HÄLSOAVATAR

BAKGRUND 4HÄLSOAVATAR 5OMFATTNING 6Metodik 6Marknadssegment 8Marknadsstorlek 9Tillväxt 9

MARKNADSÖVERSIKT 8PRISBILDER 10MARKNADSHINDER 10RISKER 11Riskanalys 11

TRENDER OCH KONKURRENTER 12DISTRIBUTIONSKANALER 12SLUTSATS 14Vidareutveckling 15Finns det utrymme i avtalet? 15Tekniska möjligheter 15

INNEHÅLL

3

REGION VÄSTERBOTTEN HAR det regio-nala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Länets 15 kommuner och Västerbottens läns landsting är medlemmar i Region Västerbot-ten. Som ett led i detta utvecklingsarbete arrangerar Region Västerbotten ett antal event under året för att skapa möten och marknadsföra Västerbotten regionalt, natio-nellt och internationellt.

Det senaste eventet i raden är Mötesplats Lycksele som gick av stapeln för första gången i juni 2013. Mötesplats Lycksele innehöll förutom en ordinarie konferens även en utvecklingsverkstad där PiDot-metodiken utövades. PiDot står för Public Innovation Do Tank och innebär att deltagarna under en begränsad tid arbetar fram nya tjänster, produkter eller koncept genom en speciell metodik. PiDot har sitt ursprung i Frankrike och arrangemanget under Mötesplats Lyck-sele var därför av internationell karaktär med workshopledare från Frankrike, Grekland och Sverige.

För att de sju grupperna skulle ha en tydlig utgångspunkt hölls ett antal förevent runt om i länet innan Mötesplats Lycksele. Ett av dessa var det som arrangerades av Region Väster-botten och Umeå Universitet i april i Lycksele. Fokus på den konferensen var IT-stöd och arbetsmodeller för framtidens primärvård.

Under de två dagarna arbetade deltagarna fram idéer att ta vidare till Mötesplats Lyckse-le, en av dessa var Hälsoavatar.

De tre vinnande projekten under Mötesplats Lycksele tilldelades en summa pengar av Norrlandsfonden och med dessa pengar har Innovationslussen arbetat fram en marknads-analys av idéerna, detta för att utreda hur arbetet med idéerna ska gå vidare. Rapporten innehåller information om bakgrund, mark-nad, risker och lämnar förslag på hur projek-tet kan tas vidare till nästa steg.

BAKGRUND 1

4

HÄLSOAVATAR

Nedan visas en prototyp av Hälsoavataren.

2

IDÉN BAKOM HÄLSOAVATAR utarbetades under ett av föreventen till Mötesplats Lyck-sele. Då årets tema var E-hälsa medverkade personal inom vården och andra intressenter som ville få möjlighet att påverka framtida innovationer inom området. En av grupperna arbetade med frågeställningar runt det fak-tum att dagens patientjournaler ger endast en begränsad överblick över patientens hälsa. För att ge vårdgivare en förbättrad överblick föreslogs att den tidigare endast fritextbaserade journalen skulle kompletteras med ett utökat gränssnitt.

Det utökade gränssnittet föreslogs innehålla en överblick av patientens hälsa genom att visualisera hälsotillståndet med hjälp av en avatar. En avatar syftar i detta fall på en gra-

fisk representation av patienten där åkom-mor, behandling och medicinering indikeras genom att avatarens utseende förändras. I gränssnittet ska en tidsaxel, med hjälp av avataren, visualisera vårdnadstagarens sjuk-domshistoria och hur tillståndet förändrats över tid. På sikt ska även vårdtagaren ha tillgång till gränssnittet och kunna se kom-mande behandlingar, förändringar över tid och andra visualiseringar.

Förutom att underlätta för läkare och an-nan vårdpersonal är syftet med det utöka-de gränssnittet att förbättra mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Tid som tidigare spenderades med att läsa fritextjournaler kan istället användas till att hålla en dialog med patienten.

