Handledning tätortsnära skog del1

8/4/2019 Handledning ttortsnra skog del1

1/36

Handledning

Skydda ttortsnra skogar

Del 1: Fakta om ttortsnra skog


2/36

skydda ttortsnra skogar

ii

Text: Mrta BergProjektledare : Mrta BergLayout: Carina Grave-MllerFoto ramsida: iStockphotoISBN:978-91-558-0020-8Stockholm 2010

F 1

V ? 2

V ve vi e e? 3

Gule e e 5

De e ve 7Hu vill vi e e e u? 11

Sel ch vli v 14

H e e 17

Vei v 20

S v 21

Nueie bee e v 28

Reeee 30

Innehll


3/36

akta om ttortsnra skog

iii

Frord

Ta inte skogen runt knuten r given

1

Naturens betydelse r vr hlsa underskattas oa. Frn det

spirande och spnnande til l det rogivande skna stimulerar

naturen vra sinnen. Den gder oss med nring och liv.

Sambanden kan vara starkare n vad vi hittills trott.

Samtidigt som vi odlar naturen, kultiverar den oss, ochbjue p e eei ch beele; vi e

i vv i uilje. E i u e li ihe.

Sil e b. Nue vii be uvec-

li. De le e u iv ee i

om vr livsmilj och naturupplevelser skapar en underbart

vacker gldje som har ett hgt vrde i sig, obeaktat dess

eveuell . Nue vle b le.

De iie be j upu vje

planerare, kommunalpolitiker eller skogsman som drar

vgar, skriver lroplaner eller hugger skogar. Den ttortsn-

ra skogen spelar en srskild roll i sammanhanget. Tre av yrasvenskar vistas i skogen varje vecka. Merparten av besken

sker i ttortsnra skogar. De ger mjlighet til l vuxnas lunch-

promenader, barnens lek i skolan och amiljers lugna kvl ls-

vi elle vile helpicic. M e e

skogen i sig som ger inspiration. Idag bor 85 procent av

Sveriges beolkning i ttorter, vilket innebr att den tt-

ue h beele i v-

li eei ch e vil vxe ch ju.

De ttortsnra skogarna r p s vis viktiga skyltnster r

biologisk mngald i stort och kan ka rstelsen r beho-

ve u c p hll.

v h e e v lee,

bostder, skogsbruk och annan exploatering. Mnga skogarexple ch ee. Mi jlihee

vi i e v. De explei pe u l-

lemansrtten och pverkar vr vlrd negativt, ven om

det inte ramgr i kortsiktiga resultatrkningar. Att bevara

e vii be i

i ch e eeie ju v e v-

den. Idag gnas lyckligtvis allt strre uppmrksamhet t

skogens sociala vrden r rilusliv och rekreation.

Fele e h hllve lie i -

tens skogar vxer. Frhoppningsvis leder det till ett rstrkt

skydd. Naturskyddsreningen kan dock inte ta skogen runtknuten r given, inte nnu. Drr denna handledning.

ill h vi !

Miel Kl

Oe i Nueie


4/36


Det nns ingen ociell denition av ttortsnra skog, vilket

innebr att det nns mnga olika uppattningar om vad

. E vi ibl ui ex-

empelvis ttortens olkmngd, avstnd eller mnniskors

je. De ie helle li elle e ch vi . Ave v e

ciell eii v e v j-

ra status, utseende och utveckling r ttortsnra skog

ell li el v Sveie ch ell le1.

Naturskyddsreningen menar med ttortsnra skog

trdbevuxen mark med ett naturligt ltskikt som helt eller

til l strre delen ligger inom eller hgst tre kilometer utanr

e ( e)2 . De hl

e e e elle e ie ue. I bi-

omrden kan ttortsnra skog ligga lngre bort n tre kilo-

ee. De e h ve v li l,

exempelvis sociala, biologiska, kulturella eller pedagogiska.

Det kan ocks vara skog som inte har ngra vrden men som

e e vi v el h ve.

Skogsstyrelsen ta lar oa om skog med hga sociala vr-

den, d v s en skog med vrden som bidrar till det stora

ertalets vlrd rutom de vrden som skogens virkespro-duktion och skogens betydelse r den biologiska mngal-

e eee.

Rixeie h j e bei v ele

ttortsnra skog med utgngspunkt rn ttorters olk-

. Fu e el i jlv e

har ett omrde, en buertzon, utanr ttortens ytterstagrns tagits med. Storleken p buertzonerna har valts med

antagandet att ju er som bor i ttorten desto lngre utanr

jlv e j e v belie. Me e

berkningsmetod r andelen ttortsnra skog i Norrland ca

0,8 procent och r bde Svealand och Gtaland kring 4

procent. (I Sverige utgrs cirka 55 procent av landarealen av

, v c 23 ilje h.)

SLU (Sveie lbuuiveie) h le ii-

tala kartor ver Sveriges 100 strsta stder (med ver 10 000

ive) ch ui e i ei h 20 pce

v c v e. Viie eelleistor, 1-40 procent . Avhandlingen denierar ttortsnra skog

som skogar strre n 1 hektar inom och hgst 5 km rn

e.

Begreppen ttortsnra skogsbruk och ttortsnra skogs-

sktsel r ocks mngtydiga och inneattar era olika skogs-

buee ch ele. Ieiell v

ee ub e, c h ei-

tioner. Den mest anvnda ormulerades av den kanaden-

i pe Ei Jee 1965:

Ett skogsbruksstt som har som ml att skta trd och skog

s att det urbana samhllets fysiska, sociala och ekonomiska

vlbefnnande rmjas. Detta inneattar trdens vergri-

pande rbttrande efekter p miljn, svl som deras re-

kreativa vrden och generella bidrag till mnniskans vlbe-

nnande .

Skogsstyrelsen har p senare r brjat tala om rekrea-

tionsinriktad sktsel av skog med hga sociala vrden.

Denna sktsel syar till att bevara, utveckla och til lgnglig-

gra rekreations-, natur- och kulturmiljvrden.

Frvaltningen av skogen har som mlsttning att tillgo-

e i behv v e livilj, e-ei ch iluliv.

Vad r ttortsnra skog?

Foto: Aktiv Fritid


5/36


Forskning om ttortsnra skog e ie ilee ue ii 1900-

tal har den okuserat p uttag av timmer, brasved och andra

skogsprodukter7. Frst under slutet av 1900-talet innebar en

eei ch ui behve v i iplei ch el v e u p -

cil ve uppe8. E ve h j v

i ch ibehv bu

i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Norge och Sverige9.

Suie vi e u h l p i pl-

nering kring ttortsnra skog, exempelvis grnstrukturpla-

nering och stadsplanering. I andra hand kommer orskning

e eli, biiveie ch beve v u.

Dreer kommer orskning om sktsel eller bruk av tt-

, lj v i cil pee i

bu. Suie vi c e mycket lite p mnen som natur och hlsa, organisation och

garskap (administration, lagstining och gande) samt

inormation. Studien visar att ven om det pgr viss orsk-

ning om ttortsnra skog i de nordiska lnderna r den lngt

irn ti llrcklig, srskilt nr det gller sktsel av ttortsnra

10

. De i beiv i u e irsta hand rn trakthyggesbruket, som innebr att skogs-

bue huvuli l ei v-

i. De e l exepel p i h

l ei i ue.

En underskning visar att bde utbildning p universitet

ch hl e iee ie hii ll

h cee p hi up p e vli ee-

rellt plan, d v s man har inte uppmrksammat den ttortsn-

e li uie11. De eli u-

derskningen ha lett till en standardisering och renkling

av kunskap och metoder och drmed en renkling av skt-el v e lpe.

Foto: Carl Gunnar Jansson

Vad vet vi om den ttortsnra skogen?


6/36


Behov av orskning och kartlggningarI den versyn som gjorts av orskning och orskningsbehov

om ttortsnra skogsbruk i Danmark, Estland, Finland,

Lel, Ne ch Sveie c epee v p

vil ie be u i ie

12

.Hr prioriterades orskning om sktsel av ttortsnra skog,

skogens sociala och kulturella vrden samt ttortsnra skog-

ch eplei. ve ei bei

av ttortsnra skogsbruk, liksom rekreation och allmnhe-

tens nyttjande av skogens anvndning togs upp. Studien

upp c behve v ve ch i-

mationsutbyte mellan olika discipliner och myndigheter

be e , li ell e,

plee ch vle.

Flera orskare visar p ytterligare omrden dr det rder

brist p orskning. Forskningen om biologisk mngald ie eliv ch e ie b uppie p

processer i staden (som reproduktion och ryttning) utan

ocks akta om kvantitet och kvalitet p den bentliga mil-

j13. Suie vi c p e behv v ue hu

plei ch li bue pve viuell

vliee i li e 14.

Det nns nnu inga nationella kartlggningar av den

ttortsnra skogens vrden, varken sociala, biologiska, kul-

uell elle pei ve. Sele h 2009pbj e iell ieiei v e h -

cil ve15.

Forskning i andra lnderDe p e el i i i

le. Me e eli e v j -

ningsresultat, exempelvis vad gller sktsel och rvaltning,

mellan lnder16. Det beror bland annat p att den ttortsn-

ra skogens struktur, kvantitet och kvalitet varierar. ven

skillnader i andra aktorer spelar roll, exempelvis olika orm

av markgande, olika begrnsningar r tillgng till pri-v , li e v eei, belihe,

hu upi e i lpe bui-

ie.

Foto: Klas Ancker


7/36


ven om det rder brist p orskning och kunskap kring den

e ch e vie i uu,

ueee ch le, vi e eeell.

Nedanstende akta r, dr inte annat anges, baserad p

Riksskogtaxeringens sammanstllning om ttortsnra skogrn 200917. Riksskogtaxeringen denierar ttortsnra skog

beee v e l. M v e ill-

e e ell ch vi

elvi l v e e i e-

i lie p bie e e vi e.

gande:Statistik rn Skogsstyrelsen visar att den ttortsn-

e v piv e ch iebl (60 p-

cent), kommuner och landsting (16 procent), stielser (5

pce) pce v e, ch -

llihee. Uve e e c 15 pce uv p ch i .

lder:Aelele v e e l l l er ngot lgre i ttortsnra skog jmrt med vrig skog.

Dremot nns det mer medellders och relativt gammal

i e e ( ell 41 ch 90

).

Struktur:Flera trdskikt i en skog kar den biologiska mng-

le. Ci e ejeel v e ele

har endast ett skikt och tv tredjedelar tv eller era.

Skillnaderna mellan ttortsnra skog och vrig skog r sm.

Aele eie i

ju le eu e i le.

Trdslag:Lv beli vlie i i vi , vl i i Sveie. 23-27 p-

ce v ele lv. Sille i i Gl

dr lvskogsbruk r vanligare i skogsbruket. I Norrland och

Svealand r skillnaden dremot stor dr endast 4-5 procent

v ele i vi u v lv. Neb c

e el v lve i e l

e u, 80 pce ue 40 .

