Grundläggande omhändertagande av nyfött barn

Godkänt den: 2021-09-14 Ansvarig: Gudlaug Sverrisdottir Gäller för: Kvinnosjukvård; Neonatologi

Grundläggande omhändertagande av nyfött barn

DocPlus-ID: DocPlusSTYR-22868 Version: 5 Handlingstyp: Instruktion/Rutin

Sidan 1 av 41


Innehåll Administration ....................................................................................................................................5

Larmrutiner och arbetssätt vid akut sjukt barn inom förlossnings och BB vården.............................5

Nyfödd-larm ................................................................................................................................5

Neoteam-larm .............................................................................................................................5

Barn som vårdas inom Neonatologi på Förlossning och/eller BB-avdelning .....................................7

Lathund för inskrivning ...................................................................................................................8

Inskrivning av barn som ska vårdas på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F ..........................9

Den initiala läkarbedömningen av nyfödda barn .............................................................................9

Barnläkare medverkar vid följande förlossningar: ........................................................................9

Barnläkarronder på obstetriken .................................................................................................... 11

Hygienrutin vid undersökning av nyfödda barn ............................................................................. 12

Akutbesök eller Återinläggning ......................................................................................................... 13

Akut poliklinisk läkarbedömning alt. inläggning av nyfött barn inom första levnadsveckan. ........... 13

Omhändertagande nyfödd på förlossningssal.................................................................................... 15

Initialt andningsstöd på förlossningsrum ....................................................................................... 15

Patientgrupp ................................................................................................................................. 15

Indikation .................................................................................................................................. 15

Kontraindikation ....................................................................................................................... 15

Förlopp ..................................................................................................................................... 15

Behov av barnläkare .................................................................................................................. 16

Dokumentation ......................................................................................................................... 17

Mottagande av höggradigt underburna barn på förlossningsrummet ................................................ 18

Bakgrund ...................................................................................................................................... 18



Sidan 2 av 41

Inklusionkriterier ........................................................................................................................... 18

Information till föräldrar ............................................................................................................... 18

Förberedelser innan förlossning .................................................................................................... 18

Förberedelser innan förlossning (neo-personal) ........................................................................ 18

Vid förlossning (obstetrik-personalen) ....................................................................................... 18

Vid förlossning (neo-personalen) ............................................................................................... 19

Förflyttning till neonatalavdelning ............................................................................................. 19

Basala rutiner nyfödda ...................................................................................................................... 20

Omhändertagande av nyfött barn på förlossning och BB ............................................................... 20

K-Vitamin .................................................................................................................................. 20

Rutinmässig handläggning av barn utan avvikelser .................................................................... 21

Navel och hudvård .................................................................................................................... 21

Hemgång................................................................................................................................... 21

Provtagning ............................................................................................................................... 22

Dokumentation ......................................................................................................................... 22

Tillägg för barn med särskilda omvårdnads- och medicinska behov ........................................... 22

Lathund kontroller barn ............................................................................................................ 22

Barnläkarundersökning och screening av nyfödda barn ................................................................. 23

Barnläkarundersökning ............................................................................................................. 23

BB-vård i hemmet ..................................................................................................................... 23

Bilirubinscreening under den första levnadsveckan ................................................................... 23

POX-screening för vissa medfödda hjärtfel .................................................................................... 26

Undersökning med pulsoximetri (POX) ...................................................................................... 26

PKU-provtagning ........................................................................................................................... 28

Efter provtagning ...................................................................................................................... 28

Blodsmitta................................................................................................................................. 28

PKU och biobankslagen ............................................................................................................. 28

Hörselscreening nyfödda ............................................................................................................... 29

För barn födda på Akademiska sjukhuset gäller följande: .......................................................... 29

Viktkurva nyfödd ........................................................................................................................... 30

Läkarundersökning (status) av nyfödd ....................................................................................... 31

Kriterier för hemgång inom 6-24h efter förlossning ................................................................... 31

Checklista för hemgång inom 72 timmar efter förlossning ......................................................... 31



Sidan 3 av 41

Standardordination för barn som vårdas på BB pga underburenhet, tillväxthämning,

hyperbilirubinemi eller maternell diabetes ................................................................................ 31

Graviditetsdiabetes, GDM ......................................................................................................... 31

Diabetes-Insulinbehandlad kvinna vid förlossning,sectio ........................................................... 31

Hyperbilirubinemi och immunisering ................................................................................................ 32

Neonatal hyperbilirubinemi och ljusbehandling ............................................................................ 32

Riskgrupper ............................................................................................................................... 32

Differentialdiagnoser ................................................................................................................ 32

Prevention ................................................................................................................................ 32

Behandling ................................................................................................................................ 32

Ljusbehandling .......................................................................................................................... 32

Utbytestransfusion .................................................................................................................... 33

Indikationsgränser för fototerapi ............................................................................................... 35

Immunisering (DAT POS) ............................................................................................................... 36

Känd immunisering (mamman har antikroppar) ........................................................................ 36

Övriga DAT-positiva barn ........................................................................................................... 36

Uppföljning efter vårdtiden ....................................................................................................... 36

Checklista DAT-positiva barn ..................................................................................................... 37

Blod .............................................................................................................................................. 37

Akutblod-beställning till nyfött barn - Länk till PM ......................................................................... 37

Länk till blodcentralens remiss för blodgruppering, BAS, DAT m.m. ........................................... 37

Länk till remiss Specialkrav på blodkomponent till patient ......................................................... 37

Navelsträngsprov .............................................................................................................................. 38

Provtagning på nyfödda barn med RhD-negativa mödrar .............................................................. 38

Blodgruppering och BAS-test av nyfött barn som förväntas vårdas på Intensivvårdsavdelningen för

nyfödda 95F .................................................................................................................................. 38

Navelsträngsprov för analys av syra-basstatus, metodbeskrivning ................................................. 39

Vaginal förlossning >32 veckor .................................................................................................. 39

Kejsarsnitt >32 veckor ............................................................................................................... 39

Infektion ........................................................................................................................................... 40

Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) hos nyfödda och nyförlösta .......................... 40

Grupp B Streptococcer GBS under graviditet och förlossning ..................................................... 40

HIV hos gravida och profylax till det nyfödda ............................................................................. 40

Samvård ........................................................................................................................................... 40



Sidan 4 av 41

Hudnära vård - riktlinje ............................................................................................................. 40

Praktisk personalvägledning då ett barn vårdas hud-mot-hud ................................................... 40

Råd om sovrutiner på 95F, Förlossning, BB ................................................................................ 40

Samvård postoperativt på uppvakningsavdelning GUVA och 70H av mor och nyfött barn.......... 40

Samvård på 95F och BB ............................................................................................................. 40

Nutrition ........................................................................................................................................... 41

Amningsstrategi för Region Uppsala .......................................................................................... 41

Amning ..................................................................................................................................... 41

Nutrition neonatologi.pdf (sharepoint.com) .............................................................................. 41

Information till kvinnor som vill donera bröstmjölk ................................................................... 41

Dokumenthistorik ............................................................................................................................. 41



Sidan 5 av 41

Administration

Larmrutiner och arbetssätt vid akut sjukt barn inom förlossnings och BB vården

Nyfödd-larm Aktiveras genom knapptryck då ett nyfött barn behöver akut hjälp. Knappar finns i barnrummen på

förlossningen och gyn-operation samt på BB-avdelningarna.

Ansvarig barnmorska ansvarar för larm i samband med förlossningen (på avd eller gynoperation).

Ansvarig sjuksköterska/barnmorska ansvarar för larm på BB-avdelningarna.

Larmet aktiverar neonatalprimärjouren som omedelbart kvitterar larmet och snarast förflyttar sig till

larmstället och övertar handläggningen av barnet. Om jouren är upptagen med annan

livsuppehållande insats så skall larmet kvitteras, varefter växeln omedelbart informeras om att

jouren inte kan ta larmet (tel 17777). Växeln söker då annan jour enligt lista.

Arbetssätt för bra teamarbete vid neoHLR-situation på förlossningen NeoHLR är ett teamarbete där erforderlig kompetens skall tillkallas omedelbart. I en väl fungerande

HLR-situation är alla i teamet trygga med att man har kontroll och att förloppet är gynnsamt. I annat

fall skall ytterligare hjälp tillkallas. Beslut att tillkalla neobakjour kan fattas av alla i teamet.

Följande alternativ gäller:

1. Neoprimärjour ber barnmorska trycka på knappen för ”Neoteam larm”

2. Barnmorska tillfrågar neoprimärjour om att trycka på knappen för hjälp från neobakjour.

3. Om primärjour inte anser att bakjour behövs men barnmorskan har en annan uppfattning så

informerar barnmorskan om att ”jag trycker på knappen då jag upplever att mer hjälp

behövs” och trycker på knappen.

Alternativ 2 är viktig då hela HLR-situationen ska bygga på en gemensam trygghet och känsla av

optimalt omhändertagande.

Neoteam-larm Aktiveras genom knapptryck då neonatal specialistkompetens behövs för att ta hand om ett nyfött

barn med akut hjälpbehov.

Detta larm omfattar barn som är födda före graviditetsvecka 32. Det skall användas av en

neonatalprimärjour som behöver akut bakjourskompetens eller av patientansvarig personal som

bedömer att det nyfödda barnet kommer att vara i behov av specialistkompetens (mer än sedvanlig

akut hjärt-lung-räddning).

Knappar finns i barnrummen på förlossningen och gyn-op samt på BB-avdelningarna.

