JournalenGUNYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET NR 7 NOVEMBER 1998

FO

TO

: HIL

LE

VI N

AG

EL

Strandade förhandlingarmed SACOFÖRHANDLINGARNA MELLAN SACO ochGöteborgs universitet har kört fast.SACO kräver ökat löneutrymme försina medlemmar under den kom-mande avtalsperioden, men univer-sitetet säger nej med anledning avden kärva ekonomin.

SACO-rådets ordförande SörenSagne anser att förhandlingarnaborde leda till omfattande satsning-ar på kompetens och utvecklinginom universitetet.

Sid 3

Hälften har svaratIT-avdelningen har skickat ut enenkät till alla institutioner om hurväl man är förberedd inför millen-nieskiftet. Men bara drygt hälftenhar svarat.

Sid 3

Ny reform gör detlättare att befordra lärareEn ny lärartjänstreform träder ikraft den 1 januari 1999. En stor för-ändring är att det ska bli enklare attgöra karriär genom intern beford-ran. Pedagogisk skicklighet får ocksåen allt större betydelse, både vidrekrytering och befordran.

Sid 4

Lustfylld metodik ger pedagogiskt prisAbstrakt metodkurs på statsve-tenskapliga institutionen har fåttett konkret och roligt innehåll.

Genom att integrera metodkur-sen med uppsatsarbetet blir studen-terna nöjdare och genomström-ningen ökar. För denna förändringhar fyra lärare belönats med peda-gogiskt lagpris.

Sid 5

Uppskattat evenemangUtvärderingen av universitetetsvecka den 10-18 oktober visar attde flesta av besökarna var nöjdamed de populärvetenskapligadagarna.

Sid 8-9 & 17

Nytt naturvetenskapligtresurscentrum För att främja forskningen ochutbildningen har matematisk-naturvetenskapliga fakulteten star-tat ett nytt resurscentrum. Ett ut-ökat samarbete med skolan ochnäringslivet är målet.

Sid 13

177 promovendiFotograf Eva S Andersson har ibilder fångat det akademiska åretshögtid.

Sid 16

Akademisk artist med bred repertoarGUNNAR LINDGREN ÄR INTE BARA jazzlärare och improvisationspedagog, utan också aktiv miljödebattör. Han oroas över miljö-gifterna och det enorma sopberget – och hur det påverkar oss människor i dagens samhälle. När Gunnar Lindgren håller före-läsningar om miljöfrågor händer det att arrangörerna ber honom att ta med sig saxofonen.

– Med min musik är det lättare att hantera de tunga frågorna, säger han. Sid 10-11

Tiden är turbulent. Stormarna viner,regnet fortsätter att falla, mörkret ärmassivt och trots att de vita åsk-

blixtarna lyser upp den mörka hösthim-len känns de inte som en riktig ljusning.Så kommer nu under allhelgonahelgenkatastrofen i form av branden på ett dis-kotek här i Göteborg. Sextio ungdomardog och ett okänt antal är skadade förlivet.

Katastrofsituationer skärper våra priorite-ringar och får mycket annat som händer

att te sig obetydligt. Då synliggörs värdet i det självklara – allt det somvi tagit för givet men som kan tas ifrån oss under några få minuter.Den ofattbara olyckan stämmer oss alla till eftertanke. Men det vikti-ga är inte vi som slapp undan utan alla de som lever med sorgen efterförlusten eller en förstärkt ovisshet inför barnens framtid.

Ur GU:s vardagshorisont blåser det hårda vindar från många olikahåll. Var det någon som talade om att GU är trögt och att tiden stårstilla hos oss? Om så – Du och Ni är välkomna att arbeta med oss ettpar månader.

Dynamiken finns i debatterna. De är många och ofta uppfriskande.Universitetet är i dag inte längre en oreflekterad självklarhet. Mångakrafter sliter i universitetet och vill göra det till sitt. Det är bra.Omvärlden vet att vi finns och de skattebetalare som finansierar ossanser att vi behövs. Vår uppgift är att lyssna men också att reflekteraöver och värna om vår positiva särart som just universitet. Om vi för-söker vara alla till lags, riskerar vi att utplåna oss själva och har på siktinte längre något att ge.

Den Vision för GU, som styrelsen tog för drygt ett år sedan, hjälpertill att hålla debatterna vid liv. Många tycker att det är ett fantastisktdokument. Andra har invändningar, men de verkar inte ha med inne-hållet i sig att göra. De föraktfulla fnysningar jag har hört handlar omatt felet med Visionen är att den formulerar självklarheter. Själv-klarheter blir lätt osynliga, som vi vet. Är det då inte bra att de uttalas,sätts på papper och sprids? Men vi vore väl knappast ett universitetom alla omedelbart ställde sig bakom en ideologisk text. Samtalenutifrån Visionen gör ändå att den, i likhet med Tanumkonferenserna,fungerar som en mötesplats för att debattera riktningsangivelser motframtiden. Den är före sin tid. Det ligger i Visionens karaktär.

Uttryck som ”relevans”, ”nytta” och ”tredje uppgiften” laddas in-ternt och externt med en mångfald av betydelser. Vilka som är intres-senter i ”tredje uppgiften” är en viktig men dold debatt, som vi kanbehöva förtydliga.

I det sammanhanget vill jag ge en eloge till informationsavdelningen.Föreläsningsserien Levande Historia är en succé. Hundratals männi-skor får inte plats vid de i dubbel mening populära föreläsningarna.Universitetets vecka var en stor framgång både genom de olika pro-grammen och de många människor som sökte sig till arrangemangen.Där bidrog inte minst den professionella informationen.

När Humanistdagarna startade för mer än tio år sedan, placerade videm medvetet i anslutning till universitetets interna högtid – promo-tionen av nya doktorer och hedersdoktorer. Det var ett sätt att visa attden inre verksamheten också har en utåtriktad sida. Jag är glad att densymboliken lever kvar i form av att Universitetets vecka i tid anslutertill promotionen.

Det tar tid att undanröja de osynliga spärrar som hindrar människorfrån att söka sig till universitetet. Var och en som tar sig över dem ären framgång. Därför värmde det många av oss, när vi i ett GP-referatfrån en lunchföreläsning kunde läsa att den öppnat universitetet förminst en av åhörarna som sa: ”Tänk att våga sig in på universitetet. Detkunde jag aldrig tro att jag skulle våga”.

BIRGITTA SKARIN FRYKMANprorektor

Prorektor har ordetF

OT

O:

AL

LA

N E

RIK

SS

ON

FO

TO

: UL

F L

UN

DIN

2 gu journalen 7|98

gu journalen är en informations- och personaltidning från Göteborgs universitet redaktör: Allan Eriksson layout/grafisk formgivning: Anders Eurén. ansvarig utgivare: Siv Bondenäs Brink stf ansvarig utgivare: Åke Pettersson medverkande skribenter: Eva Lundgren, Lars Soold, Maria Jacobson, ChristianBorg, Peter Olofsson, Bodil Malmström, Margareta Wallin, Birgitta Skarin Frykman och Stig Hagström. adress: Informationsavdelningen, Göteborgs universitet,Box 100, 405 30 Göteborg. tel: 031-773 1021. fax: 031-773 4354 e-post: Allan.Eriksson@adm.gu.se internet: http://www.gu.se/aktuell/GU-journalen tryck:Arktryckarna AB, Göteborg. Tidningen trycks på miljövänligt papper som uppfyller kraven för Svanenmärkning. upplaga: 5 700 ex utgivning: 8 nummer/år. Nästanummer kommer den 17 december Manusstopp: 4 december adressändring: Gör skriftlig anmälan till redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Citera gärna,men ange källan. issn 1402-9626

Det blir inte alltid som man tänkt sigeller hoppats på. I förra numret av GUJournalen berättade vi om att det nyadebattorganet på GU:s webb skulle starta imitten av oktober. Så blev det inte,dessvärre. Tekniska problem gjorde attsatsningen blev försenad med några veck-or. Men nu ska det fungera, det lovar jag.För den som vill sätta igång att debatteraär det bara att länka sig till:http://www.gu.se/debatt

Min förhoppning är att så många sommöjligt, såväl studenter som anställda, tarvara på möjligheten att debattera. Har duförslag på vilka ämnen som du tycker attvi ska ta upp, är du välkommen att skickaett e-brev till info@gu.se

Det här numret är extra tjockt, 20sidor mot normalt 12. Men det är frågaom en engångssatsning eftersom vi intehar ekonomiska resurser för att perma-nent göra en större tidning.

Många hör av sig med förslag och idéertill GU Journalen. Det är glädjande. Mendet innebär samtidigt att allt inte får platsi tidningen. Några större förändringar blirdet inte nästa år, varken vad gäller num-mer eller sidantal. Tidningen utkommermed åtta nummer under 1999: fem under

våren och tre under hösten. I ett par avnumren kommer sidantalet emellertid attökas från 12 till 16 sidor.

Jag tar gärna emot synpunkter och förslagpå vad du tycker att vi ska skriva om iuniversitetets tidning. Du är välkommenatt höra av dig till mig på e-post:allan.eriksson@adm.gu.se

Med hopp om trevlig läsning!

ALLAN ERIKSSONRedaktör

Ett nytt steg på vägen har tagits mot ettmer organiserat samarbete mellan universi-tet och högskolor i Västra Sverige. Samtligarektorer vid nio akademiska lärosäten iregionen har undertecknat en s k avsikts-förklaring”. Innebörden av den är att ”detvästsvenska universitetetssamarbetet” –som blir den officiella beteckningen påprojektet – skall utvecklas och fördjupas.Samarbetet kan omfatta utbildning, fork-sning, uppdragsverksamhet och annanverksamhet.

– Universitet och högskolor kommer attspela en allt viktigare roll i den regionalautvecklingen, sa rektor Bo Samuelsson,som vid mötet i Örebro valdes till ordfö-

rande i den västsvenska rektorsgruppenför det närmaste året.

Till vice ordförande utsågs ClaesWahlbin, högskolan i Jönköping, ochAnders Sjögren, avgående rektor påChalmers, valdes till koordinator i arbe-tet.

Under våren 1999 ska ett avtal slutasmellan de nio lärosätena. I väntan på detbedrivs samarbetet på det sätt som denvästsvenska rektorsgruppen beslutar.

Utökat universitetssamarbete i Västsverige

Klart att debattera på GU:s webb

Ett nytt kalendarium för öppna föreläsningar finns nu på GU:s webbplats. Här kanman söka, bläddra och även lägga in egna öppna föreläsningar ämnes- och datumvis.Adressen är http://kalendarium.adm.gu.se och kan nås från GU:s aktuelltsida. Finnsdet öppna föreläsningar vid din institution som är av allmänt intresse? Då kan dusjälv lägga in dem via ett webb-formulär. Hör i sådana fall av dig till: info@gu.se – ochansök om ett konto.

Dynamiskt kalendarium på GU

Samtycke krävs närprovresultat publiceraspå InternetPå Handelshögskolan vill manlägga ut tentamensresultatoch personnummer påInternet. Där pågår ett arbeteatt utveckla ett datorbaseratstudentadministrativt system,där bl a resultat av tentaminaska kunna presenteras pånätet.

Men att lägga ut tenta-mensresultat eller person-nummer på Internet är intetillåtet, såvida inte berördstudent har gett sitt ”otvety-diga” samtycke. Det är dennya Personuppgiftslagen(PUL), vilken trädde i kraftden 24 oktober, som skärperkravet på skydd av personligintegritet.

Universitetsjurist KristinaUllgren, som på rektors upp-drag har utrett ärendet, krä-ver att den nya lagstiftningenföljs.

– En huvudprincip iPersonuppgiftslagen är attingen behandling av person-uppgifter är tillåten utan denregistrerades samtycke.Förutom samtycke krävs detatt det finns ett bestämtändamål med all behandlingav personuppgifter, sägerKristina Ullgren som nyligenblev utsedd till universitetetspersonuppgiftsombud.

Två nya kanslier inom sam fakDen 1 januari 1999 läggsnuvarande fakultetskanslietför samhällsvetenskap ned. Istället bildas två nya fakul-tetskanslier: Samhällsveten-skapliga fakultetskansliet förden samhällsvetenskapligafakultetsnämnden ochHandelshögskolans kansli förhandelshögskolans fakultets-nämnd. Det är Handels-högskolan som har tagit initi-ativ till bildandet av ett egetkansli eftersom man anser attden nuvarande organisatio-nen är otydlig.

Ny adress för CREESCentrum för studier avRyssland och östra Europa(CREES) har flyttat in i nyalokaler på Pilgatan 19.Adressen är: CREES, Box 720, 405 30 Göteborg.

Heyden fortsätter som ordförande Guy Heyden har utsetts tillordförande (sektionsdekanus)för temanämnden, längst t o m 30 juni 2001. AnnicaDahlström har utsetts till viceordförande i nämnden församma tid.

Millenniumskiftet och datakrånglet stårför dörren. Ändå har bara drygt hälftensvarat på den enkät som IT-avdelningensänt ut till institutionerna.

IT-chef Sven-Elof Kristenson utfärdaren varning till dem som tror att proble-men kan lösas enkelt när de väl dyker upp.

– Det finns risk för att exempelvisforskningsprojekt havererar om utrust-ningen plötsligt klappar ihop. Därför ärdet viktigt att inventera problemen ochsätta in åtgärder snarast möjligt, sägerhan.

I statskontorets riskgruppanalys place-ras Göteborgs universitet i grupp 3.Betydligt allvarligare är det för myndig-heter med tillsynsansvar som exempelvisförsvaret. Men konsekvensen av 2 000-problemet kan bli att IT-system eller tek-niska lösningar vid GU slutar fungeraeller börjar ge felaktiga resultat.

– Riskerna är särskilt stora för institu-

tionerna vid den medicinska fakultetensom använder sig av mycket apparaturoch mätutrustning. Därför är det ett all-varligt problem att det är just dessa insti-tutioner som har varit sämst på attbesvara enkäten. För att vi ska kunnasätta in ett åtgärdsprogram måste vi fåin ett underlag. Inventeringen av pro-blemen kan nämligen ta tid, fortsätterSven-Elof Kristenson.

Hans uppmaning är glasklar: – Skicka in enkäten även om ni inte

tror att problemen måste bli så stora. Sven-Elof Kristenson anser visserligen

inte att det finns anledning att hissa rödflagg redan i dag. De gemensamma cen-trala administrativa systemen och fastig-heterna är till stor del redan 2 000-säkra-de. Det är framförallt systemen ute påinstitutionerna som kvarstår.

– Jag ser inga skräckscenarier framförmig. Det vi har hittat hittills hinner viåtgärda.

Men alla vid GU måste ställa upp ochkänna ansvar, uppmanar han.

– Den relativt positiva bilden som vihar idag kan snabbt bli negativ om folkinte tar problemen på allvar.

