Husbyggaren 2009 Nr 4

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

094Nedanstående är en annons från Paroc

4 husbyggaren nr 4 B 2009

nr 4 B 2009husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1��v �5 Nr 5��v 37

Nr 2��v 11��Nr 6��v 42

Nr 3��v 17��Nr 7��v 49

Nr 4��v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 4 · 2009�|�Årgång 51

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 10 Koppar är ett lätthanterligt ämne och därmed tacksamt att lägga på komp -licerade tak. Dessvärre läcker kopparjoner ut med regn. Stuprören på landstingshuset iStockholm leder därför regnvatten ner i en stenkista med kisel. Husbyggaren tar även uppproblematiken med expanderande fogband, som används för tätning runt fönster ochdörrar. Nu visar tester att fogbanden både kan läcka och magasinera vatten från slagregn.

Foto: Marie Wallin

I nästa nummer:Geoteknik & Grundläggning & ROTTidningen utkommer i vecka 37

INNEHÅLL6 Anrik fastighet får patinerat koppartak som ärgar sent

10 Koppar är lätt att hantera – men läcker ut i naturen

14 Dimensionera skorstenen för både hetta och blåst

18 Tak med glaspannor leder luftburen solvärme

20 Biocid som frisläpps sakta kan hålla fasad ren

22 Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar

28 Dyrare fönster blir snabbt billigast

30 Hydrofil yta ger energisnålt fönster utan kondens

36 Trä och planglas paras ihop i nya konstruktioner

38 PR-kampanj ska få fler bli medlemmar i SBR

42 Juridik: Entreprenör får inte hålla på nyckel för att få betalt

44 IT: Med BIM kan projektörer optimera sina lösningar

46 Form & Teknik: Akademi ska få material att mötas över gränser

48 Debatt: Ge platschef rimlig ram för att få flyt på bygget

52 Noterat

56 Marknadsnytt

68 Nytt från SBR


Landstingshuset byggdes ur-

sprungligen som militärsjukhus

och döptes till Garnisionssjukhu-

set. Det stod färdigt år 1834. Bygg-

naden är en av de få i klassicistisk stil i

Stockholm. Näst efter Göta kanal var Gar-

nisionssjukhuset dåtidens största bygg-

projekt i Sverige.

Sedan år 1971 tjänar det som hemvist åt

den politiska ledningen i Stockholms läns

landsting, men när det invigdes var det

Nordens största och modernaste sjukhus.

Hundratals lagningarMen ingenting håller för evigt. Det vack-

ra, ärgade plåttaket som klädde fastighe-

tens tak hade genom åren lagats på hund-

ratals ställen och behövde nu bytas ut helt

och hållet för att undvika läckage och

fuktskador. Byggledare/projektör under

entreprenaden var Plåtkonsult Rolf

Svensson AB.

– Vi fann tre omfattande fuktskador

som vi fick åtgärda, men för övrigt var det

inte några större problem. Vi fick mura

om de övre delarna på åtta skorstenar

som var frostskadade, men det stora job-

bet var att lägga kopparn snyggt kring alla

olika vinklar här uppe, berättar Ola

Svensson och blickar ut över taket och

den vidunderliga utsikten över Kungs-

holmen och Norr Mälarstrand.

Nio månaderUnder nio månader har arbetet pågått.

Omkring tio plåtslagare har deltagit i ar-

betet med att ta bort det gamla, gröna, är-

gade koppartaket och lägga på nytt. Det

TAK Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm ser lite stoltare ut än vanligt. Det 175

år gamla huset har just fått 4 000 kvm nytt koppartak. Kopparn är patinerad för att inte blänka

och störa grannar. Kopparjoner som följer med regn samlas upp i en kiselfälla.

Anrik fastighet får patineratkoppartak som ärgar sentAv marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak

Landstingshuset i Stockholm byggdes

åren 1816–1834 som militärsjukhus. Det

är en av de få byggnader i klassicistisk

stil i Stockholm. Foto: Marie Wallin

nya taket är i en mörk, nästan lite lilafär-

gad, nyans och inte lika glänsande som

man är van vid.

Ny kvalitet– Den här kopparsorten heter Nordic

Brown Light. Det är patinerad koppar,

den är alltså behandlad med kemikalier

för att se åldrad ut. Det gör man för att den

inte ska glänsa och blänka i solen och stö-

ra dem som bor i närheten, förklarar Ola

Svensson och pekar mot de omkringlig-

gande husen, vars översta våningar ligger

strax nedanför Landstingshusets tak.

Den här kopparn kommer att behålla

kop parfärgen längre än det gamla taket.

– Men ingen vet ännu riktigt hur lång

tid det tar innan den börjar ärga, eftersom

det här är en ny kvalitet.

Torbjörn Ivarsson från LW Plåtslageri

AB är platschef för bygget. Han tränger

sig förbi en smal passage där arbetet är i

sitt slutskede. Han tycker att koppar är ett

utmärkt material att arbeta i.

– Kopparn är väldigt lätt att forma, ef-

tersom den är så mjuk. Svårigheten är

bara att inte slå för hårt på den. Då blir det

lätt fula märken.

Två miljöförbättringarDet nya koppartaket är inte precis mil-

jövänligare än det gamla, men några för-


Fortsättning s. 8�P

Christer Kolting, biträdande platschef, är en

duktig kopparhantverkare. Han klär över

takutsprången så perfekt som om kopparn

vore av tyg. Foto: Marie Wallin

Torbjörn Ivarsson är platschef för takom-

läggningen. – Koppar är lätt att arbeta med,

bara man inte hamrar för hårt på den, säger

han. Foto: Marie Wallin


Nio månader tog det att byta ut hela det gamla taket. Det nya koppartaket ärgar inte lika fort som det gamla. Foto: Marie Wallin

Från Landstingshusets tak har man en vidunderlig utsikt, inte bara över Norr Mälarstrand i Stockholm, utan även över hantverket.

Foto: Marie Wallin

bättringar på miljöområdet har ändå

uppnåtts genom takomläggningen. Förr

vällde regnvattnet ner över en del av tak-

kanterna hur som helst när det regnade

och spreds okontrollerat runt hela huset

rakt ner i marken. Regnet frigör koppar-

joner, som är ett miljögift. Men eftersom

kopparjonerna är kraftigt reaktiva och

snabbt bildar komplex går de också för-

hållandevis lätt att få bort från regnvatt-

net.

– Nu har vi gjort takrännor med stup -

rör som leder ner regnet i en stenkista

med kisel. Då samlas regnet upp och vatt-

net filtreras innan det sjunker ner i mar-

ken, berättar Ola Svensson.

Dessutom har en stor mängd bly som

på 1800-talet användes som tätning mel-

lan olika fästen och som beklädnad på

skorstenstoppar tagits bort.

Så nu är Landstingshuset med sin nya

huvudbonad och i all sin prakt rustad och

redo att möta 175 nya år i ur och skur. D


Uppdrag: Omläggning av Landstingshusets

koppartak

Byggtid: Nio månader

Takyta: 4 000 kvm

Byggledare/projektör: Rolf Svensson AB

Plåtarbeten: LW Plåtslageri AB

Fakta:

En närmare titt på Christer Koltingshantverk. Här ett ventilationsintag. Foto: Marie Wallin

Här gäller det att ha känsla för hantverket.En ”amerikanare”, den snedskurna delen,ger snyggt resultat. Foto: Marie Wallin

Åtta skorstenar var frostskadade ochbehövde muras om innan de fick klädsel avkoppar. Foto: Marie Wallin

P


Som byggnadsmaterial är

koppar lättarbetat. Koppartak

väger i genomsnitt bara en fjär-

dedel av ett tegeltak. Ett tak av

koppar har en livslängd på långt över

hundra år och kräver inget särskilt under-

håll. Materialet expanderar 20–25 pro-

cent mindre än zink och aluminium. Det

ger mindre temperaturrörelser, vilket

ökar livslängden.

Koppar är också lättformat och lämpar

sig därför till arkitektoniskt djärva ska-

pelser. Det kan bearbetas vid låga tempe-

raturer utan att spricka och är därför po-

pulärt i kalla klimat med stora tempera-

turskillnader som här i Norden.

Kopparjoner miljögift

Men koppar är ett miljöproblem när det

läcker ut i den omgivande miljön. Det är

ett nödvändigt ämne för både människor,

växter och djur, men i en begränsad

mängd. Halter som överskrider det som

finns naturligt i vår miljö kan ge skadliga

effekter på mark- och vattenlevande or-

ganismer.

Kopparprodukter som exponeras i fuk-

tiga miljöer eller utsätts för slitage läcker

långsamt ut kopparjoner i naturen. I fuk-

tig luft, som innehåller försurande äm-

nen, bildas ett svart oxidskikt, som sedan

omvandlas till en grön patina. När det

regnar löses koppar ut från taken och rin-

ner ut i mark och vatten. Löst koppar i

jonform är biologiskt tillgänglig, det vill

säga att den binds i levande organismer.

Inte största utsläpps källan

Bara inom Stockholms stad finns det to-

talt 120 000 ton koppar i olika produkter.

Det totala läckaget av koppar i staden är

12 ton per år.

Den största andelen koppar finns i

elektrisk utrustning, till exempel trans-

formatorer, generatorer och elkablar. De

största utsläppen i Stockholms stad kom-

mer därifrån samt från tappvatten-

system, bromsbelägg och tak. Dessa fyra

användningsområden utgör tillsammans

endast nio procent av den totala använd-

ningen av koppar inom Stockholms stad.

En liten del av användningen orsakar allt-

så förhållandevis stora utsläpp. Koppar

som takoch fasadmaterial står med ett

halvt till ett ton per år för en mindre del

av utsläppen.

TAK Koppartak är vackra och lätthanterliga, men inte helt okontroversiella ur

miljösynpunkt. Kopparjoner är ett miljögift som läcker ut i naturen när det regnar. Stock-

holms stad är dock en kommun som lättat på reglerna för koppartak.

Koppar är lätt att hantera – men läcker ut i naturenAv marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak

För dylika vinklar krävs skickliga hantverkare. Foto: Marie Wallin


Ett resultat av utsläppen är att koppar-

halten i Stockholms mark- och vattenmil -

jöer överlag visar på förhöjda nivåer av

koppar. Tydligast är koncentrationen i

grundvattnet, där den är cirka tio gånger

högre än i svensk skogsmark.

Restriktivitet mot användningDen fria hydratiserade kopparjonen är

den mest biotillgängliga kopparformen

och dessutom den som är giftigast. Enligt

en rapport om Stockholm stads kop-

partak utgör denna form av koppar hu-

vuddelen (60–100 procent) av den totalt

avrunna mängden i regnvatten som run-

nit över kopparplåt.

Fram till år 2007 fanns ett politiskt be-

slut som innebar att Stockholms stad

skulle visa stor restriktivitet mot använd-

ningen av koppar som takoch fasadma-

terial för att minska utsläppen. Det gällde

särskilt vid nybyggnationer på mark som

ägs av staden. Sedan år 2007 gäller inte

det beslutet längre.

– Det hänvisade till ett program för

miljöanpassat byggande, som nu dels är

frivilligt för oss i Stockholms stad dels

föreslaget att bli ett nationellt, frivilligt

styrdokument som kan användas av bygg -

industrin och kommuner i hela landet,

förklarar Ulf Mohlander, chef för miljö -

analysenheten vid miljöförvaltningen i

Stockholms stad.

Emissionerna från koppartaken utgör

en relativt liten källa till föroreningarna

men den är svår att hantera.

Lokala förhållanden styr– Det fick vi klart för oss. Det handlar om

i runda tal 700 000 kvadratmeter på ett

stort antal byggnader runt om i staden. De

flesta av taken, cirka 60 procent, finns på

byggnader med ett högt kulturhistoriskt

värde, säger Ulf Mohlander.

Stadens inställning är att miljöpåver-

kan alltid bör prövas från fall till fall med

hänsyn till de lokala förhållandena vid

både reparationer och nybyggen. Om

koppar kan användas eller ej måste vara

upp till varje enskild kommun, eftersom

man måste se till helheten och veta hur

den totala utsläppssituationen ser ut just

på det aktuella stället, menar Ulf Mohlan-

der.

– Det måste alltid göras en lokalspeci-

fik bedömning. Det kan finnas skäl att

säga nej till användningen av koppar i ett

tättbebyggt eller känsligt område som re-

dan har höga halter, men det finns knap-

past någon anledning att säga nej till ett

koppartak på en kyrka i övre Norrland där

avrinningen leds ut i marken. D


Profil: Koppar finns bland de

ädlaste metallerna på den

galvaniska skalan, precis

efter platina, guld och silver

Kemisk beteckning: Cu

Vikt: 8 930 kg/m3

Smältpunkt: 1 083 grader

Celsius

Form: Plåtar eller band

Livslängd: Olika för olika

produkter, men minst 100 år

för ett tak

Andra egenskaper: Alltid

återvinningsbart

Fakta:P


En skorsten vet väl alla vad det

är? Det är där röken kommer ut på

taket. En skorsten ska inte bara

passa arkitektoniskt utan även

vara konstruerad så att den fungerar på

avsett sätt.

Ett brant tak med en skorsten nere vid

takfoten medför att det blir en hög smal

skorsten som estetiskt inte är snyggt. En

skorsten vid nock smälter bättre in men

gör att eldstadens placering blir mer be-

gränsad.

Ett rätt dimensionerat eldningssystem

som eldas på rätt sätt ska knappt märkas

av grannarna. Endast ett litet värmedaller

ska synas ovan skorstenstoppen. För att

anläggningen ska fungera på det sättet

krävs att skorstenen dimensioneras på

rätt sätt.

Det finns flera olika funktionskrav som

måste uppfyllas. Skorstenen ska skapa

nödvändig dragstyrka för att suga ut rö-

ken. Rökkanalens dimension måste vara

tillräckligt stor för att svälja rökgaserna

men inte för stor eftersom det då kan

medföra att det bildas tjära och sot på rök-

kanalsväggarna. Skorstenen ska dess -

utom bestå av material som motstår even-

tuella korrosiva rökgaser och hindrar att

brand uppstår.

Otät takbeläggning en brandrisk Många önskar att placera en eldstad vid

ytterväggen vilket gör att skorstenshöj-

den över tak blir mycket hög, speciellt om

taklutningen är brant. I vissa fall kan

skorstenen vara längre ovan tak än i huset

vilket medför stora belastningar på kon-

struktionen.

En sådan skorsten måste stagas ordent-

ligt för att inte blåsa omkull vid kraftiga

vindar. Den ska även dimensioneras så att

sotaren kan rensa skorstenen från skor-

stenstoppen. Dessa aspekter kräver att

det görs kraftiga infästningar för stagli-

nor och steganordningar. Beroende på

typ av takbeläggning varierar svårigheten

att få bra infästningar som inte orsakar

läckage.

Med en för låg skorstenshöjd ökar

brandriskerna. Vid eldning i eldstäder

med korta rökgångar finns det risk att

gnistor följer med rökgaserna. Dessa

gnistor kan tränga in under takbelägg-

ningen om det finns glipor. Risken är

störst med takpannor och speciellt vid

äldre enkupigt taktegel. Det är därför av

största vikt att man har löpande tillsyn

över takbeläggningen.

Om en sotbrand skulle uppstå är risken

ännu större. Då kan det slå ut meterhöga

lågor ur skorstenen och glödande tjära

följer med. Skulle det samtidigt råda stark

vind finns det risk att glödande partiklar

tänger in under nockbeläggningen och

orsakar en brand.

Sanitär olägenhetFör att få tillräckligt undertryck i eldsta-

den krävs det att skorstenen är tillräckligt

hög. Nödvändigt undertryck beror på typ

av eldstad och vilken typ av ventila-

tionssystem som huset är utrustat med.

En eldstad med långa rökgasvägar eller

ett hus med mekaniskt fläktsystem kräver

en hög skorsten för att eldstaden inte ska

ryka in.

En skorsten som felaktigt mynnar un-

der nockhöjd och i lä av taknocken med-

för ofta driftstörningar då luftvirvlarna

trycker tillbaka röken ner i skorstenen.

En för låg skorsten kan även medföra att

röken trycks ner och orsaka obehag för

grannarna. Med dagens FTX-system för

ventilation är risken extra stor för grann -

osämja på grund av felaktiga skorstens-

lösningar.

Frätande rökgas kan skada takAtt ställa om en värmeanläggning till eld-

ning med spannmålskärna är relativt en-

kelt. Många pelletsbrännare är godkända

för att elda spannmålskärna. Problem kan

uppstå om spannmålskärnas fukthalt är

högre än tio procent och innehåller klori-

der. Det har i några fall visat sig bilda kor-

rosiva utfällningar som har gjort att tak av


TAK Många saker måste vägas in när en skorsten konstrueras. Risken för brand ökar

om skorstenen är för låg. Gnistor kan tränga in under takbeläggningen. En skorsten måste även

stagas ordentligt. En kraftig infästning ställer dock krav på takbeläggning.

Dimensionera skorstenenför både hetta och blåstAv björn björkman, skorstensfejarmästare, Brandskyddsföreningen

Björn Björkman är utbildad skorstens-

fejarmästare och sedan år 2004 Brand -

skydds föreningens expert på eldstäder,

skorstenar och sotning. Han har jobbat som

teknisk konsulent på Sveriges skorstens -

fejaremästares riksförbund.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Björn Björkman har skrivit boken”Skorstenar & Eldstäder”. Fortsättning s. 16�P


ALUFIXDet moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak• Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m

• Systemet är banbrytande genom sin enkla montering

• Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett

• Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374

Telefon 08-97 04 80

031-23 07 20

www.zipup.se

stål eller aluminium har korroderat

mycket snabbt.

Eldstads- och skorstensrelaterade

bränder är den vanligaste brandorsaken i

en- och tvåbostadshus. Cirka 1 000 sot-

bränder i skorstenar och 500 andra eld-

stadsrelaterade bränder inträffar varje år.

Därför är det nödvändigt att installatio-

nerna blir rätt utförda.

Att köpa en godkänd skorsten betyder

inte att man köper en lämplig skorsten.

En skorsten som är mycket lämplig för ol-

jeeldning med kondenserade rökgaser

kan bestå av ett plaströr och vara avsedd

för en högsta rökgastemperatur på 120

grader Celsius. Den skorstenen är inte

lämplig för vedeldning, då krävs en skor-

sten som tål rökgastemperaturer på 450

grader Celsius. En pelletseldad värme-

panna kan hamna någonstans mitt emel-

lan.

Det är av den anledningen viktigt att ta

reda på vad den eldstad man tänkt sig krä-

ver för typ av skorsten.

Då konstruktionen av skorstenarna va-

rierar kan de vara väldigt snarlika men ha

mycket olika användningsområden. Där-

för är det viktigt att kontrollera märk-

ningen och följa monteringsanvisningen.

Säkert arbete på taketFör att kunna rensa skorstenen måste

skorstensfejaren ha en säker arbetsmiljö.

Därför ska det finnas permanenta stegar

och takbryggor. Det finns lösa taksteg

som kan monteras på tak med takpannor.

Denna typ av steg är mycket enkla att

montera men det gäller att följa monte -

ringsanvisningen som ofta anger att det

krävs förstärkningar av takläkten.

Vissa skorstenar är godkända för verti-

kal montering. Detta kan vara lockande

när man önskar placera eldstaden vid yt-

terväggen och låta skorstenen mynna vid

taknocken. Installationen kan dock med-

föra driftsproblem med risk för ökad sot-

mängd i rökkanalen. Denna typ av skor-

sten kräver rensluckor på rökkanalens

vertikala del och kan även kräva att det

finns ordentliga takluckor på taket för att

kunna rensas. Under rensluckorna måste

det finnas en brandsäker golvbeläggning

då det vid en eventuell sotbrand behöver

rakas ut brinnande tjära och sot. D

Fotnot:

Läs mer på www.svbf.se.


Det kan bli många olika typer av skorstenar även på ett litet hus. Dels skorstenar av olika sorts tegel och med utsmyckningar av vanliga

gråstenar på toppen, dels ventilations skorstenar av plåt som uppfyller sin funktion, men som inte är lika vackra att se på. Foto: Marica Thorén

Utsmyckningen kan även vara lite mer

fantasifull. Foto: Marica Thorén

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer

P


Du arbetar bra i 20 graderCelsius temperatur i komfort-temperatur och lever länge ochhåller dig frisk om du tvättar

dig i varmt vatten. Om det är torrt hemmaoch bra ventilation mår du bra, fuktska-dor uppstår inte och bakterier och mögeltrivs inte.

Men för att upprätthålla komfort ford-ras värme.

Idag användes energi motsvarandemellan ett och tre ton olja beroende av omdu bor i lägenhet eller friliggande hus.Energi som är problematisk vid produk-tion, transport och vid omvandling.

Ta vara på solen Har du tak över huvudet? Om svaret är jaså ersätt gamla pannor med nya när du by-ter tak! Fundera på att nyttja solen.

Om svaret är nej, välj arkitekt respekti-

ve hus där taket kan användas för sol. I DNden 19 april, i artikeln ”Nätta lådor för nytid” fanns två av nio förslag på nya villordär taket används som altan respektivesom terrass, men inget där solen tas till-vara!

Lösningen är ett fönster som är stängtmed isolerande luckor när man vill. Vidökande solstrålning höjs först takets ochväggens temperatur, se till exempel Wer-ner m fl 1977, varvid värmeförluster mins -kar. Sedan, när temperaturen överstigerden i rummet, och i tilluften och tappvatt-net, öppnas i princip luckorna och sollju-set värmer.

Alla ytor är inte lämpliga för detta. Ytorsom är orienterade uppåt, det vill säga takoch väggar åt nordost, syd och sydvästfungerar. Torr luft används, det vill sägadet är torrt i taket eller väggen. Är den till-gängliga arean tillräckligt stor finns det

möjlighet att få bra bidrag från solupp-värmd luft.