Barnmorska ansvarar för larm i samband med förlossningen (på avd eller gynop.). Ansvarig

sjuksköterska/barnmorska ansvarar för larm på BB-avdelningarna. Neonatalprimärjouren ansvarar

för sökning om denne behöver hjälp.



Sidan 6 av 41

Larmet aktiverar neonatalbakjoursökaren, neonatalsjuksköterske-sökaren och

neonatalundersköterska. Dessa kvitterar omedelbart larmet och förflyttar sig snarast möjligt till

larmplatsen. Neonatalsjuksköterska tar med en ampull surfaktant till larmplatsen. Om bakjouren är

upptagen med annan livsuppehållande insats så skall larmet kvitteras, varefter växeln omedelbart

informeras om att jouren inte kan ta larmet (tel 17777). Växeln söker då annan jour enligt lista.



Sidan 7 av 41

Barn som vårdas inom Neonatologi på Förlossning och/eller BB-avdelning

1. Barn som föds med särskilda behov och ska vårdas på Medicinskt ansvarig enhet Neonatologi, men tillsammans med modern på BB, genererar ekonomi. Dessa barn ska då skrivas in på Medicinskt ansvarig enhet Neonatologi och Vårdande enhet BB-avdelning 96D eller E. Det kan göras efter födelsen direkt på förlossningen på följande barn:

Graviditetslängd < 36 v

Lätt för tiden (SGA, dvs < 2 SD)

Barn vars mor har läkemedelsbehandlad diabetes

Barn som är tungt för tiden (LGA) och vars mor har kostbehandlad diabetes

Fosterpåverkan pga. immunisering (t.ex. misstänkt eller verifierad anemi, blodbyte foster under graviditet)

Vissa diagnoser (t.ex. Down syndrom, LKG-spalt) Om inskrivningen inte gjorts på dessa barn på rätt sätt från förlossningen ändrar man det på BB-avdelningen från födseln genom att välja Neonatologi där det står Obstetrik i Inskrivningsbilden.

2. Barn som under vårdtiden på BB får ändrat ansvar från Obstetrik till Neonatologi vid:

Ljusbehandling

Tillmatning på läkarordination (även enstaka mål)

Återinläggning på barnindikation

Annan orsak t.ex. vid större observations- eller utredningsbehov än enligt standard. Denna ändring gör man genom s.k. ”handskakning” med sin egen avdelning + Neonatologi. Använd PAS Nyfödd som redan finns. Lathund för detta finns. Barnläkaren skriver inskrivnings- och utskrivningsanteckning på dessa barn. Barn som legat på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda 95F ska behålla Medicinsk enhet Neonatologi när de flyttas till BB.



Sidan 8 av 41

Lathund för inskrivning

Medicinsk

enhet

Diagnos Inskrivning Läkarkontakt jourtid Rond (Även kontaktperson kontorstid)

Neonatologi Barn med standardordination (se

PM)

* Graviditetslängd < 36

* SGA (< 2SD)

* Mor diabetes (lkm-beh)

* Mor med kostbeh diab och

barnet LGA

* Hypoglykemi

* Hyperbilirubinemi (behandlad)

Fosterpåverkan pga immunisering

(t.ex. misstänkt eller verifierad

anemi)

Vissa diagnoser (så som Down,

LKG)

Ljusbehandling (även poliklinisk)

Tillmatning på läkarordination

Återinläggning på barnindikation

Större observations- eller

utredningsbehov utöver enstaka

kontroller (t.ex. pga PAS eller

Infektionsmisstanke)

Neo-primärjour kontaktas

och gör en

inskrivningsanteckning i

samband med att

tillståndet konstateras, på

Förlossningen, Op, BB

eller BB på Väg

Ansvarig BM registrerar

vårdkontakten på rätt

medicinsk enhet.

Neo-primärjour Vardag: Läkare från 95F som har "BB-raden" i Medinet Helg: Bakjour Neonatologi

Neo/obst DAT POS (mor antikroppar eller

upptäckt i samband med

utredning av ikterus)

Bakjour neonatologi ska alltid meddelas då ett barn bekräftas DAT

POS. Hen beslutar då vidare uppföljning och medicinskt ansvar men

grundregeln är enstaka, företrädesvis transkutana kontroller;

obstetrik, tätare invasiva kontroller och/eller behandling;

neonatologi.

Obstetrik Övriga barn

inkl.

Mor med kostbeh.diab,

normala blodsocker

Ansvarig BM skriver in

barnet och registrerar

vårdkontakten på rätt

medicinska ansvar.

Neo-primärjour Vardag: Läkare från 95F som har "BB-raden" i Mednet Helg: Bakjour Pediatrik



Sidan 9 av 41

Inskrivning av barn som ska vårdas på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F

Barn som direkt efter förlossningen ska vårdas på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda (95F):

Förlösande barnmorska skapar personnummer som meddelas 95F.

Personal på 95F skriver in barnet i Cosmic.

Förlösande barnmorska gör sin journalanteckning utan vårdkontakt men med förlossningen som vårdande enhet.

Barn som blivit inskriven på Obstetriken och sedan flyttas till 95F:

Överflyttning sker via ”handskakning” i Cosmic.

Den initiala läkarbedömningen av nyfödda barn

Barnläkare medverkar vid följande förlossningar: Vid prematur förlossning före 36+0 fullgångna graviditetsveckor (fgv) medverkar neonatal

primärjour.

Vid prematur förlossning före 32+0 fgv medverkar neonatal bakjour (tjänstgörande primär- och bakjour kan vid det enskilda tillfället överenskomma om annat).

Alltid vid kejsarsnitt före 37+0 fgv. Vid högre graviditetslängd endast när ingreppet sker på fetal indikation.

När ansvarig obstetriker/barnmorska bedömer att barnet kan komma att behöva barnläkare vid det primära omhändertagande, exempelvis vid tecken på intrauterin distress (vilket är relativt vanligare vid bl.a. flerbörd eller sätesförlossning), maternell sjukdom eller medicinering.

Barnläkare skall efter förlossningen snarast (<1 timme) bedöma följande barn: (journalförs i inskrivningsmall för kvinno resp. neo vid inläggning, annars används mallen ”Bedömning läk nyfödd på kvinno”)

Barn födda före 36+0 fgv.

Barn som är lätta för tiden (vikt < –2 SD).

Vid maternell diabetes.

Vid maternell feber (>38°C) eller andra tecken på maternell infektion.

När obstetriker/barnmorska/(förälder) bedömer att så erfordras (vissa barn fordrar omedelbar bedömning vilket avbryter all annan verksamhet).

Övriga barn bedöms första gången tidigast sex timmar efter förlossningen. Detta sker på förlossningen om föräldrarna önskar gå direkt hem, annars vid nästföljande BB-rond. En inskrivningsjournal upprättas på följande barn för fortsatt behandling på BB (i PAS registreras ”Neonatologi” som medicinskt ansvarig enhet)

Barn födda före 36+0 fgv.

Barn till mödrar med diabetes, utom normalstora barn till mödrar med kostbehandlad graviditetsdiabetes.

Barn som är lätta för tiden (vikt < –2 SD).



Sidan 10 av 41

Barn som fordrar ljusbehandling pga hyperbilirubinemi.

Barn som fordrar tillmatning av medicinska skäl (OBS: ej rutin för barn som är födda efter 35+6 fgv eller för barn som är tunga för tiden).

Vid utskrivning upprättas en epikris. Barn som tillhör någon riskgrupp (se PM Hemgång 6-24h efter förlossning), rekommenderas att stanna på BB för observation men behöver primärt inte skrivas in på Medicinskt ansvarig enhet Neonatologi.



Sidan 11 av 41

Barnläkarronder på obstetriken

Allmänna instruktioner

Ronden planeras/tid bokas av respektive barnmorska/koordinator.

Föräldrarna informeras/får sin tid i förväg och medföljer. Barnet ska vara avklätt (vårdas hud-

mot-hud). Undersköterska på BB ansvarar för att föräldrarna till de barn som ska rondas på

BB fått kallelse-puck och information inför ronden.

Inför undersökningarna kallar barnläkaren på ansvarig barnmorska/sjuksköterska och

patienterna gås igenom. Vid behov kvarstannar bm/ssk och barnet rondas gemensamt, i

annat fall rondar barnläkaren själv och tillkallar hjälp vid behov. OBS! Ronder jourtid/helg (se

nedan), då kvarstannar barnmorska och rondar tillsammans med barnläkare och ansvarar

för att familjerna kallas via pucksystemet. Ronden sker på särskilt undersökningsrum. På

förlossningen utförs undersökning på förlossningsrummet.

Vid befarad försening mer än ca 15 min ser ansvarig barnläkare till att BB/BB på väg

meddelas (tel koord 156 93).

Neonatolog i tjänst på BB ser till att provsvar kontrolleras/signeras dagligen.

Om särskilda skäl finns undersöks barnet på vårdrummet

Ev. behov av information via tolk ska beaktas, lämpligen samordnas då barnrond och övrig

information avseende BB-vård.

Vardagar

Undersökning för fortsatt vård i hemmet (FVH) sker på förlossningen ca kl. 8.30, cirka klockan 12.00 samt klockan 15.00. Undersökningarna utförs av den läkare som rondar på BB (BB-raden o schemat/Medinet).

Då jourarbetet tillåter (neonatalbakjour) sker undersökning även kl. 20.

BB-ronden startar klockan 9.30 på 96E, fortsätter på 96D samt på återbesöksmottagningen för nyfödda.

På eftermiddagen sker barnrond på BB vid behov.

Helger

Undersökning för FVH utförs (avgående neonatalbakjour) ca kl. 8 på förlossningen/BB. Undersökning sker även ca kl. 12 (neonatalbakjour i samband med rond på BB).

