HÄNT PÅ IVAVerksamhetsberättelse 2010

2

Torvild AAkvAAg BjArne AAmodT olAv AArnA lArs-eric AAro kenT ABBås enno ABel egil ABrAhAmsen erik AgermAn gunnAr Agfors cArlos AugusTo lirA AguiAr ingA-BriTT Ahlenius lennArT Ahlgren hAns AhlmAnn görAn AhlsTröm krisTer AhlsTröm esko Aho horsT AlBAch Ann-chrisTine AlBerTsson Per-åke AlBerTsson mArcus Aldén uno Alfredeen BerT AllArd sTure Allén gunnAr Almgren olle Alsholm donAld AlsTAdT leo AlTing jAvier AlvArez vArA louis Améen BengT Andersson BriTT-inger Andersson curT Andersson everT Andersson görAn Andersson inger Andersson ingvAr Andersson isidor Andersson rolAnd Andersson rolf Andersson rune Andersson siv Andersson sven-erik Andersson sören Andersson ThomAs Andersson TomAs Andersson åke e Andersson cArl-gusTAf Andrén kArin AnnerwAll PArö ullA AnTonsson mAriA AnvreT mAsAhiko Aoki AnTTi ArjAs john ArmsTrong Christel Armstrong-DArvik roAr ArnTzen BerTil Aronsson lArs Arosenius fredrik ArP olof Arwidi michAel AshBy olA AsPlund PeTer AugusTsson sven AxsäTer rolf BAck lArs BAcksell sigvArd BAhrke clAes BAnkvAll sergio BArABAschi john s BArAs friTz BArk Percy BArnevik clAes-görAn BeckemAn monicA BellgrAn ewerT BengTsson nils BengTsson Arne BennBorn mATs Benner cArl BenneT BengT Berg BerTil Berg lArs Berg mArTin BergdAhl sven-gunnAr BergdAhl Bo Berggren ThomAs Berglin lArs Berglund friTz BergmAn lArs BergmAn Börje BergsmAn clAs BergsTröm hAns BergsTröm sten Bergström villy BergsTröm lArs Bern lArs BerTmAr klAus BiedermAnn Arthur BienenstoCk lennArT BillfAlk jon Bing håkAn Birke rolf BirkelAnd hAns Bjur gunnAr Bjursell sTen BjursTröm erik Björck Anders Björgerd TomAs Björk Øyvind BjØrke Anders Björklund Bo BjörkmAn sTig BjörkmAn hAns Björnsson erich Bloch Anders Blom sTinA BlomBäck cArl-hugo Bluhme klAus Bock conny BogenTofT oriol BohigAs guArdiolA erik Bohlin holger Bohlin ingrid Bonde gunnAr Borg cArl BorreBAeck hilTjo Bos kurT BosTröm PonTus BrAunerhjelm hjAlmAr BrismAr gunnAr Brock leif Brodén chArloTTe Brogren Per BromAn BengT Broms Bo Broms TorBjörn Brorson kArl BroTzmAnn Bill Brox nils Brunsson Peggy Bruzelius dAn BrändsTröm runAr Brännlund Anders BrännsTröm hAns BrännsTröm hAns-jörg Bullinger BriTT-mArie BysTedT sTig BysTedT görAn BäckBlom jAn Bäcklund Per-ove BäcksTröm urBAn BäcksTröm sAnTiAgo cAlATrAvA lArs cAlmfors jAn cArlén colin cArlile cArl-eric cArlson mArTin cArlson ulf cArlson görAn cArlsson jAn olof cArlsson jAnne cArlsson jAn-oTTo cArlsson mårTen cArlsson roger cArlsson sune cArlsson michel cArPenTier görAn cArs BryAn cArsBerg chrisTiAn cAsPAr Tord cedell klAs cederwAll TorsTen cegrell jörgen cenTermAn vinTon g cerf roBerT chABBAl TAo soon chAm kAsAme chATikAvAnij ichiro chiBATA ATTilA chikán soon dAl choi kunmo chung Tord clAeson olof clAesson BriAn clArk Pierre cognArd måns collin PeTer collin edwArd f crAwley ingemAr croon PAul cruTzen BArBArA czArniAwskA mAgnus dAgerskog görAn dAhlBerg Bo dAhlBom clAes dAhlBäck john dAhlfors hAns dAlBorg hAns g dAnielmeyer AlBerT dAnielsson Per-erik dAnielsson mAT dArvenizA Tore dAun Per dAvidsson eTienne dAvignon cArlo de BenedeTTi Thierry de monTBriAl clAes de neergAArd cArlos de oliveirA PeixoTo BengT delAryd Per delsing BengT dennis georgiA desTouni mAriAnne dicAnder AlexAndersson ulf dinkelsPiel cArl djerAssi gusTAf douglAs duncAn dowson PeTer doyle jAmes r drAke BriTT-mArie droTTz sjöBerg dAvid dyrssen BjArne däcker kAri eBeling rAlPh edeBo gordon edge Per-olof edin BerTil edlund john olof edsTröm krisTinA edsTröm gunnAr edwAll Bo egArdT mArie ehrling georg ehrnrooTh johAn ekesiöö Börje ekholm dAn eklund jAn-olof eklundh Bo ekmAn AnnA eksTröm åke eksTröm lennArT elfgren BengT-olof elfsTröm Per-jonAs eliæson gunnAr eliAsson jonAs eliAsson håkAn elmqvisT Arne elmroTh emAd el-shArkAwi sven-olof enfors sverre eng PeTer englund gunnAr engmAn Björn engquisT gunnAr engsTröm olof engsTröm lArs engwAll mAts engwAll ene ergmA BernT ericson gunnAr ericsson k Anders ericsson mAgnus ericsson sTig ericsson TorsTen ericsson cAj eriksson håkAn eriksson jArl-Thure eriksson lArs-erik eriksson lennArT eriksson olof eriksson Per eriksson Per-olof eriksson sTAffAn eriksson PekkA erkkilä sven erlAnder gunnAr erlAndsson BirgiT erngren wohlin BengT eskilson inken fABer görAn fAgerlund Per fAhlén Bo fAhlin chArles fAirhursT ThomAs fAlk PeTer fAllenius weiTAng fAn yves fArge rAgnAr fAsT hArry fAulkner kArl-olof fAxén hAns jürgen federsel kjell-olof feldT rodolfo felix vAldes ingemAr fernlund niels fiil Andrey mikhAilovich finkelsTein hellmuT fischmeisTer hArry flAm kArl-everT flinck Anders flodsTröm sTAffAn folesTAd hAns folkesson oTTo forgAcs hAns g forsBerg kArin Forseke sTure forsén jAck forsgren eric forssBerg evA forssell-Aronsson vlAdimir forTov greTA fossum ulrikA frAncke hArry frAnk sigBriT frAnke TorsTen frAnsson PATric fredell lennArT fredenBerg kersTin fredgA owe fredholm PAm fredmAn Billy fredriksson hAsse fredriksson åke fredriksson sTig freyschuss sTig friBerg Per erik frick jonAs frisén håkAn frisinger hAns frisk TAge frisk TomAs from jAn fryk ullA-BriTT fräjdin-hellqvisT Tore frängsmyr chrisTer fuglesAng TAkAhiro fujimoTo viiveke fåk evA färnsTrAnd frode gAlTung sTen gATenBeck PAul gAtenholm AndrAs gedeon ernsT geijer ulrik gelius görAn gellersTedT görAn gerBerT ivAr giAever jAmes giBBons michAel giBBons herBerT giersch eric gierTz curT-sTeffAn giesecke crisTinA glAd krisTinA glimelius ThomAs glück mAry good lo gorTon sven grAhn clAes-görAn grAnqvisT eric grAnryd ove grAnsTrAnd mAriAnne grAuers ingmAr grenThe sAlvATore grimAldi hermAnn grimmeiss görAn grimvAll roBerT w gruBBsTröm lennArT grånäs Anders grönlund Binglin gu sigmundur gudBjArnAson PeTer gudmundson wAclAw gudowski johAn gullichsen lArs gunnArsson lei guo gunnAr gusTAfson fredrik gusTAfsson jAn-åke gusTAfsson lArs gusTAfsson leif gusTAfsson lenA gusTAfsson sTen gusTAfsson sTig gunnAr gusTAvson sören gyll Pehr g gyllenhAmmAr BAchAruddin jusuf hABiBie mArie hAfsTröm erik hAgersTen Anders hAgfeldT sTig hAgsTröm Tony hAgsTröm Anders hAllBerg Bo hAllBerg TomAs hAllén BengT hAllsTröm BengT hAlse ylvA hAmBrAeus Björling gunnAr hAmBrAeus kArl-olof hAmmArkvisT ingemAr hAnsson sven ove hAnsson reinosuke hArA veikko hArA milTon hArris görAn hArrysson desmond hArTford nils hArTler mAris hArTmAnis hyoe hATAkeyAmA Bo hedBerg TorBjörn hedBerg Anders hedensTedT Bo hedfors Bo s hedsTröm lArs heikensTen lArs-åke helgesson Per hellmAn mAgnus henrekson hAns henTzell Anne-mArie hermAnsson sven hernBerg hAns herTz klAs hesselmAn kersTin hessius olA hildingsson dAvid hill mATs hillerT lennArT hjAlmArsson folke hjAlmers sigrun hjelmquisT ThomAs hjerTBerg lennArT holm BengT holmBerg gunnAr holmBerg krisTer holmBerg lennArT holmBerg gunnAr holmdAhl jAn holmgren BerTil holmlund cArin holmquisT BjArne holmqvisT Peter holmsteDt BengT holmsTrom AlAin honnArT hAns hornung ThomAs P. hughes jAn hulT sven hulTin lArs hulTkrAnTz lArs hulTmAn BengT hulTqvisT hAns henrik huss williAm A husTrulid Bevis huTchinson BengT niPPe hylAnder sTAffAn håkAnson håkAn håkAnsson yngve hålAnd wolf häfele Björn hägglund sTure hägglund olle häggström lArs högBerg erik höglund ingemAr höglund BerTil hök krisTinA höök Anders igel jAAkko ihAmuoTilA yukio imAnishi kAzuo inAmori mArTin ingvAr lArs irsTAd Bo jAcoBson cArl-olof jAcoBson knuT jAcoBsson rolAnd jAcoBsson ulf jAkoBsson lArs-eric jAnson ArvydAs jAnulAiTis henry jArlsson PekkA jAuho PeTer jennergren TorsTen e jensfelT Arne jernelöv åke jernqvisT Zhou ji jAvier jimenez esPriú rolf johAnnesson ThomAs johAnnesson inge johAnsen BernT johAnsson Börje johAnsson cArl-johAn johAnsson gunn johAnsson gunnAr l johAnsson görAn johAnsson hAns e johAnsson hAsse johAnsson jAn-olov johAnsson leif johAnsson olle johAnsson sven-erik johAnsson svenove johAnsson ulf j johAnsson PeTer Berghsey johnsen AnToniA Ax:son johnson lArs jonung lArs g josefsson leif josefsson sTAffAn josePhson frAnçois juilleT clAes-roBerT julAnder gunillA jönson Pär jönsson AnnA kAdefors Arne kAijser mArTTi m kAilA Terje kAllAnd Per kAllsTenius mATTi kAnkAAnPää chArles kAo jAn-åke kArk nils kArlson Arne kArlsson chrisTer kArlsson lennArt  kArlsson johAn kArlsTröm urBAn kArlsTröm georg kArnsund BengT kAsemo koji kATo kurT kATzeff lászló keviczky Tor kihlmAn mervyn king Anders kinnAnder kouTA kinoshiTA Töive kivikAs Peder klePPe gerT knuTsson juAn kiAT koh erik kollBerg gerhArd kreysA TorBjörn kronAnder hermAnn krämer juhAni kuusi mirjA kvAAvik BArTley sven kvArnsTröm lArs kylBerg TomAs kåBerger Per kågeson Bo kågsTröm erlAnd källén Bo källsTrAnd Pierre lAffiTTe gösTA lAgermAlm sven TorBjörn lAgerwAll rune lAgneBorg ChristinA lAmPe-önneruD johAn lAndfors

3

’’ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien ska till nytta för samhället främjatekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling’’

förord 4

Projekt på ivA 9

Anders ekblom, intervju 15

royal Technology mission 20

marie ehrling, intervju 22

möten på ivA 25

ivA i Almedalen 30

cecilia schelin seidegård, intervju 32

ivAs näringslivsråd 37

göran sandberg, intervju 40

Akademiens utmärkelser, stipendier och priser 42

strategiarbete på ivA 47

ivAs 91:a högtidssammankomst 48

ivA-dokumentation 2010 55

4

Dagen efter årets riksdagsval publicerades en debattartikel, med IVA som avsändare, i Dagens Nyheter. I den erbjuder vi regeringen ett sam-arbete för att tillsammans skapa en ny innova-tions- och tillväxtpolitik. IVAs projekt Innova­tion för tillväxt är ett av akademiens största projekt någonsin, och det har redan genererat kunskaper och konkreta förslag. Målet är att de förslag som genereras i projektet ska byggas in i nya system och lagar.

Det är bråttom att förbättra innovations-systemet och att ändra attityderna till inno-vationer. Vi tror att regeringen håller med oss, en uppfattning vi fått i samtal med bland annat näringsministern och som bekräftas av att regeringen i sin regeringsförklaring den 5 oktober säger att en ny innovationsstrategi nu ska tas fram.

Ett nytt innovationssystem bör innehålla nya ekonomiska stöd för forskning, inte minst i mindre företag. Vi bör även satsa stort på att stödja innovationsupphandling. Genom att upphandla efter de behov vi ser för fram-tiden, i stället för att handla upp produkter som redan finns, skapar vi förutsättningar för en snabbare teknisk utveckling. Vi påverkar samtidigt attityderna genom att innovations-upphandlingen pekar på nya lösningar som är bättre än de som finns i dag. Vi visar sam-tidigt att vi räknar med att dessa innovationer går att utveckla.

Varken EU-regler eller lagen om offentlig upphandling innebär några större hinder för innovationsupphandlingar. Men vi kan inte

begära att de som har ansvaret för offentliga upphandlingar ska ha den tekniska och veten-skapliga kompetensen att ställa rätt krav på företag och forskare. Ett innovationssystem för framtiden måste innehålla instrument och resurser för att ge omfattande kunskapsstöd för innovationsupphandlingar.

Jag är övertygad om att en avgörande fak-tor är goda förebilder. Ofta framhålls Ericsson och andra ”gamla” företag som just goda före-bilder. Med all rätt. Men ibland missar man att orsaken till att vissa företag är framgångs-rika under lång tid just för att de förmått att skapa en innovativ anda i sina företag; de har vågat förändras. Man blir sällan framgångsrik genom att bara hålla fast vid sina traditioner.

Vi bör så ofta som möjligt visa upp posi-tiva exempel på företag som vågat, och som i längden varit framgångsrika med en modig och innovativ företagsprofil. I dag läggs för mycket fokus på misslyckanden. Inkompetent hantering ska självklart kritiseras, men ambi-tiösa satsningar kan förtjäna beröm även om de inte lyckas. Häng inte ut människor bara för att de vågat något nytt.

En annan nyckelfråga om Sverige ska lyck-as utveckla världens bästa innovationsmiljö är rekryteringen till tekniska och naturveten-skapliga utbildningar. I dag är våra ingenjörs-utbildningar väldigt bra – nya ingenjörer har aldrig kunnat så mycket som nu. Samtidigt är antalet sökande till dessa utbildningar färre än någonsin.

En del av lösningen är bättre undervisning

på lägre nivåer. Här gör IVA tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) en vik-tig insats genom vårt gemensamma projekt NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla. I dag är nära hundra kommuner anslutna, och långt fler skolor. Kreativa studiematerial och arbetssätt sprids och ger tydliga och mätbara resultat.

Men även här behövs personliga förebilder. Dagens unga behöver inte veta vad de kan bli – utan VEM de kan bli. I flera länder i EU finns program där ingenjörer och forskare skickas ut i skolarna för att berätta vad de gör på job-bet. Så bör vi göra i Sverige också. Ingenjörer och naturvetare gör precis det som många unga drömmer om – de löser problem och räd-dar världen. Bilden av en gubbe i vit rock som läser formler är dock starkt etablerad. Den kan bara rubbas med bevis på motsatsen.

Sverige har en stark industritradition, bra utbildningar och en stabil demokrati. Det ger oss goda förutsättningar att satsa rätt när vi satsar på innovation. Men vi behöver satsa mer och modigare. IVA erbjuder en unik miljö för samarbete mellan politiker, myndigheter och företag. Diskussioner och projekt på IVA ger nya kunskaper och påverkar attityder. Vi hoppas att regeringen tar vara på IVAs ambi-tion och kapacitet att vara en partner i arbe-tet med ett nytt innovationssystem.

Sverige kan verkligen bli världens bästa miljö för innovationer. Och världens modi-gaste land.

BJÖRN O. NILSSONIVAs verkställande direktör

Sverige behöver ett nytt innovationssystem, med ökat stöd för innovationsupphandlingar och för FoU i min­dre företag, samt ett skattesystem som gynnar innovation. Vi behöver också nya attityder. Att vara innovativ innebär att se förändringar som en naturlig och positiv del av livet. Det innebär också att man måste kunna acceptera misslyckanden. Ett större mod kombinerat med ett nytt innovationssystem är pusselbitar som be­hövs för att Sverige ska bli vad jag och IVA har sagt att det kan bli: världens bästa miljö för innovationer.

5

hampus lindh

Björn o. nilssonthomas malmer

Caroline Ankarcrona

kenneth leverbeck

staffan erikssonted Fjällman

lars Fog

Camilla koebe

Patric holmströmAnn-margret malmgren

Åsa sjöberg

johan Carlstedt

Anna lindbergPer ödling

sherry BenzonAnn-margret Back

lena Anderson

Anna-karin Friskopps

johan Persson

lotta thörn

ingrid jansson

rickard olsson

henrik lagerträd

joakim rådström

Pär rönnberg

marika thunberg

Arvid söderhällulla svantesson

Barbara erikssonkirsti häckimarie owe

johan schuber

markus strömberg

lennart ohlsson

malin kratz

8

Dialog för ökad innovationskraft. workshop inom projektet innovation för tillväxt 18 november.

PROJekT PÅ IVASkapar möten mellan människor

En viktig del av IVAs arbete är att belysa aktuella frågor som är viktiga för samhället. Det är därför en självklarhet för oss att förpacka och förmedla kunskap om teknik och ekonomi via möten, seminarier och rapporter. Genom projektverksamheten vill vi skapa större förståelse för teknikens och ekonomins betydelse för dagens och framtidens livsvillkor samt erbjuda en plattform för diskussion och förändringsarbete.

Projekten varar 1–2 år och mobiliserar ett stort antal människor i och utan-för IVA. Varje projekt drivs framåt av den samlade erfarenheten och kompeten-sen hos de beslutsfattare från näringsliv, akademi och politik som ingår i nät-verket. Genom möten, seminarier, studieresor rapporter och liknande fungerar ett projekt som katalysator och plattform för ny kunskap – där processen ofta är minst lika viktig som slutprodukten. Internationalisering liksom kopplingen till EU är viktiga aspekter i alla projekt.

10

År 2010 har varit intensivt för IVAs stora projekt Innovation för tillväxt.

– Det viktigaste steget har varit att vi har fått igång den regionala dialogen, säger huvud projektledaren Johan Carlstedt. Vi har under året fått 12 regioner att kartlägga vad som behöver göras för att öka innovations-kraften, och bilda nätverk enligt trippelhelix-principen. Dessa 12 regioner har också, med IVA som ”matchmaker”, inlett kontakter med departement och statliga myndigheter för att hitta vägar att underlätta ny tillväxt. Inno­vation för tillväxt ska ge innovationskraft, och den måste skapas i regionerna.

Johan Carlstedt är också mycket glad över den intensiva verksamhet som varit i form av seminarier och möten under året.

– Målet med Innovation för tillväxt har ju varit att förändra attityder och öka kunska-per under tiden som projektet pågår. Därför har just seminarier och andra former av möten en större betydelse än vanligt.

Ordet innovationskraft är kärnan i det budskap som Johan Carlstedt vill förmedla.

– Det är projektets viktigaste mål. Ökade kunskaper och bättre nätverk mellan myndig-heter och näringsliv ger förutsättningar. Men viktigaste är ändå att öka engagemanget, att sätta fokus på det vi brukar kalla ”sense of urgency”, känslan av att detta måste göras. Sverige har utmärkta förutsättningar för inno vation, och det har även regionerna. Men saker måste hända i praktiken, och det är bråttom.

En annan sak som hänt under året är att flera arbetsgrupper tillsatts inom projektet.

Arbetsgrupperna består av personer med stor sakkunskap inom gruppens ämnes-område. Deras uppgift är att utreda och ge förslag till förändringar inom sina respektive områden. Flera av arbetsgrupperna har redan tagit fram konkreta förslag, till exempel har arbetsgruppen Attrahera utländska experter utrett frågan om den så kallade expertskatten och konsekvenserna av den har vad gäller att locka utländska nyckelpersoner till Sverige.

Övriga arbetsgrupper är Effektiv stat­lig förvaltning, Kompetent kapital i tidiga skeden, Offentlig innovationsupphandling och Stimulans av FoU i små och medelstora företag.

INNOVATION fÖR TILLVÄxTFrån ord till handling

11

Kontakterna med alla delar av samhället har fungerat väl, menar projektledaren.

– Inte minst har vi fått mycket uppmärk-samhet i media, vilket betyder mycket för de attitydförändringar som vi vill åstadkomma.

Projektet har jobbat för att påverka den politiska sfären, bland annat genom att hålla debatt och seminarium under Almedalsveckan. Dessutom arrangerades seminarier före valet där de båda blocken fick redovisa sina pro-gram för innovationspolitik. Efter valet an-ordnades ett seminarium om hur valresultatet påverkar Sveriges innovationskraft.

Ökade kunskaper om innovation är grunden för att åstadkomma förändring. IVA beställde under 2010 en stor attitydundersökning från Sifo, där människor på olika nivåer inom näringslivet, politiker, media, branschorgani-sationer och fackföreningar tillfrågades om sin syn på innovation. Attityderna var posi-

tiva men kunskaperna bristfälliga, inte minst kring vilken betydelse innovation har för till-växt och nya jobb.

– Ökade kunskaper om betydelsen av inno-vation och innovationskraft är naturligtvis en förutsättning för att få politiker, näringsliv och myndigheter engagerade, menar Johan Carlstedt. Sedan kan ny lagstiftning och nya former av ekonomiskt och kunskapsmäs-sigt stöd betyda mycket. IVA har styrkan att kunna samla olika aktörer, vilket underlättar byggandet av nya och bättre nätverk.

VALANALyS fÖR INNOVATIONSPOLITIkeN

Eftervalsdebatt

Projektet Innovation för tillväxt har arrang-erat en rad seminariet för att sätta fokus på politikens ansvar för att skapa ett gott inno-vationsklimat. Efter valet, den 29 september, arrangerades därför en eftervalsdebatt.

En bred politisk uppgörelse över både blockgränser och mandatperioder, var det för-slag som socialdemokraternas Tomas Eneroth förespråkade för att få en långsiktig och stabil lösning för innovationspolitiken.

SvDs politiske chefredaktör PJ Anders Lin-der var dock kritisk mot politikernas förmåga.

– Det finns många konflikter mellan block-en, menade han.

PJ Anders Linder menade också att många politiker har en alltför negativ inställning till nyföretagande som en lösning för att skapa nya jobb.

Ekonomiskribenten Ronald Fagerfjäll be-dömde att ”rätt lag vann” det svenska valet om man ser till företagande- och innovations-politik. Bland annat har Alliansen slopat för-mögenhetsskatten.

– Men skillnaderna mellan blocken mins-kar, menade han.

NyA fONdeR fÖR TILLVÄxT

Innovationsseminarium

Riskkapital kan vara svårt att få tag i på den svenska marknaden, speciellt under lågkon-junktur. För att motverka denna brist bör en ny typ av fond skapas, för att snabbt öka till-gången på kapital för tillväxtbolag och som kan investera på flera års sikt. Det framkom på ett frukostmöte inom ramen för IVAs pro-jekt Innovation för tillväxt den 29 januari. Förslagsställare var Johan Hernmarck, Provi-der Venture, som är ordförande i arbetesgrup-pen Kompetent kapital i tidiga skeden, som ingår i projektet Innovation för tillväxt.

Inom den föreslagna fonden ska institutio-nellt och statligt kapital samverka under kva-lificerade investeringsförvaltare. Det statliga engagemanget ska vara tidsbegränsat.

Riskkaptialbolag skulle kunna komplettera en sådan fondlösning. Johan Hernmarck me-nar också att det i första hand är viktigt att uppdatera lagstiftningen för nystartade bolag.

– Vårt förslag är främst temporärt, för att ersätta en havererad riskkapitalmarknad.

Styrgrupp Innovation för tillväxt

ordförande: marcus wallenberg, seB kristina Alsér, jönköpings länlars Backsell, recipharm AB (Avd x)Pontus Braunerhjelm, entreprenörskapsforum (Avd xi)charlotte Brogren, vinnovA (Avd xi)Anders ekblom, Astrazeneca ABjohan hernmarck, Provider venture Partnerschristina lugnet, TillväxtverketAnnika lundius, svenskt näringslivstefan löfven, if metallBjörn o. nilsson, ivA (Avd x)göran sandberg, knut och Alice wallenbergs stiftelse (Avd viii)melker schörling, melker schörling AB

Nyckelpersoner i Innovation för tillväxt

ordförande: marcus wallenberghuvudprojektledare: johan carlstedtsenior advisor: håkan gergilsProjektkoordinator: Ted fjällmankoordinator för vetenskapliga rådet: göran Arvidssonkommunikationsansvarig: camilla koebe

PROJekT PÅ IVA

12

TOmAS eNeROTH

Socialdemokraterna

1God tillgång på riskkapital, samord-nad rådgivning och stabila spelregler för företagande.