Solen är motorn som driver oss här påjorden. Solen kan och bör användas merän via fönstren. Tak och väggar utgör cir-ka 90 procent av boarean; tak och väggarstår i genomsnitt för cirka 150 kvm, me-dan fönster står för 15 kvm av boarean. Endel av denna area bör användas till annatän till att enbart hindra nederbörden attläcka in och värmen för komforten attläcka ut. Tak- och väggarean som är lämp-lig för sol är ofta två till fyra gånger stör-re än fönsterarean.

Låg driftskostnadFördelar är att energi sparas. Förbrän-ning undviks och koldioxid släpps inte ut.På de flesta platser fordras inte byggloveftersom installationen knappt syns.

Driftkostnaden är i stort sett noll. Solenbehöver (inom överskådlig tid) inte tan-kas.

Solenergi är tyst energi.Nackdelar är att, precis som med

många sparåtgärder, så är installationenen ”tung” investering. Görs detta i sam-band med en takomläggning blir inve-

TAK Ett tak kan spara ett ton olja årligen och motsvarande utsläpp av koldioxid

genom att solen värmer luft i ditt hus. Genom att låta solen värma luft, där själva luften blir

energibärare, minskar risken för läckage och fuktskador.

Tak med glaspannor lederluftburen solvärmeAv peter kjaerboe, KTH

Peter Kjaerboe arbetar dels på KTH-

energiteknik, dels på SolTechEnergy AB

med enkla cirkulationsanordningar för

uppvärmning och för ventilation. De är pas -

siva så tillvida att de helst drivs med sol.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Skimrande tak.

Foto: Peter Kjaerboe

Skimrande vatten jämfört med skimrande

tak. Foto: Peter Kjaerboe

steringen givetvis mindre tung. Vid ny-

byggnation blir ekonomin bättre.

Ett pennsträck av plan- respektive hus -

arkitekten kan innebära att ”stativet” till

solfångarna, huset, blir idealiskt oriente-

rat, samt att en stor del av taket kan an-

vändas.

Bygglov tycks inte vara problem med

denna form av solvärme.

Vi får samma färg på taket hela året ty

snön glider av.

Torka veden

Påskyndar vi växthuseffekten om vi an-

vänder mer sol? Blir det varmare på jor-

den? Svaret är nej, knappast. Mörka ytor

i vår omgivning såsom asfalt och gator har

större betydelse. Om mer olja sparas så är

det tvärtom en fördel.

Får vi överskottsvärme sommartid? Ja

i så fall kan värmen användas i tvättstu-

gan, för att torka vedförrådet eller till att

värma poolen.

Om du funderar på nytt hus: be om rätt

orientering och form. Ett pennstreck idag

är värt många kWh under husets livstid.

Om du bor i ett äldre hus och funderar

på en takomläggning: glöm inte solen.

Dra strecket!

Solens kraft märks i plånboken och

skonar miljön. D

Ett glastak installerades nyligen på ett enfamiljshus i Svärdsjö. Uppvärmningen sker med

kombinationen sol och vedeldning, vilket passar väl då man ofta har en ackumulatortank för

båda. Foto: Peter Kjaerboe


FAKTARUTA

Luften värms av solen. Takpannorna av

glas låter ljuset passera och minskar för-

lusterna. Den varma luften kan användas

direkt eller för att värma vatten. Det

hela fungerar som ett vanligt solvärme-

system.

Upplands Väsby. Foto: Peter Kjaerboe Gnejsvägen 9 Huddinge. Foto: Peter Kjaerboe

Ett par streck kan förstora tillgänglig area väsentligt. Foto: Peter Kjaerboe


En fasad, ett fönster eller dy-

likt som på något sätt är missfär-

gad leder till att husets marknads-

värde sänks. Det är vidare jobbigt

att behöva tvätta och måla om fasaderna

med för täta intervall och det kostar dess -

utom pengar.

En missfärgning kan orsakas av:

• nedbrytning av färgens bindemedel

som leder till gulning av färgen,

• hartser/kåda från trävirke som tränger

igenom färgen och ger gulning,

• transport i luften av sot- och mineral-

partiklar som ger en svärtning av ytan,

samt

• transport av mögel, alger, bakterier via

luft, via underlaget etcetera.

Etablering av en mikrobiologisk film är

inte vackert utomhus och kan vara direkt

ohälsosamt inomhus.

Anpassar sigBakterier, svampar (mögel) och alger har

under hundratals miljoner år effektivt ut-

vecklat strategier för att etablera sig på

ytor, dela på sig och sedan ta sig vidare till

nästa yta. De är skickliga på att anpassa

sig till nya omständigheter vilket gör det

besvärligt att ta fram tekniska lösningar

som en gång för alla gör att man kan ha en

färg som håller 10–15 år utan ommålning.

Vidare har synnerliga effektiva miljö -

skadliga och hälsofarliga gifter som tung-

metaller blivit förbjudna via lagstiftning

att användas i färg.

Verktygslådan av effektiva godkända

substanser som färgleverantören har till

sitt förfogande när hon eller han blandar

sin färg är begränsad.

Kan läcka utDe ur miljösynpunkt acceptabla substan-

serna är effektiva på att hindra mikrobio-

logisk påväxt men de har tyvärr en ten-

dens att läcka ut för fort ur färgen vilket

gör färgen mottaglig för påväxt. Substrat

som är infekterade med till exempel mö-

gel innan påmålning kan vara en källa för

missfärgning. Påväxt kan alltså inte en-

bart skyllas på ”dålig” färg.

Påväxt handlar om en komplex effekt

av lagstiftningskrav, kvaliteten hos det

påmålade materialet, hantering av mate-

rial under transport, bygghygien och

byggmetodik, färgens kvalitet och att fär-

gen appliceras korrekt.

Substanser tillförs färgenFinns det då något hopp om att rengöring

och ommålning ska kunna göras mindre

ofta i framtiden?

Om vi nu utgår ifrån att man använder

material av god kvalitet och i allt man gör

under följer givna rekommendationer så

finns det möjlighet till förbättring av både

samspelet mellan produkterna och hur

man tillsätter substanser som hämmar

mikrobiologisk påväxt i färgen.

Idag tillförs substanser som pulver el-

ler vätska under omblandning direkt in i

färgen. Vi vet att denna formulering leder

till för snabb urlakning av dessa substan-

ser efter påmålning. Genom att förpacka

dessa substanser i ett material som lång-

samt läcker ut den aktiva substansen bor-

de man kunna förlänga tiden innan om-

målning är nödvändig.

Bromsar frisättningPå Ytkemiska institutet (YKI) testades

idén genom att stoppa i den aktiva sub-

stansen i porösa partiklar. Partiklarna be-

lades med ett tunt ytskikt som skulle fun-

gera som diffusionsbarriär och bromsa

frisättningshastigheten hos substansen,

se figur 1.

I ett mikrobiologiskt test jämfördes

färg formulerat enligt dagens metodik

med en experimentalfärg innehållande

de nya partiklarna. Båda färgerna åldra-

des på laboratorium enligt metodik som

innehåller både regn och solljus. De ut-

sattes därefter för både mögel och alger

och man kan se att det finns mikrobiell

påväxt på den konventionella färgen men

inte på experimentalfärgen, se figur 2.

FASADER Är rena fasader en utopi eller kan biocider, det vill säga ämnen som

tar kål på mögel och alger, riskfritt blandas i färg, samt ge bra resultat? Tester pågår för att

utveckla en biocid som frisätts långsamt och som kan blandas i färger.

Biocid som frisläpps saktakan hålla fasad renAvAnders Larsson, fil dr, Ytkemiska institutet AB

Anders Larsson är fil dr och affärsom-rådeschef för färg sedan år 2004, samtprojektledare sedan år 2000, på Ytkemiskainstitutet AB. Han har lett flera forsknings -projekt kring färgformulering, filmbildning,nedsmutsning av färg och biologisk påväxtpå färg.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Figur 1. Biocid inkorporerad i porös silika(”glas”) med ett yttre skal som fungerar somdiffusionsbarriär.

Tyvärr visade sig inte experimentalfär-

gen tillräckligt robust för andra färgtester

men man har ändå kunnat visa att man är

på rätt spår för att få fram framtidens mer

robusta färger. Denna utveckling sker för

närvarande inom det vetenskapliga ex-

cellenscentret CoDirect (Controlled De-

livery and Release) som Ytkemiska insti-

tutet koordinerar.

Nya mer robusta koncept är framtagna

och testas för närvarande i fält. Om allt

går väl i testerna så kan nya produkter

vara ute på marknaden inom 3–5 år. D

Fotnot:

Rekommendationer för bästa praxis för

rengöring och påmålning kan man hitta på

Sveriges färgfabrikanters hemsida

www.sveff.se. För mer information se även

SP-koncernens färgcenter Scandinavian

Coat ings Center www-v2.sp.se/km/scc, där

artikelförfattaren är projektmedlem, samt

mer om långsam frisättning av biocider på

www.codirect.se.


Figur 2. Den vänstra bilden visar resultat från en färg formulerad enligt dagens teknologi och den högra experimentalfärgen. Den vänstra

petriskålen i båda bilderna innehåller nymålat filterpapper som utsätts för en mögel/alg blandning där färgen är ren från påväxt. Den högra

petriskålen i båda bilderna innehåller åldrad färg. Notera att experimentalfärgen är fri från påväxt medan dagens teknologi är kraftigt

angripen.


Brister i tätningen runt ge-

nomföringar i ytterväggar av lät-

ta flerskiktskonstruktioner ger

upphov till många fuktproblem i

byggnader utsatta för slagregn. Tätning

med expanderande fogband är en metod

där remsor av skumgummi appliceras i

spalten mellan stomme och fönsterkarm.

Fogbanden är normalt avsedda för tät-

ning mot slagregn men de kan även fun-

gera som värmeisolering och dammtät-

ning.

På senare tid har flera fall konstaterats

där vatten har läckt in i ytterväggar runt

fönster och dörrar tätade med denna me-

tod. Vattenackumulering och läckage i

anslutning till reglar och gips utgör en po-

tentiell fara för fuktskador – ett problem

som arkitekter, projektörer, entreprenö-

rer och inte minst beställare bör upp-

märksamma.

Fungerar i Västeuropa Fogband som säljs i Sverige idag är ofta

tillverkade och egenskapskontrollerade i

utlandet. Vid kontroll och klassificering

av fogband med avseende på slagregn an-

vänds vanligtvis något av testen DIN

18542, EN 12208 eller det AAMA 501.2-

baserade ”Hose test”.

Skillnaden mellan testen är bland an-

nat vattenexponeringens varaktighet.

DIN-testet pågår i 25 minuter, EN-testet

i 55 minuter och ”Hose test” i fem minu-

ter. I det sistnämnda fallet är det inte möj-

ligt att klassificera vattentätheten utan

endast konstatera om tätningen har läckt

eller inte. I DIN- och EN-standarderna är

klassificering möjlig med 50 Pa intervall.

Gemensamt för testmetoderna är att

fogbanden appliceras i spalter som grän-

sar mot aluminiumytor samt att dessa

inte tar hänsyn till vare sig hur mycket

vatten som absorberas eller hur djupt

detta tränger in i fogbandet.

Orsaken till att man bortser från vat -

tenackumuleringen i fogband är troligt-

vis att produkterna i huvudsak är avsed-

da för den västeuropeiska marknaden,

som kännetecknas av en stark tradition av

att bygga med tunga oorganiska ytterväg-

gar. Man anser förmodligen att vatten

som ackumuleras i fogbandet inte kan

skada de angränsande materialen bestå-

ende av murverk, betong och PVC-föns-

ter.

I Sverige består ytterväggar i huvudsak

av lätta flerskiktskonstruktioner med

fuktkänsliga material. Fogband som ma-

gasinerar vatten från slagregn kan där-

med öka risken för mikrobiell påväxt och

nedbrytning.

Projekt kring robusta fasaderInom träforskningsprogrammet Lean

Wood Engineering genomförs ett FoU-

projekt kring rationell utformning av fa-

sader för industriellt producerade stom-

mar. Projektet, som genomförs vid Lunds

tekniska högskola på avdelningen för

konstruktionsteknik, syftar till att kart-

lägga fasader som används för bostads-

byggande med avseende på systemut-

formning, funktion och prestanda. Målet

är att identifiera styrkor, svagheter och

utvecklingsbehov hos dagens fasader och

att i samarbete med industrin initiera ut-

veckling av robustare lösningar för bland

annat ökad fuktsäkerhet.

I samband med utveckling av ett nytt

koncept för fuktsäkra fönstergenomfö -

ringar upptäcktes att tätningen mellan

fönster och regelstomme utförda med ex-

panderande fogband både ackumulerade

och läckte vatten från slagregn. Upptäck-

ten gav upphov till frågor såsom hur

mycket vatten kan tas upp i fogband och

hur lång tid tar det att torka ut det upp-

tagna vattnet. I denna artikel presenteras

resultat och erfarenheter från projektets

första del, då uppfuktnings- och uttork-

ningsförsök på fogband genomfördes i la-

boratoriemiljö.

Uppemot 15 volymprocent vattenFör att ta reda på hur mycket vatten som

kan ackumuleras i olika fogband samt hur

snabbt detta vatten kan torkas ut genom

avdunstning i miljöer med varierande re-

FASADER/GLAS Expanderande fogband används i allt större omfattning som tätning

runt fönster och dörrar. Ett forskningsprojekt visar nu att många expanderande fogband både

läcker och magasinerar vatten från slagregn, vilket utgör en potentiell fara för fuktskador.

Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggarAv johan jönsson, teknologie doktor, Lunds tekniska högskola och miklós molnár, teknologie doktor, Lunds tekniska

högskola

Johan Jönsson är teknologie doktor i

konstruktionsteknik och arbetar halvtid

som forskare vid Lunds tekniska högskola.

Han har forskat kring renovering av murade

fasader med korrosionsskador samt utform-

ning av fuktmekaniskt korrekta detaljer i

fasader för lätta stommar.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Miklós Molnár är teknologie doktor i

konstruktionsteknik och arbetar som uni -

versitetslektor på Lunds tekniska hög skola

på avdelningen för konstruktions teknik.

Han forskar om murade konstruktioner,

keramiska beläggningar och rationell

utformning av fasader.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


lativ fuktighet, tillverkades hållare avplexiglas enligt figur 1.

Provkropparna placerades på bottenav en öppen behållare, under 60 mm vat-tenpelare i 24 timmar. Uttorkningenskedde dubbelsidigt i klimatrum medtemperatur på 20 grader Celsius och 60procent relativ fuktighet under 20 dygn.Provkropparna vägdes efter 0, 2, 6, 24, 30,48, 54, 72, 78, 144, 168, 192, 216, 240, 312,336, 360, 384, 408 och 480 timmar och vo-lymprocent vatten i fogbanden beräkna-des.

Försöksserien upprepades i ett fukti-gare uttorkningsklimat – temperatur 20grader Celsius och 90 procent relativ fuk-tighet i 20 dygn.

Sammanlagt åtta olika fogband stude-rades, se tabell 1. Grundmaterialet i prov-kropparna av märket Dafacell bestod avcellgummi med slutna celler, ett materialsom inte tar upp något vatten. Övriga sjufogband bestod av expanderande skum-gummi som behandlats med vattenavvi-sande medel. Resultaten från de två för-söksserierna visas i figurerna 2 och 3.

I båda försöksserierna kan tre olikafuktbeteenden urskiljas. Dafacell, mate-rialet med slutna porer, tar i praktikeninte upp någon fukt. Den lilla viktökningsom ändå sker kan förklaras med att fog-bandet är utskuret från större materialbi-tar, vilket innebär att ytan får en strukturmed en del öppna celler och på detta viskan vatten ansamlas. Uttorkningen ärsnabb och efter någon timme är ytan torr.

Nästa grupp av fogband, dit de flesta avdem som ingick i försöken kan hänföras,tar initiellt upp vatten motsvarande 5–15volymprocent. De flesta fogbanden i den-na grupp torkar ut inom loppet av tvådygn. Fogband av märket Iso-Bloco Onetar cirka 7–8 dygn att torka ut, vilket för-klaras av att bandet är mellan 2–3 gånger

bredare än de övriga samt att ena sidan ärtäckt med plastfolie.

En tredje grupp utgörs av märket Ill-mod Trio-Plex, där det initialt upptagnavattnet motsvarar 40–45 volymprocent.Ett en meters långt fogband av detta fab-rikat kan som mest ta upp cirka en halv li-ter vatten! Uttorkningshastigheten är lågoch efter 20 dygn är fogbanden fortfaran-de fuktiga.

Figur 3 visar uttorkning av fogbanden iRF 90 procent. Samma grupper kan ur-

skiljas som vid uttorkning i RF 60 pro-cent, dock är uttorkningstiden generelltsett längre, 4-5 dygn, för merparten avfogbanden. Två fabrikat skiljer sig dock:Fenfast 600 har samma uttorkningstidoavsett relativ fuktighet, medan O.C.Form inte har torkat ut efter sju dygn. Da-facell, som inte tog upp något vatten, ochIllmod Trio-Plex, fogbandet som tog uppmest vatten, uppvisar i princip sammafuktbeteende som vid uttorkning vid RF60 procent.

Spridningen gällande vattenupptag-ning är stor, även om fogbandet kommerfrån en och samma rulle. Som ett repre-sentativt exempel visas vattenupptag-ningen hos sex provkroppar med fogbandav märket Illmod 600, se figur 4, där stan-dardavvikelsen är av storleksordningen25 procent. Orsakerna till denna storaskillnad i fuktegenskaper har inte kunnatförklaras, varken av materialleverantö-ren eller av forskningsprojektet.

Även om upplägget inte återspeglar si-tuationen i verkliga konstruktioner, ger


Tabell 1. Fogband som ingick i uppfuktnings- och uttorkningsförsöken vid LTH.

Fogbandets namn Dimensioner* Tillverkare Antal prov

O.C. Form 9/18-25 Odenwald Chemie Gmbh 6 st

Illmod 600 10/20-18 Tremco-Illbruck 6 st

Dafa-Flex 10/20-18 Tremco-Illbruck 6 st

Iso-Bloco 600 12/25-20 Iso-Chemie Gmbh 6 st

Fenfast 600 12/20-25 TvinX AS 6 st

Dafacell 17x17 Dafa Sverige AB 6 st

Illmod Trio-Plex 7/15-58 Tremco-Illbruck 5 st

Iso-Bloco One 3/18-64 Iso-Chemie Gmbh 5 st

*Måttangivelsen 12/20-25 tolkas som fogbandets minsta/största tjocklek – bredd i mm

Figur 2. Förändringar i vattenhalt i olika fogband efter 24 timmars vattenlagring och 20

dygns uttorkning i 20 grader Celsius och RF 60 procent.

9/18-25

10/20-18

10/20-18

12/25-20

12/25-20

17X17

7/15-58

3/18-64

X

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

P

Figur 1. Provkroppen som användes i uppfuktnings- och uttorkningsförsöken. Alla mått är

angivna i mm.

LTH-försöken en upplysande bild av ex-

panderande fogbands fuktegenskaper.

Vid ogynnsamma förutsättningar avse-

ende exponering för slagregn och mate -

rialegenskaper kan i fogband, som är i

kontakt med fuktkänsliga material, bety-

dande mängder vatten ansamlas.

Risk för fuktskada

Hur stora risker för fuktskador som an-

vändning av expanderande fogband i lät-

ta konstruktioner medför är dock idag

oklart. Enligt leverantörer ska fuktiga

fogband inte påverka negativt, eftersom

fogbanden kan ”andas” – ett påstående

som i nuläget inte kan styrkas med vare

sig försöksresultat eller projekt som har

haft denna fråga som utgångspunkt. Vid

försök genomförda hos en tysk leverantör

upptäcktes att om fogband monteras dikt

an mot icke-behandlade träytor, sugs vat-

ten från fogbanden till träet. Detta resul-

terar i uppfuktning, se figur 5.

Vid försök har det också visat sig att

vatten ackumuleras i de nedre delarna av

den tätade fogen. I vissa fall vattenmättas

fogbandet med följd att vatten tränger ut

på baksidan, se figur 6. Omgivande mate-

rial fuktas upp, vilket rimligtvis ökar ris-

ken för fuktskador vid långvarig expone -

ring.

Idag inträffar ofta läckage vid till exem-

pel hörn även om man följer fogbandsle-

verantörens anvisningar – till och med då

bandet monteras av leverantörens egna

experter! Detta har sannolikt att göra

med att fogbanden i verkligheten monte-

ras mot andra material än de som används

i standardtesten. Trots att fogbanden har

en stor förmåga att anpassa sig, finns det

ofta oregelbundenheter på både stomma-

terialet och fönstren, vilket leder till att

vattengenomslag inträffar.

Ett annat krav som måste uppfyllas för

att få täta hörn är tillräcklig kompression

på fogbandets ändpartier, då expansion

enbart sker vinkelrätt fogbandets längd -

riktning. Det är då viktigt att fogbandet

kapas med övermått, se figur 7. Detta

medför att fogbandet bör monteras på


Figur 3. Förändringar i vattenhalt i olika fogband efter 24 timmars vattenlagring och 20

dygns uttorkning i 20 grader Celsius och RF 90 procent.

9/18-25

10/20-18

10/20-18

12/25-20

12/25-20

17X17

7/15-58

3/18-64

X

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Figur 4. Vattenupptagning hos sex provkroppar med fogband av märket Illmod 600. Uttork-

ning i RF 90 procent under 60 timmar.

X

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Figur 5. Uppfuktad träyta efter standard -

provning genomförd hos tysk fogbands -

leverantör.

Figur 6. Vertikalsektion genom fogband

utsatt för vattenbegjutning.

Figur 7. Fogbanden kapas med övermått, för

att säkerställa att änden komprimeras.


fönstret innan det sätts in i regelväggen.

Vidare bör övermåttet vid hörn anpassas

så att samma kompressionsgrad uppnås

här som i övrig spalt.

Ny princip för vattentätning Då fogband används i träregelstomme

bör virke och skivskarvar skyddas mot

fukt som kan ansamlas i fogbandet. Detta

uppnås idag genom ett primärt väder-

skydd i fasaden, ofta bestående av detal-

jer av skivmaterial, fasadpanel, plåt eller

dylikt. Av erfarenhet vet vi dock att den

här typen av skydd inte ger fullgod täthet

och frågan är hur vatten som kommer in,

har möjlighet att komma ut.

