företag. Shackleton Energy Company, som vill inleda

gruvdrift på månen, kanske har något ledigt. Eller borde jag kontakta Japan, Iran, Kina, Ryssland, Indien eller ESA (European Space Agency), som alla planerar månlandningar mellan åren 2020 och 2032? Den pla-nerade nya amerikanska månlandningen ställdes in av kongressen.

Månen är än så länge den enda himla-kropp utom jorden som går att besöka. Redan år 2015 ska också enligt uppgift de första månturisterna få flyga runt

månen, även om landstigning inte ingår den gången. Det är i företaget Space Adventures regi. Det var de som skickade upp den första rymdturisten till ISS, Internationella rymdstationen, år 2001, för en kost-nad av 20 miljoner dollar. Alltsedan dess har före-taget tränat förmögna turister inför rymdresor och tagit dem med ut i omloppsbana.

Månbesök och månkolonier är flitigt skildrade i litteraturen. Klassiska science fictionförfattare som Asimov och Heinlein skriver i pseudovetenskapliga termer om hur livet på månen ter sig för fiktiva fram-tida människor. De förändras, muskler förtvinar och så vidare.

Då undrar man förstås hur länge man kan klara sig utan att för alltid påverkas av den låga gravitationen. Det påstås att man får svårare att återvända till jorden ju längre man dröjer kvar på månen, och det verkar stämma, åtminstone om man får tro de uppgifter jag hittar. Tyngdlösheten gör, förutom att muskler förtvi-nar, att kroppen kan drabbas av benskörhet, illamå-

ende och vätskeförlust genom att blod samlas i bröst och mellangärde.

Längre månvistelser planeras dock inte, men väl Marsvistelser. Företaget Mars One planerar att skicka fyra personer till den röda planeten år 2023. Resan dit beräknas ta cirka sju må-

nader. Över 200 000 personer med de mest skiftande bakgrunder har anmält sig för en enkel biljett. En lång urvalsprocess väntar för att avgöra vilka som får åka.

Om man har sett Doctor Who-avsnittet The Waters of Mars kanske man skulle tveka. Där har de första mänskliga bosättarna på Mars på 2050-talet byggt en bas och bott in sig, inte alls olikt den plan som finns för Mars One. Men det slutna systemet i växthuset kontamineras av varelser som lever på vatten. De vill vidare till jorden för att där finns så mycket vatten. Det hela slutar i katastrof för kolonisatörerna.

Men den icke-fiktiva kolonin som planeras kommer nog att möta andra sorters utmaningar. Det pågår projekt på jorden för att se hur människor hanterar den isolering som blir följden av en längre vistelse i rymden med bara några få människor till sällskap. Resultaten har varierat. Det är inte alltid helt lätt att hålla sams i trånga utrymmen långa tider. Då får vi ändå ta i beaktande att deltagarna i de projekten har befrielsen att se fram emot, inte en begravning mil-jontals mil hemifrån. Även om tekniken är fantastisk och gör framsteg hela tiden så är det nog den mänsk-liga faktorn som kommer avgöra vilka framgångar vi röner i rymden.

Av IDA BERGMAN (text) & SOPHIE ATKINS (illustration)

Drömmen om rymden

Kultur ESSÄ

6/2013 Gaudeamus 25

[Teater]Det sovande folketFredrik Reinfeldt m flTeater AlmaBETYG: C

Det var en gång en ung man som hette Fredrik Reinfeldt. Han hade precis

blivit invald i riksdagen och var Muf-ordförande. Han hade hela världen för sina fötter. Han var förbannad och

började skriva...”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

Tidsklipp 20 år framåt. Sveriges statsminister heter Fredrik Reinfeldt, och teatergruppen ”Det sovande folket” har dammat av hans bok med samma namn. Jag går och ser föreställningen samma vecka som regeringen presen-terar det femte jobbskatteavdraget.

Det är en mycket fragmentarisk fö-reställning som blandar dystopi med

kabaré. Välfärdssamhället har skapat människor som entonigt skriker efter mer bidrag innan de faller ihop och dör. Den unge Fredrik Reinfeldt vaknar dock innan väckarklockan ringer, och snick-rar nymoderata första maj-plakat.

Jag kan inte sammanfatta pjäsen med annat än att den väcker viktiga frå-gor. Mitt tips är helt enkelt att gå och se den. Gå sedan hem och diskutera den reinfeldtska politiken anno 2013 i små-grupper. Kom sedan ihåg att det bara är ett år kvar till nästa val. Mimmi Nilsson

GavottEn serie av JOSEFIN PALMGREN

RECENSIONER GADDEN BETYGSÄTTER – FRÅN A TILL F

[Bok]VerstingVictor Estby Karnstedts förlag BETYG: B

Förr fanns det ganska gott om dagsverser i tidningarna – satiriska, reflekterande, humoristiska. I dag verkar de publiceras mer i annan press än

just dagstidningar (2010–2011 skrev Victor Estby till exempel i Gaudeamus under vinjetten Månadens Gadd). Men

å andra sidan finns det bloggar, och sammantaget kan det bli en hel del, trots allt – Estby ger i höst ut ett urval av drygt tio års versmakande.

Det är befriande läsning: det lilla formatet, inte sällan under tio rader, som ändå kräver eftertanke. Texter som är vassa, men sällan hätska eller hetsiga. Aktuellt men ändå tidlöst.

Versting får mig att minnas, allt från stoppa-pressarna-nyheter till notiser jag förträngt. Här kommenteras svensk arbetslinje, biblioteksnedskärningar, uppror i Egypten och mördade gatu-barn i Kina, sida vid sida.

Av äldre tiders dagsverser är jag själv mest bekant med Stig Dager-mans. I Verstings förord sägs Estby stå nära Dagerman politiskt, men närmare Alf Henrikson stilistiskt. Det är mycket ordlekar, som nästan alltid träffar rätt.

Egentligen är det konstigt att dags-versen inte är ett större fenomen nu för tiden. Det är ju kort, klatschigt, humoristiskt och subjektivt – passande medieingredienser. Kanske har det att göra med att läsaren måste avsätta en minut eller två till begrundan av inne-hållet. Men, det är det värt.