2Höga investeringar i forskning och utveckling, tätare samverkan mellan akademi och näringsliv samt väsentligt

högre ambitionsnivå på det statliga och poli-tiska engagemanget.

3Tät dialog och hög aktivitetsnivå – det är i samverkan mellan politik, närings-liv och akademi som vi bäst stärker

svensk konkurrenskraft. Hela regeringen måste ta ledningsansvar för innovationspoliti-

ken – gärna med bred förankring i riksdagen. Avgörande är att agera nu, och inte ytterligare utreda innovationspolitiken.

4Vår innovationsstrategi ser nödvän-digheten av samverkan med våra viktigaste näringar och har modet att

fokusera på strategiska branschprogram. Med förslag om riskkapitalfond, riskkapi-talavdrag och högre ambitionsnivå på ut-bildnings- och forskningsinsatser skapas goda förutsättningar att stärka svensk kon-kurrenskraft.

5Fortsätta bidra med kvalificerade rap-porter och underlag. Lyfta fram beho-vet av långsiktiga strategier och skapa

förståelse för att investeringar i utbildning och forskning bidrar till tillväxt och förbätt-rat innovationsklimat.

TOmAS TOBé

Moderaterna

1Vi måste ha ett företagsklimat i världs-klass. Sverige kan inte stå ut genom all-deles för höga skatter och avskräckande

byråkrati. Goda incitament måste finnas för att entreprenörskapet ska blomstra.

2Vi behöver bli bättre på att dra nytta av nya rön och omsätta dem i nya tjänster och produkter. En särskild innovations-

strategi bör tas fram under mandatperioden, för att effektivisera och samordna insatserna.

3Vi måste fortsätta satsa på forskning och innovation och stärka universite-tens självständighet från politiken.

FRÅGOR

1vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att innovationer och entreprenörskap ska blomstra?

2hur får sverige världens bästa innovationsklimat?

3vad är politikernas/ näringslivets ansvar för att nå dit?

4varför har Alliansen/ oppositionen bäst politik för innovationer?

5vad kan ivA göra för att bidra till att utveckla ett innovations-vänligt klimat i sverige?

HuR BLIR SVeRIge VÄRLdS-BÄST PÅ INNOVATIONeR?

Vi frågade politiker och innovatörer

13

4Vi har ökat anslagen till forskning och utveckling. Vår förra forskningspro-position innehöll ett större anslag till

forskningen än vad de tre senaste propositio-nerna från Socialdemokraterna gjorde tillsam-mans. De samlade satsningarna på forskning och utveckling uppnår nästan fyra procent av BNP, vilket placerar Sverige i toppen.

5Bli ännu bättre på att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper för närings-livets utveckling.

CHRISTINA LAmPe-ÖNNeRud

Boston Power

1-2Vi måste belöna dem som vågar satsa på nya idéer och nya lösningar, och se till att

ingen behöver skämmas för misslyckade för-sök. Lyft fram fördelar med nya idéer!

Politikerna behöver hitta gemensam-ma lösningar för innovationspolitik och företags regler, över blockgränser och mandat perioder.

3-4Vi har en stor gemensam utmaning i klimat- och resursfrågor. Alla måste

göra allt de kan för att bidra till lösningar. Samhället kan öka andelen innovations-upphandlingar för att stimulera teknik-utveckling. Företag kan öka intensiteten i utveckling och lansera nya lösningar snab-bare. Alla måste vi ställa högre krav, som konsumenter och väljare.

5IVA är ett väldigt bra exempel på det stora arbete som vi alla måste lägga ner på att hitta gemensamma lösning-

ar, utan att enbart se till egen vinning. Vi be-höver få till mer av partnerskap mellan olika aktörer, och IVA är ett helt underbart forum för att skapa detta. Men man bör skapa ännu mer debatt och engagera ännu fler för gemensamma insatser.

LARS BACkSeLL

Recipharm

1Entreprenörskap och innovation är två sidor av samma mynt. Dessa kan blomstra om det finns en bred samhäl-

lelig uppslutning och förståelse för att detta mynt är grunden för tillväxt, och i förläng-ningen för vår välfärd.

2Genom att förändra attityden till entre-prenörskap och anamma en långsiktig nationell strategi för innovation och

tillväxt som alla ställer sig bakom.

3Näringslivet är en viktig aktör men ansvaret delas med fackföreningar och politiker – ja i grunden alla som vill

vara med och skapa en stark välfärd och ett bra land att leva och verka i.

4Det finns mycket mer att önska, men min förhoppning är att den Affärsplan Sverige som håller på att tas fram inom

IVAs projekt Innovation för tillväxt ska kun-na vara grunden för att blocköverskridande handslag för vår gemensamma framtid.

5IVA kan visa på det tydliga och starka sambandet mellan investreringar i kun-skap iform av utbildning och utveckling

och ekonomisk tillväxt, bland annat i projek-tet Innovation för tillväxt.

PROJekT PÅ IVA

14

namn: Anders ekblombor: stockholmfamilj: Fru, vuxen dotter och vuxen son, samt en jack russel-terrierutbildning: utbildad tandläkare och läkare vid karolinska institutet, specialist i anestesiologi och intensivvårdkarriär: tandläkare och läkare, samtidigt med klinisk forskning. AstraZeneca sedan 1994, först som medicinsk rådgivare, i dag global forskningschefhjärtefråga inom iva: Att skapa innovativa miljöer

»Vi behöver göra innovatören till en hjälte«

15

Marknaden är global i dag. Inte minst gäller detta arbetsmarknaden. Anders Ekblom ingår i styrgruppen för IVAs projekt Innovation för tillväxt och är även med i Näringslivsrådet. Han har en bestämd uppfattning om vad som krävs för att Sverige ska bli framgångsrikt.

– Sverige måste bli världens bästa invand-rarland för innovatörer. Kreativa människor flyttar till de mest innovativa miljöerna. Vi måste göra forskningsmiljöerna vid svenska företag och universitet så attraktiva att de mest kreativa människorna väljer Sverige.

Som global forskningschef vid AstraZeneca är det Anders Ekbloms uppgift att se till att de personer som arbetar i projektgrupper och forskningsmiljöer inom företaget har rätt kompetens.

– En av de saker som fascinerade mig re-dan när jag började arbeta här är hur män-niskor med väldigt olika kompetens ändå kan arbeta mot samma mål. Det finns alltid en pa-tient som vi vill bota, men som inte kan botas med dagens mediciner. Tanken på den patien-ten är vad som samlar alla som deltar i ett läkemedelsprojekt. Det finns självklart också praktiska mål som lönsamhet och marknads-andelar. Men tanken på patienten är det som ger mig och mina kollegor lust att gå upp på morgnarna.

Anders Ekblom är engagerad inom IVAs projekt Innovation för tillväxt. Han tycker att projektet har träffat helt rätt i sin program-förklaring.

– Man breddar begreppet innovation. Jag känner att många fortfarande tänker på en gubbe i vit rock som uppfinner en ny kemika-lie eller en ny mobiltelefon. Men både IVA och Marcus Wallenberg, som leder Innovation för

tillväxt, har tagit ett bredare grepp och pekar på att innovation framför allt är att tänka och agera på ett nytt sätt.

Nya sätt att arbeta är något som Anders Ekblom vill använda inom AstraZeneca för att göra utvecklingen effektivare.

– Att utveckla nya mediciner tar lång tid, det kommer vi inte ifrån. Att arbeta parallellt med olika steg kan korta tiden, men att göra detta med många projekt blir för dyrt. Men kan vi lära oss att tidigt sålla bort projekt som inte har förutsättningar att lyckas, får vi råd att arbeta mer parallellt med de återstå-ende. Därmed kan vi också korta utvecklings-tiderna. Kan vi även tidigare i processen hitta ”vinnarna” så är lyckan fullständig.

Bland annat hoppas Anders Ekblom på en utveckling av genetisk och fysiologisk kun-skap för att lättare sålla fram de idéer som har en rimlig chans att fungera. Detta tror han att man kan göra framför allt genom att utveckla det som kallas translationell forsk-ning. Han försöker även utveckla en metodik där forskare har ett längre perspektiv än sin egen del av projektet.

För att göra Sverige till världens bästa land för innovatörer måste man nog tänka bredare än i dag, menar Anders Ekblom. Själv arbe-tar han med en pusselbit inom Innovation för tillväxt – expertskatten. Men för att locka världsledande kompetenser behövs mycket mer än förenklade skatter.

– Kreativa arbetsmiljöer och rimliga villkor är förstås en central bit. Där är expertskatten i sin tur en liten del. Andra bitar är skolor för barnen, bra bostäder och andra praktiska frå-gor för de familjer som vi vill locka hit. Men viktigast av allt är kanske frågan om samhäl-

let i stort har en positiv attityd till innovatio-ner. Välkomnas och används nytänkande och ny teknik, eller forskar vi bara för att det an-ses fint att forska? Attityden till innovationer i samhället är kanske den enskilt viktigaste faktorn för hur intressant det blir att arbeta med utvecklingsfrågor. Vi behöver göra inno-vatören till en hjälte.

AstraZeneca har relativt nyligen beslu-tat att lägga ner sin forskning i Lund. Detta var självklart ett tungt beslut, men Anders Ekblom betonar att även detta är ett led i strävan efter att skapa attraktiva forsknings-miljöer.

– Vi har ju samtidigt stärkt de forsknings-miljöer vi främst satsar på i Sverige, nämli-gen i Mölndal och Södertälje. Dit behöver vi locka både svenska forskare och människor från England, USA och Asien. Vi behöver samla och koncentrera kompetens som för-mår att hitta de goda idéer och projekt som finns vid universitet, inom småföretag och förstås även inom det egna bolaget. Men det mesta av idéer och kunskap finns utanför det egna företaget, det måste alla vara medvetna om i dag. Framgång skapas av de företag och individer som klarar att bygga upp nätverk och samarbeten med rätt partners, och som är bra på att driva gemensamma projekt.

Anders Ekblom tror att Sverige kan vara framgångsrika i just detta sätt att arbeta.

– Vi är ett litet land, inte större än en halv kinesisk stad ungefär. Därför har vi alltid haft en tradition av att lyssna överallt och hitta bra idéer, och vi är duktiga på att samarbeta och bilda nätverk. I dag är det många svenskar som arbetar på den globala arbetsmarknaden, och de hittar även goda idéer.

ANdeRS ekBLOmSå blir Sverige världsbäst på innovationer

16

AgeNdA fÖR fORSkNINg

IVA skapar forskningsdialog

Under 2010 startade IVA det tre år långa pro-jektet Agenda för forskning. Genom att skapa ett effektivt forum för dialog mellan politiker, forskare, användare och forskningsfinansiärer vill IVA lyfta de forskningspolitiska frågorna högre upp på den politiska dagordningen.

– Frågan om hur forskningssystemet kan bli så bra som möjligt handlar inte enbart om resurser, utan även om samarbetet och avväg-ningen mellan olika typer av forskning. Det betonade projektets ordförande Arne Wittlöv i samband med seminariet Kreativa forsknings­miljöer – förväntningar och framtids visioner, som arrangerades på IVA den 31 maj.

Ett av målen med Agenda för forskning är att bygga ett bra underlag för nästa forsk-nings- och innovationspolitiska proposition från regeringen. Projektet kommer att driva dialog utifrån dagens kunskaper och initiera riktade studier av forsknings- och innovations-systemet för att täppa till kunskapsluckor. Inom projektet kommer man att arrangera rundabordssamtal, seminarier och andra akti-viteter för att nå ut med resultat och budskap.

Syftet med seminariet Kreativa forsknings­miljöer – förväntningar och framtidsvisioner var att låta aktörer från olika delar av sam-hället ge sin bild av hur man skapar dessa miljöer. Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, betonade vikten av ökad samverkan mellan humanister och samhällsvetare, respektive naturvetare och medicinare; en typ av samarbeten som han menade saknade stark tradition i Sverige.

Peter Honeth ville även se mer ”omärkta” pengar till universiteten.

Agneta Richter-Dalfors är professor i cellu-lär mikrobiologi vid Karolinska Institutet. Vid

seminariet lyfte hon farhågan att forskare i strategiska forskningsmiljöer riskerar att låsas in i sina nätverk. Lars Rask, vd vid Stiftelsen för Strategisk forskning, betonade att förut-sättningen för att de strategiska satsningarna ska lyckas är att de drivs av forskare som tar nätverksambitionerna på allvar och inte bara delar på pengarna. Pontus Braunerhjelm, vd vid Entreprenörskapsforum, menade att om-rådena för de strategiska satsningarna var för många och vittnade om allt för stor klåfing-righet från politiskt håll.

En grundtanke med Agenda för forskning är att skapa ett forum för diskussioner om forskningspolitik som omfattar alla delar av samhället. Styrgruppen för projektet är därför sammansatt av ledande personer från forsk-ningsfinansiärer, universitet, institut och nä-ringsliv. Ordförande är Arne Wittlöv, med en för projektet mycket meriterande bakgrund som ledare inom både Volvo Aero, Göteborgs universitet och Vetenskapsrådet.

AmBIeNT SwedeN

Sverige kan bli bäst på internet

Sverige bör bli bättre i fråga om snabba bredband och utveckling av tjänster. Det finns också potential att utnyttja internet bättre inom utbildningsområdet och för hälso- och sjukvård. Nya tjänster kan göra Sverige effektivare och leda till export av nya tjänster och system. Men i stort sett ligger vi mycket bra till när det gäller att använda internet effektivt; det är slutsatsen från IVAs projekt Ambient Sweden, som avslutades un-der 2010.

Vid slutkonferensen för Ambient Sweden den 24 mars presenterades projektets slutrap-port ICT for Sweden. Optimismen var tydlig, men det förekom även kritik. Utöver tjänste-utveckling och bredband pekade man på att det fortfarande är svårt att utveckla och lan-sera internettjänster oberoende av operatör. Tillgängligheten till offentliga e-tjänster anses ojämn.

Sverige ökar sina investeringar i infra-struktur för internet långsammare än övriga ledande internetnationer, vilket bidrar till den brist projektet noterar vad gäller tillgången på snabba bredband.

Ambient Sweden har bland annat föresla-git följande:

• Internetskavaraendelavskolan iallaämnen. It-undervisning bör införas i lärar-utbildningen.

• Bättrereglerochlagarsomgerökadtillitoch användning av internet.

• Sverigebörsatsaoffensivtpåinfrastrukturför internet.

• Marknadenbörunderlättaförföretagattta fram bra tekniklösningar, oberoende av operatör.

PROJekT PÅ IVA

Styrgrupp Agenda för forskning

ordförande: Arne wittlöv (Avd i)lars Anell, vetenskapsrådetrolf Annerberg, formascharlotte Brogren, vinnovA (Avd xi)lars-erik liljelund, mistraerland hjelmquist, forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskaphasse johansson, f d scania (Avd i)karin markides, chalmers (Avd iv)Björn o. nilsson, ivA (Avd x)lars rask, strategiska forskningsstiftelsenmadelene sandström, kk-stiftelsen (Avd xi)gunnar svedberg, innventia (Avd iv)daniel Tarschys, riksbankens jubileumsfondPer unckel, landshövding stockholms län

Projektledare: Anders Broström

17

ASPekTeR PÅ eNeRgI

Energiboken blir webbplats och lärardag

Boken Energi – möjligheter och dilemman har nu tryckts i två upplagor om sammanlagt 14 300 exemplar. Den första upplagan publi-cerades 2009. Målgruppen är i första hand elever och lärare, riksdagsledamöter, journa-lister och intresseorganisationer, men även en intresserad allmänhet. Energiboken har fått ett väldigt positivt mottagande, inte minst bland lärare i både grundskolan och gymnasiet.

Energiboken, eller Aspekter på energi som projektet egentligen heter, drivs i samarbete mellan IVA och KVA (Kungl. Vetenskaps-akademien). Syftet är att sprida kunskap om energifrågor.

Arbetet med att sprida kunskap fortgår inom projektet. Boken finns sedan tidigare som pdf på nätet, men projektet kommer också att lan-sera webbplatsen Energiboken.nu. Där ska man kunna söka information i boken och använda den som studiematerial på ett mer interaktivt sätt. Dessutom ska den fyllas med goda exem-pel, nyheter samt aktuella uppdateringar vad gäller siffror och statistik inom energiområdet.

Under 2010 har projektets styrgrupp plane-rat för ett fortsatt och utvidgat projekt kring

Energiboken. Under våren 2011 kommer pro-jektet att genomföra fortbildningsdagar för lärare på fyra platser i landet, i samarbete med så kallade science centers. Dessa är Vetenska-pens hus i Stockholm, Universeum i Göteborg, Umevatoriet i Umeå och Vattenhallen i Lund.

Syftet med fortbildningsdagen är att ge lä-rarna kunskap och pedagogiska verktyg så att de kan känna sig trygga med sin egen energi-kunskap.

fORSkARuTByTe med kINA

Forskarutbyte inom området förnybar energi

IVA och Chinese Academy of Engineering, CAE, bedriver ett program för forskarutbyte med Kina inom området förnybar energi. Pro-grammet stöds av Sida och Energimyndigheten.

Inom ramen för forskarutbytet erbjuds forskare vid universitet och högskolor samt företag och andra forskningsorganisationer att söka bidrag för forskningsvistelser vid ki-nesiska forskningsinstitut och universitet.

Forskarutbytet har två delar, dels bidrag för kontakt- och initialbesök under 1–5 veckor vid kinesiska forskningsinstitut, dels en möjlighet för forskare att söka bidrag för forskningsvistelser från 3–12 månader.

meNTOR4ReSeARCH

Matchmaking gör forskning kommersiell

Syftet med Mentor4Research är att ge duktiga forskare bättre kontaktnät inom näringslivet. Dessutom ska de få möjlighet att utvärdera den egna forskningens kommersiella poten-tial. Tanken är att ”matchmaking” mellan forskare och mentorer ska öka kommersiali-seringen av svenska forskningsresultat.

En utvald grupp av kvalificerade forskare vid universitet, högskolor och forskningsinsti-tut antas till detta exklusiva mentorprogram. Programmet är öppet för forskare inom alla olika forskningsområden. De affärsinriktade mentorerna har en lång erfarenhet av närings-livet. De handplockas utifrån varje forskares individuella situation och behov.

Programmet drivs av IVA tillsammans med VINNOVA och Innovationsbron. 2010 deltog 40 forskare i Mentor4Research. Varje år delas ett forskningsstipendium om 100 000 kronor ut. 2010 gick det till Lars Sävendahl, profes-sor vid Karolinska Institutet. Hans mentor var Sverker Ljunghall.

PROJekT PÅ IVA

Styrgrupp Ambient Sweden

ordförande: staffan Truvé, sics (Avd xii)Peder ramel, Tremarianne Treschow (Avd vii)ulf wahlberg, ericsson ABlars stugemo, hiqösten mäkitalo, kTh (Avd xii)Anders Bruse, Teliasoneraösten frånberg, ivA

Projektledare: staffan eriksson, ivA

Styrgrupp Aspekter på energi

ordförande: Bengt kasemo, chalmers (Avd vii)dick hedberg, kvAharry frank, kvA (Avd ii)gerd Bergman, kvA och nTAchrister sjölin, ivA (Avd iv)eric giertz, ivA (Avd vi)

Projektledare: elin vinger & Anna lindberg, ivA

Styrgrupp Mentor4Research

ordförande: rolf skoglund (Avd xii) kerstin sirvell (Avd x)Annika espanderhans sievertsson (Avd x)elisabeth lindner (Avd x)jan AnderssonBo möllstamPer-erik sandlund

Projektledare: Anders gezelius

18

NTA

Naturvetenskap och Teknik för Alla

NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, drivs i samarbete mellan KVA och IVA. Pro-jektet initierades i en gemensam övertygelse om att vi i Sverige måste satsa på eleverna i de lägre åren för att få fler elever att satsa på en naturvetenskaplig och teknisk inriktning i sina studier senare i livet.

NTA-modellen utgår ifrån att alla – elever, lärare, skolledare, politiker, akademiledamö-ter – är involverade i en ständigt pågående utvecklingsprocess. På nationell nivå erbju-der och utvecklar NTA produkter i form av teman och tjänster som stöder skolutveckling på både övergripande kommunnivå, i rektors-områden och i de enskilda arbetslagen.

Allt sedan starten har NTA haft en stadig till-växt av nya kommuner och skolor som anslutit sig till programmet. Under 2010 har bland an-nat tio nya kommuner blivit medlemmar.

Idag är 98 kommuner, mer än tio friskolor samt specialpedagogiska skolmyndigheten medlemmar. Det innebär att långt över 5 000 lärare och cirka 75 000 elever idag arbetar med NTA-baserad pedagogik.

NTA har nu funnits i mer än 13 år. En revi-dering av gamla teman pågår ständigt, samtidigt som nya teman initieras. Under 2010 introduce-rades två teman speciellt riktade till förskolan, Tema Luft och Tema Vatten. Energi och Hållbar utveckling är ett nytt tema som utvecklas med inriktning på årskurserna 8-9. Temat inbjuder till ämnessamarbete mellan främst NO, SO och teknik. Samtidigt pågår en revidering av följan-de befintliga teman: Rörelse och konstruktion, Magneter och Motorer samt Matens kemi.

Tillsammans med projektet Barn ser på framtiden och CETIS (Centrum för tekniken

i skolan) har NTA utvecklat tilläggsuppdrag i teknik som kan användas som en fortsättning till fem NTA-teman. Dessa teknikuppdrag finns nu i drift, och innehåller en tillbakablick på teknikens utveckling, en bild av nuläget samt ett kreativt ”Framtidsuppdrag” där eleverna själva utvecklar idéer kring framtida teknik. NTA är även med i ett EU-projekt för att utveckla undervisning i frågebaserat ut-forskande arbetssätt.

En fördjupad utbildning för NTA-lärare in-leddes redan under hösten 2009, i samarbete med för- och grundskoleförvaltningen i Umeå samt Umeå universitet. Den bärande tanken i detta projekt har varit att finna nya former för en fördjupningsutbildning, där NTA-lärares ämneskunskaper utvecklas med fokus på un-dervisningens inverkan på elevers lärande.

SCOReCARd.Se

Tar tempen på svenskt it­klimat

Fler unga väljer i dag att studera it efter lång tid med sjunkande siffror. Inom projektet Score card.se har man under 2010 genomfört en attitydundersökning som visar att svensk-arna i allmänhet är fortsatt mycket positiva till it. Scorecard.se har identifierat fem fram-gångsfaktorer som går att mäta för att se till så att Sverige utvecklas till en ledande it-aktör i världen. De fem faktorerna är:

1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar2. It i produkter och processer3. Forsknings- och innovationssystemet4. Kompetensförsörjning5. Attityd till svensk it-förmåga

Det ökande intresset för it-utbildningar har bidragit till att kompetensförsörjningen inom it blir allt bättre. Eftersom ungdomskullarna blir mindre framöver är läget fortfarande inte tillfredsställande. Även attityden till it har för-ändrats i positiv riktning vilket inger hopp om att fler på sikt vill utbilda sig inom området.

– Scorecard.se är ett sätt att ta tempen på Sveriges konkurrenskraft inom it, sa Anne-Ma-rie Fransson, förbundsdirektör vid IT & Tele-komföretagen, i samband med att projektets se-naste sammanställning redovisades vid ett möte på IVA i februari. Detta var tredje året i rad som Scorecard.se genomförde sin mätning av framgångsfaktorerna och utvecklingen inom it.

TRANSPORT 2030

Strategisk forskningsagenda kan ge effektivare transporter

Fokus för IVAs projekt Transport 2030 är att bygga en tydlig bild av hur vi kan skapa framtidens transportsystem, att bidra till stör-re samsyn och att bygga ett ökat samarbete

PROJekT PÅ IVA

Styrgrupp NTA Utveckling

Björn o. nilsson, ivA (Avd x)staffan normark, kvA (Avd x)sven-olof holmgren, kvA/nTA utvecklingAnnabella kraft, södertälje kommungillis Persson, nTA Produktion och service ekon. för.

Projektledare: caroline Ankarcrona, ivA

Styrgrupp Scorecard.se

ordförande: dan jangblad, saabAnders flodström (Avd vii)Ann-marie fransson, iT&Telekomföretagen ABulf wahlberg, ericsson ABjonas wallberg, vinnovABjörn o. nilsson, ivA (Avd x)

Projektledare: staffan eriksson, ivA

19

mellan olika aktörer kring strategiska utveck-lingsfrågor.

– Vår förhoppning är att vi ska få en strategisk forskningsagenda med nationellt och internationellt perspektiv, sade huvud-projektledaren Jonas Sundberg, Sweco, vid en workshop som projektet arrangerade den 29 april. Målet med denna workshop var att ge en bild av hur bra samarbetsformer kan byg-gas för utveckling av transportområdet. Via presentationer från Trafikverket, industrin och KTH fick deltagarna ta del av exempel på hur forskningssamarbete har fungerat inom transportområdet och idéer kring hur det kan utvecklas, på svensk och internationell nivå.

Vid denna workshop diskuterades även den statliga utredning som gjorts: Strategi för samverkan om FoI (forskning och inno­vation) för ett effektivt och långsiktigt håll­bart transportsystem. Utredningens förslag är bland annat mer pengar till VINNOVA för att finansiera dels ett entreprenörsinriktat program, dels en satsning på ökad rörlighet mellan företag, myndigheter och akademi.