Ett alternativ till dagens praxis är att

skydda trämaterialet inne i regelkon-

struktionen. Försök på LTH visar att det

är möjligt att utforma vattentäta anslut-

ningar med samma monteringsprincip

som med expanderande fogband.

I försöksuppställningen som visas i

figur 8 har ett fönster monterat i en trä -

regelvägg efterliknats. En del av framsi-

dan av väggen samt smygen är täckta med

en L-formad aluminiumprofil som i sin

tur är tätad och limmad mot väggen. Mel-

lan aluminiumprofilen och fönsterkar-

men monteras en tätningslist av märket

Dafacell. Eftersom denna produkt inte är

förkomprimerad måste den tryckas in i

spalten i efterhand.

Väggen med den tätade öppningen la-

des i horisontellt läge och belastades med

en vattenpelare på 100 mm. Försöket på-

gick under tre dygn utan något vatten-

läckage. Det bör klargöras att denna alter-

nativa utformning av fönstertätning en-

bart är en prototyp som testats i korttids-

försök.

Vatten som eventuellt läcker in vid fog-

bandet ska kunna dräneras ut till föns -

terblecket, samtidigt som angränsande

organiska material inte får utsättas för

förhöjda fuktnivåer. Detta alternativa

sätt att förhindra vattenläckage kräver

utveckling av nya anslutningsdetaljer –

ett arbete som för närvarande pågår i

samverkan mellan forskare på LTH och

materialleverantörer.

Under våren 2009 testas prototyper av

nyutvecklade anslutningsdetaljer, som

ska fungera som en knutpunkt mellan

fönster, träregelstomme, fasad samt

fönsterbleck. Man ska kunna möta olika

fasadmaterial såsom träpanel, skivor

samt tjockputs på stenull med en och

samma utformning på knutpunkten. An-

slutningsdetaljen ska även möjliggöra

fullgod täthet innan fasaden kommit på

plats. Det ska vidare vara möjligt att ut -

föra framtida fönsterbyten utan att kring-

liggande fasadmaterial eller fönsterbleck

tas bort.

Skilj på inland och kustklimat• Produkter utvecklade för andra bygg-

nadssätt och klimatiska förhållanden

införs utan vederhäftig granskning i

Sverige. Fogband som fungerar bra i

murade ytterväggar kan ge allvarliga

problem i lätta flerskiktsväggar.

• Dagens provningsmetoder för att bedö-

ma fogbands prestanda när det gäller att

motstå slagregn utgår inte från förhål-

landen som råder i lätta ytterväggskon-

struktioner. Klassificering av delpro-

dukters prestanda är därmed inte rätt-

visande för hur helheten fungerar. Test-

metoder som verifierar den tätade yt-

terväggens prestanda i sin helhet bör

istället utföras.

• Aktuella klimatförhållanden bör beak-

tas vid val av ytterväggskonstruktion.

Det vore rimligt att tillämpa samma di-

mensioneringsfilosofi som används vid

utformning av bärande konstruktioner.

Hantera slagregn på liknande sätt som

snö- eller vindlaster. Ytterväggskon-

struktioner som fungerar bra i in-

landsklimat fungerar inte nödvändigt-

vis lika bra i kustklimat. D

Fotnot

Lean Wood Engineering (LWE) är ett trä-

forskningsprogram som finansieras av

Vinnova samt tolv svenska trä- och bygg -

företag. Luleå tekniska universitet,

Linköpings universitet och Lunds tekniska

högskola deltar.

Referenser

DIN 18542 – Sealing of outside wall joints

with impregnated sealing tapes made of

cellular plastics – Impregnated sealing

tapes – Requirements and testing.

EN-12208 – Windows and doors. Water-

tightness. Classification.

AAMA 501.2-03 – Methods of Test for

Exterior Walls.


Figur 8. Prototyp av konstruktion med tätning bestående av L-formad aluminiumprofil och

fogband med låg vattenupptagning. Inget läckage inträffade efter belastning med 100 mm

vattenpelare i tre dygn.

Medlemskap med mervärdeFörmånliga konsultansvarsförsäkringar.

Mer information på www.bygging.se

Klicka på ”Försäkringar”.

P


De dyrare fönstren med ettU-värde på 1,1 skulle ge en läg-re totalkostnad än billigarefönster med ett U-värde på 1,4,

när energibesparingen räknades in i kost-naden. Det kom det kommunala bolagetinom fastighetsbranschen, Älvstrandenutveckling AB, fram till inför byggandetav passivhusen på Norra Älvstranden,som står färdiga sedan förra sommaren.Lägenheterna saknar radiatorer. Devärms i normalfallet via solen som strålarin, värmeväxlare och av de människorsom vistas i huset och deras hushållsap-parater. När det blir riktigt kallt så värmstilluften upp med hjälp av fjärrvärme.

De energieffektiva fönstren behövs föratt det ska vara möjligt. Men de behöverinte vara de allra effektivaste, visade detsig. Ett U-värde, som mäter värmeförlus-

ter genom fönster på 1,1 fick räcka, trotsatt det fanns fönster med U-värde 0,9 attfå tag på. Men de allra mest energieffek-tiva fönstren var mycket dyrare när husetprojekterades under åren 2005 och 2006och energisparandet kunde inte motiveramerkostnaden.

Det viktigaste var ändå att fönstren vartillräckligt energieffektiva för att klara enbehaglig inomhustemperatur i lägenhe-ter utan radiatorer, och att husen därmedskulle kunna klassas som passivhus utanatt lägenhetsinnehavarna skulle behövafrysa. Och då räckte ett U-värde på 1,1, ijust det här fallet.

Räkna med solen

En stor del av hemligheten i fönstrenfinns i glaset, men inte bara genom att gla-set och den gas som finns mellan de olikaglasskikten i ett fönster ska hålla inne vär-me. För glaset är också en öppning förgratis energi från utsidan. Om energief-fektiva fönster placeras mot söder, strålarmer energi in med solljuset än vad som av-går i värmeförluster.

Risken finns förstås att det blir för

varmt på sommaren, men i det svenskaklimatet är det inte värre än att det går attskärma och ventilera bort det problemet.Hamnhuset har persienner och vädrings-fönster, för att klara komforten även un-der heta dagar. Med fönster mot norr gäl-ler det omvända: ju större fönster destostörre energiförluster. För fönster i österoch väster är energiförbrukningen intelika beroende av storleken, men ju störredesto bättre även här.

Det framgår av den rapport, ett exa-mensarbete på Chalmers tekniska hög -skola, som utgör underlag för fastighets-byggarnas beslut. De tre studenterna,Maria Lindahl, Magnus Utbult och PerVärmsjö, har räknat på fönster i olika lä-gen, storlekar och med olika energivär-den. I deras rapport ”Energioptimeringav flerbostadshus” – En LCC-studie av ettnybyggnadsprojekt i Sannegårdsham-nen”, finns de diagram över mätningar påU-värden för fönster och kostnader förenergi och investering som visar att deekonomiskt optimala fönstren är de somär nästan bäst, men inte allra bäst.

Examensarbetarna konstaterar ocksåatt när fönstren blir mycket energieffek-tiva, är det inte glaset som står för förlus-terna utan ramen. De rekommenderaralltså smala ramar.

Examensarbetet skrevs redan år 2003,och utgjorde sedan underlag för beslutredan inför ett tidigare bygge, projektetHöghuset. Sedan följde beslutet om föns-ter med in i projektet Hamnhuset.

– När Hamnhuset drogs igång år 2006hade det gått kort tid efter att projektetHöghuset var färdigt, berättar Per An-dersson hos Älvstranden utveckling.

Luftflöde under fönster

Men nu har det gått ytterligare tre år, ochhade beslutet tagits idag hade det blivitfönster med ett U-värde på 0,9 ändå,

GLAS Dyrare fönster med lägre värmeförluster betalar sig mycket snabbt, på grund av ener -

gibesparingen. Det räknade Älvstranden utveckling AB ut inför bygget av energisnåla hus i Göte-

borg. En smart ventilation gör att man kan gå barfota hemma utan att frysa om tårna.

Dyrare fönster blir snabbt billigastAvkerstin lundell, frilansjournalist

Så här ser det ut, fönstret som valdes ut för

Hamnhuset. Foto: Skellefteå snickericentral

Per Andersson menar att möjligheten att

spara energi behöver marknadsföras bättre.

Foto: Staffan Bolminger

bland annat på grund av att de har blivitbilligare. Men dessutom är ett U-värde på0,9 numera ett krav för den som vill byg-ga passivhus, enligt Energimyndighetensdefinition.

Hamnhuset, som fick fönster med ettU-värde 1,1, var ett passivhus på den ti-den. Det hade varit ett passivhus i dagockså, om man tittar på den sammanlag-da energiförbrukningen i huset. Trots demindre energieffektiva fönstren så för-brukar huset lika lite som de passivhussom projekteras enligt dagens standard.

Förlusten genom fönstret, gick nämli-gen att kompensera med smart ventila-tion. Luften som går ut ur den uppvärm-da lägenheten i husen som byggdes i pro-jektet Hamnhuset, passerar en värme-växlare och värmer upp inluften.

Det görs visserligen i många andra husockså. Men här är systemet extra finur-ligt, med luftflödet under fönstren, vilketger varm tilluft som hindrar kallrasdärifrån. Det sparar energi. Dessutom lärdet bli mer bekvämt än den vanliga lös-ningen med inblåsning av tilluft centralt ilägenheten, från taket.

Nu krävs det 0,9

– Har man inte byggt energieffektiva hustidigare är det väl bra med en detaljeradstandard. Men vi som har mycket erfaren-het, vi behöver inte den sortens detaljkravför att få fram ett bra hus, säger Per An-dersson.

Men den ventilationslösningen somräddade energibalansen i Hamnhuset ärtyvärr dyr och svår att genomföra rentpraktiskt. Därför kommer den inte att in-föras i framtida byggprojekt där prispres-sen är större. Och eftersom den gängselösningen för tilluft inte är lika energi -smart, behövs fönster med ett U-värde på0,9 för att nå gränsen för ett passivhus.

Älvstrandens erfarenheter av passiv-hus är så goda – med både bättre miljö,komfort och lönsamhet än för vanliga hus– att det blir fler passivhus framöver. Ochdärmed blir ett U-värden på 0,9 den stan-dard som gäller för bolaget rent generellt.

Älvstranden utveckling har kommitfram till att passivhusen är bäst vad gällermiljö, komfort och pengar. 75 procent avutsläppen av koldioxid försvinner, i Hamnhuset, jämfört med likvärdiga fas-tigheter. Fast då räknar man också in vins-ten av att värma vatten med solpaneler på

taket. Till det kommer att fördyrningenpå fyra procent av byggkostnaden går atthämta hem på ett enda år i energibespa -ringar.

Dessutom blir lägenheterna skönareatt vistas i, när kallras från fönster ochotäta balkongdörrar försvinner. Det skagå att gå barfota hemma, även precis vidbalkongdörren, anser Per Andersson. Denya husen har en extra isolering mellanbalkong och bjälklag.

När alla extramaterial och dyrare föns-ter summerats och energibesparingensubtraherats, så visar det sig att de ny-byggda passivhusen är bra för ekonominockså. Älvstranden utveckling räknarmed att få tillbaka pengarna med råge. Påett år ska fördyrningen på fyra procent ibyggkostnad återbetalas. Det har manräknat ut med hjälp av livscykelkost-nadsanalysen.

Miss i marknadsföring

Att räkna på totalkostnad under hela hu-sets livslängd kommer att vara standardför beslut framöver. Det ska hjälpa bola-get att väga olika faktorer mot varandra,

inte minst pengar mot miljö. Fast det vi-sar sig ju faktiskt att de två inte står motvarandra, utan att det ena ger det andra.Älvstranden utveckling har utgått frångöteborgska förhållanden, och billig fjärrvärme. I andra städer, där värmen ärdyrare, lär kalkylen för passivhus se ännubättre ut.

Det hoppas Per Andersson att flerbygg- och fastighetsbolag ska inse.

Han hoppas också att bra energipre-standa ska bli en del av marknadsföring-en av nybyggen. De som ska sälja in nyahus med extra isolering och energieffek-tiva fönster måste presentera siffror somvisar att det är bra för ekonomin, helt utansubventioner och skatteavdrag. Om kun-derna inser att de tjänar på att köpa ett nå-got dyrare hus, blir det säkert lättare attfatta beslut om passivhus och göra en in-sats för miljön.

– Ser man bara på byggkostnaden serman att den blir fyra procent högre. Vissabyggherrar anser att det inte går att ta utfyra procent extra för ett hus. Men det ären marknadsföringsmiss, säger Per An-dersson. D


Fönster mot solen är bra för energibalansen. Hamnhuset vid Norra Älvstranden i Göteborg.Foto: Staffan Bolminger

Husen ska inte bara vara energisnåla, de ska ge hög bostadsstandard också. Foto: Staffan Bolminger


Knappast någon kan idag ha

undgått den pågående debatten

om växthuseffekten och män-

niskans koldioxidutsläpp. Fram -

tidens energiförsörjning debatteras nära

nog dagligen och frågan har inte blivit

mindre aktuell av att USA nu har fått en

president som verkar ta frågan på stort

allvar.

Idag är alla politiska partier mer eller

mindre ”gröna” och anser själva att de tar

ett stort ansvar för den framtida miljö-

och energipolitiken. Det talas om sinande

olja och gas, om kärnkraft, om vind- och

vågkraft, om solenergi och om bioenergi.

Vad ska vi ersätta oljan med? Vilket ”ener-

gisamhälle” ska vi ha i framtiden?

Frågorna är många men det stora prob -

lemet är att svaren är många fler. Som med-

borgare är det inte lätt att ta ställning.

Egentligen finns det bara ett svar som är

tämligen säkert: vi måste använda den

energi vi producerar mer effektivt. En spa-

rad kilowattimme är mer miljövänlig än en

producerad, oavsett hur den produceras.

Är möjligt att sparaAv vår totala energianvändning i Sverige

och Europa går cirka 40 procent till våra

byggnader. Detta är en mycket stor andel

och byggnadssektorn är det område där

den största besparingspotentialen finns.

Detta beror på att dagens byggnadsbe-

stånd genomgående behöver onödigt

mycket energi för uppvärmning. Samma

komfortnivå skulle kunna uppnås med en

bråkdel av den energi som används idag.

Här måste byggindustrin ta på sig ett visst

ansvar genom att man under de senaste

decennierna inte byggt så energieffektiva

bostäder som varit både tekniskt och eko-

nomiskt möjligt. Det ekonomiskt kortsik-

tiga har fått bestämma över de ekono-

miskt långsiktiga och miljömässigt mer

hållbara alternativen.

I en traditionell svensk bostad kan man

ungefärligt säga att en tredjedel av vär-

meförlusterna under vintern läcker ut ge-

nom fönstren, en tredjedel genom väggar,

golv och tak och en tredjedel via ventila-

tionen.

Fönster idag är nettovärmekällaUnder de senaste 25 åren har det emeller-

tid skett en smärre revolution i utveck-

lingen av energieffektiva fönster. Tekni-

ken att belägga glas med mikroskopiskt

tunna skikt som reflekterar värmestrål-

ning, så kallade lågemissionsskikt, har ge-

nomgått en dramatisk utveckling och

idag finns fönster som isolerar nästan lika

bra som en normalt isolerad vägg mot vär-

meförluster.

Om vi till detta lägger det faktum att ett

fönster släpper in solvärme, så blir ett mo-

dernt fönster en värmekälla. Ett fönsters

energibalans kan definieras som skillna-

den mellan solstrålning som släpps in och

värme som läcker ut, och till och med un-

der vintern släpps mer solstrålning in ge-

nom ett energieffektivt fönster än vad

som förloras.

Från att ha varit den kanske största käl-

lan till värmeförluster är fönstret nu en

nettovärmekälla. Ett fönster med lägsta

möjliga U-värde kan vara uppbyggt enligt

figur 1. Placeringen av lågemissionsskik-

ten kan variera, men för högsta möjliga

energieffektivitet ska det vara ett skikt i

varje spalt mellan glasen, och skikten ska

sitta så nära rummet som möjligt, det vill

säga som i figur 1.

Missar insläppt solvärmeI Sverige har Energimyndigheten sedan

något år infört en energiklassning av

fönster, ungefär som för vitvaror. Tanken

är att ett fönster i klass A är mer energief-

fektivt än ett fönster i klass B. Klassning-

en går från A till G där fönster i klass A har

ett U-värde = 0.9 W/m2K och fönster i

klass G har ett U-värde = 1.5 W/m2K.

Tyvärr tar denna klassning ingen hän-

syn till g-värdet, det vill säga till fönstrets

förmåga att släppa in solvärme. Risken

finns därmed att man väljer helt fel föns-

ter. Ett fönster i klass A har inte nödvän-

digtvis en bättre energibalans än ett föns-

ter i klass G. Det kan till och med vara

tvärtom.

Det är olyckligt med en sådan klass-

ning, men något vi får leva med. Fördelen

med en energiklassning är att man med-

GLAS Genom att belägga glas med mikroskopiskt tunna skikt som reflekterar värme-

strålning ger fönster nettovärme in i huset, i stället för att läcka ut energi. Om den yttre glasytan

dessutom beläggs med en hydrofil yta minskar den utvändiga kondensen.

Hydrofil yta ger energisnåltfönster utan kondensAv arne roos, professor, Ångströmslaboratoriet Uppsala universitet

Figur 1. Fortsättning s. 32�P

Arne Roos är professor på Ångströms -laboratoriet vid Uppsala universitet. Hanhar forskat i många år på ytor för solenergi-tillämpningar och har specialiserat sig påmätningar av optiska egenskaper och beräk-ningar av energiflöden genom fönster.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

vetandegör fönstrets betydelse för ener-

gibalansen. Det leder till en press nedåt

på U-värdet, vilket i princip är bra. Men

det leder också till att fönstertillverkare

prioriterar de skikt som leder till de lägsta

U-värdena. Det är en möjligen olycklig

omständighet, men inte desto mindre ett

faktum, att solskyddsfönster med låga g-

värden ger något lägre U-värden än de

fönster som marknadsförs som lågemis-

sionsfönster.

Solskyddsfönster har i regel lägre dags-

ljustransmittans, vilket kan upplevas som

negativt av de boende. För en fönstertill-

verkare är det naturligtvis en försälj-

ningsfördel att få sitt fönster klassat som

ett A-fönster, men om detta sker till priset

av lägre solenergitransmittans kan den

totala energibesparingseffekten bli för-

sämrad.

Kondens under klar nattInförandet av energieffektiva fönster le-

der till mycket stora energibesparingar,

men tyvärr uppstår ett nytt problem i

form av utvändig kondens, företrädesvis

under klara nätter under hösten. Värme-

läckaget genom fönstret blir så litet att

den yttre glasytan kyls så mycket av ut-

strålningen mot himlen att dess tempera-

tur faller under luftens temperatur och

om den hamnar under luftens daggpunkt

bildas kondens på glasytan. Det är precis

samma effekt som leder till kondens (och

ofta frost) på bilars vindrutor under klara

nätter.

Denna effekt illustreras i figur 2, som

visar temperaturprofilen genom två föns-

ter, ett traditionellt treglasfönster och ett

energieffektivt fönster med lägre U-vär-

de. Det högre energiflödet genom det tra-

ditionella fönstret utan lågemissions -

skikt leder till att temperaturen hos den

yttre glasytan blir högre och aldrig un-

derstiger luftens daggpunkt.

För det energieffektiva fönstret där -

emot blir utstrålningen av värme mot en

klar himmel större än tillförseln av värme

som läcker ut genom fönstret. Tempera-

turen hos fönstrets yttre yta faller då till

och med under luftens temperatur, och

förutsättningar för utvändig kondens

uppstår.

En annan effekt är att temperaturen

hos den inre glasytan blir högre för det

energieffektiva fönstret och risken för

kallras innanför fönstret minskar. Detta

är en mycket positiv effekt av fönster med

låga U-värden och leder till att inom-

hustemperaturen faktiskt kan sänkas

utan att komforten påverkas.

Små vattendroppar bildasFörekomsten av utvändig kondens beror

på fönstrets U-värde, väderförhållanden

och hur omgivningen runt fönstret ser ut.

Om himlavalvet avskärmas av utskjutan-

de byggnadsdelar eller av andra byggna-

der eller träd i omgivningen minskar ris-

ken för utvändig kondens. Ett fönster som

är fritt exponerat mot himlen utsätts of-

tare för utvändig kondens.

Ett exempel på hur den utvändiga kon-

densen kan se ut visas i figur 3. På samma

sätt som på bilens vindruta bildas små

vattendroppar på glasytan. Dessa bryter

ljuset så att det inte går att betrakta om-

givningen utanför fönstret. Däremot på-

verkas dagsljusinsläppet inte mycket. Det

blir alltså inte mörkare inomhus.

Eftersom omgivning och väderförhål-

landen påverkar förekomsten av utvän-

dig kondens kan man inte säga med säker-

het hur ofta ett visst fönster utsätts för

kondens. Vad som är säkert är att före-

komsten ökar med minskat U-värde, vil-

ket illustreras i figur 4.

Det är förståeligt om husägare och hy-

resgäster blir irriterade av detta fenomen,

men det är ett pris vi måste betala för att

minska vår energiförbrukning, och kan -

ske också ett sätt att ta vårt ansvar inför

framtida generationer genom att minska

vår energianvändning. Faktum är att fö-

rekomsten av kondens är ett kvitto på att

fönstret fungerar som det ska.

Bildar vätskefilmDet finns dock tekniska möjligheter både

för att undvika utvändig kondens och för

att reducera de negativa effekterna av

kondensen när den uppstår. Det är tekni-

ken att belägga glasytor med tunna skikt

som har skapat ”problemet”, och faktum

är att samma teknik kan utnyttjas för att

reducera effekterna.