BB-rond för obstetrikbarnen (separat jour från pediatriken) sker klockan 8.30-10.30 med start hos koordinatorerna på 96E

BB-rond för neo-barnen (neo-bakjouren) sker så snart jourarbetet tillåter.

Kvällstid kan undersökning för FVH ske vid ett tillfälle om jourarbetet tillåter (neonatalbakjour) dock senast klockan 22.00.



Sidan 12 av 41

Hygienrutin vid undersökning av nyfödda barn

Vid undersökning av nyfödda barn så följes de hygienregler som gäller vid Akademiska sjukhuset,

vilka är baserade på föreskrifter från Socialstyrelsen. I korthet inkluderar dessa regler:

God handhygien (inga smycken, rena händer, handsprit, handskar vid kontakt med

kroppsvätskor)

Skyddskläder (skall bytas efter varje direktkontakt med patient eller utrustning)

Hygienrutinerna gäller överallt, dvs. på BB, mottagning, förlossning och gyn-op.

Vid undersökning av nyfödda barn så skall plastförkläde användas

Risken är påtaglig att arbetsdräkten kommer i kontakt med barnet eller andra föremål vid

undersökningen. Plastförklädet gör att vi inte behöver byta arbetsdräkt efter varje undersökning. På

gyn-op avdelningen används speciell skyddsdräkt istället för plastförkläde.

Vid fullständig undersökning skall handskar användas

Eftersom fullständig undersökning inkluderar munhåla samt genital- och analregionen så föreligger

risk för kontakt med kroppsvätskor. På gyn-op och förlossning förekommer dessutom fostervatten

och blod.

Rutin

Alla som undersöker eller på annat sätt kommer i direktkontakt med barn på kvinnokliniken måste

utverka sin egen rutin så att arbetet sker så smidigt som möjligt och inkluderar ovanstående krav.

Följande delmoment skall beaktas:

1. Nytt plastförkläde inför varje ny kontakt med ett barn

2. Handsprit före och efter undersökning

3. Handsprit före och efter användandet av datorn (som är svår att hålla ren)

4. Handskar vid undersökningen

5. Om gemensamt undersökningsbord, så skall detta spritrengöras mellan

undersökningarna

6. Om gemensam våg, termometer, stetoskop, oftalmoskop eller annan utrustning så skall

dessa spritrengöras mellan undersökningarna



Sidan 13 av 41

Akutbesök eller Återinläggning

Akut poliklinisk läkarbedömning alt. inläggning av nyfött barn inom första levnadsveckan.

Obstetriken ansvarar för barnen under den första levnadsveckan. Det är viktigt att de familjer som

lämnar sjukhuset inom 72h alltid har en lätt tillgång till BB vård om behov uppstår.

Telefonrådgivning är vanligt förekommande på BB och det är många gånger svårt att göra

bedömningar via telefonen. Rådgör med kollega och/eller barnläkare. Går inte bedömningen att göra

per telefonen erbjuds familjen alltid att komma till sjukhuset.

I de fall barnmorska på hembesök eller vid telefonkontakt/telefonrådgivning bedömer att ett barn

behöver en läkarbedömning samma dag gäller följande:

Undersökning polikliniskt behövs

Då barnmorska vid hembesök eller telefonkontakt/telefonrådgivning bedömer att barnet behöver

undersökas polikliniskt utan mer provtagning än enstaka blodprover tas familjen om möjligt emot på

BB på Väg. Om ingen personal finns tillgänglig där t.ex. pga. jourtid eller att personalen är ute på

hembesök kommer familjen i stället till BB avdelningen. Den barnmorska som gjort bedömningen

rapporterar till mottagande enhet (om möjligt åker hembesöksbarnmorska in och tar emot och hand

om patienten).

Undersökning och provtagning behövs Då barnmorskan vid hembesök eller telefonkontakt/telefonrådgivning bedömer att barnet behöver

mer undersökningar och provtagning än vad som är möjligt på BB på Väg eller om barnmorskan

bedömer inläggning sannolik kommer familjen till BB avdelningen. Den barnmorska som gjort

bedömningen rapporterar till mottagande enhet (om möjligt åker hembesöksbarnmorska in och tar

emot och hand om patienten).

Läkarkontakt krävs

Då barnmorskan vid hembesök eller telefonkontakt/telefonrådgivning bedömer att barnet behöver

komma i kontakt med läkare akut ringer hon ambulans som tar familjen till Barnakuten. Detta gäller

framför allt vid ABC, dvs. om föräldrarna beskriver andningsproblem, större blödning eller chock hos

barnet. Barnmorska rapporterar till Barnakuten.

Neobakjour

Vid svårighet i bedömningen kontaktas neobakjour för hjälp att bedöma var familjen ska ta vägen.

Gråzonen Vissa patienter kommer att falla inom ”gråzonen” mellan dessa kriterier och kommunikation mellan

enheterna ska då ske så att patienten får bästa möjliga vård. Det är viktigt att patienten aldrig

behöver flytta sig mellan olika enheter innan de är bedömda.



Sidan 14 av 41

Inläggning

Nyfödda barn <7 dygns ålder med behov av slutenvårdsinsatser bör i första hand vårdas av

neonatologer på BB-avdelning. Vid behov av högre vårdnivå sker beslut om var patienten ska vårdas

efter samråd mellan barnjour och neobakjour.



Sidan 15 av 41

Omhändertagande nyfödd på förlossningssal

Initialt andningsstöd på förlossningsrum

Patientgrupp

Barn födda ≥ v 35+0

Indikation Barn med otillräcklig egenandning.

Barn med behov av andningshjälp.

Kontraindikation Barn födda <v 35+0

Barn där förväntad akut vårdinsats föreligger så som prenatala tecken på asfyxi och/eller

prenatal känd missbildning eller sjukdom.

I bedömningen ska hänsyn även tas till moderns medicinska tillstånd.

Förlopp Barnet föds. Tidtagarur startas av undersköterskan.

Sedvanlig stimulering och avtorkning. Viktigt att barnet inte blir kallt.

Barnet behöver andningsstöd.

Tillkalla mer personal (modern kan behöva hjälp samtidigt).

Undersköterskan står på samma sida som Neopuff/sug/övervakningsskåp och startar Neopuff.

Barnmorska står på motsatt sida och initierar ventilationsstöd. Samtidigt stabiliserar undersköterskan

barnets position (bild nedan) under hela tiden barnmorskan ventilerar.

Ventilera med 60 andetag/minut.

Ovan rekommendation gäller för barn med otillräcklig andning vid födelsen. Optimera arbetsmiljön

(höj sängen, öka belysning).

Beakta att ett barn som initialt har behövt andningsstöd kan riskerat bli nedkyld. Vård av barnet hud

mot hud rekommenderas.



Sidan 16 av 41

Behov av barnläkare Om barnet inte etablerar egenandning på initial ventilation (fungerande ventilation under 60

sekunder) flyttas barnet till barnbordet i akutrummet samt larmas neoprimärjour via larmknapp.

Om barnet etablerar regelbunden egenandning men med symtom på andningsstörning och/eller

syrgasbehov söks neoprimärjour via telefon med information om att barn vistas på förlossningsrum.

Om barnet etablerar regelbunden egenandning utan symtom på andningsstörning avslutas insatsen.

En HLR-insats som fungerar, dvs barnet blir successivt bättre genom stigande hjärtfrekvens, ökad

egenandning och tilltagande tonus, skall inte avbrytas för att flytta barnet ut till barnbordet i

barnsalen, eftersom det riskerar att försämra situationen. Fungerande HLR fortgår tills barnet är

stabiliserat.

Kvarstående andningsstörning Nyfödda barn som efter det initiala omhändertagandet har andningsstörning såsom ökad

andningsfrekvens, grunting eller misstanke om cyanos, bör stanna hos föräldern på förlossningssal



Sidan 17 av 41

för fortsatt övervakning. Koppla EKG och saturationsmätare. Saturationsgränser är samma som vid

neoHLR det vill säga saturation skall vara> 70 % vid 5 min och >90 % vid 10 minuter. Neoprimärjour

söks via telefon för bedömning på plats av alla barn med kvarstående andningssymtom.

Bedömning samt plan ska dokumenteras av barnläkare. Vid eventuell överflyttning till 95F

eftersträvas transport med barnet hud-mot-hud (i säng, rullstol eller i tubtopp) som tidigare.

Dokumentation Insatser och vårdåtgärder dokumenteras i barnets journal.



Sidan 18 av 41

Mottagande av höggradigt underburna barn på förlossningsrummet

Bakgrund

Studier och erfarenhet visar på positiva effekter av nollseparation såsom minskad sjuklighet, ökad

tillväxt och bättre neurologisk utveckling hos barnet samt bättre psykiska hälsa hos föräldrarna.

Inklusionkriterier

Simplex-förlossning

Beslut om primärt omhändertagande av barnet på förlossningssal fattas av ansvarig neonatolog i

samråd med obstetriker och barnmorska. Gemensam plan skapas för omhändertagandet.

Information till föräldrar

Information inför förlossningen ges till föräldrarna av obstetriker och neo-personal.

Förberedelser innan förlossning

Alla salar kan användas, men om möjligt ska förlossningen ske på någon av de större

förlossningssalarna (helst sal 4). Förlossningen ansvarar att ta kontakt med neo-teamet i god tid

innan beräknad födsel (minst 30 min), så de kan koppla in sin utrustning och förbereda

sig. Därefter väntar neo-teamet utanför förlossningssalen till dess barnmorskan ger klartecken.

