Upload
centralfoerbundet-foer-alkohol-och-narkotikaupplysning-can
View
421
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Socialdepartementet
Hur fungerade de nationella handlingsplanerna?
Maria RenströmANDT-sekretariatet
Regeringskansliet
Socialdepartementet
Förslag till disposition
1. Tiden innan handlingsplanerna – hur såg det ut?
2. Vad har hänt på 10 år
3. Lärdomar för framtiden
Socialdepartementet
Lite bakgrund
• 2001 Första alkoholhandlingsplanen
• 2002 Första narkotikahandlingsplanen
• 2006 Andra alkohol- och narkotikahandlingsplanen
• 2011 Första ANDT- strategin?
Socialdepartementet
Konsumenter av alkohol, tobak och narkotika bland elever i årskurs 9
• Alkohol: Andel som konsumerar minst 1 glas öl,2 cl vin eller 2 cl sprit någon gång om året eller mer sällan
• Tobak: Andel cigarrett- och/eller snuskonsumenter. Observera att tidsserien är bruten 1997/1998 på grund av ändrad frågekonstruktion. Trenden under periodensom helhet är nedåtgående.
• Narkotika: Andel som har använt narkotika någon gång
Källa: CAN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
flickor alkohol flickor tobak flickor narkotika
pojkar alkohol pojkar tobak pojkar narkotika
Socialdepartementet
Tiden innan handlingsplanerna - inriktning
• 1970- talet högst konsumtion/missbruk – 1980-talets lägst. Ökning 1990 -
• Nationell lagstiftning – viktigaste verktyget• Begränsat fokus på lokala och regionala nivån• Få utvärderade metoder inom alla områden• Avsaknad av struktur för ledning/samordning • Avsaknad av samlad uppföljning/utvärdering
Socialdepartementet
Forts.
• Svag koppling till folkhälsopolitiken• EU sågs nästan enbart som hot.• Låg beredskap för omvärldens inflytande • Forskning förstärkte ”skräckscenario” –
förutsåg kraftiga ökningar
Socialdepartementet
Vad har hänt på 10 år - Handlingsplanernas roll
• Viktiga styrinstrument • Bidragit till ökad samordning och struktur• Samsyn kring målen• Lyft fram det lokala arbetet• Ekonomiska ramar ( hela mandatperioden)• Men, brist på prioriteringar skapat brist på
fokus
Socialdepartementet
Handlingsplanernas roll forts.
Vissa målsättningar har uppnåtts t.e.x.• Konsumtions och missbruksnivåer
något lägre • Bidragit till en nationell- och regional
struktur• Bidragit till metodutveckling• Stärkt den regionala nivån
Socialdepartementet
SAMLAD OMVÄRLDSANALYS AV KONSUMTIONS- OCH SKADEUTVECKLINGEN Alkohol / konsumtionsutveckling
Figur 5
Självrapporterad alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper i liter 100 procent alkohol per månad (januari till september) under perioderna 2004-2005 och 2008-2009.
Socialdepartementet
Lärdomar för framtiden
• Långsiktighet – förebyggande arbete lönar sig• Bättre samordning• Begränsade ekonomiska ramar kräver
samverkan• Mod att prioritera• Struktur för uppföljning• Forskning och praktik• Kompetensutveckling – ökad status• Individen/brukaren i centrum – mindre stuprör
Socialdepartementet
Regeringens åtgärdsprogram
SJU OMRÅDEN FÖR SAMVERKAN OCH SAMORDNING UNDER ÅR 2010
• Samverkan kring insatser för barn och unga i riskzonen
• Gemensamma utgångspunkter för samverkan i skolan
• Samverkan för att förebygga och bekämpa grov organiserad brottslighet
•
Socialdepartementet
SJU OMRÅDEN FÖR SAMVERKAN OCH SAMORDNING UNDER ÅR 2010
• Ökad kunskap om dopning och GHB
• Alkohol och narkotika i trafiken
• Marknadsföring och försäljning via Internet
• Dialog för ökad samverkan och samordning
Socialdepartementet
2011 – möjligen dags för samlad ANDT-strategi
En politisk vision för hela ANDT-politiken?• En samlad mål- och uppföljningsstruktur för
tydligare styrning/ uppföljning– Övergripande politiska mål (utvärdering)– Långsiktiga politiska mål (indikatorer för
uppföljning/utvärdering)– Prioriterade mål för strategiperioden (5 år,
indikatorer, öppna jämförelser) och strategi– Insatser för hur vi når målen konkretiseras i de
årliga åtgärdsprogrammen
Socialdepartementet
2011 – Varför en samlad 5 års ANDT- strategi?
• Bort från stuprör/substanser• Allt vanligare med blandmissbruk och
komplex problembild• Likartade risk- och skyddsfaktorer • Likheter - men även balansera olikheter• Samordning/samverkan kring brukare med
individ/ familj i centrum.• Möjlighet till uppföljning/utvärdering• Större fokus på samverkan – ”kedjor”
Socialdepartementet
Tack för uppmärksamheten