Läs mer på www.sveaskog.se

2 • 2011

han sitter med gott samveteJoakim Andersson är marknadschef på Hillerstorps Trä. De har valt att sälja trädgårdsmöbler som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk. Flera aktörer går samma väg – och konsumenterna driver på.

reporTAge, siDornA 8–9

gunnar ser tillbakaGunnar Olofsson har under sina år som vd för Sveaskog lett en förvandling av företaget. Här blickar han tillbaka på stormar, affärer och tekniksprång.

siDornA 21–23

reportaget tema föryngringrapport från skoternDet ser ut som en lek när de far fram genom vårvintern – men Sveaskogs planerare gör ett viktigt jobb före avverkningarna.

siDornA 26–27

en dag på jobbetsnabbare tillväxtSveaskog har under tio år satsat allt mer på skogssådd, förädlade fröer och små täckrotsplantor. Resultatet: en snabbare tillväxt och träd av högre kvalitet.

siDornA 16–19

2 forum sveaskog 2• 2011

Nr 2•2011

Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se.Ansvarig utgivare: Linda andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: oTW Publishing, www.otw.se, tel: 08 – 50 55 62 00.

Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100.

Vill du annonsera i Forum sveaskog, kontakta adviser aB, tel: 08–55 15 14 80,info@adviser.se, www.adviser.se

forest Stewardship Council®, fSC®, en symbol för ett ansvarfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol.

Visst är det härligt med snö och skidåkning, men det är alltid lika välkommet när våren kommer.

Till våren hör förstås trädgårdsmöbler. Allt fler svenskar väljer att njuta av solen i utemöbler som tillverkats av trä från ansvarsfullt skötta skogar.

Plantagen – återförsäljare av både växter och trädgårdsmöbler – säljer i år endast möbler som är FSC®-certifierade. Sängjätten Jysk har på tolv år, från 1999 till 2011, gått från noll till 80 procent FSC-certifierade trädgårdsmöbler, mycket tack vare att konsumenterna blivit allt mer medvetna. Det tycker jag är glädjande.

Plantering hör också våren till, även om vi i det här numret får lära oss

att skogsplantor som sätts på hösten över-lever i lika hög grad som de som sätts på våren. I temat på sidorna 16–19 tittar vi närmare på ämnet föryngring och reder bland annat ut varför Sveaskog föredrar täckrotsplantor.

Och så slutligen till någonting som känns vemodigt: att Sveaskogs vd Gunnar Olofsson efter tio år på företaget nu lämnar oss. I intervjun på sidorna 21–23 berättar han om sina star-kaste minnen och största utmaningar från tiden på företaget.

Vi ses igen i juni!

Pernilla Widénansvarig extern information, sveaskog.

ett riktigt vårnummer!

16

redaktiOnen

PrenumeratiOn annOnsering

Jockfall – känt för sitt fiske.

Många vinster med nätverk.

Gunnar blickar tillbaka.

Dags att välja plantor.

gunnar OlOfssOn, vd för sveaskog

26Planerar från skotern.

de senaste månaderna har vi fått svaga men ändå positiva signaler om att konjunkturen för trämekanisk industri förbättras i Europa och USA. Samtidigt pressas den svenska trä-industrin av en stark krona, ökad konkurrens

från Finland och oroligheter på marknaden i Nordafrika. I det här läget är det avgörande att vi skogsägare och trä-industrin samarbetar kring ökad effektivitet och värde-skapande i förädlingen av skogsråvaran. Användningen av trä i byggande och andra produkter kommer lång siktigt att öka i takt med högre miljökrav, men vi måste säkra att det är just svenska träpro-dukter som vinner mark.

Våra kunder inom massa- och pappers-industrin har en starkare marknad och gör goda resultat. Även om avverk-ningen i norra Sverigehar kunnat öka sedan kylan släppt sitt grepp, är behovet fortsatt stort av importerad råvara. Det gäller även bio-bränsle, som blivit en bristvara till följd av den långvariga vintern och begränsade volymer flis och bark från såg-verken. Vi har klarat att leverera enligt våra åtaganden till energikunderna och i vissa fall även kunnat erbjuda kompletterande volymer. Vi har visat att vi är en pålitlig partner, inte minst tack vare vår satsning på avancerade logistik- och transportlösningar.

en förutsättning för att våra kunders produkter; antingen det gäller juiceförpackningar eller trägolv – når framgång på marknaden är att konsumenterna uppfattar dem som hållbara. Därför har Sveaskog reagerat starkt på den rapport som Naturskyddsföreningen lanserat under våren och som syftar till att minska förtroendet för svenskt skogsbruk hos konsumenter i Europa.

Vi anser att den svenska skogsbruksmodellen fungerar väl. En styrka är att naturvård och produktion kombineras i olika skalor över hela skogslandskapet. En annan är att staten och skogsägare tar ett gemensamt ansvar. I skogs-bruket görs betydande naturvårdsinsatser som samhället inte skulle ha råd att bekosta. Det är framgångsfaktorer som gjort att svenskt skogsbruk vunnit erkännande inter-nationellt och som vi har all anledning att värna. Samtidigt finns förbättringar att göra. Både kring naturhänsyn vid avverkningar och kring skötseln av naturvärden i avsatta reservat och naturvårdsskogar.

den starkaste drivkraften för ständiga förbättringar är kundernas krav på ett ansvarsfullt skogsbruk. Och kunderna kan påverka genom att välja certifierade produkter. Sveaskog stödjer den marknads-drivna skogscertifieringen FSC® (Forest Stewardship Council), som bygger på dialog mellan aktörer med olika intressen. Vi tror på utveckling genom samverkan.

Trevlig läsning – och ett stort och varmt tack för de här åren!

redaktör: Ulrika Nybäck, ulrika.nyback@otw.se.Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. omslagsbild: Patrik svedberg.repro: Done. Tryck: edita, västerås. ISSN: 1653–9192.

25

”Vi vi måste säkra att det är just svenska träprodukter som vinner mark.” 30

Träiga prylar.

12

21

Kunderna kräver ett hållbart skogsbruk

PONSSE SERVICE

HÄNDERI TRYGGA

Ponsse AB Västsura, Lisjövägen 40, 735 91 Surahammar | Tel. +46 0220 399 00 | Fax +46 220 399 01

A loggers best friendwww.ponsse.com/svenska

Vi vet att tid är pengar. Varje timme räknas. Lönsamhet för dig innebär lönsamhet för oss.

Med vårt rikstäckande servicenät och vår optimerade reservdelslogistik säkerställer vi att du verkligen får den nödvändiga hjälp du behöver – utan att behöva vänta.

Våra servicetekniker är erfarna och självklart alltid utbildade med den av- görande spetskompetens som krävs för att snabbt kunna sätta dig i arbete igen.

Närhet och kompetens – trygghet för både dig och oss! Tveka inte - kontakta oss. Din närmaste servicelämnare hittar du på www.ponsse.com/svenska

nyheter

Tio miljoner till teknisk utvecklingSveaskog satsar tio miljoner kronor på utveckling av nya skogsmaskiner i samverkan med skogstekniska klustret. Satsningen ska bidra till att utveckla system och maskiner inom skogsteknik och skogsskötsel. Medlemsföretagen i det Skogstekniska klustret är Indexator, Cranab och Vimek i Vindeln, Olofsfors i Nordmaling, Hultdins i Malå, Bracke Forest i Bräcke, El-Forest i Arnäsvall samt Oryx Simulations och Komatsu i Umeå.

Fakta

så här ser bromslänken ut. Den gör skördaren stadigare vid avverkning och är ett av resultaten från samarbetet i det skogstekniska klustret. Bilden ovan: Maud Olofsson på besök i Vindeln.

för mindre skogsbruk. När maskinerna utrustas med företagets bromslänk minskar de okontrollerade svängningar som kan uppstå när skördaren fäller träd eller för-flyttas i skogen.

Bromslänken från Vimek leder till en mer kontrollerad rörelse under arbete, med högre effektivitet och mindre skador på kvarvarande skog som följd.

Tekniken har tidigare främst använts på Vimeks egna, lite mindre skogsmaskiner. Men när Sveaskog insåg bromslänkens potential för såväl lite större gallrings-skördare som slutavverkningsmaskiner valde man att finansiera ett utvecklings-projekt via det skogstekniska klustret.

Nya affärsmöjligheterFör Vimeks del har utvecklingen av den nya bromslänken öppnat upp helt nya affärsmöjligheter.

– Med den här satsningen vill Sveaskog driva på den skogstekniska utvecklingen i branschen. Vimeks bromslänk är ett bra exempel på hur man med enkla medel kan bidra till ökad effektivitet i skogsbruket, säger Sveaskogs forsknings- och utvecklings-chef Ann-Britt Edfast.

Mats Wigardt

Bromslänken – ett resultat från klustretinnovationer som gör skogsbruket effektivare. det är målet för det kluster av skogstekniska företag i Västerbottens inland, som sveaskog samarbetar med. den senaste innovationen är en broms-länk som ger stabilitet under avverk-ningen.

Digital teknik och IT har i grunden förändrat skogsindustrin. Och runt om i Västerbot-tens inland finns ett stort antal innovativa skogsteknikföretag som med modern teknik blivit världsledande inom sina respektive specialområden.

Men för att de ska kunna befästa sin position yterligare krävs kontinuerlig teknikutveckling. Eftersom det handlar om relativt små företag görs det bäst genom samarbete med såväl universitet som skogsbolag – och med varandra.

BranschledandeFör skogsmaskinföretaget Vimek i Vindeln utanför Umeå har samarbetet inom ramen för det skogstekniska klustret möjliggjort vidareutveckling av en bromslänk som kunnat anpassas för större maskiner.

Vimek är i dag branschledande när det gäller produktion av lätta skogsmaskiner

fO

tO: B

jör

n W

an

hat

alOBästa vägen direkt

Nu testar Sveaskog systemet Krönt vägval. Det beräknar vilken väg som är effektivast för transporter av virke. I dag finns det olika modeller för att hitta rätta vägen, enligt Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog.

– Nu behöver föraren inte längre fundera på alternativa vägval och avstånd utan får det automatiskt från databasen, direkt till sin dator, säger han.

I framtiden tror Anders Järlesjö att alla företag inom skogsbranschen kommer att införa systemet. I tidigare simuleringar har modellen fått bra betyg. Fungerar systemet lika bra på vägarna kommer det att använ-das vid alla Sveaskogs lastbilstransporter.

Så många procent av Sveaskogs omsättning stod biobränslet för 2010. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2009.

Möt våra nya virkesköpare! Allt fler vill sälja virke till och få hjälp

med skogsbruksplaner av Sveaskog. Henrik Jansson och Ronnie Andersson utökar nu företagets team av virkesköpare. Ronnie Andersson är verksam i köpområdet norra Uppland. Henrik Jansson arbetar i skogs-markerna som ligger runt Karlstad. Kontakt-uppgifter till alla Sveaskogs virkesköpare hittar du på sveaskog.se.

Jämn och hög nivå Kraven på dem som fältplanerar och

arbetar i skogen ska vara lika oavsett var i landet man bor. Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) har nyligen infört en skogscertifiering för att garantera att alla utbildningar håller samma höga nivå.

– Nu får vi en enhetlig utbildning över hela landet, säger SYN:s ordförande Bengt Brunberg.

Utbildningen riktar sig främst till entre-prenörer inom skogsbranschen, och kraven på att de ska vidareutbilda sig höjs i och med certifieringen.

Välj smart papper Check Your Paper ska göra miljövänliga

pappersköp enklare. Databasen, som nyli-gen presenterades av

WWF, bedömer bland annat skogsråvarans

ursprung, återvinning av fibrer och koldiox-idutsläpp. Redan idag finns omkring 100 olika miljövän-liga papper presen-

terade på Check Your Papers hemsida.

henrik jansson, Karlstad med omnejd.

13

4 foruM SVEASKOg 2 • 2011

ann-britt edFast, forsknings- och utvecklingschef på Sveaskog.

ronnie andersson, norra Uppland.

Från det ena

Tiden går fort när man har roligt, heter det som bekant.

Kanske har du redan tänkt tanken att du vill göra något

annat än att förvalta din skog- och lantbruksfastighet.

Du kanske känner för att varva ner och jobba lite mindre.

Eller så vill du helt enkelt lämna över hela din verksamhet

till någon annan. Någon som får ta vid och börja förbereda

sin stora framtida satsning. En nystart med tradition. När

du har tänkt den tanken – hör av dig till oss. Vi hjälper

dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år.

Vill du veta mer – besök ditt lokala kontor eller gå in på

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

JohnDeere.se

Vi erbjuder 12 maskinmodeller och marknadens största serviceorganisation med 34 servicepunkter!

SveaskogFORUM.indd 1 2011-03-31 13.58

6 foruM SVEASKOg 2 • 2011 2 • 2011 foruM SVEASKOg 7

De tusen sjöarnas land är i själva verket ett land där skogen domine-rar landskapsbilden. Närmare 90 procent av landytan är täckt av skog. Enligt statistik från det fin-ska näringsministeriet sysselsätter skogssektorn 75 000 personer. Och branschen står för en femte-del av landets varuexport. Att två av världens tio största skogsindu-striföretag, UPM-Kymmene och Stora Enso, är från Finland är allt-så inget som förvånar.

– Strukturen på det finska närings-livet, som helt domineras av Nokia och skogsindustrin, är smalare än i till exempel Sverige. Det gör dem också mer sårbara. Det konstaterar Lars-Göran Sandberg på konsult-företaget Timwood, som speciali-serat sig på träindustrin.

Svårt för pappersindustrinNär finanskrisen härom året slog till med full kraft – enbart under 2009 minskade den finska sågverksproduktionen med 24 procent – tvingades den finska skogsindustrin att bita ihop och ta sig igenom ett strukturellt stålbad med nedläggningar, sammanslag-ningar och ny produktinriktning.