PETER OLOFSSON

För mer information om 2000-projektet, ta kontakt med IngemarThorén, tel: 773 5365, e-post: Ingemar.Thoren@adm.gu.se ellerlänka dig vidare tillhttp://www.it.gu.se/2000/

Observera även att all apparatur ochutrustningar som upphandlas avUpphandlingsenheten är millennium-säkrade. Upphandlingsenheten skallalltid kontaktas vid alla inköp större än ett basbelopp (fn 36 400 kr).

Nytt från ledningen

gu journalen 7|98 3

Bara hälften av institutionerna har svarat

Förhandlingarna mellan SACO-rådet ochGöteborgs universitet har brutit sam-man. SACO kräver större löneöknings-utrymme och individuellt lönepåslag försina medlemmar.

Men universitetet vägrar gå med påkravet.

I dagsläget står parterna långt ifrånvararandra. Det betyder att SACO:s med-lemmar tills vidare följer det centralaavtalets villkor. Förhandlingarna medSACO kommer troligen att fortsätta i enlönenämnd med opartisk ordförande.

Universitetsdirektör Björn Järbur be-klagar att man inte nådde en överenskom-melse med SACO.

– Vi hade inte samma syn på universi-tetets ekonomiska förutsättningar för detre kommande åren, säger han. Om vihade gått med på SACO:s krav, så skulle vivara tvungna att genomföra ännu störrerationaliseringar.

SACO-rådets ordförande Sören Sagneär besviken. Han tycker att förhandlingar-na var märkliga:

– Vi var i stort sett överens med arbets-

givarens förhandlare om att resultatet avlönerörelsen skulle kunna leda till ökadesatsningar på kompetens, ansvar ocheffektivitet. Men när det gällde att överfö-ra dessa intentioner i ett procentuelltlöneutrymme var det däremot tvärstopp.

Han menar också att universitetets för-handlare har misstolkat det centrala avta-let. Enligt detta ska lönerna vara indivi-duellt bestämda och differentierade.

– Trots detta vill arbetsgivaren lägga uten avsevärd del i generellt påslag, sägerSören Sagne.

Björn Järbur anser dock att det är enfördel med att ge ett generellt påslagtidigt i treårsperioden. Sedan kan parter-na fördela en större pott individuellt föl-jande år.

Lågt förhandlingsbudFrån början krävde SACO att hela löneut-rymmet skulle användas för individuellasatsningar. Senare gick man med påarbetsgivarens förslag att tillämpa generel-la påslag första året. Men man kunde inteacceptera de låga ersättningsnivåerna.

– I det centrala avtalet räknar man

med ett löneökningsutrymme på 9 pro-cent under treårsperioden att fördela vidde lokala förhandlingarna. Men universi-tetets slutbud var väsentligt lägre än såoch mycket sämre än andra högskolor.Dessutom är budet lägre än för övrigaorganisationer vid GU.

Men Björn Järbur håller inte med omatt budet var så mycket sämre än vidandra högskolor.

Nysatsningar krävsSören Sagne hävdar också att det krävs enstörre lönespridning för att tillgodose detökade personalbehovet inom universitetet.

– Hur ska vi annars kunna behålla våraduktiga lärare och rekrytera nya om vi intekan erbjuda konkurrenskraftiga löner?

– Vi behöver göra omfattande sats-ningar på kompetens och utveckling iframtiden. Men hur ska vi klara av detnär våra medlemmar får stå tillbaka i sinlöneutveckling bara för att Göteborgsuniversitet har dålig ekonomi?

ALLAN ERIKSSON

Löneavtalen för anställda vid Göte-borgs universitet som tillhör ORF/S ochSEKO är klara. De nya avtalen ger unge-fär 9 procent i löneökning under denkommande treårsperioden (1998-2001).I den nivån ingår eventuell löneglid-ning.

För ORF/S (bl a olika TCO-förbund)och SEKO innebär avtalet följande:• Första perioden (fr o m 1/4-98) ger

2,6 procent i generellt påslag. • Den andra perioden (fr o m 1/4-99)

ger en generell löneökning på ytter-ligare 1,4 procent.

• Den tredje perioden (fr o m 1/10-99) ger för SEKO:s medlemmar 1 procent

i generellt påslag samt 3 procent att fördela individuellt. För ORF/S medlemmar blir det inget generellt löne-påslag utan en pott på 4 procent att fördela individuellt.

• Ett lägsta belopp till alla heltids-anställda under hela perioden sam-mantaget är 525 kronor.

• Därutöver har GU kommit överens med SEKO och ORF/S om en kompe-tensförsäkring för alla anställda underden kommande treårsperioden med 1 000 kronor per år. Försäkringen skall användas av den anställde för kompetensutveckling enligt eget önskemål.

Inte full kompensationI löneförhandlingarna var utgångspunk-ten för universitetet en ram på maxi-malt 9 procent som skulle täcka löne-kostnad och löneglidning. Men univer-sitetet kommer inte att kompenserasfullt ut för dessa kostnadsökningar ibudgetpropositionen för 1999.

– Konsekvenserna kan bli ytterligarerationaliseringar och personalminsk-ningar, om vi inte får mer pengar frånstatsmakterna, säger universitetsdirektörBjörn Järbur.

ALLAN ERIKSSON

Inget avtal för SACO:s medlemmar

Max 9 procent i lönelyft under tre år

4 gu journalen 7|98

Den nya reformen handlar i huvudsak om heltnya regler för befordran samt om förändraderegler för anställning.

– Man ska kunna befordra och rekrytera påett nytt sätt som bättre motsvarar dagens krav,anser universitetets personaldirektör SvenLindvall.

Sven Lindvall var expert i den utredning somlade fram sitt betänkande ”Lärare för högskola iutveckling”. Det är det förslaget som ligger tillgrund för den nya högskolelagen och högskole-förordningen vad gäller läraranställningar.

En förändring är att antalet tidsbegränsadelärarkategorier begränsas. I fortsättningen fårhögskolan i princip endast anställa professorer,lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärareoch gästlärare. Professorer, lektorer och adjunk-ter kan också vara adjungerade.

– Det var ett starkt fackligt krav att rensa iförordningsdjungeln, säger Sven Lindvall. Störreflexibilitet i innehållet i lärartjänsterna eftersträ-vas, särskilt framhålls att alla lärare ska undervi-sa inom grundläggande högskoleutbildning.Undantaget är forskarassistenter som i huvud-sak ska bedriva forskning.

Privilegier försvinnerDet betyder att grundutbildningsuppgifter – imeriteringshänseende – likställs med forsk-nings- och forskarutbildningsuppgifter. Det skavara lika lätt att göra karriär på undervisningsom forskning.

Privilegierna för vissa grupper försvinner. Tillexempel avskaffas författningsregleringen avsabbatsterminen för professorer.

Hittills har det varit stor skillnad på att varaprofessor och lektor. I framtiden ska alla göraallt: undervisa, forska/ha koppling till forsk-ning, arbeta med den s k tredje uppgiften ochutföra administrativa uppgifter.

– Det är den lokala arbetsgivaren (prefekten)som fördelar arbetsuppgifterna. Men det ärsjälvklart att den professor som rekryterats påtunga forskningsmeriter även i fortsättningenska fortsätta med det. Men det är ingen garantiför all framtid.

ÅrsarbetstidI det nya centrala arbetstidsavtalet för Sverigeshögskolor och universitet står det ingenting omhur många undervisningstimmar en lärare har.Tidigare har antalet undervisningstimmar varitnoga reglerat för respektive tjänst. Från och med1 januari 1999 har alla lärare en årsarbetstid påmellan 1 700-1 756 timmar, beroende på antaletveckor semester.

Som en del av den nya reformen måste varjehögskola förhandla fram ett nytt arbetstidsavtal,där undervisningsskyldigheten inte kan regleraspå dagens detaljstyrda sätt, menar Sven Lindvall.

Pedagogisk skicklighet blir viktigareEn annan stor förändring är att pedagogiskskicklighet får en mycket större vikt vid nyrekry-tering av lärare. Vid prövningen av behörighetenför anställningar som professor eller lektor skalllika stor omsorg ägnas den pedagogiska skicklig-heten som den vetenskapliga.

Ett nytt befordringssystem träder också i kraftsom incitament för duktiga lärare att göra karriär.

Det finns fyra fall av befordran:1) En lektor (tillsvidare anställd) vid det

egna universitetet skall efter egen ansökan blibefordrad till professor, om lektorn är behörigför en sådan anställning. Det ska prövas påsamma sätt som vid en vanlig professorstillsätt-ning. Avslag kan överklagas till överklagnings-nämnden vid Högskoleverket.

2) Den som söker och erbjuds en anställ-ning som tillsvidare anställd lektor har rätt attistället bli anställd som professor, om han ellerhon begär det och är behörig. Detta måste prö-vas i samband med anställningen, och avslagkan överklagas.

3) En adjunkt (tillsvidare anställd) vid detegna universitetet har rätt att ansöka om att blibefordrad till lektor, om adjunkten är behörig.Detta ska prövas på sedvanligt sätt. Avslag kanöverklagas.

4) En adjunkt (tillsvidare anställd) får beford-ras till lektor även om behörighetskraven inte äruppfyllda. I detta fall behöver inte adjunktensöka själv, utan det är en möjlighet för arbetsgi-varen att belöna en duktig adjunkt. Detta gällerbara om adjunkten har visat särskilt god pedago-gisk skicklighet eller särskilt god ledarskapsför-måga eller särskild förmåga att samverka meddet omgivande samhället.

Ofinansierad reform I samtliga fall är det endast möjligt att bli beford-rad inom sitt eget ämnesområde.

Men att man blir befordrad betyder inte attman får högre lön eller mer forskningsresurser.

– Nej, det finns ingen automatisk kopplingmellan befordran och högre lön eller mer forsk-ningsresurser. Det är en förhandlingsfråga. Mendet är klart att den enskilde läraren och de fack-liga lärarorganisationerna kommer att försökadriva igenom detta.

Sven Lindvall befarar att det nya beford-ringssystemet kan leda till administrativt kaos.

– Om alla vid GU skulle utnyttja möjlighe-ten att bli befordrad, kan det röra sig om kanske1 000 befordringar, menar Sven Lindvall. Vimåste se till att vi har beredskap för detta.Administrativt kommer det att kosta mycketpengar och vi måste klara av det inom nuvaran-de budgetramar. Problemet är att reformen inteär finansierad med några extra pengar från stats-makterna.

Mycket arbete återstår under hösten. Ettnytt lokalt GU-anpassat arbetstidsavtal ska för-handlas fram. Dessutom ska nya rekryte-ringsprinciper tas fram och det nya befordrings-systemet förberedas.

ALLAN ERIKSSON

Enklare att göra karriär genom intern befordran

Ekonomisk kris råder på Musikhögskolan och Högskolan för fotografi och film.Dess samlade underskott är omkring 10 miljoner kronor och tidigare i år ställdestyrelsen krav på besparingar. Därför tvingas man banta antalet utbildningsplat-ser ordentligt under flera år. På fotografprogrammet minskar antalet antagnings-platser från 18 till 10. På musikerlinjen på Musikhögskolan försvinner åtta nybör-jarplatser. Dessa förändringar slår igenom fr o m höstterminen 1999.

Nils-Olov Halling, som är kanslichef på konstnärliga fakultetskansliet, tycker attsituationen är bekymmersam.

– Skulderna har byggts upp under flera år, det är inget som uppstått i år. Vi ärtvungna att ta till sådana här åtgärder för att nå balans i budgeten. Men bland de

alternativ som vi har diskuterat är detta den minst skadliga försämringen. De storabesparingarna räknar vi med att kunna göra först om några år i takt med attminskningarna slår igenom i flera årskullar.

Nils-Olov Halling erkänner att det får negativa konsekvenser. – Det vore naivt att tro att vi kan bedriva utbildningen precis som förut, säger

han. Vi ska göra samma saker men med mindre pengar. Men det är inte helt säkertatt det bara är negativt på sikt. Vi kanske hittar andra pedagogiska lösningar ochett nytt sätt att organisera arbetet på.

ALLAN ERIKSSON

En ny lärartjänstreform träder i kraft 1 januari 1999. En nyhet äratt det ska vara lättare att göra karriär genom intern befordran.Detta kommer att leda till att fler kan bli lektorer och professorer. Vid både nyrekrytering och befordran ska större vikt läggas vidpedagogisk skicklighet.

FAKTA/Varför en ny lärartjänstreform?

I propositionen anger regeringen tre skäl förreformen. För det första har utländska bedö-mare kritiserat de negativa effekterna av detsvenska systemet, som i realiteten har tvåskilda karriärvägar. En forskningsinriktadmed professor som slutmål och en undervis-ningsinriktad med begränsade möjligheter tillforskning.

För det andra hämmas forskningen för attvi har för få professorer (nu endast 14 pro-cent av samtliga lärare).

För det tredje måste pedagogisk skicklig-het ges en större vikt på alla nivåer, både vidnyrekrytering och befordran. Utbildning ochforskning skall ses som lika viktiga delar avhögskolans verksamhet.

KORTFAKTA/Ny lärartjänstreform

Lärartjänstreformen börjar gälla 1 januari1999. Den innehåller en rad nyheter:

• ett nytt befordringssystem införs • nya rekryteringsprinciper, bl a skall

pedagogisk skicklighet värderas högre i alla avseenden

• antalet lärartjänstkategorier minskar• arbetsuppgifterna blir enhetliga för

samtliga lärare • tjänsteförslagsnämnderna avskaffas och

ersätts med fakultetsnämnder

Antagningen halveras nästan

gu journalen 7|98 5

FO

TO

: JOH

AN

HE

DE

NS

TR

ÖM

I säkert 20 år såg sexpoängskursen imetod på c-nivå likadan ut. Ambitionenvar hög. Trots det klagade studenternaöver att kursen var abstrakt och svårbe-griplig. När det blev dags för det prak-tiska arbetet med uppsatsen hademånga inte förstått sig på det här medmetod. Arbetet blev trögt och genom-strömningen försämrades. Efter år avdiskussioner bestämde sig institutionenför att göra något åt saken.

De lärare på institutionen som fickuppdraget att göra om kursen hade själ-va gått den.

– Jag tyckte den var urtråkig när jaggick, säger Lena Wängnerud, forskare.

– På nåt sätt skulle det vara så attmetod var tråkigt, säger Mikael Gilljam,docent.

– Ändå är det så roligt, och så grund-läggande viktigt för det vetenskapliga,kritiska förhållningssättet, säger PeterEsaiasson, också docent.

Den fjärde i laget, Henrik Oscarsson,är denna dag upptagen med just meto-dikstudenter.

Integrerar olika momentAlla är aktiva i institutionens valforsk-ning med olika inriktning: Mikael Gil-ljam och Peter Esaiasson forskar på

politisk opinionsbildning, Lena Wängne-rud på kvinnorepresentation och HenrikOscarsson griper sig an svensk och mili-tär underrättelsetjänst.

Innan var upplägget traditionelltmed föreläsningar och forskningspro-blem som inte var direkt kopplade tillstudenternas egna uppsatser.

Fokus på problemformuleringNu ligger kursen i metodik strax innanstudenterna ska börja med sina tio-poängsuppsatser.