De e e li e v-

riga skogen. Skillnaden kar ju lngre sderut man kommer

i le, vile be p iee e i e.Antalet trd per hektar r hgre r samtliga lvtrdslag

samtidigt som antalet granar och contorta-tallar r vsent-

li le i e.

Markvegetation:De pi veeie i heeav ttorter skiljer sig relativt mycket rn hur det ser ut i

vi . e vlie; 34 pce i e

e j e 19 pce i vi . Oli e

grs r ocks betydligt vanligare nra ttorterna. Bren

lingon och blbr r ovanligare speciellt lingon som tck-

e ie hle h el v ele.

Buskar:Tckningen av buskar r strre i den ttortsnra

skogen. Ett skl till detta kan vara att en strre andel av den

produktiva skogsmarken hr utgrs av igenvxande nedlagd

e.

Dd ved:Dd ved r viktig som da, boplats, skydd och

konstruktionsmaterial r en rad olika mer eller mindre

ovanliga arter. Sett r hela landet r mngden dd ved gan-

li i ch vi . De eel-

lei ie ille e lle ve v lv-

trd. Tack vare att det nns er lvtrd i den ttortsnra

e e lvve beli e i e

e ch peciell e h ve.

Skogstgrder: ilje i vi e e he el l, e beli le el j-

ningsskog samt en hgre andel slutavverkningsskog, det

senare i Svealand och Gtaland. Ett skl till varr kalmark,

d v s kala hyggen, r vanligare i nrhet av ttort r att skogs-

marken, jmrt med den vriga skogen, ven tas i ansprk

Grundlggande akta om den ttortsnra skogen


8/36


ill be ch li. Sille i

i Nl vile e p bue i he v

hr r mera traditionellt, d v s trakthyggesbruk r vanli-

gare, jmrt med sdra Sverige. Skillnader i andelen slutav-

verkningsskog pekar i samma riktning. I Svealand ochGl bli e i he uci v i luv-

veile i Nl.

Avverkning: De e vve e

vi e ille . I e

e h i e vvei u e ee

em ren (2005-2009) p 32 procent av arealen. Motsvarande

i vi 25 pce.

Vad r biologisk mngfald?

Med biologisk mngfald avses variationsrikedom

bland levande organismer med alla ursprung. Svl

mngald inom arter, mellan arter som ekosystem

omattas.

Foto: www.sxc.hu


9/36


Flera studier visar att den ttortsnra skogen r mycket

vii i i v 18. Ie b ,

utan ven sm skogspartier mellan hus och i parker, har stor

betydelse. Dessa r srskilt viktiga r exempelvis barn och

l h v i le c. Oce p lie e v bebele vii,

e e ue.

Nrheten till skogsomrdet pverkar hur mycket vi vistas

i e. F ve i ei ve ell

be ch e eei ci 2 ilee.

Motsvarande sira r mnniskor i Skne r 10 kilometer19.

Enligt Boverkets rekommendationer br inte avstndet mel-

l be ch e e vei 300 e-

e20. O ve le e ibi e vli

li il l v e ie be.

Skogsomrdets vrden och anvndningsmjligheter e e le. I e -

ui e e vii v pe ch e

ii pve ive e, ill ex-

empel buller, r mindre betydelse. Skogens vrden har inte

samma betydelse verallt utan kan variera mellan olika

landsdelar. Jakt och brplockning r till exempel srskilt

vii e el v lebbelie i Sveie,

medan behovet av skogar r rekreation r mycket stort i de

skogsattiga delarna av Skne. Forskningen lyer ram

mnga argument r att bevara den ttortsnra skogen. Hr

lje v e.

Skogens biologiska vrdenSkogen erbjuder livsrum r en stor del av Sveriges vxt- och

djurliv. Skogens stora variationsrikedom i orm av ekosys-

e, e ch ee u e ui e i ch

varierande natur. Skogar med hga biologiska naturvrden

ie ch lili ch be -, bu-, l-

ch bei i. Exepelvi , lv, ie-

ter, krlvxter, glar och dggdjur rekommer i strre

artrikedom. Miljn r lmplig r hotade och sllsyntae.

Skogens ekosystemtjnsterSuie vi b luvliee i e

genom att rena luen rn damm och sto21. Srskilt tall och

gran har en bra storeningsrmga. En hektar blandad

lv e 15 pe . H upp-ningsrmgan minst 2-3 gnger s stor. Luen renas genom

ch l p b ch bl ch lj e

till marken med regnvattnet. Trd kan med sina rtter ven

ve jei ch bi i ll b vliee

p dricksvatten. Skog kan rena vatten rn exempelvis kvve

ch uel le.

Uei vi c e pve l i-

e i e eli e22. Vlivi h e u-

jmnande eekt dr extremer i temperatur, ytavrinning och

lurrelser rsvinner. Medeltemperaturen i en stad r

ngot hgre n p omgivande landsbygd. Den varmare lu-ten i staden stiger uppt, och den ersttningslu som mste

till sveper in rn omgivningarna. Tydligast r denna eekt

vintertid vid stilla vder. En ren natur runt staden bidrar p

ill e lu hll i23.

En annan underskning visar att skogens rmga att

vi ch l bi i ll e le ee-

ibui huhlle24. ch bu h e -

ska marginell bullerdmpande eekt, men den avskrm-

i e h e pli ive p hu

bulle upplev25.

Skogens ekonomiska vrden (inte bara virkesproduktion)

Sie i Sveie e vje e 200 il-

jarder kronor. Det motsvarar drygt tre procent av BNP. Idag

avverkas mer n ngonsin: mer n 90 miljoner m3/r de

ee e. Mve ch ie i ll iui ee-

rerar produkter varav den absoluta merparten exporteras26.

Dessutom ger brnslen rn skogen ett allt strre bidrag til l

energirsrjningen (bde el- och vrmeproduktion). Jakt,

br- och svampplockning kan ocks ha ekonomisk bety-

ele p ll iv27

.Se lhliiu e ill ill -

Den ttortsnra skogens vrden


10/36


ortsnra natur innebr bttre rutsttningar r regelbun-

e i ivie. De b lhl, i i

u h beele hllei.

De v be hu ce i i

inaktivitet kostar det svenska samhllet. Statens olkhlso-iiu h be e il lie ii, i

14 procent av den vuxna beolkningen anger att de har, kos-

hlle ell ju ch ilje e elle 2

200-4 400 kr per person och r i kade sjukkostnader28.

Sannolikt r den totala siran hgre eersom inte alla kro-

niska sjukdomar som har ett samband med en stillasittande

livsstil r inrknade. vervikt och etma kostade ytterli-

e 16 ilje 2003.

Nrhet till skog kar oa vrdet p en astighet29. En

vacker natur kan ven vara ett konkurrensmedel r att dra

ill i bee ch iveee ill e 30. E -e ve h beele e i ch e e

delar in och strukturerar, kar orienterbarheten och avspeg-

l e hii. N exepel p e Slie i

Ume, nationalstadsparken Ekoparken i Stockholm,

Sle i Geb ch Kupe i Ml.

Mnga turister kommer till Sverige r att uppleva natu-

e. De ul uie e e bee piiv bi-

drag til l samhllet och ekonomin; varje r omstter de cirka

90 ilje 31.

Skogens estetiska vrdeDe esta upplever naturen som ngot positivt, inte minst ur

estetisk synpunkt. Skogen har betydelse r en omvxlande

ch vce lpbil. Ml ch vii c-

el - hel p be be- ch iiviiv.

Skogens etiska vrdenSkogen har ett vrde ocks r sin egen skull. Mnga menar

vxe ch ju h e llele ui ve i i jlv.

De h exie, ve e eveuell ve

mnniskan eller andra organismer. Detta r i sig ett skl att

vx- ch jue ch e plex vv v el-

i pel c e hel vli ue u.

Skogens vrde r rilutsliv, rekreation och hlsaA v i ch e v e iiivi-

ee i Sveie. Sii SCB (Sii celb-

) vi v eje ve bee e ie

en gng per vecka r rekreation. Men var och hur lnge man

vi i e vie ce. ve hle v ll -

besk sker i ttorternas nrhet32. Forskning visar att nr

ve le e iee e

ve e vi e beele l-

Foto: Eva Sandberg


11/36


hl p pl33. Dee e h ill bil-

gisk mngald, behov att vrna kulturmiljer samt rilus-

livets behov. Frst p frde plats kommer eerrgan p

v.

Fi iivie i e v e ie hl ch ii . Filuliv e v e viie

e i ivie ch ie vi -

ilj h e ve beele i

aktiv och vistas utomhus. Nrheten till grnomrden r

drmed direkt positivt r hlsan34. En stor studie rn

El hel belie i be le,

drygt 40 miljoner mnniskor, bekrar betydelsen av grn-

e35. De vi p b ell i-

niv och ddlighet och mellan nrhet ti ll grnomrden och

ddlighet. Lg inkomst och dlig ti llgng till grnomrden

ger en hg generell ddlighet och kad ddlighet i hjrt- ochkrlsjukdomar. Studien visar ocks att hlsoskillnader mel-

lan olika socioekonomiska grupper r betydligt mindre i

omrden med god tillgng till grnomrden. Ojmlikheten

vad gller generell ddlighet minskade med 26 procent och

med 30 procent vad gller ddlighet i hjrt- och krlsjukdo-

mar. Studien konstaterar att de mest socialt och ekonomiskt

utsatta grupperna drar strst nytta av en samhllsplanering

i h ill il l u ch .

Forskning om grnomrdens pverkan p hlsa och re-

kreation har i mnga r bedrivits v id institutionen r land-

skapsplanering p SLU. I medeltal lider svenskarna av stress

ngon gng i veckan. Studier visar att antalet til lllen mn-

niskor lider av stress minskar med minskat avstnd till till-

gngligt grnomrde36. Vistelser och aktiviteter i natur- och

skogsomrden anses vara gynnsamt r stressade personer.

e e biv i e he ch

e b i e ue. h vi i

h e piiv ch lue ive p ee i-

kor. I naturen sker saker lngsamt och vi kan vlja vilka

ic vi vill eie. Hj vil ch ppe

rrelse. Studier visar att eer bara ett par minuter i naturen pul ch blc e ch e ehe i

ble i37.

Forskning visar att trd och grnska har positiva eekter

p mnniskors rehabilitering eer sjukdomar och svra

skador; de blir snabbare terstllda och behver mindre

smrtstillande medel. Vistelse i grnomrden kar dess-u e ju. Viele i ue

h c vi i li ch ep

ch epei h ll le. Reei ve

lindra rdsla, aggressivitet och passivitet samt rbttra

uiie e pee e pi hl

(vi exepelvi ui, ee ch chizei)38.

Skogens kulturella vrdenViele i e e e ele lpe

hii39. Nuilje e v iie -

anvndning. Detta innebr att natur- och kulturvrden oar starkt sammankopplade. Kulturhistoriskt vrdeulla

landskap eller ornlmningar, till exempel runstenar och

eppi, iv v u elle

e , bi i ll ill e e upplevel-

eve. e hv e hii ve e

ie. ve e bili uluve, e il l ex-

empel hvdgynnade arter och naturtyper, har oa stora

uluiljve.