Lösningen på problemet är att belägga

den yttre glasytan med ett skikt som an-

tingen förhindrar utstrålningen mot him-

len, ett lågemissionsskikt, eller ett skikt

som reducerar de oönskade effekterna av

kondensen när den väl uppstått. Ett skikt

av det senare slaget är en yta som gör att

det kondenserade vattnet väter mot glas -

ytan och bildar en vätskefilm istället för

små vattendroppar som bryter ljuset. En

sådan yta kallas för en hydrofil yta. Skill-

naden mellan vanligt glas och en hydrofil

yta illustreras i figur 5.

Det är en ovanlig men lycklig omstän-


Figur 2. Figur 3.

P

dighet att den hydrofila ytan redan exis -

terar som en kommersiell produkt. Den

säljs som så kallad ”självrengörande glas”

eller någon liknade produktbeskrivning.

Att denna yta till stor del eliminerar de

negativa effekterna av utvändig kondens

är en ren tillfällighet.

Testade två fönster

I Uppsala gjordes under hösten 2007 ett

experiment med två fönster av vilka det

ena förseddes med det självrengörande

skiktet på den yttre glasytan och det

andra hade vanligt fönsterglas ytterst.

Båda fönstren var av typen i figur 1 med

två lågemissionsskikt och argonfyllning

mellan glasen. U-värdet mitt på glasytan

är cirka 0.7 W/m2K för båda glasen. Det

självrengörande skiktet har ingen som

helst inverkan på U-värdet.

Fönstren var placerade sida vid sida

och var ganska fritt exponerade mot him-

len. Horisontvinkeln var cirka 15 grader

på grund av uppväxta stora träd på ett

visst avstånd från huset, men i stort sett

var himlavalvet fritt.

Resultatet av experimentet var mycket

intressant. Det stod klart att utvändig

kondens alltid bildades på båda fönstren

samtidigt, men att den hydrofila effekten

på det behandlade glaset hade en påtaglig

effekt på den visuella upplevelsen. Effek-

ten var tvåfaldig. Dels bildades ganska

snart en vätskefilm på ytan, vilket ledde

till att sikten genom fönstret inte påver-

kades påtagligt. Dels försvann den bilda-

de kondensen mycket snabbare från den

hydrofila ytan.

Resultaten illustreras i figur 6 och 7. I

figur 6 finns kondensen kvar på båda gla-

sen, men sikten genom det vänstra, hyd-


Figur 4. Figur 5.


rofila glaset är endast obetydligt distor-

derad. I figur 7 är kondensen på det vänst-

ra glaset helt borta medan sikten genom

det högra fönstret med vanligt glas ytterst

fortfarande är obefintlig.

Val av fönster en kompromiss

Ovanstående resultat visar tydligt att ut-

vändig kondens är ett problem som går att

lösa. Självklart blir det så att med ytterli-

gare ett skikt på glasen minskar transmis-

sionen av dagsljus något. Huruvida trans -

missionen blir oacceptabelt låg eller inte

kan vara en fråga om tycke och smak. Jak-

ten på låga U-värden leder ofelbart till

lägre nivåer på dagsljustransmittansen,

och valet av fönster blir alltid en kompro-

miss mellan olika egenskaper och funk-

tioner hos fönstret.

Det finns andra möjliga skikt, som kan

lösa problemet, men oavsett vad vi väljer

finns alltid en risk att lösningen leder till

oönskade bieffekter. Ibland kanske dock

bieffekterna kan sägas vara små i relation

till fördelarna. Utvändig kondens är ett

kvitto på att fönstret faktiskt fungerar

som det ska, och olägenheten med utvän-

dig kondens, som bara uppstår under vis-

sa väderförhållanden, bör kunna vara

värd den energibesparing som fönstret

leder till. Att undvika problemet genom

att sätta in fönster med sämre egenskaper

är ingen bra lösning. D

Fotnot:

Läs mer om fenomenet utvändig kondens i

Anna Werners doktorsavhandling på

www.diva-portal.org/smash/searchad.jsf


SOLSTRÅLNING

I Sverige är instrålningen som mest cirka 1 000 W/m2, varav bara

hälften är synligt ljus och resten är osynlig strålning. Våglängdsinter-

vall 0,3–2,5 �m. Den solstrålning som når oss på jordytan består av:

UV-strålning cirka 5 procent av energi-inne hållet

Synlig strålning cirka 50 procent av energi-innehållet

Infraröd strålning cirka 45 procent av ener gi-innehållet (kallas ofta

”nära infraröd strålning”)

Tvis Fönstrets dagsljustransmittans. Anger hur stor andel av den

synliga sol strål ningen som släpps in genom fönstret (anges som

en andel mellan 0 och 1, eller i procent). I regel är ett högt

värde bra.

g-värde Fönstrets totala solenergitransmittans. Anger hur stor

andel av energin i solstrålningen som släpps in genom fönstret.

I regel är ett högt värde bra i kalla klimat och ett lågt värde bra i

varma klimat.

VÄRMESTRÅLNING

Strålning som sänds ut av alla ytor i vår omgivning; ju varmare desto

mer strålning. Våglängdsintervall 5–50 µm. Denna strålning står för

en stor andel av värmeförlusterna genom traditionella fönster.

U-värde Fönstrets värmeledningsförmåga. Anger hur myc ket

värme som läcker ut genom ett fönster per kvadratmeter och

grad temperaturdifferens (anges i W/m2K). Ett lågt U-värde är

bra.

Lågemissionsskikt Ett tunt skikt på glaset som släpper igenom det

mesta av solstrålningen, men reflekterar värme strålning och

undertryc ker emission av värme strålning.

Solskyddsskikt Ett tunt skikt på glaset som släpper igenom den

synliga delen av solstrålningen, men reflekterar den osynliga

delen. Sol skyddsskikt är ofta också lågemissionsskikt.

Utvändig kondens Kondens som uppstår på fönstrets utsida, och

som beror på att fönstret är mycket välisolerat. Kondens på

insidan eller mellan glasen har helt andra orsaker och är en indi-

kation på ett felaktigt eller dåligt isolerat fönster.

Faktaruta

Mötesplats för byggareSe vad SBR Byggingenjörerna kan

erbjuda dig som medlem på www.bygging.se

Klicka på ”Om oss”.

Figur 6. Figur 7.

P


Småland är ett område med en

lång tradition inom glas och trä.

Här finns en mängd industrier

inom många steg i förädlings-

kedjan. Huvudidén i ett treårigt forsk-

ningsprojekt, ”Glas och trä i samverkan –

innovativa byggprodukter med mervär-

de”, är att vidareförädla träråvara och

planglas till en eller flera byggkompo -

nentprototyper.

Kunskapen ska sedan användas dels in -

om svensk forskning och dels av bygg in -

dustrin och dess underleverantörer för

att ta fram egna nya komponenter och

system.

Para ihop materialI dagens arkitektur är kraven på prestan-

da hos material och byggkomponenter

större än någonsin. Trenden går mot slan-

kare och lättare strukturer som ofta leder

till höga krav på ingående komponenter.

Det kan vara krav på lastkapacitet, ljud -

isolering, energi och termisk prestanda.

Genom att använda trä kan man möta

dessa krav på ett ekonomiskt och eko-

effektivt sätt. Träet har en lång tradition

som miljövänligt byggnadsmaterial i vårt

land, men mycket återstår att göra innan

man når den fulla potentialen för trä som

konstruktionsmaterial.

Spännande tillämpningarGlas kan ha mycket fördelaktig hållfast-

hetsprestanda och om det används på rätt

sätt kan det även användas i stora lastbä-

rande komponenter vilket kan leda till be-

tydande material besparingar. Dess utom

kan välplacerade glasade partier spara

energi. Glas är ett material som är helt

återvinningsbart i ett i princip oändligt

antal gånger.

Idag saknas dock mycket gränsöver-

skridande kunskap då det gäller att få de

olika materialen att fungera tillsammans

på bästa sätt.

Glas i fönsterkonstruktioner och stora

glasade fasader finns överallt idag. Men

nu börjar även spännande och unika app -

likationer dyka upp. Glaset kan, om det

utnyttjas på rätt sätt, bära laster. Glastak

ger fantastiska möjligheter till ljus -

insläpp, men även väggar som bär en tak-

konstruktion eller golv i glas kan förena

olika miljöer som ute-inne, och uppe-

nere. Pelare eller balkar av glas som bär

upp konstruktioner ger också en känsla

av rymd och ljusinsläpp.

I Nederländerna har man förenat två

byggnader med en gångbro helt i glas.

Andra exempel på glas som bär vikt från

personer är trappor i glas. Det är både

spektakulärt och utmanande.

I Europa finns det exempel på balkar

och tak där trä och glas arbetar tillsam-

mans. Hotellet Palafitte i Monruz, Neu-

enburg i västra Schweiz, använder balkar

i glas och trä för att bära upp ett tak som

ger ett intryck av att sväva ovanför bygg-

naden. I ett forskningslaboratorium i Ge-

noa, Italien, består taket av trä och glas

men där med stöd från stålpelare.

Möjligheterna är många men kräver ef-

tertanke. Det är en utmaning för sinnena

att till synes sväva en bit över marken el-

ler våningen inunder. Kompetens för

glasbyggande byggs upp på olika håll i

GLAS I ett pågående forskningsprojekt knyts kompetenser för glas, trä och design

ihop. De olika materialens egenskaper undersöks och målet är att vidareförädla träråvara och

planglas till nya komponenter och konstruktioner för byggmarknaden.

Trä och planglas paras ihopi nya konstruktionerAv elisabeth flygt, projektledare, Glafo – Glasforskningsinstitutet och christina stålhandske, teknologie doktor,

Glafo – Glasforskningsinstitutet

Elisabeth Flygt arbetar som projekt -

ledare, bland annat för glas och trä-projek -

tet, i olika nationella och internationella

projekt av tvärvetenskaplig karaktär. Hon

arbetar även med att ta fram utbildnings-

material om glas och har producerat ”Boken

om glas”.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Christina Stålhandske är teknologie

doktor i oorganisk kemi och projektledare

för olika forskningsprojekt på Glafo. Hon är

aktuell som projektledare för polering av

glas med vattenskärteknik och delprojektet

energi och miljö inom glas och trä-projektet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

En speciell fixtur har tagits fram för dragprov-

ning av glas- och träproven som sam man -

fogats med olika limtyper. Foto: Elisabeth Flygt

världen men byggregler och byggnormer

hinner inte alltid med.

Glas och trä är material som skiljer sig

både i uppbyggnad och till egenskaper.

Det ställer höga krav på hur man förenar

materialen. I balkarna i hotellet i Schweiz

och i taket på forsknings laboratoriet i

Genoa har man limmat samman trä och

glas. Det är den sammanfogningsteknik

som kommer att dominera även vårt pro-

jekt.

Själva limmet och limfogen är avgöran-

de för hela konstruktionens hållfasthet.

Tre limmer med olika egenskaper och ut-

seende undersöks. Det är polyuretan-, si-

likon- och akrylatlim.

Limfogar utvärderas

Den grundläggande utvärderingen av

limfogar sker med centimeterstora bitar

av glas och trä som undersöks med meka-

nisk provning men även simuleras med

finita elementmetoden. Andra paramet-

rar som ska undersökas är hur omgivan-

de miljö som fukt, temperatur och UV-

ljus påverkar.

När limfogarnas egenskaper är utvär-

derade finns en grund för att konstruera

större glas- och träkomponenter. I nästa

fas av projektet undersöker vi balkar där

glaset och träet samverkar men även väg-

gar och bjälklag är på förslag. Glasets

transparens kan framhäva träet i sin bä-

rande funktion och ge nya möjligheter i

fasader.

Energi och miljö

De nya komponenter med glas och trä

som tas fram i projektet måste uppfylla de

krav som Boverkets byggregler ställer. I

projektet görs parameterstudier på glas-

och träkompo nenter i olika storlekar för

att se hur de påverkar den totala energi-

förbrukningen.

Vi vet att äldre fönster med ett eller två

glas ger stora energiförluster. Men tekni-

ken att använda glas har utvecklats och

idag finns isolerrutor som i kombination

med olika beläggningar gör att det är möj-

ligt att öka mängden glas utan kraftiga

värmeförluster från byggnaden. Denna

kunskap bygger vi vidare på i projektet.

Solinstrålningens inverkan och even-

tuella effekter av köldbryggor är viktiga

delar av de beräkningar som görs. Vi räk-

nar bland annat på vilka köldbryggor som

skapas när en balk av glas och trä bryter

igenom fasaden.

Om man använder stora glasade par tier

i både väggar och tak kommer solinstrål-

ningen att ge upphov till mycket höga

temperaturer. Det gäller inte bara under

sommaren utan även under vår och höst.

Med beläggningar och tekniker som

smarta glas går det att minska solinstrål-

ningen, och i kombination med takut-

språng, markiser, persienner eller natur-

lig skugga från omgivningen kan tempe-

raturerna hållas nere. Rätt utformade

kombinationer av glas och trä kan ge ett

naturligt solskydd samtidigt som spän-

nande ljusspel skapas.

Kondens är ytterligare en faktor som vi

måste beakta. Kondens får inte ske inne i

konstruktionerna utan bör ske på utsidan

även om det ibland kan betraktas som ett

estetiskt problem.

Vi gör livscykelanalyser av de kon-

struktioner som tas fram i projektet. Syf-

tet är att jämföra de nya konstruktioner-

nas totala miljöpåverkan med traditio-

nella konstruktioner som redan finns på

marknaden. Livscykelanalysen kommer

att antingen göras på komponent- eller

byggnadsnivå, beroende på vilka resulta-

ten i projektet blir.

Vision för station

I Växjö universitets vision för utveckling-

en av campusområdet från år 2004 finns

en egen järnvägsstation med för att un-

derlätta kommunikationen med exem-

pelvis Kalmar högskola. Universitetet

och högskolan kommer från januari 2010

att bilda det nya Linnéuniversitetet.

I forskningsprojektet utgår vi från en

modell av stationsvisionen för dimensio-

nering av hur prototypen ska fungera.

Bland annat undersöks förhållandet mel-

lan bärande och buret. Vad händer när

träet är bärande och vad händer när gla-

set är det? Vilka uttrycksmöjligheter, för-

och nackdelar ger det?

I en workshop med designstudenter

från Växjö universitet fick tre student-

grupper ta fram förslag på en sta-

tionsbyggnad och resultaten analysera-

des ur gestaltnings-, konstruktions-,

funktions- och energisynpunkt. Detta

blir en inspiration för den fortsatta ut-

vecklingen i projektet. D

Fotnot:

Glasforskningsinstitutet (Glafo) har tillsam-

mans med Växjö universitet och Lunds tek-

niska högskola initierat projektet ”Glas och

trä i samverkan – innovativa byggprodukter

med mervärde”. Projektet finansieras av EUs

strukturfonder tillsammans med Glafo, Växjö

universitet, Lunds tekniska högskola samt

industrin genom Emmaboda glas, Forserum

Safety Glass AB, GFAB i Kalmar, LBE arkitekt

AB, Osby Glas AB, Pilkington Floatglas AB,

Sika Sverige AB, SP Trätek, Svensk Planglas-

förenings service AB, TMF, Trä- och Möbelin-

dustriförbundet, samt Tremco-illbruck AB.


Prov med glas och trä sammanfogat med olika försökslim. Proven

klimatiseras för att hålla konstant fukthalt vid provning.

Foto: Elisabeth Flygt

Fixturer för kommande skjuvtest av proven. Den övre delen ska fixera

trädelen och den nedre glasdelen. Därefter monteras fixturen i en

provmaskin som belastar provbiten. Vid provning mäts kraft och

skjuvdeformation. Foto: Elisabeth Flygt


SBRs stämmodagar fredagenden 8 maj och lördagen den 9 majvar arrangerade i Kalmar av Kal-maravdelningen. Redan på fre-

dag förmiddag samlades 24 golfare för attavgöra SBRs golfmästerskap på KalmarGolfklubb. Alla med högst handikapp 36fick delta i en poängbogey.

Vandringspriset denna gång gick tillPer Håkansson, Kristianstadsavdelning-en, tvåa blev Urban Tjernström, Norrkö-pingavdelningen och trea Magnus Svens-son också från Kristianstadsavdelningen.

Välkomstparty på glasverandaPå kvällen serverades välkomstbuffé iKalmarSalens Glasveranda. KalmarSalen,som ligger på Kvarnholmen, stod färdig år1990 och SBRs stämma år 1992 hölls justi denna sal. En magnifik utsikt har manöver staden, hamnen och Kalmarsund.

Carl-Erik Molin, Kalmaravdelningenhälsade de 100 gästerna välkomna. Kom-munalrådet Johan Persson höll därefterett anförande om stadens utveckling. Hannämnde en nyligen gjord marknadsun-dersökning som visade att Kalmar är denstad som folk helst vill flytta till efter Hel-singborg.

Förmöte till stämmanPå lördagsmorgonen samlades de 68 om-buden i KalmarSalen för att före stämmanha ett möte med information och allmändiskussion. Lars Bengtsson, Kalmarav-delningen ledde mötet. Här behandladesbland annat:• Ekonomiska ersättningar till lokalavdel-

ningarna• Möjligheter för lokalavdelningarna att

få finansiellt stöd från SBR:– För varje ny medlem i lokalavdelning-

en erhåller lokalavdelningen 400 kro-nor.

– Tävlingen mellan alla lokalavdelning-

ar om vem som under året får flest nyamedlemmar. Beräkning sker efter etthandikappsystem. Första pris är 5 000kronor, andra 3 000 kronor och tred-je 2 000 kronor.

– Aktivitetsstöd 2009. Förbundsstyrel-sen (FS) har ställt 100 000 kronor tillförfogande under år 2009.

– Aktivitetsstöd 2010. FS har beslutatom möjligheten att söka aktivi-tetsstöd för den lokala verksamheten.Maximerat till 100 kronor per med-lem i lokalavdelningen. Dock minst10 000 kronor per lokalavdelning.

• Högskoleingenjören blir Basmedlem.Om stämman så beslutar kommer enbyggingenjör med tre års högskolestu-dier att på examensdagen kunna blimedlem i SBR. Hon/han blir då Bas-medlem. För Plusmedlem kommer tvåårs väl vitsordad kvalificerad arbets -uppgift i byggverksamhet att fordras.

• PR-kampanj. FS har beslutat anslå1 000 000 kronor till en PR-kampanj,som ska vara ett år. Med kampanjen ska

SBR nå studenterna med budskapet attvid examen ska man bli medlem i SBRmen också få fler 30–40-åringar att blimedlemmar. Vi ska också bli bättre påatt få ut olika budskap till media.

• Hemsidan. Lars Hedåker gick igenomhur man ska sköta lokalavdelningarnasegna hemsidor.

• Uppsala-avdelningen. Sune Hemmings-son, Uppsala-avdelningen informeradebland annat om en stiftelse som manstartat för utdelning av stipendier tillbyggingenjörsstudenter i Uppsala.

Högskoleutbildad kan bli medlemÄven stämman hölls i KalmarSalen därförbundsstyrelsens ordförande Lars Hed-åker hälsade ombud och gäster välkom-na. Därefter redovisade Lars Hedåker re-sultatet av medlemstävlingen. Först komMalmöavdelningen följt av Stockholms -avdelningen och på delad tredjeplats komKristianstads- och Umeå-avdelningarna.

Lars Hedåker konstaterade att år 2008varit ett bra år, inte minst ekonomiskt.

STÄMMAN Nu kan högskoleingenjörer bli Basmedlemmar i SBR. Vid årets stämma i

Kalmar beslöts att en byggingenjör med tre års högskolestudier på sin examensdag kan bli

medlem i SBR. En PR-kampanj ska få fler att upptäcka vinsterna med ett medlemskap.

PR-kampanj ska få flerbli medlemmar i SBRAvgunnar edebrand, kanslichef, SBR

2009 års stämma hölls i Kalmarsalen. Foto: Olof Elm

Det är framförallt kurserna och Husbyg-garen som höjt resultatet. En hälsningfrån förre ordföranden och nuvarandehedersmedlemmen Lars Jorméus fram-fördes. I sitt brev uttryckte Lars Jorméusatt han kände sig mycket stolt över denfina utvecklingen som sker i såväl SBRsom med Husbyggaren.

Tommy Larsson, Kalmaravdelningen,ledde förhandlingarna med GunnarEdebrand, kansliet som sekreterare.Förutom sedvanliga stämmoärende kanföljande beslut nämnas.– Stämman beslutade att en byggingenjör

med tre års högskolestudier och medgodkänd examen vid examensdagenkan bli fullvärdig medlem i SBR. Dettaär ett historiskt beslut, för första gång-en kan man bli medlem i SBR utan ar-betslivserfarenhet. Detta är ett led iSBRs strävan att föryngra medlemskå-ren.

– Medlemsavgifterna beslutades varaoförändrade för år 2010, alltså 750 kro-

nor för Basmedlem, 1 800 kronor förPlusmedlem, 400 kronor för pensionäroch 100 kronor för ansluten. Medlems -avgiften för nyutexaminerad bygg -ingenjör beslutades till 400 kronor perår de fem första åren.Lars Hedåker omvaldes till förbunds-

ordförande och Urban Tjernström, Norr -köpingsavdelningen blir vice ordförande(nyval). Anders Nordström, Umeå-avdel-ningen (omval), Ulf Sönegård, Skaraborgs -avdelningen och Nils Wittgren, Göte-borgsavdelningen är tidigare valda till år2010. Nya i styrelsen blir Veronica Jen-sen, Malmö-avdelningen och Björn Sel-ling, Stockholmsavdelningen. Kent Svens -son, Värmlandsavdelningen och Per-OlavEriksson, Stockholmsavdelningen hadebåda avsagt sig fortsatt styrelseuppdrag.

Till valnämnd inför stämman 2010 val-des följande: Gunnar Edebrand, Malmö-avdelningen, ordförande (nyval), GöranBurwall, Norrbotten (nyval), Tomas Thu-lin, Stockholmsavdelningen (omval),

Bengt Persson, Stockholmsavdelningen(omval) och Per Håkansson, Kristian-stadsavdelningen (nyval).

Lars Hedåker avslutade årets stämmamed att tacka för förtroendet att ha blivitomvald till förbundsordförande och lova-de att fortsätta arbetet med att göra SBRframgångsrikt. Per-Olav Eriksson och KentSvensson (frånvarande) avtac kades förgoda insatser i förbundsstyrelsen. Bådafick SBR-presenten; en ljusstake.