– Vi integrerar metodkursen meduppsatsarbetet. Studenterna får ganskasnabbt hitta ett uppsatsämne redan påmetodkursen. Uppsats och metod län-kas ihop på ett konkret sätt. Tre gångerfår studenterna lämna in uppsats-pmoch det tredje är samtidigt individuellexaminering av kursen.

Enkelt uttryckt håller Lena Wängnerudoch Peter Esaiasson i de kvalitativa meto-derna och Mikael Gilljam och HenrikOscarsson i de kvantitativa. Fokus påkursen var tidigare analys och statistik,nu ligger tyngdpunkten på problemfor-mulering, design och upplägg.

Grupparbete visar sig vara effektivt.Tidigt på kursen bildas grupper om fyrasom håller ihop hela vägen. Det är

svårt att bara åka med på den här kur-sen, den kräver intensitet och närvaroav både studenter och lärare.

– Vi försöker skapa en miljö där allaska våga prata och diskutera, en lustfylldoch motiverande miljö. Vi har föreläs-ningar men också mycket övningar, allt-så teori och praktik varvas. Ämnet blirinte abstrakt.

– Den nära kontakten gör också attde är skojigt att undervisa. Det är visser-ligen krävande med det finns gott omutrymme för den egna personligheten iundervisningen. Vi är till exempel månaom att visa att vi individuellt kan haolika åsikter; det finns ingen absolutsanning i ämnet.

Utveckling är ledordetDe fyra utger sig inte för att vara peda-gogiska experter. De är mer självlärda;studenternas omdömen och de egnaerfarenheterna från att ha gått ochundervisat på den gamla metodkursenhar gett idéerna. Och kursen är inte fär-dig en gång för alla, utveckling är ettnyckelord.

Ett stort arbete läggs också ned påhandledning och uppsatser. Alla lärar-na läser varje uppsats, två läser mernoggrant. Utförliga diskussioner för

fram till en samstämmig bedömning avvarje uppsats.

– Dels så försvinner studenternaskänsla av att bli godtyckligt bedömdaoch dels så kan vi hålla koll på allauppsatser, vi vet vad som händer, heltenkelt.

Man har också utbytesläsning medmotsvarande kurs på Uppsala universitet.

Metodkursen tar längre tid i timmarän förr. Och det blir dyrare för institu-tionen.

– Vi satsar mycket på hela c-kursen,säger Bengt-Ove Boström, prefekt. 1996var han studierektor och den som for-mellt beslutade om att börja föränd-ringen.

– C-kursen går nödvändigtvis inteihop ekonomiskt så här i början, mendet är ändå en god investering på sikt.Genomströmningen för kursen ökar.Det normala är ”att bli klar” vilket bety-der mycket för andan och moralen påinstitutionen. Och att studenterna tyck-er att metod är något roligt har högtsymbolvärde.

MARIA JACOBSONRadar reportage

Rolig metodik ger pedagogiskt prisVarför verkade något så roligt som metodik så tråkigt?

Och hur kunde det bli så roligt att studenterna numera använder ord som ”en av debästa kurser jag läst på universitetet”, ”känner att jag lärt mig mycket” och ”jag är myck-et nöjd med våra lärare” i utvärderingen?

Fyra lärare på statsvetenskapliga institutionen belönades med det pedagogiska lagpri-set för sin förändring av kursen Metoder för analys av politik.

Prisade pedagoger. Mikael Gilljam,

Peter Esaiasson, LenaWängnerud och

Henrik Oscarsson, forskare och lärare på

statsvetenskapliga institu-tionen. Erfarenheter och

studentomdömen ger demnya idéer till roligare kurs.

Det internationella kontaktnätet växer sig allt star-kare. Göteborgs universitet har tecknat ännu ettsamarbetsavtal om forskar- och studentutbyte.Denna gång med universitetet i Dar-es-Saalam iTanzania.

Bara under det senaste året har Göteborgs univer-sitetet tecknat flera övergripande samarbetsavtalmed universitetet runt om i världen: Shanghai,Alexandria, och nu senast i Dar-es-Saalam.

I oktober besökte en delegation från Göteborgsuniversitet under ledning av prorektor Martin Fritzmed bred representation från fakulteter och univer-sitetsbiblioteket Tanzania och universitetet i Dar-es-Saalam.

– Avtalet är utformat i den partnerskapsanda sompräglar den nya svenska Afrika-politiken, sägerBjörn Hettne, universitetsråd för internationella frå-

gor. Den nya politiken innebär en förändring avden gamla ensidiga biståndsrelationen mot ettbredare och jämlikare samarbete, som inte baraomfattar myndigheter, näringsliv och organisatio-ner, utan även utbildning och forskning.

Enligt Björn Hettne ska det nya samarbetsavtaletses mot bakgrund av universitetets egen internatio-naliseringsstrategi som går ut på att utvidga detakademiska samarbetet med universitetet även iAsien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern.

Globalt utbyteNyligen har flera initiativ tagits av regeringen föratt underlätta globalt utbyte. Förutom den nyaArika-politiken läggs inom kort en motsvarandestrategi för Asien-samarbetet, där forskning ochutbildning kommer att spela en central roll.Regeringen har också redan fattat beslut om att

inrätta ett svenskt institut i Alexandria som ska varaen bas för såväl vetenskapligt utbyte som för den såkallade Euro-Islamdialogen (läs mer i GU Journalennr 4-5). Ett särskilt studentutbytesprogram, Linnaeus,ska komplettera det europeiska utbytesprogrammetSocrates.

– Afrikabesöket var alltså en uppföljning av tidi-gare initiativ med syfte att etablera ett stabilt ochinstitutionaliserat nätverk med ett antal fasta punk-ter i Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern,konstaterar prorektor Martin Fritz.

Flera av dessa initiativ har dessutom tagits isamarbete med Chalmers och universitetet i Oslo.Genom en sådan västsvensk och västnordisk baskan utbytet på vetenskapens och utbildningensområde göras globalt, menar Martin Fritz.

ALLAN ERIKSSON

Det blir inga större tillskott för Göteborgs universitetnästa år, det framkommer i regeringens budgetpro-position för 1999.

– Propositionen innehåller egentligen inga nyheteri verksamheten förutom ett nyinrättat nationelltresurscentrum i matematik, säger planeringsdirektörMarianne Dahlquist.

– Anslagsfördelningen för 1999 är sämre än vadsom tidigare angivits. För att klara av vissa nya sats-ningar har regeringen lagt ut en generell besparingpå 1,52 procent av anslagen.

Därutöver kommer GU – i likhet med andra uni-versitet och högskolor – att debiteras för utbyggna-den och utvecklingen av universitetetsdatornätet,Sunet.

– Sammantaget innebär detta för GU:s del att

kostnaderna ökar med mellan 35-40 miljonerkronor. • Under perioden 1997-2000 erhåller Göteborgs

universitet sammantaget 2 300 nya utbildningsp-latser, varav 350 år 1999 och 1 200 nya platser år2000. Det är fler platser än både Uppsala universi-tet och Lunds universitet, men avsevärt färre ände nya högskolorna i Malmö och Södertörn. Enligt regeringens förslag ska tyngdpunkten avutbyggnaden ligga inom de tekniska- och natur-vetenskapliga områdena. I maj nästa år kommeruniversitetsstyrelsen att fatta beslut om fördel-ning av de nya utbildningsplatserna år 2000.

• Den generella besparingen på alla anslag ligger på 1,52 procent. Besparingen motsvarar ökningen av antalet utbildningsplatser.

• Anslaget för grundutbildning 1999 är i stort

sett samma som föregående år. Förslaget ligger på 934 miljoner kronor. I anslaget ingårsatsning med 1,5 miljoner kr på inrättandet av ett nationellt resurscentrum för matematik och matematikutbildning, vilket är ett samarbets-projekt mellan GU och Chalmers.

• Anslaget för forskning och forskarutbildning föreslås öka med drygt 11 miljoner kronor (795 miljoner 1999 jämfört med 784 miljoner 1998).

• Fortsatt satsning på samarbetsprojekt mellan konstnärliga utbildningar, tekniska utbild-ningar och näringslivet.

• Inga extra platser till läkarutbildningen – trots påtryckningar från regionen om behovet av att öka antalet utbildningsplatser.

ALLAN ERIKSSON

Nytt samarbetsavtal med Dar-es-Saalam

Vad är god forskningssed och god undervisningssed?Det är kanske inte alltid så lätt att veta Med etiska riktlinjer som blivit grundligt diskuteradeoch bearbetade skulle universitetet slippa mångaproblem, menar Christina Stendahl.

En etisk plattform håller på att utarbetas vidGöteborgs universitet. Det finns redan ett prelimi-närt förslag, som varit ute på remiss på fakulteterna ivåras. Men istället för att – på sedvanligt sätt – skickaärendet vidare till styrelsen för beslut, så har manvalt en annan strategi.

– Det behövs en mer fördjupad diskussion om våretiska grundsyn ute i hela verksamheten. Doku-mentet får inte bara bli en skrivbordsprodukt, utanvi måste bredda diskussionen, säger universitet-skaplan Christina Stendahl, som tillsammans med

Stellan Welin, Rolf Gavare och Birgitta Jernström del-tagit i arbetet med att ta fram ett förslag till en etiskplattform.

Den etiska grundsynenNu i december och i vår drar arbetsgruppen igång enrad seminarier/workshops för att belysa olika frågorav den etiska grundsynen. Första seminariet, som rik-tar sig till dekaner, prefekter och forskare, handlarom forskningsetik. Vad är vetenskaplig hederlighet?Och hur värnar vi om en god forskningsetik? Någraav vårens seminarier tar upp: Hur sparar vi forsk-nings data? God undervisningssed. Vad är god studi-esed? God administrativ sed – när det gäller personaloch ekonomi.

De flesta av seminarierna riktar sig till en bredgrupp inom universitetet: dekaner, prefekter, fors-

karhandledare, lärare, studenter och administrativpersonal.

– Tanken med dessa workshops är att utveckla ochförankra arbetet med den etiska plattformen. Vi fårett bra underlag som manglats i organisationen, ochsedan kan styrelsen fatta beslut i maj-juni 1999. Den etiska grundsynen handlar egentligen omrespekt för andra människor och hur vi använderuniversitetets resurser, menar Christina Stendahl.

– Vad är rätt och fel? Ibland behöver vi riktlinjerför hur vi ska agera i vissa konkreta arbetssituationer.T ex hur gör man när man misstänker att någon fus-kar med sin forskning? Vem vänder man sig då till?Vad gör jag om någon fäller en rasistisk kommentarvid kaffepausen eller om jag får ett anonymt brev?

ALLAN ERIKSSON

Etiska regler diskuteras i seminarier

Fortsatt tufft ekonomiskt läge nästa årDet här betyder proppen för GU

6 gu journalen 7|98

I enkätstudien “Man mår sämre änman tillåter sig” gjord av Studentkom-mittén i samverkan med GU har manförsökt kartlägga trakasserier bland stu-denter och forskare som kan härledastill kön.

– Dessa sneda situationer handlarmest om män i maktsituation, om mänsom har en komplicerad syn på kvin-nan som kan ta sig till uttryck i enkränkning, fortsätter Hollander. Menoavsett dessa mäns bakgrund måsteman verka för en generös arbetsmiljödär trakasserier är fullständigt oaccepta-belt.

Negativ särbehandlingI undersökningen har man valt attvidga problemfältet genom att betrak-ta sexuella trakasserier som en del avett större perspektiv. Förutom sexuellatrakasserier tar man upp olika formerav könskränkande jargong och negativsärbehandling. Resultaten från studienvisar att studenter och doktoranderupplevt utsatthet främst inom områ-den som innebär andra könskränkan-de handlingar än sexuella trakasserier.

Till exempel att man ignorerats, förlöj-ligats, undanhållts information ellerinte har tagits på allvar.

– Kvinnor blir i regel inte värderadeefter sin kompetens eller profession,säger Gunilla Hollander. Och kvinnorhar under historiens gång lärt sigacceptera ett visst sorts mönster. Menfler och fler unga kvinnor reagerar motden patriarkala ordning som fortfaran-de råder på universitetet och sägerifrån. Samtidigt börjar vi få nya genera-tioner av män som inte är så patriarka-liska och som reagerar starkt mot kön-skränkande jargong på institutionerna.

Kvinnligt pladderUniversitetet är en hierarkiskt upp-byggd organisation, en maktorganisa-tion av tradition där männen fortfa-rande har makten och tolkningsföre-trädet. Det är männens språk och vär-deringar som är det dominerande. Detkvinnliga sättet att uttrycka sig fångasinte alltid upp.

– Vårt kvinnliga associationsmöns-ter kan uppfattas som pladder och där-för oseriöst. Men vi måste alla börja

lära oss att förstå att vi har olika sättatt tackla problemen, och att bådemän och kvinnor kan komma fram tilllösningar. Vi har bara olika vägar.

Omedvetna nedvärderingarDet fortsatta jämställdhetsarbetet serHollander på två nivåer. Dels behöverinstitutionerna stå för det förebyggan-de arbetet och kunna ge stöd vid pro-blem, dels behöver man på centralnivå ha juridiska och rådgivande hand-lingsplaner i beredskap. För att nåresultat krävs ett långsiktigt jämställd-hetsarbete.

– Jag tror att många nedvärderingarav kvinnor sker omedvetet. Men nu ärdet hög tid att föra upp dem till ytanoch erkänna att kvinnor nedvärderasoch osynliggörs, säger Gunilla Hol-lander. Varje person ska kunna arbeta ien öppen demokratisk arbetsmiljö ochvarje institution behöver ge en tydligsignal att denna typ av maktmissbrukaldrig tolereras.

BODIL MALMSTRÖM

9§ 1 kap Högskole-förordningen

Högskolorna skall vidta åtgärder föratt förhindra att någon studentutsätts för sådant ovälkommet upp-trädande av sexuell natur ellerannat ovälkommet uppträdandegrundat på kön som kränker stu-dentens integritet i högskolestudier-na SFS 1998:1003

Ny handlingsplan motsexuella trakasserier

En ny definition av sexuella trakas-serier har tillkommit i jämställdhets-lagen och samma definition gällerför studenternas del i Högskole-förordningen. GU ska nu arbeta om“Handlingsplanen mot sexuella tra-kasserier”. (I den skall anställda ochstudenter klart och tydligt se varman kan vända sig för att få infor-mation, var man kan vända sig i etttrakasseriärende, vem som äransvarig och var man kan gå för attfå stöd och samtal.)

Till dess att den nya planen ärklar gäller den gamla. Den kanbeställas hos jämställdhetshand-läggaren tel: 773 51 60.