Nhee ill ch h i p i ulue

och har varit och r ortarande en stor inspirationsklla r

elii, li, l, ch lieu.

Skogens pedagogiska vrdenSkogens pedagogiska mjligheter uppmrksammas allt mer

i dagens samhlle. Studier visar att skogen kan inspirera til l

utomhusaktiviteter och att erarenheter som grs utomhus

iule ihe40. Be e e

vi i ilj v be. Ju be ui-

le e e i ch ee le

b e i i le. D b e b v v-

riationsrik med bde rttningar och glntor41

. Skogen skaha ett vlutvecklat buskskikt och platser r kojbyggen.


12/36


Forskning vid SLU har visat att rskolebarn som vistas

mycket ute i naturen r r iskare, har bttre ysik och rre

konikter med varandra n barn som leker p traditionella

lekplatser. De utvecklas ocks motoriskt snabbare och upp-

visar en bttre koncentrationsrmga

42

. Studier har venvisat att bde elever och lrare r mer aktiva under skoldagen

om det nns en skog i anslutning till skolgrden som an-

vnds under lektioner och raster. Det bidrar i sin tur till att

eleverna ocks blir mer aktiva under lektionerna inomhus.

Ett ttortsnra naturomrde med sitt natur- och kultur-

v e eu li e v vehee

bidra till social anpassning, samverkan och integration.

Skogen kan r mnniskor rn andra lnder vara en vg in

e ulue. De vi bl v eehee

li hl l i Eup43.

Om barn r vistas i skogen r de mjlighet att lra

e vxe ch ju ch eli pel. De

i i u p e iee ue i e e -manhang och drmed ocks r samhllets hllbara utveck-

li44. Vehee ul, ui, u-

husundervisning, rilusdagar och reningsverksamhet

exepel up, p ele ch e-

e heb ch ieie. M li e-

i ch ieeuppe beee v ill ill -

i iviee.

Foto: www.sxc.hu


13/36


Ttortsnra skogar besks av mnniskor som alla har olika

bakgrund och intressen. Olika beskare har olika behov och

stller drmed ocks olika krav p skogens innehll och

utormning. Ngra vill ha en s orrd skog som mjligt

e vill h e b-re passa till deras ritidssysselsttning. Det nns drr

ie eil ele illell e -

e ll bee.

Studier visar att mnga redrar skogar som har ngon

orm av sktsel45. Vilken orm av sktsel beror bl a p lder,

bakgrund, utbildning mm. Yngre boende med hg utbild-

ning och aktiva anvndare av den ttortsnra skogen re-

drar en mer naturvrdande sktsel jmrt med ldre bo-

ende med kortare utbildning eller mindre aktiva

anvndare. ven andra aktorer har stor betydelse r vil-

ken sorts skog mnniskor redrar, som exempelvis p-penhet och sikt, hur ljust det r i skogen, hur mnga skikt

skogen har samt vilken skog respondenterna r vana vid att

beska46.

Forskning betonar vikten av att den ttortsnra skogens

sktsel r varierad och utgr rn beskarnas nskeml och

behov. I planering och rvaltning av ttortsnra skog r

upe i li vii upe

vxter, djur och mark. Boken Vr ttortsnra naturrn

Skogsstyrelsen bygger p bl a orskning vid SLU och hr

ll e picipe b li ill u

hur sktseln av ttortsnra skogar br utormas47. Dessa

picipe i i lje ex.

VariationEn sammanstllning har gjorts av 53 olika studier om mn-

niskors sikter om skogslandskap som genomrdes mellan

1972 och 200648. Flera av dessa studier visar att allmnheten

ee e h p ill viii e e

bli v li i li le. Il v lv i

b e eeell piiv. De vii

att mlsttningen med sktseln av ttortskogar r att skapa

en stor variationsrikedom49. Variationsrikedom kan upple-

v p li ive. De upplev ell li i-

ivie, i elle ell li be, i elle ell

li e elle i e lp. Vii

c upplev e e i li le chle elle e v li l.

Tillgnglighet och ramkomlighetSammanstllningen av olika studier om mnniskors sikter

lp vi c p e vii e e

knsla av tillgnglighet50. En underskning av Turism-

iiiue EOUR vi 85 pce v

Sveie beli vill e eei

i v (< 1 ilee) be51.

Tillgnglighet handlar inte bara om avstnd. Det kan

ve li e v i elle el biemellan bostaden och skogen. Vanliga ormer av ysiska bar-

ie ee v, jv, el ch ve-

. Mel bie v e upplev

ch e elle e hel eel ie ee-

tivt intressant. Boken Vr ttortsnra naturdiskuterar

ocks aktorer som kan minska ramkomligheten i skogen,

beei, vilh ch u.

ldre skogM uie vi i ce e e

ju ldre skogen r och ju strre trden r 52 . En gammal skog

med stammar upplevs mer positivt n den stamrika ung-

skogen. Det r drr viktigt att ti llta den ttortsnra sko-

e bli le e p lbe i eel bli53 .

De i vi e v uell l e

ri utveckling och drmed s smningom n ett naturskog-

ill bi i ll viie ch e

e bili le.

Mnga orskare tar upp dd ved som en vrdeull och

oersttlig resurs r ett mycket stort antal av skogens vxter

och djur. Den dda veden utgr da, boplats, skydd och

Hur vill vi att den ttortsnra skogen ska se ut?


14/36


konstruktionsmaterial r en rad olika mer eller mindre

ovanliga arter. Drr r det viktigt att se ti ll att det stndigt

ch bil li e v ve i e54.

Uei vi c v

ri utveckling oa upplevs som ovrdad och drmed mindre

iv eei55. De ele v e

skog som omger oss och som vi uppskattar r skapad av

i e iv el elle ulu-

hv. O hll behve v pi i-

tion om vrdet av att bevara eller ka den biologiska mng-

le (ill exepel l upp). De

l i uvecli b v lliee ill e el

v e ie lie bebele56.

Visuella vrden

Boken Vr ttortsnra naturdiskuterar behovet av att este-tiska hnsyn r strre utrymme vid alla tgrder i skogen57.

Man br i sktseln av skogen ta hnsyn till den visuella

upplevelsen av skogslandskapet och anpassa skogsktselt-

e ee exepelvi , l, vii,

ch e ll ple jl.

De c vi el v e b upp-

sammas mer, till exempel skogsbryn och entrer.

Sbe u e el v e llhee e

e e i i he, p i elle p i bil. De

ee lee i i e, v e i ch v

gr rn ppen mark in i skogen, br utormas s att det blirinbjudande att trda in i skogens dunkel och ortstta rden

genom skogen. Entrer kan till exempel omgrdas med

ble elle ch jei .

Vr ttortsnra naturiue e le58. De

i veepli , e bu e l-

jande minimimtt r att ett skogsomrdes karaktr ska

u upp:

Lgskog, snr och buskar 0.1 hektar (unger 30 x 30

ee)

Bl 0.35 he (ue 60 x 60 ee)

Pell 1.00 he (100 x 100 ee)

De ieb ju e e ch ju lee e

e e v upp e

.

E uie vi p li pleielle ch -

brukstgrder och hur de pverkar hur skogen ser ut nr

den vxer upp59. Exempelvis skapar trakthyggesbruket den

av mnga omtyckta ppna pelarsalsskogen nr skogen ntt

e le. Me i e iu h e

under lng tid en plantageliknande utormning med be-

i ch jlihe i.

Foto: Helge Torstensson


15/36


Naturupplevelse och bestndighetFle ieul vi i e i ill

e upplev ue ch h e

v ll il pie hee e bu

ei ch e elle ie i lll

60

. De e-ta vill ha en naturlig skog som ryngras och utvecklas utan

i pve.

Mnniskor reagerar oa negativt om skogen dramatiskt

rndras. Den sammanstllning som gjorts av olika studier

i ie lp vi u-

li ppi i e , ill exepel ch j, e

som mer positivt n ppningar som beror p kalhuggning-

ar61. Stora kalhyggen och tydliga spr av skogstgrder upp-

ie. Fle uie vi c ele pee

h e eiv i ill lhe e lh-

gets storlek, med dlig anpassning av kalhygget ti ll det om-givande landskapet, med mngden stubbar och dd ved och

e he ill .

Be Vr ttortsnra natur upp behve v

e el e ch e

mjligt62. Man br i den ttortsnra skogen undvika alla

inslag som upplevs som onaturliga, till exempel kalhyggen,

markberedning, planteringar i tydliga rader, trdslag,

ch v b elle ll illl l-

i ilulive. All vvei ch vie-

pe i e e e u e vee e

elle e .

Forskning uppmrksammar vikten av naturlig ryng-

ring som ryngringsmetod i den ttortsnra skogen, ven

om det kan innebra svrigheter63. Naturlig ryngring byg-

ger p att en ny skog skapas genom sjlvsdd rn rtrd.

Frdelarna med att anvnda naturlig ryngring i ttortsn-

ra miljer r att man delvis kan undvika en ka llggning av

marken, att den uppkomna skogen kan upplevas mer natur-

lik, att ryngringen kan ske till lg kostnad och liten arbets-

insats samt att upplevelsevrdet hos rtrden oa r stor.

Vxt- och djurlivBehovet av biologisk mngald i ttortsnra omrden beto-

nas av mnga, bl a Centrum r biologisk mngald.

Upplevele bli ce e e h e i ju-

och vxtliv. Det handlar egentligen inte om att skogen msteinnehlla sllsynta arter utan att individrikedomen r s

i lc i ll uppce. De v

denna orsak viktigt att man i sktseln av ttortsnra skogar

p livu ju ch e ui-

e viee 64.

MarkvegetationEersom mnga mnniskor vistas i den ttortsnra skogen

ie lie ch e veeie

ve il upphe. H pel e he

ch li ll. Mveeie c v li e v vvei ch be-

ei65.

AnlggningarSktseln och utormningen av stigar, inormationstavlor

och olika anlggningar kan ibland vara lika viktig som skt-

el ch uie v jlv e. Ee e e

skogsupplevelserna sker rn stigar r stigarnas utormning,

strckning, antal och nrmilj mycket viktiga r upplevel-

e v e66. B, iivl, ele elle

vindskydd skapar rutsttningar r besk i skogen. Sdana

li b ve u i e el-

ehie elle .


16/36


Sktsel och rvaltning av ttortsnra skog

Ttortsnra skogssktsel innefattar inte en enda form av

sktsel utan bestr av en verktygslda av svl nyutvecklade

metoder som utvecklade gamla metoder. Sktseln kan se

olika ut beroende p vilka mlsttningar som satts upp; den

kan best av allt rn ri utveckling till skogsbruk med kal-hyggen. Det nns inga studier om i hur stor grad olika skt-

selmetoder anvnds, men en metod som anvnds r trakt-

hyggesbruk. Trakthyggesbruk innebr att al la eller nstan

alla trd i ett skogsbestnd avverkas samtidigt (vid ca 70-100

rs lder) och att ny skog anlggs genom plantering, sdd

eller naturlig ryngring. Under skogens utveckling kom-

mer den att rjas och gallras r att till sist slutavverkas p

nytt. Skogar som skts p detta stt r normalt enskiktade,

det vill sga att alla trd r ungefr lika stora och lika

gamla.

