Embed Size (px)
Citation preview
december 4, 2012
2012-11-15 Annika Forsgren
Motorfordon
december 4, 2012
-
500
1 000
1 500
2 000
2 500
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal skador
december 4, 2012
-
5 000 000
10 000 000
15 000 000
20 000 000
25 000 000
30 000 000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Skadekostnad
december 4, 2012
-
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal skador per moment
Delkasko
Trafik
Vagnskada
Vagnskadegaranti
december 4, 2012
-
2 000 000
4 000 000
6 000 000
8 000 000
10 000 000
12 000 000
14 000 000
16 000 000
18 000 000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Skadekostnad per moment
Delkasko
Trafik
Vagnskada
Vagnskadegaranti
december 4, 2012
27%
25% 21%
17%
10%
Skadekostnad 2006-2012
(Sak-)Singelfordonsolyckor
(Sak-)Olyckor med parkerade fordon
(Sak-)Minst två fordon, ingen avsvängning
(Sak-)Minst två fordon,någon korsar eller svänger
Person-Lindrigt skadad
december 4, 2012
-
2 000 000
4 000 000
6 000 000
8 000 000
10 000 000
12 000 000
Göteborgs Gatu AB GS Buss AB Räddningstjänsten Storgöteborg
Renova AB
Skadekostnad per kund
2009
2010
2011
2012
december 4, 2012
-
1 000 000
2 000 000
3 000 000
4 000 000
5 000 000
6 000 000
7 000 000
01, Personbil 06, Buss över 19 pass
41, Brandbil 50, Lätt lastbil 51, Tung lastbil 55, Tung lastbil
Skadekostnad per fordonsklass
2009
2010
2011
2012
Bilpool
Bilpool
Jessica Edlund – Projektledare Bilpooler
Korta fakta om bilpoolen
• 78 st. bilpooler/uthämtningsadresser fördelat på 22 kunder
• 6 200 användare
• Miljöbilar, Z-bee, cyklar, elcyklar
Göteborgs Stads Bilpoolsmål 90 % av alla körda kilometer i Stadens tjänst skall ske med en bilpoolsbil 2015
Fördelar med en bilpool • Smidigt tjänsteresande - alla anställda får tillgång till bil för tjänsteresor
• Behöver inte använda egen bil i tjänsten – vissa förvaltningar och bolag tillåter ej längre egen bil i
tjänst
• Bättre och säkrare arbetsmiljö: en bilpoolsbil är oftast nyare, säkrare och renare
• Bättre planering av tjänsteresor - minskat resande
• Bättre resursutnyttjande av fordon
- ersätter minst 5 individuellt nyttjade bilar*
- upptill 30% av fordonsanvändningen i organisationen kan oftast tas bort om fordonen används
effektivare och slutanvändaren får veta den faktiska kostnaden för resandet/parkering*
* Uppgift från Trafikkontoret
Fördelar med en bilpool
• Administrativa fördelar:
– Uppföljning av resor (ex. bokad tid, distansrapportering)
– Uppföljning av kostnader per ex kostnadsställe/avdelning
• Senare möjlighet för personal att hyra bil på kvällar och helger • Dessutom leder införande av bilpool till att: - Man funderar en gång till om man behöver resa – bättre framförhållning - Man ersätter resan med telefon- eller videomöte - Man samåker mera
Varför ISA? • Syftet med att införa ISA är främst förbättrad trafiksäkerhet. Men utrustningen är dessutom bra av miljöskäl eftersom utsläppen minskar av lägre bränsleförbrukning per mil pga. av mjukare körstil.
• En viktig del är att kommunen som arbetsgivare med ISA kan öka tryggheten på arbetsplatsen.
• ISA har provats i flera år av Trafikverket, andra kommuner och företag och har visat sig ge stora fördelar. Det är bl a ett utmärkt sätt att lugna ned trafiktempot och att sänka transportkostnaderna. Minskat CO2-utsläpp, minskat fordonsslitage och minskade bränslekostnader samt lugnare tempo i trafiken.
