LEDAREI ledaren konstaterar förbunds­ordförande Ole Norrback att EU, koncist uttryckt, är bra för de flesta. Betydelsen av det internationella samarbetet ökar.

”Var vi än bor på vår jord och vad vi än gör, blir vi allt mera beroende av varandra. Miljöproblemen kommer över gränserna utan pass eller visum, ekonomin och handeln är globala, och allt flera av oss har levt eller kommer att leva i flera länder.” SIDAN 2

En tillgängligare semesterPå Åland satsar man på att allt fler ska kunna uppleva både havet och naturen, utan att hindras av en sviktande fysik.

En som jobbar med detta är Miina Fagerlund som arrangerar resor på temat tillgänglighet. Hon hamnade in i resebranschen efter att ha stiftat bekantskap med en eldriven fyrhjulsdriven rullstol konstruerad för att framföras i terräng. SIDAN 10

Social motion lockarSedan 2009 har Folkhälsans stav­gångs grupp i Petalax promenerat i ur och skur under Gösta Stenbackas ledning.

I gruppen finns runt 30 aktiva deltagare och medeltalet en vanligt promenaddag ligger på 15 motionsglada personer. SIDAN 12

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 3 ● 21.3.2014Årgång 42

Efter femtio år av samarbete i den medicinska forskningens tjänst är det dags för professorerna Henrik Forsius, Aldur Eriksson och Johan Fellman att avfira sin bedrift. Herrarnas medelålder är 87 år! Läs mer på sidan 8.

Professorerna Aldur Eriksson, Henrik Forsius och bakom dem Johan Fellman har sammanlagt 261 levnadsår och 150 forskarår bakom sig. Dags att avfira ett unikt samarbete. Foto: Maj­Britt Paro

Tre män i en forskarbåt

Glada stavgångarna Margareta Åbonde, Elsi Hultholm, Maria Pettersson, Gunilla Bergström, Nancy Södergård och Kerstin Stenbacka i Petalax.

Foto Katarina Bengs­Westermark

2 – GOD TID 3/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Veronica Fellmantfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008­55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT­koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör:Katarina Bengs­Westermark

tfn 020 72 888 80katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris:1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj­Britt Paro, Bertel Widjeskog,Carin Åminne

Ett kort svar är: för de flesta. Var vi än bor på vår jord och vad vi än gör, blir vi allt mera beroende av varandra. Miljöproblemen kommer över gränserna utan pass eller visum, ekonomin och handeln är globala, och allt flera av oss har levt eller kommer att leva i flera länder. Betydelsen av det internationella samarbe-tet för oss alla ökar dag för dag.

EU grundades i tiden på ruinerna av ett i andra världskriget sönderbombat Europa. ”Aldrig mera krig” var devisen när Kol- och stålgemenskapen bildades för att de deltagande länderna skulle kunna kontrollera användningen av kol och stål, de viktigaste komponenterna vid tillverkning av vapen. Fred, stabili-tet och ökad välfärd för alla var – och är – de övergripande målen i EU. Freden och stabiliteten är grunden för ett gott liv överallt. Just nu påminns vi igen om att freden inte är ett för alltid uppnått tillstånd. Rå maktpolitik används för att hetsa mänskor mot varandra också i vår världsdel.

Vissa obehagliga strömningar i tiden för tankarna till 1930-talet. Krav på livs-rum för dem som talade tyska ansågs då ge rätt att med militärmakt inta andra länder, nu talar ryska ledare samma språk och agerar på samma sätt. Under 30-talets ekonomiska kris växte missnöjet, populismen ökade, extrema rörel-ser som föraktade den representativa demokratin växte sig starka, och det som var annorlunda framställdes som ett hot. Med förakt för spelregler och avtal kunde de extrema grupperna skaffa sig inflytande. 1900-talet såg två totalitära maktsystem växa fram och försvinna i Europa, fascismen och kommunismen. Tiotals miljoner oskyldiga mänskor fick sätta livet till i deras ”idealsamhällen”.

Idag kan vi se samma tankar på tillväxt i alla länder, också hos oss. Ekono-min krisar med ökad otrygghet som följd, populismen har enkla svar på svåra frågor – oftast en omöjlig kombination, den inkrökta nationalismen och räds-lan för omvärlden och invandrare ökar, och maktpolitik blir för en del ett vik-tigare politiskt mål än ett gott liv för mänskorna.

Här är inte avsikten att skrämma för ofrånkomligt onda tider. Tvärtom, avsik-ten är att mana oss alla till eftertanke och till ansvarstagande. Vi pensionärer, som sett och vet mera om vart intolerans, demokratiförakt och rå maktpolitik kan leda, har ett ansvar för att erfarenheterna inte får glömmas. Våra krigsvete-raner gjorde det bästa tänkbara fredsarbetet, när de, efter att i kriget räddat vårt öppna samhälle, började besöka skolor och berätta om kriget och dess fasor.

EU är i verkligheten det europeiska fredsprojektet. EU är och blir inte en perfekt organisation. När 28 länder samarbetar bygger de gemensamma beslu-ten på kompromisser. Samarbetet ökar på område efter område, därför att det bedöms var till nytta för ländernas invånare.

Ingen organisation fattar bara kloka beslut. Den bild, som populister och inkrökta nationalister ger av EU som en organisation som fattar fel beslut, är överbyråkratiskt, kostar mycket och är mest till förfång för oss alla, är felaktig. Vi behöver en mera nyanserad bild av EU med dess styrkor och svagheter än den de självutnämnda kritikerna ger oss. I det före-stående EU-valet står två huvudlinjer mot varandra, å ena sidan de som vill förbättra och förnya EU och å andra sidan de som är med för att vara emot.

Europa är fullt av minoriteter. Därför är det så viktigt att vi alla kan leva gott, sida vid sida, trots olikheterna. Det underlät-tas om minoriteter är företrädde i EU-parlamentet. EU valet är därför så viktigt för oss finlandssvenskar.

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

För vem är EU bra?

Aldrig får man vara riktigt glad sa förra flickan, för på sommaren går åskan och på vintern är det läsförhör. Den här meningen är begriplig bara för oss äldre, som vet vad ett läsförhör var. Den uttrycker ändå en allmängiltighet som gäller alla generationer. Antingen kan man se bara det negativa, eller så kan man se värl-den som den är med sina positiva och nega-tiva upplevelser. Inställningen till livet, som vi nog själva kan påverka, avgör hur vi ser på omvärlden.

Livssituationen påverkar oss naturligtvis ock-så i allra högsta grad. Känner man djup sorg eller stor ensamhet är det inte lätt att se livet i rosenrött. Det kan låta tjatigt, men tål ändå att upprepas; vi har alla ett ansvar för varan-dra. En medmänska i djup sorg vill ofta kun-na tala öppet om den med andra. Då är det viktigt att vi ställer upp. Ensamheten är ett växande problem bland oss gamla. Igen en upprepning: Tag med ensamma grannar till pensionärsträffar och andra aktiviteter, eller gå bara på besök då och då. I bästa fall är det två gladare mänskor efteråt.

Vårt medmänskliga ansvar kan inte delegeras till kommunen eller staten. I Pargas planeras ett projekt där frivilliga aktivister skall bygga upp ett system i syfte att bryta ensamheten och stärka sammanhållningen. Med intresse och stöd ger säkert projektet både resultat och nya erfarenheter. Liknande aktiviteter behövs på alla håll. Alla känner vi glädje av att kunna hjälpa en annan mänska. Delad glädje är dub-bel glädje. Glädjen ger också utrymme för en

mera positiv syn på livet.

Vår grundinställning är också viktig. Här är ännu en sedelärande historia. För hundra år sedan besökte två sko-handlare Centralafrika. Den ena rap-porterade att inga skor kan säljas för alla går barfota. Den andra rapporterade att marknaden är obegränsad, för alla går barfota.

OLE NORRBACK

Delad glädje är dubbel glädje

Förbundets produkterBordsstandar med SPF:s logo 50 euroSPF-pinsar 6 euroDatorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euroTips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfriHandbok för medlemsrekrytering avgiftsfriSvenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfriPentago-spel 30 euroSångboken ”Sånger för alla” av Ann­Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237­475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e­post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020­728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

Vill du ha GOD TID som PDF?Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt. I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF.

Meddela chefredaktören på

katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

om du önskar få God Tid som PDF.

GOD TID 3/2014 – 3

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Långsiktig välfärd viktigLångsiktig, hållbar ekonomiAtt leva så, att man själv mår bra samtidigt som ekonomin är hållbar, är viktigt. Att ta hänsyn till medmänniskorna är en självklarhet, liksom att ta hänsyn till kommande generationer.

För att kunna säkra ett långsiktigt välfärdssys-tem måste den offentliga ekonomin hållas i skick. Bland annat borde medborgaraktiviteten öka och företagsverksamheten livas upp. Samhället mår bra om de äldre mår bra: äldre i gott skick med bibehål-len god köpkraft är en resurs för samhället.

Äldreomsorgslagen har nyss trätt i kraft och kommer att ses över 2014. Syftet med lagen är bland annat att stödja den äldre befolkningens välbefin-nande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Syftet och tanken med lagen ska vi se till att förverkligas och det är viktigt att äldre i livets alla skeden får social- och hälsovårds-tjänster samt annan närservice.

Finland minskar i framtiden på anstaltsvården för äldre. Det är positivt att hemtjänster och olika former av hemlikt boende ökar och förbättras. Den här utvecklingen är ur mänsklig synvinkel bety-dande och ger samtidigt inbesparingar ur både den enskilda individens och samhällets perspektiv. Men nu om någonsin behövs mer resurser för hemtjäns-ter och det är viktigt att satsa på tjänster som äldre behöver i sin vardag.

EU-valet

Ett av den Europeiska unionens mål är att öka fred, stabilitet och välmående för invånarna och i värl-den. Länderna blir allt mer beroende av varandra. Det är allt viktigare att finländarna följer med frågor på europeisk nivå och deltar i Europaparlaments-valet. Europaparlamentsvalet är 25.5.2014, så passa på att använda din rösträtt.

Av cirka 1,5 miljoner finländska pensionärer får cirka 1,4 miljoner arbetspension. Avsikten med arbetspensionen är att säkra en rimlig, uppnådd inkomstnivå med tanke på ålderdom, arbetsoför-måga eller familjeförsörjarens död. Folkpensionen är en del av bastryggheten, som till en del ersätter eller kompletterar en arbetspension. Garantipen-sionen är till sitt fulla belopp 743,38 euro i år.

Finlands lagstadgade pensionssystem har visat sig vara starkt även i internationellt hänseende. Vårt förmånsbestämda pensionssystem, som delvis är fonderat, är tryggt och prognostiserbart för pen-sionärerna och upprätthåller stabilitet i samhället.

Det centrala målet med hela pensionspolitiken är att hela befolkningen har en täckande lagstad-gad pension som säkrar en skaplig utkomst för alla pensionärer. Det är viktigt att de finländare som arbetar och har arbetat i olika länder inte hamnar mellan pensions- och skattesystemen.

Det lönar sig för Finland att hålla fast vid det nuvarande funktionsdugliga pensionssystemet. De totala arbetspensionsmedlen i arbetspensions-försäkringsbolagen uppgick 31.12.2013 till totalt 162,2 miljarder euro, och det är första gången för-mögenheten överskred nivån 160 miljarder euro. Under 2013 ökade förmögenheten med 12,6 miljar-der euro. Åren 1997–2013 har den genomsnittliga årliga realavkastningen i hela branschen varit 4,0 procent. Statsskulden kommer enligt finansminis-teriets prognoser att öka år 2014 med 6,6 miljarder euro till sammanlagt 98 miljarder euro. Skulden har ökat mindre än året innan, vilket är ett steg i rätt riktning.

Vad är en långsiktig, hållbar ekonomi?

Om vi alla funderar på vad vi kan bidra med för att spara av samhällets medel bygger vi en stabil grund för framtiden i ekonomiskt hänseende. Det kan gäl-la allt från att hjälpa en senior med en handräckning där det behövs till exempel med att byta en lampa, att besöka din släkting för att få honom/henne på gott humör till att ställa upp i en pensionärsför-ening för att delta i vän-verksamhet.

Jag tar det som en utmaning för mig själv också.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

Källa: Pensionärsförbundens intresseorganisations utlåtanden februari 2014

Kommande resor1–3/4 2014 Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 1925/4–2/5 2014 Resa till Kroatien. Se sidan 185–9/5 2014 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius. Se sidan 182–6/6 2014 Resa till Tartu, Estland. Se sidan 1918–26/8 2014 Resa till Hardanger & Norges sydkust. Se sidan 1820–25/8 2014 Resa till Dalarna. Se sidan 1925–28/8 2014 Östra Estland och Narva. Se sidan 191–8/9 2014 Resa till Skottland. Se sidan 188–15/9 2014 Den gröna ön Irland. Se sidan 199–15/9 2014 Resa till Centraleuropeiska Tjeckien. Se sidan 185–7/10 2014 Seniorskeppet. Se sidan 1919–20/12 2014 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 18

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2014Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 23 april 2014 kl. 13.00 (lunchen inleds kl. 11.30) i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna:

Vårmötet ska

1. välja ordförande och sekreterare för mötet

2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat

3. utse två protokolljusterare

4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal

5. behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande

6. fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga

7. behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med

• högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

• 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

• 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

• 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

• 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och

• medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2013 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 9 april 2014.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn meddelas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2014 till förbundet före den 9 april 2014. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 9 april 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e­post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Priset för vårmötet är 45 euro per deltagare.

Förbundet återkommer med närmare information om transportmöjligheter inklusive transportpriser.

Styrelsen

Kommande program9/4 2014 Utbildningsdag för IT­stöd. Se sidan 1220/4 2014 Sista anmälningsdagen för

Årets IT­pensionär. Se sidan 1223/4 2014 Vårmötet 2014. Se kallelse ovanför.23–24/4 2014 Skön men skör, Norrvalla.25/4 2014 Öppna dörren till den digitala vardagen!

Vasa Se sidan 125–9/5 2014 Skön men skör, Lehmiranta.16/5 2014 Öppna dörren till den digitala vardagen!

Karis Se sidan 12

4 – GOD TID 3/2014

Stiftelsen för dig och migSamhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja flera olika sätt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars ändamål är att främja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och är registrerad med numret 2398487­4.

Stiftelsens kontonummer är:Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15

Alla gåvor, stora som små, tas emot av Stiftelsen med tacksamhet. Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren.

Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Till Stiftelsens styrelse hör därtill Jan­Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar.

För närmare information kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020­7288812, e­post veronica.fellman@spfpension.fi.

Stiftelsen har en ny broschyr, som vi gärna sänder ut.

45 blev 7 i SPF-frågesportDet var 45 lag som deltog i semi-finalen till årets frågetävling. Det betyder att ungefär hälften av för-bundets medlemsföreningar hade engagerat sig.

Lagen uppvisade ett stort kun-nande. Maximalt poängtal som

kunde uppnås av ett lag var 27, och av de lag som gick vidare till finalen hade två fått ihop 26 poäng.

Följande sju lag möts i finalen som äger rum i samband med förbun-dets vårmöte i Helsingfors den 23

april: Arkadia pensionärer, Kors-holms pensionärsförening, Kot-kanejdens pensionärer, Pensio-närsklubben Festingarna i Nagu, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån med två lag samt Österby pensio-närers ena lag. (AGL)

Danskväll med UniSet på AV i HelsingforsDansglada seniorer får under vårsä-songen nöja sig med en enda Dans-kväll på AV i Helsingfors. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellan-nyland satsar nämligen dansresur-serna på en större tillställning på G18 på hösten för att fira det fak-tum att Danskvällarna fyller tio år.

Populära Lovisaorkestern Uni-Set står för musiken vid vårens Danskväll som äger rum onsdagen den 16 april klockan 18–22 på AV, Annegatan 26. Inträde 10 euro.

UniSets Bertel Mårtenson och Christer Johansson har vid sidan av jordbruk respektive tryckeriar-

bete varit aktiva musiker hela livet, Bertel främst som körsångare och Christer som dansmusiker. UniSet spelar och sjunger allt från gam-meldans till svensk schlager och örhängen. Bertels instrument är keyboard, Christer spelar bas och båda sjunger, solo och i stämmor.

Raseborg, Sibelius, de Godzinsky & NyslottSamrådet i SPF Helsingfors ordnar traditionsenligt en teaterresa till Raseborg, där årets pjäs är En mid-sommarnattsdröm. Bobo Lundan har speciellt för Raseborgs Som-marteater skrivit en helt ny version av William Shakespeares klassiker fylld med humor, lek och stor igen-känningsfaktor.

Platser är bokade för lördagen den 28 juni klockan 17, med start från Kiasma klockan 14.

Lördagen den 6 september bjuds det på klassisk musik i Sibeliushuset i Lahtis. Fjolårets resa till Sibelius-

festivalens avslutningskonsert gav mersmak då många föredrar klas-siskt framom lätt musik. Sinfonia Lahti leds av Okko Kamu. Priset för resan blir 80 euro.

Ännu finns en chans att anmäla sig till Samrådets konsertresa till Sibe-liushuset i Lahtis fredagen den 4 april. Sinfonia Lahti firar då det fak-tum att underhållningsmusikens store mästare George de Godzin-sky skulle ha fyllt 100 år den 5 april.

Atso Almila är kapellmästa-re och som konferencier funge-rar filmexperten Peter von Bagh.

Priset 65 euro inkluderar biljett, bussresa, lunch och pauskaffe med dopp. Anmäl snarast!

Sommarens operaresa till Nyslott 31.7–1.8 är fullbokad, men det kan löna sig att höra sig för om annulle-rade platser. Guiseppe Verdis opera Nabucco framförs av Welsh Natio-nal Opera ledd av Xian Zhiang, regi Ben Naur.

Anmälan och förfrågningar angående alla resor till Samrådets reseledare Clara von Bonsdorff, 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

STARKA ÄLDRERÅDLåt rösterna och kunskapen träda fram 14.5. Uleåborg 15.5. Rovaniemi

17.9. Seinäjoki26.3. Joensuu 18.9. Karleby27.3. Kuopio 2.10. Vanda9.4. Borgå 23.10. Kouvola13.5. Kajana (Koskikatu 2–4) 12.11. Vasa

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrarEETUs projekt: En aktiv och välmående äldre

I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet.

Seminariets målsättningVid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag.

MålgruppAlla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka äldrefrågor.

TvåspråkighetProgrammet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda.

Välkommen med och påverka!

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand jari.latvalahti@eetury.fi

Vid anmälan uppges För- och efternamn Organisation och uppgift Telefonnummer och e-postadress

Värt att veta Seminariet är avgiftsfritt Vi tar inte emot reserveringar 100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar Senast en vecka före seminariedatum

Mera information jari.latvalahti@eetury.fi, tfn 050 312 0298Program

Klockan9.15 Anmälning och morgonkaffe(9.25 Information till gruppordförandena c. 10 min.) PIO rf9.45 Seminariets öppningsanförande9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre Instruktioner om grupparbetet PIO rf10.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående från medborgarens behov Deltagarna + gruppordförandena11.40 Äldrerådsarbetet i seminariestaden Representant för äldrerådsarbetet i staden/kommunen12.00 Lunch13.00 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare – i alla åldrar sätter medborgarna i fokus. Sitra13.30 Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan. Åbo stad14.00 Paus14.30 Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten genom följande projekt: Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki (Servicehållplatsen) samt Personlig budget. Tammerfors stad15.00 Muntlig redovisning av grupparbeten. Gruppordförandena16.00 Avslutande ord. PIO rf16.15 Seminariet avslutas

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

Stöd för renovering av bostadenAnsökningstiden för renoverings-stöd från Centralförbundet för de gamlas väl pågår fram till den 27/3.

För närmare information ring Centralförbundet för de gamlas väls saneringsrådgivare. På www.vtkl.fi/fin/yhteystiedot/korjausneuvo-jat finns rådgivarnas kontaktupp-gifter. Rådgivarna kan även hjälpa till med ansökan.

Centralförbundet för de gamlas välväxel 09 350 8600, fax 09 3508 6010 www.vtkl.fi

40 euros självrisk på läkemedel 2015Läkemedelsersättning kommer att betalas först när patientens läkeme-delskostnader överstiger 40 euro per kalenderår.