– Trenden är att teoretiker lär av varan-dra, liksom praktikerna. Det cementerar de etablerade positionerna ytterligare, sade ut-redaren Jan Nylander. Målet med förslaget är att via ökad rörlighet öka kunskapsutbytet mellan människor med olika bakgrund och kunskaper.

Under sommaren arrangerade Transport 2030 ytterligare två möten. Den 19 maj an-ordnade man seminariet Hållbar mobilitet 2030, där externa opponenter från olika de-lar av samhället debatterade rapporten Håll­bar mobilitet 2030, som tagits fram inom projektet. Den 15 november hölls sedan en workshop, Hållbara korridorer för godstran­sporter, där syftet var att förbereda ett större program som kan demonstrera hur hållbara godstransporter kan se ut i framtiden. Dit bjöd man in en bred samling av intressenter

från samtliga transportslag, myndigheter, transportköpare, speditörer, operatörer, for-dons- och farkosttillverkare, åkerier samt drivmedels- och tjänsteleverantörer.

Transport 2030 arrangerade i början av året även en debatt om snabbtåg i Sverige.

VÄgVAL eNeRgI

Svensk­finsk resolution vill förändra energisystem

En gemensam resolution om förslag till för-ändrade energisystem skrevs under av IVA och dess finska systerorganisation Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland, STV, den 27 augusti i Mariehamn på Åland. Båda akademierna har nyligen avslutat stora energiprojekt, och man ville visa att man dra-git flera gemensamma slutsatser.

IVAs projekt Vägval energi liksom dess åländska motsvarighet visade båda att beho-vet av en omstrukturering av energisystemen är mycket överhängande. De förslag man ge-mensamt kommit fram till har man struktu-

rerat under följande områden: Spara energi, Låg andel fossilbaserad energi, Transporter, Teknisk/ekonomisk livslängd, Forskning, ut­veckling och demonstration och Nordiskt och internationellt samarbete.

I resolutionen framhåller man att det gemensamma kunnandet kan bilda en god grund både för att skapa ett effektivare energi system och för att skapa produkter som kan säljas på en internationell marknad. Resolutionen slår fast att samhället borde ge stöd åt de sex ovan angivna områdena, på ett transparent sätt som också harmonieras inom EU. De stödmekanismer som används bör helt inriktas mot att främja en snabbare övergång till mer hållbara energisystem. Nya energiformer ska utan stöd kunna konkur-rera med fossilbaserade lösningar som an-vänds idag.

Mer information om Vägval energi finns i huvudrapporten från 2009 och på IVAs webbplats. Projektet producerade under 2008 och 2009 även en mängd rapporter och fakta-studier om olika delområden. Under 2010 gjorde Vägval energi även en studieresa till Japan.

PROJekT PÅ IVA

Styrgrupp Vägval energi

ordförande: Peter nygårds, swedbankhelén Biström, vattenfall norden Björn carlsson, Ackkärrs Bruk michael g:son löw, Preem (Avd ix)Tomas hallén, Akademiska hus kjell jansson, svensk energi Thomas korsfeldt, energimyndigheten erik lautmann, jetpak group (Avd vi)Thomas malmer, ivA elisabeth nilsson, jernkontoret (Avd v)Birgitta Palmberger, energimyndigheten

Projektledare: staffan eriksson, ivA

Styrgrupp Transport 2030

ordförande: ulrika francke, Tyréns AB (Avd iii)minoo Akhtarzand, länsstyrelsen i jönköpings läncharlotte Brogren, vinnovA (Avd xi)staffan håkanson, swedtrain (Avd vi)håkan larsson, schenker ABerik lautmann, jetpak group (Avd vi)dan lundvall, luftfartsverketkent eric lång, mecel ABThomas malmer, ivAåke niklasson, volvo logistics ABlars-göran rosengren, AB volvo (Avd xi)elisabet salander Björklund, Bergvik skog (Avd viii)lars stenqvist, scania cv ABTorbjörn suneson, vägverket

Projektledare: jonas sundberg

kuNgAReSA TILL kINA

Kungen öppnade dörrar

Sedan 1984 har IVA, på H.M. Konungens initiativ, så gott som årligen anord-nat Royal Technology Mission (RTM). Delegationsresorna RTM sker med del-tagande och överseende av H.M. Konungen och under ledning av IVAs preses.

RTM är en delegationsresa för svenska företagsledare, myndighets- och hög-skolerepresentanter på hög nivå. Syftet med resorna är att skapa nya kontakter som på sikt kan leda till utökat idé- och affärsutbyte.

2010 gick RTM till Kina där man besökte Beijing, Hangzhou och Shanghai. Rymd, läkemedel och järnväg var teman för resan. Ledande personer från IVA, forskning och svenskt näringsliv besökte under resan vetenskapliga och kom-mersiella centra i Kina.

– Tack vare kungens medverkan fick vi besöka forskningscentra där nästan ingen släpps in och träffa ledande personer inom forskning och näringsliv i Kina, berättar projektledare Marie Owe.

Deltagarna i resan är ledande personer från både forskning och näringsliv i Sverige. RTM innebär en unik möjlighet att hitta nya idéer och att skapa kon-takter både med Kina, och med de andra delegaterna som är med på resan.

21

royal technology mission 2010 i Beijing

22

Utvecklingen av tjänstesektorn har inneburit stora förändringar under senare år, och tjäns-ternas betydelse fortsätter att växa. Marie Ehrling är ledamot i IVAs avd VI Företagande och arbetsliv, ordförande i Tjänsteinitiativet, en nystartad verksamhet inom IVA, och dess-utom aktiv i Näringslivsrådet. Hon ser beho-vet av att öka förståelsen för de nya möjlig-heter detta skapar, och för de förändringar som krävs. Det finns behov av nytänkande och av nya attityder. Chefer måste agera annorlun-da, lagar och avtal kan behöva förnyas. Fokus är kundens behov och närhet till kunden.

Marie Ehrling har en mycket gedigen er-farenhet av tjänsteföretag, med bland annat 20 år inom SAS och flera år som vd vid Telia-Sonera Sverige. Hon konstaterar att tjänste-innovationer växer fram inom hela närings-livet. Korsbefruktning mellan tjänsteföretag och traditionell industri ger tillväxt i hela det svenska näringslivet.

– Betydelsen av tjänster växer, inte minst genom att utbudet av e-tjänster ökar. Här har Sverige stora möjligheter. Vi har en unik mog-nadsnivå inom e-sektorn och en bra infra-struktur. Svenska tjänsteföretag är över huvud taget väldigt kompetenta, med hög teknisk nivå och genom att man driver verksamheter som innebär stort ansvar – inte minst inom vårdsektorn. Politiska beslut, som till exem-pel RUT-avdraget, har dessutom inneburit att betalningsförmågan för tjänster har ökat hos konsumenterna, vilket stärkt efterfrågan.

Samtidigt som tjänsteföretagen blir fler, ser vi sedan länge en tjänstefiering även av tradi-tionella industriföretag.

– Ta till exempel Ericsson. I dag har man omfattande serviceavtal på sina kunders nät men även på anläggningar och nät som man inte själva levererat. För nästan alla branscher växer betydelsen av tjänster. Företagen utvid-gar sina affärsidéer och man flyttar sig framåt i värdekedjan. I stället för att bara tillverka produkter så har man ambitionen att skapa helhetslösningar anpassade efter kundernas behov.

Denna tjänstefiering kan bli mycket lön-sam, men den ställer också stora krav.

– Innovationer av tjänster omfattar ofta hela företaget. Man måste utveckla nya tjäns-ter i nära samarbete med kunden, och inno-vationen måste leda till nytänkande och nya sätt att arbeta.

Detta helhetstänkande ställer speciella krav, inte minst på ledarskapet. Som ledare i ett tjänsteföretag måste du ha nära kontakt med alla, såväl kunder som medarbetare och uppdragsgivare, konstaterar Marie Ehrling. Leverans av tjänster är en dynamisk process, där så många som möjligt måste medverka i utvecklingen.

I slutet av 2009 hölls ett möte på IVA med målet att kartlägga behov och tänkbara ar-betssätt för att aktivera tjänsteföretag. Resul-tatet blev IVAs Tjänsteinitiativ. I maj 2010 valdes Marie Ehrling till ordförande.

– Vi är en hybrid inom IVA, säger Marie Ehrling. Vi är inte ett projekt, inte heller en avdelning. Fram till och med 2012 ska vi prova oss fram för att se hur vi sen ska arbeta vidare med tjänsteföretag och tjänsteinnova-tioner inom IVA. Det kan övergå till att bli ett projekt, som i så fall tar vid 2012.

Så här långt har man inom initiativet, helt i enlighet med Marie Ehrlings grundinställning, inlett med att öka kunskapen och skapa dia-log internt och externt.

– Vi har till exempel haft rundabords-samtal med företagsrepresentanter från olika tjänste företag, och med forskare. Vi arbetar även med att sprida kunskap om initiativet internt inom IVA, och externt till exempel genom kontakter med näringsdepartementet.

Tjänster efterfrågas hela tiden, dygnet runt och oberoende av veckodag eller årstid. Avtal om arbetstider och andra villkor kan behöva anpassas till detta, konstaterar Marie Ehrling.

– Även inom detta område kan IVA vara till hjälp. Vi kan bidra till att öka förståelsen för de behov av förändringar av arbetsmark-naden som krävs för att anpassa denna till tjänsteföretagens särskilda förutsättningar.

Marie Ehrling är även vice ordförande i IVAs Näringslivsråd.

– Jag har varit aktiv inom IVA i ett antal år, framför allt inom Näringslivsrådet. IVA är en unik mötesplats som förenar akademi, näringsliv och politik. Vi ser gärna att fler fö-retag engagerar sig i Näringslivsrådet!

mARIe eHRLINgTjänstedrivna företag revolutionerar marknaden

23

namn: marie ehrlingfamilj: make och en vuxen sonbor: jarlaplan i centrala stockholmutbildning: Civilekonom, handelshögskolan i stockholmkarriär: Finansanalytiker 4 AP-fonden, informationssekreterare finans- resp. utbildningsdepartementet, vice koncernchef sAs, vd teliasonera. styrelseuppdrag i flera företag, bland annat nordea Bank, securitas, schibsted och oriflamehjärtefråga inom iva: Fler företag som aktiva medlemmar i ivAs näringslivsråd, gärna tjänsteföretag!

»I stället för att bara tillverka produkter så har man ambitionen att skapa helhetslösningar anpassade efter kundernas behov«

24

seminarium i wallenbergsalen på ivAs konferenscenter

mÖTeN PÅ IVASeminarier och avdelningsmöten

IVA är en oberoende arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och stimule-ra kontakter mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademien som en gränsöverskridande brobyggare mellan näringsliv, forskning och politik. IVA tror att mötet mellan människor är viktigt. Ett av de sätt som IVA använder för att stimulera till nätverkande är arrangemang av föreläs-ningar, konferenser och seminarier. Genom att låta människor mötas genereras nya idéer och ny kunskap växer fram. IVAs nätverk består av beslutsfattare från näringsliv, högskolor och förvaltning. Med nära 1 000 svenska och utländska invalda ledamöter och cirka 200 företag i IVAs Näringslivsråd utgör akademien en kvalificerad kompetensbank.

IVAs ledamöter är indelade i tolv avdelningar med regelbundna möten och egen programverksamhet.

Näringslivsrådet arrangerar egna möten men inbjuds också till akademiens andra aktiviteter. Utöver detta arrangeras en mängd seminarier och möten inom ramen för IVAs projektverksamhet.

26

dAmmAR NyCkeL fRÅgA NÄR kLImATeT ÄNdRAS

27 januari

Nya dammar och anpassning av de redan existerande är åtgärder som krävs för att skydda svenska städer och svensk infrastruk-tur mot översvämningar till följd av klimat-förändringen.

Seminariet arrangerades av IVAs avd III, Samhällsbyggnad, för att diskutera hur infra-strukturen för vattensystem, som dammar och vallar, behöver förnyas och underhållas.

En annan viktig åtgärd, bredvid anpass-ningen av dammar, är att bygga barriärer längs vattenvägar som Göta älv för att skyd-da mot högre vattennivåer. Beräkningar visar att nivån här kan komma att stiga med upp till 1,5 meter.

Vid seminariet berättade Hans Hansson, Lunds universitet, om erfarenheter från över-svämningen i New Orleans 2005. En viktig lärdom var att arbete med infrastrukturen kräver samordning och systematisering av åt-gärderna. Hans Hansson betonade även vikten av forskning och riskanalyser.

eLBILAR PÅ VÄg med BÄTTRe BATTeRIeR

4 februari

Många tillverkare är på väg att lansera eldriv-na bilar i dag. Eldrivna bilar kan dominera försäljningen relativt snart, vilket gör utveck-lingen av batterier för bilar mer intressant än någonsin. Det var bakgrunden till ett möte inom avd II Elektroteknik.

– Sverige är ett idealiskt land för eldrivna for-don, menade Bo Normark, vd i organisationen Power Circle. Vi har en miljömedveten befolk-

ning, engagerade energiföretag, ett bra elsystem och en stark industriell bas. Planer på nya elbi-lar finns också hos både Volvo och Saab.

Även på batteriområdet görs insatser från svenskt håll. Pär Önnerud, vd BostonPower berättade vid mötet om det företag som han och hustrun Christina Lampe-Önnerud startat. Båda är kemister från Uppsala universitet. Före-taget producerar batterier bland annat för bilar.

Även företaget Alelion Batteries, utanför Göteborg, tillverkar i dag litiumbaserade bat-terier för en bil från Fiat.

ANVÄNd SkOg gyNNAR kLImATeT

9 februari

Det bästa sättet att använda skogen för att gynna klimatet är att avverka och använda den innan den hunnit åldras. Det konstatera-de Skogsindustriernas vd Marie S. Arwidsson vid ett seminarium, arrangerat av IVAs avd VIII Skogsnäringens teknik.

Marie S. Arwidsson menade att produkter borde inkluderas i ett nytt klimatavtal för att stimulera användningen av träprodukter.

Avverkningen av skog i Sverige ligger i dag nära den uthålliga nivån. Däremot finns möj-ligheter att öka användningen av trä genom att bättre utnyttja grenar och toppar, det vill säga grot, för att producera biobränsle.

effekTIVARe eLPROduk-TION uTVÄRdeRAd

11 mars

Biobränsleanläggningar skulle få en 60–70 procent högre verkningsgrad om de utrustades med den termiska processen TopCycle. Det

framgick då IVAs projekt Vägval energi, avd I Maskinteknik och avd II Elektroteknik arrang-erade gemensamt seminarium.

Vattenfall har under sex års tid utvärde-rat TopCycle. Processen kan användas med energi källor som biobränsle, gas och kol. Den kombinerar en 2-3 gånger högre effekt jäm-fört med en gasturbin och har bättre avskilj-ning av koldioxid. Totalverkningsgraden är högre än en kombianläggning vid kraftvärme-produktion. Dessutom kan anläggningarna göras mer kompakta genom att processen behöver betydligt mindre luft jämfört med en kombianläggning med gasturbin.

Principen för tekniken är i grunden en gas-turbinprocess med en blandning av vatten-ånga och luft som arbetsmedium.

TId fÖR PIONJÄReR

14 april

De nya elkraftspionjärernas tid är nu, och detta kommer att skapa tillväxt. Det hävdade Stig Göthe, ordförande Power Circle, vid ett möte arrangerat av IVAs avd II Elektroteknik.

Med ökad användning av it och ytterligare utveckling av elkraftteknik kan man minska de energiförluster som är oundvikliga vid den typ av intermittent energiproduktion som blir allt vanligare, till exempel vindkraft. Intelli-gent teknik gör det även enklare att påverka förbrukningen.

– Vi befinner oss i en innovationsfas, där klimatfrågan driver på utvecklingen, menade Stig Göthe.

Samarbetet mellan elenergiforskare ökar inom EU. Nyligen fick ett konsortium med KTH och Uppsala universitet ansvar för ett av de största innovationsprojekten i EUs his-toria. Därmed blir detta konsortium en cen-tral del av EUs forskning kring smarta nät och elektrisk energilagring.

mÖTeN PÅ IVA

27

OmSTART fÖR RymdSATSNINgAR

12 maj

Det finns mycket att vinna på en svensk satsning inom rymdområdet. Det menade de medverkande i mötet som arrangera-des av IVAs avd VII Teknikens grunder och gränsområden.

Bakgrunden till mötet var att det i sam-hället finns en utbredd känsla av att sats-ningarna på rymdforskning har avtagit. Vi har varit på månen, och tekniken för att placera satelliter runt jorden för kommu-nikation eller informationsinsamling är väl etablerad. Dessutom pågår en utveckling där svensk industri och forskning kan få en be-tydande roll.

Vid avdelningsmötet medverkade bland andra den svenske astronauten Christer Fuglesang. I dag har han, som chef för ESAs Science and Application Division, bland an-nat uppgiften att koordinera forskningen på rymdstationen ISS. Vid ESA arbetar även Christophe Lasseur, som är chef för utveck-lingen av livsuppehållande system i projektet Melissa, Micro-Ecological Life Support System Alternative.

TekNIk OCH INNOVATION I fRAmTIdeN

29 augusti

I augusti arrangerade Tällberg Foundation en dag om framtiden på Skeppsholmen i Stockholm. IVA och KTH, arrangerade där ett samtal om hur teknikutvecklingen kan se ut de närmaste 50 åren. En kunnig panel med bland andra IVAs vd Björn O. Nilsson, KTHs prorektor Eva Malmström Jonsson

och Anna Bondesson från Ericsson diskute-rade hur teknikutvecklingen kan påverkas och hur vi kan gynna en innovationsprocess som leder till grönt företagande, sysselsätt-ning bland unga och en stabil ekonomi. Man tog även upp frågan hur ledarskapet ska se ut inom näringslivet, den akademiska utbild-ningen och inom politiken.

SAmARBeTe SkA STOPPA NyA PANdemIeR

2 september

Välgörenhetsorganisationer, industri och forskare samarbetar i dag för att utveckla nya vaccin. Innovationer inom vaccinområ-det återfinns ofta i nya företag. Det framkom vid ett seminarium, arrangerat av IVAs avd X Bioteknik.

Alexander von Gabain, forskningschef vid bioteknikföretaget Intercell AG, pekade på att många av de nuvarande vaccinerna är föråldrade. De har oacceptabla bieffekter och otillräcklig effekt. I dag pågår allt mer forskning inom immunologi, molekylär-biologi och genetik som driver på utveck-lingen av nya vacciner. Nya metoder att framställa vaccin, med förbättrad cellkultur-teknik, renings metoder och utvecklingen inom protein tekniken ger nya förutsättningar för forskarna.

fORSkNINg fÖR SVeRIge

7 september

Industri och akademi behöver komma när-mare varandra. Inte minst behöver rörlig-heten mellan de båda världarna öka. Flera av de strategiska forskningsområden som

anges i forskningspropositionen är lämpliga för samverkansprojekt mellan akademi och näringsliv.

Vid seminariet Forskning för Sverige arran gerat av IVAs avd XI Utbildning och forskning, presenterade Industrikommittén sin analys av utvecklingen inom forskning och utbildning sedan 2004. Industrikom-mittén har bland annat arbetat för en fort-satt satsning på strategiska FoU-program med koppling till EUs ramprogram, där industrin är tänkt att ha en ledande roll i planeringen.

– Indsutrin bör involveras vid utformning, styrning och genomförande av dessa pro-gram, menade Ola Asplund, IF Metall och ledamot i Industrikommittén.

Vid seminariet diskuterades även hur fram-tidens strategiska forskning ska utformas och hur man kan förmå unga forskare att stanna kvar i den akademiska forskningen.

kAPITAL fRÅN eN AkTIV OBLIgATIONSmARkNAd

7 september

En aktiv svensk obligationsmarknad skulle kunna bidra till att få fram kapital till det stora förändringsarbete som svenskt näringsliv står inför under de kommande åren.

Det konstaterade en enig panel som disku-terade frågan på ett seminarium arrangerat av avd VI, Företagande och arbetsliv, och avd IX, Ekonomi. I panelen satt Johan Bygge, CFO Investor, Lars Nyberg, vice riksbankschef, Daniel Sachs, Proventus och Erik Thedéen, vd Nasdaq OMX i Stockholm.

God tillgång på banklån har bidragit till bristen på en aktiv obligationsmarknad i Sverige, menade Lars Nyberg. Ett annat skäl är att det saknas en väl fungerande andra-handsmarknad.

mÖTeN PÅ IVA

28

Man konstaterade samtidigt att en kraft-samling nu pågår för att skapa en aktiv marknad för företagsobligationer, ett ini-tiativ som Proventus och Nasdaq OMX står bakom.

ByggINduSTRIN VILL HA HÅRdARe kRAV

15 september

Avd III Samhällsbyggnad höll i ett semina-rium om de stora byggentreprenörernas miljöarbete den 15 september. Där berät-tade Skanska och NCC om sina framtids-planer för att bli ”grönare”. Båda företagen beskrev hur man arbetar systematiskt med miljöanpassning, samtidigt som de båda var missnöjda med agerandet från politiker och myndigheter.

– Jag har själv framfört detta till ledande politiker inom området, berättade Johan Karlström, koncernchef vid Skanska. Tekni-ken och kunskaperna finns till stor del redan. Investerarna blir också alltmer medvetna om fördelen med att ha en ”grön” produkt att sälja vidare.

Olle Ehrlén, koncernchef vid NCC menade att man med isolerings- och byggteknik kan klara nära nog en nollvision vad gäller energi-förbrukning, samtidigt som andelen återvun-net material redan är ganska hög.

– Ska vi kunna nå nollnivån för energi-förbrukning måste vi i praktiken producera energi, eftersom kylan i Sverige tvingar oss att elda på vintern. Det kommer att bli allt vanligare med vindsnurror eller annan energi-producerande teknik i framtidens hus.

SVeNSk-JAPANSkT eNeRgISemINARIum

29 september

Under hösten arrangerade ledande energi-experter från den japanska ingenjörsveten-skapsakademien ett möte om energi i samar-bete med IVA och den svenska ambassaden i Tokyo. Seminariet arrangerades på Svenska ambassaden den 29 september. Målet var att med den samlade kunskapen från Japan och Sverige belysa behovet och möjligheterna för ett förnyat och uthålligt energisystem för framtidens behov.

De medverkande var ledamöter och energi experter från IVA, KVA, den japanska ingenjörs vetenskapsakademin EAJ samt EUs Innoenergy initiative.

Från IVA medverkade bland andra vd Björn O. Nilsson och Peter Nygårds, f d ord-förande i IVAs projekt Vägval energi.

gÅR deT ATT BeRÄkNA fRAmTIdeNS kLImAT?

6 oktober

Hur väl kan framtidens klimat förutspås med dagens kunskap och modeller? Det var frå-gan under ett seminarium den 6 oktober, arrangerat av KVAs Miljökommitté och IVAs Energi- och miljöråd. Medverkade gjorde professorerna Lennart Bengtsson och Helge Drange, experter på olika aspekter av klimat-modellering och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi. De menade att nuvarande modeller har brister.

– Beräkningarna är riskanalyser, inte prog-noser, sa Lennart Bengtsson, och påpekade att forskningen måste fortsätta.

En av bristerna med klimatmodellerna

är att de inte visar vad som kommer att ske regionalt. I grova drag blir det mer regn på norra halvklotet. I ett band runt ekvatorn minskar nederbörden.

fuNkTIONeLL IT

28 oktober

It bör göra tillvaron enklare för människor. Den utgångspunkten har i Estland bidragit till en utveckling där man kan legitimera sig med samma kort i en rad olika sammanhang, från betalning på bussen eller biblioteket till röst-ning i allmänna val.

Denna utveckling var ämnet för Royal Technology Forum, RTF, som arrangerades av IVA i samarbete med Svenska institutet, Si.

Syftet med mötet är att stärka samarbetet mellan organisationer, institutioner och myn-digheter. Ämnet 2010 var informations- och kommunikationsteknik, IKT.

Huvudtalare var Ene Ergma, talman i Estlands parlament, medlem av Estlands vetenskapsakademi och tidigare professor i astronomi.

TRÄINduSTRIN kAN LÄRA AV BILAR

15 november

Andelen bostäder som byggs med trä som bä-rande material har ökat på senare tid. År 2009 var andelen trästommar tio procent. Forskare räknar med att andelen kan öka och att mer än 50 procent av de bostäder som ska byggas fram till 2020 kommer att ha trästommar.

Häri låg huvudbudskapet under ett möte med IVAs avd VIII Skogsnäringens teknik.

En utveckling där trämaterial används i en

mÖTeN PÅ IVA

29

stor del av bostadsproduktionen förutsätter ett ökat industriellt byggande i trä. Det inne-bär att större delen av tillverkningen sker i fabrik och att fabrikanten finns med i hela byggprocessen.

– Det kräver ökat samarbete i branschen, breddat produktutbud och ökad inriktning på kvalitetssäkring, menade Tomas Nord, Linkö-pings universitet.

Lars Eliasson, Linnéuniversitetet, betona-de att man behöver ett plattformstänkande, liknande det som finns inom bilindustrin. Charlotte Bengtsson, SP Trätek, pekade på att trä måste bli ett mer ingenjörsmässigt material, mer förutsägbart och effektivt.

"OPeN INNOVATION" VId IVA

17 november

En kombination av väl genomtänkta patent och öppna innovationsstrategier med externa aktörer – det är en allt vanligare strategi inom industrin. Det framgick vid seminariet arrangerat av IVAs avd IV Kemiteknik.

Eka Chemicals är ett svenskt företag som satsat på open innovation. Vid seminariet berättade forskningschefen Maria Norell hur man för fem år sedan inledde ett innovations-program, bland annat med internettjänsten Ninesigma.

