Husbyggaren 2008 Nr 5

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

085Nedanstående är en annons från ÅF Infrastruktur

4 husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik ProduktionGaffelgränd 1 a, 111 30 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90e-brev: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–5–9 prenumerationer 200:–10 eller fler prenumerationer 160:–Lösnummer 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:553425-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 4 v 38Nr 2 v 13 Nr 5 v 44Nr 3 v 22 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 500 ex.Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiellauppfattning endast då det särskiltanges.

Redaktionen ansvarar inte förmaterial som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 5 · 2008 | Årgång 50

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 34 Att energi ochmiljö hänger ihop handlar flera artiklar i det här numret avHusbyggaren om. För att kunna få jämförbaramätetal på energiåtgång och på energins”miljövänlighet” måsteman väga in hela kedjan från hur energin – som el eller värme –produceras och transporteras. Husbyggaren har också besökt ett grundläggningsarbete därGPS visar sig fungera utmärkt vid pålsättning i vatten. Foto: Bengt Drakenberg

I nästa nummer:Byggmetoder & InnemiljöTidningen utkommer i vecka 50

INNEHÅLL6 GPS ger ökad precision vid pålning under vatten

10 135 år gammal trägrund bevaras med injektering

16 Lägre kostnad skäl att satsa på egenproducerad el

20 Producenter av elprylar behöver tänka om

26 Räkna in transportförluster när energiåtgång mäts

30 Miljökrav måste ställas när energikällor väljs

34 Malmö satsar stort på el och värme från solen

36 Trögt för solvärme att ta marknad

40 Besiktningsmän missar fel i gröna anläggningar

44 Omtvistad enstegstätning fasas ut – utom hos JM

48 Byggbranschen bör ändra sin syn på ”manlighet”

54 Juridik: Hovrätt ställer långtgående krav på kontroll

58 IT: Kanske det är bara bra att vara långsam

60 Form & Teknik: Med två megapixel och ett vaket öga genom stan

62 Debatt: Projektörerna slarvar med att upprätta bygghandling

66 Debatt: Billig miljövänlig spillvärme kan halvera energiåtgång

69 Noterat

76 Marknadsnytt

88 Nytt från SBR


Det är nu två år sedan Skans-ka gjorde det första försöketmedGlobalPositioningSystem(GPS)vidgrundläggningsarbe-

ten.EnGPS installeradesdå i enkalk-ochcementmaskin (KC-maskin). Försöketgick så bra attman så gott somgenast för-sedde övriga KC-maskiner med GPS.I februari i årgickmanvidareochmon-

terade in den första GPS:en i en pålkranoch i slutet av sommaren fick även enborrvagn GPS.– Tekniken fungerar utmärkt och man

kan med säkerhet säga att vi är först påplanmed detta, säger Fredrik Beyer, somärprojektchefvidSkanskaRegionGrund-läggning.

Perfekt vid sjöjobbGPS underlättar särskilt vid sjöarbetenoch på ställen där jorden är lös och klad-dig. Grundläggning under vatten är etttypexempel där GPS-systemet gör stornytta.Fredrik Beyer leder nu grundlägg-

ningsarbetet i Henriksdal, i Nacka, straxsydöst om Stockholms innerstad, därHammarby Sjöstads tredje och sista delhåller på att byggas.Här skadet bli lägen-heter i sjönärabostadshus, en långkaj, tvålånga pirar och en strandpromenad. Detkräver enpålbankmed sammanlagt cirka4 000 utsättningspunkter.– Ju fler punkter desto större nytta har

man av en GPS. Det är speciellt bra vidkrångliga sjöjobb som detta, där bostä-derna ska sträcka sig en bra bit ut i vatt-net. Det underlättar jättemycket för oss.Det är svårt att påla i vattnet närman intehar några fasta referenspunkter, förkla-rar Fredrik Beyer.