Beslut om ISA* Göteborgs Stad har beslutat att alla nya fordon som köps in för minst ett års användning ska vara försedda med ISA
* Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet
ISA + Bilpool
Upphandling av ISA - & bilpoolssystem i en enhet
Pilot projekt Västra Göteborg
• Alla förvaltningens fordon organiserade i en bilpool fördelat på flertalet pooler/adresser, ca 25 st (poolen inkluderar även Z-bees, elcyklar, cyklar)
• Alla bilar kommer att utrustas med telematik
• Gatubolaget äger bilarna och förvaltningen kommer betala för nyttjandet av bilarna, och debiteras för startavgift, bokad tid, körda km mm.
• När projektet är slutfört i Västra Göteborg väntar resten av Staden. Askim-Frölunda-Högsbo står på tur.
Stadens framtida vision: Alla bilar och bilpooler inom Göteborgs Stad = en
gemensam bilpool där man delar resurser
Skadekostnader
Göta Lejon Fordonsförsäkringar (GLFF)
Ulrika Retteli
Vad krävs av den som ansvarar för bilen?
• Ge tydliga riktlinjer hur bilen ska skötas
• Skapa rutiner kring
bilen • Delge alla info som
rör bilen
• Informera vad man har för skyldigheter
• Bra med bilpool, men vi har identifierat att det finns risk för att bilarna sköts sämre t.ex. vid skadehantering. Föraren tar kanske inte ansvar utan tänker att någon annan tar hand om problemen. Det är inte min bil- jag struntar i hur den sköts…
• I och med att bilpoolen växer och det blir fler användare per bil ser vi en risk att föraren tror att han/hon blir anonym och inte tar ansvar.
• Det är viktigt att det finnas en ansvarig för förvaltningens/bolagets bilpool som informerar och reglerar bilpoolen. Denna person har stor betydelse för att bilpoolen ska fungerar bra och att bilarna sköts korrekt.
• ISA kan medföra att förarna kör lugnare och säkrare vilket vi hoppas skall leda till färre skador. Med hjälp av bilpoolstekniken vet vi vem som har haft bilen under olika tidsperioder vilket kan hjälpa till att utreda skador lättare. Det kan bli en hjälp i vårt skadeförebyggande arbete.
• ”Säkerhetsmedveten förare”-kursen är numera kostnadsfri • Fordonsansvariga kontaktas vid felaktiga skadeanmälningar • Info möten i verksamheten • Uppföljning i verksamheten med hjälp av statistik • Ökat samarbete mellan GLFF och verksamheten • Chefer kontaktas och informeras om skadeläget • Ta ansvar för den bil du kör. Sköt om din bil! Gör
säkerhetskontroll varje gång du kör. Skapa rutiner!
Skadeförebyggande arbete
Skadeanmälan
Villkoret att man ska få pengar från Försäkringsbolaget är att man: Skriver skadeanmälan och talar om vad som hänt, när och vem föraren är.
Göteborgs Stad betalar 25 miljoner kronor per år för skadorna!
GLFF
Skade- anmälan
Skade-förebyggande arbetet bygger på rätt uppgifter från föraren
Verksamheten betalar onödiga pengar pga. felaktiga/uteblivna och sena skadeanmälningar
Göteborgs Stads skadekostnader minskar.
Skade- anmälan
Skade-förebyggande arbetet kan anpassas efter verksamheten.
Verksamheten har pengar över till t.ex. vikarier.
GLFF
Verksamheten har skapat rutiner för bilen. Alla tar ansvar och alla utnyttjar försäkringen och betalar bara självrisken.
Inga överraskande kostnader för oanmälda skador när bilen lämnas tillbaka efter leasingperioden.
Framöver
• Bristfälliga skadeanmälningar kontrolleras, följs upp och ansvarig chef kontaktas för att analysera problemet
• Först när verksamheten utrett orsaken till det verkliga problemet - kan de arbeta fram bättre rutiner som fungerar och hjälpa Göta Lejon Fordonsförsäkringar att göra rätt skadeförebyggande arbete.
• Göta Lejon Fordonförsäkring skärper kraven på att
anmälningarna ska vara korrekt ifyllda.
