Harming Artists Svenska Opt

8/8/2019 Harming Artists Svenska Opt

1/48

Rapport ochrekommendationer om psykiatrins

angrepp p konstnrer

Publicerad avKommittn fr Mnskliga Rttigheter

Grundad 1969

ATT SKADAKONSTNRER

Psykiatrin frstr kreativitet


2/48

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTEMEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MEDPSYKISKA STRNINGAR, INTE MEDPVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har setthos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKENTILL NGON PSYKISK STRNING.

Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr attbestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE IHJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/48

INNEHLLInledning:Budskap till konstnrer ....................

Kapitel ett : Psykiatri och film:En desdiger attraktion...................

Kapitel tv:Att frstra frnuft ..........................

Kapitel tre: Grymma elchocker:

Hur hjrnan frstrs........................Kapitel fyra:Jazzlegenderna som mltavla ..........

Kapitel fem:Psykiatriska droger orsakar skada.....

Kapitel sex:Vrlden behver konstnrer ............

Rekommendationer .........................

Internationella Kommittnfr Mnskliga Rttigheter ................

ATT SKADAKONSTNRER

Psykiatrin frstr kreativite


4/48

lla framstende samhllen har sinaskapande sinnen sina sanna konst-nrer. Frn antika Grekland och Romfram till renssansen och vrldenidag har mnniskan bevittnat och

dyrkat mn och kvinnor som har exceptionellakonstnrliga frmgor.

Den bermde amerikanske frfattaren Henry

James sa: Det r konst som skapar livet Hans ordr inte mindre sanna idag, fr konstnrer rfaktiskt de individer som drmmer vr framtid ochskapar morgondagensverklighet. Det r santatt ven ingenjrer ochaffrsmn och visionr-er gr det inom andraomrden, men i det storahela snurrar den framtidde skapar runt vrt mate-riella vlstnd. Det r

konstnren som lyfteranden, fr oss att skrattaoch grta och som venkan forma vr kultursandliga framtid. Det rkonstnrer som skapar liv.

Detta frklarar dvarfr konstnrer r omhuldade mnskliga tillgn-gar ver hela vrlden.

Olyckligtvis r de, i mnga fall, tillgngar som vihar frlorat alltfr snabbt frluster som har gjortoss fattigare. Under de senaste rtiondena har vi allasrjt mnga stora konstnrers alltfr tidiga dd konstnrer som berikat vra liv men som nd lm-nat oss innan deras arbeten varit fullbordade.Celebriteter p vita duken, teater- och konsertscenenssom Ernest Hemingway, Frankrikes store frfattareAtonin Artaud, jazzsngerskan Billie Holiday, JudyGarland, Marilyn Monroe, Vivien Leigh, Kurt Cobain,Michael Hutchence, Phil Hartman och mnga,mnga fler.

T.o.m. infr den hr ofullstndiga listan, kan detvara ltt att bilda sig uppfattningen att konstnrers

liv oundvikligen r tumultartade, att pressen att nframgng skapar krav som r alltfr tunga att bra.Det kan ocks vara ltt att tro att fr att bli enframgngsrik konstnr mste man vara neurotiskeller nnu vrre dran.

Inget av detta r sant.I vart och ett av fallen ovan har dolda influenser

arbetat fr att garantera den tragiska utgngen.

Sanningen r att var och en av dessa stora konstnreroch mnga av de andra som lmnat oss erbjdshjlp. I stllet blev de svikna och satta p

en vg vilken ledde tillderas undergng.

Detta svek kom ge-nom den direkta ellerindirekta influensen frnpsykiatriker eller psyko-loger, som pstod att deskulle hjlpa men som isjlva verket var en dest-

ruktiv kraft som lm-nade dessa konstnrerfruktansvrt skadade deras grund fr styrkaoch visshet frsvann eller ddade dem.

Idag r det nnu vik-tigare att det hr budskapet blir hrt och frsttt, frangreppen p konstnrer i varje genre har kat bdei antal och intensitet. Dagens verktyg r en uppstt-ning ddliga droger som ger sken av att vara tera-peutiska kurer, precis som lobotomin en gng var. IHollywood, njesindustrins Mecca, r sinnesfrn-drande och beroendeframkallande droger en vanlig

bestndsdel i den psykiatriska arsenalen.Helt oavsett den frdelse som skapas inom

konstnrernas egna led fr vi inte glmma att:Konstnrer skapar vr kulturs framtid.

r det hr den framtid vi har framfr oss? Enframtid i vilken vi kommer att flja dessa folkopinio-nens ledare in i den fantastiska nya terapeutiskavrld av outvecklade kreativa personligheter, ruine-rade familjer, delagda liv och sjlvdestruktion?

Ett budskap till konstnrer

Mnga stora konstnrersom lmnat oss erbjdshjlp. I stllet blev desvikna och satta p en

vg vilken ledde tillderas undergng.

Jan Eastgate

AINLEDNING


5/48

Om detta verkar vara att sprida panik, titta d pdessa siffror de visar hur framtiden kommer attvara om inte ngra drastiska frndringar grs nu:Fr nrvarande ordineras 17 miljoner barn runt om ivrlden sinnesfrndrande psykiatriska drogerinkluderande antidepressiva medel som bdeStorbritanniens och USA:s medicinska kontrollorganhar varnat fr kan orsaka sjlvmord och vldsbe-

teende. De kande fallen av ddsskjutningar i skoloroch vldsbrott bland tonringar kan faktiskt sprastill spridningen av dessa droger som ordineras dem.Miljoner ordineras ocks centralstimulantia som rstarkare n kokain.

Av alla dessa individer hur mnga potentielltstora konstnrer kommer aldrig att fullflja sin livs-uppgift? Och p vilket stt kommer vr kultur attdrabbas av deras frnvaro?

Vi har srjt de stora konstnrer vi frlorat alltfrtidigt. Lt oss inte behva srja ver fler.

Internationella Kommittn fr Mnskliga

Rttigheter frbereder just i denna stund informationoch studier som kommer att hjlpa frfattare ochmanusfrfattare med material och fakta nr det

gller psykiatrin. Detta inkluderar boken Shadowland,som handlar om skdespelerskan Frances Farmer;vertygande bevismaterial som gavs till60 Minutes i Australien och som ledde till nationella

belningar fr programmet, och fallstudier fr doku-mentrer som sndes p Channel 4 UK, i Tyskland,Italien och i andra lnder. KMR:s internationellahgkvarter ligger p Sunset Boulevard i hjrtat av

Hollywood; dr finns en state of the art permanentutstllning med dokumentation ver olika aspekterav psykiatrin som spnner ver dess svarta historiatill dess roll i Frintelsen; frn de avskyvrda etniskarensningarna och apartheidprogrammen och rasismtill de skadliga och ofta ddliga effekterna av dess

behandlingar som farliga och beroendeframkallandepersonlighetsfrndrande droger, elchocker,psykokirurgi och centralstimulantia som anvnds fratt droga ner barn.

KMR publicerar den hr informationen s att nisjlva kan se hur konstnrer har blivit lurade och

svikna. Vi uppmanar er att agera fr att skydda demsom behver hjlp och fr att skerstlla att inte venvr framtid sviks.

Jan EastgateInternationellordfrande

Bruce WisemanNationell ordfrandei Frenta staterna

Anne ArcherSkdespelerska

David Campbell,Kompositr,inspelningsarrangr

Raven Kane CampbellSngare, kompositr,dramatiker

Nancy CartwrightSkdespelerska,

frfattare

Chick Corea,Jazzkompositr,dramatiker

Isaac HayesKompositr, musiker,skdespelare

Geoffrey LewisSkdespelare

Juliette LewisSkdespelerska

John NovelloKompositr, musiker

David PomeranzSngare & ltskrivare

Harriet Schock,Ltskrivare, skivartist


6/48

r 1916 skrev den tyske psykologen HugoMnsterberg The Photoplay: A PsychologicalStudy, som officiellt satte psykologins ochpsykiatrins inflytande ver filmindustrin irrelse. Mnsterberg pstod att filmindustrinkunde vara full av faror; faror som krvde

psykologiska rd.

r 1924 frskte Samuel Goldwyn frnMetro-Goldwyn-Mayer att f Sigmund Freudatt hjlpa till att tnka ut en verkligtfantastisk krlekshistoria. Freud, som varkritiskt instlld till konstnrer, avstod. ndantogs hans numera misskrediterade teoriervid den tidpunkten vi tt och brett avfilmindustrin.

Psykiatriker ssom Karl Menninger anvnde

filmindustrin fr att finansiera sin egenrrelse och agenda.

Efter rd av psykiatriker och psykologerskickade filmstudios skdespelare frpsykoanalys, vilket ofta ledde till att desattes p kraftfulla sinnesfrndrande ochberoendeframkallande droger vilka till slutskulle lgga deras karrirer och liv i spillror.

Nazipsykiatriker skrev en serie manuskript tillfilmer som senare blev knda som The Killing

Films och anvndes av den tyska fi lmindustrinfr att gra propaganda fr deras falskaoch destruktiva teorier om rashygienen.5

3

VIKTIGA FAKTA

1

2

4

Konst och underhllning r bland de omrden som kraftigt ochogynnsamt pverkats av dessa nya Freudianska teorier.


7/48

id slutet av 1800-talet utvecklades tvomrden i Europa vilka skulle f stortinflytande p sttet att se p sig sjlvoch samhllet i stort. r 1879 tillknna-gav Wilhelm Wundt, professor i

psykologi i Leipzig, Tyskland, med stor auktoritet menutan vetenskaplig grund att mnniskan inte var mer nett sjllst djur, blott en produkt av sin omgivning. Det

var ett uttalande som signalerade fdelsen av experi-mentell psykologi och en ny inriktning fr psykiatrin.

Under slutet av 1890-talet i Wien deklareradeSigmund Freud att mnniskan var en produkt av barn-domens missden och avsexuella komplex. Tillsam-mans med denna likaobevisade teori, vilkensenare till stor del miss-krediterats, kom ett nyttmne psykoanalys.

Var n mnniskor

har tillmpat de funda-mentala begreppen avdessa utvningar har samhllet upplevt radikalafrndringar. Konst och underhllning tillhr deomrden som pverkats mycket negativt av dem.

I brjan av 1900-talet satt skyltar uppsatta i skylt-fnster i Hollywood som annonserade om PSYKO-ANALYS fr tre till fem dollar. Det orkneligaantal konstnrer som drogs till Hollywood vid denhr tidpunkten blev bombarderade med freudianskameddelanden.1

I sin biografi ver Marie Bonaparte, skriver CeliaBertins, en ivrig student i freudiansk psykologi, om enepisod som ger en glimt av hur hans ider tog fart:Freud var nu s bermd att Hollywood bad honom att

skriva manuskript baserade p vrldsbermda krleks-historier och att starta med Antonius och Cleopatra.2

Samuel Goldwyn vid Metro-Goldwyn-Mayer (MGM)seglade r 1924 till Europa med ett uppdrag att fFreud att hjlpa till att hitta p en verkligt fantastiskkrlekshistoria.

Freud avstod. Inte undra p det. Freud sa omkonst och konstnrer: Innebrd betyder inte mycket

fr dessa mnniskor; allt de bryr sig om r repliker, for-mer, verenskommelse om konturer.3 Men fastn haninte var ngon lskare av filmindustrin eller estraderhade Freud inga problem att bli en hngiven tolkare

(kritiker) av konsten.4

Freuds tankar komp mnga stt med hjlpav Hollywood snabbt ini kulturens allmnnasiktsstrmningar. r1925 hade en populrsng titeln Don't Tell Me

What You Dreamed LastNight, for Ive BeenReading Freud. I filmen Blind Alley (1939) hade RalphBellamy huvudrollen som dr Shelby, dr han frelsteom den frment tunna linjen som skiljer galenskap ochfrstnd. Till och med Fred Astaire spelade endansande psykiatriker som blev kr i sin patient[Ginger Rogers].5 Naturligtvis slutade det lyckligt, imotsats till verkliga livet. Idag r psykiatriker ochpsykologer knda fr att procentuellt vara de som i denmedicinska professionen sexuellt utnyttjar sina pati-enter oftast (olyckligtvis ven barn), vilket r mycketskadligt fr deras offer. Antalet rttsfall och suspen-derade och upphvda legitimationer har kat i antalunder mnga r.