Grundersättningsprocenten höjs 2015 från nuvarande 35 procent till 45 och självrisktaket (läkemedel-staket) för årliga läkemedelsinköp sänks till 599 euro.

Syftet är att minska kostnaderna för patienter som använder många läkemedel.

Källa: Social­ och hälsovårdsministeriet

GOD TID 3/2014 – 5

Seniorhusets fru generalVi har en kvinnlig general i Finland. Jovisst, fru general Maire Wahlström, 91, är den enda som kan stoltsera med den titeln. Efter ett långt, rikt, världsomfattande liv i Frälsningsarmén lever Maire nu i Seniorhuset i Helsingfors och ”har det så bra som jag kan ha det”.

Paret Wahlström, Jarl och Mai-re, var genom hela livet fast knut-na till Frälsningarmén. 1981 valdes Jarl till general för den internatio-nella Frälsningsarmén, med hela världen som arbetsfält. Generalens maka hade samma rang och var ansvarig för hela Frälsningsarméns kvinnoarbete.

Under sina fem år i högsätet i London reste paret Wahlström till jordens alla hörn, upplevde perso-ner som Moder Teresa, Japans kej-sare, kung Baudouin och natur-ligtvis hela brittiska kungahuset på nära håll.

– När man kastas i vattnet får man lov att simma, konstaterar Maire med ett leende. Nu undrar jag ibland: har det varit sant?

Templet ett andra hem

Maire Nyberg föddes i Helsingfors 1922. Genom mormor i Hangö växte lilla Maire bokstavligen in i Frälsningsarmén. När mormor Anni flyttade till Helsingfors blev Templet ett andra hem med sön-dagsskola och ungdomsarbete.

– Genom flickscouterna kom jag i kontakt med Karen i Norge, berät-tar Maire. När vinterkriget bröt ut och skolorna stängde fick jag och min lillebror ett hem hos Karen. En dag i april 1940 hördes ett välbe-kant ljud. ”Det är luftalarm” sa jag till familjen som först inte trodde mig. Så fick vi se tyskarna tåga in.

De finska barnen i Norge skick-ades hem, efter en farlig färd med beskjutning togs barnen emot i Sverige av prins Wilhelm för vida-re transport till Finland där det nu var fred.

Trebarnsmamma

Sjuttonåringen Maire blev scout-ledare, gard i Templet och ett nytt krig bröt ut. Under en permission dök en trevlig musikalisk kapten upp i hornmusikkåren, Jarl Wahl-ström.

– Vi förälskade oss, ler Maire vid

minnet. I augusti 1944 fick Jalle en dag ledigt för att gifta sig, så tillba-ka till fronten. Men kriget var snart över. Vi fick arbeta ett år ”på fältet” i Borgå.

Båda var nu frälsningsofficerer, Jarl redan före kriget utbildad vid internationella kadettskolan i Lon-don och Maire vid kadettskolan i Helsingfors.

Sommaren 1945 kallades paret tillbaka till Helsingfors. I septem-ber föddes Ulf och ett år senare sys-tern Inger.

– Jag blev hemmafru och 1950 fick vi vårt tredje barn som fick heta Jarl efter pappa, berättar Maire. I åtta år skötte jag barn och hem, men var också söndagsskollärare och scoutledare i Templet. Dessut-om fick jag medverka i Frälsnings-arméns tidning Krigsropet.

Fem år i Kanada

Hösten 1960 flyttade familjen till Uleåborg där Jarl blev chef för norra divisionen.

– Barnen protesterade vilt, men fick ju gå i den privata svenska sko-lan och klarade de tre åren ”i för-skingringen”.

Efter några år i Helsingfors skickades Jarl och Maire 1971 till Kanada.

– Frälsningarméns ställning i Kanada är en annan än hos oss. Man driver sjukhus, rehabilitering och socialt arbete, vi hade ansvar för tvåtusen officerare.

Sonen Ulf – välkänd som God Tids förra chefredaktör – kom till Kanada för att hälsa på föräldrar-na. Ett kort besök blev tjugotvå år!

Efter fem år i Kanada kallades Jarl 1976 till kommendör för Fräls-ningsarmén i Finland. Maire minns hur bekvämt det var att slippa allt klädståhej och få gå i uniform på presidentbalerna.

Sextio av hundra länder

År 1981 blev Jarl Wahlström leda-re för Frälsningsarmén i Sverige

men valdes redan samma höst till general för internationella Fräls-ningsarmén med säte i London.

– Jag trivdes så bra i Stockholm med ett vackert hem på Öster-malm, berättar Maire. I oktober höll Höga rådet val av ledare, näs-tan som påveval som pågår i flera dagar. När Jalle ringde från Lon-don välkomnade jag honom hem till vårt nyrenoverade fina kök. Men han hade blivit vald, och det var bara att lämna både köket och Stockholm.

Nu följde fem år i den interna-tionella hetluften för generalerna Wahlström. De besökte sextio av de hundra länder där Frälsningsar-mén då verkade.

– Det kunde hända att vi landa-de i Indien och bagaget på Cypern.

Oförglömliga möten

Maire Wahlström har många min-nen av stora personligheter. Vid mötet med Moder Teresa kändes det som om ett helgon trätt in i rummet, en kal liten sal:

– Hon kom barfota i en enkel dress, mild, god och glad. ”Vår her-re säger mig” svarade hon på frågan om hur hon vet vad hon skall göra.

Belgiens kung Baudouin, som var en djupt troende katolik, gjor-de ett djupt intryck på Maire:

– Han frågade: ”Får jag be för er?” och undrade hur vi i Fräls-ningsarmén får folk att tro. ”Jag vet inte vad jag ska göra med mitt folk!”

Vid japanska hovet måste man vara noga med att inte vända ryg-gen mot kejsaren, man fick backa ut. Brittiska hovet blev välbekant

under Londonåren, bland annat på drottningens årliga garden par-ty bakom Buckingham Palace. På Maires vägg i Seniorhuset häng-er ett signerat porträtt av Ronald Reagan med Jarl Wahlström vid sin sida.

En 60-årsdag att minnas

Från ett besök i Ghana i november 1982 har Maire ett speciellt minne:

– Det var min 60-årsdag och jag var lite sårad över att inte ens min man kom ihåg mig. Frälsnings-armén i Ghana råkade fylla 60 år samma dag. När vi stiger ur flygpla-net möts jag av en kör som sjunger Happy Birthday, Mrs General!

– På samma resa besökte vi en mödraklinik där Jalle plötsligt fick

en tjugo minuter gammal baby i sina armar. Det förvånar mig inte om barnet döptes till Wahlstrom.

Jarl och Maire Wahlström pen-sionerades 1986. Jarl gick ur tiden 1999. Maire lever bland rika min-nen i sin trivsamma tvåa i Seni-orhuset, med ”vår” Uffe på nära avstånd. Dottern Inger, som bland annat varit EU-översättare i Lux-emburg, bor som pensionär i Stock-holm medan sonen Jarl, professor i psykologi i Jyväskylä, snart blir pensionär också han och flyttar till Helsingfors.

Maire Wahlström är nöjd med sitt liv:

– Jag har inte ångrat ett enda ögonblick!

MAJ-BRITT PARO

Maire Wahlström inför 90­årsjubileet den 18 november 2012. Fotograf var givetvis God Tids chefredaktör Ulf W.

Porträttet av Maire Wahlström hänger på sonen Uffes vägg. Det är målat av Lennart Segerstråle sommaren 1945 i Borgå, en skiss till en detalj av en altartavla. Segerstråle var en vän i familjen. Sonen Ulf Segerstråle och Jarl blev vänner under kriget där Ulf stupade. Jarls och Maires son fick sitt namn efter honom.

Nyinstallerade generaler på International Headquarters i London 1981. Bilden är ur Jarl Wahlströms memoarbok ”En vallfartssång”.

6 – GOD TID 3/2014

Medlemsvärvningstävling 2013: resultat för varje förening per den 31.12.2013

FöreningMedlemsantal den 31.12.2012

Antal nya medlemmar per

den 31.12.2013 Poäng

Extra poäng baserat på mål-

gruppens storlek Poäng totalt

Mel

lann

ylan

d Arkadia Pensionärer r.f. 110 7 20 1,75 21,75Drumsö Pensionärer r.f. 170 2 4 0,50 4,50Eira Pensionärer r.f. 117 3 8 0,75 8,75Pensionärsföreningen ETTAN r.f. 122 4 11 1,00 12,00Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. 108 3 9 0,75 9,75Haga Pensionärer r.f. 61 3 13 0,75 13,75Kronohagens-Skatuddens pensionärer r.f. 34 3 21 0,75 21,75Munksnejdens Pensionärer r.f. 371 38 58 9,50 67,50Pensionärsföreningen Olympia r.f. 61 4 17 1,00 18,00Pensionärer i Östra Helsingfors r.f. 180 10 21 2,50 23,50Pensionärsföreningen Hankens Seniorer r.f. 40 0 0 0,00 0,00Föreningen Hufvudstadsbladets Seniorer r.f. 100 0 0 0,00 0,00Esbo svenska pensionärer r.f. 974 61 74 15,25 89,25Grankulla svenska pensionärer r.f. 479 80 113 60,00 173,00Vanda svenska pensionärer r.f. 201 15 30 3,75 33,75

Öst

ra N

ylan

d Borgå svenska pensionärsförening r.f. 819 86 107 21,50 128,50Pensionärsträffen r.f. i Lappträsk 50 1 5 0,25 5,25Isnäs Pensionärer r.f. 75 3 11 1,50 12,50Kotkanejdens pensionärer r.f. 49 15 76 7,50 83,50Liljendal församlings pensionärer r.f. 149 9 21 3,50 24,50Lovisa svenska församlings pensionärer r.f. 149 7 16 3,50 19,50Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f. 246 9 16 4,50 20,50Pernå pensionärer 88 16 52 7,50 59,50Pyttis svenska pensionärsförening r.f. 37 2 13 0,50 13,50Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f. 654 50 65 25,00 90,00Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors 26 0 0 0,00 0,00Träskända Seniorer r.f. 55 4 19 1,00 20,00

Grankulla vinnare 2013Det blev Grankulla Svenska Pensionärer som tog hem segern i 2013 års medlems-värvningstävling. 80 nya medlemmar gav 173 poäng.

Österby Pensionärer kom andra med 59 nya medlemmar och 154,50 poäng.Närpes Pensionärsförening blev trea, 89 nya medlemmar och 152,50 poäng.

Föreningarna har fått 1 poäng för varje ny medlem samt för varje ½-procents ökning av medlemsantalet ytterligare 1 poäng.

Ett tredje kriterium har tagit hänsyn till hur stor andel av pensionärsmålgrup-pen som är ansluten. Utgångsläget för respektive förening var den anslutnings-procent som föreningen hade vid årsskiftet. (Om flera föreningar fanns i samma kommun var det den sammanlagda procenten för dessa som räknades.)

För varje ny medlem har föreningar med 0–25 procents anslutning fått 0,25 poäng, föreningar med 26–50 procents anslutning 0,50 poäng och föreningar med 51–100 procents anslutning 0,75 poäng.

Föreningar som har de största målgrupperna som ännu inte är medlemmar i SPF:Helsingfors (över 7 000), Raseborg, Vasa, Esbo och Borgå (över 3 000), Jakobstad och Mariehamn (över 2 000), Korsholm, Pargas och Åbo (över 1 500).

Svenska pensionärsförbundet hade 18 909 medlemmar per den 31.12.2013, 1 461 nya och 1 114 utskrivna.

SPF:s medlemsrekryteringstävling 2013

1. Grankulla Svenska Pensionärer 173,00 poäng2. Österby Pensionärer 154,50 poäng3. Närpes Pensionärsförening 152,50 poäng4. Borgå Svenska pensionärsförening 128,50 poäng5. Ingå Pensionärer 113,00 poäng6. Korsholms Pensionärsförening 112,00 poäng7. Malax Pensionärer 106,50 poäng8. Sibbo Svenska Pensionärsförening 90,00 poäng9. Esbo Svenska Pensionärer 89,25 poäng10. Kotkanejden Pensionärer 83,50 poäng

Totalpoängen för tio i topp 1.1–31.12

GOD TID 3/2014 – 7

FöreningMedlemsantal den 31.12.2012

Antal nya medlemmar per

den 31.12.2013 Poäng

Extra poäng baserat på mål-

gruppens storlek Poäng totalt

Väst

ra N

ylan

d Kyrkslätt Pensionärer r.f. 386 19 29 14,25 43,25Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.f. 386 34 52 25,50 77,50Ekenäs Pensionärer r.f. 645 40 52 20,00 72,00Pensionärsföreningen Fagervik r.f. 51 0 0 0,00 0,00Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f. 76 6 22 1,50 23,50Ingå Pensionärer r.f. 189 44 91 22,00 113,00Karis Pensionärer r.f. 255 10 18 5,00 23,00Lojo svenska seniorer r.f. 117 2 5 0,50 5,50Pojo Pensionärer r.f. 101 4 12 2,00 14,00Sjundeå Pensionärer r.f. 147 12 28 6,00 34,00Tenala-Bromarf Pensionärer r.f. 175 22 47 11,00 58,00Österby Pensionärer r.f. 180 59 125 29,50 154,50

Åbo

land

Dragsfjärds Pensionärer r.f. 254 20 36 10,00 46,00Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f. 97 1 3 0,50 3,50Kimito Pensionärsförening r.f. 220 6 11 3,00 14,00Korpo Pensionärer r.f. 106 12 35 6,00 41,00Pensionärsklubben Festingarna r.f. i Nagu 169 11 24 5,50 29,50Pargas Svenska Pensionärer r.f. 441 26 38 13,00 51,00Västanfjärds Pensionärsförening r.f. 149 8 19 4,00 23,00Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. 350 30 47 7,50 54,50Mariehamns Pensionärsförening r.f. 156 8 18 2,00 20,00

Öst

erbo

tten Esse Pensionärsförening r.f. 212 21 41 10,50 51,50

Pensionärsklubben Milstolpen r.f. 357 34 53 8,50 61,50Jeppo Pensionärsklubb r.f. 118 9 24 4,50 28,50Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f. 344 32 51 8,00 59,00Korsholms Pensionärsförening r.f. 813 64 80 32,00 112,00Korsnäsnejdens Pensionärer r.f 281 28 48 14,00 62,00Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. PIKT 160 4 9 2,00 11,00Kronoby Pensionärer r.f. 402 31 46 23,25 69,25Pensionärshemsföreningen i Kronoby r.f. 124 6 16 4,50 20,50Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. 359 30 47 15,00 62,00Lappfjärds Pensionärsklubb r.f. 410 26 39 13,00 52,00Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f. 346 30 47 22,50 69,50Malax Pensionärer r.f. 344 51 81 25,50 106,50Föreningen Munsala Pensionärshem r.f. 54 0 0 0,00 0,00Munsala Pensionärsklubb r.f. 184 13 27 6,50 33,50Nedervetil pensionärsklubb r.f. 126 15 39 11,25 50,25Nykarleby Pensionärer r.f. 282 17 29 8,50 37,50Närpes Pensionärsförening r.f. 928 89 108 44,50 152,50Föreningen Oravais Pensionärshem r.f. 238 14 26 3,50 29,50Pedersöre Pensionärsklubb r.f. 293 32 54 16,00 70,00Pedersöre Norra Pensionärsförening rf 76 1 4 0,50 4,50Pensionärsföreningen Nygammal r.f. i Petalax 252 5 9 2,50 11,50Purmo Pensionärer r.f. 270 11 19 7,50 26,50Terjärv Pensionärer r.f. 289 14 24 10,50 34,50Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f. 494 25 35 6,25 41,25Vasanejdens Pensionärer r.f. 37 4 26 1,00 27,00Vörå Pensionärsklubb r.f. 134 9 22 2,25 24,25Övermark Pensionärsförening r.f. 201 15 30 7,50 37,50Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f. 107 8 23 4,00 27,00Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors r.f. 151 14 33 10,50 43,50

ÅÖ

F

8 – GOD TID 3/2014

Hundrafemtio forskarår folkhälsan till frommaMed över hundrafemtio gemensamma forskarår bakom sig samlades tre professorer dagen efter Alla hjärtans dag för att avfira sin vänskap och sitt unika samarbete – den äldste 92, den yngste en ungdom på 82 år.

Professorerna Henrik Forsius, Aldur Erikssons och Johan Fell-mans forskning går tillbaka till 1962 då Folkhälsans Populationsge-netiska avdelning grundades. For-sius, som är specialist i ögonsjuk-domar, genetikern Eriksson och statistikern Fellman har med var sin expertis som insats kunnat ska-pa ny kunskap om till exempel den åländska blödarsjukan, eller hitta en ny ögonsjukdom som fått nam-net Forsius-Erikssons syndrom.

Det första gemensamma arbetet publicerades 1964, det sista år 2012. Det vetenskapliga arbetet har resul-terat i fyra doktorsavhandlingar och flera hundra publikationer av vilka över femtio är sampublikationer för alla tre.

Fokus på Åland

Samarbetet med Folkhälsan fick sin upprinnelse redan 1949 då profes-sor Fredrik Saltzman bad Henrik Forsius assistera professor Rudolf Jürgens vid undersökningar i Fög-lö på Åland.

Erik Adolf von Willebrand hade på 1930-talet undersökt en familj i Föglö där flera kvinnor dött till följd av blödningar. Folkhälsan hade kallat på Rudolf Jürgens från Basel, expert på blodsjukdomar. År 1935 publicerades en artikel i Finska Läkaresällskapets handlingar om en sjukdom ny för vetenskapen. Blö-darsjukan fick namnet Willebrand-

Jürgens sjukdom, numera Wille-brands sjukdom.

Tillsammans med Rudolf Jür-gens undersökte Henrik Forsius blödarsjukan år 1950 och resul-taten publicerades i flera artiklar. Aldur Eriksson övertog 1960 Hen-rik Forsius arbete med Willebrands sjudom och har utvidgat forskning-en med andra tyska forskare. Forsk-ningsfärder i den åländska skärgår-den skedde med anrika motorbåten Lyckoslanten och dess skeppare Sjöstrand.

Samarbetet mellan Henrik For-sius och Aldur Eriksson gällande speciellt ärftliga ögonsjukdomar har fortsatt genom åren till dags dato. En stor del av undersökning-arna ha gjorts på Åland. Nästan hela Kökars befolkning har del-tagit i kartläggningen av en glau-komsjukdom som resulterade i en doktorsavhandling av Eva Fors-man.

Ärftlighetens gåta

Ett tiotal undersökningar har gjorts för att utreda sällsynta sjukdomar inom det finska sjukdomsarvet, ofta i samarbete med professor Albert de la Chapelles forsknings-grupp. På 60-talet gjordes omfat-tande skoltlappsundersökningar. Vidare har Forsius och Eriksson organiserat eller deltagit i popula-tionsgenetiska expeditioner i Ryss-land, på Grönland och på Island,

medan Forsius utvidgat reviret till Alaska, Kanada, Chile, Indien, Rwanda och Tunisien.

Trions samarbete har organise-rats så att alla undersökningsdata insamlade av Forsius och Eriksson sedan har behandlats och diskute-rats statistiskt av Johan Fellman vid sidan av hans egen forskning inom statistisk teori.

Henrik Forsius var under lång tid verksam i Uleåborg och Aldur Eriksson i Amsterdam. Folkhäl-sans Populationsgenetiska avdel-ning sköttes då av Johan Fellman.

– De lämnade mig som fyrvak-

tare, konstaterar Fellman. Men vetenskapen fortlevde hela tiden, trots att det var långt innan nät-verken skapades.

Informationsteknologin har sannerligen förändrat forskningens villkor. Fellman kan stoltsera med att han sysslade med IT redan 1963, trettio år före världsvida internet.

I vått och torrt

Herrarna begår sin finallunch till-sammans med sin forskningsassis-tent, Folkhälsans Cira Schadéwitz-Sirviö. Hon handplockades från Hanken av forskartrion år 2002 för att organisera och koordinera arbetet.

– Det har varit tolv ljuvliga år, säger hon. Jag kommer aldrig att kunna få bättre arbetsgivare.