En underskning av sktseln av ttortsnra skog i 13 str-re stder i Norden visar att medelstorleken p de strsta

kalhyggena var cirka yra hektar67. Storleken p kalhyggena

e ill , ci e he i e e-

rala zonen (rmst dellvskog) til l 4-5 hektar i den boreala

ze ( b). A li e v he-

bu beiv i i Sveie be p

Skogsvrdslagens krav, som sger att all avverkning ska vara

leli evx v elle j e

uvecli. De ex ele hu pl e

i e vi v i i ee luvvei ch

e epeive ll luvve.

En skogsgare kan emellertid i enlighet med 10 i skogs-

vle ipe Sele e v,

jli vehe elle bev

och utveckla natur- eller kulturmiljvrden. I de allmnna

e exepel p e b u

ranleda dispens r tgrder i bl a ttortsnra skog med stor

beele iluliv ch eei.

Fe h ue e

trakthyggesbruket har sina begrnsningar och att det nns

lei v leiv buee le e e pui 68. S le-

nativ, exempelvis hyggesritt skogsbruk, hller p att ut-

vecl, e e behv elie i p e -

rde. Mnga ttortsnra skogsgare anvnder sig av

leiv buee. Me e e v e e-

toder har nd produktion som ett av mlen med bruket ave. De ieb e ve ie j.

Vissa orskare menar att det i den ttortsnra skogen istllet

b uvecl e hl lb el, e piiee le

ie pui u uvecl e cil, bil-

i ch uluell ve69.

Sktsel utirn skogens unktioner och utseendeNr mlsttningar stts upp fr hur ett skogsomrde ska

sktas br man utg irn tv utgngspunkter; skogsomr-

dets unktioner och skogsomrdets utseende71

. Forskningvisar att sktsel som utgr rn skogens unktioner rutst-

Vad r hyggesfritt skogsbruk?

Hyggesritt skogsbruk r ett sammanattande namn

fr system fr skogssktsel som lter skogsmarken

vara kontinuerligt beskogad genom olika former avselektiv avverkning. Exempel p (mer eller mindre be-

prvade) metoder r plockhuggning, luckhuggning,

dimensionshuggning, naturkultur, naturnra skogs-

bruk, stamvis bldning, volymbldning mm. Att blda

innebr att skogen skts med terkommande gall-

ringar (bldningar) som utfrs s att skogen frblir

ullskiktad. Vissa rknar ven trakthyggesbruk med t

ex rtrdstllning (skrm) som kalhyggesritt, eter-

som marken inte blir kal i strikt mening. Metoden inne-

br dock vsentligen, som den tillmpas i vrt land,

samma sak som kalhuggning. Merparten av virket tas

ut vid samma tilllle och metoden bygger p ett skt-

selsystem med en artifciell omloppstid. Ls mer om

hyggesritt skogsbruk i Naturskyddreningens rap-

port Skogsbruk utan hyggen70.


17/36


ter att skogens rvaltare och planerare knner till vilka som

besker skogen, hur de anvnder och upplever skogen och

hur de vill anvnda och uppleva den i ramtiden72. Man br till

exempel ta hnsyn till om det nns rskolor, skolor eller ld-

reboende i nrheten av skogen. Skogen kan ven utgra enviktig del av ett retags eller kontors nromrde eller ett ut-

fyktsml. Boken Vr ttortsnra naturger utirn detta reso-

nemang rekommendationer r sktsel av skog r barn, r

ungdomar, r vuxna, r ldre, r unktionshindrade, r

hunden, sktsel av den bostadsnra skogen, skolskogen, bul-

ler- och cykelskogen och sinnenas skog73. Hr skdliggrs

ocks behovet av att vara uppmrksam p ett potentiellt nytt-

jande som kan utvecklas genom olika ormer av skogssktsel.

De upue b pve -

el e ueee. De hl exepelvi

e le ch e veei.

Den zonerade skogenNyttjandet och drmed slitaget av skogen varierar bero-

ende p avstndet till bostder. Drr visar orskning att

det kan vara praktiskt att dela in skogen i zoner, r att un-

derltta rvaltningen och drmed variera skogssktselt-

grderna74. Med utgngspunkt rn hur skogen ser ut, var

den ligger och hur den anvnds kan den delas in i hus- och

vgnra trd, kvartersskog, stadsdelsskog, rekreationsskog

och produktionsskog.

Ett annat stt att zonera den ttortsnra skogen r att ha

skogens olika upplevelsevrden eller kvaliteter som utgngs-

punkt. En studie har gjort en indelning av parker utirn

olika karaktrer; Det vilda, Det artrika, Det rymliga, Det

royllda, Det lekulla, Det grna torget, Det estliga samt Det

kulturella75. Dessa tta karaktrer har anvnts i en metod som

r ramtagen av Stockholms lns landsting som ven grundar

sig i raringssttet att vrdera olika grnomrden utirn

begreppet sociotop76. Med sociotop menas de grna omrde-

nas sociala och kulturella vrden. Metoden bygger p sju

olika upplevelsevrden: Orrdhet och mystik, Skogsknsla,Frihet och rymd, Artrikedom och naturpedagogik,

Kulturhistoria, Aktivitet och utmaning samt Service och

samvaro. Metoden innebr att olika upplevelsevrden sam-

manstlls p en karta s att en versiktlig bild av ett strre

skogsomrdes sociala vrde ges. Syet r att ge underlag r

omrdets sktsel och utveckling av skogens sociala vrden.

Vikten av god planeringSkogsgaren mste ha en tydlig mlsttning med sktseln

av sin skog som varierar beroende p hur nra bebyggelse

skogen ligger och beroende p hur skogen anvnds. En

skogsbruksplan underlttar planeringen r att n de ml

som stts upp. I skogsbruksplanen br varje del av skogen

en mlklassning som beror p vilken zon skogsomrdet

tillhr, de naturliga frutsttningarna, til lgngen p lik-

nande natur, hur omrdets nytt jas och det potentiella nytt-

jandet. Den traditionella skogsbruksplanen behandlar dock

sllan hnsyn till skogens sociala vrden. Forskare menar

drr att dagens skogsbruksplaner, med en mlklassning

i yra olika klasser (PF, PG, NS och NO), r otillrckliga r

de ttortsnra skogarna77. Sktseln av ttortsnra skogar br

inneatta fer ml n produktion och naturvrd. ven om

mlklassningen naturvrd, NS respektive NO, innebr att

omrden med srskilda vrden r kulturmilj, vatten och

rekreation kan ing, r det ndvndigt att srskilja natur-vrdsml frn de ml som avser skogens sociala vrden.

Foto: Mrta Berg


18/36


Drr anser orskare att nya mlklasser br inras eller att

de existerande mlklasserna ses ver och ges nya innehll.

Skogsstyrelsen har diskuterat hur en rekreationsinriktad

bupl e u ch e e l p lle

som innebr en modiering av de yra traditionella ml-le78. Fle ie e eeil (R)

e h eeive ch pe l (A)

hlle ell e li le pui, u-

vrd och rekreation styr inriktningen p sktseln.

Sele e , e ie l li, ieb e-

kreationsanpassningen minskade produktionsintkter rn

skogen. Det beror rmst p att kostnader kopplade til l sko-

e el ch lppie l.

Smskalig teknik

Idag anvnds mnga gnger en relativt storskalig teknik vidsktsel av ttortsnra skog. Detta innebr att bde trd och

mark kan skadas, att arealen skog som behandlas mste vara

relativt stor och att sktseln inriktas p trakthyggesbruk. Olika

ormer av skogsteknik ger under sjlva arbetet olika upplevel-

ser r skdare och lmnar eter sig olika mycket spr i skogen.

Smskalig teknik upplevs av mnga som mindre strande jm-

rt med om avverkning och uttransport sker med stora ma-

skiner79. Det r drr en rdel att i de ttortsnra omrdena

anvnda motormanuell llning och transportera ut virket med

sm maskiner eller med hst. Generellt sett r det ngot dy-

rare att anvnda hst, men hstekipagen har de rdelarna att

de r skonsamma, miljvnliga, tysta och snabbare.

Allmnhetens deltagandeNstan all sktsel av skog innebr en konfikt mellan olika

intressen. Under perioden 20012005 pgick EU-projektetUrban Woods or People, som innebar ett stort antal aktivi-

teter med okus p samverkan och allmnhetens deltagande

kring ttortsnra skog i Sverige och Frankrike80. Projektet

visade att det srskilt i ttortsnra skog r mycket viktigt att

ra en dialog om sktseln av skogen med berrda intres-

senter, ssom exempelvis nrboende, hembygdsreningen,

skola och frskola, den lokala pensionrsfreningen,

Frilutsrmjandet, orienteringsklubben, brukshundsklub-

ben, ryttarfreningen och den lokala naturskyddsfren-

ingen. Det nns olika metoder r att mta allmnhetens

anvndande av skogen och samla in de sikter som inv-narna har, exempelvis enkter, intervjuer eller mer direkta

mtningar av antal besk under vissa tidsperioder.

E iv il c p e v

ell vle ch llhe, exepelvi

genom stormten eller mindre samrdsgrupper dr allmn-

heten kan komma med sikter och rslag p hur skogen ska

bu. De ve vii ue e vi

uppe i belie ie ve e ch v-

e ie e. E ie el elle li e

v evee ieb uppe e u i

e.

Foto: Pella Thiel


19/36


Hoten mot den ttortsnra skogen r mnga. Flera olika

intressen konkurrerar med varandra. Samtidigt riskerar

bi p up ch e ii plei u helhe-

p e eei ch hllb el v e

ttortsnra skogen. ven brister i lagstiningen gr att r-utsttningarna r en hllbar sktsel av den ttortsnra

skogen inte r s gynnsamma (se vidare under kapitel Skydd

v ).

Brist p kunskapEersom det inte nns ngon ormell denition av tt-

ortsnra skog rsvras mjligheten att berkna hur myck-

et ttortsnra skog det nns och om skogen kar eller mins-

i ubei. De i helce bei

vi il le ill ch hu ele

ttortsnra skog minskar til l ljd av exempelvis rttning.

Detta r brister som rsvrar regional och kommunal pla-

ei, vile i i u i e i ille

p .

I eil e ch ple, e e -

eelbu ch veipe li v e

ttortsnra skogens biologiska, sociala, pedagogiska ochuluell ve. Sele pbje 2009 e ie-

tiering av skogar med hga sociala vrden. Denna kommer

emellertid inte att innebra att den ttortsnra skogens alla

vrden kartlggs, och inneattar heller inte ttortsnra sko-

e peiell cil ve. U up e

e ve h ue ie illc-li uel e belu explei.