Cykelförmånen,beslutades,i,KF,2012909906,
• ,Stadens,nämnder,får,i,uppdrag,a@,införa,cykelförmån,Bll,respekBve,förvaltningars,anställda,enligt,förslag,i,stadsledningskontorets,tjänsteutlåtande.,,,• ,Gatubolaget,får,i,uppdrag,a@,erbjuda,stadens,anställda,en,hyrcykel,som,är,kostnadsneutral,för,arbetsgivaren.,,
,
Cykelförmån,
1,500,kronor,under,tre,år, Hyrcykel,på,treårsavtal,
Införande,
• Stadens,nämnder,har,få@,i,uppdrag,a@,införa,cykelförmånen,för,de,anställda,i,förvaltningarna,,enligt,beskrivningen,i,tjänsteutlåtandet,
• Cykelförmånen,gäller,från,när,nämnden,infört,det,,det,kan,alltså,vara,olika,datum,i,olika,delar,av,organisaBonen.,,
• Bolagen,väljer,själva,om,de,vill,införa,en,cykelförmån,och,i,viss,mån,uNormningen,av,denna,
Anställda,som,kan,ta,del,av,cykelförmånen:,
• Fast,Bllsvidareanställd,personal,• Personal,inom,stadens,förvaltningar,,eRer,a@,förvaltning/
nämnd,fa@at,beslut,om,a@,införa,cykelförmånen,• Personal,inom,bolagen,kan,ta,del,av,förmånen,om,bolaget,
valt,a@,införa,cykelförmån,
1,500,kronor,under,tre,år,
• Den,anställde,lämnar,in,kvi@on,för,cykelrelaterade,inköp,,(,service,och/eller,Bllbehör),
• Det,krävs,a@,det,ska,framgå,av,kvi@ot,a@,inköpet,är,cykelrelaterat.,Om,det,inte,framgår,av,kvi@ot,får,den,anställde,be,om,e@,skrivet,kvi@o,
• AnBngen,betalas,1,500,kronor,ut,på,en,gång,,eller,i,mindre,porBoner.,Totalt,max,1,500,kronor,under,tre,år,
• Förvaltningarna,kan,bestämma,a@,betala,ut,under,exempelvis,en,månad,under,året,,de@a,för,a@,förenkla,administraBonen,
• Vid,byte,av,förvaltning,är,det,möjligt,a@,manuellt,kontrollera,om,den,anställde,få@,cykelförmån,Bdigare,
Personalcykel,på,treårsavtal,
• Gatubolaget,erbjuder,anställda,inom,stadens,förvaltningar,a@,hyra,en,cykel,på,treårsavtal,
• Den,anställde,tar,själv,kontakt,med,leverantören,av,cyklar,och,väljer,cykel,,Gatubolaget,tar,däreRer,fram,en,kalkyl,
• Gatubolaget,får,eRer,kontakt,med,personalavdelningen,på,respekBve,förvaltning,bekräRat,a@,den,anställde,är,berä[gad,Bll,cykelförmån,,samt,skickar,e@,avtal,för,signatur,
• Den,anställde,hämtar,sin,cykel,hos,leverantören,,samt,signerar,e@,avtal.,Gatubolaget,skickar,underlag,för,löneavdrag,Bll,respekBve,förvaltning,
• Förvaltningen,lägger,upp,e@,löneavdrag,för,respekBve,medarbetare,
• Gatubolaget,skickar,månadsvisa,fakturor,på,uthyrda,cyklar,
,
Om,den,anställde,slutar,,blir,sjuk,eller,ledig,
• Vid,avgång:,Det,kommer,a@,införas,en,fråga,på,avgångsblanke@en,om,cykelförmån,
• Vid,sjukdom/föräldraledighet/annan,ledighet:,,,Där,löneavdrag,inte,är,möjligt,,fakturerar,förvaltningen,respekBve,medarbetare,
• Orsaken,cykel/Bllbehör,kommer,a@,kunna,rapporteras,av,,chef,
• Orsaken,cykelhyra,skall,läggas,in,,görs,som,en,beställning,Bll,Intraservice,
Två,nya,orsaker,i,Personec,
Stadsledningskontoret.:.Erica,Eneqvist,,[email protected],0319368,02,46,,Gatubolaget:..Mats,Pervik,,[email protected],,0319368,49,16,,
Frågor?,,
Varför kör man osäkert? Höstseminarium för fordonsansvariga Göteborgs Stad
Christina Stave, forskare
VTI i korthet VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn Historia Bildat som väginstitut 1923 VTI – nytt institut (transporter) 1971 Huvudkontor till Linköping 1975 ISO 9001 certifierat 1998 Kontor i Borlänge 1998 Kontor i Stockholm 2003 Kontor i Göteborg 2004
Vision Ett effektivt, miljövänligt och säkert transportsystem.