I brjan av 1900-talet drogs massor avartister till Hollywod och blev versta med

Freudianska meddelanden p HollywoodBoulevard och i olika sociala miljer.

K A P I T E L E T TP s y k i a t r i n o c h f i l m i n d u s t r i n : d e s d i g e r a t t r a k t i o n

5

V

KAPITEL ETTPsykiatrin och filmindustrin:

desdiger attraktion


8/48

Det faktum att mnga av Freuds numera avfr-dade teorier utvecklades medan han hngivet nyttjade

kokain var inte knt vid den tidpunkten. Hans ochandra psykoanalytikers och psykiatrikers ider trngdeocks in i Hollywood genom sociala ntverk, de gjor-des populra som t.ex. genom Adeline Jaffe Schulberg,hustru till pionjrproducenten B. P. Schulberg. SomBud Schulberg skrev: Hela landetverkade exploderai en enda utdragen fest med gin p badkarskanten,modedanser och en ny frigjord syn p sex. Det varroligt att dricka drfr att du inte fick lov att gradet, det var roligt att bedriva otukt drfr att dr Freudhade nu informerat dig om att det var dags att ltaditt id ta ver frn ditt puritanska super-ego. Om

hela landet skulle g p partyt, varfr skulleHollywood vara annorlunda? Och om Hollywoodpartytvar omttligt berodde det bara p att Hollywood alltidvarit en omttlig, forcerad, strre-n-livet-speglingav Amerika .6

Psykologi: Den allvetande censornr 1916 skrev psykologen Hugo Mnsterberg,

flankerad av Freuds Hollywoodinvasion, The Photoplay:A Psychological Study, som officiellt satte psykologinsoch psykiatrins inflytande ver filmindustrin i rrelse.7

Mnsterberg hade studerat under Wilhelm Wundtinnan han blev chef vid Harvarduniversitetetspsykologiska laboratorium under slutet av 1800-talet.8 Filmduken, skrev han, borde erbjuda enunik mjlighet att intressera de breda lagren ipsykologiska experiment och mentala tester9

Mnsterberg var en av de frsta att fresl attpsykologer som sjlvutnmnda experter p sinnetborde anlitas fr att ge rd till filmindustrin. Hanpstod provokativt att filmer kunde vara fulla avfaror och att man kan inte bortse frn riskerna frpsykisk infektion och destruktion. Ingen psykolog,

tillade han kan exakt bestmma hur mycket denallmnna andan av rttfrdighet, av rlighet, av sexuellrenhet och anstndighet kan frsvagas av den otyglade

influensen av teaterfre-stllningar med lg mora-lisk standard.10

Mer n 70 r senareekar fortfarande hans rdgenom de anhngare avhans sikter som gr sinarster hrda: ...Psyko-analytiskt skolad kritikkan bli ett extremt viktigthjlpmedel fr att frstdet speciella grepp som

filmer har p publiken, hvdade en bok om psykiatrioch filmindustrin frn r 1987.11 Och r 1990 framfrde

psykoterapeuten frn Beverly Hills, Carole Lieberman,idn att en funktion som censor skulle skapas frsdana som hon nr hon i Los Angeles Times rekom-menderade att psykoterapeuter skulle delta fr attavge expertyttranden angende psykologiskt skadligtinnehll. Hon hotade med statliga tgrder fr att fsin id accepterad: Om filmindustrin vill behllaprivilegiet med sjlvreglering och hejda censurensfarliga frloppbehver den bli mer ansvarsfull.12

En vinstgivande agendaPsykiatriker anvnde Hollywoodscenen som ett

stt att finansiera sin egen rrelse och agenda. Somexempel var psykiatrikern Karl Menninger knd fratt uppvakta mnniskor inom filmindustrin, srskilt

Filmen br erbjuda en unik mjlighetatt intressera strre skaror frpsykologiska experiment och

mentala tester.

Hugo Mnsterberg,Tysk psykolog i USA, 1916

Robert Walker

Ginger Rogers & Fred Astaire

Hugo Munsterberg

Psykologen Hugo Mnsterbergvar 1916 en av dom frsta som

freslog att psykologer, som

pstdda experter p sinnet,borde anvndas som rdgivare imindustrin. I slutet av 30-taletortrtterade t.o.m. Fred Astaire

en dansande psykiatriker iCarefree (1938) som del av de

ngelgna frsljningsfrmjandenstrngningarna att blsa upp

den psykiatriska yrkeskrensframgngar.

Skdespelaren Robert Walker fick terapi av psykiatrikern FrederickHacker, men 28 augusti 1951 hamnade han i ett chocktillstnd och dog

efter att ha ftt ett kraftfullt barbiturat medan han var berusad.Mnga r senare summerade en annan terapeut vad som hnde:Hacker ddade Robert Walker.

Frederick Hacker


9/48

dem som kunde komma med rejla donationer fratt stdja hans klinik och forskningsstiftelse. Detfanns en annan anledning Menninger tyckte om attumgs med producenter och studiochefer eftersomde genererade affrer fr hans klinik. De som hademtt psykiatrikern skeppade inom kort ivg sina skallade mentalt obalanserade konstnrer till Topeka,Kansas, fr behandling.13

En av dessa var Robert Walker som spelade motJudy Garland i filmen The Clock 1944. Efter skilsmssanfrn skdespelerskan Jennifer Jones brjade Walkerdricka omttligt. r 1948 arresterades han fr fyllerioch ofredande och Dore Schary, som var produktchefvid MGM gav honom ett ultimatum underkasta digbehandling vid Menningerkliniken eller sluta.

Walker gick till den psykiatriska mottagningenoch de fick honom att komma till regelbundna tera-

pibehandlingar hos Frederick Hacker, psykiatriker frnLos Angeles, som hade trnats vid Menningerkliniken.Den psykiatriska terapin var inte bara ineffektiv, denddade Walker. Den 28 augusti 1951 fick Walker cirku-lationskollaps och dog efter att ha ftt starka barbitu-rater. Fyra rtionden senare var terapeuten AlexRogawski den frste att prata ppet om detta: Hackerddade Robert Walker.14

Filmen Spellbound, 1945, var en av de frstadr filmproducenten hade anstllt psykiatriker somkonsulter, och May Romm omnmndes som rdgi-vande psykiatriker.

En annan beryktad Hollywoodpsykiatriker varMartin Grotjahn, som emigrerade frn Tyskland efterinbjudan frn Karl Menninger och arbetade vid dennes

klinik nda till 1946 d han flyttade till Los Angeles.1950 grundade han tillsammans med Fredrick Hacker ochMay Romm Institutet fr Psykoanalytisk Medicin i sdraKalifornien, ett utbildningscentrum fr analytiker.

Grotjahn medgav att han attraherades avHollywood och filmstjrnor fr att Jag ville s grnatjna pengar. Grotjahn tillt aldrig sin egen sikt attskdespelare r nstan omjliga att behandlaframgngsrikt hindra honom frn att skriva fakturorfr sin ej fungerande behandling.15

Genom att legitimera sin egen nrvaro p bio-duken populariserade psykiatriker den svekfulla sik-ten att droger, chockbehandling och psykokirurgi varhemligheterna fr ett lyckligare liv.

Psykiatrins gyllene tidslder inom filmen:Under ren 1957 till 1963 producerade Hollywood,

genom Karl Menningers (lngst till hger) och andrapsykiatrikers frsorg, genomgende idealiseradepsykiatriker i viktiga roller i tminstone 22 amerikans-ka filmer. Denna snskredsartade propaganda fryrkeskren hade ett mycket verkligt monetrt ml;regeringens anslag till psykiatrin kade 580 procentfrn 1957 till 1963 och fortsatte drefter att ka. Mellan1963 och 1994 kade anslagen frn National Institue ofMental Health (NIMH) med 873 procent.

Genom att legitimera sin egen nrvaro p bio-duken populariserade psykiatriker den bedrgligasikten att droger, chockbehandling och psykokirurgi

var hemligheterna fr ett lyckligare liv.Samhllet mste fortfarande arbeta p att hmtasig frn detta.

Under ren 1957 till 1963 produceradeHollywood, genom Karl Menningers(lngst till hger) och andra psykiatrikersfrsorg, genomgende idealiseradepsykiatriker i viktiga roller i tminstone 22

amerikanska filmer. Denna snskredsartadepropaganda fr yrkeskren hade ett mycket

verkligt monetrt ml; regeringens anslagtill psykiatrin kade 580 procent frn 1957till 1963 och fortsatte drefter att ka.Mellan 1963 och 1994 kade anslagenfrn National Institue of Mental Health(NIMH) med 873 procent.

Anslagen har forsatt

att ka.

US National Institue of Mental

Health anslag till psykiatrinkade 580 procent.

Karl Menninger

Psykiatrins gyllene tidslder inom filmen: 1953 1963

19571963 19631994


10/48

ATT RTTFRDIGA MORDNazipsykiatrins ddsfilmer

Under 1930-taletexp loateradepsykiatrikernaTysklands filmindustrifr att kunna fra utsina ider om ddshjlpoch rashygien. Debedrev propagandanfr att f allmnhetensstd fr sina programsom framstlldes somekonomiska frdelar,nr de i verkligheten varinvesteringar i dd.

Mellan 1895 och1920 utvecklade tyska

psykiatriker det veten-skapliga rttfrdigan-det fr massmord, drprogrammen frst an-vndes p mentaltdefekta. Ernst Rdin,som var ansvarig frTysklands steriliserings-lag frn 1933, vilkenfrstrde livet frhundratusentals tyskar,skrt: Endast tack vare Fhrern frverkligades vr

trettioriga drm drmmen om rashygientillmpad i samhllet r en verklighet.Tv r fre konferensen om den slutliga ls-

ningen som utlste slutfasen av frintelsenutfrdes de frsta ddstesterna p psykiatriskainstitutioner; 18-20 mnniskor avrttades medhjlp av gas medan psykiatriker och annan per-sonal stod och tittade p. Tysklands ledandepsykiatriker lanserade T4-programmet, ett eutan-asiprogram uppkallat efter Tiergartenstrasse 4,hgkvarteret fr programmets skapare.16

Fr att gra dessa ddliga utvningar accep-terade skrev T4-psykiatrikerna filmmanuskript. Enfilm, Dasein ohne Leben, (Existens utan liv) aven dr Kmpfer, var avsedd att vertyga publiken

K A P I T E L E T T

P s y k i a t r i o c h f i l m , D d l i g a t t r a k t i o n8

Mentalsjukhus

Nazistisk Instruktionsfilm

rftlig sjukdom

Mentalpatienterna

Det tyska folket

Skrivna av psykiatriker,r filmen dokumentr i stilenmen visar en perverterad version

av de Darwinska lrorna attbara de friska och starka ska leva.