Viktigt med god kommunikation mellan teamen för att kunna hjälpa varandra på förlossningssalen.

Vid väldigt kort varsel används barnbordet ute i barnrummet.

Förberedelser innan förlossning (neo-personal) Separat detaljerad neo-rutin (infoga länk)

Slutenvårdkuvös med skyttel används

Ta med Curosurf och gröna akutväskan (infoga länk)

Använd sug från förlossningens “neopelare” alt handsugen på skytteln

Kom överens om vem neo-teamet kontaktar om extra hjälp behövs

Vid förlossning (obstetrik-personalen) Barnet läggs i därtill avsedd plastpåse utan föregående avtorkning.

Samla ihop barnet för att hjälpa det att återfå kroppskontroll

Om möjligt avvakta 30-120 sekunder innan avnavling

Blodgas på navelsträngsblod ska tas enligt sedvanlig rutin

Blodgruppering tas, se kapitel Blodgruppering och BAS-test av nyfött barn som förväntas

vårdas på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda 95F i detta PM

Placenta ska alltid skickas till PAD



Sidan 19 av 41

Vid förlossning (neo-personalen) Omhändertagande enligt rutin för höggradigt underburet barn Medicinskt vårdprogram vid

underburenhet, mindre än 24 veckor

Omhändertagande enligt riktlinjer för neoHLR www.neohlrutbildning.se

Planera för katetersättning på avd 95F

Vid akut katetersättning använd material i blå akutväskan (infoga länk)

Förflyttning till neonatalavdelning Anhörig uppmanas att följa med barnet till 95F.

K-vitamin ges intravenöst på 95F.

Innan förflyttning till neonatalavdelning beslutas vem som ansvarar för att mamman får hjälp med

att stimulera för bröstmjölksproduktion så snart som möjligt.

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-24748&docId=DocPlusSTYR-24748&filename=Medicinskt%20v%C3%A5rdprogram%20vid%20underburenhet%2C%20mindre%20%C3%A4n%2024%20veckor.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-24748&docId=DocPlusSTYR-24748&filename=Medicinskt%20v%C3%A5rdprogram%20vid%20underburenhet%2C%20mindre%20%C3%A4n%2024%20veckor.pdf

http://www.neohlrutbildning.se/



Sidan 20 av 41

Basala rutiner nyfödda

Omhändertagande av nyfött barn på förlossning och BB

Målsättning Att stödja barnet och dess föräldrar under de första dagarna efter förlossningen. Utgångspunkten är

att föräldrarna känner sitt barn bäst, och att personal ska finnas till hands för att svara på frågor och

stå för den professionella kunskap och det stöd som kan behövas. Alla familjer ska erbjudas ett

individualiserat stöd och omhändertagande utifrån sina önskemål och barnets medicinska behov, så

att de så snart som möjligt ska kunna ta hem sitt barn trygga i sin föräldraroll.

3 hörnstenar 1. Fortgående observationer av barnet (se nedan) och vid eventuella tecken på avvikelser i

barnets hälsotillstånd, snabbt insatta adekvata åtgärder och kontakt med barnläkare.

2. Tidigast möjligt påbörjad hudnära vård (se PM Hudnära vård - riktlinje) hos förälder (eller av

förälder utsedd ersättare) utan tidsbegränsning, vanligen under merparten av dygnet.

3. Stöd och information till föräldrarna för att mor och barn så snart som möjligt skall kunna

etablera full amning (se PM Amning), utan bestämda tidsintervall.

K-Vitamin Alla nyfödda barn ska, efter samtycke från barnets föräldrar, ges K-vitamin för att minska risken för allvarliga blödningar.

K-vitamin enligt punkt 1 och 2 nedan ges på generell ordination. Punkt 3 handläggs av barnläkare.

1. Fullgångna barn samt prematurfödda med födelsevikt ≥ 1500 g Ge injektionsvätska vitamin K (Konakion Novum) 10 mg/ml; 1 mg = 0,1 ml intramuskulärt direkt efter förlossningen. Undantag endast om intramuskulär injektion inte kan ges (se punkt 3 nedan)

2. Barn med födelsevikt < 1500 g. Ge injektionsvätska vitamin K (Konakion Novum) 10 mg/ml; 0,5 mg (0,05 ml) i.m el i.v snarast efter förlossningen.

3. Peroralt alternativ till fullgångna barn: flerdosprofylax per os. Detta alternativ är bara aktuellt om i.m. injektion av någon anledning är olämplig, t.ex. hemofili, eller om föräldrarna bestämt sig för att avstå från att låta barnet få i.m. injektion. I det senare fallet bör föräldrarna först ha fått noggrann information från läkare om vikten av K-vitamin och föräldrarnas val ska dokumenteras i journalen. Av inj.vätska vitamin K (Konakion Novum) 10 mg/ml ges en första dos 2 mg = 0,2 ml per os. så snart som möjligt under första levnadsdygnet Sedan används Neokay (licenspreparat) kapslar 1mg, förpackning 12 st kapslar: en kapsel en gång i veckan tills barnet är 3 månader gammalt.

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Hudnära%20vård%20-%20riktlinje.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Amning.pdf



Sidan 21 av 41

Barnläkare skriver recept, mall finns i Cosmic. Ge föräldrarna föräldrainformation och doseringsschema.

Rutinmässig handläggning av barn utan avvikelser För opåverkade barn med observerad invändningsfri amning observeras och dokumenteras (ansvar:

barnmorska, dokumentation i journaltabell) följande:

Barnets allmäntillstånd (andning, hudfärg, tonus, spontanmotorik och vakenhetsgrad) minst

en gång per pass.

Navel (se nedan) och ögon inspekteras minst en gång per dag.

Första tillfället barnet har urin- och mekoniumavgång efter födseln. Om urinavgång inte

noterats inom 24 timmar eller mekoniumavgång inom 48 timmar kontaktas barnläkare.

Barnets temperatur; kontrolleras på förlossningsavdelningen och efter ytterligare 4-8

timmar. Om temperaturen är normal (36,5c – 37,5c) avslutas dessa kontroller. Vid avvikande

temperatur bör orsaken fastställas och åtgärder för att normalisera kroppstemperaturen

vidtas, i 1:a hand genom vård hud-mot-hud. Om temperaturen trots dessa åtgärder inte

normaliseras eller om barnet är på annat sätt påverkat kontaktas barnläkare.

Barnets saturation; kontrolleras i samband med andra tempkontrollen (6-12h ålder). Vid

normala värden avslutas kontrollerna, i annat fall handläggning beskrivet under sektionen

POX-screening för vissa medfödda hjärtfel i detta PM.

Barnets vikt, längd och huvudomfång; noteras vid födseln. Vikten kontrolleras vidare vid

återbesök (vid 4-6 d ålder) eller vid 3 d ålder om familjen vårdas på BB samt vid misstanke

om sjukdom eller otillräckligt näringsintag.

Navel och hudvård Föräldrar informeras om observation och vård av barnets navel i samband med skötning. På BB

inspekterar personalen naveln minst dagligen: Om naveln är torr och hudområdet är utan rodnad

behövs ingen åtgärd. Om naveln är kladdig tvättas den ren med NaCl och torkas torr. Vid eventuella

infektionstecken (sekretion/rodnad/ svullnad) på navel och/eller angränsande bukvägg ska

barnläkare kontaktas. Eventuellt fosterfett som ansamlats i axiller, ljumskar eller andra hudveck, ska

försiktigt smetas ut. Övrigt fosterfett ska ej avlägsnas. Långa naglar hos barnet kan v b filas ned med

nagelfil.

Barnläkarundersökning och screening avseende bilirubin: se överskrift Barnläkarundersökning

screening av nyfödda barn på bb – förlossning.

Hemgång Fullgångna opåverkade barn som uppfyller fastställda kriterier för fortsatt vård i hemmet. Se

överskrifter i detta PM; Hemgång 6-24h efter förlossning (FVH) checklista och PM

Barnläkarundersökning screening av nyfödda barn på bb – förlossning. Kan skrivas ut av barnläkare

redan från förlossningsavdelningen, dock tidigast vid 6 timmars ålder. Förnyad bedömning sker

därefter i hemmet av barnmorska från ”BB på väg” eller motsvarande, och uppföljning sker på

återbesöksmottagningen för nyfödda alt. barnspecialistmottagning på respektive hemort (se PM BB

vård i hemmet). Barn som uppfyller kriterier för FVH men stannar på BB handläggs enligt ovan men

barnläkarundersöks först dagen efter födseln på BB. Observera särskilt sociala faktorer som kan kräva

ökat stöd och information till familjen. Familjer med språksvårigheter ska alltid ges information och

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/BB%20vård%20i%20hemmet.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/BB%20vård%20i%20hemmet.pdf



Sidan 22 av 41

samtal med tolk. Fram till dess att BVC tar över uppföljning av barn och familj (7 dagars ålder)

ansvarar obstetriken för barnets vård, stöd och rådgivning.

Provtagning

Provtagning på barnet enligt PKU-rutiner sker vid 48 (-96) timmars ålder. Övrig provtagning på barnet

får endast ske på barnläkarordination. Tänk på smärtlindring vid provtagning, dvs hud mot hud och

amning.

Dokumentation Barnläkare ansvarar för, och dokumenterar i barnets journal:

Rutinundersökning och ev. avvikelser

Specifika avvikelser som kräver särskild omvårdnad, kontroller, provtagning eller specifik

behandling, dokumenteras i journalen.

Om och i så fall vilken uppföljning barnet ska ha efter hemgång (t.ex. i de fall barnet ska på

ett rutinmässigt återbesök, ska detta ske till barnmorska/sjuksköterska eller barnläkare?)