5

SYFTET MED DENNA rapport är att ge vägledning i hur Hälsoavatar kan utvecklas vidare. Det finns ett flertal tänkbara utveck-lingsmöjligheter för projektet:

� Utveckla en tredjepartsmodul för visualisering av patientjournaler och integrera den med befintliga journalsystem.

� Tillsammans med systemleverantö rer av befintliga journalsystem utveckla en modul för visualisering av patienthälsa.

� Utveckla ett helt eget journalsystem

För att besluta om vilken utvecklingsmöjlig-het är bäst lämpad finns det ett flertal frågor som behöver besvaras. Förutom att kartläg-ga befintliga journalsystem och undersöka marknaden är följande utredningspunkter viktiga:

1. Finns det ett behov och ett intresse hos användare av patientjournalsystem att få tillgång till visualiserad patientdata?

2. Finns det utrymme i avtalet med sys-temleverantör för en tredje part att utveckla ett utökat gränssnitt till syste-met?

3. Är det tekniskt möjligt att utveckla en visualisering av det data som journaler-na innehåller?

För att få vetskap om behov och intresse finns hos användare av patientjournalsystem bör en undersökning göras både bland vård-personal som arbetar med journalsystemen samt med patienter. En sådan undersökning kommer dock inte denna rapport att inne-hålla på grund av den begränsade omfatt-ningen.

METODIK

Kartläggningen av marknaden utgår från den uppdragsbeskrivning som bestämts av Norrlandsfonden. För att få klarhet i utred-ningspunkterna har information inhämtats från vetenskapliga rapporter och artiklar så-väl som rapporter och granskningar utförda av relevanta organisationer. För att besvara mer specifika frågor har en dialog förts med nyckelpersoner inom bland andra system-leverantören Evry och Västerbottens läns landsting.

OMFATTNING 3

6

SEDAN TIDIGT 1990-TAL har elektroniska journalsystem använts i allt större uträck-ning inom den svenska vården. Elektroniska journalsystem inrättades för att underlätta journalföring, administrering och arkivering.Marknaden för elektroniska patientjournal-system domineras idag av fem leverantörer vars system, enligt CeHis (Center för e-hälsa i samverkan), sammanlagt nyttjas av 96 pro-cent av användarna.

� Melior, utvecklas av Siemens

� Cosmic, utvecklas av Cambio

� Systeam Cross, utvecklas av Evry

� TakeCare och J3/PMO, utvecklas av CompuGroup

� VAS, utvecklas av Norrbottens Läns Landsting

Västerbottens läns landsting använder tillsammans med ett fåtal andra landsting journalsystemet Systeam Cross. Systemet utgör en, i förhållande till de främsta aktörer-na, liten del av marknaden med ungefär 25 000 användare. I samband med att vårdval infördes i Sverige ställdes frågan huruvida privata vårdgivare ska använda samma IT-stöd som landstingen med syfte att kunna möjliggöra gemensam tillgång till dokumen-tation om patienter. Under 2011 enades landstingen att inte längre ställa krav på de privata vårdgivarna att använda samma system som landstingen utan istället erbjuda dem möjlighet till det. I dagsläget bibehåller dock 12 landsting kravet på de privata vårdgivarna. Systeam Cross används av privata vårdgivare såväl som landsting.

MARKNADSÖVERSIKT4

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 70 75 8 0 T usental

Övriga (3,6%)

PMO/J3 (4,2%)

VAS (7,7%)

S ysteam Cr oss (10,4% )

Take Ca re (20,6% )

Melior (25,9% )

Cosmic (27,6% )

Sjukhus/Psykiatri P-vå rd

CEHIS SLIT 2013

7

MARKNADSSEGMENT

PwC, en av världens största revisions- och konsultföretag, publicerade under 2012 en marknadsanalys för mobil hälsa (mHälsa). I den identifieras två tydliga marknads-segment: vårdtagar- och vårdgivarstödjande tjänster. Vårdtagarstödjande mHälsa syftar till tjänster och applikationer som används direkt av vårdtagaren. Vårdgivarstödjande mHälsa omfattar lösningar som är riktade mot vårdgivare med syfte att förbättra vår-den.