De e ve bi p up hu e hllb -

sel av den ttortsnra skogen br se ut samt statistik p vilka

sktsel- och skogsbruksmetoder som anvnds idag. Det

helle ie helce ii ve ele -

.

Fysisk planering utan helhetssynFi vi p behve v ve ell li -

valtningar inom en kommun 81. Ansvaret r den ttortsn-

ra skogen ligger oa p era olika rvaltningar. Samverkanmellan olika tjnstemn med olika ansvarsomrden ssom

uv, p, el, iljv, iluliv, expl-

ei ch plei billi. M e ie

uue i e helhe. Kue h ll v

och nskeml p hur andra skogsgare i kommunen ska

skta sin skog. Oa betraktar politiker i en kommun skydd

av skog enbart som en kostnad. De rknar inte med de sam-

hllsekonomiska rdelarna som en ttortsnra skog kan

h, il l exepel be hl h ue ive, e

ui elle i ii ill

ue.

I mnga kommuner nns krav p avkastning r skogen.

De ieb e ie j ee-

tion och rilusliv, utan i rsta hand r att skapa virke, som

e e bb vi. F ue ve

mark r ramtida rekreationsbehov och bevarande av bio-

logisk mngald, p samma stt som man avstter mark r

ramtida exploatering. De ttortsnra grnomrden som

i be eev explei.

Underskningar visar att kommuner attar mnga lo-

l belu u e ill lpe helhe82

. De emellertid ndvndigt att tnka regionalt ven om den

Hot mot den ttortsnra skogen

Foto: Hans Sundstrm


20/36


praktiska sktseln sker lokalt. Det nns studier med glar,

i pie ie i e pve v e

u e. livi h i -

derna en stor betydelse r att vissa arter av glar ska kunna

lev i i e. He e ie ui illclimed skog p landskapsniv skulle vissa arter aldrig ta sig in

i stderna.

IntressekonfikterEersom ttortsnra skogar ligger i omrden dr mnga

olika intressen konkurrerar uppstr konikter. Explo-

ateringsintresset r stort; man vill bygga nya bostder, vgar,

kpcenter, golfanor och sportanlggningar. Mnga gng-

er bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk. Samtidig t har

den ttortsnra skogen stor betydelse r den biologiska

mngalden inne i och omkring ttorten och r ttortsbor- eei.

Studier uppmrksammar ocks den konikt som kan

upp ell e iee vill bev e

skogen83. Fr att tillgodose rekreationsintressen och ka

ehee i e e l i, v, be-

lysning, motionsslingor, parkbnkar, parkeringsplatser,

rrd och servering. Detta strider ibland mot naturvrdens

el ieb l e uvecl i

e bili le. Me e el-

plan r omrdet, som tar hnsyn till alla intressen, kan

ie iie elle l hel. Reei- ch -

turvrdsintressen kan lttare samsas om den ttortsnra

e illcli .

Nyexploatering och rttningNyexploatering och rttning i ttortsnra omrden inne-

b ve ell be ch e

kar och att mngden ttortsnra skog minskar. Med mins-

kad areal kar slitaget p den skog som r kvar eersom er

mnniskor vistas p en mindre yta. Det r negativa konse-

vee ie b e bili le u ver mjligheten till rekreation och ri lusliv. Det r ltt hnt

att den ttortsnra skogen rvandlas till park med mngder

v li li ch v. D h e -

l i .

Fragmentering och barrireekterNyexploatering och rttning kan ocks innebra en rag-mentering av skogen, det vill sga att ett stort sammanhng-

ande skogsomrde delas i era mindre och att dessa helt eller

delvis isoleras rn varandra. Behovet av att aktivt skapa ny

ttortsnra skog pga den kande ragmenteringen upp-

mrksammades redan p 1970-talet, men r idag nnu

vli84.

Bebele ch iuu p bie hi-

elle v piie v ie, be -

niskor, vxter och djur. Detta leder till en minskad biologisk

mngald och rsmrade rutsttningar r rilusliv och

rekreation. Forskning skdliggr hur ett mindre skogsom-

e ie ebju li vii ch li h

bili l e e e85. N -

ee i e pve e v -

eekter med en negativ pverkan p arter som r anpassadetill rhllanden i en strre skog. Det rcker sledes inte

Foto: Jan Holmbck


21/36


lli e e illcli e p lp-

niv. Skogsomrden mste vara sammanlnkade med s

lle ie (u v li l) pi-

ningen av arter ska gynnas. Om sm omrden upplevs som

unktionellt sammanhngande av de organismer som leveri e e e iehll p v e

e he e.

Skogsbruk utan hnsynOe ill e bili le i e h

minskat kontinuerligt under senare r r inte bara nyex-

ploatering, rttning och ragmentering. Minskningen

be ve p el v e lii ch

ilie86. eeie

orskare om en mer varierad sktsel av den ttortsnra sko-

gen, om att ka andelen lvskog och om att spara ldre skogh peci el iluliv ch bili

l ie piie v e87.

Trakthyggesbruk, det vill sga att skogen ryngras

e e elle ie l he, e l i e

iee e . Av u vvei-

upplle e 75 pce le iv elle he e

avseende p miljhnsyn

88

. Mer n var emte avverkningbe e le. De pble e p

generella ver hela skogslandskapet och i hela landet. Krisen

r den biologiska mngalden ortgr och arealen skog med

hga naturvrden ortstter att minska89. Detta slags skogs-

bruk pverkar ocks den ttortsnra skogens rutsttning-

ar r rekreation och rilusliv. Skogsbruk som bedrivs utan

h ill e eeive p ilje

vli el le li ue l i. E el

skogsgare anvnder idag alternativa metoder, men kun-

skapen om hllbara sktselmetoder r ortarande ej till-

cli. Se e e vl ie l-diga att anpassa skogsbruksmetoderna r att tillgodose

ilulive.

Foto: Michael Ekstrand


22/36


Ue ee h iee ei

vei v e ilj uupplevele ch

rekreation. Mnga av skogens produkter och unktioner har

inget marknadssatt pris som speglar deras vrde. Till exem-

pel har skogens betydelse r olkhlsan ett ekonomisktvrde, bde privat- och samhllsekonomiskt. Hur stort detta

ve ulle u upp vi vie hu ce

en kad skogsvistelse skulle pverka antalet sjukskrivnings-

. De eellei v v e -

cil ve.

Det nns studier som tar upp de prioriteringar som mste

gras i en skog90. Prioriteringar grs idag mellan exempelvis

pui, eei ch uv. Pblee

lnge det rder brist p kunskap om hur mycket skogens

ve bi ill vl e e e i

elprioriteringar. Det innebr att vrden som rekreation,, e peil e lue ch b jli-

he ill le eee ie i hlle

ill ve v e vie e e.

De li ee upp e e

vrdet av de nyttigheter som inte har ett pris. De bygger p

att man undersker olika gruppers betalningsvilja eller att

man genom indirekta mtt, t ex resekostnader som upp-

kommer i samband med besket av skogen, r en upp-

skattning av rekreationsvrdet. I boken Vr ttortsnranaturnns en sammanattning av ett ertal svenska och

internationella studier som visar att mnniskor r vi lliga

att betala unger 200 kronor per skogsbesk (ett grovt

medelvrde)91.

Bei vi Rei Se h e e-

eive ell 44 ch 97 ilje pe 92.

Det kan jmras med skogarnas vrde ur virkessynpunkt,

ell 7,2 ch 14 ilje pe beee

p vi l buei pee ilu-

derar i berkningen. Detta visar att skogarnas vrde r

rekreation verstiger deras vrde rn virkessynpunkt erae .

Forskare menar att det nns ett stort behov av ytterli-

e i e cil ve ch ee-

je i vlei ee93.

Vrdering av ttortsnra skog

Foto: Mrta Berg


23/36


Nu i li e h ui i Sveie ue hel

1900-talet, men rst sedan 1980-talets brjan har staten

bedrivit ett mer organiserat arbete r att bevara vrdeulla

skogar. Redan 1909 avsattes den rsta nationalparken. Fram

till 1964 skapades 15 nationalparker och ett anta l sm natur-minnesmrken. Naturvrdslagen til lkom 1964 och dreer

skyddades en hel del olika naturomrden, exempelvis grus-

, ch flle, e ce .

Idag omattar nationalparker, naturreservat och natur-

ve ci i pce v Sveie . Uppe

hlen av den llnra skogen r skyddad. Cirka 1,3 procent

av den produktiva skogen nedanr grnsen r fllnra

skog r skyddad, rmst i naturreservat och nationalparker.

Fi vi SLU ch Miuiveiee vi ell

8-16 pce v e behve e bil-

i le bev94. F e pce c v eellei ve eeell h

vid avverkning samt att skogsomrden avstts rivi lligt. Det

nns idag ingen heltckande statist ik ver andelen skyddad

(ve eii v ).

Statens arbete med skydd av skogSkogspolitik och lagstitningnda ram till i brjan av 1990-talet dominerades skogspo-

liie, ch e vle (1979:429), v e p-

uil. De ieb ulle ell e

ramtida virkesrsrjning genom att ka virkestillgng-

ch iueli uj e vie e v.

De ee plii belue ( e iv)

e upp v jl l l; puile ch ilj-

le (1993). Miljle ieb e u-

iv pui bev, ii e

bili l ch eei vii . Se

bu vx- ch jue e ui

lev ue uli beiele ch i livi be.

He e ch upe . Se ulu-

iljve ch e eei ch cil ve v-nas. Skogspolitikens huvudml r drmed att n balans

mellan ekonomiskt utnyttjande och bevarande av biologisk

l. ieie b ppe eelev-

e v e l i.

Skogens sociala vrden, som bestr av exempelvis ri-

lusliv och rekreation, har en svagare stllning ven ppapperet i dagens skogsvrdslagstining. Skogsvrdslagens

hnsynsparagra (30 ), som huvudsakligen handlar om

hnsyn til l biologiska naturvrden, anger vissa sociala hn-

syn. Stigars ramkomlighet ska skras, skyddszoner med

trd och buskar ska sparas, hyggens storlek och utormning

ska anpassas till natur- och kulturmiljn och skador p

uluilje, ch ve uvi el le be-

. Svle (v lle 30 ) e upl i-

nimilag som i praktiken saknar sanktionsmjligheter - att

b e lee ll elle li ill e lle .

Skogens sociala vrden regleras ven i miljbalkens hus-hllibeele (1998:808), 3 p 6 . D e

veull u- ch ulue ch e v be-

tydelse r riluslivet s lngt som mjligt ska skyddas. Det

c behve v e i e ch i -

heten av ttorter srskilt ska beaktas. Miljbalkens mlstt-

ning, hnsynsregler och grundlggande hushllningsbe-

ele lle lli ll e v e.

Hushllningsbestmmelserna i miljbalken anger att

ee e vi ieb e

ll pu huhlli. S , elle -

, e l jli -

grder som ptagligt kan pverka omrdets karaktr. Vidare

ska omrden som har betydelse ur allmn synpunkt p

grund av naturvrden, kulturvrden eller rilusliv skyddas

s lngt mjligt mot tgrder som kan skada natur- eller

kulturmiljn. Dessa regler innebr inte ngot absolut skydd,

men vl starka argument i rttsliga processer. Hushllnings-

beele veli i ue

i plei, il e uveipe ve-

iple.