Amalthea Frantz

Detta är en serie av SU-studenten Josefin Palmgren. Gavott är namnet på en salongsdans och symboliserar

den fumlande närhet som är ett tema i serien.

KÅSERI

Taggtråd i tankarna HÖSTBLADEN SKIFTAR MELLAN bärn-stensgult och ockra och du går i tan-kar om att snart ska livet ta fart, snart ska du leva förutsättningslöst i nuet. Du ska bara gå färdigt kursen i mo-tivation och ledarskap först. Sedan är tanken att du ska bilda familj och kanske köpa ett fritidshus på landet med veranda för kvällssol. Lånet kanske räcker till den där vinterträd-gården som du så länge visualise-rat dig själv i. Där ska du sitta och läsa alla de där böckerna som aldrig hunnits med, bjuda dina vänner på spännande kontinentala maträtter och vara skönt avslappnad i någon stickad humusbeige tröja medan du dricker lösviktste och löser sudoku.

Snart finns inga ursäkter kvar, snart ska du verkligen ge dig hän åt livet…

MÖRKRET FALLER OCH staden tänds sakta upp. Du går hem i ett grått och fuktigt Stockholm. Där ute sätts nå-gons hjärta i brand, du hör skrålen från suputerna på parkbänkarna, du går genom kyrkogården och förbi dygnet-runt-öppna-gym, förbi de in-kassokravstyngda husen och demon-strationer. Och kanske är det precis där i den trasiga kärleken, bland uppbragta medborgare, bland fylle-huvuden och flåsandet på friskispas-sen, som livet verkligen ilar förbi.

Gå då inte och vänta på att leva det, stå inte bredvid och se på när det ilar förbi dig, dina visioner kan vänta tills imorgon. Låt höstlöven symbolisera livets flyktighet. Snart faller de mot rännstenen, se till att göra något åt den tid du fått, innan du, likt lövet, tar i marken.

Kvilping

Fläskkvartetten, Solo Cissokho – Tillisaba Alla läxläsningar borde ha den här låten som obligatorisk uppstart då rytmen får dig att slappna av och hitta koncentrationen.

Firefox AK, Hello Saferide – Long Lost Penpal Trots att du nu kommit till ro och kän-ner att studiemotivationen är på topp flyger tankarna ändå iväg till helgpla-

neringar och kär-leksbekymmer. Sätt då på den här låten som kommer få dig att koncentrera dig på enbart plugget.

Tomas Andersson Wij – Då kör vi dåPassar perfekt som pepplåt en halvtimme in i pluggandet. Om du inte var motiverad innan du satte

på dängan kommer du garanterat att vara det när du lyssnat på den.

Björk – Big Time SensualityNär tröttheten börjar komma kan du dansa några steg samtidigt som du re-peterar det du lärt dig i takt med låtens housebeat. Efter det kommer du ha kraft att plugga ännu lite till.

MÅNADENS PLUGGMIX IDA STILLERS BÄSTA GODBITAR

LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN Kultur

Ida Stiller läser idéhistoria.

26 Gaudeamus 6/2013

Tips & Pepp PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

Som småbarnförälder och student är det viktigt att veta var man kan värma välling och byta en blöja. Minst lika viktigt är det sociala nätverket. Gadden har pratat med två föräld-rar med stor erfarenhet av att hjälpas åt.

KRISTINA LJUNG

Utan ett väl fungerande socialt nätverk skulle det vara svårt att studera som småbarnsförälder. Det menar So-fia Oliriusson och Jannika Ojeda Meftah som går femte, respektive fjärde, året på gymnasielärarutbildningen. Tillsammans med en grupp andra mammor hjälper de varandra, med allt från föreläsningsanteckningar till barnvaktshjälp vid seminarier. Seminarierna är ofta obli-gatoriska, och den som missar ett tillfälle måste lämna in extrauppgifter, som kan vara svåra att hinna med som småbarnförälder.

– Ibland har jag varit tvungen att ta med något av mina barn till ett seminarium. Det värsta är om jag hör någon som suckar, eller kastar menande blickar. Då blir jag själv genast på helspänn, och lyssnar efter minsta lilla ljud från mitt barn. Då är det svårt även för mig som förälder att koncentrera mig, säger Jannika Ojeda Meftah som har tre barn i åldrarna 15 månader respektive fem och sju år.

Förståelse för föräldrarSofia Oliriusson har en dotter på två år, en pojke på fem år, och en flicka på sju år. Hon tycker ibland att det sak-nas förståelse för föräldrars situation från både lärarna och administrationen.

– Inställningen är ofta att ni har haft hela helgen på

er, när det gäller till exempel inlämningsuppgifter. Jag är med mina barn på helgen, och för mig är det svårt med helgtentor som sträcker sig från fredag till måndag, säger

Sofia Oliriusson. Jannika Ojeda Meftah tycker det är svårt att hitta lugna

miljöer på universitetet, men när hon ammade gick hon ibland till Andrummet. Rummet är tänkt att användas för bön, meditation eller en stunds paus.

– Där finns en fin färgglad matta som jag kunde låta mitt barn undersöka. Nackdelen var att hela tiden kände att jag var tvungen att gå därifrån om det kom någon för att be, säger Jannika Ojeda Meftah.

Utrymme och utbud önskasFlera studenter som Gaudeamus talar med saknar ett utrymme för barnpassning. Under den varma årstiden

är det lätt att gå utomhus, men under den kalla årsti-den är det svårare att hitta en plats att ta vägen med ett barn som kanske är ledset och skriker. Om det fanns tillgång till en enklare lokal så skulle till exem-pel far- och morföräldrar kunna komma till universi-tetet för att hjälpa till. En mamma säger att hon drar sig för att be om hjälp, eftersom en eventuell barn-vakt skulle riskera att få gå ”runt, runt utan en fast punkt”.

Både Sofia Oliriusson och Jannika Ojeda Meftah önskar att skyltningen skulle vara bättre till skötrum-men. En riktig matbutik på campus, med både blöjor och barnmat i sortimentet, är ett annat önskemål.