Första borrvagnenmedGPSSolen lyser över de vackra husen med degenerösa balkongerna, bredvid den om-

byggda Lumafabriken på andra sidanvattnet.Detskvallraromhur fintdetärpåväg att bli här i Henriksdal. Än så längesyns bara en mängd av de pålar som helahärlighetenskavilapå.Pålkranensflitiga,regelbundnabankandehörsibakgrunden.Fredrik Beyer nickar mot en borrvagn

som står på en ponton ute i vattnet. Denarbetar flitigt. Den ska bland annat borrafast pålar med stag i, som ska ta upp stö-ten om kajen blir påkörd av en båt.Fredrik pekar mot borrvagnens högstapunkt och förklarar:– Längst till höger däruppe är en GPS-

antenn. Den anger positionen. De andratvå små, vita puckarna till vänster angerriktningen. De talar alltså om för maski-nisten åt vilket håll han ska förflytta ma-skinen. Då får du tre punkter som harkoordinater. I de blå arbetsbodarna bak-om oss på land finns en basstation somGPS:en”pratar”medhela tiden.På så sättfår du noggrannheten i systemet.På avstånd ser vi hur maskinisten rik-

tar in borröret. Det finns inte en utsätta-re i sikte. GPS:en gör att maskinisten kla-rar sig själv.

Lätt att användaEn liten båt med det förpliktigande nam-net Hugin kommer tuffande över vattnetför att föra oss ut till Erik Österberg, sommanövrerar borrvagnen. Han visar ossdatorskärmen och tangentbordet i förar-hytten. Han ler lite när han förklarar:– Det är som att lära sig spela tv-spel:

Manmåstekännasig föråtvilkethållmanrör sig och förstå vad som då händer påskärmen. Omman har lite datorvana gårdet väldigt snabbt att lära sig. Det tog välen halvtimme att vänja sig…För att komma igång med GPS:en fick

maskinförarna en introduktion av Skans-kasmaskinutvecklareRolandLinnanhei-

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Det går snabbare, det är smidigare och detär roligare. Skanska är först i landet med att använda GPS vid grundläggningsarbeten. Vid byggetav Hammarby sjöstads tredje etapp underlättas arbetet med pålning under vattnet.

GPSgerenökadprecisionvidpålningundervattenAvmarie wallin frilansbyrånRakt på sak

Toleransen är tio centimeter och det klarar manmedFortsättning s. 8 P


marginal tack vare GPS:en. Foto: Marie Wallin

Projektchefen Fredrik Beyer visar densenastemaskinen som fått GPS – enborrvagn. Foto: Marie Wallin

På toppen av borrvagnens högsta punkt sit-ter en GPS-antenn (t h) som anger borrvag-nens position och tvåmottagare som angerborrmaskinens riktning. Foto: Marie Wallin

Borrens position syns på skärmen som enblå ring. När riktningen – de gula och rödafälten – bildar en ring runt den blå fläcken ärdet dags att borra. Foto: Marie Wallin

mo. Det är han som har skrivit program-varorna för att anpassa systemet tillsvenska förhållanden. Han är ingenjör ibotten och har erfarenhet som lantmäta-re och har även arbetat som utsättare.

”Vanlig” datorGPS:en består av ett Windows-baseratprogram i en vanlig maskindator, en så-dan som brukar användas till skogsma-skiner och liknande.– Roland Linnanheimo har justerat

den efter våra förhållanden förstås. Manmåste räkna ut olika avstånd och mäta inmaskinenpå ett annorlunda sätt,mendetär i grund och botten en vanlig standard-dator, säger Fredrik Beyer.De lärdomar som maskinisterna för-

värvar vid det praktiska arbetet noteras

sedan av projektchefen Fredrik Beyer föratt tas upp på särskilda erfarenhetsmö-ten. På så sätt utvecklas och justeras pro-gramvaran allt eftersom. Försök har ut-förts ävenpå andramaskintyper,mendethar inte lyckats på grund avmaskinernaskonstruktion.

Lyft förmaskinförarnaErik Österberg pekar på de olikfärgade”pusselbitarna” på skärmen. Hans borr-vagn syns som en blå punkt. På skärmensyns också några röda och gula bitar. Erikför in dem i den blå punkten. När pussel-bitarna bildar en röd-gul cirkel kan hanvara säker på att han är inom toleransen.Då kan han börja borra. Han startar sinmaskin och borren sjunker snabbt nedåtmed stor precision.

