Upload
hakiet
View
216
Download
3
Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för
pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier
Examensarbete i
utbildningsvetenskap
inom allmänt
utbildningsområde,
15 hp
Disciplin i de svenska skolorna under 1600-talet En didaktisk analys av 1649 års skolordning
Av Juan Antonio Martínez Perona
Handledare: Jakob Evertsson
Examinator: Donald Broady
Rapport nr: 2012vt00021
2
Innehåll Sammanfattning .............................................................................................................................3
Inledning .........................................................................................................................................4
Bakgrund ........................................................................................................................................4
Disciplinen under 1600-talet .......................................................................................................4
1649 års skolordning ...................................................................................................................5
Litteraturöversikt ............................................................................................................................6
Tidigare Forskning .......................................................................................................................6
Teoretiska Perspektiv ..................................................................................................................8
Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 10
Metod och material ...................................................................................................................... 11
Material .................................................................................................................................... 11
Metod ....................................................................................................................................... 12
Avgränsning .............................................................................................................................. 12
Resultat och Analys ....................................................................................................................... 13
Fördelning av verksamheten ..................................................................................................... 13
Kontroll av verksamheten ......................................................................................................... 17
Den genetiska organisationen ................................................................................................... 23
Sammansättningen av styrkorna ............................................................................................... 25
Den hierarkiska övervakningen.................................................................................................. 27
Straff och sanktioner ................................................................................................................. 29
Prov och examinationer ............................................................................................................ 32
Diskussion ..................................................................................................................................... 34
Referenslitteratur ......................................................................................................................... 36
Tryckta källor: ........................................................................................................................... 36
Litteratur:.................................................................................................................................. 36
Web: ......................................................................................................................................... 36
3
Sammanfattning
Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med
hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff
kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två
böckerna.
Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok
förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika
små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt
fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra
och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt. Rangordningen
bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna. Med
hjälp av rangordning gjordes det möjligt att utnyttja kroppens maximala kraft. Verksamheten
skulle vara produktiv och ekonomisk stabil. Examinationer fungerade också som ett sätt att
klassificera de olika individerna i olika grupper. De som inte uppfyllde skolans krav
bestraffades så att de till slut lärde sig det de skulle.
Nykelord: Foucault, 1649 års skolordning, disciplin, straff, rangordning, bestraffning
4
Inledning
Disciplinen har alltid varit ett känsligt ämne när det gäller de svenska skolorna. I en rapport
från Sveriges Radio1 uttryckte Jan Björklund, utbildningsminister, ett behov att lagstifta om
de direkta åtgärder som skulle riktas mot eleverna som ”beter sig så hotfullt och så våldsamt
i skolan att övriga i princip är rädda för att gå dit.”2 I samband med samma artikel släppte
Sveriges Radio en undersökning där 76 % av alla som svarade (103 personer) ville se att en
hårdare disciplin införs i skolan.3
Disciplin i skolan är inte ett modernt tema. Under 1600-talet började disciplinen inta de
flesta delar av samhället och blev ett viktigt verktyg för övermakten för att kontrollera olika
verksamheter som skolor, sjukhus och militära anläggningar. Disciplinen i skolan har
återkommit som ett viktigt tema i dagens media och har blivit en flitigt diskuterad aspekt i
många av de politiska debatterna under de senaste åren.
Bakgrund
Disciplinen under 1600-talet
Under 1600-talet var disciplinen den viktigaste formen av kontroll från överheten. Man såg
kroppen som ett objekt som skulle formas och manipuleras, som skulle dresseras för att dess
krafter skulle kunna utnyttjas. Kroppen skulle lyda, begagnas, fulländas och förvandlas. Två
områden var då de viktigaste. Det första ansåg kroppen som analyserbara; det andra som ett
objekt att utnyttja. Disciplinen koncentrerar sig på det sista. Kroppen måste bearbetas i
detalj genom tvång. Det gäller att få tag i dess mekanik och att utsätta den för långt drivet
tvång.4
Under 1600-talet började en intensiv och minutiös observation av detaljerna. Man ansåg
detaljerna som viktiga i ett religiöst sammanhang och utnyttjade deras krafter från ett
politiskt håll.5
1Sveriges Radio, 2009: Utbildning. (16.04.2012) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=2765064 2 Ibid.
3 Ibid. 4 Foucault, Michel, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 4., översedda uppl., Arkiv, Lund, 2003. S. 138-139
5 Ibid., s. 142-143
5
Sedan 1600-talet fram till våra dagar har disciplinen spridit sig oupphörligt över flera
områden till att täcka nästan hela samhällskroppen.
1649 års skolordning
År 1627 började Johan Amos Comenius (Mähren, Ungern) skriva Didactica Magna. Detta
verk var en av de första organisationsplanerna för skolan och hade som mål att
systematisera undervisningslärans tankar6. Parallellt med skrivandet av Didactica Magna
arbetade Comenius med ett annat verk, Janua linguarum reserata, eller på svenska Den
öppnade gyllene dörren till språket. Detta verk gjorde honom känd i hela Europa och i
Amerika och användes som modell i undervisningen under 1600-talets början.
År 1634 började Janua linguarum reserata användas i undervisningen i Sverige. Drottning
Kristinas lärare Johannes Matthiæ använde sig av den i sina lektioner. Men det var inte
förrän år 1636 som Sverige började kontakta Comenius. Han fick ett uppdrag från den
svenska regeringen att anordna den svenska folkundervisningen som skulle hjälpa till att
kämpa mot det utbredda Luther-stödet7.
När Comenius presenterade sitt manuskript i Sverige år 1646, Methodus linguarum
novissima, Den senaste språkmetoden, på svenska, mötes han av skarp kritik från Matthiæ,
drottningens lärare, som ansåg att själva metoden endast innehöll idéer, inte konkreta
instruktioner för att använda i undervisningen. Matthiæ själv fick uppdrag, några år efteråt,
att bearbeta den nya svenska skolstadgan. Han använde sig av de ”Böhmiska brödernas”
stadga. Det som han inte visste var att själva stadgan var författad av Comenius själv och
baserad på hans idéer, de samma som han tidigare presenterade i sina verk8. Därmed föddes
1649 års skolordning.
Det finns ännu inte någon studie om hur synen på disciplinen, i teorin, kunde ha sett ut i de
svenska skolorna under 1600-talet. Min uppsats försöker täcka denna lucka med hjälp av
Sveriges skolordning anno 1649.
6 Kroksmark, Tomas (red); Comenius, Johann Amos, Didactica Magna. Stora undervisningsläran,
Studentlitteratur, Lund, 1999. S. 16 7 Ibid., s. 27 8 Ibid., s. 30
6
Litteraturöversikt
Tidigare Forskning
En av de tidigare studierna kring ämnet disciplin och 1600-talsskolan är boken
Konformismens Triumf, skriven av Per-Johan Ödman 19879. Boken behandlar den svenska
mentaliteten under 1600-talet och hur befolkningen anpassade sig till överheternas krav på
undervisning. Här beskrivs också hur den kyrkliga disciplineringen och folkuppfostran gick
till. Studien ger en historisk översikt av det svenska samhället under 1600-talet och
behandlar ämnet disciplin ur ett pedagogiskt perspektiv.
I Bengt Sandins avhandling Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barn
uppfostran i svenska städer 1600-1850 behandlas också disciplin och uppfostran i de svenska
skolorna under 1600-talet. Under 1500- och 1600-talet började man att avskilja barn från
resten av samhället genom uppfostran och skolgång. Detta innebar att man började uppfatta
”den breda massan” som någonting irrationellt och djurisk. Dessa vilda impulser liknade
barnens egenskaper och var ett uttryck för ondska. Bara genom kontroll och disciplinering
kunde denna ondska fostras bort.10 En av dessa enheter som ansvarade för korrigering och
uppfostran av barn var så kallade ”barnhus”. Där skulle tiggande och föräldralösa barn
sysselsättas tills de var tillräcklig gamla för att hitta ett passande arbete. Synen på barn
liknade den som man hade för brottslingar. Man ansåg dem som ”syndfulla, egenvilliga och i
behov av korrektion och disciplin”.11 Barnhuset ansvarade då för korrigering och
tillrättavisning av dessa onda egenskaper.