Studien ”Man mår sämre änman tillåter sig” kan beställas hosStudentkommittén tel: 773 56 40

Könskränkande trakasserier inom GU– Varje fall är ett fall för mycket

– Trakasserier som kan härledas till kön är en vidare definition av sexuella trakasserier och har sin grund i brist på jämställdhet, säger jämställdhets-handläggaren Gunilla Hollander.

gu journalen 7|98 7

– För att nå resultat krävs ett långsiktigt jämställdhetsarbete, säger jämställdhetshandläggare Gunilla Hollander

FO

TO

: AL

LA

N E

RIK

SS

ON

8 gu journalen 7|98

Universitetets vecka uppskattad!Om man ska generalisera grovt så är den typiske besökaren en universitetets-högskoleutbildad kvinna i 50-års åldern som bor i Göteborg och arbetar i offent-lig sektor. Hon går på en två föreläsningar och tycker att programpunkterna ver-kar vara intressanta.

I samtliga arrangemang, förutom debattkvällarna, var åldersgruppen 46-55den mest dominerande. En annan stor grupp var studenter i 26-35 års åldern.Relativt få är under 25 år och mycket få är yngre än 20 år.

Könsfördelningen var ganska jämnt fördelad. Helt klart är att kvinnorna domi-nerade under lunchföreläsningarna (nästan 70 procent) och Samhälls-vetenskapens dag.

Välutbildade besökareSer man på utbildningsbakgrund, så var de allra flesta av besökarna högskole-och universitetsutbildade. Den största gruppen utan högskolebakgrund var pålunchföreläsningarna (19 procent med gymnasieexamen). De flesta av besökarnaarbetar inom offentlig sektor. Undantaget var Handelshögskolans dag där flerta-let var från privat sektor. De flesta av besökarna kände till att det fanns andraaktiviteter under veckan.

Vad tyckte de om programpunkterna? De flesta besökarna var nöjda, ja imånga fall mycket nöjda, med föreläsningarna. Föreläsarna får också ett mycketgott helhetsbetyg.

Av utvärderingen kan man även dra slutsatsen att marknadsföringskampanjenvar lyckad. Närmare 40 procent av alla besökare fick information om de populär-vetenskapliga dagarna i annonser i Göteborgs-Posten. Nästan lika många fick redapå evenemanget i det särskilda programbladet. Programbladet verkar ha varitmycket uppskattat. Annonskampanjen i Metro och Arbetet fick däremot dåliggenomslagskraft.

ALLAN ERIKSSON

ANDERS CLASON, nytillträdd kultur-chef i Göteborg.

Hur många föreläsningar tänker du gåpå?

– Först ska jag hålla mitt eget före-drag. Det handlar om värdekriser nuoch för hundra år sedan. Jag kommeratt diskutera två betydelsefulla eng-elska artonhundratalsfilosofer,J Ruskin och W Morris och jämföra

med vår tid. Sedan kanske jag sitterkvar och lyssnar på nästa föredrag.Men jag har så vansinnigt mycket attgöra…

Tycker du att det är viktigt att universi-tetet gör sådana här evenemang?

– Visst är det viktigt, inte minst förföreläsarna som får öva sig i att popu-larisera. En del är mycket duktiga.Man får inte glömma att Göteborgsuniversitet ända sedan grundandethaft som syfte att vara folkbildande.Universitetet borde kanske göra flerliknande arrangemang?

– Man kan inte ägna sig för mycketåt folkbildning. Men som det är numed alla dessa föreläsningar undernågra dagar blir det väldigt kompakt.Ungefär som på dansfestivalen därman fick gå på teater tills man kräk-tes. Men det är väl lite vår tids onda.Man kan inte få folk att gå på nån-ting om det inte är ett stort arrange-mang runt om.

BIRGITTA SKARIN FRYKMAN höllen föreläsning om Världskulturmuseetoch Museion.

– Tänk, jag höll tiden! Det är någotav ett konststycke att inte hålla pålängre än de tjugofem minuter manhar på sig. Men man lär sig.

Humanistdagarna ingår i år i uni-versitetets vecka med bland annat lun-chföreläsningar för allmänheten.

– Det verkar bli en stor succé. Deflesta lunchföreläsningar är redan slut-sålda! Inte minst informationsmateri-alet är ju väldigt snyggt.

När man började med humanistdagarnaför fjorton år sedan var det inte såmånga som trodde på idén.

– Det kan väl inte vara lockande förallmänheten att gå på en massa före-läsningar, tyckte man. Man bordearrangera något slags jippo för att drafolk. Men föreläsningar är ju det vi påuniversitetet är bra på! Och nu är allaväldigt positiva både inom och utomfakulteterna.

Men vilka är det egentligen som kommerpå humanistdagarna?

– Till att börja med var det mestäldre. Men numera drar vi allt flerunga besökare. Många som har kompi-sar som är doktorander kommer för-stås för att höra på dem. Annars är dettyvärr så att vi har svårt att locka icke-akademiker. Men om det ändå är någrafå som aldrig tidigare varit på universi-tetet som vågar sig hit är det trots alltett framsteg.

Hur ska man locka en bredare publik?– Vi måste naturligtvis ägna oss mer

åt utåtriktade aktiviteter och det är därbland annat Museion kommer in.Göteborgs universitetet har ju en gam-mal tradition av offentliga föreläsning-ar. Universitetet bildades i Grundtvigsanda just för att bidra till folkbildning-en. Och visst finns det väl en fin sym-bolik i detta att Universitetets veckaligger i anslutning till doktorspromo-veringarna!

JOHAN SKYTTER

Vem är du?– Jag är gymnasist och går på

Hvitfeldtska.

Vilka föreläsningar ska du gå på?– Jag har just varit på en föreläs-

ning om romarna och deras badande.Det var min lärare som tyckte att jagborde gå. Men jag kanske tittar in pånågot annat också.

Vad då till exempel?– En föreläsning som ska handla

om digerdöden verkar intressant.Och en om haikudikter.

Hur fick du reda på att det var huma-nistdagar på universitetet?

– Det stod i tidningen. Men jaghöll på att komma fel. Humanistenlåg inte här förr eller hur? Mina för-äldrar lurade iväg mig åt ett heltannat håll.

Är det bra att universitetet gör sådanahär arrangemang?

– Ja, det är bra. Man lär sig litemer om de ämnen som man läser iskolan.

Vilka var det som besökte Universitetets vecka och vad tyckte man om de olika aktiviteterna?

HHGS HandelsConsulting har på uppdrag av informations-avdelningen gjort en utvärdering av Universitetets vecka.Sammanlagt över 450 intervjuer gjordes under de nio dagarna.

Intervjuare: Eva Lundgren & Allan ErikssonFoto: Allan Eriksson

gu journalen 7|98 9

FO

TO

: M

ED

IET

EK

NIK

Den svenska synden är vida känd ute ivärlden. Förr var det nakenbad på filmsom upprörde. Nuförtiden är det synen påsamboskap och partnerskap som ansessom syndfull.

– Hela Skandinavien är känd för sinliberala sexualsyn och öppenhet kringsexualiteten

Barbro Lennéer-Axelsson, som ärdocent i socialt arbete och aktiv inomRFSU, var en av lunchföreläsarna i uni-versitetsaulan i Vasaparken underUniversitetets vecka och hennes före-läsning, ”den svenska synden – ute ivärlden”, drog också rekordmycketpublik.

Barbro Lennéer-Axelsson hänvisadetill den senaste tidens debatt om ärke-biskopen och den kontroversiella

utställningen ”Ecce Homo”. Ärkebis-kop HG Hammar hamnade antagligeni onåd hos påven för sin syn på homo-sexualitet.

Myten om den svenska synden gårtillbaka till 50-talet när Ulla Jakobssonbadade naken i filmen ”Hon dansadeen sommar” och till nyfiken-filmernamed Lena Nyman.

Sexuellt tolerantSverige är, definitionsmässigt, ett avvärldens få sexuellt toleranta länder.Det är flera faktorer som har bidragittill detta, menade Barbro Lennéer-Axelsson. Sexualupplysning på skol-schemat. Ungdomsmottagningar somhjälper tonåringar med preventivme-del. Och en aktiv bekämpning av köns-sjukdomar.

Något som gör Sverige unikt – i ettinternationellt perspektiv – är den senasexdebuten, med en genomsnittsålderpå 17 år.

– Ute i världen har man svårt attförstå hur debutåldern kan vara så senmed tanke på all sexualupplysning,säger Barbro. Utomlands brukar mansäga ”väck inte den björn som sover”.Men vi inom RFSU svarar då som ElsieOttosen-Jensen ”att den björnen ärredan väckt”.

Men den svenska liberala och öppnasynen på sexualiteten lyser ändå medsin frånvaro ute i världen. I statistikenframträder ett dystert mönster. Totaltsett är hälften av alla graviditeter ivärlden oönskade och hälften av allaaborter illegala.

ALLAN ERIKSSON

TORSTEN RÖNNERSTRAND OCH CHRISTINA HELDNER

Vilka är ni?Torsten: Jag är litteraturvetare och

arbetar vid högskolan i Karlstad.Christina: Jag är lektor vid avdel-

ningen för franska och italienska vidromanska institutionen här iGöteborg.

Vilka föreläsningar ska ni gå på?Torsten: Vi ska gå på Anders

Clasons föreläsning och sedan påSången om Roland som hålls av pro-fessor Lars Lindvall. Sedan skiljs vi åt.Jag ska lyssna på Anna Williams ochkvinnolitteratur och kanske på EvaGothlin när hon berättar om genu-scentret.

Christina: Jag har några C- och D-studerande som håller föredrag ochdet känner jag mig förpliktad att gåpå. Sedan vet jag inte.

Är det bra att universitetet gör sådanahär arrangemang?

Christina: Ja, det är jättebra.Torsten: Offentliga arrangemang

borde egentligen göras varje vecka.Det ska jag försöka införa i Karlstad –se det som ett hot och ett löfte!

EVA ANDERSSON, doktorand vid statistiska institutionen, höll ettföredrag om ”Kan man förutspå konjunkturvändningar?” påHandelshögskolans dag.

– Att hålla offentliga föreläsningar är ju en del av universitetets sktredje uppgift. Handelshögskolans dag är ett bra sätt att nå ut med sinforskning. Det verkar också vara ett uppskattat arrangemang, eftersomdet drar mycket folk.

Kan man förutspå konjunkturvändningar? – Ja, det tror jag. Det är många som sysslar med det här området,

och jag har lika bra chans som alla andra. Tidigare har man försöktatt bygga stora, övergripande modeller, som innefattar allt, men dethar visat sig att dessa modeller inte håller. I min forskning arbetar jagmed en metod för att urskilja det övergripande konjunkturmönstretoch som dessutom tar hänsyn till flera slumpmässiga faktorer.

Samboskap ingår i den svenska synden

”Änna knôkat på universitetet”

Barbro Lennéer-Axelsson taladei universitetsaulan om den svenskasynden.

Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska språket, drog fullt hus när man för första gångenarrangerade lunchföreläsningar i universitetsaulan. Han gav prov på hur man kan analyseragöteborgskan genom att citera sången ”Knô dej in, fast dôrra e trång”.

FO

TO

: TH

OR

E LE

YK

AU

FF

/KA

ME

RA

RE

PO

RT

AG

E

10 gu journalen 7|98

PROFILEN

Gunnar Lindgren sitter med en saxofon i knät.När studentkontakten kommer på tal blir hanivrig. Lägger undan instrumentet, lutar sig

framåt och tecknar stora bilder med händerna.– Du kan inte möta en student på ett falskt över-

slätande sätt. Det genomskådar de direkt. Uppriktig-heten kan göra ont. Men det är det enda som fungerari längden, säger han på sjungande jämtländska.

Hans pedagogik handlar inte så mycket om att läraut. Mer om att möta studenterna.

Musiker mot musiker.– Det är oerhört viktigt att det levande möte som

finns mellan musiker inte omformas efter förutbe-stämda principer bara för att det kommer innanförväggarna här på Musikhögskolan.

Mångfalden måste få plats. Olika stilar. Skildauttryckssätt. Det handlar om att släppa fram mer ellermindra aparta idéer.

– Mitt ideal är att vara en svag lärare. Svag i motsatstill auktoritär. Det är en förbannelse att rätta ochomforma studenterna. Jag vill vara tillåtande ochinkännande. Samtidigt har jag mina idéer och mitt

sätt att spela. Det är upp till studenterna att välja vadde vill ha av mig. Jag kan inte säga att jag tycker någotär bra om jag inte gillar det.

Han vurmar för saxofonen. Hyllar dess möjligheteratt uttrycka olika känslolägen. Både smäktande vemodoch kraftfull aggressivitet. Den är sinnrikt, sensuelltutformad med ett fulländat samspel mellan munstycke,klaffar och luftgenomströmning. Ett väl fungerandekretslopp som för tankarna till Gunnar Lindgrens andrastora engagemang – miljöfrågor.

När vi träffas har han suttit uppe halva natten medfärska rapporter från Kemikalieinspektionen. De visaratt mängden kadmium i samhället har ökat successivtoch att det nu skadar människors njurar och skelett.

– Det har jag varnat för länge. Nu har det hänt.Genom åren har det blivit ett otal föreläsningar i mil-jöfrågor och en bok som bland annat handlar om kad-miums effekter.

– Det händer att arrangörerna ber mig ta med sax-ofonen. Med min musik är det lättare att hantera detunga frågorna.

En del av föreläsningarna sker på Pedagogen.

– Där pratar jag mest om existentiella frågor. Om vilkagränser det finns för vårt industriella samhälle. Allamiljöfrågor handlar egentligen om vad vi ska göramed avfallet, vårt enorma sopberg.

Kvar inom de afroamerikanska genrernaGunnar Lindgren växte upp i en jämtländsk by.Pappan var kantor och studenten togs i Sundsvall.Naturvetenskap och Chalmers tog vid. Han tog exa-men som civilingenjör, men redan under studietidentog musiken överhanden. Han drev den gamla jazz-klubben Artdur och levde bohemliv tills det första bar-net förändrade hans liv 1976. Då signalerade SÄMUS,dåvarande Musikhögskolan, att man behövde lärare ijazz, rock och improvisation.

Han har blivit kvar på skolan inom de afroameri-kanska genrerna. I en jämförelse med den klassisktinriktade undervisningen säger han att det där oftahandlar mer om att ansluta sig till olika ideal.

– Sångarna tar efter ett visst sångsätt. Det är ingetfel i det, men det är ett annat sätt att arbeta.

På musikerlinjerna är de flesta platser vikta för klas-

Jazzimprovisatör med miljöengagemang”Jag lyssnar bara på dig om du är uppriktig” Jazzläraren Gunnar Lindgren gillar att möta studenter med stark integritet. Laddade möten utmanar honom i sitt arbete som pedagog.

– Ingenting är viktigare än uppriktighet. Utan den gör du studenterna förvirrade och misstänk-samma och är ingen bra lärare. I alla fall inte i ett konstnärligt ämne som musik.

Text: Lars Soold foto: hillevi nagel

gu journalen 7|98 11

KRÖNIKAN

Namn: Gunnar Lindgren

Ålder: 56 år

Bor: Älvängen i Ale kommun.

Familj: Hustru Kerstin och tre döttrar. Två bor

hemma och en studerar i Holland.

Fritidsintressen: Astronomi och gamla båtar.

Tuffar gärna fram på Göta Älv.