... Manuset freskrev attpatienterna skulle avbildas meddemoniskt galna ansikten

Att slja mord, de ddande filmerna frn Tredjeriket, Discovery Channel USA, 1995

Demonisk belysning av patienter


11/48

om att det var alltfr dyrt att vrda de sjuka, ochatt behandla de genetiskt sjuka var ondigt.17

En annan film med titeln Geisteskrank(Sinnessjuk) visade ingende hur psykiatrikernanoggrant granskade varje patients fall och tidigarediagnoser fr att faststlla om de gick att bota.Kameramannen filmade genom titthlet till engaskammare fr att visa hur det gick till att ddamnniskor. I texten str skrivet: Patienterna expo-neras fr kolmonoxid. Gasen som strmmar in rfullstndigt luktfri, och bervar allra frst patien-terna deras omdmesfrmga och drefter med-vetandet. Nr patienten drar sitt sista andetagsger en kommentatorrst: Utan smrta och kamp,och fullstndigt omedveten, befrias patientenav dden.18

Allt medan kriget nrmade sig slutet frstrde

nazisterna flera andra lika explicita filmer.Opublicerade delar av en liknande film terfannsdock. ven hr var manuset skrivet av en psykia-triker. Kameramnnen var kldda som lkareoch reste runt till landets mentalsjukhus fr attfilma scener som stigmatiserade handikappadeindivider. Enligt vad som rapporterades: startadefilmen som var dokumentr i sin framtoning meden perverterad version av den darwinistiska lran;bara de starka och kapabla verlever. Allt i livetsom r svagt kommer oundvikligen att frstrasav naturen. Under de senaste f decennierna har

mnskligheten syndat fruktansvrt mot detnaturliga urvalet. Vi har inte bara upprtthllitliv som inte r vrdigt livet, vi har tilltit det attfrka sig. Manuskriptet krvde ocks attpatienter med demoniskt frvridna ansiktenskulle filmas med skarpt ljus som kom nerifrn fr

att stadkomma den effekten.19

Understdda av denna skandalsa propagan-da mrdade psykiatrikerna cirka 300 000 individereller mer n 87 procent av Tysklands mentalpa-tienter under en sexrsperiod med brjan 1939.Mer n 87 000 var barn och ungdomar. Ytterligare350 000 medborgare tvngssteriliserades.

K A P I T E L E T TP s y k i a t r i o c h f i l m , D d l i g a t t r a k t i o n

9

Ernst Rdin

Hadamar (vnster) och andra psykiatriska anlggningaretablerade ddscentraler fr att gra sig av med sina intagna

patienter. Efter att ha ddat dem med gas brndes

kropparna till aska i sjukhusets ugnar; den svarta rkenkunde ses miltals omkring.


12/48

K A P I T E L E T TM a r i l y n M o n r o e : 1 9 2 6 - 1 9 6 2

10

Under de sena tim-marna lrdagenden 4 augusti1962 slcktes lgan av

vinden. (Candle in thewind skrevs ursprungli-gen av Elton John tillminne av Marlilyn Monroe..a.) Den 36-riga kvin-nan som fddes somNorma Jean Mortenson,men blev knd undernamnet Marilyn Monroe,

var dd.Hon var ett sant

Hollywoodfenomen. Honhyllades fr sina serisa

roller likvl som fr sittinternationella rykte somblont bombnedslag ochhade medverkat i 30filmer, som t.ex. Gentle-mn fredrar blondiner

och I hetaste laget.Som med alla legend-

er r den helgonbild somuppstod efter hennes ddlika mycket saga som san-ning: En allmnt lskad

men plgad skdespelers-ka som valde den bed-vade, lttsinniga tillvaronmed droger och lugnandefre verklighetens brda s mycket att det slutligentog dd p henne.

Men bakom de skrikiga rubrikerna berttar faktaom Monroes liv och tragedin bakom hennes sista dagaren annan historia. Sju r tidigare, nr hon nrmade sighjden av sin karrir, freslog en filminstruktr att honskulle genomg psykoterapi fr att lgga band p allsin explosiva energi. I brjan av februari 1955 deltoghon i analys med Margaret Hohenberg. Analysen tar,med stndigt ifrgasttande av motiv och jaget, tidigt

sin tribut: Jag frsker attbli artist, och att vara rlig,och knner ibland att jagstr p randen till vansin-ne. Jag frsker bara visadet som r mitt sanna jagoch det r mycket svrt.Det finns tillfllen nr jagtnker Allt jag behvergra r att vara rlig, mendet r inte s ltt. Jag br

alltid p den hemliga kns-lan att jag ltsas, en bluff-makare

Donald Spoto somskrev Marilyn Monroesbiografi skrev om hennesterapi: verdriven intro-

spektion frvrrade hennes brist p sjlvfrtroende.Intuitionen fick lida till frmn fr ptvingad, medvetenintellektualism som paralyserade henne och trycktehenne lngre in i sig sjlv.

Skdespelerskan trffade slutligen den freudianskapsykiatrikern Marianne Kris i New York, som ordineradestarka barbiturater som Monroe missbrukade fram tillsin dd. Kris lurade henne ocks att sjlv skriva in sig p

MARILYN MONROE19261962

Ralph Greenson

Dr Ralph Greenson vartillsammans med MarilynMonroe i mer n sex timmarsamma dag som hon hittades ddav en verdos psykiatriska droger.

verdriven introspektion frvrradehennes brist p sjlvfrtroende. Intuitionenfick lida till frmn fr ptvingad, medveten

intellektualism som paralyserade henne ochtryckte henne lngre in i sig sjlv.

Donald Spoto, frfattare till Monroes biografi,hnvisar till hennespsykoanalys


13/48

23

6

EfterFre

Marilyn Monroegjorde 23 filmerp sju r innanpsykiatrin. Hongjorde bara sexfilmer de sista 7ren efter atthennes psykia-triska omhnd-ertagande ochrdgivninghade pbrjats.

en psykiatrisk avdelning genom att sga att det var fratt hon skulle genomg fysiska underskningar och f

vila. Monroe lstes istllet in i en madrasserad cell i tvdagar, dr hon slog p drren tills hennes knogar bldde.

r 1960 trffade Monroe den psykiatriker somkom att driva henne nnu djupare ner i hennes per-sonliga helvete, dr Ralph Greenson. Hans kontroll verhenne var omedelbar och omfattande. Jag skulle varahennes terapeut, den ende, skrev han. Han frvis-sade sig om att hon fortsatte med en kontinuerlig dietav barbiturater. Hans taktik var frdande, skrevSpoto. I stllet fr att hjlpa sina patienter att bli sjlv-stndiga gjorde han raka motsatsen och gjorde hennefullstndigt beroende av honom...han var sker p atthan kunde lita p att hon gjorde allt han nskade.

Den 4 augusti 1962, efter att ha tillbringatsex timmar tillsammans med Greenson fann hembi-trdet Eunice Murray Marilyn; hon hade dtt aven verdos.20

Marilyn Monroesom hade stigit till hj-den som stjrna hade

gjort 23 filmer p sju rinnan hon pbrjadesin psykiatriska skrseld,avslutade med bara sexfilmer under de sista sjuren av sitt liv.

Robert H. Hethmon skrev i Strasberg at The Actors Studio:Ibland mter [skdespelaren] uppgiften att upprepa sigsjlv p kvllen kl. 8.40, nr ridn gr upp, ny och kreativ

och finner sig sjlv avslagen, frkrympt, mekanisk, dd, en buntmanr och klicher.

Metodenvar ett stt att komma ver det hr och andra hinderfr aktrer. Medan dagens skolor fr metoden anvnder sig av enmngfald av behaviorism-influerade psykologiska tekniker underMetodens fana, har detta tillvgagngsstt ett historiskt och teknisktursprung som daterar frn senare delen av 1800-talets franskaexperimentella psykolog Theodore Ribot (1839-1916).

Ribot tillbakavisade spiritualistisk filosofi och kombineradepsykologi med biologi, och pratade om frdelarna med sjllspsykologi. Hans teorier liknade men grundade sig inte p dentyske behavioristpsykologen Wilhelm Wundt och ryske psykologenPetrovich Pavlov grundidn var att mnniskan r ett sjllst djursom fungerar enligt stimulus-respons. Ribot hyllade Wundt i sinbok frn 1886, Tysk psykologi av idag.

Grundaren av Bolsjojteatern i Moskva, Konstantin Stanislavski,och senare Lee Strasberg i New York, anammade Ribots teknikerfr affektivt minne. Kort beskrivet: Skdespelaren ombads att

terkalla detaljer frn en hndelse i det frflutna. Att finna dessadetaljer igen skulle ge skdespelaren den sinnesstmning somfanns med i den ursprungliga hndelsen, och s framkalla knsla,skrev Harold Clurman, frfattare till The Fervent Years.

Det lter harmlst, men en del inte bara terkallade utanterupplevde incidenten.

De kom inte bara ihgeller skapade, de dk med huvudetfre ner i traumatiska hndelser av sitt liv och blev kvar dr. Ochen del skdespelerskor, som Marilyn Monroe, undergick samtidigtmanipulativ psykoanalys en farlig kombination. I sdana fallspelade instruktrerna rysk roulette med sina elevers sinnen.

Method acting (metoden) var delvis baserad p Pavlows experiment om betingn

Galenskap imetoden


14/48

Psykiatriker r knda fr att heltbedrgligt diagnostisera skaparfr-

mga som en psykisk strning ochnedvrderar konstnrers frmga attskapa genom att kalla den neuros.

Psykiatriker hvdar att det de sysslarmed r vetenskap, men detta harframgngsrikt ifrgasatts av medi-cinsk expertis och vetenskapsmn.Fil dr Margaret Hagen, frelsare viduniversitetet i Boston kallar det enskrpvetenskap. Att vara olyckligr ett problem, det r inte sjukdom,

sger hon.

Psykiatriska teorier frblir teorier somaldrig nrmat sig fakta eller lagar.De pratar om strningar eftersomde inte kan framlgga bevis frfrekomsten av en enda sjukdom.

Experter bestrider ocks psykiatrinssenaste teorier om att kemiskobalans orsakar psykiska strningar.Dr David Kaiser sger: Det hr rhuvudsakligen en pseudo-

vetenskaplig aktivitet.

2

4

3

VIKTIGA FAKTA

1

Skdespelerskan Vivien Leighs karrir ren av mnga som brutits i frtid p grund

av psykiatrins vgran att anvnda vanligamedicinska procedurer fr att hitta och bota

underliggande fysiska kommor.


15/48

Under ratal har psykiatriker ochpsykologer stmplat kreativa mn-niskors skaparkraft som psykiskstrning och betecknat deras feber-aktiga briljans som en manisk fas av

vansinne eller melankoliska frestllningar som dep-ression. Visioner omdefinierades till hallucinationer.

Utan att ta hnsyn till den totala avsaknaden

av vetenskaplig autenticitet har de strre och merambitisa entreprenrerna i den psykiatriskayrkeskren upptckt enlnande marknad i un-derhllningsbranschen.De har tagit sig an ochfrlett kreativa indi-vider och gjort sigstora pengar.

Psykiatrin utger sigfr att vara en veten-skap, ett pstende som

ivrigt ifrgastts av ex-perter p metodologisom sger att de intekan finna ngra av dekriterier som utmrker en sann vetenskap. Vad ren vetenskaps natur? Och hur r det stllt medpsykiatrins och psykologins vetenskapliga vrde?

Enligt Margaret A. Hagen, fil. dr, frelsare vidBoston University, ligger det till s hr: De upp-tckter som man gr i ett laboratorium mstekunna utfras ven i ett annat laboratorium. Datasom mts och samlas med ett instrument mstekunna samlas och mtas med ett annat likadantinstrument. P det hr sttet kommer objek-tiviteten inte frn en individuell praktiker utan

frn ett system som krver konsekventa ochupprepade resultat.21

Varken psykiatri eller psykologi har ngonsinslutgiltigt kunna bevisa frekomsten av depsykiska sjukdomar som de pstr sig behandla.De har inga exakta och allmnt verenskomna de-finitioner p termer och kan inte ens kommaverens om nyckeletiketter som t.ex. schizofreni.

Teorierna frblir teorier och nrmar sig aldrig faktaeller lagar. De pratar om strningar eftersom de

inte kan bevisa frekom-sten av de kriterier somen sjukdom bestr av.