Kyrkan var en viktig del av disciplineringsmaskineriet under 1600-talet i Sverige. Genom en
intensiv dokumentation av befolkningens kunskaper i katekesen med hjälp av husförhör och
de så kallade biskopsvisitationerna skapades en hierarkisk kontroll över befolkningen
samtidigt som man skärpte övervakningen av det lokala prästerskapet.12 Registreringen av
9 Ödman, Per-Johan, Konformismens triumf: utvecklingslinjer i svensk 1600-talspedagogik, Stockholm, 1987
10 Sandin, Bengt, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer
1600-1850, Arkiv, Diss. Lund : Univ.,Lund, 1986. S. 41-43 11
Ibid., s. 45-46 12 Ibid., s. 47
7
befolkningens kunskaper gjorde av varje individ ett ”fall” som kunde examineras, analyseras
och bestraffas.13
Sandins avhandling tar fram två perspektiv av folkundervisningen. Den första säger att
folkundervisningen inte ska relateras så mycket till de lutherska kraven på läsfärdighet utan
mer till statsmakternas behov av kontroll och mobilisering av befolkning. Det andra
perspektivet, däremot, ser läskunnighet och den kyrkliga undervisningsformen som djupt
förankrade i de lutherska kraven på läskunnigheten.14
Bestraffning av dem som på något sätt missade eller svarade fel vid de förhören var vanlig
under 1600-talet. Om antalet människor som inte kunde katekesen var stort kunde hela
församlingen avstängas från de kyrkliga tjänsterna. Detta ledde till det undervisningstvång
som karakteriserade den kyrkliga metoden under den perioden.15 Skolan var då en möjlighet
för barnen för att lära sig den lutherska katekesen samtidigt som man kunde lära sig att läsa
och skriva. Man lade stor vikt på den moraliska och religiösa fostran av barnen utanför
hemmet.16
Genom examinationen av folkkunskaper blev individerna synliga för makten. Individerna
framstod som ett objekt och varje individ påmindes om deras plats i samhället samtidigt som
man, genom registrering, skapades ett band till det politiska systemet.17 Observation av
individerna från maktens sida var ständig och kontinuerlig. 18
Sandin skriver att straffen för olika sedlighetsbrott skärptes betydligt under 1600-talet i
jämförelse med det tidigare seklet. Detta speglar en markant kontroll över de lägre
rättsinstansernas beslut.19 Under den tiden var det omöjligt att bryta mot den religiösa
underordningen utan att också bryta mot de världsliga och kyrkliga lagarna. Den kyrkliga och
den världsliga makten gjorde religiös rättrogenhet till en medborgerlig lydnadsplikt.20
13
Sandin 1986, s. 75 14 Ibid., s. 48 15 Ibid., s. 54 16
Ibid., s. 55 17
Ibid., s. 75 18 Ibid., s. 76 19
Ibid., s. 60 20 Ibid., s. 69
8
Bengt Sandin ger också i sin avhandling en historisk redogörelse för de olika skolordningarna
under 1600-talet, bland annat 1649 års skolordning.21
Religionen under 1600-talet präglade hela samhällskroppen och inte minst skolorna. Kyrkan
och religionen i allmänhet fanns ”i det sociala systemet, maktutövningen och det dagliga
arbetet.”22 I sin artikel God enighet, sämja och kärlek uti landet23 försöker Linda Oja att
presentera en bild av de ambitionerna som kyrkan hade under stormaktstiden när det gäller
uppfostran. Enligt Oja låg uppgiften i att uppfostra människorna i samhället i den rätta tron
på överheten. Särskilt speciell för mitt arbete är den delen av artikeln som koncentrerar sig
på vilka metoder kyrkan använde sig av för att nå sitt mål. I början av 1600-talet byggde
kyrkodisciplinen på tvång och våld med hjälp av böter och straff. Det var prästens uppgift att
berätta om den rätta tron för sina åhörare. Däremot skulle han inte utföra all undervisning
själv, utan delegera en del av uppgiften till föräldrar, medlemmar ur sockenmeningheten
eller klockaren.24 Ett annat sätt på vilket kyrkodisciplinen utformades var genom
kunskapsförhör. Prästerna förhörde människorna om Bibeln samtidigt som personernas
prestationer under dessa förhör dokumenterades noggrant.25 Kyrkan och mer konkret
prästerna använde sig av olika typer av straff för att tillrättavisa dem som inte uppförde sig
på det sättet som prästerskapet förespråkade. Skamstraff eller ”världsliga” straff som
fängelse, straffarbete, böter, kroppsstraff mm.26 Däremot skulle straffen inte vara så hårda
eftersom det skulle förvärra saken istället för att förbättra den.27
Teoretiska Perspektiv
Arbetet följer Foucaults genealogiska idéer om makt och kunskap. Ur Foucaults perspektiv är
det makten som ”konstituerar diskurser, kunskap, kropp och subjektiviteter”28. Makten kan,
enligt Foucault inte ses som destruktiv utan mer som produktiv. Det är genom makten som
omvärlden skapas.
21
Sandin 1986, s. 77-80 22
Oja, Linda, ” ’God enighet, sämja och kärlek uti landet’ . Den religiösa lagstiftningen och ambitionen att göra goda kristna av stormaktstidens svenskar”, Stat - kyrka - samhälle: den stormaktstida samhällsordningen i Sverige och Östersjöprovinserna. S. 17-85, 2000 23 Ibid 24 Ibid., s. 42-45 25
Ibid., s. 48-49 26
Ibid., s. 50-54 27 Ibid., s. 55 28
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000. S. 20
9
Kunskap är kopplad till makt. Det är diskurser som i högsta grad skapar vad vi är och det som
vi kan veta något om. Enligt denna syn är det omöjligt att nå sanningen eftersom ”man aldrig
kan tala från en position utanför diskurserna”29. Det är därför viktigt att utforska de
diskursiva processer som konstruerar diskurserna för att se om någonting är sant eller falsk.
Arbetet behandlar skolan som en maktskapande institution och eleverna som undersåtar
skapade med hjälp av de diskurser som institutionen framställt i form av skollagar och
skolordningen.
I boken Övervakning och straff30 skriver Foucault om straffets idéhistoria och behandlar
disciplin ur ett historiskt perspektiv. Enligt Foucault är disciplin ett sätt att kontrollera
individerna i det nya moderna samhället baserat på nya former av ekonomiska, politiska och
militära organisationer som växte fram under 1600-talet31. Intressant för min studie är hans
förklaring av begreppet disciplin och hur detta bildas i samspel mellan olika individer i
samhället. Enligt Foucault avstår disciplinen från våld och har som syfte att ”öka den
enskildes herravälde över sin egen kropp.”32 Författaren avser disciplinen som konsten att
hantera människokroppen och syftar på att öka måttet av kroppens skickligheter och på att
göra den lydigare.33 För Foucault ingår människokroppen i ett maktmaskineri som är
kontrollerat av överheten. Det uppstår en politisk anatomi som med hjälp av en minutiös
kontroll, ett oavbrutet tvång och en ständig övervakning kontrollerar, bryter sönder och
utformar kroppen på nytt.34 Disciplinen skapar ett rum med olika celler, platser eller
rangordningar som är på samma gång arkitektoniska, hierarkiska och funktionella och som
tillåter en viss cirkulation samtidigt som man förenklar övervakningen av subjekten.35 Med
hjälp av ett minutiöst schema kontrolleras kroppen och dess relation med övningen att
utföra i den minsta detaljen enligt övermaktens villkor.36 För att öka kroppens produktivitet
isolerades de minsta enheterna i en verksamhet från varandra, förenklades dess element så
mycket som möjligt, avgränsades olika tidssegment med ett mål för att fastställa individerna
i varje respektive nivå och upprättades serier av serier, det vill säga uppgifter som lämpade
29
Winther 2000, s. 20-21 30 Foucault 2003 31 Ibid., s. 139 32
Ibid., s. 139 33
Ibid., s. 139-140 34 Ibid., s. 139-140 35
Ibid., s. 143-150 36 Ibid., s. 151-156
10
sig för varje individs nivå och grad som skulle klaras innan man gick vidare till nästa och
svårare uppgift.37 Enligt Foucault är disciplinen ”konsten att sätta samman krafter så att en
effektiv apparat erhålles.”38 Det handlar om en organiserad, mångfaldig, automatisk och
anonym makt.39 Disciplinen gör ”de allra minsta delarna av uppförandet straffbara.”40
Bestraffningen har en tvåfaldig konsekvens: på ett sätt fördelas individerna efter deras
skicklighet och kunskap och på det andra utövar man ett oavbrutet tryck på dem.41 Foucault
förklarar till sist hur maktens hierarkiska metoder och sanktioner kombineras samman i den
så kallade examen, det vill säga kunskapsprövning. Dessa examina svarar för viktiga
”disciplinära funktioner som uppdelning och klassindelning och ”maximal utnyttjande av tid
och kraft.”42
Syfte och frågeställningar
Jag kommer att närmare studera hur disciplin framställdes och kontrollerades under 1600-
talet med hjälp av de kategorier om disciplin som Foucault presenterade i sin bok
Övervakning och straff. Eftersom många av hans exempel och källor är daterade till 1700-
talet var syftet med detta arbete att försöka identifiera gemensamma drag mellan 1649 års
skolordning och Foucaults teser.
De frågor som studien kommer att besvara är:
Hur framställs disciplin i 1649 års skolordning?
Vilka idéer och kategorier i Foucaults analys överensstämmer med synen på disciplin i 1649
års skolordning?
37 Foucault 2003, s. 159-162 38
Ibid., s. 165 39
Ibid., s. 178 40 Ibid., s. 179 41
Ibid., s. 183 42 Ibid., s. 185-193
11
Metod och material
Material
1649 kom den första skolordningen till Sverige under Drottning Kristinas mandat och
utformad av drottningens lärare43. I sin tur hade han använt sig av de Böhmiska brödernas
skolordning, författad av Comenius. 1649 års skolordning presenterade ett nytt skolsystem
där skolan delades in i tre olika nivåer: de högsta kallades akademier, de mellersta kallades
gymnasier och de lägsta kallades trivialskolor. Trivialskolorna delades i sin tur i två mindre
enheter: lägre och högre trivialskolorna44. Nytt för denna skolordning var en centrerad
kursplan kring ämnet latin och en mer styrd skola för både lärare och elever.
En annan bok som jag kommer att använda i mitt arbete är Övervakning och straff45 av
Michel Foucault. I boken försöker Foucault svara på varför fängelset är så dominant i dagens
straffsystem. I den tredje delen av boken ägnar författaren tid till att förklara begreppet
disciplin och att ge en insikt i det ur ett historiskt perspektiv. Foucault kategoriserar och
sönderdelar begreppet och dess användningar sedan uppkomsten under 1600-talet. Dessa
kategorier, som förklarades under tidigare forskning, kommer att användas som teoretisk
utgångspunkt för arbetet.
Den här boken är central för studien och kommer att undersökas för att försöka svara på om
det redan under 1600-talet fanns några av de drag som Foucault förlägger till 1700-talet i sin
bok.