För den finska pappersindustrin är situationen fortfarande bekym-mersam. Där finns en rejäl över- kapacitet. Nyligen konstaterades i dagstidningen Hufvudstadsbla-det att UPM skulle tjäna mer på att enbart sälja el och inte tillverka papper alls.

På sågverkssidan ser det ljusare ut. Svenska sågverk har under några år gynnats av en svag valuta som inneburit att de kunnat ta mark-

nadsandelar från finska sågverk ute i Europa. Nu har situationen förändrats till de finska sågverkens fördel.

– Konkurrensen har hårdnat, finländarna har vässat sig och

tagit tillbaka marknadsandelar från oss, konstaterar Bertil Stener på den svenska branschorganisa-tionen Skogsindustrierna.

Den finska virkesexporten öka-de kraftigt, med cirka 15 procent, under första delen av 2010. Och den finska virkesförsäljningen är nästan tillbaka på normala nivåer.

Många privata ägareTill skillnad från i Sverige, där skogsbolagen har mycket egen skog, domineras ägarbilden i Finland av många privata mark-ägare. Industrin måste förlita sig på att de vill sälja sitt virke för att få råvara till massafabriker och sågverk. För att stimulera skogs-ägarna att avverka sin skog, i efter-dyningarna av finanskrisen, erbjöd den finska staten under 2010 kraftiga skattesubventioner på virkesförsäljning.

Under förra året kunde därför inköpsvolymerna av både massa-ved och sågtimmer fördubblas, jämfört med året innan. Och priset för massaved ökade med 11 till 15 procent.

Nu när subventionerna är bort-tagna och priserna sjunkit igen har avverkningarna nästan upp-hört. De som ville sälja gjorde det före årsskiftet. Och på indu-strierna är lagren med råvara på väg att tömmas.

Frågan som alla ställer sig inför 2011 är om priserna på virke kom-

mer att öka eller om industrin tänker dra ner på produktionen igen.

En annan viktig fråga är hur den finska skogsindustrin ska

lyckas minska den stora och riskfyllda produktionen av tryckpapper, summerar Lars-Göran Sandberg på

Timwood. Där har de en stor utmaning.

Mats Wigardt

nordaFrika och Mellanöstern har vuxit starkt som importörer av europe-iska trävaror och är i dag avsevärt större än marknaderna i till exempel USA och Japan. År 2010 sålde Sverige 2,3 miljoner kubikmeter sågade trävaror till Nord-afrika, vilket motsvarar ungefär 20 procent av den totala exporten.

Denna export påverkas nu av de orolig-heter som pågår i området. Osäkerheten inte bara sänker konsumtionen av trävaror, utan påverkar också distributionssyste-men och betalningarna. Situationen har medfört höjda oljepriser, vilket gör sjö-frakten av bland annat trävaror dyrare. Under lugnare förhållanden har Nord-afrika en stor efterfrågepotential på grund av en ung och snabbt växande befolkning.

Finland är en stor konkurrent till Sverige på den globala marknaden för skogsrelaterade produkter. År 2010 exporterade Sverige 265 000 kubikmeter virkesråvara till Finland och importerade 700 000 kubikmeter virkesråvara från samma land.

Den finska massa- och pappersindu-strin består av stora och effektiva anlägg-ningar. De bättre finska sågverken ligger på en tekniskt hög nivå, men kapaciteten för vidareförädling är lägre än i de svenska. Under finanskrisen, och i kombination med uteblivna ryska virkesleveranser, stängdes en betydande kapacitet ner av massa-, pappers- och trämekaniska indu-strier. Det var främst mindre och äldre industrier som berördes.

Avverkningarna i Finland har genom-levt en period av stora fluktuationer. Importen av skogsråvara förefaller återigen öka. När det egna virket inte räcker till konkurrerar Finland och Sverige om att köpa virke från exempelvis Baltikum och Ryssland.

För närvarande är det intressant för Finland att sälja virkesråvara till Sverige, men inte att köpa, på grund av den starka svenska kronan.

Ryssland förhandlar just nu med World Trade Organisation (WTO) om att even-tuellt släppa på sina exporttullar för sin virkesråvara. Om det händer kommer hela virkesmarknaden i Finland, Sverige och Baltikum att påverkas.

Så påverkas vi av Nordafrika och Finlandkrönika | marknad

marknad

anders dahlqvist, försäljnings chef på Sveaskog.

trä viktigt för Japan Trähus från norra Sverige kan hjälpa de

jordbävningsdrabbade i Japan. Landet vädjar om enkla, färdiga trähus

som snabbt kan ge skydd mot väder och vind. För Martinsons i Bygdsiljum är den japanska marknaden för limträ sedan många år viktig för affärerna.

– Våra kunder har redan hört av sig och vill förvissa sig om att det finns möjlighet att säkra leveranser av limträ för resten av året. De ser framåt och tänker på återuppbyggnaden av de drabbade regionerna, förklarar Kenneth Wallin, vd för Martinsons Trä.

28 april … … är det dags för Sveaskogs årsstämma

i Stockholms Konserthus. För sjätte året i rad är portarna öppna

även för allmänheten. För mer information och anmälan, gå in på sveaskog.se.

färre markskador Skogsteknikföretaget Hultdin System

vidareutvecklar lastbäraren ALS-T genom att ge maskinen ny fjädring. Målet är att minimera markskador och öka produktiviteten. Sveaskog är med och finansierar projektet. Den nya och skonsammare fjädringen håller lasten upprätt under körning, även om maski-nen lutar.

– Fjädringen fungerar som en stötdämpare och gynnar maskinen, föraren och marken, säger Lennart Hult, inköps- och teknik- ansvarig på Sveaskog.

Utvecklingen sker på Hultdins i Burträsk. – Maskinen får en mjukare gång och förarens arbetsmiljö och komfort förbättras. När föra-ren ges goda förutsättningar ökar sanno likt maskinens produktivitet, säger Lennart Hult.

Den fjädrande lastbäraren väntas komma ut på marknaden före årets slut.

skogsnäringen i siFFror

nya tag för finsk skogsindustri

Fakta

Skogsindustrin i Finland och Sverige• Finsk skogsindustri domineras helt av bolagen UPM-Kymmene, Stora Enso, Metsäliitto och Myllykoski.• Finsk skogsindustri är till skillnad från den svenska en stor leverantör av limträ och plywood. • I Finland finns ingen obe-roende virkesmätarförening (VMF) som tar fram underlag för ersättning till skogsägarna. Det har Sverige.• Det säljs av tradition väldigt lite sågat virke mellan Sverige och Finland. Däremot köper Finland både massaved och rund-ved från Sverige när av-verkningarna i Finland inte räcker till.

Skogsindustrins betydelse för ekonomin är större i Finland än

i något annat land i världen. Efter en rejäl svacka i samband

med finanskrisen är finsk skogsindustri tillbaka – nu med

stärkt konkurrenskraft.

lars-göran sandberg på konsultföretaget timwood.

i Finland domineras ägarbilden av många privata markägare. Industrin måste förlita sig på att de vill sälja sitt virke för att få råvara till massafabriker och sågverk. Den finska staten har under perioder erbjudit skattesubventioner på virkesförsäljningen.

de tusen sjöarnas land domineras i själva verket av skog. Så mycket som nittio procent av landytan är täckt av skog.

Konkurrensen har hårdnat, finländarna har vässat sig och tagit tillbaka marknadsandelar. fO

tO: C

ar

l jO

ha

n E

rIK

SS

On

Paavo valonen, importansvarig på Sveaskog.

bertil stener på bransch-organisationen Skogsindustrierna.

Prisindex, basår 2000 = 100

160

140

120

100

80

trävaror februari 2010

| | | | | | | | | | 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB

Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, sjönk med 3,5 procent under februari 2011 jämfört med februari 2010.

Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa

USD per tonPaPPersmassa mars 2011

Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB.

900

800

700

600 | | | | | | | | | | | | | mars april maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars

L = 2008 L = 2009 L = 2010 Källa: Skogsstyrelsen

avverkningsanmälningar helår 2010Tusen hektar 30

25

20

15

10

5 | | | | | | | | | | | | jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec

Under 2010 uppgick den anmälda arealen för föryngringsavverkning till 273 120 hektar, vilket var en ökning med 21 procent jämfört med hel-året 2009. Skogsägare i norr stod för den största ökningen. I december minskade den anmälda arealen för föryngringsavverkning med nio procent, till 20 800 hektar, jämfört med mot-svarande period 2009. Minskningen var störst i götaland. I Norrland ökade dock anmälningarna.

SEK per MWh 300

275

250

225

200

175

150

trädbränsle kvartal 4, 2010

| | | | | | | | | | 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB och Energimyndigheten

Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det fjärde kvartalet 2010 var 291 kronor per MWh. Priset var cirka åtta procent lägre än under det tredje kvartalet 2010. Under samma period låg priset på skogs-flis till värmeverken oförändrat på 201 kronor per MWh. Energimyndigheten redovisar trädbränsle-priser varje kvartal och de baseras på uppgifter från cirka 100 värmeverk. Stora regionala skillnader förekommer.

L = Briketter och pellets L = Skogsflis

8 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 9

kund

Joakim Andersson är marknads-chef på småländska Hillerstorps Trä, Nordens största tillverkare av trädgårdsmöbler i furu.

– Vi var bland de första möbelproducenterna i Sverige att bli FSC-certifierade. Det var 1998. I de möbler som tillverkas på fabriken i Hillerstorp används uteslutande svensk furu. FSC- certifieringen är ytterligare ett sätt att lyfta fram trämaterialet och särskilja det från övriga träslag och möbler på mark-naden, säger han.

Kontroll en gång per årFSC står för Forest Stewardship Council, se sidan 2 för mer information.

Joakim Andersson menar att det som tillverkare varken är svårt eller dyrt att leva upp till kraven som FSC ställer. Företag med ett så kallat spårbarhets- certifikat måste hålla reda på andelen FSC-virke i sina produkter. Minst en gång om året sker kontrollbesök.

– All tillverkning av trämöbler sker på fabriken i Hillerstorp, så det är i mångt och mycket egenkontroll.

Allt fler vill sitta med gott samveteEfterfrågan på FSC®-märkta trädgårdsmöbler ökar stadigt. Och det är konsumenterna som driver på trenden.

– För oss är det ett sätt att lyfta fram trämaterialet och särskilja det från andra träslag och möbler, säger Joakim Andersson på Hillerstorps Trä.

Hur är efterfrågan på trädgårdsmöbler i svenskt trä?

– Den senaste tiden har det helt klart skett ett trendbrott. Efterfrågan på svensktillverkade möbler ökar, speciellt på laserade möbler. Även genom lågkonjunk-turen har vi lyckats stärka vår position, framför allt på de skandinaviska markna-derna. Många kunder har en uttrycklig önskan att köpa FSC-certifierade produkter och intresset har ökat en hel del under åren, säger Joakim Andersson.

Jysk är en av Europas största återför-säljare av trädgårdsmöbler med butiker i bland annat Sverige, Danmark, Storbritan-nien och Norge. Företaget inledde sitt samarbete med FSC 1999.

– På den tiden var det inte så känt, men nu ser vi att konsumenterna i allt högre grad vet vad FSC är och vad det står för. De senaste åren har det skett en föränd-ring, säger Jonas Schrøder, ansvarig för CSR-frågor på Jysk.

Han menar att Jysk tack vare sin storlek är skyldigt att gå i bräschen för ett bra skogsbruk världen över.

– Vi måste ta ansvar. Illegalt skogsbruk

är ett stort problem på många håll, och kan vi hjälpa till att påverka saker och ting i rätt riktning är det bra. År 2010 var 75 procent av utemöblerna som företaget sålde FSC-märkta.

”Kännedo-men om FSC har ökat rejält. Många kunder frågar specifikt efter möbler med den märk-ningen.

PionJär. ”Det är varken svårt eller dyrt att leva upp till kraven som FSC ställer.” Det säger Joakim Andersson, marknadschef på Hillerstorps Trä. De var ett av de första företagen i Sverige som blev FSC-certifierade.

FoTo: pATrik SveDberg

– Den här säsongen är det 80 procent och det gäller för alla våra länder, våra inköp sker centralt. De resterande 20 procenten är i teak. Andelen FSC-märkta möbler i teak ökar, men de är fortfarande svåra att få tag på. Vårt mål är att inom några år ha 100 procent FSC-möbler, säger Jonas Schrøder.

Endast FSC-certifieratEn annan av de stora kedjorna, Plantagen, har redan lyckats med det.

– Alla våra trädgårdsmöbler för våren 2011 är FSC-märkta. Kunderna är medvet-na och tittar efter märkningen, så det är absolut viktigt, säger Evelina Sjögren, marknadschef på Plantagen.

Ungefär halva den produktiva svenska skogsarealen är FSC-certifierad. Totalt är över 450 svenska företag anslutna till den

globala märkningen, som enligt FN- organisationen FAO är det snabbast växande certifieringssystemet i världen just nu.

– Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att certifiera skogarna. För en FSC-certifierad produktion måste man kunna få tag på råvaran, och där har svenskt skogsbruk legat långt framme, säger Tony Ohlsson, marknadschef på Da’Core som i fjol köpte det svenska familjeföretaget Harbo Fritid.

Harbo finns fortfarande kvar som varu-märke inom Da’Core och har sin tillverk-ning av trädgårdsmöbler i furu i skånska Fagerhult.

– Vi använder enbart certifierat virke i vår tillverkning och köper bara från såg-verk som erbjuder certifierad vara. Vi har

ingen skog själva, säger Tony Ohlsson. Harbo anslöt sig till FSC 2002.– Vi fick tryck på oss från tyska och

engelska kedjor som låg i framkant vad gäller FSC och krävde det ganska tidigt.

