God Tid 4/2011

GOD TID 4/2011 – 1

LEDAREI ledaren skriver förbundsordförande Ole Norrback att många barn i dag växer upp utan nära kontakter till den äldre generationen. Han uppmuntrar de äldre att bli aktiva bland barn och unga, t.ex. genom Farfar i skolan-projektet.– Vi äldre kan med vår närvaro öka lugnet och tryggheten i skolan. Nyttan är säkert ömsesidig. När vi äldre umgås med barn och unga håller vi oss själva aktiva. Vi får också ta del av nya värderingar och kunskaper. SIDAN 2

Aktivt årNär Svenska pensionärsförbundet höll sitt vårmöte i Borgå kunde man se tillbaka på ett aktivt år. 2010 skötte SPF bl.a. ordförandeskapet för Pensionärsförbundens intresseorganisation. SIDORNA 4–5

Antik o Mat med MorreSPF:s andra antikresa med Bernt Morelius som reseledare gick till de sörmländska slotten Tureholm, Elghammar, Säfstaholm och Stora Sundby. SIDORNA 14–15

Irmgard Blomqvist tackarför 25 år med förbundetDen nygrundade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland har fått sin första större privata donation. Irmgard Blomqvist (bilden) vill med sin donation tacka SPF för tjugofem goda år med förbundet. SIDAN 31

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 4 6.5.2011 Årgång 39

Tiden som alla trädgårdsentusiaster har gått och väntat på under den långa vintern är här – våren! De flesta trädgårdar är redan krattade men på ställen där solen inte slipper till finns det ännu snö. Nu är det ändå de små lökblommornas tid. De är ett säkert tecken på att våren och trädgårdssäsongen äntligen är här. SIDORNA 18–19

Nu vaknar trädgårdenBuxbomsbuskar blir allt populärare berättar trädgårdsmästare Saila Lehtinen. Detsamma gäller för trädgårdsprydnader av järn såsom kronorna på bilden. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Foto MAJ-BRITT PARO

2 – GOD TID 4/2011

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

[email protected]

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg


Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet


SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18 [email protected]

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

[email protected]

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

[email protected]

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

[email protected]

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 [email protected]

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

[email protected]

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna

tfn 020 72 888 19

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program och resor6 juni Västnyländsk allsångsfest i Kyrkslätt. Se sidan 2915 juni Östnyländsk sommarfest på Dansholmen i Tolkis. Se sidan 343 augusti Österbottnisk sommarfest med Kaffekvarnen Live i Carpella, Karperö4 augusti Västnyländsk sommarfest på Torparrian, Tenala6–12 september Resa till Frankrike och Belgien. Se sidan 1312–16 september Trädgårdar och kungligheter i Stockholm. Se sidan 2010–14 oktober Antik- och matkulturresa till Sverige. Se sidan 1226–29 oktober Teaterresa till Stockholm. Se sidan 1017–30 november Resa till Thailand. Se sidan 321–23 november Seniorkryssning. Se sidan 3

Vårt välorganiserade samhälle skapar ibland avstånd och gränser mellan mänskorna. Det här ser vi på många områden. Som en följd av de ungas inflyttning till tätorterna är pensionärerna i majoritet på många håll i glesbygden. Också i större tätorter bor ge-nerationerna åtskilda. Barnfamiljerna flyttar in i nya bostadsområden, som åtminstone tidsmässigt kan vara rätt långt borta från far- och morföräldrarna. Både geografiska och tidsmässiga avstånd skapar också mentala avstånd. Många barn växer nu upp utan nära kontakter till den äldre generationen.

Många barn växer också upp med glesare kontakter till den ena föräldern, vanligen till fadern. Bland lärarna, i synnerhet i lågstadi-erna, är kvinnodominansen stor. Naturliga kontakter till vuxna män kan därmed bli en bristvara i många barns liv. Projektet ”Farfar i skolan” vill ju inte utesluta farmor eller mormor från verksamheten, men namnet understryker vikten av att män engageras mera i arbetet med och bland barn. Hittills har ju verksamheten synts i förskolor och lågstadier, men behovet är förmodligen ännu större i högstadierna. Vi äldre kan med vår närvaro öka lugnet och tryggheten i skolan. Nyttan är säkert ömsesidig. När vi äldre umgås med barn och unga håller vi oss själva aktiva. Vi får också ta del av nya värderingar och kunskaper. Stimulans av den arten be-tyder en del för vårt välbefinnande och sägs påverka hälsan och kanske tom. livslängden.

I många andra sammanhang kan vi också vara aktiva bland barn och unga. Den som i sin ungdom spelat fotboll eller musicerat kan sä-kert på äldre dagar bli en god juniortränare el-ler lärare för nybörjare inom musiken. Vi kan också hjälpa föräldrar och skjutsa barn och unga till deras aktiviteter på fritiden, också när vi inte har egna barnbarn bland dem vi skjutsar. Vi kan säkert göra mest nytta om vi med t.ex. skolans hjälp söker upp barn och unga, som håller på att marginaliseras, och hjälper dem att finna vettiga aktiviteter. Bara fantasin sätter gränser för vad vi kan göra.

Upprepningen sägs vara inlärningens moder. Därför kan vi gärna påminna oss om att nästan hälften av personerna i åldern 59–79 säger sig villiga att jobba också efter pensioneringen, helst på deltid och med

flexibla arrangemang. Arbetsgivarna kan säkert tycka att en del av dessa redan har gjort sitt, men för majoriteten kan det säkert gå att hitta fungerande lösningar. Det är ju rätt dumt att värdefull kunskap och erfarenhet vandrar ut genom dörren med nyblivna pensionärer. På en del arbetsplatser är äldre redan mentorer, som överför sitt kunnande till efterträdarna. På en del arbetsplatser har man förstått att använda äldres kunnande i små arbetsuppgifter, allt från kaffekokning till avancerat projektarbete. Också här kan nyttan vara ömsesidig. Arbetsgivarna får specialkunnande när sådant behövs. De äldre kan känna att de har en uppgift, de kan kanske komma ut ur sin ensamhet för en stund och de kan få nya viktiga sociala kontakter. Den alltför skarpa gränsen mellan full aktivitet i arbetslivet och ingen aktivitet alls måste mjukas upp till glädje och nytta för de flesta.

I samarbete med Skolungdomsförbundet och Lärarförbundet har vi i Pensionärsförbundet startat ett gemensamt projekt mot fördomar och intolerans i samhället. Samarbetet med ungdomarna och lärarna har varit ovanligt stimulerande. Den här typen av samarbete mellan generationerna behöver vi mycket mera av.

Varje år fokuserar EU på något bestämt område. År 2012 är fokus på samarbetet mellan generationerna. Låt oss tillsammans redan nu söka nya metoder att sudda ut gränserna mellan generationerna. Möjlighe-terna är många och stora och bara fantasin sätter gränser.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Åldern borde inte skilja oss åt Gränser är ocksåmöjligheterAlltför ofta tänker vi oss att gränserna går mellan mitt och ditt, ibland också mellan vårt och ert. Det här är min hemort, min kommun, min förening eller mitt land, det andra är ert. Så enkelt är det sällan. En bra hemort, kommun, fören-ing eller ett bra land kan inte utvecklas som separata enheter, fristående från allt annat. Vi blir allt mera beroende av varandra, över alla gränser.

Gränser skall också ses som någonting positivt. Gränser är ofta mötespunkter för olikheter. Ser man olikheterna som ett hot, blir också gränserna hot-fulla. Man kan emellertid också se olikheterna som möjligheter till någonting nytt. Då förlorar gränserna oftast alla hotfulla drag, då kan de i bästa fall stimulera till någonting nytt och positivt.

Gränserna är inte bara geo-grafiska eller administrativa. Gränserna kan också vara kul-turella eller religiösa. Tyvärr tycks det finnas en växande grupp mänskor som ser andra kulturer och religioner som ett hot mot oss i vårt land. Kulturella och religiösa skill-nader skapar idag murar mellan mänskor. Lär vi oss inte hantera olikheterna i vår värld blir allas vår värld otryggare.

Det är illa om vår förmåga till tanke och handling slutar vid varje gräns. Vi bygger en bättre värld om vi ser över gränserna, om vi söker möjligheterna i förändringarna och om vi ser medmänskan i dem vi möter.

OLE NORRBACK

GOD TID 4/2011 – 3

Valresultat och pensionärsmaktNu har resultatet för riksdagsvalet tillkännagetts. Vem har inte förvånat sig över den kraftiga med-vind som Sannfinländarna kände av i valet. Hur det inverkar på social- och hälsovårdsagendan för seniorer, språk- och pensionsfrågor, regionala spörsmål om kommun- och servicestrukturrefor-mer samt medborgarorganisationernas verksam-hetsbetingelser återstår att se.

Styrelsen för Pensionärsförbundens intresseor-ganisation PIO godkände i mars 2011 två spets-frågor utöver det strategipaket som publicerades vid julen. De är tryggande av tjänster för äldre i form av en lag om äldreomsorg och utvecklande av pensionernas köpkraft. Spetsfrågorna presenteras på en annan plats i detta nummer av God Tid. En av dessa frågor håller på att utvecklas och PIO hop-pas innerligt att lagen ska godkännas: Social- och hälsovårdsministeriet har gett sitt utkast till lagen om tryggande av social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Propositionen finns även på svenska på www.stm.fi och sänds på begäran från förbundets kansli. Tag gärna kontakt om ni har kommentarer eller önskar läsa eller beställa propositionen.

Vem bestämmer i pensionsfrågor?Arbetspensionernas främsta uppgift är att trygga pensionärens tidigare konsumtionsnivå på ett rim-ligt sätt efter det att arbetskarriären har upphört. Är maktstrukturen kring pensionssystemet och användningen av makt i balans med huvudupp-giften? Finland är ett av de länder där det föds för få barn i förhållande till antalet vuxna, vilket innebär att demografin och försörjningsbalansen möter allt större utmaningar. Försörjningsbalansen är cirka 25 procent, vilket innebär att det behövs fyra personer som arbetar för att försörja även en pensionär. I och med att de äldre blir flera kommer det att behövas flera som arbetar och det innebär att var och en borde tänka på att arbeta längre för att upprätthålla balansen. Vi får inte glömma att cirka 13 procent av personer över 70 år arbetar, och det ska vara möjligt för en pensionär att förtjäna mer, om pensionären själv önskar.

Pensionssystemets strukturJan-Erik Johanson, Jukka Lassila och Heikki Niemelä har nyligen gett ut boken Eläkevalta Suomessa (på finska, ungefär Pensionsmakten i Finland) i serien ETLA B250 för Näringslivets forskningsinstitut. Boken består av nio artiklar av olika författare. Forskningen ger vid handen att arbetspensionssystemet för näringslivet är internationellt sett rätt hållbar och fungerar till sin struktur. Däremot har arbetspensionssystemet administrerats på ett speciellt sätt i Finland: beslu-ten om pensionssystemen och finansieringen har fattats i små grupper och inte varit transparenta. Trots att det privata arbetspensionssystemet även omfattar det offentliga pensionssystemet har arbetsmarknadsparterna haft en mycket stark ställning inom det lagstiftade pensionssystemet på bekostnad av till exempel riksdag och regering.

Det här systemet kräver idog interaktion mellan intressebevakningsparterna.

Sixten Korkman tar upp hållbar ekonomisk utveckling för pensioner och hänvisar till demo-kratisk utveckling, vilket hör till det svårare målet att nå, vilket vi inom pensionärsorganisationerna har fått känna av. Pentti Arajärvi hänvisar till för-ståelse för dem som har det svårast ekonomiskt. Han lyfter katten på bordet och tar upp frågan om arbetspensionsindexet. Det verkar som om det blir dyrt att förhandla om det brutna indexet, men en förbättring av pensionärernas köpkraft och sociala välfärd är oundviklig nu.

Boken har tagits upp som en del av Finlands Akademis program Makt i Finland. Det är an-märkningsvärt att pensionspolitiken är en del av det programmet, det visar också på en domänvinst för pensionärerna i samhället.

Den 27 april 2011 offentliggjordes åtta pensions-bolags placeringsresultatanalys för fem, tio år och längre tid. Tyvärr verkar det som om en del pensionsbolag inte har lyckats nå sina realavkast-ningsmål om 4 procent på placeringarna för de senaste fem åren. De åtta analyserade bolagen var Pensions-Tapiola (bäst), Veritas (andra place-ring), Varma (tredje placering), Keva, Ilmarinen, Pensions-Fennia, Statens pensionsfond och Etera. Däremot är realavkastningarna bättre mätt för tio år och längre tid. De flesta pensionsbolag kom-mer då upp till cirka 4 procent. Börskraschen under 2008 har satt sina spår, trots att aktierna återhämtade sig rätt bra under 2009 och 2010. Placeringsvolymerna varierar mycket i pensions-bolagen, Varma och Ilmarinen har de största portföljerna, exponeringarna och riskerna. Alla dessa åtta pensionsbolags volym uppgår till 140 miljarder euro och är EU:s näst största pensions-fond efter Nederländernas. Placeringarna uppföljs, eftersom om det finns fara för att de inte räcker till måste man antingen höja pensionspremierna eller minska kommande pensioner. Vi hoppas på att den globala marknaden har lärt sig och att vi inte längre behöver uppleva en börskrasch som den hösten 2008. Nu finns det andra utmaningar med den globala ekonomin i och med att även Portugal, vid sidan av Grekland och Irland, har meddelat att de behöver ekonomisk hjälp.

Det är viktigt att hålla isär beslut om fördelning av medlen och beslut om placering av medlen. Men en öppen dialog och diskussion är alltid att föredra framom kabinettspolitik.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Resa till Thailand17−30.11.2011

Finnairs flyg till Bangkok från Helsingfors kl. 16.40, flyg från Vasa till Vanda kl. 14.45. Transfer med minibuss ca 180 km till Rayongkusten. Inkvartering i dubbelrum på Novotel Rim Pae Resort i Rayong.Rayongkusten är thailändarnas eget semesterparadis med långa stränder och en avkopplande atmosfär. Här kan du uppleva ett ”äkta” Thailand. Hotellet ligger vid stranden utanför den lilla orten Pan Phe därifrån man kan göra båtturer till bl.a. öarna Koh Samet och Thalu Island.Retur 30.11 med Finnair från Bangkok kl. 00.25. Ankomst till Vanda kl. 6.35. Flyget till Vasa kl. 8.20.

Pris: 1 775 € från Vanda 1 920 € från Vasa

Inkvartering i Superiorrum. Tillägg för enkelrum 440 €.

I priset ingår: Fygresor, transfer till hotellet, övernattning 11 nätter på Novotel inkl. frukost och välkomstmiddag.

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet och prisändringar p.g.a. eventuella valutafluktuationer. För mera information ring Ingves resor, tfn 020 743 4530.Anmälningar till SPF:s kansli, tfn 020 728 8819.

RES MED SPF

Seniorkryssning

Helsingfors–Stockholm–Helsingfors 21−23 november 2011

Kaffekvarnen Live med ombord

Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019-2481004, [email protected]

RES MED SPF

Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 fattade ett historiskt beslut: mötet grundade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Den 29 mars 2011 registrerades Stiftelsen i Patent- och registersty-relsens register och har nu ett eget registernummer: 2398487-4.

Stiftelsen skall främja svenska pensionärers allsidiga välbefin-nande och bidra till guldkanten i verksamheten. Så snart kapitalet blivit tillräckligt kommer den att bevilja understöd på basis av an-sökningar bland annat från pensio-närsföreningar som vill pröva nya verksamhetsformer. För att bygga upp en kapitalbas som möjliggör detta arbete tar Stiftelsen emot gåvor och testamenten. Exempelvis förbundsordförande Ole Norrback styrde sina födelsedagsuppvakt-ningar till Stiftelsen.

Stiftelsens kontonummer är:• Aktia FI 40 4055 0010 8895

39• Nordea FI38 1555 3000

1131 50• Vasa Andelsbank FI15 5670

0820 2286 15Stiftelsen tar emot donationer

av alla storlekar, men om man

önskar bli stiftande donator och få sitt namn på en plakett på Svenska pensionärsförbundets Helsingfors-kansli, går det genom att betala minst 5 000 euro till Stiftelsens konto före den 30 juni 2011. Stif-telsen tar också emot testamenten. Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren.

Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Veronica Fellman är ombudsman. Stiftelsen har fått en fin start och har redan ett bra startkapital på cirka 300 000 euro och tackar alla som bidragit till detta kapital. Men mer kommer att behövas.

Stiftelsen verkar separat från sin grundare, Svenska pensionärs-förbundet. Stiftelsen kommer att ha en egen logo, som planeras för närvarande. Stiftelsens styrelse tackar för alla de bidrag som har inlämnats i logotävlingen för Stif-telsen och kommer personligen att vara i kontakt med dem som lämnat in förslag.

För närmare information kon-takta Stiftelsens ombudsman Ve-ronica Fellman, tel. 020-7288812, e-post [email protected].

VERONICA FELLMAN

Stiftelsen för svensk pensionärsverk samhet i Finland rs

4 – GOD TID 4/2011

Förbundsordförande Ole Norr-back konstaterade att 2010 var ett av de aktivaste åren för Svenska pensionärsförbudet någonsin. Förbundet hade ordförandeskapet för Pensionärsförbundens intresse-organisation, vilket gav inflytande, synlighet och framför allt mycket jobb. Representanter för PIO träf-fade regelbundet riksdagsmän och ministrar i olika sammanhang och pensionärsorganisationerna får en

allt större betydelse i samhället.Ole Norrback menade att den

gemensamma intresseorganisatio-nen har en stor svaghet: ordföran-deskapet flyttar mellan förbunden och det finns ingen fast gemensam organisation. Han drog parallellen till USA:s förra utrikesminister Henry Kissinger som undrade vem ska man ringa till när man vill tala med Europa.

– I regeringen kan man fråga sig

Vårmötestal:

Stärk centralorganisationenEn starkare centralorganisation för pensionärsförbunden efterlyste Ole Norr-back när han öppnade Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Borgå den 20 april.

vem man kan ringa när man vill tala med pensionärerna? Vi borde stärka centralorganisationen som ett språkrör för oss alla. Vi borde få en starkare centralorganisation för pensionärerna i Finland än vad vi har i dag.

Oroande valresultatNorrback berörde riksdagsval och sa att vi vet ganska lite om hur Fin-lands politik kommer att utformas av den regering som kommer att tillträda.

– Det finns berättigad orsak till oro. Det blir allt viktigare att vi har goda kanaler till beslutsfattare. Det gäller i synnerhet oss som har som uppgift att bevaka de svensk-språkiga pensionärernas intressen. På finlandssvenskt håll måste vi förutse utvecklingen lite tidigare än vad vi gör just nu.

– Det är ingen hemlighet att de tre partier som nu börjar förhandla om nästa regering anser att kom-munerna ska bli större. Det här kommer att medföra konsekvenser. Om vi inte själva planerar för den här utvecklingen så får vi finna oss i att andra beslutar. Det blir allt viktigare att vi funderar ut egna modeller för service på svenska, som håller oberoende av hur kom-mungränser dras.

– Vi är så fixerade vid för-valtningsgränser och geografiska gränser. Livet blir intressant när man tittar på vad som finns bakom gränsen, oberoende av om det är en språklig gräns, religiös gräns,

kommunal gräns eller nationell gräns. Vi ska titta med öppna ögon på det som finns omkring oss och ta vara av det bästa som tillämpas på annat håll.

Som ett exempel nämnde Ole Norrback medborgar- och arbe-tarinstituten i huvudstadsregionen. De kunde gå samman och bli ett av de allra största i Finland. Det skulle ge radikalt andra möjligheter att ge service på sikt.

– Vi vet inte om det blir en metropolkommun på sikt och har vi inte i förväg funderat ut ett eget system för sen här sektorn kom-mer vi att ha svårigheter att få det fungera. Det samma gäller vården, inte bara i huvudstadsregionen utan hela Svenskfinland. Då är det viktigt att vi själva har funderat ut modeller som ger oss den service vi vill ha.

Han sa att SPF håller på att förstärka regionernas ställning för att alltmera av services kommer att ges på regional nivå.

Norrback berörde stämningen i samhället som han anser ger orsak till oro.

– Valresultatet är en följd av den stämning vi har i samhället och jag tror att det bli allt viktigare att våga stå upp mot fördomarna, mot dem som kommer med enkla lösningar, enkla svar på svåra frågor. Det är en paradox att samtidigt som vår välfärd allt mera är beroende av öppna gränser vill en del stänga gränserna, vilket betyder att vår välfärd garanterat börjar krympa.

”Borgå bra stad”Värdstadens biträdande stadsdirek-tör Fredrick von Schoultz berätta-de att Borgå trots sina ekonomiska problem är en bra stad, en tillväxt-

kommun med ca 49 000 invånare. Han nämnde att en tredjedel av invånarna är svenskspråkiga och att det är en central sak för staden att se till att nu och också i framtiden ge den service som behövs på båda språken.

Borgå svenska pensionärsfören-ings ordförande Björn Sundqvist hälsade de 105 delagaterna och övriga närvarande välkomna och nämnde att föreningen upplever en uppgång. Föreningen har drygt 670 medlemmar och man skickade nyligen ut 1 145 brev till potenti-ella medlemmar.