201 anställda, 42 % kvinnor
28 % forskningsstöd
58 % FoU
Kompetens
14 % administration
• 62 % av FoU-personalen har lic-/doktorsexamen • Göteborg: 17 anställda,16 arbetar med forskning
Tjänster
●Forskning och utveckling ●Konsulttjänster ●Mätning och provning ●Utredning och rådgivning ●Kurser och seminarier ●Konferenser (Transportforum) ●Studiebesök ●Bibliotek och informationstjänster
Några av våra uppdragsgivare
●Trafikverket ●Vinnova ●EU ●Kommuner ●Andra statliga myndigheter,
t.ex. polisen, SIDA
●Bilindustrin ●Vägentreprenörer ●Däcktillverkare ●Försäkringsbolag ●Tillverkare av bilbarnstolar ●Tillverkare av vägräcken och
vägstolpar
Totalt cirka 200 uppdragsgivare per år
Göteborgskontoret - tvärvetenskapligt I Göteborg finns forskare inom: • Krocksäkerhet och biomekanik • Fordonsdynamik • Krockteknik • Akustik och buller • Interaktion människa-maskin • Säkerhetskultur • Trafikantutbildning • Körsimulatorsteknik • Trafiksäkerhet • Miljöbedömning, ekologi, landskap • Vinterväglag, klimat
VTI Simulator Sim IV
Sim IV
Volvo XC60
Volvo FHM
Christina Stave Forskare – Samspel människa, fordon, transportsystem (MFT)
Huvudsakligt forskningsområde • Utbildning och förändringsarbete för olika
trafikantgrupper. TUG-gruppen • Har forskat på säkerhetsklimat inom
arbetsmiljöområdet och studerar nu detta inom yrkestrafiken.
• Disputerade på Chalmers inom ergonomi, huvudsakligt ämne är psykologi.
Pågående/planerade forskningsprojekt • Utvärdering av det nya EU-mopedkörkortet
• Föräldrar, nätet, djupstudie av olyckor • ADAS Education – förstår bilförarna sina
förarstödssystem? • Utvärdering av den nya lagen om alkolås • Kommande projekt:
• Elbilar • SafeMove – äldres mobilitet • Ambulansförares säkerhetsklimat
.
[email protected] 031-7502601
Trafikantutbildningsgruppen - TUG Sonja Forward (psykolog) Björn Peters
(human factors) Jonna Nyberg (kulturvetare) Christina Stave ( (beteendevetare) Jessica Berg (folkhälsovetare) Annelie Carlsson (samhällsekonom) Åsa Aretun (utbildningsvetenskap) Nils Petter Gregersen (socialmedicinare)
Trafikantutbildningsgruppen - TUG
•Unga - Äldre förare Fortsätta eller sluta? vidareutbildning (65+), simulatorbaserad träning
•Moped, MC, bil, Utvärdering av ny körkortsklass (AM) Utvärdering av SMC kurser, inställning till risker, utökad riskutbildning
•Yrkesförare – bil, buss, lastbil, tåg Högre behörighet och vidareutbildning, nytt yrkesförardirektiv – simulatorbaserad träning ,”blåljusförare” – inte yrkesförare, ingen standard, ingen certifiering – ny kursplan för polisen
•Nya pedagogiska metoder Simulatorbaserad träning (TrainAll, mörkerkörning)
• Ny teknik Förstår förarna sina nya stödsystem (ISA, LDW, DAC , ACC, FCW) ?