Veterantecknet får medlem efter 25 årsoavbrutet medlemskap. 24 medlemmarvar berättigade att få tecknet. Närvaran-de vid stämman var Bengt Persson, Stock-holmsavdelningen, som av Lars Hedåkerfick motta tecknet.

Efter stämman serverades biff á laLindström, maträtten som kom till på hotell Witt i Kalmar år 1862, då kaptenHenrik Lindström lät tillaga denna rätt.

Öland visade sig från sin bästa sida närbussen med medföljande anlände med 35



– Lägg stämman såatt den inte krockarmed skolavslut-ningar, tipsade UlfSundqvist, Luleå.Foto: Olof Elm

Lars Derk, Stockholm (till vänster) och SuneHemmingsson, Uppsala ville båda ha enattraktivare och tydligare hemsida för SBR.Foto: Olof Elm

Veronica Jensen, Malmö och Björn Selling,Stockholm är nya i styrelsen. Foto: Olof Elm

Trion Emma Carlbom, Veronica Jensen och Josefine Persson kommer alla från Malmö, enavdelning som lyckas bra med att få in nya yngre anslutna från högskolan. Foto: Olof Elm

Som långväga gäster från grannlandetdeltog från vänster Jan-Erik Lind och LeifEriksson, SBIF Finland. Foto: Olof Elm

Bengt Persson, Stockholm (till höger) lyftefram sin gamla käpphäst för kollegan UlfAnderson, Stockholm: – Det gäller att vi varoch en värvar medlemmar bland folk viträffar ute på jobb. Foto: Olof Elm

Carina Eriksson och Kamilla Björk från SBRskansli, tillsammans med Ingrid Rung (saknaspå bilden) såg till att allt flöt på. Foto: Olof Elm

passagerare. En kunnig guide lotsade del-tagarna via landborgen till Alvaret i söderdär man kunde beskåda rara orkidéer,väderkvarnar och betande får. Överalltslingrade sig stenmurar som vårdas ömtoch inte får rivas. Efter ett besök i en kläd-butik i Isgärde där flera gjorde inköp vardet dags för lunch på Halltorps gästgi veri.

Prisad för renovering

Därefter styrdes kosan till Borgholm fören timmes egen tid. Sista anhalten varSollidens slott där deltagarna i lugn ochro kunde njuta av kungligt välvårdade

trädgårdar. Med alla fina intryck att smäl-ta återvände de medföljande till Kalmaroch kvällens högtidsmiddag på Kalmarslott.

Högtidsmiddagen serverades på Kal-mar Slott där 120 deltagare fick upplevaett skådespel som belyste hur en måltidgick till på 1500-talet. Även själva målti-den gick i samma stil.

Under högtidsmiddagen delades Bygg -stenen ut tillsammans med ett stipen -dium på 50 000 kronor. Mottagare är Berndt Elmberg, Bjärred, som får utmär-kelsen för sitt engagemang som restaure-


SBR-medlemmarnas åldersfördelning bekymrade årets stämmo -

deltagare. Foto: Olof Elm

Närmare 70 ombud samlades på årets

stämma. Foto: Olof Elm

Birger Jörnhammar,

Gotland, från

Konsultgruppen vill

uppvakta småföre-

tagare: – Det finns

mängder av små

konsulter som borde

bli medlemmar.

Foto: Olof Elm

Urban Tjernström,

Norrköping, blir ny

vice ordförande i

styrelsen. – Vi har

börjat förbereda

nästa års stämma.

Foto: Olof Elm

Tommy Larsson, Kalmar, höll i klubban, medan kanslichefen Gunnar

Edebrand nedtecknade det stämman beslöt. Foto: Olof Elm

Runt 120 personer samlades till högtidsmiddagen som gick i 1500-tals anda. Foto: Jonas Lindström

Slottsfrun hälsade välkommen på borg-

gården. Foto: Jonas Lindström

Byggstenen 2009 gick till Berndt Elmberg.

Foto: Jonas Lindström

rare av gamla ödegårdar. Vid renovering

av gamla gårdar ser Berndt Elmberg till

att den nya gården helt återuppförs som

den en gång såg ut både utseendemässigt

men också med gamla metoder och mate-

rial. Han har också initierat projektet

”BeBo” med målet att kartlägga alla obe-

bodda gårdar på landsbygden och få des-

sa bebodda.

Norrköpingsavdelningen hälsade alla

medlemmar välkomna till nästa stämma

som blir i Norrköping den 8 maj 2010. D

Fotnot:

Mundekulla är en populär kurs- och retreat-

gård. Bland annat hålls Mundekullaforum

15–16 juni, i år med temat ledarskap. Hus-

byggaren berättar mer om restaureringen i

kommande nummer.


Högtidsmiddagen hölls på Kalmar Slott. Foto: Jonas Lindström

Berndt Elmberg berättar om restaureringen

av ödegården Mundekulla i Småland.

Foto: Jonas Lindström


JURIDIK Har entreprenören rätt att hålla inne nycklar till ett entre-

prenadobjekt – som säkerhet för betalning? Ett dylikt fall har nu prövats

i domstol. Tingsrätten kom fram till att en näringsidkare inte får hålla

inne nycklar och entreprenören förpliktigades att lämna över dem.

Entreprenör får inte hållapå nyckel för att få betalt

Av lina thuné och per westman, Foyen Advokatfirma

Med jämna mellanrum – när

vi håller föredrag i entre-

prenadjuridik, när vi grans-

kar avtal om uppförande av

småhus, samt i den löpande rådgivningen

till entreprenörer såväl som beställare –

dyker frågan upp om en entreprenör har

rätt att hålla inne nycklarna till entrepre-

nadobjektet som säkerhet för betalning?

Alltså, kan entreprenören vägra att ge be-

ställaren tillträde till fastigheten till dess

han fått betalt?

Frågan ställdes för ett tag sedan på sin

spets då en kollega till oss fick pröva sa-

ken i domstol. Denna artikel syftar till att

reda ut vad som gäller i frågan.

Utgångspunkten är entreprenadavtal

mellan konsument och entreprenör om

uppförande av småhus. Inledningsvis ger

vi en bakgrund till de tillämpliga regler-

na. Därefter följer ett referat av det aktu-

ella fallet. Slutligen ger vi några allmänna

reflektioner kring fallet och reglerna i

ABS 05/09.

Rätt att innehålla föremål för en tjänstRetentionsrättDet finns en allmän juridisk princip om

näringsidkares innehållanderätt för att

säkerställa sin rätt till betalning (så kallad

retentionsrätt). I handelsbalken som var

en del av 1734 års lag finns principen ut-

tryckt med Haver man å nedsatt gods nö-

dig kostnad gjort, eller betalt hyra för det

rum, där i godset förvaras; då bör ägaren

det gälda, förr än godset återgives.

Konsumenttjänstlagen

Konsumenttjänstlagen är en tvingande

lag såtillvida att avtalsvillkor som jämfört

med lagen är till nackdel för konsumen-

ten inte är giltiga om inte annat anges ut-

tryckligen i dess paragrafer.

Enligt 49 § gäller: Avser tjänsten en sak

som har överlämnats till näringsidkaren

eller som av annan orsak befinner sig i hans

besittning och betalar inte konsumenten i

rätt tid vad näringsidkaren har att fordra

på grund av uppdraget, får näringsidkaren

hålla kvar saken till dess att han har fått

betalt eller, vid tvist om betalningen, till

dess att konsumenten har ställt godtagbar

säkerhet för det belopp som näringsidka-

ren har krävt.

49 § avser enligt propositionen till la-

gen sak som näringsidkaren har fått över-

lämnad i sin besittning eller som denne

ska tillverka. Vidare är det endast den sak

som utgör föremålet för tjänsten som nä -

ringsidkaren kan utöva sin retentionsrätt

i. I propositionen nämns som ett exempel

en bilreparation. Näringsidkaren kan ha

rätt att hålla kvar bilen men inte saker

som konsumenten kan ha lämnat kvar i

bilen och som inte utgör bilens utrust-

ning.

För att retentionsrätten över huvud ta-

get kan göras gällande måste konsumen-

ten vara i dröjsmål med betalningen. Kra-

vet behöver inte avse priset för tjänsten

utan kan likväl avse till exempel ersätt-

ning vid avbeställning eller hävning.

Däremot har näringsidkaren inte re-

tentionsrätt för till exempel en skade-

ståndsfordran – om konsumenten enligt

propositionen exempelvis kör på en

grindstolpe hos näringsidkaren när kon-

sumenten ska lämna en sak för reparation

– eller en fordran som grundar sig på tidi-

gare uppdrag.

Om det råder tvist om betalningen kan

konsumenten få ut sitt föremål om denne

ställer godtagbar säkerhet för det belopp

som näringsidkaren kräver. Detta kan ske

till exempel genom att konsumenten sät-

ter in beloppet på bank med föreskrift om

att beloppet får tas ut endast om både

konsumenten och näringsidkaren sam-

tycker därtill.

Enligt 50 § har näringsidkaren en vård -

plikt för föremålet som näringsidkaren

håller inne.

ABS 05/09

Några särskilda bestämmelser avseende

retentionsrätt finns inte i ABS 05/09. Dä-

remot finns i båda versionerna av ABS un-

der rubriken Konsumentens dröjsmål en

hänvisning till 49 § konsumenttjänstla-

gen.

Av punkten 7 i ABS 05/09 framgår att

entreprenören är ensam behörig att leda

entreprenadens utförande. Vidare får be-

ställaren, enligt samma punkt i ABS, be-

söka arbetsplatsen under förutsättning

att han underrättar arbetsledningen och

följer dess direktiv. Beställaren utövar

den kontroll över entreprenaden som han

anser lämplig. Sådan kontroll medför inte

någon inskränkning i entreprenörens

kontraktsenliga ansvar. Vid kontroll ska i

möjlig utsträckning undvikas att hinder

uppkommer för entreprenadens utföran-

de.

Fall prövat i domstolTvistenEntreprenören och beställaren ingick i

juni 2007 ett entreprenadkontrakt var -

igenom entreprenören åtog sig att till fast

pris uppföra ett enfamiljshus på beställa-

rens fastighet. Beställaren var konsument

och för parternas avtal gällde ABS 05.

Under entreprenadtiden uppstod tvist

om bland annat fackmässigheten i utfört

arbete och entreprenörens rätt till betal-

ning. Beställaren bestred att betala vissa

§ § §§ § §

fakturor och entreprenören stoppade detfortsatta arbetet till följd av bristande be-talning. Beställaren hävde slutligen ent-reprenadkontraktet i återstående delartill följd av försening, att det förelåg över-vägande risk för att entreprenaden skullefullföljas med väsentliga fel samt då ent-reprenören inte tecknat färdigställande-försäkring i enlighet med avtalet. Vid häv-ningstillfället var entreprenaden fär-digställd till ungefär hälften.

Efter hävningen begärde beställarenatt få tillträde till huset och att få ut nyck-larna till huset från entreprenören. Ent-reprenören vägrade att lämna ut nycklar-na med motiveringen att man inte ansågsig ha skyldighet att avlämna entreprena-den eller utge nycklarna.

Kronofogden

Beställaren ansökte då om handräckninghos kronofogdemyndigheten med yrkan-de att entreprenören skulle förpliktaslämna ut nycklarna. Ett beslut omhandräckning innebär att part som olov-ligen håller inne ett föremål förpliktas attutge föremålet. Beslutet kan genom kro-nofogdens försorg verkställas mot densom håller inne föremålet om denne intelämnar ut föremålet frivilligt.

Kronofogden tog i sitt beslut fasta påatt ABS 05 hänvisar till konsumenttjänst-lagens § 49 som anger att näringsidkarenhar rätt att hålla kvar saken till dess be-ställaren erlagt betalning eller ställt sä-kerhet för betalning. Eftersom det fannsobetalda fakturor och det inte ingick ikronofogdens bedömning att ta ställningtill de enskilda kraven menade fogden attbeställaren inte hade visat sin rätt till attfå ut nycklarna.

Kronofogden menade att man intekunde bortse från entreprenörens in-vändningar och att ABS 05 och § 49 i kon-sumenttjänstlagen gav entreprenörenrätt att hålla inne nycklarna till säkerhetför sitt krav. Beställarens begäran avslogsdärför.

Tingsrätten

Beställaren nöjde sig inte med detta ochöverklagade beslutet till tingsrätten. I sinöverklagan anförde beställaren bland an-nat att bestämmelsen i 49 § konsument -tjänstlagen, som ger en näringsidkare rättatt hålla inne ett föremål till säkerhet förbetalning, enligt bestämmelsens ordaly-

delse avser sak. Enligt förarbetena tillkonsumenttjänstlagen avses med sak vadman benämner lösa saker. En fastighet el-ler ett tillbehör till en fastighet definierasi jordabalken och är inte en lös sak. Ennyckel utgör uttryckligen enligt jordabal-ken ett tillbehör till fastighet. Eftersomlåset infogats i byggnaden utgör de alltsåen del av beställarens egendom som till-behör till den fasta egendomen.

Tingsrätten gick i sitt beslut på bestäl-larens linje och konstaterade att innehål-landerätten enligt 49 § konsumenttjänst-lagen inte omfattade tillbehör till fastegendom och därigenom att en närings -idkare inte har rätt att hålla inne nyckeltill säkerhet för betalning.

Tingsrätten konstaterade även att detinte heller av den allmänna retentionsrät-ten kan anses finnas en rätt att hålla innetillbehör till fast egendom till säkerhet förbetalning. Entreprenören förpliktadesalltså att lämna ut nycklarna och gjordeslutligen så frivilligt.

(Malmö tingsrätt, målnummer Ä 9096-07, beslutet meddelat 2008-02-14)

Olika uppfattningar finns

Den slutliga bedömningen av fallet varvarken kontroversiell eller oväntad föross. Vi håller med andra ord med tingsrät-ten. Som vi angett inledningsvis verkardet dock finnas en inte ovanligt förekom-mande uppfattning bland entreprenöreratt man har rätt att vägra lämna ut nyck-larna till dess man fått betalt. Det är där-för bra att saken blivit prövad.

Det är även intressant att prövningen iförsta instansen – kronofogden – gavmotsatt resultat jämfört med den slutligautgången i tingsrätten. Det visar om inteannat att det även bland jurister finns oli-ka uppfattningar i frågan.

Eftersom konsumenttjänstlagen ärtvingande till konsumenternas förmånkan man inte heller som entreprenör i av-tal med konsument avtala om en rätt förentreprenören att hålla inne nyckeln tillsäkerhet för betalning. En sådan bestäm-melse vore oförenlig med konsument -tjänstlagen och till konsumentens nack-del. Bestämmelsen skulle därför varaogiltig.

Otydlighet i ABS 05/09

Det bör framhållas att det finns situa-tioner där retentionsrätten kan utövas aven entreprenör som inte får betalt. Omexempelvis beställaren till entreprenö-ren överlämnat vitvaror vilka är avseddaatt infogas i fastigheten och entreprenö-ren inte får betalt har entreprenören rättatt med stöd av 49 § konsumenttjänstla-gen hålla inne vitvarorna. En förutsätt-ning är dock att vitvarorna inte infogats ifastigheten och blivit en del av denna.

Hänvisningen i ABS 05/09 till bestäm-melsen om näringsidkarens retentions -rätt i 49 § konsumenttjänstlagen är var-ken kommenterad eller på något sätt an-passad till avtal om uppförande av små-hus. Vi tycker därför att hänvisningen ärnågot olycklig eftersom den kan ge in-trycket att vid avtal på ABS så är reten-tionsrätten enligt konsumenttjänstlagentillämplig och även utsträckt till en möj-lighet att hålla inne fast egendom. Det ärgivetvis inte avsett. Hänvisningen kanmöjligen bidra till den uppfattning vi no-terat bland entreprenörer och verkaräven ha påverkat kronofogden i derasmotivering av sitt beslut enligt ovan. D

nr 4 B 2009 husbyggaren 43

§ § §§ § §


Dataprogram brukar varamo derna ting med kort livs -längd. Knappt är programmetinköpt innan det är dags för nå-

got helt nytt. Annat är det i CAD-branschen. Det

CAD-program som har dominerat i bygg-branschen, AutoCAD, har i år 27 styckenljus på tårtan. År 1982 kom den första ver-sionen. Visst har mycket hänt sedan dess,med anpassade applikationer och nyaversioner nästan varje år. Men i grund ochbotten är det en vidareutveckling av ettgammalt program.

Från början var det en direkt digital va-riant av ritplankan. Streck, cirklar ochtexter hade samma funktion och samma”intelligens” som strecken på ritfilmen.Bara lite enklare att ändra och kopiera änpå pappret. Under åren har det utvecklatstekniker för layouter, externa referenseroch objektsteknologi. Allt för att effekti-visera ritningsproduktionen och under-lätta samordningen inom projektet.

En del kallar det 3D-projektering, ja tilloch med BIM. Men jag vill nog lägga mervikt vid de begreppen. Det handlar juändå bara om en trimmad ritplanka.

Kan knåda byggnadenOm allt bara skulle handla om att produ-cera pappersritningar så fort och effek-tivt som möjligt duger denna typ av pro-gram. Men det är ju mer än så som skerunder en projektering. Att enkelt kunna”knåda” byggnaden för att testa olika ut-formningar, att visuellt kunna kommuni-cera med kunden, att i alla lägen ha fullkoll på byggnadens alla komponentermed dess utbredning samt kunna återan-vända informationen.

Redan på 1980-talet fanns programsom gick steget längre än bara efterliknaritplankan. Som kunde bygga upp en vir-tuell 3D-modell av hela byggnaden och

därifrån plocka ut ritningar, förteckning-ar och bilder. De flesta visste att sådanaprogram fanns och ”om några år” skullealla använda sådana program.

Men det höll sig bland entusiasternaoch ”några år” blev till decennier. Klenadatorer, brist på nationella anpassningar,svårigheter att samordna mellan discipli-ner och en allmänt trög bransch är någraav orsakerna.

Och så länge de gamla ritplankepro-grammen var bättre på att producera pap-persritningar behöll de sin dominans.Programmen och branschen har behövtlång tid att mogna.

Systemskifte på vägDe senaste åren har det dock hänt myc -ket. Nu är vi mitt i det systemskifte tillBIM vi trodde skulle ske för tio år sedan.Den kritiska massan är passerad och dågår det fort. Jag tänker främst på programsom Revit, men även ArchiCAD ochMicrostation som tidigt låg långt fram iutvecklingen.

Det som sker nu ger stora möjlighetermen också utmaningar.

En av de största utmaningarna är ut-bildning och erfarenhet. CAD-programär inga enkla system, det tar år att lära siganvända dessa effektivt. Moderna CAD-system är strukturerade på ett helt annatsätt, så även de gamla CAD-rävarna fårlära sig på nytt från grunden. Kanske enny chans för den som aldrig kom igångmed CAD och nu står jämsides med sinCAD-erfarna kollega?

Objekt hänger ihopNär man bygger upp 3D-modellen upp-täcker man att det inte är lika lätt att ”fus-ka till” ett visst utseende på ritningen. Ettmoment som i det gamla CAD-program-met fixades med två streck kräver plöts-ligt riktigt klurande att få till. Att skapa en

korrekt trappa i 3D med vilplan ochtrappnos görs busenkelt på några minu-ter, men att justera den där lilla linjen i envägganslutning på en 2D-ritning är plöts-ligt nästan omöjligt.

Ritplankeanhängarna påpekar skade -glatt att det var bättre förr. Men ska manfå ut ett mervärde ur modellen måste detgöras på rätt sätt, det ställer högre krav påritarbetet. Talesättet ”skit in – skit ut” gäl-ler i högsta grad även för BIM.

I en BIM-modell hänger alla objektihop. En vägg går mellan två bjälklag ochdet är våningshöjden som ger vägghöj-den. Ändras våningshöjden följer vägg-höjden snällt med. Detta är styrkan i BIM.Flyttar man en vägg följer dörrar och väg-ganslutningar med, alla ritningar som på-verkas uppdateras automatiskt och detfinns inte ett spår kvar som antyder attväggen tidigare hade ett annat läge.

Detta spar mycket tid i ritarbetet ochminskar risken för att olika ritningar intestämmer överens. Samtidigt finns det en,om än hanterbar, risk i detta. Råkar manav misstag flytta väggen någon decimeterfinns det ingenting som antyder att någotär på tok. Undertak, måttsättning, sektio-ner med mera har ju direkt anpassat sigtill väggens nya läge. Allt ser lika snyggtoch prydligt ut som någon sekund innan.

Detta kräver vaksamhet, nya rutiner iprojekteringen och ett nytt sätt att grans-ka ritningar. Det är större risk att helabyggnaden är ett par decimeter för långän att det saknas ett fönster i uppställ-ningen.

Det rådande filformatet för samord-ning mellan konsulter, underlagsritning-ar och vid leverans av relationsritningarär dwg-formatet. Det är ett väl inarbetatformat som alla kan hantera. En IT- samordning är ren formalia där manfrämst stämmer av vem som gör vad. MedBIM är man tillbaka till konverteringar,

IT Det idag dominerande CAD-programmet kom i sin första version

redan för snart 30 år sen och har, trots uppdateringar, mest varit en

digital variant av ritplankan. Men nu är ett rejält systemskifte på gång.

En fördel är att projektörer kan fokusera på sina idéer och lösningar.

Med BIM kan projektöreroptimera sina lösningar

Av henric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

utredningar och extra IT-samordnings-möten. Tyvärr kommer detta att vara var-dag i många år framöver.

Öppnar för mer kreativitetDet mest spännande med BIM är att denmöjliggör nästa steg i utvecklingen. Mo-dellen som byggs upp kan användas till enmängd olika ändamål. Eftersom objektenär uppbyggda med ”intelligens” kanandra system tolka och bearbeta informa-tionen. Det kan vara för areaberäkningar,kalkyler, akustikanalyser eller produk-tionsplanering. Byggnadens energi- ochmiljöbelastning kan analyseras och effek-tiviseras.

