GPS-larm ökar trygghetenför bärare, anhöriga och samhälle

Ett larm kan bli till accessoar

Vad är GPS-larm för något?Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System. Det är ett system för satellitnavigering som drivs av det amerikanska försvarsdepartementet. 24 satelliter ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position (longitud, latitud och altitud) oavsett väder, tid på dygnet och var man befinner sig på jorden.* *Ur Wikipedia

Ett GPS-larm fungerar utanför bostaden till skillnad från ett trygghetslarm. Larmet bärs av den person som behöver kunna hittas eller nås. Det innebär att det vid behov går att se var personen befinner sig på en dator-skärm eller i en modern mobiltelefon som fungerar som en liten dator, en så kallad smartphone.

Vi lever längre och andelen äldre växer för

varje år. Idag bor 95 procent av alla äldre

i Göteborg i vanliga bostäder och många

vill bo kvar hemma så länge som möjligt.

Samtidigt utvecklas tekniken och möjlig-

gör för personer med olika funktionsned-

sättningar och deras anhöriga att med

hjälp av teknikstöd hantera vardagen.

Samtidigt ökar antalet personer med

demenssjukdom i Sverige och fler bor

kvar hemma. Demenssjukdom leder ofta

till nedsatt orienteringsförmåga och

risken att gå vilse ökar. Att som anhörig

uppleva oro för att ens närstående ska gå

ut på natten eller inte hitta hem efter en

promenad är naturligtvis en stor källa till

stress.

I försöksverksamheten Gôrbra för äldre

har vi ökat våra kunskaper om olika typer

av larm som stöd till anhöriga och bärare.

Vi har tillsammans med anhöriga testat

olika GPS-larm för att se hur vi kan an-

vända dem. Testpersonerna var anhöriga

och deras närstående med demenssjuk-

dom eller afasi.

I samtalet med testpersonerna framkom

att larmen gav ökad trygghet och frihet

men att eftersökningen av personer som

har gått vilse behöver organiseras på ett

bättre sätt innan Göteborgs Stad kan

erbjuda GPS-larm som anhörigstöd.

Vi har lärt oss att det finns flera aspekter

att ta hänsyn vid val av larm;

• vilken vana har den anhöriga av teknik

som smartphones och datorer,

• hur vill bäraren bära larmet; som klock-

armband, ett band runt nacken eller i

ficka/väska,

• vilka funktioner är viktiga som till ex-

empel vattentäthet och stöttålighet

• vilket stöd finns i omgivningen som till

exempel om hemtjänst eller dagverk-

samhet kan ladda och se till att bäraren

tar med larmet ut samt att möta bära-

ren när hon eller han är vilse.

” Trygghet när mamma är ute på vift” Om nyttan av GPS-larm i vardagen

Kristina Blidnerprojektledare

Göteborgs StadStadsdelsförvaltningen

Centrum

Malin BirathdemenssjuksköterskaGöteborgs StadStadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo

Anton är 85 år och bor själv i sin villa

sedan hans hustru gick bort för några år

sedan. Anton trivs bra med mycket i sitt

liv och vill bo kvar. Han tar ofta promena-

der och tycker om att prata med folk.

För drygt ett år sedan fick Anton

diagnosen Alzheimers sjukdom vilket gör

att han behöver stöd och påminnelser i

vardagen. Han får hjälp och stöd av anhö-

riga, hemtjänst och dagverksamhet.

Det har hänt att Anton inte klätt sig

efter väder och att han gått ut på udda

tider. Han säger att han ska hem till sina

föräldrar och människor i hans omgivning

har börjat oroa sig för honom.

Det är bakgrunden till att Anton får

ett erbjudande om att prova ett GPS-larm

inom ”projektet”. Han provar GPS-arm-

bandet och får beskrivet för sig hur det

fungerar, på ett sätt som han kan förstå.

Inför erbjudandet har en bedömning av

bakomliggande orsaker och alternativa

åtgärder övervägts.

Larmet är konstruerat som en förenk-

lad mobiltelefon som sitter på armen

med ett armband. Sonen kan nu ringa

Anton och samtalet kopplas upp auto-

matiskt. Om Anton skulle vilja kan han

ringa upp sin son genom att trycka på en

av larmets knappar. Larmet laddas varje

dygn av hemtjänst som också ser till att

han har armbandet på.

Anton använder inte själv möjligheten

att ringa upp, det gör däremot gran-

nar och polis som möter honom och vill

hjälpa. Sonen kan på så sätt berätta om

sin pappa och hans behov, så att han kan

få den hjälp han behöver.

När sonen inte får tag på sin pappa

kan han gå in via dator och söka hans

position via GPS. Larmet skickar också en

signal till sonen om pappan går utanför

ett visst förprogrammerat område.

Det händer t.ex. att Anton kliver

på bussen och när sonen får signal via

larmet så kan han hoppa på bussen ett

par hållplatser senare. Anton blir positivt

överraskad och gör sonen sällskap hem.

GPS-larmet visar sig också vara ett bra

komplement till det dörrlarm Anton har.