GDE - matrisen Kunskaper och färdigheter
Riskhöjande faktorer Självvärdering
Personliga livsförutsättningar och strävanden
• livsstil/livssituation • gruppnormer • självkontroll mm • personliga värderingar
• riskacceptans • självhävdelse • sensationssökande • grupptryck • alkohol och droger
• kontrollera egna
impulser • motiv som ej är
trafiksäkra • personliga riskvanor
Resande och bilkörning
• effekter av resmål och
körning • planering och val av färdväg • uppskattning av restid • socialt tryck i bilen
• förarens tillstånd • syftet med resan • resvägens omgivning • social kontext
• egen förmåga att kunna
planera resan • typiska resmål
Körning i/hantering av trafiksituationer
• trafikregler • observering/avsökning • hastighetsanpassning • kommunikation/samspel • resväg
• felaktiga
förväntningar/antaganden • riskhöjande körstil • svåra trafikförhållanden
• personlig körstil och
säkerhetsmarginaler • realistisk värdering av
egen körförmåga
Fordon och fordons-manövrering
• hantering/kontroll av fordonet
• fordonsegenskaper
• otillräcklig automatiserad körning eller otillräckliga förmågor
• manövreringsegenskaper relaterade till riskfyllda situationer
Kunskaper och färdigheter
Riskhöjande faktorer Självvärdering
Personliga livsförutsättningar och strävanden
• livsstil/livssituation • gruppnormer • självkontroll mm • personliga värderingar
• riskacceptans • självhävdelse • sensationssökande • grupptryck • alkohol och droger
• kontrollera egna impulser • motiv som ej är
trafiksäkra • personliga riskvanor
Resande och bilkörning
• effekter av resmål och
körning • planering och val av färdväg • uppskattning av restid • socialt tryck i bilen
• förarens tillstånd • syftet med resan • resvägens omgivning • social kontext
• egen förmåga att kunna
planera resan • typiska resmål
Körning i/hantering av trafiksituationer
• trafikregler • observering/avsökning • hastighetsanpassning • kommunikation/samspel • resväg
• felaktiga
förväntningar/antaganden • riskhöjande körstil • svåra trafikförhållanden
• personlig körstil och
säkerhetsmarginaler • realistisk värdering av
egen körförmåga
Fordon och fordons-manövrering
• hantering/kontroll av fordonet • fordonsegenskaper
• otillräcklig automatiserad körning eller otillräckliga förmågor
• manövreringsegenskaper relaterade till riskfyllda situationer
”Ny” pedagogik • Vad är det som sker i lärandeprocessen? från 1a till sista
lektionen ex. vägen känns smal, nu behöver jag inte fler lektioner
• Lära för livet och inte för provet! • Elev eller lärarcentrering • Mer integrering mellan teori och praktik • Individanpassad undervisning, egen utbildningsplan?
• Självvärdering & riskhöjande faktorer • Beakta vad som styr elevens beteende såsom värderingar, gruppnormer,
självhävdelse, självkontroll mm. • Inte bara ”Hur gick det?”
• Ambassadörer - ”close to” – (peer-to-peer) • Ekonomisk körning -> säkert beteende • Tekniska hjälpmedel – videoinspelning, datorbaserat
lärande, simulatorer etc.
Varför kör man osäkert - Förarbeteende
• Medvetna felhandlingar • Unga manliga förare • Förnuftiga – känslostyrda förare • Stress • Belöningar & straff • Jag gör misstag, andra kör som idioter • Normer och förebilder
Förändringsarbete
Åsikter, intentioner, motivation
Attityder
Värderingar
Beteende Sociala normer,
regler, lagar, konventioner
Träning, incitament, information, diskussion
Erfarenheter, förhållningssätt som långsiktigt
belönas Socialisation,
kultur, grupptillhörighet
Ytnivå Observerbart
Djupnivå
Vad styr vårt beteende?
15
Attityder
Beteende
Normer
Upplevd kontroll
Ett beteende som är i konflikt med en persons föreställningar
eller attityder avseende beteendet ifråga stör den
mentala jämvikten (=>stress). Om beteendet uppfattas som nödvändigt kommer personen
att ändra sin attityd. (Leon Festinger, A Theory of Cognitive
Dissonance, Stanford University, Stanford, Calif., 1957.)
(TPB, Ajzen &Fishbein, 2005)
Bild från M. Törner,
Risk-
uppfattning
Hanterbarhet
Säkerhets- aktivitet
Stress
Negativt!