Kan bli ännu tydligareTony Ohlsson berättar att efterfrågan på märkta trädgårdsmöbler hela tiden ökar.

– Kedjorna vill profilera sig och bli FSC-certifierade och i vår införsäljning till dem är det ett viktigt konkurrens-medel. Däremot finns det ingen större kunskap hos slutkonsumenten om vad FSC egentligen är och står för. Jag skulle vilja att marknadsföringen blev ännu bättre så att kunderna förstår vad de köper och inte köper, säger han.

Sofia StridSman

Trend i rätt riktningInför starten av årets säsong kommer samtliga trädgårds-möbler som säljs på Plantagen att vara FsC-certifierade. På Jysk är andelen 80 procent, att jämföra med 75 procent i fjol och noll procent för tolv år sedan.

Fakta

Sverige ligger långt frammeelva miljoner hektar skogsmark i sverige är FsC-certifierad, enligt siffror från svenska FsC. Det motsvarar ungefär halva den pro-duktiva skogsarealen. globalt är bara fem procent av den produktiva skogsmarks- arealen FsC-certifierad. FsC ställer krav på ett ansvarsfullt och miljöanpassat skogs-bruk som tar hänsyn till lokalbefolkningen.

Fakta

tid För nJutning. Plantagen, Jysk och Hillerstorps Trä är tre aktörer som satsar stort på utemöbler som är FSC-certifierade. ”Allt fler konsumenter vet vad FSC står för”, konstaterar Jonas Schrøder, ansvarig för CSR-frågor på Jysk.

10 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 11

skogsbruk

D en elva meter långa kran-armen letar sig långt in i vårskogen och kapar lugnt och metodiskt det ena klena trädet efter det andra, medan

de extra griparmarna på skördarens aggregat samlar ihop dem tills de är så många att det är dags att kvista och kapa dem.

Några ögonblick senare ligger en bunt färdigkvistade stammar redo för skotaren (maskinen som kör ut virket till vägen), medan den så kallade flerträdshanteraren redan är i färd med att samla nya stammar för kvistning och kapning.

– Jag tycker om att testa nyheter och se om jag kan förbättra saker och ting. Och eftersom den här maskinen kan hantera flera träd samtidigt är ju mycket vunnet tidsmässigt, säger skogsägaren Per Arne Andersson som bor i Ramsjö mellan Ånge och Ljusdal.

Effektivare gallringSkogen han för dagen befinner sig i ligger fem mil väster om Ramsjö. Per Arne Andersson har alltid velat äga skog och glädjen var stor när han på 1990-talet fick möjlighet att köpa ett skogsskifte. Han vårdar skogen ömt, och oroar sig inte över dagens äventyr. För tvärtemot vad många tror blir det inte fler trädskador bara för att flerträdshanteraren sitter på en stor skördare.

– Nej, skadorna blir ungefär desamma som vid vanlig gallring med skördare. Skogsägarna blir väldigt positiva när de får se resultatet, säger Urban Nordmark, avverkningschef på Sveaskog.

– Jag tycker att det mesta blir bättre med den här nya tekniken. Gallringen blir effektivare och den tid jag betalar för en skördare i arbete minskar, säger Per Arne Andersson.

Det var Peter Häger, virkesköpare på Sveaskog, som föreslog maskintypen efter

att ha tittat på beståndet hos Per Arne Andersson.

– Det är ett yngre bestånd med klena stam-mar, perfekt för den här tekniken, säger han.

Peter Häger är relativt ny på jobbet men har lång erfarenhet av skogsbranschen, bland annat som maskinägare och entre-prenör. Södra Norrland är ett helt nytt köpområde för Sveaskog, och Peter Häger är en av dem som bygger upp den nya verksamheten.

– Kundernas efterfrågan på virke har ökat. Därför satsar Sveaskog på ett nytt köpområde. Det är spännande och en intressant utmaning att ge sig in i ett redan hett område och jag tror på vårt koncept med hög kvalitet, hög kompetens och miljötänkande, säger Peter Häger.

Han möter positiva reaktioner från skogsägare när han föreslår flerträds- hanteraren för gallring.

– Tekniken är fortfarande ganska ny, även om den har börjat användas allt mer de senaste åren. För det mesta väcker den nyfikenhet hos skogsägarna.

Skogen som upplevelsePer Arne Anderssons hälsingska skog är 140 hektar och består mestadels av tall.

– Med den här maskinen går jag in flera år tidigare och gör den första gallringen jämfört med vad jag skulle ha gjort an-nars. Nu får jag tillväxt på de rätta träden tidigt, konstaterar han.

För Per Arne Andersson är skogen inte bara ett lönsamt projekt, utan en upple-velse att vandra i och något han förvaltar för kommande generationer. Han plante-rar därför även lövträd, som masurbjörk och lärk.

– Jag vill tänka långsiktigt. Min skog sköttes av någon annan för 100 år sedan. När jag lämnar över ska nästa generation också uppskatta den. Jag ogillar stora för-yngringsytor. En skog ska vara vacker.

PETrA oLANDEr

Smart gallringmed fler armarEn liten revolution inom skogsbruket visar just nu upp sig i skogarna i Hälsingland. Med ett par extra griparmar har gallring i ungskog effektiviserats betydligt. Skogsägaren Per Arne Andersson njuter av att se maskinen arbeta.

Fakta

Kan användas året om

• Flerträdshanteraren är en tillsats med extra griparmar som numera är standard på de flesta aggregat som används för gallring hos sveaskog. Den kan användas året om.• Flerträdshanteraren gör det möjligt att samla ihop flera träd i aggregatet innan man kvistar av och kapar dem. På så sätt ökar produktiviteten. • effektiviteten när flerträdshanteraren an-vänds ökar med upp till 30 procent och tids-vinsterna är större ju klenare beståndet är. • optimala förutsättningar för flerträdshan-tering får man vid en klengallring i stamtät barrskog, men effektiviteten är högre även på andra skogsskiften. • samma skördare kan producera timmer, massaved och energisortiment.• Tekniken fungerar inte lika bra i lövskog, eftersom kvistningen kan bli för dålig.• Tekniken har funnits inom sveaskog sedan 2007 men nyligen införts på bred front.

mässan öppnar för nya kontakterför tredje gången i rad deltar Sveaskog på den stora mässan Skogs Elmia. I år är satsningen bredare än någonsin och tonvikten ligger på virkesköp.

– Vi vill skapa nya kontakter bland skogsägare i Götaland och Svealand, säger Per Eriksson, marknads-kommunikatör på Sveaskog.

I år visar Sveaskog upp sin bredd. Hela företaget är representerat. Besökare på mässan kommer att möta ett Sveaskog som erbjuder både kunskap och tjänster till bland andra skogsägare och företag som arbetar med naturturism.

Av Sveaskogs personal på plats kommer många att vara virkesköpare; efterfrågan på massaved och biobränsle är för tillfället stor.

– Här finns goda möjligheter att skapa affärer. Vi kommer att lyfta fram bio-bränsle extra mycket, eftersom efter-frågan från biobränslekunder ökar kraftigt, säger Per Eriksson.

Etablerad virkesköpareSveaskog har sedan länge varit väl etablerat som virkesköpare på mark-naden i norra Sverige och deltar sedan många år på Noliamässan. Men i Göta-land har Sveaskog tidigare inte köpt så mycket virke av privata skogsägare.Elmia-satsningen ökar möjligheten att såväl återknyta gamla kontakter som skapa nya i både Götaland och Svealand.

I år breddar SkogsElmia målgruppen och vänder sig även till de skogsägare som är mindre erfarna och behöver hjälp med sitt skogsbruk. För dem erbjuder Sveaskog fullservice.

– Vi har expertis inom alla områden. Man kan komma till oss med alla typer av frågor som rör skogsbruk, försäkrar Per Eriksson.

Samarbete med privata företagSveaskogs samarbete med privata före-tagare kring naturturism är ett annat ämne som tas upp i montern. Här finns stora möjligheter för de besökare som vill starta verksamhet inom natur turism. De är en ny målgrupp för SkogsElmia.

– De kan komma till oss i montern med sina idéer, se exempel på vad som finns i dag och få rådgivning och hjälp att finna mark och vat-ten att arrendera. Vi kommer också att ha information om våra ekoparker, säger Anna Åkerblom, som arbetar med marknadskommunikation och PR inom Sveaskog.

Sveaskogs dotterbolag Svenska Skogs-plantor deltar på mässan med en egen monter. SkogsElmia hålls den 26–28 maj i Jönköping.

PETrA oLANDEr

”Maskinen jobbar betyDligt fortare än när man fäller ett träd i taget”, säger skogsägaren Per Arne Andersson i Hälsingland (i mitten). Han satsar på flerträdshantering för gallring av sin ungskog. Rådet fick han från virkesköparen Peter Häger på Sveaskog (till höger på bilden).

foto: JoAkim lAgeRcRAntz

Flera griparmar samlar träden innan de kapas.

Per eriksson, marknads- kommunikatör.

Anna Åkerblom,marknads- kommunikatör.

12 forum sveaskog 2 • 2011

Omsättningen hade under en längre period ökat med drygt tjugo procent per år, besökarna blev allt fler och de kunde inte ta emot fler gäster utan att bygga ut anläggningen. Att sonen Ronny ville bo kvar i Kalix och arbeta med fisketurism var en viktig orsak till att familjen Landin valde att satsa på en utökad verksamhet i Jockfall. Några tvivel över fisketurismens bärkraft har de aldrig känt.

– Vi har i en första etapp investerat fem miljoner kronor i en ny restaurang och en fiskebutik, berättar Ann-Sofie Landin som nu bara arbetar halvtid på kommunen.

Målet är att kunna leva helt på fiske-turismen. Det kan vara slitsamt att klara halvtidsjobbet på kommunen och samtidigt

driva anläggningen, i synnerhet under högsäsong.

– Samtidigt är det en avkoppling att helt släppa det ena jobbet när man är på det andra, konstaterar Ann-Sofie Landin.

Satsningen i Jockfall är den största i Överkalix kommun sedan hotellet i Över-kalix byggdes 1990. Familjen har även pla-ner på att bygga en ny bastu och fler stu-gor. Nu i april öppnar serveringen, och i början av juni går laxen upp i älven.

Samarbetar med turismföretagEtt annat viktigt skäl till att Ann-Sofie och hennes familj vågade sig på en nysatsning är samarbetet med andra turismföretag, som gör det lättare att nå ut till fler kunder.

Dessutom arrenderar familjen sedan 2009 ett markområde av Sveaskog där de kan erbjuda sina gäster småviltjakt. I fjol utökades samarbetet med Sveaskog, och företaget arrenderar nu ytterligare ett område för jakt på älg, björn och småvilt.

– Fisket tar ju slut i augusti och börjar inte förrän i juni. Nu ska vi ha öppet mellan april och oktober – till att börja med, avslutar Ann-Sofie. mATS wIGArDT

Bygger ut – tack vare laxen

jakt & fiske

”Vi var tvugna att välja – vi kunde inte ta emot fler gäster utan att bygga ut.”

jockfall är en liten by fyra mil norr om Överkalix, världsberömd för sitt fina laxfiske. Här, vid Kalix-älvens största fall, fångas varje år laxar på upp till 20 kilogram.

– Det är en väldigt naturskön plats, försäkrar Ann-Sofie Landin, som i tjugo år serverat mat och tagit emot fiskare i Jockfall.

Investerade fem miljonerMen hon och hennes familj hade tills nyli-gen öppet endast tre månader per år, från juni till augusti. Resten av året jobbade Ann-Sofie inom kommunen, först som fri-tidspedagog och de sista åren som rektor. Härom året stod familjen vid ett vägskäl.

I tjugo år har Ann-Sofie Landin och hennes familj drivit en kaffestuga och erbjudit fiske vid Kalixälven. Nu har de tagit ett stort språng mot fler aktiviteter och längre säsong. Förutom en ny restaurang arrenderar de mark av Sveaskog och erbjuder jakt på björn, älg och småvilt.