Studerande småbarnsföräldrar stöttar varandra

SkötbordSödra huset, Frescati: Plan 3 i hus C på handikapptoaletten, skyltat med ”Skötrum”. Plan 4 i hus C på handikapptoaletten, skyltat med ”Skötrum”.Studenthuset, Frescati: På toaletten skyltad med ”RWC” finns det skötbord, men det saknas information om detta på dörren. Allhuset: Rum 295.Arrheniuslaboratorierna: Rum F301a och rum C307.Geovetenskapens hus: Rum U135.Manne Siegbahnlaboratoriet: Rum A123.Kräftriket: Hus 3, rum 214.Frescati backe:Rum 103B.

AmningsrumPå plan 4 i hus C i Södra huset, Frescati, finns ett amningsrum, rum C427. Eftersom dörren är låst med kodlås så måste du först kontakta kundtjänst vid Sektionen för lokalservice. Telefon: 08-15 24 00.

AndrumEtt rum för alla, oavsett trosuppfattning:Frescati, Södra huset, rum Et407. Campus Kista, plan 5 i Forum, rum 5340 vid B-hissen.

Barnstolar och mikrovågsugnarRestaurang Lantis har en barnstol på kaféet en trap-pa upp. Här finns även mikrovågsugnar, liksom i Studenthuset, plan 2. Stora skuggans Wärdshus har flera barnstolar.

Barnmat och blöjorICA Lappkärrsberget, Professorsslingan 15.

Lista: Allt från skötbord till barnstolar

Sofia Oliriusson är studerande och förälder – en inte alltid helt enkel kombination. fotoFoto: Mimmi Nilsson

”För mig är det svårt med helgtentor som sträcker sig från fredag till måndag.”

Fler tips?Listan är sammansatt utifrån information på www.su.se samt tips från studenter. Har du fler tips, eller synpunkter? Kommentera pågaudeamus.se!

Vill du lämna förslag på vad som saknas på universitetet? Kontakta jämlikhetssamordnare Christian Edling på e-post: jamlikhet@su.se

6/2013 Gaudeamus 27

GÖR DIN RÖST HÖRD Debatt & Opinion

Rätt till högre betyg!”Det är fel att man som student vid ett lärosäte ska behöva gå runt och vara rädd för att begära ett högre betyg, när man misstänker att lära-ren har något emot en som person”, skriver Antonia Jaksic.

I DAG KAN inte en student vid något lärosäte överklaga ett betygsbeslut och få det omprövat hos en annan ex-aminator om man inte blivit underkänd två gånger på samma tenta av samma lärare. Enligt högskoleförord-ningen 6 kap 24 § har man som elev rätt att få sin tenta-men omprövad, fast endast av samma lärare. Detta bör vara en självklar rättighet för studenter; att vid miss-nöje kunna få tentor som inte är anonyma omprövade av en annan lärare som befinner sig vid samma insti-tution.

SJÄLV LÄSER JAG Engelska steg två och har således stött på denna komplikation. Jag kontaktade studentom-budsmannen vid Stockholms universitets studentkår och fick rådet att kontakta min lärare direkt med sam-lade bevis, men blev genast avskräckt då jag fick reda på att det var med samma lärare jag var tvungen att få den omprövad. Det är fel att man som student vid ett läro-säte ska behöva gå runt och vara rädd för att begära ett högre betyg, när man misstänker att läraren har något emot en som person. Om man bär på dessa tankar, ska man inte behöva hålla tillbaka utan direkt kunna få en ny omprövning hos en annan lärare.

DE UTBILDNINGAR SOM drabbas mest är de examinatio-ner som innefattar flest hemmatentor och betygsätt-ning av uppsatser. Det är ytterst orimligt att man som studerande vid misstanke om att ha blivit dömd utifrån politisk färg, kön eller etnisk bakgrund inte har rätten att byta examinator. Antingen verkar man för att alla former av tentamina är anonyma eller så för man in rätten att överklaga lärarens beslut hos en annan ex-aminator. En problematisk del som kan uppstå är att belastningen för lärare kan bli överväldigande. En po-tentiell lösning är då att alla misstankar måste granskas i samråd med studentombudsmännen och att man ska ha goda skäl till att överklaga sitt beslut.

HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN ÄR INTE enbart orimlig, den är likväl missvisande. När man ställer förordningen mot högskolelagen finner man ett tydligt motsägelsefullt innehåll. Om man nu har rätten att utöva inflytande över sin utbildning som högskolelagen 1 kap 4a § an-tyder, borde det förefalla rimligt att de tentamina som inte är anonyma, vid misstanke bör ha rätt att omprö-vas till ett högre betyg. Detta är inte enbart en nödvän-dighet, utan även en rättighet. Man ska ha rätt till ett högre betyg, rätt till en omprövning hos en annan exa-minator och rätt till ett mer demokratiskt universitet.

ANTONIA JAKSIC

ORDFÖRANDE FÖR MODERATA STUDENTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Debatt: Kritik mot högskoleförordningen

DET HÄR NUMRETS reportage om arbetsmarknaden (sidorna 16–19) väcker många frågor och känslor. Det har vi märkt både bland våra medarbetare och de intervjuade. Angående svårigheterna att få ett bra jobb funderar en av dem på om det skulle kunna ha andra orsaker än funktionsnedsättning – som att vara kvinna, ha utländsk bakgrund, eller börja bli för gammal. Jag funderar åt samma håll. Kanske är det bekvämare för arbetsförmedlingen och dess uppdragsgivare att förklara en persons arbetslöshet med ”bristande social kompetens”, än att förklara den med diskriminerande strukturer. Jag kommer osökt att tänka på ett fall som Gaudeamus skrev om år 2010 – studenten med könsöverskridande identitet som inte fick fortsätta jobba för Lärarjour-en för att hens ”personlighet” inte passade.

SAMTIDIGT SOM KUNSKAPEN om och arbetet mot dis-kriminering ökar, verkar normerna paradoxalt nog bli trängre på många sätt. Arbetskraften förutsätts vara socialt kompetent, se bra ut och ständigt pre-stera på topp. För den som pluggar med sikte på att få jobb måste det vara nästan omöjligt att inte känna oro. Arbetslösheten är fortsatt hög, hundra-tals konkurrerar om varje plats, och det verkar som om man måste vara en supermänniska för att ens få komma på intervju. Vad händer med min privat-ekonomi om jag inte får ett jobb efter examen? Vad händer med min självkänsla?