– Vi lägger ut frågor på nätet och väntar på svar, beskriver Maria Norell. Open inno-vation har hittills gett goda resultat. Det är ett kraftfullt verktyg som vi rekommenderar.

Caroline Pamp, företagsjurist vid Encuba-tor, pekade på behovet av att lägga fast hur rätten till forskningsresultaten ser ut, för att samverkan mellan universitet och företag ska fungera väl.

– Det gäller för universitet att sätta sig i en bra förhandlingsposition.

INNOVATION OCH INSPI-ReRANde LedARSkAP

18 november

IVAs Industriforskargrupp, IFG, arrangerade ett symposium för att diskutera hur inspire-rande ledarskap kan bidra till innovativa mil-jöer. Hur agerar man som ledare för att skapa kreativa miljöer? Har Sverige några fördelar i vår egen tradition för ledarskap i en ökad global konkurrens?

Medverkande var IVAs preses Lena Tres-chow Torell, Mårten Lindström, ordförande i IFG, Charlotte Brogren, gd VINNOVA, Sofia Börjesson, professor vid Chalmers Business Innovation samt Donnie Lygonis, affärscoach vid KTH Innovation. En summering av sym-posiet gjordes av Björn O. Nilsson, vd vid IVA.

fORSkNINg BLIR JOBB I SVeRIge

24 november

Sverige är bra på att omsätta forskning i kommersiella produkter och nya jobb. Det finns ingen svensk paradox, där kommersia-liseringen försvinner utomlands. Det menade professor Eric Giertz, KTH, vid ett möte med IVAs avd VI Företagande och arbetsliv.

Eric Giertz pekade på att de mätningar som visar att forskning ger dålig utdelning vad gäller jobb och nya produkter ofta base-ras på resultat från nystartade företag, medan de svenska forskningsresultaten ofta används och genererar jobb på andra sätt. Detta är något som också visas i olika rankingar för produktivitet och utveckling.

– Oavsett vilken ranking man tittar på så hamnar Sverige och Stockholm högt, menade Eric Giertz.

KTH har med egna kartläggningar visat att det uppstår 3-4 tillväxtbolag per satsad miljard i forskning. Dessutom har mångdub-belt fler anställda genererats av forskningen på andra sätt.

– Nyföretagande är ingen universalmedicin för att föra ut forskningsresultat, menade Eric Giertz.

kuNSkAPeNS kRONA

24–25 november

Programserien Kunskapens krona arrangeras sedan några år av de kungliga akademierna och sänds i SVTs Kunskapskanalen. Kungen står som värd för samtalsserien, som 2010 spelades in på Kungliga slottet i Stockholm den 24 och 25 november.

Under rubriken ”Den goda vetenskapen?” medverkade ett stort antal av Sveriges främ-sta forskare i fyra program som genomfördes i seminarieform.

Teman för de fyra programmen under 2010 var:

• Vetenskapiinformationsåldern.• Våraresurserförattöverleva:energi,

vatten och mat.• Attöverlevatillsammans:mötenmellan

vetenskap och kultur. • Dengodakvaliteten:kultursom

överlever.

mÖTeN PÅ IVA

IVA I ALmedALeNMed innovation på dagordningen

IVA gjorde en stor satsning under valåret 2010 genom att aktivt delta i den traditionella och välbesökta Almedalsveckan i juli. Akademien arrangerade flera seminarier, med målet att lyfta innovationsfrågor på dagordningen. IVAs projekt Innovation för tillväxt bjöd in till de välbesökta seminarierna.

IVAs vd Björn O. Nilsson menar att innovation redan lyfts hos de politiska blocken.

– Båda regeringsalternativen visar på en stor entusiasm och en hög prioritet för innovationsfrågorna inför nästa mandatperiod, sa Björn O. Nilsson i Visby.

Innovation för framtiden

För att stimulera innovation och tillväxt, bör Sverige snarast anta en nationell affärsplan, under ledning av statsministern. Detta var en av huvudslutsatserna från Innovation för tillväxts seminarium i Almedalen den 5 juli, där Sveriges innovationsklimat jämfördes med ett flertal andra länders. Seminariet arrang-erades i landshövdingsresidensets trädgård.

Vid seminariet talade IVAs vd Björn O. Nilsson, handelsminister Ewa Björling (M) och riksdagsledamot Luciano Astudillo (S) om Sveriges innovationsklimat. Deltog gjorde även Lisa Lindström, vd Doberman, Anders Ekblom, global forskningschef AstraZeneca, Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA samt Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotlands län.

Sveriges framtid – politik för innovation

Den 7 juli presenterades den rapport som IVA och projektet Innovation för tillväxt tagit fram om de politiska blockens inställning och löften kring innovationspolitik. IVAs vd Björn O. Nilsson konstaterade vid mötet att båda regeringsalternativen visar på en stor entusiasm och en hög prioritet för innova-tionsfrågorna inför nästa mandatperiod.

Seminariet genomfördes som en debatt mellan de två politiska blocken. I den röd-gröna ringhörnan stod Stefan Löfven (S), Tomas Eneroth (S), Per Bolund (Mp) och Kent Persson (V). I den blå ringhörnan stod kombattanterna Tomas Tobé (M), Mikael Oscarsson (Kd), Agneta Berliner (Fp) och Catrin Mattsson (C). Dessutom talade IVAs vd Björn O. Nilsson, VINNOVAs gd Charlotte Brogren och Kristina Alsér, landshövding Kronobergs län.

mathias uhlén, kristina Alsér, ewa Björling & lisa lindström

32

Gotlands nya landshövding tror starkt på en öppen och innovativ attityd. För Gotland är framtiden i dag full av möjligheter. Inte minst växer de internationella nätverken.

– Vi gotlänningar är ganska uppvaktade just nu, säger Cecilia Schelin Seidegård. Vi försöker utvidga samarbetet runt Östersjön, samtidigt som bland annat Kina har tagit kontakt för att diskutera gemensamma ut-vecklingsfrågor. Nya samarbeten och nya kommunikationer kan få stor betydelse för utvecklingen på Gotland.

Cecilia Schelin Seidegård är ledamot i IVAs avd VI Företagande och arbetsliv sedan 2007. Innovation inom organisationer är något som varit viktigt i hennes arbetsliv. Hon hade som vd för Huddinge Sjukhus ansvar för samman-slagningen med Karolinska sjukhuset 2004. Och som nya Karolinska Universitetssjuk-husets första vd ledde hon arbetet med att få två organisationer att utvecklas till en enad och väl fungerande enhet.

Cecilia Schelin Seidegård har haft en fot i universitetsvärlden i hela sitt yrkesverksamma liv. Allt sedan tiden som vice ordförande i Sve-riges Förenade Studentkårer fram till ordfö-randeskapet i KTH som hon tillträdde 2004. Inom IVA har hon varit engagerad sedan 2005 då hon arbetade med det stora projektet Fram­tidens universitet. Där ledde hon den grupp som utredde rollfördelningen mellan de stora, tunga forskningsuniversiteten och mindre, mer specialiserade universitet och högskolor.

Som landshövding på Gotland ser hon stora möjligheter till innovationer inom öns två stora näringar; turism och jordbruk.

– Vi har unika fördelar i vår natur och vårt rika kulturarv. I kombination med tu-rism innebär det både möjligheter och stän-diga krav på avvägningar. Vi har mycket att vinna på trender som ekoturism, där man vill komma nära naturen utan att störa den mer än nödvändigt. Även inom jordbruket vinner vi på nytänkande som närodlat och ekologisk odling. Där är vi starka. Utvecklingen går vår väg.

Den stora nyckelfrågan för en ö som Got-land är transporterna. Både för gods och människor. Även här hoppas Cecilia Schelin Seidegård på innovationer.

– Med dagens färjor går det betydligt for-tare än förr, vilket är bra och viktigt. Men miljömässigt kan det bli sämre med ökade utsläpp. Här hoppas vi att få hjälp av ny tek-nik, till exempel gasdrivna färjor. Vi ska snart handla upp färjetrafiken för en ny period. Då får vi se hur vi kan utveckla kombinationen miljö och snabba förbindelser.

I framtiden behöver Gotland även helt nya färjelinjer, menar Cecilia Schelin Seidegård.

– Vi behöver bygga nya samarbeten med våra grannar i öster och söder. Vi har mycket att lära av varandra kring Östersjön, och för båda våra huvudnäringar finns marknader i länder som Tyskland, Estland och Lettland.

Under Almedalsveckan 2010 höll IVA ett

seminarium kring projektet Innovation för tillväxt, där Cecilia Schelin Seidegård som landshövding var värd ”i min och statens trädgård” som hon sa vid sitt inlednings-anförande.

– IVA är ett väldigt bra verktyg för att byg-ga nätverk och kombinera kunskaper från oli-ka håll, säger Cecilia Schelin Seidegård. Både från olika ämnesområden och från olika geo-grafiska områden. Vi på Gotland har mycket att lära oss av andra regioner och vice versa. Inte bara inom Sverige, som sagt. Utöver Östersjön är inte minst de nya kontakterna med Kina väldigt intressanta. Kineserna vill bland annat utveckla ön Hainan, söder om Kina. Den är tio gånger större än Gotland, men även där är jordbruk och naturturism huvudnäringar. Gotland har även kontak-ter med många andra öar i olika delar av världen, bland annat med ö-nationen Indo-nesien.

– Det är alltid lite speciella frågor att arbe-ta med när det handlar om öar, säger Cecilia Schelin Seidegård. Det gäller att lösa speci-fika problem och att utnyttja de fördelar som finns. Utvecklingen av upplevelseindustrin ger oss stora möjligheter att vara kreativa. Vem trodde för tio år sedan att tryffeljakt skulle vara något att bygga en affärsverksamhet på? Den typen av nytänkande ska vi stödja. På Gotland har vi dessutom fördelen att bara ha en kommun. Länsstyrelse och kommun kan därmed lättare arbeta nära varandra.

CeCILIA SCHeLIN SeIdegÅRdInnovationer kan lyfta Gotland

33

namn: Cecilia schelin seidegårdfamilj: två söner, 23 och 19bor: På residenset i visby samt övernattningslägenhet i centrala stockholmutbildning: studenten på gotland, dr i biokemi vid uppsala universitetkarriär: Forskare och forskningschef på AstraZeneca i 14 år, vd vid karolinska universitetssjukhuset, ordförande i kth och systembolaget, landshövding på gotland

»Vem trodde för tio år sedan att tryffeljakt skulle vara något att bygga en affärsverksamhet på?«

34

Industriforskargruppen, IFG, besökte i ok-tober 2010 São Paulo och Rio de Janeiro i Brasilien. Valet av resmål baserades på dis-kussioner om forskningsmiljöer, ekonomisk utveckling och forskningsfinansiering i olika länder. Brasilien befinner sig i en intressant utveckling, vilket gjorde att IFG valde att åka dit, trots att en annan IFG-delegation gjorde en resa till landet så nyligen som 2006.

Efter många år med skenande inflation, stor fattigdom och hög kriminalitet har Brasi-lien sedan några år tillbaka en god ekonomisk utveckling och man tycks ha fått bukt med en hel del av de tidigare svårigheterna. Det finns fortfarande stora klyftor och kontraster, men en ganska välmående medelklass har vuxit fram. IFG besökte Brasilien under en spän-

nande period. Den nästan omåttligt populäre presidenten Luiz Inácio Lula da Silva, ”Lula”, kan inte omväljas en andra gång och bara en dryg vecka efter besöket skulle den andra om-gången av presidentvalet äga rum. Slutspur-ten av valkampanjen började den 23 oktober när gruppen lämnade Rio de Janeiro. ”Lulas” egen kandidat Dilma Rouseff från arbetarpar-tiet vann klart över den socialdemokratiske motkandidaten José Serra. Många förväntar nu att den goda utveckling som ”Lula” star-tade ska fortsätta.

Det finns stora förväntningar på vad det stora oljefynd som gjordes i havet utanför Rio de Janeiro våren 2010 ska innebära för Brasilien. Med detta mer än fördubblas lan-dets olje reserv och olje bolaget Petrobras har

gjort en gigantisk nyemission och förväntas driva på en utveckling av nya metoder för olje utvinning på stora vattendjup. Värdskapet för ett par stora evenemang – fotbolls-VM i tolv brasilianska städer 2014 och Olympiska Spel i Rio de Janeiro 2016 innebär stora in-vesteringsvolymer.

Vid resan besöktes São Paulo och Rio de Janeiro – två intressanta storstäder med helt olika karaktär. Studiebesök gjordes på Swe-dish Trade Council Brazil, The Federation of the Industries of the State of São Paulo (Fiesp), industriföretagen Braskem PVC, Em-braer, Suzano Papel e Celulose och ABB, samt forskningscentren CTA-EAv (Institute for Ad-vanced Studies), Cetem (Centre for Mineral Technology), COPPE / UFRJ samt Inmetro.

INduSTRIfORSkARgRuPPeNDelegationsresa till Brasilien

industriforskargruppen i Brasilien.

35

IVA Syd & IVA VÄST

Regionala aktiviteter

IVA Syd och IVA Väst är två grupper med ledamöter inom IVA och dess Näringslivsråd med hemvist i södra respektive västra Sverige. Ändamålet med IVA Syd och IVA Väst är att föra ut IVAs verksamhet och skapa en regio-nal närvaro genom nya mötesplatser – ofta Lund respektive Göteborg – där man i hem-maregionen kan följa och ge impulser till IVAs viktigare projekt. Man samlas även med ett IVA-perspektiv kring sydsvenska respektive västsvenska frågor kring teknik, ekonomi och näringsliv.

IVA Syd och IVA Väst verkar i huvud-sak genom att anordna seminarier i form av informations- och diskussionsmöten, projekt-presentationer, företags- och institutions besök samt genom att organisera arbetsgrupper kring särskilda frågor.

Kontaktperson IVA Syd: Ulla Svantesson, IVA. Kontaktperson IVA Väst: Linda Vidén Ljungars, Chalmers.

STudeNTRÅdeT

En viktig grupp för det framtida IVA

Utbildning och forskning är prioriterade om-råden för IVA. För att IVA ska få ett aktuellt studentperspektiv och en god helhetsbild av den högre utbildningen i Sverige finns IVAs Studentråd.

Studentrådet samlas två gånger per termin och däremellan genomförs projekt, seminarier, workshops och studiebesök. Representanter

från Sveriges alla civilingenjörsutbildningar, samt SLU och handelshögskolorna i Stock-holm och Göteborg fungerar som länkar med IVA, och deltar i Studentrådet under två år.

Ett bra tillfälle för Studentrådets medlem-mar att knyta kontakter blev under året det sommarmingel som IVA arrangerade i sin träd-gård den 10 juni. Dit bjöds IVAs ledamöter, medlemmar i Näringslivsrådet, Industrifors­kargruppen (IFG) och Studentrådet.

Kontaktperson: Kirsti Häcki, IVA.

TJÄNSTe INITIATIVeT

Tjänst och produkt i symbios är vägen framåt

Tjänster är en växande del av det svenska närings livet. Det gäller både i specifika tjäns-teföretag och i traditionella industriföretag, där tjänster i dag är en växande del av pro-duktionen. Utvecklingen innebär en stor po-tential för svenska företag att växa och öka sin lönsamhet, samtidigt som utveckling av tjänster ställer nya krav. För att öka och spri-da kunskap kring tjänster beslöt IVA i början av året att bilda ett Tjänsteinitiativ. Initiati-vet är ett nätverk bestående av ledamöter och medlemmar av Näringslivsrådet. Målet är att öka dialogen om tjänster mellan företag, myndigheter och forskning. Tjänsteinitiativet ska även bidra till ökad dialog och en bättre belysning av dessa frågor inom IVA.

Ett första öppet möte hölls redan i slutet av 2009. Till detta bjöds både IVA-ledamöter, Närings livsrådets medlemmar och andra in-tresserade in. Slutsatsen från mötet blev att ett initiativ behövdes och att IVA var en na-turlig aktör. Den 25 februari beslöt IVAs pre-sidium formellt att instifta Tjänsteinitiativet

för en treårsperiod under 2010–2012. Den 27 maj höll Tjänsteinitiativet ett konstituerande årsmöte för att fastställa inriktning och för att utse styrgrupp. Till ordförande valdes Marie Ehrling, som även är vice ordförande i Närings livsrådet.

I samband med årsmötet presenterade närings departementet en nationell tjänste-innovationsstrategi. Näringsdepartementet bjöd tidigt in Tjänsteinitiativet att bidra till arbetet med denna strategi och IVA har under våren haft en kontinuerlig dialog med departe-mentet. Bland annat har man presenterat hur en serie framgångsrika svenska företag arbe-tar med tjänster. Syftet med att visa upp dessa goda exempel har varit att visa på vad tjänster och tjänsteinnovationer betyder i praktiken för företag som verkar i Sverige. I förlängningen har man haft syftet att illustrera vad tjänster betyder för svensk ekonomi och på så vis ver-ka för en ökad stimulans av tjänsteekonomin.

Under 2010 har Tjänsteinitiativet inriktats på nätverksbyggande och insamlande av syn-punkter och frågor. Tjänsteinitiativet har träf-fat representanter för en rad företag, arbetat tillsammans med näringsdepartementet och fört diskussioner med forskare och med olika avdelningar inom IVA.

– Vår ambition är att se hur den ökande be-tydelsen av tjänster påverkar politiken, alltså vilka lagförändringar som kan krävas. Vi ska också titta på frågor kring utbildning och inter nationellt samarbete, säger Marie Ehrling.

IVA PÅ TVÄReNIVA Syd & IVA Väst, Studentrådet och Tjänsteinitiativet

Styrelse Tjänsteinitiativ

marie ehrling (Avd vi)sven-christer nilsson (Avd vi)maria Anvret (Avd x)karl-olof hammarkvist (Avd ix)magnus henreksson (Avd ix)erik lautmann (Avd v)Projektledare: Arvid söderhäll

Carl Bennet, Åke svensson & michael treschow

IVAS NÄRINgS-LIVSRÅd

Dialog och samarbete i fokus

IVAs Näringslivsråd, NR, hade ett intensivt år 2010. En rad utåtriktade möten och seminarier genomfördes samtidigt som man arbetade igenom NRs roll inom IVA och skapade en affärsplan för framtiden.

– En stor del av IVAs arbete är ju att vara en arena för spänningsfältet mel-lan företag, forskare och det politiska området, konstaterar NRs ordförande Erik Lautmann, Jetpak. NR kan bidra till att göra denna arena attraktiv för företag.

För att ytterligare anpassa NR till framtidens behov har man under året breddat styrelsen.

– Jag tycker vi har en bra balans mellan olika typer av kompetens i styrelsen och därmed en god förmåga att genomföra nya projekt, säger Erik Lautmann.

Något han vill satsa på är fler möten utanför Stockholm.– Där har vi blivit bättre, men vi vill göra ännu mer. Våra frukostmöten där

intressanta personer talar har varit framgångsrika under 2010, och det vill vi fortsätta satsa på.

En viktig uppgift för NR är att attrahera fler företag att delta, och att även engagera dessa inom IVA som helhet.

– En strategisk fråga som vi diskuterat under året är hur vi skapar en närhet till de olika avdelningarna inom IVA och nya medlemmar i NR.

En stor satsning under året, som delvis bottnar i engagemanget för nya före-tag, är på Tjänsteinitiativet.

– Många nya medlemmar är företag med stark koppling till tjänster, som it-företag och konsultföretag.

Årsmöte med bra dialog

NRs årsmöte genomfördes den 25 november och hade fokus på hur politik och näringsliv kan samverka för att skapa ett bra innovationsklimat.

– Det blev en sorts eftervalsdebatt, menar Erik Lautmann. Vi fick en mycket bra dialog, med deltagande av bland annat Anna Kinberg Batra, ordförande i Finansutskottet.

38

michael wolf

mICHAeL wOLf

Starkare börs behövs

– Ett problem i de baltiska länderna är att börserna är svaga. Bara bankerna kan förse företagen med kapital. Swedbank diskuterar därför med dessa länders regeringar om hur börsen ska kunna stärka sin ställning. Det berättade Michael Wolf, Swedbanks koncern-chef, när han medverkade vid Näringslivs­rådets frukostmöte den 6 oktober.

Michael Wolf framhöll att de baltiska län-derna har tvingats genomföra en rad åtgärder för att förhindra en ekonomisk kollaps. EU-medlemsskapet har också bidragit till att det varit möjligt att styra upp ekonomin. Enligt Michael Wolf är nu de överhängande riskerna borta för Baltikums ekonomi.

eVA HAmILTON

Fri tv viktigt för debatten

Tack vare public service och tv-avgiften, eller licensen som de flesta säger, så minskar risken för politisk styrning av programutbudet. Sam-tidigt ökar möjligheterna till fri debatt.

Det framhöll Eva Hamilton, vd SVT, vid ett frukostmöte med IVAs Näringslivsråd den 17 februari.

– Skulle vi våga kritisera finansministern om vi vore skattefinansierade, frågade sig Eva Hamilton.

SVTs vd framhöll också att betydelsen av public service ökar i takt med att tidningarnas upplagor minskar.

mICHAeL TReSCHOw

Mer diskussion behövs i svenska styrelser

– Mitt intryck är att för mycket styrelsetid äg-nas åt Powerpointpresentationer och för lite åt diskussioner.

Det menade Michael Treschow, styrelse-ordförande i Ericsson och Unilever, vid ett frukostmöte som Näringslivsrådet arrang-erade den 1 september.

Michael Treschow betonade att det ansvar man har som styrelseledamot handlar om att förstå företagets affärsidé lika mycket som ekonomin.

– Om inte vd kommer med tillräckliga för-slag ska styrelsen be om fler eller bättre.

Michael Treschow gav flera exempel på att han tycker att de svenska reglerna och tradi-tionerna är bra. Ett gott exempel är det sätt

NÄRINgSLIVSRÅdeTS fRukOSTmÖTeN

39

eva hamilton

som finns för att utse kommittéer som ska nominera styrelseledamöter. I Sverige utses dessa av bolagsstämman, vilket gillas av Michael Treschow.

– Men det kräver att medlemmarna i kom-mittén har goda kunskaper om vilka krav kandidaterna behöver uppfylla.

Michael Treschow tycker också att det är bra att Sverige, till skillnad från USA, oftast inte har flera personer från bolagets ledning med i styrelsen. Då finns en risk för dubbla lojaliteter.

ANTTI HeRLIN & TuuLA TeeRI

Forskning, företag och samhälle i samverkan

Finland är känt för att ha ett bra samarbete mellan forskning, företag och samhälle. Man

satsar nu hårt på att förbättra detta ytterligare.Det framgick vid ett frukostmöte med IVAs

Näringslivsråd den 26 november.Antti Herlin, styrelseordförande både i

finska hissjätten Kone och i den finska mot-svarigheten till Svenskt Näringsliv, berättade om sitt arbete med att skapa det nya Alvar Aaltouniversitetet. Det nya universitetet är en sammanslagning av Tekniska högskolan, Konstindustriella högskolan och Helsingfors handelshögskola.

Alvar Aaltouniversitetet är organiserat som en stiftelse, dit staten förbundit sig att donera motsvarande 4,5 miljarder kronor per år mot att näringslivet skänker 40 procent av det be-loppet.

Rektor för det nya universitetet är Tuula Teeri, tidigare forskare och prorektor vid KTH.

– Vi lägger fokus på grundforskning och grundutbildning. Lika viktigt är kunskaps-utbyte och samarbete med näringslivet, berät-tade Tuula Teeri.

Alvar Aaltouniversitetet är indelat i facto-ries inom design, media och service. Företag är med och finansierar projekt och medver-kar som partner. Man stimulerar även entre-prenörskap genom att man skapat plattformar som ska ge möjligheter för projekt som inte från början har en kommersiell mottagare.

IVAs Näringslivsråd höll även frukostmöten

2 februari: Frukostmöte i Lund, Göran Harrysson, AB Tetra Pak och Per Eriksson, LU

9 mars: Direktförsäljning succé på nya mark­nader, Magnus Brännström, Oriflame

2 juni: Riskkapitalet i framtiden, Björn Savén

16 december: Systembolaget – ett annorlunda uppdrag, Magdalena Gerger, Systembolaget

NÄRINgSLIVSRÅdeTS fRukOSTmÖTeN

40

Excellenta miljöer, med kreativa begåvningar i centrum och med stora resurser för forsk-ning. Det är i dessa miljöer som forskningen genererar innovation och tillväxt. Det är Göran Sandberg, ledamot i styrgruppen för IVAs storsatsning Innovation för tillväxt, överty-gad om. Till vardags är Göran Sandberg verk-ställande ledamot i Knut och Alice Wallen-bergs Stiftelse, KAW, som delar ut ungefär en miljard kronor om året till svensk forskning.

– KAW planerar just nu den största sats-ningen någonsin i Sverige på unga forskare, berättar Göran Sandberg. Detaljerna kommer förhoppningsvis att kunna presenteras i vår. Styrelsen och jag är överens om att det här är det bästa man kan göra för Sveriges framtid.

Mönstret är det samma i hela världen, menar Göran Sandberg. Framgångsrik innovation byggs upp kring kreativa individer och excel-lenta forskningsmiljöer. Kan man kombinera bra forskning med innovativt skapande får man också nya företag, och arbetstillfällen med högt kunskapsinnehåll. Så bygger man långsiktigt välstånd.

– Det är i sådana miljöer det måste hända, konstaterar Göran Sandberg. Därför måste vi lära oss att hitta de mest kreativa unga forskarna, och att bygga excellenta miljöer som lockar ytterligare kreativa forskare och innovatörer. Byggandet av Max IV i Lund är ett exempel på projekt som kommer att locka kreativa forskare från hela världen.