Vi hoppar ombord på den lilla båten igen.Den lämpar av oss på en annan ponton,där maskinisten Leif Lindkvist sköter enav de gigantiska pålkranarna. Han pekarpå skärmen och visar:– Nu ligger röret bara fyra centimeter

fel och det är inom toleransen. Toleran-sen är tio, förklarar han.Han har haft en GPS i styrhytten i fyra,

fem månader nu. Han tycker att det hargett honom en nytändning. GPS:en ökarbåde effektiviteten och arbetsglädjen.– Absolut.Heltklart!Detärskitkulhelt

enkelt, säger han utan omsvep.– Du vet, har man suttit här i drygt 40

år är det liksom ingen utmaning längre.Nu harman en ny grej att jobbamed. Detär kul. Nu är det bara att hoppas på attSkanska satsar vidare på det här, så att


Erik Österbergmanövrerar landets förstaborrvagnmed GPS. Foto: Marie Wallin

Somliga pålar svetsas ihop på land och... Foto: Marie Wallin …andra till sjöss. Den här pålen sätts påplats av en borrvagn förseddmed GPS.Foto: Marie Wallin

Husen i Henriksdalshamnen ska ansluta direkt till kajen. Området ligger mitt emot de tvåförsta etapperna av Hammarby sjöstad. Foto: Marie Wallin

P

man kommer att kunna skriva pålproto-kollochskickadirektvianätet i framtiden.

Effektiviserar arbetetDen största fördelen med GPS:en tyckerLeif Lindkvist är att arbetet går fortareoch att han blir mer självständig.– Det blir mer flyt i jobbet. Nu slipper

jag alla dödmoment i ochmed att jag intebehöver vänta på utsättaren som ska ståoch peka och vifta åt olika håll.En annan sak som blir lättare och går

fortare är att flytta pontonerna som ma-skinerna står på, för att nå nya utsätt-ningspunkter.– Det är tidskrävande att stå på en

gungande ponton och få in den i rätt po-sition. Nu är det lättare att flytta den ditden ska. Nu ställer vi bara ut läget på

GPS:en genom att mata in koordinaternaoch flytta pontonen med maskinen ditGPS:en visar. Då kommer jag in rätt på engång, förklarar Leif Lindkvist.Även om det minskade behovet av ut-

sättare inte är den främsta fördelen medGPS i arbetet påverkar det kostnadernapositivt, framhåller projektchefen Fred-rik Beyer.– Nu kan vi hjälpa till med utsättning-

en. Det är annars beställaren som får ståför kostnaden för en utsättare. Även omdet inte är en jätteutgift så blir det lite bil-ligare.

Hjälp från NorgeFredrik Beyer berättar att idén med GPSi grundläggningsarbetet ursprungligenkommer från Skanska i Norge.

– Vi i lärde känna Skanska Norge ge-nomett samarbetsprojekt. Det visade detsig att de använde GPS, bland annat tillsina muddringssystem. De gav oss tipsoch rådomhur vi skulle gå till väga för attskaffa oss det här systemet. Det hjälpteoss att komma igång.Han vill inte gå in på kostnaderna för

systemen, det handlar om ”företagshem-ligheter”,mendet är inte gratis att instal-lera, säger hanmenande.– Kostnaden beror på hur systemen

hållerochhurpasseffektivtdetblir. Stru-lar något är det vanligtvis maskindatornsomgår sönder, främst bildskärmen,mende tål faktiskt skapligt tuffa förhållanden.Vinsterna ligger snarare i ökad smidighetoch precision och att det underlättar ar-betet, säger Fredrik Beyer. D


Tredje etappen av Hammarby sjöstad kräver 4 000 pålar i vattnet.Foto: Marie Wallin

Skanska gör grundläggningsarbetena för Hammarby sjöstads tredjeoch sista etapp i Henriksdal. Här ska sammanlagt 850 bostäderbyggas. Foto: Marie Wallin