JAG KÄNNER SÅ många kloka, viktiga och kompe-tenta människor som aldrig varit i närheten av att få en anställning som motsvarar deras kvaliteter (eller utbildning-ar). De som verkar hantera situa-tionen bäst är de som har bestämt sig för att inte låta lönearbetet vara det viktigaste i livet. De ser arbetet som en nödvändig inkomst, men inte en hel identitet. (Och så kän-ner jag förstås en hel del som inte ens lyckas få ihop den där nödvän-diga inkomsten. Det är så lätt att hamna utanför nu för tiden.) Oavsett så har många av dem något gemensamt: De söker mening och värde utanför det vi kallar arbetslivet. Det kan vara i den faktiska fritiden, eller för den delen i att studera vad man verkligen vill, inte vad som ser bra ut i cv:t.

ARBETSMARKNADEN HAR MÅNGA problem. Dessa drabbar individer – hårt – men det betyder knap-past att problemen är individuella. Därför handlar det inte heller bara om att hantera sitt arbete eller sin arbetslöshet på ett individuellt plan. Men om vi lever mer för fritiden så tror jag att vi också får mer ork att göra något åt problemen på det andra planet – strukturellt, kollektivt, politiskt, eller vad vi väljer att kalla det.

GADDENKRÖNIKAN AMALTHEA FRANTZ

Arbetslivet är inte hela livet

”De ser arbetet som en nödvändig inkomst, men inte en hel identitet.”

ANGÅENDE ARTIKELN ”ÄR DU INTE EN VIT MAN ÄR DET SÄRSKILT VIKTIGT MED KONTAKTER”

Att ”tipsa” studenter att jobba gratis är ju ett skämt. Ideellt arbete i alla ära (det är naturligtvis jättebra att jobba ideellt för nåt man brinner för) men att det ska vara praxis att jobba gratis för att få en karriär är väl ändå inte någon-ting att föredra? Dessutom antyder rubriken att artikeln är riktad till tjejer och invandrare, vilket jag tycker är rentav nedvärderande. ”Kämpa på tjejer! Ni måste jobba gratis för att bli nåt.” ANONYM

Kommentar påwww.gaudeamus.se Vad tycker du?

Kommentera på www.gaudeamus.se.

Eller skriv en egen debattartikel!Artikeln ska vara på cirka 2 500 tecken inklusive blanksteg. För repliker gäller cirka 1 000 tecken. Nästa nummer utkommer den 12 december, men vi publicerar även debatt på hemsidan mellan papperstidningarna.

Kontakta redaktionen för mer information och deadlines: gaudeamus@sus.su.se

Amalthea Frantz Chefredaktör Gaudeamus

28 Gaudeamus 4/2013

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

3 frågor till en alumn

Ann Ramme Strömberg, miljösamord-nare, Uppsala universitet

1. Vad har du studerat? – Jag har läst biologisk-geo-vetenskaplig linje (BioGeo) och har en civilekonomexamen i botten.2. Var utbildningen som du tänkt dig? – Det var en jätterolig och intressant utbildning som belyser miljöfrågor ur många olika vinklar.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? – Utbildningen ger en bra grund för att arbeta med miljöfrågor. Kombinerar man BioGeo-linjen med något annat perspek-tiv, såsom ekonomi eller juridik, kan man skapa sig en egen verktygslåda för att arbeta med hållbarhetsfrågor i ett vidare perspektiv.4. Vad gör du idag?– Jag arbetar med miljöfrågor på central nivå på Uppsala universitet. I min roll ingår bland annat att ge stöd och råd till verksamheten, delta vid upphandlingar, bevaka lagstiftning, ta fram riktlinjer, utbil-da personal, följa upp och rapportera om universitetets miljöarbete och delta i olika samarbeten och nätverk.

Stockholms universitet i Gaudeamus

Triklosan är ett medel som används mot bakterier och dålig lukt och finns i en stor mängd produkter som sportkläder, kosmetika och tand-kräm. Det tillverkas inte i Sverige och svenska sjukhus slutade använda det redan på 70-talet. Idag finns det mest i importerade produkter. Sveriges tandläkare avråder från att använda tandkräm med triklosan, det anses onödigt.

Abborrar innehöll triklosanMargaretha Adolfsson-Erici är forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Hon upptäckte att abborrar utanför ett reningsverk innehöll triklosan. Även om triklosan tros vara ofarligt för människan, är det direkt skadligt för djur och växter som lever i vatten. Det är därför klassat som ett miljögift. Dessutom kan triklosan bidra till att bakterier blir resistenta

mot antibiotika. Margaretha kunde visa att fiskarna utanför renings- verket hade fått i sig det farliga tri- klosanet via bland annat tandkräms-rester i vattnet. Reningsverket klarade inte av att rena bort miljögiftet.

Det är svårt att ta reda på i vilka varor triklosan finns, eftersom tillverkarna inte behöver ha någon innehållsförteckning för tillsatser i till exempel strumpor, lakan och sportkläder. Det måste finnas för tandkräm, tvål och andra hygienpro-dukter. När ett antal olika varor som utgav sig för att vara bakteriedödan-de analyserades, visade det sig att cirka hälften innehöll triklosan. Uppmärksamheten som följde gjorde att Ica, Coop och Axfood frivilligt tog bort tandkrämer med triklosan ur sitt sortiment. Numera finns triklosan främst i deodoranter och debatten har blossat upp igen om ett

Margaretha Adolfsson-Erici gjorde en förvånande upptäckt: Triklosan, ett bakteriedödande ämne som används i till exempel tandkräm, fanns också i abborrar ute i miljön. Reningsverken läcker ut triklosan – ett miljögift.

Upptäckte att tandkräm skadade fiskar

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på su.se/ledandeforskning

Margaretha Adolfsson-Erici, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, upptäckte miljögiftet triklosan i fiskar.

förbud mot triklosan, framför allt i Danmark. Man misstänker att triklosan även har hormonstörande effekter.

Margaretha Adolfsson-Erici undersöker hur olika ämnen lagras i fiskar och anrikas vidare i närings-kedjan och vad man kan förutsäga om hur nya ämnen kan tänkas uppföra sig i miljön, beroende på deras egenskaper.