Göran Sandberg menar att arbetet på

KAW är det första han har haft där veten-skaplig excellens är den enda avgörande fak-torn.

– Ofta måste man ta hänsyn till andra faktorer. Men inom KAW står vi helt fria att stödja de forskare och de miljöer vi tror kom-mer att lyckas.

Prioritering av forskningsprojekt är helt avgörande, menar Göran Sandberg.

– Min känsla är att det finns ganska gott om pengar i svensk forskning i dag, men de sprids för tunt. Sverige möter en enorm konkurrens. Vi måste våga satsa på de största begåvning-arna och prioritera de mest lovande projekten och miljöerna.

Dessutom måste man börja med att få de mest kreativa individerna att välja forskar-banan.

– Det handlar om samma drivkraft som hos människor som väljer designutbildningar, blir elitkockar eller musiker. Vi måste överty-ga dem om att de kan få utlopp för sin kreati-vitet genom att satsa på forskning.

För att locka och inspirera unga människor att bli forskare måste man satsa på lärarna i grundskolan, betonar Göran Sandberg. Han är glad över att lärarutbildningarna nu sat-sar mer på ämneskunskap och att kraven på lärarutbildning skärps. Han vill även se fler disputerade lärare i gymnasieskolan.

– Jag hade en disputerad biologilärare, som nog inspirerade mitt vägval ganska starkt. Så är det säkert i många fall. Förslaget från rege-

ringen att ha disputerade huvudlärare tycker jag är lovande.

En annan viktig faktor för att gynna krea-tiviteten är att ge den frihet.

– Jag tror att vissa forskare lämnar Sverige för att de känner sig trängda av krav på ad-ministration. De förväntas hantera ekonomi och det finns ett tryck att söka administrativa chefstjänster. Det är nog en lika viktig faktor som enskilda projekts ekonomi när forskare till exempel väljer att flytta till USA.

Göran Sandberg menar att det här kan vara en faktor som även hämmar tillväxten i kunskapsföretag.

– Vi måste säkra tillgången på kompetens inom ekonomi, marknadsföring och adminis-tration, så att de kreativa talangerna får ägna mer tid åt det de är bäst på. Både på universi-teten och i nya kunskapsföretag.

Göran Sandberg är engagerad i IVAs pro-jekt Innovation för tillväxt, ett av de mest betydelse fulla projekt har deltagit i.

– Det märks att det finns ett starkt gensvar från både ledande politiker och från media, vilket tyder på att betydelsen av innovation har blivit allt mer erkänd. Det här märks även på universi-teten, där många i dag är inriktade på innovation och entreprenörskap. För tio år sedan var det knappast någon som pratade om sådana frågor vid svenska universitet. Och inte på andra håll i världen heller. IVA är ett utmärkt nätverk som kan stödja utvecklingen mot ökad kunskap och vidare kontaktskapande.

gÖRAN SANdBeRgKreativa miljöer lockar forskarbegåvningar

41

namn: göran sandbergfamilj: Fru och fem vuxna barnbor: kungsholmen i centrala stockholmutbildning: Biologi och kemi vid umeå universitet. Disputerade vid slu i umeåkarriär: Professor vid slu och initiativtagare till umeå Plant science Center, rektor umeå universitet, verkställande ledamot vid knut och Alice wallenbergs stiftelse. ledamot i ivA, kvA och kslAhjärtefråga inom iva: samband mellan grundforskning och innovation

»det handlar om samma drivkraft som hos människor som väljer designutbildningar, blir elitkockar eller musiker«

42

SuNe SVANBeRg

Stor guldmedalj till laserpionjär

Sune Svanberg får IVAs stora guldmedalj för sina pionjärinsatser inom laserspektroskopi och för sin förmåga att omsätta resultaten av sin forskning i tekniska tillämpningar av stor nytta för samhället. Forskningen har varit av högsta internationella klass. Genom att variera laserljusets färg kan man pricka atomer och molekyler och på det sättet analysera material med hög precision.

Sune Svanberg är sedan 30 år chef för avdel-ningen för atomfysik vid Lunds tekniska högskola, LTH. Tidigare har han forskat vid Columbia University i New York och Göteborgs universitet, där han blev fil dr och docent 1972.

Sune Svanberg har som ensam författare eller tillsammans med medarbetare publice-rat cirka 600 vetenskapliga artiklar. Utöver

sin egen forskning har han arrangerat inter-nationella konferenser och varit handledare för doktorander och yngre forskare. Han har även anförtrotts en mängd uppdrag inom Veten skapsrådet, de Naturvetenskapliga och Tekniska forskningsråden samt Rymdstyrelsen, Energimyndigheten och Nobelkommittén. Han har även arbetat i vetenskapliga råd i företag som Volvo och TetraPak.

ÅReTS PRISTAgAReGuldmedaljer

43

SVeN-eRIk JOHANSSON

Guldmedalj för lönsam redovisning

Professor emeritus Sven-Erik Johansson får IVAs guldmedalj 2010 för sina unika insat-ser för utvecklingen av redovisning för såväl akademi som näringsliv. En av Sven-Erik Johanssons viktigaste insatser är att han ökat förståelsen av sambanden mellan tillväxt, lön-samhet och finansiell risk i företag. Detta har bidragit till bättre underlag för diskussioner både i näringslivet och i samhällsdebatten.

Sven-Erik Johansson var i 30 år profes-sor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han hade samtidigt uppdrag som revisor vid företag som ASEA, Astra, Fläkt och Handelsbanken. Erfarenheter från näringslivet gjorde det möjligt att utveckla redovisningsteorin för praktisk användning i företagen.

Sven-Erik Johansson tog ekonomexamen vid Handelshögskolan i Göteborg, forskade vid Berkeley, USA och tog licentiatexamen vid Handelshögskolan i Stockholm.

LAuReNT LekSeLL

Guldmedalj till global företagare

Laurent Leksell tilldelas IVAs guldmedalj 2010 för sina insatser att leda och utveckla Elekta AB, ett forsknings- och utvecklingsföretag till en global medicinskteknisk koncern. Företaget är världsledande inom kliniska lösningar för bildstyrd strålterapi och stereotaktisk strål-kirurgi. Tekniken gör det möjligt att behandla tumörer och funktionella sjukdomar med hög precision och utan att skada frisk vävnad.

Laurent Leksell är ekonom, och avlade en doktorsexamen vid Handelshögskolan i Stockholm i ämnet Internationellt Företagande och Finansiering. Han har forskat både där och Harvard Business School i Boston, samt varit gästprofessor vid Inseads europeiska campus i franska Fontainbleau.

Laurent Leksell har sedan starten 1972 varit ledamot i Elektas styrelse. Företaget grunda-des på hans fars, Lars Leksell, uppfinning – strålkniven. År 1986 tog Laurent Leksell över uppgiften som vd.

HANS ROSLINg

Guldmedalj till hälsoforskare

Hans Rosling, forskare inom internationell hälsa, får IVAs guldmedalj 2010 för sina grundläggande och pedagogiska insatser som på ett enkelt sätt förklarar den globala utvecklingen på hälsoområdet. Hans Rosling menar att det ovanliga i hans framgång är att han använt mjukvara för animering, som hans son och sonhustru utvecklat, för att ”slå världen med häpnad med hjälp av statistik som funnits i FNs publikationer i åratal”.

Hans Rosling är professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han studerade till läkare vid Uppsala universitet, disputerade 1986 och blev docent i invärtesmedicin 1990. Hans Rosling är också initiativtagare till Läkare utan gränsers Sverigesektion.

PRISeR, STIPeNdIeR OCH uTmÄRkeLSeR

44

ALBeRT mIHRANyAN

Chester Carlssons Forskningspris

Chester Carlssons Forskningspris gick 2010 till Albert Mihranyan, forskare vid Ångström-laboratoriet vid Uppsala universitet. Albert Mihranyan får priset för utveckling av ett pappersbaserat batteri. Batteriet kan bidra till att elektronik blir mindre miljöstörande. Det kan även leda till nya produkter, till exempel smarta förpackningar.

Priset instiftades 1985 till minne av Chester Carlsson, en svenskättling som uppfann ko-pieringsmaskinen. Vinnaren utses av Xerox och IVA.

THe SVedBeRg

Årets minnesskrift

Theodor ”The” Svedberg, svensk kemist och Nobelpristagare, var ämnet för årets minnes-skrift från IVA. Vid högtidssammankomsten den 29 oktober presenterades skriften av pro-fessor Björn Lindman (avd IV).

Theodor Svedberg kom vintern 1904 till Uppsala universitet med noggranna planer för att studera – botanik! Snart blev inriktningen dock kemi, och 1910 publicerade han ett arbete med titeln ”Rörande ett nytt bevis för existensen av molekyler”. Denna existens var en stridsfråga 1910, men Theodor Svedberg

kunde lägga fram avgörande bevis genom sin kolloidkemiska forskning. Han bevisade även existensen av makromolekyler, något som lade grunden för molekylärbiologin.

PHNOm PeNH wATeR SuPPLy AuTHORITy

Stockholm Industry Water Award

Stockholm Industry Water Award gick 2010 till Phnom Penh Water Supply Authority (PPWSA) i Kambodja under ledning av Ek Sonn Chan. Ur motiveringen: ”Tillsammans med sina medarbetare lyckades han rusta upp

hela vattenförsörjningssystemet och införa kostnadseffektiva metoder för fakturering och betalning. … så gott som alla stadens invånare har nu tillgång till vatten.”

Priset uppmärksammar företag som bidrar till en hållbar vattenförvaltning genom mins-kad förbrukning och miljöpåverkan. Priset instiftades 2000 av Stockholm Water Founda-tion i samarbete med IVA och World Business Council for Sustainable Development. Det ad-ministreras av Stockholm International Water Institute (SIWI).

LARS SÄVeNdAHL

Mentor4Research forskningsstipendie

Mentor4Researchs forskarstipendie om 100 000 kronor delas årligen ut till en av forskarna som deltar i programmet. 2010 gick sju forskare till final i tävlingen om sti-pendiepengarna. Juryns val av segrare var baserat både på ett kort föredrag och bedöm-ning av vem av finalisterna som förkovrat sig mest när det gäller kommersialisering av sin forskning. Vinnare blev Lars Sävendahl, pro-fessor vid Karolinska Institutet och överlä-kare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Målet för Lars Sävendahls forskning är att utveckla preparat som förebygger allvarliga bi-verkningar av läkemedel. Kortison kan exem-pelvis medföra benskörhet. Lars Sävendahl har upptäckt ett protein som kan förhindra detta.

PRISeR, STIPeNdIeR OCH uTmÄRkeLSeR

45

ÖVeR eN mILJON TILL ÅReTS STIPeNdIATeR

Hans Werthén­fonden

IVA delade ut 1,1 miljoner kronor från Hans Werthén-fonden under 2010. Stipendierna gick till 12 unga akademiker, för studier eller arbete utomlands. Stipendierna riktar sig till mastersstuderande och forskare vid univer-sitet och näringsliv inom främst naturveten-skap, teknik, ekonomi eller juridik. Stipendia-

ternas arbete ska kunna vara till industriell nytta.

Hans Werthén-fonden instiftades 1990 för att hylla Hans Werthén, som var tekniker och företagsledare, främst inom Ericsson och Electrolux. Det är också dessa två företag som donerat grundkapitalet.

PRISeR, STIPeNdIeR OCH uTmÄRkeLSeR

TRe IT-PROfILeR BeLÖNAdeS

Ambient Sweden Awards

Inom projektet Ambient Sweden som avslu-tades under 2010 delades priserna Ambient Sweden Award ut den 24 mars. Vinnarna i de tre kategorierna av priset Ambient Sweden Award har alla bidragit till ett innovativt och framåtsyftande ledarskap inom it, och utveck-lat nya möjligheter att använda it i vardagen. Priset delades ut i tre kategorier och belöna-de personer som bidragit till att positionera Sverige som en ledande internetnation.

Årets Myndighetsprofil/organisationsprofil: Danny Aerts, vd för stiftelsen .SE.

Priset går till en person som bidragit till att skapa lättillgängliga och effektiva tjänster via internet. Danny och .SE bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet under devisen att alla ska våga, vilja och kunna använda internet.

Årets Företagsprofil: Måns Adler, grundare av företaget Bambuser som gör det möjligt att direktsända videoklipp för en obegränsat stor publik via mobil- och webbkamera. Tanken bakom företagets verksamhet är att alla som vill ska kunna dela med sig, och företagets tjänster på detta sätt ska vara ett verktyg för yttrandefrihet och demokrati.

Årets Utbildningsprofil: Anders Andersson, verksamhetschef för barn och ungdom i Gö-teborgs stad. Anders har arbetat för att it ska användas som ett naturligt verktyg i skola och förskola.

46

IVA-aktuellt är ingen interntidning. I stället tillämpar vi samma publicistiska värderingar som vilken annan tidning som helst. Redak-tionen är med andra ord självständig i för-hållande till IVAs övriga verksamhet. Det är förstås en förutsättning för att kunna göra en trovärdig produkt. Lika naturligt är att de ämnen som behandlas i våra spalter faller inom akademiens breda område.

Men givetvis är akademi- och projektverk-samheten liksom Näringslivsrådets aktiviteter det allra viktigaste för oss att bevaka.

Det redaktionella förhållningssättet har medfört att upplagan har ökat varje år sedan

1998. I slutet av 2010 fanns drygt 6  400 regi strerade prenumeranter. Det visar att IVA-aktuellt når långt bortom akademiens inre nätverk, även geografiskt. Prenumeranter finns i ett trettiotal länder. Störst är intresset för tidningen i Finland, men prenumeranter i Singapore och Peru existerar också.

2010 års nio utgåvor distribuerades sam-manlagt i drygt 57 000 exemplar. Det är det högsta antalet hittills. Tidningen innehöll dessutom fler sidor än tidigare.

En majoritet av de nya prenumeranterna valde att få tidningen till sin bostadsadress i stället för till sin arbetsplats. Det tyder på

ett genuint intresse av att följa det IVA och redaktionen presterar.

2010 innehöll tidningen 200 längre artiklar samt mer än 230 notiser. Omkring fyra av tio av artiklarna hade sitt ursprung i IVAs aktiviteter. Konkret innebär detta att vi be-vakat 78 IVA-möten av olika slag.

Ämnesvalen har speglat IVAs aktiviteter. Innovation och entreprenörskap samt forsk-ning och energi har tillsammans genererat drygt 54 procent av artikelantalet.

Sammantaget ger tidningen en basnivå för kunskapsspridning om IVA-nära ämnen till en bredare krets intresserade människor.

IVA-AkTueLLTNådde fler än någonsin

47

STRATegIARBeTe PÅ IVAMål för IVAs verksamhet

en positiv attityd till ekonomi, teknik och vetenskap, speciellt ökat intresse bland ungdomar för högre utbildning inom matematik, naturvetenskap, it och teknik.

Bidra till att identifiera lösningar för att möta ”the grand societal challenges” genom utnyttjande av ivAs nätverk.

ökade statliga forsknings-investeringar för tillväxt och konkurrenskraft.

väl fungerande infrastruktur, transportsystem och samhälls-byggnad.

sverige ska vara världsledande inom framtidsområdena energiteknik, miljö-teknik (”cleantech”), bioteknik och it.

Bidra i internationella nätverk för att mildra problemen med otillfredsställande kunskaps-, vatten-, energi- och livsmedelsförsörjning i utvecklingsländer.

sverige ska ha inter-nationellt konkurrens-kraftiga utbildningar.

säkerställa tillgång till energi med konkurrens -kraftiga priser för näringslivet samtidigt som målen för minskade utsläpp av växthusgaser uppnås.

förbättrat klimat för entreprenörer och innovationer.

ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft för kunskaps-intensiva företag.

48

01

02

05 06

07

08 09

10 11

03

04

HS2

01

0

49

01 Björn o. nilsson, laurent leksell & sven-erik johansson02 Bal raj & Aldona sehgal03 inga-greta & Arne wittlöv04 lisa & christer fuglesang05 sune & katarina svanberg06 maria strømme & Tomas lindström07 Per ödling, Björn o. nilsson & lena Treschow Torell08 sven-erik johansson09 håkan lans10 hans dalborg11 lena Treschow Torell & marcus wallenberg12 marie ehrling & lars mydland13 gunilla Ahrén, mauritz sahlin, laurent & marianne leksell14 Per westerberg15 östen mäkitalo16 camilla modéer & christina lugnet17 Teodor Aastrup18 christina lampe-önnerud

12

14 15

18

16

17

13

50

01 02

0403

06

10 11

07 08 09

05

51

01 Britta ullman & johan siberg02 charlotte Brogren & sven-erik johansson03 elisabeth nilsson04 Anna ekström & leif moström05 erik lautmann & elisabeth stråberg06 Peter & catharina strömbäck07 nyamko sabuni & Björn o. nilsson08 marianne leksell & Per unckel09 marianne Treschow10 divine11 madelene sandström & Per eriksson12 åsa söderström jerring13 hamadoun i. Touré14 lars Backsell15 lars-olof sundelöf16 lars karlberg 17 Torbjörn spector & marie owe18 Azusa Tomiura19 curt Andersson20 nyamko sabuni

12 13

15

18

20

19

1614

17

52

ALm

ed

ALe

N

01 luciano Astudillo02 ewa Björling03 Thomas malmer & cecilia schelin seidegård04 Allan larsson & Björn o. nilsson 05 Tomas eneroth, stefan lövfen & Per Bolund06 mikael oscarsson, elaine Bergqvist, Tomas eneroth

& stefan löfven07 mikael oscarsson08 kristina Alsér & charlotte Brogren 06

07

08

03

05

03

01

02

53

02

03 04

05

06

07 08

09 10

11

12

01

01 christian Azar & maria strømme02 li shufu, zhejiang geely holding group & h.m.k.03 Björn o. nilsson04 mariana Burenstam linder & johan hernmarck05 marcus wallenberg, maria strømme

& Peter wallenberg jr06 Pär Boman, christian Azar, marie reinius,

ulf gunnehed & carl Bennet07 lena Treschow Torell08 h.m.k. & marie ehrling09 sten jakobsson, ylva williams, Peter uddfors

& christer fuglesang10 h.m.k. & madame liu yandong11 lars rask & eugen steiner12 sten jakobsson & colin j. carlile

RT

m i k

ina

54

01

02

04 05

03

01 camilla rööst, mårten lindström & Thomas lundbäck02 ingrid jansson & eva wigren03 Pia falk, fredrik lagergren & eva wigren04 Torbjörn keisu & Annika zika-viktorsson 05 Thomas lundbäck & Alf Andersson

Ifg

i B

rasi

lien

55

IVA-dOkumeNTATION 2010

PRESIDIET

Professor lena Treschow Torell (Avd v), Preses 2009–2011Adj professor karl-olof hammarkvist (Avd ix) vice preses 2008–2010generaldirektör charlotte Brogren (Avd xi), vice preses 2009–2011rektor Peter gudmundson (Avd i), vice preses 2009–2011Professor staffan josephson (Avd x), vice preses 2010–2012styrelseordförande erik lautmann (Avd vi), ordf nr 2010–2012Professor Björn o. nilsson (Avd x), verkställande direktör 2008–2014

AKADEMIKOLLEGIET

Akademikollegiet omfattar akademiens preses, ordförande eller viceordförande i akademiens avdelningar, ordförande i regionala sektioner samt verkställande direktören. Presidiets övriga ledamöter har rätt att närvara vid akademikollegiets sammanträden. Till sammanträdena kan även ordförandena i ivAs näringslivsråd och kommittéer kallas.

Professor lena Treschow Torell, Preses 2009–2011Professor Björn o. nilsson verkställande direktör 2008–2014Professor margareta norell Bergendahl ordförande Avd i, 2008–2010verkställande direktör Bo normark ordförande Avd ii 2010–2012fou-chef kyösti Tuutti ordförande Avd iii 2010–2012direktör gunnar svedberg ordförande Avd iv 2008–2010Professor Thomas johannesson ordförande Avd v 2008–2010direktör staffan håkanson ordförande Avd vi 2010–2012general manager Thomas laurell ordförande Avd vii 2010direktör johan lindman ordförande Avd viii 2009–2011styrelseordförande gabriel urwitz ordförande Avd ix 2010–2012Professor staffan josephson ordförande Avd x 2008–2010generaldirektör madelene sandström ordförande Avd xi 2009–2011ciso ingrid mogensen ordförande Avd xii 2008–2010Professor jan-eric ståhl ordförande ivA syd 2008–2010 Tekn dr hc Anna nilsson-ehle ordförande ivA väst 2010civ ing mårten lindström ordförande industriforskargruppen 2008–2010vd erik lautmann ordförande näringslivsrådet 2010–2012

IVAs PRESIDIUMstående: karl-olof hammarkvist & staffan josephson sittande: Peter gudmundson, Charlotte Brogren, lena treschow torell, Björn o. nilsson & erik lautmann

56

LEDAMÖTERuppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i ivAs matrikel 2010. den 31 december 2010 var antalet svenska ledamöter 870 och antalet utländska 264. förändringar i sammansättningen under 2010 redovisas nedan.

Invalda svenska ledamöterProfessor lennart karlsson (Avd i)direktör henrik Tengstrand (Avd i)verkställande direktör Peter holmstedt (Avd i)senior vice President katarina lindström (Avd i)verkställande direktör christel Armstrong-darvik (Avd iii)Professor sten Bergström (Avd iii)verkställande direktör eva nygren (Avd iii)verkställande direktör erik lautmann (Avd vi)herr malcolm norlin (Avd vi)Professor kerstin sahlin (Avd vi)Professor lennart schön (Avd vi)Professor erik Bohlin (Avd vi)Professor mats engwall (Avd vi)verkställande direktör carola lemne (Avd vi)Alexandra waluszewski (Avd vi)Professor hjalmar Brismar (Avd vii)Professor olle häggström (Avd vii)Professor sven lidin (Avd vii)universitetslektor jonas nycander (Avd vii)Professor Paul gatenholm (Avd viii)verkställande direktör Per lindberg (Avd viii)Professor lars stehn (Avd viii)President and ceo Börje ekholm (Avd ix)Professor Ann-sofie sandberg (Avd x)förvaltningsdirektör lennart Persson (Avd x)Professor jens nielsen (Avd x)redaktör jan-olof johansson (Avd xi)direktör karin forseke (Avd xii)vice verkställande direktör nicklas lundblad (Avd xii)

Invalda utländska ledamöterverkställande direktör ron long, storbritanniendr ing e h Bernd Pischetsrieder, TysklandProfessor emeritus Arthur Bienenstock, usAsecretary general hamadoun i Touré, maliProfessor dr ing hans jörg Bullinger, Tysklanddoktor christina lampe-önnerud, usAPresident Binglin gu, kinaAssistant President siegfried zhiqiang wu, kinaPresident zhou ji, kinaProfessor vytautas ostasevicius, litauen

Avlidna ledamötercivilingenjör Bo Abrahamsson (Avd vi) 1986Professor emeritus hans Andersin utl 1987Ph d christopher i Byrnes utl 2001dr lars ekman (Avd x) 1985civilingenjör olof hörmander (Avd iv) 1971Professor emeritus simo karttunen utl 1993dr nils landqvist (Avd xi) 1980dr karl-Axel melkersson (Avd iv) 1972dr jan s nilsson (Avd xi) 1993civilingenjör jan r schnittger (Avd i) 1971dr Pekka Tarjanne utl 1986m sc welvyn ward utl 1990Teknologie licentiat hans wohlin (Avd iii) 1999civilingenjör karl wärnberg (Avd ix) 1977dr carl johan åberg (Avd ix) 1988

AKADEMISAMMANKOMSTER

24 mars 2010slutkonferens för projektet Ambient sweden. lena Treschow Torell, ivAs preses, hälsade välkommen. staffan Truvé (Avd xii) och ordförande för projektet,

AKADEMIKOLLEGIETstående: lennart Fredenberg, Bo normark, rolf Andersson, kyösti tuutti, thomas laurell, Björn o. nilsson, staffan josephson, thomas johannesson, mårten lindström, sven-Christer nilsson & gabriel urwitz. sittande: margareta norell Bergendahl, madelene sandström, lena treschow torell, marie ehrling, Anna nilsson-ehle & ingrid jansson.

57

presenterade Ambient swedens förslag till hur sverige kan bli en ledande internetnation. urban karlström, statssekreterare vid finansdepartementet (Avd xii), talade under rubriken ”nästa steg mot bättre e tjänster till folket. vilket ansvar har stat, landsting och kommuner?” en panel med Peder ramel, vd 3, håkan dahlström, Bredbandstjänster Telia sonera, Tomas franzén, vd comhem, lars åke norling, vd Telenor sverige, och erik heilborn, vd Tdc sverige, debat-terade vad operatörerna gör för att sverige ska vara en ledande internetnation. moderator var karin Adelsköld.

seminariet avslutades med att Ambient sweden Award utdelades. Priset för årets myndighets-/organisationsprofil tilldelades danny Aerts, vd för stiftelsen .se, priset till årets företagsprofil tilldelades måns Adler, grundare av företaget Bambuser, och priset till årets utbildningsprofil tilldelades Anders Andersson, verksamhetschef för barn och ungdom i stadsdelsförvaltningen älvsborg, göte-borgs stad. Björn o. nilsson summerade.

10 juni 2010sommarmingel i ivAs trädgård för ivAs ledamöter, medlemmar i näringslivs-rådet, ifg och ivAs studentråd. På programmet stod information om olika ivA-projekt, studentrådets verksamhet, presentationer från Teknikdelegataionen, elkraftringen och några ivA närstående organisationer som svensk-Tyska forsk-ningsföreningen, svensk-franska forskningsföreningen, svensk-japanska stiftelsen, sverige-Amerika stiftelsen och vetenskap & Allmänhet.