GPS:en leder borröret med stor precision.Foto: Marie Wallin

Två pirar ska gå rakt ut i vattnet från kajen i Henriksdalshamnen och hägna in ett utrymmeför båtplatser. Foto: Marie Wallin

Byggnaderna på Bellmansga-tan 4 till 10 iGöteborg, som rym-mer Sigrid Rudebecks gymna-sium, uppfördes under 1870-ta-

let. De grundlades på lös lera som för-stärktes med rustbäddar och partiellaträpålningar.Omkring700löpmeterbärandegrund-

mur som låg på just dessa rustbäddar ochpartiella träpålningar skulle åtgärdas un-der sommarlovet 2008. FastighetsägarenAB Fulcrum stod inför utmaningen attgenomföra de omfattande åtgärderna pågrundläggningen utan att orsaka någrastörre störningar för hyresgästerna. En

grundbevarande Euroborbehandling blevlösningen.

Sprickor visar på sättningarEn stor del av alla byggnader med dennatyp av grundläggning har problem mednedbrytning av påltoppar och rustbäddvilket resulterar i sättningar. Låter mandenna process fortgå får man med tidenså stora differentialsättningar att skadorpå byggnaden uppstår.Vanliga tecken på sättningsskador är

45-gradiga sprickor i fasader, lutandegolv samt kärvande fönster och dörrar.Likt övriga byggnader i Vasastaden i Gö-teborg har problemen varit kända imångaårochdenuåtgärdadebyggnader-na har övervakats kontinuerligt i cirka 30år. Kontrollerna har bland annat beståttav regelbundna sättningsavvägningar,grundvattenobservationer samt grund-undersökningar.

Ställvis lågt grundvattenGrundläggningssituationen för byggna-derna i kvarteret Boken på Bellmansga-tan 4–10 är komplex med lerdjup varie-randemellan 5 till 30m, olika grundlägg-ningssättmellan byggnadernamenocksåolika grundläggningssätt inom nu åtgär-dade byggnader, se figur 1.Dessa varierande förutsättningar samt

olika grundläggnings- och grundvatten-nivåer har genomårenmedfört varieran-de sättningsförlopp inom kvarteret ochinom berörda byggnader. I byggnadernapå Bellmansgatan 4–10 har sättningstak-ten legat mellan 1,5 och 2,5 mm/år vilketpå 30 år ger sättningar mellan 45–75 mmtotalt.Utförda laboratorieanalyser av träprov

från rustbäddar visar möjlig komprime-ring i splintveden på mellan 2–6 mm vil-ket för en dubbel rustbädd innebär entotalkomprimering i storleksordningen

8–24 mm. Den största andelen av sätt-ningarna hittills kan alltså härledas tillkomprimering i underliggande lerlager.Utförda laboratorieanalyser visar to-

talt sett en god status på den 135 år gamlaträgrundläggningen med begynnandeangrepp i splintved som främst är bakte-riella. Inga utvecklade svamphyfer harnoterats i analyserade prover men före-komst av mikrohyfer kan tyda på attsvampen finns närvarande.Den avgörande faktorn för att grund-

läggningen nu skulle åtgärdas, efter år avnoggrannakontroller, är att grundvatten-ytan ställvis ligger något under överkantrustbädd. En ökad tillgång på syre ökarriskenbetydligt försvampenattbrytanedveden vilket i sig skulle innebära en heltannan sättningstakt än tidigare.

Vanligtmed rötskadorI många fall där man låter utföra engrundundersökning konstateras rötska-dor längst ut i splintveden på påltopparoch rustbäddar men i övrigt har vedengod status. Detta kan precis som på Bell-mansgatanmedföraenvissmindrekomp-rimering av vedenmen totalt sett har trä-


GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Grundläggningen av ett gymnasium skulle be-varas under ett sommarlov. Rustbäddarna var i gott skick men begynnande rötskador i splintve-den var ett hot. Totalt borrades 600 injekteringshål som sedan injekterades med Eurobor.

En135årgammalträgrundbevarasmedinjekteringAvkalle bandh, avdelningschef,WSPByggprojektering

Kalle Bandh är avdelningschef för WSPTerrasond ochWSP Jerbol och har mångårigerfarenhet som entreprenör och konsult igrundläggningsfrågor. Han har specialiseratsig på trägrundläggningar.