Vad är det då som får vetenska-pare att fortsätta sitt arbete decen-nier över pensionsåldern? De tre professorerna är sällsynt enstäm-miga:

– Vi har trivts med varann! Vi har hållit ihop i vått och torrt. Genom att vi företräder olika områ-den respekterar vi varann och behö-ver inte trampa varann på tårna.

Av forskarteamets samlade arbe-ten har samematerial deponerats i Uleåborgs forskningsarkiv medan tvilling-trilling-undersökningar och ärftlighetsmaterial deponerats där det hör hemma, på Ålands land-skapsarkiv.

Hundrafemtio gemensamma forskarår har fått en värdig avslut-ning.

Text och foto: MAJ-BRITT PARO

Forskningsassistenten Cira Schadéwitz­Sirviö har forskargruppens nestor, Henrik Forsius, 92, till bords vid avskedslunchen.

Aldur Eriksson, 87, och gruppens “yngling” Johan Fellman, 82, gör sig beredda att avnjuta mat, dryck och trevliga minnen.

Genom att vi företräder olika områden respekterar vi varann och behöver inte trampa varann på tårna.

GOD TID 3/2014 – 9

Agneta, en pensionär med skrivklådaJag är pensionär, en gravt medelålders kvinna med skrivklåda. Så karakteriserar Agneta von Essen sitt alter ego. Efter att hon inom en tidsperiod på tretton år har gett ut elva böcker inser man att så är fallet.

Hon är också mamma till tre barn som har gett henne både barnbarn och barnbarnsbarn. Citatet: Nulla dies sine linea (Inte en dag utan en rad) är i högsta grad relevant för Agneta von Essen.

Agneta von Essen, född von Wil-lebrand, har en lång yrkeskarriär bakom sig som lärare, rektor, skol-direktör och linjedirektör för det svenska skolväsendet på utbild-ningsverket i Helsingfors. Dessut-om är hon auktoriserad turistguide i Helsingfors.

Hon föddes den 7 april 1939 i Helsingfors. Agneta är mellanbar-net i en syskonskara på tre barn av vilka hennes bror Bosse von Wil-lebrand föddes i oktober 1940. Det var samma år hennes far, flygkapte-nen Bo von Willebrand blev ned-skjuten av ryska jaktplan under en flygning med honom som pilot från Reval till Helsingfors den 14 juni 1940. Alla ombordvarande omkom. Agneta var då drygt ett år och hen-nes syster Ulla åtta år.

Till hundraårsminnet, 2007, av Agnetas fars födelse skrev hon boken Halva hennes liv som hand-lar om hur livet tedde sig för hen-nes mor Ulla von Willebrand, född Idman, som levde trettio år efter den ödesdigra olyckan. Länge tvekade Agneta huruvida hon skul-le utlämna sina föräldrars liv men hon kände på sig att det var viktigt att boken blev skriven.

Agneta och jag har stämt möte på Riddarhuset en februaridag 2014. Utställningen Adeln som samhälls-byggare är inne på slutrakan. Publik-tillströmningen är stor till arrang-örernas glädje eftersom intäkterna oavkortat går till välgörande ända-mål. Innan vi har lyckats hitta en lugn vrå för en intervju har jag för-sökt fånga Agneta von Essen på bild med Robert Wilhelm Ekmans pampiga tavla från öppnandet av Lantdagen den 18 september 1863 som bakgrund.

Agneta öppnar samtalet med att berätta att hennes första pensionär-sår var 1998. Krönikan om släkten von Essen pockande då på att bli skriven. Arbetet som koordinator föll på Agneta eftersom släkting-arna tyckte att hon som nybliven pensionär hade gott om tid. Släk-ten von Essens krönika från Westfalen via Ösel till Norden är titeln på det mastiga verket som utkom år 2000 med det von essenska släktvapnet på pärmen.

Johan Ulfvens gjorde layouten och han kom också att bli Agne-tas betrodda utformare för hennes fortsatta litterära produktion.

Släktboken gav blodad tand. Agne-ta började inse vikten av att inte bara läsa litteratur utan även att bli litteraturproducent. Böckerna föd-des i rask takt. Tillsammans med föreningen Kvinnliga akademiker

i Helsingfors utkom Våra krigsmin-nen med Agneta som redaktör. Ett år senare publicerades Unga liv i krig och kristid med minnen från åren 1939–1944 med Agneta von Essen och Maj-Britt Paro som redaktörer.

År 2006 utkom verket Hund-ra år av jämställdhet som handlar om kvinnors kamp till jämlikhet. Huvudredaktör var Margare-tha Mickwitz medan Elisabeth Nordgren och Agneta von Essen var medredaktörer till boken som utgavs av Sahlgrens förlag.

Vid det här laget hade det blivit helt klart för Agneta att skrivandet också kan fylla en terapeutisk funk-tion. Ledstjärnan för hennes följan-de böcker har varit att skriva också om svåra saker till ömsesidig hjälp och uppbyggnad både för skriben-ten och för läsaren.

Halva hennes liv är ett typexem-pel på en självutlämnande bok med devisen om att det mest personliga också är allmängiltigt.

År 2008 var det dags för två böck-er. Roolien murtajat, än en gång med Agneta som medredaktör, utkom på Gaudeamus University Press. Gul och blå handlar om Agnetas erfaren-heter som telefonjour på Kvinnolin-jen i Finland som innan hon anslöt sig endast fungerade på finska som Naistenlinja Suomessa. Bokens titel anspelar på kvinnor som blir miss-handlade och slagna så att de blir både blå och gula.

– Ett fruktansvärt ämne, men ack så nödvändigt med möjlighet för dessa olycksdrabbade kvinnor att få tala av sig och bli hänvisade till hjälp från samhället, summerar Agneta.

Svart och vitt från år 2010 är enligt Agneta en berättelse om att leta efter sammanhang. Ett genialt grepp är förekomsten av statyn, en stenkvinna från Zimbabwe, som bollplank för boken huvudperson Erika med självbiografiska drag. Statyn återkommer i Agnetas senare produktion.

Året därpå förelåg Marias villor som handlar Åkerblomrörelsen vars cen-trala gestalt var Maria Åkerblom (1898–1981).

– Sändebudet med makt över liv och död, som väckelspredikanten har kallats för, fruktad av många med också med anhängare som var beredda att göra vad som helst för henne. Hon var intagen både på mentalsjukhus och en återkom-mande fängelseintern. I slutet av sitt liv bodde hon i Mejlans i Hel-singfors.

Agneta har i likhet med många

andra fascinerats av Maria Åker-blom rörelsen. År 2011 utkom för-utom Marias villor också Gustav Björkstrands och Jolin Slottes böcker om Maria Åkerblom.

Hur bär man ett namn, med släk-ten von Willebrand i fokus, utkom år 2012. I boken avslöjas en välbe-varad hemlighet om Agnetas farfar, Herman von Willebrand, som slu-tade sina dagar på Aurora sjukhus år 1935 där han var överläkare.

Hans kusin Erik Adolf von Willebrand upptäckte en tidiga-re okänd blödarsjuka i början av 1900-talet i Föglö på Åland. Den här blödarsjukan som också kallas för Willebrands sjukdom drabbar både flickor och pojkar och anla-gen ges vidare av både kvinnor och män.

En tredje von Willebrand är kul-turpersonligheten Reinhold Felix von Willebrand. Han var medlem av den Internationella olympiska kommittén, gav ut Finsk Tidskrift

men är i dag kanske mest ihåg-kommen som tonsättare till K.A. Tavaststjernas dikt Långsamt som kvällskyn mister sin purpur som ofta ljuder vid jordfästningar.

Agnetas senaste bok är Året runt på en höft, från år 2013, med ingredien-serna 1/3 höft, 1/3 resor och 1/3 lit-teratur. Här beskriver hon sin höf-toperation med ny protes och ger statistiska uppgifter om att närmare 10 000 lårproteser implanteras var-je år i Finland, att kvinnorna som opereras är kring sjuttio och män-nen tio år yngre.

I boken ingår referat av medpa-tienter som belyser sjukdomen ur olika vinklar.

I slutet av boken finns Agnetas funderingar som hon delar med så många andra. De handlar om de ibland nästan djävulskt konstrue-rade förpackningarna som inte går att öppna.

Från släktboken 2000 till Året runt på en höft 2013. För Agneta von Wil-lebrands del är cirkeln inte sluten. Hon fortsätter oförtrutet med nästa bokprojekt i vardande.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Agneta von Essen vid Robert Wilhelm Ekmans lantdagstavla från 18 september 1863. Tavlan finns i Riddarhuset.

10 – GOD TID 3/2014

Åland blir tillgängligare för allaSkräddarsydda resor för personer med funktions­nedsättningar och seniorer. Den nischen är Miina Fagerlund och hennes pappa Buba Sjölund först med på Åland och förmodligen i Finland.

– Tyngdpunkten ligger på tillgäng-lighet. Vi ordnar båtresan, boende och aktiviteter enligt de önskemål besökarna har. Vi riktar främst in oss på utflyktsmål på landsbygden utanför de vanliga sevärdheterna, det genuina Åland. Åland är fyllt av historisk omgivning och fantas-tisk natur, det finns mycket att upp-täcka här, säger Miina som är vd för företaget Zoomcamp Åland.

Det hela började med att Buba och Miina som båda har bindvävs-sjukdomen Ehlers-Danlos syndrom (EDS) kom i kontakt med zoomi-zen, en eldriven fyrhjulsdriven rull-stol konstruerad för att framföras i terräng. Med den kan man ta sig fram på ställen där vanliga rullsto-lar går bet, i skog och mark.

– Det enda den inte kan är att hoppa mellan stenar.

Verksamheten började de med att hyra ut och ordna utflykter med de tre zoomizar som finns i företa-get men snart insåg de att det finns en bredare marknad än rullstols-brukare.

– Många äldre har svårt att röra sig i naturen även om de inte sit-ter i rullstol.

Många tycker också det skönt att någon tar hand om hela pakete-tet från att ordna transporten på ön till boende och aktiviteter när man väl är där. Endast fantasin sätter gränser för vilken typ av upplevelse man vill ha; det kan vara fotosafari, fågelskådning, fiske, stjärnskådning med mera.

Resebyrån Zoomcamp Åland har blivit registrerad nu i vår och före-taget samarbetar hittills med tio lokala företag plus rederierna. Det är bussbolag, campingplatser, vand-rarhem, båtuthyrare, yogacenter, museer samt Ålands enda och näs-tan splitternya curlinghall.

Ett samarbete är också på gång med bussbolaget Ingves i Närpes.

– Vi har också tagit kontakt med pensionärsorganisationerna i både Sverige och Finland. Pensionärer är en stor och aktiv grupp i dagens samhälle och de vill gärna resa och uppleva saker.

När det gäller rederierna har Viking Line kommit ett steg längre gäl-lande tillgänglighet än Tallink Sil-ja. På de flesta Vikingfärjorna finns tre–fyra-personers handikapphyt-ter medan Tallink Silja endast kan erbjuda tvåpersoners handikapp-hytt. På Tallink Silja används den lagstadgade assistansen relativt ofta

då man inte kan garantera tillgäng-lighet för rullstolar från bildäck upp på färjan.

Lokala bussbolaget Williams buss köpte ifjol in en buss utrustad med rullstolslift, hörselslinga och blind-skriftstecken på stoppknapparna. Bussen har även integrerade barn-stolar.

Under resan kan man sitta kvar i rullstolen. Det finns rum för 5 rull-stolar och 35 sittplatser.

Sandösunds camping & resort på Vårdö – den närmaste av skärgårds-kommunerna – har medvetet sat-sat på handikappanpassning. Det finns en lift vid bryggan som gör det möjligt att komma ner i båt eller kajak direkt från rullstolen. Det finns också båtar där rullsto-len kan tas med.

Larssons vattensport hyr ut party-båten Chiller’s Paradise som också kan ta ombord rullstolar.

Ett problem i den åländska skär-gården kan vara att ta sig iland med rullstol och att tillgänglighe-ten ute på de mindre skärgårdsö-arna inte kan garanteras, men till exempel på Kobba Klintar i inlop-pet till Västra hamnen i Marie-hamn har man medvetet satsat på tillgänglighet.

Kobba Klintar är en gammal lotsstation som sköts om av fören-ingen Kobba Klintars vänner. Det finns ramper så man kan ta sig runt hela ön och till alla byggnaderna med rullstol eller andra hjälpmedel och det finns en handikappanslut-ning vid bryggan som gör det lätt att ta sig iland.

Problemet har hittills varit att det är svårt att hitta båtar som kan ta ombord rullstolar men såda-na projekt är nu också på gång. Inom landskapet har man tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med till-gänglig turism och Åland blir allt-mer tillgängligt även för den som inte har full rörelseförmåga.

Text och foto ANNE SJÖKVIST

Fakta om zoomiz

[zoom]uphill® har permanent symmetrisk 4­hjulsdrift och är speciellt konstruerad för att framföras i terräng. Genom dess patenterade ramkonstruktion ligger alla fyra hjulen emot marken oavsett underlagets struktur. Därigenom upprätthålls fyrhjulsdriften kontinuerligt.

[zoom]uphill är på Åland klassad som cykel klass lll. Det innebär att den får framföras i 20 km/h där man allmänt får cykla med vanlig cykel. På trottoarer ska man hålla ”gångfart”, som motsvarar ca 5 km/h.

[zoom]uphill är utvecklad, designad och tillverkas i Sverige.

På Sandösunds camping kan man erbjuda båt­

och kajakturer för rullstolsbrukare tack vare

liften på bryggan. Olof Salmi vid rodret är turistföretagare.

Larssons vattensport hyr ut partybåten Chiller's Paradise som också kan ta ombord rullstolar.

Miina Fagerlund och Buba Sjölund vill att funktionsnedsatta

och seniorer ska få uppleva den unika skärgården på Åland och

satsar på skräddarsydd turism för dessa grupper. Här sitter Buba på

en Zoomiz som kan ta sig fram i nästan vilken terräng som helst.

GOD TID 3/2014 – 11

Den gamla lotsstationen Kobba Klintar är en välkänd syn för den som någon gång kommit in med färja till Mariehamn. Den är helt tillgänglig för rullstolsbrukare och de som har rörelseproblem genom ramper som går till alla byggnader.

12 – GOD TID 3/2014

ÖPPNA DÖRREN TILL DEN DIGITALA VARDAGEN!Finland håller i snabb takt på att digitaliseras. Allt fler tjänster flyttar över till nätet. Detta ökar tillgängligheten och medborgarnas insyn.

Det är viktigt att alla har samma möjligheter att delta i och utnyttja den digitala vardagens möjligheter. Statistiken visar att våra äldsta medborgare fortfarande är de som är minst digitala.

Nätverket InkluderaFlera erbjuder en möjlighet för pensionärsföreningar, servicehem, bibliotek, kommuner, arbetar­ och medborgarinstitut och tredje sektorn att tillsammans göra nätet tillgängligt för alla.

Nätverket samordnar information om utbudet av senior­data­kurser, erbjuder fortbildning (åt bland annat handledare) och samlar upp idéer och förslag på hur vi alla kan samverka.

Nätverket inbjuder nu alla intresserade till öppna diskussionsträffar om hur vi kan samarbeta och vilka behov som finns.

TRÄFF 1: VASA 25 APRIL KL. 12.00–15.00, VASA ARBIS

TRÄFF 2: KARIS 16 MAJ KL. 12.00–15.00, AXXELL KARIS

Vi bjuder på kaffe, semlor och bulla, så vi behöver veta hur många som kommer.

Anmäl ditt intresse till johanni.larjanko@bildningsalliansen. fi

Sista anmälningsdag för träffen i Vasa är 22 april, och för träffen i Karis 13 maj.

Johanni LarjankoKoordinator

Onsdag 9.4.2014

8.45 Kaffe

9.00 Välkommen och presentation Mona Lehtonen, ombudsman och projektkoordinator,Svenska pensionärsförbundet

9.15 Hur kommer man igång med iPad?Hur instruera andra?

Valter Andersson, utbildare1Store – Humac People

12.15 Lunch

13.00 Problemlösning,Informationssökning

Jonas Lemberg, Projektledare, IT3

14.30 Kaffe

15.00 IT­handledning i våra föreningar Kaj Kankaanpää och Barbro Carlström IT­ handledare och ­stödpersoner

16.00 Avslutning

Känner du någon som kunde utnämnas till

ÅRETS IT-PENSIONÄR?Eller är du själv en bra kandidat?

Svenska pensionärsförbundets projektIT FÖR SENIORERutlyser en tävling för aktiva seniorer inom informationsteknik.

Varje pensionär som upptäckt nyttan och nöjet med IT i vardagen, hobbysammanhang eller föreningslivet är värd att nomineras.

Sista nomineringsdagen är den 20 april 2014 och därefter kommer kandidaterna att väljas ut. Kandidaterna presenteras i God Tid samt på förbundets hemsida. Utmärkelsen delas ut på Seniorkryssningen i oktober.

Tveka inte, alla tips är bra tips!

Skicka in ditt förslag jämte motiveringar och kontaktuppgifter till nominering@spfpension.fi eller ring till förbundet 020 7288810.

www.it.spfpension.fi

ÅRETS@

@@

@@

PENSIONÄR@@

@@

@

KURS FÖR IT-STÖD 9.4Vad gör en IT­handledare? Hur fungerar en iPad? Hur löser man olika dator­ och IT­problem? Om detta hörs intressant och du kan tänka dig att bli IT­handledare för seniorer kom med på kurs!

Kursavgiften på 15 euro inkluderar kursmaterial, undervisning och lunch.

Mer information på IT för Seniorers hemsida it.spfpension.fi.

Anmälningar tas emot av Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, tfn 020 728 8816.

PROGRAM

Axxell Kuggom, Folkhögskolevägen 16

Stavgång i trupp popDet är ett glatt gäng Petalaxbor som God Tid träffar en blåsig och kall torsdagsförmiddag i mars. 15 personer i startgroparna för veckans stavgång. En aktivitet som inte enbart är bra för konditionen utan även erbjuder trevligt sällskap.

Allt började hösten 2009 när Gösta Stenbacka blev tillfrågad av Folk-hälsan om han ville bli coach för en stavgångsgrupp. Och sedan har det bara rullat på.

– Vi har runt 30 personer som deltar regelbundet, men alla är inte med varje gång, säger Gösta.

Stavgången är upplagd så att alla, i egen takt, går så långt de hin-ner på 25 minuter och sedan vän-der tillbaka. På så sätt får man en gemensam avslutning av promena-den och alla har möjlighet att delta i stretchningen efteråt.

Under barmarkssäsongen använder stavgångarna elljusspåret som bana och på vintern går de på landsväg. Från september till april är grup-pen i farten.

– På sommaren har de flesta så mycket att göra med trädgårdar och sådant så därför har vi paus då, säger Gösta.

Vårterminen avslutas ”stavlöst” med korvgrillning och social sam-varo.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Kerstin Stenbacka har varit med sedan gruppen startade 2009. Nancy Södergård, som nyligen blivit pensionär, är med för första gången.

Carl­Gustav Hultholm,Gösta Stenbacka,Lars­Göran Södergård,Hilding Bergström och Sven Svahn tar täten när stavgångarna ger sig iväg.

GOD TID 3/2014 – 13

Konton till höger och vänster, konton överallt!Många av er som rör er på internet har säkert märkt att man nästan överallt blir uppmanad att registrera sig. Man skall ska-pa ett konto på respektive webbsida, näs-tan alltid med påpekandet att det är gratis!

Orsakerna till detta är många, utgångslä-get är nog oftast att kunna erbjuda service åt dig som kund. Men ibland blir man frustre-rad då det ska krävas så rysligt många olika konton och vilket använde jag nu igen var?

Vi börjar med varför?

Internet är en väldigt anonym plats, om du besökt en webbplats igår och går in där i dag på nytt har webbsidan ingen möjlighet att veta att det faktiskt är samma person som besöker sidan. Du kanske inte ens använder samma dator båda gångerna. Det kan också hända att du vill lägga in någon informa-tion på webbplatsen och vill komma åt att ändra innehållet senare. Då har du nytta av att kunna identifiera dig, logga in dig på ditt konto, och för webbplatsen bekräfta att du är samma individ. Om det är en nätbutik av något slag brukar de be dig skapa ett konto bara för att du då har lättare att köpa nästa gång, dina uppgifter finns redan sparade. Som bonus kan ju butiken då följa med

dina inköpstrender och lära sig vad som intresserar deras kunder.