– Vi hoppas att det resulterar i en uppslutning kring Borgå svenska pensionärsförening. Det här för givetvis med sig problem med tillräckligt stora utrymmen. Vi behöver mera aktiviteter i små och och stora grupper för att hålla våra medlemmar sysselsatta.

Sundqvist ansåg att det är vik-tigt att ha ett starkt förbund som arbetar kostnadseffektivt med tanke på hur osäkra medlen från penningautomatföreningen blivit. Förbundet bör koncentrera sig på det väsentliga.

– EU och internationella kon-takter i all ära, det är finska lagar som gäller, det är Finland som be-talar våra pensioner och hälsovård och då ska tyngdpunkten på arbetet ligga här, sa Björn Sundqvist.

Enorm bördaSPF deltar i projektet Ett samhälle för alla tillsammans med Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Finlands Svenska Lärarförbund.

Christoffer Steffansson från skolungdomsförbundet talade till vårmötet och sa att kommunika-tion och förståelse mellan alla

SPF:s förtjänsttecknet i guld utdelades nu för första gången, nummer ett till förbundsordförande Ole Norrback (t.h.) och nummer två till tidigare mång-årige vice ordförande Torolf Fröjdö.

Yngve Nyman, Ekenäs Pensionärer, Nils Jansson, Österby Pensionärer, Inga-Britt Rosbäck och Per-Erik Backlund, Korsholms Pensionärsförening, och Lasse Hoffman, Esbo svenska pensionä-rer tog emot priserna i medlemsvärvningstävlingen.

GOD TID 4/2011 – 5

människor, också över generations-gränserna, behövs för att samhället ska fungera. Han nämnde att allt färre betalat allt fleras pensioner. 1970 försörjde ca fyra en pensionär, i dag bara lite över tre. Den här siffran förväntas sjunka till lite över två till år 2050.

– Så det är en ganska enorm börda som sätts på de unga i dag. Därför är välmående bland de unga en viktig sak som angår alla och därför anser vi att samarbetet mel-lan FSS och pensionärsförbundet är relevant för båda förbunden.

Innan mötesförhandlingar-na kom igång uppträdde Borgå svenska pensionärsförenings kör med fyra sånger. Kaj Silfvast ledde kören.

Höjd medlemsavgiftledde till överskottI samband med att verksamhets-berättelsen avhandlades nämnde finanskommitténs ordförande Georg Lång att Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet nu registrerats och att den redan in-bringat donationer till ett värde av omkring 300 000 euro.

Bokslutet visade ett överskott på 3 363,55 och detta skulle enligt Georg Lång ha varit omöjligt om inte medlemsavgiften hade höjts från 7 till 10 euro.

Norrback, Fröjdö fickförtjänsttecknet i guldI samband med förbundets 35-års-jubileum 2007 inrättades ett för-tjänsttecken i guld. Enligt kriteri-erna kan förtjänsttecknet tilldelas till en person som utmärkt sig på ett synligt sätt för pensionärernas

intressebevakning.Förtjänsttecknet i guld utdela-

des nu för första gången, nummer ett till förbundsordförande Ole Norrback och nummer två till tidigare mångårige vice ordförande Torolf Fröjdö.

– Under din tid som ordförande har förbundet kunnat påvisa fram-gångar när det gäller att bevaka pensionärernas intressen. Detta inte minst under 2010 då vårt förbund och du innehade ordfö-randeposten i PIO, sa nuvarande vice ordförande Henrik Svarfvar till Ole Norrback när han delade ut förtjänsttecknen.

Svarfvar nämnde att Torolf Fröjdö varit förbundets första vice ordförande åren 1998–2006 och 2008–2010 och verkade i praktiken som ordförande under senare delen av 2008. Han var också ordförande i två repriser för dåvarande Österbottniska distrik-tet som under hans försorg blev SPF Österbotten.

– Omorganiseringen av förbun-det och dess nya stadgar kan långt tillskrivas Torolf, sa Svarfvar.

Värvare belönadesI samband med vårmötet hölls prisutdelning för 2010 års med-lemsvärvningstävling. Första pris 400 euro fick Österby Pensionärer, andra pris 300 euro Korsholms Pensionärsförening, tredje pris 200 euro Esbo svenska pensionärer och fjärde pris 100 euro Ekenäs Pensionärer.

I den personliga värvningstäv-lingen fick vinnaren Nils Jansson, Österby teaterbiljetter och en axelväska. Axelväskor fick också

tvåan Johan Träskvik, Lappfjärd, trean Knut Brännbacka, Pedersöre, fyran Helena Andtbacka, Kronoby och femman Nils Ström, Larsmo-Eugmo.

Relativt nya föreningen Kotka-nejdens pensionärer fick ett extra pris på 400 euro.

Värderingar inte bara ordBiskop Björn Vikström talade till vårmötet och berörde riksdagsvalet ”vars resultat både förvirrar och upprör många”.

– Valet väcker frågan hur det samhälle ser ut som vi lever i? Ett sätt att beskriva det är ett protest-val vilket tyder på en tudelning av samhället.

Biskopen undrade vad det här betyder för vår framtid? Är det fråga om ett mellanspel eller pa-radigmskifte som vittnar om att värderingarna har ändrats radikalt. Går vi mot ett samhälle där man mer och mer vill sätta upp gränser mot det som man upplever som annorlunda, en framtid där man ifrågasätter om vi ska ta ansvar för dem som bor i en annan del av världen?

Björn Vikström berörde luth-erska folkkyrkans roll i dagens samhälle.

– Den självklara auktoritet som kyrkan hade tidigare finns inte längre. I dag är det många andra aktörer som försöka ge svar på människors andliga sökande. Det är en konkurrenssituation som vi inte har upplevt så mycket av förr.

Kraven som väckts på att kyr-kan ska ha en entydig röst i etiska frågor menade biskopen att är helt orealistiska.

– Vi rymmer människor med åsikter på en väldigt vid skala. I medierna kan en sådan mångfald upplevas som otydlighet, men jag tror att det är en mycket farligare väg att man försöker likrikta åsik-terna inom en rörelse.

– Vad är kristna värderingar? Vad menar vi med att en människa har rätta värderingar? Jag tror att det inte bara kan handla om ord. Värderingar kommer fram i hur vi lever, i hur vi handlar i etiska valsi-

tuationer. Ofta har vi en bild av att värderingar är någonting oförän-derligt. Men så är det inte. Värde-ringar, liksom alla goda principer, lever så länge som de tillämpas, så länge som de diskuteras, omformas i vårt dagliga liv tillsammans. När vi tillämpar rättvisa, jämlikhet el-ler solidaritet förändras också vår uppfattning om vad vi tänker oss att jämlikhet är. Värderingar är inte oföränderliga.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Kraven som väckts på att kyrkan ska ha en entydig röst i etiska frågor är enligt biskop Björn Vikström helt orealistiska. Borgå svenska pensionärsför-enings ordförande Björn Sundqvist i bakgrunden.

I vårmötet på restaurang Iris i Borgå deltog 105 delegater från 53 föreningar.

Christoffer Steffansson från Finlands Svenska Skolungdomsförbund sa att kommunikation och förståelse mellan alla människor, också över genera-tionsgränserna, behövs för att samhället ska fungera.

6 – GOD TID 4/2011

www.tallinksilja.com

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06-3171 846, e-post [email protected]

www.boucht-nikula.com

www.aktia.fi

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Borgå svenska pensionärsförening 39 5,9 51

Sibbo Svenska Pensionärsförening 31 5,2 41

Vanda svenska pensionärer 19 10,7 40

Mariehamns Pensionärsförening 23 8,6 40

Västanfjärds Pensionärsförening 16 11,2 38

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 23 6,7 36

Närpes Pensionärsförening 28 2,9 34

Larsmo-Eugmo Pensionärsförening 20 6,5 33

Pensionärer i Östra Helsingfors 14 8,3 31

Pensionärsklubben Milstolpen 19 6,2 31

Korsholms Pensionärsförening 22 2,9 28

Vörå Pensionärsklubb 10 9,0 28

Hufvudstadsbladets Seniorer 8 8,8 25

Pensionärsföreningen Olympia 6 9,4 26

Munksnejdens Pensionärer 15 4,5 24

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 8 7,8 23

Kronohagens-Skatuddens pensionärer 3 9,4 22

Grankulla svenska pensionärer 15 3,4 22

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 15 3,5 22

Pensionärsträffen i Lappträsk 4 8,7 21

Esbo svenska pensionärer 17 1,8 21

Ekenäs Pensionärer 15 2,3 20

Esse Pensionärsförening 9 4,4 18

Pensionärsföreningen ETTAN 7 5,7 18

Träskända Seniorer 4 6,8 18

Åbo Svenska Pensionärsklubb 11 3,2 17

Kimito Pensionärsförening 9 4,0 17

Pedersöre Pensionärsklubb 10 3,6 17

Pensionärsför. Nygammal i Petalax 9 3,8 17

Dragsfjärds Pensionärer 9 3,6 16

Arkadia Pensionärer 6 5,2 16

Isnäs Pensionärer 4 5,3 15

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 8 3,3 15

Kyrkslätt Pensionärer 10 2,6 15

Jeppo Pensionärsklubb 5 4,4 14

Ingå Pensionärer 6 3,8 14

Purmo Pensionärer 8 3,0 14

Lovisa svenska församlings pensionärer 5 3,3 12

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 4 3,4 11

Malax Pensionärer 7 2,1 11

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 6 1,8 10

Österbotten 206 2,6

Östnyland 101 4,6

Helsingfors 76 5,2

Västnyland 70 2,6

Åboland 53 3,1

Mellannyland 51 3,2

Åland 23 8,6

Övriga Finland 3 1,2

Hela förbundet 583 3,2

MEDLEMSREKRYTERING

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, 1 januari–26 april

Borgå tog ledningen

Tack för ditt stöd iriksdagsvalet

Annonserna betalas av respektive stödgrupper.

41 ThomasBlomqvist 149

MariaBjörnbergEnckell

50 StigKankkonen 82 Carola

Sundqvist

61 VeronicaRehn-Kivi 45

ChristinaGestrin

Flera av förbundets föreningar har under vårens lopp deltagit i en kampanj där man kontaktat potentiella medlemmar per post. Kampanjen har börjat bära frukt, bland annat för Borgå svenska pensionärsförening som skickade ut 1 145 brev. Föreningen hade fram till den 26 april fått 39 nya medlemmar i år och leder nu med-lemsvärvningstävlingen mellan föreningarna.

Sibbo Svenska Pensionärsför-ening ligger på andra plats med 31 nya medlemmar (41 poäng)

och Vanda svenska pensionärer på tredje plats med 19 nya (40 poäng).

Att utskickskampanjen fungerar har man märkt bland annat i östra Helsingfors. Där har föreningarna Pensionärer i Östra Helsingfors och Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen fått fjorton respektive åtta nya medlemmar, en tillväxt på ca åtta procent (6,8 respektive 5,9 procent under hela fjolåret).

Föreningarna får en poäng per ny medlem och två poäng för varje procents ökning av medlemstalet.

UW

GOD TID 4/2011 – 7

Med bl.a. de orden hälsade ordfö-randen Henrik Svarfvar välkom-men när föreningsrepresentanterna inom SPF:s österbottniska region samlades till vårmöte i Jakobstad den 4 april. De stadgeenliga för-handlingarna kryddades med bl.a. körsång och en avslutande debatt inför riksdagsvalet genom medver-kan av kandidater för fyra partier.

I vårmötet deltog 73 officiella representanter för 27 av regionens föreningar. Endast två föreningar hade avstått från att sända någon representant.

Körsång och välkomstordDet var en talrik samling sångare som tågade in när vårsamlingen inleddes. Den bestod av medlem-mar i Oldboyskören och Jakobstads damkör. De sjöng att antal sånger under ledning av Anki Storrank.

Deltagarna i vårmötet hälsa-des välkomna till Jakobstad av

Carl-Johan Björk, ordförande för den lokala pensionärsklubben Milstolpen. Sedan presenterades staden Jakobstad med omnejd i ett anförande av stadsdirektör Mikael Jakobsson. Han konstaterade bl.a. att staden återhämtar sig snabbt från de sämre tiderna och att man i många avseenden samkör med de närliggande grannkommunerna.

– Det är en kreativ miljö ni kommit till, det sker mycket här just nu. Staden har aktiva med-borgare och många föreningar – varav Milstolpen är ett exempel, betonade Jakobsson.

Aktuella frågoroch framåtblickarI sin inledande summering av fjolåret uppehöll sig SPF-regio-nens ordförande Henrik Svarfvar framför allt vid en rad frågor som varit och är aktuella i fråga om bevakningen på riksplanen av

pensionärernas intressen. De be-rör t.ex. pensionärernas ekonomi, behovet av en lag om äldreomsorg, pensionsåldern och pensionärernas inflytande i samhället.

Speciellt lyfte han fram frågan om en lag för äldreomsorgen, som länge varit aktuella men ännu inte blivit slutligt utformad och förd till beslut.

– Nu blir det den nya riksdag och regering som träder till efter valet som har ansvar för att la-gen stiftas i snabb takt, framhöll Svarfvar.

Med hänsyn till den verksamhet som utförs uppmanade han alla SPF:are att lyfta hakan och känna stolthet över den organisation de är verksamma inom.

– Vår organisation är respekte-rad av såväl politiker som myndig-heter och andra sammanslutningar i landet. Det kommer till uttryck genom att ministerierna och andra

Fjolårssummering, framåtblickarpå österbottniskt regionvårmöteNär man samlas till vårmöte i en organisation ser man tillbaka på det år som gått. Då vi gör det här i dag kan vi konstatera att SPF Österbotten hade ett bra år under 2010. Det får vi tacka alla föreningsaktiva och medlemmar för. De har ställt upp och kommit med på våra arrangemang och resor.

Vårmötet påskyndade lag om äldreomsorgSPF Österbottens vårmöte den 4 april i Jakobstad godkände följande resolution:

SPF Österbottens vårmöte emotser att den nya riksdagen snarast godkänner förslaget till lag om äldreomsorg.

I början av mars månad avgavs ett förslag till lag om äldreomsorg men på grund av riksdagsvalet är det den nya riksdagen och den nya regeringen som skall verkställa förslaget.

SPF Österbottens vårmöte anser att lagförslaget bör behandlas fortast möjligt i riksdagen men också få några tillägg, bland an-nat subjektiv rätt för de äldre att få vård på sitt modersmål samt bestämmelser om vårdpersonalens utbildning och kompetens.

Inför riksdagsvalet uppmanar vårmötet alla medlemmar i or-ganisationen att aktivt delta i debatten inför valet och då fokusera på pensionärernas frågor och behov samt rösta i riksdagsvalet.

statliga myndigheter begär utlåtan-den i frågor som berör pensionä-rerna. Vi hörs också i riksdagens utskott som sakkunniga liksom också av medierna i många frågor. Även på EU-nivå är vår medverkan av betydelse via våra representanter i Age Plattform.

Fjolåret snabb avklubbatDe stadgeenliga vårmötesfrågorna klubbades av enhälligt och utan några långa diskussioner. Det betydde bl.a. att såväl verksam-hetsberättelsen som den ekono-miska redovisningen för år 2010 godkändes.

En liten besvikelse noterades

såtillvida att det uppställda målet för medlemsantalet inte uppnåd-des. Den österbottniska regionens pensionärsföreningar hade vid årsskiftet totalt 7 981 medlem-mar. Av dessa var 590 nya, medan 391 medlemmar under året hade fallit bort.

Dragande evenemang under 2010 var bl.a. en höstresa till Härmä med ca 500 deltagande pensionärer, två vårdagar med sam-manlagt nära 600 deltagare och en sommardag med 700 deltagare. I en friskvårdsmässa/motionsdag – med äldreråden i Korsholm och Vasa som huvudarrangörer och med bl.a. de lokala pensionärsför-eningarna som parter i organisa-tionskommittén – lockade över 2 000 besökare.

Fröjdö avtackades,politiker diskuteradeUnder vårmötet avtackades tidigare mångårige ordföranden för det österbottniska pensionärsdistriktet Torolf Fröjdö med blommor och en diger historik över Vasa sjuk-vårdsdistrikt.

Ett mötesuttalande om förslaget till lag om äldreomsorg antogs och återges i en text här intill. Efter de egentliga förhandlingarna ordnades en politisk paneldebatt inför riksdagsvalet. Deltagare i den var Steven Frostdahl, So-cialdemokraterna, Päivi Isult, Kristdemokraterna, Stefan Håkan, Vänsterförundet, samt Anna-Maja Heriksson och Ralf Skåtar, Svenska folkpartiet.

Text och foto ROGER LIND

Som inledning på vårmötet uppträdde Oldboyskören och Jakobstads damkör under ledning av Anki Storrank. Det var som synes sång ur många strupar.

Tjugosju av totalt tjugofem föreningar var representerade genom sjuttiotre officiella delegater när SFP Österbotten höll regionalt vårmöte i Optima i Jakobstad. De satt bänkade i auditoriet Mässkär.

Stadsdirektör Mikael Jakobsson hörde till dem som hälsade mötesdeltagarna välkomna till Jakobstad. Han gjorde det med att bl.a. pre-sentera staden och regionen.

Tidigare mångårige ordföranden för österbottniska pensionärsdistriktet/regionen Torolf Fröjdö avtackades med blommor och ett bokverk av nuva-rande ordföranden Henrik Svarfvar, regionens vice ordförande Greta-Lisa Nilsson och ombudsman Per Thomasfolk.

8 – GOD TID 4/2011

SPF Östnyland höll vårmöte i KotkaSvenska pensionärsförbundets yngsta förening, Kotkanejdens pensionärer, stod värd för SPF Östnylands vårmöte den 12 april. Till mötesplats hade man valt Kotka ångbryggeri, en stolthet för staden som man från när och fjärran kommer för att beundra.

Deltagarintresset för mötet var stort och de ca 170 medlemmarna fann sig väl tillrätta i den ståtliga festsalen och hade även gott om plats vid den välsmakande lunchen i två trivsamma matsalar.

Kotkaföreningens ordförande Birgitta Ström hälsade deltagarna välkomna och konstaterade att det nu var första gången ett så här stort finlanssvenskt evenemang försiggick i Kotka. Därefter gav hon ordet åt ordförande Tord Carlström som med van hand ledde mötesförhandlingarna. Sedan stod Pyttiskören i tur med musikalisk underhållning. En välsjungande blandad kör som framförde tre sånger under ledning av Marjo Kaijunsinkko.

Kotkas stadsarkitekt Lasse Ols-son redogjorde för själva byggna-dens skiftande öden. Den uppför-des redan år 1895 efter ritningar av arkitekt Alwin Jacobi. En vacker byggnad endast två kilometer från staden centrum vid stranden av Kymmene älvs mynning vid kej-serliga Langinkoski fors. Ursprung-ligen hade man en årsproduktion av 700 000 liter starköl av märket

Ukko. Olika verksamheter har under årens lopp varit inrymda i fastigheten. Sedan början av 1990-talet fungerar ångbryggeriet som populärt kurscentrum för grupper från 5 till 300 deltagare.

Berättigad uppmärksamhet väckte Arto Vanhanen genom att överraskande be om ordet. Han är själv uppvuxen på området i en familj där fadern arbetade på

bryggeriet. En mycket intressant redogörelse för hur livet tedde sig när han var barn.

Efter en lyckad årsmötesdag i Östnyland anträdde deltagarna så återfärden till sina respektive hemorter rika på intryck från en helt ny sida av Kotka stad. Stort tack för ett fint arrangemang.

STEN LINDHOLM

Träskända

Första raden frän vänster Pyttis körens dirigent Marjo Kaijunsinkko, Kotka-föreningens ordförande Birgitta Ström. vice ordförande Birgitta Olsson och snett bakom henne stadsarkitekt Lasse Olsson. Foto JANNE HOLMBERG

Ca 170 representanter för de östnyländska föreningarna deltog i vårmötet i Kotka ångbryggeri. Foto BENGT ANDERGÅRD

Till seminariet hade samlats ett 70-tal personer från varierande områden, det var personal från äldreboenden, förtroendevalda, anställda inom kultur, aktiva pen-sionärer mm. Möjligheten att bekanta sig med den förestående föreställningen av dansproduktio-nen Ready gavs också. I den dansar nybörjar-seniorer tillsammans med ungdomar.

Professor emeritus Bo-Ossian Lindberg belyste hur konst påver-kar individen. Han berättade om en undersökning som genomfördes på åldringshem på 1990-talet av forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Man genomförde bildstimulering i olika former. Resultatet visar att konstkontakt ledde till minskat behov av lax-ermedel, sänkt blodtryck, höjt stämningsläge och ökad social aktivitet hos de gamla. Effekten var märkbar ännu fyra månader efteråt. Enbart samtalskontakt hade inte samma positiva effekt. Britt-Maj Wikströms doktorsavhandling var utgångspunkten för Lindbergs inledning.

Nina Gran, specialplanerare från Helsingfors stad beskrev den rapport som staden uppgjort om kultur i äldrevården (Konst för livet). Hon berättade att man vill satsa på långsiktig verksamhet och bl.a. nytänkande vid fördelningen av medel för kultur inom äldrevår-den. Man kom fram till att fältet nu är redo för förändring. Eftersom Helsingfors är en stor stad har man haft möjlighet att grunda en pro-ducentkoordinators befattning och man har också infört ett bidragssys-tem som enheterna kan anhålla om när de vill satsa på kultur för äldre.