Storfors, Filip-stad, HälleforsEmil Fransson0586-64906070-2072566

Norra UpplandRonnie Andersson0171–235 46070–341 28 78

Ni kan även kontakta:NORRA SVERIGE Anders Norén, inköpsledare Norrbotten ����������� 0911 – 784 35Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten ����� 0950 – 231 57Johanna Rovasaari, virkesadministratör ������������� 0911 – 784 10Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör ����������� 0911 – 784 33

SÖDRA SVERIGEHelene Carlsson, inköpsledare��������������������������� 019 – 19 50 10Gun Carlsson, virkeadministratör ���������������������� 019 – 19 50 26

e-post: fornamn�efternamn@sveaskog�se

Läs mer på www.sveaskog.se

VIRkESkÖpARE I NORRA SVERIGE ››

VIRkESkÖpARE I SÖDRA SVERIGE ››

Övertorneå & korpilombolo församlingErik Furmark0927 – 122 40 070 – 320 50 44

Arvidsjaur och ArjeplogPeter Granberg0960 – 559 20 070 – 320 09 33

Boden och Jokkmokk Leif Randeblad 070 – 555 92 01 0920–25 82 82

Gällivare och Överkalix Patrik Fredriksson0926 – 757 68 070 – 601 10 41

kalix och HaparandaBror Olofsson0923 – 696 51 070 – 654 42 59

LuleåMikael Selberg0920 – 25 82 80 070 – 320 50 29

SkellefteåAnders Johnsson0910 – 852 80

pajala utom korpilombolo församlingÅke Kalla0978 – 204 41 070 – 330 22 38

pajalaHarry Niemi0978 – 510 80073 – 8063080

SkellefteåSture Roslund0910 – 852 81

piteå och Älvsbyn Leif Risberg0911 – 784 60 070 – 565 11 22

SkellefteåMats Dahlgren0910 – 852 69

piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund0911 – 784 51 070 – 696 30 97

Malå och SorseleChristine Johansson0953 – 416 47

StorumanMelker Johansson0951-26271

LyckseleErik Alnersson0950 – 231 72

Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson0950 – 231 71

Norsjö kommunUrban Hellgren 070 – 381 61 61

Uppland Jakob BäckmanBiobränsle-köpare070 – 342 86 01

Robertsfors, Vin-deln och UmeåLinda Burström0933-61552

Söderhamn, Bollnäs och OvanåkerChrister Westh076-125 39 70

Robertsfors, Vin-deln och UmeåPetter Johansson0933-61557

Södra Jämtland, Ljusdals kom-mun och HärjedalenPeter Häger076-112 33 48

ÄlvsbynTommy Lundberg0929–168 32

Västerås Anders Ekeblad 021 – 38 07 95070 – 303 11 03

kristinehamn Henrik Hammar0586 – 649 07070 – 630 08 70

Hedemora, Säter, Borlänge, och FalunMikael Hedin0225 – 71 20 18070 – 304 37 25

Avesta och SalaRikard Fjällman070 – 279 90 07

Skinnskatteberg Håkan Bäcke0222 – 336 53070 – 259 34 98

Örebro Håkan Andersson019 – 19 50 04070 – 514 77 62

Arboga Therese Knutsson019 – 19 50 33076 – 788 50 03

Askersund Jonny Carlsson0583 – 134 41070 – 603 56 92

katrineholm Carl Westerberg070 – 523 26 66

VimmerbyJonny Edvardsson076 – 774 21 04

karlstadHenrik Jansson076–102 58 82

Vimmerby Per Svensson0492 – 180 35070 – 234 15 89

karlskoga Tomas Larsson0586 – 649 01070 – 624 25 84

Skaraborg Roger Johansson070 – 625 44 21

Vi köper ditt virke och vårdar din skogÄr du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi.

Nora och LindesbergMartin Bäck070 – 678 78 38

i jockFall vid kalixälven kan turister fiska och jaga hos familjen landin som driver Jockfall turist och konferens. laxen här är vida känd för sin storlek och lockar turister från hela världen – och en och annan kändis. Här brukade Rolf lassgård äta under inspelningen av filmen Jägarna 2.

jockFall erbjuDer något för alla åldrar. Här en av de yngre gästerna som fått napp.

Jakpaket och flugfiskeJockfall Turist och konferens erbjuder såväl olika fiskearrangemang som jaktpaket och en tvådagars grund- utbildning i flugfiske. I restaurangen serveras framför allt lax i olika former.

Företaget har bland annat tagit fram en egen maträtt, Jockfal-laren, som består av pressad potatis, gravad och stekt lax, hackad lök och skirat smör, allt serverat i hembakat bröd.

se även www.jockfall.com.

Fakta

storsatsar. en ny restaurang och butik, till ett värde av fem miljoner, byggs i år.

14 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 15

teknik

F lispac är en innovation som packar 2,5 meter långa ensilage-liknande korvar av grenar och toppar, så kallat grot, direkt på plats i skogen. En första prototyp

testas nu av Sveaskog. Utvecklarna hoppas kunna visa en testserie på mässan Skogs-Nolia i juni. Gösta Bruun är innovatören bakom maskinen. I januari presenterade han sin produkt för branschen på BioFuel Region Spectacular, ett seminarium i Umeå.

– 40 procent av all grot lämnas kvar som spill efter avverkningen. Med min produkt tas groten omhand direkt och blir därmed enklare att hantera för kunderna, förklarar Gösta Bruun.

Han har nyligen beviljats patent i EU och i Nordamerika och berättar att intresset för maskinen är stort.

– Jag har redan fått förfrågningar om tillverkningsrätten i USA. Där är de intres-serade av att tillverka 10 000 maskiner.

Gösta Bruun kom redan 1965 i kontakt med Flisa, en maskin som packade grot. När han 41 år senare skulle skriva en text om skogsbruk på 1960-talet återupptäckte han Flisa och började fundera på varför det inte skett någon utveckling på området.

– Mitt mål är att få se att det fungerar och att hitta någon som kan utveckla produkten vidare, berättar Gösta Bruun.

Behöver inga specialgrejerHan räknar upp en rad fördelar där Flispac kan underlätta skogsarbetet. Spil-let minskar, avverkning och förpackning sker praktiskt i samma process och uttaget av skogsråvara ökar. Dessutom mäter och väger Flispac ensilagekorvarna, vilket un-derlättar avslut mellan säljare och köpare.

– Den största fördelen utöver ekonomin är att vi behöver vara ute med maskinerna färre gånger. Vi använder dessutom tradi-tionella skördare och skotare – det behövs inga specialgrejer och föraren gör allt i samband med slutavverkningen, säger Gösta Bruun.

Den packar grot direkt i skogen

Tommy Nilsson, produktionschef på Sveaskog, har följt processen och är positiv. – Nu vill vi ut i praktisk drift. Man får räkna med ett halvår för att se att den klarar kostnads- och produktionsmålen, förklarar han.

Skördar och packar i ettTommy Nilsson vill också få bekräftat att förarmiljön blir bra och att de kunder som tar emot flisstockarna blir nöjda.Förstod du direkt att det här var en produkt värd att satsa på?

– Ja, det här är inte en förbättring utan något helt nytt. Nästa stora teknikförbätt-

ring inom skogsbruket kan handla om att kombinera olika moment av avverkningen i en och samma maskin. Med Flispac kan man både skörda och packa grot samtidigt och det kan mycket väl bli en milstolpe i utvecklingen, säger Tommy Nilsson.

Enligt tillverkaren blir det dessutom lättare att prissätta grot.

Tommy Nilsson igen: – Det finns ingen allmänt vedertagen

modell för hur man mäter och prissätter biobränsle, grot och grotflis. Det vore bra att få ett allmänt handelsmått och det här ett av flera alternativ som diskuteras.

Anders Boström

Flispac är maskinen som hugger, komprimerar och packar grenar och toppar till avlånga paket direkt vid avverkningen. Sveaskog testar prototypen i vår och till sommaren kan en första testserie vara klar.

• Flispac är ett patenterat självmatande flisningssystem som ger skogsägare möjlighet att vid avverkning ta tillvara grenar och toppar och paketera dem i vattentäta flisstockar som mäts och vägs vid packningen. De hårdpackade stockarna blir ungefär 50 centimeter

i diameter, 2,5 meter långa och väger cirka 300 kilogram. De kan lyftas upp på lastbil för vidare transport. • Flispac drivs av en dieselmotor på 150 kilowatt som konstant går på 1 700 varv per minut. Flispac har en variabel matningshastighet och kan hugga och

packa 250 toppar per timme. Maskinen väger cirka fyra ton och kan monteras på skördare och skotare.• Bland intressenter och finansiärer finns bland andra sveaskog, energi-myndigheten och Fortum.

Fakta

Kan monteras på skördare

bilden visar en ritning av hur Flispac kommer att se ut.

så här ser det ut när Flispac används. De finfördelade grenarna och topparna, groten, matas ut direkt från maskinen i avlånga, inplastade paket.

Kranen är tio meter lång. Längst ut på den sitter armar som samlar ihop de träd som ska avverkas.

Maskinen håller en låg bullernivå på 78 decibel, vilket är ungefär lika starkt ljud som en dammsugare.

Den buntade flisen som ligger i

plastförpackningen är helt vatten- och lufttät. De färdiga buntarna är

2,5 meter långa.

Flisen från grenarna och topparna

komprimeras hårt innan de packas.

Vid användningen av Flispac ökar uttaget av skogsråvara. Vid slut-avverkning ökar uttaget med cirka 25 procent. Vid tidiga gallringar och röjningar ökar uttaget med mellan 50 och100 procent, beroende på hur skogen ser ut.

Maskinen har en låg bränsleförbrukning: 0,8 till 1 liter diesel per ton flis som avverkas.

Bra miljö. När Flispac avverkar bildas så

gott som inget spill och heller inget

damm.

16 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 17

Så får vi skogen att växa snabbare

Vilken skogsägare vill inte ha plantor som växer snabbt och dessutom ger raka och starka träd? I temat den här gången tittar vi närmare på vilka metoder för föryngring av skogen som Sveaskog satsar på, hur långt utvecklingen kommit – och vilka resultat vi kan hoppas på framöver.

Sveaskog gör inte som alla andra i skogen. Sveriges största skogsägare har un-der 2000-talet satsat allt mer på skogssådd och mindre på självföryngring, mer på små täckrotsplan-tor än på stora täckrots-

plantor och barrotsplantor. Plantering är den föryngringsmetod som dominerar på Sveaskog, hela 70 procent av all ny skog planterades år 2010. Metoden sådd fung-erar bara på vissa marktyper. Under 2010 utgjorde 23 procent av Sveaskogs föryng-ringsareal sådd.

Självföryngringen minskar– Det har varit vårt mål att minska andelen självföryngring, alltså naturlig föryngring med fröträd. Nu har vi gjort det, från 17 procent 2005 till 6 procent 2010. Sådden har ökat i motsvarande om-fattning, från 12 till 23 procent, säger Stefan Mattsson, skogsvårdsansvarig på Sveaskog.

Förädlade fröer medför en ökad och lönsam tillväxt i skogen. Men de förädlade fröerna räcker inte fullt ut för skogssådd eftersom fröplantagerna är dimensionerade för plantodling. Till sådd används det plan-

tagefrö som blir över sedan plantskolorna har fått sitt.

Förädlingsvinsten är ett mått på hur den genetiska förbättringen leder till att träden växer fortare, rakare och bättre.

Det tar 15 år att få fram fler fröer om man anlägger nya fröplantager i dag, halva tiden om man satsar på sticklingshäckar och bara ett år om klonade frön blir fram-

tiden. (Läs mer om det på sidorna 18–19.)Sveaskog använder sedan många år

nästan bara täckrotsplantor, där rötterna är inväxta i en torvklump. De går dubbelt så fort att plantera jämfört med barrots-plantor. Täckrotsplantorna är lättare att plantera rätt. Men många skogsägare i södra Sverige väljer alltjämt barrotsplantor.

– Vi ser att täckrotsplantorna klarar sig lika bra. De blir billigare och fungerar även på många marker söderut, fortsätter Stefan Mattsson.

Smart plantering med puckSveaskog stödjer utvecklingsarbetet av Landpuck System, en platt puck med ett enda frö som ligger i sammanpressad torv. Den planteras några centimeter ner i mark-beredd mark och när det regnar sväller den upp och fröet gror. Det är Storumanbon Anders Landströms uppfinning och Skog-forsk håller sedan fyra år på med fält-försök på uppdrag av Sveaskog. Stefan Mattson tror mycket på Landpuck System:

– I år fortsätter vi att lägga ut fältförsök på Sveaskogs marker i norra Sverige. Stefan Mattson hoppas att pucken framöver ska kosta cirka 40 öre styck, omkring en tredjedel av vad en planta kostar.

Pia Sjögren

landpuck SyStem består av samman-pressad torv som innehåller ett enda frö. Pucken planteras några centimeter ner i markberedd mark. När det regnar sväller pucken och fröet gror.

täckrotSplantor har sina rötter inväxta i en torvklump (se bilderna). De går dubbelt så fort att plantera jämfört med barrotsplantor.

Stefan Mattsson, skogsvårdsansvarig på Sveaskog.

På näringsfattiga marker är det svårt att få ekonomi i skogsföryngring. Då är det vanligt att skogsägaren satsar på självföryngring. men det är i själva verket där det är mest lönsamt i längden med föräd-lade plantor, enligt Skogforsk.

– Självföryngring är bättre än oförädlade plantor, men för- ädlade plantor lönar sig mer än självföryngring, säger Ola Rosvall, forskningschef vid Skogforsk och doktor i skogsgenetik.

De förädlade plantorna växer bättre och kan avverkas efter kortare tid. Med vinterhärdade plantor, som klarar frost och kyla bättre, går det också att sätta färre plantor eftersom fler överlever. Skogens värde ökar.

– Värdet är i dag i storleksord-ningen 50 procent högre för en ny skog med förädlade plantor. Alltså, man kalkylerar genom att flytta kostnader och intäkter i tiden – och med bra plantor ökar nuvärdet markant, förklarar Ola Rosvall.

Noggrann föryngringNu jobbar Skogforsk på Sveaskogs uppdrag med ”Lönsam tillväxt-höjning”. Projektet ska vara klart till sommaren och visa vad som är mest lönsamt att satsa på i framtiden:

– Vi tittar på förädlade plantor, dikning, gödsling, andra träslag som contorta, hybridlärk, sibirisk lärk och hybridasp. Även på för-luster i tillväxten på grund av olika ingrepp och skador, säger Ola Rosvall och låter förstå att ett svar är viktigast:

– Man måste vara noggrann vid föryngring. Det påverkar all skog i all framtid. Man bör markbereda, plantera och välja förädlade plan-tor – snabbt efter slutavverkning. Det gäller att ha hög kvalitet i hela kedjan. Plantorna får inte torka vid transporten och planterarna måste veta vad de gör. Sedan gäller det förstås att sköta skogen: röja, gallra och förhindra skador.men ska inte marken vila efter markberedning?

– Nej, det tycker jag inte. Den nya skogen ska ta över efter den gamla utan uppehåll. Väntar man för att hålla undan för snytbaggar måste man vänta så himla länge, tre till fyra år, för att det ska ge tillräcklig effekt, så det är inte relevant, säger Ola Rosvall.