Många av dessa verktyg finns redanidag, men de kräver en hel del handpåläggeller att modellen byggs upp i ett annatsystem. Detta kommer framöver att blienklare och mer direkt integrerade i mo-dellen, analyserna kan ske i realtid. Änd-rar arkitekten väggtyp mellan två rum vi-sas direkt hur det påverkar ljudisolering-en och produktionskostnaden. Vi är inte

riktigt där ännu, men tekniken och möj-ligheterna finns.

En underskattad fördel med BIM ärden kreativa miljö det innebär för projek-tören. Fokus flyttas från administrationoch ren ritningsproduktion till att skapa

en virtuell modell där olika idéer kantestas, lösningar kan optimeras och visua -liseras. Man låter datorn sköta det den ärbra på och användaren kan lägga energinpå sin profession. D


Systemskifte pågår.

FORM & TEKNIK En akademi för material har bildats vid KTH.

Materialakademien är tänkt att bli en plattform för möten. Bland annat

hålls seminarier utifrån teman, eftersom ett tema skär på en annan ledd

än material. Ett tema inkluderar olika material och materialaspekter.

Av andreas falk, Arkitekt SAR, [email protected]


Byggbarhet, rationalitet och

långsiktig resurshushållning är

begrepp som har en stark rela-

tion till materialegenskaper och

tillgången på råvaror. Bara hur vi ser på

och hanterar det som vi bygger vår tillva-

ro av går det att ställa åtskilliga svåra, ut-

manande och inte minst intressanta frå-

gor kring.

En annan intressant aspekt är att det

går att formulera sig på så vitt skilda sätt

om material och deras egenskaper, bero-

ende på fackspråk, erfarenheter, tillgodo-

gjord kunskap och vana. Ur den aspekten,

och ur det faktum att det finns ett konsta-

terat behov av fort- och vidareutbildning

på materialområdet på marknaden och

ett forskningsintresse inom akademin,

springer idén om den nu bildade Mate -

rialakademien vid KTH.

Nittonhundratalets formliga fyrverke-

ri av utveckling på åtskilliga områden är

imponerande – imponerande och tanke-

väckande. Teknik och människa har gått

vägen fram tillsammans om än långt ifrån

alltid hand i hand när kapaciteten hos

verktyg och teknologi överskrider förmå-

gan och reaktionshastigheten hos männi-

skan som är satt att sköta tekniken och

styra den.

Hållbarhet, hållbarhet, hållbarhet…Så mycket har åstadkommits och inte

minst har så mycket byggts, och det till en

början med relativt få material. Sedan har

materialrelaterade utvecklingssteg och

människans obändiga nyfikenhet givit

allt fler fascinerande variationer på mate-

rialteman och även resulterat i helt nya

material, där erfarenheten inte räcker till

för att veta hur länge de håller – ett år, fem

år, 300 år?

Det innebär förvisso ett potentiellt

problem, för hur åtgärdar vi sönderfal-

lande material i en framtid? Denna fråga

är förvisso knuten till det som behandla-

des i Form & Teknikkrönikan i Husbygga-

ren 2:2009, om potentiella ruiner – för att

citera Carl Johan DeGeer ”Det bra blir

kvar, all skit försvinner”. Oavsett dessa

lösa boliner, dessa materiella spekulatio-

ner, så är det det fysiska som alltjämt räk-

nas och på både det fysiska och det teore-

tiska området behöver vi som dagligdags

arbetar med vår fysiska miljö hålla oss

ajour med och utveckla vår kunskap om

de materialen som står till vårt förfogan-

de.

En plattform för yrkesverksammaUnder hösten 2008 fattades beslutet vid

ABE-skolan vid Kungliga tekniska

högskolan i Stockholm om bildandet av

en plattform för praktiskt yrkesverksam-

ma ingenjörer, arkitekter och byggare,

samt för akademisk samverkan och ut-

veckling. Projektet fick namnet Material -

akademien vid KTH, med en förebild i

den redan etablerade Stadsbyggnadsaka-

demien, också den vid KTH.

Andra förebilder finns på en rad stäl-

len; i Milano och vid Konstfack vid Tele-

fonplan i Stockholm finns materialbiblio -

tek tillgängliga för både yrkesfolk och

studenter. I Stockholm handlar det om ett

showroom där materialleverantörer får

betala för att delta med sina produkter.

Materialakademien är till skillnad

från, och som komplement till Material-

biblioteket vid Telefonplan, inriktat på

byggnadsmaterial, men även denna flora

är omfångsrik. Möjligheterna och idéer-

na kring Materialakademien är redan

många, och, i många fall synnerligen rea-

listiska.

Teori och praktikKärnan är en plattform att mötas kring

och målgruppen är alla materialintresse-

rade framför allt inom byggsektorn och

dit relaterad forskningsverksamhet. Men

då utbyten av olika erfarenheter, samt

kontakt och frotterande med företrädare

för andra discipliner är en betonad mål -

sättning så är det förvisso en än bredare

publik som man ser framför sig.

En annan del av satsningen är utveck-

lande av fortbildningskurser och på sikt

möjligen även mastersprogram med ma-

terialanknytning för studenter. Formu-

leringen av konkurrenskraftiga masters -

program är redan både hett ämne och het

potatis inom akademien, då det förutsät-

ter studentmobilitet och internationali-

sering av högre undervisning. Det är

emellertid en oundviklig följd av det som

kommit att kallas Bolognasystemet inom

det EU-anpassade utbildningsväsendet.

Där ska man kunna läsa tre år till en

bachelor på ett ställe och därefter byta

universitet och läsa en tvåårig masterpå-

byggnad på ett annat ställe, till exempel

med kurser som kompositbaserade kon-

Akademi ska få materialatt mötas över gränser

Fiberdukar av olika slag, KTH Lättbyggnad.

Foto: Andreas Falk

struktioner eller glas som bärande ele-

ment.

Att skära på annan leddDiskussioner och möten kommer redan

denna vår till stånd genom anordnandet av

en rad seminarier, där det första ägde rum

redan i början av maj på KTH:s Arkitek-

turskola. Därefter följer tre semina rier un-

der den kommande hösten på teman som

uthållighet och material, fukt samt ytor.

Seminarierna ska planeras utifrån oli-

ka teman, och inte utifrån enskilda mate-

rial. Ett tema tänks skära på en annan ledd

än ett material och istället inkludera fle-

ra olika material och materialaspekter,

som på så sätt kan lyftas fram och belysas.

Det är oväntade möten och intresse-

väckande skärningspunkter som efter-

strävas. Det första temat är transparens

och soliditet, med inbjudna föreläsare

från Schweiz och Ungern. Andrea Depla-

zes, är praktiserande arkitekt samt pro-

fessor och chef för arkitekturskolan vid

ETH i Zürich. Han var redaktör för boken

”Constructing Architecture – Materials,

Processes, Structures” som för närvaran-

de används som kurslitteratur i årskurs 1

på KTH:s Arkitekturskola. Arkitekten

Aron Losonczis uppfann semitranspa-

rent betong och erhöll 2008 Ernst &

Young ”Innovator Award”.

Ringar sprids både inåt och utåtGenom de kontaktytor som Materialaka-

demien siktar på att åstadkomma och er-

bjuda är tanken att stimulera tillkomsten

av nätverk för utveckling av ny kunskap,

med arkitekter och ingenjörer i samver-

kan och med en breddad kontaktyta för

samverkan mellan akademisk forskning

och marknadsrelaterad praktik. En vida-

reutbildningskurs är redan planerad till

hösten och går under namnet avancerad

design, med betonggjutning på temat ur-

bana rum/urbana möbler.

Tänkvärt alltså, och en intressant före-

teelse värd att hålla i både minnet och ka-

lendern. Genom att bidra kan man förmo-

das få enormt mycket i utbyte av både

mjuka och hårda värden, vidgade vyer

och kanske rent av helt nya glasögon? D

Referenser:

www.materialbiblioteket.se/

www.kth.se/abe/inst/arch/utb/

material akadamien/


Tegelmur med mosspatinering, Düsseldorf. Foto: Andreas Falk

Kontorsvägg av glas, Zollverein.

Foto: Andreas Falk

Skolbyggnad i betong i duggregn, Zoll -

verein. Foto: Andreas Falk

Bostadshus av Frank Gehry, Düsseldorf Mediahafen. Foto: Andreas Falk

Under flera års tid har forsk-ning vid Luleå tekniska univer-sitet pågått med syfte att hittasamband mellan den antagna

stora påverkan som platscheferna haroch det utfall som man ser på byggprojektmed avseende på olyckor, skador och eko-nomi. Underlaget för forskningen har ut-gjorts av cirka 200 platschefer i cirka 900projekt.

Platschefen har en nyckelposition ibyggprojekten och tilliten till att dessapersoner med sin erfarenhet tryggar risk-hanteringen i projekt är stor. Forskning-en visar dock att så inte är fallet, endast enmindre del av projektresultaten kan till-skrivas platschefens individuella egen-skaper och bakgrund.

Platschefens roll Det finns i dagsläget problem i byggsek-torn med rapporter om fel, förseningaroch olyckor. Ofta hamnar fokus på detsom sker i utförarleden, det vill säga hosentreprenörerna. Hos entreprenören ärdet platschefen som är närmast projektenoch därmed så har dessa individer identi-

fierats som de som har mycket stor påver-kan på projektutfallet.

Det finns även en uppfattning om attberoende på vem som är platschef blir re-sultaten därefter, det vill säga att det finnspersonliga egenskaper och bakgrunds-faktorer som har avgörande betydelse.

Det innebär att för den enskilda plats -chefen som arbetar för en huvudentre-prenör så finns en förväntan att problemska lösas på plats och att det inte får upp-stå vare sig förseningar eller fördyrning-ar i projektet. Med kunskapen om att in-dividen inte har någon stor påverkan såkan det tyckas naivt att tro att platschefenska rädda eller för den delen stjälpa ettprojekt som fått fel förutsättningar frånbörjan.

Begränsad påverkanYtterligare steg innan platschefen taröver projektet är det som sker på respek-tive entreprenadföretag. I de interna pro-cesserna så finns ofta flera beslutspunk-ter som var och en påverkar det slutgilti-ga utfallet i projekten. Den här internaprocessen innebär att platschefens på-

verkan på besluten under anbudsproces-sen ofta är liten.

Om man dessutom lägger till de beslutsom fattas innan handlingar skickas ut påanbudsförfrågan till entreprenörer så in-ser man att platschefens påverkan påslutprodukten är ytterligare begränsad.Trots detta så finns alltså en tilltro till attdet är den individuella platschefen sområder över slutresultatet i projektet.

Personliga egenskaper Till personliga egenskaper hör de karak-teristiska egenskaper som kan användasför att beskriva en individs läggning ochförmågor i alltifrån arbetsuppgifter till atthantera relationer. Utbildning avser bådeden grundutbildning som en person harsamt de vidareutbildningar inom ellerutom företaget som en person gått igenom.

Ålder och erfarenhet är andra variab-ler som är starkt förknippade med indivi-den. När det gäller dessa två variabler såär ålder lätt att mäta men säger egentligeninte så mycket. Erfarenhet är däremotsvårt att mäta och definiera. För att erfa-renhet ska vara värdefull så krävs dess -utom att respektive individ har lärt sig nå-got av sin erfarenhet. För enkelhetensskull så likställs ofta ålder med erfarenhetoch antagandet är att den med högre ål-der har mer erfarenhet än den med lägreålder.

Litet behov av förändringPersonlighetstester används för att kate-gorisera och jämföra individer med ochmot varandra. Syftet är att förstå drivkraf-ter och motiv till specifika beteendensamt för att hitta rätt person till rätt jobboch rätt sammansättning av individer igrupper.

När det gäller platschefernas person-lighet så visar det sig att de har ett mindrebehov av förändringar och gärna följer


DEBATT Det råder en överdriven tilltro till en platschefs möjlighet

att rädda – eller stjälpa – ett projekt som har fel förutsättningar med sig från

början. Projekt är en del i en process. Låsningen i ett traditionellt ”projekt-

tänk” leder fel.

Av kajsa simu, PhD, Luleå tekniska universitet

Ge platschef rimlig ram för att få flyt på bygget

Figur 1. Problemlösning sker i tre olika nivåer där platschefer oftast arbetar på de två första.

givna riktlinjer och instruktioner. En

tolkning av detta är att de är mer konser-

vativa i sitt agerande. Testerna visar även

att de har ett arbetstempo som innebär att

de inte låter sig påverkas av yttre faktorer

vilket kan tolkas som att de är stresståli-

ga. Det finns däremot inga tydliga tecken

på att platscheferna skulle vara mer risk-

benägna än chefer från annan industri.

Genom att analysera vilken påverkan

individerna har på det ekonomiska resul-

tatet visar det sig att den enskildes påver-

kan är marginell, vilket även visats inom

tidigare forskning. Som mest så konstate-

ras att individuella egenskaper endast

kan förklara 2–3 procent av variationen i

ekonomiskt resultat.

Det går alltså inte att se starka samband

mellan vare sig utbildningsnivå, ålder

(erfarenhet) eller personliga egenskaper

som skulle kunna förklara skillnaderna i

ekonomiska resultat. Platschefen påver-

kar med andra ord inte projektutfallet i

den omfattning som många tror.

Byggbranschen består av flera aktörer

som alla har sin del av kakan som kallas

byggbranschen. Beroende av definition

så omfattas såväl fastighetsägare, arki-

tekter, konsulter och materialleverantö-

rer, som de mer givna aktörerna som

byggherrar och byggentreprenörer.

En kultur kan beskrivas som en sam-

ling antaganden och värderingar som de-

las av en grupp av individer. Dessa anta-

ganden och värderingar förs över till dem

som kommer in som nya i gruppen så att

antaganden och värderingar lever vidare.

I den här processen så testas även den rå-

dande kulturen då varje individ kommer

in med en egen värdering. Det gör att kul-

turen hela tiden förändras och utvecklas.

Kulturen i byggbranschen beskrivs

ofta som konservativ och mansdomine-

rad. Misstag och fel upprepas och fokus

blir många gånger på vems fel det är och

vem som ska betala för dessa. Sällan ställs

frågan vad vi kan lära oss för att driva ut-

vecklingen framåt.

Ny teknik utvecklas och används, men

än så länge i begränsad omfattning. Det

finns alternativ till det traditionella sättet

att driva byggprojekt men det stora fler-

talet av projekt genomförs i mångt och

mycket så som de alltid gjorts.

Pressat schema

Strukturen i branschen bygger på att

många deltar och lämnar pris – anbud –

på specificerade arbeten och att man där-

med genom konkurrensen får det ”verk-

liga” priset på föreslaget arbete. Det gäl-

ler i såväl projekteringsuppdrag som pro-

duktionsuppdrag.

Konkurrensen upplevs många gånger

som hård. Med hårt pressade tidsramar,

ett regelverk som styr byggprocessen ju-

ridiskt samt snäva ekonomiska ramar lig-

ger det nära till hands att lösa problem så

som man alltid har gjort – vilket ger lite

utrymme kvar åt ny kunskap och nya lös-

ningar. De nya lösningar som trots allt

kommer till är många gånger inte fullt ge-

nomtänkta utan har arbetats fram på kort

tid och med ett enkelriktat fokus.



I rådande kultur och struktur ges hel-ler inte tid för reflektion och det förekom-mer att platschefen får ansvar för att lösadetaljerna i konstruktionen på plats. Lös-ningar på plats kommer sällan tillbaka tillprojektörer eller konstruktörer i en lä-rande process. Istället är dessa lösningaravhängiga varje platschefs kunskap ochkompetens att lösa problemet.

Med den situation som råder på bygg -arbetsplatsen med högt tempo, flera aktö-rer och många beslut är det inte konstigtatt det kan bli fel. Det blir på så vis upp tillrespektive platschef hur bra problemetkan lösas. Grunden och orsaken till attproblemet uppstår ligger likväl utanförplatschefens kontroll och ansvar.

För att undvika att hamna i en situationdär projekteringens och konstruktionenstillkortakommanden ska lösas på ar-betsplatsen så måste rätt förutsättningarråda från början.

Kör mot trafiken

Utifrån trappstegen i figur 1 över hur pro-blem kan lösas så kan vi placera in plats -cheferna med deras personliga egenska-per. Det innebär att vi har konservativaplatschefer i en konservativ bransch. Attarbeta med samma lösningar och enligtgivna riktlinjer och instruktioner är attarbeta med problemlösning i de första tvåstegen, erfarenhets- och regelbaseradproblemlösning. Att lösa problem på des-sa två nivåer går fort och är effektivt, un-der förutsättning att det är rätt erfarenhetoch rätt regel och rutin som tillämpas. Omdet inte är det och man gör fel antagandenså kan det däremot bli riktigt fel.

Jämför med att tillämpa reglerna förhögertrafik vid cykling där det faktiskt är

vänstertrafik. Konsekvenserna kan bliförödande trots den enskildes förvissningom att göra rätt, det vill säga följa tra-fikreglerna. Bristen på kunskap gör attdet är fel trafikregler som tillämpas ochför att göra rätt så måste individen förståatt förutsättningarna, det vill säga regler-na, har ändrats, från högertrafik tillvänstertrafik.

Struktur för reflektion behövs

Appliceras detta på byggarbetsplatsenoch platscheferna så handlar det om attge platschefen tid för att arbeta på rättproblemlösningsnivå, att hinna reflekte-ra över om den givna rutinen eller in-struktionen verkligen löser problemet pårätt sätt. Att då ha platschefer som intehar behov av förändring gör att steget upptill den kunskapsbaserade problemlös-ningen blir högre.

Men vad allvarligare är, att ha en struk-tur och kultur i företag och bransch sominte ger utrymme för reflektion gör attsteget blir än svårare att ta. Detta gällerdessutom fler led i byggprocessen, det villsäga även projektering där projektöreroch konstruktörer också arbetar med an-bud i konkurrens. Även här är det snabba-re och åtminstone kortsiktigt effektivareatt återanvända tidigare lösningar. Tidenatt reflektera över om de gamla förutsätt-ningarna även gäller i det nya projektetprioriteras bort.

Delar i en process

Det är dags att lyfta blicken från den en-skilda platschefen och det enskilda pro-jektet till att se till helheten där projektetinte är unikt utan en del i en process.

Den rådande kultur som finns inom

branschen behöver ifrågasättas, utvärde-ras och öppna upp för nya tankar ochkanske även nya organisationsformer.Den enskildes påverkan är alltför liten föratt kunna genomföra de förändringarsom krävs för att vi ska slippa rapporterom fel och brister i projekt. Att låsa fastdet traditionella ”projekttänket” i såvälkultur och struktur försvårar arbetet medförändring och effektivisering i bran-schen.

För att ge utrymme åt platschefen attstyra produktionen så optimalt som möj-ligt krävs att de rutiner och riktlinjer somtas fram också omfattar under vilka förut-sättningar dessa gäller. Det krävs en sys-tematik som innebär att man lär sig avsina fel, oberoende var man befinner sig iprocessen.

Svårigheten uppstår när de fel som be-gås av en part inte upptäcks förrän i ett el-ler flera skeden längre fram. Återkopp-lingen måste då passera tillbaka i fleraprocessteg och kanske även mellan olikaorganisationer. Så som det fungerar idagmed tydliga uppdelningar mellan de oli-ka aktörerna och organisationerna är detingen som tar ansvar för att hitta en läran-de systematik, en systematik som alladessutom skulle vinna på.

Platschefen har en viktig roll i byggpro-jekt idag och ska ha det även i fortsätt-ningen. Huvudansvaret för en platschefär att få produktionen av projektet att fly-ta fram så problemfritt som möjligt. Destomindre problem som måste lösas i sistaminuten på plats desto bättre förutsätt-ningar för att slutprodukten ska bli fel -fri. D


P



Noterat

Det råder bandyfeber i Sveri-ge. Tolv bandyhallar och mul-tiarenor är under uppbyggnad

eller projektering. Till de på-gående byggena, Arena Vä-nersborg och Göranssons Are-

na i Sandviken, har bärandeplåttak av Plannjas 200-profilvalts.

– Gemensamt för samtligabandyhallar och multiarenorär de enorma takytor som mås-te täckas. När det gäller ratio-nella och flexibla taklösningari jätteformat så har vi ett starktproduktutbud att erbjuda, sä-ger Sixten Nettrander som ärförsäljningschef på Plannja.

Plannjas kraftigaste hög-profil, Plannja 200, klarar fri -bärande spännvidder upp tillelva meter. Styrkan uppnåsbland annat genom att mikro-rillor valsas i plåten innan denprofileras.

– Det är en tillverkningsme-

tod som Plannja är ensam om.Vi kan använda tunnare plåtoch ändå uppnå extrem styrka.Resultatet blir en starkare, lät-tare och konkurrens kraftigareprodukt, menar Fredrik Ed-fast, chef för teknik och ut-veckling.

Ännu en fördel enligt Fred -rik Edfast är att taket är tyst.

– Normalt har en plåtprofilflera profiltoppar, medanPlannja 200 enbart har en bredöverfläns. Därför lämpar densig speciellt att perforeras föratt tillsammans med takisole -ringen dämpa skarpa ljud ochefterklanger och ge en godljudabsorption. D

Tak av bärande plåt

Arena Vänersborg. Bågformade fackverk parlyfts på plats, samman-

bundna av Plannja 200. Totalt får taket en yta på 12 500 kvm.

Foto: Plannja

Konsultbolaget Prevas inno-vationsteam har skissat påframtidens intelligenta föns-ter där vädringen sker auto-matiskt, när luftkvaliteten ärbättre ute än inne, genom attkombinera en eller flera senso-rer för kritiska luftkvalitetspa-rametrar.

Rune Domsten, teknisk chefpå Prevas A/S säger:

– Prevas ser en stor outnytt-jad potential i att använda be-fintlig datateknik för att skapanya innovativa produkter.Bättre användning av teknikkan säkra marknadspositio-nen för nordiska företag enlång tid framöver. Detta är baraett av alla exempel på vad mankan göra med befintlig tekno-logi.