”Jag har någonting som inteni har, jag har tjänstetorsk”.Så började jag ett föredragpå Rotary. Jag kände inte tillRotary, jag hade bara fåttreda på att dess medlemmar

framförallt bestod av äldre män i chefspositioner. Jag hade bli-vit ombedd att prata om min forskning, ett sådant uppdragsom vi nu kallar för universitetets tredje uppgift. Mitt forsk-ningsområde är mikrotubuli; trådlika proteinstrukturer somfinns i de flesta celler och som har utomordentigt viktiga funk-tioner. Kunde det intressera jurister och ekonomer?

De första sekunderna är otroligt viktiga i ett föredrag för attfånga någons intresse. Jag utgick ifrån att de flesta hade tjänste-bilar, och att jag kunde göra dem nyfikna på vad jag menademed tjänstetorsk. Det fungerade alldeles utmärkt. Först när jagkom till slutet av mitt föredrag berättade jag vad jag menademed tjänstetorsk (om du vill veta så får du be mig att hålla ettföredrag, annars får du gissa).

Jag har funderat mycket på presentationsteknik. Hurmånga av oss har inte varit på kongresser där vi kan räkna deriktigt bra föredrag vi hört till en handfull. Om inte bildmateri-alet har varit uselt, så har föredragshållaren mumlat, vänt ryg-gen till, stakat sig, tappat tråden, presenterat ett ogenomtänktföredrag eller dragit över tiden. Hur många föredragshållare serglada och entusiastiska ut?

När jag började på universitetet trodde jag att det beroddepå min intellektuella kapacitet att jag inte förstod vissa föreläs-ningar. Under åren som gått har jag förstått att en stor del avdetta faktiskt berott på föreläsaren och inte på mig. De kursersom jag läste under min doktorandperiod bestod framförallt avteknikkurser. Ingenstans fick jag lära mig presentationsteknik.Att kunna presentera sitt ämne begripligt för vem det än måvara både nationellt och internationellt borde vara en självklar-het.

Har jag gjort något åt det? För ett antal år sedan gick jagen kurs i populärvetenskaplig presentationsteknik i Vadstena.Den kursen blev en väckarklocka. Jag organiserade en tvåveck-ors kurs i presentationsteknik för våra doktorander för attkunna dela med mig av vad jag lärt mig. Jag skrev ett kompen-dium för våra studenter om hur man presenterar sitt examen-sarbete skriftligt och muntligt. Och på den vägen har det varit.Det är alltid att bra att vara två om projekt, och tillsammansmed min kollega Susanne Holmgren har vi nu under ett flertalår givit kurser för studenter och doktorander i presentationstek-nik. De förstår att de inte är ensamma om att vara nervösa,men de lär sig att minska och hantera nervositeten. Du anarinte vad duktiga de blir (och hur kritiskt de kommer att granskadig hädanefter!). Vi startar en process som förhoppningsvisvarar livet ut, och som gör våra studenter konkurrenskraftiga.

Det finns många roliga episoder att ösa ur. Vad händer meduppmärksamheten hos auditoriet när den kvinnliga föreläsa-rens klänning blir genomskinlig i belysningen på podiet, närnågon trycker på fel knapp och alla diabilderna ramlar i golvet,när föredragshållaren ramlar av podiet, när man glömmer att taav sig mikrofonen och viskar något spännande till sin bänk-kamrat i auditoriet osv osv. Ämnet är tacksamt, men fortfaran-de är det så att det roligaste jag vet är att prata om är ”mina”mikrotubuli och jag tar fortfarande till tricks som ”tjänstetors-ken”.

MARGARETA WALLINbitr professor i zoofysiologi och

lärarrepresentant i universitetsstyrelsen

siskt inriktade studenter. Där finns också afroamerikanska,improvisations- och individuella musikerutbildningar. Ge-nom åren har det funnits en kamp mellan de afroamerikans-ka och de klassiska avdelningarna på skolan. Konflikterna harstundtals varit hårda. I dag är de förbi, menar GunnarLindgren.

– Om jag ska vara riktigt ärlig så är det den klassiska musi-ken som är hotad. Intresset växer hela tiden för jazz, folk-musik med mera, medan de klassiska utbildningarna har svå-rare med rekryteringen.

Han är dock inte nöjd med skolans politik när det gällerfördelningen av tjänster.

– Tjänsterna på den afroamerikanska sidan följer inte medstudentutvecklingen. Det finns många lektorat på den klas-siska sidan, men inte ett enda inom den afroamerikanska.Han efterlyser också en professur i improvisation.

– Ta bara jazzbasisten Anders Jormin. Han har varit gäst-professor i två år vid Sibeliusakademin i Helsingfors (en väl-renommerad skola som bland annat försett världen medrader av förnämliga orkesterdirigenter, reds anm). Här harhan ett osäkert lärarvikariat, en termin i taget.

Gunnar Lindgren är förutom miljödebattör och lärare isaxofon ledare för improvisationspedagogerna inom jazz, rockoch blues. Lärare i musikhistoria, metodik och ensemblespeloch ägnar en tredjedel av sin tjänst på skolan till musikun-dervisning i Sydafrika.

På biståndorganet Sidas uppdrag arbetar Musikhögskolanmed utbyte mellan svensk och sydafrikansk musikundervis-ning och med att stödja projekt som utvecklar musikunder-visningen för svarta studenter i Sydafrika. Projektet blev offi-ciellt i och med regimskiftet i Sydafrika 1994, men startadeegentligen flera år tidigare när det svenska stödet gick tillANC. Gunnar Lindgren var en av de första svenskar som åktened för att arbeta med den sydafrikanska musikundervis-ningen. Under hösten är två resor till Afrika inplanerade. Entill Sydafrika och en till Gambia.

– Det har inte alltid varit så lätt för min omgivning, minfamilj att hänga med. Jag har svårt att begränsa mig. Villgärna smaka på allt. Har svårt att välja vid ett smörgåsbord,tar helst fyra tallrikar på en gång.

Jazzens rötter i den arabiska musikenIntresset för många olika saker kan vara splittrande. Mendet har också sina fördelar. Hans styrka som lärare, som hansjälv bedömer det, är en förmåga att kunna se och beskrivasamband. Som till exempel nu när han är i full gång med attsmula sönder begreppet afroamerikansk musik.

Vår musikhistoria har alltid lärt oss att jazz, rock och bluesär de afrikanska slavarnas musik som förts till oss viaAmerika. Men vid ett av besöken i Sydafrika fick han sig entankeställare. Melodislingor och improvisationer som hanalltid uppfattat som jazz eller genuint afrikanska fick en heltny innebörd.

– Ett par sydafrikanska musiker sade att ”vi hör utropenfrån muslimernas minareter i den här musiken”. Det öpp-nade hans öron och födde nya tankar. Visst har blues ochjazz mycket av sina rötter i Afrika. Men var hamnar man omman frågar sig vad afrikanerna påverkades av? frågar han sigretoriskt.

I dag menar Gunnar Lindgren att blues och jazz har myck-et av sina rötter i den arabiska musiken. Många av jazzensgrundstenar har skapats i de norra och västra delarna avAfrika där det funnits och finns ett starkt muslimsk och ara-biskt inflytande.

– Ett av vår samtids största missgrepp är att vi inte erkäntdet arabiska inflytandet i vår kultur.

Det är inte länge sedan han började torgföra dessa tankar.Men det har redan visat sig att han med sin uppriktighet återstuckit huvudet i ett getingbo.

De förstasekunderna ärotroligt viktiga

12 gu journalen 7|98

Alla forskningsprojekt kan inte lösas inomämnesgränserna. Det är utgångspunktenför nystartade Forum för Studier avSamtidsKulturen, FSSK, vid Göteborgsuniversitet.

FSSK fungerar som en mötesplats förforskare och forskarstuderande i sam-hällsvetenskapliga och humanistiskaämnen.

Verksamheten vilar på fyra ben: semi-narier, internationella konferenser medforskare från andra länder, gemensam-ma forskningsprojekt över institutions-och fakultetsgränserna, och nu även enkurs inom forskarutbildningen. Allt medfokus på kulturteori och kulturforsk-ning.

Många projekt på gång och högaambitioner med FSSK, med andra ord.

– Men vi vill inte bli en kyrka. Vi sik-tar inte på att starta egen forskarutbild-ning och vi vill inte bli en egen institu-tion, understryker Ove Sernhede, forska-re i socialt arbete och en av de drivandekrafterna bakom FSSK.

Forskarutbildningskursen ska kunnaläsas som en frivillig kurs av doktoran-der på olika institutioner. Kursen ges isamarbete mellan Göteborgs universitetoch högskolan i Växjö. De 25 platsersom tillhandahålls är besatta och ett tio-tal intresserade har tvingats få nej på sinansökan. Studenterna kommer från tioolika institutioner.

Expansivt forskningsområdeKulturstudier och kulturteori är ett ex-pansivt forskningsfält inom samhällsve-tenskap och humaniora. Vid universite-ten runt om i Europa, Nordamerika ochAustralien har en rad forskningsmiljöerväxt fram med kulturstudier på pro-grammet.

Sedan starten 1997 har FSSK blandannat arrangerat ett internationellt sym-posium om mc-kulturen. Snart kommeren avrapportering från konferensen iform av en bok med titeln Olja, kromoch manlig gemenskap. Under hösten1997 och våren 1998 arrangerades enrad seminarier på temat Modernitet,etnicitet och rasism. Seminarieserien skaresultera i en bok som ges ut under1999.

Konferensen nu i september, dåbland annat den vid det här laget legen-dariske engelske forskaren Paul Willisdeltog, lockade många besökare.

Billig Internetuppkoppling

Nu kan alla anställda vid GUförmånligt köpa Internet-uppkoppling. Det är SUNET somhar tecknat ramavtal med Tele-nordia AB om leverans av upp-ringd Internetanslutning föranställda vid svenska universitetoch högskolor.

Abonnemangspriset är 39 kro-nor/kvartal exklusive moms.

Följande priser gäller förISDN-uppkoppling: modem-poolskonot inkl en ISDN-kanal:39 kr per kvartal exkl moms.

Modempoolskonot inkl tvåISDN-kanaler: 119 kr per kvartalexkl moms.

Mer information finns påhttp://www.sunet.se med enlänk tillhttp://basun.sunet.se/html_docs/levavtanst.html

Dataregisteringen kvarinom universitetet!

Verksamheten vid GD Data-center (Göteborgs Datacentral)har visserligen upphört, mendataregistreringen blir kvarinom universitetets gemensam-ma förvaltning. För att även ifortsättningen tillgodose forskareoch andra nyttjares behov avdataregistrering har verksamhe-ten med personal överförts tillenheten för medieteknik. Fr o m1 oktober finns gruppen i Kon-ferenscentrum Wallenberg påMedicinargatan 20A.

Hör gärna av er med frågorangående dataregistrering ochkostnader för dessa tjänster till:Marianne Johansson,Registreringsgruppen,Konferenscentrum Wallenberg,Box 464, 405 30 Göteborg, telefon: 773 2991, mobil: 0709-32 14 04, e-post:Marianne.Johansson@adm.gu.se

Biomedicinskt doktorand-symposium

Den 15 januari nästa år kommeralla doktorander inom det bio-medicinska området att ges till-fälle att presentera sin forskningför andra doktorander och fors-kare i Göteborg.

Forskarstuderande från såvälChalmers som de medicinska,odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteternainbjudes att deltaga. Syftet meddetta första doktorandsympo-sium är att ge möjlighet till engod överblick över pågåendebiomedicinsk forskning i Göte-borg. Sista anmälningsdag är 1december 1998.

Symposiet, som äger rum iWallenbergsalen, arrangeras avGöteborgs BiomedicinskaForskarskola.

Ytterligare information kanfås på:http://webnet.mednet.gu.se/forskarskola/symposium

En söktjänst över pågående forskning vid Göteborgs universitet.Nu öppen för inmatning av forskningsinformation via din fakultets hemsida,undantaget är medicinska fakultetens inmatningssida som ligger på webb-adressen:http://www.medfak.gu.se/safari.htmlVälkommen med din inmatning!

Kontakta gärna din fakultets kontaktperson för GU safari för mer information ellerEwa Winlöf på informationsavdelningen, på tel: 773 1081 eller e-postadress: Ewa.Winlof@adm.gu.se Tekniskt ansvarig: P-O Karlsson vid odontologiska fakulteten på tel: 773 3155, e-postadress: P-O.Karlsson@odontologi.gu.seMer information om GU safari/SAFARI hittar du på adressen:www.gu.se/forskning/safari.html

Gränsöverskridande samarbete om kulturstudier

Notiser

– Intresset för att jobba över fakultets- ochinstitutionsgränserna är mycket stort, sär-skilt bland unga forskare, säger Ove Sern-hede.

Ledningsgruppen för FSSK poängterar attverksamheten inte utgör något hot mot detraditionella disciplinerna. De ämnen somingår i FSSK kan istället snarare tvingasmejsla fram sin egen identitet och profil änmer tydligt, hoppas man.

– Jag tror att vissa ämnen riskerar attplana ut om inte ett samarbete över institu-tionsgränserna kommer igång, säger OveSernhede.

PETER OLOFSSON

Dags att mata in i GU safari!

FO

TO

: HILLE

VI N

AG

EL

– Vi vill inte bli en kyrka, säger OveSernhede med anledning av det nystartade-nätverket Forum för Studier avSamtidsKulturen.

gu journalen 7|98 13

På matematisk-naturvetenskapligafakulteten har man just tagit de förs-ta stegen mot bildandet av ett natur-vetenskapligt resurscentrum. Här skaolika typer av fakultetens kontaktermot omvärlden samlas.

I det nya resurscentrat kommer manatt kunna få hjälp av informatörer, enutbildningsledare och en och en halvkontaktsekreterare.

– En halv tjänst som kontaktsekre-terare finansieras av Teknikbrostift-elsen, vilket vi är mycket glada över,berättar Lena Gustafsson, vice-deka-nus på matematisk-naturvetenskapli-ga fakulteten och samordnare för pro-jektet. Vi använder strategiska medelfrån fakulteten för att få igång verk-samheten men kommer i framtidenatt söka medel från olika stiftelser ochfonder.

– Centret kommer även att finansi-eras genom uppdragsforskning ochuppdragsutbildning, där den som villha en tjänst, till exempel skolan, fårbetala för tjänsten.

Man har redan satt igång verksam-

heten så smått men tänker än så längeväxa i långsam takt

– Vi har ju redan mycket samarbetemed omvärlden av olika slag, till ex-empel forskningssamarbete med när-ingslivet och med utländska universi-tet. Men alla tidigare kontakter harvilat på individuell basis. Vad vi villgöra nu är att samla ihop resurser tillen enhet som ska förstärka, förenklaoch effektivisera kontakter för helafakultetens bästa.

Behov av fortbildningDet är framför allt skolan och närings-livet som man vill rikta sin uppmärk-samhet mot.