Lösningar för att stödja vårdtagaren

Vårdtagarstödjande lösningar används typiskt av personer som lider av en sjukdom eller riskerar sjukdom. De hjälper använda-ren förhindra, behandla och diagnostisera sjukdomstillstånd. Mobila tjänster som är vårdtagarstödjande kan delas in i fem kate-gorier – wellness, förebyggande, diagnosti-sering, behandling och bevakning.

� Mobila tjänster inom wellness avser framförallt uppmuntra användaren att anta ett beteende för att bibehålla eller förbättra sin allmänhälsa. Inom kategorin ingår tjänster som ger användaren belöningar för att utföra vissa aktiviteter eller nå vissa mål.

� Förebyggande mobila tjänster används av statliga organ för att uppmuntra beteendeförändringar hos befolkningen. Ofta inom områden som barnhälsa och infektionssjukdomar och vaccinationssjukdomar.

� Diagnostisering innefattar lösningar inom tele-medicin som hjälper befolkning i glesbygd att kontakta vårdgivare.

� Mobila tjänster inom behandling avser framförallt lösningar för att följa upp och övervaka vårdgivares pågående behandling. Inom kategorin ingår bland annat tjänster som påminner vårdgivaren att ta medicin eller besöka läkare.

� Bevakning är en bred kategori som innefattar tjänster som hjälper till att bevaka vårdtagare. Applikationer inom kategorin är vanliga för att hjälpa äldre individer eller individer med kroniska sjukdomar.

Lösningar för att stödja vårdgivare

Vårdgivarstödjande mHälsa omfattar lös-ningar som ämnar hjälpa vårdgivare att förbättra effektiviteten och kvaliteten inom vården. De kan delas in i fyra kategorier – akutrespons, personalstöd, vårdövervakning och administration.

� Akutresponslösningar är framförallt riktade till personal inom öppenvården och omfattar lösningar som hjälper dem att förbättra akutvården.

� Personalstöd avser tjänster som används av vårdgivarpersonal för mobil tillgång till vårdsystem och databaser.

� Vårdövervakning omfattar verktyg som används för att samla information om vårdtagarna i syfte att förbättra vården.

� Administrationslösningar hjälper vårdgivare att effektivisera administrativa processer.

8

DE TVÅ HUVUDSAKLIGA marknads-segmenten för Hälsoavatar är landsting och leverantörer av journalsystem. Tjänsten är alltså vårdgivarstödjande och då framförallt inom personalstöd, administration och vår-dövervakning. Vid utvecklande av en modulär produkt kan integrationen med det befintliga jour-nalsystemet ske antingen i samarbete med leverantören eller som en tredjepartslösning. Om det sker i samarbete med leverantörer kan dessa ses som det primära marknads-

segmentet istället för landstingen. Det skulle innebära att produkten säljs till leverantö-rerna som i sin tur integrerar den i systemet och paketerar den i sin produkt.

Försäljning och distribution mot landsting och privata vårdgivare som vill kunna få en bättre överblick över patientjournalerna kom-mer att föregås av en upphandlingsprocess och förutsätter att modulen är kompatibel med befintligt journalsystem samt att inga hinder för en integrering föreligger.