Margaretha Adolfsson-Ericis upptäckt om triklosan i fiskar är ett av flera forskningsexempel som universitetet i år har lyft i sin externa kommunikation, bland annat på stortavlor i kollektivtrafiken. •

4/2013 Gaudeamus 29

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentavdelningen i Studenthuset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, kopiering och läsplatser. Klicka på Ombyggnationen, på sub.su.se, för fler läsplatser runt om på Frescati 08-16 28 00, info@sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitettwitter.com/stockholms_univ

Utbytesstudier läsåret 2014/15Den 11 november – 6 december finns möjlighet att söka de utbytesplatser som är tillgängliga genom de centrala avtalen och nätverken. Läs mer: su.se/utlandsstudier

Saco Studentmässa 28 – 30 novHar du syskon, yngre kom-pisar eller föräldrar som vill veta mer om studier vid Stockholms universitet? Tipsa dem om att träffa universitetet på Stock-holmsmässan. Nytt för i år är att mässan är öppen även på lördagen. På mässan finns representanter för universitetets olika fakulte-ter och studievägledare för att svara på frågor om studier vid universitetet. Läs mer: saco.se/saco-studentmassor

Karriärseminarier i novemberKarriärservice seminarieprogram ger dig möjlighet att ta del av aktuell information om arbetsmark-nad, rekryteringsbehov hos olika företag, tips om CV-skrivande och om att söka jobb. 6 november: Hays Recruitment berättar om företa-gets rekrytering av studenter och specialister. 20 november: Universitets- och högskolerådet (UHR), informerar om hur du söker jobb och praktik vid EU:s institutioner. Tid: kl. 15.00 – 16.30 Plats: Ekosalen, Studenthuset Läs mer: su.se/karriarseminarier

Internationella veckan 18 – 22 novVill du veta mer om att studera utomlands? Då ska du passa på att besöka den Internationella veckan. Alla aktiviteter är helt gratis och pågår i Studenthuset och Södra huset på Frescati. För program och mer information se: su.se/utbildning

Bli studentambassadörNu rekryterar Studentavdelningen vid Stockholms universitet nya studentambassadörer inför våren 2014. Sista ansökningsdag är den 1 november. Läs mer: su.se/utbildning/studentliv/studentambassador

Att skriva uppsatsÄr du mitt i arbetet med att skriva uppsats? Passa på att få en genomgång av vilka krav som ställs på en vetenskaplig uppsats. Tid: 8 november kl. 14.00 – 16.00 samt 6 december kl. 10.00 – 12.00 Plats: Ekosalen, Studenthuset Seminariet är gratis och du anmäler dig till: språkverkstaden@su.se

Få hjälp med din akademiska engelska På gång

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitetRedaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.seFoto: Eva Dalin, Mårten Levin, Björn Dalin, Mikael Wallerstedt

Centrum för akademisk engelska erbjuder skräddarsydda utbildningar i akademiskt och forskningsinriktat skrivande för studenter och medarbetare inom universitetet. Centrets aktivite-ter inkluderar undervisning, akademiska föreläs-ningar och översättning. All undervisning bygger på forskning kring användningen av engelska i akademiska sammanhang. Forskningen vid centret är tvärvetenskaplig med fokus på andraspråks- skrivande och engelskspråkig undervisning.

Nöjda studenterStudenter som läst olika kurser vid CAE är mycket nöjda med vad de lärt sig. Kursdeltagar-na i utvärderingarna har läst kurserna i ”Avan-cerad akademisk engelska” samt ”Akademiskt och vetenskapligt skrivande”. De tycker att man lär sig att strukturera sina argument och identifiera de problem som finns i skrivarbetet och uppskattar att man kan skräddarsy sitt skrivande för publicering. Kurserna ses som inspirerande och lärarna är inte rädda för att fråga vad studenterna tycker är viktigt.

Henrik Warpefelt, doktorand i dataveten-skap, DSV, säger om kursen ”Engelska för professionell forskning”:

– Även om min nivå i engelska är ganska hög för att vara svensk, tycker jag kursen i akade-miskt skrivande var väldigt användbar. Vi lärde oss mycket om hur man strukturerar argument,

Centrum för akademisk engelska, Centre for Academic English (CAE), vid Stockholms universitet grundades 2007 för att stötta universitetets strategi för internationalisering.

…flera fysiker vid Stockholms universitet, arbetar i ATLAS-experimentet som är ett av de två experiment som bekräftat att den Nobelprisade higgspartikeln existerar? Forskarna vid Fysikum har varit med och konstruerat delar av detektorn, och har arbetat fram analysverktyg som använts för att göra upptäckten.

Visste du att …

identifierar problemen vi har med vårt skrivan-de, och hur vi väljer att arbeta med publicering.

Välkomnar fler studenter– Alla våra lärare inriktar sig på att se till kursdel-tagarens behov och uppskattar att arbeta med studenter från olika discipliner och utbildnings-

bakgrund. Vi välkomnar alla nya och återvändan-de studenter till Stockholms universitet, säger Maria Kuteeva, docent i engelska och föreståndare för CAE.

CAE finns i Södra huset i Frescati. Är du intresserad av kurser eller andra aktiviteter hittar du mer information och kontaktuppgifter på: english.su.se/centre-for-academic-english •

Stockholms högskola bildades 1878 som ett radikalt alternativ till de traditionella lärosätena. Traditionen med populärvetenskapliga öppna evenemang lever kvar vid universitetet än idag, ofta i samarbete med andra aktörer. Här kan du som student ta del av andra ämnen än de du läser idag. Välkommen till årets resterande öppna föreläsningar (nedan). Fri entré. Öppet för alla.