En annan studie kommer att användas som sekundär litteratur. I inledningen av den
versionen av Didactica Magna som jag här undersöker finns en kort studie av Johan Amos
Comenius och hans verk skriven av Tomas Kroksmark46. Kroksmark gör en kort och intressant
redovisning av Comenius liv och förklarar på ett tydligt sätt vilket förhållande hade han till
Sverige och på vilket sätt hans idéer påverkade undervisningen i landet. Han redovisar också
vilka idéer som behandlas i Didactica Magna och vilka böcker och skolordningar, baserade
på hans stora verk, som kom därefter. Jag kommer att använda Kroksmarks studie i min
uppsats som referens för min historiska bakgrund om 1649 års skolordning.
43 Kroksmark 1999, s. 30 44 Brolén, C. A. (red.), 1649 års skolordning: i original samt i svensk översättning, Jena, 1921 45
Foucault 2003 46 Kroksmark 1999
12
Metod
Enligt boken Metodpraktikan47 finns det två typer av textanalys. Den första är den så kallade
kvantitativa textanalysen. Den metoden baseras på räknebara kategorier och kan analyseras
med hjälp av siffror. Den kvantitativa textanalysen är användbar i studier när man vill ta reda
på hur ofta en viss kategori förekommer i en text eller hur mycket utrymme ett tar begrepp i
själva texten. Den kvantitativa textanalysen är däremot inte användbar i min studie eftersom
det kommer att handla om en jämförelse av olika texter som kan ge svar på mina
frågeställningar.
Den andra textanalysen som förklaras i boken Metodpraktikan och som jag kommer att
använda i min studie är den så kallade kvalitativa textanalysen48. Denna textanalys
behandlar texter som helheter och analyserar noggrant deras delar och kontext. Med hjälp
av den kvalitativa textanalysen kan man kritiskt granska själva innehållet i texterna som
undersökts. En underkategori av själva kvalitativa textanalysen är diskursanalysen.
Diskursanalysen är en av de vanligaste analyser som görs i forskningen just nu. Denna analys
syftar på att ”uppmärksamma aspekter av samhällslivet”49 som vi inte vanligtvis ser i
vardagen. Enligt diskursanalysen har språket stor betydelse för hur vi uppfattar verkligheten.
Jag ska alltså använda mig av en diskursanalys i min forskning för att försöka förstå och
analysera vilka idéer Foucault hade om disciplinen och hur dessa idéer och de kategorier
som han använder sig av i sitt verk kan användas och appliceras på 1649 års skolordning.
Avgränsning
Jag kommer att använda mig av Foucaults teser om disciplin, tagna från hans bok
Övervakning och straff, för att undersöka 1649 års skolordning och försöka att svara på
studiens frågeställningar. Arbetet kommer att följa Foucaults disposition när det gäller de
olika kapitlen som behandlas.
47 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007. S. 223 48 Ibid., s. 237 49 Ibid. 2007
13
Resultat och Analys
Fördelning av verksamheten
Enligt Foucaults tes, använder sig disciplinen av olika tekniker för att fördela människorna i
rummet. För det första behövs en specifik plats isolerad av resten från platserna för att
kunna fungera. Det är disciplinens skyddade ställe där ingen kan gå in eller ut utan
övervakning. Under 1600- talet blev skolan en av dessa platser. Klostermodellen, stängt från
allt och alla, intogs snart och användes i undervisningen. Internatskolan, som var mindre
förekommande under 1600-talet, är ett klart exempel. Däremot kan de vanliga skolorna
också vara ett exempel på denna klostermodell.50
1649 års skolordning inleds med en fördelning av skolan i tre olika grader: akademier,
gymnasier och triviala skolor. De triviala skolorna fördelas i sin tur i två olika delar enligt
barnens nivå: lägre och högre.51 Den lägre är den så kallade barnskolan. Där undervisas på
samma sätt som i den lägsta klassen i den högre nivån.52 Den högre triviala skolan uppdelas i
fyra olika klasser. I de lägsta klasserna, de så kallade Alphabetica, skulle barnen lära sig att
läsa svenska och latin med vacker handstil och att skriva siffror och känna till deras värde.53 I
den andra klassen, Donastisca, skulle barnen fördjupa sina kunskaper i latin och svenska
samtidigt som de lärde sig att översätta svenska meningar till latin.54 I den tredje klassen,
den så kallade Syntactica, skulle barnen lära sig den fullständiga latinska grammatiken och
börja översätta de klassiska verken från latin till svenska. Samtidigt skulle de lära sig att
översätta kortare brev eller berättelser till latin.55 I den sista klassen, Rethorica et Logica,
Skulle barnen konkretisera sina kunskaper i latin och lära sig grunderna i logiken och
retoriken.56 Förutom de nämnda klasserna ska det finnas en räkneklass, avskild från de
andra, som riktar sig till de som övar på att skriva och räkna och inte är intresserade av andra
ämnen.57
50
Foucault 2003, s.143-144 51 Brolén 1921, s. 61 52 Ibid., s. 61 53
Ibid., s. 61 54
Ibid., s. 63 55 Ibid., s. 67 56
Ibid., s. 69 57 Ibid., s. 73
14
Skolans olika klasser och grader är ett sätt att fördela verksamheten och kontrollera den.
Genom en skyddande miljö, avskiljd från resten av världen under undervisningstid, kan
övermakten skapa förutsättningar för disciplinen. Detta liknar de första fabrikerna i slutet av
1700-talet där målet med koncentrationen av krafterna till en och samma plats eller rum var
att ”utvinna största möjliga fördelar och för att neutralisera nackdelarna.”58
På samma sätt fördelas också speciella rum för enskilda mål. Detta kan ses, till exempel,
senare i skolordningen, där det ges olika råd för att barnen effektivt ska kunna träna sitt
minne. Det rekommenderas att varje skola har ett särskilt och tyst läsrum som barnen kan
använda och som är isolerad från resten av skolan.59
Rasterna kontrolleras också på ett likande sätt. Enligt skolordningen kan lekar som inte är så
våldsamma och bullriga tas efter lektionerna på skolas område. Däremot anvisas andra lekar
som kan störa barnen och verksamheten till en lekplats nära skolan.60
Foucault förklarar i sin bok att rummet där disciplinen tar form måste fördelas på ett ännu
smidigare sätt. Han kallar det som inrutningens princip. Enligt Foucault har varje individ en
bestämd plats där övervakningen kan utövas utan att individerna försvinner i verksamheten
utan kontroll. Formationer av oanvändbara individer utan bestämt syfte är farliga för
verksamheten. Det gäller att utöva kontroll på ett mer konkret sätt och att ta reda på var
individerna är hela tiden. Individernas beteende övervakas, belönas eller straffas i varje
stund. Enligt Foucault skapar disciplin ett analytiskt rum.61
Skolbyggnaden är, på en och samma gång, en sluten miljö, avskiljd från resten och världen,
och en plats där inrutningens princip används för att kontrollera eleverna. Själva
skolbyggnaden regleras också i 1649 år skolordning. Enligt den ska skolan vara tillräkligt stor
för att alla elever ska få sitt eget utrymme. Det ska också finnas lika många rum som klasser.
Varje rum ska vara isolerat från resten av klasserna med hjälp av tjocka murar. Fasta bänkar
och säten ska också finnas i varje klassrum.62 Skolbyggnaden använder sig också av
klostermodellen där isolering är det viktigaste och där själva byggnaden delas upp i så många
58
Foucault 2003, s. 144 59
Brolén 1921, s. 139 60 Ibid., s. 151 61
Foucault 2003, s. 145 62 Brolén 1921, s. 155
15
små bitar som människor som finns i den.63 Varje elev får sin bänk som i sin tur är fast i
rummet och inte kan flyttas. På det sättet kan alla kontrolleras och övervakas på ett
smidigare sätt. Tjocka murar gör det hela enklare.
Skolbyggnaden och de olika rummen i den har inte enbart som mål att bevaka och stoppa
farliga förbindelser utan också att skapa ett nyttigt utrymme där människor kan utvecklas
under överhetens övervakning.64
För att kunna placera eleverna i olika klasser behövs en sorts rangordning. Denna
klassifikation görs alltså inte av territoriet eller orten människan kommer ifrån. Foucault
preciserar i sin bok att varje människa erhåller en definition av en plats i en serie, det vill
säga att man är definierad på ett speciellt sätt så länge man behåller den platsen.
Rangordningen av individer tillåter en viss rörelse i ett nätverk av relationer samtidigt som
man binder fast dem under organisationens kontroll.65
1649 års skolordning uppmärksammar hur verksamheten ska gå till och hur läraren borde
reagera på vad som förekommer i skolan under vardagen. För det första anses att elever
som inte kan svara rätt på bestämda frågor visar att man inte har lärt sig lektionen. Dessa
barn ska inte tillåtas flytta till en högre klass ända tills de har visat sina färdigheter.66
Rangordningen blir då synligt efter lärarens frågor. Man har skapat en ny kategori där barn
som inte har den kunskapen som efterfrågas ramas in. Det samma händer med barn som
inte har god röst. Dessa barn kan inte ägna sig åt sångundervisning.67 Det är röstbegåvningen
som gör att barnen, senare, kan fortsätta med sin undervisning i körsång och figuralsång
under skolans gång.68
Rangordningen blir evident och effektiv när man sätter barnens kunskap i jämförelse. Enligt
1649 år skolordning ska eleverna delas upp i olika grupper beroende på deras kunnande. På
det sättet effektiviseras lärarens arbete och håller de flesta barnen sysselsatta med en och
samma uppgift.69 Barnen ska delas in i tre slags läxlag. Den första är för nybörjarna, den
63 Foucault 2003, s. 145 64 Ibid., s. 145 65
Ibid., s. 147-148 66
Brolén 1921, s. 65 67 Ibid., s. 67 68
Ibid., s. 69 69 Ibid., s. 73
16
andra är för de mest utvecklade och den tredje för de som är mest övade. De två sista
läxlagen ska läsa och repetera evangelium utantill varje söndag. 70 Men hjälp av
rangordningen har tre nya grupper med barn skapats med likvärdiga kunskaper som
effektiviserar lärarens arbete och kontrollen över var och en av individerna och klasserna.