Tillägg för barn med särskilda omvårdnads- och medicinska behov Barn med särskilda omvårdnads- eller medicinska behov pga. underburenhet (här avses regelmässigt

barn <36+0), tillväxthämning/lätt för tiden (< 2 SD för GA), hyperbilirubinemi, hypoglykemi eller

maternell diabetes, ska handläggas enligt särskilt vårdprogram och enligt ordination av barnläkare.

Se PM Standardordination för barn som vårdas på BB pga underburenhet, tillväxthämning,

hyperbilirubinemi eller maternell diabetes)

Övriga tillstånd handläggs individuellt efter bedömning av barnläkare.

Lång Vattenavgång (>18 timmar) och/eller feber hos kvinnan under förlossningen

Temperaturmätning regelmässigt 1g/dag. Dessa barn bör ej gå hem före 24 timmars ålder.

Kejsarsnitt Barn som är förlösta med kejsarsnitt har en något ökad risk för omställningsproblem efter

förlossningen, särskilt andningsstörningar. Observera och dokumentera barnets allmäntillstånd 1

gång/timme under de första 6 timmarna, och kontakta barnläkare vid avvikelser.

Vakuumextraktion Var uppmärksam på om barnet visar tecken på smärta. Paracetamol kan ges på generell ordination.

Barnläkare informeras vid rond.

Lathund kontroller barn Checklista/lathund för kontroller finns i PM Standardordination för barn som vårdas på BB pga

underburenhet, tillväxthämning, hyperbilirubinemi eller maternell diabetes.pdf (sharepoint.com)

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Standardordination%20för%20barn%20som%20vårdas%20på%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillväxthämning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Standardordination%20för%20barn%20som%20vårdas%20på%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillväxthämning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20ut%C3%B6kad/Standardordination%20f%C3%B6r%20barn%20som%20v%C3%A5rdas%20p%C3%A5%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillv%C3%A4xth%C3%A4mning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20ut%C3%B6kad/Standardordination%20f%C3%B6r%20barn%20som%20v%C3%A5rdas%20p%C3%A5%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillv%C3%A4xth%C3%A4mning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf



Sidan 23 av 41

Barnläkarundersökning och screening av nyfödda barn

Barnläkarundersökning och screening ska säkerställa fullgod hälsa och välbefinnande hos det

nyfödda barnet genom:

1. Tidig upptäckt av sjukdomar och komplikationer

2. Utskrivning efter samlad bedömning avseende: moderns/barnets hälsotillstånd, moderns

egen uppfattning om/faktiska förmåga att vårda barnet och familjens stöd/nätverk.

3. Adekvat uppföljning

Barnläkarundersökning 1. Varje nyfött barn ska läkarundersökas en gång innan det lämnar sjukhuset.

2. Undersökningen sker vid nästkommande BB-rond eller, om barnet planeras för utskrivning

före dess, minst 6h efter födelsen.

3. Utförs läkarundersökningen av annan läkare än specialist inom barn- och ungdomsmedicin

utförs ytterligare en läkarundersökning inom en veckas ålder.

4. Undersökande läkare ansvarar för dokumentation och planering utöver basal uppföljning.

(Basal uppföljning sker av barnmorska eller sjuksköterska.)

5. Inför läkarundersökning ska pulsoximetri (se överskrift i detta PM; POX-screening för vissa

medfödda hjärtfel samt bilirubin-screening, (se nedan) vara utfört.

6. Läkarundersökning sker tidigare och/eller igen (särskild handläggning) när:

a. Barnet uppvisar sjukdomssymptom eller avvikelser

b. Barnet tillhör riskpopulation som motiverar utökat medicinskt omhändertagande, Se

detta PM under Omhändertagande av nyfött barn på förlossning och BB och

Standardordination för barn som vårdas på BB pga underburenhet, tillväxthämning,

hyperbilirubinemi eller maternell diabetes

BB-vård i hemmet 1. Om kriterier för FVH (se PM Hemgång 6-24h efter förlossning (FVH) checklista är uppfyllda

och barnet undersökts av läkare (se ovan) kan utskrivning ske, dock tidigast 6 h efter

födelsen.

2. Basal uppföljning sker då av barnmorska i hemmet samt av barnmorska eller sjuksköterska

på BB på Väg, Barnspecialistmottagningar eller MHV. Dokumentation sker i journaltabell

nyfödd.

3. Vid behov av ytterligare barnläkarundersökning så sker den på återbesöksmottagningen för

nyfödda alternativt Barnspecialistmottagning i Enköping, Östhammar eller Tierp beroende på

familjens hemkommun.

Bilirubinscreening under den första levnadsveckan 1. Barnmorska ansvarar för att identifiera nyfödda barn med ökad risk för behandlingskrävande

hyperbilirubinemi (syskon med behandlingskrävande ikterus, immunisering, underburenhet

tom 37v, hematom/frakturer, stort viktsfall/sen amningsstart, ostasiatisk härkomst, diabetes

matris, kromosomavvikelser) för att säkerställa ökad vaksamhet för dessa barn de första

dygnen.

https://rapport.lul.se/SASLogon/TimedOut.do?_locale=sv_SE&useTransitionSplash=true&_sasapp=Visual+Analytics+Viewer+7.4https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Standardordination%20för%20barn%20som%20vårdas%20på%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillväxthämning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://rapport.lul.se/SASLogon/TimedOut.do?_locale=sv_SE&useTransitionSplash=true&_sasapp=Visual+Analytics+Viewer+7.4https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Standardordination%20för%20barn%20som%20vårdas%20på%20BB%20pga%20underburenhet,%20tillväxthämning,%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20utökad/Hemgång%206-24h%20efter%20förlossning%20(FHV)%20checklista.pdf



Sidan 24 av 41

2. Barn utan ovanstående riskfaktorer som vårdas längre än 48 timmar på BB-avdelning utan

synlig ikterus behöver ej genomgå bilirubinscreening, barnets färg ska inspekteras en g/pass.

3. Bilirubinscreening sker företrädesvis transkutant.

4. Bestämning av P-bilirubin (akutsvar, meddela neonatalprimärjour) sker på läkarordination

vid:

Ikterus under 1:a dygnet, då tas ”fullständiga gulprover” (Hb, bil, blgrp, DAT)

Prenatalt känd immunisering, då tas fullständiga gulprover (se stycket om

hyperbilirubinemi)

Transkutant mätvärde > 250

Vid poliklinisk blodprovstagning ansvarar den barnmorska/sjuksköterska som tagit provet

att det följs upp (rapporteras till barnläkare som ordinerar vidare uppföljning) samt

meddelar familjen detta. Om svaret väntas efter att mottagningen stängt rapporteras

patienten till BB (använd därtill avsedd tidbok i Cosmic) som följer upp och meddelar

familjen. (Barn äldre än 7 dagar rapporteras till Neonatalmottagningen se lathund

Överrapportering av nyfödda från BB till Neonatalmottagning).

Ovanstående barn handläggs individuellt enl. ordination av neonatolog

5. Transkutan bilirubinscreening sker inför hemgång vid 12-48 timmars ålder. Vid hemgång före

12 timmars ålder sker detta vid hembesök följande dag, senast vid ca 44 timmars ålder.

Resultatet och ev. behov av ytterligare kontroll bedöms utifrån bilirubinkurvan. Vid

osäkerhet kontakta barnläkare.

Erfaren barnmorska kan ta beslut om bilirubinvärden i zon ”c” (rutinkontroll av bilirubin

behövs ej), och i zon ”b” (ny kontroll om 1-2 dygn)

Barnläkarbedömning krävs för alla värden i zon ”a”, samt för avslutande av kontroller

eller förlängt kontrollintervall i zon ”b”

Erfaren barnmorska kan avsluta kontroller som ligger under 250 hos ett friskt barn efter

96h ålder.

https://ltuppsala.sharepoint.com/:w:/r/sites/o365grp0948/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7BDEF17916-57CA-4DB8-AAEB-177297C8B6EB%7D&file=%C3%96verrappotering%20nyf%C3%B6dd%20BB%20till%20neo-mottagningen.docx&action=default&mobileredirect=true



Sidan 25 av 41



Sidan 26 av 41

POX-screening för vissa medfödda hjärtfel

Omkring 0,8 % av alla nyfödda barn har ett medfött hjärtfel. Merparten av dessa kan och bör

upptäckas innan barnet går hem från förlossning/BB. I screeningen för eventuellt medfött hjärtfel

samverkar tre metoder:

1. Kontinuerlig övervakning och tillsyn av all personal, med hög grad av uppmärksamhet på

eventuella avvikande symptom hos det nyfödda barnet. Barn med svåra hjärtfel debuterar ofta

med diffusa symptom, som kräver snabbt insatt, korrekt handläggning

2. Bedömning av förekomst och kvalitet hos femoralispulsar, precordiell hjärtaktivitet, hjärtljud

samt eventuella hjärtbiljud vid ordinarie barnläkarundersökning. Observera att barn med svåra

hjärtfel kan sakna blåsljud, samt att eventuell cyanos måste vara uttalad för att synas.

3. Undersökning av samtliga barn med pulsoximeter (POX, se nedan). Metoden påvisar flertalet

(men inte alla) fall av cyanotiska vitier, men inte övriga medfödda hjärtfel inklusive vissa fall av

coarctation och transposition, samt potentiellt hjärtsviktsframkallande vitier som VSD, AV-

klaffsdefekter m fl.