Evenemang öppna för alla

En resa bland små och stora språkLjuba Veselinova, docent i allmän språkvetenskap föreläser. Språk är något som påverkar oss alla. I grundskolan får vi lära oss ett eller flera nya språk, oftast engelska, tyska, franska eller spanska. Men hur många språk finns det i världen egentligen? Universitetet på Plattan – humanistiska lördagsföreläsningar i samarbete med Bibliotek Plattan.Tid: 9 november kl. 13.00 – 14.00Plats: Bibliotek Plattan, Kulturhuset, Sergels torg

Kan vi lita på opinions- undersökningar?Dan Hedlin, professor i statistik, berättar om opinionsundersökningar, som får stort utrymme i media. Hur görs dessa undersökningar? Vilken tilltro kan vi fästa till ”statistiskt säkerställda” resultat? Vi läser ofta om opinionsundersökningar. De får ofta stor uppmärksamhet, även då de säger att inte så mycket har hänt sedan sist. Vetenskap för vetgiriga – populärvetenskapliga föreläsningar i samarbete med Stadsbiblioteket. Tid: 21 november kl. 18.30 – 20.00 Plats: Kulturhuset Fanfaren, Farstagången 8Direktsänds via su.se/play

Studentkårens nyheter

30 31

För ett tag sedan deltog jag i ett panelsamtal på Stockholms handelskammare där vi diskuterade hur det är att vara student i

Stockholm. Förutom det vi alla som studerar i Stockholm redan är plågsamt medvetna om, det vill säga att mycket är jättedyrt och att det finns väldigt få lediga bostäder, så kom även den gamla myten om att det inte finns något studentliv i staden upp.

För det är faktiskt en myt. Nej, Stockholm kanske inte är lika mycket studentstad som Lund med sina studentnationer eller Uppsala, där hela innerstaden fylls av sprit och studentmössor vid valborg, och där staden på samma sätt totalt tycks stanna upp mellan terminerna när studenterna inte är där. Men att säga att det inte finns något studentliv i Stockholm är rakt av felaktigt.

Nu kan jag ju bara gå i god för vad som händer

på Stockholms universitet, men ute på Frescati är det i alla fall så gott som varje vardagkväll någon pub som anordnas av någon av fakultetsförening-arna, och även på de institutioner som ligger på andra platser finns det aktiva pubverksamheter.

Nu vill jag även poängtera att studentliv inte är lika med studentpubar. Här på Stockholms universitet finns även cirka 50 kårföreningar, som sysslar med allt från politik till matlagning. Hos studentkåren jobbar dessutom flera personer med olika typer av studiesociala aktiviteter speciellt riktade till internationella studenter – där även svenska studenter är välkomna att delta.

Stockholm kanske inte är en jättebra studentstad när det kommer till materiella förutsättningar: det är brist på bostäder i allmänhet och enorm brist

på studentbostäder i synnerhet, och kollektivtrafiken är dyr, trång och

kapsejsar så fort det blir vinter. Men när det gäller studentliv

och studiesociala aktiviteter så är alternativen många här, om studenten bara är villig

att söka upp dem själv. Ett tips på var ni kan hitta

föreningar och aktiviteter är vår webbplats: sus.

su.se.

Den missförstådda studentstaden

© Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

“Att säga att det inte finns något studentliv i Stockholm är rakt av felaktigt

Lärarstudenterna hamnar ofta i kläm i universitetets organisation. Därför är studentkårens lärarutbildningssatsning större än någonsin läsåret 13/14. En ny samordnartjänst och massor av nya projekt för lärarstudenter har tillkommit.

Studiebevakaren Anna Wallgren arbetar med påver-kan och studentinflytande, medan samordnaren Malin Berge arbetar med att skapa mötesplatser och forum för lärarstudenter.

– Min roll är att skapa gemenskap för lärarstudenter och stärka vår identitet. Till mig kan studenter vända sig om de har en idé och vill starta upp ett projekt, säger Malin Berge.

Ett av projekten Malin driver är Lärarrummet i Gula villan – en serie med lunchseminarier varje tisdag under hösten. Där ska lärarstudenter från alla olika program kunna ta del av ämnen som kanske inte inkluderas i utbildningen, men som är relevanta för yrket. De inbjudna föreläsarna är bland annat personal på studentkåren och lärare som undervisar på universitet.

Exempel på teman är Retorik för lärare, Förstelä-rare eller lektor? och Konflikthantering.

Anna och Malin arbetar med att förbereda intro-duktionsdagen för lärarstudenter vårterminen 2014. De anser att universitetet kan bli bättre på att ta emot nya studenter och inkludera dem på hemvistinstitu-tionerna.

– De måste förbereda studenterna på att det är en tvärvetenskaplig professionsutbildning, att kurserna är utspridda på många olika institutioner och vad det innebär att vara just lärarstudent, säger Anna Wallgren.

Den 20 februari kommer det att vara en karriär- och arbetsmarknadsdag. Den är till för alla lärarstudenter, inte bara de som går sista terminen. Dagen kommer innehålla föreläsningar i Aula Magna, seminarier och praktiska workshops samt en mässa där studenter kan träffa potentiella arbetsgivare.

Anna berättar att det var ett utmärkt arrangemang förra året, men att studenterna tyvärr inte hittade dit. Hon ser det som ett exempel på att universitetet behöver bli bättre på att kommunicera med lärarstu-denterna. Lärarutbildningarna är utspridda på alla fyra fakulteter vilket innebär att de flera gånger per termin byter fysisk miljö, digital miljö och studie-grupp.

Anna och Malin jobbar båda med studentre-presentation i olika beslutande organ och arbets-grupper inom lärarutbildningarna. Bland annat övningskoleprojektet och kursplansutredningen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). De var också med och arrangerade samverkanskonferensen i Aula Magna och deltog aktivt som workshopledare och paneldeltagare.

– Det var tunga roller med direkt inflytande. Vi ser till att studenternas perspektiv kommer fram till alla parter som är inblandade i VFU. När studenterna är med blir det bättre kvalitet, säger Anna Wallgren.

Planer finns att bygga ett regionalt och nationellt nätverk för att se hur lärarutbildningar och kårer jobbar på andra ställen. Som blivande kollegor har lärarstudenterna mycket gemensamt. Till exempel finns ett regionalt samverkansavtal för VFU.

– Vi skulle kunna få tips på aktiviteter och stu-diebesök, seminarieteman, lyckad marknadsföring, kampanjer. Allt vi gör kan vi förfina flera gånger om, menar Anna Wallgren.