Med befintlig teknik för bul-lerdämpning blir det tyst innetrots vädringen och trafikenutanför. Strategiskt placerademikrofoner och högtalare kan,tack vare avancerad signalpro-cessning och programmeringför att analysera infallandeljud, emittera ljudvågor i mot-fas för att dämpa buller meddestruktiv interferens.

Denna teknik används idag iexempelvis avancerade head -set för bullriga miljöer. Ombullernivån blir för hög försystemet, stänger mekanikenåterigen fönstret. Med känsli-ga mikrofoner och rätt pro-grammering kan exempelvisen annalkande långtradareupptäckas i så god tid att stäng-ningen kan göras mjukt. D

Fönster vädrar automatiskt

Teknikkonsultbolaget Ram-böll valde en något annorlundaväg för att stimulera ungdo-mar att välja ingenjörsyrketoch framtida jobb som teknik-konsulter. Företaget utlyste entävling och lottade ut möjlig-heten att få vara konsult för endag.

På två studentmässor kundebesökande studenter anmälasitt intresse för att vinna en dagpå teknikkonsultbolaget. Tiovinnare valdes ut och fyra av

dessa vinnare har fått sitt pris:en dag på Rambölls huvudkon-tor med en inblick i hur kon-sultvärlden fungerar. Vinnar-na fick bland annat följa medpå platsbesök hos Züblin sompresenterar entreprenadenför sänktunnelsdelen av City-banan. Studenterna deltogäven i det dagliga arbetet påRambölls avdelning för bygg-teknik, där de bland annat varmed på kundmöten och in-ternmöten. D

Lockar student till yrket

Vinnare i Rambölls studenttävling, från vänster Lan Wang, KTH,

Da niel Thorn, KTH-Syd, Mats Edgren, KTH-Syd och Malin Larsson,

KTH-Syd. Från Ramböll: Leonardo Canales, Bro- och tunnel, Amir

Ja fari, Bro- och Tunnel och John Henrik Frostell, Bro- och tunnel.

Foto: Ramböll


Noterat

Vilka naturmaterial användsvid tillverkningen av linoleum -mattor? Att linolja och lino -leum låter lika är ingen slump.Det är från linolja som lino -leum har fått sitt namn. Detframgår när mattproducentenForbo redogör för materialen isin tillverkningsprocess av li-noleummattor.

Linoleum tillverkas av för-nyelsebara råmaterial som lin -olja, tallolja, harts, trämjöl ochjute. Kalkstensmjölet i lino -leum är en oändlig resurs ochfärgpigmenten är valda medhänsyn till miljön. Att utvinnaoch bereda dessa typer råvarorkräver låga mängder energi.

Huvudingredienser i till-verkningen är: Linolja från linplantans frön

är i kombination med talloljafrån papperstillverkning denviktigaste råvaran för lino -leum. Genom åren har linoljaanvänts till tekniska produktersom målarfärg men även somlivsmedel och medicin. Harts utvinns ur barrträds

kåda utan att fälla träden. Till-sammans med de härdande ol-jorna bildar harts bindemedletför linoleum, så kallat lino -leumcement. Resultatet bliren kombination av slitstyrkaoch flexibilitet. Trämjöl. Överblivet trämjöl

från snickeriindustrin är en

komponent i tillverkningen.Trämjölet bidrar till att ge li-noleumet dess ljusa och varak-tiga färg i kombination medfärgpigment. Trämjölet gergolvet ett särklassigt utseendeoch skötselegenskaper, jäm-fört med att använda korkmjölsom man gjorde förr i tiden. Korkmjöl från korkekens

bark används för att ge extrasvikt och stegljudsdämpning isportgolv och som undre skikti ljuddämpande akustikgolv.Kalkstensmjöl finns över

hela världen i berggrund avfossila bergarter. Liksom imånga andra golvmaterial an-vänds kalkstensmjöl i lino -leum för att ge extra styrka motbelastningen från till exempelmöbelben, klackar och rullan-de hjul. Färgpigment. Pigmenten är

helt organiska och fria frånmiljöfarliga tungmetaller, menger ändå en bestående färg -upplevelse med hög bestän-dighet mot ljus och luft. Jutefiber, som spinns och

vävs till baksidan på linoleum,är en växtbaserad, förnyelse-bar råvara som odlas och be-reds i Indien och Bangla-desh. D

Naturlig olja i mattan Konjunkturbarometern frånapril visar på en fortsatt svagutveckling i svensk ekonomi.Nedgången beror främst på enrejäl försvagning i byggkon-junkturen samt en ökad pessi-mism bland hushållen. Inomsamtliga sektorer som ingår iundersökningen från Kon-

junkturinstitutet är läget myc -ket svagare än normalt.

Läget inom byggindustrinhar försämrats rejält. Cirka 60procent av företagen rapporte-rar lägre byggvolymer och mins-kad orderingång och nästanhälften av företagen är missnöj-da med orderbeläggningen. D

Rejäl försämring inom bygg


Noterat

Energikostnaden är den en-

skilt största utgiftsposten för

många fastigheter. Med en

trend av stigande energipriser,

och skärpta miljökrav, är det

läge att se över kvaliteten på

isoleringen. Bland annat taket

kan vara en stor energitjuv.

Icopal tillverkar tätskikts -

produkter som är speciellt an-

passade för låglutande tak,

som är vanliga på kommersiel-

la fastigheter.

– Den fastighetsägare som

tilläggsisolerar samtidigt som

tätskiktet ändå ska förnyas kan

göra stora besparingar. Inve-

steringen brukar vara i hamn

redan efter ett par år. En väl -

isolerad fastighet har dess -

utom ett betydligt behagligare

inomhusklimat, säger Bengt

Widstrand, försäljningschef

på Icopal.

– För att underlätta att räk-

na på sina fastigheter har vi ta-

git fram ett enkelt beräk-

ningsprogram.

På www.renoverataket.nu

kan fastighetsägare mata in

sina egna värden och direkt se

årlig besparing och miljövinst.

För de flesta blir takrenove -

ring plus tilläggsisolering en

mycket god affär, säger Bengt

Widstrand. D

Jackpott att täta tak

Lönar sig att täta tak. Foto: Icopal

Rekryteringsportalen Jobbet.se

utökar sin verksamhet och har

inlett en expansion genom att

starta nya lokalkontor över

hela Sverige. Målet är att eta-

blera nio lokalkontor under

året, och att öppna 40 kontor

inom tre år.

Det är fyrtiotalisternas

utträde från arbetsmarkna-

den, tillsammans med ökade

krav på snabba och träffsäkra

rekryteringar, som ligger bak -

om det Uppsalabaserade rek -

ryteringsföretagets satsning.

Jobbet.se sammanför arbets-

givare med rätt arbetskraft ge-

nom att skicka ut cirka 16 000

jobb-sms varje månad.

I dag anlitar cirka 1 200 fö-

retag Jobbet.se vid rekrytering

och 134 000 personer finns re-

gistrerade i rekryteringsporta-

lens databas. Jobbet.se mat-

char de arbetssökandes profi-

ler med arbetsgivarnas önske-

mål, och skickar därefter jobb-

sms och e-post till de kandida-

ter som uppfyller arbetsgiva-

rens kravprofil.

– Cirka 90 procent av alla

som söker jobb i dag gör det via

nätet. Dessutom byter dagens

arbetskraft jobb allt oftare.

Detta innebär att företag mås-

te rekrytera både oftare och

snabbare, vilket i sin tur kräver

moderna och effektiva rekry-

teringsverktyg som sms och

e-post. Kommunikation via

Internet och sms ger bättre ge-

nomslag än till exempel an-

nonsering i tryckta medier,

menar företagets vd Sofie Ska-

ränger. D

Satsar på att förmedla jobb

– Nio av tio av alla som söker jobb gör det via nätet, säger Sofie

Skaränger, vd på Jobbet.se. Foto: Jobbet.se

I ett examensarbete av Simon

Pallin, som utförts vid avdel-

ningen för byggnadsteknologi

på Chalmers, har lufttätheten i

en serie småhus som byggts

med ytterväggar av homogena

Porotherm tegelmurblock, vil-

ka putsats in- och utvändigt,

testats.

Tio hus testades för lufttät-

heten genom sitt klimatskal.

Ett medelvärde av 0,63 l/s kvm

uppmättes vilket är under den

gräns på 0,80 l/s kvm som Bo-

verket tidigare krävde. Me-

delvärdet för luftomsättning-

en genom klimatskalet vid 50

Pa tryckskillnad var för de

uppmätta husen 2,08 1/h.

Resultaten visar att Poro -

therm-teglet kan anses ha ac-

ceptabla luftläckage nivåer.

Om Porotherm är murat på

rätt sätt och korrekt samman-

fogat med övriga byggnadsde-

taljer så finns goda chanser till

att en sådan byggnad tillfred-

ställer de krav som Boverket ti-

digare krävde på

lufttäthe ten. D

Fotnot: Examensar-

betet av Simon Pal-

lin heter ”Airtight-

ness in dwellings

with clay hollow

masonry blocks”,

avdelningen för

byggnadsteknologi,

Chalmers, 2008:106.

Sök på

www.chalmers.se.

Luftfyllda block ger isolerad tegelmur

Portotherm-blocken sammanfogas med 1 mm

tunnfog i liggfogarna och utan bruk i stöt -

fogarna, som är utförda med not och spont.

Blocken är planslipade från fabrik, vilket

underlättar murningen.



Marknadsnytt

3M lanserar över 50 nya in-

dustrilimmer under varumär-

ket RITE-LOK. I sortimentet

finns anaeroba limmer, snabb-

limmer, UV-härdande limmer,

konstruktionslimmer samt ak-

tivatorer, primer och rengör-

ingsmedel.

Sortimentet av snabblim-

mer innehåller cirka 20 pro-

dukter samt aktivatorer, pri-

mer och rengöringsmedel. En

gemensam egenskap är den

snabba uthärdningen som gör

att många olika material kan

sammanfogas på nolltid.

De anaeroba limmerna be-

står av cirka 20 limmer som

kan täta, fästa och säkra me-

talldelar.

I lanseringen ingår också 15

nya konstruktionslimmer, av

vilka vissa härdar med hjälp av

UV-ljus. De passar särskilt bra

för sammanfogning av glas och

andra material som släpper

igenom UV-ljus. D

3M Svenska AB

08-92 22 57

Härdar med UV-ljusDet nystartade företaget Go-

fab Design AB utmanar med en

ny serie badrumsinredning.

Badkaret Noette i gjutmarmor

är först ut bland funktionellt

designade produkter från fö-

retaget. D

Gofab Design AB

0706-900 490

[email protected]

Bad i gjutmarmor

Beckers kommer med flera nya

vattenburna produkter, bland

annat ett nytt vattenburet

fönsterfärgsystem och en ny

terrasslasyr.

Enligt företaget sparar man

upp till en dags torktid med

Perfekt Fönsterfärg, och med

Terrasslasyr ska användaren

bara behöva lasera om terras-

sen vart tredje år. Båda pro-

dukterna är fria från lösnings-

medel. D

Beckers

08-775 61 13

[email protected]

Förstärker sortiment

Blücher WaterLine dusch -

rännor samt de trekantiga

hörn brunnarna Blücher Drain

206 Trio är nu systemgodkän-

da enligt Säker Vatteninstalla-

tion, Sitac, GVK och BKR, för

montage mot vägg, tillsam-

mans med Alfix tätskikt.

Företaget har flera olika sor-

ters design på galler, för golv-

brunnar och duschrännor. D

Blücher Sweden AB

0480-44 47 00

[email protected]

Kan monteras längs vägg


Marknadsnytt

Bostik Corner Tape är enmaskeringstejp som ger fogaren fin och jämn yta. Den efter-lämnar ingen kant som samlarsmuts. Corner Tape finns i oli-ka storlekar, 2,5 mm till 8 mm,och längder, 5 m och 25 m.

I serien från Bostik ingåräven verktyget Bostik SiliconRemover, som tar bort gamlafogar. Med Bostik Preparationwipes tar man bort smuts, bak-terier och fett före appliceringav fogen. Wipes innehåller in-gen olja. D

Bostik AB

042-19 51 00

[email protected]

Tejp för fogarEssve blir ny infästningsleve-ratör till Fagerdala EPSSystems mögelfria hus. Essvelevererar bland annat en lätt-betongskruv, som används tillförankring av exempelvis köksskåp, samt Essve CM300E Ankarmassa, som är av-sedd för infästning av pinnbulteller gängstång och används

för att sammanfoga vägg-blocken vid resning av Fager-dal EPS hus.

Företagen har tillsammanstagit fram en verktygslåda somden nyblivna husägaren får iinflyttningspresent. D

Essve

08-623 61 31

[email protected]

Husägare får verktygslåda

Många har säkert sett gabio-ner, utan att veta vad de heter.Gabioner är nätkorgar somfylls med sten och som sedankan staplas på varandra för oli-ka syften. De används till ex-empel som stödmurar vid ni-våskillnader, erosionsskydd,bullerskydd, beklädnad för be-tongväggar, samt som ren de-koration.

En gabion utgörs av ett stål-nät som antingen är tvinnat el-ler svetsat, meddelar företagetViaCon, som nu har utökat sor-timentet och erbjuder tradi-tionellt rektangulära, menockså runda och avsmalnande,gabioner. D

ViaCon AB

040-530 240

Staplad fylld nätkorg

Karl Deutsch Nordiska AB iVästerås lanserar en robustdaggpunktsmätare från Elco-meter i England. Elcometer319 mäter den relativa fuktig-heten, omgivande temperatur,yttemperatur, daggpunkt samtskillnaden mellan yttempera-turen och daggpunkten.

Instrumentet är försett medett robust yttre med IP-klass66 och tål hantering i tuffa mil-jöer. Det har menyer på svens-ka och kan lagra upp till 25 000mätvärden fördelade på 999batcher. Lagring kan ske ma-nuellt eller via loggning. Över-

föring av data sker med blue-tooth alternativt USB medhjälp av medföljande mjukva-ra Elcomaster.

Företaget lanserar även dennya ultraljudtjockleksmätarenEchometer 1076. Den mätergodstjocklek genom färgskiktpå upp till 4 mm. Den kan ävenmäta ljudhastigheten i olikamaterial mellan 100–20 000m/s, vilket kan användas föratt bestämma kvaliteten hosgjutjärn. D

Karl Deutsch Nordiska AB

021-35 70 00

[email protected]

Mäter fukt eller färgtjocklek


Marknadsnytt

Företaget Veab, med kontor

och fabrik i Hässleholm, satsar

på att bli en komplett leveran-

tör av kanalvärmare och kanal-

kylare.

Veab har vattenburna batte-

rier i fem grundtyper, där kun-

den genom att fastställa en rad

parametrar får exakt den väx-

lare som applikationen kräver.

Genom sin flexibla produk-

tionsapparat kan

företaget nu även

börja tillverka

helt kund anpas -

sade kanal vär -

mare, kanalkyla-

re och kondenso-

rer. D

Veab

[email protected]

Skräddarsyr batterier

Företaget Monier kommer

med en ny helhetslösning för

tak: Turmalin. Det är ett form-

pressat taktegel. En falsad yta

möjliggör montering redan vid

14 graders taklutning. Företa-

get utlovar även ett tyst tak,

som inte knäpper om somma-

ren, och som inte heller behö-

ver målas om.

Turmalin levereras med ett

brett sortiment av specialpan-

nor och originaltaktillbehör,

till exempel infästning, venti-

lationstillbehör, halvpannor

och ett stort variabelt läktav-

stånd (355–380 mm). Vidare

finns aluzinlösningar för nock

och gavlar. D

Monier Roofing AB

0703-12 66 20

[email protected]

Falsat och tyst taktegel

Nya Paroc® print- och Paroc®

art-element lanseras av Paroc

Panel System. Paroc® print-

elementet har tagits fram un-

der ledning av utvecklingsdi-

rektör Dick Karlsson och ger

konstruktörer frihet att skapa

ytor med valbar visuell fram-

toning. Bilder eller mönster

kan tryckas på elementen.

Paroc® art-elementet föddes

i samarbete med konstnären

Jan-Erik Andersson, som gett

sin syn på användningen av or-

namentik i samband med lätt -

elementbyggande.

Paroc-elementen är obränn -

bara och har klassats i Euro-

klass A2-s1,d0. Med de sektio-

nerande elementen uppnås ett

brandmotstånd på upp till fyra

timmar. D

Paroc Panel System Oy Ab

040-717 19 30

[email protected]

Konstnärliga element


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00golvvärme

totalt säker


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

EuroProfil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Fasadglas Bäcklin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Forserum Safety Glass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

INDUF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Moelven Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.a omslag

Monier Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Paroc AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Sid

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

ProBygFile Danmark filial Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

SAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

SK Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

STO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26, 34

Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Unidrain . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Zip-up Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 [email protected]

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

PITEÅ

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

GÖTEBORG


STOCKHOLMSTOCKHOLM


STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Av SBSC certifierat besiktningsföretag

Av SITAC certifierad besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comTrångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND [email protected] - 510 104 70

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17

183 30 Täby

Växel 08-638 23 30

Fax 08-768 23 70

[email protected]

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg


VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ

VISBY


Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG

I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening



Marknadsnytt

Trelleborg Waterproofing ABintroducerar ett nytt tätskikts-system. Mataki Uno Tech®Plusär ett bitumentätskikt somsammanfogas utan gasol ochsom inte kräver lika hög värmevid skarvning som traditionel-la bitumentätskikt. Skarvarnasluts med hjälp av en eldrivenoch specialutvecklad varm-luftsmaskin: T-Welder. Manslipper gasol och öppna lågor isamband med installationen.

Elastiska egenskaper hosMataki UnoTech®Plus görtätskiktssystemet mindre

känsligt för rörelser i underla-get. En låg rullvikt gör arbetetskonsammare för montören.Materialet är fritt från haloge-ner, tungmetaller och andragifter som kan spridas till denomgivande miljön via exem-pelvis takavvattningssyste-met.

Mataki UnoTech®Plus upp-fyller kraven på Boverkets byggregler och är CE- och P-märkt. D

Trelleborg Waterproofing AB+46 42 33 40 00

Skarvar utan gasol

En skadadstolpe i enlagerlokalkan med-föra riskför skadorför perso-nal, och in-nebär of taatt detkrävs re-parationereller atttruckar inte kan köra.

ÖLM AB, som har speciali-serat sig på försäljning av la-ger- och materialhanterings-utrustning, saluför nu Rack

Armour. Det är ett nytt paten-terat stolpskydd som uppfyllerFEM-krav för front- och sido-påkörningar, skyddar mer avstolpen, samt reducerar ska-dor på ställage och pallställ.Stolpskyddet kräver ingenborrning för expanderbult. D

ÖLM AB019-673 20 30 [email protected]

Stolpskydd ökar säkerhet

Handsändaren Remotus MB-28 är det senaste tillskottet iRemotus-familjen från Åker-ströms Björbo. Den nya hand-sändaren har både knapparoch joysticks i en och sammamodell och kan manövrerasmed enhandsfattning.

Handsändaren kommer attkunna användas till fjärrstyr-ning av mobila applikationersåsom lastväxlare, bärgare, be-tongpumpar etcetera. D

Åkerströms Björbo AB 0241-250 [email protected]

Sändare med joystick

Starka betongindustrier kom-mer med sommarnyheter tillträdgården. Däribland den nyaplattan Exklusiv Travertin,med en mjuk yta med nött ut-seende för gångar och altaner,samt Dolomit stödmur, som är

ett komplett mursystem mednormalblock, hörnblock, hel-eller halvavslutning, samt entopplatta med knäckt front. D

Starka Betongindustrier044-20 25 [email protected]

Nött platta till utemiljön

Minifloor 8™ är ett vattenbu-ret golvvärmesystem med likalåg bygghöjd som elgolvvärme.Röret har en diameter på åttamillimeter. Nu finns det för-packat för försäljning direkt ibutik.

Minifloor 8™ är speciellt ut-vecklat för små utrymmen upp

till 12 kvm, som badrum ochhall. Det kan gjutas in eller läg-gas på befintligt golv. D

Thermotech Scandinavia AB070-647 88 [email protected]

Golvvärme för små rum

Uppsala-avdelningen hållernormalt en träff den förstatorsdagen i varje månad underårets aktiva månader. Träffar-na kan variera från studiebe-sök och föredrag till kursverk-samhet. Däremellan läggs dåoch då in någon kurs eller in-formation.

Som regel är dessa träffargratis – vi bjuder på förtäring –men i vissa fall tar vi en avgiftframförallt vid kurser. Avdel-ningen har därmed en godekonomi som utökades genomvårt engagemang i förra åretsförbundsstämma. Vädretsmakter gjorde att stämmanblev särskilt lyckad samtidigtsom Uppsalas nya Konsert &

Kongressbyggnad kunde vi-sas.

Genom avdelningens godaekonomi har 150 000 kronoravsatts till en stiftelse vars än-damål är att ”verka för utbild-ning och forskning inom bygg-nadsområdet genom utdel-ning av stipendier eller bidragtill yngre personer verksammaeller blivande verksammainom byggnadsområdet” samt”att mottagande personer börvara bosatta i Uppland”.

Tanken är att kunna dela utstipendium en gång om året.Avdelningen ser fram emot attfå överlämna det första stipen-diet.

Av Lennart Wågström

Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR�� som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkring

men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, för energiexperter,samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning,miljöinvente ring och utbildning tillkvali tets ansvarig enligt PBL. De fyrasistnämnda kurserna leder till certi-fiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen -jörerna SBR, Svenska Byggmästare-och ingen jörsförbundet i Finlandr f, Ålands Byggmästareförbundm fl.

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås viaInternet.