–- Skolorna har ett jättestort behovav till exempel fortbildning av lärareoch studiebesök för eleverna. Vianordnar redan nu kurser för läraremen skulle kunna göra mer. Vi villockså komma ut mer som till exempelresurslärare, inte minst för att kunnaentusiasmera eleverna för naturveten-skap. Det är viktigt att fånga elevernasintresse tidigt, redan i första klass ommöjligt.

Industri och näringsliv är andra områ-den där resurscentret ska samordnasina förbindelser.

– Vi vill stärka kontakterna mednäringslivet i första hand för våra stu-denters skull. Det handlar om att fåbra praktikplatser och att få möjlighetatt göra examensarbeten ute på in-dustrierna. Vi vill också att man frånindustrins sida ska kunna komma tilloss som mentorer för våra studenter.Men det är viktigt att även nå ut tillde mindre företagen som ofta inte vetvad universitetet står för. Vi räknarmed att om vi kan förbättra utbild-ningen för våra studenter är dettaockså ett sätt att främja forskningen.

Viktigt att populariseraResurscentret kommer även att försö-ka öka intresset för naturvetenskaphos allmänhet och politiker.

– Men då är det nödvändigt att vilär oss tala ett språk som människorförstår. Det finns många forskare somtycker om att popularisera och som ärväldigt duktiga på det, men problemetför de flesta är bristen på tid. Många

forskare och lärare arbetar mycket merän fyrtio timmar i veckan, de hinnerhelt enkelt inte med extra arbete.Resurscentret kommer att ge en struk-tur åt informationsarbetet som gör detlättare att hinna med.

EVA LUNDGREN

Ännu ett initiativ har tagits av matema-tisk-naturvetenskapliga fakulteten föratt stärka naturvetarnas sammanhåll-ning och identitet. Inför terminsstartenvar det för första gången en gemensamintroduktionsdag för alla studenter iVasakyrkan.

Alla nya studenter hälsades välkom-na av både studentrepresentant PollyGallardo, rektor Bo Samuelsson, deka-nus Sven Lindqvist och vice dekanusLena Gustafsson. Under en hel efter-

middag med både musik och föreläs-ningar fick de nya studenterna en in-blick i hur det är att läsa vid Göteborgsuniversitet och inte minst vid matema-tisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Flera av talarna tog upp vikten av attförstå sammanhanget över gränserna,och uppmuntrade studenterna att kom-binera sina naturvetenskapliga studiermed både ekonomi och språk

I början av oktober invigdes forsk-ningsinstitutet GU-CRI som skaarbeta med kliniska prövningar.

I nya lokaler i Canonhuset i Gårdaligger GU-CRI (Göteborg UniversityClinical Research Institute), som är etthelägt dotterbolag till universitetetsHoldingbolag. Med på invigningen varlänsöverdirektör Göran Bengtsson,professor och ordförande i GU-CRIOlle Isaksson, dekanus Göran Bondjersoch professor Åke Hjalmarsson.

GU-CRI är ett akademiskt konsult-

bolag som består av ett nätverk avframstående kliniska forskare.

Affärsidén är att snabbt och medhögsta kvalitet planera, genomföra ochsammanställa kliniska prövningar in-för lanseringen av nya läkemedel ochmedicintekniska produkter. Den sär-skilda inriktningen är mot hjärt- ochkärlsjukdomar, ett område där univer-sitetet har en mycket stark ställning.

Ambitionen är att forskningsinsti-tutet ska bli en av de ledande CRI:s iSkandinavien.

Initiativet är, menar Göran Bondjers,

ett bra exempel på forskning som svararupp mot samhällets behov. Vilket påsikt kan leda till en förbättrad sjukvård.

– Göteborgs universitet grundadespå en idé om att vara öppet för sam-hället. Att etablera sig som en fri aka-demi. Det är en idé som GU-CRI förvidare.

Satsa på dynamiska branscherÄven universitetsråd Lars Nordström,som är ordförande i GU Holding, tala-de om behovet av att satsa på unga,dynamiska branscher för att skapa nya

arbetstillfällen i Göteborgsregionen. Under de fem år som Holding-

bolaget funnits vid GU har elva företagstartat, bl a A+ Science Invest.

Nordström refererade till en under-sökning som visar att Sverige ligger påtredje plats vad gäller forskning, menhamnar betydligt längre ner på listannär det handlar om att föra ut forsk-ningen i samhället. Ett av Holding-bolagets syfte är just att stimulera idéersom kan leda till nya innovativa forsk-ningsföretag.

ALLAN ERIKSSON

Nytt resurscentrum föromvärldskontakter

FAKTA

Satsningen på ett naturvetenskap-ligt resurscentrum är en del av det s k strategiska programmet förmatematisk-naturvetenskapligafakulteten 1998-2000.

Högskoleverkets bedömarrapportger mycket beröm åt matematisk-naturvetenskapliga fakultetenskvalitetsprogram. ”Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten styrpå ett mycket kraftfullt sätt kvali-tetsarbetet inom sitt område. Dettasker genom fakultetens strategiskaprogram”, skriver bedömargruppen isin rapport.

Gemensam introduktionsdag för alla naturvetare

Forskningsbolag utnyttjar universitetets humankapital

Vice dekanus Lena Gustafsson hälsade alla naturvetare välkomna.

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

14 gu journalen 7|98

Ett femtiotal sessioner och ”roundtables” och cirka fyrahundratjugoföredrag hölls i så skilda ämnen somtill exempel könsroller, barnupp-fostran, arkeologi och kult, arkeolo-gi och cyberspace, turism och arkeo-logi, arkeologi och projektering avvägar. För första gången deltog ävenett stort antal delegater från blandannat Ryssland, Ukraina, de baltiskaländerna, Polen, Tjeckien, Slovakienoch hela forna Jugoslavien. Dettainnebär att EAA fem år efter sitt bil-

dande har en ganska jämn fördel-ning av ledamöter från hela Europa.

En mötesplatsMan hade dessutom samlat ett stortantal utställare i bland annat orgel-salen i Artisten.

– Vad som är speciellt med denhär kongressen är att personer som ärverksamma inom alla arkeologinsfält, som till exempel kulturmiljö-vård, museer och universitet får möj-lighet att träffas, berättar KristianKristiansen, professor vid arkeologis-ka institutionen, Göteborgs universi-tet och ordförande för EAA. Vi är härför att diskutera och lära oss av var-andra, låta olika traditioner från tillexempel öst och väst mötas ochutbyta erfarenheter. Någon slutgiltig

sanning om det förgångna finnsinte, olika trender, metoder och idé-er avlöser varandra och man fårständigt nya intressanta tolkningar.

Ökat intresseIntresset för arkeologi har ökat oer-hört mycket på senare år, både iSverige och utomlands. I Sverigefinns för närvarande cirka sex hund-ra yrkesverksamma arkeologer, ettantal som är mer än tio gånger såstort som för tjugo år sedan.

– Även politikerna tar alltmerhänsyn till arkeologin när de skafatta beslut, berättar Kristian Kris-tiansen. Ett exempel är när byggan-det av en damm i Foz Coadalen iPortugal för fyra år sedan stoppadespå inrådan av EAA. Man hade hittat

Förslagskommittén vid Göteborgs universitet har fåttigenom en ändring i förordningstexten om utmärkel-sen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR).

– Det känns roligt att det var förslagskommitténsom var initiativtagare till ändringen i förordningen,säger Hans Enlund, ordförande i förslagskommittén.

Vad ett statligt verk får ge i gåva till sina anställdahar hittills varit noga reglerat, särskilt vad gällerutmärkelser. De som har arbetat i 30 år belönas medutmärkelsen ”NOR” och får, enligt förordningstexten

från 1974, bara välja mellan en medalj, en klockaeller mellan två typer av kristallvaser.

Men så är det inte längre. I somras ändrade reger-ingen i förordningen. Från och med nu är det möjligtför varje statlig myndighet att själv besluta om attutöka urvalet av utmärkelser med ”ett unikt föremålsom anknyter till myndighetens verksamhet”.

Belönat förslagBakom det ursprungliga förslaget står laboratorieas-sistent Birgitta Vallander på zoologiska institutionen.

För fyra år sedan skrev hon ett brev till förslagskom-mittén, där hon föreslog att komplettera de vanligagåvorna med ett medaljarmband. Det var ett förslagsom Birgitta belönades för.

Förslagskommittén tog tag i saken och skickade ettbrev till Finansdepartementet, som tillsatte en utred-ningsgrupp. Gruppen kom så småningom och efterflera påstötningar fram till att det var en bra idé attlåta varje myndighet själv bestämma.

– Vad vi ska ha istället för de traditionella gåvornaeller komplettera dessa med, det vet jag inte, sägerHans Enlund. Vi ska diskutera situationen med uni-versitetsledning och vid vårt kommande samman-träde i kommittén. Sedan får universitetet besluta vadsom kan passa. Gåvan ska ju symbolisera universite-tets verksamhet.

ALLAN ERIKSSON

stenåldershällristningar vid utgräv-ningen och som ordförande för EAAkallades jag till personligt besök hospresident Soares för att berätta omhällristningarnas betydelse. Resul-tatet blev att dammbygget ladesned och att dalen omvandlades tillnationalpark.

Men det stora intresset för arke-ologi kan även ha mindre trevligasidor.

– Ibland används forskningen förpolitiska och nationalistiska syften.Exempelvis i forna Jugoslavien, iBaltikum och i Nordamerika harman använt arkeologin för att hävdaett visst folk rätt över ett visst områ-de. Men självklart måste den arkeo-logiska forskningen hålla sig utanföralla politiska tvister.

Allt mer komplexArkeologin har blivit allt bredareoch behandlar i dag alla områdenav människans historia ända framtill nutiden.

– Man har bland annat bedrivitarkeologi genom att undersöka so-por för att på så sätt jämföra olikasocialgrupper, berättar professorKristian Kristiansen. Och självklartanvänder vi alltmer teknik, vi görDNA-analyser av ben, rekonstruerarförhistoriska platser med moderndatorteknik och arbetar mer tvärve-tenskapligt än någonsin. Allt dettagör arkeologin mer intressant menockså mer komplex och svåröver-skådlig.

Den fascinerande hällristningensom används på affischer för konfe-rensen, föreställande en båt medolika figurer runt omkring, kommerfrån Skee i Tanum och är alldelesnyupptäckt. Den är numera över-täckt och finns alltså inte att beskå-da om man kommer till Tanum.

EVA LUNDGREN

Största arkeologikongressen på över 100 år

Den största internationella arkeologiska sammankoms-ten i Sverige sedan 1874 ägde rum i Göteborg den 23– 27 september. Det var European Association ofArcheologists, EAA, som höll sin årliga världskongressmed cirka 600 delegater från ett femtiotal länder, frånsamtliga världsdelar.

Förordningen från 1974 ändras efterpåtryckning från GU

Nyupptäckt fornlämning. Nr RAÄ614, Skee, Tanum

FO

TO

: LA

SS

E

BE

NG

TS

SO

N

gu journalen 7|98 15

På datorskärmen visas ett byxmönster.Niina Hernández trycker på någraknappar och strax har hon ändrat stor-leken: midjan minus 35 mm, stussenminus 10 mm, längden minus 300mm.

Nu finns ett färdigt mönster för denkortvuxne beställaren.

Projektet kallas Easytex och fem län-der är inblandade: förutom Sverige ävenFrankrike, Finland, Storbritannien ochGrekland. Det handlar om att utvecklametoder för att göra det enklare och bil-ligare att få fram kläder till handikappa-de och andra med specialbehov.

– I framtiden ska en person med avvi-kande mått kunna låta fotografera sigmed tredimensionell metod, få sina måttregistrerade och sedan kunna skickamåtten via Internet till vilken klädtill-verkare som helst i världen. På så sätt blirkläderna bättre, mer individanpassadeoch i prisklass jämförbara med detalj-handelns.

Forskningsassistent Niina Hernándezär textillärare och har vidareutbildat siginom mönsterkonstruktion. Hon hop-pas så småningom kunna påbörja enforskarutbildning som på något sättanknyter till arbetet med Easytex.

Forskningsassistent Helene Berglinär designer och de har arbetat tillsam-mans på projektet i ganska exakt ett årnu.

Många behöver specialsydda kläder– Det kan gälla mycket småväxta ellermycket långa personer, förklarar HeleneBerglin. Eller personer som har någonavvikelse på kroppen, exempelvis puck-elrygg. Men det kan också gälla männi-skor som av andra skäl behöver special-sydda kläder, till exempel dykare elleridrottsutövare.

Chalmers och institutionen för hus-

hållsvetenskap är inblandade i projek-tet, som är ett treårigt EU-projekt.

– På Chalmers håller man på attutveckla en metod för tredimensionellfotografering som ska förenkla måttag-ningen, förklarar Niina Hernandéz. Attta mått kan vara tidsödande och blirinte alltid så exakt. Men med hjälp avfotograferingen ska man kunna räkna utmåtten på ett sätt som både går fortareoch är säkrare.

– Det vi bidrar med vid institutionenför hushållsvetenskap är manuell måt-tagning på provpersoner samt datorise-rad mönsterkonstruktion. Vi syr ocksåupp provkläder som vår samarbetspart-ner i Finland, Laitosto Oy, syr. Vi arbetaräven nära franska Lectra systèmes somgör design- och mönsterkonstruktions-program.

Via olika handikappföreningar harNiina Hernandéz och Helene Berglinkommit i kontakt med provpersonersom de tar mått på.

– Vi kom snart underfund med att vibehöver många olika slags provperso-ner. En skolios till exempel kan vara vri-den åter höger eller vänster, och då föl-jer ofta höfterna med och är också vrid-na på något sätt. Många handikappadehar flera problem, de kan vara bådeskeva i ryggen och kortvuxna till exem-pel.

Databas för handikappadeStorbritanniens och även Greklands bi-drag till projektet består i att bygga uppen databas där all information om tex-tilier och kläder för handikappade skafinnas tillgänglig både på CD-rom ochöver nätet.

– För tillfället har vi ett tiotal prov-personer men vi skulle behöva fler, sägerHelene Berglin. Våra provpersoner ärmycket entusiastiska eftersom kläder ärett stort problem för dem. Man har ju

under lång tid utvecklat tekniska hjälp-medel för handikappade, men själenbehöver sitt också. Och kanske ser maninte lika puckelryggig ut med en välsit-tande kavaj än med en som drar uppåt iryggen och är för lång framtill.

Både Niina Hernandéz och HeleneBerglin är påtagligt entusiastiska överprojektet.

– Det är roligt att jobba internatio-nellt. Man märker att det finns vissaolikheter mellan länderna, säger HeleneBerglin och skrattar. Vi svenskar lämnarsnällt in alla rapporter i tid, men det ärdet ju inte alla som gör. Men det ärunderbart att få arbeta med något somhar så stor praktisk betydelse för män-niskor. Vi har verkligen blivit medvetnaom hur viktigt kläder är för självkäns-lan.

Framtidsperspektivet är att kunnatillgodose välsittande kläder till alla somså önskar.