Pia Sjögren

Med bra plantor ökar värdet

liten blir Stor. Att förädla frön i fröplantager tar omkring femton år, från sådd till dess att plantorna växer upp och ger kottar som kan vittjas på frön. Med tekniken somatisk embryogenes skulle genetiska vinster, som högre tillväxt och rakare träd, kunna realiseras på bara ett år.

TEMA föryngring

”Vi hoppas att pucken i fram-tiden ska kosta cirka 40 öre styck, omkring en tredjedel av vad en planta kostar.”

18 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 19

Frön och plantor blirstarkare med ny teknik

”Conniflex sitter kvar i två år. Den som väljer kemikalier måste göra om jobbet efter ett år.”

”Förädlade plantor ger 10-20 procent snabbare tillväxt.”

Sveaskogs dotterbolag säljer 125 miljoner plantor varje år. Det är en tredje-del av alla plantor som säljs i Sverige. Efter stor-marna Gudrun och Per ökade efterfrågan. Nu bör-jar den nå en normal nivå

igen, enligt Svenska Skogsplantors mark-nadschef Hans Thyr:

– Men vi tror att det kommer att bli högre normalnivåer än före stormarna. Skogsägarna planterar på mer av den av-verkade arealen nu jämfört med tidigare. Det är en säkrare metod än självföryngring.

Arbetet med att förädla frön och plantor har gett resultat och kommer att märkas ännu mer framöver. Redan nu är de föräd-lade plantorna jämnare i storlek och ger

Skogsägare bryr sig allt mer om skogsföryngring. Allt fler är beredda att betala för plantor som växer fortare och bättre står emot skadedjuret snytbaggen. Och det lönar sig i längden, enligt Svenska Skogsplantor.

10–20 procent snabbare tillväxt. För att ytterligare öka förädlingsgraden tas frön från utvalda träd som växer stort, rakt och snabbt, med vinkelräta kvistar.

Och med ny teknik kan förädlings- graden höjas ännu mer, till 35–40 procent. Just nu pågår försök med att ta sticklingar redan på fröstadiet, så kallad somatisk embryogenes. Fröembryot förökas då i laboratorium och utvecklas efter några veckor till en ny planta. På det här sättet kan de allra bästa träden spridas snabbare i större volymer.

– Det är som att ta en stickling av sin pelargon hemma. Den får också samma genetiska egenskaper som moderplantan, säger Finnvid Prescher, fröchef vid Svenska Skogsplantor.

Manuell celldelningDet är fortfarande lite hemlighetsmakeri runt arbetet med somatisk embryogenes, som än så länge bara fungerar på gran – och manuellt.

– Vi behöver automatisera och kommer- sialisera processen och det kan ta upp till tio år. Nu kostar en planta som är framta-gen på det här sättet 12–15 kronor. Det är

det ingen som vill betala. Men det blir desto mer spännande senare, om vi klarar att få ner priset, säger Finnvid Prescher.

Att som i dag förädla frön i fröplantager tar 15–20 år, från sådd till dess att plantor-na växer upp och ger kottar som kan vittjas på frön. Med tekniken somatisk embryo-genes skulle genetiska vinster, som högre tillväxt och rakare träd, kunna realiseras på bara ett år.

– Vi jobbar nu med att automatisera processen genom att bygga en pilotanlägg-ning där en miljon plantor ska produceras

Fakta

Allt fler förädlade plantor säljs• Förädlingsgrad innebär hur mycket bättre en skog som anlagts med förädlade frön eller plantor växer jämfört med en skog med oför-ädlade frön eller plantor. • våren 2011 kommer svenska skogsplantor att sälja 12 miljoner plantor behandlade med Conniflex, ett mekaniskt skydd mot snytbagge. Minst 16 miljoner 2012 och mellan 40–50 miljoner år 2014.• snytbaggarna kan orsaka skador för mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor i det svenska skogsbruket om skogsplantorna inte skyddas.

Hallå där mats Larsson, skogs-förvaltare för malung-Sälens kommun, som ansvarar för att det varje år planteras 300 000 nya träd i kommunen.

Vad hade ni för kriterier när ni valde leverantör av plantor?

– Hög kvalitet är väldigt viktigt. Den ska omfatta hur plantorna är förpackade när de kommer och att alla plantor lever och är friska. Och sedan ska de överleva – vi har som krav att 90 procent av plantorna ska göra det. Hur jobbar ni med plantering?

– Vi sköter avverkning och markberedning själva. Sedan köper vi ”plantan i backen” av Svenska Skogsplantor, det vill säga vi köper plantor och plante-ring. Det underlättar förvaltningen av skogen mycket. Hur har ni löst era beställningar?

– Vi har ett treårsavtal om preliminär volym med Svenska Skogsplantor. Sedan beställer jag plantor i oktober–november varje år. Det är ju onödigt att tappa ett helt år för att man inte får tag på material. Vi märker att det är en enorm rusch efter plantor.Vad är viktigt att tänka på när man köper plantor?

– Att beställa i god tid. Välj en leverantör som håller hög kvalitet och har god överlevnad på plan-torna. Om du planterar en större mängd själv är det bra om leveran-tören har ett utlämningsställe i närheten där du kan hämta plan-torna pö om pö. Då behöver du inte ha ett lager för dem. Så gjorde vi fram till 2010. Varför planterar ni på våren?

– För tio år sedan provade vi höstplantering och det gav sämre överlevnad. Men jag har förstått att det hänt mycket sedan dess och att överlevnaden nu är lika hög vid höstplantering. Berätta om skogsmarken i din kommun!

– Malung-Sälens kommun har cirka 20 000 hektar produktiv skogsmark. Vår nettovinst från skogen är i år cirka 1 000 kronor per år och invånare. Det är lite mer än vad kommunens hela kulturförvaltning kostar varje år.

Pia Sjögren

”smidigt att köpa plantan i backen”

Fo

to: S

ör

eN

HA

gA

/DA

lA

rN

AS

tiD

NiN

gA

r

Februari

April

Augusti

Oktober

Hösten

feBruari 2011: Fröet sås i plantskolan. efter sex till åtta veckor i växthus flyttas det ut på friland, under bar himmel.

oktoBer 2011: Plantorna sätts i kartong och vilar i frys över vintern, till några veckor före plantering. granplantorna är nu 12–30 centimeter, något mindre

i norr. Tallplantorna är 7–15 centimeter, något mindre

i norr.

HöSten 2011: De flesta beställ-ningar kommer in. ”Men öns-kedrömmen för oss är att alla skogsägare beställer plantor ett halvår innan de sås, då vet vi vad vi ska så och hur mycket, säger Finnvid Prescher på svenska skogsplantor.

aPriL 2012: Plantering påbörjas när våren har kommit.

Huvudplanteringsperiod i södra sverige är april, maj och juni. I norra sverige är den i maj, juni och augusti.

auguSti 2012: egentligen går det lika bra att plantera nu, med plantor som inte frysvilat en vinter. ”Det är traditionen som gör att så få sätter plantor på sensommaren och hösten”, säger Finnvid Prescher, fröchef. ”Plantor satta i augusti och början av september överlever i lika hög grad som de som sätts på våren.”

feBruari 2009: Frö sås för att bli barrotsplanta, redo att sättas tre år senare, 2012.

Maj maj 2012: Plantan sätts på hygget.

2012. Den genetiska variationen säkras genom att 50 olika cellinjer från obesläk-tade cellfamiljer används. Forskning visar att det ger den genetiska variation som skogen behöver, förklarar Finnvid Prescher.

Företaget letar också efter teknik för en effektivare produktion. Målet är att rym-ma fler plantor på den dyra växthusytan genom att från början odla i mycket små krukor för att sedan flytta över till större krukor på friland. En viss begreppsförvir-ring uppstår ibland kring microplantor och vad det är. Små plantor som planteras ut i skogen kallar branschen miniplantor. Microplantor är alltså en produktions-metod i plantskolorna.

Bygger ut för ConniflexSvenska Skogsplantor bygger ut så att fler plantskolor kan skydda plantor med Con-niflex, ett mekaniskt skydd mot snytbagge

som är både effektivt och miljövänligt. Med skyddet får täckrotsplantor en ”skyddsväst” av lim och sand som sätter stopp för angrepp från snytbaggar.

– Conniflex sitter kvar i två år och är därmed effektivare än den kemiska be-handling som är alternativet. Den kemiska behandligen måste göras om ett år efter att plantan satts, om man ska vara säker på att skadeinsekterna hålls borta. Det blir billigare att använda plantor behandlade med Conniflex. Dessutom slipper man hålla på med gift och skyddskläder, säger Hans Thyr som spår färre kemikalier i skogen framöver:

– Nu är insekticiderna tillåtna till 2014. Så småningom kommer Kemikalieinspek-tionen att säga nej till nya tillstånd. Och skogsägare som har certifierat sin skog enligt FSC® måste redan i vår söka dispens för att få bespruta med kemiskt skydd. Pia Sjögren

andelen Förädlade granplantor har i sverige ökat med 79 procent från 2002 till 2009. Förädlade tallplantor från plantagefrön har ökat med 43 procent under samma period.

En plantas kalender

tema föryngring

20 forum sveaskog 2 • 2011

synpunktDet skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier under de senaste veckorna.

Forskning om skogstextiler”Det går ut på att förändra modebranschen till att bli mer uthållig. Vi har sett en liknande utveckling på matsidan, men i modebranschen är det en försvinnande del som är uthållig.”Det säger forskaren Mats Westin som är projekt-ansvarig på sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Institutet får 40 miljoner kronor av Mistra, stiftelsen

för miljöstrategisk forskning, för att leda ett tvär-vetenskapligt forskningsprojekt om hållbart mode. Bland annat ska man utveckla tyger ur träråvara. (källa: sveriges Radio sjuhärad)

”Vi måste tänka nytt””Det behövs flexiblare studier och jägmästare som är bättre på ledarskap och pedagogik om skogsnäringen ska få rätt personer i framtiden.”Det anser erika olofsson, programansvarig för skog och Trä på Linnéuniversitetet i växjö, som tror att branschen vill ha personer som kan tänka nytt och se nya möjligheter. en som delar hennes bedömning är Tomas Lundmark, dekanus vid skogsfakulteten på sLU. ”Man måste inte vara

einstein för att räkna ut att konkurrensen om studenterna blir stentuff, men jag tycker att vi som ska rädda världen med nyttor ur skogen borde kunna hålla ett högt söktryck ändå.” (källa: aTL)

Nödbostäder till JapanBransch- och arbetsgivarorganisationen TMF (Trä- och möbelföretagen) har bildat en informa-tionsgrupp som ska undersöka möjligheterna för export av trähus till Japan. enligt TMF kommer det troligen att röra sig om export av nödbostäder. TMF har dessutom startat ett samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap, länsstyrelsen i västerbotten, sP (sience Partner) och regeringen. (källa: Mentoronline.se)

pressröster

Jag och min familj äger tillsammans cirka 1 000 hektar skog nordväst om Boliden.

Det är ett gammalt familjeskogs-bruk som expanderat genom åren. 70 procent består av tall, 20 pro-cent av gran och resten är lövträd. För 20 år sedan skedde föryngrin-gen av vår skog mest genom själv-föryngring. Det är en billig metod, men det tar för lång tid.

Sedan dess har vi allt mer över-gått till plantering. Vi använder bara täckrotsplantor. De är ofta kemiskt behandlade mot snytbaggeangrepp, men i år ska vi köpa plantor skyd-dade med Conniflex, alltså lim och sand som ska stoppa angreppen. Det är en förbättring. Det är mina tonårsbarn som planterar och kan jag undvika kemikalier så vill jag göra det.

Vi ska plantera 45 000 plantor på 15 hektar kring midsommar. Det tar en till två veckor. Men det är inte snytbaggarna som är det stora problemet här. Hyggesvila och bra markberedning gör att insekts-floran minskar. Vi har även provat

stubbrytning på några hyggen, vilket ger färre platser för snytbaggarna att föryngra sig på.

Sorkarna är ett större problem i våra trakter. De klättrar till och med upp i träden och gnager på barken. Älgarna är också ett stort problem, liksom guldprospekterare som kör sönder träd och rötter och tung snö som fryser fast på träden och drar med sig toppen. Vi drab-

bas ofta av snöskytte, en svamp som förökar sig under packad snö och angriper tallplantor som sedan dör, och skvattramrost som dödar bar-ren på granen. Törskatesvamp har också börjat dyka upp i planterad ungskog av tall. En stor utmaning är att hinna plantera i rätt tid kring midsommar – och att familjen ska tycka att det är värt att offra den ti-den. För att hinna började vi med

harvsådd för tre år sedan. Det är som maskinell självsådd med för-ädlade frön och görs med en mark-beredningsharv kopplad till en skogsmaskin i samband med mark-beredningen. Det är billigt och går fort, men först efter några år visar det sig vilka frön som tagit sig. Resultatet efter vår första harvsådd ser vi i sommar. Vi mäktar med att plantera 10–20 hektar ny skog varje år, de resterande 10–30 hektaren sår vi nog med harv.

jag ser fram emot när sådd-pucken börjar säljas. Det är en intelligent idé. Utvecklingen av plantor har väl inte direkt gått lång-samt, men det är först nu det börjar märkas att tillgången på arbetskraft i skogen är begränsad och att man därför måste hitta rationellare återväxtåtgärder.

Vilken planta funkar bäst?

Christer Nilsson i Boliden använder bara täckrots plantor. Per-Olov Svensson i Kristinehamn ska i år endast köpa täckrotsplantor skyddade med Conniflex. Här berättar tre skogsägare i olika delar av landet vilka plantor de föredrar att använda och varför.