Hur?

Hur identifierar man sig enklast på nätet, på ett sätt så att det inte kan bli ett missför-stånd eller att det finns någon annan med samma ”identitet”? I internets ungdom var det oftast ett nickname, smeknamn, som man skulle använda och hoppas att inte någon annan redan hade använt det. I dag är det oftast e-postadressen som används. En person kan ha flera e-postadresser, men två personer kan inte ha samma e-post-adress. Dessutom finns den fördelen att om man använder e-posten som ens iden-titet eller namn så kan webbsidan skicka dig information till din e-post och har du glömt ditt lösenord kan du få ett nytt skickat till din e-post. Här lönar det sig ändå att vara på sin vakt. Ofta finns det vid registreringen en liten ruta i stil med ”jag vill få nyhets-brev” eller ”skicka mig nya erbjudanden”. Även om det låter som en bra sak kan det sluta med att din e-post fylls med nyhets-brev och reklam på samma sätt som den vanliga postlådan. Kom också ihåg att även om du använder din e-postadress som din

identifikation betyder det inte att du skall använda samma lösenord som du använ-der då du skall kolla din e-post. Använd absolut inte samma lösenord! Det kan också löna sig att fundera om du vill använda en annan e-postadress än din vanliga e-post för att registrera dig på olika sidor på nätet. E-postkonton kan man lätt skapa.

Mängden information som en webb-plats begär varierar, som så ofta i livet lönar det sig att använda sunt förnuft. Behöver de faktiskt all denna information, vill jag ge dem mitt telefonnummer om företaget finns i USA, kanske jag klarar mig utan kontot?

Lösenordet

Det eviga problemet med lösenord som man skall komma ihåg. Ett vanligt sätt, som inte egentligen kan rekommenderas, är att använda samma lösenord till flera ställen. Men då uppmanar jag er att inte använ-da samma som du har på datorn, e-posten eller nätbanken. Ha hellre ett lösenord för flera av dina webbplatskonton och sedan ett helt annat lösenord för sådana ställen där du lämnat känslig information som till exempel bankontouppgifter eller till

din e-post. För webb-platser kan man också nog helt bra skriva upp uppgifterna i ett häfte. Eller det bästa är om du har olika lösen-ord till alla ställen, men kanske hittar på ett system för dina lösenord, så du kommer ihåg vad som hör vart.ERIC JANSSON

Frilansskribent

Har du något du funderar på? Någon frågeställning du tror att flera skulle vilja få svar på? Något som skulle passa in under IT­biten?Nu kan du lämna in tips eller frågor till IT­biten genom att följa länken nedan (eller QR­koden om någon observant ännu kommer ihåg hur de funkar).Tyvärr är det inte möjligt att ge personliga svar eller lösningar på frågor!Skicka in din fundering här: http://bit.ly/fragaitbiten

IT-BITEN

IT-handledare har händerna fullaSju pensionärer sitter framför sina datorskärmar, fast beslutna att lära sig mera. Trots att gruppen är ganska liten har de två handledarna händerna fulla med att dela med sig av sina egna IT­kunskaper.

Platsen är Församlingsgården i Lovisa och det är svenska försam-lingens pensionärer som ordnar utbildningen. Man träffas ungefär en gång per månad. Som handleda-re fungerar Barbro Carlström och hennes man Tord som är förening-ens ordförande.

”Läs mer på vår webbplats.” ”Logga in med dina bankkoder.” ”Förmånen endast i nätbutiken”.

De här fraserna blir allt vanligare och för dem som inte kan använda internet väcker de känslor av utan-förskap och frustration.

Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer går ut på att hjälpa fler äldre att använda olika webbtjänster. Barbro Carlström är starkt engagerad i projektet och sit-ter i styrgruppen för IT för senio-rer.

Medlemmar i den egna fören-ingen började allt oftare vända sig till Barbro för att få hjälp och för ett par år sen var det någon som efter-lyste en IT-kurs i föreningens regi. Kursen borde rikta sig till dem som inte kan någonting alls och inte gå framåt så snabbt att man inte hin-ner med.

Hösten 2012 startade man gruppen ”Vi lär oss att använda datorn”.

– Tyvärr har det varit så att vi är bara två handledare, suckar Barbro.

Egentligen borde var och en ha sin egen handledare.

Nätbank, e-post, Skype

Bo Stenbacka, 75, har haft dator i många år, men har använt den mest som skrivmaskin. Han använ-de dator i arbetslivet, men då bara sådana funktioner som behövdes i arbetet.

Numera sköter han bank-ärenden på nätet och använder e-post.

Med Skype håller han kontakt med sin bror i Sverige och vänner i Spanien och på Gotland.

Bo läser svenska tidningar på webben och han rekommenderar den finlandssvenska portalen www.startis.fi där en massa nyhets- och andra tjänster finns samlade.

– Man glömmer vad man lärt sig om man inte använder kunskaper-na, säger Bo som tog en datorkurs i medborgarinstitutets regi.

Därför uppskattar han pensio-närsföreningens IT-grupp.

– Men vi skulle behöva fler handledare.

Tv-stjärna

Den som såg Yle Fems aktuali-

tetsprogram Närbild den 17 janu-ari fick bekanta sig med Gunborg Blomqvist, 78. I programmet berättade hon om sin datoranvänd-ning och kameran rullade när Bar-bro Carlström gjorde hembesök hos henne.

Också Gunborg har använt datorn som skrivmaskin i flera år, men först för cirka ett år sedan fick hon bredbandsuppkoppling. Nu använder hon datorn för banktjäns-ter och e-post och surfar på nätet tre fyra gånger i veckan för att ta reda på saker och ting.

Gunvor är nöjd med den nybör-jarkurs hon tog på MBI, och för-eningens IT-grupp hjälper henne att upprätthålla kunskaperna och lära sig mera.

– Vi har väldigt trevligt här och

får hjälp med sådant som vi har fun-derat på.

Satsning i Östnyland

I dag finns det omkring 75 hand-ledare inom ramen för projektet IT för seniorer. De är allt annat än jämnt fördelade – bara 33 av de 78 föreningarna i pensionärsförbundet har handledare.

Störst är behovet i Östnyland där bara två av de tolv förening-arna har handledare. För att råda bot på det här ordnar projektet en utbildningsdag för IT-stöd på Kug-gom i Lovisa den 9 april (se annons på annan plats).

Vi ger Barbro sista ordet:– Alla kan lära sig att använda

dator och det är jätteroligt.Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Tv­programmet Närbild den 17 januari. Barbro Carlström på hembesök hos Gunborg Blomqvist.Else­May Stenbacka får råd av maken Bo (t.v.) och Tord Carlström.

14 – GOD TID 3/2014

Birgit och Sven-Erik har skapat sitt eget paradisOdling och växter är en utmärkt sysselsättning när man är pensionär, tycker Sven­Erik och Birgit Nygren. Nyttigt för kropp och själ, plus att det är en billig hobby.

Har man en balkong eller jordplätt är det bara att sätta igång.

Deras egen pensionärsträdgård fick sin början 2004 när Sven-Erik slu-tade arbeta och behövde något att sysselsätta sig med. Från att tidigare inte ens ha tyckt om att klippa gräs har han nu, tillsammans med Bir-git som alltid varit intresserad av trädgårdsarbete, på tio år skapat ett blomsterparadis på över 6 000 kva-

dratmeter som fått namnet God-set. Platsen är Sven-Eriks släktgård i Baggas, Oravais som paret köpte i början på 2000-talet och använder som sommarställe.

– Vi började i fel ände, i sump-marken längs med Kimo å, säger Sven-Erik. Där grävde sonen Uffe första dammen för att platsen skulle

bli torrare. Men ån svämmar över, så varje vår står området under vatten.

Men förutom översvämnings-veckorna, som de flesta växterna klarar av, är området nu ett vackert dammlandskap som till och med inkluderar ett vattenfall.

– Vi ”flyttade” en källa när vi täckdikade åkern som nu förser dammarna och övriga trädgården med vatten, säger Sven-Erik.

Från åstranden har trädgården utvecklats vidare och innehåller nu allt från stenpartiväxter till rosor och liljor.

– Liljor var Sven-Eriks första favoritväxt, nu har vi närmare 70 olika sorter, säger Birgit. Men rosor, som vi nu har runt 100 av, skulle vi inte ha, tyckte jag, efter-som de är taggiga att arbeta med och svåra att få att överleva. Men jag har ändrat åsikt, buskrosor och gammaldags rosor fungerar fak-tiskt bra.

Paret har aldrig detaljplanerat hur trädgården skulle se ut utan låtit den växa fram allt eftersom. Anskaffade växter har fått bestäm-ma och någon trädgårdsarkitekt har det aldrig varit frågan om.

Sven-Erik och Birgit beställer en del till trädgården från utlandet, framförallt frön som de driver upp själva. En del köper de från loka-la handelsträdgårdar eller på resor. Men mycket inom trädgårdskret-sar handlar om att byta plantor och frön med varandra. Trädgårdsför-eningar har ofta växtbytardagar på sin agenda.

– Växtanskaffningen behöver inte kosta mycket, säger Sven-Erik. Och även om man någon gång sat-sar på att köpa en dyr växt, så är det nog en av de billigaste hobbyerna man kan ha.

Redan i början på mars har det mesta av fröna för årets säsong såtts och en hel del har redan grott.

– Det är fullt överallt med frö-sådd inomhus, säger Birgit. Man är nog glad när maj kommer så att man får föra ut plantorna i växt-huset.

Utomhus börjar blomningssäsong-en tidigt på våren med lökväxter-na och fortsätter tills frosten kom-mer på hösten. Nygrens har redan många besökare inbokade i år till trädgården som är öppen enligt överenskommelse maj–september.

En så här stor trädgård kräver en hel del arbete, men Sven-Erik och Birgit talar hellre om hur mycket trädgården ger än om hur mycket tid den kräver.

– Vi går en runda varje morgon och njuter av trädgården, säger Bir-git. Och ibland blir det en på kväl-len också.

– Sen är trädgårdsarbete också ett bra sätt att hålla sig igång, säger Sven-Erik. Man får motion utan att man märker av det.

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Blommande Primula vialii invid en av trädgårdens dammar. Foto Birgit Nygren

Guldranunkel Foto Sven­Erik N

ygren

Birgit och Sven­Erik tillbringar mycket tid med frökataloger

och trädgårdsböcker under vintern. En ny favorit är Leif

Blomqvists nyutgivna bok Rosor i norr som du kan läsa

mer om på motstående sida.

Foto Katarina Bengs­Westerm

ark

GOD TID 3/2014 – 15

Nordliga rosor intresserar trädgårdsodlarnaPlantskoleföretagaren Leif Blomqvist i Lepplax, Pedersöre, kommer ut med en bok för att möta det stora intresset för rosodling. Rosor i norr är bokens titel, och Leif Blomqvist presenterar 134 olika sorter – alla härdiga för åtminstone odlingszon 3 i Finland eller motsvarande zon 5 i Sverige.

– Jag vill stimulera intresset för ros-odling, men också avdramatisera denna. Allmänt anses att rosor är svåra att odla, men så behöver det inte vara. Man lär sig de viktigaste grunderna så undviker man också många problem.

Leif Blomqvist betonar speciellt roten när han talar om rosors här-dighet. Själv har han på sin plant-skola gått in för rotäkta rosor, det vill säga rosorna växer på sin egen rot. Men han betonar att ympade rosor inte heller behöver vara fel val:

– Bry dig om att fråga försäljaren om just rotsystemen när du köper rosor. Rotsystemet skall naturligt-vis också vara vinterhärdigt, påpe-kar han. Sedan handlar det om att plantera i rätt beredd och upphöjd växtbädd, att beskära i rätt tid och att sköta vintertäckningen.

Blomqvist betonar också att vin-tertäckning är viktigt i de sydligare zonerna. Under sina resor i Nor-den har han också märkt att rosod-lare exempelvis i Jönköping är mer omsorgsfulla med vintertäckningen än vad vi är här uppe i norr. Detta beror bland annat på att vi ofta har snön som extra och effektivt täck-material.

Beprövade sorter

Rosor förädlas och nya sorter dyker upp hela tiden, men Leif Blomqvist ser gärna att gamla, beprövade sor-ter hålls vid liv.

– Den vackra, väldoftande vit-blommande rosen vid hemgårdens trappa har funnits i minst hundra

år, och den doftar fortfarande lika underbart när den blommar!

– Men det tas också fram nya och vinterhärdiga rosor här i Fin-land. En del sorter kommer bland annat från Kanada.

Leif Blomqvist sysslar också med export från sin handelsträd-gård och berättar att en del rosor också exporterats till Ryssland. Tro-ligen av handelspolitiska orsaker är den exporten nu stängd, men han hoppas att gränsen öppnas igen och att han kan leverera beställningar till trädgårdar i Ryssland.

Fjärde boken

Boken om nordliga rosor är Blom-qvists fjärde. Den första, Äppel i norr, är slutsåld. De två senare böckerna hette Trädgårdens bär och Våra fruktsorter. Alla tre har översatts till finska, det sker troli-gen också med rosboken. Böckerna har haft god åtgång både i Finland och Sverige, men dessutom har han fått en marknad på Island.

– Det är tydligt att islänningar-na aktivt söker trädgårdsväxter som klarar deras klimat.

Boken Rosor i norr ger intres-sant historisk bakgrund till rosod-lingen samt till de enskilda sorter som presenteras. Polkagrisrosen Rosa Mundi är ett exempel på gam-la rosor. Den beskrevs första gången 1581 och tros ha fått sitt namn efter Rosamund Clifford, en ung flicka i 1100-talets England. Hon förgif-tades i ett svartsjukedrama inom kungahuset år 1176 och kung Hen-

rik II lät årligen pryda hennes grav med denna älsklingsros. Rosa Mun-di anses också vara moderros till alla andra polkagrisrandiga rosor.

En ännu äldre ros är Rosa x Ric-hardi som med säkerhet kan härle-das åtminstone till första århund-radet efter Kristus. Väggmålningar på Kreta anses avbilda denna ros redan 1600 före Kristus. Blomqvist beskriver doften som parfymlik-nande.

Däremot är det enligt Leif Blomqvist svårare att härleda Fin-lands vita ros, midsommarrosen, i historien. Han konstaterar att rosen förekommit allmänt i Finland och Sverige sedan början av 1800-talet, men att ursprunget är okänt.

– En utsökt vacker ros som är lättodlad, frisk och vinterhärdig, sammanfattar han.

En kinesisk härstamning finns också återgiven, Hybrida, som Blomqvist rekommenderar upp till zon 3:

– Doften är oemotståndlig, stark och söt. Den sprider väldoft över hela trädgården och lämnar ingen oberörd!

Leif Blomqvist berättar att ros-intresset i Finland märks i att nya grupper av entusiaster slår sig sam-man.

– En rosexpert konstaterade att jag gett mig in i ett ”getingbo” när jag skriver om rosor. Ilskna geting-ar har jag inte mött, men däremot många olika åsikter och experter, konstaterar han.

Boken är på 206 sidor och illus-trerad med högklassiga färgbilder. Den ges ut på Blomqvists eget för-lag. Förutom egna foton finns bil-der tagna av Jaana Kuoppamaa, Pirjo Rautio, Inger Kullberg, Mar-gareta von Rosen och Marjatta Uosukainen.

BERTEL WIDJESKOG

Leif Blomqvist har gett ut sin fjärde trädgårdsbok och den behandlar nordliga rossorter.

Foto: Bertel Widjeskog

Polkagrisros. Bild ur boken Rosor i norr.

16 – GOD TID 3/2014

Vi gjorde utfärder i stället. Inspirerad av dem började jag, när jag kom hem, leta efter rese-skildringar från Teneriffa. Den äldsta jag fann var Guss Mattssons En sommarfärd till de lyckliga öarna som kom ut 1907. Enligt för-fattarens förord är det fråga om den samling resebrev hans sände hem under sin färd till Kanarieöarna. Dit åkte han från Hamburg med en tysk ångare.

Yrjö Kokkos De lyckliga öarna (i original Hyvän tahdon saaret) skrevs efter en resa till Kanarieöarna i början av 1950-talet. Både Guss Mattsson och Yrjö Kokko gjorde strandhugg på många av öarna, naturligtvis också på Teneriffa.

Ett par som stannade litet längre var Alice och Yngve Lyttkens. Alice är ju känd som roman-författare. Yngve var advokat och författare till böcker som bygger på rättsfall ur den svens-ka historien. De tillbringade ett halvt år på Teneriffa i början av 1950-talet och 1955 utkom Yngves bok Vinter på Teneriffa. I utkanten av Puerto de la Cruz hyrde de ett hus och försökte några timmar om dagen ägna sig åt författar-skap. I huset fanns en vedspis, men i brist på ved lagade man mat på ett primuskök. För att vattnet i vattencisternen skulle bli hett måste man elda i tre dagar. Men solen och värmen kompenserade bristen på bekvämligheter.

På femtiotalet fanns det ännu inga billiga charterflyg till Kanarieöarna. Paret Lyttkens, som packade med sig både skrivmaskiner och böcker, åkte tåg från Sverige till Barcelona och därifrån båt till Teneriffa. På vägen blev det uppehåll i Cadiz och Las Palmas innan paret var framme i Teneriffas huvudstad Santa Cruz.

Redan på båten hade de skaffat sig utländ-ska bekanta som också skulle övervintra på Teneriffa. Under de första veckorna när de bodde på hotell lärde de känna ännu fler. Umgänget i synnerhet med andra skandinaver blev livligt, men var ibland komplicerat efter-som det fanns udda människor i de här kret-sarna. Svartsjuka och intriger förekom. Många fester firades på hotell Taoro, som senare för-vandlades till spelcasino.

Från litet senare tider härrör sig Saga Roos böcker: Arkea ja juhlaa Teneriffalla och Pio-neerina Kanarian saarilla. Författarinnan var

änka efter en kapten som på 30-talet arbetat på flodbåtarna i Kongo. Hon hade redan tidigare besökt Teneriffa och efter mannens död beslöt hon sig för att flytta dit. 1961 lastade hon in möbler och husgeråd på ett av Sydamerikalin-jens fartyg, Atlanta. Med sig hade hon sin apa och sina papegojor.

En tomt hittade hon i byn Lomo Roman i Santa Ursula en bit från Puerto de la Cruz. I sina böcker berättar hon detaljerat om husbyg-get. Det var inte lätt för henne att få arkitekter och byggmästare att förstå hennes önskemål. Hon blev lurad och bestulen, men till slut stod hennes hem färdigt och står där än i dag. På nätet kan man hitta väganvisningar. Som ett speciellt kännetecken har det ett runt fönster.

Saga Roos dog 1999. Hon sägs ha testa-menterat huset till en lokal djurskyddsfören-ing, som sedan sålde det. Hon tyckte väl att pengar för djuren skulle behövas. I sina böck-er beskriver hon hur illa hundar och katter behandlas på Teneriffa. Själv var hon en varm djurvän och räddade ett par gånger livet på misshandlade husdjur.

Byråkratin kring husbyggandet, byggnads-tillstånd, köpebrev och intyg över avfallsbrunn skulle skötas i olika städer. Som husbyggare fick Saga Roos jaga byggmästare, murare, elek-triker och målare. Ju fler människor hon lärde känna desto lättare var det att få nya kontak-ter. Elektriciteten fick hon ändå vänta två år på. Den kom när hon redan länge bott i huset och vant sig vid att läsa i skenet av stearinljus och gå tidigt till sängs.

Den katolska kyrkan har spelat en stor roll på Kanarieöarna. Saga Roos berättar om de olika städernas och byarnas skyddshelgon och hur de firades. Santa Uruslafiestan räckte i fem dagar och bjöd på musik, idrottstävlingar och val av fiestadrottning. Till hela Teneriffas skyddshelgon, jungfrun Candelaria i staden med samma namn vallfärdade man den andra februari. Vissa fiestor firas fortfarande. Mest känd är karnevalen i Santa Cruz.

En utförlig historielektion ger hon ock-så läsaren. Hon beskriver hur spanjorerna på 1400-talet erövrade Teneriffa. De utplånade guancherna, ett som man tror fredligt folk, som levde nästan på stenåldersnivå. Guan-

cherna sägs ha varit en högrest, vacker, vit folk-typ, många var blonda. Eventuellt härstam-made de från berberna i Nordafrika. När och hur de kommit till Teneriffa är man osäker på.