– Det är ju många fler än bara handi-kappade som har problem med att fåkläder som sitter och känns bra. Mångamänniskor får gå hem och lägga uppsina nyköpta byxor eller lägga ut någon-stans där det stramar. Och ute i Europahåller klädtrenderna på att förändras:passform är viktigare än mode. Kanskekommer vi allihop så småningom attkunna gå i en affär, välja ut ett plaggsom vi tycker om, skicka våra mått tillaffären och sedan komma tillbaka ochfå ett plagg som passar oss perfekt.

EVA LUNDGREN

NYTT INOM FORSKNING

Ny teknik gör det enklareatt ta fram kläder sompassar alla

FAKTA/EASYTEX

Easytex är ett treårigt EU-projekt som startade i början av 1997.

Målet med projektet är att göradet lättare för personer med speciel-la behov att få kläder som passar.Man arbetar inom tre områden:

Databas: ska innehålla informationom kläder och textilier för handikap-pade och vara åtkomlig på CD-ROMoch Internet.

Klädtillverkning: tredimensionellfotografering, mönsterkonstruktion,tillverkning.

Textilier och material: informationom speciella egenskaper på kläderoch textilier för handikappade skavara tillgänglig för designers ochtillverkare.

Fem länder är inblandade och varjeland svarar för en viss del av projek-tet: Finland, Frankrike, Stor-britannien, Grekland och Sverige.

I Sverige medverkar Chalmers ochinstitutionen för hushållsvetenskapvid Göteborgs universitet.

Med hjälp av modern teknik skaMalin Pettersson snart kunna få välsittande kläder utan att behövaprova. Projektansvariga vid GU är Niina Hernández och HeleneBerglin vid institutionen för hus-hållsvetenskap.

Notiser

Prenumerera på IT-fokusIT-fokus är ett nyhetsbrev från IT-avdelningen somkommer ut en gång i månaden. Här kan du läsa omvad som händer på IT-området inom Göteborgsuniversitet. För att prenumerera på IT-fokus som e-post eller läsa nyheter direkt på webben gå tillsidan: http://www.it.gu.se/itfokus/

Pedagogisk meritering för universitetslärareUnder vårterminen 99 ges halvfartskursenHögskolepedagogik, 10 p, I kursen introducerasmodern inlärningsforskning och dess relation tillundervisning. Stort utrymme ges till diskussioner

om litteraturen och deltagarnas egna erfarenheter.Kurstider: ca 15 onsdagar kl 13-16. Start: 27januari. Anmälan: Agneta.Osterlund@ped.gu.seeller tel: 773 24 68.

Félix Neubergh-förläsning Årets Félix Neubergh-föreläsning äger rum i aulanden 19 november kl 19.00. Biljetter kan beställas på773 1996/1014. Årets föreläsare är professor i arkeo-log från Cambridge och heter Lord (Colin) Renfrewoch lär vara en av vår tids mest kända arkeologer.

Tävla om EU:s bästa avhandlingarEU:s regionkommitté anordnar en tävling för debästa doktorsavhandlingarna 1998/99. Temat är ”Att bekämpa ekonomiska och sociala ojämlikheter i Europa: Hur kan regioner och städer bidra till ettjämlikare EU?”

Första och andraprisvinnaren belönas med publi-ceringsbidrag för sina avhandlingar samt en pris-summa om 2 000 respektive 1 000 ECU. Sista anmäl-ningsdag är 1999-01-11. Tävlingsregler mm kansenast 1998-12-11 beställas från Service des études,telefax 009 32 2 282 23 30.

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

16 gu journalen 7|98

Årets promovendi och hedersdoktorerDoktorer promoverades177. Ja, så många var de, årets promovendi. Det är en ökning med 36 doktorer jämfört med förraåret, i procentuell ökning hela 25,5 procent på ett år. Ett imponerande resultat! Även 13 heders-doktorer fick sina hedersbetygelser. Men så fick inte heller alla plats i Vasakyrkan, utan evene-manget fick flyttas till Kongresshallen i Svenska Mässan. Tänk, en sann marknadsplats som snabbtförvandlades till en akademisk högtidsfest.

FOTOGRAF: EVA S ANDERSSON

gu journalen 7|98 17

Det har hänt förr. Det kan hända igen. Stämningensom råder i Sverige i dag är inte helt olik stämningen i30-talets Nazityskland.

Massarbetslöshet och stor invandring är två fakto-rer som kan bidra till att främlingsfientliga åsikter fårgrogrund.

Inför en helt fullsatt universitetsaula talade docent PeterCassirer om lögnerna som tyska folket ville höra och omauditoriets roll för den nazistiska retorikens framgång(i föreläsningsserien Levande Historia).

En vanlig missuppfattning är att retoriken enbarthandlar om framställningskonsten, dvs hur man använ-der rösten och agerar på scen. Men en viktig del inomden klassiska retoriken är innehållet.

– Att skylla på retoriken är att göra det för enkelt, saPeter Cassirer. I 30-talets Tyskland röstade 40 procent avväljarna på nazisterna. Det hade de inte gjort om de intehade trott på dem.

Visst, medgav Peter Cassirer, den nazistiska propa-gandaapparaten var genial och effektiv. Men att säga attHitler duperade massorna är missvisande. Det var inne-hållet i nazismen som drev det tyska folket till att tro pålögnerna.

Den nazistiska propagandanMed både video och ljudupptagningar illustrerade PeterCassirer den nazistiska propagandaretoriken. Hitlers talvid angreppet på Polen 1939 karaktäriseras av medryck-ande och aggressiv retorik. Även Goebbels kunde kon-sten att elda auditoriet till masshysteri. När han talar om”det totala kriget” jublar auditoriet som besatt och ova-tionerna känner inga gränser.

Men det var inte retoriken som fångade åhörarna –utan innehållet.

Vad man inte heller får glömma bort var att mass-

mötena var välregisserade manifestationer, där enbart deredan frälsta släpptes in. Nazisterna filmade också mass-mötena, men inget olämpligt slank igenom den hårdacensuren. Cassirer ifrågasätter därför värdet av att visanazisternas eget filmarkiv, för trots speakerröstern somtalar om att det egentligen inte var så i verkligheten, ärdet ingen särskilt verkningsfull motpropaganda.

Moraliskt förkastligtMen den främlingsfientliga retoriken kommer även tilluttryck i dagens Sverige. För bara några år sedan blevnydemokraten Vivianne Franzén ökänd för bl a sina utta-landen om rädslan för araber. ”Vad händer då med vårtsvenska kulturarv?” frågade hon retoriskt. ”Hur längedröjer det innan våra svenska barn vänder sitt ansiktemot Mecka”. Sedan berättade hon om en muslimsk mani Norrland som dödade sitt barn för att han lydde Allahsord.

– Talet är ur retorisk synvinkel mycket skickligt upp-byggt. Men det är moraliskt förkastligt. Trots retorikenköper vi inte innehållet, det finns ingen i världen somkan få oss att tro att det är sant.

Att tiga ihjäl nazistiska yttringar är ingen meningsfullmetod, framhöll Peter Cassirer. Plötsligt kan det vara försent. Det är betydligt bättre att störa nazistiska demon-strationer genom att delta och visa sin motvilja – dockinte genom våld – så att talaren inte känner positiv feed-back av auditoriet.

Peter Cassirer riktade därför en särskild uppmaningtill alla unga i universitetsaulan:

– Motdemonstrera på ett tyst och effektivt sätt!

ALLAN ERIKSSON

Levande historia – föreläsningsserie om Förintelsen

Universitetets vecka

Göteborgarna i de rika stadsdelarna trorinte att de behöver sin omvärld. Detmenar Sven-Eric Liedman, som gav djupåt debatten om kommunens framtidaöde.

Mona Sahlin kom inte. I sista stundtackade hon nej till debattkvällen omdet svenska tvåtredjedelssamhället –den tänkta höjdpunkten under uni-versitets vecka – och valde att iställetägna sin tid åt regeringens nyatillväxtpolitik.

Om besvikelsen var stor på sinahåll så märktes den inte i universite-tets magnifika aula denna onsdag den14 oktober. Det var trångt längs bor-den. Folk sträckte sig efter kaffetermo-sar och smörgåsar.

I Mona Sahlins frånvaro kom dis-kussionen att kretsa mer kringGöteborg, och i synnerhet folkom-röstningarna om att låta Torslanda,Askim och Älvsborg bilda egna kom-muner. Folkpartiets Margita Björklundoch debattören Unni Brandeby, sombåda ställt upp med kort varsel,uttryckte stark oro inför den ökadesegregeringen i Göteborg. Att mångafaktiskt röstat för en delning tolkadede som ett tecken på att medkänslanhar avtagit i Göteborg.

Vi delar inte samma ödeMen det var Sven-Eric Liedman, pro-fessor i idé- och lärdomshistoria, somsäkrast beskrev solidaritetens kärna.

– Uppenbarligen känner de härmänniskorna inte empati, kan inteleva sig in i flyktingarnas situationgenom att tänka ”det här skullekunna vara jag”. När den känslan för-svinner är det fara å färde – känslanav att vi delar samma öde, sade Sven-Eric Liedman.

– ”Vi vill inte ha med folket i defattiga stadsdelarna och deras pro-blem att göra” är vad de i själva verketsäger.

Klyftorna ökar i världenDet blev snack om behovet av nyajobb. Ofrånkomligt naturligtvis.Sociologiprofessor Bengt Furåkerbidrog med siffror på ökande arbets-löshet, men ville samtidigt inte över-dramatisera försämringen för de sva-gaste.

– Vi har alltid haft klasskillnader,man ska inte glömma bort det.

Sven-Eric Liedman kontrade medatt varna för det unika läget just nu.Klyftorna ökar i hela världen och sam-hällen faller sönder inifrån. Politikenhar en roll, menade han, och knöt an

till debatten kvällen innan om densvenska demokratins framtid.

Som åhörare under båda dagarnakan man tycka att det var synd att TV-reportern och debattledaren NilsChöler inte gjorde samma koppling,utan istället, sin vana trogen, avsluta-de med ett uppsnappat visdomsord:”Vi lever och har alltid levt intill ettbråddjup, som är framtiden.”

Han skulle kunnat valt ett annat avLiedmans konstateranden.

Att solidaritet inte bara är en fråga ommoral, utan har en grund i de faktiskaförhållandena – vanor och seder –man utvecklar i ett samhälle.

CHRISTIAN BORGReportageBörsen

Lever vi ett solidariskt samhälle?

Retorikens moraliska dilemma

Bara två föreläsningar återstår i serien.

Plats: universitetsaulan, Vasaparken. Tid: Kl 18.30

18/11 På nazisternas svarta listaMotståndsmannen Karl GerhardFil dr Åke Pettersson

25/11 Svenska kullager i tysk krigsekonomiStormaktspolitik och småstatsrealismBitr professor Martin Fritz

FO

TO

: ME

DIE

TE

KN

IK

Nils Chöler,Margita Björklundoch Sven-EricLiedman.

18 gu journalen 7|98

Nytt från UB

Kurser och utbildningar påUB hösten 1998

Biomedicinska biblioteket,Centralbiblioteket, Ekonomiskabiblioteket och Pedagogiskabiblioteket erbjuder kurser iinformationssökning för stude-rande och anställda vid univer-sitetet. Utbudet varierar frånelementära biblioteksintroduk-tioner för nytillkomna studen-ter, till specialiserad informa-tionssökning för lärare/forskareinom olika ämnesområden.

På Centralbiblioteket fort-sätter under hösten kursen iinformationssökning för lära-re/forskare vid humanistisk-/samhällsvetenskaplig fakultet.Nu fokuseras på ämnesinrikta-de databaser, en genomgång avde olika typerna av sökverktygpå Internet samt på den snabbtväxande mängden av elektro-niska fulltexttidskrifter.

För mer information:www.ub.gu.se/G/kalk1.htm

På Biomedicinska bibliote-ket erbjuds demonstrationer avtvå olika referenshanterings-system: EndNote och GetARef. Elektroniska fulltexttidskriftervisas också vid ett antal kurs-tillfällen. ISI-databaserna bl aScience Citation Index liksomMedline PubMed demonstreras.Heldagskurs i informationssök-ning med naturvetenskapligalternativt medicinsk inrikt-ning erbjuds också. För mer information se:www.ub.gu.se/Gm/info/utb.html

Ekonomiska biblioteketbedriver ett undervisningspro-jekt i referenshantering. Dettaär direkt riktat mot Handels-högskolans lärare, forskare ochdoktorander. Höstens undervis-ning är främst individuelltanpassad, ibland uppsökande.Mer information:www.ub.gu.se/Ge/projekt/refh.html

I Handelshögskolans nya civil-ekonomprogram, ICU(Integrerad civilekonomutbild-ning), ingår Ekonomiska biblio-teket som en integrerad del iutbildningen sedan hösten1997. Ett liknande samarbetehar inletts med de programsom ges vid Institutionen förinformatik. För mer informa-tion se:www.ub.gu.se/Ge/info/anvan-dar.html

BIRGITTA STEVINGERinformationsbibliotekarie

Ända sedan starten i januari 1995 harStiftelsen för Matkultur verkat för enprofessur i ämnet matkultur. Stiftelsensgrundare och ordförande är IngridJansson, som varit hushållslärare inomlärarutbildningen i 38 år.

Varför är det så viktigt med enprofessor i matkultur?

– På så sätt stiger allmänhetens akt-

ning för ämnet. Det är förvånansvärthur många människor som är likgiltigainför den mat vi äter. Ändå vet vi ju vil-ken betydelse kosten har för hälsan ochdärmed hela samhället. Bristen påintresse för vår matkultur håller på attleda ett stort socialt problem.

På vad sätt?– Många ungdomar har så skräm-

mande dåliga kostvanor och kunskaperom mat. Det håller på att utvecklas enöver- och underklass där en del vet pre-cis hur man bör äta medan andra stop-par i sig vad som helst, eller bunkrarupp då och då, som de uttrycker sig.Detta kommer att bli ett samhällspro-blem. Sedan har vi ju problemen medanorexia hos unga människor och pro-blemen på ålderdomshem där de gamlavarken får tillräckligt att äta eller dricka.

Matkultur heter ämnet. Då hand-lar det inte bara om att äta?

– Nej, det är klart, ämnet har också

betydelse ur sociologiska, psykologiskaoch estetiska utgångspunkter. Det finnsoerhört mycket att intressera sig för här.

Är ni många som stöder stiftelsen?– Det är hushållslärarna i Göteborg

som gått samman i stiftelsen och vi harstöd från många håll. Bland annat förreuniversitetsrektorn Jan Ling har varitpositiv till våra idéer. Men det behövspengar, en professur skulle kosta cirkatvå miljoner om året.

Tror du att chanserna är stora föratt det kommer att inrättas enprofessur i matkultur?

– Det finns ett arabiskt ordspråk somsäger ungefär att så länge man hyser enintensiv önskan om något finns dethopp. Och eftersom vi är många somintensivt önskar detta är jag optimistisk.

EVA LUNDGREN

Att äta en bit mat och samtidigt få enkulturupplevelse verkar vara ett fram-gångsrikt koncept. På Studenternas Hushar kulturluncher blivit ett ståendeinslag varje onsdag och det drar baramer och mer folk.