Enligt Foucault fungerade skolan som en undervisningsmaskin där inlärningstider organiseras
efter en ny ekonomi.71
Ett likande exempel förekommer senare i 1649 år skolordning när det gäller kunskap och
undervisning. Enligt den kan det ibland förekomma att en klass delas i två olika delar där
barnen hamnar i den ena eller den andra beroende på deras kunskap. Indelningen påverkar
inte undervisningen nämnvärt, som ska vara så klar och tydligt så att alla barn från de båda
enheterna förstår vad som förklaras.72 Läraren måste då uppmärksamma de förmågor som
varje barn har när det gäller förståelse och framställa ett arbete som är anpassat till deras
förmågor och som kan hjälpa dem att göra framsteg.73 Det är läraren som med hjälp av en
noggrann observation anpassar undervisningen och uppgifterna till elevernas skickligheter.74
Lärarens uppgift är också att se skillnaden mellan större och mindre fel i ett arbete och sätta
det i relation till barnens utvecklingsgrad.75
Senare i 1649 år skolordningen förekommer ett annat exempel. Nämligen att eleverna som
klarar de olika uppgifterna och visar att har nått de eftersträvande kunskaperna kan flyttas
till en högre klass eller skickas vidare till gymnasium.76
Vissa prioriteringar sker också efter själva rangordningen. När det gäller undervisningen ska
läraren, enligt 1649 års skolordning, ge företräde åt barn som är mer arbetsamma än
andra.77
Examinationer och betyg hjälper också överheten att rangordna sina elever. I 1649 års
skolordning står skrivet att en rektor och en konrektor ska examinera barn som är nykomna
från andra skolor. Men hjälp av dessa examina kontrolleras om barnen är lämpade för
70
Brolén 1921, s. 76 71 Foucault 2003, s.149 72 Brolén 1921, s. 83 73
Ibid., s. 115 74
Ibid., s. 117 75 Ibid., s. 131 76
Ibid., s. 145 77 Ibid., s. 147
17
studier. Dess betyg har också betydelse för barnens placeringar i de olika klasserna.78
Klassificeringen i de olika klasserna görs enligt barnens framsteg och inte enligt deras ålder
eller föräldrars stånd och förmögenhet.79 Detta överensstämmer med Foucaults idéer om att
varje prov eller uppgift tilldelar en plats i tur eller rangordning till varje individ.80
I sin bok ger Foucault ett exempel från jesuitskolorna.81 I det exemplet förklaras hur dessa
klasser var uppdelade i olika grupper med individer som tävlade med varandra med sina
kunskaper. Dessa tävlingar var utformade på ett klassiskt sätt och varje lag nämndes efter de
romerska eller kartagiska arméernas enheter. Någonting liknande förekom i Sverige, med
undantag av den klassiska utformningen. 1649 års skolordning lägger stor vikt vid
latinundervisning. Efter att barnen har nått den tredje klassen tillämpades en stund på
onsdagar, före rasten, att göra små disputationer bland eleverna. Disputationerna skulle
hållas mellan elever från samma klass och på ett sätt som väcker tävlingsinstinkter hos
barnen. Själva disputationen börjar mellan den som besitter en lägre plats i klassen och den
som besitter en högre plats.82 Detta, såsom i exemplet med de jesuitiska skolorna, tillåter en
ständig rörelse bland dess medlemmar enligt deras kunskaper.
Genom en sluten miljö och en ständig rangordning skapades disciplinen i de svenska
skolorna under 1600-talet. Eleverna tilldelades en högre eller lägre rang i klassrummet
beroende på deras kunskaper som kontinuerligt examinerades. Detta tillät en viss rörelse
och skapade en tävlingsinstinkt hos eleverna. Det var enklare för överheten att organisera
och kontrollera eleverna genom dessa platser eller rangordning. Med Foucaults ord, det
gällde att ”organisera mångfalden, att skaffa sig ett instrument att överblicka och behärska
den med; det gäller att underkasta den en ’ordning’.83
Kontroll av verksamheten
Det räcker inte med att skapa disciplin. Man ska också övervaka verksamheten så att allt är
under kontroll. Överheten använder sig av olika metoder och tekniker som förenklar och
78 Brolén 1921, s. 79 79
Ibid., s. 83 80
Foucault 2003, s. 148 81 Ibid., s. 148 82
Brolén 1921, s. 135-137 83 Foucault 2003, s. 149-150
18
systematiserar arbetet. Den första av dessa tekniker är skapandet av ett tidsschema84.
Tidsschemat skapades först i olika kloster i en mer strikt form under 1600-talet, för att sedan
snabbt spridas till andra verksamheter i samhället som skolan eller industrin. Det infördes
obligatoriska uppgifter och nya tidsrytmer i ett regelbundet schema. Införandet av schemat
gav samhället med sina olika verksamheter en religiös prägel.85
Några exempel kan hittas i 1649 års skolordning. Det förekommer ofta ett intresse av att
kontrollera verksamhetens tid, antingen genom ett bestämt schema eller genom ett förslag
på när de olika aktiviteterna kan eller borde göras. I skolordningen, till exempel, uppmanas
till att övningar i sång alltid börjar kl. 12. För att effektivisera tiden och lärararbetet sägs
också att alla elever från de olika klasserna borde börja lektionerna samtidigt.86 Oftast
presenterar skolordningen olika tidsförslag. När det gällde räkning och skrivning skulle
morgnarna användas, bortsett från onsdag morgon, där svenskhistoria lästes. Eleverna i
sångklassen uppmanades också att gå till kyrkan under bestämda timmar, såsom alla andra
elever på skolan. Under vintern kunde lektionerna börja en timme senare.87
Rasterna och de olika ledigheterna var också kontrollerade. Ingenting lämnades åt slumpen.
På vintern skulle inte rasten som började kl. 8 vara mer än en kvart för att inte ta tid från de
övriga lektionerna.88 Längre ledigheter som sommarlov eller jullov var också etablerade från
början. I 1649 års skolordning bestämde tiderna mellan den 29 juni och den 29 juli för det
förstnämnda lovet och mellan den 18 december och den 18 januari för det sistnämnda.89
Tidschemat i skolan liknade på många sätt det som användes i fabrikerna under 1600-talet. I
deras ordningsregler uppdelades också arbetsdagarna i olika små delar. Det gällde att
reglera tiden så noga så att alla arbetare visste vilka uppgifter och sysslor de hade. 90 På ett
liknande sätt fungerade Lancasterskolorna i början av 1800-talet. Där var schemat mycket
mer detaljerat och ordagrant än på 1600-talets skolor.91
84
Foucault 2003, s. 151 85 Ibid., s. 151 86 Brolén 1921, s. 75 87
Ibid., s. 75-77 88
Ibid., s. 77 89 Ibid., s. 153 90
Foucault 2003, s. 152 91 Ibid., s. 152
19
För att effektivisera verksamheten behövs mer noggranna insatser än bara ett bestämt
tidschema. En annan grad av precision krävs av eleverna. Det handlar nämligen om att
precisera hur handlingen ska utföras under den bestämda tiden. Det är någon sorts program
som kan följas och som presenterar verksamhetens olika faser. Eleverna är tvungna att följa
det programmet och all deras rörelse och interaktion i skolan kontrolleras och mäts
ständigt.92
Under 1600-talet skulle eleverna börja och sluta dagen i skolan med bön och sång och på
kvällarna skulle de läsa ett kapitel ur den svenska Bibeln. Allt detta, till och med den läsning
som skulle göras utanför skolan, fastställs i 1649 års skolordning.93 Med hjälp av schemat
kontrollerar makten kroppen.94 På liknande sätt skulle dessa aktiviteter fortsättas på
gymnasienivå. Kunskaperna i grekiska skulle också utvidgas under gymnasietiden.95
Det gällde att kontrollera elevens varenda stund och att övervaka dess utförande. 1649 års
skolordning är mycket tydlig när det gäller hur lektionerna skulle se ut och vilka uppgifter
eleverna skulle göra. Man förenklar lärarens arbete genom att bestämma lektionens innehåll
åt honom. Där beskrivs hur eleven borde översätta olika texter. Med tydlighet skulle den
översättas och läsas tyst för sig själv för att sedan, men hög röst, läsas för de andra.96
1649 års skolordning föreslår också vilka tider som är de mest passande för eleverna när det
gäller att lära sig någonting utantill. Morgonen, med fast mage, är den bästa stunden, men
också kvällen, en stund innan man lägger sig. Morgonen efter ska eleverna repetera allt
igen.97
Repetitionerna är någonting som upprepas många gånger i 1649 års skolordning. Man lägger
mycket vikt vid så kallade förhörsrepetitioner. Dessa aktiviteter skulle göras vid fyra olika
tillfällen, ibland dagligen, veckovis, månadsvis eller vid slutet av varje läsår.98 Det presenteras
hur och när de olika repetitionerna skulle gå till. Nämligen skulle det ske varje timme i de
92 Foucault 2003, S. 153 93 Brolén 1921, s. 86 94
Foucault 2003, s. 154 95
Brolén 1921, s. 89-91 96 Ibid., s. 101 97
Ibid., s. 137 98 Ibid., s. 141
20
lägsta klasserna och efter själva lektionen på nästa nivå, men de högsta klasserna skulle
använda sig av de bestämda repetitionstimmarna. 99
Straffet för dem som kom sent, enligt skolordningen, skulle inte störa lektionerna utan
bestraffningen skulle ske innan eller efter lektionen.100 Detta visar tydligt hur detaljerad
planeringen var av verksamheten under 1600-talet. Ett annat exempel är den bestämda
tiden som presenteras i 1649 års skolordning för elevernas kortare ledighet, nämligen
onsdagar efter kl.2 på eftermiddagar och lördagar efter kl.3 också på eftermiddagar.101
Enligt Foucault kan kroppen disciplineras genom ett upprättande av dess rörelse. Med hjälp