Deras tvrskra ut-talanden r sllan mern sikter, som intestds av objektiva data.Hagen lgger inte fing-rarna emellan: Kliniskpsykologi r klassisk

skrpvetenskap.Dr Thomas Szasz,prof. emeritus i psykia-tri, hller med dr Hagen

om psykiatrins brist p vetenskaplig trovrdighet:Om vi antar att mental sjukdom liknar fysisk sjuk-dom, borde vi ha biokemiskt eller patologisktbevis. Och om en sjukdom skall ha ngon veten-skaplig betydelse, mste den p ngot stt kunnabetraktas, mtas eller testas p ett vetenskapligtstt, som genom ett blodprov eller elektroencefalo-grafi [registrering av den elektriska aktiviteten ihjrnan]. Om den inte kan mtas p det sttet som fallet r medmental sjukdom d ruttrycket sjukdom i bsta fall en metafor eller i

De mer entreprenrslika ochregiriga psykiatrikerna har upptckt

en marknad inom njesindustrin.De har lst in och frfrt kreaktiva

individer och tjnat miljarder

i processen.

K A P I T E L T V A t t f r s t r a s u n t f r n u f t

13

KAPITEL TVAtt frstrasunt frnuft


16/48

vrsta fall en myt. Drfr r behandlingen av dessasjukdomar en likaovetenskaplig verksamhet.22

Bristen p vetenskaplighet i APA:s (AmericanPsychiatric Association) Diagnostisk och statistiskmanual fr mentala strningar (DSM)beskrevs av enpsykolog som deltog i en DSM-hearing och som

fllde kommentaren: Den lga intellektuella nivnvar chockerande. Diagnoser faststlldes genommajoritetsbeslut p samma stt som man vljerrestaurang du vill ta italiensk mat och jag villta kinesisk, s lt oss g till en cafeteria. Sedanregistrerades de i datorn. Det kanske visar p vrnaivitet, men det var vr vertygelse att man skullefrska att se vetenskapligt p det hela.23

Den kanadensiska psykologen Tana Dineenrapporterar: Till skillnad frn medicinska diag-noser som frmedlar en sannolik orsak, lmpligbehandling och trolig prognos, har man kommit

fram till termerna som listas i DSM-IVgenom kolle-gors samfrstnd bokstavligen: en omrstninggenom handupprckning av styrelsemedlemmarnai APA.

Och vilka psykiska strningar finns det? Stam-ning, kommunikationsstrning UNS (utan nrmrespecifikation), utagerande strt beteende UNS,skrivsvrigheter, rknesvrigheter, smngng,nikotinabstinens, livskris och koffeinintoxikation.24

DSM anger den senare som resultat av attman har druckit 2-3 koppar kaffe och upplevt femav tolv upprknade symptom inkluderanderastlshet, nervositet, upprymdhet, smn-svrigheter, ansiktsrodnad, kad diures(urinutsndring), muskelryckningar, hjrtklapp-ning och perioder av outtrttlighet.25

Om man tar i beaktande att det kande antaletpsykiska strningar saknar bevis r det inte kon-stigt att DSM befinner sig under attack. Den nugllande DSM r en checklista p diagnoser: flyk-tiga och ytliga menyer p symptom, yttradeprofessorn vid Harvard Medical School professor

Joseph Glenmullen. Han varnade fr att drogernu kommer att ordineras fr en vxande listamed olika tillstnd, vardagens bekymmerinkluderade.

David Kaiser, medicinsk frfattare som ven rpsykiatriker, har frdmt DSM-kriterierna: Det hrr i grunden en pseudovetenskaplig uppfinningsom har kommit sig av den moderna psykiatrinsnskan att vertrffa den medicinska vetenskapen.

Det hr betyder inte att mnniskor inte harproblem; det finns psykiska problem och upprrd-heter. Dr Hagen ppekar: Att vara olycklig r

ett problem, det r inte en sjukdom. Dligtsjlvfrtroende r inte en sjukdom. Att ta frmycket r inte en sjukdom, och inte heller att tafr lite. Och, trots den intensiva lobbyverksam-heten, r det heller inte en sjukdom att dricka frmycket alkoholdet psykologiska etablissemangethar definierat praktiskt taget alla icke nskvrdabeteenden, frn djupt hat till serievldtkter sompsykologiska sjukdomar och framstller sig sjlvasom de enda som kan erbjuda de ndvndiga tera-pierna fr att bota dem.26

Psykiatriker och psykologer br lika liteslppas lsa fr att diagnostisera de problem somkonstnrer mter som slaktare br tilltas opere-ra mnniskor. Konsekvenserna r uppskakandeoch farliga.

Till skillnad frn medicinska diagnoser som frmedlaren sannolik orsak, lmplig behandling och trolig prognos,

har man kommit fram till termerna som listas i DSM-IV genom

kollegors samfrstnd bokstavligen: en omrstning genomhandupprckning av styrelsemedlemmarna i APA.

Tana Dineen, Ph.D., psykolog och frfattare Kanada

K A P I T E L T V A t t f r s t r a f r n u f t

14


17/48

Skrivet uttryck strningDSM, sidan 51

Matematisk strningDSM, sidan 50

Uttrycksfullt sprk strningDSM, sidan 55

Upptrdande strningDSM, sidan 85

Koffein-relaterad strningDSM, sidan 212

Frn den frsta Diagnostisk ochstatistisk handbok frmentala strningar (DSM)vilken innehll 112 psykiska strningar,till den senaste utgvan som innehller374 sdana strningar r de kriteriersom anvnds fr psykiatriska diagnoseren parodi p vetenskapligt grundadesjukdomar. Eftersom de anvnds avpsykiatriker fr att bedra sjukhus,regeringar och frskringsbolag ger demedicin dligt namn. Listan verfaktureringsbara diagnoser omfattar:

DIAGNOSTISKT BEDRGERIAtt slja psykisk sjukdommed phittade diagnoser

K A P I T E L T V A t t f r s t r a f r n u f t

15


18/48

Av de stjrnorsom fallit offerfr psykiatri-kernas feldiagnoser ochbrutala behandlingsme-toder r kanske ingenmer knd n Vivien Leigh.Stjrnan frn Borta medvinden och A StreetCar Named DesireblevOscarsbelnad som bs-ta skdespelerska i bdadessa filmer. Ironiskt nog

var hennes eget liv somen tragedi i Shakespea-reianska proportioner.

Hennes problem

brjade 1945. Undertiden som hon upptrd-de p scenen i The Skinof Our Teeth, d honhade hysteriattacker om-

vxlande med utmatt-ning och upprymdhet.Fastn hon hade tuber-kulos upptrdde hon tillsent p kvllarna. Eftersex veckors sjukhusbe-handling av hennes tu-

berkulos brjade honatt sl av p takten ochunder pfljande rterhmtade hon sig ihemmet.

Hon hade dock venfortsttningsvis utbrottav hysteri, som utlstes av att hon drack alkoholsamtidigt som hon t sina tbc-mediciner. Isoniazid,

ett av de preparatsom anvndes fr attbota tbc p den tiden,hade bl.a. frvirringoch toxisk psykos sombiverkningar.27

I brjan av 1950-talet brjade VivienLeigh trffa en psyki-atriker, Helt enligtpsykiatriskt mnster

var det ingen somtnkte p att hennesbeteende var utlst av

drogerna. Nr hon spel-ade in filmen Elephant

Walk p Ceylon (nuva-rande Sri Lanka) brjadeLeigh ha hallucinationeroch det blev omjligtfr henne att delta i film-inspelningen. Hennesman, den knde klas-siske skdespelaren SirLawrence Olivier, vardesperat och kapituler-ade infr psykiatrikernasrd. Hon flgs till sitthemland England drhon skrevs in p enpsykiatrisk inrttning.

Hr packades honbrutalt ner i is som delav behandlingen ochfick upprepade elchock-er. Det hr var de frstaskrckupplevelserna ochde som skulle kommaatt mrka henne varak-tigt.28 Vid ett till fllehade hon till och medbrnnskador p huvudetfrn elchocken. Olivier

var helt nedslagen av sinhustrus personlighets-frndring som upp-stod efter behandlin-gen: Jag kan bara sgaatt nu nr hon hade fttde hr behandlingarna

var hon inte samma flicka som den jag blev kri. Hon var mer frmling fr mig n jag ngonsinhade kunnat frestlla mig. Ngonting hade hnthenne, det r svrt att sga vad, men det varofrnkomligt uppenbart.29 Sedan vergavs ECTtemporrt och ersattes med starka personlighets-frndrande droger som var speciellt farliga nr dekombinerades med hennes tbc-mediciner.

Fredagen den 7 juli 1967 fann en vn Leighliggande framstupa p golvet. Hon led och fr-svagades gradvis av sin fysiska sjukdom, honutsattes under ratal fr brutala elchocker och denedbrytande effekterna av de psykiatriska drogernaoch den briljanta och vackra Leigh frntogs succes-sivt sitt frstnd, sitt ktenskap och slutligen sitt liv.

VIVIEN LEIGH19131967

Hon var inte, efter det att honftt behandling, samma flicka jag blevkr i Hon var mer som en frmling

fr mig, mer n vad jag kundefrestlla mig var mjligt.

Sir Lawrence Olivier, kommentar omVivien Leigh efter att hon erhllit ECT


19/48

Judy Garland hade aldrig ngra problem med attfra sin publik dit hon ville; det var hennesspeciella magiska konststycke frn frsta stundsom hon betrdde scenen. Vintern 1939 speladehon in sin sjunde film, Trollkarlen frn Oz, ochspelade in den sng som kom att bli hennes sig-naturmelodi: Over the rainbow. Samma r lm-nade hon, som 17-rig vrldsstjrna, hand- ochfotavtryck i cementen utanfr Grauman's ChineseTheater Hollywoods Walk of Fame.

Priset fr sdan bermmelse r dock hgt.Kontraktet som hon hade med sin studio krvde atthon behll sin figur om hon gick upp i vikt skullehon kunna bli avskedad utan att f ngon erstt-ning. Hon ordinerades antidepressiva preparatoch amfetamin fr att kontrollera vikten och bar-biturater fr att kunna sova. Hennes vnner

observerade alarmerande frndringar hos Garlandallt efterhand som hon blev mer och mer bero-ende av drogerna; hon sg utmrglad ut ochhade mrka ringar under gonen. Man brjadeven behandla henne med psykoanalys. I frstaintervjun med psy-kiatrikern Karl Mennin-ger sade han till henneatt hon hade problemsom skulle kunna bliallvarliga och att honbehvde hjlp nu!

Garland brjade trffaMenninger, hans kolle-ga Ernst Simmel ochsenare Frederick Hacker.

Nr drogerna grad-vis influerade hennes livmer och mer frndra-des hennes beteende ochhon blev nyckfull, splitt-rad och hade en demoraliserande inverkan pde andra i filmteamet. Som medicinska under-skningar senare visade hade drogerna bit fr bitfrstrt henne.

Gerald Frank avsljade i sin bokJudyatt i slutetav inspelningen avThe Piratevar Garland komplettoch desperat utmattad, utan ngon lttnad i sikte.Hon tog sin medicinering fr att fly frn sin ngest,och sen nr hon frskte klara sig utan piller drab-bades hon av fysisk smrta och knslan att hon hllp att kvvas blev s intensiv att hon var tvungenatt ta drogerna igen. Nu blev botemedlet hennessjukdom som blev hennes botemedel som blevhennes sjukdom.

P order av enpsykiatriker inleddehon 1949 den frstaav flertalet vistelser pett psykiatriskt sjuk-hus; hon var nnuinte 27 r och utsat-tes nu fr den vld-samma frnedringsom elchocker innebr.Under senare delenav 1950-talet hadehennes drog-hn-frliga problem medhlsan blivit allvarligaoch hon togs in psjukhus. Hennes

kropp var uppsvullenliksom hennes leveroch mjlte. Sju veck-or senare skrevs honut och gjorde sin

tredje och sista come-back. Den hr gngenordinerades hon

Valium, Thorazin (ettneuroleptikum), och vidett tillflle 40 tabletterRitalina p en dag.