Kategori Sub-kategori Förmånstagare Fokusområde Innehåll

Vårtagarstödjande Wellness • Individer • Fetma

• Allmänhälsa

• Ålderdomsvård

• Barnavård

• Graviditetstips

• Informationstips

• Interaktiva tjänster

• Aktivitetsövervakning

Förebyggande • Individer med

sjukdom

• Barnhälsa • Informationstips

Diagnostisering • Individer • Sjukhusrådgivning

• Vård på distans

• Interaktivkonsultation

Behandling • Individer • Behandlingsuppföljning • Påminnelser

• Uppföljningsövervakning

Övervakning • Individer med

kroniska sjukdommar

eller under tillfrisk-

nande

• Kontroll av kroniska

sjukdomar

• Efter-akutvård

• Kontroll av hälso- och

aktivitetsvärden

• Rapportering och påminnelser

Vårdgivarstödjande Akutrespons • Öppenvården • Ambulansbaserade

lösningar

• Kontroll av hälso- och

aktivitetsvärden

• Interkativ konsultation

Personalstöd • Öppenvården

• Läkare

• Informationsinhämtning

• Beslutsstöd

• Medicinsk information

Vårdövervakning • Vårdövervakning

• Öppenvård

• Vårdgivare

• Informationsinhämtning

• Beslutsstöd

• Datainsamlings- och

rapporteringsverktyg

Administration • Sjukhus

• Läkare

• Påminnelser

• Informationshantering

• Påminnelser

9

MARKNADSSTORLEK

Den nationella marknaden är fem systemle-verantörer, 21 landsting och regioner (bestäl-lare), ett okänt antal privata vårdgivare (be-ställare) och totalt ca. 225 000 användare. Vid utveckling av en modul som är friståen-de från befintliga journalsystem kan potenti-ellt även en internationell marknad nås.

TILLVÄXT

Enligt undersökningen “The global mHealth market opportunity and sustainable reim-bursement models” kommer de globala intäkterna inom mobil hälsa att sex-dubblas till 2017. De totala intäkterna beräknas då till 23 miljarder dollar. Tjänster som underlättar övervakning av kroniska sjukdomar förvän-tas utgöra den största delen, 46 procent, av marknaden för mobil hälsa 2017. Diagnos-tiktjänster förväntas utgöra den näst största delen av marknaden, 15 procent, följt av applikationer för att behandla sjukdomsbe-svär.

Då EVRY är systemleverantör till Västerbot-tens läns landsting har vi haft inledande dis-kussioner med dem angående en integrering mot Systeam Cross. Givet att Hälsoavatar utvecklas till att bli en modul som integre-ras i befintliga journalsystem finns det två distributionskanaler att välja, den mot lands-ting och den mot systemleverantörer. Oav-sett kanal kommer tillväxten att ske utifrån Västerbotten, vidare till Sverige för att i ett senare skede gälla Norden och andra länder.

10

DENNA FÖRUNDERSÖKNING OMFATTAR ingen analys av teknisk implementation och kan därför inte ge någon exakt prisbild. Utvecklingskostnaden beror till stor del på vilken väg för vidareutveckling som tas. Vid utveckling av en tredjepartsmodul som integreras med befintliga journalsystem består kostnaden av utvecklingstiden för visualiseringen och integration mot en avatar. Om systemet utvecklas tillsammans med systemleverantören kan kostnaden för att ut-veckla tolkningen av data minska. Vid utveckling ett helt nytt journalsystem tillkommer kostnader för samtliga delar som krävs i systemet.

PRISBILDER 5

DET PÅGÅR EN stor satsning i landstingen på att integrera och konsolidera såväl teknik som information för gemensam åtkomst. Visionen är att det ska finnas en enda jour-nal för varje patient som samlar information från alla instanser inom vården. Det har även påbörjats ett arbete med att standardisera system mellan landsting.

Detta har medfört att marknaden för IT-stöd inom vårddokumentation har mognat, vilket kännetecknas av att den nu domineras av ett fåtal aktörer och att färre upphand-lingar sker. Marknadens mognad är ett hin-der vid utveckling av ett eget journalsystem då det vore problematiskt att bryta sig in på den.

De befintliga journalsystemen är inte heller standardiserade vilket ställer till stora pro-blem vid byte av system. Vid migration till ett nytt system behöver all patientdata manuellt föras över då systemen inte är kompatibla med varandra. Det faktum att patientjour-nalerna inte är standardiserade utgör ett problem vid utveckling av en tredjepartsmo-dul för visualisering av patientdata. Eftersom patientdata måste extraheras från en fritext-baserad journal är Hälsoavatar helt beroen-de på hur data är kategoriserad.