När Saga Roos skrev sina böcker hade hon bott över trettio år på ön och följt med hur den förändrades och hur turistströmmen växte. Hon presenterar många intressanta byar och städer utanför de vanliga turiststråken. Själv trivdes hon bäst om somrarna när utlänning-arna och hennes egna gäster hade försvunnit. Då kunde hon måla i fred, för hon var också konstnär. Åtminstone en gång ställde hon ut sina tavlor i Puerto de la Cruz.

Efter den obligatoriska färden till Spaniens högsta berg, vulkanen Tejde, konsulterade vi vår guidebok. Den rådde oss att besöka La Laguna, Teneriffas före detta huvudstad och kanske äldsta stad med byggningar från 1400-talet. Yngve Lyttkens skriver: ”La Lagu-na har en speciell prägel, tillbakadragen, inåt-vänd och mycket katolsk. Den är nämligen biskopssäte och universitetsstad.”

Vi fann en lugn stad, nästan helt befriad från turister och souvenirbutiker. Litet pro-blem hade vi att hitta det gamla stadscentret, som finns på Unescos världsarvslista. Vi hade inga kartor och att fråga sig fram utan att kun-na spanska var knepigt. Till slut kom vi till de smala gatorna med hus i glada färger, vackra träbalkonger och utsmyckade dörrar.

La Laguna ligger nära den nuvarande huvudstaden Santa Cruz och det finns en spårvagnsförbindelse mellan städerna. Enligt Guss Mattson hade ett belgiskt bolag kom-mit på idén att bygga en spårled uppför den elva kilometer långa backen från Santa Cruz nere vid kusten till La Laguna, som ligger 500 meter högre upp. De rika i Santa Cruz hade bostäder också i La Laguna. När det var olid-ligt hett därnere skickade ämbetsmännen sina fruar och barn upp till svalkan. Men vi kon-staterade att det på vintern inte är svalt där utan kallt. Vi frös så mycket att vi alltför snart måste ta bussen tillbaka till Puerto de la Cruz.

Vi besökte också La Orotava, som ligger alldeles invid Puerto de la Cruz, enligt Yngve Lyttkens ”en vänlig och utåtriktad stadd”. Taxichauffö-

Teneriffa förr och nuNär vi efter femton år igen skulle åka till Kanarieöarna valde vi Puerto de la Cruz på norra sidan av Teneriffa. Att vädret där i januari kan vara osäkert var vi beredda på.

Visst sken solen ibland. Men vid stränderna svajade röda flaggor, på grund av de höga vågorna var det förbjudet att simma i havet. Inte ens havsvattensbassängerna lockade.

GOD TID 3/2014 – 17

ren körde oss direkt till Casa de los Balcones-balkonghuset. Det är ett välbevarat bostadshus från 1600-talet, som utom är det är försett med vackra balkonger också har en innergård där det växer träd och blommor. Numera tjänar huset som utställningsutrymme och försäljningsställe för konsthantverk som spetsar och smycken av lavasten. Rummen i övre våningen är möble-rade som ett gammalt kanariskt hem.

Puerto de la Cruz var på 1700-talet en viktig hamnstad. Nu är den full av turister, över-vintrande nordbor och andra européer. Men många av de gamla byggnaderna finns kvar. Själva åt vi festmiddag i en restaurang som ver-kar i ett hus från 1700-talet. Gatorna är smala och oftast branta. Trots det ser man turister röra sig i rullstol eller med rollator.

Yrjö Kokko skrev: ”och så åker man ner till Puerto de la Cruz, den förra lilla hamnsta-den, och då stönar man med skäl. För Puerto de la Cruz är förtjusande, ovanligt och vack-ert. På dess gator och hotell träffar också fin-nar med ganska stor säkerhet en bekant till någon bekant, för nästan alltid är någon finne stadigt bosatt där.”

AGNETA PENNANEN

Spaniens högsta berg, vulkanen Tejde, välkänt landmärke på Teneriffa.

Litteratur:Gustaf Mattsson: En sommarfärd till de lyckliga öarna 1907Yrjö Kokko: De lyckliga öarna 1953Yngve Lyttkens: Vinter på Teneriffa 1955Saga Roos :Arkea ja juhla Teneriffalla 1991Saga Roos: Pioneerina Kanarian saarilla 1998

Casa de los Balcones – balkonghuset är ett

välbevarat bostadshus från 1600­talet.

Foto Agneta Pennanen

18 – GOD TID 3/2014

Ännu hinner du anmäla dig!Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors­Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök

i staden Rijeka.28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78

meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF.I priset ingår inte reseförsäkring och dags turen till Plitvice (100 €).

Anmälningar och förfrågningarSPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi

Kroatien 25.4–2.5.2014Adriatiska havet – natur – kultur

HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8 2014Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord.Bussresa till Syd­ och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8 2014.

Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink­Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF.

Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

SKOTTLAND 2–8.9 2014Historia, natur och whiskyFlyg­ och bussresa till Skottland under 7 dagar, 2–8.9 2014 (från Österbotten 8 dagar, 1–8.9 2014), busstransport Österbotten–Helsingfors–Österbotten.

Pris för resan: Från Österbotten 1 680 €. Från Helsingfors 1 625 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering på bra hotell i dubbelrum (tillägg för enkelrum), halvpension, svensktalande lokal guide i Skottland, besök på whiskydestilleri och Skotsk afton samt reseledare från SPFTeknisk researrangör: Ingves.

CENTRALEUROPEISKA TJECKIEN 9–15.9 2014Gyllene Prag, utflykter i Böhmen, Liberec och Skoda.Flyg och bussresa till Tjeckien under 7 dagar, 9–15.9 2014.

Pris för resan: Från Vasa 1 290 €. Från Helsingfors 1 210 €.

I priset ingår flygresor Vasa (Helsingfors) Prag tur och retur, resa med turistbuss i Tjeckien, övernattning i dubbelrum (tillägg för enkelrum 152 €), 6 frukostar, 4 luncher och 6 middagar, båttur på Moldau, vinprovning, lokalguide i Prag samt reseledare från SPF.Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

Resorna är inte handikappanpassade.Upplysningar om resorna fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341.Anmälningar till resorna motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e­post patrick.ragnas@spfpension.fi

SUCCÉMUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12.2014Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (förutsätter minst 40 resenärer/buss)

I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A­kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2­personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e­post patrick.ragnas@spfpension.fi

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Resor 2014: Hardanger & Norges sydkust * Skottland * Centraleuropeiska Tjeckien * Musikalen MAMMA MIA!

RES MED SPF

Måndag 5.5Samling och biljettutdelning i Viking Lines terminal på Skatudden.Avgång kl. 17.30 med M/S Mariella. Buffetmiddag.Välkomsttillfälle och introduktion på konferensavdelningen.

Tisdag 6.5Frukost ombord, ankomst till Stockholm kl. 10.00.Dagsprogram med slottsbesök och lunch.Skultuna Messingsbruk.Historievandring, middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Onsdag 7.5Dagsprogram med slottsbesök och lunch.Middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Torsdag 8.5Dagsprogram i Stockholm.M/S Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad à la carte­middag.Avslutningstillfälle på konferensavdelning.

Fredag 9.5Frukost ombord, ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris 885,- i dubbelrum/B-dubbelhyttTillägg 155,­ för enkelrum/egen B­hytt 30,­ i dubbelrum/A­dubbelhytt 185,­ för enkelrum/egen A­hytt

Anmälningar och information om resan :Friman Resor tfn 019­2481004 eller e­post info@frimanresor.fi

Antik- och kulturresa 5–9.5.2014 med Bernt ”Morre” Morelius

Några platser kvar!

Res med SPF till det vackra Irland som har inspirerat konstnärer, poeter, författare och musiker. Historier om jättar och andrar, häxor och krigsherrar är mångtaliga.

Dag 1 avfärd från Helsingfors med Norwegian kl. 17 till Dublin. Incheckning på trestjärnigt hotell.

Dag 2 utflykt till Galway.

Dag 3 heldagsutfärd till Arranöarna.

Dag 4 utflykt till Cliffs of Mother och städerna Kerry och Killarney.

Dag 5 utflykt längs den spektakulära vägen Ring of Kerry och Killarney National Park.

Dag 6 utflykt till Tipperary, Kilkenny och Dublin.

Dag 7 stadsrundtur i Dublin och ”Irish Night”.

Dag 8 utflykt till Trinity College. Avfärd kl. 18.40 till Helsingfors. Ankomst kl. 23.50.

Pris 1 350 €, tillägg för enkelrum 320 €.

I priset ingår flyg, logi med frukost, 5 middagar på hotellet, Irish Night, inträdesavgifter och enligt program, svensktalande lokalguide under hela programmet och SPF reseledare och resebuss.

Anmälningar och förfrågningar Veronica Biaudet tfn 020­7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Detaljerat program finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

Den gröna ön Irland 8–15.9.2014

Några platser kvar!

GOD TID 3/2014 – 19

RES MED SPF

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person. I priset ingår:

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019­248 1004 eller e­post info@frimanresor.fi. Anmäl så snart som möjligt.

Jazzkryssning 1–3 april 2014

• Kryssning i 2­personers A­hytt med fönster

• 2 x Viking Buffet (special­meny New Orleans Style på utresan)

• 2 x sjöfrukost

• 2 x kaffe med tilltugg• Jazzdrink• SPF jazz­underhållning• Dagsprogram med

utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Måndag: Avgång kl. 11.30 med Viking XPRS till Tallinn. Buffetlunch ombord. Bussresa till Tartu och inkvartering på Hotel Dorpat. Middag på hotellet.

Tisdag: Utflykt till Peipussjön mellan Estland och Ryssland. Sjön är Europas femte största och är känd för sina s.k. gammaltroende. Besök till Alatskivi slott. Middag på hotellet.

Onsdag: Guidad rundtur i Tartu med besök i Bortaniska trädgården. Efter lunch egen tid i Tartu. Gemensam middag på hotellet.

Torsdag: Utflykt till Otepää där vi bekantar oss med den vackra staden och den fina naturen omkring. Gemensam middag på hotellet.

Fredag: Efter frukosten start till Tallinn. Rundtur i Tallinn och tid för shopping. Avgång kl. 18 med Viking XPRS. Buffetmiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30.

Pris: 505 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 70 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering i Hotel Dorpat, 2 luncher, 4 middagar och utflykter. SPF reseledare och svensktalande guide med på hela resan.

Anmälningar till Bengt Andergård, tfn 040­551 5075, bengt.andergard@pp.inet.fi

Res med SPF till Tartu 2–6.6.2014

Visste du att:

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa.· Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan.· Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna.· Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination.· Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700­talet.· Världens första aktiebolag startades i Falun.

(Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag.

Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA.

Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand. Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet.

Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet.

Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta. Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen.

Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050­328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

Dalarna 20–25.8.2014

ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8 2014

Pris: 485 € / person

I priset ingår• båtresor med Viking XPRS tur och retur till

Tallinn• Viking Bistro Buffet­lunch inkl. måltidsdrycker

på utresan• Viking Bistro Buffet­middag inkl.

måltidsdrycker på returen• 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum

inkl. frukost och fri tillgång till hotellets spa­ och bastuavdelning

• 3 middagar• 2 kaffepauser• 2 dagsutflykter inkl lunch• inträden och lokalguider• reseledare Tina Fabricius med hela resan• Hangö Trafiks buss och chaufför med hela

resan

Bokningar och information:Friman Resor telefon 019­2481004 eller e­post info@frimanrsor.fi

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

Östra Estland och Narva 25–28.8.2014

Några platser kvar!

Kom med på en kryssning från Helsingfors till Stockholm med trevlig underhållning och rikligt program.

Samtidigt ordnas ett IT­seminarium i samarbete med Inkludera Flera­projektet.

Mera information i God Tid nr 4.

Förhandsbokningar: Friman Resor tfn 019 248 1004, e­post info@frimanresor.fi.

Seniorskeppet 5–7.10.2014

6.-11.5 Resa till Moskva17.-26.5 Kryssning i Kroatien2.-3.6 Vår Ruset i Luleå9.-15.6 Krigshistorisk resa till Svir18.-21.7 Hockenheim Formel 125.-28.7 Hungaroring Formel 14.-10.8 Resa till Nordkalottens fronter4.-10.8 Vandringsresa till Österrike13.-17.8 Valamo och Karelska näset14.-18.8 Cykelvasan18.-23.8 Sordavala, Suojärvi, Jessoila, Petrozav- odsk, Karhumäki, Poventsa, Stalin-kanalen31.8-4.9 Volleyboll VM i Polen4.-8.9 Volleyboll VM i Polen15.-22.9 Bryssel, Normandiet och Paris19.-20.9 Vävmässan i Umeå7.-8.11 Mamma Mia! i Helsingfors20.-21.12 Mamma Mia! i Helsingfors

20 – GOD TID 3/2014

Må bra resa till Meganissi!• Boosta energi på underbar grekisk ö!

• Bli av med din stress, oro och negativa självbild!• Lär dig mindfulness, mental träning och livsglädje!

Tidpunkt: 15.9 - 22.9

Se: www.creavida.fi eller ring 040/5437801Kursledare: Gia Mellin-Kranck. Stress-och friskvårdsterapeut, mindfulnessinstruktör och coach

www.creavida.fi

26-29.4 Resa till Karelska näset26.4-3.5 Matkulturresa till Leros17-18.5 Türi blomstermarknad och Pärnu24-25.7 Hemlig resa1-3.8 Frerikshamn Tattoo, Saima kanal & Viborgseptember Skottland3-10.9 Resa till Svarta havet13-20.9 Kultur- och semsterresa till Leros26-30.9 Kulturresa till Rom8-10.10 Bokmässan i Frankfurt, även 10-12.10!25-27.10 Evita på Göta Lejon i Stockholm4-7.12 Julmarknaderna i Trier och Luxemburg

Resor

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fiSandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 1004info@frimanresor.fi

Skärgårdens populäraste plats bjuder på: logi, kaffe med hembakt,

lunch och middagar. Be offert för er grupp!

Marthas romantik är unik!

Majatalo/Gästgiveri Martta Kyrkvallen 4, 21660 Nagu

tfn. 02-465 1409 www.majatalomartta.com

Skärgårdens mest romantiska gästgiveri bjuder på: logi, kaffe med hembakat,

lunch och middagar.Be offert för er grupp!

Majatalo/Gästgiveri MarttaKyrkvallen 4, 21660 Nagu

tfn 02-465 1409www.majatalomartta.com

+358 (0) 400 947 000goran.sundqvist@aland.netwww.resmedgoran.com

Res medGöran!

Höstens resor bokas nu: Ungern med vin och Wien 1-8.9

F som i Frankrike 9-16.9Sagolika Sardinien 18-25.9

Kroatien, Bosnien, Montenegro och Albanien 20-27.9Irland med Västkusten, Dublin & Belfast 22-29.9

Rivieran, Provence, Andorra och Barcelona 25.9-2.10Kryssning i kroatiska skärgården 26.9-3.10

Portugal och södra Spanien 15-23.10

Långresor: Transsibiriska järnvägen till Beijing 7-23.9

Chicago-New York 2-13.10Beijing 8 dagar 8-15.11

Kontakta oss för

mer information

och program!

PARTOURSPargas, 0440 524911partours@parnet.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

20-26.4.2014 529€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK + 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120touring.partner@kolumbus.fi

Planera sommarresan

med

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

Återförsäljare:

DEMOBÅT

VI�SÄLJER�V

ÅR

DEMOBÅT

VI�SÄLJER�V

ÅRHar�Din�båt�stortinnerutrymme�förlast,�höga�sidor,går�mjukt�i�sjön,planar�vid�10�knopoch�drar�lite�bensin�???Om�inte�så�har�vi�den�!!

5,2�x�2�m�,�4 0�kg0�-�60�hk

knop�/�2�pers�/�50�hk2 knop�/�4�pers�/�50�hk

0,5�l�/�sjömil

43296

<

13.900 endast�detta�ex.norm�15900,-

,-

FÖR�FISKE�&�FRITIDwww.paro.fi

www.paro.fi

2�sp�=�97�mm 2��x70�mm�=���90 € utan�moms

Arholmsv.�64a��65410�Sundom0500�-�660684

SJÖVÄRDIG

SÄKER

STABIL

SJÄLVLÄNSANDE

med�Suzuki�50

405405

445445

520520

47004700

445�x�165185�kg8-�20�hk15�hk/2�pers/19,5�kn3.750,-

SE�DEMO�FILMEN

405 445 5204700

Fabr iksgatan , 66900 Nykar leby , Tfn 06-722 0977

Vi hyr t.ex skylift, grävmaskin, klabbmaskin, släpvagn, båttrailer och de flesta bygg- och arbetsmaskiner. Nu finns även båt till uthyrning.

Dragsfjärdsvägen 271, 25700 KIMITO

Introduktionsretreatmå-on 31.3-2.4.2014Tema: Följ med mig bort till en öde traktFör nybörjare och retreatvana.Retreatledare: Åsa westerlundPris 180€Anmälan senast 24.3.2014

Retreat i Taizéandafre-sö 11-13.4.2014Tema: Tro, hopp och kärlekRetreatledare: gitarrist ochandlig vägledare Ulla KällPris: 160€Anmälan senast 24.3.2014Jubileumsretreatsö-on 14-17.9.2014Tema: Här är himlens portRetreatldare: biskop Thomas från Egypten (tolkas från engelskatill svenska) Pris 350€Anmälan senast 22.8.2014

GOD TID 3/2014 – 21

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020www.hotellarkipelag.com, info@hotellarkipelag.ax

KOBBA KLINTAR, ÅLAND

www.kobbakl intarsvanner.ax

Lotsstation med café och sjömansbar, 20 minuter utanför Mariehamn. Lugn och ro mitt på havet.

www.pellas.axinfo@pellas.ax

tel. 040 8324 333-en genuin skärgårdsupplevelseVälkommen till Lappo, Brändö

Getavägen 196 AX-22410 Godbywww.stallhagen.com

Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.

Vi ordnar er transport på Åland

Tel. 018-26311Öppet: Mån-fre 08.30-16.30

info@vikinglinebuss.axwww.vikinglinebuss.ax

info@zoomcamp.ax0457 344 77 44

Vi bokar resa, boende och aktiviteter, enligt Dina önskemål.

Skräddarsydda resor till oförglömliga Åland!

Resebyrån med inriktning på tillgänglighet för funktionsnedsatta och seniorer.

ÅLANDS FISKFÖRÄDLING AB- produktion och försäljning av odlad regnbågslax och sik

- garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hög kvalitet- säkra leveranser året runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 Föglö, ÅlandTel. 018-50 300

E-post: aland.fisk@aland.net

Ålands SvartbrödsbageriBirka Skärgårdsbröd

MARIEHAMNS FÖRSAMLING tfn 018-5360 www.mariehamn.evl.ax

Ålands Skogsägarförbund

Kyrkvägen 26, AX 22410 GodbyTel. +358 18 43100info@skogen.ax

Norra Esplanadgatan 322100 Mariehamn

Välkommen!

Tel. 018-14130Fax 018-17130

E-mail:parkhotel@vikingline.fi

www.parkalandiahotel.com

Tel: +358 (0)18 27 590

VASSKLIPPAREDoroklippare med dubbel-funktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv för mindre områden.Handvänligt teleskopskaft.Utbytbara bett.

• bekämpningsteknik för småbåtar mot vattenväxtlighet• lätta och lättmonterade• 5 olika modeller för både proffs och amatörer

Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, fax 06-321 3316, nautimar@netikka.fi

www.kaislaleikkuri.fi

Motorgatan 11 65170 VASA Tfn 06-321 3355,fax 06-321 3316, nautimar@netikka.fi

www.kaislaleikkuri.fi

och

båtar från oss

Vi säljer även

båtmotorer samt

gräsklippareK-LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅLARVVÄGEN 53 TEL. 3843 413

BÅTKAPELL

Norrbyvägen 32, 66200 KorsnäsTel: 06-3641406 GSM: 050-3696393 Fax: 06-3641406

korsnasbilobat@netikka.fi www.korsnasbilobat.fi

MASKINTVÄTT OCH IMPREGNERINGNytillverkning och reparation

Skräddarsydda båtkapell till alla båtmodeller Kapellbågar och beslag • Båtdynor och stolar

Båtmattor • Hamnkapell • SkrovmattorKantning av båtmattor

All slags bilinredning • Cabriolett byten m.m.