Anna Edsälvanna.edsalv@sus.su.se

Arbetar för lärarstudenterLEDARE

Anna Wallgren och Malin Berge. Foto: Anna Edsälv

TILL RUTHS ÄRAEtt av grupprummen på våningsplan två bakom Infocenteret i Studenthuset är uppkallat efter Ruth Sävhagen. Hon valdes 1955 till Stockholms universitets studentkårs och Sveriges första kvinnliga kårordförande. Grupprummet är bokbart genom bibliotekets boknings-system på webben. På bilden ser du Ruth Sävhagen som poserar i rummet med samma namn.Foto: Malin Gard

Lärarrummet i Gula villan – en mötesplats för lärarstudenterTisdagar kl. 11:45-13:15 i Gula villan.Läs mer om evenmanget på:sus.su.se eller facebook.com/studentkar.

Vill du prenumerera på lärastudenternas nyhetsbrev? Mejla anna.wallgren@sus.su.se

oRDföRAnDE

Micaela Kedhammarmicaela.kedhammar@sus.su.se

Karsidor nr 6, 13.indd 34 2013-10-23 14:02:33

Studentkårens nyheter

30 31

För ett tag sedan deltog jag i ett panelsamtal på Stockholms handelskammare där vi diskuterade hur det är att vara student i

Stockholm. Förutom det vi alla som studerar i Stockholm redan är plågsamt medvetna om, det vill säga att mycket är jättedyrt och att det finns väldigt få lediga bostäder, så kom även den gamla myten om att det inte finns något studentliv i staden upp.

För det är faktiskt en myt. Nej, Stockholm kanske inte är lika mycket studentstad som Lund med sina studentnationer eller Uppsala, där hela innerstaden fylls av sprit och studentmössor vid valborg, och där staden på samma sätt totalt tycks stanna upp mellan terminerna när studenterna inte är där. Men att säga att det inte finns något studentliv i Stockholm är rakt av felaktigt.

Nu kan jag ju bara gå i god för vad som händer

på Stockholms universitet, men ute på Frescati är det i alla fall så gott som varje vardagkväll någon pub som anordnas av någon av fakultetsförening-arna, och även på de institutioner som ligger på andra platser finns det aktiva pubverksamheter.

Nu vill jag även poängtera att studentliv inte är lika med studentpubar. Här på Stockholms universitet finns även cirka 50 kårföreningar, som sysslar med allt från politik till matlagning. Hos studentkåren jobbar dessutom flera personer med olika typer av studiesociala aktiviteter speciellt riktade till internationella studenter – där även svenska studenter är välkomna att delta.

Stockholm kanske inte är en jättebra studentstad när det kommer till materiella förutsättningar: det är brist på bostäder i allmänhet och enorm brist

på studentbostäder i synnerhet, och kollektivtrafiken är dyr, trång och

kapsejsar så fort det blir vinter. Men när det gäller studentliv

och studiesociala aktiviteter så är alternativen många här, om studenten bara är villig

att söka upp dem själv. Ett tips på var ni kan hitta

föreningar och aktiviteter är vår webbplats: sus.

su.se.

Den missförstådda studentstaden

© Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

“Att säga att det inte finns något studentliv i Stockholm är rakt av felaktigt

Lärarstudenterna hamnar ofta i kläm i universitetets organisation. Därför är studentkårens lärarutbildningssatsning större än någonsin läsåret 13/14. En ny samordnartjänst och massor av nya projekt för lärarstudenter har tillkommit.

Studiebevakaren Anna Wallgren arbetar med påver-kan och studentinflytande, medan samordnaren Malin Berge arbetar med att skapa mötesplatser och forum för lärarstudenter.

– Min roll är att skapa gemenskap för lärarstudenter och stärka vår identitet. Till mig kan studenter vända sig om de har en idé och vill starta upp ett projekt, säger Malin Berge.

Ett av projekten Malin driver är Lärarrummet i Gula villan – en serie med lunchseminarier varje tisdag under hösten. Där ska lärarstudenter från alla olika program kunna ta del av ämnen som kanske inte inkluderas i utbildningen, men som är relevanta för yrket. De inbjudna föreläsarna är bland annat personal på studentkåren och lärare som undervisar på universitet.

Exempel på teman är Retorik för lärare, Förstelä-rare eller lektor? och Konflikthantering.

Anna och Malin arbetar med att förbereda intro-duktionsdagen för lärarstudenter vårterminen 2014. De anser att universitetet kan bli bättre på att ta emot nya studenter och inkludera dem på hemvistinstitu-tionerna.

– De måste förbereda studenterna på att det är en tvärvetenskaplig professionsutbildning, att kurserna är utspridda på många olika institutioner och vad det innebär att vara just lärarstudent, säger Anna Wallgren.

Den 20 februari kommer det att vara en karriär- och arbetsmarknadsdag. Den är till för alla lärarstudenter, inte bara de som går sista terminen. Dagen kommer innehålla föreläsningar i Aula Magna, seminarier och praktiska workshops samt en mässa där studenter kan träffa potentiella arbetsgivare.

Anna berättar att det var ett utmärkt arrangemang förra året, men att studenterna tyvärr inte hittade dit. Hon ser det som ett exempel på att universitetet behöver bli bättre på att kommunicera med lärarstu-denterna. Lärarutbildningarna är utspridda på alla fyra fakulteter vilket innebär att de flera gånger per termin byter fysisk miljö, digital miljö och studie-grupp.

Anna och Malin jobbar båda med studentre-presentation i olika beslutande organ och arbets-grupper inom lärarutbildningarna. Bland annat övningskoleprojektet och kursplansutredningen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). De var också med och arrangerade samverkanskonferensen i Aula Magna och deltog aktivt som workshopledare och paneldeltagare.

– Det var tunga roller med direkt inflytande. Vi ser till att studenternas perspektiv kommer fram till alla parter som är inblandade i VFU. När studenterna är med blir det bättre kvalitet, säger Anna Wallgren.

Planer finns att bygga ett regionalt och nationellt nätverk för att se hur lärarutbildningar och kårer jobbar på andra ställen. Som blivande kollegor har lärarstudenterna mycket gemensamt. Till exempel finns ett regionalt samverkansavtal för VFU.

– Vi skulle kunna få tips på aktiviteter och stu-diebesök, seminarieteman, lyckad marknadsföring, kampanjer. Allt vi gör kan vi förfina flera gånger om, menar Anna Wallgren.