av tidschema och rörelseschema kan människor sysselsättas och utnyttjas så att ingen
lämnas utan jobb. En effektiv relation mellan kroppen och rörelse är nödvändig för
disciplinen.102 I 1649 års skolordning kan man se ett klart exempel på detta. För läraren
gällde det att ta barnens hand och vägleda dem tills de har lärt sig att med vacker stil skriva
på tavlan eller på papperet.103 Läraren borde också läsa i elevernas skrivböcker för att med
omsorg rätta vad de har skrivit.104
Skolordningen beskriver hur de olika lekarna efter lektionerna ska se ut. Dessa kan inte vara
tröttande eller slappa utan måttfulla, som till exempel bollspel eller springlekar. Det måste
också finnas en bestämd tid för att utföra dessa aktiviteter för att ungdomarna inte ska leka
hela tiden och glömma det viktigaste, det vill säga sina studier.105 Här är läraren och
överheten, med deras makt, de som styr elevernas sysslor inklusive under pauser så att allt
som görs under lektionstid inte rasar ihop när de är lediga. Det gällde att begränsa tiden för
dessa lekar. Det gällde också att visa vilka lekar som var passande för verksamheten och vilka
lekar som inte var passande. Detta kan anses som ett sorts rättande av elevernas aktiviteter
där kroppen utnyttjas i den allra minsta detalj.106
Relationen mellan kroppen och det föremål som man använder sig av i verksamheten är
extremt viktig för disciplinen. Det gäller att reglera hur dessa kontakter mellan kroppen och
99
Brolén 1921, s. 143 100 Ibid., s. 151 101 Ibid., s. 153 102
Foucault 2003, s. 154 103
Brolén 1921, s. 63 104 Ibid., s. 129 105
Ibid., s. 153 106 Foucault 2003, s. 154
21
verktyg ska gå till. Syftet är att etablera en tvångsband i relation till produktionsapparaten.107
Exempel från dessa bestämmelser kan hittas hos 1700-talets soldater och deras förhållande
till sina vapen.108
I 1600-talets skola kan verktyget variera. Det beror på ämnet och det kan vara allt från
pennan till själva rösten. I 1649 års skolordning uppmanas eleverna att ska skriva och tala sitt
modersmål ”väl och vårdat”.109 Latin och andra ämne lämnas inte utanför i dessa
bestämmelser. Handstilen måste vara vacker.110
Det är inte bara skrivningen som är intressant för övermakten när det gäller skolan. Rösten
är också viktig. Att kunna behandla rösten på ett bra sätt är en möjlighet för disciplinen att
smyga sig in i kroppen genom kategorisering. Ett tydligt exempel finns i skolordningen.
Eleverna i trivialskolorna ska efter att de har läst för sig själva och förstått en text kunna,
med hög röst, översätta hela texten medan de andra hör på.111 Övningar i latins och andra
språks uttalande görs mellan eleverna och med lärarens närvaro så att han kan rätta och
kontrollera uppgiften.112 Uttalet av några latinska uttryck måste hämtas från lärarens eller
deras egna läsningar .113 Kategorisering görs efteråt mellan elever som kan respektive inte
kan uttala ett ord. I musikklassen, till exempel, behandlas antingen körsången eller
figuralsång beroende på elevernas röstbegåvning.114 Eleverna tvingas då att uttala på rätt
sätt. Det finns inget annat alternativ än att göra rätt. Övermakten bildar då, enligt Foucault,
en komplex kropp-redskap relation.115 Enda undantagen som kan hittas i skolordningen när
det gäller att tvinga eleverna att öva och förbättra är när eleven inte är av naturen begåvad
att sjunga. Dessa elever ska inte tvingas till det.116 Eleverna i de sistnämnda klasserna bör
inte bara känna till sångerna och tonerna i de olika sånger, utan också sjunga den riktiga
texten på ett bra sätt.117
107
Foucault 2003, s. 155 108
Ibid., s. 155 109
Brolén 1921, s. 81 110
Ibid., s. 73 111 Ibid., s. 101 112 Ibid., s. 133 113
Ibid., s. 133 114
Ibid., s. 69 115 Foucault 2003, s. 155 116
Brolén 1921, s. 147 117 Ibid., s. 145
22
Hantering av redskapet gjordes med hjälp av övningen. På det sättet förbättrades elevernas
prestationer samtidigt som övermakten blev synlig på en och samma gång. Övningar och
repetitioner presenteras i skolordningen som nyttiga och nödvändiga och läraren och
eleverna uppmanas att använda sig av dessa för att kunna förbättra studieresultaten.118
Tiden är ett viktigt redskap för makten för att kontrollera verksamheten. Det är också viktigt
att använda sig av tidens minsta användbara stunder som ett sätt att tränga sig in i på ett
smidigt sätt i aktiviteten. Varje ögonblick är viktigt och varje sekund måste utnyttjas för att få
den maximala kraften.119 Ett klart exempel, taget från 1649 års skolordning, är det som
uppmanar läraren att övervaka elevernas anteckningar. För att inte förlora tid till andra
sysslor skulle man inte slösa för mycket tid på att göra dessa anteckningar för noggranna.120
Skolans överhet delade upp anteckningarna i två slag. Ett så kallat omedelbart
anteckningssätt, där eleverna skriver det som förekommer under lektionen i tur och ordning
och på ett sammanfattande sätt och det andra så kallade systematiska anteckningssättet,
där eleverna bearbetade sina anteckningar med hjälp av kategorier och rubriker.
Skolordningen uppmanar läraren att förklara för sina elever vilken metod som är mer
passande för vilken stund. Den första, den omedelbara metoden, passar bättre för att läsa i
skolan och för att öva inför förhör eller prov. Den metoden var den snabbaste. Den andra,
den systematiska metoden, krävde mer tid, och passande bättre hemma än i skolan. På så
sätt kunde man effektivisera tiden under skoltid.121
Kontrollen av skolan gjordes genom ett intrång av makten i var och en av de minsta
handlingarna som kroppen gör. Genom en minutiös kontroll av aktiviteterna med hjälp av ett
tidsschema och ett program kan överheten sträva efter ett bestämt resultat för var och en
av eleverna i skolan. Kroppens rörelser kontrollerades och upprättades då in i minsta detalj.
Det gällde att effektivisera verksamheten med hjälp av tvång och övervakning.
118
Brolén 1921, s. 141 119 Foucault 2003, s. 155-156 120
Brolén 1921, s. 107 121 Ibid., s. 107
23
Den genetiska organisationen
Under den klassicistiska tiden utvecklades nya tekniker för att få maximalt utnyttjande av
tiden, kroppen och krafterna. Det gällde att rationalisera krafterna och göra dem mer
effektiva i en kedja där varje individ är en del av verksamheten och där produktiviteten
berodde på tidens användning. Disciplinen inte bara övervakar och kontrollerar utan ordnar
också verksamheten genom att sätta samman krafter och spara tid.122
Trots att många av dessa tekniker uppkom senare än den tidsepok den här uppsatsen
koncentrerar sig på, går det att redan under 1600-talet se hur skolan som verksamhet följde
en utvecklingslinje som ledde till tekniker som var vanligare under 1700- och 1800-talet. Det
handlar om grundläggande drag, men ändå tillräckligt signifikativa för studien.
Ett sätt att effektivisera tiden är att dela upp den i små successiva eller parallella segment
som strävar efter ett specifikt resultat. Enligt Foucault gällde det att isolera olika delar av
verksamheten för att få olika resultat från dem. Praktik och teori, till exempel, avskiljs från
varandra med var sitt bestämda mål. 123 Detta kan ses i 1649 års skolordning där det sägs att
eleverna inte bara ska åstadkomma en grammatisk perfektion när det gäller skrivningen utan
att de också ska kunna olika teoretiska reglerna för att behärska det latinska språket. Det
gällde att gradera och bedöma kunskapen i två olika delar: teori och praktik .124
Ett annat sätt att effektivisera arbetet är att organisera och kombinera de enklaste
elementen i verksamheten, det vill säga varje rörelse, varje liten aktivitet som eleverna kan
göra i ett analytiskt schema där resultatet är en ökad kraft av verksamheten som helhet.125
Varje grundelement användes för att förstärka det hela. Detta speglas i 1649 års skolordning
där det preciseras att det för varje ämne måste finnas ett utdrag med grundreglerna så att
eleverna inte känner sig avskräckta i sina studier.126 Detta förenklar elevernas satsning på
sina studier och effektiviserar deras jobb. Det samma händer lite senare i skolordningen. De
grundregler och exempel som framförs i de svåraste böckerna måste översättas till svenska
för att eleverna ska förstå dess innehåll bättre. För de små barnen gällde också att bara lära
122
Foucault 2003, s. 159 123
Ibid., s. 159 124 Brolén 1921, s. 113-115 125
Foucault 2003, s. 159-160 126 Brolén 1921, s. 97
24
ut det som var nödvändigt och ingenting annat.127 I de andra klasserna med större barn kan
dessa exempel och regler förklaras med andra latinska uttryck som de känner till, men de
flesta måste översättas långsamt, enkelt och tydligt till svenska.128 Det elementära inom
grammatiken måste inläras ordagrant.129 Lärarens arbete i det analytiska schemat är mycket
viktigt. Det är han som måste se till att allt fungerar som det ska och att alla förstår vad de
ska göra och hur det ska göras. Enligt skolordningen får läraren ut mer av sitt arbete om han
framställer kortare och enklare meningar på svenska i sina repetitioner.130 Det är läraren
som bestämmer i vilken utsträckning kunskapen ska förmedlas till eleverna beroende på
deras position i utbildningen.131
Så fort man har delat ut utbildningen i dessa små enheter tilldelas dem ett särskilt mål.