Frskringarna attkllan till Garlands problem var en medfdd artistiskneuros (eller likande psykbabbel) kom enbart frnarroganta psykiatriker eller psykologer som hade pln-bcker att fylla. Hon hade faktiskt sjlv formulerat sinbestmda sikt om sin psykiatriker enligt vad Frankskrev: Hon var bottenlst modflld, alla r som honhade gtt i analys hade inte hjlpt henne hon hadeingen respekt fr psykiatriker, hon hade trffat mer nett dussin av dem och alla hade svikit henne.

Det var en insikt som hon fick alltfr sent. Den15 juni 1969 upptrdde Garland fr sista gngenp Half Note Club i Greenwich Village. Sex dagarsenare dog hon av en verdos av en psykiatriskdrog p ett hotell i London.30

Hon tog medicinen fratt bota sin oro, och nr hon

frskte utan piller blev resultatetfysisk smrta och en knsla av

kvvning som blev s intensiv atthon tog piller igenhennes

botemedel blev hennes sjukdom

Gerald Frank, frfattare avJudy

JUDY GARLAND19221969


20/48

Elchocker, ECT (Electro ConvulsiveTherapy) nr man lter upptill 460 volt g igenom hjrnan kan utplna minnet ochhar frstrt mnga stora konst-nrers kreativa frmga.

Ugo Cerletti upptckte den bru-tala metoden i ett slakteri i Rom1938 dr grisarna bedvadesmed elektricitet innan deras stru-par skars upp. Cerletti medgav attdet hr inspirerade honom attanvnda det p mnniskor.

ECT anvnds fortfarande ochhundratusentals mnniskorutstts rligen fr det runt omi vrlden. I USA inbringarECT-behandlingar femmiljarder dollar rligen.

Psykokirurgi r en brutal metoddr man frstr frisk hjrnvvnadfr att ndra p en individsbeteende till det bttre.Metoden anvnds fortfarandeoch fortstter att frstra liv.

34

VIKTIGA FAKTA

1

2

Lurad till att beska Mayo Psychiatric clinic, fann sigNobelpristagaren Ernest Hemingway snart utsatt fr en

serie brutala elchocksbehandlingar. Trots att han led avsvra fysiska sjukdomar, inkluderande diabetes och hgt

blodtryck, ignorerade psykiatrikern dessa relevanta faktoreroch behandlade enbart de psykiska strningar

han hade etiketterats med.


21/48

K A P I T E L T R EG r y m m a e l c h o c k e r : H u r h j r n a n f r s t r s

19

KAPITEL TRE

Om Nobelpristagaren Ernest Hemingwayhade levt i dag skulle han sannoliktfra en het diskussion mot psykia-triker som anvnder honom som ettexempel p stora frfattare med

psykisk sjukdom. Han lockades till en psykiatriskinrttning dr man tog ifrn honom bde hansklder och vrdighet; han gavs 20 elchocker.31

Flera veckor senare anfrtrodde han en vn: Dehr chockdoktorerna vet ingenting om frfattare...De borde f alla psyki-atriker att g en kursi hur man skapar ge-nom att skriva, s attde skulle knna tillngot om frfattare...vad r det fr meningmed att frstra mitthuvud och utplna mittminne som r mitt

kapital, och gra migarbetsls? Det var enbriljant kur, men vi fr-lorade patienten.32

I juli 1961, ngradagar efter det han slppts ut frn den psy-kiatriska Mayo-kliniken begick Hemingwaysjlvmord.33

Elchock eller ECT r smrta som samkasen individ under tckmantel av att vara behand-ling. Den r lika kontroversiell och destruktiv idag som den var 1975 nr filmen Gkboet visades.Vid den tiden gav psykiatrikerna upp till 20 chock-er per dag, och menade att det gr sinnet rent ochlter det vxa tillbaka, ett fenomen som r lika

osannolikt som att f ett ben att vxa tillbaka efteratt det har amputerats.34

Psykiatriker fortstter att ljuga om antaletddsfall som fljer p ECT-behandlingar. Offent-ligt medger de ett ddsfall per 100 000 mnniskor.Frekvensen av ddsfall har verifierats i oberoendeunderskningar ssom snarare en p 200, allts50 gnger hgre.35 ven om en patient inte

dr av ECT minskas dock den frvntade livs-lngden avsevrt p.g.a. effekterna av denna

destruktiva procedur.ECT-fresprkare

pstr frrdiskt attden r sker ocheffektiv samtidigtsom de medger att deinte vet hur den fun-gerar. Detta har intestoppat dem frn attanvnda den fr att

tjna fem miljarder r-ligen enbart i USAgenom att ge elchockertill mer n 110 000 med-borgare och ytterligare

hundratusentals i andra lnder.Kompositren och sngaren Raven Kane

Campbell berttar om hur hennes fars musikaliskadrmmar frstrdes av ECT. Min begvade far,Lou Frechette, var knd som underbarnet frnChicago, han var biograforganist i de strrebiograferna och var en av totalt tv som kunde spelap vrldens strsta orgel vid Chicago Stadion. Dukunde sjunga en melodi fr honom och han speladeden fr dig och fick det att lta som en hel orkester.

Grymma elchocker:Hur hjrnan frstrs

Vad dessa chock-lkare inte vet ngotom r om frfattare och sdant

Psykiatriker ska tvingas att ta en kurs ikreativt skrivande s de vet ngot omfrfattarevad r det frnuftiga i att

radera ut mitt minne, som r mitt

kapital, och gra mig arbetsls? Ernest Hemingway,

Nobelpristagare i litteratur


22/48

Allt det hr fick dock ett slut nr han fick ettnervst sammanbrott efter att ha tagit flera jobbsamtidigt fr att frsrja sin stora familj. De senatimmarna krvde sin tribut, som Campbellbeskrev det. Hjlp anlnde i form av tre storvux-na mn som kom i en vit bil och hade en tvngstr-ja med sig. Han gavs omfattande chockbehandlingoch droger. Nr han lngt senare tervnde hem,satt han vid sin orgel och grt, nr han upptckteatt han hade glmt alla de musikstycken som hanhade kunnat spela utantill, och han kunde intekontrollera sina fingrar som han hade gjort tidigared han hade spelat helt utan anstrngning.

Att dda sjlenECT utvecklades 1938 av en italiensk psykia-

triker, Ugo Cerletti, efter det att han hade experi-

menterat med grisar i ett slakteri i Rom. Den elek-triska chocken bedvade grisen tillrckligt mycketfr att man ltt skulle kunna skra halsen av denoch snabbt ta dd p den. I dag skickas mellan 180och 460 volt elektricitet genom den mnskligahjrnan. En chockvg passerar genom huvudetsom fr hjrnan att urladda elektricitet p ett full-stndigt kaotiskt stt. Det hr kar mnesomstt-ningen till en mycket hg niv och syrebrist upp-str i hjrnan och det leder i sin tur till att hjrn-celler frstrs.36 Det hr r en process som gerhjrnskador och r orsaken till minnesfrlust och

den desorientering i rum och tid som alltid fljerp elchockbehandling.

Psykokirurgi r en annan ovetenskaplig och bru-tal behandling med vilken man frstr friska delarav hjrnan med frevndningen att det ska ndra enindivids beteende till det bttre. Psykokirurgi gjordespopulr p 1930- och 1940-talen av den portugisiskeneurologen Egaz Moniz och den amerikanske psyki-atrikern Walter Freeman och blev mest knd genomden procedur som kallas lobotomi. Moniz sade att fratt bota patienten mste vi frstra de mer ellermindre fasta cellfrbindelserna i hjrnan.37 I enuppfljande 12-rig studie fastslogs att hans patien-ter drabbades av terfall, de fick kramper och venddsfall rapporterades.

Freeman anvnde elchock som bedvninginnan han pressade en ispik in i patientens hjrna viagonhlan och sedan frde instrumentet fram ochtillbaka fr att skra av nervtrdar i frontalloberna.

Han kallade proceduren sjlens kirurgi. Freemanreste omkring i landet med en lobotomibil ochutfrde sina kirurgiska vergrepp p ett teatralisktstt fr alla som ville se p. Pressen dpte hans turntill Operation ispik Proceduren orsakade ddsfalli tio procent av fallen; mer n 10 000 mnniskorddades i vrlden under psykokirurgins glansdagar.Freeman frlorade till sist sin praktiklicens efter atten patient hade dtt under ingreppet. Moniz sktssenare till dds av en missnjd patient. Trots dettautfrs psykokirurgi fortfarande i mnga lnder.

Bde elchocker och psykokirurgi ger kroniska

hjrnskador och frstr individernas mentalafrmgor och, i mnga fall, patientens liv.

Psykiatrikern Ugo Cerletti (ovan)lg bakom anvndandet av elchocker

p mnniskor efter att ha experi-menterat med dessa p ett slakthus iRom (till hger) dr man bedvadegrisar innan de avlivades. Idagutstts fortfarande hundratusentalsindivider runtom i vrlden frelchocksbehandling (ECT)


23/48

EN REDOGRELSE VER FARLIGA BEHANDLINGAR

Psykiatriska metoder dr man skr bort hjrnvvnadorsakar obotlig skada och frstr grundlggande sociala fr-mgor psts vara verksamma. Dessa inkluderar1) psyko-kirurgi (ovan) 2) elchocker (t h) 3) insulinchocksterapi (nedan)4) metrazolchock (nedan t h).

Idag har vldigt lite frndrats. Psykiatrins modernabehandlingar r fortfarande brott mot mnskliga rttigheter,och nd fortstter dom envist hvda att deras metoder

r verlgsna. Ofrmgna att frst boten fr psykiskatrauman, fortstter de rutinmssigt skada orosfyllda individer.

12

3

4


24/48

Mellan 1963 och1979 sg Chelms-fordsjukhuset iAustralien ut som en harm-ls psykiatrisk institution iSidneys ytterkanter. Menbakom det intetsgandeyttre slets liv i bitar med engrym psykiatrisk metodkallad djupsmnsterapi.Mnniskor frsattes ikomatst tillstnd fr upp tilltre veckor t gngen med enddlig cocktail av barbi-turater och lugnande medel.Patienterna bands sedan fastnakna i sina sngar och

utsattes fr plgsammaelchockbehandlingar, iblandtv gnger dagligen. De vak-nade upp med hjrnskador,med lunginflammation,blodproppar och med en oterkalleligt frndrad person-lighet. Ngra vaknade aldrig 48 mnniskor dog.

Grningsmannen bakom dessa grymheter, psykia-trikern Harry Bailey, utbildades i Storbritannien ochKanada av psykiatriker som hade arbetat fr CIA ochandra underrttelsetjnster med program fr mind-control. Han betraktades som den australiska psykiatrins

vite riddare och attraherade mnga personligheter frnteatern.Sngerskan Helen Reddys syster, Toni Lamond, var en

bermd, mycket lskad skdespelerska, som hade fttflera utmrkelser fr sina insatser p scenen. Efter enframgngsrik karrir i Australien flyttade hon till USA ochupptrdde i Johnny Carson Show, och i serier somStarsky and Hutch och The Love Boat. Men hennesframgng hade ett hgt pris hon blev beroende avsmrtstillande preparat och ett antal av uppt- ochnedtdroger. Hon tervnde till Australien och trffadeBailey, som berttade fr henne att hon kunde frsttas ismn och nr hon vaknade skulle alla hennes bekymmervara borta. Hon vaknade efter Baileys behandling eftertio dagar. Hon hade gtt ner i vikt, men hade inte blivit av

med sitt pillerberoende.Bailey vertalade henne attfortstta djupsmnsterapin.Den hr gngen skrevs honut frn institutionen, hon varfortfarande drogberoende,hennes minne sviktade ochhon hade sjlvmordstan-kar.38 Hon gjorde ett sjlv-mordsfrsk senare, mennr hon hade kommit bortfrn Bailey kunde hon slut-ligen komma ver sitt drog-beroende.39

Sngaren Stevie Wrightvar ett annat av Baileys offer.P 1960-talet var Wright le-

dande sngaren fr Aus-traliens frmsta rockband TheEasybeats. Han hade en seriehits som t.ex. Shes so fineoch Friday On My Mind.