Anna Edsälvanna.edsalv@sus.su.se

Arbetar för lärarstudenterLEDARE

Anna Wallgren och Malin Berge. Foto: Anna Edsälv

TILL RUTHS ÄRAEtt av grupprummen på våningsplan två bakom Infocenteret i Studenthuset är uppkallat efter Ruth Sävhagen. Hon valdes 1955 till Stockholms universitets studentkårs och Sveriges första kvinnliga kårordförande. Grupprummet är bokbart genom bibliotekets boknings-system på webben. På bilden ser du Ruth Sävhagen som poserar i rummet med samma namn.Foto: Malin Gard

Lärarrummet i Gula villan – en mötesplats för lärarstudenterTisdagar kl. 11:45-13:15 i Gula villan.Läs mer om evenmanget på:sus.su.se eller facebook.com/studentkar.

Vill du prenumerera på lärastudenternas nyhetsbrev? Mejla anna.wallgren@sus.su.se

oRDföRAnDE

Micaela Kedhammarmicaela.kedhammar@sus.su.se

Karsidor nr 6, 13.indd 34 2013-10-23 14:02:33

Student Union News

30 31

The Lucia Ball with the Evening of the Frogs is an annual festivity arranged by the Student Union to celebrate Saint Lucia and the upcoming holidays, with beautiful voices from a choir, a three course dinner and dance to a big band.

The Lucia Ball of 2013 will create a unique forum for students, university staff from the vice-chancellor office and hopefully Nobel Laureates to meet, dance and toast together.

– It is very common that at least a few of the Nobel Prize Winners attend the ball. They will be invited and I hope some of them will be our honored guests, says Britta Olsson, Ceremonial Events Coordinator at Stockholm University Student Union.

Britta Olsson is the one in charge for the Ball and she is now planning and preparing everything that has to be done before the gates open on Friday the 13th of December at 17:44, and this year’s Lucia Ball begins.

– Everyone are welcome to attend the Lucia Ball, but members in the student union get a discount. The price is 795 SEK, but members pay only 650 SEK,

dinner, drinks and entertainment included, says Britta Olsson.

The after party to the Lucia Ball are according to traditions held at Greens Villa on the night of the 14th of December. The afterparty is arranged by Naturvetenskapliga föreningen (NF), and they will serve Traditional Swedish Christ-mas Food ”Smörgåsbord” and mul-led wine in a pleasant atmosphere. The price for this party will be 80 SEK, visit nf.su.se for more info.

The Lucia ball started off at the beginning of the 20th century as the Christmas party of NF. As the party grew it moved to Stockholm University Student Union. There it has developed to the fantastic ball it is today, a unique possibility for

Nobel Laureates and students at SU to meet and party together.

– I don’t think there is another university in the world where students have this opportunity, so take this chance while it’s there! says Britta Olsson.

You can find more info about the ball the Evening of the Frogs, accessibility and the recommended dress code at: sus.su.se/en/lucia.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

Your Chance to Mingle With the Nobel Laureates More activities at sus.su.se/en/activities

and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

UpCoMiNG

Norm Critical EducationLunch seminar Gula Villan 12th of November, noon - 1pm How can you use the norm critical education in your work as a teacher? The seminar will be held in Swedish for Teacher Students, lunch included. More info at sus.su.se.

CV Writing in Englishseminar Ekosalen, Studenthuset 4th of Dec. 3pm-4:30pm Seminar held by Katarina Fjellström, Study- and Career Coach, about writing a succesful CV and cover letter for the Swedish labour market. Sign up and get more info at: sus.su.se/en.

Info about PhD StudiesOpen seminar Ekosalen, Studenthuset 11th of Dec. 3pm After a brief info about Phd-studies by Study- and Career coach Johan Andersson, you are welcome to ask questions to a panel of three Phd-students from different faculties. Info at: sus.su.se/en.

HALF A MINUTE FOR HUMAN RIGHTS The activist group of Amnesty International at Stockholm University, one of the Student Union’s associations, had their latest campaign during the International Day Against Death Penalty on October 10th. In front of the library they promoted a petition for a case in Japan. – It only takes half a minute to do something for human rights: With your signature you can make an important statement that helps people all around the world!, as Freya Lücke, member of the student association, points out. The group will arrange several actions this autumn leading up to the International Day for Human Rights on December 10th, with the so called Letter Writing Marathon, an international action where different cases of human rights violation from all over the world will be brought to light. Take action by signing postcards or join the group! Learn more about Amnesty at: sus.su.se/en/amnesty.Photo: Anna Edsälv

HOLD YOUR SEATDuring November and December a test is carried out to implement a rule in the silent study hall in Studenthuyset. The rule follows: When you leave your seat please write a note with the time. If there is no note, or it has passed more than an hour from the time on the note, the seat will be considered available. Questions? Contact the Student Union at: marcus.immonen.hagley@sus.su.se.Photo: Malin Gard

Britta Olsson

What to do to attend the Lucia Ball of 2013You register by paying the ticket price (650 SEK for members, 795 SEK for non-members) to pg 2662-5, by the 25th of November at the latest. Please include your name and the phrase ”Luciabal 13” when making your payment.

Also send an email with any food preferences and other special needs to: lucia@sus.su.se.

... is the number of members the Student Union had on October 18th 2013. We are aiming for 21 000 members before the end of this semester.

The STUdeNT UNioN fiGUre

19 430 ...

Karsidor nr 6, 13.indd 35 2013-10-24 13:38:56

Posttidning BGaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

As yougrow

IKEA

grows

INSPIRE ME

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

xx

x

x

xx xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx x

xxx xxxx xxxxxxxx xx

xxxxxxx

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxxx x

xxx

xxxxxxxxxx

xxx

xxxxxxxx xxx

xxxxxxxx

xxxx

xxx

xxx

xxxxxxxx

xxxxx

xxx

xxx

xxxxxx

x

x

x

x

xxx

xxx

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx

xxx

xxxxxxxx xxx

xxxxxxxx

xxxx

xxx

xxx

xxxxxxxx

xxxxx

xxx

xxx

xxxxxx

x

x

x

x

xxx

xxx

challenge...

we

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.SE/STUDENT

© Inter IK

EA System

s B.V. 2009