Kultur i vården är ett bidrags-system som gärna kunde användas mer av pensionärsförbundets med-lemsföreningar. Åsa Rosenberg från Svenska kulturfonden berät-tade att man inte har kunnat dela ut så mycket bidrag som man har räk-nat med, pga. för få ansökningar. Maximala summan för ett bidrag är 1 000 euro och behandlingstiden för ansökningarna ca fyra veckor.

Vad är unikt med Umeå?Den kanske mest omtalade talaren på seminariet var Eleanor Bodel från Umeå. Om man på Google sökmaskin på internet skriver in orden ”senior” + ”kultur” kan man vara ganska säker på att den första träffen blir staden Umeå i Sverige. Vad är då så unikt med den staden?

Eleanor Bodel började sitt an-förande med en videosnutt från en inspelning med Generationskören. Det symboliserar precis vad man

håller på med i Umeå; det ska vara kul att vara senior och man kan samarbeta över generationsgrän-serna! Verksamheten heter Kultur för seniorer – kultur och hälsa. Bak-grunden är en undersökning där man kom fram till att 90 procent av äldre på boendeenheter och äldre i behov av hemtjänst var understi-mulerade. Projektledaren Eleanor Bodel startade med att bygga upp ett kontaktnät som tillsammans kom fram till att det fanns mycket potential för utvecklande av verk-samheten. Man bildade samver-kansgrupper; t.ex. en bestående av studieförbunden, en annan grupp innehållande kyrkorna, en av pen-sionärsorganisationerna etc. Varje aktör/organisation arbetade utifrån sin egen ideologi och kompetens. Studieförbunden driver cirklar, arrangerar föreläsningar och un-derhållning.

Kyrkorna arrangerar sång och musikstunder och besök i kyr-korummet. Skolor och förskolor aktiverar generationer i samverkan och pensionärsorganisationerna lägger valda delar av sin verksamhet till boendeenheterna. De turnerar också med sina pensionärsorkestrar eller teatergrupper på boendeenhe-ter i regionen. Frivilligorganisatio-nerna hjälper till vid arrangemang när personalen inte räcker till. Volontärer driver cirkelverksamhet och är behjälpliga men caféstunder mm. Tanken är att synliggöra så många som möjligt. Man har utgått från de fyra grundstolparna för mänskligt välbefinnande se mig, hör mig, rör mig och bekräfta mig.

Mycket av denna verksamhet finns på våra orter i Svenskfinland, men den är splittrad och det kan vara svårt att få en överblick över det.

Man kan bekanta sig med verk-samheten på Umeå stads webb-plats. Det lönar sig att höra Eleanor Bodel berätta om modellen när hon besöker seminariet Idéer för mera liv i åren i Helsingfors den 10 maj.

I Åboland är man också bra på frivilligverksamhet, och åhörarna fick ta del av många lokala sats-ningar. Det var Rainer Wahtera och Gustav Laurén från Skröbbel-Gåbbana, Maggie Salmela från Sagalundsmuséet, Märta Helin från Röda Korsets väntjänst och Maarit Silván från Seniorstugan.

Svenska pensionärsförbundet var en av medarrangörerna när Syd-kustens förbund tillsammans med kommunerna och andra instanser arrangerade seminariet ” Kultur ger kraft” i Pargas.

MONA LEHTONEN

ombudsman

Välbefinnande för seniorer – en uppgift för tredje sektorn?Det är alltid bra att ha öppet sinne och lyssna på andra som genomfört olika idéer på hemmaplan. Det kunde man göra i Pargas på seminariet ”Kultur ger kraft” i april. Som så ofta nuförtiden, kunde man också här konstatera att tredje sektorn och de frivilliga har en stor uppgift när det gäller äldres välmående och hälsa. Utan pensionärer som ställer upp frivilligt klarar sig inte samhället längre.

Professor emeritus Bo-Ossian Lindberg berättade om hur konst påverkar individen. Foto LENA LÅNGBACKA.

GOD TID 4/2011 – 9

Lokal värd för den första vårda-gen – med Petalax uf:s lokal som samlingsplats – var Pensionärs-föreningen Nygammal i Petalax. Dess ordförande Åke Nordlund var första man i talarstolen med att hälsa de församlade välkomna. För hurtigt öppnande spel på fiol svarade gruppen Felspel, personi-fierad i Torolf Rönnqvist, Lena Granback och Kennet Granback.

En grupp som under dagen bidrog med sång var Limekören under ledning av Benita Lidman och med Mirjam Lidman, Lilly Olson, Ester Lidman och Re-becka Lidman som medlemmar. Välkända Smedarna svarade för såväl välkomstmusiken som för takterna under dansen som avslu-tade vårdagens program.

Lära av varandraöver Kvarken

På arrangerande SPF Österbottens vägnar var det dess ordförande Henrik Svarfvar som hälsade väl-kommen. Ett speciellt välkommen kunde han rikta till fyra represen-tanter för Sveriges pensionärsför-bunds västerbottniska distrikt. De var på plats för att man under ett par dagar skulle resonera om vad man kan lära av varandra och på vilket sätt kontakterna över Kvar-ken igen kan byggas upp.

Den gästande gruppen be-stod av Kerstin Forsman, Carina Broman, Bengt Nilsson och Sig-vard Nordén. Den förstnämnda framförde i egenskap av distrikts-ordförande en hälsning från den

svenska sidan och berättade bl.a. att det västerbottniska distriktet består av 33 föreningar i 15 kom-muner. Hon hoppades på givande diskussioner under träffarna med representanter för de österbottniska pensionärerna.

Håll vallöftena– ni bevakas!Henrik Svarfvar anknöt i sitt häls-ningstal till det genomförda riks-dagsvalet och alla de löften de löften som getts till pensionärerna under den pågående kampanjen – gällande bl.a. garantipensionen, det brutna indexet, ändrat levnads-kostnadsindex för matkorgen och förslaget till lag om äldreomsorg.

– Vi får bara hoppas att riks-dagsledamöterna kommer ihåg

Sång, musik, dans och talpå österbottniska vårdagarDen österbottniska vårens definitiva ankomst brukar aviseras med att SPF-regionen ordnar två s.k. vårdagar – den ena för södra och den andra för norra delen. Så också i år. En vårdag i Petalax den 26 april hade ca 150 deltagare, till en annan i Karleby den 28 april var ca 300 deltagare förhandsanmälda. Den förstnämnda hann God Tid vara med på innan det var dags att stänga luckan för nya bidrag till kommande nummer. För den senare måste vi här nöja oss med de förhandsuppgifter som förelåg.

sina vallöften till 1,2 miljoner pen-sionärer när regeringsprogrammet skrivs och sedan också i plenisalen när förslagen skall godkännas. Det jag kan försäkra att SPF – och förhoppningsvis också de övriga – kommer att göra är att påminna politikerna om allt vad de lovat. Vår intressebevakning fortsätter med oförminskad styrka, sade Henrik Svarfvar.

Vårdagens festtal hölls av kom-mundirektören i Malax Mats Brandt. Med tanke på pensionä-rerna och med rubriken ”Att delta och bli hörd skall vara en grundrät-tighet” som utgångspunkt belyste han på ett brett sätt frågan om vården och omsorgen om de äldre ur såväl nationellt som kommunalt perspektiv. Han uppehöll sig på

ett uppskattat och analyserande sätt både vid nuläget och vid de utmaningar som förestår.

Väl förspänt införvårdag i KarlebyTill vårdagen i Karleby den 28 april vara ca 300 pensionärer för-handsanmälda. Enligt programmet inledde pensionärskören Vi Nor-rifrån med sång.

Aviserade för sången och musi-ken i övrigt – och för dansmusiken – var en grupp bestående av Stig Dahlvik, Stig-Göran Jansson, Mats Möller och Tapani Riippa.

Folktingssekreterare Stefan Svanfors var utannonserad festta-lare med fokusering på den svenska intressebevakningen.

Text och foto ROGER LIND

Gruppen Felspel drog igång med hurtig musik på fiol. Stråkarna hanterades av Torolf Rönnqvist, Lena Granback och Kennet Granback.

På vårdagens första bänkrad sågs från höger festtalaren, kommundirektör Mats Brandt, regionordförande Henrik Svarfvar med fru Carita, ombudsman Per Thomasfolk samt svenska gästerna från Västerbotten, dvs. distriktsord-förande Kerstin Forsman samt Carina Broman, Sigvard Nordén och Bengt Nilsson.

Limekören bidrog till programmet med sång. Kvintetten bestod av fr.v. Mirjam Lidman, Lilly Olson, Ester Lidman, Be-nita Lidman och Rebecka Lidman.

Kommundirektör Mats Brandt up-pehöll sig i festtalet vid vården och omsorgen om äldre i vårt samhälle – nu och i fråga om kommande utmaningar.

Bland annat sång, musik och tal samt avslutande dans hörde till det som deltagarna i vårdagen fick vara med om.

10 – GOD TID 4/2011

Besök oss på www.spfpension.fi

Hedvig Sofiahemmetär en unik kulturhistorisk miljö.Inomhus är alla installationer iskick, besiktningar och repara-tioner har utförts. Den stilrenainredningen är till stor del MariaBörmans förtjänst, men arbetetfortgår. Vi hoppas på ditt stöd tillde yttre förbättringarna (kontoFI434055 0010 119887). AndersEkman (0400-686 840) berättargärna om stiftelsen, Björn Sund-qvist (010 617 8202) om huset,Johanna Börman-Långström(0500-924 948) om boendeplatser.Tack för ditt bidrag! HedvigSofiahemmet i Helsingfors, ettservicehus för äldre. Se vår hem-sida: www.hedvigsofiahemmet.fi

Teaterresa till Stockholm 26−29.10 med höstens roligaste komedi

Zpanska flugan

Kom med på en teaterresa till Stockholm och se komedinZpanska flugan på China Teatern. I huvudrollerna Peter Dalle, Suzanne Reuter och Per Andersson. Avfärd med Viking Line från Helsingfors 26.10 kl. 17.30. Middag och frukost ombord.

På torsdag besöker vi Strindbergmuseet. Före teatern gemensam middag. Övernattning i Stockholm.

Fredag 28.10 är dagen fri för egna strövtåg i Stockholm.Returresa till Helsingfors kl. 16.45. Middag och frukost ombord.

Pris: 470 €/person i dubbelrum/hytt 640 €/person i singelrum/hytt

I priset ingår båtresor med måltider, inträde till muséet, middag i Stockholm, teaterbiljett (parkett) och övernattning med frukost. Sista anmälningsdag 8.6. Begränsat antal platser. Anmälningar och föfrågningar:Friman Resor, tfn 019-2481004, eller [email protected]

RES MED SPF HÄNT I EUROPA

Den europeiska medborgarorga-nisationen Access Info Europe be-römmer den finska förvaltningens öppenhet i EU-lagstiftningsfrågor, trots att organisationen i allmän-het anser att det finns problem i fråga om medborgarnas möj-ligheter att få information om medlemsstaternas EU-verksamhet. Organisationen har utrett på vil-ket sätt medlemsstaterna lämnar information om sina ståndpunkter i EU-lagstiftningsfrågor. En enkät beträffande detta skickades till alla

Finländsk öppenhet får beröm Rätten att ta del av EU-handlingar utvidgas till att omfatta samt-liga institutioner, organ och byråer i Europeiska unionen: Finlands öp-penhetslinje får beröm.

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

medlemsstater, men enbart 11 lämnade uppgifter. Enligt organi-sationens rapport gav Finland sitt svar snabbast och lämnade mest information.

Statsrådet har genom justitie-ministeriet delgett riksdagen en skrivelse om förslaget till ändring av EU:s öppenhetsförordning. Avsikten är att ändra förordningen så att den är i överensstämmelse med kraven i Lissabonfördraget. Allmänhetens rätt till tillgång till handlingar utvidgas enligt Lissa-bonfördraget till att omfatta utöver Europaparlamentet, rådet och kommissionen även samtliga andra institutioner, organ och byråer i unionen. Förordningen tillämpas också på EU:s utrikestjänst. För närvarande omfattas Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska in-vesteringsbanken av öppenhets-

förordningen endast när de utövar sina administrativa funktioner.

Utbyte av information mellan europeiska institutioner och FinlandSiemens har för sex länders social- och hälsovårdsministerier utvecklat systemet EESSI (Electronic Ex-change of Social Security Infor-mation) för elektroniskt utbyte av social säkerhetsinformation mel-lan de europeiska institutionerna och respektive land. Avsikten är att underlätta utbetalningar och uppföljning av sociala förmåner som i Finland betalas till exempel via Folkpensionsanstalten samt pensions- och försäkringsbolagen. Systemet testas och utvecklas fort-farande, men syftet är att Finland tar i bruk systemet under 2012. Totalt sex länder deltar, de är Bulgarien, Finland, Italien, Ne-derländerna, Tyskland och Öster-rike. Även lagstiftningen i Finland beträffande dessa förmåner och informationsutbytet kommer att uppdateras.

Säg din åsikt till Europeiska kommissionenEuropeiska kommissionen begär organisationernas åsikter om spe-lande på nätet, så kallade on-line spel. Man får inlämna åsikter före den 31 juli 2011. Om ni har åsikter om spelande, intäkterna som i Fin-land fås via monopol som sköts av Veikkaus, Penningautomatfören-ingen RAY eller PAF eller Finntoto, eller övriga önskemål eller åsikter, vänligen kontakta verksamhetsle-daren, tel. 020-7288812.

VERONICA FELLMAN

GOD TID 4/2011 – 11

Vad kan det bero på att det finns sådant man lärt sig för mer än ett halvt århundrade sedan och som man precis kommer ihåg fortfarande (eller åtminstone till vidare, bör jag väl försiktigtvis tillägga), medan man kan glömma bort var i fridens namn man lade bilnycklarna för två timmar sedan? Jag har ett bra exempel på den förstnämnda företeelsen: orden där sje-ljudet skrivs med stj, alltså: stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna och stjärt. Ramsan måtte ha inpräntats någon gång i folkskolan. Och där sit-ter den. T.o.m. bättre än senare inhämtade tyska ramsor av typ an, auf, hinter, in o.s.v. Eller mul-tiplikationstabellen, där 7 x 8 inte alltid infinner sig så där bara. Och gäller det 8 x 7 är det ännu värre. Men stjäla, stjälk vau!

Rättskrivningsramsor har man ju nytta av, så intet ont om sådana minnen. Men sedan minns man ibland också sådant man gott klarar sig utan på sin vandring genom livet. Jag kom att tänka på det vid frågetävlingsfinalen i Åbo i mars. Där gällde det ju att känna igen Harry Lime-temat i 40-talsfilmen Tredje mannen med Orson Welles och Joseph Cotten. I min hemstad Hangö var melodin mycket populär bland oss som var ovanligt unga på den tiden. Och den gick då under det onomatopoetiska öknamnet Piliknarkadarr. Sådant ligger tryggt i minnesbanken.

Apropå musik. En melodi som var på modet ungefär vid samma tid var den romantiskt svepande Besame mucho. En skoldans utan Besame mucho var mer eller mindre otänkbar. Men sedan upp-stod ibland diskussioner om vad besame mucho egentligen betydde. Då visade det sig att någon, eventuellt med hjälp av utländska kontakter, hade lingvistisk information tillgänglig. Det betydde ”kyss mig baklänges”, fick man veta. Någon lät sig väl luras, andra avfärdare översättningen som mindre tillförlitlig. Själv intog jag en avvaktande hållning och insåg småningom att den svenska versionen inte satt riktigt bra. Om man säger det så.

Men ett bra stycke var det. Och minnet förblir, allmänt taget, en förunderlig sak, inte sällan med ett inslag av retsam nyckfullhet. Och ibland bortkopplat just när det som mest skulle behövas.

ANDERS G. LINDQVIST

Om minnets märkliga nyckerUPPSNAPPAT

En av de viktigaste faktorerna för att en människa ska må bra är känslan av att vara behövd. Det innebär förändrade attityder till äldre, dvs. äldre som kunskaps- och erfarenhetsresurs, äldre i samhället, äldres roll i familjen, äldre i ideellt arbete etc.

Undersökningar visar att var fjärde över 50 år lockas till tidig pension. Det finns dessvärre inte särskilt mycket forskning beträf-fande de därpå följande nya 15–20 åren, som i huvudsak måste betrak-tas som friska år. Men knappast någonting finns heller skrivet om exempelvis de äldres förhållande till arbete och aktiviteter kring fritid och kultur efter pensioneringen.

Mediernas intresse ligger i huvud-sak vid de sjuka åren. Och förvisso är det viktigt att skriva om brister inom vård och omsorg, men för att ge en helhetsbild av hur det ligger till i praktiken, måste man också ta med den friska delen av äldrelivet. Vi kan tänka oss att de som idag står på tröskeln till sin pensionering kommer att få de kärvt. Allt fler arbetsföra yngre skall försörja allt fler åldringar.

Då kan man ställa sig frågan om vi pensionärer överhuvudtaget har någon roll att spela när den dagen randas? Finns det risk för ett pola-riserat vi–de samhälle? Vill man ha

oss kvar ett tag till? Bryr man sig om våra erfarenheter och vår yrkeskun-skap? Tillåts vi ta ansvar för någon del av samhällsutvecklingen? Och ytterligare en fråga: hur många 55+ pensionärer är villiga att dela med sig av sitt kunnande?

För de flesta har arbetet varit en viktig del av livet. Det är svårt att tänka sig det fortsatta livet som en ”evig semester”. När man blir utkastad från arbetet är målet för mången blivande pensionär san-nolikt att hitta något viktigt och engagerande att ägna sig åt. Kanske gå med i en intresseorganisation, ha kvar kontakter till sin tidigare verksamhet eller inom ett helt nytt område som verkar lockande.

Man bör kunna skapa en mjuk övergång till pensionärslivet. Det kan väl inte vara så att det man lärt sig under sina yrkesverksamma år plötsligt över en natt bara blir totalt värdelöst. Det vore intressant att få göra en intervjuundersökning kring äldrefrågor för att se män-niskan som en resurs med egna idéer, önskningar och drömmar för framtiden, i stället för att bry sig om personens födelseår. Efter att ha följt utvecklingen ser jag diskussionen om de äldre som en allt mer angelägen fråga.

STEN LINDHOLM

Träskända

DEBATT

Du svensktalande helsingforspensionär, kännerDu dig ensam och otrygg eller kan Du inte längrebo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Digen- och tvårummare med kortvarsel. Även tillfälligt boende ärmöjligt. Hemmet, som har egetkök med god mat, ligger vid ennaturskön park och nära viktigaservicepunkter. Även godabussförbindelser till centrum avH:fors.Tag kontakt med vårföreståndare Catja Manteretel. 09-587 6767Hemsidawww.kristinagarden.fi

Framtidens pensionärermåste få arbeta

RES MED SPF

ISLAND – en förunderlig ö med magisk natur23-29 juli 2011Islands bubblande vulkaniska inre lämnar sina spår på ytan, och visar oss ett unikt landskap. Även det moderna samhället, som nyttjar dess resurser, är naturnära på Island. Under några sommardagar visar vår guide, numera på ön bosatte finländaren Per Ekström, oss omkring på sitt Island – och berättar initierat om landets folk, kultur och natur. Vi bekantar oss med Reykjavik och tar även det traditionella badet i Blå Lagunen. Under tre dagar beger vi oss till Islands norrsida och möter där sevärdheter utöver det som resenärer som bara bor i Reykjavik upplever. Vi övernattar i fiskeriorten Aakureyri och i det lilla norrisländska Dalvik.

Den isländska naturen bjuder på stora variationer. Grönska avlöses av svarta lavafält, sprutande gejsrar ligger vid randen av glaciärer och överallt finns vulkaner och magnifika vattenfall. Under vår tur upplever vi Mývatnet med sitt rika fågelliv, ovanliga lavaformationer och pseudokratrar, Námaskarð med sina heta källor och bubblande lerpölar. Dettifoss är Islands vattenrikaste vattenfall, och vi kan inte heller missa det kända ”gyllene vattenfallet” Gullfoss. En hummermiddag efter en dagstur längs sydkusten avsluar resan.

Begär utförligt program hos oss! Axtours.ax tel: 018-51213 [email protected] eller läs det på www.axtours.ax

Pris 1650 euro per person. Priset inkluderar flyg Helsingfors t/r, flygskatter, logi i dubbelrum, inträden och måltider enligt program, lokal guide. Reseledning från SPF medföljer från Helsingfors. Anmälningar före den 17 maj.

12 – GOD TID 4/2011

Södra Baltikum och Polen 18-25.8*Kultur, tradition och historia.

Wien, Budapest och Eger 29.8-5.9*En resa med smäktande musik och rykande gulasch!

Alper och sjöar i Schweiz 8-14.9*Med Glaciärexpressen – världens långsammaste tågresa.

Slovenien-Kroatien 15-22.9*Det vackraste av Europa!

Mat- och vinresa till Frankrike 23-29.9*Vi testar det franska köket!

Södra Portugal och Andalusien, Spanien 29.9-7.10*En resa till den Iberiska halvön.

La Bella Italia 30.9-9.10*Det vackra, det sköna Italien

Stora Musikresan, USA 15-24.10*En unik och oförglömlig resa – fullspäckad med musik, kultur

och möten med intressanta människor!

Hur skulle det vara med enresa fram på höstkanten?