Hakakatu/Hagsgatan 7-9, FI-20540 Turku/ÅboPuh./Tel 02 2538 787, www.venetex.fi

Veneistuimet, patjat ja kuomutBåtbänkar, madrasser och kapell

fr. 799,00€fr. 849,00€

22 – GOD TID 3/2014

Vikingar och polis roade på midvinterblotOnsdag 5 mars var Karis Pensionärer inbjudna till kollegorna i Ekenäs för att som de gamla vikingarna fira midvinterblot i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Inget öl och helstekt galt stod på menyn utan pensionärerna fick nöja sig med ärtsoppa och punsch. Och tårta till kaffet.

Ekenäs Pensionärers ordförande Catharina Hindrén hälsade iförd vikingahjälm gästerna välkomna och framförde en dikt till asagu-darnas ära.

Karisordförande Thor Wernér kallades upp på scen, utnämndes till hedersviking och fick en hjälm placerad på sitt huvud. Därefter hälsade EP-kören gästerna ytter-ligare en gång välkomna genom sången Se god afton och god kväll. Också punschen fick sin lilla lov-sång och Kvällens sista tango kom en aning för tidigt.

Sedan brakade det loss med Schottis på Valhall till dragspel och skrammelorkester. Ekenäs Pensio-närers gammeldansare hakade på och dansade både schottis och mig-

non. Och midvinterblotet var i full gång.

Dansanta vikingar

Scenen fylldes plötsligt av en lång rad vikingar, mest sköldmör i dräk-ter av alla de slag. Först kom lång-dans från Sollerön, därefter cornish six-hand reel. Några händer fatta-des, det behövdes förstärkning från publiken och ett Karispar, Sirkka och Rurik Rehn, ställde villigt upp och dansade med bravur. Det hela avslutades med Rumba i Balders hage.

Det luktar sprit här!

Om Dido alias Adrian Viktor Sele-nius berättas många historier. Han var en legendarisk polis i Ekenäs i början av 1900-talet. Mosń Boman alias Kaj Rehnberg har tagit Dido till sitt hjärta och roat många med typiska Dido-uttryck och historier. Och nu var det Karis och Ekenäs Pensionärers tur att få skratta.

En vissling hördes och in i salen klev konstapel Viktor Adrian Sele-nius alias Dido. Dido noterade punschdoften som vilade stark över salen men förklarade sig villig att den här gången se mellan fingrar-na. Han presenterade sig som den

plikttrogna poliskonstapeln, klock-ringaren och orgeltramparen och också sitt andra smeknamn ”Trafik-ljuset”. Det namnet fick Dido efter ett besök hos sin kusin i Helsing-fors. Kusinen var också polis och fick ofta dirigera trafiken i centr-um av Helsingfors. Hur det nu var fick Dido i uppdrag att vikariera ett söndrigt trafikljus. Ut klockan 6 på morgonen till Mannerheim-vägen med ”mataväska” och cykel-pump som i misstag togs i stället för pampen. Plötsligt hördes ”Erkki täällä, tule” från mataväskan. Dido blir förskräckt, snor runt, bilarna tvärnitar, några krockar. Didos bak-del putsar sidan på en lastbil. Tra-fiken grötar till sig, Erkki snarvlar under armen och Dido viftar med cykelpumpen. Kaoset når sin kul-men när Dido börjar frysa och tar sig några ordentliga åkarbrasor fort-sättningsvis med pumpen i högsta hugg. Tyvärr blev det varken kaffe eller mörgåsar för Dido den mor-gonen för det var polisradion han tagit i stället för mataväskan.

Och med orden ”ber att som lagens långa arm få dra mig bak-länges” satte Dido sig under rung-ande applåder ner för att äta ärtsop-pa och dricka en välförtjänt punsch.

Festen avslutades med Schottis på Valhall ännu en gång, etthund-ratrettio pensionärer sjöng med av hjärtans lust, klappade takten och trummade på borden. Midvinter-blotet var över för denna gång.

Text och foto ISA FORSBÄCK

Daisy Winqvist hedersordförandeDå Daisy Winqvist år 1992 gick i pension grät hon sig igenom den första dagen som pensionär.

Vid Esbo svenska pensionärers årsmötet den 28 februari 2014 premierades hon med titeln hedersordförande. Föreningsliv, sång, musik och vänner fyller hennes pensionärsdagar.

Det Daisy Winqvist hunnit med som pensionär och som meriterar henne till titeln hedersordförande i pensionärsförbundets största med-lemsförening Esbo svenska pensi-onärer rf kan sammanfattas i ”en inspirerande och medkännande organisatör med stor arbetskapaci-tet och höga ambitioner ”.

Daisy Winqvist har varit en cen-tral gestalt och en handlingsmän-niska inom pensionärsverksamhe-ten i Esbo. I sju år svingade hon ordförandeklubban i föreningen Esbo svenska pensionärer rf, tak-organisation för de nio medlems-klubbarna. Före det axlade hon funktionen som föreningens sekre-terare i tre år. I två år satt hon med i pensionärsförbundets styrelse. Hon var pensionärskören Furor-nas första ordförande i femton år och grundande medlem. Som aktiv sångare i kören har hon bidragit till att väcka pensionärernas glädje att sjunga tillsammans. Hennes styrka som ledare ligger i hennes förmåga att se och ta tillvara resurserna hos medpensionärerna.

En betydande insats har Daisy Winqvist gjort som ordförande i Hagalunklubben, den största av föreningens medlemsklubbar. Att i sexton år organisera medlemsträf-far med program en gång i veck-an under perioden september–maj ställer extra stora krav på ordföran-de och hennes ledarskap. Efter år 2009, då hon avsade sig omval, har hon fortsatt bry sig om sina vän-ner – klubbens medlemmar. De står hennes varma hjärta nära.

Sin framtid som pensionär kun-de Daisy Winqvist knappast spå som nybliven pensionär år 1992. Med perspektiv på allt det, som hon gjort som aktiv pensionär, garante-rar att hon lämnar avtryck i svensk pensionärsverksamhet i Esbo.

Förutom titlarna Esbo pensio-när och hedersordförande i Haga-lundklubben kan hon foga en ny hederstitel till sin CV. Daisy Win-qvist gratuleras till titeln heders-ordförande i Esbo svenska pensi-onärer rf.

BRITA PAWLI

Esbo svenska pensionärer r.f.

Välbesökt vinterfest i PörtomNärpes pensionärs förening hade förlagt sin vinterfest till Pörteborg i Pörtom onsdagen den 26 februari.

Föreningen försöker att utlokalisera sina aktiviteter också så att inte allt

sker i centrum. Den stora uppslut-ningen med 60 personer närvaran-de visar att det uppskattas.

Helge Stenback och Sven Söderlund stod för musiken till allsången och underhöll också med egen sång. Dagens festtal, eller rätta-re sagt kåseri, stod Herbert Lindén

för. Han har en outsinlig källa att ösa ur, ett gott minne och en ledig fram-ställningsförmåga, vilket uppskatta-des av åhörarna. Man kan lyssna till Herbert hur länge som helst.

Efter kaffepaus och litet allsång berättade äldrerådets ordförande Gun Forsman om äldrerådets verk-

samhet. Fastän Närpes stad har haft ett äldreråd ända sedan 2002 är dess arbete inte så bekant bland pensio-närerna, så det är bra att ta vara på alla tillfällen att informera.

Till sist drog Sven Backlund en frågesport. Deltagarna fick dela upp sig i grupper och fylla i ett frå-

geformulär med 10 frågor med 3 alternativ på varje fråga. Det rörde aktuella frågor för pensionärer och man hade god nytta av att ha läst pensionärernas egen tidning God Tid.

Eftermiddagen gick snabbt och vi kan bara konstatera att: ju mer vi är tillsammans – desto gladare vi blir.

MÄRTA BACKLUND

Dido /Kaj Rehnberg i berättartagen.

Vikingaseniorer i danstagen med Jutta Aminoff som ledare.

Daisy Winqvist

FÖRENINGSNYTT

GOD TID 3/2014 – 23

Vändagsfest i KarisKaris Pensionärer firade vändagsfest, visserligen en vecka för sent, tillsammans med inbjudna gäster från Norra Kyrkslätts Pensionärsförening.

Salen på Brankis var fullsatt nästan till sista plats, då visklubben med Pia Nygård vid pianot inledde programmet med fyra sånger, vars gemensamma tema var vänskap. Av dessa vill jag speciellt nämna Las-se Berghagens Sträck ut din hand.

Föreningens ordförande Tor Wernér fortsatte på samma tema, då han hälsade alla de närvarande välkomna.

Nu följde en av festens höjd-punkter, den goda middagen, som bestod av ett synnerligen rikligt

kallbord, varefter grisfilén duka-des fram.

I två repriser underhöll Ris-to Tammilehto, trubaduren från Svartå, seniorerna med sång. Med sin sammetslena stämma sjöng han både på engelska och finska, dock mest på svenska. Som exempel kan nämnas Tiotusen röda rosor och En kväll med dig.

Gunvor Nyman gav skratt-musklerna arbete, då hon på sitt lugna sätt drog den ena vitsen efter den andra. Följande punkt på pro-

grammet var en kamp mellan Karis- och Kyrkslättföreningarna i form av en ja- eller nejfrågetävling. Kyrk-slättborna tog hem segern genom Edvin Malmsten.

Innan orkestern Håll i gång fick spela upp till dans framförde den gästande föreningens ordfö-rande Jan Broman sitt varma tack för en glad och trivsam fest. I en paus drogs vinsterna i månadslot-teriet. Ogästvänligt nog vanns de två huvudvinsterna, stora pro-duktkassar, av eget folk, nämligen Regina Ekman och Ulla Karlsson. Dansen fortsatte, men snart var en gemytlig pensionärsträff till ända.

Text och foto CARITA JOHANSSON

Väckarklocka i KotkaKotkanejdens pensionärer hade på sitt februarimöte besök av en person, som de länge skall minnas. Kalle Augustson, som gjort över tvåhundra långtradarresor med hjälpförsändelser till olika krishärdar i Europa och Asien, berättade på ett målande sätt om sina upplevelser.

Han gav skakande exempel på mänsklig nöd, men också exem-pel på sina nappatag med tull- och andra myndigheter i korrumperade länder. För åhörarna blev han en mental väckarklocka: vi, som har

det så bra, bör göra en insats för att lindra nöden.

Första biståndsresan gjorde Kal-le Augustson 1985 till Polen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom han in i landet, men redan följande

resa blev det stopp. – Jag hade blivit förklarad icke

önskvärd, berättade Kalle, och det tillämpades så strängt, att jag inte ens fick vända bilen i hamnen. Det var bara att backa tillbaka till båten

FÖRENINGSNYTT

I förgrunden de två föreningarnas ordföranden, Tor Wernér och Jan Broman.

i sällskap med maskinpistolbeväp-nad hedersvakt.”

För att finansiera verksamheten planerade Kalle en privat kampanj. Han skrev till hundratalet kända, finländska företag, som gjort ett gott resultat, och bad om ekono-miskt bidrag. Resultatet var nedslå-ende, inte ett enda napp. En gläd-jedag blev det emellertid, när Aki Kaurismäki (som inte fått något kampanjbrev) helt överraskande ringde upp honom och berättade, att han skänkte 30 000 mark.

Kalle hade talrika skakande exem-pel på människoöden i de länder, som han besökt. Många exempel till finns i boken Möten med OND-SKA OCH GODHET, Minnesbil-der i en backspegel, som han utgav i fjol. Också avskräckande exempel på en del myndigheters cyniska inställning till flyktingar och deras nöd berättar han om.

Många resor har under ge gång-na åren gått till Rumänien. Ett femtiotal elementhus hörde bland annat till lasterna och husen mon-terades upp av rumänska bygg-nadsarbetare. Efter morgonpasset på bygget serverades lunch klock-an elva. Det visade sig, att många av arbetarna dök upp först då. Det passade ju inte och Kalle lärde dem, att lunch fick endast de, som job-bat hela morgonpasset. Rumäner-na lärde sig.

I den östeuropeiska byråkratin hör mutor till saken, men där vägrade Kalle Augustson att spela med.

– Jag är mycket spontan av mig och det har inte alltid varit bra, säger Kalle med glimten i ögat.

Han medger utan omsvep, att han i Östeuropa uppfattas som ”en uppstudsig långtradarchauf-för från Finland”. Det är minsann inte något blomsterspråk, som han använder i sitt umgänge med struntviktiga myndighetspersoner, men det har visat sig, att det har just den effekt, som behövs i kri-tiska situationer.

Tyvärr har Kalle i sin hjälpverksam-het blivit utsatt för myndigheters trakasserier också i vårt eget land. En gång stod han med sin långtra-dare i Västra hamnen i Helsingfors. Båten till Polen skulle avgå om två timmar, men tullen vägrade att ge ut några nödvändiga trafikdoku-ment. I sin nöd ringde han till en bekant, som i sin tur ringde till Ole Norrback, som då var trafikminis-ter. Dokumenten kom till hamnen så snabbt, att Kalle och långtrada-ren hann ombord på båten.

En gång, då han blivit trakasse-rad av tullmyndigheterna i Ungern, rapporterade han om ofoget till vår EU-delegat Astrid Thors i Bryssel. Hon tog genast i saken och Kal-le fick ett artigt brev från ungerska inrikesministern, som hoppades, att samarbetet med tullen skulle gå bra. Det gick det, Kalle fick därefter saklig expedition i Ungern.

Också skattmasen i Finland har varit i luven på honom. Det länder de myndigheterna till evig skam att de hårdnackat försökte göra honom skattskyldig för hans humanitära hjälpverksamhet.

Man får den uppfattningen, att Kal-le Augustson är en man med en tro, som försätter berg. Det bejakar han och understryker, att det är tron, som ger honom hans inre trygghet och styrka, inte några yttre attribut. Det är alldeles otroliga saker, som han fått uppleva och som kunde ha kostat honom livet. När man hör honom berätta, är det lätt att hålla med hans barn, som sagt honom, att hans liv och verksamhet kan för-orsaka hans skyddsänglar blödande magsår.

Kotkaborna var beredda på Kalle Augustsons besök och hade samlat varma kläder och husgeråd för en container, som skall bli till hjälp för flyktingar från och i Syrien. På Kal-les hemresa till Tenala var hans rym-liga skåpbil fullastad med insamlat material.

Text och foto RAGNAR BACKSTRÖM

Kalle Augustsons skåpbil fick full returlast från Kotka.

24 – GOD TID 3/2014

Intressant österbottnisk rundtur med HerbertsForskaren Kjell Herberts bjöd på en intressant rundtur genom det österbottniska språklandskapet när han höll föredrag vid pensionärsklubben Milstolpens vårmöte i medlet av februari.

Närmare hundra medlemmar fanns på plats och de fick i ord och bild uppleva hur olika landskapets delar ändå är.

Södra Österbotten är det mest svenskspråkiga i riket, därför kan man också se en tydlig Sverige-orientering. Men samtidigt ock-så en stark förankring i det lokala, konstaterade Kjell Herberts.

I mellersta delarna, kring Vasa, upplever man hur bondesamhället förvandlats till högteknologiskt sam-hälle. Bonderötterna finns kvar, men området är starkt präglat av de interna-tionella kontakterna och högskolorna.

Norra delen är fortfarande ”bibelbältet” med värdekonserva-tism, men också trygghet och tillit, till och med till politiker.

Kjell Herberts visade också hur man

på orts- och gatunamnsskyltarna ser ortens särprägel. Vägverkets beslut att ortsnamnets språkupp-lägg bestäms av språkförhållandet på platsen visar oss vilket inhemskt språk som är starkast på orten. Står det svenska namnet överst är ortens språkliga majoritet också svensk.

I norra Sverige har det här inte varit någon självklarhet, skyltningen i Kiruna var ännu för några år sedan enspråkigt svensk även om det finns en kännbar samisk minoritet där.

Det är spännande att visualisera flerspråkighet, påpekade Herberts.

Han gav också exempel på hur vi själva ser på vår språkliga tillhörig-het. På en förfrågan ansåg de flesta i Mellannyland att de är tvåsprå-kiga, men 46 procent talar svens-ka enbart hemma. Var tredje öst-

erbottning anser sig vara mer eller mindre enspråkigt svensk!

Milstolpens styrelse redovisade vid vårmötet för en omfattande verk-

samhet med motionsaktiviteter och med olika grupper för data och säll-skapsspel. Jakobstadsklubben har nu 368 medlemmar då 55 nya med-lemmar anslöts 2013.

Bokslutet visade ett under-skott, mest på grund av arrange-mang med anledning av klubbens 50-årsjubileum.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Kjell Herberts, till höger, i samtal med Milstolpens viceordförande Sten Gripenberg och ordförande Carl­Gustav Molander.

FÖRENINGSNYTT

Om djuriska lätenAv en händelse kom jag nyligen att bläddra i en finsk-svensk ordbok. Och i trakten av det ord jag var på jakt efter stötte jag på det finska ordet ”röh”. Det verkade först något förbryllande men visade sig småningom ha den svenska motsvarigheten ”nöff”. Det var alltså fråga om hur den finska grisen låter – eller anses låta. Och då kom jag in på det som heter onomatopoetiska , det vill säga ordhärmande eller ljudmålande ord.

Exempel på sådana ord är verb som sörp-

la, prassla, smacka. plaska eller slafsa. Det uttalade ordet låter alltså ganska lika som den företeelse det handlar om.

Går man in på kapitlet djur och de ljud de åstadkommer finns det mycket av ono-matopoetik. Djurs läten är svåra att återge med våra vanliga bokstäver, men det har funnits en benägenhet att försöka: Grisens nöff, kattens mjau, fårets bä, kossans mu, hundens vov-vov o.s.v. Allt i god ljudhär-mande stil.

Också på detta område härskar fler-språkighet. Grisen anses alltså säga ”röh” på finska, i engelska sammanhang ”oink”, på franska ”groin-groin” och på kinesiska ”hulu-hulu”. Utan närmare kunskap om hur kinesiska grisar överhuvudtaget låter vågar jag ändå påstå att det nu sannolikt handlar om en mera dialektal variant.

Grodan är enkel och rättfram, vanligtvis någon form av ”kvak” eller – i finare sam-manhang – ”koach”. I Nederländerna krång-

lar man inte heller till det, det är ”kwak” rätt och slätt. Och ”kvakk” heter det på norska (nynorsk sannolikt) med-an Albions söner föredrar ”croak”.

Inga språksvårig-heter, alltså.

ANDERS G.

LINDQVIST

UPPSNAPPAT

Livet efter arbetslivetMan vill gärna tro att tillvaron efter arbetslivet är stressfri och behag-lig. Det är ju efter pensionering-en vi ska koppla av, utan ringan-de väckar klockor, utan påtvingade arbetsuppgifter och utan tuffa tids-ramar.

Att bara lämna arbetslivet bak-om sig för en ny tillvaro kan nog kännas utmanande, men också i någon mån skrämmande, even-tuellt förknippad med snudd på ovisshet. Faran för en enahanda och långtråkig tillvaro kan te sig hotfull.

Att hålla på med intressanta aktivi-teter efter pensioneringen kan vara

positivt även om det någon gång kanske innebär jäkt. Den som inte har makt över sin vardag blir ofta stressad. Det gäller att ta kontroll över situationen.

Att göra någonting för någon annan kan skänka ett meningsfullt liv. Det grundläggande är att göra saker som man själv vill, är roliga och stimulerande, som man mår bra av och som ger livet innehåll. Problemet är att folk sällan frågar sig det. Det finns med andra ord all anledning att undvika stress.

Människan har behov av att få ta ansvar och att få en tydlig roll med

mål och mening i livet. Vi har även behov av uppskattning och mänsk-lig kontakt. Jag vill betona hur vik-tigt det är att fylla sina dagar med liv, inte bara sitt liv med dagar.