Som 18-ring var han p vg mot en internationell karrir,men redan vid 21 var det slut p bermmelsen. Wright hadeblivit heroinberoende och bandet upplstes. Han togs in pChelmsfordsjukhuset fr djupsmsterapi. Nr han vaknadeefter tv veckor var hans hjrna s illa tilltygad av de 14elchockerna som han hade ftt att det var omjligt fr honomatt skriva ngra snger under de fljande tio ren. Faktum r

att han aldrig fullstndigt tervann sina tidigare skaparfr-mgor och det slutade med att han blev frtidspensionerad.40

r 1979 upphrde Baileys terrorregim. Hans offerfrenade sig med KMR och regeringen inledde under-skningar. Djupsmnsterapi frbjds, de verlevande fickekonomisk ersttning och Chelmsford stngdes. Baileysjlv undvek sina offer genom att beg sjlvmord.Modifierade former av djupsmnsterapi anvnds dockfortfarande i vissa lnder, bl.a. Sydafrika, som behand-ling fr drogmissbruk.

DJUPSMNSTERAPIDdsfall och bedrgeri

Efter tv veckor var Stevie Wrights hjrnas illa tilltygad av de 14 elchockerna som

han hade ftt att det var omjligt frhonom att skriva ngra snger under

de fljande tio ren.

OFFER SLSS FR RTTVISA:Mer n 1 000 mnniskor utsattes fr Deep Sleep Therapy (DST) i

Sydney, Australien. Den ddliga kombinationen av droginduceradkoma och elchocker ddade slutligen 48 mnniskor innan den frbjds.

Emedan offren blev kompenserade anvnds fortfarande den ddligaDST i lnder som Sydafrika och fr behandling av drogmissbrukare.

Stevie Wright (mitten) och The Easybeats.


25/48

H istorien om skdespelerskan FrancesFarmers liv portrtterades 1982 avJessica Lange i filmen Frances. Det rhistorien om de barbariska, brutala och ofrltli-ga skador som psykiatriker tillfogade en av sintids mest begvade aktriser.

Farmer var en vacker film- och scenaktris varskarrir lyste upp Hollywood och Broadway p1930- och 1940-talen Vid 27 rs lder hade honframtrtt i 18 filmer, tre Broadwaypjser och 30strre radioshower. Hon jmfrdes med denstora Greta Garbo.

Hon var upprrd ver ett antal misslyckaderelationer och pressades av de krav karrirenstllde p henne; hon var ocks beroende avamfetamin som skrevs ut t henne fr att honskulle kunna hlla sin vikt under kontroll. Farmer

skrevs in p en psykiatrisk institution 1943. Detblev slutet p hennes karrir eftersom hon blevkvar p kliniken de fljande sju ren dr hontvingades att underg brutala och ineffektivachock- och drogbehandlingar. Hon gavs 90insulinchocker. Nr hon frskte rymma gavpsykiatrikerna henne elchocker fr att brytahennes trotsiga och rebelliska vilja. Nr manmisslyckades med att gra henne till en mn-sterpatient gavs hon hydroterapi klddes avnaken och lades i ett kar med isvatten fr sex tilltta timmar r gngen. Utan att kunna upp-

bringa ngot motstnd p grund av de drogerhon fick vldtogs hon av personal och hyrdes utsom en sexleksak till ortens soldater: Ngra avveteranerna p institutionen hade starka minnes-bilder av hur Frances Farmer hlls fast av person-al och vldtogs av fulla soldater.

Frances Farmers sista behandling utfrdesav Walter Freeman, psykiatrins kung inomlobotomin; hon terfick aldrig sina frmgor.Hon insg att psykiatrikerna systematiskt hadefrstrt det som hade betytt mest i hennes liv hennes tro p sin konstnrliga skaparfrmga.41

Frances Farmer dog vid 57 rs lder, utblottadoch andligt nedbruten.

Trsta aldrig dig sjlv med att tro att fasanr borta, fr den finns dr lika mycket och

lika ondskefullt som den gjorde underBedlams fraktliga tid. Men jag mste

terbertta fasan som jag minns den medfrhoppningen att ngon kraft fr

mnskligheten ska bli rrd och fr evigtbefria de olyckliga varelser som nnu r

fngna bakom kulisserna isnderfallande institutioner. Frances Farmer

FRANCES FARMER19141970

I en intervju med E!Entertainment, erknFrank Freeman, son tkungen av lobotomiWalter Freeman,att personen som han

far opererar p fotot(som ses p sidan 21)r Frances Farmer.


26/48

Under 1900-talets frsta hlft brjademnga afroamerikanska musikeranvnda heroin och andra olagligadroger fr att stnga ute rasismens

starka pverkan, bl.a. Billie Holiday, BudPowell och Charlie "Bird" Parker.

Ofta blev artister ordinerade starkaavtrubbande lugnande medel som varmer beroendeframkallande n de sub-stanser de frskte sluta anvnda.

Nr Bud Powell blev intagen p enpsykiatrisk klinik, efter att ha blivit miss-handlad av polisen, vgrade psykiatrik-erna att tro p att han var pianist och

kompositr, gav honom diagnosen"storhetsvansinne" och satte p honomen tvngstrja. Han blev elchockad ochneddrogad vilket i slutndan ledde tillatt han brts ned och dog.

Den mngfaldiga Grammy-vinnarenoch artisten Chick Corea sger attkonstnrer fr betala ett hgt pris nrde blir utsatta fr psykiatrisk "behand-ling" - ett pris som inte har ngontingatt gra med konst utan helt och hllethar att gra med att avsiktligt mani-pulera och delgga konstnrer verk-samma inom alla kreativa omrden.

3

VIKTIGA FAKTA

1

2

4

Billie Holiday skte hjlp av psykiatriker fr att hanterasitt frdande drogmissbruk. Behandlingen misslyckades

och hennes liv vittrade snder p grund av missbruket.


27/48

K A P I T E L F Y R A

M e d j a z z e n s l e g e n d e r s o m m l t a v l a2 5

Billie Holidays paradnummer Strange Fruitvar ett starkt stllningstagande mot rasism,i synnerhet mot de vita lynchmobbarnasmord p svarta i Sdern. Holiday taladeom rasismens effekter: Nr hon upptrdde

med Count Basie i Detroit, sade vita klubbgare thenne att hennes ansikte var alldeles fr ljust fratt hon skulle kunna upptrda med alla de svarta

mnnen i Basies band. Ngon skulle kunna tro attjag var vit om ljuset intekom rtt p mig. Deskaffade speciell mrkkrm och sade t mig attanvnda den... Jag sa attdet gr jag visst inte.Men de hade vra namnp kontrakten, och om

jag vgrade s hade detkunnat stlla till medelnde med bokningar-

na, inte bara fr mig,utan fr alla andra somvar med i bandet.42

Frfattaren av JazzEducation, Scotty Wright,rapporterade att till och med bermda afro-amerikan-ska jazzmusiker kunde utsttas fr svra frolmp-ningar p grund av sin hudfrg. P grund av detta

blev ett beklagansvrt stort antal musiker beroendeav droger, nr de frskte att bli fria frn smrtan ochden ovrdiga tillvaron nr de inte stod p scenen, fratt kunna vara mer ppna och tillfreds med sin konst-utvning nr de upptrdde p scenen.43

Heroin hade samma effekt p mnga jazzmusik-er under 1930- och 1940-talen som psykedeliska droger

och lugnande medel hade p rockmusiker p 1960-talet. Genom sin dmpande effekt p nervsystemetskapar heroin en illusion hos individen att denneblir ordd och sjlvfrtroendet strks och det hrledde till att musiker trodde att de kunde f storaframgngar utan att anstrnga sig.44

Listan p offer var lng: Billie Holiday, BudPowell, Charlie Parker och mnga fler.

Att lita p att psykiatrin skulle bota derasberoende var ett fataltmisstag.

r 1946 frskteHoliday bryta sig ursitt heroinberoende, ochskrev in sig p ett privatpsykiatriskt sjukhus; offi-ciellt hette det att honvar dr fr behandlingav ett nervst samman-

brott. Hon betalade 2000

dollar fr tre veckorsbehandling en enormsumma p den tiden.Inom ett r efter hennesterapi arresterades hon

fr narkotikabrott och det tillstnd som hon behvdefr att upptrda p New Yorks kabarer drogs in.Hon dog i juli 1959 medan hon satt insprrad p ettsjukhus.45

Charlie Bird Parker fddes 1920. Vid 15 rslder var han professionell musiker. Han bidrog medinnovativa ider till jazzen och senare, tillsammansmed andra, skapade han bebop, som ansgs spegladen smrta och hopplshet de svarta i gettonaknde. r 1946 arresterades Bird i Los Angeles fr

Med jazzenslegender som mltavla

Billie Holiday frskte 1946sluta med sina heroinvanor, hon ladein sig p en privat psykiatrisk klinikoch betalade 2000 dollar en stor

summa p den tiden. Efter ettrs terapi blev hon arresterad

fr droginnehav.

KAPITEL FYRA


28/48

droginnehav och frdes till Camarillo State Psychiatric

institution.46

Han undgick med en hrsmn att felchocker efter det att en lkare, Richard Freeman,ingrep och sade att, det skulle kunna frdrvaParkers reflexer permanent, och frvandla honom tillen foglig personlighet och en hgst medelmttigmusiker.47 Han fick dock starka personlighetsfrnd-rande droger. Efter att ha skrivits ut frn den psykia-triska institutionen tervnde han till samma rasis-tiska och drogrika omgivning som han vuxit upp i.Den 12 mars 1955 dog Bird av en hjrtattack varsorsak relaterades till hans drog- och alkoholmissbruk.Han blev 34 r.

Bud Powell betydde fr pianot det samma somCharlie Bird Parker betydde fr saxofonen. venPowell deltog i att skapa bebop. Han fddes i Harlem1924, och betraktades som ett underbarn. Nr han varsju r tog musiker i grannskapet honom med sig s attandra skulle kunna beundra hans pianospel. Hangjorde sina frsta skivinspelningar nr han var 19.48

r 1945, nr han led av sviterna efter att ha miss-handlats av poliser, lades Powell in p BelleviewPsychiatric Clinic fr underskning. I intagnings-formulret skrev han under yrke: Pianist och kom-

positr av mer n 1 000 snger. Psykiatrikern diag-nosticerade detta som storhetsvansinne och sattehonom i tvngstrja. Han tillbringade strre delen avret med att terhmta sig frn misshandeln och den

behandling som han hade ftt; han led av plgsamhuvudvrk, kramper och han upptrdde oberk-neligt. r 1947, kort efter det att han hade komponer-at Celia, som var en hyllning till hans dotter, blev hanintagen och fick stanna elva mnader p kliniken.Medan Charlie Parker hade lyckats undg att felchocker p grund av att behandlingen oterkalleligtskulle ha skadat hans musikaliska frmga, hadePowell inte samma tur. Vnnen Jackie MacLean sade:P grund av ECT-behandlingen som de hade getthonom kom Bud inte ihg s vrst mycket egentligenom sitt liv innan han kom till sjukhuset Jag kundenmna namn fr honom och han var tvungen att

tnka efter och frga Vem r det?Nr han arresterades fr narkotikabrott 1951, spr-

rades Powell in p Pilgrim State Psychiatric Institutioni ytterligare 11 mnader och utsattes fr nnu fleraelchocker; hans hlsa brjade vackla allt mer. r 1959flyttade han till Frankrike dr man fortsatte att gehonom Thorazin, ett kraftfullt lugnande medel somstadkommer vad man kallar kemisk lobotomi.

r 1964 var Powell helt uppsvlld, hans blickvar tom och han hasade omkring p ett stt somavsljade att han var drogad.49 Han dog den 16augusti samma r av en kombination leverinsuffi-

ciens, tuberkulos och undernring. Femtusen mn-niskor kantade gatorna i Harlem fr att hylla honomp hans sista frd.