Ingen enskild metod kan upptäcka samtliga medfödda hjärtfel, utan det krävs fortsatt hög observans

och väl utförda undersökningar med alla tre metoderna för att minimera risken att ett barn med

svårt medfött hjärtfel upptäcks först sedan det försämrats allvarligt, i hemmet eller på BB-avdelning.

Undersökning med pulsoximetri (POX) Med POX mäts halten syrsatt hemoglobin i artärblod, uttryckt i procent. Efter den normalt låga

syrsättningen under förlossningen, stiger barnets POX-värde successivt, men det kan dröja timmar

innan ”normala” (se nedan) POX-värden uppnås.

Även andra tillstånd som påverkar barnets syrsättning (ex andningstörning, sepsis, pulmonell

hypertension, hypoglykemi) kan påverka POX-värdet. Barn med sänkt POX-värde skall alltid

utvärderas kliniskt, och barnläkare tillkallas om barnet har kliniska symptom.

Utförande Omfattning: Samtliga nyfödda barn. För hemgång krävs att POX-screening utfallit

normalt

När: Vid 6 till 12 timmar efter partus.

Mätställen: Barnets POX-värde uppmäts i höger hand samt i en fot.

Teknik: Endast stabila värden, med regelbunden, tydlig pulskurva kan användas.

Om detta ej kan uppnås betraktas testet som positivt (=avvikande).



Sidan 27 av 41

Tolkning av erhållet värde

Normala värden: POX ≥ 95%, högst 3% skillnad mellan hand och fot.

Mellanzon: POX = 90-94% oavsett mätställe, högst 3% skillnad mellan

hand och fot.

Positivt (=avvikande) värde: POX ≤ 89% oavsett mätställe och/eller ≥ 4% skillnad

mellan hand och fot.

Fortsatt handläggning

Barn med normala värden: Ej hinder för hemgång.

Barn med värden i mellanzon: Ej hemgång, kan gå till BB-avdelning. Förutsatt att barnet

är kliniskt välmående utförs ytterligare 1-2 POX-

undersökningar med högst 3 timmars intervall.

Barn med postiv POX: Bedöms snarast av barnläkare. Samråd med

neonatalbakjour om inläggning på neonatalavdelning,

handläggning och övervakning, samt ställningstagande till

när barnkardiologkonsult skall tillkallas.



Sidan 28 av 41

PKU-provtagning

Alla barn som föds i Sverige screenas för PKU. Avsikten är att med hjälp av provet upptäcka ovanliga

sjukdomar som med tidig diagnos och behandling kan förhindra att det drabbade barnet får

bestående skador. Länk till informationsfoldrar

Provet tas så tidigt som möjligt från och med 48 timmars ålder, gäller även underburna barn.

Samordna denna provtagning med annan provtagning. Efter smärtlindring (barnet i förälders

famn, helst hud mot hud, under amning eller nymatat barn, glukos p.o) tas provet venöst

eller kapillärt. Vid provtagning ska huden vara torr (då enzymer i provet kan inaktiveras av

sprit).

Hela PKU-provet skall tas vid ett och samma tillfälle, man kan således till exempel inte ta två

ringar vid ett tillfälle och sedan de två sista några timmar senare. Fyll alla ringarna helt med

blod. Blodet skall tränga igenom papperet. Sätt inte nytt blod på redan torkad fläck.

Håll filterpappersdelen ren både före och efter provtagning och om möjligt, låt blodet droppa

ned på pappret.

Vid blodbyte tas ett blodprov för PKU före bytet och ett blodprov för PKU så snart som

möjligt 72 timmar efter blodbytet. Ange på remissen ”prov 1 före blodbyte” samt ”prov 2

efter blodbyte”.

Kontrollera att alla uppgifter fyllts i korrekt på remissen. Under rubriken Meddelande till PKU

Lab ska följande framgå: om provet är taget före/efter blodbyte, om barnet har pågående

PPN/TPN.

Efter provtagning • Provet skall lufttorka liggandes horisontellt 3 timmar. Det får ej ligga i direkt solljus eller

utsättas för värme då det kan ge felaktiga provsvar.

• Blodprovet skall skickas till PKU laboratoriet så fort som möjligt efter det har tagits, kan

postas i avdelningens postväska.

• Provtagningsdatum ska dokumenteras i Cosmic. Ansvaret för detta ligger hos den som tagit

provet.

• Använd alltid PKU-laboratoriets svarspostetiketter och ett ofrankerat A4 kuvert.

Blodsmitta Vid blodsmitta hos mor och/eller barn ska remissen märkas med blodsmitta och det torkade provet

skall läggas i en plastficka och därefter i kuvert. Märk ej kuvertet med blodsmitta.

PKU och biobankslagen Om föräldrarna inte samtycker till att provet sparas skall nej fyllas i på remissen samt föräldrarna

fylla i Nej-talong. Att föräldrarna är tillfrågade enligt biobankslagen ska dokumenteras i barnets

journal i Cosmic. Länk till samtyckesblanketter

https://biobanksverige.se/allmanhet/biobanksinformation-till-allmanheten/samtyckesbegransning-nej-talonger/

https://biobanksverige.se/allmanhet/biobanksinformation-till-allmanheten/samtyckesbegransning-nej-talonger/



Sidan 29 av 41

Hörselscreening nyfödda

För barn födda på Akademiska sjukhuset gäller följande: Hörselscreening utförs genom OAE – Oto Akustiska Emissioner inom barnets tre första levnadsveckor

(korrigerad ålder).

OAE-screening utförs av OAE-utbildad personal.

Dag 3 screenas alla inneliggande barn på BB.

Barn som inte är screenade på BB (vårdtid <72h) screenas i samband med återbesöket på BB på väg.

OAE utförs då i samband med barnets viktkontroll.

Barn som gör återbesök på barnspecialistmottagning i Enköping, Tierp eller Östhammar screenas där.

Om OAE av någon anledning (t.ex. trasig apparatur) inte utförts på BB trots ≥72h vårdtid erbjuds

familjen ett besök på Återbesöksmottagningen, BB på Väg. Antingen ringer utskrivande barnmorska

på BB eller patienten själv till BB på väg, 018-611 56 91, för att boka in tiden.

Patienter boende i de kranskommuner som erbjuder återbesök på Barnspecmott kan istället

kontakta resp. Barnspecmott.

OAE ska företrädesvis utföras under barnets tre första levnadsveckor (fullgångna). Barn som av

någon anledning inte screenats före 1 månads ålder (motsv. födelse i fullgången tid) remitteras direkt

till Audiologen.

I de fall positivt svar uteblir får patienten en tid på Audiologen för nytt test inom 2 veckor. Barn som

inte är skrivna i C-län följs upp i hemlandstinget. För Stockholm finns särskilda rutiner, se separat

dokument, för övriga kontaktas BB alt. återbesöksmottagningen i hemlandstinget.

Barn som vårdas på neonatalavdelning 95F: Barn födda tidigast gv 32, se checklista i Metavision, 95F,

screenas på avdelningen före hemgång eller vid hembesök av BSH. Barn som screenas före vecka 38

och inte får en godkänd OAE remitteras till Audiologen. Innan remiss skrivs till Audiologen kan

eventuellt en ny OAE göras på 95F/ i hemmet av BSH. Barn födda före v 32 samt riskbarn screenas

inte på avdelningen utan remitteras direkt till Audiologen.



Sidan 30 av 41

Viktkurva nyfödd



Sidan 31 av 41

Läkarundersökning (status) av nyfödd

Kriterier för hemgång inom 6-24h efter förlossning

Checklista för hemgång inom 72 timmar efter förlossning

Standardordination för barn som vårdas på BB pga underburenhet, tillväxthämning, hyperbilirubinemi eller maternell diabetes

Graviditetsdiabetes, GDM

Diabetes-Insulinbehandlad kvinna vid förlossning,sectio

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-7872&docId=DocPlusSTYR-7872&filename=L%C3%A4karunders%C3%B6kning%20%28status%29%20av%20nyf%C3%B6dd.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-7876&docId=DocPlusSTYR-7876&filename=Kriterier%20f%C3%B6r%20hemg%C3%A5ng%20inom%206-24h%20efter%20f%C3%B6rlossning.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-24029&docId=DocPlusSTYR-24029&filename=Checklista%20f%C3%B6r%20fortsatt%20v%C3%A5rd%20i%20hemmet%20inom%2072H.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-170&docId=DocPlusSTYR-170&filename=Standardordination%20f%C3%B6r%20barn%20som%20v%C3%A5rdas%20p%C3%A5%20BB%20pga%20underburenhet%2C%20tillv%C3%A4xth%C3%A4mning%2C%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-170&docId=DocPlusSTYR-170&filename=Standardordination%20f%C3%B6r%20barn%20som%20v%C3%A5rdas%20p%C3%A5%20BB%20pga%20underburenhet%2C%20tillv%C3%A4xth%C3%A4mning%2C%20hyperbilirubinemi%20eller%20maternell%20diabetes.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-7861&docId=DocPlusSTYR-7861&filename=Graviditetsdiabetes%2C%20GDM.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-139&docId=DocPlusSTYR-139&filename=Diabetes-Insulinbehandlad%20kvinna%20vid%20f%C3%B6rlossning%2Csectio.pdf



Sidan 32 av 41

Hyperbilirubinemi och immunisering

Neonatal hyperbilirubinemi och ljusbehandling

Mer än 50% av alla friska fullgångna barn uppvisar kliniska tecken på gulsot, men endast 1-2%

behöver behandling. Fysiologisk neonatal hyperbilirubinemi orsakas ffa av låg aktivitet av

leverenzymet UDPG-transferas, som normalt är nedreglerat intrauterint. Halten av enzymet stiger

snabbt postnatalt. Tidig ikterus med bilirubin >200 vid 24 timmars ålder antyder ofta immunisering.