Efter att trygghetsjouren fått signal från

dörrlarmet och tills hemtjänst kan vara

på plats kan det ta en stund. Med hjälp

av GPS kan trygghetsjouren se var han är

och skicka hemtjänsten till rätt plats.

När Anton så småningom blev sämre

och flyttade till äldreboende och inte

längre hade sitt larm, frågade han efter

armbandet.

Sonen var till en början stressad av

de larm som inkom olika tider på dygnet.

Larmet behöver laddas varje dygn och ef-

tersom det var olika personer i hemtjäns-

ten, som besökte Anton, missades det en

del gånger. En del tekniskt ”strul” uppstod

också och det var inte självklart vem

som skulle hämta upp Anton (anhörig,

hemtjänst) när han var ute. Efter avslutat

projekt ansåg sonen dock att de positiva

sidorna övervägde.

Ensamstående man med vuxen son i närområdet. Enkel mobil med GPS

NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR

GPS-LARM ENKELT ATT ANVÄNDA

En forskare på FoU i Väst har intervjuat anhöriga som

använt GPS-larm. På frågan om de skulle rekommendera

larmet, var fem av sex anhöriga positiva. De upplevde att

larmet gjorde det möjligt för den närstående att leva mer

normalt och behålla en del av sitt vanliga liv trots sjukdom.

Förutom kravet på att larmet skulle laddas, tyckte dom

tillfrågade att det var enkelt att använda.

Källa: Om Gôrbra - utvärdering av ett försöksprojekt inom

ramen för Göteborgs Stads strategi för äldres boende

Folke är 82 år och bor tillsammans med

Barbro och deras stora hund i villa. Folke

och Barbro försöker även spendera så

mycket tid de kan på sommarstället vid

kusten. Oftast är det Folke som går ut

med hunden eftersom Barbro inte klarar

att gå långa promenader.

För några år sedan fick Folke diag-

nosen Alzheimers sjukdom och han

är i behov av mycket stöd för att klara

vardagen. Några dagar i veckan är han på

dagverksamhet, i övrigt får han all hjälp

av sin hustru. Folke har ett stort behov av

att röra sig och mår mycket bra av dessa

promenader. Det har dock hänt att han

inte kommit hem vilket oroar Barbro.

Barbro vill själv kunna söka efter Folke

om han inte kommit hem. Hon kan då

själv sätta sig i bilen eller be en granne

hjälpa till att hämta honom. Barbro har

fått en smartphone av barnen och vill

helst kunna söka efter Folke via den efter-

som hon inte använder datorn.

Larmet är konstruerat som en förenk-

lad mobiltelefon som Folke har med sig

i fickan. Barbro kan nu ringa Folke och

samtalet kopplas upp automatiskt.

Folke använder inte själv möjligheten

att ringa upp, men svarar när han hör Bar-

bros röst i telefonen. GPS-telefonen har

gjort att Barbro känner sig tryggare när

Folke går ut. Eftersom Folke har svårt att

göra sig förstådd är det i första hand GPS-

funktionen hon använder för att söka

efter honom - och inte telefonfunktionen.

Man som bor tillsammans med sin hustru och hund. Enkel mobil med GPS

NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR

Nils är 75 år och bor tillsammans sin

hustru i en lägenhet. Han går på dagverk-

samhet fem dagar i veckan. Både hustrun

och personal på dagverksamheten har

den senaste tiden märkt att han tappat

förmågan att hitta i närområdet när han

är ute på promenad. Han har ett behov

av att promenera och har alltid gärna

gjort detta i eget sällskap. När de försökt

stoppa honom från att gå ut eller erbjudit

sig att gå med så har han blivit mycket ir-

riterad. Några gånger har det också hänt

att han försvunnit från dagverksamheten

och polis har blivit inkopplad för att leta

efter honom.

Sedan i somras testar han en GPS-

telefon när han är på dagverksamheten.

Han ber själv att få den när han kommer

på morgonen. Vid ett fåtal tillfällen har

dagverksamheten varit tvungna att söka

efter honom, och de är nöjda med hur

det fungerar. Vid ett av tillfällena hade de

inte laddat GPS-telefonen och då var de

tvungna att ta hjälp av polis för att leta

upp honom. Ett önskemål från persona-

len är att GPS-tekniken även ska fungera

inomhus.

Man som går på dagverksamhet.

NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR

Exempel:Vill kunna ringa hem, klarar ej vanlig mobil. Börjar få svårt att hitta utomhus. Nedsatt språklig förmåga, behöver möjlighet att kalla på hjälp. Fallrisk.

Multiprofessionell bedömning av bakomliggande orsaker innan åtgärder sätts in. Detta för att GPS-larm inte ska sättas in i stället för andra viktiga åtgärder. Samtycke inhämtas och dokumenteras.

Personal med kompetens inom området, exempelvis arbetsterapeut eller sjukskö-terska, gör valet av larm så att det matchar behoven tillsammans med ansvarig chef eller biståndsbedömmare. Samma personer följer upp åtgärden.