Möjlighet att påverka
16
Attityder
Normer Beteende Kontroll
(Stave, Pousette &Törner, 2006)
Några hörnstenar till förändring
•Stort problemfokus - se även till det positiva •Från individ till grupp/organisation/ledning •Vad styr vårt handlande? • Egna attityder • Hanterbarhet – kontroll • Normer – kultur – klimat
•Förändring tar sin tid •Normalisering •Säkerhetskultur - klimat
TTM modellen (Trans Theoretical Model).
19
Ingen förändrings-
avsikt
Begrundan
För- beredelse
Aktion
Underhåll Ingen
förändrings- avsikt
Begrundan
För- beredelse
Aktion
Underhåll
Anställda Chefer
Stadier i förändring av beteende
Säkerhetskultur - säkerhetsklimat
SÄKERHETSKULTUR handlar om ett ständigt pågående lärande, att tänka säkerhet och lära av misstagen, att synliggöra och bevaka de faktorer som påverkar risker. SÄKERHETSKLIMAT är gemensamma normer och värderingar - de anställdas uppfattning om ’det är så vi gör här’. (Fritt efter Richter, 2001)
Säkerhetsklimat kan därför sägas utgöra den mätbara delen av säkerhetskulturen i en organisation.
Grundstenarna i säkerhetsklimat
Säkerhetsprioritet: hur säkerheten värderas kontra produktion och frånvaron av riskacceptans Säkerhetsledarskap: beteende från ledning, arbetsledning, skapa delaktighet och tilltro till säkerhetssystemen Säkerhetskommunikation: kommunikationsstrukturer, lärande, reflektion, öppenhet, och tillit Arbetsgruppens säkerhetsengagemang; beteende och värderingar inom arbetsgruppen samt tillit till kompetens
Hur verkar säkerhetsklimatet?
Gruppens uppfattning om
ledningens säkerhetsprioritering
och -commitment Gruppens säkerhets-
engagemang Individuellt Säkerhets- beteende
Säkerhetsklimat
Beteendet är ett utfall, inte en orsak!
Säkerhetskultur - kort historik •Kärnkraftsindustrin – har inget berättigande utan säkerhet. Trafiken? •Teorier: • Perrow – normal accident, (I komlexa system
kommer olyckan alltid att ske) Reason (Swiss cheese model)
• Turner (man kan se tecken i förväg och arbeta systematiskt för att undvika)Weick (HRO, culture of reliability).
•Inom arbetsmiljön: • Offshore, bygg, sjukvård, livsmedel
• det finns beprövade enkätinstrument
•Inom transport/trafik: • Flyg & flygledning • Tåg och buss? • Bil, moped och cykel???
Att arbeta med säkerhetsklimat
Att förändra gemensamma attityder för att påverka beteende så att en säkrare körning kommer till stånd. Särskilt intressant är förarnas reflektionsförmåga, omdöme och riskbedömning som påverkas av säkerhetskulturen, organisationen och ledningen Stödja utvecklingen av en kontinuerlig lärandeprocess. Det är nödvändigt att ha arbetsgivare och fack med i förändringsarbetet, eventuellt även uppdragsgivare såsom landsting eller län. En förbättrad säkerhetskultur kan reducera både olyckor och skador, därmed lidande och kostnader
Analys av tillbud - att se orsakssamband
HandlaLyssna Tala Reflektera Tala Lyssna Insikt
?!? JA!
Dialog och reflektion
Gå tillbaka i händelsekedjan •Beskriv vad som hände •Vad hände innan tillbudet •Var något annorlunda osv….
Vad kan man göra?
•Föregå med gott exempel •Sätt gränser och gör tydligt vad som är säkert beteende, och vad som inte är det •Lägg dig i om din medarbetare jobbar riskfyllt •Våga visa att du värdesätter säkerheten •Eftersträva en hög kompetens för alla då det gäller säkerhet
Varför kör man osäkert?
• Behöver era förare bättre utbildning?
• Är felhandlingar medvetna, är det ok? • Olycksfåglar
• Hur ser säkerhetskulturen ut i
organisationen?
• Om man blir respekterad kör man då mer respektfullt?
• Positivt kan förstärkas, goda förebilder
• Förändring tar tid