23 september 2010ett seminarium inom ramen för projektet innovation för tillväxt med semi-narierubriken ”innovation för tillväxt – så det knakar”. vd Björn o. nilsson berättade om projektet, uppläggning och syfte. därefter presenterades några förslag från de olika arbetsgrupperna; Arvid söderhäll, projektledare för arbetsgruppen innovationsupphandling, johan hernmarck, ordförande för arbetsgruppen kompetent kapital, och Björn o. nilsson, ordförande för arbetsgruppen fou i små och medelstora företag. huvudprojektledare johan carlstedt informerade under rubriken ”detta händer framöver – Affärsplan sverige”. därefter följde en paneldiskussion med ovanstående personer i panelen samt Ted fjällman, projektkoordinator, och johan schuber, projektle-dare för arbetsgruppen regional dialog. moderator var camilla koebe, ivAs kommunikationschef. Preses lena Treschow Torell summerade och gav några reflektioner kring diskussionen.

18 november 2010ifg (industriforskargruppen) genomförde sitt årliga seminarium. denna gång var temat ”innovation och inspirerande ledarskap”. Preses lena Treschow Torell hälsade välkommen. ifg ordförande mårten lindström (Avd iii), gav en övergripande introduktion. charlotte Brogren (Avd xi), gd vinnovA, tog upp frågan hur vi kan få mer innovationer ut ur innovationssystemet och sofia Börjesson, professor i innovationsteknik vid chalmers, berättade hur vi kan forska om innovationsprocesser så att förnyelse verkligen sker. sven löfquist (Avd vi) berättade om sina erfarenheter av att leda innovationer och utveckling och donny lygonis, affärscoach vid kTh innovation, entreprenör, företagsgrundare m m hade för sitt föredrag valt rubriken varför sitter vi fast i gamla banor? efterföljande frågestund leddes av fredrik lagergren, vd vid kTh executive school. Björn o. nilsson, vd ivA, summerade seminarium och diskussionen.

AVDELNINGARNAS AKTIVITETER

Avdelning I – Maskinteknikordförande: Professor margareta norell Bergendahl (2008–2010)vice ordförande: Tekn lic hans folkesson (2008–2010)vice ordförande: ulf södergren (2010–2012)sekreterare: ingrid jansson

Antal ledamöter 2010-12-31: 86, varav 32 under 65 år.

Sammanträden4 februari: studiebesök till lunds Tekniska högskola och Alfalaval, lund inledare: jan-eric ståhl (Avd i) ordförande ivA syd, lTh, Tord cedell, magnetic components AB, mats Andersson, lunds tekniska högskola, lars wetterberg, Alfalaval, Per efvergren, Alfalaval

19 april: studiebesök till elekta AB, stockholm värd/inledare: Tomas Puusepp, åsa hedin, Per nylund, Per carlsson, måns Barsne

8 september: internt diskussionsmöte med efterföljande seminarium på temat innovation för Tillväxt inledare: charlotte Brogren, vinnovA, johan hernmarck, Provider venture Partners AB

16 november: studiebesök till åf AB värd: jonas wiström, åf

Avdelning II – Elektroteknikordförande: verkställande direktör Bo normark (2010–2012)vice ordförande: direktör Bo källstrand (2008–2010)vice ordförande: Professor lennart ljung (2008–2010)sekreterare: staffan eriksson

Antal ledamöter 2010-12-31: 41 varav 19 under 65 år.

Sammanträden4 februari: Batterier för elbilar – vad händer internationellt? och hur står sig sverige inom detta framtidsområde? inledare: Bo normark, ordförande Avd ii, Power circle, magnus dahlén, intertek semco AB , kristina edström, ångströmlaboratoriet, uppsala universitet, Per ön-nerud, Boston-Power, Torbjörn sundström, Alelion Batteries.

14 april: smart elanvändning! hur smarta är vi i sverige?inledare: Bo normark, vd Power circle och ordförande Avd ii, stig göthe, Power circle, mikael syväjärvi, linköpings universitet, jan-erik nowacki, värme-pumpsföreningen, lars nordström, elkraftcentrum kTh, eu-expert smartgrids.

9 september: european institute of innovation and Technology (eiT). (samarrang-emang med avdelning xii informationsteknik)inledare: Bo normark, ordförande Avd ii och ordförande för Powercircle, Anders flodström, member of the board eiT, gunnar landgren, vicerektor kTh, samordnare för eiT icT labs, Professor ramon wyss, vicerektor kTh, samord-nare för innoenergy.

Avdelning III – Samhällsbyggnadordförande: director kyösti Tuutti (2010–2012)vice ordförande: Avdelningschef marianne grauers (2008–2010)vice ordförande: Professor georgia destouni (2010–2012)sekreterare: Anna lindberg

Antal ledamöter 2010-12-31: 73 varav 31 under 65 år.

Sammanträden27 januari: exploring the frontiers of the possible – adapting old water in-frastructure systems to manage future problemsinledare: claes-olof Brandesten (vattenfall AB), ulf moback (göteborgs stad), hans hanson (lunds universitet), sten Bergström (smhi), des hartford (Bc hydro, canada), Andy Tagg (hr wallingford), marius Tremblay (sgi), Bengt rydell (sig), ulf Bjurman (srsA) och klas cederwall (Avd iii).

28 april: svensk byggforskning och samhällssektorns innovationsmiljöinledare: ove lagerqvist (lTu), rolf Annerberg (formas), ronny Andersson (cementa), charlotte Brogren (vinnovA), ruben Aronsson (svenska Bygg-branschens utvecklingsfond).

58

9 september: gröna visioner och ambitioner inom ncc och skanskainledare: johan karlström (skanska), olle ehrlén (ncc), lena neij (inter-nationella miljöinstitutet, lunds universitet), Arne elmroth (lunds tekniska högskola).

11 november: internt möte

Avdelning IV – Kemiteknikordförande: direktör gunnar svedberg (2008–2010)vice ordförande: forskningschef rolf Andersson (2010–2012) vice ordförande: Professor Anne-marie hermansson (2009–2011)sekreterare: Ted fjällman

Antal ledamöter 2010-12-31: 66 varav 30 under 65 år.

Sammanträden11 februari: internt möte med presentation av nya ledamöter

27 april: mat – en produkt på var svensks läppar – dagligen! möte i göteborg.inledare: Anne-marie hermansson (Avd iv), lars Bäckström, landshövding i väs-tra götalands län, klas hesselman, sik, johan wiklund, ulf sonesson, frederike ziegler, sik gunnar hall, sik, lilia Ahrné. diskussionsledare klas hesselman, sik, och (Avd x). moderator: Anne-marie hermansson

21 september: internt möte

17 november: open innovation och patenthantering – viktiga frågor för kemiin-dustrininledare: maria norell, ekachemicals AB, caroline Pamp, encubator AB, christer wahlström, Astrazeneca AB.

Avdelning V – Bergs- och materialteknikordförande: Professor Thomas johannesson (2008–2010)vice ordförande: direktör elisabeth nilsson (2008–2010)vice ordförande: vd göran carlsson (2009–2011)sekreterare: ulla svantesson

Antal ledamöter 2010-12-31: 65 varav 25 under 65 år.

Sammanträden25 februari: materialvetenskapens frontlinje år 2010 inledare: lars hultman, linköpings universitet, Börje johansson, uppsala universi-tet, karin larsson, uppsala universitet, lars nyborg, chalmers

21 april: material för framtidens fordon inledare: gunnar Tornmalm, scania cv AB, jonas edvardsson mistra projekt e4, volvo Technology, lars hultman, höganäs AB.

22 september: materialutveckling – var är forskningsfronten och möjligheten bortom den?

9 november: forskningspolitiska frågor: synpunkter inför nästa forskningsproposi-tion – internt avdelningsmöte

Avdelning VI – Företagande och arbetslivordförande: direktör staffan håkanson ordförande (2010–2012)vice ordförande: ordförande Anna ekström (2010–2012)vice ordförande: vicerektor eric giertz (2010–2012)sekreterare: caroline Ankarcrona/lotta Thörn

Antal ledamöter 2010-12-31: 118 varav 48 under 65 år.

Sammanträden16 februari: hur bör en ny finansiell lagstiftning och reglering och tillsyn se ut för att minska risken för framtida finansiella härdsmältor

inledare: martin Andersson, ekonomie doktor och generaldirektör på finansin-spektionen. samarrangemang med avdelning ix ekonomi.

13 april: ungdomsarbetslösheten – orsaker och möjligheterinledare: oskar nordström skans, docent i nationalekonomi och forskare vid in-stitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (ifAu), irene wennemo, enhets-chef, Arbetslivsenheten, lo och regeringens utredare av lärlingsanställning, lena liljebäck, biträdande generaldirektör, Arbetsförmedlingen, gabriella sebardt, jur dr i arbetsrätt, förbundsjurist, Bemanningsföretagen, Almega. samarrangemang med avdelning ix ekonomi.

7 september: varför saknar sverige en aktiv obligationsmarknad?inledare: johan Bygge, cfo investor, lars nyberg, vice riksbankschef, daniel sachs, vd Proventus och erik Thedéen, vd nasdaq omx stockholm. samarrang-emang med avdelning ix ekonomi.

24 november: kommersialisering av teknisk forskninginledare: eric giertz, professor i industriell ekonomi och organisation på kThsamt grundare av kTh executive school, göran stemme, professor mikro-systemteknik kTh, harald hermansson, vd efield, marianne hansson, vd Atlas Antibodies. samarrangemang med innovation för tillväxt.

Avdelning VII – Teknikens grunder och gränsområdenordförande: Professor Thomas laurell (2010–2013)vice ordförande: Professor ewert Bengtsson (2010–2012)vice ordförande: fil. dr. marianne Treschow (2010–2012)sekreterare: johan Persson

Antal ledamöter 2010-12-31: 85 varav 34 under 65 år.

Sammanträden17 februari: internt möte med presentationinledare: Anders lindroth, lunds universitet.

12 maj: space? Time for relaunch! – an inspirational journey into sweden’s growth potential inledare: Björn o. nilsson (ivA), christer fuglesang (european space Agency, esA), christophe lasseur (esA life support r&d, melissA – micro-ecologi-cal life support system Alternative), sven grahn (swedish space corpora-tion).

20 september: BioimAging – från morgondagens diagnostik och behandling till molekylär avbildning.inledare: freddy ståhlberg (lund Bioimaging centrum), Tomas jansson (lTh), kalle åström (matematikcentrum, lunds universitet), györgy marko-varga (div. clinical Protein science, Bmc lu), sara fredriksson (genovis AB), nils-erik sahlin.

23 november: genombrott och trender i röntgenområdet.inledare: hans hertz (kTh/Albanova), janos hajdu (uppsala universitet), mikael eriksson (mAx-lab, lunds universitet), ulrich vogt (kTh), oscar hemberg (excillum AB), Prof mats danielsson (kTh).

Avdelning VIII – Skogsnäringens teknikordförande: direktör johan lindman (2009–2011)vice ordförande: Professor carl-johan johansson (2010–2012)vice ordförande: lars wågberg (2009–2010)sekreterare: joakim rådström

Antal ledamöter 2010-12-31: 52 varav 24 under 65 år.

Sammanträden9 februari: skogsindustrin i det hållbara samhälletinledare: johan lindman, ordförande Avd viii, hans nilsagård, jordbruksdepar-tementet, skogsindustrin, marie Arwidsson, skogsindustrierna, svante claesson,

59

skogsstyrelsen, karin emilsson, södra, kaj rosén, eforwood, skogforsk. moderatorer : stina Blombäck, Billerud, hans Brännström, kährs AB.

22 april: framtidsskogens kvalitet – vilka råvaruegenskaper kommer framtidens kunder att efterfråga – och vad kan skogen leverera? (samarrangemang med kungl. skogs- och lantbruksakademien, stockholm)inledare: åke Barklund, Akademiens sekreterare, vd kslA, Björn o. nilsson, Professor, vd ivA, erik serrano, linnéuniversitetet, växjö, lars wågberg, kTh, Pedro fardim, åbo Akademi, lars wilhelmsson, skogforsk, ove nilsson, umeå Plant sience center, Pelle gemmel, scA skog AB.

20 september: internt möte

15 november: industriellt byggande – en utmaning för den trämekaniska branscheninledare: var Tomas nord, linköpings universitet, lars eliasson, linnéuniversitetet, charlotte Bengtsson, sP Trätek, Thomas Thörnqvist, linnéuniversitetet, håkan lindh, holmen Timber, johan j möller, skogforsk, daniel stridsman, holmen skog, åke wikström (Avd viii)..Avdelning IX – Ekonomiordförande: styrelseordförande gabriel urwitz (2010–2012)vice ordförande: direktör Peggy Bruzelius (2009–2011)vice ordförande: Professor magnus henrekson (2009–2011)sekreterare: hampus lindh

Antal ledamöter 2010-12-31: 91 varav 38 under 65 år.

Sammanträden16 februari: hur bör en ny finansiell lagstiftning och reglering och tillsyn se ut för att minska risken för framtida finansiella härdsmältor. (samarrangemang med avdelning vi företagande och arbetsliv)inledare: martin Andersson, generaldirektör för finansinspektionen.

13 april: ungdomsarbetslöshet – problem eller möjlighet? (sammarrangemang med avdelning vi företagande och arbetsliv)inledare: oskar nordström skans, ifAu, irene wennemo, enhetschef, Arbets-livsenheten, lo, lena liljebäck, biträdande gd Arbetsförmedlingen, gabriella sebardt, förbundsjurist, Bemanningsföretagen, Almega, en representant från ivAs studentråd.

7 september: varför saknar sverige en aktiv obligationsmarknad?inledare: johan Bygge, cfo investor, lars nyberg, vice riksbankschef, daniel sachs, vd Proventus och erik Thedéen, vd nasdaq omx stockholm. (samarrang-emang med avdelning vi företagande och arbetsliv).

2 december: modern kapitalförvaltning och riskhanteringinternt företagsbesök på Brummer & Partners.

Avdelning X – Bioteknikordförande: Professor staffan josephson (2008–2010)vice ordförande: docent maris hartmanis (2010–2012)vice ordförande: konsult Annika åhnberg (2009–2011)sekreterare: Arvid söderhäll

Antal ledamöter 2010-12-31: 61 varav 25 under 65 år.

Sammanträden18 februari: internt möte

13 april: drug discovery och modern genomforskninginledare: martin nicklasson, Biovitrum, Anders karlén, uppsala universitet, martin norin, inovacia, Björn wallmark, Astrazeneca

2 september: when the next pandemic wave comes – challenges and possibili-ties in the viral vaccine development

inledare: Alexander von gabain, intercell Ag, gunilla karlsson hedestam, department of microbiology, Tumor and cell Biology, karolinska institutet, Pontus nauclér, department of microbiology, Tumor and cell Biology, karolinska institutet. moderator: hans wigzell

3 november: metagenomik – ett ekosystems fingeravtryckinledare: siv Andersson, uppsala universitet, sara sjöling, södertörns högskola, Björn Andersson, viral metagenomik, karolinska institutet, lars engstrand, smitt-skyddsinstitutet, gunnar von heijne.

Avdelning XI – Utbildning och forskningordförande: generaldirektör madelene sandström (2009–2011)vice ordförande: docent hans Bergström (2009–2010)vice ordförande: rektor Thomas Andersson (2009–2011)sekreterare: Bengt A mölleryd

Antal ledamöter 2010-12-31: 73 varav 30 under 65 år.

Sammanträden23 februari: danmarks forskning och forskningspolitik – framgångs- och före-gångsexempel?inledare: Professor klaus Bock, danmarks ingenjörsvetenskapliga akademi ATv och carlsberg forskning, professor mats Benner, lunds universitet, rektor harriet wallberg-henriksson, karolinska institutet, professor christer karlsson handelshöjskolen i köpenhamn.

7 april: Politik för forskning i sverigeinledare: riksdagsledamot lars hjälmered, moderaterna,riksdagsledamot Amineh kakabaveh, vänsterpartiet, riksdagsledamot yvonne Andersson, kristdemokraterna, statssekreterare Peter honeth, folkpartiet, riksdagsledamot lage rahm, miljöpartiet, Per lodenius, centerpartiet,riksdagsledamot marie granlund, socialdemokraterna. moderator madelene sandström, ordf.

7 september: forskning för sverigeinledare: greta fossum, ola Asplund

25 november: vad är det för fel på skolans matteundervisning?inledare: jesper Boesen vid nationellt centrum för matematikutbildning (ncm), göteborgs universitet, Arne engström, karlstad universitet.

Avdelning XII – Informationsteknikordförande: ciso ingrid mogensen (2008–2010)vice ordförande: vice President gösta lemne (2008–2010)vice ordförande: Professor erik hagersten (2009–2011)sekreterare: marie owe

Antal ledamöter 2010-12-31: 59 varav 28 under 65 år.

Sammanträden25 februari: guldmusgalan 2009 i samarbete med ivA-projektet scorecard – seminarium och utdelning av priser för årets iT-person, årets iT-företag och årets iT-entreprenör.

29 april: företagsbesök hos nAsdAq omx – presentation av bland annat nya börssystemet, vilka iT-lösningar behövs, hur utvecklingen drivs i sverige. inledare: carl-magnus hallberg, senior vice President of global iT services.

9 september: european institute of innovation and Technology (eiT). (samar-rangemang med avdelning ii elektroteknik). inledare: inledare: Bo normark, ordförande Avd ii och vd för Powercircle, Anders flodström, member of the board eiT, gunnar landgren, vicerektor kTh, samordnare för eiT icT labs

2 november: hittat eller stulet – rundabordsdiskussion om aktuella iT-frågor. inledare. lucas cardholm, ernst &young, ewa Thorslund, iT/Telekomföretagen

60

IVA Väst ordförande: Tekn dr hc Anna nilsson-ehle (Avd vi) 2010–2012vice ordförande: Tekn dr svante svensson (Avd x) 2010–2011vice ordförande: Tekn dr Anders Brännström (Avd vi) 2010–2011sekreterare: åsa valadi/linda vidén ljungars, ivA

Möten/studiebesök under 201027 januari: exploring the frontiers of the possible – Adapting old water infrastruc-ture systems to manage future problems. samarrangemang med avdelning iii samhällsbyggnad. inledare: claes-olof Brandesten, head of dams & dam safety, vattenfall AB, ulf moback, city of gothenburg, hans hanson, professor, water resource engineering, university of lund, sten Bergström, professor, swedish meteorological and hydrological institute, des hartford, scientific Advisor – safety and risk Assessment, Bc hydro, canada, Andy Tagg, Principal engineer, hr wallingford, marius Tremblay and Bengt rydell, swedish geotechnical institute, ulf Bjurman, independent expert, previously srsA, klas cederwall, professor.

9 februari: ivAs strategi – internt möte. inledare: Anna nilsson ehle, ordförande i ivA väst, svante svensson, vice ordförande i ivA väst, folke hjalmers (Avd xi), och sven olving (Avd xi).

24 mars: Akademisammankomst – Ambient sweden. videolänk

27 april: mat – en produkt på var svensks läppar – dagligen. samarrangemang med avdelning iv kemiteknik och avdelning x Bioteknik. inledare: Anne-marie hermansson (Avd iv), lars Bäckström, landshövding i västra götalands län, klas hesselman, vd sik – institutet för livsmedel och Bioteknik AB, johan wiklund, sik – enheten för struktur & materialdesign, ulf sonesson, sik – enheten för miljö & uthållig livsmedelsproduktion, frederike ziegler, sik – enheten för miljö & uthållig livsmedelsproduktion, gunnar hall, sik – enheten för sensorik & arom, lilia Ahrné, enhetschef på sik – enheten för process & teknologiutveckling

4 maj: så skapas framgångsrika friska företag. inledare: gunn johansson, huvud-projektledare, professor emerita i arbetslivspsykologi vid stockholms universitet (Avd vi) och projektledare johan schuber, ivA.

19 maj: från kris till nya möjligheter – Produktionens roll för regional tillväxt. in-ledare: monica Bellgran, haldex AB, hasse johansson, lindholmen science Park, lennart olausson, Business region göteborg, hans-olov olsson, chalmers tekniska högskola, niklas wahlberg, lindholmen science Park

10 juni: Akademisammankomst videolänk

16 juni: focus innovation 2010. inledare: Arrangör var innovationsbron och med-arrangörer var vinnovA, västra götalandsregionen, Business region göteborg, hinT-projektet. ivA ledamöter var välkomna att delta.

23 september: Akademisammankomst – innovation för tillväxt – så det knakar. videolänk

29 september: studiebesök Alelion Batteries AB. inledare: vd Torbjörn sundström och medarbetare presenterar Alelion Batteries AB

6 oktober: framtidens klimat– hur väl kan det förutspås med dagens kunskap och modeller? videolänk inledare: Professor lennart Bengtssons universitetet i reading, uk, international institute for space science i Bern, schweiz, helge drange Professor i oceanografi vid universitetet i Bergens geofysiska institut och forskare vid Bjerknessenteret för klimatforskning i Bergen. kevin noone Professor i kemisk meteorologi vid institutionen för tillämpad miljövetenskap och stockholm resilience centre, stockholms universitet; director, swedish secretariat for envi-ronmental earth system sciences (sseess), kungliga vetenskapsakademin samt vd för international geosphere-Biosphere Programme (igBP) mellan 2004–2008.

28 oktober: royal Technology forum. innovative icT – networking in the Baltic region. videolänk. inledare: Prof. lena Treschow Torell, chairman ivA, ms. Annika

rembe, director general si, Prof. Björn o. nilsson, President ivA, Prof. ene ergma, Phd, dsc in mathematical and Physical sciences, Professor in Astrophy-sics, member of estonian Academy of sciences, President of estonian Parliament and foreign member of the royal swedish Academy of engineering sciences, Prof. cecilia magnusson sjöberg, Professor, ll.d. director of the swedish law & informatics research institute (iri) faculty of law, stockholm university, Prof. ja-mes A weyhenmeyer, senior vice President and senior vice Provost at research foundation of state university of new york, Phd, erwin laure, director, center for high Performance computing at the royal institute of Technology (kTh), mr. Per Axbom, web strategist and user experience designer

18 november: Akademisammankomst – innovation och inspirerande ledarskap. videolänk inledare: lena Treschow Torell, ivAs preses, civilingenjör mårten lind-ström, ordförande ifg, charlotte Brogren, vinnovA, vice preses och ledamot i styrgruppen för ivAs projekt innovation för tillväxt, sofia Börjesson, professor, director center for Business innovation chalmers university of Technology, sven löfquist, senior Advisor (Avd vi), donnie lygonis, affärscoach kTh innova-tion, entreprenör, företagsgrundare, fredrik lagergren, kTh executive school, medlem i ifg, Björn o. nilsson, vd ivA

29 november: årsmöte och Teknikafton – framsteg inom forskning och teknik 2010: inledare: Björn o. nilsson, vd ivA

15 december: Transport 2030. inledare: Arvid söderhäll, ivA, lars-göran rosen-gren, volvo AB, johan Trouvé, västsvenska industri- och handelskammaren, Bengt wennerberg, Business region göteborg, Anna dubois, chalmers

IVA Sydordförande: Professor jan-eric ståhl (Avd i) 2008–2010vice ordförande: direktör lennart fredenberg (Avd i) 2010–2012 vice ordförande: vice verkställande direktör cristina glad (Avd xi) 2009–2011sekreterare: ulla svantesson, ivA

Möten/studiebesök:24 februari: så skapas framgångsrika friska företag. medverkande: johansson, gunn (Avd vi) och johan schuber, projektledare ivA.

8 april: forskning och nya teknologier för utveckling och tillverkning av högef-fektiva hybridsystem för energiomvandling. medverkande: jan Tengzelius (Avd v), Tord cedell (Avd i) och mats Andersson, lTh.

6 september: studiebesök på Axis communications. medverkande: ray maurits-son, vd.

20 september: Bioimaging – från morgondagens diagnostik och behandling till molekylär avbildning. samarrangemang med avdelning vii Teknikens grunder och gränsområden. medverkande: freddy ståhlberg, lu, Tomas jansson, lTh, kalle åström, lu, györgy marko-varga, lu, sara fredriksson, genovis AB och nils-eric sahlin, lu.

22 september: Batterier för elbilar – vad händer internationellt? och hur står sig sverige inom detta framtidsområde? medverkande: Bo normark (Avd ii), An-nika Ahlberg Tidblad, intertek semco AB, kristina edström (Avd ii), eric carlsson, Boston-Power inc, Anneli hansson, Alelion Batteries.

19 oktober: forskning inom datasäkerhet och kryptologi ger teknologier för tillförlitliga lösningar för elektronisk betalning. medverkande: Ben smeets, lTh.

11 november: Besök på Trelleborg AB. samarrangemang med skånska ingenjörs-klubben.

22 november: årsmöte med ivA syd.

22 november: Teknikafton med ivA syd. medverkande: Björn o. nilsson (Avd x), vd ivA.

61

NÄRINGSLIVSRÅDET

Näringslivsrådets styrelseordförande: verkställande direktör erik lautmann, jetpak group (Avd vi) (2010–2012)vice ordförande: styrelseledamot marie ehrling, nordea m fl (Avd vi) (2009–2011)vice ordförande. Bankdirektör Peter nygårds, swedbank (2010–2012)direktör åke Plyhm (2010)civ ek Birgitta gunneflo, stockholms Borgerskap (2008–2010)jur kand jens Bengtsson, roschier Advokatbyrå AB (2008–2010)verkställande direktör Pia sandvik-wiklund, länsförsäkringar jämtland (2010–2012)direktör kjell johansson, AB recipharm (2010–2012)vakant plats (2010–2012)

Antal ledamöter och kontaktpersonernäringslivsrådet bestod i slutet av 2010 av omkring 180 företag, statliga verk och organisationer som bedriver, nyttjar eller finansierar teknisk forskning och utveckling. dessa representerades av 180 ordinarie ledamöter, 80 ersättare och 253 kontaktpersoner.