Upprättas av ansvariga

Genomförs av ansvariga

BEDÖMNINGav det multiprofessionella teamet

VAL AV GPS-LARM

HANDLINGSPLAN

BEHOV UPPSTÅR

FORTSATT ANVÄNDNING

UPPFÖLJNINGav samtycke.

Fyller larmet sin funktion?

Förslag på process för arbete med GPS-larm

*Socialstyrelsens meddelandeblad 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

”Vi vet att det är många personer som försvin-ner och som polisen får leta efter i timmar. Är det etiskt att inte erbjuda den teknik som finns, GPS-larm, som gör att personer som försvinner kan hittas mycket lättare?”

Ingela Månsson, arbetar med anhörigfrågor på Hjälpmedelsinstitutet

VAD ÄR ETISKT KORREKT?

En förutsättning för att GPS-larm ska

kunna användas är att bäraren av larmet

ger sitt samtycke. Enligt Socialstyrelsens

nationella riktlinjer för vård och omsorg

vid demenssjukdom ska vården vara per-

soncentrerad och planerad i tvärprofes-

sionella team. Bakgrunden är att orsaker-

na till åtgärden ska undersökas grundligt

för att exempelvis skyddsutrustning inte

sätts in av fel orsak. Samtycke måste

alltid finnas enligt svensk lag. Det kan ges

på olika sätt, till exempel uttryckligt, pre-

sumtivt eller konkluderat och måste alltid

dokumenteras.* Åtgärden ska avbrytas

om bäraren inte längre samtycker. När

bäraren på grund av funktionsnedsätt-

ning inte kan ge uttryckligt samtycke kan

en osäkerhet uppstå hos omgivningen.

Vad är skillnaden mellan medgivande

för larm jämfört med beslut om hem-

tjänst - som också kräver samtycke?

HUR BÄRA?

LADDAS

TEKNIK FÖRLARMKONTROLL

UNGEFÄRLIGAKOSTNADER

POSITIONERINGSSYSTEM

HEMSIDA

VATTENTÄT

TELEFONFUNKTION

ELEKTRONISKTSTAKET (GEOFENCE)

TRYGGHETS-CENTRAL

SAMTYCKE

VEM BESLUTAR

HANDLINGSPLAN

VEM BETALAR

Armband eller bandrunt halsen, i väska/ficka

Varje till vart 3:e dygn

Dator eller smartphone

Startavgift 895 kr395–465 kr/mån

GPS och GSM

www.posifon.se

Nej

Ja

Ja

Erbjuds mot extra kostnad

Fordras

*

Fordras

**

Armband, runt halsen,i väska/ficka eller medbältesclips

Varje till vart 3:e dygn

Larmmottagning, datoreller smartphone

Uppläggningsavgift 200 kr 695 kr/mån

GPS och GSM

www.familjelarm.se

Ja

Ja

Ja

Ingår

Fordras

*

Fordras

**

Armband runt halsen.I väska/ficka

Varje dygn

Smartphone ellermobiltelefon+dator

Inköpspris ca 2 300kr + mobilabonnemang

GPS och GSM

www.yoyomotion.se

Nej

Ja

Ja

Nej

Fordras

*

Fordras

**

Armband

Aldrig

Pejlas av polis

Ca: 10 500kr/år

Radiopejling

www.phonirosystem.se

Ja

Nej

Nej

Nej

Fordras

*

Fordras

**

GPS-larm med positioneringsmöjlighettestade av äldre och deras anhöriga

*Berörd person tillsammans med anhörig, SOL och HSL-personal. Viktigt med samverkan mellan berörda parter.** Personen själv, anhöriga eller kommunen. Generella beslut saknas i många kommuner

POSIFON VEGA YOYOCARE NÖDSÄNDARE

GPS-larm är bra för bärare, anhöriga och samhälle Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan förebyggande insatser med GPS-larm på sikt minska kostnader för kommunerna. En nyttokostnads-analys vid införande av Posifons GPS-larm, som gjorts av Hjälpmedels-institutet, visar att mobila larm är samhällsekonomiskt lönsamma. Två samhällsekonomiska poster dominerar; minskade sökkostnader för för-svunna personer och minskade kostnader för äldreboende. Den kanske viktigaste positiva effekten är ett ökat välbefinnande hos användaren och ökad trygghet hos både användaren och anhöriga.*

*Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi - exemplet Posifon, se www.hi.se under Publikationer

En babyvakt med sändare och högtalare blir ett ”extra” öra för anhöriga

Äldre göteborgare ska kunna bo kvar längre i sina hem när

Göteborgs Stad och flera bostadsbolag nu investerar i ökad

gemenskap, bättre tillgänglighet och ny teknik för att skapa

goda boendemiljöer. Staden är en nationell försöksverksam-

het för att förbättra boendet för äldre och anhöriga. ”Gôrbra

för äldre” får inspiration och pengar av Hjälpmedelsinstitutet.

Vi tar hjälp av äldre hyresgäster och anhöriga så att vi

satsar på rätt åtgärder.

FOTO

: LA

RS

LA

NH

ED

FO

RM

: M

AD

E I

N S

WE

DE

N ©

SE

NIO

R G

ÖT

EB

OR

G F

EB

RU

AR

I 2

01

3