– Vid de senaste tillfällena har detvarit uppemot åttio, nittio gäster, ochgränsen går vid 120, säger en nöjd IréneSjöberg Lundin.

Det var i våras som kulturlunchernastartade. Det var lite trögt i början, mendet tog fart efter hand. Nu i höst är dettotalt 15 kulturluncher, och ytterligare15 är planerade för våren.

Väcka nyfikenhetKulturinslagen spänner över ett brettfält: folkmusik, jazz, sång och piano,diverse trion, cabaret och teater. Det ärockså det som är tanken med kulturlun-cher, berättar Iréne.

– Jag vill väcka nyfikenhet och öppnaögonen för allt det fantastiska kulturlivsom finns i stan. Som besökare ska manfå ett smakprov av den bredd som präg-lar kulturen. Man ska känna gott samve-te när man går på kulturlunch, man ska

både kunna pratamed varandra och tadel av kulturen. Det har nu gått ett år sen Iréne SjöbergLundin började somkulturansvarig påStudenternas Hus.Löftet, som hon gavdå, var att skapa liv ihuset och få igång enlevande kulturverk-samhet.

– Nu är förstatrappsteget nått. Vihar placerat Student-ernas Hus på denkulturella kartan iGöteborg. Nu är detbara att fortsätta!

Förutom kultur-luncher pågår enmängd olika kultur-aktiviteter. Den populära Ordserien(varannan vecka) – med kända namnsom Theodor Kallifatides, Marcus Birrooch Sven Wollter – kompletteras i höstmed jazzkvällar på Studenternas Hus.

Förbeställ gärna bord på tel: 16 44 09.

ALLAN ERIKSSON

Succé med kulturluncher på Studenternas Hus

Tryckgruppens upphandling av tryck-saker är nu avslutad.

Ramavtal har tecknats med AidlaTrading, Arktryckarna i Göteborg,Elanders Graphic Systems, LivrénaGrafiska, Parajett, RundqvistsBoktryckeri samt med VasastadensBokbinderi. Avtalen gäller till årsskiftet2000/2001, med möjlighet till ett årsförlängning. Upphandlingen beräknasge en årlig besparing om mer än 2 mil-joner kronor. Notera att universitetetsedan tidigare har ramavtal med

NässjöTryckeriet och TG Skrivab gällan-de accidenstryck.

Upphandlingsenheten genomför justnu ramavtalsupphandling av papper.Upphandlingen omfattar både kopie-ringspapper och mjukpapper. Sistaanbudsdagen var den 9 november.

Visste du att universitetet köper papperför cirka 5 miljoner kronor varje år.Förbrukningen av kopieringspapperuppgår till cirka 400 ton årligen.Samtidigt förbrukas cirka 100 ton mjuk-papper.

Laboratoriegruppen arbetar nu för fulltmed upphandling av laboratoriemateri-el – glas, plast, gummi och porslin. Nyaramavtal beräknas vara klara i januari.Total årskostnad är beräknad till cirka 5miljoner kronor.

Välkommen till upphandlingsenhe-ten på universitetets intranät. Adressenär http://www.fa.adm.gu.se/xupph

MAGNUS LINDGRENInformatör

Avtal om trycksaker klart

Fem frågor till...

Galoschbaronen – en jubileumskavalkad av Folkteatern: TimoNieminen, Sven Andrén, Eva Hermansson, Anna Söderling (ackom-panjerades av Torsten Hansson).

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

Läs GU-bulletinen – här hittar du föreläsningar, konferenser, lediga tjänster och stipendier. Finns på GU:s hemsida: www.gu.se/html/aktuellt.html

Nya professorer

Pierre Åman, professor i tumörbiologi

Nya docenter

Herman Nilsson-Ehle, docent iinternmedicin, särskilt hematologi

David Sands, docent i datalogi

Serik Sagitov, docent i matematiskstatistik

Tore Eliasson, docent i intern-medicin

Christian Munthe, docent i praktiskfilosofi

Bashir M Suleiman, docent i fysik

Jennifer Herriman, docent i engelska

Anders Åneman, docent i fysiologi

Margareta Helmersdotter Lindh,docent i rehabiliteringsmedicin

Christer Larsson, docent i mikro-biologi

Sten Holmäng, docent i urologiskkirurgi

Göran Bergström, docent i fysiologi

Lars Mjörnstedt, docent i kirurgi

Övriga förordningar

Peter Edlund, jurist med affärsjuri-disk inriktning vid rektorsämbetet

Mats Brännström, systemman vidmedicinska fakultetens datalabora-torium (MEDNET)

Per Sundqvist, fastighetschef vidfakultetskansliet för medicin

Stefan Sjögren, forskarassistent iföretagsekonomi med inriktningmot kostnads- och intäktsanalysmed placering vid företagsekono-miska institutionen

Mona Hessö, institutionssekreterarevid institutionen för medicinskmikrobiologi och immunologi

Faith Nnansamba, ekonomibiträdevid medicinska fakultetenslokalvårdsenhet

Kerstin Lagerwall, biträdande fors-kare vid institutionen för medicinskoch fysiologisk kemi

Josefin Stakeberg, biträdande fors-kare vid institutionen för medicinskoch fysiologisk kemi

Linda Persson, biträdande forskarevid institutionen för medicinsk ochfysiologisk kemi

Kungl Gustaf Adolfsakademien harvid sitt högtidssammanträde den 6 november på Uppsala slottutdelat priser och belöningar tillbland andra följande göteborgs-forskare:

Fil.dr Lena Martinsson, etnologi, fördoktorsavhandlingen ”Gemensammaliv. Om kön, kärlek och längtan”. 20 000 kr.

Fil.dr. Mats Nilsson, etnologi, förhans stora insatser för den nordiskadansforskningen och hans fram-gångsrika arbete med att föra utbåde forskningsresultat och praktis-ka kunskaper till en bred allmänhet.25 000 kr.

Fil.dr Barbro Wallgren, nordiskaspråk, för doktorsavhandlingen ”Attövertyga från predikstolen. En reto-risk studie av 45 predikningar hållna17:e söndagen efter Trefaldighet”. 20 000 kr.

Årets Dr Eric Fernströms pris gårtill docent Claes Ohlsson

Medicinska fakulteten i Göteborghar utnämnt docent Claes Ohlssonvid institutionen för invärtesmedicintill Fernströmspristagare. Han fårpriset för att han klarlagt hur hor-moner kan reglera viktiga funktionerhos skelettets benceller. Dessa kun-skaper kommer att vara grundläg-gande för den framtida utvecklingenav effektiva läkemedel mot benskör-het, vilket idag är en av vår tidsstora folksjukdomar.

Dr Eric Fernströms pris delas varjeår ut till yngre, särskilt lovande ochframgångsrika forskare, verksammavid svenska medicinska fakulteter.Prissumman, på 600 000 kronor,delas lika mellan pristagare från lan-dets sex medicinska fakulteter.

1,3 miljoner tillGöteborgs universitets

forskare- en vinst för dig!

Två forskare och stipendiater från Göteborgs universitet fr h:Anna Aagaard, avd för biokemi och biofysik, använder

stipendiet till forskning i USA inom molekylärbiologisk teknik. Ola Blomqvist, avd för farmakologi använder sitt stipendium

till en forskningsvistelse (post-doc) i USA.

Göteborgs Universitets Forskningsfond har i år (1998) delat ut stipendiertill 49 stipendiater. Två av dem är Anna och Ola!

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Henrik Persson, tredjeårselev påKonsthögskolan Valand, vann årets jul-kortstävling. I år har universitetet utlysten julkortstävling för studenterna vidValand.

Göteborgs universitets julkort är uni-versitetets mest spridda trycksak; cirka12 000 julkort sprids ut över hela värl-den. Enligt juryns motivering harHenrik Persson med stor skicklighetvisualiserat julstämningen.

Vad var din tanke när du gjorde illustrationen?

– Min idé var att piska upp denmysigaste julstämningen som mankunde tänka sig. Att skapa en bild somskänker lugn och frid. För många är jujulen en plikthelg med många måsten,men min illustration ska ses som ensignal till utväg och hopp. Den ska spri-da glädje, det är den gjord för.

Även Henrik har skrivit texten tilljulkortet som ska knyta an till universi-tetets verksamhet. ”Ett gott arbets- ochstudieår gör att de stora helgerna kännsextra välkomna. En tid för familj,avkoppling och fröjdeliga stunder…”

ALLAN ERIKSSON

Henrik Persson – julkortspristagare

Juha Alatalo,EU-handläggarepå kontakt-sekretariatet

Personalnytt Utdelningar

Genom det beslut som reger-ingen tog i somras att skapatre nya universitet, med ett

fjärde inkluderat i vallöften, så harrubrikens fråga åter aktualiserats.Diskussionen har fokuserat på de nyahögskolorna. Men frågan är ocksåaktuell för de stora universiteten iSverige.

I min bedömning av det av stats-makterna påbjudna kvalitetsarbetet har jag fått en inblick i och upp-fattning om verksamhetsidén vid ett drygt trettiotal universitet ochhögskolor, alltifrån de klassiska universiteten till de konstnärligahögskolorna. En av de senaste bedömningarna avsåg Göteborgs uni-versitet. Även om jag kände till det relativt väl – jag har faktiskttjänstgjort vid det under några år på 60-talet – fick jag en klargöran-de beskrivning av universitetet genom bedömargruppens rapport ochgenom mitt besök vid universitetet.

Det är lätt att förledas att tro att de båda storstadsuniversiteteni Sverige skulle kunna hänföras till en gemensam kategori av city-universitet. Även om storstadsmiljön är gemensam för Göteborgsoch Stockholms universitet så är de dock mycket olika till sin karak-tär. I rapporten om kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet beskrivsdet som ett universitet bestående av många delar, sammanhållet i enrelativt lös federation.

Bedömargruppens slutsats var att denna federation fungeraderelativt väl. Visserligen fick jag några kommentarer vid mitt senastebesök vid GU i samband med promotionshögtidligheten att rappor-ten i vissa avseenden var ”för snäll”. Det finns spänningar i organi-sationen som man tyckte inte hade kommit fram i rapporten. Detkan säkerligen vara sant men likväl tror jag att bilden av GU som enfederation av enheter som fungerar väl tillsammans är relevant. Ettgott betyg på detta är att det finns inga tecken på att någon enhetskulle vilja lämna federationen. Snarare finns tendensen att stärkaden federativa känslan i göteborgsregionen genom ett starkare samar-bete mellan GU och CTH, utan någon formell knytning mellan dessauniversitet. Det är givet att denna modell inte passar alla universitetmen den är mycket intressant att se närmare på.

I debatten om tillskapandet av de nya universiteten har kritikernahävdat att forskningsmiljöerna är för små för att dessa högskolorsjälvständigt skall ha ansvar för forskarutbildning. Det var också denslutsats Högskoleverkets granskningsgrupp kom fram till. Jag delartill stor del den slutsatsen. Samtidigt kan jag konstatera vilken uto-mordentligt dynamisk drivkraft som strävan efter en egen dokto-randutbildning utgör för de nya högskolorna.

Skulle därför inte göteborgsmodellen av ett federativt samman-satt universitet med deltagande av både gamla och nya universitetkunna vara en möjlig lösning på detta dilemma? Ett av världensfrämsta universitetssystem bygger på en sådan federativ grundprin-cip – University of California.

Hur skulle ett ”University of Western Sweden”, eller ”University ofSweden” för den delen, se ut? Vad är det för erfarenhet och kunskapsom Göteborgs universitet som ett federativt universitet kan och villbidra med till idéskissen för svensk högre utbildning och forskning?För att åstadkomma en helhet som är större än summan av delarna.

STIG HAGSTRÖMUniversitetskansler

GÖTEBORGS UNIVERSITET, Vasaparken, se 405 30 Göteborg

Göteborgs

Postregion

Porto betalt

P 410280400

JournalenGU

Nästa GU Journal utkommer den 17 december

G Ä S T K R Ö N I K A N

I hörnet Vasagatan, Götabergsgatan öpp-nas snart Universitetshörnan – ett centermed allmän information om Göteborgsuniversitet som vänder sig både till stu-denter och den intresserade allmänheten.

Lokalerna är ljusa och generöst till-tagna och lätta att hitta för den som ärny i Göteborg.

– Här ska det vara möjligt att sökainformation om universitetet via In-ternet, men man ska också kunna få per-sonlig service av personalen, berättarGunilla Johnander, projektanställd ochansvarig för Universitetshörnan. Hörnankommer att fungera som ett stort upp-slagsverk. Vi kommer att presentera vadsom händer varje dag inom universitetetvad gäller öppna föreläsningar, konfe-renser, konserter, utställningar. Vi skaockså sälja biljetter till diverse arrange-mang.

Den så kallade GU-shopen, som i dagfinns i huvudbyggnaden i Vasaparken,ska flyttas ner till hörnan. I shopenfinns numera nästan ett hundratal artik-lar: böcker, kontorsmaterial, presenter,kläder, och sortiment kommer att kom-pletteras med tiden.

Man ska även kunna hämta kurs- ochprogramkataloger samt informations-och anmälningsmaterial till högskolepro-vet och vissa blanketter från CSN påhörnan. Men Studieinformationen kom-mer även i fortsättningsvis att finnas påutbildningsavdelningen på Storgatan 43.

Invigning av Universitetshörnan skerfredagen den 27 november och veckandärpå öppnar hörnan för allmänheten.

Universitetshörnan kommer att varaöppen 10-18 tisdag-fredag, 10-19 onsdag.

Universitetshörnan – ett nyttinformationscentrum

Detta kommer att finnas på Universitetshörnan:• Allmän information om Göteborgs universitet,

samt broschyrer, skrifter, kartor, GU Journalen• Information från EU-sekretariatet, inter-

nationella sekretariatet, kontaktsekretariatet• Allmänt informationsmaterial, eventuellt

tidskrifter, nyhetsblad, forskningsrapporter från fakulteterna och UB

• Avhandlingar• Program- och kalendarieblad• Informationsmaterial från GFS som student-

guiden och informationsblad om Fysiken, studentjuristen, studenthälsan, Studenternas hus

• Information om studentboende• Kurs- och programkataloger från Göteborgs

universitet• Diverse blanketter om CSN, bostadsbidrag,

stipendieansökan, högskoleprov• Studenttidningar• GU-shopen med böcker, souvenirer, kläder

och så vidare• Informationsmaterial från Svenska Institutet

Här i hörnet Vasagatan-Götabergsgatan öppnar snart Universitetshörnan, ettinformationscenter som vänder sig till både studenter och allmänhet.

Vad är ett universitet?

Visste du att…att vårens populäraste högskoleutbildning finns vid Göteborgsuniversitet. 25 personer konkurrerar om varje plats på utbildningen för lärare i svenska och samhällsvetenskap i årskurs 1-7. Andra populära utbildningar är grundskolelärare 4-9 i geografi och samhällsvetenskap och psykologprogrammet.

FO

TO

: A

LLA

N E

RIK

SS

ON