6 MARKNADSHINDER

11

7RISKERPROJEKT AV DEN här typen är väldigt omfattande och då det dessutom gäller känslig informa-tion som patientjournaler är riskerna i projektet många, både vad gäller det rent praktiska och det finansiella. Det vi upplever som den största risken är att omfattningen blir allt för stor.

RISKANALYS

I matrisen redovisas en översiktlig bild av risker som har identifierats.

Omvärldsfaktor, en extern risk som kan hota tjänstens framgång. Sannolikhet, faktor som beskriver sannolikheten för inträffande. Högt värde indikerar hög sannolikhet.Konsekvens, allvarlighetsgrad om risken inträffar. Högt värde indikerar allvarlig konsekvens.Åtgärd, vad som kan göras för att minimera eller åtgärda risken.

Omvärldsfaktor Beskrivning av risk Sannolik-

het

Konse-

kvens

Åtgärder

Begränsad kategorisering En visualisering av patientjournaler

är helt beroende av att det finns en

befintlig kategorisering av datan.

Då samtliga journalssystem inte har

undersökts finns risk att vissa system

saknar tillräcklig kategorisering.

4 5

(1) Systemet som saknar

tillräcklig kategorisering kan

uteslutas. (2) Historisk visua-

lisering kan göras otillgänglig

om kategoriseringen inte

tillåter det.

Brist på tillgänglig visualise-

ringsmjukvara

För att visualiseringen krävs en tre-

eller tvådimensionell represenation av

människokroppen. För att begränsa

omfattningen av projektet kan tred-

jepartsmjukvara användas. I denna

förundersökning görs dock ingen ut-

förlig utvärdering av befintliga sådana

produkter.

2 3

Egen mjukvara för att visu-

alisera människokroppen

kan utvecklas. Detta vore

skulle dock kräva ytterligare

resurser, utvecklingstid och

finansiering.

Marknadens mognad Då många landsting har gjort upp-

handlingar som sträcker sig under

längre perioder är det svårt att slå sig

in på marknaden.

5 2

Istället för att utveckla ett

eget system kan Hälsoavatar

istället integreras med befint-

liga system.

Användarnas beteende Vårdgivarna måste förändra sitt bete-

ende och utbildas I det nya systemet. 3 3

Ta med användarna i pro-

cessen, genomgång och

utbildning

12

VI HAR IDENTIFIERAT två distributionskanaler, den direkt till landsting och den till systemleve-rantörer. Vi bedömer att Hälsoavataren inte kommer att bli en konsumentprodukt och har därför inte utrett hur en distribution mot slutkonsument skulle se ut. Om distribution ska ske mot lands-ting kommer detta att ske först efter en upphandling, och en upphandling kommer inte till stånd förrän landstinget anser sig ha ett behov av att visualisera patientjournalerna. Distributionen mot leverantörer av patientjournaler sker genom kontakter direkt mot leverantören.

8 DISTRIBUTIONS- KANALER

VÅRDEN I SVERIGE går mot att bli allt mer transparent, men det går långsamt. Det tydligaste exemplet på transparens är Uppsala läns landstings arbete med att göra patientjournalerna tillgängliga för patienterna via internet. Sen den 8 november 2012 kan alla patienter, förutsatt att de är 18 år och innehar e-legitimation, läsa sin egen patient-journal via ett webbgränssnitt. Ett undantag har gjorts för journaler för psykiatri, de är inte tillgängliga via webben. Fler landsting kommer att följa i Uppsalas spår. Skåne, Norrbotten, Jönköping och även Stockholm står näst på tur.