Överheten kontrollerar då att alla har uppfyllt dessa mål innan man flyttar till en högre klass
och att deras utbildning och kunskap stämmer överens med de andra i samma klass.132 Det
finns flera exempel av detta i 1649 års skolordning. Barn som aldrig har lärt sig latin tidigare
skulle sysselsattas med inlärningen av de latinska grundreglerna för att kunna gå vidare i sina
studier. Eleven skulle inte fortsätta sina studier tills han/hon hade läst verk av de latinska
författarna under längre tid och förstått de reglerna som har någonting att göra med uttryck
utan att behöva fördjupa sig i några tekniska termer.133 När det gäller att anpassa eleverna
efter deras och kamraternas kunskap finns det också ett exempel taget från skolordningen.
Tolkningen av de latinska författarna borde anpassas efter den nivå som klassen och
individerna har, mindre noggrann i de lägsta klasserna och mer rik och detaljerad i de
högre.134 Svårighetsgraden borde begränsas av elevernas förståelse och kunskap men borde
samtidigt motsvara de lägsta kraven som bestämdes för uppgifterna från början. Svenska
översättningen bearbetas av läraren så att innehållet anpassas efter den klassen som eleven
tillhör och graden av sin utveckling.135
127
Brolén 1921, s. 97 128
Ibid., s. 101 129 Ibid., s. 139 130 Ibid., s. 111 131
Ibid., s. 117 132
Foucault 2003, s. 160 133 Brolén 1921, s. 93 134
Ibid., s. 101 135 Ibid., s. 115
25
I skolan, såsom i andra verksamheter, upprättas serier av uppgifter som är anpassade efter
elevernas grad och kunskap. När dessa uppgifter är klara ges andra uppgifter. Det handlar
om en tidserie av specifika uppgifter som ger en definition på elevernas kunskapsnivå. 136
Inlärningen i skolan delas in i olika grader. I skolordningen förklaras hur den första graden
bara ska innehålla grundreglerna och normala konstruktioner av språket. Efter det borde
eleverna lära sig de lättaste avvikelserna och undantagen. För att sen, i den tredje och sista
graden, lära sig mer sällsynta fall som kan förekomma i språket och som kan ge en bra
indikation för läraren var eleverna befinner sig på kunskapskalan.137 Det händer på samma
sätt när det gäller tolkningen av de klassiska författarna. Tolkningen ska ges i sin mest
grundläggande form i de lägre klasser medan det i de högre klasserna ska ske i en mer
detaljerad och noggrann form.138
Under 1600-talet började det skapas olika grader och graderade prov såsom olika
bestämmelser av vilka mål eleverna ska ha nått innan de flyttas till en högre klass. Nya
övningar och serier av övningar med olika svårighetsgrader inrättas. Individerna som klarar
dessa serier tilldelas olika gradationer. Alla små detaljerna i skolans uppgifter är minutiöst
kontrollerade och att bedöms utifrån ett mål att uppnå. Varje elevs ”framsteg underkastas
en tät graderad hierarki”.139 De serier av övningar som upprättas i skolan ger överheten
möjligheter att kontrollera verksamheten på ett detaljerat sätt och efter varje steg ges chans
att dela upp eleverna i olika klasser beroende på den nivå som de befinner sig på för tillfället.
Enligt Foucault ansvarar makten för att tiden utnyttjas på ett bra sätt och att allt är under
kontroll.140
Sammansättningen av styrkorna
I de militära verksamheterna blev man under 1600-talet tvungen att uppfinna ett sorts
maskineri där alla soldater, var för sig och i en samverkande sammanlänkning resulterade i
en grupp som gav maximal effekt. Det gällde att uppfinna en effektiv apparat där man satte
136
Foucault 2003, s. 160 137
Brolén 1921, s. 95 138 Ibid., s. 101 139
Foucault 2003, s. 161 140 Ibid., s. 161-162
26
samman krafterna från varje individ. Detsamma gällde för skolan.141 Enligt Foucault blir
kroppen ett objekt som man kan röra, placera och kombinera med andra, där styrkan inte
längre är det viktigaste, utan platsen den intar och den ordning och regelmässighet som den
besitter. Kroppen är den minsta enheten som utformar maskineriet. 142 Tiden anpassas också
till alla andra i verksamheten så att allas kraft kombineras i en för att få det optimala
resultatet. Enligt Foucault blir skolan en apparat där varje elev för sig, varje nivå och varje
stund kan kombineras på rätt sätt för att utnyttjas i undervisningen.143 I 1649 års skolordning
kan vi se några av dessa drag. Där förklaras till exempel att varje klass borde delas upp i olika
grupper beroende på elevernas kunskapsnivå och att med genom dessa lag kan eleverna
sammanföras med andra på deras nivå för att sysselsätta dem med samma arbete.144
Samtidigt utarbetades inte olika undervisningsmetoder för de olika lagen. Enligt
skolordningen skulle läraren framställa en lektion så att alla elever i de olika lagen,
oberoende av deras kunskapsnivåer, kunde förstå den utan några svårigheter. Skolordningen
varnar för att om man inte gjorde på detta sätt effektiviserades inte lärartiden och eleverna
lärde sig inte någonting.145 Ett annat exempel ges lite senare i samma skrift. Under vintern är
det tillåtet att varje lektion börjar en timme senare än normalt med villkoren att rasten vid
8-tiden inte är längre än 15 minuter. På detta sätt kunde den ordinarie undervisningstiden
näst intill bibehållas. 146 Effektivisering av verksamheten gäller inte enbart elevernas
undervisningstid. Rektorerna tillsammans med konrektorerna och andra lärare skulle
examinera eleverna och ansvara för att sammanställa alla klasser och grupper för att göra
alla examina under en och samma dag.147 Alla individer vinner då på något sätt med denna
åtgärd.
Enligt Foucault tar disciplinen, ur de kropparna som den kontrollerar, fram en individualitet
rustad med fyra olika egenskaper. Dessa fyra egenskaper är: cellbindande, fördelning av rum
och plats; organisk, där allt och alla är i ständigt rörelse; genetisk, att samla tid och
kombinatorisk, där individernas olika krafter kombineras för att förstärka och effektivisera
verksamheten. Olika tekniker användes för att uppnå resultatet: man delade upp
141 Foucault 2003, s. 165 142 Ibid., s. 165-166 143
Ibid., s. 166-167 144
Brolén 1921, s. 73 145 Ibid., s. 83 146
Ibid., s. 77 147 Ibid., s. 143
27
människorna i olika kategorier, man bestämde på förhand ett program för de olika delarna i
verksamheten och man gjorde en taktik där allas krafter sammanställdes i en. Med hjälp av
denna taktik kunde man öka produktiviteten. Enligt Foucault är denna taktik den ”högsta
formen av disciplinär praxis.”148
Den hierarkiska övervakningen
Disciplinen är inte möjlig utan observation från överheten som i sin tur är betvingande och
fullt synlig. Det är dessa observationer som möjliggör att verksamheten fungerar.149
Problematiken var då att inte bara observera utan också att göra en hel mekanism som
samtidigt övervakade och kontrollerade individerna, underlättade deras förvandling, förstod
deras beteende, gjorde de till objekt för kunskap och omskapade dem.150 Överheten
skaffade sig ett kontrollmaskineri som hade som mål att analysera och övervaka de
mänskliga beteendena med en enda blick. Det rörde sig om en intensiv och oavbruten
kontroll där hela arbetsprocessen kontrollerades inklusive arbetarnas skicklighet, snabbhet
och uppförande. Övervakningen förvandlas då till ett ekonomisk redskap i relation till
verksamheten. 151
Detsamma kunde också appliceras på skolan där övervakningen är en del av själva
verksamheten, det vill säga en del av ”det pedagogiska förhållandet mellan lärare och
elever”.152 Antalet elever per skola och klass ökade under 1600-talet och man blev tvungen
att inrätta en reglerad övervakning som med tiden skulle mångdubbla dess effektivitet.153
Makten blev då en integrerad del av skolan som på ett anonymt, indiskret och automatiskt
sätt övervakade individerna. Den disciplinära makten fungerade i ett nätverk av tvåsidiga
relationer, uppifrån och nerifrån, mellan lärare eller övermakten och eleverna i skolan.