Silver FishKasnäs hamnen

Tel. 045-671 9501 eller 0400-530 541

Beställ din egen ö som smycke i silver eller guldSmycken och reseminnen frånKasnäs fabriksförsäljning.Välkommen!

Kilobergsgränden 8, 02610 Esbotfn 050 375 9816www.villak.fi

Låt oss hjälpa er att göra festen oförglömlig! Villa K, som ligger naturskönt och lättillgängligt i Kilo, erbjuder perfekta utrymmen för olika sorters fester och högtider.

Villa K:s flexibla utrymmen passar lika bra till 50-års kalas som till bröllop, dop eller andra högtidsfester. De luftiga utrymmena med både restaurang, stilla rum och auditorium hjälper dig att skräddarsy din högtid till just en sådan fest som du vill ha.

Vi står också gärna till tjänst med catering.

GH Golfrestauranti Gammelboda,

Ekenäs

Välkommen

till

Öppet alla dagar_

Björknäsgatan 12, Ekenäs

Sommaröppetalla vardagar kl. 11-15

Övriga tider enligtöverenskommelse.

Tel. 019-241 3200

Tel. 019-222 3204

GH Sommaröstrandöppet alla dagarTel. 019-201 351

”Favorit i repris”Antik- och matkulturresa till Sverige med Bernt Morelius 10−14.10.2011

Måndag 10.10 Avgång med Viking Lines M/S Mariella från Helsingfors, middag och föreläsning Tisdag 11.10 Elghammar och Tureholms slott. Övernattning på Södertuna slott Onsdag 12.10 Säfstaholms och Stora Sundby slott. Torsdag 13.10 Besök i Stockholm på kulturbyggnad i Värtahamnen och föreläsning om ”Konst och kulinariskt” med professor Birgitta Watz. Avgång med Viking Lines M/S Mariella , middag och föreläsning Fredag 14.10 Ankomst till Helsingfors

För närmare information om dagsprogrammet – se vårens resa i God Tid eller kontakta Friman Resor. Pris: 860 €/person i dubbel B-hytt och dubbelrum. Tillägg för singelhytt och enkelrum. På resan deltar även SPF:s reseledare.

Med förbehåll för program- och prisändringar.

Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019-248 1004 eller [email protected]

RES MED SPF

Vår region - från Nykarleby till Karleby, är som klippt och skuren förDig som vill njuta av havet, skärgården och det öppna österbottniskalandskapet!

Här hittar du allt mellan himmel och jord! Ät gott, bo bekvämt, paddla,simma, spela golf, cykla eller bara njut av livet! Gör besök hos våraintressanta formgivare!

.broar

Vår region - från Nykarleby till Karleby, är som klippt och skuren för Digsom vill njuta av havet, skärgården och det öppna österbottniskalandskapet!Här hittar du allt mellan himmel och jord! Ät gott, bo bekvämt, paddla,simma, spela golf, cykla eller bara njut av livet! Gör besök hos våraintressanta formgivare!

Kom ihåg - Bostadsmässan i Karleby i sommar!Passa på och besök våra fina museer på resan!Beställ gratis vår nya turistkatalog från vår webbplats www.broar.com

GOD TID 4/2011 – 13

Se vårt evenemangsutbud på www.mustionlinna.fi eller beställ en brochyr från 019-36231/[email protected]

Hållsnäsvägen 89, Svartå, Raseborg

Mustion Linna Svartå Slott Hotell Restaurang bbbb Konferens Museum

Planera in ett njutbartbesök på Svartå Slott!

Händelser i Larsmosommaren 2011

28.5 kl. 11 Perennamarknad, invid Byvägen – Bastuviken18.6 kl. 13–15 Barnens Dag på Köpmanholmen18.6 kl. 19 Föusjazz i Fagernäs med Monica Aspelund &

Leo Holmgren Trio29.6 kl. 19 Apan Anders uppträder på Köpmanholmen1.7 kl. 18 Plättkarnevalen startar vid Bosund fiskehamn2.7 kl. 22 Plättkarnevalen avslutas vid Bosund fiskehamn3.7 kl. 18 Kristen allsångskväll med Spelmansgänget

vid Kackur båthamn6.7 kl. 19 Countrykväll med Easy West på Köpmanholmen7.7 kl. 18.30 Allsångskväll med Frej Stenman och Vestersundsby

spelmän på Bjärgas hembygdsgård och museum10.7 kl. 17 Gäddhäng med Michael Björklund på Köpmanholmen13.7 kl. 19 Nina Lassander uppträder på Köpmanholmen27.7 kl. 19 Patrick Linman uppträder på Köpmanholmen3.8 kl. 19 Alfred Backas Första Avskedsturné på Köpmanholmen5.8 kl. 17 Sommartorg vid Svennasminne

Mera uppgifter på www.larsmo.fi [email protected] tfn: 06-7857 111

Normandie–Paris–BrysselI Normandie övernattar vi i staden Caen. Vi besöker bland annat landstigningsstränderna, den tyska och amerikanska begravningsplatsen och landstigningsmuseet. I Paris besök på Versailles och guidad rundtur i staden. På vägen till Bryssel besöker vi Waterloo. I Bryssel guidad rundtur och annat intressant program.

Pris: 1.490 € från Vasa 1.430€ från Helsingfors Enkelrumstillägg 230 €

• I priset ingår flygresor, flygskatt och logi med halvpension (måltidsdrycker ingår inte)

• Bussresor, inträdesavgifter, guider och rundturer

För detaljerat program ring Ingves Resor, tfn 020 7434530Anmälningar till SPF:s kansli, Åsa Laukonlinna tfn 020 7288819

RES MED SPF

Följ med på en resa till Frankrike och Belgieni de allierades fotspår 6–12.9.2011

IFKVARKEN

BROLOPPET10.9.2011

mer infowww.ifkvarken.fi

15år

öppetmå-fr 8.30-17.00

lö 9-13(sommartid längre)

Café i KorpoVälkomna!Tel. 02-4631033

MC eller bildirekt från Tyskland?

Snabbt, enkelt och säkert.Jag ordnar med alla papper och transport.

För privata och företag.Ring eller mejla på svenska eller finska om dina önskemål.

Fma Anders WickmanTfn: +49 171 271 8053, [email protected]

Sikurimuseo -Cikoriamuseet

avoinna - öppet7.6.-31.7.2011

Vapaa pääsy - Fritt inträde

Alholmintie 71, PietarsaariAlholmsvägen 71, Jakobstad

040 585 2652

www.sikurimuseo.fi

Kesänäyttely - sommarutställning

Malin Simonskeramiikka -keramik

Annika Bergvik-Forsandermaalaukset - målningar

Maria Schaumanveistokset - skulpturer

24.7.Sikurisunnuntai - Cikoriasöndag

29.-31.7.Neulanreikäkameratapahtuma -

Nålhålskamera-evenemang

Houtskärs kyrkliga folkhögskola

Tag kontakt: 040-544 3163

Närpes sommaren 2011

www.narpes.fi

* Tomatkarnevalen med massor av program 1 - 2 juli* Country i Öjskogsparken 10 juli kl 19.00* Berättarcafé 5.7, 12.7, 19.7mera info på www.ojskogsparken.fi

HANTVERK o. HEMBAKATöppet alla dagar

CaféInva WC

vard. och sönd. 11-19lördagar 10-18

Södra VallgrundTel. 050-596 8494Sommartorg 16.7

Trädgårdscafé mitt i idyllenAlla dagar

maj-augusti 11-19

Bastugatan 5, Ekenäs019-241 5656, 050-556 1665

Trubadurer juni-juli-augustialla tisdagar kl. 14, 16 och 18

Se, www.cafegamlastan.fi

14 – GOD TID 4/2011

Antik o Mat stod det på vår Fri-mansbuss med välbekante Bob Tigerstedt vid ratten. Temat för i år var förutom slottshistoria också matkultur, en kombination som Morre Morelius hanterade suveränt med trevliga föreläsningar under båt- och bussfärderna och en speci-alkomponerad gourmetmiddag som slutkläm på båtfärden hem.

Mixen var givande också för slottens del. De var historiskt olika, men även i fråga om dagens verklig-het gav de en tankeväckande bild av hur olika det kunnat gå när det gamla ståndssamhället anpassats till modern demokrati. Det är inte lätt att bevara den kulturskatt slott och herresäten står för.

Tureholm till saluVårt första mål tisdagen den 12 april är Tureholm i Trosa, där äga-ren Christer Bonde och hans mor Britta tar emot. Tureholm är känt bl.a. för sina välbevarade tapeter och gobelänger och för sitt porslin-skök från Ostindiska kompaniets dagar. Interiören är unik, även om det mesta av själva porslinet inte längre finns på Tureholm.

Slottet är till salu men att finna köpare är inte lätt. Anorna förplik-tar, med fasa minns Christer Bonde en spekulant som entusiastiskt pla-nerade att omvandla porslinsköket till jacuzzibad. Den affären blev inte av, nu hoppas man på köpare med seriösare avsikter.

– Alla brister kallar vi för patina, säger han med ett stänk av vemod i rösten.

Antik o Mat med Morrepå slottsturné i SörmlandTill fyra slott i Sörmland gick SPF:s andra Antikresa med Bernt Morelius som reseledare: Tureholm, Elghammar, Säfstaholm och Stora Sundby. På ett femte, Södertuna slott, fick de 48 resenärerna slå läger för två dygn.

Hertiginnans ElghammarEn annan glans möter oss på slot-tet Elghammar vid Lockvattnet i Björnlunda, där hertiginnan Christina dÓtrante visar upp ett blomstrande empireslott prytt med ätten von Stedingks vapen. Fältmarskalk Curt von Stedingk köpte 1807 säteriet med anor från 1300-talet och lät uppföra det nuvarande slottet. Genom dottern Thérèses giftermål kom Elgham-mar i släkten dÓtrantes ägo.

Elghammar är ett högst levande och bebott fornminne. Just nu är hertiginnan i färd med att restau-rera ”ryska flygeln” med arvet efter fältmarskalken från bl.a. slaget vid Svensksund och åren som ambas-sadör i St Petersburg.

Säfstaholm i Vingåker är första målet den andra slottsdagen. Visst,

det är här Säfstaholmäpplet har sitt ursprung, dessutom ligger Åkerö inte långt härifrån. Slottet ligger numera mitt i bebyggelsen och fungerar som stadens kulturhus och museum med bl.a. en rik konstsamling.

Sagornas riddarborgEn mäktig upplevelse blir Stora Sundby vid Hjälmaren i Öja, en medeltida borg ombyggd i mitten av 1800-talet som brudgåva av Carl de Geer åt Ulrika, född Sprengt-porten. En romantisk dam som inte nöjde sig med mindre än en riddarborg i Ivanhoeanda. Slottet med 4000 kvm golvyta har fyra stora torn för de fyra årstiderna, tolv mindre torn för årets månader, 52 rum för veckorna och 365 föns-ter för dagarna. Tala om sagoslott!

Unika tapeter och gobelänger pryder väggarna på Tureholm. Christer Bonde berättar om motiven i gudamyternas salong.

Stil och säker smak präglar salongerna på Elghammar. Christina dÓtrante sätter en ära i att restaurera och bevara empireslottet, samtidigt som det fungerar som en levande hemmiljö i vardagen.

Medan friherrinnan Klingspor fixade sig efter badet gavs en halvtimme för promenad i Stora Sundbys slottspark. Siv Wessberg och Lisbeth Henriksson hade ingenting emot ett skönt strövtåg.

Södertuna slott i Gnesta bjöd på både bekväm inkvartering och god mat. Observera ”Hbl-tornet” på corps-de-logiet. Flyglarna med hotellrum är av senare datum.

Gittan Rotkopf fick en bamsekram av Anders G. Lindqvist till tack för den läckra laxsoppan hon bjöd på i sin restaurang Gittan & Co.

Kjell Holmström från Hangö, köksmästare på Viking Mariella, ger en åskådlig lektion i skaldjurshantering, ett uppskattat inslag vid hemfärdens gourmet-middag.

GOD TID 4/2011 – 15

Vårt äventyr på Stora Sundby börjar med ett avbrott i program-met. ”Mamma är i badet” för-klarar unge master Klingspor. Missförståndet klaras upp och Tina Klingspor för oss snart på en hisnande rundvandring i det väldiga slottet. Morelius uppmanar oss att ”tindra med alla ögon” inför servisskåpet med rysk empire och mängder av andra rariteter.

Ägaren Johan Klingspor är född och uppvuxen på Stora Sund-by. Sin hustru Tina fann han i en grannby, en strålande skönhet med

modellbakgrund i Paris. Paret har tre barn och lever ”normalt” famil-jeliv på slottet. Möjligt är det bl.a. tack vare 3600 ha skog, 40 uthyrda byggnader, camping, fårodling och en hjorthage för jaktverksamhet.

MiddagssurprisPå hemresan från Sörmland pre-senterar konstnärinnan, professor Birgitta Watz sin ateljé i Värta-hamnen, en oas inhyst i ett gam-malt verkstadskomplex. Laxsoppa på väninnan Gittan Rotkopfs restaurang-bageri ingår i Stock-

Porslinsköket på Tureholm är ena-stående i sitt slag, trots att det mesta av porslinsskatterna från Ostindiska kompaniets dagar inte längre finns kvar. Här ska ingen jacuzzi få ersätta den historiska inte-riören.

Hertiginnan Christina dÓtrante tar emot vid Elghammars lejonprydda entré och Bernt Morelius presenterar sin busslast seniorer för den gästfria värdinnan.

Stina Bäckström, välbekant röst i radio Vega och numera Stockholmsbo, pryade en dag på antikresan inför sin debut som ledare för resan Slott och trädgårdar i Stockholm i september.

Lilla Lovisa Klingspor, 3 år, ville nödvändigt åka med Morre och bussen men fick under protest stanna i barnsköterskans vård.

Birgitta Watz har en fanta-sieggande ateljé i ett gammalt verkstads-komplex i Värtaham-nen. Här föreläser hon om begreppet rum som en grund i hen-nes konstfi-losofi.

Ett besök på Tureholm inledde SPF:s slottsturné i Sörmland i april. Reseleda-ren Bernt Morelius välkomnas här av Tureholms ägare Christer Bonde.

Tina Klingspor är sedan elva år slottsfru på Stora Sundby. ”Man vänjer sig” säger hon enkelt om att bo i en riddarborg. Trebarnsmam-man är i dag fullt sysselsatt med att tillsammans med maken Johan driva familjegodset.

holmsprogrammet.En överraskning väntar rese-

närerna vid middagen på båten. Till förrätten skaldjur på is ger köksmästaren Kjell Holmström en lektion i skaldjurskunskap. Midda-gen är utsökt, med vinpresentation av restaurangchefen. En uppskat-tad sista knorr på en resa som en samstämmig skara ger betyget med beröm godkänt.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Fotnot: Antik o Mat-resan med Bernt Morelius blev snabbt fullbokad och många blev utanför. En ny motsvarande resa ordnas därför 10–14 oktober. Annons ingår i GT på sidan 12.

16 – GOD TID 4/2011

27.7-3.8 Musikfestspelen Korsholmwww.korsholmsmusicfestival.fi2.7 Postrodden över Kvarken

EFÖ SOMMARHOTELLEfö sommarhotell är en lugn och trivsam plats nära stranden. Avståndet till torget är drygt 1 kilometer. Vi har enkel- och dubbelrum till förmånliga priser och alla rum har egen WC

Efö sommarhotell är rök - och alkoholfritt.

Evangeliska folkhögskolan i Österbotten

Strandgatan 21-22, 65100 VASA

Öppet: 20.6-15.8

tfn. 040-507 9613 [email protected]

Sommardanser vid Emet Folkpark 14.5, 4.6, 24.6, 23.7,13.8.2011Vårkonsert med Nedervetil Damkör och NiceNoise vidGillestugan 15.5.2011Terjärv hembygdsdagar 9-10.7.2011Hantverkarmarknad i Terjärv hembygdsgård 9.7.2011Teater "De fattigas rikedom" på Korpholmenshospitalsområde 3-10.8.2011Krombidań i Kronoby centrum 2.7.2011Nedervetil-veckan 9-17.7.2011 (prel.)Gammaldagsmarknad vid Tolvmansgården 13.8.2011

Sommaren 2011i Kronoby

Sommarrestaurangenvid havet

*Lunch *middag *räkafton*grillkvällar *levandedansmusik *brunch

Info/bokningartel. 06-788 8111

JakobstadVälkomna!www.cfhotel.fi

Nyckelsilver46€

46€+ porto

Det allseende ögat i silverel. guld & emalj

46€/ 138€

Minas kors i silvereller guld kan beställasfrån Sagalunds museum

02-421738www.sagalund.fi

89€+ porto

Åk buss med

Bussresor medyrkesguide!

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120

[email protected]

PARTOURSPargas

0440 [email protected]

HOTELLRESAGOTLAND 8-12.8 499 €

BUSS-BÅTAR-HOTELL-FRUKOST-

GUIDAD RUNDKÖRNING PÅGOTLAND

HÄLSORESARÜÜTLI SPA ÖSEL

(SAAREMAA)4-11.9

HALVPENSION 479 €HELPENSION 499 €

BUSS-BÅTAR-LÄKARBESÖK-3 BEHANDLINGAR PER DAG

Öppethållningstider MAJ må-to 11-15 fre-sö 11-19 JUNI-AUGUSTI må-sö 11-19

ww

w.n

ykarleb

y.fi/b

rostu

gan

EKOLOGISKT - NÄRPRODUCERAT - RÄTTVISHANDEL

Välkommen! Bokningar och förfrå gningar

Anna Svarvar, 050 3435146Seminariegatan 2, Nykarleby

traditionellt sommarcafé

��

�

FISKARS ANTIKDAGAR7–10.7.2011

Gamla Knivfabriken – Fiskars BrukÖppet:

to–sö 10–17www.fiskarsantikdagar.fi

Bildkälla: Fiskars Oyj Abp, Hedenström

GOD TID 4/2011 – 17

– Det finns hur mycket som helst att berätta om Åbo, både historia och om nutiden och mycket finns att se och begrunda. Till Rauni Schleutkers specialgebit hör för-utom Åbo också den åboländska skärgården med allt vad den som-martid bjuder på.

Språk behövs Speciellt nu under det här året, när Åbo stad fungerar som kulturhu-vudstad behövs kunniga guider för grupper som besöker staden från världens alla hörn.

– Ju tidigare man som barn får lära sig flera språk, desto bättre behärskar man språken och har nytta av dem längre fram i 1ivet, är Raunis absoluta övertygelse.

Raunis egna föräldrar var fin-landssvenskar; mamman född i S:t Petersburg och gick i tysk sko1a. Hemma hade hon en fransktalande guvernant. Rauni själv växte upp med svenska och finska och som tioåring flyttade hon med mam-man – efter pappans död – till Amerika och gick i engelsk skola.

När hon var färdig med sko-lan reste hon på semester till Finland, där hon träffade sin blivande man Peter Schleut-ker med tyska som modersmål. Svärmor framhöll det tyska språket som nödvändigt och så lärde sig Rauni också det.

Åbo charmerande guidemål För snart 30 år sen såg Rauni Schleutker en annons, där man sökte språkkunniga personer till en guidekurs. Hon blev antagen, klarade sin mellanexamen, då många i kursen gallrades bort och så tog hon sin yrkesexamen med Åbo, Reso och Åbo1ands skärgård som specialområden.

Vart åttonde år ska en guide kollas om han kan sitt jobb och hållit sig ajour med allt nytt som kommit till inom områdena. Man får en rutt angiven och med i bus-sen sitter andra guider och många

specialister och bedömer om man är tillräckligt uppdaterad och inte pratar en massa strunt.

– Alla vi guider tycker nog att de där rundorna är ganska hemska, säger Rauni, som i år har en sådan pärs framför sig. Men man får kri-tik och den är nödvändig för ens yrkesskicklighet.

De flesta grupper vill se Åbo slott, Domkyrkan och Hantverks-museet. Rauni är själv förtjust i domkyrkan med dess historia och alla onstföremål.

– Vi har ju bara två liknande byggnader i Finland förutom domkyrkan i Hattula gamla kyrka och borgen i Tavastehus, påpekar Rauni.

Om någon grupp har naturen och växter som specialitet är det oftast Rauni som får rycka ut. Hon har hela sitt liv planterat och skött sina egna trädgårdar och tar gärna trädgårdsgrupperna till Åbo Universitets botaniska trädgård i Runsala med prunkande exotiska växter i stora växthus. Där pågår också forskning och undervisning i laboratoriet. Ett trivsamt café efter rundturen förhöjer gruppernas välbefinnande.

Grupperna är olika – Alla grupper som jag haft har varit trevliga; någon enskild per-son kan vara kritisk och tråkig, men aldrig har hela gruppen varit negativ. De som mest ställer frågor är naturligtvis vårt eget lands grup-per och tyskarna. Japanerna ställer aldrig några frågor – det skulle vara ohövligt mot guiden att ställa frågor; skulle betyda att hon inte förklarat tillräckligt så alla i grup-pen förstått!

För någon dag sen var en grupp tyskar inne i Åbo stads nya biblio-tek och förundrade sig över att så många satt och läste och speciellt imponerade var de över barnav-delningen.