ECT kunde permanent

frsvaga (Charlie) Parker s reflexer,reducera honom till en fogligpersonlighet (och) en mycket

genomsnittlig musiker.

Dr. Richard Freeman, som hindrade Parkerfrn att bli utsatt fr elchocker men inte frnberoendeframkallande psykiatriska droger.

Bud Powells skapargeni frdrvades av psykiatrisk brutalitet -elchock och vanebildande psykiatriska droger frstrde bde hans

minne och hans frmgor.

Charlie Parker


29/48

Chick Corea, legendarisk jazzkompositr och pianist, harnominerats till Grammy-priset 31 gnger och har vunnit detelva gnger. Coreas tolkning av Bud Powells musik produ-cerades p en skiva med titeln Remembering Bud Powell.

En konstnr gnar vanligtvis frsta delen av sitt livhelt t att utveckla sig konstnrligt. vning,tillmpning, praktik, han tar itu med outforskade

omrden, lr sig p alla tnkbara stt. Det blir ingetbetalt fr det hr hngivna arbetet. Det r hans invester-ing i framtida drmmar.

Framgngsrika konstnrer har egenskapen att deinte ger upp i frsta taget, och de ignorerar motgngar,misslyckanden och svrigheter som har med denomedelbara verlevnaden att gra, som mat och hus-rum de fortstter helt enkelt mot sina egna kreativaml. De hller sig till den slags effekt som de vill skapa

med sitt konstnrskap de bara fortstter, oavsett vadsom hnder.

Konstnren mste n mnniskor med sin konst,oavsett hur intensivt han motarbetas av mnniskor i sinomgivning. Han mste lra sig att bibehlla sin integritet,och samtidigt tjna tillrckligt mycket pengar fr attkunna betala hyran. Det r inget dligt konststycke.

Det r verkligen ingen enkel vg att g, och det kanvilken framgngsrik konst-nr som helst bertta. Nrdet gller detta, s finnsdet ett litet ftal som skiljer

sig frn mngden och ska-par ett arv av kraftfulla ochunikt kreativa verk somvlfrtjnt ger dem epitet-et geni.

I de flesta fall betalasdock ett hgt pris frsdan konstnrlig fram-gng ett pris som intehar ngot med konst attgra, utan r uttryck fravsiktlig manipulering ochfrgrande av konstnrerinom alla konstarter. BudPowell, ett innovativt geni inom mitt omrde, var ensom p ett tragiskt stt fick betala detta pris.

Jag skriver kortfattat hr, inte om hans formidablakonstnrliga gvor de har jag gett erknnande i annatsammanhang. Jag skriver i stllet om de ondiga ochbrutala psykiatriska behandlingar som mer och merfrstrde hans allra mest kreativa r, och till slut slcktesjlva lgan i hans skapande.

Den sanna berttelsenom den smrta, den frvir-ring och de krossade kon-stnrliga drmmar sompsykiatrin (och dess kusin-er psykologi och psykoana-lys) har frt med sig ikonstens omrde r enberttelse som mstebe-rttas och ses fr vad denr. Utan frstelse fr liveteller konsten kan devarken bota eller verkligen

hjlpa, och r de extremt farliga fr din hlsa och tillvxtsom konstnr. Att ska det slaget av hjlp fr att bttrekunna handskas med det oundvikliga tryck och den stress detinnebr att vara konstnr, kommer bara att ytterligarefrvirra, frsvaga och i slutndan frstra din kreativitet.

Jag ger helhjrtat det hr rdet till vem som helstsom p ngot stt r aktiv inom konsten, och som bryrsig om sin egen kade framgng eller verlevnad.

Ett budskapfrn Chick Corea

Den sanna berttelsen om

den smrta, den frvirring och dekrossade konstnrliga drmmarsom psykiatrin (och dess kusiner

psykologi och psykoanalys)har frt med sig i i konstens omrder en berttelse som mste berttas

och ses fr vad den r.

Chick Corea, jazzmusiker och11-faldig Grammy-vinnare


30/48

Nr de har drabbats av den stresssom fljer med bermmelse ochen position i rampljuset, har manskrivit ut personlighetsfrndrande

droger t konstnrer som ensnabbkur som skulle hjlpa. Frmnga har detta varit desdigertoch p ett tragiskt stt lett tilldden.

Producenten Don Simpson,sngaren Chuck Negron (ThreeDog Night), skdespelaren ochkomikern Eric Douglas fll allaoffer fr misslyckade psykiatriskadrogrehabiliteringsprogram somgjorde dem beroende av drogeroch som till slut, i Simpson ochDouglas fall, ledde till derasdd. Sngaren i INXS, MichaelHutchence fll ocks offer fr detta.

r 2004 utfrdade Food and DrugAdministration (USA:s motsvarighettill Lkemedelsverket) en allmnvarning fr att psykiatrins senasteantidepressiva medel orsakarsjlvmord och vldsbengenhet.Det hr r droger som p ettvrdslst stt har marknadsfrtsi filmer och i TV-serier, och somp ett aningslst stt skapar enkultur som allt vrre hemsksav sinnesfrndrande droger.

Det har ocks framkommit attdroger mot psykos [eller tyngrelugnande medel] orsakar koncen-trationssvrigheter, knslomssigavtrubbning, sexuella strningar,blodsjukdomar och livshotande

diabetes.

4

3

VIKTIGA FAKTA

1

2

Kurt Cobains (Nirvana) och Michael Hutchences (INXS) dd kanspras tillbaks till misslyckade psykiatriska drogrehabiliteringspro-gram eller freskrivna sjlvmordsframkallande droger. Stevie Nicks

(Fleetwood Mac) sade att Klonopin, ett nervlugnade medel, var vrren hennes kokainberoende och svrare att sluta med.


31/48

Aldous Huxley berttar i sin roman Duskna nya vrld 1932 om ett utopisktmen totalitrt samhlle som kon-trolleras av droger: Och diktatornr smart som uppmuntrar friheten

att dagdrmma under pverkan av knark och filmeroch radion, det kommer att hjlpa dem frlika sig medslaveriet som r deras de.50

Idag, med den kande utskrivningen av sinnes-frndrande droger, harHuxleys Skna nya vrld

blivit alldeles fr verklig.Frfattaren Donald

Spoto skrev i A Passionfor Life: Piller, sprutor,amfetamin, barbiturater det var den arsenalman hade fr ett gott liv,ett tecken p ett full-spckat program och ett

glamorst liv, en kur ns-tan lika populr som ttabesk hos terapeuter ochpsykiatriker [M]en frmnga celebriteter, var Max Jacobsons [drFeelgood] uppttjack det bsta av allt. Det var enintravens amfetamindos som gav en gonblickligknsla av frbttrad mental kapacitet, den minskadesmnbehovet och skapade en onaturlig euforiskknsla. Den var kontroversiell men nnu inte olagligoch mnga hjde den till skyarna innan missbruketsfasor blev synliga.51

Jacobsons patientlista var lng och imponerande,fortsatte Spoto (dr fanns Tenessee Williams, Cecile B.De Mille, Zero Mostel och Margaret Leighton), och det

fysiska och psykologiska beroende som han skapadehos dem med sina droger, fick de rika och bermdaatt ofta knacka p hans drr.52

President John F. Kennedy, Elizabeth Taylor,Eddie Fisher, Andy Warhol, Johnny Mathis, TrumanCapote, Otto Preminger, och Anthony Quinn blevocks utsatta fr Jacobsons kemiska bomb. DebbieReynolds, som d var gift med Fisher, sa till San

Francisco Chronicle r 1989: Jag insg inte vad somvar fel eller vad hans

besk hos Max Jacobsen(sic) uppttjackdok-torn, som alltid var redoatt ge celebriteter enspruta skulle leda till.

Jag kallade honom dok-tor spruta.

Psykiatriska drogerr mycket beroendefram-kallande. Psykiatriker kn-

ner till detta, vilket fr-vrrar brottet.Don Simpson, en av

Hollywoods mest kndaproducenter (Top Gun, Flashdance, Snuten i Hollywodoch The Rock) var ett tragiskt exempel p psykiatriskoansvarighet. Han ordinerades psykiatriska drogerfr att kunna sluta med narkotika en vanebildandesubstans ersatte helt enkelt en annan. Den 19 januari1996 ptrffades Simpson dd av en kraftig verdos isitt hem. Polisen hittade 80 burkar med droger i husetsom han ftt p recept. Vid obduktionen kunde mankonstatera att det var en cocktail av kokain ochreceptfrskrivna antidepressiva och lugnande somhade orsakat att han fick hjrtsvikt och dog.53

K A P I T E L F E M

P s y k i a t r i s k a d r o g e r r s k a d l i g a2 9

KAPITEL FEMPsykiatriska droger

r skadliga

President John F. Kennedy,Elisabeth Taylor, Eddie Fisher, AndyWarhol, Johnny Mathis, TrumanCapote, Otto Preminger, AnthonyQuinn och Tennessee Williams var

alla underkastade psykiatrikern Max

Jacobsons psykotropiska drogmix...


32/48

Chuck Negron, fre detta sngare i Three DogNight, som hade ftt samma psykiatriska ersttning-sprogram som Simpson, och inte heller lyckats slutamed sitt missbruk, sa: De skickade ut mig pgatan med olika mediciner som var legala Vid etttillflle var mitt missbruk vrre med de medel jag fttp recept n nr jag brjade dr. r 1993 anklagadeKaliforniens medicinalstyrelse den psykiatriker somdrev avgiftningsprogrammet, Robert P. Freemont,fr stor frsumlighet och oprofessionell hantering,eftersom han skrivit ut alldeles fr mycket droger ochgett mediciner utan uppfljning med ordentligaunderskningar. Freemont dog innan styrelsensunderskning var klar.54

Den 6 juli 2000 dog Eric Douglas, son till KirkDouglas och halvbror till Michael, av akut frgift-ning, av receptbelagda lugnande och smrtstillande

medel i kombination med alkohol.55 Coronern fast-slog att ddsorsaken fr skdespelaren och st upp-komikern, var en oavsiktlig verdos. Detta r ettannat tragiskt exempel p ett misslyckat psykiatrisktrehabiliteringsprogram. I en artikel i Los AngelesTimes om hans dd, kan man lsa: Domstolen ochmedicinalstyrelsen anger att Douglas slutliga ochdesdigra fall kan bero p behandling han ftt av enpsykiatriker som sedan dess ftt sin legitimationindragen av medicinalstyrelsen i Kalifornien. r2001 ingav Douglas en stmningsanskan mot psy-kiatrikern, William O. Leader, som hade behandlat

Eric mellan 1997 och 1999. I stmningen fastslogs attLeader hade gett nstan ddliga doser av psykia-triska droger och drmed gjort Douglas ofrmgenatt ta hand om sig sjlv och nstan ddat honom tvgnger. Enligt domstolens dokument hade Leaderocks skrivit ut droger per telefon utan att trffaDouglas. En frlikning gjordes i maj 2004.56

Psykiatrin fr fram en falsk bild av vetenskap-lighet och utan en tillstymmelse till bevis hvdarman att biokemisk obalans i hjrnan orsakarpsykiska strningar och missbruk, men i sjlva ver-ket gr man inget annat n kontrollerar och mani-pulerar mnniskors liv.