Makten var alltid på sin vakt eftersom den ständigt kontrollerade verksamheten. Läraren i
148 Foucault 2003, s.168-169 149
Ibid., s. 172 150
Ibid., s. 173 151 Ibid., s. 174-175 152
Ibid., s. 176 153 Ibid., s. 176-177
28
skolan var den fysiska versionen av makten som kontrollerade och övervakade allt inifrån,
utan våld eller övermått. 154
Några exempel på hur läraren övervakade eleverna i de svenska skolorna under 1600-talet
kan inhämtas från 1649 års skolordning. I ett stycke i skriften förklaras hur övningar i latinsk
uttal skulle gå till. Där rekommenderas att dessa grundläggande övningar börjar i de lägsta
klasserna och det påpekas att dessa övningar alltid måste göras med lärarens ledning och
närvaro så att eleverna vänjer sig vid detta och inte använder det svenska språket.155
Detsamma gällde med skrivövningar i det latinska språket. Dessa skrivövningar skulle bara
bestå av översättningar från latin till svenska och vice versa. Med hjälp av dessa
översättningar kunde grundreglerna i språket framställas men alltid under lärarens
övervakning. Han skulle alltid ”närvara och övervaka lärjungarnas arbete” så att han plötsligt
kunde överraska dem när de försökte fuska eller be om hjälp av sina klasskamrater.156 När
det gäller muntliga övningar skulle dessa övervakas och kontrolleras mer noggrant än vid de
skriftliga uppgifterna.157
Pauser, raster och andra ledigheter skulle, enligt 1649 års skolordning, alltid kontrolleras av
en ordningsman. Den ordningsmannen skulle övervaka och följa barnens lekar med
uppmärksamhet. I det fallet där någonting farligt eller som strider mot skolans normer
hände måste han rapportera det till lärarna. Läraren kunde i mån av tid också vara
ordningsman.158
Övermakten görs synlig genom ordningsmän eller lärare som ständigt övervakar vad
eleverna gör i klassrummet och utanför det. Det gäller att observera deras skicklighet när det
gäller kunskap och inlärning och hur arbetsprocessen går till. Syftet med denna övervakning
är att förstå deras beteende och upprätthålla det som inte står rätt till så att hela
verksamheten effektiviseras.
154
Foucault 2003, s. 178 155
Brolén 1921, s. 65 156 Ibid., s. 109 157
Ibid., s. 111 158 Ibid., s. 153
29
Straff och sanktioner
Disciplinen är inte så effektiv utan en mekanism för att bestraffa människorna som inte
lyder. Makten använder sig av sina egna lagar för att tillrättavisa speciella brott som
förekommer under dess övervakning. Dessa brott eller fel fastställs i sin tur i egna domstolar.
Men disciplinens straffande speglar inte den civila domstolen. Här gäller det också att rätta
till de små fel som förekommer i skolan, det vill säga allt som avviker från reglerna och är
inadekvat.159 Det gällde att göra varje liten del av verksamheten straffbar. Med detta kan
makten göra sig synlig för alla. Foucault förklarar begreppet straff med ett exempel från de
kristna skolorna på 1700-talet. Där förklaras straff som den åtgärd som kan göra barnen
medvetna om det fel som de har begått och allt som kan förödmjuka dem.160 Straffen
upprätthåller en ordning i skolan där bland annat lärotidens längd och färdighetsnivå
kontrolleras. 161
Enligt Foucault är straffet korrektivt, det vill säga makten gav prioritet till de straff som är
formulerade som övningar. Det gällde att omforma elevernas attityd med hjälp av övningar
som hade straffets karaktär. Enligt Foucault är att straffa detsamma som att öva.162
Det finns flera exempel på korrektiva straff i 1649 års skolordning. Där förklaras med
tydlighet att alla måste klara de lägre kurserna för att kunna gå vidare till de högre klasserna.
De som inte klarar sina studier måste göra om hela kursen så att de kan förklaras mogna fö
flytt till vidare studier.163 Här ser man hur det korrektiva straffandet görs synligt för de som
inte kan klara sina studier. För eleverna gällde det att studera så att de inte hamnade utanför
gruppen med övriga studenter. Ett annat exempel är det som gäller användningen av latin i
klassrummet. Eleverna skulle alltid använda sig av latinska språket i de högra klasserna både
med läraren och med sina kamrater. Det var absolut förbjudet att prata med någon annan
på sitt modersmål eller uttrycka sig på fel sätt på latin. De som inte följde reglerna skulle
straffas med det så kallad åsnestraffet.164 Åsnestraffet var ett sätt att bestraffa barnen som
inte följde latinplikten i skolan. Eleverna skulle sätta på sig ett konstgjort åsnehuvud och bära
159 Foucault 2003, s. 180 160
Ibid., s. 179 161
Ibid., s. 180 162 Ibid., s. 180 163
Brolén 1921, s. 83 164 Ibid., s. 135
30
det framför alla eller sätta sig på åsnepallen.165 Med hjälp av skammen skulle man lära sig att
följa de reglerna som skolan hade.
Straffet rekommenderades bara för dem som inte uppträdde på rätt sätt eller för dem som
inte lyssnade till vad läraren sa. Rättningen av felet skulle då ske med hjälp av våld, utan blod
eller svåra skador. Man skulle däremot inte straffa en elev till följd av dennes svagheter när
det gällde kunskap eller inlärning.166
Det finns andra exempel där det korrektiva straffet är tydligt. Eleverna som kom sent skulle
antingen bestraffas eller frikännas enligt lärarens kriterier. Dessa bestraffningar skulle ske på
ett sätt så att det inte störde de vanliga lektionerna, det vill säga antingen i början eller i
slutet på lektionen. På samma sätt skulle de som somnade bestraffas i skolan eller i kyrkan
om det inte handlade om ett stort behov av sömn på grund av något problem. Dessa
människor tilläts sluta lektionen tidigare och gå ut.167
Straffet är bara en del av ett belöning -bestraffningssystem som träder i kraft vid övning och
korrektion. Detta möjliggjorde ett system där eleverna betygsattes för sina prestationer
enligt en ond och god skala. Denna skala gjorde hela processen mer ekonomisk och gjorde
det möjligt att använda sig av siffror och kvantiteter för att räkna elevernas fel.168 Ett
hierarkiskt förhållande till goda och onda individer uppstod då tack vare denna kvantitativa
beräkning.169
De duktiga i klassen skulle enligt skolordningen uppmuntras och belönas med gåvor och
presenter för att lockas deras uppmärksamhet. Detsamma gäller för dem som flyttar till de
högre klasserna efter att de har klarat sina studier. När det gällde bestraffningar skulle
läraren uppmärksamma dessa så att de inte var för hårda och stränga eftersom eleverna
kunde ta illa vid sig och fly från studierna. Käpp och slag ska vara det sista alternativet för
läraren. Man skulle däremot använda sig av en allvarlig ton och röst för att försöka
tillrättavisa elevernas beteende. Om det inte fungerade skulle man kunna använda sig av
hårdare ord och hot. 170 Skamstraffen såsom åsnehuvudet ska vara den näst sista alternativet
165 Brolén 1921, s. 178 166
Ibid., s. 149 167
Ibid., s. 151 168 Foucault 2003, s. 181 169
Ibid., s. 182 170 Brolén 1921, s. 147
31
om ingenting annat fungerade.171 Fängelsestraff och piskrapp kunde förekomma, men i nivå
med felet som eleverna hade begått. För hårdare bestraffningar skulle rektorn vara med.172
Rangordningen är också ett sätt att straffa. Det fungerar inte bara för att bestämma en
hierarki i verksamheten utan också för att straffa och belöna individerna. Straffet som är
baserat på rangordningen försvinner däremot snabbt. Det gällde att flytta eleverna från
deras platser eller rang så fort de inte betedde sig på ett korrekt sätt och flytta dem tillbaka
så fort de rättat sig. Eleverna fördelades då enligt deras kunskap och uppträdande i skolan
samtidigt som övermakten utövade ett oavbrutet tryck på dem så att alla underkastade sig
samma mall. Det gällde att göra eleverna lika varandra i maktens ögon. 173 Ett klart exempel
hittar man i 1649 års skolordning där det görs skillnad mellan de försumliga och de okunniga
eleverna.174
Enligt 1649 års skolordning175 var lärarna och rektor de enda som hade rätt att bestraffa
eleverna. Det uppmärksammas också att dessa lärare måste vara professionella och inte
ryckas med av sina känslor när det gäller bestraffningen. Andra människor som arbetade i
skolan såsom vaktare eller ordningsmän hade inte rätt att röra eleverna. De uppmuntrades
att vara uppmärksamma och observera elevernas uppförande och anmäla felaktiga
beteenden till lärarna eller rektorn. Men lärarna var också skyldiga att följa de olika
instruktionerna och lagarna som fanns på skolan. Gjorde de inte det skulle de också straffas.
Straffen varierade från sänkt lön eller avsked från verksamheten till fängelse.176 Detta var ett
effektivt sätt för överheten att kontrollera varje detalj av verksamheten.
Straffsystemet jämför eleverna med varandra så att individerna differentierar. Det upprättar
en hierarki samtidigt som det samordnar och utesluter elever. Enligt Foucault normaliserar
straffsystemet verksamheten och dess individer.177 Det gällde att sätta normer och lagar så
att alla individer följer dem på samma sätt, oberoende av deras härkomst. De korrektiva
bestraffningarna med sin interna domstol liknar nutidens traditionella straffsystem och
171 Brolén 1921, s. 149 172 Ibid., s. 149 173
Foucault 2003, s. 182-183 174
Brolén 1921, s. 147 175 Ibid., s. 149 176
Ibid., s. 151 177 Foucault 2003, s. 184
32
använde sig av olika teatraliska uppföranden för att legitimera sin makt.178 Historisk sett har
disciplinen i skolan under 1600-talet medfört ett helt nytt straffsystem som inte är en
förlängning av de civila domstolarna och som är baserade på gamla metoder. Enligt Foucault
sätter dessa metoder igång en ”ny mekanism av normaliserade sanktioner”179.
Prov och examinationer
Genom examinationen kan övermakten övervaka, klassificera och straffa individerna. Det är
en ceremoni där makten demonstrerar sin styrka för de underkastade.180 Med examen kan
makten veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och kan klassificera dem i olika
kunskapsnivåer, det vill säga i olika klasser. Bestraffningen består i att elever som inte
uppnått tillräcklig kunskap inte får fortsätta till nästa nivå. Dessa elever tvingas då att göra
om kursen eller tillrättavisas på ett hårdare sätt så att de inte glömmer vad misslyckandet
innebar.181 I skolan mätte inte längre eleverna sina krafter med varandra utan man jämförde
deras kunskap och färdigheter med alla andra så att överheten på ett enkelt sätt kunde
organisera och klassificera dem.182 Rektor och konrektor i de svenska skolorna under 1600-
talet var de ansvariga för examinationerna. Några av dessa examinationer tjänade till att
dela upp eleverna i olika grader beroende på deras kunskapsnivå.183 Här fungerar
examinationen och dess följder, det vill säga, den indelningen i olika klasser som skapades,
som ett sätt att klassificera och ”bestraffa” eleverna som inte uppnått en viss kunskapsnivå.