… Vad tycker du?

anders ottossonFastighetsmäklare i Umeå. Äger tillsammans med sin bror Stefan en skogsfastighet på cirka 1 000 hektar i Vormsele ovanför Lycksele, bestående av 70 procent tall, 20 procent gran och resten lövskog.

skogen som jag och min bror äger är min pappas livsverk. Jag har satt plantor sedan jag var barn, men då mest på mindre områden. Min pappa föredrog självföryngring. Jag och min bror har 16 mil till vår skogs- fastighet och har inte tid att vara där så mycket, så vi anlitar sveaskog för avverkning, markberedning och gallring, men vi planterar själva. För tre somrar sedan planterade vi med hjälp av min son och tre av hans kompi-sar 25 000 täckrotsplantor av tall. Det tog en vecka. De är nu några deci-meter höga. Nästa sommar ska vi sätta 20 000 tallplantor på ett cirka 11 hektar stort område där sveaskog avverkade åt oss förra vintern.

christer nilsson är projektledare för gothia vind i skellefteå. Han bor i Boliden och äger till-sammans med sin familj cirka 1 000 hektar skog.

Dags för för plantering – men vilka plantor ska man välja?

per-oloV sVenssonPensionerad lärare i Kristinehamn. Äger 210 hektar skog, varav 70 procent gran och resten tall- och lövskog på en fastighet som sluttar ner mot Vänern.

självföryngring fungerar inte på mina marker. Hittills har jag köpt kemiskt behandlade täckrotsplantor, men i år ska jag köpa täckrots-plantor skyddade med Conniflex som består av sand och ett slags lim. Jag har läst om det och tycker att man bör undvika kemikalier. År 2006 började jag plantera direkt efter avverkning med mycket gott resultat. De granplantor jag planterade då har vuxit sig en meter höga. I vår är det andra gången jag planterar direkt efter en avverkning. Jag har haft mycket problem med snytbaggar. För tio år sedan åt snytbaggen upp 90 procent av mina lärkplantor och jag fick plantera om alltihop.

inlägget | christer nilsson

Fo

to: m

ag

nU

S g

La

nS

vilka plantor du som skogsägare väljer påverkar hur snabbt skogen växer.

Han står för förvandlingenHan har lett förvandlingen av Sveaskog. Från att ha varit en underleverantör till den egna industrin har företaget blivit en oberoende virkesaktör – som är ledande inom skogsbruket. Avgående vd:n Gunnar Olofsson blickar tillbaka på ett decennium av miljardaffärer, stormar och tekniksprång.

intervjunText: nils sunDsTröm

Foto: Gunno rask

med kungen och kronprinsessan i Ekopark Färna år 2008. Deltog i Skogs-Em i Östersund 2011. gunnar olofsson avgår som vd vid årsstämman i april 2011. Foto: CarL Johan EriKSon, mariE BirKL, BEngt aLm

22 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 23

intervjun

unnar Olofsson är lagledaren som tror på tydliga mål och ett delegerat ledarskap för att få med arbetare och företag att växa. Han började på Sveaskog som marknadsdirektör 2001 och gjorde sig tidigt känd som en chef som känner sina medarbetare vid namn. Som nytillträdd vd 2004 blev det när-mare 900 anställda att lära känna.

– Jo, jag kan fortfarande namnen på merparten av alla anställda. Det är något jag utvecklat under mina 25 år som före-tagsledare, säger Gunnar.

Alla vill bli sedda, resonerar han. Och kanske är det något som kan få alla att prestera utöver det normala.

Ökad lönsamhet överallt Effektivisering har varit ett nyckelord i hans ledarskap av Sveaskog. Han såg tidigt en potential att utveckla lönsamheten inom alla områden. Samtidigt skulle före-taget genomföra regeringens och riks- dagens uppdrag att renodla Sveaskog till ett företag som sköter skogen föredömligt.

– Det var ingen som tidigare hade haft som primärt att den skogliga driften skulle

vara effektiv. I ett företag med både industri och skog mäter man traditionellt resultaten längre fram i värdekedjan, säger Gunnar, som tog beslut om att avveckla en del verksamheter och att säga upp med- arbetare.

– Visst har det funnits stunder då det har varit tufft, men samtidigt vet jag att förändringarna har varit viktiga för att företaget ska kunna utvecklas rätt, säger han.

Sveaskog har under åren gjort en resa i både intern kultur och affärsverksamhet.

– Vi har fått en ökad tydlighet och struktur i vårt arbetssätt som också gör det roligare och mer utvecklande att jobba här. Det märker jag när vi möter våra kunder och leverantörer. Vi är i dag mer respekterade för vårt kunnande, våra affärer och vår roll som en oberoende aktör på virkesmarknaden, säger Gunnar.

Ett av de ledande bolagen Mest stolt är han över hur Sveaskogs skogs-rörelse har utvecklats från att ha varit en underleverantör till den egna industrin i det tidigare börsbolaget AssiDomän till att bli det ledande skogsbruksföretaget i Sverige, och kanske i Europa. En viktig händelse är utplaceringen av den egna sågverksrörelsen till delägda bolaget Setra, som bildades 2003 tillsammans med Mellanskog och LRF. En annan milstolpe är försäljningen av kartongbruket AssiDomän Cartonboard till Korsnäs år 2006, en affär som samma år resulterade i en extrautdelning till ägaren om cirka två miljarder.

– Genom att vi sålt av våra industrier har vi kunnat utveckla samarbete med fler

kunder. Jag är helt övertygad om att vi skulle ha haft en sämre utveckling om vi kört sågverken vidare i egen regi.

Gunnar är också stolt över att Sveaskog är drivande i användningen av skogsråvara för nya produkter, att utveckla nya metoder och stötta teknisk innovation i skogsbruket. Utvecklingen sker i nära samarbete med högskolor, universitet, branschorgan, innovativa entreprenörer och maskin- tillverkare. Ett exempel är Sveaskogs samarbete med Skogstekniska klustret i Norrland.

– Vi bidrar till att modern teknik som flerträdshantering och elhybrid- skotare kan utvecklas och testas, vilket är en förutsättning för att öka skogs- brukets produktivitet, säger han.

Gunnar konstaterar att Sveaskog är ett föredöme när det gäller att kombinera en effektiv och lönsam produktion med ambitiösa mål inom naturvård, miljö- arbete och viltvård.

– Det är något som andra skogsägare, både mindre och större, kan ta efter för att vinna framgång. Sveaskog skulle även kunna sälja och exportera den här kunskapen, anser han.

Ekoparker, program för naturvårdande skötsel och det mekaniska snytbagge- skyddet Conniflex är exempel på nya metoder och arbetssätt som Sveaskog har utvecklat. Den enskilda händelse Gunnar kommer att minnas bäst efter sina tio år på Sveaskog startade den åttonde januari 2005. Då rasade stormen Gudrun i södra Sverige.

– Att ha fått vara med om den så kallade hundraårsstormen – och att vi klarade den utan allvarligare olyckor och lycka-des placera virket på ett sätt som gynna-de både oss själva och våra kunder – det kommer jag alltid att minnas, säger han.

Ekonomiskt blev ändå stormen ett avbräck för Sveaskog, liksom för många andra skogsägare.

Öppnade för smart logistik Men kriser föder också möjligheter. Efter stormen tog Sveaskog fram innovativa logistiklösningar för att med tåg och båt forsla ut virke från stormområdet. Bara på Sveaskogs mark handlade det om 2,9 miljoner kubikmeter stormfällt virke.

– De här lösningarna använder vi i dag i våra affärer och de gör att vi kostnads-effektivt och miljöriktigt kan transportera virke över stora avstånd, säger Gunnar.

Han tillägger att Sveaskog aldrig skulle ha klarat stormen så bra om inte företaget haft personal med lång erfarenhet. Därför gick det också bra när stormen Per härjade två år efter Gudrun.

– Jobbet i ett sådant här företag görs inte från koncernkontoret. Alla svarade upp bra mot det delegerade ansvar som mitt ledarskap handlar om, säger Gunnar.

Irene BjörklunD, produktionsplanerare, skinnskatteberg.

– Det har varit väldigt lätt att komma i kontakt med Gunnar. Jag minns särskilt när han valde bort älgjakten i Skinn-skatteberg för att besöka oss på kontoret och prata om hur vi tyckte att det fungerade på jobbet. Han har gjort avtryck i organi-sationen, med högt i tak och ett stort intresse för de anställda.

Sture PerSSon, maskinförare och arbetstagarrepresentant i styrelsen, osby.

– Gunnar är en humanist med en mycket god människo-syn. Hans sätt att vara har på ett positivt sätt smittat av sig på företa-get. Han har lagt grunden för en gemensam kultur i företaget på vår resa mot ett renodlat skogsföretag. Samarbetet med facket har varit bra och det har präglats av stor öppenhet, dialog och konstruktiva diskussioner.

Ann eklunD, skogs­ansvarig, Piteå.

– Jag tänker på tre områden där Gunnar varit tydlig som vd: Han har betonat att FSC®-certifieringen är ett vik-tigt val för oss. Han har också varit engagerad i utvecklingsarbetet; tall-dieselfabriken i Piteå är ett exempel. Slutligen har han varit tydlig med att både män och kvinnor ska finnas på alla nivåer och i alla delar av verksamheten.

AnDerS nIlSSon, chefscontroller, luleå.

– Gunnar är en sym-patisk person, både privat och professio-nellt. Jag imponeras av att han känner näst intill alla anställda till namnet. Hans sätt som ledare är verkligen raka motsatsen till ”management by fear”. Dessutom kan han branschen, han har onekligen tagit Sveaskog på en händel-serik resa.

kurt lunDgren, processutvecklare vägar, lycksele.

– Gunnar är absolut ingen doldis. Han ver-kar ha ett bra grepp om hur det fungerar ute i landet. Från min horisont har jag ett positivt intryck av ho-nom som vd. Och det ser ju ut som om det gått bra för företaget under hans tid.

efter tio år inom Sveaskog lämnar gunnar olofsson företaget och posten som vd vid årsstämman i april. ”Vi har visat att man kan kombinera lönsam skogsproduktion med ett aktivt naturvårdsarbete”, säger han.

Aktuell: avgående vd för sveaskog. Bakgrund: Civiljägmästare och skoglig hedersdoktor. Innan arbetet på sveaskog vd inom Persson Invest-koncernen, 15 år med skogsförvaltning, trämekanisk industri och råvaruanskaffning och sedan byrådirektör vid skogsstyrelsen. familj: Hustru och tre döttrar. Bor: villa i Öster sund. favoritträd: sälg. fritid: Utomhus-aktiviteter med familjen som skidåkning, ripjakt och resor. sköta den egna skogen.

gunnar olofsson

sveaskog är sveriges största skogsägare och ägs till hundra procent av svenska staten. 1999 överför-des cirka 25 procent av börs bolaget assi-Domäns skogsmark till dotterbolaget sveaskog, vars aktier togs över av staten. 2001 lade sveaskog ett bud på börsbolaget assi- Domän och löste ut aktie ägarna genom att låna cirka 14 miljarder kronor på kapitalmarknaden.

fakta

”Jag är mest stolt över att vi har gått från att vara underleverantör till att bli det ledande skogsbruksföretaget i Sverige”

Sveaskogs historia

Vad har varit roligast de senaste elva åren?– Jag har fått jobba i ett företag med

stor geografisk yta, med skiftande för- utsättningar och med många olika män-niskor. Jag är glad över att ha fått vara med och utveckla våra medarbetare, våra kundkontakter och det europeiska skogsbruket genom olika samarbets- projekt. Jag har dessutom kämpat för den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk.Slutligen – hur ser du på utvecklingen inom skogsbruket tio år framåt?

– Skogen kommer att användas mer i byggande i takt med hårdare miljökrav, och mer i nya produkter som till exempel biodrivmedel och insatsvaror för läkemedel- och livsmedelsindustrin. Skogens ekosystem-tjänster kommer också att spela en större roll i utvecklingen av det hållbara samhället. Jag är dessutom helt övertygad om att det är fortsatt lönsamt att investera i skog.

2010 Lanserade Conniflex på marknaden. Stort fokus på ökad effektivitet.

2001 Sveaskog lägger bud på assiDomän och blir stor skogs-ägare.

2003 Sågverks-rörelsen från assiDomän utplaceras i det delägda bolaget Setra group aB.

2004 Effektivi-seringar.

2005 Stormen gudrun.

2007 Stormen Per.

2006 Sålde assi-Domän Carton-board till Korsnäs.

2007 inledde ett samarbete med skogstekniska klustret och flera innovatörer kring skogsteknik.

2008 Finans-krisen slår även mot skogs- industrin.

2009 Biobränsle utvecklas fortsatt starkt. teknikut-veckling i skogs-bruket.Sveaskog firar 150 år.

Läs mer på www.sveaskog.se

Kartong för miljönKonsumenter i Västeuropa och Nordamerika föredrar lätta och återvinningsbara förpackningar. Kiviks musteri känner av trenden. sidorna 8–9

trendJAKt&FISKeVäcker känslorLikt rasande jordfräsar kan vildsvinen snabbt förstöra stora ytor åker och skogsmark. Men med olika knep går det att hålla de vilda svinen i schack. sidan 12

SKogSbruKny effektivare mätningVirkesmätning med skördare är effektivt och säljare får sina pengar snabbare. Skogsägaren Bengt Sjöström är en av dem som ser fördelar med metoden. sidorna 10–110904fos32-01.indd 1

09-09-08 12.17.59

Fo

to: B

En

gt

aL

m

5 Sveaskogröster om Gunnar

2002 Sveaskog köper 235 000 hektar mark av Korsnäs.

2• 2011  forum sveaskog  25

ARBETSLIV

”Nätverket gör på ett konstruktivt sätt Sveaskog till en bättre arbetsplats.”