Rauni Schleutker är förvånad över att så många grupper vill

uppleva Kakola; fängelset för grova brottslingar. Den äldsta delen av Kakola byggdes under Krimkriget 1853 och den stora överbyggna-den som syns långa vägar uppe på kullen är från I910. Under Kakolarundorna får Rauni berätta om legendariska brottslingar som Volvo Markkanen och trippelmör-daren Valjakkala. Nu är fängelset tömt men fascinerar alltjämt.

Skärgården fascinerar Väldigt många – speciellt de som är från inlandet – tycker att en dag i Åbolands skärgård längs ringvägen är exotisk. Många turister är förvå-nade över att inte skärgårdsfärjorna kostar någonting; speciellt är det här en överraskning för norrmän-nen.

– Vi kör från Åbo genom Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö innan vi äntrar färjan till Gustavs och återvänder till Åbo, berättar Rauni. Den här rutten måste ha en guide med sig – ibland missar vi en färja och det blir att vänta och då får guiden hastigt hitta på något att visa och berätta om. En gång begav sig två damer i gruppen in i skogen för att plocka blåbär och missade bussen som farit med färjan. De fick ta nästa färja och hann upp oss, minns Rauni.

En finsk man påstod i sten, att skärgårdsborna varken betalar skatt eller deltagit i våra krig. Han gav sig inte och då tog Rauni gruppen med sig till alla kyrkogårdar med hjältegravar längs ringvägen. Man-nen blev övertygad och fick veta att ålänningarna inte deltar i krig. Men de betalar skatt som alla andra finländare.

Efter pratstunden med Rauni skyndar hon sig till ett möte – man förbereder ett nordiskt guidemöte med över 80 deltagande guider

– Våra nordiska kontakter är viktiga – man får nya aspekter och idéer och det behövs i vårt yrke, avslutar Rauni.

CARIN ÅMINNE

Att vara guide i kulturhuvudstaden– Åbo är en fantastisk ort för guidning, säger Rauni Schleutker, som i snart 30 år guidat grupper på fyra olika språk – svenska, finska, tyska och enge1ska.Numera är hon pensionär och frilansar när hon har tid och 1ust.

– Det finns hur mycket som helst att berätta om Åbo, både historia och om nutiden, säger Rauni Schleut-ker (t.h.).

Röster för Östersjön 13-14.8

Toscana 2-9.9

Pärnu och ön Kihnu 5-7.7

Utö 20-21.7

Krakow 15-18.9 Side 1-9.10

Öland 13-18.6

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

[email protected]

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Välgörenhetskonsert i Mariehamn. Båtresorna med Viking Line och logi på hotell Arkipelag. Pris: 295,-

Florence, Pisa, Cortona, fina vingårdar, septembervärme i det vackra Italien - följ med på en ofröglömlig resa till Toscana i september! Vi bor på en slottliknande herrgård och gör dagsturer runtom i Toscana. Pris: 1450,-

Kom med på en resa till sommarstaden Pärnu och Rigabuktens största ö Kihnu. I priset ingår, bussresor, båtresor, två nätter på hotell Pärnu, två frukostar, två luncher och tre middagar, guidad runtur i Pärnu, utflykt till ön Kihnu inkl. guidning, inträde och transport. Pris: 390,-

Utö är som skärgårdsö speciell för att den alltid varit ett tjänstemannasamhälle med lotsar, fyrvaktare och militärer. Under resan bekantar vi oss med öns historia färgad av otaliga skeppsbrott, den kännspaka fyren med sitt kapell och Utö hembygdsmuseum. Pris: 270,-

Vår höstresa till sol och värme är en "favorit i repris" och tredje gången gillt, Side i Turkiet. Vi bor på lägenhetshotellet Side Village ***+. Pris: 605,-

Finlands svenska hembygdsförbunds sommarresa går i år till Öland, solens och vindarnas ö med sin unika blandning av natur och kultur. Vi bor tre nätter i Kalmar på Slottshotellet, båtresorna med Viking Line i A-hytt. I priset ingår även 3 middagar, 3 luncher, 5 frukostar, lokala guidningar och inträden. Pris: 810,-

Upptäck sommaren i Korsnäs

Kvarnens dag 3.7 i HarrströmDiktens och sommarens dag 6.7 vid Korsnäs hembygdsmuseum

Öppet hus vid f.d gruvan 8.7 (kl 13-15)Street Race 9.7 i Korsnäs kyrkby

Gårdsloppis i Molpe 10.7 vid Martagården

Upptäck världsarvet

Utfärd till Molpehällorna 5.7 och 7.7. samt världsarvsdag 14.8med program. Start kl 10 från Bredskärs fiskehamn, Molpe

(förhandsanmälan, väderreservation)Måla akvareller i världsarvet, 6.8 på Molpehällorna.

Förhandsanmälan senast 27.7 till kursen.Info eller förfrågningar;

projektchef Ann-Sofi Backgren, [email protected]

m/s SERGEITrafikerar på Joujärvi, längs de natursköna kanalerna.Mellan munkklostret Valamo och nunneklostret Lintula.

RUTTER 24.6-10.8 2011Avgång från Valamo

klosters brygga, Heinävesitel. 040-532 9944 Jaana

Järvinen

CHARTERKRYSSNINGARFrån islossning till september

(Gruppens minimistorlek 16 personer)

18 – GOD TID 4/2011

Trädgårdssäsongen har redan star-tat. Genast då snön smälter är det dags att ta fram krattorna och kratta bort de rester som finns kvar av hösten. Vid den här tiden av året är en stor del av grovjobbet redan gjort men om man inte ansat äp-pelträden bör man göra det inom det snaraste. Snart är det för sent.

– Glöm inte heller att barrträ-den ännu skall skyddas från ljus. Det skall de vara ända tills tjälen har gått, säger Saila Lehtinen, träd-gårdsmästaren som är butikschef i Plantagen Borgå och har en egen trädgårdsspalt i tidningen ”Oma koti kullan kallis”, i fri översättning ”Egen härd guld värd”

Användandet av bekämpnings-medel i trädgården är ett omdisku-terat ämne. Lehtinen passar på att

påminna om att det lönar sig att göra det nu.

Sålt blomlökaroch sättpotatis– Nu går det åt blomlökar och vi har till och med sålt sättpotatis, berättar hon.

Det låter kanske litet väl opti-mistiskt att sätta potatis redan men Lehtinen påpekar att om man har en skyddad plats så går det.

– Många som har inglasade balkonger sätter potatis i stora lådor på balkongen och kan under som-maren njuta av sin skörd.

En annan växt som trivs där det finns värme och skydd är de alltid lika populära och pålitliga pelar-gonerna. Sedan många år är den traditionella mårbackapelargonen

Trädgården vaknar till vårsolens skenJust nu är det de små blommornas tid. Lökblommor som krokusar, snödroppar och scillor växer upp i den mörka myllan och överraskar varje år med sin skönhet.

Trädgårdsmästare Saila Lehtinen kontrollerar att allt är så det skall i hyllorna med frosttåliga violer.

Nu skall lökarna planteras för att de skall hinna blomma till hösten. Lökarna på bilden växer förhoppningsvis upp till ett präktigt irisbestånd.

GOD TID 4/2011 – 19

Trädgården vaknar till vårsolens skenen storsäljare. Än så länge bör den ändå bara vara ute dagtid för annars tar frosten den.

Det är inte många blommor som klarar av den finländska våren. En av dem är violen som kan nicka till efter en frostnatt men brukar karpa sig under dagens lopp.

– Det är nu som grunden görs för sommarträdgården. En bra början är att kalka gräsmattan för att sedan några veckor senare sprida ut näringsmedel. Det är bra att minnas att det inte skall göras samtidigt!

Under de senaste åren har träd-gårdsskötsel blivit ett fenomen i vårt land och stora summor satsas på dem. Det har lett till att antalet trädgårdsinriktade butiker har ökat i antal och varuutbudet blivit bredare. Även vår användning av trädgården har förändrats.

Ett sommarrum det satsas på– Uteplatsen har blivit ett som-marrum som kunderna gärna satsar litet extra på. Ofta köper man samtidigt allt från paviljong med tillhörande möblemang till stora krukor som har vackra plan-teringar.

En trend som Lehtinen lagt

En tumregel i trädgården– Blommor som blommar un-der våren skall vanligen klip-pas, flyttas eller delas på hösten medan de som blommar under hösten skall klippas, delas eller flyttas på våren.

märke till under de senaste åren är det allt ökande intresset för att odla örter.

– Nu odlas de ofta tillsammans med blomväxter och skapar en alldeles speciell doftsensation när man rör vid dem, säger hon.

Till exempel lavendel, rosmarin och timjan förvandlar trädgården till en doftträdgård.

Brutna kvistar på buskarDen hårda vintern med sitt tunga snölager har lämnat efter sig en hel del tråkiga överraskningar för trädgårdsägare. Många buskar som är placerade nära husväggar har skadats av tung blöt snö som fallit ned från taken.

– Än finns det gott om tid att klippa buskar som skadats av snön. Man skall komma ihåg att naturen är förlåtande och även om man klipper av för mycket av busken så karpar den sig oftast. Det tar bara litet tid.

Ja, det finns mycket jobb att göra i våra trädgårdar just nu. När det är gjort är sommaren här med nya utmaningar som tar vid. Kan-ske det är bra att ta en liten paus och se vad trädgården har att bjuda på just nu. På varma platser blom-mar redan krokusen och snödrop-par. Scillorna börjar också synas här och var och man kan förundra sig över de små lökväxternas skira skönhet. Den skönhet man bara får uppleva under våren medan man otåligt väntar på sommarens blomsterprakt.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Lökväxter som krokusar och snödroppar är pålitliga vårtecken.

Gammal är äldst när det gäller pelargonsorter. Mårbackapelargonernas traditionella charm biter på oss finländare.

20 – GOD TID 4/2011

Blomsterbinderierför alla tillfällenoch begravningar

www.engelqvist.fiNärpes 06-224 3221

Genast GröntMed FärdigtGräsFärdig och slitstarkgräsmatta snabbt ochlättRing och fråga mer:0400 461 742

Etelän Nurmi OySalmosvägen 4607700 Forsby såg

www.etelannurmi.fi

www.osterbacka.com

Vinterodling av grönsakersallat, gurkor, tomat

sommarblommor

Tel. 050-5576526, 06-8676422,

[email protected]ägen 21-22, Terjärv

Balkonger finns i småhus och flervåningshus, men många hus saknar balkong. Beroende på närmiljön kan vissa hus i efterhand få balkonger, men för stadsbildens och person-säkerhetens skull krävs bygglov. Balkonger kan glasas in, vilket brukar kräva bygglov för husets första inglasning. Också här gäller det stadsbild och säkerhet, och senare inglasningar måste motsvara bygglovet.

Balkonger kan hänga utanpå eller vara helt eller delvis indragna i huset. Balkonger kan ha bärande stomme av stål eller betong ända till marken. Balkongens bottenplatta är av betong eller stål eller har en stålram. Balkongräcket kan vara av stål, glas eller betong eller en kombina-tion av dem. Balkonger är utsatta för väder och vind och varierande användning. Sårbarheten och skadorna påverkas klart av byggmaterialen och av eventuell indragning och inglasning. På indragna och inglasade balkonger är risken för skador minst. Därför är det rimligt att husbolagen ger råd och ekonomiskt stöd till inglasning.

Användningen av balkongen har två syften: dels skall vårt agerande inte skada bal-kongen eller huset eller störa grannarna, och dels vill vi själva ha största möjliga nytta och glädje av balkongen. Huvudansvaret för balkongernas skick åligger husbolaget, men i detaljfrågor bör bostadsägaren och bolaget vara överens.

Balkongkonstruktionerna skadas av tidens tand, av vatten och smuts. Stål och betong skadas av långvarig fukt, och därför skall bal-kongens golv, gavlar och räcken hållas torra och rena. Balkonggolv av betong och stål skyddas av en tät epoxi- eller polyuretanbeläggning, som i sin tur inte skall täckas av täta mattor, möbler, blomlådor eller annat som kan binda vatten. På golvet kan finnas trätrallar eller po-rösa fibermattor, som torkar snabbt efter regn. Balkonggavlar och räcken skall ses över och eventuella betongskador lagas snabbt.

För trivselns skull kan vi förse balkongen med solavskärmande gardiner eller växtspaljéer. Det går utmärkt att odla nytto- och prydnadsväxter i lådor på balkongen, men för att golvet inte skall fuktskadas måste lådorna stå på ben eller stativ. Trälådor skall ha en innerlåda av plåt eller plast. Beroende på balkongens mått kan där finnas stolar, bord och kanske en förvaringslåda på ben. Bord och stolar kan vara hopfällbara. Balkongen skall inte fungera som lager för lösöre och skrot.

För grannarnas skull skall vi inte röka tobak eller grilla mat på balkongen, och musik som spelas på balkongen får inte ha störande volym. Med tanke på småbarn är en spärr som kan fixera den öppna balkongdörrens läge vara en trygg lösning.

BENGT-VILHELM LEVÓN

arkitekt SAFA

Hur använda balkongen?BOENDE

TRÄDGÅRDAR OCH KUNGLIGHETER I STOCKHOLM 12−16.9.2011

Ulriksdals slott. Foto SVERIGES KUNGAHUS PRESSBILDER Stockholm, ”den kungliga huvudstaden”, gör verkligen skäl för sitt namn. Under resan ska vi bekanta oss med några av de otaliga slotten runt om i staden. Dessutom blir det lite person- och stilhistoria: Gustav III; Karl XIV Johan, den första Bernadotte; målarprinsen Eugen och sist men inte minst kronprinsessan Victoria.

Vår egen buss medföljer, men i programmet ingår promenader på upp till en kilometer. Vi bor på ett hotell centralt i Stockholm. Som reseledare fungerar Stina Bäckström, sedan fem år bosatt i Stockholm och mångårig redaktör på Radio Vega.

Måndag 12.9 Avgång med Viking Lines Mariella kl. 17.30 från Helsingfors, middag.

Tisdag 13.9Ankomst till Stockholm kl. 9.40. Waldemarsudden med Prins Eugens hem och trädgård, utställning just nu med modedesigner Lars Wallins klänningar. Rundtur till Blockhusudden. Lunch på Blå Porten. Besök till Rosendals trädgård och slott.

Onsdag 14.9En av Sveriges största handelsträdgårdar Slottsträdgården Ulriksdal och Ulriksdals slott. Lunch på slottscaféet. Vandring i Hagaparken och visning av Gustav III:s paviljong.

Torsdag 15.9Gamla stan med Storkyrkan och Kungliga slottet. Visning av representationsvåningarna och besök i Slottsboden. Avgång från Stockholm med Viking Lines Mariella kl. 16.45, middag.

Fredag 16.9Ankomst till Helsingfors kl. 9.55.

Pris: 795 € i dubbelrum/dubbelhytt I priset ingår resor, logi, måltider, inträdesavgifter och busstransporter i Sverige.

Anmälningar och föfrågningar: Friman Resor, tfn 019-2481004, [email protected]

RES MED SPF

Annorlunda balkong. Den här gotiskt inspirerarde balkonginredningen visades på årets trädgårdsmässa i Helsingfors. Elever från Axxell/Överby trädgårdsskola stod för hantverket. Foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 4/2011 – 21

GA AH

L A TN ED

Kvalitet nära dig

Sedan 1945

Öppetmå-fre 8-19lö-sö 9-18

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

Blommornas tidär här igen!

Öppet försommarsäsongen

Välkommen!

K. Tallskogs TrädgårdPörtom tel. 06-366 1186, 050-545 7350

Våren och högtidsdagarna är på kommande.Köp dina blommor och plantor hos

Närmare information: 040-586 3950, verksamhetsledare Anneli Jussilawww.luonnonperintosaatio.fi • mailto: [email protected]

Stiftelsen för naturarvet (grundad 1995) köper och skyddar naturskogar i enlighet med lagen. Kom med i vårt aktuella och viktiga arbete. Genom att ge en donation är du genast med om att skydda hotade skogar.

Donationskonto Op 549409-522493

Insa

mlin

gstil

lstå

nd O

KH46

9A, b

evilj

at 1

.9.2

007

Köp en biturskog

– du kan också ge deni present

PUUTARHATAITURI

TrädgårdsplaneringGrönanläggningTrädgårdsskötsel

Trädgårdsmästare Tua Nummelin, SjundeåTfn 040 865 2728 * www.puutarhataituri.net

Brödtorp trädgårdVägbeskrivning: väg 111, avtag ca 1 km västerom Pojo kby 2,5 kmlängs Brödtorpsvägen. KLIPP UT - SPARA

äpplen augusti-decemberSvarta och röda vinbär

10420 Skuru019-245 4040, fax 245 3040

augusti-oktober

äppel-, plommon- ochprydnadsäppelträd

Backlunds TrädgårdHögbackvägen 23, Nykarleby

Öppet 11-17 vard. 11-14 lörd. och sönd.Tel. 06-722 0210

- vackra Morsdagsblommor- utplanteringsväxter och amplar- binderier för glädje och sorg

En bit in på tvåtusentalet gick det upp för mig att någonting var käpprätt åt helsicke med elektrici-teten. Jag hade i åratal hållit en låg värme i stugan under vintern för att slippa fuktskador. Ett elbatteri skötte om den saken och priset var överkomligt. Tills det började hända någonting med elbolagets policy. Ledningen hade fått för sig att den var bäst inom elbranschen i landet och alltså oersättlig. Di-rektörslönerna och bonusarna steg i höjden, elpriset med dem och folket sattes att betala. Jag svalde ilskan och betalade tills jag tog mig samman och började tänka på alternativ.

Min favorit jordvärmen gick ty-värr inte an eftersom kolonitomten står på stadens mark och jag utgick ifrån att en sådan lösning skulle ha ställt till med en helsickes massa styrelsemöten, utredningar och tandagnisslan över att någon kunde hitta på att gräva djupt efter värme i kommunal jord.

Vindsnurra var inte att tänka på så klart, den skulle ha stört hela omgivningen och ett luftvärmeag-gregat var svåranpassat och skulle ha förfulat fasaden mot vägen, vilket är känsligt.

Sol, tänkte jag då. Somrarna var varma, höstarna hade varit milda och vintrarna ganska behagliga under flera år. Jag hade läst om att sommarboare ute i skärgården hade små solpaneler, som producerade el för tv och dator och läslampa och att det verkade fungera. Tanken var tilltalande. Det gällde nu att hitta någon som kunde instal-lera en solpanel på Michaelagård. Stora firmor har jag inte så mycket till övers för. Jag gillar småskaliga företag, de är ofta pålitligare och

behagligare att ha att göra med än stora anonyma bolag. Jag ville också få tag på en svensk firma och gärna en som hade betydelse för det samhälle, där den hade sin hemort. Jag läste lokaltidningen, hörde mig för och fastnade för ett familjeföretag i Västanfjärd, som i andra generationen sysslar med installationer, vilka gör folks vardag litet lättare på ett miljövänligt sätt.

Jag kontaktade Tommy Stran-dell, som kom till Peltola med en påse munkar för att resonera om min solpanel. Vi drack kaffe, han såg ut den soligaste platsen, som var pergolans tak, förklarade för mig hur en solpanel av den storlek, som jag behövde, skulle se ut och fungera och vi slog fast uppdraget.

Den 7 juli 2008 var solfånget klart och panelen uppe på per-golataket kunde börja ladda ner ström i den stora byttan i farstun, som är hela solfångets hjärta och från vilken värmen matas till ett värmebatteri inne i stugan.

Temperaturen hålls över nollDet hela har fungerat ungefär som jag hade tänkt mig. Värmen räcker till under den mörka årstiden så mycket att temperaturen inne i stugan inte sjunker under noll och stiger genast så fort det blir ljusare dagar redan i januari. I mars stiger värmen ganska mycket och fortsät-ter med det så mycket att det är allt skäl att stänga av batteriet för att spara värme.

Solpanelens placering på per-golans tak är inte helt problemfri. Det är svårt för en skröplig tant som jag att ta sig upp på stege och hålla balansen så länge att jag hin-ner rensa bort vildvinsrankorna,

som kryper omkring och hemskt gärna vill täcka hela panelen och förhindra solen att komma or-dentligt åt. Samma sak är det om vintern då snön måste putsas bort, vilket jag måste få hjälp med. Men placeringen har Tommy Strandell planerat och bestämt och jag är inte kapabel att komma på en bättre lösning. Alltså håller jag tyst och tänker som jag brukar: Det fixar väl sig med tiden.

Det viktigaste för mig är att huset hålls torrt om vintern. Jag minns hur förtjust jag var våren 2009 när jag kom till Michaelagård efter solfängets första vinter, steg in i stugan och redan i farstun kände en fräsch doft utan den tidigare unkna, lätt mögelinfekterade odör, som jag hade mött så många gånger tidigare. Elräkningen blev mycket mindre men kvarstår givetvis ef-tersom solpanelen är kopplad till elnätet för att kunna fungera. Men det kan jag svälja. Jag slipper i alla fall nu att betala ett hutlöst överpris för min vintervärme. Jag fick följa med hur man installerar solvärme. Jag har lärt mig hur den fungerar, vilka fördelar den har och också vilka begränsningar. Jag fick bekanta mig med ett svenskt skärgårdsföretag, som är en vin-nare på sin planhalva och jag hade nöjet att umgås med två skickliga installatörer, som kan det där med att fånga värme, från sol, luft och jord. Det var några intressanta da-gar i mitt liv och jag kände på mig att jag gjorde någonting som jag kunde vara litet stolt över.