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 95Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


Johan Backlund, egen före -tagare, J Backlund Glaskon-sult AB, StockholmMikael Bengtsson, besikt-ningsman, Folksam, Kristian-stadJan Berglund, projektledare,WSP Management, SödertäljeRikard Billkärr, projektledare,HSB Östergötland, LinköpingStig Carlsson, besiktnings-man, Sicab Byggkonsult, Arlanda Albert Ellervik, uppdragsleda-re, Aria Consulting AB, KistaBo Gunnarsson, egen företa-gare, ByggnadsingenjörernaHessleholmen AB, Hässle-holmCamilla Gunnarsson, bygg -ingenjör, Byggnadsingen -jörerna Hessleholmen AB,HässleholmSven-Eric Holm, egenföreta-gare, Byggkonsultfirma Sven-Eric Holm, GrödingeLars-Göran Hällgren, Vd, Sedek Skandinavisk Energi-deklarering AB, BodenChrister Koniakowski, egenföretagare, Huddinge

Sven Lantz, projektledare,Sankt Kors Fastighets AB,LinköpingCharlotte Lind, byggnadskon-struktör, Calind byggkonsultAB, SolnaPer Nilsson, byggledare, Pan-tektor AB, LimhamnPer-Ola Olsson, byggingenjör,Byggnadsingenjörerna Hess-leholmen AB, HässleholmKjell Ramstedt, konsult, FSBFastighetsbesiktning, NackaTobias Regnander, byggkon-sult, LR Bygg AB, NorrköpingAnders Söderberg, byggingen-jör, Sundsvall (tidigare anslu-ten)Claes Walmstedt, byggingen-jör, Aria Consulting AB, KistaMartin Viberg, egen företaga-re, HV BesiktningskonsultAB, Norrköping

Nya anslutnaJohan Blomkvist, StockholmAnders Eriksson, Holsby -brunnFlemming Farcinsen, MalmöMartin Karlsson, VästeråsJohan Stål, Enköping

Nya medlemmar

Har instiftat en stiftelse

Nytt från SBR


ABK09 löd rubriken på Stock-holmsavdelningens kvällsse-minarium i mars. Att en nyABK är på väg har aviserats re-dan under år 2008 och dettahar skapat förväntningar ochundran om vad som händer.

Stockholmsavdelningenbrukar hålla månadsmötenmed middag och föredrag. Dåen ABK-information kräverlängre tid än de 45 minutersom står tillbuds på ett må-nadsmöte beslöts att ordna ettkvällsseminarium.

I mars samlades 25 medlem-mar i ABF-huset på Sveavägenför tre timmars genomgång avdet regelverk som skymtarrunt hörnet. ABK09 har ju intekommit ut ännu, men redan i

remissupplagan kan föränd-ringarna spåras.

Seminarieledare var advo-katen Ragnhild Sjörén frånAdvokatfirman Pedersen.

Intresset var stort, vilketinte minst visade sig i alla frå-gor som duggade tätt underkvällen och gjorde att infor-mationen fick en praktiskkoppling till dagsaktuella pro-blem. Även under pausen ihalvtid diskuterades flitigt.

Med ett kvällsseminariumslipper deltagarna sätta av dyr-bar arbetstid. Kanske dettakan vara en modell för fram -tiden med en kort informationi aktuella ämnen.

Av Uno Rydholm

Livligt möte kring nya ABK09

Utbildar i AMASvensk Byggtjänst har utkom-mit med AMA Hus 08, somsuccessivt kommer att ersättaHus AMA 98. SBRs samar-betspartner, utbildningsföre-taget EGA, har fått förnyat för-troende och utsetts till officiellutbildare även i AMA Hus 08.

EGA – som har en omfattan-de utbildningsverksamhet medhittills över 50 000 deltagarepå sina kurser – är sedan tidi-gare officiell utbildare förSvensk Byggtjänst i AMA An-läggning 07, samt därtill hö-rande mät- och ersättnings-regler, MER anläggning 07.

Kursledare för AMA Hus 08är SBRaren Tomas Thulin res -

pektive Olle Thåström, sombägge har medverkat vid fram-tagandet av dokumentet. Bådatvå har dessutom en gedigenerfarenhet av branschutbild-ningar.

Tomas Thulin är välkänd ibyggbranschen som en av lan-dets främsta experter på hus-besiktningar. Olle Thåströmhar lång erfarenhet som pro-jektledare och är också AMA-specialist och en av författarnatill beskrivningshandboken,som ansluter till AMA.

Utbildningarna kommer attbedrivas över hela landet. Semer på www.bygging.se. D

General Assembly meetinghar återigen ägt rum i AEEBC– den europeiska samarbets-organisationen Associationd´Experts Européens du Báti-ment et de la Construction –denna gång i Lissabon 22–25april 2009. Tolv av femton an-slutna var representerade ochSBR representerades av LarsHedåker.

Den professionella utveck-lingskommittén inledde medsitt möte varefter byggnads -skadegruppen rapporteradeom de frågor som restes vidförra mötet i Aten.

1. Vilken är den mest för-kommande ytterväggkon-struktionen i privathus,

2. visa en sektion av väggen,och

3. vad finns det för fel meddenna konstruktion?

Andra dagen upptogs av Ge-neral Assembly och inleddesmed en genomgång av tidigareprotokoll samt alla de delpro-jekt och representation i andraorganisationer, till exempelEOTA, CEBC, ECCREDI medflera, som AEEBC deltar i. Frå-gan om marknadsföring togsom vanligt stort utrymme ochså redovisades de kontaktersom förkommit med EU-kom-missionen.

Arbetsgruppen för profes-sionella yrkeskort redovisadehur långt arbete avancerat.Det finns andra organisationersom arbetar med samma sakoch en samordning verkar er-fordras.

En ny organisation frånEngland valdes in som med-lem – CIAT. Vidare antogs VIAUniversitetet i Danmark somansluten medlem.

Trevor Mole som varit AEE-BC`s president ett flertal år av-gick och i hans ställe valdesKevin Sheridan från CIOBfrån Irland. Till vice presidentvaldes Jacob Ravn Thomsenfrån Konstruktörsföreningen iKöpenhamn. Trevor Mole äristället nyvald secretary gene-ral.

Dagarna i Lissabon upptogockså studiebesök i Gamla Sta-den, besök på Gulbenkian Mu-seum samt i Kasbahn utan förstaden. Slutligen ska ocksånämnas att Portugal firade 25-års jubileet av sin oblodiga nej-likerevolution 25 april 1974med demonstrationer och taljust när vi var på plats.

Nästa möte är planerat attäga rum i november 2009 iRom.

För den som är mer intres-serad av vad AEEBC arbetarmed rekommenderas hemsi-dan: www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker

förbundsordförande SBR

Konsultgruppen14 augusti

Entreprenadbe-siktningsgruppen25 augusti16–17 oktober8 december

Överlåtelse -besiktnings -gruppen3 juni24–25 augusti

Antagnings -utskottet3 juni2 juli

Ordförandeträff8–9 oktober

Kalender

Allvarliga män, från vänster Francis Wargnies, Jacob Ravn Thomsen,Trevor Mole och Gert Johansen. Foto: Lars Hedåker

Det berömda 100-åriga tornet igjutjärn. Foto: Lars Hedåker

Aktivt europeiskt samarbete

Praktiskt taget dagligen mötsvi av den onödiga begreppsför-virringen när det gäller be-greppen entreprenadform res -pektive upphandlingsform.Om du söker på begreppet”entreprenadform” på Googleså får du oftast svaret ”total -entreprenad” eller ”general -entreprenad”. Ordet ”upp-handlingsform” förekommeröver huvud taget inte.

Förvirringen må hända hagamla anor, så till vida att mantog för givet att en totalentre-prenad alltid upphandladessom en generalentreprenadoch att endast utförandeentre-prenader kunde upphandlassom general- eller delad entre-prenad – med några specialva-rianter typ samordnad gene -ral entreprenad.

Dessvärre har många läro-boksförfattare, Stig Hedbergundantagen, inte uppdateratsina läroböcker. Informatöreroch hemsidor sprider i mångafall fullständigt felaktig infor-mation om begreppen.

Det är på tiden att vi glöm-mer vad som sägs i ”Motiv AFAMA 92”!

För 13 (!) år sedan utkom deförsta ”Allmänna Bestämmel-ser för totalentreprenader av-seende byggnads-, anlägg-nings- och installationsarbe-ten ABT 94”. I densamma klar-görs i ingressen att bestäm-melserna är avsedda att använ-das när beställaren sluter avtal

med en entreprenör om såvälhela eller en väsentlig del avprojekteringen som själva ut-förandet.

I Begreppsbestämningar för -klaras de två entreprenadfor-merna sålunda:– Totalentreprenad: Entrepre-

nad eller del av entreprenaddär entreprenören i förhål-lande till beställaren svararför projektering och utfö-rande.

– Utförandeentreprenad: Ent-reprenad eller del av entre-prenad där beställaren sva-rar för projektering och ent-reprenören för utförande.Denna definition upprepas i

”begreppsbestämningar medanmärkningar” i såväl AB 04som ABT 06. AF AMA 98 lik-som AMA AF 07 följer upp be-stämmelsen genom att presen-tera parallella kapitel ”AFCEntreprenadföreskrifter vidutförandeentreprenad” res -pektive: ”AFD Entreprenadfö-reskrifter vid totalentrepre-nad”.

Det vi ska hålla i minnet äratt ansvarsfrågan naturligtvisär förknippad med det arbetesom entreprenören åtagit sig.Totalentreprenaden innebärtill skillnad från utförandeent-reprenaden ansvar även förprojekteringen, att lagar ochförordningar iakttas i alla led,vilket även innebär en längregarantitid för föreskrivet ochinstallerat material.

I detta samanhang må någotnämnas om ansvaret vid arbe-te gentemot konsument.

Varken ABS 09 ”Allmännabestämmelser för småhusent-reprenader” eller ”Hantverks-formuläret 09” nämner någotom entreprenadform, men ef-tersom entreprenören = nä -ringsidkaren är fackmannenoch konsumenten ”bara” kon-sument så torde alla arbetendär beställaren är en konsu-ment hanteras som totalentre-prenader.

Beträffande upphandlings-form så må beställaren i det en-skilda fallet ta ställning till omobjektet skall utföras med enentreprenör/generalentrepre -nad som genomför arbetet somutförandeentreprenad (medAB-U 07) eller på totalentre-prenad (ABT-U 07) med hjälpav underentreprenörer somentreprenören valt.

Beställaren kan även träffaavtal med flera entreprenö-rer/delad entreprenad varviden huvudentreprenör lämpli-gen får ansvaret för samord-ning av såväl egentliga entre-prenadarbetet som byggar -betsmiljösamordningen. Ävenvid denna upphandlingsformkan entreprenadformen varaantingen utförandeentrepre-nad eller totalentreprenad så-väl vad huvudentreprenadensom sidoentreprenaderna be-träffar.

Önskar beställaren själv

handla upp sidoentreprena-derna eller någon av dem ochdärefter avtala med huvudent-reprenören om att ta in den el-ler dessa entreprenader somsin underentreprenör så ärdetta också möjligt; samord-nad generalentreprenad. Den-na avsikt bör då klargöras re-dan i anbudsinbjudan, (AFB11) så att kostnaden för ettövertagande är känd för be-ställaren vid ”nollställningen”av inkomna anbud.

Vid slutbesiktningar klargörvi besiktningsmän ovanståen-de och måhända har det intenågot allmänt intresse, mendet är välgörande om bran-schens folk, såväl stora somsmå entreprenörer och bestäl-lare talar samma språk och läg-ger in samma betydelse i or-den. Journalister i branschtid-ningar har härvid ett särskiltansvar.

Kanske är det dags att ute-sluta alla ofta felaktiga entre-prenörepitet på byggplatsskyl-tarna och endast ange entre-prenörernas namn och det ar-bete denna entreprenör utför?

Tydligheten (läs reklamvär-det) kanske vinner på det?

Av Åke Einarsson, av SBR godkänd besikt-

ningsman för entreprenader

Använd begreppen rätt


Nytt från SBR

Lennart Wågström blir bloggareLennart Wågström har antagiten ny utmaning då han nume-ra är en av Byggtjänsts blogga-re i deras nyuppstartade bygg-bloggarsajt –www.byggbloggarna.se.

Byggtjänst har knutit till sigpersoner med olika erfarenhe-ter som ett par gånger i veckan

ska presentera frågor inomsina verksamhetsområden.

Lennart Wågström kom-mer att behandla besiktnings-frågor. Det kommer att röra sigom både praktiska och juridis-ka spörsmål liksom rutinerkring besiktningsgenomfö-randet. Frågor på beställar-

och entreprenadsidan kom-mer naturligtvis även att be-röras.

Med all säkerhet kommermånga frågor, som är upptag-na i det kompendium om ent-reprenadbesiktning enligtAB 04 respektive ABT 06 somRoland Holmgren, Jens Pe-

derson, Jan Ulvegård och Len-nart Wågström skrivit i samar-bete med Byggtjänst, att be-handlas.

Läsaren har möjlighet attkommentera liksom att ställafrågor. D

Nytt från SBR


Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 15–6 oktober, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 27–8 oktober, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän9 oktober, Stockholm

Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 18–9 september, Stockholm13–14 oktober, Helsingborg

Entreprenadbesiktning steg 2 –praktik7 oktober, Stockholm5 november, Helsingborg

Entreprenadbesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän7 oktober, Stockholm5 november, Helsingborg

Energideklaration för bostäderoch småhusNivå N:

20–22 oktober, Stockholm25–27 november, Malmö

ABK 09 Nyhet5 oktober, Kalmar15 oktober, Luleå22 oktober, Stockholm6 november, Örebro

12 november, Linköping13 november, Uppsala17 november, Malmö1 december, Göteborg

BIM, Nyhet20 oktober, Göteborg3 november, Malmö26 november, Stockholm

Putsade fasader13 oktober, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador28–29 september, Göteborg23–24 november, Malmö7–8 december, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet10 november, Stockholm

BBR 2008 – nya och kommande ändringarHalvdagskurs, em

21 september, Örebro23 november, Stockholm

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar19 november, Stockholm

Fogfria golv, Nyhet4 november, Stockholm

Skadeutredningar2 november, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*16 september, Stockholm10 september, Östersund28 september, Göteborg6 oktober, Malmö30 september, Örebro (SBR-kurs)

AMA Hus 08, nyheter och förändringar* Halvdagskurs

18 september, Stockholm

MER Anläggning 07*7 oktober, Stockholm7 oktober, Göteborg8 oktober, Malmö

AMA Anläggning 07*15 september, Stockholm21 september, Göteborg24 september, Malmö

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*6 oktober, Stockholm22 oktober, Malmö10 november, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare*1–2 september, Stockholm14–15 september, Umeå16–17 september, Luleå30 september–1 oktober, Gävle14–15 oktober, Lycksele

Entreprenadjuridik, grundkurs*1 september, Stockholm3 september, Malmö3 september, Göteborg

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*1 oktober, Stockholm1 oktober, Malmö6 oktober, Göteborg

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N

9, 10, 16 september, Göteborg23, 24, 30 september, Malmö4, 5, 11 november, Stockholm

Nivå K

17 september, Göteborg1 oktober, Malmö12 november, Stockholm

Projektledning*7–8 september, Stockholm20–21 oktober, Malmö27–28 oktober, Stockholm1–2 december, Göteborg

*Kurser markerade med* genomförSBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpassadekurser. Vi skräddarsyr en kurs förjust ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och

kursanmälan,

se www.bygging.se/kurser eller

ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser

I mitten av mars samladesmedlemmar i SBRs konsult-grupp till årsmöte, som inled-des med ett besök i Riksdags-huset. Eftersom detta skeddeen fredag eftermiddag och deflesta riksdagsledamöter varlediga kunde gruppen röra sigi lokalerna utan att störa riks-dagsarbetet. Att träda in i hu-set känns respektfullt och attsedan gå i gången runt plenisa-len ger en känsla av värdighet.Från plenisalens åskådarläk-tare har man en fullständig ut-sikt över alla ledamöternasplatser, podiet och talarstolar.

Genom en underjordiskgång fortsatte vandringen tillgamla Riksdagshuset och tillgamla förstakammarsalen medsina traditionella träbänkar.Här brukar olika möten ochkongresser hållas.

Gamla Riksdagshuset bygg-des åren 1895–1904. På 1960-talet upptäcktes bristfällighe-ter i grundläggningen, blandannat till följd av grundvatten-förändringar. Betydande för-stärkningsarbeten sattes igång.Under tiden fick våra riks-dagsledamöter flytta till nyatillfälliga lokaler vid Sergelstorg och den berömda mattan.

Under tiden byggdes det ti-digare Riksbankshuset om tillriksdagshus och det är därvåra riksdagsmän finns idag.

Årsmötet hölls i närbelägnaOperakällaren. Efter en kort in-ledande presentation av delta-garna förklarade Konsultgrup-pens ordförande Birger Jörn-hammar årsmötet öppnat. Tillordförande för årsmötet utsågsPeter Larsson, Stock holm.Gunnar Edebrand valdes till

sekreterare för årsmötet. Dagordningens punkter be-

lystes och behandlades i tur -ordning. Konsultgruppen harfortsatt att marknadsföra med -lemmarna, dels genom en egenhemsida och dels genom an-nonser i branschtidningar. An-talet medlemsföretag var vidårsskiftet 232 stycken. Kon-sultgruppen visade ett över-skott för år 2008.

Konsultgruppens valnämndföreslog omval av ordförandeBirger Jörnhammar, Visby ochledamöterna Björn Weslien,Stockholm och Lars Hedåker,Malmö, samt nyval av LeifBjörkman, Eskilstuna – en ut -ökning av styrelsen med en le-damot. Årsmötet beslöt i enlig-het med valnämndens förslagoch antalet styrelseledamöterblir sex. Kvarvarande ledamö-

ter valda till år 2010 är StefanJönsson och Björn Wahlberg.

Därefter följde informationom ABK09 av advokaten EvaWestberg Persson från FoyenAdvokatfirma AB. Nya ABKhar ännu inte kommit ut men avremissupplagan finns nyhetersom sannolikt kommer attdrabba branschen. Intressetvar inte att ta miste på för undergenomgången ställdes mångafrågor om kommande föränd-ringar och konsekvenser.

Kvällen avslutades med års-mötesmiddag i Operakälla-rens festvåning med utsöktmat och med utsikt överströmmen med StockholmsSlott, Grand Hotell och Natio-nalmuseum, som inramningtill Konsultgruppens årsmö-tesarrangemang.

Av Uno Rydholm

Konsultgruppens årsmöte 2009

När Uppsala-avdelningen fö-retog en ölprovarkväll påSlottskällans Bryggeri var in-tresset mycket stort och detblev fullt med deltagare. En fingenomgång av ölets tillkomstoch tillverkning samt en rund-vandring i fabrikslokalernavarvades med ölprovning medtilltugg.

Slottskällans Bryggeri föd-des som idé år 1995 och i bör-jan av år 1998 var utrustningenför tillverkning på plats, ochproduktionen kunde inledas iliten skala. På vårkanten kun-de de två första produkterna,Premiär och Svart, lanseras iUppsala och fick då ett mycketpositivt mottagande.

Slottskällans Bryggeri ABdrivs med kärleken till ölet icentrum. Traditionella meto-der i kombination med nytän-kande är affärsidén. Grund-tanken är att producera öl sominitiativtagarna själva tyckerom och med förhoppning atttillräckligt många delar deras

smak. Bryggeriet tycks vara in -ne på rätt spår genom mångapositiva tidningsartiklar och re-censioner. Ölet har blivit belö-nat vid Nordens största ölmäs-sa Stockholm Beer Festival vidsamtliga tillfällen man deltagit.

Idag tillverkar man ett stortantal ölsorter från lager till rättalkoholhaltigt öl.

Slottslager. En ljus lager, denkraftigaste, mest välhumladeoch aromatiska lagern. Den ärbryggd med rejäla mängder avden slovenska humlen StyrianGolding och den tyska Hers-brucker. Humlens dofter ochsmaker är tydliga och friska,med andra ord ett öl för riktigaölälskare. Passar bra till salla-der och fiskrätter, salta ellerfeta smaker, samt även tillskaldjur och charkuterier.

Blond Ale. Fruktig ljus ale.Decennium. Bryggeriets ju-

bileumsöl, en bocköl som pas-sar till nötkött, vilt och kryddi-ga korvar, grovt bröd, nötteroch torkad frukt.

Imperial Stout. Gammel-dags stout. Lätt kyld en ut-märkt sällskapsdryck i småmängder. Passar svalt till ljum-met med choklad i alla dessmörkare former och konsis -tenser. Rumstempererad gården till kraftig grönmögelosteller sval till kraftig mat ochrökta charkuterier.

Kloster. Belgisk ale med storoch komplex smak och arom.Passar till mat och starka ostar,som en rejält lagrad gorgonzola.

Pale Ale. Passar bra till rejälmat som grytor och gratängermen även till finare kötträtter,gärna med inslag av vilt. Brit-tisk ale är främst en pubange-lägenhet, det vill säga en säll-skapsdryck.

Roslager. Ljus lager. Är enutmärkt törstsläckare och somalla ljusa lageröl passar den tillmat. Gör sig utmärkt med sill,

potatis och andra fröjder somhör sommaren till.

Strong Ale. Njut ölen tillkraftig mat med viss sötma el-ler i ensamt majestät. Ölen äropastöriserad och vinner pålagring. Spar den mörkt ochsvalt några år så öppnas sma-kerna ytterligare.

Uppsala. Tänkt som Uppsa-labornas eget öl, utmärkttörstsläckare som passarmånga. Som alla ljusa lagerölpassar den till all smakrik matoch är ett öl utmärkt med silloch potatis.

Vit. Veteöl. En idealisktörstsläckare och ett öl sompassar förträffligt till både fisk,skaldjur och det asiatiska kö-ket.

Slottskällans öl kan köpashos en del handlare menfrämst på Systembolaget.

Av Lennart Wågström

Nytt från SBR


Fullt folk på ölbryggeri

Från vänster föredragshållaren Jon och bartendern Janne, samtUppsala-avdelningens ordförande Sune Hemmingsson.

Från vänster Uppsala-avdelningens ordförande Sune Hemmingsson,KA-gruppens ordförande Åsa Hedlund med man, Dag Gustafsson,Lennart Wågström och Bernt Gustafsson. I bakgrunden från vänsterBo Bjerking och Johan Lindersson.

Rabatt på facklitteratur

Beställ facklitteratur och handböckerdirekt från Byggtjänst

www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Documents

Husbyggaren 2009 Nr 4