”Tack vare nätverket sökte jag nytt jobb”Sedan 2003 träffas Sveaskogs kvinn-liga skogsmedarbetare regelbundet. Det främsta syftet med nätverket är att göra Sveaskog till en ännu bättre arbets plats. En annan fördel är att  man kan bli tipsad om intressanta jobb. 

– om det inte vore för nätverket så hade jag inte sökt det vikariat som jag har i dag, säger Sara Östh, naturvårds-specialist i Växjö. 

Det är strax efter lunch i den legendariska danslokalen Nalen i centrala Stockholm. På den mörka parketten har 32 kvinnor från Sveaskog samlats för att lära sig hur man blir en fena på att mingla. Föreläsa-ren tipsar om hur man snabbt inleder ett samtal och lika snabbt avslutar det, på ett trevligt sätt.

Workshop i problemlösningNätverket är en samlingsplats för kvinnor med skogliga arbetsuppgifter inom hela Sveaskog. Här möts virkesköpare, logistiker, miljötekniker, fältplanerare och chefer med personalansvar. Vid just den här träffen hålls, förutom en kort mingelkurs, workshops i problemlösning och i hur Sveaskog kan bli en attraktivare arbetsgivare.

Kvinnliga nätverketfinns sedan: 2003.Antal medlemmar: Cirka 30.Så blir du medlem: alla kvinnor med skog-liga arbetsuppgifter inom sveaskog är per automatik välkomna. sedan bestämmer du själv om du vill delta i träffarna.Antal träffar: en per år.

Fakta

fo

to: b

en

gt

al

m

”träFFen har gett mig en bättre inblick i hur Sveaskog fungerar”, säger Sara Östh, i mitten, som hittade ett nytt jobb genom det kvinnliga nätverket. ett av målen med nätverket är att just fler kvinnor ska söka jobb inom Sveaskog.

Karin Fällman, FSC®-koordinator med bas i Stockholm, har varit aktiv i Sveaskogs kvinnliga nätverk i två år. När hon började på Sveaskog satt hon på ett kontor med enbart män. Då blev nätverket en omväxling och det var energigivande att få umgås med bara kvinnor under två dygn.

– Det bästa med nätverket är att det i första hand handlar om att på ett kon-struktivt sätt göra Sveaskog till en bättre arbetsplats. Exempelvis diskuterade vi hur mycket tid vi förväntas lägga ner på våra jobb och att det är viktigt att cheferna har förståelse för att man inte kan jobba hur mycket som helst. Men det är viktigt att poängtera att nätverket inte går ut på att samla kvinnor för att de ska få klaga.

Knyta kontakterNumera jobbar Karin Fällman på ett kontor med fler kvinnor men hon tycker fortfarande att nätverket är bra för att knyta nya kontakter.

Sara Östh, vikarierande naturvårds- specialist i Växjö, instämmer. Träffen på Nalen var hennes första möte med det kvinnliga nätverket.

– Jag har fått en bättre inblick i hur saker och ting fungerar inom företaget. Om det

inte vore för nätverket hade jag kanske inte sökt det vikariat som jag har i dag. Nu fick jag ju träffa tjejen som i vanliga fall har jobbet och som kunde berätta om vad det innebär att vara naturvårdsspecia-list, säger Sara Östh som är tjänstledig från Svenska Skogsplantor för att förkovra sig i arbetet på Sveaskog.

Det övergripande målet med nätverket är att andelen kvinnor ska öka på Sveaskog. Därför finns en kontaktperson till nätverket med i externa jobbannonser för skogliga befattningar.

Nätverka för att ha roligtNär Therése Knutsson för två år sedan sökte jobb som logistiker på Sveaskog i Örebro var det någonting som lockade.

– Det finns inte så många kvinnor på skogliga positioner överlag så det kändes bra att det fanns ett kvinnligt nätverk, säger Therése Knutsson, som sedan ett år tillbaka jobbar som virkesköpare i Bergslagen. Där är hon den enda kvinnan av 17 virkesköpare.

Alla tre är rörande överens om att nätverket också handlar om att ha roligt tillsammans. Och tråkigt blir det knappast när dagen avslutas med en utekväll i Stockholm. kArin fAgErlunD

karin Fällman har varit aktiv i nätverket i två år. Hon tycker att en viktig del är att knyta kontakt med andra kvinnor.

en mingelkurs var ett inslag under den senaste träffen. Problemlösning fanns också på programmet.

Pengar är pengar, oavsett om du lånar dem hos Landshypotek eller hos någon annan. Det är vad du gör med pengarna som är intressant. Och vad vi kan göra för att du ska få ut så mycket som möjligt, så billigt som möjligt. Med 175 års specialisering på jord- och skogsfinansiering kan vi dela med oss av värdefull erfarenhet och ett brett kontaktnät. Vi vet hur du får hugg på rätt skog till rätt pris och hur du kan finansiera den på ett klokt sätt. Vill du veta mer, gå in på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 för personlig kontakt.

Jordnära finansieringar

Mer skogför pengarna

MED VAGNSSTYRNING SOM GERUNIKA EGENSKAPER

ROTTNE F13 S

* Robust chassi med portalboggi * Kraftfull drivlina * Styrbar vagn minskar vändradien markant* Snabb kran med hög lyftkraft * Hyttdämpningssystemet Comfort Line (extrautr)* Hög servicetillgänglighet * Skotardator och GPS/GIS system (extrautr) www.rottne.com

26  forum sveaskog  2 • 2011 2• 2011  forum sveaskog  27

kalla skotercowboys

planerar dagen. Över en kopp kaffe planerar thomas nilsson och Daniel larsson dagens fältarbete.

smart teknik. gPS:en och flygbilder tagna med infraröd kamera är en stor hjälp för att hitta i vinterlandskapet.

dags För kaFFe. ”Restaurang Knäskålen är alltid öppen”, säger thomas nilsson med ett skratt. Pauser tar de när tillfälle ges.

snart dags För gallring. Daniel larsson mäter tätheten på skogen med ett så kallat relaskop för att fastställa behovet av gallring. På vintern åker planerarna alltid ut två och två, men på sommaren är det ett ensamjobb.

S olen har en bra bit kvar innan den kryper över horisonten, men Daniel Larsson och Thomas Nilsson är redan på jobbet och planerar arbetsdagen. I dag är

det gallringsplanering som gäller. Med kaffekoppar i händerna granskar de flyg-bilder tagna med infraröd kamera.

– Bilderna ger en god uppfattning om marken och hur området ser ut. Främst tittar vi efter röda områden; ju rödare på kartan, desto större sannolikhet att där finns lövträd och myrmark, säger Thomas Nilsson.

– Fuktiga områden med mera inslag av lövträd framträder alltså i rött på en IR-bild, vilket inte är fallet med ett vanligt fotografi, fyller Daniel Larsson i.

När de är nöjda med granskningen skriver de ut en utskrift av kartan som plastas in. Sedan är det dags att lämna det varma kon-toret för en betydligt kyligare arbetsmiljö.

– Vi undviker att åka ut om det är kallare än minus 20 grader. Då är det för stor risk för förfrysningsskador, säger Thomas Nilsson medan skotrarna lastas upp på trailern.

Skotern nödvändigOmrådet de ansvarar för planerings- mässigt är stort, cirka 350 000 hektar. Från Sveaskogs kontor i Gällivare till yt-terkanten rör det sig om över tio mils kör-väg. De tar bil så långt det går och vägarna tillåter. Sedan plockas skotrarna fram.

– De är ett nödvändigt arbetsredskap. Med de områden vi har att täcka funkar det inte med skidor, säger Daniel Larsson och skrattar.

Ett lika nödvändigt arbetsverktyg är GPS – från början den amerikanska militärens satellitnavigeringssystem som nu har många civila användningsområden. För planerarnas del handlar det om att veta exakt var de befinner sig och markera ut det på en karta.

– Det gamla arbetssättet med en pap-persskiss fungerade faktiskt ganska bra, men det går inte att komma ifrån att med GPS blev det hundra gånger lättare.

”För oss är skotrarna viktiga arbets- redskap. Vi rör oss över stora områden.”

”Röda områden på kartan visar lövträd och myrmark. IR-bilderna är nöd-vändiga på vintern.”

09.33

tät skog. både de skogsområden som ska avverkas och de områden som ska sparas markeras med plastband. Här hukar thomas nilsson i den täta skogen.

15.13

14.0212.4907.12

en dag på jobbet | thomas nilsson och daniel larssonJobb: Planerare. Ålder: snart 40 år. Bor: I Malmberget. familj: sambo och två barn. intressen: Jakt, främst älg-jakt på hösten och fiske. favoritårstid: våren. ”Det är då det vänder i naturen. Det blir ljust och fint igen”.

Jobb: Planerare. Ålder: 36 år. Bor: I gällivare. familj: singel. intressen: Jakt och längre skoterturer på våren. favoritårstid: våren. ”Då börjar solen synas och det piggar upp. sommaren är också en favorit.”

ARBETSLIV

fo

to: m

atti

aS

fo

RS

be

Rg

Planerarnas arbetspass är ofta utomhus. På vårvintern bär skotern dem över den gnistrande snön. Och tekniken, den följer med ut.

– GPS:en har gjort vårt jobb hundra gånger lättare, säger Thomas Nilsson och Daniel Larsson, båda planerare på Sveaskog.

Full Fart. Planerarna thomas nilsson (till vänster) och Daniel larsson använder skotrar för att nå de områden som ska märkas och senare avverkas. De utgår från Sveaskogs kontor i gällivare och ansvar för ett område som är 350 000 hektar.

10.34

Det är ett fantastiskt hjälpmedel för oss, säger Thomas Nilsson.

– Nu är alla arealer rätt från början och vi vet exakt var och hur mycket vi kan av-verka, vilket är bra. Och exaktheten i posi-tioneringen är mycket bättre nu än för tio år sedan. Nu handlar det om några meters felmarginal, beskriver Daniel Larsson.

Märker ut områdenÖver den medhavda lunchen diskuteras jakt och andra intressen. Sedan är det dags att ta skotrarna och inspektera området som ska gallras. Daniel Larsson och Thomas Nilsson sätter upp rödgula plastband – ”snitslar” – runt det område som ska gallras.

De märker också noga ut de områden som inte ska gallras.

Eftersom de inte är i närheten av varan-dra hela tiden har de alltid med sig kom-munikationsradio som en säkerhetsåtgärd, något som visat sig vara väldigt bra.

– Det har hänt att kollegor skadat sig och då är det viktigt att kunna vara snabbt på plats och kalla på hjälp vid behov, berättar Thomas Nilsson, men betonar samtidigt att jobbet inte är farligt bara man är försiktig.

Njuter av naturenÄven om de jobbar i par på vintern – ”det är roligare att vara två också” – så är det generellt ett enmansjobb att vara planerare, speciellt sommartid – och det är något båda trivs med.

– Möjligheten att få vara ute mycket är fantastisk. Man kommer så nära naturen. Jag har sett björn några gånger, vilket har varit en upplevelse, säger Thomas Nilsson.

Solen håller sakta på att gå ner och det är dags att återvända till kontoret. En ty-pisk dag för två av Sveaskogs planerare är på väg att ta slut.

Innan vi skiljs åt konstaterar Daniel Larsson:

– I morgon det är något helt annat som ska göras. Jag uppskattar verkligen omväxlingen i vårt jobb.

DAg EnAnDEr

annonstorget

26 - 28 maj 2011

Välkommen till den största mötesplatsen

för skogsägare

SkogsElmia är helt unik när det gäller bred-den av produkter och tjänster som erbjuds

skogsägarna på ett och samma ställe!

Välkommen till skogarna

söder om Jönköping, 26-28 maj 2011

www.skogselmia.se

Kunderna tycker att det är snålt. Konkurrenterna tycker att det är idiotiskt.Vi på Log Max tycker däremot att det är en helt underbar idé att ge våra kunder livstids garanti på all hydraulslang.

Visst kan det finnas anledning att tycka att det är snålt då den knappt kommer till användning. Vi ser det som ytterligare ett bevis på att Log Max är det mest driftsäkra aggregatet på marknaden.

Log Max passar på alla bas-maskiner, oavsett märke. Hör gärna av er så berättar vi mer om alla våra aggregatmodeller och fler fördelar med Log Max.

Ring våra säljare på:Lars Strömsund 070-347 65 74Gunnar Bäck 070-391 97 50www.logmax.se

Net 1 hjälper SCA öka produktiviteten i skogen

bredbandet som täcker hela sverige

skogsbolaget sca har

halva Sverige som arbets-

område. Men endast en

mobil bredbandsoperatör

klarar bolagets tuffa krav

på täckning: Net 1.

– Det fungerar i

skarpt läge, säger Bertil

Larsson, it-chef på sca Skog.

Dagens skogsmaskiner är mångmiljoninvesteringar. Vi måste ha

ständig uppsikt över vilka områden avverkningsmaskinerna,

skotare och skördare, rör sig i. Även tjänstemännen rör sig i

avverkningens frontlinje och måste stå i ständig kontakt med

planeringssystem när de be� nner sig på fältet.

– Vi måste komma åt överallt. Det kräver � exibilitet. Därför

testade vi Net 1 och gick över till full skala under förra året,

säger Bertil Larsson. Från början var planen att endast installera

Net 1 i skogsmaskinerna. Men när tjänstemännen såg hur bra

täckningen var, ville de också ha en installation i sina bärbara

datorer. Det blev ett extra användnings område som vi inte

räknat med, men som nu expanderat kraftigt. Nu har vi hela

tiden information om läget och kan följa hur varje maskin

arbetar, i både tid och volym.