NRs årsmöte den 25 november 2010en ny relation mellan politik och näringsliv för innovationinledare: erik lautmann, verkställande direktör jetpak group, marie ehrling sty-relseledamot nordea m fl, Alf göransson, koncernchef securitas AB, Per hallius, verkställande direktör Boston consulting group sverige, Anna kinberg Batra, gruppledare moderaterna i riksdagen och ordförande finansutskottet, carola lemne, koncernchef Praktikertjänst, stefan löfven, if metall, Björn o. nilsson, verkställande direktör ivA, shori zand, grundare Avesina. moderator: Peter nygårds, bankdirektör swedbank

NR frukostmöten 20102 februari: frukostmöte i lund: forskning och innovationer – en nödvändighet för överlevnadgöran harrysson, vd AB Tetra Pak och Per eriksson, rektor lunds universitet

17 februari: Public service och 200 andra Tv-kanalervd eva hamilton, svT

9 mars: direktförsäljning succé på nya marknader vd magnus Brännström, oriflame

1 juni: riskkapitalet i framtiden styrelseordförande Björn savén, ik investment Partners

1 september, Bolagsstyrning i sverige och världenstyrelseordförande michael Treschow, ericsson & unilever

20 oktober: swedbank efter finanskrisenvd michael wolf, swedbank

26 november: finlands näringsliv och akademi i samverkan – kone i fokusvd Antti herlin, kone och rektor Tuula Teeri, Aalto university

16 december: systembolaget – ett annorlunda uppdragvd magdalena gerger, systembolaget

INDUSTRIFORSKARGRUPPEN, IFGivAs industriforskargrupp (ifg) bygger upp nätverk mellan yngre beslutsfattare i näringslivet och forskare inom högskolevärlden. ifg har femton medlem-mar med treåriga mandat. i nätverket ifg Alumni samlas ett hundratal tidigare medlemmar.

Deltagare i gruppens resa till Brasilien, (São Paulo och Rio de Janeiro) 18–23 oktober 2010mårten lindström, more10 AB, ordförande ifgeva wigren, Teknikföretagen, ifg-ordförande från 2011Alf Andersson volvo car corporationPatrik Andreasson, vattenfall research & development ABruben Aronssson, sBuf (svenska Byggbranschens utvecklingsfond)niclas damsgaard, Pöyry management consulting (sweden) ABjesper ederth, sandvik materials TechnologyPia falk, saab electronic defense systemsTorbjörn keisu, ericsson ABAnna körner, scA hygiene Products ABfredrik lagergren, kTh executive schoolThomas lundbäck, karolinska institutetjaume rius i riu, ericsson ABcamilla rööst, södra innovationPer wiklund, nynas ABAnnika zika-viktorsson, vinnovAingrid jansson, ifg-sekreterare, kungl. ingenjörsvetenskapsakademien, ivA

Besöksställenexportrådet i são PauloBraskem Pvcfiesp – federation of the industries of the state of são PauloembraercTA – ieAv (institute for Advanced studies)suzano Papel e celuloseABBceTem – centre for mineral TechnologycoPPe / ufrj (Alberto luiz coimbra institute for graduate studies and research in engineering, federal university of rio de janeiro)inmeTro (national institute of metrology, standardisation, and industrial quality)

ÖVRIGA AKTIVITETER

13 januari: Transport 2030 medverkar i öppningsceremoni på Transportforum 2010 i linköping. Temat är ”framtidens Transporter” och projektet presenterar en vision om framtiden som utarbetas i projektets arbetsgrupper. från projektet medverkar ordförande ulrika francke, Thyréns (Avd iii), elisabeth hörnfeldt, scania, charlotte wäreborn schultz, svensk kollektivtrafik, john hultén, vägver-ket, erica kronhöffer, Posten. moderator: eric Blix.

29 januari: kompetent kapital i tidiga skeden – frukostmöte inom projekt inno-vation för tillväxt. inledare: johan hernmarck, medlem i styrelsen för innovation för tillväxt och grundare av Provider venture Partners.

1 februari: debatt om höghastighetståg i sverige – seminarium inom projektet Transport 2030. inledare: Arne kaijser, professor kTh, sören Belin, future rail sweden, Per kågeson, fil dr miljö- och energisystemanalys. debatt med erik g. nilsson, senior advisor, Anders ehrling, f d vd sAs sverige samt ovan nämnda inledare.

3 februari: innovation för tillväxt besöker småföretagsdagarna. ivAs vd Björn o nilsson medverkar i den inledande sessionen om innovation för tillväxt, tillsam-mans med bl a christina lugnet, gd för Tillväxtverket. innovation för tillväxt ordnar också två workshops: kompetent kapital i tidiga skeden samt hur kan fou-verk-samhet i svenska små och medelstora företag stimuleras för att de ska växa.

11 februari: oecds innovationsstrategi – lärdomar för sverige. frukostmöte inom projektet innovation för tillväxt. vid detta frukostmöte presenteras arbetet med oecds innovationsstrategi av dirk Pilat, vid oecds direktorat för forsk-nings-, innovations- och näringspolitik. Pontus Braunerhjelm, tidigare globalise-ringsrådet, sätter strategin i ett svenskt perspektiv. moderator: Thomas malmer, projektchef ivA.

62

25 februari: Projektet scorecard.se har årsmöte på guldmusengalan. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA (Avd x), Anne-marie fransson, förbundsdirektör iT&Telekomföretagen, kalyan dasgupta, managing consultant lecg ltd, eva listi, cio ericsson, Pontus de laval, cTo saab AB, Anders flodström, universitets-kansler högskoleverket. moderator: magnus höij, chefredaktör internet world.

11 mars: Topcycle – en ny termisk process för effektivare elproduktion. ett seminarium inom projektet vägval energi i samarbete med avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik. inledare: staffan eriksson, huvudprojektledare vägval energi ivA, lars strömberg, adj professor chalmers (Avd i), hans levander, euroturbine AB (Avd i), michael Barlett, tekn dr vattenfall, carl-johan fogelholm, professor Alvar Aalto-universitetet, jan-erik ryden, siemens.

24 mars: Ambient sweden och Ambient sweden Award. medverkande: urban karlström, statssekreterare finansdepartementet, Peder ramel, vd 3, håkan dahlström, chef bredbandstjänster Telia sonera, Tomas franzén, vd comhem, lars-åke norling, vd Telenor sverige, erik heilborn, vd Tdc sverige, staffan Truvé, ordförande styrgruppen Ambient sweden, vd sics, Björn o. nilsson, vd ivA och lena Treschow Torell, preses ivA. moderator: karin Adelsköld.

31 mars: elmätare och affärsmöjligheter – ett framtidsscenario. ett seminarium inom projektet vägval energi. inledare: staffan eriksson, huvudprojektledare vägval energi, ivA, gina fontér och maria wiberg, kTh, markus hökfelt, new Business, fortum Power & heat, Patrik nilsson, vd sust.

22 april: framtidsskogens kvalitet. ett seminarium arrangerat av kslA tillsam-mans med ivA. inledare: åke Barklund, vd kslA, Björn o. nilsson, vd ivA, erik serrano, professor linnéuniversitetet, lars wågberg, professor kTh, Pedro fardim, professor åbo Akademi, lars wilhelmsson, skog dr skogforsk, Björn sundberg, professor umeå Plant science center, Pelle gemmel, skogsvårdschef scA skog AB.

29 april: samarbete inom svensk transportforskning. en workshop inom projek-tet Transport 2030 tillsammans med Transportforskningsutredningen. inledare: Tekn. dr. jan nylander.

7 maj: hur ska den svenska expertskatten förbättras? frukostmöte med projek-tet innovation för tillväxt. inledare: Anders ekblom, forskningschef Astrazeneca. medverkande: johan sander, skattejurist och delägare deloitte och lennart Tottie, forskarskattenämndens sekreterare.

12 maj: hur kan vi stimulera fou i små och medelstora företag? frukost-möte med projektet innovation för tillväxt. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, sven-olof lodin, professor, Aud helen Alming, specialrådgivare från norska forskningsrådet.

17 maj: Avslutningskonferens mentor4research. årets 40 forskare på plats med sina posters. utdelning av forskarstipendie. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, Babak sadighi, vd Axiomatics, rolf skoglund, ordförande advisory board. moderator: henrik frenkel.

19 maj: hållbar mobilitet 2030. seminarium inom projektet Transport 2030. inledare: ulrika francke, vd Thyréns, karin svensson-smith, magnus nilsson, jan-evert rådhström, Anna wärsell, Anders Berntsson, gunnar Ahldén, mats lönnroth, charlotte hansson, jonas sundberg och leif zetterberg.

25 maj: sveriges framtid – politik för innovation: de rödgröna. möte inom projektet innovation för tillväxt. inledare: Thomas eneroth (s), stefan löfven (s), Per Bolund (mP) och kent Persson (v). frågepanel: Pontus Braunerhjelm, vd entreprenörskapsforum, Pia sandvik wiklund, länsråd jämtland, lars Backsell, ordförande recipharm, och gunilla von Platen, entreprenör och vd för exzakt kundrelation. moderator: sharon jåma.

27 maj: årsmöte med ivAs tjänsteinitiativerbjudanden där tjänster kombineras med produkter är en hörnsten i sveriges

kunskapsintensiva näringsliv. men förståelsen för tjänsteproduktionens betydelse är svag. därför har ivA har startat ett Tjänsteinitiativ där dessa frågor ligger i centrum.27 maj: sveriges framtid – politik för innovation: Alliansen. möte inom projektet innovation för tillväxt. inledare: Tomas Tobé (m), jöran hägglund (c), Agneta Berliner (fp) och mikael oscarsson (kd). frågepanel: Pontus Braunerhjelm, vd entreprenörskapsforum, Pia sandvik wiklund, länsråd jämtland, lars Backsell, ordförande recipharm, och gunilla von Platen, entreprenör och vd för exzakt kundrelation. moderator: sharon jåma.

31 maj: kreativa forskningsmiljöer – föväntningar och framtidsvisioner. workshop och seminarium inom projektet Agenda för forskning. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, kaianders sempler, journalist ny Teknik, gunnar Törnqvist, professor emeritus lunds universitet, Peter honeth, statssekreterare utbildningsdepar-tementet, maureen mc kelvey, professor handelshögskolan vid göteborgs uni-versitet, Agneta richter dahlfors, professor karolinska institutet, Bengt kasemo, professor chalmers, Pontus Braunerhjelm, vd entreprenörskapsforum, Pam fredman, rektor göteborgs universitet, lars rask, vd stiftelsen för strategisk forskning. moderator: Arne wittlöv.

3 juni: innovation för tillväxt – affärsplan sverige. möte inom projektet innova-tion för tillväxt. inledare: maud olofsson, näringsminister (c), luciano Astudillo, riksdagsledamot (s), marcus wallenberg, ordförande innovation för tillväxt, charlie hansson, entreprenör, kristina Alsér, landshövding kronobergs län, Anna-stina normark, vd företagarna, Björn o. nilsson, vd ivA, lars Backsell, innovatör/företagare, carola lemne, vd Praktikertjänst, Anders ekblom, global forskningschef Astrazeneca och Alaksander zuza, utredare metall.

10 juni: den företagsamma ekonomin. frukostmöte med esbri och projektet innovation för tillväxt. Amar Bhidé, gästprofessor vid harvard university, pre-senterar huvuddragen i boken "The venturesome economy – how innovation sustains Prosperity in a more connected world".

17 juni: viljan att växa ökar i kluster. möte med projektet innovation för tillväxt. inledare: Thomas malmer, projektchef ivA, staffan Bjurulf, ola odebäck, ramböll, göran österman, compare, Patrik Bångerius, karlstads universitet, göran carlsson, regiondirektör region dalarna, mats Törnqvist, regiondirektör region gävleborg, göran nilsson, regionråd region värmland.

22 juni: demonstrations- och försöksprojekt. workshop inom projektet Transport 2030. inledare: jonas sundberg, huvudprojektledare Transport 2030, christer löfving, Trafikverket, lars källström, Transport matters, helene niklasson, volvo, mats Abrahamsson, linköpings universitet, Patrik wirsenius, södertälje kommun, laurent colpier/niclas wahlberg, volvo, åsa dahl, jernhusen, samuel hennings-son, netport.karlshamn, åke lindström, kista science city, mats rosenquist, volvo, inger gustafsson, vinnovA. moderator: lars-göran rosengren, ivA (Avd xi).

5 juli: innovation för framtiden. seminarium i Almedalen med projektet innovation för tillväxt. inledare: ewa Björling handelsminister (m), luciano Astudillo, riksdags-ledamot (s), cecilia schelin seidegård, landshövding gotland, charlotte Brogren, generaldirektör vinnovA, Anders ekblom, global forskningschef Astrazeneca, lisa lindström, vd doberman, mathias uhlén, forskare och entreprenör, Thomas malmer, projektchef ivA och Björn o. nilsson, vd ivA. moderator: sharon jåma.

7 juli: sveriges framtid – politik för innovation: de rödgröna vs. Alliansen. möte med innovation för tillväxt i Almedalen. inledare: Tomas eneroth (s), stefan löf-ven (s), Per Bolund (mp), kent Persson (v), Tomas Tobé (m), mikael oscarsson (kd), Agneta Berliner (fp), catrin mattsson (c), Björn o. nilsson, vd ivA, Pontus Braunerhjelm, vd entreprenörskapsforum, charlotte Brogren, gd vinnovA och kristina Alsér, landshövding kronobergs län. moderator: sharon jåma.

29 augusti: Teknik och innovation i framtiden – vem vill driva teknikutvecklingen? ett seminarium arrangerat av ivA och kTh. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, robert lyngman, student, Anna Bondesson, ericsson, eva malmström jonsson, prorektor kTh, mats magnusson, föreståndare imiT, professorproduktinnovationsteknik kTh.

63

29 september: sweden-japan energy seminar – choices at the energy crossroad. seminarium arrangerat av ivA tillsammans med the engineering Academy of japan och svenska Ambassaden i japan. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, harry frank, Professor kvA, Peter nygårds, bankdirektör swedbank, ramon wyss, professor kTh, makoto misono, vice President eAj, Professor emeritus, university of Tokyo, yoichi kaya, eAj; senior vice President, research institute of innovative Technology for the earth (riTe), Professor emeritus, university of Tokyo, michio yamawaki, chair, nuclear engineering Task force, eAj, Professor emeritus, university of Tokyo.

29 september: hur påverkar valresultatet sveriges innovationskraft? seminarium inom projektet innovation för tillväxt. inledare: Per ödling, akademisekreterare ivA, ronlad fagerfjäll, skribent, Pontus Braunerhjelm, vd entreprenörskapsforum, Thomas eneroth, näringspolitisk talesperson (s), Tomas Tobé, näringspolitisk talesperson (m), ursula Berge, samhällspolitisk chef ssr, Pj Anders linder, ledar-skribent svd. moderator: sharon jåma.

6 oktober: regionalt ledarskap för innovation – exemplet västmanland. workshop inom projektet innovation för tillväxt. inledare: johan carlstedt, huvudprojektledare ivA, ingemar skogö, landshövding västmanlands län, magnus månson, planeringsdirektör länsstyrelsen västmanlands län, erik oja, divisions-chef ABB Process Automation, christer gerdtman, vd motion control, daniel hallencreutz, kontigo AB, göran cars, professor kTh. moderator: Ted fjällman, projektkoordinator ivA.

6 oktober: framtidens klimat – hur väl kan det förutspås med dagens kunskap och modeller? seminarium arrangerat av ivAs energi- och miljöråd tillsammans med kvAs miljökommitté. inledare: lennart Billfalk, ordförande ivAs energi- och miljöråd, lennart Bengtsson, professor university of reading, helge drange, professor universitetet i Bergen, kevin noone, professor stockholms universitet.

28 oktober: innovative icT – networking in the Baltic region. royal Techno-logy forum arrangerat tillsammans med svenska institutet, si. inledare: lena Treschow Torell, preses ivA, Annika rembe, gd si, Björn o. nilsson, vd ivA, ene ergma, president of estonian Parliament, cecilia magnusson sjöberg, profes-sor stockholms universitet, james A weyhenmeyer, senior vice President state university of new york, erwin laure, director kTh, Per Axbom, webstrateg.

15 november: hållbara korridorer för godstransporter – från vision till demon-stration. workshop inom projektet Transport 2030. inledare: jonas sundberg, ivA, jerker sjögren, näringsdepartementet, kenneth wålberg, Trafikverket, jan Tore Pedersen, marlo As, Björn widell, vd kockums industrier, olle huusko, produktområdeschef jernhusen, lars mårtensson, miljödirektrör, volvo Truck corporation, magnus swahn, conlogic.

18 november: dialog för ökad innovationskraft. workshop inom projektet inno-vation för tillväxt. inledare: marcus wallenberg, ordförande seB, kristina Alsér, landshövding kronobergs län.

30 november: den vadderade faran – hur stor bör risken för företagande vara? frukostseminarium inom projektet innovation för tillväxt. inledare: david eberhard, överläkare i psykiatri danderyds sjukhus, Per grunewald, vd Pegroco invest AB.

1 december: innovationsupphandlingsutredningen – nu är möjligheten att påverka nästa steg! inledare: hans jeppson, utredare innovationsupphandlingsutredningen, Ann-mari fineman, enhetschef vinnovA, Arvid söderhäll, projektledare ivA.

6 december: internet of Things – en ny industrigren. workshop inom projektet icT for sweden. inledare: Björn o. nilsson, vd ivA, staffan Truvé, ordförande sics, hans hentzell, vd swedish icT, christer norström, vd sics, Adam dun-kels, Phd sics, Per-åke olsson, vd viktoria institutet, Bo raattamaa, ceo gs1, mikael gidlund, ABB corporate research automation, claes nycander, vice President Teliasonera, Andreas hessler, vice President ericsson, jonas wallberg, strategiansvarig-iTk, vinnovA, mattias o´nils, professor mittuniversitetet-sensible Things och Per gunningberg, professor uppsala universitet-wisenet

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT

Agenda för forskningordförande: Tekn dr h c Arne wittlöv (Avd i) styrelseordförande lars Anell, vetenskapsrådetgeneraldirektör rolf Annerberg, formasgeneraldirektör charlotte Brogren, vinnovA (Avd xi)Professor erland hjelmquist, fAscivilingenjör hasse johansson, f d scania (Avd i)verkställande direktör lars-erik liljelund, mistrarektor karin markides, chalmers (Avd iv)verkställande direktör Björn o. nilsson, ivA (Avd x)verkställande direktör lars rask, ssfverkställande direktör madelene sandström, kk-stiftelsen (Avd xi)verkställande direktör gunnar svedberg, innventia AB (Avd iv)styrelseordförande daniel Tarschys, riksbankens jubileumsfondlandshövding Per unckel, länsstyrelsen i stockholms länProjektledare: Tekn dr Anders Broström, ivA

Mentor4Researchordförande: rolf skoglund (Avd xii) kerstin sirvell (Avd x)Annika espanderhans sievertsson (Avd x)elisabeth lindner (Avd x)jan AnderssonBo möllstamPer-erik sandlundProjektledare: Anders gezelius, strategizegeneraldirektör lena johansson, kommerskollegium, panelordf miljöarbete i offentlig sektorhuvudprojektledare: Programchef Thomas malmer, ivA

Vägval energiordförande: Bankdirektör Peter nygårds, swedbankvice verkställande direktör helén Biström, vattenfall norden Björn carlsson, Ackkärrs Bruk verkställande direktör michael g:son löw, Preem (Avd ix)Teknisk direktör Tomas hallén, Akademiska hus verkställande direktör kjell jansson, svensk energi Thomas korsfeldt, energimyndigheten verkställande direktör erik lautmann, jetpak group (Avd vi)Programchef Thomas malmer, ivA verkställande direktör elisabeth nilsson, jernkontoret (Avd v)Avdelningschef Birgitta Palmberger, energimyndigheten

Scorecard.seordförande: direktör dan jangblad, saabuniversitetskansler Anders flodström (Avd vii)förbundsdirektör Ann-marie fransson, iT&Telekomföretagen ABvice president ulf wahlberg, ericsson ABAvdelningschef jonas wallberg, vinnovAverkställande direktör Björn o. nilsson, ivAProjektledare: staffan eriksson, ivA

Ambient Swedenordförande: staffan Truvé, sics (Avd xii)verkställande direktör Peder ramel, Tref d generaldirektör marianne Treschow (Avd vii)vice president ulf wahlberg, ericsson ABverkställande director lars stugemo, hiqTekn dr östen mäkitalo, kTh (Avd xii)Anders Bruse, Teliasoneraverkställande direktör östen frånberg, ivAhuvudprojektledare: staffan eriksson, ivA

64

NTA – Naturvetenskap och teknik för allaverkställande direktör Björn o. nilsson, ivA (Avd x)Professor staffan normark, kvA (Avd x)Professor sven-olof holmgren, kvA/nTA utvecklingAnnabella kraft, södertälje kommungillis Persson, nTA Produktion och service ekon. för.

Innovation för tillväxtordförande: ordförande marcus wallenberg, seB landshövding kristina Alsér, kronobergs länstyrelseordförande lars Backsell, recipharm AB (Avd x)Professor Pontus Braunerhjelm, entreprenörskapsforum (Avd xi)generaldirektör charlotte Brogren, vinnovA (Avd xi)executive vice president Anders ekblom, Astrazeneca ABverkställande direktör johan hernmarck, Provider venture Partnersgeneraldirektör christina lugnet, Tillväxtverketvice verkställande direktör Annika lundius, svenskt näringslivförbundsordförande stefan löfven, if metallverkställande direktör Björn o. nilsson, ivA (Avd x)verkställande ledamot göran sandberg, knut och Alice wallenbergs stiftelse (Avd viii)ordförande melker schörling, melker schörling AB

Transport 2030ordförande: verkställande direktör ulrika francke, Tyréns AB (Avd iii)landshövding minoo Akhtarzand, länsstyrelsen i jönköpings längeneraldirektör charlotte Brogren, vinnovAstaffan håkanson, swedtrain (Avd vi)styrelseordförande håkan larsson, schenker ABverkställande direktör erik lautmann, jetpak group (Avd vi)direktör dan lundvall, luftfartsverketverkställande direktör kent eric lång, mecel ABProjektchef Thomas malmer, ivAverkställande direktör åke niklasson, volvo logistics ABTekn dr lars-göran rosengren, AB volvo (Avd xi)verkställande direktör elisabet salander Björklund, Bergvik skog (Avd viii)senior vice president lars stenqvist, scania cv ABstrategidirektör Torbjörn suneson, vägverketProjektledare: jonas sundberg, sweco

Energiboken IIProfessor Bengt kasemo, chalmers (Avd ii) utvecklingsledare gerd Bergman, nTA Professor eric giertz (Avd vi) Projektledare dick hedberg, energiutskottet, kvAdirektör christer sjölin (Avd iv) Professor harry frank (Avd ii) Projektledare: elin vinger och Anna lindberg, ivA

Staden i fokus verkställande direktör ulrika francke, Tyréns AB (Avd iii)Professor örjan wikforss, kTh (Avd iii)Tekn.lic, fd stadsbyggnadsdirektör i stockholm hans wohlin (Avd iii)Tekn dr kristina grange, kTh

UTMÄRKELSER, STIPENDIER OCH PRISER

Stor Guldmedaljsune svanberg får ivAs stora guldmedalj för sina pionjärinsatser inom laser-spektroskopi och sin förmåga att omsätta resultaten av sin forskning i tekniska tillämpningar av stor nytta för samhället. forskningen har varit av högsta interna-tionella klass.

GuldmedaljProfessor emeritus sven-erik johansson får ivAs guldmedalj 2010 för sina unika insatser för utvecklingen av redovisning för såväl akademi som näringsliv. en av sven-erik johanssons viktigaste insatser är att han ökat förståelsen av samban-den mellan tillväxt, lönsamhet och finansiell risk i företag. detta har bidragit till bättre underlag för diskussioner både i näringslivet och i samhällsdebatten.

laurent leksell tilldelas ivAs guldmedalj 2010 för sina insatser som medgrun-dare och huvudägare till det medicintekniska företaget elekta AB. företaget är världsledande inom kliniska lösningar för bildstyrd strålterapi och stereotaktisk strålkirurgi. Tekniken gör det möjligt att behandla tumörer och funktionella sjukdomar med hög precision och utan att skada frisk vävnad.

hans rosling, forskare inom internationell hälsa, får ivAs guldmedalj 2010 för sina grundläggande och pedagogiska insatser som på ett enkelt sätt förklarar den globala utvecklingen på hälsoområdet. hans rosling menar att det ovanliga i hans framgång är att han använt mjukvara för animering, som hans son och sonhustru utvecklat, för att ”slå världen med häpnad med hjälp av statistik som funnits i fns publikationer i åratal”. MinnesskriftTheodor ”The” svedberg, svensk kemist och nobelpristagare, var ämnet för årets minnesskrift från ivA. vid högtidssammankomsten den 29 oktober presen-terades skriften av professor Björn lindman (Avd iv).

Theodor svedberg kom vintern 1904 till uppsala universitet med noggranna planer för att studera – botanik! snart blev inriktningen dock kemi, och 1910 publicerade han ett arbete med titeln ”rörande ett nytt bevis för existensen av molekyler”. denna existens var en stridsfråga 1910, men Theodor svedberg kunde lägga fram avgörande bevis genom sin kolloidkemiska forskning. han bevisade även existensen av makromolekyler, något som lade grunden för molekylärbiologin.