Begrunda dessa ord av psykiatrikern Nathan Klineoch hans anhngare 1967 nr de planerade samhlletspsykotropa framtid fram till r 2000: Vi som arbetarinom det hr omrdet ser en utvecklingspotential mednstan total kontroll ver mnniskans emotionellastatus, mentala funktioner och handlingsvilja. Dessamnskliga freteelser kan startas, stoppas eller elimin-eras genom anvndningen av olika typer av kemiskasubstanser. Det som vi kan stadkomma med vrvetenskap nu kommer nu att pverka hela samhllet.57

Under flera rs tid injiceradeNew York-psykiatrikern MaxJacobson (Dr Feelgood)amfetamin och andra psykiatriskadroger i venerna p flera hylladekonstnrer och artister, frfattareoch politiker som Eddy Fisher,

Anthony Quinn och Elizabeth

Taylor. Hans specialitet var attordinera och ge amfetamin tillfriskapatienter, inte att bota ngonstrning. De mest bermda avhans patienter var president JohnF. Kennedy och First Lady JaquelineKennedy. Jacobson skrt fr allasom ville hra p att de hade getthonom en slipsnl fr att visahonom sin uppskattning; den varfrsedd med texten Jag reste

tillsammans med Kennedys. Jagbehandlade Kennedys. Jack Kennedy.Jaqueline Kennedy. Han var ver-tygad om att: De hade aldrigklarat sig utan mig.62

Debbie Reynolds som var giftmed Fisher nr denne fick sinbehandling av Jakobson dptepsykiatrikern till Dr Nl. RonaldK. Siegel, psykofarmakolog vidUCLA, som hade studerat metam-fetamin vilket var del av Jakobsonsdrogcocktail, sa att den frst geren euforisk knsla, energi ochsjlvfrtroende. Nr man fortsttermed den s leder den till depres-sion, smnighet och kad toleransfr drogen, och utlser ett katbehov av den Med andra ords gjorde Jacobson konstnrer ochpolitiska ledare till drogmissbrukare.

Celebriteternas

psykiatriskedroglangare

John F. Kennedy

Elizabeth Taylor

Anthony Quinn

Eddie Fisher


33/48

Och pverkat samhllet har de gjort!Miljoner mnniskor tar nu personlighets-frndrande psykofarmaka. Psykiatrikerskriver ut dem vitt och brett, och ignoreraravsiktligt de skadliga biverkningarna och

risken fr beroende. Man hller allmnhetenbedrvligt okunnig om farorna med dem.58

Stevie Nicks, frstastmma i Fleetwood Mac, kanvittna om det hr. r 2001 gav hon ut ett nytt soloalbum,det frsta sedan 1993. Hon berttade om sin ttarigafrnvaro frn musiken: hon hade varit fast p det lug-nande medlet Klonopin, som skrivits ut av en psykia-triker. Jag hade just lagt av med kokain, berttade honfr Entertainment Weekly, och det hr var runt en ochen halv mnad senare, och allt var bra, verkligen bra.[Men] fr att lugna alla runtomkring mig gick jag till enpsykiatriker. Det var dumt Det var fruktansvrt att jag

bara kunde g till en psykiatriker och de kunde stta migp en medicin som nstan frstrde min karrir, nstanfrstrde mig, nstan frstrde mina frldrar fr jagbara frsvann fr dem under de hr ren59 I en annanintervju sade hon: Min skaparfrmga frsvann. Jagblev vad jag kallar the whatever person [personenvem bryr sig]. Jag brydde mig inte om nnting60

Kokainmissbruket hade varit en mardrm, menhon hade aldrig kunnat frestlla sig de absti-

nenssymtom hon fick frn psykofarmakan. Klonopin

r ett lugnande medel i gruppen benzodiazepiner.Studier visar att de kan skapa ett beroende efter 14dagar. En person behver trappa ner lngsamt. StevieNicks berttade om de stora svrigheter hon hade attsluta med Klonopin: Jag frstod att [psykofarmakan]tog dd p mig Jag var p [drogrehabiliteringscen-tret] och var sjuk i 45 dagar, verkligen, verkligen sjuk.Och jag sg lnga rader av missbrukare som komoch gick. Det var heroinfolket, 12 dagar och sedanfrsvann dom. Och jag fanns fortfarande kvar.61

Psykofarmaka fr inte en person att bli mer ska-pande och ger absolut inte ngon kunskap om liveteller sinnet; de gr det inte lttare fr en person attlsa sina problem. De kan f en person att tro att hansproblem r lsta och att han r i bttre tillstnd, menallt som egentligen hnt r att han blivit mindre med-veten, mindre i kontroll av sitt liv. Det ursprungligaproblemet finns fortfarande kvar.

Men psykiatrin har lyckats marknadsfra sigsom en gren av medicinen och ndrat mnniskorssynstt p de psykiatriska drogerna: de ses nu oftasom receptbelagd medicin, inte som de livshotandemnen de egentligen r.

Chuck Negron

Det var s hemskt att jag kunde g in till enpsykiatriker och han kunde stta mig p

denna medicinering som nstan frstrdemin karrir, nstan frstrde mig och nstanfrstrde mina frldrar - drfr att de fr-

lorade mig under tre r.. Stevie Nicks, ledande sngare i Fleetwood Mac,

som pratade om beroende av lugnande medel.

Chuck Negron, sngare i Three Dog Night, gick igenom samma psykiatriska drogersttnings-

program som producenten Don Simpson, misslyckades med att bli av med sin missbrukoch sade att de freskrivna psykiatriska drogerna orsakade ett n strre missbruk.

Stevie Nicks (mitten) och Fleetwood Mac

Eric och Kirk Douglas

Komikern Eric Douglas, son till Kirk Douglas, kmpade med ett drogmissbrukmen misslyckades till slut p grund av en kombination av starka psykofarmaka

mixade med alkohol vilket orsakade en ddlig akut frgiftning.


34/48

O28 maj 1998 mrdade Brynn Hartman sinman, komikern Phil Hartman knd frsitt arbete med Saturday Night Live, TheSimpsonsoch Third Rock From The Sun innanhon tog sitt eget liv. Rynn Hartman gick p ett SSRI-preparat, ett antidepressivt medel, vilket obducen-ten fann i hennes kropp tillsammans med alkoholoch kokain. En stmning ingiven 1998 av handlg-garen fr Hartmans ddsbo hvdade att psykiatri-kern Arthur Sorosky frn Los Angeles hade ltithenne prova det antidepressiva medlet i marssamma r och att hon veckorna fre skottdramathade berttat fr bekanta om biverkningarna somfick henne att knna som om hon skulle hoppaur sitt skinn. Det stod vidare att hon kontaktatpsykiatrikern fr hjlp fyra dagar innan incidenten

han freslog bara att hon skulle halvera dosen. Enstmning inlmnades av familjemedlemmar ochfrlikning trffades utan rttegng.63

Dr. Joseph Glenmullen vid Harvard MedicalSchool, frfattare till Prozac Backlash, sger att folksom tar SSRI-preparat kan bli utom sig av oro.som om dom skulle

vilja hoppa ur sittskinn. Denna irritationoch impulsivitet kangra folk sjlvmords-bengna eller vlds-

bengna.64

I mars 2004 var-nade Food and Drug

Administration (FDA den amerikanska mots-

varigheten till Lkemedelsverket) fr: Oro, upp-rrdhet, panikattacker, insomnia, irritation, fient-lighet, impulsivitet, akatisi (svr oro som leder tillvld), hypomani och mani, har rapporterats hosvuxna och pediatriska patienter som behandlas med[SSRI] antidepressiva medel.65 I oktober 2004 beordradeFDA att en black box-varning (hgsta riskklass)placeras framtrdande p SSRI-preparaten, fr attbetona att drogen kan orsaka sjlvmord. Emellertidvarnar detta inte fr drogens tendens till mordisktbeteende och att folk dr p grund av dem.

Dr David Healy, chef fr North Wales Depart-ment of Psychological Medicine, som vidtagitgrundliga underskningar av SSRI-preparat sam-manfattar: Vad som r mycket, mycket tydligt r attmnniskor blir fientliga nr dom tar dessa.66

Rubriken som Washington Times' Insighthadei sin artikel om skotten p Columbine High School,Fastn de chockats av bisarra skottlossningar iskolor r det f amerikaner som har noterat hur

mnga av dem som avlossade skotten fanns bland

de sex miljoner barnsom nu gr p nu pp s y k o f a r m a k a . 6 7

Ledaren, Eric Harris,hade tagit ett antide-

pressivt medel medbiverkningar som mani,irritation, aggressioneroch fientlighet.68 Maninkan hos individer resul-

tera i bisarra, storslagna, mycket invecklade ochdestruktiva planer, inkluderande massmord...,enligt psykiatrikers egen rapportering.69

r 1998 tog Michael Hutchence, sngare i detaustraliensiska rockbandet INXS, sitt eget liv efteratt ha tagit alkohol i kombination med sjlvmords-och vldsframkallande antidepressiva medel.Obducenten kom fram till att Hutchence hngdesig sjlv med sitt eget blte, spnnet gick snderoch hans kropp hittades knstende p golvet medansiktet mot drren.

INXS gitarrist Tim Farris sade till media: Jagkan inte bli arg p MichaelJag tror att vrlden[folk] borde vara vldigt frsiktiga med att ta anti-depressiva medelfolk borde [inse att ] dom sttersdant i sina kroppar70

Sngaren och kompositren Elliott Smith var1997 Oscarsnominerad fr bsta originalsng,Miss Miser, som var ledmotiv i filmen Good WillHunting. Han gjorde tv CD-skivor till och arbetade

p ytterligare en nr han hittades dd 21 oktober

Tre dagar innan hon ddade sinman, komikern Phil Hartman, berttade

Brynn Hartman fr sina vnner ombiverkningarna frn sina antidepressiva

lkemedel som fick henne attknna som om hon var p vg att

hoppa ur skinnet.

DROGER,vld och sjlvmord


35/48

2003, frn vad som var uppenbart frn en egenorsakad knivskada i brstet. En psykiatriker frn Los

Angeles hade behandlat Smith fr alkohol ochdrogmissbruk. Obducenten hittade freskrivnaniver av antidepressiva medel och ADHD-medicin-er inkluderande clonazepam, mirtazapin, atom-ozetin and amfetamin71

Skdespelaren Spaulding Gray blev 1987bermd fr sin monolog Swimming to Cambodia.Han spelade ocks huvudrollen p Broadway i Gore

Vidals The Best Man. Under stor del av sitt liv km-pade han mot den felaktiga diagnosen rftligdepression trots att det inte finns ngra bevis patt depression r genetisk eller rftlig.

Allvarligt skadad av en bilolycka 2001, till-bringade Gray 31 mnader med att tillfriskna. Trotsdet faktum att som en vn sade han led av enskallfraktur och fysiskt trauma stllde psykiatrikerdiagnosen depression och freskrev en cocktail avpsykofarmaka. I klvattnet av misslyckade behand-lingar fljde den oundvikliga intagningen p psykia-triska institutioner, likvl

som sjlvmordsfrsk.Hans fru, Kathie Russo,sade om terapeuterna:Allihop spenderade tiominuter med honomsedan blev han avfrd-ad. Allt eftersom nyapsykiatriska droger ochterapier misslyckades p-brjades den nedtg-ende spiralen. Nmndet och han har ftt det: antidepressiva, antipsyko-

tiska. Han var p Depakote frsta gngen hanfrskte hoppa frn en bro. Han var p en s hgdos att han var helt borta,

Documents

Harming Artists Svenska Opt