Sociala sammanhang är viktiga för hälsan. Det har sagts att aktiva äldre människor uppfattar sig fris-kare än sina jämnåriga. Se till att ha vänner och bekanta. Vänta inte på att någon ringer till dig, ta kontakt själv. Det finns många möjligheter för oss alla att leva ett innehållsrikt liv även när arbetslivet tar slut.

Som pensionär upptäckte jag redan i slutet av nittiotalet en målgrupp

som skulle komma att betyda väl-digt mycket för mig. Behovet av vuxennärvaro på grundskolans års-kurser 0–6 var stort. Det blev bör-jan på en aktiv verksamhet som skolfarfar, vilken de facto fortfa-rande pågår.

En annan målgrupp som de senaste åren allt mer kommit med i bilden är pensionärerna. Verk-samheten över generationsgrän-serna har blivit en livsstil. Att all-tid få känna sig välkommen, dels som stöd i skolsamarbetet och dels med vardagsnära lekfulla program för de äldre, är utomordentligt sti-mulerande.

Den framtida återväxten i grund-skolorna är förvisso tryggad och om femton år är statistiskt sett var fjärde medborgare i landet över 65 år. Vi är säkert många som känner varmt för ett generationsöverskri-dande samhällsengagemang.

En givande vinn-vinn verksam-het som bygger på empati, en posi-tiv livs-syn, en god portion humor och en stark vilja för lek. Ingen behöver känna sig ensam om man ej själv vill. Som ung vet man ej hur roligt man har som äldre.

STEN LINDHOLM

Träskända

stena@elisanet.fi

DEBATT

PETALAX BAREN

Verkstan 347 1960 Tom 050-303 3664

Förmånliga däck.

Västerstigen 1, Petalax, Tel. 06-3470565

Öppet: Vard. 10-17, 10-13syservice@netikka.fi

http://annettessyservice.blogspot.fi

Kläder för damer 30+Hittar du hos oss.Storlekar S-XXXL

Vi hjälper dig att hitta rätt.

Massor av gardiner.

Ur Bykiston MMXIVVi bjuder på historiska händelser i form av underhållande teater.

Manusbearb., regi: Rafael Frans Musik: Jonathan Bonn

Tors. 3.7. kl. 19.00Sön. 6.7. kl. 14.00Tis. 8.7. kl. 19.00Tors. 10.7. kl. 19.00

Biljettpris: 20 /vuxen, 15 /grupp >25 pers, 10 /ungd. 4–16 år, inkl. pausservering. OBS! Endast kontant betalning.

Spelplats: Hembygdsgården Arstu, Nybyv. 185, Petalax Nyby.Bokning: www.bykiston.fi från maj månad eller per telefon 045-858 0245 från 15 juni kl. 18–19. Guidning för grupper.

Sön. 13.7. kl. 14.00Tis. 15.7. kl. 19.00Tors. 17.7. kl. 19.00Sön. 20.7. kl. 14.00

Premiär tisdagen den 1 juli kl. 19.00

Välkommen!Petalax

hembygdsförening

PetalaxBil & Traktor

Tfn: 0500-263 689

MatpotatisSäljes året om

även skalad potatis

N.P NorrbackPetalax

Tel. Peter 050-554 2365Tel. Niklas 050-532 2495

Pingstkyrkan Petalax

SöndagsgudtjänsterSöndagsskolaUngdomsklass

KvinnosamlingarKarasamlingar

tel. 0505222658

Petalax Församling

Tfn: 06-347 0274

ELEKTRIATrend

s h o p p e n

Här hittar du gåvor till födelsedagar, examen och

sommarens fester.*Magnetix Wellness

Magnetsmycken med verkan.* Inredning,Scarfar och Väskor.

* Eko Hud och Hårvård,Vitaminer *Vårnyheter

Må-Ons,Fre 10.30-17 el. överensk.tel 0503570454 Kyrktået 4 Petalax

Kom gärna med kursförslag och önskemål inför hösten 2014

mi@malax.fi eller tfn 3470371

NIBE värmepumpar

PETALAXFÖNSTER IKKUNAT WINDOWS

Tel-Puh 06-347 5236 Fax 06-347 5277

E-post: info@petalaxsnickeri.fi

Petalax SnickeriPetalaxvägen 401 66240 Petalax

www.petalaxsnickeri.fi

TUPLAPOTKU från Sportia Mattsson, Jakobstad 399€ (489€)- finsktillverkad- rostfri förzinkad- 3 års garanti- lång och kort modell- hopfällbar

Tfn: 06-788 0440

Marjamäki Ab

Finlands Begravningsbyråers Förbundauktoriserad begravningsbyrå

Herrholmsgatan 14, Jakobstad. Tfn 06 723 1730 dygnet runt

VÅR ERFARENHET – ER TRYGGHETMed omsorg och omtanke om Er

Begravningsbyrå

Även gravstenar m.m.

Välsorterad garn- och handarbetsaffär

Storgatan 17, J:stadTfn: 06-723 1344, 0500-664 438

Österbottens båtvaruhus- välkommen.

WILLYS 4400

Valmistaja/myyjä • Tillverkare/säljare

Willys boatsH.BJÖRKMAN KB • hannuwillys.bjorkman@hotmail.com • puh/tel: 040 7536 359

Nyhet!

Presentkort

Sonjas Taktil har fl yttat* Taktil Stimulering

* Hot Stone massage * BabymassageRing 050-338 3548Ny adress:

Herrholmsgatan 4 B, 68600 Jakobstade-post: SoM.Broo@agrolink.fi

CallesVÄRMESERVICE

När du har olje-brännarproblem!

0500-911 551JAKOBSTAD

26 – GOD TID 3/2014

BOENDE

Hur ändra rumsindelningen?Möjligheterna att ändra rumsindelningen i vår bostad kan bero av tre faktorer: husets bärande stom-me kan begränsa möjligheterna, golvets konstruk-tion och höjdnivåer kan försvåra ändringarna och slutligen finns vissa begränsande byggbestämmelser. Enligt dagens regelverk skall alla ändringsarbeten i bostaden anmälas till bolagsstyrelsen och få dess godkännande; vissa arbeten förs vidare för att god-kännas av kommunens byggtillsyn.

Husets bärande stomme är vanligen av tegel, betong eller trä. Det är viktigt att man beaktar den bäran-de stommen om man vill ändra rumsindelning-en. Åtgärder som medför ingrepp i husets bäran-de stomme är antingen otillåtna (till exempel att hugga in spår för dolda elledningar i betongbalkar) eller underkastade bygglov. Bygglovsansökan för ett ändringsarbete är en relativt omständlig procedur och bör därför gärna undvikas om det är möjligt.

I samband med våtrummen och särskilt golvbrun-narna är golvets konstruktion och höjdnivåer vik-tiga med tanke på en trygg och fungerande golv-lutning. Att förstora bostadens badrum innebär att gränsen mellan torra och våta utrymmen förskjuts, vilket alltid kräver kommunalt bygglov och därför gärna bör undvikas.

Ändringar i rumsindelningen kanske kräver ingrepp i lodräta bärande konstruktioner (pelare eller väggar) av trä, tegel eller betong. Åtgärderna kräver alltid bygglov, men från fall till fall bör man bedöma dels

hur angelägen och dels hur genomförbar åtgärden är. Alla större ingrepp (ny dörröppning i bärande vägg; avlägsnandet av bärande pelare) kräver att en byggingenjör bedömer åtgärdens ändamålsenlig-het, planerar åtgärden och redovisar den för kom-munens byggtillsynsmyndigheter.

De enklare och därför sannolika ändringsåtgärderna i bostadens rumsindelning berör icke-bärande kon-struktioner: byggandet av en ny mellanvägg eller rivning av en befintlig mellanvägg. Vissa riktlin-jer ingår i byggbestämmelserna och ger samtidigt ramar för en förnuftig planering: boningsrum skall ha storleken minst 7 kvadratmeter och via fönster ha tillgång till dagsljus. För att man skall kunna dela ett boningsrum i två mindre, krävs alltså att det större rummet är minst 14 kvadratmeter samt att en mellanvägg kan byggas i anslutning till ett ytterväggsparti mellan två befintliga fönster. Att riva en icke-bärande mellanvägg och därmed förena två mindre rum till ett större är enklare.

Vissa åtgärder berör bostadens rumsindelning utan att formellt vara byggåtgärder som kräver bygglov: man kan välja alkovliknande lösningar också för bosta-dens köksinredning, och man kan dela ett större rum i mindre med hjälp av fristående höga skåp.BENGT-VILHELM LEVÓN

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

Tryggare kan ingen vara

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 HelsingforsSandvikskajen 13, 00180 HelsingforsTfn. 050-356 2475

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24hhautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet iÖsterbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten ochdonationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius,tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Var finns vännerna?På Facebook, Twitter, YouTube

och såklart på adressen www.sfv.fi. Du kan också ringa oss: 09–6844 570

Svenska folkskolans vänner är en opolitisk förening, som i 130 år har jobbat för bildning på svenska i Finland.Bli medlem! Årsavgift endast 10 euro. För avgiften får du bl.a. vår kulturtidskrift hemburen 4 gånger i året.

Design Nordic Inverter LTCNBÄSTA VÄRMEPUMPENFÖR DIG OCH DIN FAMILJTESTVINNAREN OCH PRISBELÖNTA LTCN FRÅN FUJITSU

BÄST I TESTBÄST* Fujitsu inverter-värmepump LTCN

testad av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)

*

Fujitsus nya värmepump LTCN har en ny prisbelönt design som gör den till mer än bara en värmepump. Men den är inte bara elegant och lättplacerad, den är effektiv också. LTCN är speciellt tillverkad för vårt nordiska klimat och har en mycket hög värmekapacitet ända ner till -25°C, samt ett speciellt avfrostningsprogram med fyra olika avfrostningskriterier vilket förbättrar energieffektiviteten ytterligare.

Nyhet! Testad och godkänd för

-25°C

Kyl & Svetsservice

Fma Lars Sjöblomtfn 050 517 1240, Skutnäsg. 27, J:stad

Finland

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Sebastian RostedtPartner

0400 373 620sebastian.rostedt@huom.fi

Sälja eller köpa bostad?Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste stegetför en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation(kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision).

Även “tyst försäljning” möjlig via mig.Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi

Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

Följ den finländska bostadsmarknaden genom min nya svenskspråkiga blogg på sebastianrostedt.fi

GOD TID 3/2014 – 27

Vi utsätts för allt fler spel och tävlingar hela tiden. Det är Angry Birds, frågespor-ter, jämförelser på arbetsplatsen, i skolan, i politiken och inom idrotten. Varje män-niska har en lång rad placeringar på olika områden och de som ofta ligger sist blir för-stås deprimerade medan de som vinner blir malliga och uppiggade. Hela folket räknar kalorier, motionskilometer, sparade slan-tar och slösade, vunna matcher och förlo-rade debatter.

Inte en lugn stund. Vem räknar småleen-den, tupplurar, lojalitet och smärre tjänster utan stress och bokföring? Livet var inte en enda lång tävling förr i världen.

Vi som läser denna tidning vet att de sista resultatlistorna småningom skall samlas in och att alla inte kommer att hålla på med tävlandet hur länge som helst. Vi kan utlysa halvtid när som helst och fråga: Vem vann guld i levnadskonst, vem var starkast, rikast, vackrast, magrast? Vi kan jämföra oss själva med våra jämnåriga kompisar och fråga: Vem vann?

Var det den som samlade mest egen-dom, med andra ord den som hade dern största summan på bouppteckningens sista rad, när ärvda pengar räknats bort. Eller var det den som levde längst?

Kanske den som hade de flesta barnen

och barnbarnen? Eller den som under sitt liv haft ”flest brudar” – hm, litet barnsligt att räkna, säger de som tog medalj i klassen fiffighet och mognad.

Den som får en dålig placering när det gäl-ler medaljer och utmärkelsetecken kanske i stället var bäst på att svepa 20 flaskor öl på kort tid. Man värderar själv högst de placeringar man lyckas nå upp till, kanske.

Status är också mätbart och du kan frå-ga dig vilken skolkamrat som har den finas-te titeln. Kommer han att sitta i närheten av Gud på den himmelska ängen, eller har de sista blivit de första, så som somliga förutspår?

Får man ändå mest poäng för ödmjukhet, offervilja och givmildhet? Eller kommer det att visa sig att den som hoppade högst och skidade snabbast också är number one i himlen?

I Amerika ordnas tävlingar där det gäl-ler att äta så många hamburgare som möj-ligt på en tim-me.

Är det i själva verket den täv-lingen man bor-de vinna?.

STURE GADD

HÅKANS HÖRNA

Tala mera om döden”Dog mormor av ålderdom eller av någon sjuk-dom?” Det är en bra fråga eftersom det är en skill-nad mellan en ”åldersdöd” och en ”åldrings död” orsakad av en bestämd sjukdom eller olycka.

Åldersdöd (fi.vanhuuskuolema) är en biologisk process genom vilken hälsotillståndet oundvikligen försämras vid tilltagande ålder. När den mänskliga organismens vävnader och funktioner försvagas och avtar tillräckligt mycket inträder döden.

Det biologiska åldrandet leder till ett försvagat hälsotillstånd som karakteriseras av en kombina-tion av olika tecken på skörhet och skröplighet (fi. hauraus-raihnaus oireyhtymä). En naturlig ålders-död vid hög ålder kan anses som ett resultat av ett framgångsrikt välfärdssamhälle.

Det är bra, men inte alltid lätt, att tala om döden med åldringar och deras närmaste. Närståendevår-dare vill gärna tala med vårdpersonalen om döden och vården i livets slutskede. Äldre personers egna tankar och önskemål skall också tas med. Delad information, om vilka symptom och förändringar man kan vänta sig i livets slutskede, minskar oro och ängslan för alla som är delaktiga.

Man skall undvika alla onödiga förflyttningar av döende människor mellan olika vårdenheter.

Tilltagande ålder minskar inte människans rätt att

själv vara med och bestämma om sitt liv och sin död. Vården bör hela tiden ske i samverkan med den som det gäller och på det sätt som läget kräver och möjliggör. Också en åldring har rätt att vägra gå med på enskilda undersöknings- och behand-lingsåtgärder, men också rätt till annan lämplig vård i stället till exempel smärtlindring. Åtgärder som av vårdpersonalen bedöms som onödiga skall inte inledas bara för att patienten eller de närstående kräver det.

Undersökningar visar att majoriteten av de äldre som bor hemma vill medverka i och påverka olika beslut om vården i livets slutskede. Några anser att de inte vill gå in på detaljer eller att det inte är män-niskans sak att besluta om livets slut.

Alla äldre borde uppmanas att, muntligt eller skriftligt, uttrycka sin önskan och vilja (fi.hoito-

tahto) om vården i livets slutskede. Inför risken för minnesstörningar är det skäl att göra det redan i medelåldern för att vid behov uppdatera innehållet i sådana vård-testamenten.

HÅKAN HELLBERG

www.valioravinto.fi

Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

Fungerar magen?

Får du tillräckligt fibrer ?Kanske inte, för vi får i medeltal endast 20g fibrer dagligen från kos-ten. Den västerländska kosten och ”karppandet” (lågkolhydratdiet) begränsar ofta ett tillräckligt fiberintag.

Ett tillräckligt fiberintag har positiv verkan på vårt välbefinnande:• Sätter fart på en lat eller trög mage• Lugnar och binder lös stressmage• Balanserar blodets socker- och kolesterolvärden• Är utmärkt stöd vid viktkontroll

Linum Plus innehåller fibrer från fem olika, naturliga källor (linfrö, psyllium-fröskal, havstorns-, hjortron- och blå-bärskross). Blanda 1 matsked Linum Plus i t.ex. youghurt, saftsoppa. Du får samtidigt viktiga omega-3-fettsyror och fullvärdigt protein.

Mer information om produkten:www.valioravinto.fi/linum-plus

Livets många tävlingar

28 – GOD TID 3/2014

On, fre 16-20, lö 10-14

Jakobstads Åldringsvänner Södermalmsgatan 17, Jakobstad 7819500

On, fre 16-20, lö 10-14

On, fre 16-20, lö 10-14

Jakobstads Åldringsvänner Södermalmsgatan 17, Jakobstad 7819500

Jakobstads Åldringsvänner Södermalmsgatan 17, Jakobstad 7244900

När man själv är 61och har en mamma som är 91

vet man vad vi äldrevill och behöver

Jag ställer uppför dig i EU-valet

www.bjornmansson.�

Björn Månsson

Betald av Stödföreningen för Björn Månsson

Kom med på Facebook!www.facebook.com/bgastrand

“ TILLSAMMANS för ett bättre och mänskligare Europa”

VARJE MÄNNISKA HAR RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV I EN TRYGG OMGIVNING.

LÅT DIN RÖST HÖRAS!DIN MEGAFON I EUROPA:

PÄIVI STORGÅRD

EU-VALET 25.5.2014

TAXIJAKOBSTAD

Ring och beställ

06 100 41701 000 417

JAKOBSTADS ULATAXI

GOD TID 3/2014 – 29

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av:Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner,Svenska Kulturfonden

på AV onsdagen den 16 april kl. 18–22 med Uniset

Inträde:10 euro

Danskväll

SPF Österbottens vårdagar 2014

LarsmoTid: lördag 29.3 kl. 13.00 Plats: Cronhjelmskolan, Norra Larsmovägen 60

Festtalare: fullm. ordf. Sven Grankulla

Programinslag, kaffe och dans.

Anmälningar om deltagande till egen förening senast 24.3. Inträde 15 €.

NärpesTid: lördag 26.4. kl 13.00Plats: Mosebacke

Festtalare: fullm. ordf. Mikaela Björklund

Programinslag, kaffe och dans

Anmälningar om deltagande till egen förening senast 10.4. Inträde 15 €.

VÄLKOMNA!

SUDOKU Lösningen finnspå följande sida.

5 87 4 6 3

2 5 67 8 6 2

2 6 3 87 3

5 7 2 61

3 1 4 9

Några platser kvarpå Morres slottsresaDet finns ännu en chans att boka in sig på Svenska pensionärsförbundets Antik­ och kulturresa till Sverige med Bernt Morelius som reseledare den 5–9 maj.

Resan går till gränstrakten mellan Bergslagen och Mälardalen, där Schenströmska Herrgården är deltagarnas hem för två nätter.

På vägen dit görs guidade rundturer på Mälsåkers Slott och Skultuna Mässingsbruk.

Följande dag blir det besök på Grönsöö Slott och Strömsholms Slott.

På hemresedagen väntar ett specialprogram i Stockholm och gourmetmiddag ombord.

Närmare information ges av Inger Holmberg på Friman Resor, tfn 019­248 1004.

glömska

SenioRöst

ti 25.3 kl. 14 på Kvarnbäckens hälsostation, Mjölgränden 4

Minne

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” - föreläsning av Folkhälsans Helena Ahlers. Helsingfors stadsmuseum presenterar en minneskappsäck

tillsammans med DOT rf. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo. SenioRöst erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med en invataxi t/r.

Anmälan senast 18.3 till tel: 044 7883696.

Nordhuset | Mosaiktorget 2, Nordsjö | vuotalo.fi

SenioRöst-nätverket är; Arbis, De sjukas väl, Cecilia Hoiva, DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Svenska Marthaförening, HelsingforsMission, Idrottsverket, Konstmuséet, Matteus Församling, SAMS, Social- och

Hälsovårdsverket, Stadsbiblioteket, Stadsmuséet, Svenska Pensionärsförbundet och Helsingfors Kulturcentral

och

Yoga & skriv i trädgårdsmiljö

Har du lust att kombinera rörelse och skrivande i en vacker och avslappnande naturmiljö?

Den 21–23 maj ordnas en yoga­ och skrivkurs på Axxell Överby i Esbo. Skrivandet varvas med lätta yogaövningar, meditation och andnings­ och koncentrationsövningar. Kursen kräver inga förkunskaper eller tidigare erfarenhet av yoga.

Kursledare är yogalärare Viviann Seege och skrivkurslärare Åsa Stenvall­Albjerg.

Det finns möjligheter till övernattning på skolan.

Läs mera och ansök på www.axxell.fi/folkhogskolan.

Begränsat antal platser! Den som vill veta mera kan kontakta kursledaren, e­post asa.stenvall­albjerg@axxell.fi, tfn 044 7397722.