Och vad kostade kalaset? Tja, några tusenlappar blev det ju. Men dem glömde jag efter en tid i princip.

AAGOT JUNG

Solfänget i koloniträdgårdenEn solpanel alstrar värme i Aagot Jungs kolonistuga. Hon berättar om sina erfa-renheter av solenergin.

Tommy Kjellbrg mixtrar med tavlan som visar vad som händer i solpanelen uppe på pergolans tak.

22 – GOD TID 4/2011

VASSKLIPPAREDoroklippare med dubbel-funktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv för mindre områden.Handvänligt teleskopskaft.Utbytbara bett.

• bekämpningsteknik för småbåtar mot vattenväxtlighet• lätta och lättmonterade• 5 olika modeller för både proffs och amatörer

Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, fax 06-321 3316, [email protected]

www.kaislaleikkuri.fi

När du för pantförsedda fl askor och burkar till returautomaten gör du en god gärning. Återvinning minskar nedskräpningen

och mängden av avfall som förs till soptippen samt sparar energi och naturtillgångar. Naturen tackar dig.

Vi som är fast bosatta på Åland blir allt flera. Befolkningsantalet passerade vid årsskiftet ett nytt tusen tal. ”Fredens öar” ökade i fjol med 272 personer. Och nu är vi ”ålänningar” över 28 000. Ca 30 % har finlandssvenska rötter. På tio år har Ålands befolkning ökat med 2 200 personer. Och alla prognoser pekar på fortsatt tillväxt.

Ökningen beror framför allt på att inflyttningen är klart större än utflytt-ningen. Och det som mest gläder under-tecknad är att inflyttningen från fastlan-det är större än inflyttningen från Sverige.

MariehamnDet är framför allt kommunerna Marie-hamn och Jomala som omger ”lindarnas stad” som står för ökningen. I dag har Mariehamn stark dragningskraft och skulle öka ännu snabbare om det fanns tillräcklig tomtmark. Enligt min och många andras åsikt borde M:hamn & Jomala gå sam-man. Men kommunsammanslagningar är alltid svåra – det är identitetskänslor och traditioner som bromsar. Men man har börjat en kommunsammanslagningsdebatt i lagtinget och då föreslogs bl.a. fyra till sex kommuner. Ett radikalt men realistiskt förslag är kanske tre kommuner: skär-gårdskommunerna skulle gå samman till en, fastlandskommunerna skulle bilda den andra och Jomala/Mariehamn den tredje. Flera kommuner har det kärvt så någonting måste börja hända.

Kulturen är stark på Åland. Ålands viktigaste ”industri” är turismen. De turistansvariga för tillsvidare en framgångsrik kamp för sin näring. Det gäller att vara kreativ. Progno-sen för årets turistsäsong är klart positiv. Men det händer mycket på Åland också un-der ”icketuristsäsong”. Vad sägs om den här lördagskvällen i mars: Konsert Körglädje och Norrbokören i Ulfsby i Jomala, Varje människa en bok – möt åländska förfat-tare och skribenter, restaurang Pommern,

M:hamn, revyn Hördududu, Stadshuset, M:hamn, premiär för farsen En fru för mycket, Klippan i Sund, Radio Nord: Lill-Babs, Siw och Towa, Alandica, M:hamn, litterär supé, biblioteket. Och publiken räckte bra till för ovanstående evenemang.

Ålands flagga vajar i BrysselNu vajar Ålands flagga bredvid den finländ-ska i Bryssel. Måndagen den 21 mars 2011 blev historisk för Åland och självstyrelsen. Då fick den åländska flaggan efter många års förhandlingar ta plats vid Finlands representation i Bryssel. Flaggan hissades gemensamt av lantrådet Viveka Eriksson och utrikesminister Alexander Stubb.

Men kampen fortsätter för utökad självstyrelse. Vid mötet i Bryssel tog Viveka Eriksson upp frågan om en åländsk plats i EU-parlamentet. En utopi – kanske eller kanske inte. Åland kan kanske få hjälp av att Belgien som nation har gått in för att den tyskspråkiga minoriteten i landet skall ha en plats. ”Vår kamp går också vidare”, säger Viveka Eriksson. Det blir lagtingsval i år och då tycks partierna gärna profilera sig som anhängare till starkare självstyrelse.

Mariehamns Pensionärsförening har i dag sin styrka i sina arbetande, aktiva sektioner. Lagom till Mariehamns 150-årsdag fick Nybyggarne klar sin tionde vitrin, vilket innebar att miniatyrbygget ”Mariehamn på 1920-talet” är klart. Ett kulturverk som inte kan överskattas – utfört av pensionärer under många, många år med Karl-Johan Edlund och Tor-Björn Biskop som ledare. Men var skall Nybyggarnes gåva till Maria-hamns stad finnas. Ett bra förslag finns – i bibliotekshuset där Läromedelscentralen tidigare fanns. Men fyller det utrymmet kraven på tillgänglighet för många turister? För Modellstaden är en ypperlig start för de turister som vill bekanta sig med ”trädgårds-staden/villastaden” Mariahamn.

RAINER JOHANSSON

Från Ålands horisont

Åländsk allmogebåt slörar förbi Degerby, Föglö. Foto ULF WAHLSTRÖM

TygMagasinet

Torngatan 4, 10600 EkenäsTel. 019-246 2477

Öppet: Vard. 10-18, lö 10-14

VÄLKOMMEN!

SÖMNADSSERVICE!SYTILLBEHÖR

Tyger för hem och

trädgård

Stort urval tyger med sjömotiv

t.ex. för båten.

Stort urval tyger med sjömotiv

t.ex. för båten.

GOD TID 4/2011 – 23

PÅRAS KESTOPUU- småstolpar från 2m till 4m- större stolpar från 7m till 16m- hyvlat och sågat virke till trappor, terrasser, trädgården, bryggan- träolja färglös 3 L 9,50€/st

Ab PÅRAS OyJAKOBSTAD 781 7350KRONOBY 823 1400www.paras.fi

Á la carteLounas - LunchTilaukset - Beställningar

Närmat vid Havet

Välkomna

LunchÁ la CartePrivatbeställningar

Uddnäsvägen 1465170 Vasa (Vasklot)Tel. 010 320 3779www.seglis.fi

Restaurang Seglis

NY

HET

NYHET

Har�Din�båt�stortinnerutrymme�för�last,höga�sidor,�går�mjukt�i�sjön,planar�vid�10�knop�ochdrar�lite�bensin�???Om�inte�så�har�vi�den�!!

5,2�x�2�m�,�4 0�kg0�-�60�hk

30�knop�/�2�pers�/�50�hk27�knop�/�4�pers�/�50�hk

0,5�l�/�sjömil

43

<

Rmp�89 0,-5

2�sp�=�92�mm��1,25 €+moms�(-50%)��2x65=165�+momsnormalpris�2,30�-30%

Har�Din�båtstor��innerutrymme�för�lasthöga�sidor,�går�mjukti�sjön,�planar�vid�10�knopoch�drar�lite�bensin�???Om�inte�så�har�vi�den�!!

t -, FÖR�FISKE�&�FRITID

Arholmsv.�64a��65410�Sundom

0500�-�660�684

SJÖVÄRDIGSJÖVÄRDIG

SJÄLVLÄNSANDE

SÄKERSÄKER

STABIL STABIL

KVALITET

KVALITET

HEMPELHEMPELHEMPELHEMPELHEMPELbåtfärger och

båtvårdsutrustningReperationsmedel

för båtarÅror, Båttjära,

Säkerhetsutrustning,Ankare, Pumpar, Linor

Byggnadsmaterial Verktyg Maskiner Maskinuthyrning

NärpesTel. 347 5700Fax 347 5701

Skärgårdsboden Kb

Välsorteradskärgårdsbutik iHoutskärs centrum

- livsmedel- TB bränsleförsäljning, även vid bryggan- Byggnads- o järnvaror- Matkahuoltoombud

Rune Johansson21760 Houtskär

(02)463 3255

www.paro.fi

Bjergavägen�14,�66140�Övermalax

Bjergavägen�14,�66140�Övermalax Arholmsv.�64A,�65410�Sundom

+358�500�907348

06-365�4844,�0500�907348 0500�660684

e-mail:�[email protected]

PETER�HAGNER

N

NW

W

SW

S

SE

E

NE

405

520R

520RX

470

4700

Vasa, Cirkelvägen 17Tel. (06) 320 5300 www.lakeudenhydro.com

HYDRAULISK STYRNING FÖR BÅTAR

Öppet: vard. 8-17

24 – GOD TID 4/2011

Motion och hälsa – i balansEn av målsättningarna med projektet Skön men skör har varit att öka den en-skilda individens intresse för motion och för att ta vara på sin hälsa. Man har också haft som mål att kursdeltagarna aktivt delar med sig av det de lärt sig i sin närmaste krets och i sin förening.

Det var ett gäng mycket motiverade och engagerade kursdeltagare som samlades på Kasnäs skärgårdsbad i slutet av mars. Det var hälso-coachen Kitty Seppälä som ledde deltagarna i angenäma och nyttiga övningar. Hon har hittat just den riktiga balansen av gymnastik och sträckningar som vår kropp be-höver. Kitty berättade att hon nu inom projektet har utbildat ca 2 500 personer både på svenska och på finska. Det har varit allt från fem dagars till endagskurser.

Betoningen på kursen var på förebyggande av osteoporos, och där kommer förutom motion också olika näringsämnen med i bilden. Varje år satsar det finska samhället flera hundra miljoner på medicin-ska åtgärder som förorsakats av osteoporos och vi har ca 40 000 osteoporotiska benbrott per år.

Tillräcklig motion, intag av kalcium och D-vitamin hjälper att hålla benbyggnaden i skick. De helt nya rekommendationerna när det gäller intag av D-vitamin är 20 µg (mikrogram) per dygn året om för personer över 60 år. D-vitamin får man från födan; goda fetter, fisk och vitaminiserad mjölk. Solljus är också bra, men på våra bräddgrader bara tillräckligt under sommar-månaderna juni–juli. Kalcium är också viktigt och det får vi i oss från mjölkprodukter och t.ex. i spann-mål och grönsaker. Både kalcium och D-vitamin går självklart också att köpa på burk. Om du äter fiskle-

verolja lönar det sig att kontrollera att det säkert innehåller tillräckligt med rätt D-vitamin.

DXA-mätningVarför behövs därtill motion? Vårt skelett behöver belastning för att må bra, ben är ju levande vävnad och ca 5–10 procent för-nyas årligen. Motion påskyndar bildningen av de celler som ben består av. Är man orolig för om man har osteoporos, eller förstadiet osteopeni borde man genomgå en s.k. DXA-mätning. I den mäter man skelettets mineraltäthet. Man mäter vanligtvis tätheten i höftre-gionen och ländkotorna.

Ett annat viktigt tema på kursen var balansövningar, vilket natur-ligtvis också förebygger fall. Det

är aldrig för sent att börja med ba-lansövningar. Deltagarna på kursen fick många tips på balansövningar. De fick också den handbok som SPF har gett ut i samarbete med Eläkeliitto, där det finns många goda tips.

Tyvärr är detta sista året som projektet genomförs, eftersom finansieringen tar slut. Det är synd eftersom det tydligen finns ett stort behöv av dylik information och kursverksamhet.

De som fick delta denna gång var Inga-Lill Karlsson, Maj- Britt Eriksson, Dage Forssell, Elvi Forssell från Åbo, Sinikka Aho, Lis-Beth Nyberg, Helena Röblom, Tryggve Röblom från Dragsfjärd, Per-Elof Boström från Kristinestad, Märta Fager-lund från Houtskär, Anneli Falck, Frej Falck från Ekenäs, Clara Gahmberg från Esbo, Doris Salmesvirta från Korpo, Ruth Sandholm, Gunda Sandström från Karis, Anja Turunen från Nagu samt Kerstin Westerlund, Stig Westerlund från Karis. Det fanns lika många som inte rymdes med denna gång, men som kanske får en möjlighet om man hittar finansiering.

Kom ihåg att rörelse också kan fungera som medicin, inte bara som förebyggande verksamhet!

MONA LEHTONEN

ombudsman

Det är viktigt att öva balansen, här är det Chi Balans på kursen Skön men skör i Kasnäs, Dragsfjärd. Fr.v. Helena Röblom, Märta Fagerlund, Frej Falck, Gunda Sandström, Kerstin Westerlund (ryggen) och Elvi Forssell.

Stavgång är en bra motionsform. Det kan man göra ensam, men det är ro-ligare att gå med sällskap. Kom ihåg att man gärna kan stanna i grupp och tänja lite emellanåt. Här är det fr.v. Gunda Sandström, Pelle Boström, Si-nikka Aho, Lis-Beth Nyberg, Tryggve Röblom och Anja Turunen som motio-nerar glatt.

Under de två dagarna fick gäs-terna – med distriktsordföranden Kerstin Forsman i spetsen – bl.a. ta del av konkret verksamhet ute på det österbottniska fältet. Med sig hade hon sekreteraren för sitt distrikt Carin Broman samt Bengt Nilsson och Sigvard Nordén.

Under den första besöksdagen deltog gästerna i den vårdag med ca 150 deltagare som SPF Österbot-ten ordnade i Petalax och som det finns rapport från på annat ställe i tidningen. Dagen därpå var de med på vasaföreningen Vips’ veckoträff med bl.a. presentation av åldrings-hemmet Carl och Carolina som inslag i programmet.

Diskussion mellan gäster och värdar gällande kontakter och erfarenheter fördes spontant under dagarna och avrundades med en mer ordnad diskussion i Vasa som slutpunkt på besöket. Som värdar deltog här ordförande Henrik Svarfvar och ombudsman Per Thomasfolk från SPF Öster-botten, som företrädare för Vips ordförande Bernice Tiihonen och vice ordförande Ann-Lis Nykvist samt från Kvevlax pensionärsklubb Peter Sahlsten.

Försök till nytändningI ett tidigare skede – dvs. på den tiden när passagerarfärjorna gick i

nära nog skytteltrafik över Kvarken – var kontakterna mellan pen-sionärsorganisationerna och för-eningar förhållandevis livlig. Med den försämrade överfartstrafiken på grund av de nya bestämmelser som EU-inträdet förde med sig har det nu under många år varit nära nog stiltje i kontakterna.

Med det nu ordnade besöket från Västerbotten ville man få en början till nytändning. Under den avslutande diskussionen – som på-gick i tre timmar – berördes inled-ningsvis likheter och olikheter i hur pensionärsarbete är organiserat. Man uppehöll sig också vid en del finansierings- och bidragsfrågor.

Till sist kom man in på frågor av det slag som nämndes allra först i den här texten. Som tänkbara gemensamma tillställningar där man kunde utbyta åsikter och erfarenheter eller samlas kring något speciellt tema nämndes år-liga seminarier. Man skulle också kunna göra olika föreningsbesök till varandra och till viss del kanske delta i varandras resor.

Får man en början på de förny-ade kontakterna kan det utvecklas till mycket, mycket mer – speciellt om kommunikationerna över Kvarken utvecklas till det bättre.

Text och foto

ROGER LIND

Närkontakt över KvarkenVad kan vi lära av varandra? Finns det aktiviteter som det är möjligt att ordna gemensamt? I vilka former kan vi besöka varandra? Frågor av det slaget stod i centrum när fyra representanter i olika ställning inom det västerbottniska pen-sionärsdistriktet i Sverige besökte Österbotten den 26–27 april. Gästerna togs om hand av såväl regionala som lokala företrädare.

Det var närkontakt vid kaffeordet då representanter för österbottniska och västerbottniska pensionärsorganisationer träffades och dryftade möjlighe-terna att få till stånd en nytändning i kontakterna över Kvarken. Sittande ser vi fr.v. Ann-Lis Nykvist, Sigvard Nordén, Bernice Tiihonen och Bengt Nilsson och stående Kerstin Forsman, Peter Sahlsten, Carina Broman, Henrik Svarf-var och Per Thomasfolk.

Gäster och värdar i glatt samspråk. Fr.v. Ann-Lis Nykvist, Sigvard Nord-én, Bernice Tiihonen och Bengt Nils-son.

Tack!Ett varmt tack till alla som stödde Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland med anledning av min födelsedag.

Ole Norrback

GOD TID 4/2011 – 25

Att vi blir allt flera och allt äldre och får problem med minnet har lett till att man börjat tala om minnessjukdomar. Nästan 250 000 av oss i Finland har symptom på minnesstörningar; av dem har ungefär 120 000 lindrigare besvär och ca.120 000 diagnosen demens. Varje år diagnostiseras 13 000 nya minnespatienter.

Eftersom den här utvecklingen utgör en bety-dande utmaning för folkhälsan och nationaleko-nomin har en expertgrupp bland alzheimerfors-karna utformat rekommendationer för hur dessa problem borde skötas nu och i framtiden. (Fi.läkartidn.39/2011, s.3144)

Utgående från begreppet ”hjärnhälsa” (aivoterveys) planeras en vårdkedja från de tidigaste symptomen till livets slutskede. Det är viktigt att ta hand om de tidiga symptomen på minnesstörningar men också att förebygga sådana störningar. Det förutsätter en god kunskap bland all vårdpersonal om min-nessjukdomar särskilt inom primärvården där de tidiga symptomen kan noteras. Patientens familj och näromgivning är viktiga.

Rekommendationerna utgår från att det borde finnas en minnespoliklinik för ett befolkningsun-derlag om 20 000 till 30 000 personer. Utbildade minnesläkare, minnesskötare och minneskoordi-natorer leder verksamheten i samarbete med övrig personal, familjer och medborgarorganisationer.

Till de förebyggande åtgärderna hör riktig vård av hjärt- och kärlsjukdomar, motion, social och mental aktivitet, förebyggande av huvudskador

och mångsidig diet. När minnesproblemen blir tydliga utarbetas en individuell plan för vård och rehabilitering som omfattar t.ex.• regelbunden kontroll och uppföljning• övervakad medicinering• vård av andra eventuella sjukdomar• skötsel av förändringar i bettendet• körförmåga, trygghet• behov av rehabilitering och hjälpmedel• aktiviteter under dagen• uppdatering av de sociala förmånerna• bevaka patientens rättigheter• vårdtestamente (hoitotahto)• kontakt med och stöd till familj och närmiljö.

Efter hand som minesproblemen förvärras uppda-teras de behövliga åtgärderna under ovanstående rubriker men vi förstår ju att det räcker innan et sådant täckande system för minnesvård kan genomföras överallt. Därför gäller det att på olika sätt och med olika aktörer tillämpa de olika åtgär-derna såatt de kan ge den hjälp som behövs i varje individuell situation.

HÅKAN HELLBERG

FÖRENINGSNYTTHÅKANS HÖRNA

Hur är det med minnet?

Annons

Annons

FŠstingarna undviker vitlšk

En undersökning i Sverige visar att fästingarna fastnar märkbart mindre på huden på personer som ätit vitlökskapslar*. Dub-belblindtesten gjordes bland försvarsmaktens värnpliktiga i Sverige. Man tror att fästingar-na undviker de svavelföreningar som av vitlöken bildas på huden. Människans näsa kan inte urskilja de svavelföreningar som bildas från kalljäst vitlöks-extrakt. Men fästingarnas lukt-sinne är tusentals gånger känsli-gare än vårt. Luktsinnet är ju av avgörande betydelse då de blod-sugande insekterna letar efter ett lämpligt offer.* Stjernberg L, Berglund J. Garlic as an insect repellent. JAMA 2000;284:831

Kyolic® är en social vitlöksta-blett – utandningsluften skvallrar inte om vitlök – som inte jagar bort vännerna. Kyolic innehåller kalljäst AGE™-extrakt, vars häl-soeffekter har visats i över 500 vetenskapliga studier. De flesta av dem gäller motståndskraften och hjärthälsan. Användarerfa-renheter från USA, Sverige och Åland uppmuntrar till att prova Kyolic också för att hålla fäs-tingarna på avstånd.

I hälsokostaffärer och på apotek

Marknadsförare: Oy Valioravinto Ab, Jakobstad

Jag tänkte denna gång dra en lans för IKT-projektets käpphäst IT-handledarna. Våren börjar vara här, sakta varvar föreningarna ner sin verksamhet inför sommaren och trädgårdslanden och sommarstugorna lockar fler och fler. Intresset att sitta framför datorn svalnar också då vädret är vackert ute.

Ur IKT-projektets synvinkel har intres-set för IT-handledare varit ganska lågt trots tappra försök både på förbunds- och föreningsnivå. Men i själva verket tror jag att det är många där ute som i praktiken fungerar som IT-handledare, fast det är kanske inte så organiserat eller inplanerat som verksamhet. Att vara en IT-handledare betyder i praktiken bara det att man använ-der den kunskap man själv har om datorer (eller teknik) som stöd för att hjälpa andra pensionärer med datorer. En IT-handledare är inte nödvändigtvis någon dataexpert, och det är ofta bara bra om man inte är dataexpert. Om man som pensionär har lärt sig använda en dator, ofta av egen nyfi-kenhet, så förstår man betydligt bättre hur en annan pensionär tänker och funderar då den försöker lära sig.