En hög andel konjugerat S-bilirubin (>50 μmol/l) antyder leveråkomma. Långvarig gulhet bör

föranleda misstanke om metabol, endokrin, hematologisk eller gastrointestinal sjukdom.

I samband med att blodprov för bilirubin tas första gången även ”fullständiga gulprover” d.v.s.

Blodgruppering, DAT och Hb tas på barnet.

Riskgrupper Hereditet, GÅ 34–38 v, polycytemi, hematom, olika blodgrupper hos mor och barn, asiatisk etnicitet,

matningssvårigheter, viktminskning >5% samt vissa endokrina och metabola sjukdomar.

Differentialdiagnoser Infektion, hemolys, metabol-, endokrin-, lever-, eller tarmsjukdom

Prevention Tidig och frekvent amning (tillmatning efter läkarordination) underlättar utsöndring av bilirubin via

gallan och kan minska behovet av fototerapi. Extra tillmatning utöver amning till barn kan ev.

förkorta tiden barnet behöver ljusbehandlas.

Behandling Syftar till att reducera risk för bilirubinets skadliga effekt på CNS s.k. kernikterus. Denna risk ökar vid

ökad halt icke albuminbundet okonjugerat bilirubin och vid ökad genomsläpplighet i blod-

hjärnbarriären.

Ljusbehandling (Fototerapi) Ljusbehandling är symtomatisk behandling. En noggrann klinisk och oftast även laboratoriemässig

utredning måste utföras för att utesluta bakomliggande orsaker som t.ex. immunisering eller

infektion.

Behandlingen utförs med barnet avklätt. Använd stängd blöja om barnet har olika infarter som

navelven/artärkateter, PVK eller när frekvent provtagning sker. Vik ner blöjan så ljuset kommer åt så

stor kroppsyta som möjligt på barnet. Viktigt att inte naveln täcks av blöjan. Om barnet enbart

ljusbehandlas och genomgår enstaka blodprovstagningar ska öppen blöja/underlägg användas.

Barnet har vanlig blöja på sig vid behandling med Bilisoft.

Val av ljusbehandlingskälla ska framför allt styras av barnets storlek så att så stor hudyta som möjligt

ljusbehandlas. Valet ska också styras av var barnet huvudsakligen vårdas, så att ljusbehandlingen i sig

inte innebär ett hinder för barnets kontakt med sina föräldrar. Ljusbehandling under hud mot

hudvård är inget hinder. På BB är BiliSoft förstahandsalternativet, alltid.



Sidan 33 av 41

Om ljusbehandling med mer än en ljuskälla övervägs ska alltid neonatolog konsulteras och en

diskussion om vårdplats föras; är barnet för sjukt för att vårdas på BB?

Viktigt är att tiden barnet vårdas i med ljusbehandling blir så lång tid som möjligt under den

tidbehandlingen pågår.

Barnets ögon ska vara förtäckta, (undantaget barn som enbart behandlas med Bilisoft, om ljuset inte

når barnets ögon). Ljuset är inte skadligt i sig men kan vara störande för barnet.

Kontroll av barnets kroppstemperatur; en första temp kontrolleras en timme efter behandlingsstart,

därefter 3g/dygn, oftare vid behov.

Kontroll av barnets vikt; dagligen inför rond på sjukhus och i samband med blodprovstagning när

barnet ljusbehandlas i hemmet.

Dokumentation att ljusbehandling sker (samt med vilken typ av lampa) i Cosmic inom obstetriken

och inom öppenvården; de som är inskrivna på 95F dokumenteras i Metavision. Bilirubin,

taget på ABL (95F´s ”Syrabas-apparat”) läggs in manuellt i Cosmic eller länkas direkt in i Metavision.

Bilirubin mätt med transkutan mätare läggs in i Cosmic (journaltabell eller lokala analyser).

Kontroll av bilirubin På barn i ljusbehandling kontrolleras bilirubin vanligtvis 1 gång/dygn. Kontroll av bilirubin på barn i

ljusbehandling ska i första hand ske med transkutan mätning (Dräger J-105) under förutsättning att

barnet:

passerat en postmenstruell ålder på mer än 32 veckor

att huden där mätning skall ske har varit övertäckt med därför avsedd lapp (annars erhålls

falskt låga värden)

blodprov skall alltid kontrolleras om värdet på transkutat bilirubin överstiger 250µmol/l

om transkutant värde ligger 30 µmol/l under aktuell behandlingsgräns skall ny mätning ske

inom 6–12 timmar (gäller DAT-positiva barn och barn på neonatalavdelning där transkutana

värden kan föranleda ljusbehandling)

I alla andra fall tas blodprov som kontroll av bilirubinnivån. Observera att ljusbehandlingslampan ska

vara släckt då blodprovet tas då ljusbehandlingsljuset annars kan påverka provsvaret. Kontroll av

bilirubin efter ljusbehandling kan göras med transkutan mätning, om ovanstående förutsättningar

gäller och mätutrustning finns tillgänglig, tills en signifikant spontan nedgång föreligger. Annars tas

blodprov även för dessa kontroller.

Ljusbehandling av barn med positivt DAT prov påbörjas tidigast vid 24 timmars ålder efter att

riskerna vid utbytestransfusion vägts mot risken för sen anemiutveckling vid enbart ljusbehandling.

Utbytestransfusion Läs kapitlet Utbytestransusion i PM Neonatal hematologi.pdf (sharepoint.com)

Ljusbehandling i hemmet Ljusbehandling ska i första hand utföras i hemmet om barnet har måttlig bilirubinstegring (350-400),

är välmående, äter tillfredsställande och föräldrarna är villiga att ljusbehandla barnet hemma.

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20ut%C3%B6kad/Neonatal%20hematologi.pdf



Sidan 34 av 41

Föräldrarna får låna ljusbehandlingslampa (BiliSoft), får muntlig samt skriftlig information om

ljusbehandling i hemmet och om omvårdnad av barn i ljusbehandling. Barnet följs upp avseende

allmäntillstånd, blodprov och vikt enligt ordination. Uppföljning sker via BB på Väg (hembesök eller

återbesök) alternativt 95F beroende på barnets ålder. Barn t.o.m 7 dygns ålder sköts av BB på väg,

barn över 8 dygns ålder av 95F.



Sidan 35 av 41

Indikationsgränser för fototerapi Ljusbehandlingsgränsen är beroende av barnets gestationsålder och riskgruppering. Bilirubintoxicitet

ökar vid; perinatal asfyxi, hypotermi, hypoxi, hypercarbi, acidos, hypoalbuminemi, hyperosmolaritet,

sepsis och/eller meningit eller annan CNS-påverkan och gränsen för fototerapi justeras då nedåt

motsvarande ca 50 μmol/l eller mer.



Sidan 36 av 41

Immunisering (DAT POS)

Känd immunisering (mamman har antikroppar) Navelsträngsprover (blodgruppering, DAT, Hb samt bilirubin) tas på förlossningen. Om detta inte

gjorts, tas de venöst på barnet med akutsvar. Sedan svar erhållits kontaktas omedelbart

neonatalbakjouren för fortsatt handläggning.

Övriga DAT-positiva barn Om barnet visar sig vara DAT-positivt vid utredning av hyperbilirubinemi så skall neonatalbakjour

meddelas för beslut om vidare handläggning. Se sid 28.

Vidare provtagning och ev. behandling ordineras av barnläkare som även ger skriftlig och muntlig

information till föräldrarna.

Uppföljning efter vårdtiden DAT-positiva barn som ej behandlats följs ej upp.

DAT-positiva barn som ljusbehandlats, är intrauterint blodtransfunderade eller genomgått

utbytestransfusion ska följas upp enligt följande:

DÅ BARNET ÄR 2 VECKOR GAMMALT

Provtagning av Hb, samt om läkare så bedömer det, bilirubin

DÅ BARNET ÄR 4-6 VECKOR GAMMALT

Provtagning av Hb

BB ansvarar för att

Boka in båda tiderna för blodprovstagning i samråd med föräldrarna på Barnlab eller på laboratorium där familjen bor (t.ex. Bålsta, Enköping, Tierp eller Östhammar) Barn tillhörande annan region rapporteras till hemortssjukhus och följs upp enligt hemregionens rutiner

Göra blodprovsremisser (Beställare: Barnläkare KK, Beställande enhet: Intensivvårdsavdelning för nyfödda 95F) och ge dessa till föräldrarna

Informera föräldrarna att de inte informeras om provsvaren vid 2 veckors ålder annat än om de är avvikande, samt att föräldrarna får brev hem då barnet är 4-6 veckor gammalt med provsvar

Sätt upp barnet i tidboken ”Överrapportering NUF Barnsjukhuset” nästkommande vardag, vid frågor ring NUF-mottagningen ankn 132 33.

Barn som genomgått blodbytestransfusion eller är intrauterint blodtransfunderade, se nästa punkt

95F ansvarar för att

Bevaka blodprovssvaren

Ge besked om provsvar till föräldrarna via brev, detta journalförs i Cosmic

Att barn som genomgått blodutbytestransfusion samt är intrauterint transfunderade följs upp enligt PM för blodutbytestransfusion



Sidan 37 av 41

Vid anemi: Hb < 80 g/L bör barnet utredas med blodstatus inklusive retikulocyter. Hos DAT-positiva barn som transfunderats intrauterint eller ljusbehandlats men inte blodbytts är risken för anemi störst. Denna anemi kan kvarstå i månader.