FÖRFA

TTAREN

Fortsättning s. 12 P

Figur 1. Grundmurar inom samma byggnaddelvis på rustbädd samt pålar, och delvisenbart på rustbädd.

TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLARSTÖDVÄGGAR FÖR HAMNARSTÅLBROARBULLERSKYDD

grundläggningen goda förutsättningaratt fylla sin funktion imånga år framöver.Att då grundförstärka med nya pålar ochersätta befintlig grundläggning är onö-digt dyrt och besvärligt. Grundförstärk-ning kan självklart vara motiverat avandra orsaker än nedbrytningen av ved.Grundundersökning och statusbe-

dömningaventrägrundläggningmåste tahänsyn till hela omgivningen, eftersomdet är i omgivningen som indikationer påframtida nedbrytningstakt och riskerfrämst finns att bedöma. Att med någonexakthetprognostiseranedbrytningstak-ten över tid är dock i praktiken omöjligt.De enskilt viktigaste faktorerna att tahänsyn till i bedömning av omgivningenär dels om grundvattenytan konstant lig-ger på en nivå väl över överdel trägrund-läggning, dels att inga avloppsledningarläcker under byggnaden. En för låggrundvattenyta medför en syrerik miljösomgynnar tränedbrytande svampar, vil-ket kan medföra en kraftigt accelereran-de nedbrytning.

Läcka tillför bakterierLäckandeavloppsledningar är vanligtun-deräldrebyggnaderoch inverkarmenligtpå trägrundläggningar genom tillförselav bakterier och näring. Därför bör dessaalltid åtgärdas snarast möjligt. Om riskerföreligger kan man ändra nedbrytandemikrobers miljö så att nedbrytningspro-cessen hejdas betydligt och i dagsläget ärbästa sättet att göra detta en Euroborbe-handling.En Euroborbehandling är en under-

hållsåtgärd av en befintlig konstruktionmed långtidseffekt. Metoden har sitt ur-sprung i Jerbormetoden som togs fram ibörjan av 1980-talet och det har visat sigatt en korrekt utförd behandlingmed rättförutsättningar från denna tid håller än idag och troligen längre.Utvecklingen av Eurobor påbörjades

på tidigt 1990-tal och en korrekt utfördEuroborbehandling håller med störstasannolikhet långt längre än de tidiga Jer-borbehandlingarna. Bentoniten som till-sätts i Jerbor för att bilda Eurobor hållerboraterna på plats över tid vilket ger enbättre depåeffekt.När man förr i tiden grundlade på lösa

leror vissteman att träpålar och rustbäd-dar under grundvattenytan hade bety-dande livslängd och därför försänktes

trägrundläggningenner i leran. Eftersomschaktarbete på den tiden var något heltannat än idag schaktademan inte mer ännödvändigt vilket leder till täta diken i le-ran vilket ger gynnsamma förutsättning-ar för Euroborinjekteringen, se figur 2.Det är just i den övre delen av trägrund-läggningen som nedbrytningen sker ochdet är följaktligen också den delen somska behandlas.Eurobor består av oorganiska borföre-

ningar (borater), vatten och svällandelera (bentonit).Vid injekteringstillfället är blandning-

en en lös slurry somefter cirka 10 timmari jorden förtjockas och sväller upp till 20procent i volym. När rust- och pålvedkommer i kontakt med Eurobor påbörjasen utjämning av borhalt mellan Euroboroch ved, se figur 3. Nedbrytningen av ve-den stoppas och depån av Eurobor kringvedenutgörett skyddförmångaår framåti tiden.Injekteringshålen har normalt en dia-

meter på 40–50 mm och dessa borrasvanligen med 1,2 m mellanrum. Dennatyp av punktinjektering vid rustbädd ochpålar gör att spridningen från hål till hålkontinuerligt kan kontrolleras och säker-ställer att veden blir behandlad.Garantitiden är normalt fem år för en

Euroborbehandling men om önskemålfinns kan tio års garanti lämnas vilket of-tast följs av ett något utökat kontrollpro-gram under garantitiden.