Samhllets vikt igaste instrument i den ysiska plane-ringen r plan- och bygglagen (1987:10). Enligt plan- och

Skydd av ttortsnra skog


24/36


bygglagen ska natur- och kulturvrden beaktas vid all plan-

lggning. Planeringen ska rmja en god livsmilj, goda

miljrhllanden i vrigt samt en lngsiktigt god hushll-

i e uiv eue. Kue hli-

ihe e l le i plei ce le-e.

Flera olika aktrer arbetar med bevarande och sktsel av

skog i olika ormer. Naturvrdsverket har det centrala

ve e ch h ill uppi

allmnna rd och i vrigt vgleda myndigheter, kommuner

och enskilda om en lmplig tillmpning av bestmmelserna

om omrdesskydd. Skogsstyrelsens viktigaste uppgi r att

ra ut statens skogspolitik. Myndigheten arbetar med bde

tillsyn och rdgivning som verktyg. Skogsstyrelsen samr-

der med lnsstyrelsen i rga om omrdesskydd i skogs-

.

Miljkvalitetsml och nationell strategi1999 lle ie e iell iljl

upp i e eei. N e iv p e

versyn av miljmlen. Miljkvalitetsmlet Levande skogar

anger att skogens och skogsmarkens vrde r biologisk

produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska

mngalden bevaras och kulturmiljvrden och sociala vr-

e v. De ieb bl e beele

uupplevele ch iluliv i ll v. il l e

vergripande miljmlet nns yra delml som ska uppns

p kortare tid. Miljmlsrdet bedmer att det vergri-

pe iljle Leve ie e upp

ill 202095. Beve v e ele e u-

artade skogar som ortarande nns i det l lnra omrdet

i i iljvliele Sle fllilj. V lle

e iljl Miljle bei e

ns om berrda sektorer och samhllet som helhet visar

h.

Miljmlet God bebyggd milj har ett delml om plane-

ringsunderlag som anger att ysisk planering och samhlls-byggande ska grundas p program och strategier r bl a hur

- ch vee i e ch -

den skall bevaras och utvecklas senast r 2010.

Miljmlsrdet bedmer att det blir mycket svrt att n

e l i i.

En nationell strategi r ormellt skydd av skog har tagits v Nuvvee ch Sele 200596. De

avser arbetet med det ormella skyddet av skog. Denna stra-

ei u i i u ue e li ee-

pl bee e ell vje lele

ch Sele ube.

Val av bevarandeormBe e e ch pie -

das. Ju mindre omrde och ju nrmare bebyggelse, desto

e bli i pve p e beve e.

D e vii e ivee be

veta vilka vrden som nns och r att underska vilka r-

utsttningar skogen har att klara olika prestningar.

Fe e ee e ep

ttortsnra skog r hga r det mycket viktigt att bevara denveull i 97 .

Foto: iStockphoto


25/36


Beve v e ill p

olika stt. Om kommunen ger skogen handlar det om r-

hli ell li vli. N e lle pi-

vatgd mark kan kommunen kpa in privatgda astigheter

med ttortsnra skog nr sdana r till salu. ven mark-be ch ile v b i eliv h uci.

M e e be lji.

Markbyte lmpar sig r kommuner som ger bytbar skog

utanr ttortsnra omrden. vriga metoder som anvnds

uli veeele, exppiei ch ibl

ve ivilli upplele. Kue ve -

e vilj be e e bev.

De e el li bevee h

beele . E u-

eev, bipe, Nu 2000-e, -

tionalpark, djur- och vxtskyddsomrde, nationalstadspark,ulueev ieiii bu h

enligt miljbalken. vriga bevarandeinstrument som

e ieb ie e l i , e i

vi ll v illcli. De p e eb u-

ning av nya skyddsormer, t ex om behovet av mer dyna-

miska reservat pga exempelvis klimatrndringens pver-

p ue.

Olika ormer av skydd passar bttre eller smre till olika

omrden. Exempelvis krver omrden med dellvskog oa

el uve v, e u-

ch bup b l hel u e. I e

el ll bu beiv u uve ch

cil ve ie. F iluliv ie

uve v c v el.

NaturreservatNaturreservat r oa den lmpligaste skyddsormen nr

omrden hotas av olika typer av exploatering, nr strre

vrdeul la skogsmiljer hotas av avverkning eller nr mark-

e ie b e ch el v

il veull ilje. I ci 2 700 ue-servat i Sverige. Naturreservat rutstter i de esta all eko-

nomisk ersttning till markgaren, om skog ska bevaras.

F vje eev il beele, -

eie, ilje i beee p v vill -

i e. I vi e ill exepel bu

bedrivas och vissa anlggningar tillkomma, medan det i eev e ie . De c e-

ie ele llhee viele i e.

I miljbalken anges ljande skl till att bilda natur-

reservat:

Bev bili l

V ch bev veull uilje

ille behv v e ilulive

Skydda, terstlla eller nyskapa vrdeulla naturmil-

je

Skydda, terstlla eller nyskapa livsmiljer r

v eMe veull uilj ve:

Geograskt och/eller historiskt representativa land-

skapstyper, naturtyper, markinslag, strukturer och

e.

Sv livilje v e ch

v l ch upe.

Veull uluhii p ch li.

Srskilt goda rutsttningar att pedagogiskt belysa

beeleull u- ch uluve.

Milje h beele ilulive, il l

exempel genom ttortsnra lge eller hga upplevel-

eve.

Se he e eliv

opverkade av exploatering och bedms kunna

i beele bili l elle i-

luliv.

Omrden som redovisats i nationella bevarandepla-

e elle pe u e v ieiell -

veie.

Naturreservat kan avsttas r riluslivets behov nrriluslivet bedms bli mer omattande n vad allemansrt-


26/36


e ee, il vii uppleveleve behve

tillvaratas eller r att bevara ttortsnra grnomrden.

Oe ill ilulive behve

med andra ord inte alltid ha srskilt hga biologiska skydds-

vrden. Det r omrdenas lge och nrhet till mnniskorna b e e e ve.

Mjligheten att bilda naturreservat med sye att skydda,

terstlla eller nyskapa vrdeulla naturmiljer eller livs-

miljer r hotade arter innebr att ett omrde inte ndvn-

digtvis behver ha ngra hga natur- och rilusvrden vid

tidpunkten r beslutet om reservat. Huvudsaken r att

omrdet kan sdana vrden eer det att tgrder som

i ll ell elle p beveve h

e.

Be lele ch u belu -

ueev. Lele e uei renden som rr bildandet av reservat. Oa r det enk lare

r kommunen att bilda ett naturreservat om marken r

kommunalt gd eersom kommunen d inte r ngra kost-

nader r intrngsersttning (eller inkp). F kommuner

har hittil ls utnyttjat mjligheten att bilda reservat p privat

, lie be v ei ch ieli l.Huvueel e ihe belu e-

eve iei v be ch eev-

rvaltning, om inga andra verenskommelser grs. Staten

nansierar naturreservatsbildningar (det vill sga erstt-

ningar till markgare) genom Naturvrdsverkets anslag r

eev. ve vlie v e eev ie

v Nuvvee.

P ve ie ue ei

ch vli v e eev. De ve jlihe

till statlig delnansiering. Kommuner kan ska statsbidrag

r inkp av mark eller intrngsersttning vid reservatsbild-i. E vli li eliei 50 pce, e

belu v Nuvvee i vje eil l l.

BiotopskyddsomrdeE bipe li pe v cel-

biotoper som har stor betydelse r den biologiska mngal-

den. Nyckelbiotop r ett kvalitetsbegrepp r en skogsmilj

som innehller eller kan rvntas innehlla rdlistade

arter. Observera att en klassning som nyckelbiotop inte i sig

innebr ngot ormellt skydd. Biotopskydd beslutas av

Skogsstyrelsen och r oa inte strre n em hektar men kan

ibl v upp ill ci 20 he. Geeell bip

gller i hela landet r bland annat aller och pilevallar.

Sele l e l li pe v bi-

toper som biotopskyddsomrde, exempelvis ldre natur-

skogsartade lvbestnd och urskogsartade barrskogsbe-

stnd. Skyddet r lika starkt som naturreservat och

e e eli lie picipe, e vil l

med en kombination av virkets och markens vrde.

Biotopskyddsomrden kan oa bildas rhllandevis

snabbt. Det gr dem lmpliga i de all prioriterade omrdenv e bb ch vie l behve .

Foto: Aktiv Fritid


27/36


Natura 2000-omrdeNu 2000 e ve v EU: e v -

ue. De i ll elele ch hej

uie v e ch livilje. De EU-ieiv

styr Natura 2000 listar ver 600 vxt- och djurarter, 185

gelarter och mer n 170 livsmiljer som hotade eller unika

i e eupei pepeiv. Sveie h ci 90 v livil-

je ch 100 v ju- ch vxe. Sveie h

4 100 Nu 2000-e ch e v

Nuvvee ch vlj u v lele.

NationalparkSveie h 29 ilpe. Se e e ilp

bev e e he e v vi

landskapstyp i dess naturliga tillstnd eller i vsentligt or-

ndrat skick. Staten ger all mark i en nationalpark.

Nuvvee ilppl e vii e-giskt dokument r arbetet att bilda nationalparker. I planen

el e e upu bl

skyddsvrde, storlek, representativitet, biologisk mngald

ch he.

Djur- och vxtskyddsomrdeFr att skydda specika djur- och vxtarter r lnsstyrelsen

elle ue i i uppehll

sig inom vissa omrden. Frmst gel- och slskyddsomr-

e, ie e ei e i -

e.

NationalstadsparkOmrden med mycket hga sammantade natur- och kul-

turvrden och dr exploateringstrycket r starkt kan skyd-

ilp. Sveie hiill e il-

p lie i Sl ch Schl ch elv bl Djue ch Hpe.

KulturreservatKulueev v v lele elle u i

sye att bevara vrdeulla kulturprglade landskap.

Riiviebee h e cel ve. De

handla om landskapstyper som r representativa r regio-

e, bie ch liilje elle il-

je iiell vi beivi.

Interimistiskt rbudOm ett akut hot uppstr mot ett omrde som r aktuellt r

reservatsbildning, kan lnsstyrelsen meddela ett interimis-

i bu. De ieb ie u lele

tillstnd r utra tgrder som beskrivs i beslutet. Frbudet

r tidsbegrnsat i avvaktan p ett slutgiltigt reservatsbeslut.

Beslut om ett interimistiskt rbud kan attas r att hindra

exempelvis skogsgallring eller avverkning av hela eller delar

v e ple eev. E belu ieiii

bu lle e eelb ve ve e vel-

. Fbue lle ue h e , e i vi lll.