Checklista DAT-positiva barn Se separat dokument

Blod

Akutblod-beställning till nyfött barn - Länk till PM

Länk till blodcentralens remiss för blodgruppering, BAS, DAT m.m.

Länk till remiss Specialkrav på blodkomponent till patient

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/DPDocumentRedirect.aspx?id=DocPlusSTYR-23806

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/DPDocumentRedirect.aspx?id=DocPlusSTYR-8076

https://www.akademiska.se/contentassets/252890d3a9634ae5832b0b83c3638e54/64705_blodcentralen2014qr.pdf

https://www.akademiska.se/contentassets/252890d3a9634ae5832b0b83c3638e54/specialkrav_blodkomponent_patient.pdf



Sidan 38 av 41

Navelsträngsprov

Provtagning på nyfödda barn med RhD-negativa mödrar

Blodgruppering tas från navelsträngen på barn vars mödrar är RhD-negativa, oavsett om fetalt Rh är

taget eller ej. Detta för att kunna bedöma om mamma ska ha antiD-profylax eller ej.

Blodgruppering och BAS-test av nyfött barn som förväntas vårdas på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda 95F

Anemi som kräver blodtransfusion är vanligt förekommande hos sjuka nyfödda barn. En riskgrupp är

barn där risk för Rh-immunisering föreligger.

En annan riskgrupp är barn som föds för tidigt eller är sjuka då de föds och därmed kräver vård på

neonatalavdelning. Hos dessa barn är blodprovstagning tekniskt besvärligt, smärtsam och medför

ytterligare blodförlust. I samband med avnavling är det relativt enkelt att smärtfritt få till stånd en

blodprovstagning via navelsträngen.

Detta PM föreskriver att blodprov för blodgruppering och BAS-test rutinmässigt tas från

navelsträngen hos barn födda före graviditetsvecka 34+6 samt på alla barn som förväntas vårdas

på 95F.

1. Märk, innan provtagning, ett 5ml EDTA-rör med särskild röd navelsträngsprovsetikett där

moderns journalnummer ska stå. ”Blodcentralens remiss” märks med journalnummer. Både rör

och remiss kompletteras sedan med barnets personnummer.

2. På remissen till ”blodcentralen” ska följande framgå:

Under ”övriga upplysningar” ange moderns namn och personnummer och

hemsjukhus.

Beställ blodgruppering, DAT (direkt antiglobulintest) samt BAS-test

Remitterande klinik/avd. ska vara 95F.

Ange på remissen att provet är taget från Navelsträngen.

3. Torka av navelsträngen, så att blod från mamman inte kommer med.

4. Stick med Vacutainer®, fyll det med journalnummer märkta EDTA-röret med minst 1 ml (= 1 cm i

röret)

5. Komplettera informationen på rör och remiss med barnets namn, personnummer och kön.

Provtagaren intygar med sin namnteckning på remissen att identitetskontroll utförts enligt SOSFS

2009:29.

Till ”Blodcentralen” ska också medfölja ifylld blankett för ”Specialkrav på blodkomponent till

patient”; med ”Ja” för Bestrålade blodkomponenter och ”Ja” för Leukocytbefriade blodkomponenter

förkryssat.



Sidan 39 av 41

Navelsträngsprov för analys av syra-basstatus, metodbeskrivning

Navelsträngsprov ska tas på alla nyfödda, >32 gestationsveckor. Undersköterskan ansvarar för

provtagningen och har ett gemensamt ansvar med barnmorskan att provtagningen möjliggörs och

utförs.

Vaginal förlossning >32 veckor 1. Två prehepariniserade sprutor förbereds.

2. När barnet fötts fram tas provet omgående från navelsträngen. En slynga av navelsträngen

kläms ev. av med ena handen och torkas av. Navelartären punkteras och 1-2 ml blod

aspireras distalt om handen (närmast barnet). Därefter tas venöst prov på samma sätt.

3. När provet tagits släpps den manuella stasen och sprutan tas bort. Om ett större läckage

uppstår komprimeras instickstället några minuter med en kompress.

4. Ta luften ur sprutorna och blanda väl (snurra och vänd sprutorna upp och ner).

5. Barnet avnavlas när det slutat pulsera i navelsträngen. Sen avnavling eftersträvas, ca 2-3 min

postpartum.

6. Provet bör analyseras inom 30 minuter efter provtagningen.

Om navelsträngen är väldigt kort eller om tidig eller direkt avnavling anses nödvändig (asfyxi)

dubbelklampas 1-2 decimeter av navelsträngen med peanger och prov kan tas senare.

Tidig avnavling bör eftersträvas om barnet har känd hjärtsvikt, diabetesfetopati och vid

tvillingtransfusions syndrom.

Kejsarsnitt >32 veckor Prover tas vid akuta och urakuta kejsarsnitt, inget prov vid elektiva kejsarsnitt.

Sen avnavling eftersträvas.

Klampning av navelsträngen görs när pulsationerna avtar, men innan pulsationerna upphört.

1. Två prehepariniserade sprutor förbereds.

2. Navelsträngen mellan peangerna torkas av. Navelartären punkteras och 1-2 ml blod

aspireras. Därefter tas venöst prov på samma sätt.

3. Ta luften ur sprutorna och blanda väl (snurra och vänd sprutorna upp och ner).

4. Provet bör analyseras inom 30 minuter efter provtagningen.



Sidan 40 av 41

Infektion

Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) hos nyfödda och nyförlösta

Grupp B Streptococcer GBS under graviditet och förlossning

HIV hos gravida och profylax till det nyfödda

Samvård

Hudnära vård - riktlinje

Praktisk personalvägledning då ett barn vårdas hud-mot-hud

Råd om sovrutiner på 95F, Förlossning, BB

Samvård postoperativt på uppvakningsavdelning GUVA och 70H av mor och nyfött barn

Samvård på 95F och BB

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-309&docId=DocPlusSTYR-309&filename=Betahemolyserande%20grupp%20A%20streptokocker%20%28GAS%29%20hos%20nyf%C3%B6dda%20och%20nyf%C3%B6rl%C3%B6sta.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-309&docId=DocPlusSTYR-309&filename=Betahemolyserande%20grupp%20A%20streptokocker%20%28GAS%29%20hos%20nyf%C3%B6dda%20och%20nyf%C3%B6rl%C3%B6sta.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8588&docId=DocPlusSTYR-8588&filename=Grupp%20B%20Streptococcer%20GBS%20under%20graviditet%20och%20f%C3%B6rlossning.%20Profylax.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-7880&docId=DocPlusSTYR-7880&filename=HIV%20hos%20gravida%20och%20profylax%20till%20det%20nyf%C3%B6dda%20barnet.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8406&docId=DocPlusSTYR-8406&filename=Hudn%C3%A4ra%20v%C3%A5rd%20-%20riktlinje.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-20232&docId=DocPlusSTYR-20232&filename=Praktisk%20personalv%C3%A4gledning%20d%C3%A5%20ett%20barn%20v%C3%A5rdas%20hud.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8529&docId=DocPlusSTYR-8529&filename=R%C3%A5d%20om%20sovrutiner%20p%C3%A5%2095F%2C%20F%C3%B6rlossning%2C%20%20BB.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8532&docId=DocPlusSTYR-8532&filename=Samv%C3%A5rd%20postoperativt%20p%C3%A5%20uppvakningsavdelning%20GUVA%20och%2070H%20av%20mor%20och%20nyf%C3%B6tt%20barn.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8532&docId=DocPlusSTYR-8532&filename=Samv%C3%A5rd%20postoperativt%20p%C3%A5%20uppvakningsavdelning%20GUVA%20och%2070H%20av%20mor%20och%20nyf%C3%B6tt%20barn.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8533&docId=DocPlusSTYR-8533&filename=Samv%C3%A5rd%20p%C3%A5%2095F%20och%20BB.pdf



Sidan 41 av 41

Nutrition

Amningsstrategi för Region Uppsala

Amning

Nutrition neonatologi.pdf (sharepoint.com) Här ingår kapitlen Nutrition nyfödda barn och Vägen till amning för underburna och sjuka nyfödda

barn, vilka berör även barnen på BB.

Information till kvinnor som vill donera bröstmjölk

Dokumenthistorik Författare

Hanna Wærnér, Erik Normann

Granskare

2020-06-18: Fredrik Ahlsson, uppdaterat information ”Kontroll av bilirubin”, sidan 18

2020-09-23: Erik Normann

2020-11-23: Hanna Waernér, sid 30 tillagt länk till lathund för bokning av uppföljning

2021-04-30: Hanna Waernér (ON-grp), omstrukturerat så att basala rutiner kommer i början av

kompendiet. Bytt ut felaktiga länkar på sid 31 och 40. Lagt till länk till lathund/checklista kontroller på

sidan 20.

2021-06-09 Hanna Wærnér ändrat ang OAE på barn som vårdas på 95F (enl instruktion Elisabet

Strömbeck och Ylva Thernström Blomqvist).

2021-06-18 Hanna Wærnér och Madelene Jirhede lagt till kapitlet Mottagande av höggradigt

underburna barn på förlossningsrummet, kapitlet skapat av Linda Wallström m.fl.

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-113&docId=DocPlusSTYR-113&filename=Amningsstrategi%20if%C3%B6r%20Region%20Uppsala.pdf

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-8571&docId=DocPlusSTYR-8571&filename=Amning.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR/Publicerade/Intern%20ut%C3%B6kad/Nutrition%20neonatologi.pdf

https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/DocPlusSTYR196/Publicerade/Intern%20utökad/Donera%20bröstmjölk%20-%20Information%20om.pdf

Documents

Grundläggande omhändertagande av nyfött barn