Det kan rent av vara bra för båda parter att komma ihåg vem IT-handledaren är, en person som frivilligt delar med sig av sina kunskaper för att hjälpa någon annan. Ibland kanske tiden eller orken inte räcker

till och i värsta fall har IT-handledaren inte lösningen på problemet. Däremot har en IT-handledare kanske lite bättre förutsätt-ningar att hitta lösningen eller veta var man kan hitta lösningen. För att inte tala om att en IT-handledare oftast är en ganska van datoranvändare och antagligen stött på samma eller liknande problem förut.

Så vad behövs för att kunna vara IT-hand-ledare? Två saker, man skall känna sig be-kväm med sina datorkunskaper, så att man vågar dela med sig till andra och man skall känna sig inspirerad av att få hjälpa andra människor. Mer än det behövs inte! Hur gör man då om man vill hjälpa andra med datorer? Sätten är många, föreningarnas IT-kontaktpersoner har fått en del tips och mera information har IKT-projektet på sin webbsida. Men enklast är det ju att erbjuda sin hjälp om man hör om någon som har problem med datorer. Är man sedan flera i en förening som känner sig motiverade till handledning kan man organisera sig och ordna träffar eller rådgivningar.

Smågruppsverksamhet med IT som tema är en utmärkt idé om man är några stycken som tycker om datorer, då kan man först träffas och tillsammans lära sig mera. Småningom kan man också bjuda med flera som kanske är mera nybörjare på

datorer. IT-handledning är som ni märker en mycket social grej som både ger orsak att träffas med bekanta som har samma intresse och också göra nya bekantskaper bland dem som behöver hjälp med dato-rer, också datorer blir roligare kombinerat med en kaffekopp! Kom bara ihåg att hålla kaffekoppen och datorn en bit ifrån varandra, tangentbord och datorer tycker inte om kaffe!

Den som trots allt tycker att den kan för lite om datorer (eller inget alls) för att vara handledare, ja då kan man gå till exempel

på någon kurs ordnad av arbetar-/vuxen-instituten. För denna vår börjar terminen vara slut, men i höst hoppas jag att IKT-projektets logo skall finnas med som en fingervisning vilka kurser som lämpar sig för ivriga nybörjare! Också IT-handledare kan ställa upp och fungera som assistenter på dessa kurser, då blir det lättare för lärare och kursdeltagare att hänga med i undervisningen.

Besök gärna www.spfpension.fi/med-lemmar/ikt_projektet/ för mera informa-tion om IKT-projektet.

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

En lans för IT-handledareIT-BITEN

26 – GOD TID 4/2011

FÖRENINGSNYTT

Med ålderns rätt har jag känt mig alltmer osmidig och orörlig, säger Mona Broberg, 69 år. Hon blev rekommen-derad att äta Seal sälolja, men var först lite skeptisk. Mona provade ändå säloljan och efter en kort tid kände hon en ökad rörlighet.

Jag kände mig stel och orörligMona hade de senaste åren börjat känna sig alltmer stel och orörlig. – En dag märkte jag att jag hade svårt att få på mig ringarna och att lillfi ngret var i vägen när jag skulle skriva, berättar Mona. – Om jag hade suttit ned en stund brukade jag känna mig stel som en pinne när jag reste mig igen, och jag gick som en pingvin. Då började jag att äta SEAL sälolja och redan efter ca en vecka märkte jag en klar förbättring. – Jag tror att den största anledningen till att jag blev bättre så fort var mängden sälolja. Jag åt 3 kapslar morgon och kväll i början och det var nog det som gjorde att jag fi ck så snabb förbättring..

Mona äter fortfarande Seal säloljaKänslan av att ha svårt att röra sig är numera historia för Mona. – Nu har jag ätit SEAL sälolja i fl era år och under tiden har jag märkt en klar förbättring av rörligheten. Min vardag har blivit lättare och mera positiv. – Nu bara reser jag mig upp och känner mig mjuk och smidig, berättar hon. Det är underbart! – Jag orkar mera och är mycket gladare än förut, säger Mona.

Rörligheten är guld värdDet är inte bara Mona som har känt av förändringen efter att honbörjade äta SEAL sälolja. Både hennes familj och hennes vännerberättar också att de tycker hon verkar piggare. Själv tycker hon att det är ovärderligt att hon känner sig bättre och att trädgårdsarbetet är lätt och roligt igen. – Det är helt underbart att kunna påta i sin trädgård, säger Mona.Den lyckan är värd så mycket!

Elexir stödjer Reumatikerfonden i SverigeVid frågor angående SEAL, kontakta Elexir pharma AB – Finland: Tel 06-343 65 06 • Fax 06-343 65 02 • E-post [email protected] • www.elexirpharma.fi Elexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiskamarknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas uteslutande i Norden.

Fakta om SEAL

SEAL är marknadens starkaste naturliga sälolja och den rikaste naturliga källan av den unika omega-3-fettsyran DPA.

SEAL 180 kapslar är hälsofackhandelns mest prisvärda sälolja.

SEAL är originalprodukten och Elexir var först att etablera sig på den svenska marknaden med sälolja redan 2004.

SEAL är den enda produkten som inne-håller 5 mg per kapsel av det patenterade naturliga rosmarinextraktet Oxy’Less, som är en naturlig och stark antioxidant.

SEAL fi nns även som 100 kapslar samt fl ytande, med smak av honung och citron.

Trädgårds-arbetet går som en dans!

Finns i hälsobutiker och apotek kan ävenbeställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-343 65 06.

Seal_mona.indd 1 2010-09-01 14:03:02

Det låg feststämning och vår i luften trots att solen inte sken, då Karis Pensionärers ordförande Tor Wernér på onsdagen i påskveckan blickade ut över den välfyllda salen i brandkårshuset. Han hälsade alla 130 seniorer välkomna, både inbjudna gäster från Sjundeå pen-sionärer och Lojo svenska seniorer liksom egna föreningsmedlemmar.

Visklubben med Pia Nygård vid pianot klämde i med tre muntra sånger, av vilka en hette Pappor klagar alltid. Sedan följde Dan Anderssons Vårvisa tonsatt av Dick Granroth.

Nu följde en av festens höjd-punkter, den goda middagen be-

Vårfest med gäster i Karisstående av ett synnerligen rikligt kallbord, varefter grisfilén dukades fram.

Programmet fortsatte med sång av en 17-årig verklig sångfågel från Esbo vid namn Fanny Hellström. Hon inledde med öppningssången Duvemåla hage ur musikalen Kris-tina från Duvemåla. Publiken satt trollbunden och lyssnade till Vilken underbar värld och I´ve Got Rhythm med text och musik av bröderna Gershwin. Som sista nummer framförde Fanny Där gullvivan blommar. Hon ackompanjerades av en annan ung Esboflicka, Emilia Hoving.

Innan kaffet serverades be-rättade Gunvor Nyman, en av föreningens egna förmågor, vitsar, den ena roligare än den andra, så skrattmusklerna fick faktiskt arbeta.

Orkestern Håll i gång, som alltid står för dansmusiken vid Karis Pensionärers månadsmöten, stämde sina instrument och strax fylldes golvet av dansglada seniorer. I en paus drogs de många vinsterna i månadslotteriet. Huvudvinsterna, två produktkorgar, den ena do-nerad av kvällens huvudvärdinna Kinnan Mannström, den andra av Niklas Karlsson, vanns av Henry Ingman och Vinnifred Burmeister.

De gästande föreningarnas re-presentanter framförde sitt varma tack för inbjudan. Frej Karlsson kom också med en hälsning från ”Dalla på gänget” i Sjundeå och överräckte ett par gångstavar till värdföreningen.

Dansen fortsatte, men snart var en gemytlig pensionärsträff till ända.

Karispensionärerna samlas till nästa månadsmöte den 18 maj, som är det sista för säsongen.

CJ

Fanny Hellström sjunger för pensionärerna. Vid pianot Emilia Hoving.

Gunvor Nyman i berättantagen. Foto SVEN JOHANSSON

GOD TID 4/2011 – 27

FÖRENINGSNYTT

Det har blivit ett årligen återkom-mande behov för Larsmo-Eugmo pensionärsförening, att åka på rehabilitering. I år är vi en lagom stor grupp på 42 deltagare.

En gång har vi åkt längre österut till en liknande anläggning, men vi tröttnar inte på Spahotell Fra Mare i Haapsalu, fastän vi besökt stället många gånger. Här blir vi omhän-dertagna med omsorg och vänligt mottagande. Under dagarna möts vi i korridorer och matsal på väg från massör till lerbad eller annan åtgärd man valt. Därför samlas vi till en trivselkväll och presenterar oss lite mer detaljerat för att höja vi-andan inom gruppen. Allsång, sanna(?) berättelser ur livet, hu-moristiska historier och ordet fritt öppnar många dolda källor till glädje och gemenskap. Härutöver

råkade Karis Ungdomsförenings ”mogna grupp” på 40 personer anlända till hotellet. Intressant att byta åsikter om liknande in-rättningar som de besökt under åren. Från bygden kommer olika grupper med sång-, dans- och musikframföranden i restaurangen, ävensom allmän dans några kvällar.

Frisk natur runtom, fåglar som rastar i viken och stadsbor som nickar igenkännande när de möter någon från SPA-anläggningen ökar trivseln. Jag gladdes, när jag mötte unga mammor med barnvagnar på väg till nyrenoverade lekparker. Här går utvecklingen åt rätt håll, men sakta. Nya marketar byggs och hus renoveras. Staden är ju ingen ort för större inköp, men på hemresan får vi god tid i Tallinn om vi vill klä upp oss eller köpa med

Tillbaka till Haapsalu

En grupp pensionärer från SPF Västnyland besökte Rakvere i Estland i april.

Staden ligger mellan Tallinn och Narva och har drygt 17 000 invånare. Staden har blivit känd för en nyuppförd konstskapelse föreställande en stor tjur som kallas för Tarvasstatyn, gjord av den estländska skulptören Tauno Kangro. Den är sannolikt den största djurstatyn i hela Baltikum. Bronsstatyn restes i samband med stadens 700-årsjubileum 2002. Tillsammans med granitblocket är statyn 7 meter lång, 4 meter hög och väger 7 ton.

Kompositören Arvo Pärt till-bringade sin barndom i Rakvere och är stadens hedersmedborgare.

Västnylänningar besökte Rakvere

Vi bodde på Aqva Spa där många passade på att ta olika behandlingar.

Det känns gott att vara tillsam-mans, vårt Svenskfinland är så litet att alla känner alla. Samtalsämnen räckte till och tiden flög iväg så alla tyckte tiden gick för fort.

Allmänt ansågs det som en god idé att ha en avdelning för västny-länningar och med Stig

Nyberg som duktig ordförande löper arbetet väl.

21–24 augusti ordnas en resa som går till Östra Finland ,här är anmälningarna i gång för fullt, vidare hålls en sommarträff 4.8.i Tenala dit flere hundra pensionärer från Västnyland väntas .

CH

Rubriken låter som ett idrottseve-nemang. I själva verket var det Ekenäs Pensionärer som den 6 april besökte Pensionärsklubben Festingarna i Nagu. Sjuttio glada pensionärer i två bussar kom åkan-de via Lillandet där de fick profes-sionell guidning av Ulla Sarlin och Åke Åberg. Färden gick vidare till nya Sjöfartshuset alldeles ovanför gästhamnen. Sevärdheterna tog sin tid och litet försenad troppade den muntra skaran in på Framnäs där borden stod dukade och där Naguborna redan förväntansfullt satt bänkade.

Festingarnas ordförande Raili Svahnström hälsade alla välkomna och eftersom ankomsten blivit litet sen, så skulle maten bli den första programpunkten. Vår köksmästare Eija hade tillrett en delikat köttfärs som intogs med valbar dryck och äkta Nagulimpa.

Bengt Johanssson med fru Gunbritt stod för det musikaliska inslaget. De ledde allsången som började med Festingarnas egen sång, de uppträdde med några

uppskattade solosånger och de hade hand om dansmusiken vid slutet av samvaron.

Ekenäspensionärernas ordfö-rande Yngve Nyman tackade för inbjudan till Nagu och berättade att det inte alls varit svårt att få med de sjuttio resenärerna. Rase-borgs distrikt har för tillfället 675 medlemmar i fem olika pensio-närsföreningar. Yngve överräckte en säck med kaffepaket som gåva till föreningens lotteriverksam-het. En välkommen gåva. Det vet alla föreningar. Raili tackade och påpekade att kontakten mellan kommunerna är fin. Stadsdirek-tören i Raseborg vistas sommartid i Kirjais.

Töser med lurviga ben”Nagutöserna” med de lurviga benen uppförde sitt dråpliga dans-nummer och Monika och Göran Dahlén underhöll publiken med en sketch som lämpade sig bra för Ekenäsborna. Handlingen försig-gick i deras egen landsända och gällde ett traktorköp med många

konstifika vändningar. Skrattsal-vorna ljöd i takt med applåderna.

Kaffet och tårtan slank ner mel-lan verserna. Maja Friman tågade in med sina hurtiga seniordansare, i Nagu dansar också pojkarna. Det lär inte vara så vanligt på andra orter. Men Maja är en frimodig person som har satt sprätt på paren.

Lotteri och sång är viktiga pro-grampunkter. Anita Mickelsson från Nagu vann fruktkorgen. Ole Svahnström sjöng Kuckuvisan på Nagudialekt. En handsnidad toa-lettpappershållare bjöds ut på auk-tion. ”Det här är den trettiförsta”, sade tillverkaren Göran Dahlén. Georg Lång gav högsta budet, ett fint tillskott till föreningens kassa.

Efter det digra programmet avslutades samvaron med dans till takterna av paret Johansson, hon på gitarr, han på dragspel.

Det hade varit en innehållsrik dag för oss alla och en lång färd hem mot natt väntade våra gäster. Men pensionärer kan vila en annan dag. Om de hinner.

BETTAN

Raseborg mötte VäståbolandFramnäs sal var fylld till bristningsgränsen.

Yngve Nyman och hans fru beundrar sina lotterivinster.

några delikatesser. Det är enklare nu när också Estland helt övergått till Euron.

Även den här gången upplevde vi, att våren är den bästa tiden när naturen vaknar. Då känns det verkligen som om vinterns trött-het skalas bort ur både kropp och själ när de skickliga terapeuterna tar hand om oss och på bästa sätt tillmötesgår våra önskemål. Vi glömmer alla bekymmer och får nystart inför den annalkande ljusa och förhoppningsvis varma årsti-den. Resan är lång, men som en deltagare uttryckte sig: en gång varje år är det värt lite ansträng-ning, när man uppnår så mycket välbefinnande och god vård.

Text och foto HELENA LILLSUNDE

Behandling i saltkam-maren

Trivselkväll (några av deltagarna)

28 – GOD TID 4/2011

FÖRENINGSNYTT

När Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors senast valde styrelse uttalade föreningsmedlemmarna ett önskemål, att styrelsen in cor-pore skulle avporträtteras.

Press attachén undersökte möj-ligheterna att anställa en, icke alltför dyr, konstnär för uppgiften. Men efter diverse förfrågningar, kunde han bara konstatera, att för-eningens finanser är nog så urusla att budgeten inte skulle hålla för

en sådan utgift.Därför föddes den genialiska

idén, att styrelsemedlemmarna själv skulle skapa sina porträtt.

Vidstående fotografi av ordfö-rande och vice dito, visar proces-sen hur porträtten utfördes. Vi tillämpade den i konstnärskretsar, mycket sällan använda kalkerings-metoden.

Om vänner och bekanta inte trots de levande chosefria konst-

verken kommer ihåg personernas namn, bifogas numrerad lista.

Pressattaché PELLE

Pressfotograf MARITA

Nr. 1 Ordförande Mark WalleniusNr. 2 Vice ordförande Sven Erik GrahnNr. 3 Sekreterare Anneli ÖhmanNr. 4 Ekonom Kristina FranckNr. 5 Verksamhetsledare Marianne HuotariNr. 6 Värdinna Anna-Brita Hukka

Tammerforsporträtt

Ordförande Mark Wallenius demonstrerar hur man med kalkeringsmetoden skapar ett fulländat konstverk.

Svenska pensionärsförbundets styrelse har tilldelat tidigare styrelsemed-lemmarna Vuokko Wallenius och Marita Saarni förbundets förtjänsttecken i silver som erkänsla för långvariga insatser för Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors.

Vår verksamhetsledare Marianne hade av vår sekreterare Vuokko, fått reda på, att i Tammerfors när-het, närmare bestämt i Mouhijärvi finns en speciell sevärdhet, en bygg-nad, Villa Royal, redan namnet hänvisar till något kungligt.

En busslast av Tammerforsför-eningens medlemmar gjorde en vårutflykt till Villan där vi blev emottagna på den röda mattan av ägaren Markku Ellola klädd i en dräkt kopierad av Solkungens praktfulla festutstyrsel, med all rysch och plysch som där tillhör.

Vi fick höra om Villans till-komst. Ägaren, Markku Ellola inredningskonstnär, köpte gamla ståtliga Hyynilä skola på 1000 kvadrat. Gjorde genomgripande pietetsfulla ändringar i fasaden, och ändrade samt inredde rummen i olika stilar.

Vi besåg en väl inredd roko-kosalong, ett annat rum gick i empirestil och ett tredje i den för oss alla bekanta gustavianska stilen, samt till sist en jugend sal. Alla ut-rustade med stilenliga möbler och autentiska prydnadssaker.

Ägaren har samlat inventarier från auktioner både här i landet och från utlandet för att intrycket av någonting kungligt eller herrgårds-liknande skall vara så tidsenligt som möjligt.

Markku höll ett mycket trevligt föredrag om barocktiden, vi flytta-de oss till 1700-talets Frankrike och fick oss en redig dos konsthistoria. Vi upplevde hur överheten levde i sina slott, ofta pråligt inredda, kan-ske inte så mycket efter värdfolkets behov, som för att visa gästerna sin förmögenhet och pråligheten hade kanske inte alltid heller så mycket med smak att göra.

Därefter förflyttade vi oss till empiretiden, tiden när Napoleon härskade i Europa.

Villa Royal kommer nästa år att förvandlas, kanske till Villa Tutankhamon, eller något ditåt. Markku Elola med fru flög följande dag efter vårt besök, till Egypten för att där förhandla om utställnings-föremål till nästa års evenemang, en storstilade egyptisk utställning.

Pressattaché PELLE

Pressfoto MARITA

En kunglig utfärd i västerled

Solkungen Ludwig den XlV, alias Markku Ellola

Dekorerade Tammerforsdamer

GOD TID 4/2011 – 29

Sånger för alla

28 €Föreningspris 25€

Finlands svenska folkmusikins�tutHandelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa06-319 5600 [email protected] www.folkmusik.fi

I vår populära allsångsbok finner du pärlorna iden finlandssvenska sångskatten, populäraandliga sånger, muntra 50-talsschlager, visor avEvert Taube och Lasse Mårtenson och stor-succéerna på Svensktoppen. Du kan också ta delav visornas historia – du får veta när visantillkommit, vem som skrivit text och melodi, vemsom sjungit in den på skiva m.m. Melodiernaåterges enstämmigt med enkla ackord-beteckningar. Boken innehåller 173 sånger.

Vår bok för ackompanjatören, i större format medpraktisk ringpärm, finns igen att köpa.Beställ ditt eget exemplar redan idag! ISMN M-706313-02-3 ISMN 979-0-706313-04-7

Livsglädje med musik!Martin Wegelius-institutet administrerar ett projekt som heter Livsglädje – musik i äldrevården. Projektets mål är att framställa ett pedagogiskt material samt en utbildning för ledare av musikgrupper i äldrevården. Syftet är att göra tiden för de äldre mer värdefull samt stärka välmåendet med hjälp av kultur vid äldreboenden, dagcenter och servicehem.

Utbildning i att leda musikgrupper i äldrevården startar i hösten 2011 och avslutas våren 2012.Livsglädje med musik innebär att leda grupper med sång, musik, rytm, rörelse, tradition, berättelser, samt minnesträning i interaktiv form.

Utbildningen byggs upp kring två grupper och tre närstudietillfällen. Distansuppgifter delas ut mellan utbildningstillfällen. En grupp i Helsingfors och en i Vasa. Närstudietillfällen ordnas i oktober 2011, januari och maj 2012. Det sista utbildningstillfället blir gemensamt för båda grupperna och anpassas enligt kursdeltagarnas hemort.Utbildningen riktar sig till dig som är vuxen och vill gå ut till äldreboenden. Du skall helst ha en musikalisk bakgrund som gör dig frimodig att använda din röst och en vilja att tillföra välmående via interaktion för de äldre.

Närmare information fås av Annika Lindroos, konstnärlig ledare för MWI: 040 5786606/ [email protected] eller via www.mwi.fi

Svenska pensionärsförbundet är samarbetspart i projektet Livsglädje – musik i äldrevården.

Kyrkslätts pensionärer rf inbjuder alla pensionärsföreningar inom SPF Västnyland till

Allsångsfest

måndagen den 6 juni 2011 kl. 13.30–16.00i Kyrkslätts församlingshem

Program: allsång, körsång, solosång, musikinslagfrån filmvärlden. Kaffeservering under pausen.

Deltagaravgift 6 euro, kaffeservering ingår.

Välkommen!

”En enda kort minutstäng världens vardag ut!Känn havets vind emot din kind,styr ut från land!

All glädje är så kort,och sommarn rinner bortlikt sand som silar genom handenpå vår strand, vår sammarstrand.”