Det finns idag inga svenska exempel på visualiserade patientjournaler. Tekniken har dock utvecklats under en längre tid och internationellt finns det flera system som kan visualisera patienthälsa med hjälp av en avatar. Redan 2007 visade IBM upp en prototypmjukvara som från olika källor av data kunde, i 3D, visualisera en patient och dennes hälsotillstånd.

Under 2014 kommer Systeam Cross med en ny uppdatering som, enligt dem själva och beställaren, ger möjlighet att få en mer över-siktlig bild av vårdtagarens sjukdomshistorik.

TRENDER OCH KONKURRENTER

9

13

SYFTET MED DENNA förundersökning var att kartlägga marknaden för patientjournal-system och utreda hur projektet Hälsoavatar kan tas vidare. Undersökningen visar på att marknaden idag är relativt mogen med endast ett fåtal aktörer och få nya upphand-lingar. Potentiella marknadssegment för Hälsoavatar kan vara både landstingen och systemleverantörer beroende på hur tjänsten implementeras.

FRÅGESTÄLLNINGAR

Bedömning om hur Hälsoavatar bör vidare-utvecklas baseras på nedanstående fråge-ställningar:

1. Finns det utrymme i avtalet med sys-temleverantör för en tredjepart att utveckla ett utökat gränssnitt till syste-met?

2. Är det tekniskt möjligt att utveckla en visualisering av det data som journaler-na innehåller?

Då denna förundersökning framförallt be-handlar Västerbottens läns landsting och dess journalsystem Systeam Cross har dialog främst förts med Evry och personer inom VLL.

BEDÖMNING AV REGULATORISKA HINDER

Under våra samtal med både systemle-verantören och systemägaren har det inte framkommit några indikationer på att avtalet förhindrar utveckling av en tredjepartslös-ning för visualisering av patienthälsa. I dags-läget använder VLL redan ett flertal olika journalsystem från olika leverantörer som har åtkomst till patientjournaler.

TEKNISKA MÖJLIGHETER

Ett intressant projekt som i dagsläget be-drivs inom Västerbottens läns landsting är upprättandet av ett datalager. Datalagret har som syfte att samla information från de olika journalsystemen för att sammanstäl-la statistik över patienterna. Göran Algers, vårdsystemägare på VLL, föreslog att data-lagret kunde användas som datakälla för en visualisering av patientjournaler. Vid närmare efterforskning och dialog med projektansva-rig, Lars Granström, framkom dock att data-lagret i dagsläget inte aggregerade den typ av data som är intressant för Hälsoavatar. I framtiden kan det dock öppnas möjligheter att använda datalagret för att inhämta den information som ska visualiseras.

10SLUTSATS

14

VIDAREUTVECKLING

Utifrån undersökningen kan vissa slutsatser om hur Hälsoavatar kan tas vidare dras.

� Utveckla ett helt eget journalsystem. Med tanke på marknadens mognad och att få upphandlingar av nya system möjligheterna som små för att utveckla ett eget journalsystem. Det tillkommer därutöver stora problem att hantera sekretessbelagd patientdata på ett korrekt sätt och att behålla den data som finns i de befintliga journalerna. Denna väg för vidare utveckling bedöms därför som allt för omfattande och inte att rekommendera.

� Tillsammans med systemleverantörer av befintliga journalsystem utveckla

en modul för visualisering av patienthälsa. Under vår dialog med Evry har vi upplevt att de var intresserade av idén och öppna för att föra en dialog med en tredje part. Med tanke på marknadens mognad och således svårigheten att bryta sig in på den bedöms att denna väg för vidareutveckling är att föredra framför ett helt egenutvecklat system.

� Utveckla en tredjepartsmodul för visualisering av patientjournaler och integrera den med befintliga journalsystem. Enligt den bedömning som kan göras baserat på denna rapport är detta det mest aktuella alternativet för vidareutveckling för Hälsoavatar. Istället för att fokusera på ett visst system läggs fokus på att utveckla teknologi som kan visualisera generell patientdata med hjälp av en avatar.