Vad r en rdlistad art?En rdlistad art r en art som fnns med i ngon av

Artdatabankens fem hotkategorier; akut och starkt

hotade, srbara och missgynnade arter samt arter r

vilka det rder kunskapsbrist. Totalt fnns 3 775 rdlis-

tade arter i Sverige och av dessa terfnns drygt hl-

ten i skogen. Signalarter r lttigenknnliga, inte allt-

r ovanliga arter som har bestmda krav p livsmilj,

till exempel lng kontinuitet. Genom sina miljkrav

signalerar de mjligheten att rdlistade arter med lik-

nande krav p livsmilj kan fnnas i omrdet. Bland de

346 arter som i dagslget fnns med p Artdatabankens

lista ver arter r prioriterade tgrdsprogram lever

86 arter i skogen. Artdatabanken arbetar med att

samla in, utvrdera, lagra och sprida inormation omden biologiska mngalden i Sverige98.


28/36


versikts- och detaljplanKommunerna kan med hjlp av versikts- och detaljplaner

styra bebyggelse och andra exploateringsintressen bort rn

veull ue.

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha enuell veipl hel ue . De e

vgledning r beslut om mark- och vattenanvndning och

bebyggelseutveckling samt redovisa hur olika allmnna

intressen tillgodoses. ven om inte versiktsplanen r juri-

i bie h e beele e e vv-

ning mellan allmnna intressen som grs. Om en kommun

har pekat ut vrdeulla natur- och rilusomrden i sin

veipl ve e u vi e pvi eveu-

ell expleip.

En detaljplan tas ram nr ny sammanhllen bebyggelse

planeras, men ocks r nya enstaka byggnader samt r enrad olika anlggningar. Detaljplanen reglerar, som namnet

e, vie ch bebele i elj ch

omattar bara en begrnsad del av kommunen. Inom detalj-

planen r det mjligt att reservera mark r exempelvis par-

ker, rekreation och ri lusliv. Denna orm av skydd upphr

eellei eljple lu ll.

Naturvrdsavtalven civilrttsliga avtal kan anvndas som ett juridiskt

iue ell li e v uh

i e. Nuvvl e vl ec ell

markgaren och staten eller en kommun. Syet med avtalet bev, uvecl elle p e e h -

turvrden. Skogsstyrelsen arbetar med naturvrdsavtal i

ch e ihe h jlihe e

markgaren ersttning. Naturvrdsavtal br tecknas p

minst tio och maximalt 50 r, och avtalet ljer astigheten.

Fastighetsgaren r en engngsersttning som delvis tck-

e ve v ii i je v e.

Avtalet kan innebra att skogsgaren senarelgger av-

verkning, modierar skogsbruket eller r ersttning r det

i ieiv eei e ieb.

E uvvl be p e pi v -bruket och innebr drmed inget skydd mot exempelvis

explei i v be elle v. M u-

vrdsavtal har ingtts mellan Skogsstyrelsen och mark-

e, ch h e eel ll ie e e

hga specika naturvrden. Skogsstyrelsen rsker att i

h lu vl e e h behv v

el ch e e bili uve

utvecklas vl. Praxis har varit att naturvrdsavtal inte skri-

vi e e e ve ilulive.

KyrkoreservatKyrkoreservat kan bildas av rsamlingar genom att kyrko-

ullmktige attar beslut om reservatsbildning. Denna orm

v eev ieb ie lii ee ee-

vatsbestmmelserna i vrsta all kan rivas upp p nsta

e.

Frivilliga avsttningarEn viktig del av miljmlet Levande skogar vilar p mark-

garnas rivilliga naturhnsyn och intresse att bibehlla

natur- och kulturlandskapet. Med rivill ig avsttning menasatt minst 0,5 hektar sammanhngande produktiv skogs-

Foto: www.sxc.hu


29/36


p vvei ch e

skada omrdets natur- och kulturvrden. Markgaren sjlv

beslutar att spara omrdet och det sker oa genom certie-

ring. Ingen ersttning utgr. En rivillig avsttning r inget

permanent skydd eersom omrdet kan bytas ut mot ett, ch e c vve.

Anmlan r samrdOm en verksamhet eller en tgrd som inte omattas av till-

stnds- eller anmlningsplikt kan komma att vsentligt

uilj, ll l eli ilj-

balken gras. Det kan handla om verksamheter som exem-

pelvis avverkning, hyggesbehandling, bestndsanlggning,

skogsbilvgar eller skogsgdsling. Lnsstyrelsen eller

Skogsstyrelsen r relgga den anmlningsskyldige att

vidta de tgrder som behvs r att begrnsa eller mot-verka skada p naturmiljn. Om sdana tgrder inte r

illcli ch e vi e v uil-

j, ihee bju vehee.

Grn planVissa enskilda markgare iakttar en kad naturhnsyn med

hjlp av en s kallad Grn plan. En sdan tas ram r skogs-

astigheter med sye att bibehlla och strka den biologiska

le.

FSC-certiferingMajoriteten av de stora svenska skogsbolagen samt ett stort

antal kommuner, vissa privata markgare och sti r certi-

ee eli Fe Sewhip Cuci l (FSC). FSC e

globalt system r certiering av skogsbruk. Reglerna, FSC-

e, lle e e el v el ch

vanligen betydligt lngre n skogsvrdslagen 99. Nr det gl-

ler sociala vrden ska skogsbrukare som r FSC-certierade

bl :

beiv e vul l lii bu e

hnsyn till natur- och kulturmiljn samt andra

iee.

h e e ihee ch ill-

, exepelvi iluliv, j ch e, ch e-

r dr s r lmpligt pvisbara tgrder r att

bev ch e ve.

planera och genomra skoglig verksamhet som

be eeive e il .

bevara den biologiska mngalden och drtill

u ve, veill, j, ui ch

li ee ch upe ch ie

behlla de ekologiska unktionerna och skogens

.

avstta minst 5 procent av den produktiva skogsmar-

e iluive u ch celbipe be-

ve ch epe v bili veull

ilje. Ncelbipe ej vve.

erbjuda berrda intressenter samrd vid slutavverk-

i be ple v il vi

llbeli ch e eei, ulu chll ei.

Foto: Aktiv Fritid


30/36


Naturskyddsreningen har arbetat r att rdda hotade

skyddsvrda skogar nda sedan reningen grundades 1909.

Under Naturskyddsreningens rsta rtionden handlade

bee bev e i fl l-

trakterna, varav ngra blev nationalparker. I vriga delar avlandet gllde skyddet oa enstaka trd, ti ll exempel jttetrd

och mktiga ekar och tallar. Frn tidigt 1970-tal brjade

Naturskyddsreningen kraullt protestera mot skogsbru-

kets metoder, exempelvis ygbesprutning, kalhyggen, con-

tortatall-planteringar och hyggespljning. Arbetet r att

ue, il i Nl, blev ll e

ieiv. Ke h lle e p

veull e i i hee.

Naturskyddsreningen har ven arbetat r hjda reser-

vl e, vile h le ill evi hji

under rens lopp. Freningen har ocks agerat r en nyskogspolitik p naturens villkor. Sedan 1994 har

Naturskyddsreningen deltagit i arbetet r att utveckla en

iljceiei v bue, FSC (Fe Sewhip

Cucil). Abee h le ill ci 45 pce v

Sveie FSC-ceie.

Redan p 1930-talet brjade reningen uppmrksamma

behovet av natur i ttorter. Idag arbetar Naturskydds-

reningen p bde lokal, regional och nationell niv r att

e lii. Ke

ll bee veli. E e e be

iv lc upp e vi i . F

i e le pepeiv upp e hllb (ch,

lpli, bue) ll i Sveie

v ule i p be ll, eil

och nationell niv. Nedan r en sammanstllning av

Naturskyddsreningens sikter om skydd och sktsel av

.

Naturskyddsreningen villse en rbttrad lagstitning

Inr nya regler i skogsvrdslagen som innebr l-

jande:

Deniera begreppet ttortsnra skog (eller motsva-1.

e).

Skydda en betydande del av den ttortsnra skogen2.

genom reservat eller annan juridiskt lngsiktig skydds-.

Undanta all skog inom 300 meter rn skolor, rskolor3.

ch lebee explei.

Inr en rekreationsinriktad sktsel i all ttortsnra4.

skog, vilket innebr olika skogssktselmetoder som

bevarar, vrdar och utvecklar rilus-, kultur- och na-

uve p l i.

Fbju hebu i .5.

Hll alltid samrd re strre tgrder i ttortsnra6.

.

L i vveil e e e v-7.vei (i: ex vec).

L i e hevii iehlle ie8.

bara hnsyn till naturen utan ven till annat ekono-

i je, eei e e.

Ovl e ll (eeie

ej juii bie) ee h ill -

turvrden och kulturmiljvrden i skogen till re-

ie (juii bie). I ie ie

vi pe v veele.

I ele i pl- ch ble ieb

evele b uhuilj e-

plli elle lvivi pve b

ill il l u.

Frbttra talertten r miljorganisationer och all-

he e lle vvei.

se en ysisk planering med helhetssynUtveckla planer r skydd av ttortsnra natur i alla

l.

Utveckla policys och sktselplaner r ttortsnra natur

i alla kommuner (dessa br inkludera kommunens alla

Naturskyddsreningens arbete med skydd av skog


31/36


Foto: Klas Ancker

e).

Reeve iluliv ch bili l i

ll ue (p v

ill exepel v ch jv, be ch be-

ple).Bev ch ep u ll

be, l, l, lebee ch juhu

som planlggs har natur av hg kvalitet inom 300

ee.

Restaurera och terskapa ttortsnra skog dr det rder

bi p .

Beakta bde ekonomiska, sociala och miljmssiga

aspekter i den ysiska planeringen. Vg in de samhlls-

ekonomiska rdelarna av skogens sociala vrden,

ssom olkhlsa, turism och mnniskors vlbennan-

e, i e belu .

se en kad kunskap om den ttortsnra skogenKartlgg all ttortsnra skog vad gller biologiska,

cil ch uluell ve e uel ill

ch hllb el.

Utveckla ett nationellt kvalitetsprogram som innehller krav

p den ttortsnra naturens utormning och innehll.

Utveckla metoder r ekonomisk vrdering av tt-

u.

S e ul i vje u.

Inr utomhuspedagogik som en obligatorisk del i lan-

e lubili.

se en utkad samverkan och inormationUtveckla lokala orum dr allmnhet, myndigheter,

skolor, ideella organisationer och markgare kan

diskutera aktuella rgor som berr den ttortsnra

skogen.

Inormera allmnheten om de ml och planer som

e. De e ilie i v i-

ningsannonser, massutskick i brevldor men ocks

e l vi ee ill e.


32/36


Gundersen, V. m 2005: Urban woodland management1.

Te ce 13 j Nic ciie.

Nueie ve SCB: eii v2.

: huli e i 200 ive, vi

avstndet mellan husen normalt icke verstiger 200ee

Riksskogstaxeringen 2009: Skogsdata 2009, aktuella3.

uppie e ve . e:

.