Göran Selén

Vintern rasat ut … var avslutnings-fanfaren för Borgå svenska pen-sionärskör. Vårkonserten, den 16 april i anrika Borgå Gymnasium, bjöd på en omväxlande och bred repertoar.

Kören leddes av Kaj Silfvast som även medverkade med de stämningsskapande solonumren Vinden och trädet samt Sommar-natt. Sångartrion Ann-Lis Öhman, Carita Wilkman och Runa Stjern-berg skapade mera nostalgi med Midsommarblomster och En värld av toner. Runa Stjernberg är nyvald ordförande för pensionärskören som verkar inom ramen för Borgå medborgarinstitut.

Vackert och vemodsfyllt ljöd Vita rosor blommar till text av Gunnel Alm som också var närva-

rande på konserten. Mera vemod bjöds i framlidna och tidigare kördirigentens Göran Seléns Vår sommarstrand som han har skrivit texten till och tonsatt.

Konserten avslutades med ett operettpotpurri ur Fågelhandla-ren, Csardasfurstinnan och Glada änkan.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Borgåkören sjöng in vårenEn värld av toner med Runa Stjernberg, Ann-Lis Öhman och Carita Wilkman.

Sommarnätternas dämpade ljus med Kaj Silfvast.

30 – GOD TID 4/2011

003898

OP-lehti 12.4.indd 1 13.4.2011 12:27:47

Medan augustikvällen mörknar, utspelar sig ett gastkramande drama vid Åbo slott. Vi förflyttas till mitten av 1600-talet, häxförföljelsernas mörkaste tider, och får följa med processen mot tre för trolldom och svartkonst anklagade invånare i staden. Åbolands Kammarkör, i samarbete med ÅST, presenterar det största svenskspråkiga projektet inom Åbo 2011. Operan i en akt baserar sig på verkliga händelser.

Musik: Ulf Långbacka Libretto & regi: Dan Henriksson Scenografi & klädsel: Carmela Wager Ljusdesign: Mari Agge Dirigent: Sauli Huhtala Medverkande: Åbolands Kammarkör Studentkören Brahe Djäknar Akademiska Orkestern Solister: Dan Karlström Thérèse Karlsson Mats Lillhannus Petter Andersson Föreställningar på Åbo slotts gård 27.08.2011 kl. 20 28.08.2011 kl. 20 Biljetter 45 € / 35 € 03.09.2011 kl. 20 från Lippupiste 04.09.2011 kl. 20 haxhammaren.kammarkoren.net

© Pette Rissanen

Dalsbruk Taalintehdas Finland

juli 8.-10. heinäkuuta

2011www.balticjazz.com

Förköp / Ennakkomyynti:Luckan Kimito-Kemiö 02 4260170

OPERA MEETS JAZZVivo Symphony Orchestra

& Opera Big Band.

�

Musik i sommarkvällen Sommarsöndagarna 5.6. – 14.8 kl. 19 i Esbo domkyrka, Kyrkparken 5 (26.6 i Köklax kapell, Handelsbacken 1)

Fritt inträde och program. Mer info: www.esbosvenskaforsamling.fiArr. Esbo svenska församling & Espoon tuomiokirkkoseurakunta.

GOD TID 4/2011 – 31

Irmgard Blomqvist tackarför 25 år med förbundet

Irmgard Blomqvist är tacksam för tjugofem goda, jobbiga, roliga och glada år i Svenska pensionärsförbundet.

– Jag läste om den nya fonden i God Tid och bestämde mig strax, säger Irmgard Blomqvist. – Jag har fått se så mycket och lära mig så mycket. Dessutom har jag haft så roligt!

Irmgard blev medlem hos Pen-sionärer i Östra Helsingfors 1986 och blev åtta år senare föreningens ordförande. I tio år ledde hon den livaktiga föreningen. År 2004 läm-nade hon ordförandeskapet – och blev hedersordförande.

– OM man har haft roligt! Jag har upplevt så mycket, inte minst på förbundets resor, säger Irmgard och tänker med glädje tillbaka på tider då Helsingforsföreningarnas samarbete SAMS kom till och vänner som Valborg Louhisto, Marianne Pacius, Mary Nybergh, Hervor Udd höll i trådarna i sina föreningar och i SAMS.

I förbundets trivsamma lilla trähus på Indiagatan i Arabia var Irmgard en trägen gäst och kans-listen Marianne Sandell en god vän. Till Indiagatan kom Irmgard

alltid med Stockmankaffe och färsk bulla från Hagnäshallen, minns Marianne.

God start för stiftelsen– Utan förbundet hade jag inte upplevt allt det roliga. Nu gör jag den här insatsen som ett tack. Jag vet hur viktigt det är med en liten guldkant i vardagen för alla dem som frivilligt arbetar för att ordna trevlig verksamhet i föreningarna.

– Jag vet ju hur kiva det var att kunna ansöka om och få en slant för föreningen från Hellströms fond eller Wegelius stiftelse som förbundet förvaltade på den tiden, berättar Irmgard.

I dag ingår Hellströms fond i den nya stiftelsen, som har fått god fart bl.a. genom att förbunds-ordförande Ole Norrback råkade fylla 70 år i starttiderna och lot-sade födelsedagshyllningarna till stiftelsen.

Allt har sin tidMed föreningsmöte en gång i

veckan var det både roligt och jobbigt att fixa program för de över tvåhundra medlemmarna. När Östra Helsingfors firade femton-årsjubileum i början av nittiotalet utbrast maken Felix: ”Om inte jubileet snart är över så flyttar jag!”

– Och 1995 flyttade han men på fel sätt, säger Irmgard med vemod. Felix dog och Irmgard blev ensam kvar i hemmet på Skidbacksvägen i Hertonäs där paret bott sedan huset byggdes 1960.

För tre år sedan fattade Irmgard sitt stora beslut. Hon avstod från sommarparadiset på Emsalö och hon lämnade Skidbacksvägen och flyttade in i Folkhälsans splitternya servicehus i Dickursby. Det var ett svårt beslut men hon har inte ångrat sig:

– Här sitter jag i femte våningen med fin utsikt och njuter i skym-ningen, funderar över livet och är ofta i tankarna på Emsalö eller i Hertonäs. Man blir hemmastadd där man har sina grunkor. Allt har sin tid, jag fyller ju snart åttitre.

Men Irmgard förefaller faktiskt inte ha väldigt mycket tid att sitta och fundera. Åttitreåringen har aktivitetsbaciller i blodet.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Den nygrundade Stiftelsen för svensk pensionärsverk-samhet i Finland har fått sin första större privata dona-tion. Irmgard Blomqvist vill med sin donation tacka SPF för tjugofem goda år med förbundet.

KUDDNÄSZ. Topelius

barndomshemÖppet maj-aug.

NYKARLEBYTel. 06-785 6111

www.nykarleby.fi/kuddnas

Museet öppet 15.5-31.8.2007 dagligen kl. 11-18

Stängt midsommaren 20-22.6.2008

I cafeterian ordnas olika utställningar.

Museet öppet 15.5-31.8.2008 dagligen kl. 11-18Stängt midsommaren 20-22.6.2008Weekendöppet i sept. fr.o.m. 6.9Museet öppet 15.5-31.8.2011 dagligen

Stängt midsommarenWeekendöppet i september

I cafeterian utställs: Kimitoöns konstklubbI museet utställs: Ragnar Ekelund

Öppet sommartid alla dagar,mera information se www.utinaturen.fi

Välkomna!

32 – GOD TID 4/2011

VAD ÄR DU BEREDD ATT DÖ FÖR?En på verkliga händelser baserad historia om fem ryska studerande som i revolutionens namn planerar ett dåd mot storfurste Sergei Romanov i Moskva 1905. Alla har vi något att kämpa för, vare sig det är frågan om vårt land, vår tro eller våra barn.

Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00

Biljetter: Vuxna: 18,-, barn: 10,-, grupper (minst 20 pers.) 15,-/person

söndag 3.7. 16.00 tisdag 5.7. 19.00 onsdag 6.7. 19.00torsdag 7.7. 19.00söndag 10.7. 14.00tisdag 12.7. 19.00onsdag 13.7. 19.00

torsdag 14.7. 19.00 söndag 17.7. 16.00 tisdag 19.7. 19.00 onsdag 20.7. 19.00 torsdag 21.7. 19.00 söndag 24.7. 14.00 tisdag 26.7. 19.00

onsdag 27.7. 19.00 torsdag 28.7. 19.00 söndag 31.7. 16.00 tisdag 2.8. 19.00 onsdag 3.8. 19.00 torsdag 4.8. 19.00 lördag 6.8. 18.00

Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00Premiär fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00ÖVRIGA FÖRESTÄLLNINGAR:

Biljetter: ÖNUF:s kansli tel. (019) 532 412 Lurens, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk • www.lurens.fi

• Manus & regi: Bobo Lundén • Musik: Teddy Granroth • Scenografi: Petri

Finns sommarteaterFinns sommarteaterKarlsson på taket

av Astrid Lindgren – Musik Georg Riedel

Info & biljetter: Vardagar kl. 9-16, (09) 8678 8435 eller [email protected] www.netticket.fi , www.ebuf.org

Biljetter: Barn 6 e, (4 -12 år) och för yngre med egen sittplats vuxna 12 e (13 år -). Ingen grupprabatt.

Bokade biljetter löses ut på spelplatsen mot kontant betalning.Finns sommarteater spelar ännu 2011 på ”Teaterkullen” Holmen i Köklax

(norr om Esbogård). P-plats vid Kungsgårdsvägen 35, 500 m promenadväg.Vänligen avboka vid förhinder – så att andra ryms med!

Regi: Christian LindroosKoreografi : Maria BjörneScenografi : Janne SiltavuoriSånginstruering: Johanna FernholmMusikinspelning: Robi de Godzinsky

Spelplanonsdag 8.6 kl. 19 lördag 11.6 kl. 16 söndag 12.6 kl. 16 måndag 13.6 kl. 19 tisdag 14.6 kl. 19 torsdag 16.6 KvÅ måndag 27.6 kl. 19lördag 18.6 kl. 16 tisdag 28.6 kl. 19söndag 19.6 kl. 16 onsdag 29.6 kl. 19måndag 20.6 kl. 19 torsdag 30.6 kl. 19tisdag 21.6 kl. 19 lördag 2.7 kl. 16onsdag 22.6 kl. 19 söndag 3.7 kl. 16

Me

d t

illst

ån

d a

v N

ord

ic D

ram

a C

orn

er

Oy/F

SU

I BLICKFÅNGETPÅ SCENEN

GOD TID 4/2011 – 33

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

4 3 57 9 3

7 2 83 2 9 8

1 78 2 5 1

2 7 11 3 7

7 8 3

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 [email protected]

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

[email protected] www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄ[email protected]

Tag kontakt, vi kör bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

Mästarens Väg

Mangsveckan 2011

För andra sommaren i rad spelas pjäsen som handlar om Jesu liv, död och uppståndelse. Baserad på Markus evangeliet.

Föreställningar: 20.7, 21.7, 22.7, 23.7 och 24.7

I sommar blir det även bibelskola under Mangsveckan. Från Sölvesborg i Sverige kommer pastor Tommy Lilja för att underfyra dagar undervisa om tron.11 - 14 augusti 2011Kvällsmöten to-fre 19:00Sommarens Allsånger:29.5, 19.6, 3.7 och 21.8 klockan 14.00 Välkommen!

Fra

nk

Ma

ngs

Cen

ter

Bokningar & Beställningar: info(at)frankmangscenter.fi eller 06-2259210www.frankmangscenter.fi

Bokning av platser kan ske genom tel. 045 2055 395.

För några stockars skullAv Fredrik Lång, Regi: Annika Åman

PREMIÄR, onsdag 6.7. kl 19:00Med följande reprisföreställningar:

Fredag 8.7. Söndag 10.7. Onsdag 13.7. Torsdag 14.7.Fredag 15.7. Söndag 17.7. Onsdag 20.7. Torsdag 21.7.Fredag 22.7. Söndag 24.7. Onsdag 27.7. Torsdag 28.7.Fredag 29.7. Lördag 30.7.

Alla föreställningar kl 19:00 (med förbehåll för ändringar)Biljettbokning (fr. 1.6.) ti-sö kl 12-17, Tel. 041-448 2639, eller

www.oravaisteater.fiBiljettpris: 18€/vuxna, 9€/barn u.12 år, 15€/grupper 20 pers.

Pausservering ingår i biljettpriset.Arrangör: Oravais Teater / Oravais Hembygdsförening r.f.

uppför pjäsen

PÅ SCENEN

Kom med på Pedersöre kulturbyrås traditionella

OPERARESAtill Nyslott4 – 6 juli 2011

Resans pris 300€/pers. i dubbelrumUpplev Mozarts Don Giovanni, konstcentret Retretti

mm.Info och bindande anmälan till Kulturbyrån

senast 20 maj.Tfn 06/ 7850 284 eller

e-post: [email protected]

34 – GOD TID 4/2011

SUDOKULÖSNING

8 4 2 3 6 1 7 5 9

5 7 9 4 2 8 3 1 6

6 1 3 7 9 5 2 4 8

3 2 1 9 5 6 8 7 4

4 9 5 1 8 7 6 2 3

7 6 8 2 3 4 5 9 1

2 3 4 6 7 9 1 8 5

1 8 6 5 4 2 9 3 7

9 5 7 8 1 3 4 6 2

Har du

Lust att skriva och skapaAxxell City ordnar hösten 2011 i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en inspirationskurs i ord och bild. Kursen kräver inga förkunskaper eller dator.

Vi hjälper varandra att hitta vår skaparlust. Vi skriver och gör enkla bildövningar och ser vad som händer i mötet mellan ord och bild.

Max 10 deltagare.Kursledare är bildkonstnär Magdalena Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursdagar: 20–21.10 och 24–25.11 kl. 9.30–16.Kursplats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors i ateljén.Kurspris: 200 €.

Den som vill veta mera kan kontakta kursledaren, e-post: [email protected], tfn 0290 017722. Sista ansökningsdag 1.9.2011. Ansökan görs på www.axxell.fi/city eller till kursledaren Åsa Stenvall-Albjerg.

PENTAGO spelet − tips för regniga dagar!

”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Det är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. Svårare en så är inte reglerna, men motståndarna kan göra det desto krångligare för dig. Det är en en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken) uppmärksammat av läkare. Men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skoijigt!”

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn,så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF kansliet, 020 72 88810 eller www.spfpension.fi/blanketter.

Våren har kommit med stormsteg och den ena seniordansgruppen efter den andra har avslutat vår-terminen.

Seniordansarna i Österbotten samlades i Nykarleby på Stjärnhal-len den 16.4 till seniordansavslut-ning. Vi var 68 deltagare, färre än förra året men vi kolliderade med körkonserter och MI-avslutningar.

Trots avslutning för våren, var ändå dansglädjen på topp. Vi dansade danser vi övat under året. Vi var tio olika ledare som repeterade steg och figurer och som ledde de olika danserna. Vi dansade dem flera gånger om, det var alltid nån som hojtade en gång till! Vi dansade i många olika byten. Vi hann säga hej på dej till nästan alla i dansens virvlar. Det är glädjande att se att det också kommit nya dansare med och att ni seniordanstrogna hänger med ännu. Men som ni själva säger är dansen bästa dan på hela veckan, den hoppar man inte över.

Vi gladde oss över att förbundets ordförande kom upp från Esbo för att dansa tillsammans med Österbotten.

Nu är det Finno skola i Esbo som bjuder upp till seniordansens våravslutning lördag 21.5. Då samlas dansarna i hela avlånga Nyland till dans. Du som ännu inte anmält dej hinner göra det inom denna vecka till Inger Salo tel.050-5249603 eller Marita Granholm tel 050-5397936

Kom och upplev glädjen i att dansa många tillsammans.

Södra Finland dansar som van-ligt på Tomtebo alla tisdagar under sommaren. Se annonsering.

Jag vill tacka alla er ledare som ställt upp under året och jobbat för seniordansen, och ett stort tack till alla er dansare som hittat denna ypperliga motionsform kallad SENIORDANS.

Vi ses igen i höst.GUN SVENLIN

I BLICKFÅNGETSENIORDANS

Verksamhetsledarens ruta

Dansglädje

GOD TID 4/2011 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 27 maj 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 3/2011Ann-Lis Kinnunen, KristinestadEdgar Leandersson, PargasElisabeth Lindeman, HelsingforsSolveig Mitts, VasaKristina Norrgård, LarsmoVi fick in 256 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

G

T A N D A R E A L AM I A M I A V R E T TA V V Ä R J S A P A N

I D L I M P O P OR A M N A R A S

L O T T E R I T T A XO D E N S E S N A R AP E T A T S K A R E LS K U R U E E G E TM Ä T B O R D G N O R

P O L J Ö N S A R N AG R R E S V A N T

A S I E N S Y R G A SS E R G E U H U IS T R A M A T T E R NA S A T O R E L D I

S T Ö D M U R K U N O T A V E R N AO S A S K A D A T S D E A N

L U T A R A N D ED O M K Y R K A NO B O E R U V A R

P L Ä R ÖA U R A Å B A S KÅ B O S L O T TR A D I A N I S A

R A L L S V E NA L A G L E R AM A

36 – GOD TID 4/2011

GOD TID

utkommer nästa gång den 1 april. Material till nummer 5/2011 bör finnas på redaktionen senast den 27 maj. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.Utgivningstidtabell för resten av 2011

Utgivningsdag DeadlineNr 5 10.6 27.5Nr 6 26.8 12.8Nr 7 30.9 16.9Nr 8 4.11 21.10Nr 9 9.12 25.11

Det är intressant, men kanske framförallt skräm-mande, att se hur språkbruket tar sig nya vänd-ningar under årens lopp. Modeorden och -fraserna sprider sig snabbt som en löpeld och i stället för att språket skulle berikas av nya fräscha fenomen verkar det som om senkomna uttryck snarast får traditionsenliga hyfsade ordval att försvinna ur den enkla vardagsterminologin.

Jag kan själv vara ganska obetänksam och vårds-lös när pratkvarnen kör på som värst, en och annan svordom slinker ofta alltför enkelt med. Men också när man använder fula ord bör de i mitt tycke på något sätt passa in i stilen. Säger jag ”skit” så menar jag skit och det betyder att någonting känns riktigt illa och ingenting annat. Men i dagens språkbruk är man inte bara t.ex. skitledsen utan man är också skitglad, man är skitskön, man är skitduktig. En smått förlegad version av Svenska akademins ord-lista bjuder redan den på både skitbra och skitkul, men den bjuder ju också på definitionerna avföring och exkrementer! Det fatala är sedan att Svenska akademin, denna den mest kvalificerade instansen för svensk språklig ans också godkänner skit som en förled med betydelsen mycket eller särdeles. Hur detta kan accepteras av en institution som har haft mottot ”Snille och smak” sedan Gustaf III:s dagar ter sig obegripligt.

Det finns ju också många andra utvecklingslinjer i modersmålet som man inte begriper sig på. Följer man ibland med vad Sveriges television bjuder på så får man ju alltid då och då skrämselhicka när nyhetsläsare där kan berätta om sekundrar och minutrar och poängen räknas stundom en i gången, däremellan ett, precis sådär som det sades att man förr gjorde i Gamlakarleby.

1Värst av allt tycker jag det är när ord totalt byter betydelse och innebörd. Såsom har skett med be-greppet ”själv”. I normalt språkbruk talar jag själv om mig själv precis som jag själv vill, naturligtvis. I Sverige betyder det att jag är ensam och talar om min ensamhet i min ensamhet!

Är man singel, så bor man själv, åker man tåg till släktingar någonstans så åker man själv, vill man se en film så går man själv på bio! Och då frågar man sig: Vem f… skulle det vara fråga om inte var och en själv? Men det enkla ordet ensam, varför har man strukit det i svenskan?

Nåjo, vi ska inte vara så kaxiga i rikssvenska språkvårdsfrågor, vi har så många egenheter här på vår hemmaplan. I den ena landsändan säger vi si och i den andra så, men med hänsyn till den bygderomantiska felprocenten har vi nog egent-ligen förhållandevis rena texter både i press och etermedia och i mera lyckade versioner av offentligt publicerade officialiteter.

Vi är ju bra på att sjunga Modersmålets sång i olika sammanhang. Men då får vi inte däremellan sk… i vårt bästa arv från tidevarv till tidevarv!

P-H. NYMAN

… och allt är bara ”skit”!PE-HÅ I BACKSPEGELN

��

��

��

��

��

��

��

��

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

1196€893€

644€592€

180€

Beställ läkaren hem till dig.

www.doctagon.

Doctagons hemläkare gör hembesök

i huvudstadsregionen alla dagar

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

beställ läkaren hem till dig.

Vi talar alla svenska.

Hemläkaren

Vi erbjuder även Hemvård.

KURIREN 5

Aira Samulin är inbiten användare av Bioteekkis Hainrusto + Viher-simpukka:”Det knakar inte i ledernadå jag tar två kapslar om dagen av preparatet, så det gör jag även i fortsättningen.”Pröva du också;hajbrosk stärkeroch grön-mussla smörjer!

Innehåller viktiga byggstenar för lederna

Ledernas rörlig- het och spänst ökar

Även för lång- varig användning Försäljning: hälso- och natur-kostaffärer samt -avdelningar

Evighetsmaskin!

Tel. (02) 434 7000 • www.bioteekki.fi

Documents

God Tid 4/2011