Net 1 erbjuder mobilt bredband med oslagbar täckning i hela Skandinavien. Idag når vi 90% av Sveriges yta med turbo 3G medan övriga operatörer tillsammans endast når 50% (källa: Post- och Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010). Dessutom sträcker sig vårt nät upp till 6 landmil ut från kusterna. I samarbete med Ericsson har vi under 2010 byggt ut nätet samt ökat kapaciteten ytterligare.

skogsbolaget sca

halva Sverige som arbets-

område. Men endast en

mobil bredbandsoperatör

klarar bolagets tuffa krav

Vill du också ha en mobil bredbandslösning som verkligen fungerar? Kontakta oss redan idag!

Kundservice Företag 0774-42 42 44

Jonas Lindqvist 070-798 72 34 jonas.lindqvist@net1.se

Martin Kanka 070-511 07 61 martin.kanka@net1.se

www.net1.se

www.cranab.se

VÅR PASSION FÖR SKOG ÄR INBYGGD I TEKNIKENArbetsglädje och effektivitet i varje moment, varje dag. Fingertoppskänsla ända ut till stocken, så att du får det rätta tempot och flytet. Sedan 1960 har entreprenörens kunnande och krav på precision varit avgörande när vi har utvecklat ledande system för det mekaniserade skogsbruket.

År för år blir Cranabs teknologi allt mer raffinerad. Det är det som händer när passionen för skog byggs in i varje detalj.

Cranab ForeStry SyStem skotarkranar • skördarkranar • gripare

CRAN_106x155.indd 1 2011-03-29 13.22

Närmaste återförsäljare hittar du på vår hemsida

eller tel. 0573-392 00.

Järnhästen– din följeslagare i

skogen

Bandsågverk– den lätthanterliga

såglinjen

Lennartsfors– förenklar eget skogsbruk

www.lennartsfors.com

Bäste vännen i skogen.Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera under alla förhållanden och i varierande terräng.

• Mowi-kranen har en överlägsen rörelseförmåga tack vare den unika paral-lellförda konstruktionen. Mowi kran kallas också för ”Den enda raka” då man kan styra kranen i raka, snabba rörelser som behöver mindre hydraul-olja och gör skogsarbete mycket snabbare.

• Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga tyngdpunkt gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning är en självklarhet lik-som kraftig grind och väl tilltagen lastarea.

Mowi kan bli din bäste vän i skogen. Pålitlig, tålig och stark när det som bäst

behövs.

Läs mer om MOWI-produkterna

på www.mowi.se

FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com | www.ftgforest.com

Din bäste vän i skogen.

30 forum sveaskog 2 • 2011 2 • 2011 forum sveaskog 31

Vad är Väl bättre än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord?

om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris.

Nyckelordet bildar du genom att använda bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna. Mejla ordet till forum@sveaskog.se senast den 18 maj. Du kan även posta ett vykort med rätt svar till:Korsordstävling, forum Sveaskog Sveaskogs kundcenter Nygatan 4, 956 31 Överkalix

Förra numrets vinnare finner du på www.sveaskog.se/vinnare.

de här priserna kan du vinna.

korsord

DATOR-ROLLSPEL

ÄR VISSA GUBBAR FRÅN GÖTET

EN GNAGARE I TRÄD

NATURVE-TENSKAPS-PROGRAM

PERSONLIG TRÄNARE

HAR NÅTTS

TRÖSTEN FÖR LILLE TORSTEN

KAN MAN KALLA

GÖPA-HONA

EN ISM LÄSES AV BLINDA

LÄSES AV BARN

PUHVÄN

FÖRR PÅ BIL FRÅN VISBY

RÄDDA BARNEN

STADSDEL

HETER ÅN SOM ÄR PÅ

BILDENSMIDER PLANER

RÖDSKINN DÄMPAR STÄMNING RABALDER

VIKS UPP I BYXANS

KANTTECKNADE

YTASKID-ANITA

NERVSJUKAÄLDRE NAMN F HELGEDOM

HAN MED ARKEN

ETT LAND

EN HALVÖ

SMILA

SATSDEL

RESISTENS

GODKÄND

TAXIINTENSIV

VÅRDS AVDELN.

ORKARSNÅLAKALLAS IBLAND MAJROS

POPGRUPPANONYMA ÖVERÄTARE

BILJON

STRÅ

ARTIFICIELL INTELLI-

GENS

GJORDE JÄTTEN NÄR HAN

GICK

UNDER-HÅLLA

HUNDRA

INTE VIN MEN

KELVIN

ÅTER

VÄTE

SÅ KAN OKÄND KALLAS

INTE VÄNTAD

KVAR EFTER BRASA

www. alinea.nu

FORUM2-2011

OKÄN

SLIG

AOK

ÄNSL

IGA

OKÄN

SLIG

A

SKOJAS

❶ ❷ ❸❹

❺ ➏❼ ➑

FRANSK REGISSÖR

YOTT

A

ÄR FD MODE

KOLV

ÄTE

VISS

TE

LEFO

NIDE

T ÄR

OK

I LO

NDON

KADA

VER

LYNXGUINEA

SKRI

K

FEMTIO

NÄRA

Lösning 2-2011: KASTSPÖnr 1-2011: SLÄDE

Korsord Forum 211B.indd 1 11-02-25 09.16.29

läsarnas bilder

fotografera händelser vid vatten!Många av Forum sveaskogs läsare älskar att ta med sig kameran ut i naturen. Det vill vi ta fasta på. Till nästa nummer vill vi att ni mejlar oss era bästa bilder på händelser vid vatten: forum@sveaskog.se.

Bland de publicerade bidragen dras en vinnare som belönas med en walkstool.

1:a pris: En ryggsäck med smarta detaljer.

2:a pris: En liten jakt-kniv i ek.

4–10:e pris: En kompass från Silva.

3:e pris: En liten Maglite-ficklampa.

se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/lasarbilder

Vilt | gert klötzke

viltfärsbiff med mozzarella1. Tärna salamin och hälften

av mozzarellan, skiva resten och använd till gratineringen. Blanda färsen med salamin, mozzarella och parmesanost. smaka av med salt, peppar och oregano.

2. Forma fyra biffar och stek dem i några minuter på varje sida.

3. sätt ugnen på 150 grader. skiva tomaterna. Pensla brödet med oljan och sätt in i ugnen i några minuter. Höj värmen till 175 grader. Lägg en skiva parmaskinka på varje toast. Lägg på biffen, tomater-na och mozzarellaosten. sätt in i ugnen igen i cirka fem minuter.

4 portioNer600 g viltfärs50 g salami100 g mozzarella1 dl riven parmesan1 tsk torkad oreganosalt och peppar

toaSt 2 mogna tomater4 skivor bondbröd4 msk olivolja4 skivor parmaskinka8 skivor mozzarella

Gert klötzke är professor i gastronomi vid Umeå uni-versitet, före detta ledare för kocklandslaget och en av våra mest erfarna och uppskattade kockar.

Upptäcktsfärd. Björnmamman är ute på promenad med sina ungar. Nu verkar trillingarna ha tagit en paus i diket. Fotograf: Sofia Lundh, Harads.

ståtliGa. Två kvarlämnade tallar tornar upp sig över

skogen, och har lyckan att träffas av solens

strålar. Fotograf: Håkan Johansson,

Norrbotten.

dripp dropp. Snön smälter på hundkojans

tak. Då är minsann våren på väg. Fotograf: Gunborg

Haapasaari, Övertorneå.

sommarbilen. Det som göms i snö kommer upp i tö. Efter en riktig vinter kan både det ena och det andra grävas fram ur drivorna. Fotograf: Inger Karlsson, Jörn.

ladda Upp. På våren är det dags för småfåglarna att boa. Vad passar då bättre än att äta upp sig på kvarhängande vinteräpplen? Fotograf: Ulla Pettersson, Målilla.

efter jobbet

Trä för trädgården

plaNtera meravarför krypa på knä och plantera när det går att jobba ergonomiskt riktigt? Här är ett vitmålat, FsC®-märkt planteringsbord med urtagbar ho i zink. Bordet är 97 centimeter högt och 58 centimeter brett och har en rejäl hylla för krukor, jord och redskap. kostar 1 695 kronor på www.gardenhome.se

Vårda diNa Växter vackert växthus i kanadensisk röd ceder från gabriel ash. Modellen heter ”The eight”. växthuset är cirka 2,4 meter brett, men går att förlänga efter önskemål. Pris från 25 900 kronor, inklusive frakt. www.vanstatradgard.se

fiNt fÖr fåglarNaHolkar som sätts upp under våren blir inte alltid bebodda första sommaren, men ännu behöver det inte vara för sent för att få gäster att flytta in. Ny för i år är den här handgjorda, färgglada fågelholken. 129 kronor på www.blomsterlandet.se

rÖd Stuga fÖr barNeN

Charmiga lekhuset Lotta har

förstukvist och gott om ljusinsläpp. Är säkerhetsklassat

enligt svensk och europeisk

standard, levereras komplett och

monteras och förankras på plats av montörer. Pris: 38 500 kronor på www.lekplats.se

ViNN ÖVer ogräSeNPrisbelönta ”Circlehoe” är en patenterad ogräsrensare, som skär av ogräsrötterna och samtidigt luckrar upp jorden där den ligger. Fronten är skarpslipad medan resterande sidor är slöa. Bekvämt handtag i trä. Total längd: 34 cm. kostar 279 kronor på gardenhome.se.

Sommaren är snart inom räckhåll – och det är dags att börja fundera på det som varit gömt i snö. Vad är vackrare i trädgården än trä? Både i levande form, och som praktiska och snygga prylar. Här hittar du allt från ogräsrensare till lekstuga.

soFia sTriDsMaN

odla i pallKrageodlingsbäddar och odlingskragar fungerar både på balkongen och på marken. Här är en antikfärgad odlingskrage i gran, laserad med vattenbaserad lasyr. virket är inte tryckimpregnerat. Du monterar själv ihop byggsatsen. odlingskragarna går att stapla på varandra till önskad höjd. 120 x 80 centimeter, pris 199 kronor. www.odlingskragen.se

P0STTIDNING BReturadress: Sveaskogs Kundcenter

Nygatan 4, 956 31 Överkalix

FN har utlyst 2011 till Skogens År. Därför har den europeiska post- organisationen Posteurop bestämt att samtliga 48 medlemsländer ska ha skog som tema på årets Europafrimärke.

– Det väcker förhoppningsvis tankar om skogens betydelse, säger Peter Bergman på Sveaskog.

Den svenska skogen har en stor ekonomisk betydelse. Av den svenska industrins syssel-sättning, omsättning och förädlingsvärde står skogsindustrin för mer än tio procent. Dessutom har skogen en enorm ekologisk betydelse: omkring hälften av landets 58 000 djur- och växtarter finns i skogen.

– Jag hoppas att Skogens År kan få svenskarna att fundera lite mer på skogen och dess sociala betydelse för rekreation och välmående. Frimärkena är ett steg. Jag tycker att det är genialt att ha två av de vanligaste trädslagen på dem. Det kan symbolisera vår unika närhet till skogen, säger Sveaskogs landskapsekolog Peter Bergman. Han förklarar också varför

strukturen på de olika träslagen skiljer sig åt. – Vedartade träslag består av fibrer.

I barrträdens fall är dessa långa medan lövträdens fibrer är korta, säger han.

Att träslag ser olika ut beror på skill-naden mellan vår- och sommarved (års-ringarna), fiberegenskaper samt färgen på veden.

Abstrakt naturmönsterDet faktumet är också något som konstnären bakom frimärkena, illustratören Kajsa Eldsten, tagit fasta på.

– Jag ville kombinera ett klassiskt svenskt frimärksmotiv med ett abstrakt mönster från naturen. Trädens karaktä-ristiska ådringar var min utgångspunkt. Det svåraste var att arbeta i det lilla formatet. Originalet var tre gånger större än frimär-ket, men jag var hela tiden tvungen att kontrollera hur det färdiga resultatet skulle se ut, berättar hon.

Mer än en femtedel av världens befolk-ning är direkt beroende av skogen. Därför handlar skog i ett globalt perspektiv bland

Stor skog blir små frimärken”Jag ville kombinera ett klassiskt frimärksmotiv med ett abstrakt mönster från naturen”, säger formgivaren Kajsa Eldsten om trädens ådringar som var utgångspunkten för frimärkena. Formgivaren valde att avbilda björk och gran; här är det björk vi ser.

illustratören Kajsa Eldsten har illustrerat Europafrimärket 2011. Temat för året är skog.

så här vackra ådringar har alltså en gran. Här ser vi det färdiga frimärket, orginalet är tre gånger större.

Abstrakta mönster på rulle • Frimärkena med skogsmotiv – formgivna av illustratören

Kajsa Eldsten – finns att köpa sedan den 24 mars. • Valören är 12 kronor och frimärkena finns på rulle. • De första svenska frimärkena gavs ut den 1 juli 1855.• Världens dyraste och mest berömda frimärke är svenskt: ”gul tre

skilling banco” från 1857. Frimärket är ett feltryck och finns endast i ett känt exemplar. 1998 såldes det för 15 miljoner kronor.

Fakta

till sist…

annat om kampen mot fattigdom, utveck-lings- och klimatfrågor – en förklaring till varför FN utnämnt 2011 till Skogens År. Sverige är EU:s största skogsland och alle mansrätten har bidragit till att de flesta svenskar har ett nära förhållande till skogen. Det tycker Peter Bergman är bra.

– Alla bör sätta sig mot en trädstam ibland och tänka på hur bra vi har det, att vi har skog så nära oss. Det är dessut-om medicinskt bevisat att det är bra mot stress och högt blodtryck att vara i naturen och koppla av. Dag ENaNDEr

”Alla bör sätta sig mot en trädstam ibland och tänka på hur bra vi har det.”

Fo

To: s

Tin

a E

ld

sTE

n