Skogsstyrelsens denition av skog: mark som r lmp-4.

lig r virkesproduktion och som inte i vsentlig ut-

ci v l el le be-

vuxna omrden med ett naturligt rekommande

li ie iueli lipp.

Hedblom, M. 2008: Woodlands across Swedish urban gra-5.

dients: Status, structure and management implications.Landscape and Urban Planning nr 84 2008, s 6273.

ve. Rbe, D. , 2004: V u 6.

e b vli ch el. Sele.



Guee, V. 2008: Public peeece e8.

structures: A review o quantitative surveys rom

Fil, Nw Swee. Nwei Uivei

Lie Sciece. Ub Fe & Ub Geei

7 2008, 241258.

Konijnendijk, C. m 2007: Assessment o urban o-9.

restry research and research needs in Nordic and Baltic

countries. Urban Forestry & Urban Greening nr 6 2007,

297309.




297309.

J, A. 2002: Mee le w-11.

ledge cultures, past, present and uture, related to mul-

tiple-use and urban woodlands. Urban Forestry andUb Geei 1 2002, 3947. SLU.




297309.

Hebl, M. 2008: Wl c Sweih ub13. ie: Su, ucue ee iplic-

tions. Landscape and Urban Planning nr 84 2008, s

6273.

Nielsen, A. B. m 2007: Some visual aspects o planting14.

design and silviculture across contemporary orest ma-

nagement paradigms Perspectives or urban aoresta-

tion. Urban Forestry & Urban Greening nr 6 2007, s

143158.

Sele: www.v.e15.


Te ce 13 j Nic ciie.Riksskogstaxeringen 2009: Skogsdata 2009, aktuella17.

uppie e ve . e:

.

Grahn, P. m 2003: Landscape Planning and Stress.18.

Ub Fe & Ub Geei. Vl 2, pp 1-18.

M, L., 2005: Biivee. S ve p u 19.

eei. ii Ceu bili -

l, 4. eue u.

Boverket, 2007: Bostadsnra natur inspiration och20.

vlei.

Bolund, P. m 1999: Ecosystem services in urban areas.21.

Eclicl ecic 29, 293-301.

Bolund, P. m 1999: Ecosystem services in urban areas.22.

Eclicl ecic 29, 293-301.

Martinez-Arroyo, A. m. 2000: On the environmental23.

le ub le i Mexic ci. Ub ece.

2000, 4:145-166.

McPhe, E.G. . 1997: Quii ub e24.

structure, unction and value: the Chicago urban orest

clie pjec. Ub ece. 1997, 1:49-61.

Bolund, P. m 1999: Ecosystem services in urban areas.25.Eclicl ecic 29, 293-301.

Reerenser


33/36


Sii b 200926.

Rbe, D. 2001: Se cil ve. Rpp 8J27.

2001. Sele.

Faskunger, J. 2008: Samhllsplanering r ett aktivt l iv28.

ysisk aktivitet, byggd milj och olkhlsa. Statenslhliiu.

Tyrvinen, L. m 1998: Property Prices and Urban29.

Forest Amenities. Agricultural Economics Research

Iiue.

Rbe, D. , 2004: V u e b30.

vli ch el. Sele.

illvxvee 2009: www.ue.e31.

Fe, P. 2000: F S. N 10:2000. SLU.32.

Ae, K. 2005: Ku- ch ieel.33.

Ki Fuue AB.

Scilepeee, 2000: Hl p li vi ll - -34.iell l lhl. SOU 2000:91.

Michell, R. 2008: Eec expue ul evi-35.

e helh iequliie: bevil p-

puli u. Te Lce, Vlue 372, p 1655-1660.

Grahn, P. m 2003: Landscape Planning and Stress.36.

Ub Fe & Ub Geei. Vl 2, pp 1-18.

Norling, I. m 2004: Ett gott och riskare liv som ldre37.

e iv livil i u ch .

Grahn, P. m 1998: Utemiljns betydelse r ldre med38.

vbehv (N 155) 155-1998. S ch l.

Rbe, D. , 2004: V u e b39.

vli ch el. Sele.

Dahlgren, L-O. m , 1997: Utomhuspedagogik boklig40.

bildning och sinnlig erarenhet. Ett rsk till bestm-

i v uhupeie ieie.

Rbe, D. , 2004: V u e b41.

vli ch el. Sele.

Grahn, P. 1996: Wild nature makes children healthy.42.

Journal o Swedish building research. Nr 4:16-18. Se

ve: hp://www.lpl.lu.e/pel/pi.hl

Rbe, D. , 2004: V u e b43. vli ch el. Sele.

Sandberg, M. 2009: Barn och natur i storstaden. En44.

uie v b hlle il l ue i he-

mets nrhet - med exempel rn Stockholm och

Geb. Helhl vi Geb uivei-

e. 2009:1.Tyrvinen, L. m 2003: Ecological and aesthetic values45.

in urban orest management. Urban Forestry and

Ub Geei 1:2003. S 135-149.

Rydberg, D. m , 2000: Urban orestry in Sweden rom46.

a silvicultural perspective: a review. Landscape and

Ub Pli 47.

Rbe, D. , 2004: V u e b47.

vli ch el. Sele.



Fil, Nw Swee. Nwei Uivei Lie Sciece. Ub Fe & Ub Geei

7 2008, 241258.

Rbe, D. , 2004: V u e b49.

vli ch el. Sele.





7 2008, 241258.

Fe P. 2000: O he ice eceil51.

orests in Sweden. Landscape and Urban Planning

2000:51. uiiiiue EOUR.



Rbe, D. , 2004: V u e b53.

vli ch el. Sele.

Hedblom, M. 2008: Woodlands across Swedish urban54.

ie: Su, ucue ee iplic-


6273, Rbe, D. , 2004: V u

e b vli ch el. Sele.Tyrvinen, L. m 2003: Ecological and aesthetic values55.


34/36


in urban orest management. Urban Forestry and

Ub Geei 1:2003. S 135-149.

Rbe, D. , 2004: V u e b56.

vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b57. vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b58.

vli ch el. Sele.


design and silviculture across contemporary orest ma-

nagement paradigms Perspectives or urban aoresta-


143158.

Rbe, D. , 2004: V u e b60.

vli ch el. Sele.

Guee, V. 2008: Public peeece e61.structures: A review o quantitative surveys rom



7 2008, 241258.

Rbe, D. , 2004: V u e b62.

vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b63.

vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b64.

vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b65.

vli ch el. Sele.

Rbe, D. , 2004: V u e b66.

vli ch el. Sele.





Ub Pli 47.

Rbe, D. , 2004: V u e b69.

vli ch el. Sele.Rell, S. 2010: Sbu u he. Rpp.70.

Nueie.

Rbe, D. , 2004: V u e b71.

vli ch el. Sele.


design and silviculture across contemporary orest ma-nagement paradigms Perspectives or urban aoresta-


143158.

Rbe, D. 1996: Fie : -73.

u. Mviu, Alp.

Rbe, D. , 2004: V u e b74.

vli ch el. Sele.

Bee-Bie, A.-M. 1995: Guue75.

beele vie. Ulu, SLU.

Regionplane- och trakkontoret, 2001:76.

Upplevelsevrden. Sociala kvaliteter i den regionalauue. Rpp 4: 2001.

Rbe, D. , 2004: V u e b77.

vli ch el. Sele.

Eriksson, M. 2005: Planering r rekreation. Grn78.

skogsbruksplan i privatgd ttortsnra skog.

Sele. Rpp 7:2005.

Rbe, D. , 2004: V u e b79.

vli ch el. Sele.

Urban Woods or People, dokument om EU-Lie-80.

projektet LIFE ENV/S/000868, http://www.svo.se/epi-

server4/dokument/md/urban/Deliverables/European/

lee.p

J, A. 2002: Mee le w-81.

ledge cultures, past, present and uture, related to mul-

tiple-use and urban woodlands. Urban Forestry and

Ub Geei 1 2002, 3947. SLU.

Hebl, M. 2008: Wl c Sweih ub82.

ie: Su, ucue ee iplic-


6273.

Tyrvinen, L. m 2003: Ecological and aesthetic values83.in urban orest management. Urban Forestry and


35/36


Ub Geei 1:2003. S 135-149.



Ub Pli 47.

Ae, E. 2009: Pcicl l lcpe85. planning? An empirical investigation o network based

el hbi ei.

Miljle 2009: Miljle upplji v86.

Sveriges miljml, http://www.naturvardsverket.se/

Dcue/publiie/978-91-620-1272-4.p



Ub Pli 47.

Sii b 200988.

Miljlple 2010, www.iljl.e89.

Mattsson, L. 2003: Skogens vlrdsekonomiska re-90.kreationsvrde: Utgngspunkter och kunskapslge

ibehv i Sveie. SLU.

Rbe, D. , 2004: V u e b91.

vli ch el. Sele.

Mattsson, L. 2003: Skogens vlrdsekonomiska re-92.

kreationsvrde: Utgngspunkter och kunskapslge

ibehv i Sveie. SLU.

Mattsson, L. 2003: Skogens vlrdsekonomiska re-93.

kreationsvrde: Utgngspunkter och kunskapslge

ibehv i Sveie. SLU.Ael P. 2007: Upplji v 1997 bi-94.

analys r bevarande av biologisk mngald olika skogs-

miljer i Sveriges naturregioner: Vad har hnt p tio r?

SLU, Miuiveiee.

Miljle 2009: Miljle upplji v95.

Sveriges miljml, http://www.naturvardsverket.se/

Dcue/publiie/978-91-620-1272-4.p

Nuvvee ch Sele, 2001: Niell96.

ei ell v .

Hebl, M. 2008: Wl c Sweih ub97.

ie: Su, ucue ee iplic-tions. Landscape and Urban Planning nr 84 2008, s

6273.

Abe: www..lu.e98.

Fe Sewhip Cucil: www.c-veie.99.


36/36

Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och

myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 180 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.

Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.

www.naturskyddsoreningen.seMobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

De e ce vii i i v. I b ve 85 pce v Sveie beli i

e, vile ieb e e e h beele i jlihe il l vli

eei ch e vil vxe ch ju. De e h li ve, be cil, bil-

giska, kulturella och pedagogiska. Trots detta saknas idag kunskaper, lagstining och resurser r att skapa goda rutstt-

i viele i e e p hll i Sveie.

De e hlei Nueie e ch lbu ch ieee v uppmrksamma den ttortsnra skogens vrden och av att verka r att er ttortsnra skogar ska skyddas. Med ttortsn-

ra skog menas i denna handledning ett skogsomrde som helt eller till strre delen ligger inom eller hgst tre kilometer rn

. I bie li le b e ilee. Hleie uppel i v el. Del

1, Fakta om ttortsnra skog, e e i i iue e

e ve ch vil h e e. Del 2, Ve vi bee e v

, beive e l iviee e upp behve v

.

Nueie vii u e i ill e u upplev e leve, ipiee ch h-

i ilj. Vi vill e p illcli hll ve v u b. Nueie be

upp e e ll ve e lii.

Documents

Handledning tätortsnära skog del1