Hans Wertén-stipendiaterivA delade ut 1,1 miljoner kronor från hans wertén-fonden under 2010. stipendierna gick till 12 unga akademiker, för studier eller arbete utomlands. stipendierna riktar sig till mastersstuderande och forskare vid universitet och näringsliv inom främst naturvetenskap, teknik, ekonomi eller juridik. stipendiater-nas arbete ska kunna vara till industriell nytta.

hans werthén-fonden instiftades 1990 för att hylla hans werthén, som var tekniker och företagsledare, främst inom ericsson och electrolux. det är också dessa två företag som donerat grundkapitalet.

Chester Carlssons Forskningsprischester carlssons forskningspris gick 2010 till Albert mihranyan, forskare vid ångströmlaboratoriet vid uppsala universitet. Albert mihranyan får priset för utveckling av ett pappersbaserat batteri. Batteriet kan bidra till att elektronik blir mindre miljöstörande. det kan även leda till nya produkter, till exempel smarta förpackningar.

Priset instiftades 1985 till minne av chester carlsson, en svenskättling som uppfann kopieringsmaskinen. vinnaren utses av xerox och ivA.

Stockholm Industry Water Awardstockholm industry water Award gick 2010 till Phnom Penh water supply Aut-hority (PPwsA) i kambodja under ledning av ek sonn chan. ur motiveringen:

65

”Tillsammans med sina medarbetare lyckades han rusta upp hela vattenförsörj-ningssystemet och införa kostnadseffektiva metoder för fakturering och betal-ning. … så gott som alla stadens invånare har nu tillgång till vatten.”

Priset uppmärksammar företag som bidrar till en hållbar vattenförvaltning genom minskad förbrukning och miljöpåverkan. Priset instiftades år 2000 av stockholm water foundation i samarbete med ivA och world Business council for sustainable development. det administreras av stockholm international water institute (siwi).

Ambient Sweden Awardsinom projektet Ambient sweden som avslutades under 2010 delades priserna Ambient sweden Award ut den 24 mars. Priset delades ut i tre kategorier och belönade personer som bidragit till att positionera sverige som en ledande internetnation.

årets myndighetsprofil/organisationsprofil: danny Aerts, vd för stiftelsen .se. Priset går till en person som bidragit till att skapa lättillgängliga och effektiva tjänster via internet. danny och .se bedriver forsknings- och utvecklingsverksam-het under devisen att alla ska våga, vilja och kunna använda internet.

årets företagsprofil: måns Adler, grundare av företaget Bambuser som gör det möjligt att direktsända videoklipp för en obegränsat stor publik via mobil- och webbkamera.

årets utbildningsprofil: Anders Andersson, verksamhetschef för barn och ungdom i göteborgs stad. Anders har arbetat för att it ska användas som ett naturligt verktyg i skola och förskola.

BESVARADE REMISSER

ivAs synpunkter på innovationsupphandlingkungl. ingenjörsvetenskapsakademin har givits möjligheten att komma med synpunkter på utredningen ”innovationsupphandling” (sou 2010:56). ivA om förslag till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation (ds 2010:19)

lagen om elektroniks kommunikation (lek) är ett viktigt instrument för att få en marknad och infrastruktur i sverige som på ett effektivt sätt främjar svensk industris effektivitet och därmed konkurrenskraft.

ivA om förslag till viss ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor m mefter sedvanlig remittering och beredning i regeringskansliet har daniel Tarschys utredning självständiga lärosäten (sou 2008:104) utmynnat i en Pm (2010-01-18) med ett förslag till viss ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor

ivAs synpunkter på skolverkets revision av kursplanen i teknikförslaget till kursplan för ämnet teknik i grundskolan (tredje remissversion) omfattar en sju sidor lång text som har disponerats i tre avsnitt nämligen syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

ivAs synpunkter på strategier för myndigheternas arbete med e-förvaltning. (sou 2009:86) kungl. ingenjörsvetenskapsakademien (ivA) har beretts tillfälle att yttra sig över betänkande av e-delegationen

PUBLIKATIONER

IVA-aktuellt 2010under året kom tidningen ut nio gånger. Totalt distribuerades drygt 57 340 exem-plar. ivA-aktuellt når läsare i ett trettiotal länder. upplagan har vid alla utgivningstill-fällen varit över 6 300. fler än 200 prenumeranter tillkom via webb och mejl.fyrtio procent av alla artiklar är direkt genererade av ivAs verksamhet. 78 av ivAs möten (akademi, projekt och nr) har refererats. därutöver har flera leda-möter blivit intervjuade. innovation, entreprenörskap, forskning och energi har varit de ämnen som fått störst spaltutrymme. Totalt innehöll ivA-aktuellt 200 längre artiklar och 232 notiser. redaktionen har därutöver publicerat ett 40-tal kortare nyhetsartiklar på iva.se.

som ett delprojekt inom innovation för tillväxt har redaktionen följt upp 23 företag som 1997 utsågs till veckans företag i sina respektive län. resultatet, i artikelform, har publicerats på innovation för tillväxts webbplats.

IVA-M-serienivA-m 415 innovATioner, enTrePrenörskAP och TillväxT – en kortfattad översikt av kunskapsläget, en rapport från projektet innovation för tillväxt, 2010, 28 s.

ivA-m 416 AcT for icT and sweden – scorecArd.se 2009/2010, 2010, 36 s.

ivA-m 417 icT for sweden AmBienT sweden – så blir sverige en ledande internetnation, en rapport från projektet Ambient sweden, 2010, 64 s.

ivA-m 418 sTAden i fokus – fysisk samhällsplanering i praktik, utbildning och forskning, 2010, 70 s.

ivA-m 419 minnesskrift, A Tribute to the memory of Theodor svedberg (1884–1971), by Professor Björn lindman and Professor lars-olof sundelöf, 2010, 42 s.

ivA-m 420 hållBAr moBiliTeT 2030. en delrapport från projektet Transport 2030, 2010, 40 s.

ivA-m 421 Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft. slutrap-port från projektett Transport 2030, 2010, 40 s.

IVA-R-serienivA-r 468 Att utnyttja elmätar systemens potential – ett steg mot ett energi-effektivare sverige, en rapport av gina fontér & maria wiberg, kTh, med stöd av ivA-projektet vägval energi, 2010, 24 s.

OMBUDSMANregeringsråd marianne eliason

REVISORERjustitieråd Bo svenssonProfessor lars-gunnar mattsson (Avd vi)Aukt revisor jan larsson

Revisorssuppleantercivilekonom Bertil edlund (Avd vi)Aukt revisor jan Palmqvist

IVAs PLACERINGSRÅDAnne-marie Pålsson (ordf)kerstin hessiusBjörn o. nilssonBjörn savénlotta Thörn

66

ANSLAG TILL IVAs VERKSAMHET Akademien mottar externa anslag till specifika projekt som annars inte skulle komma stånd och som vi därför särskilt vill tacka för. nedan redovisas givare till ivAs pågående projekt av anslag överskridande 500 kkr.

AfAAlectaBanverketenergimyndighetenerik johan ljungbergs utbildningsfondformasforskningsrådet för Arbetsliv och socialkunskapinnovationsbronkk-stiftelsenluftfartsverketmistranäringsdepartementetriksbankens jubileumsfondsidastiftelsen för strategisk forskningstiftelsen marcus och Amalia wallenbergs minnesfondsvensk energisvenska institutetsvenskt näringslivTillväxtverketvinnovAvägverketångpanneföreningens forskningsstiftelse

IVAs KANSLIivAs kansli finns på grev Turegatan i stockholm. inom kansliet återfinns ett antal funktioner som på olika sätt bidrar till att driva och serva akademiens verksamhet. kansliet består av ivAs ledningsgrupp samt en stab för projekt- och akademiären-den, kommunikation, ekonomi och personal, fastighet, it och kopiering, redaktion för tidningen ivA-aktuellt samt ivAs konferenscenter. under perioder komplet-teras kansliets fasta stab med personer verksamma i ivAs projektverksamhet. följande personer har arbetat på ivAs kansli under året:

lena Anderson, redovisningsekonomcaroline Ankarcrona, projektledareBritta Aulio, konferensbokningAnn-margret Back, assistentsheryhan Benzon, konferensservicemagnus Breidne, projektchefTorbjörn Brown, konferenschefjohan carlstedt, projektledareBarbara eriksson, personalansvarigstaffan eriksson, projektledareTed fjällman, projektledarelars fog, fastighets- och it-chefAnna-karin friskopps, konferensbokningPatric holmström, it-serviceansvarigkirsti häcki, projektassistentPer isaksson, kommunikatöringrid jansson, avdelningskoordinatorolle johansson, projektsamordnareTeresa jonek, avdelningssekreterarecamilla koebe, kommunikationschefmalin kratz, konferensbokninghenrik lagerträd, kommunikatörAndreas larsson, konferensteknikniklas lenner, konferensbokningkenneth leverbeck, redaktör och skribentAnna lindberg, kommunikatör

hampus lindh, kommunikatör, projektledareThomas malmer, programchefAnn-margret malmgren, assistentBengt mölleryd, projektledareBjörn o. nilsson, vdAnders nylander, marknadsansvarig konferenslennart ohlsson, vaktmästarerickard olsson, driftansvarig itmarie owe, vd-assistantjohan Persson, projektledarejoakim rådström, pressansvarigPär rönnberg, chefredaktör och ansvarig utgivarejohan schuber, projektledaremarkus strömberg, konferensserviceulla svantesson, internationell koordinatoråsa sjöberg, konferenschefArvid söderhäll, projektledaremarika Thunberg, kanslikoordinatorlotta Thörn, ekonomichefåsa valadi, avdelningssekreterareelin vinger, projektledarePer ödling, akademisekreterare

IVAs LEDNINGSGRUPPBestår av akademiens vd samt ledarna för akademiens kanslifunktioner. lednings-gruppen svarar för akademiens löpande verksamhet och att i enighet med akade-miens verksamhetsmål driva såväl akademi- som programverksamhet.

verkställande direktör Professor Björn o. nilssonfastighetschef lars fog kommunikationschef camilla koebeProjektchef Thomas malmer (till och med oktober)Projektchef magnus Breidne (från och med november)vd-assistent marie owe ekonomichef lotta ThörnAkademisekreterare Per ödling

67

IVAs LEDNINGSGRUPPstående: lars Fog & Björn o. nilsson sittande: lotta thörn, marie owe & Camilla koebeFrånvarande: magnus Breidne & Per ödling

68

IVAS kONfeReNS-

CeNTeRMitt i händelsernas centrum...

...finner du IVAs Konferenscenter, som sedan länge är en uppskattad och central möteslokal för företag, organisationer och självklart för IVAs egna möten.

Vår bankettsal erbjuder en fin inramning till alla slags möten, måltider och festligheter. Salen, som kan delas av i 4 rum, är nyligen renoverad till sin ursprungliga skönhet med kristallkronor, sidentapeter och förgylld ornamentik. Här har människor utbytt tankar och idéer sedan 1898.

Välutrustade konferensrum med utsikt över trädgården, professionell och serviceinriktad personal, restaurang Grodans goda mat och det centrala läget ger tillsammans en mycket attraktiv och välbesökt mötesplats.

Välkommen till en av Stockholms ledande konferensanläggningar!

fakta om IVAs konferenscentrum

Tio möteslokaler för 4-175 personer. Fyra festlokaler. Mat från välkända restaurang Grodan. Cirka 1700 möten per år med cirka 35 000 gäster.

Fem stjärnor enligt Svenska Mötens klassificering.

Besöksadress: Grev Turegatan 16Telefon: 08-791 30 00

Fax: 08-791 30 59

Läs mer på vår webbplats:www.ivaskonferens.se

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2011Box 5073, 102 42 StockholmTfn: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@iva.seWebbplats: www.iva.se

ISSN: 1100-5645ISBN: 978-91-7082-829-4

projektledning: Anna Lindbergform: Pelle Isaksson & Anna Lindbergoriginal: Pelle Isakssontexter: Anna Lindberg & Nils Lindstrandtryck: Edita Västra Aros

fotografier: Robban Andersson/SCANPIX (s.21), Exray Foto/SIWI (s.44), Johan Hellström (s.33), Mats Högberg (s.5, 55, 67), Invest Sweden/Andreas Eklund (s.23), Jari Härkönen (s.14), Mats Liliequist (s.31), Lasse Lychnell (s.48–51), Mattias Pettersson (s.41), Pär Rönnberg (s.8, 13, 24, 36–39, 42, 43, 45, 46), Torbjörn Zadig (s.56).

håkAn lAns Anders lAnsner hAns jØrgen lArsen AllAn lArsson gunnAr lArsson hAns lArsson kArin lArsson kArl-erik lArsson kåre lArsson lArs A lArsson lArs g lArsson sTig lArsson sTig-görAn lArsson ulf lArsson yngve lArsson ThomAs lAurell erik lAutmAnn ki jun lee yuAn Tseh lee nils leffler Bo lehnerT BerThold leiBinger mATs leijon mArTin leimdörfer lArs leine CArolA lemne gösTA lemne hAns levAnder jAcques levy chrisTofer leygrAf mofAng li jAn olof lidefelT BengT lidén sven liDin finn lied klAus liesen BerT liljA jAn-olov liljenzin oTTo lin loTTA lind görAn lindAhl lennArT lindAu AssAr lindBeck BengT lindBerg Per linDBerg Bo lindell kArl-Axel linderoTh georg lindgren hAns lindgren ingvAr lindgren mATs lindgren rolf lindholm Björn lindmAn johAn lindmAn leif lindmArk elisABeTh lindner Anders lindquisT evA lindqvisT gunnAr lindqvisT Per-Arne lindqvisT svAnTe lindqvisT Anders lindroTh Bo s lindsTröm kAtArinA linDström mårTen lindsTröm Tom lindsTröm Björn linn endel liPPmAA ludwik liszkA johAn liu lennArT ljung lArs ljungdAhl sven-olof lodin Adolf lohmAnn ron long erling lorenTzen Amory B. lovins qiAng lu vilhjálmur ludviksson fredrik lundBerg jAn m lundBerg mAgnus lundBerg niCklAs lunDBlAD erik lundgren nils lundgren görAn lundin sTig lundquisT gudmAr lundqvisT olof lundqvisT Per lundqvisT ulf lundqvisT åke lundqvisT ingemAr lundsTröm sTellAn lundsTröm lennArT lüBeck BengT löfkvisT sven löfquisT Per löTsTedT michAel g:son löw gero mAdelung dAvid mAgnusson AllAn T mAlm görAn s. mAlm mArtin mAlmsten roBerT mAlPAs kArin mArkides Anders mArTin-löf sverker mArTin-löf jAn mArTinsson Bo mATTiAsson einAr mATTsson lArs-gunnAr mATTsson ove mATTsson örjAn mATTsson john mAyo kirAn mAzumdAr-shAw sArA mAzur cArver A meAd Arne melAnder judiTh melin AlAin mérieux mirkA mikes-lindBäck mille millnerT frAnçois miquel chrisTinA moBerg cAThArinA modAhl nilsson cAmillA modéer ingrid mogensen håkAn mogren Per-erik mohlin PeTer moldéus Per molin helmuT moriTz osAmu moTojimA ingemAr mundeBo emilio muñoz ruiz eArll m murmAn egil mykleBusT Arne mårTensson kAj mårTensson mArT mägi ösTen mäkiTAlo ernA möller lArs nABseTh venkATesh nArAyAnAmurTi Anders nArvinger julius nATTerer lenA neij roBerT m nerem ivArs nereTnieks yrjö neuvo kersTin niBlAeus mArTin nicklAsson jens nielsen lArs nielsen AinA nilsson sTröm AnnA nilsson vindefjärd Ann-mArie nilsson Björn o. nilsson elisABeTh nilsson hAns nilsson jörgen nilsson lArsgunnAr nilsson lArs-olof nilsson leif nilsson nils nilsson olle nilsson sven-chrisTer nilsson AnnA nilsson-ehle lArs A norBerg sTen nordBerg BengT nordén williAm d nordhAus BengT nordin sTig nordqvisT Anders nordsTrAnd lArs e nordsTröm lArs g nordsTröm lArs-erik nordsTröm mArgAreTA norell BergendAhl TorBjörn norin mAlColm norlin Bo normArk sTAffAn normArk hAns norrsTröm curT norsTedT AlAsTAir norTh kAlevi numminen lArs nyBerg ThorsTen nyBom lArs nyBorg jonAs nyCAnDer evA nygren jAn nygren cArl-erik nyquisT orvAr nyquisT BerTil näslund sTAffAn nässTröm BriAn oAkley BØrge oBel AgneTA odén Björn odlAnder rAgnAr ohlson lennArT ohlsson jormA ollilA jAn ollner Per olofsson curT g olsson hAns-olov olsson m ingemAr olsson olle olsson ulf olsson ulf olsson lenA olving sven olving roBerT onsAnder BengT oom vytAutAs  ostAseviCius mATTi oTAlA lArs oTToson jAn-ove PAlmBerg BengT PAlmér ingegerd PAlmér juni PAlmgren AnTon PAnnenBorg dATTATrAy PArAsnis Boris PATon ArogyAswAmi josePh PAulrAj imre PázsiT BerTil PekkAri görAn A Persson jAn-crisTer Persson lennArt Persson mATs Persson nils-görAn Persson sTefAn Persson TorsTen Persson Per-erik PeTersson lennArT PhiliPson henri PiATier giorgio Picci mArie-PAule Pileni sergio PininfArinA Byron PiPes BernD PisChetsrieDer sven PlATzer jerker PorATh michAel PorTer williAm Powers Anne-mArie Pålsson john m quigley mAriAn rAdeTzki lArs rAmqvisT kArl-gusTAv rAmsTröm juhA rAnTAnen Anders rAnTzer Anders rAsmuson jØrgen rAssing hAns rAusing sven-olov refTmArk jAn remröd rudolf rigler mATs g ringesTen Arne risBerg hAns roBerTson Arne rohdin AsBjØrn rolsTAdås cArl wilhelm ros sune rosell Björn rosén nAThAn rosenBerg lArs-görAn rosengren jens rosTruP-nielsen dAvid rowcliffe evA rudBerg nils rydBeck jAn rydBerg BengT rydén Bo rydin lennArT rådsTröm Aulis sAArinen shoichi sABA PAul sAffo kArl-erik sAhlBerg kerstin sAhlin mAuriTz sAhlin sven sAhlin elisABeT sAlAnder Björklund Avelino sAmArTin lArs sAmuelson Ann-soFie sAnDBerg görAn sAndBerg hAns sAndBerg john sAndBlom åke sAnder erik sAndewAll mAdelene sAndsTröm rolf sAndsTröm PiA sAndvik wiklund PhiliPPe sAnsoneTTi Björn sAvén Anders schArP ceciliA schelin seidegård dAvid schindler rolAnd schmiTT mArie schrewelius Arwidson jAn-åke schweiTz lennArt sChön nils-hermAn schöön BAl rAj sehgAl ulrich seifferT yAsuji sekine sAchio semmoTo Boris serning homi seThnA eugene shchukin john j shePherd PAdmA kAnT shuklA johAn siBerg hAns sieverTsson dAg sigurd ozires silvA kersTin sirvell rune sirvell Anders sjöBerg BerndT sjöBerg lennArT sjöBerg sören sjölAnder chrisTer sjölin lArs sjösTedT sven-erik sjösTrAnd wiking sjösTrAnd rolf skoglund hArAld skogmAn ingrid skogsmo hAns skoog rolf skår gunnAr sohlenius michAel sohlmAn evelyn sokolowski jiAn song meTe sozen jAn-olof sPerle erich sPiTz sTen sPorre Björn sPrängAre günTer sPur loThAr sPäTh yngve sTAde nils sTArfelT AniTrA sTeen Börje sTeenBerg lArs stehn sTig sTendAhl erik sTeneroTh urBAn sTenhede Per sTenius BengT sTenlund AnnikA sTensson Trigell Per sTensTröm johAn sTerTe håkAn sTille PeTer sToicA mArcus sTorch kjell sTrAndBerg hAns sTråBerg lArs sTrömBerg dAg sTrömqvisT BengT sTymne ingemAr sTåhl jAn-eric sTåhl nAm suh kAjsA sundBerg lArs sundBlAd jAn-eric sundgren Bo sundqvisT wojciech suwAlA cArl-henric svAnBerg sune svAnBerg Björn svedBerg gunnAr svedBerg Per svedBerg Tord svedBerg BirgiTTA swedenBorg erik svenke chrisTer svensson jonAs svensson svAnTe svensson åke svensson jAn svärd lArs sØdAhl sTAffAn söderBerg ulf södergren PATrik söderholm åsA södersTröm jerring hAns Tson södersTröm sverker sörlin TuulA Teeri greg TegArT michAel Tendler chrisTinA TenfälT Björn TengroTh henrik tengstrAnD jAn Tengzelius cArl-olof Ternryd Pál TéTényi dirk Thoenes hAns ThomAnn BerTil Thorngren TomAs ThorvAldsson lArs h Thunell lArs Thylén Anne-mArie TillmAn AzusA TomiurA AkirA TonomurA hAldor ToPsØe jAn Torin kennerT Torlegård linus TorvAlds hAmADoun i. touré Arnis TreimAnis lenA Treschow Torell mAriAnne Treschow michAel Treschow sTen Trolle jAmes TruchArd sTAffAn Truvé görAn TunhAmmAr kyösTi TuuTTi mArTin TveiT BerTil Törnell mArgAreTA TörnqvisT vilmos Török jAn uddenfeldT mAThiAs uhlén Björn uhrenius Anders ulfvArson Anders ullBerg chrisTinA ullenius Anders ullmAn sven ullring jonAs unger rAgnAr e uPPmAn jAAk urmi heinrich ursPrung gABriel urwiTz jAmes uTTerBAck clAs wAhlBin Björn wAhlroos douglAs wAhren Anders wAll jAn wAllAnder hArrieT wAllBerg-henriksson jAcoB wAllenBerg mArcus wAllenBerg PeTer wAllenBerg sven wAllgren mAry wAlshok AlexAnDrA wAlusZewski hendrik vAn Brussel cees vAn lede mArc vAn monTAgu yu-zhu wAng nils-gösTA vAnnerBerg chrisTer wAnnheden Anders vedin BengT-Arne vedin Björn weichBrodT Pär weihed PeTer weiss sven wejdling evgeny velikhov håkAn wennersTröm dAn werBin Anders werme gunnAr wessmAn jörgen vessmAn heije wesTBerg ulf wesTBerg mArgAreTA wesTer lArs wesTerBerg BArBro wesTerholm Per-håkAn wesTin håkAn wesTling Per wesTlund AlBerT wesTwood george h weyerhAeuser jr jAmes A weyhenmeyer clAus weyrich henrik widmArk rolAnd widmArk evA wigren hAns wigzell clAs wihlBorg olle wijk jAn wikAnder sTen wikAnder örjAn wikforss gösTA wiking mArTin wiklund solveig wiksTröm åke wiksTröm jurgis vilemAs Anne mArie wilhelmsen clAes wilhelmsson hAns wilhelmsson rolAnd wimmersTedT gerT wingårdh gregory winTer jonAs wisTröm sven wiTT Arne wiTTlöv henning wiTTmeyer lArs wohlin svAnTe wold rolf wolff Björn wolrATh AlexAnder von gABAin gunnAr von heijne gusTAv von herTzen erik von sydow Tom von weymArn eugene wong jisong wu siegFrieD ZhiqiAng wu mATTi vuoriA lArs wågBerg PeTer wållBerg Torgny wännsTröm guAnhuA xu kuAngdi xu ronglie xu hAjime yAmAshinA shunPei yAmAzAki ivAn yATes Anders ynnermAn nAoyA yodA hiroyuki yoshikAwA germAn zAgAinov ivo zAnder jens zAnder udo zAnder richArd neil zAre niklAs zennsTröm chrisTer zeTTerBerg hAns zeTTerBerg lArs h zeTTerBerg ingegerd ågren john ågren sven ågruP AnnikA åhnBerg BengT åkesson chrisTer åslund nils åslund irmA åsTrAnd lArs åsTrAnd hAns åsTröm jAn åsTröm kArl johAn åsTröm åke öBerg hAllvArd ØdegAArd ivAn öfverholm sven-olof öhrvik lArs öjefors Per Anders örTendAhl gusTAf ösTBerg jerry ösTer leif ösTling lArs ösTlund lArs ösTmAn

kuNgL. INgeNJÖRSVeTeNSkAPSAkAdemIeN

ivA är en fristående arena för kunskapsutbyte. genom att initiera och stimulera kontakter

mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar ivA som en brobyggare

mellan näringsliv, forskning och politik, med fokus på teknisk vetenskap och ekonomi. vår

över tygelse är att det är mötet mellan människor som genererar nya idéer och får ny kunskap

att växa fram. ivA vill därför fungera som ett forum för dessa möten genom föreläsningar,

konferenser, forskarutbyten och olika projekt.

Akademien har en lång tradition av att belysa strategiska vägval som på olika sätt berör

teknikens möjligheter och problem i samhället, liksom teknikens ekonomiska konsekvenser

och förutsättningar för hållbar utveckling.

ivAs nätverk består av beslutsfattare från näringsliv, högskolor och förvaltning. med nära

1000 svenska och utländska invalda ledamöter och cirka 200 företag i ivAs näringslivsråd

utgör akademien en kvalificerad kompetensbank. h.m. konungen är akademiens högste

beskyddare och deltar aktivt i verksamheten.