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

Samrådet i SPF Helsingfors

Teaterresa till Raseborg

lördag 28 juni. Start från Kiasma kl. 14.00

William Shakespeares En midsommarnattsdröm i nyversion och regi av Bobo Lundan.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040­5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

MedlemsförmånerVIKING LINEViking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm­ och Helsingfors–Tallinn­rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo­rutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

TALLINK/SILJA LINETallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One­medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

30 – GOD TID 3/2014

Änglavakt– Det kunde ha gått riktigt illa. Inte bara ditt hem utan hela Gamla stan kunde ha blivit eldens rov. Den tillskyndande brandmannen skrämde upp mig ordentligt medan han med assistens av två kol-leger bände upp köksfläkten dold bakom en hylla ovanför spisen.

Han fortsatte med förmaningens ord att man inte ska lämna sitt hem utan uppsikt vilket i praktiken är lättare sagt än gjort. Den här måndagsförmiddagen var det tydligen ödet som förde mig hem från en resa en dag tidigare än beräknat. Orsaken var att jag behövde ett manus för en föreläsning om Fredrika och Johan Ludvig Runeberg som jag skulle hålla i Helsingfors dagen därpå. Jag reste alltså till Borgåhemmet för att leta rätt på manuskriptet. Medan jag gjorde det kokade jag gröt.

Plötsligt hördes ett skärande ljud från köket som om någon-ting skulle ha spruckit medan rök började välla ut från köksfläkten. Fläkten kommer sällan till användning eftersom matlagning är på undantag för mig. Snabbt fylldes köket av rök. Jag var paniksla-gen. I nästa ögonblick kunde köket ha förvandlats till ett eldhav. Jag greppade blixtsnabbt mobilen och ringde 112. Möttes av en röst som uppmanade mig med ett ”puhetteko suomea” (talar ni finska). Jag svängde om till det önskade språket och sade att nu är det bråttom. Mitt kök var fyllt av rök och jag fruktade det värsta.

– Mikä paikkakunta?, (vilken ort?) frågade 112. Jag svarade ”Porvoo” (Borgå) och att brandstationen finns nära intill olycks-platsen.

Det dröjde inte länge, men för mig var det ändå en oändligt lång väntan, innan brandbilen stannade utanför vårt hus och en brandman klev in med raska steg. Raskt fungerade han också. Han hänvisade till ett fall i januari i Borgå då en ”äldre dam” hade för-olyckats och att hennes hem hade totalförstört. Grannarna hade larmat brandkåren. Kvinnan hade förgäves försökt ta sig ut från övre våningen men krafterna hade inte räckt till. Branden torde ha fått sin början i köket.

Jag har hört talats om änglavakt. Det finns osynliga, goda makter som beskyddar en. Brandmannen sade att en ny fläkt måste skaf-fas och installeras. På min desperata fråga om hur det skulle gå till svarade han att han inte lämnar mitt hus innan han har lyckats få tag på en reparatör.

Tala om änglar! En ”ängel” i repara-törskläder infann sig om en stund. Inom några dagar var köket fixat.

– Ursäkta att det blev fläckar på duken, var ”änglarnas” slutreplik när de lämnade hemmet.

BENITA AHLNÄS

Benita Ahlnäs, kolumnist i God Tid, är också bibliotekarie och turistguide

och författare till fyra böcker.

Livets små förtretligheterDet var igen dags för en av livets små prövningar. Nämligen att som kort-växt och tämligen rundnätt kvinna köpa nya jeans för våren.

Kollade noga sortimentet i buti-kerna både på nära håll och litet längre bort. Fastnade för ett mär-ke som fritt översatt hette ”Inte din dotters jeans”. Det här lät ju väldigt lovande också för en som har tre söner och är totalt dotterlös.

Reklamen utlovade dessutom alla möjliga finesser, smickrande för figuren, lyft och stöd för rumpan och något helt revolutionerande ”kors och tvärs-förstärkning” som helt skulle trolla bort magen.

Man blev dessutom uppmanad

att välja en storlek mindre än ens vanliga. Och så fanns det så väldigt tjusigt glitter på bakfickorna.

De här jeansen skulle jag ha till vilket pris som helst!

Helt euforisk över alla dessa lju-sa framtidsutsikter tågade jag in i en lämplig butik och hittade dessa underjeans. Expediten scannade med van blick in mina kurvor och rekommenderade en viss storlek.

Styrkt av reklamen såg jag över-lägset på henne och begärde trots hennes visserligen lama protester två storlekar mindre. Och sedan blev det att gripa sig verket an i provrummet. Efter minst femton

minuters svettig kamp som vilken österländsk magdansös som helst hade avundats mig och dessutom några livsfarliga kullerbyttor hade jag jeansen på mig men, men … Jag hade ett rejält glapp på magen mellan knapp och knapphål och dessutom minst en halv meter för mycket ben. Och det var inte mina egna utan benen på jeansen.

Det var bara att ropa på hjälp och med rodnande kinder begära en rejält större storlek. Förresten fick jag inte av mig jeansen själv utan expediten var tvungen att lirka av mig eländet allt medan jag satt på stolen och krampaktigt höll i mig.

Det hela slutade i alla fall någor-lunda lyckligt. Jag fick ge mig, inse realiteterna och acceptera att man inte ska tro på allt reklamen lovar. Dessutom fick jag själv kapa och sy upp benen. Och har nu en mas-sa tyg i reserv. Bra om det plötsligt skulle gå många hål på byxorna …

Så nu går jag omkring i mina nya jeans och hoppas att ingen ska mär-ka att knävecken på byxorna sitter på halva vaden. Och jag kan inty-ga att ingen större förbättring skett med figuren heller.

Fast glittret på bakfickorna är fak-tiskt snyggt!

ISA FORSBÄCK

SUDOKULÖSNING

6 3 1 7 5 8 2 4 9

5 7 4 6 9 2 3 8 1

2 8 9 3 4 1 5 6 7

7 4 3 8 6 5 9 1 2

1 2 6 4 3 9 8 7 5

8 9 5 1 2 7 6 3 4

4 5 8 9 7 3 1 2 6

9 1 7 2 8 6 4 5 3

3 6 2 5 1 4 7 9 8

GOD TIDutkommer nästa gång den 11 april. Material till nummer 4/2014 bör finnas på redaktionen senast den 28 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e­post till katarina.bengs­westermark@spfpension.fieller per post till

God TidKatarina Bengs­WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 VasaChefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 4 11/4 28/3

Nr 5 30/5 16/5

Nr 6 29/8 15/8

Nr 7 3/10 19/9

Nr 8 7/11 24/10

Nr 9 12/12 28/11

WASA TEATERS BILJETTKASSASandögatan 7, 06-3209330

öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

”Ylva Ekblad är fantastisk...”HBL

”Alla skådespelare på scenen är som gjorda för sina roller”

Syd-Österbotten

”Scenbilden är genialt uppbyggd...”

Österbottens Tidning

”Näyttelijäntyöstä on jälleen kerran todettava, että Wasa Teaterissa se osataan!”Pohjalainen

”Johan Fagerudd gör en av sina starkaste tolkningar...”

Österbottens Tidning

NU SÄLJER VI BILJETTER FÖR HÖSTEN 2014!Edith - Skrattande strimma av en scharlakanssol Urpremiär 12.9Folkets Dagblad Urpremiär 15.11

Av Henrik Ibsen

Samrådet i SPF Helsingfors

Konsertresa till Lahtislördag 6 september.

Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040­5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

GOD TID 3/2014 – 31

RIT-BORD

VILL DUBLI MIN?

PIG-MENT SOS

SKO-LADE

HOLME.KRAFT

LITENORKES-TER

HALS-BAND

RING-REV

V€DERSTRECK

HOFNISPAPPA

F…RETIDEN

BEVIS-KRAFT

BAD-RUMS-M…BEL

SPELARL€NGE

SJUNGA- - -

CANTO

TIO TILLVAR-DAGS

I

UW3/2014

TVE-TYDIG

INTER-VJUADI GT 1/14(3 ORD)

MITT-PUNKT

⬇

KANFLODSAND

KROCK-KUDDE

F…DERVAJA

GUD IBABY-LON

REAU-MUR

AN-SPRÅK

SNABBUPP-KOPP-LING

YT-MÅTT

MALT-DRYCK

MORD

GLOB

SEGER-TECKEN

BLANDANNATKORT

BER…M

ÅBOAKA-DEMI.

HAL FISK

FRAM-ÅT-ANDA

ORNI-TOLOGI

SKJUT-F€R-DIGT

HARPAPPA-RAZZI

BURG-NARE

REM-TYG.NIX

DIS-CIPEL

FRI-STAD

FRAS.MEDLA

VITADUKEN.&

K…RTILL!

FRID GRODD

BRIT-TISKLYXBIL

€R IN-S€ND-ARE

METROKORT.RADIE

RODD-BÅT

DETDRAR

JURIS-TER

FÅRKILLING

OTUKT

⬇

H€RSOVERNALLE

ENGOLDA

TIDS-ÅLDER

TVÅI ROM.HJ€LM

GERANGORA-GET

INTELO-VART

BIL-JARD-K€PP

FJ€DER-F€.

TORKHUS

VARGODKORT

NIGA

TVÅTER-MINER

VANA

HARTRYNETGJORT

DR…M-MARE

NAM-NAM

SVÅRTATT

F…RSTÅ

GUD-UNGESMAKA

FLIT-FISK

NAT-RIUM

TILL-R€CK-LIGT

BEL-GISKBIL

PERSO-NAL

HARKOT-TAR

TYSKTSKUM-VIN

N€S-LJUD

KAN-SKEKORT

FÅGEL-NAGEL

DONERA

SPANSKT

MÅRTENHOLMHAR EN

BAK-STR…M-MAR

KLAV

PANG-BRUD

SYRE

KLYKA

LEASA

NOBBA

EME-DAN

TARBORTSK€GG

GAM-GODIS

G…RSMÅLTID

STENSTURE- -

BLOD-SUGARELUKT

- - - - - -CENTERI VASA

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 28 mars 2014. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 2/2014Siw Wessberg, HelsingforsJöran Lundqvist, ÅboAnn­Mari Enlund, LarsmoUlla­Britt Savén, SibboIngmar Söderman, Vasa

Vi fick in 273 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

Å

R

BORIM-LIG

MOR-GON-FUKT

TUNN-SÅDD

V€VNADBAK I

MUNNEN N MINI-MALA

P PA G GD F L OMISS-LYC-KANDE

B DOKROPPS-V€TSKA YL O KLYKA.

OK€NDKB€R-STÅNG.SOLDAT

S MENOAKSSON TMMLUGN FAN-

TASI YB U S S R E S T

R LE KAR-TELL

VITAMINBRA F…RHUDEN

€LTAS

R

R

E R R M

A

GLÄ DK…KS-

MÅTT

SKO-VEL

DIMMA SPLAN-TERA

G IL

S

V

MICKELV€RMEREN DELHALSAR

KONST-MUSE-UM IESBO

T

S

SPF-PROJEKTL€R UTDETTA

KAM

I E CERE-MONI

I

T€T-TING

PO

EE G I S TM

AGERADEBAKOMFIENDE-LINJEN

ÅNG-BÅT S S

KRETASH…GSTABERG

R SA

M F I T EE TA R

UW2/2014

TUSENI ROM

AG

FRYNT-LIG

TV-PRO-GRAM.OFLAX

IVOJ LT A

TILL-HÅLL

H€N-RYCKS

BE-TR€F-FANDE

INTEKRO-KIG

RNU

⬇

R U K GTE

RG

PÅTURKISK

BIL RS

J

R

HOPP-SAN!NAGLA

HE-DER

PALM-LUN-DARN

IRK

SKOG.KR€LA

SOLON

RT

INNE-HA!

SKOLA IFRED-RIKS-HAMN

SKIVA.GEIST

SI

VÄN

RY

SFINNSNU PÅMARKEN

I

TRÅCK-LA

INTER-NET-

PROTO-KOLL E

O

PT

R

Y LL…V-TR€D

VISGUD.SV€RS

MSTY-RES-MAN

ADA

RE

DV

A

TDFORTE

R€TTASIG

EFTER

PRO-NOMEN

L

E

SYMBOLF…R

RƒAUMUR

Y BÐ Ð

ELLERB€

SÅLDBILLIGT

UT-STRÅ-LANDE

LF

J A

R

FILM-STJ€RNAALAN

B€R€PP-LENTO

LLE

ROR

EA

O

DT

TR€FF(ENG.STAVN.)

GAM-MAL-DANS

A

G…RAVER-KAN

F…RE BOCH CIM

INTER-VALL

(MUSIK)

NBIFLODTILL

VOLGA

N

Ä

GUD-UNGE

T R

A

DO-NERA

S RIPRY-DER

TEIA U

RDEL-FINEN.FISK

DRICKAB€RS

STORUGGLA

S

S

RAJ

LEGILL-

LEGAL

ASOVER.BJUDERUPP A

U

A VN S KV RA

MH

NE

MÅSTEVI ALLA

HÅLI ISEN

TOPPDO-M€N F…RRYSS-LAND

A TA

FRAKT-SATS

UNDERBORDET

S ÖJA,

KANSKE

BY IKAR-LEBY

O

AR

Ä

FYLLERPÅ A

SA

Ä

A

RU

DARR-TR€D

A

K

O

BRAF…R

H€LSAN

A

L

KH…G

D L

J D

LIE-SKAFT

BILLJUD.€GIRSMAKA

ÖI

E V N

FÅRSILVER

PÅ IGR…N-K…PING Å

AP

SLANG-ORD F…RFEST

AAR-KAN-SAS

T

BASK-GRUPP

PASJ€TTE

TONEN

D

ERE

A

H€RVILARBILEN

YHJUL

Ä

A

ANTIKSKÅDE-PLATS

BM

NUMERADEL AVPEDERS-…RE

D

P

EÅ

VILDKISSE

N

U

OD E

ÅDY-F€RGAD

LÅNGTID.

LIVFULL

K€NDFORD-MODELL

L€SERMYCKET

SEARCHAND

RESCUE

SK…NYNG-LING

OM-TUM-LAD

F…REFN

32 – GOD TID 3/2014

På resa med SPF till Alperna och DolomiternaEn ruggig morgon i slutet av september landar vi ett sällskap pensionärer från Österbotten och Nyland på Münchens flygplats. Reseledaren Bert Bäck samlar vant ihop oss och för oss till den beställda bussen, där vår chaufför Greger Lindell väntar. Han hälsar oss välkomna med på Svenska pensionärsförbundets resa till Alperna och Dolomiterna.

Färden går österut mot Salzburg strax innanför den österrikiska gränsen. Väl framme väntar en gui-de som tar hand om oss under den närmaste timmen. Och det känns tryggt för trängseln är enorm!

Första anhalt blir den fantastiskt vackra trädgården Mirabell som anla-des på den tiden Salzburg var ett furst-biskopsdöme. Vackra blomsteranlägg-ningar och statyer sammanbinds av vita grusgångar. Besökarnas kameror används flitigt. Något förvånade kan vi konstatera att den dominerande blomman är isbegonia, en växt väl-känd också hemma i Österbotten.

I guidens sällskap passerar vi Sal-zach, floden som rinner genom sta-den. Broräckena är översållade med kärlekslås. Uppe på en hög höjd lig-ger det gamla slottet Hochsalzburg. Vi passerar också huset där Mozart föddes och besöker den gamla kyr-kogården.

Vår resa går vidare mot Kaprun, en liten ort belägen långt uppe i en dalgång med de riktiga Alperna i bakgrunden. Vägen mot Kaprun kantas av höga berg vars krön för-svinner alltmer upp mot himlen ju längre in i dalen vi kommer. Vi noterar att det går mycket kor och betar på de branta ängarna. Hur klarar de av att hålla balansen? Nere på dalbottnen kör små trak-torer omkring och bärgar den tredje höskörden för säsongen.

Vårt hotell i Kaprun heter Vier Jahrezeiten och ägs av en trevlig familj. Här bor vi tre nätter. Alla balkonger dignar under en överdå-dig blomsterprakt. Det är rent och snyggt överallt. Och uppköpen vål-lar inga problem eftersom valutan är densamma som vår.

Efter en natt på hotellet gör vi en utfärd till Zell am See, den för sin naturskönhet så berömda sjön i

södra Österrike. Vädret är det bästa tänkbara – strålande sol och näs-tan vindstilla. Sjön är överraskande liten, 1x4 km men hela 73 m djup! En pärla i de för övrigt sjöfattiga områdena.

Följande dag väntar en av resans höjdpunkter, ett besök på Kitz-steinhorn. Restaurangen på top-pen ligger på över 3 000 meters höjd över havet och dit tar man sig med tre olika linbanor. Utsikten från res-taurangens altan är helt fantastisk. På glaciären under oss preparerades som bäst skidspåren inför säsongen, som skulle inledas följande vecka.

Resan går vidare följande dag då vi med vår skickliga chaufför vid ratten korsar Alperna via högalp-vägen Grossglockner. Det blir en minnesvärd dag! Det ena hisnande panoramat avlöser det andra. Vid infarten måste man betala en avgift för att få fortsätta och alla fordon räknas, eftersom vägen är avstängd nattetid.

Så börjar klättringen uppåt längs den slingrande vägen. Då vi pas-serar ”Kurve 1” upplyser chauf-fören oss om att det är 64 kurvor kvar! Samtidigt lugnar han ner oss genom att förklara bussens smarta

bromssystem. Det mäktiga Gross-glockner, Österrikes högsta berg-massiv, är i det närmaste 3 800 m högt. Glaciären minskar i storlek år för år. Här får vi också se en skymt av de skygga ekorrliknande mur-meldjuren.

Innan vi kör in i Italien gör vi en avstickare till Heiligen Blut, känt för sin vackra kyrka. Här om någonstans är det trångt och kupe-rat. Den lilla byn är byggd på starkt sluttande mark i en hänförande vacker dal.

Så passerar vi gränsen till Italien och ser på avstånd Dolomiternas vita bergsmassiv. Snart är vi framme i Brunec i Sydtyrolen, eller Brunico som italienarna säger. Här bor vi tre nätter på hotell Andreas Hofer.

Första dagen blir en ”vilodag”, då var och en i lugn och ro får bekanta sig med omgivningarna.

Följande dag, nästsista dagen på vår resa tar vi oss över Dolomi-terna längs kurviga serpentinvägar. Återigen hänförs vi av det mäktiga landskapet. Målet för vår dagstur är Cortina, som stod värd för OS 1956. Här inmundigar vi en äkta italiensk pizza i goda vänners lag.

Hemvägen går via Misurinasjön,

där skridskotävlingarna i samband med OS. Det var sista gången OS-tävlingarna ordnades på naturis. Vi åker också förbi Toblach, en ort som förknippas med Tour de Ski.

Och så gryr sista dagen varm och vacker. Kosan går söderut genom en lång smal dal. Allehanda fruktträd kantar motorvägen i tiotals kilome-ter. Ute är det rena sommarvärmen + 27 grader. Så når vi Gardasjöns norra strand. Växtligheten har nu bytts ut mot cypresser, palmer och bougainville, som prålar i det starka soldiset. Sista måltiden intas här och avslutas med vinprovning.

Så återstår bara någon timmes bussfärd innan vi når Malpesas flyg-plats utanför Milano. Chauffören lotsar oss säkert till terminalens ingång. Det tar en god stund inn-an alla har passerat säkerhetskon-trollen och är incheckade för hem-resan med Finnairs plan. Så här i efterhand gläds vi över alla fantas-tiska platser, den fina gemenskapen i gruppen och att chauffören och reseledaren var så pålästa och kun-de berätta så mycket. Ett varmt tack till alla som var med!

KARIN OCH LEIF SKINNAR

Emausbacken, Malax

Övre bilden: Första kaffepausen i Italien med norra delen av de ståtliga Dolomiterna i bakgrunden. Undre bilden: I Cortina åt några nöjda resenärer en äkta italiensk pizza. Från vänster Rurik Lund, Leif och Karin Skinnar, Britta Lund samt Elsie­Maj och Per­Erik Sabel.

Övre bilden: Man kan komma nästan till ända toppen av den 3 500 meter höga Kitzsteinhorn med linbana. Den som vågar kan också kliva ut på en balkong. Undre bilden: Balkongerna var på många ställen översållade med blommor.