En indelning mellan de kunniga och mindre kunniga eleverna skedde samtidigt som man
skapade en viss tävlingskänsla mellan dem. Bestraffningen kunde också vara på ett mer
direkt sätt under dessa examinationer. I 1649 års skolordning uppmuntras lärarna att under
de latinövningar som eleverna skulle göra övervaka dem med försiktighet så att man
överraskade dem när de fuskade eller anlitade andras hjälp.184
Det är genom examinationen som makten görs osynlig för alla individerna i verksamheten
och tvingar dem att visa upp sina färdigheter och kunskaper för alla. Enligt Foucault
178 Foucault 2003, s. 184 179 Ibid., s. 184 180
Ibid., s. 185-186 181
Ibid., s. 147-148 182 Ibid., s. 187 183
Brolén 1921, s. 81 184 Ibid., s. 109
33
objektiverar examinationen maktens underlydande.185 Examinationen behöver inte vara
skriftlig utan den kan förekomma i olika former. Enligt skolordningen kan förhöret och
veckorepetitionerna användas som ett sätt att veta om eleverna hade lärt sig någonting.186
En elev har då förstått rätt om han kunde nämna den inlärda kunskapen på rätt sätt och i
samma ordning som har lärde sig det.187 Enligt detta exempel var makten osynlig eftersom
det inte visades direkt till eleven. Med hjälp av examinationen kan överheten klassificera och
objektivera eleverna.
Examinationerna och proven gav eleverna i skolan en bestämd plats i verksamheten. Den här
kategoriseringen görs skriftligt i olika dokument som registrerar och låser fast dem.
Examinationer ersattes snart av en omfattande dokumentation där eleverna övervakades
och kontrollerades på ett helt nytt sätt och där man kontinuerligt kunde följa elevernas
färdigheter samt avgöra deras nivå eller uppmärksamma deras problem.188 Men den
examinerande dokumentationen gör eleverna till objekt som kan analyseras och beskrivas
och som samtidigt kan jämföras med de andra individerna i verksamheten. 189 Individerna
förvandlas då till ett fall där de är på samma gång kunskapsobjekt och stödjepunkt för
makten190 Under 1600-talet i Sverige skulle barnen, till exempel, skriva formulär till breven
som de hade läst i de olika ämnen och samla ihop dessa i sina anteckningsböcker. Dessa
register skulle förenkla inlärningsarbetet för eleverna och bedömningsarbetet för lärarna,
eftersom de ständigt kontrollerade vad eleverna hade skrivit i dem.191 Rektorerna, i ett annat
exempel taget från skolordningen, ska lämna in en rapport om alla elever till de så kallade
Inspectores. Rektorn är också ansvarig för att granska alla nykomna elevers betyg och
välkomma dem i skolan om de uppfyller skolans krav för intagning.192 Andra exempel ur
detta dokument som genomfördes i skolan för att följa elevernas utveckling kan hittas i 1649
års skolordning. I den fjärde klassen skulle man samla ihop alla elevernas skrivövningar för
att kunna följa upp barnens framsteg samtidigt som man lärde dem att improvisera sitt
185
Foucault 2003, s. 188-189 186 Brolén 1921, s. 141 187 Ibid., s. 65 188
Foucault 2003, s. 190 189
Ibid., s. 191-192 190 Ibid., s. 192 191
Brolén 1921, s. 73 192 Ibid., s. 79
34
skrivande.193 Under de olika examinationerna skulle läraren också anteckna vilka problem
och svagheter de olika eleverna hade när det gällde kunskapsinlärningen.194 Till sist skulle
man också anteckna vilka elever kom sent. Detta område lämnades bara till läraren eller
vuxna som var tillräkligt mogna för att fullfölja denna uppgift.195
Examineringen var ett nytt sätt att utöva makt. Genom kombinationen av hierarkisk
övervakning och normaliserade sanktioner samlades olika disciplinära funktioner ihop som
fördelningen, klassificeringen och bestraffningen. Examinering var då en plats där
disciplinen utövade sin makt på ett tydligt fast anonymt sätt och där de individuella
skillnaderna mellan individerna var irrelevanta.196
Diskussion
Detta arbete behandlar frågor om disciplin under 1600-talet i de svenska skolorna. För att
fullfölja uppgiften har jag sammanfattat Foucaults idéer och teser om disciplin, tagna från
hans verk Övervakning och straff, samlat ihop de i olika kategorier som han själv behandlar
och försökt att hitta samma drag i 1649 års skolordning. På så sätt kan man ge en teoretisk
bild av disciplinen i skolan under 1600-talet och svara på studiens frågeställning.
Disciplinen i de svenska skolorna under 1600-talet liknade det som applicerades i de olika
kristna klostren runt om i landet. Fördelningen av verksamheten förenklade disciplinens
arbete. Själva byggnaden med de olika klasserna skapade en sluten miljö där eleverna kunde
avskiljas från resten av samhället och där överheten kunde använda sin makt utan stora
begränsningar. Genom analys och klassificering av individerna skapades rangordningen.
Detta gjorde det möjligt att, med hjälp av ett tidschema och upprättelse av övningar och
handlingar, utnyttja kroppens maximala kraft. Det gällde att göra verksamheten produktiv
och ekonomiskt stabil genom att använda dessa krafter. Genom examinationer
klassificerades de olika individerna i olika grupper. De som inte uppfyllde skolans krav
bestraffades så att de till slut lärde sig det de skulle.
193
Brolén 1921, s. 127 194 Ibid., s. 146 195
Ibid., s. 151 196 Foucault 2003, s. 193
35
Det presenterades några svårigheter under studiens gång. Det första var att jämföra
Foucaults syn på disciplinen, med några exempel tagna från Frankrike, med Sverige. Det är
två olika kulturer. Foucault ger dessutom en ganska bred bild av disciplinen med många
exempel tagna också från olika delar av världen som förenklade och tillät att använda dessa
kategorier i mitt arbete. Å andra sidan låg Frankrike och Sverige mycket nära varandra under
1600- och 1700-talet, och det är inte omöjligt att många av de tekniker och mekanismer som
användes i de båda länderna för att skapa disciplin liknande varandra. Andra svårigheter i
detta arbete rör förståelsen av disciplinen i de svenska skolorna under 1600-talet. Arbetet
vill inte ge en bild av hur disciplinen var i dessa skolor under den behandlade perioden. Detta
är svårt att bevisa eftersom det behövs en intensiv historisk forskning som kan gen en riktig
bild av de svenska skolorna under 1600-talet. Arbetet behandlar bara 1649 års skolordning.
Däremot kan man anta att de mekanismer som detta arbete presenterar i relation till
skolordningen kan appliceras på verkligheten under 1600-talet. 1649 års skolordning var för
1600-talets skolor som skollagen är för oss idag.
Arbetets resultat visar att det går att applicera de kategorier som Foucault presenterade i
hans bok till en text från 1649. Detta resultat är överraskande eftersom Foucault själv påstod
att många av dessa mekanismer förekom under 1700- eller 1800-talet. Däremot har jag
hittat många av dessa mekanismer redan i 1649 års skolordning. Detta kan betyda att
Sveriges syn på disciplinen var annorlunda än i andra länder i Europa. I alla fall annorlunda
än i Frankrike, eftersom Foucault själv använder sig av många exempel tagna från det landet
för att förstärka sina teser och teorier. Det kan också betyda att Foucaults idéer och teser är
så breda och ospecificerade så att det går att applicera dem på olika länder och perioder.
Arbetet har följt Foucaults idéer om disciplin. Den här typen av arbete kan få stöd av andra
forskare som har kommit fram till andra eller liknande resultat. Det går också att bygga på
själva studien och undersöka hur arbetets resultat kan jämföras med det som kan
förekomma i dagens skola eller att ser hur synen på disciplinen har förändrats med tiden i
ett historiskt perspektiv.
36
Referenslitteratur
Tryckta källor:
Brolén, C. A. (red.), 1649 års skolordning: i original samt i svensk översättning, Jena, 1921
Kroksmark, Tomas (red); Comenius, Johann Amos, Didactica Magna. Stora
undervisningsläran, Studentlitteratur, Lund, 1999
Litteratur:
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3.,
[rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007
Foucault, Michel, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 4., översedda uppl., Arkiv, Lund,
2003
Molander, Bengt, Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande
människan, 2. uppl., Thales, Stockholm, 2003
Oja, Linda, "God enighet, sämja och kärlek uti landet" . Den religiösa lagstiftningen och
ambitionen att göra goda kristna av stormaktstidens svenskar', Stat - kyrka - samhälle: den
stormaktstida samhällsordningen i Sverige och Östersjöprovinserna, 2000
Perlestam, Magnus, Lydnad i karolinernas tid, Nordic Academic Press, Lund, 2008
Piajet, Jean. 1993. Jan Amos Comenius i: Prospects, vol. XXIII, no. 1/2, Unesco International
Bureau of Education
Sandin, Bengt, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: folkundervisning och barnuppfostran i
svenska städer 1600-1850, Diss. Arkiv, Lund, 1986
Ödman, Per-Johan, Konformismens triumf: utvecklingslinjer i svensk 1600-talspedagogik,
Stockholm, 1987
Web:
Sveriges Radio, 2009: Utbildning. (16.04.2012) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=2765064