Varför välja borAv följande anledningar används bor ochinte andra ämnen:• Borärettgrundämneochärnaturligtfö-rekommande i vår omgivning och klas-sas inte som skadligt för miljön. Mångaandra fungerande ämnen är sämre mil-jöval och accepteras därför inte.

• Boraters effektivitet mot rötsvamp ärnationellt och internationellt doku-menterad.

• Borater har antiseptisk verkan och äreffektivamot en stor andel av förekom-mande bakterier.

• Borater är skonsamma mot förekom-mande byggnadsmaterial, det vill sägainte korrosiva mot vare sig betong ellerstål.

• Borater har en mycket god inträng-ningsförmåga i träpålarochrustbäddar.

• Borjoner i mark binder till lerpartiklaroch organiskt material (till exempelträpålar) och ju högre pH-värde destohårdare blir bindningen.

Klart till skolstartTidplanen för att säkra grundläggningenavSigridRudebecksgymnasiumvarsnäv.Allt arbete skulle vara klart och återställttill skolstarten imitten av augusti. Fastig-hetsägaren AB Fulcrum hade anlitatThorpö Byggkonsult AB som projektle-dare för projektet, och WSP Terrasondsom totalentreprenör för Euroborbe-handlingen.Trots att både Thorpö Byggkonsult AB

och WSP Terrasond hade kontrolleratgrundvatten, sättningar och undersöktgrundläggningen i flera år fanns utrym-men i byggnaderna där grundmurarnassträckning var okänd. Ombyggnationer


Figur 2. Rätt förutsättningar för en grundbe-varande åtgärdmed Eurobor.

Figur 3. Det räcker att Eurobor kommer ikontakt med en påle för att önskat skyddska uppnås.


P


genom åren hade inneburit slopade ochigenfyllda källare på vissa delar och be-fintligt ritningsunderlag var bristfälligt.Avdennaanledningpåbörjadesprojektetmed en undersökande del inför projek-teringen i mitten avmaj månad. Ett antalsonderingshål utfördes i syfte att faststäl-la grundmurars och rustbäddars utbred-ning.WSPTerrasond färdigställde däref-ter bygghandlingarna för behandlingenoch redan i slutet avmaj påbörjades borr-ningsarbetet med injekteringshålen.Totalt borrades 600 injekteringshål

med varierande djup mellan 0,5–2,75 m.Borrningen utfördes med så kallad dia-mantborrning och anlitade håltag-ningsentreprenörer har stor erfarenhetav denna typ av grundläggningsborrningigenom kallmurar, se figur 4. Innan borr-ningen påbörjades gjordes en noggrannutsättning av varje borrhål från en upp-rättad borrplan där varje hål har ett egetidentitetsnummer.Borrningen utfördes mest från källare

men också från utsidan av byggnadernaoch i vissa utrymmen på gymnasieskolandärman fyllt igen källaren fick borrning-en ske från entréplan.

Innan Euroborinjekteringen påbörja-des utfördes en mängd mätningar ochprovtagningar för att senare kunna följaoch styra behandlingen. Bland annatuppmättes vattennivå samt vattnetselektriska konduktivitet i varje enskiltborrhålochi flerahålävenpH-värde.Vat-tenprov togs i grundvattenrör omkringbyggnaderna före, under och efter be-handlingen och dessa analyserades på la-boratoriummed avseende på koncentra-tion av bor.

Fick god spridningI slutet av juni månad påbörjades injek-teringsarbetet och precis som förväntatfickmanengodhorisontell spridningun-der grundmuren i fyllnadsjorden kringrustbädden. Eftersomgod avgränsning åtsidor och nedåt finns naturligt genomgrundläggningens försänkning i den tätaleran stämde också injekterade mängdermed de gjorda beräkningarna.Totalt injekterades strax över 20 000

liter Eurobor i hela projektet. Injekte-ringenutfördes somalltidmed lågt tryck,oftast under 1 bar och aldrig över 3 bar.Under injektering skedde kontinuerligt

mätningar i kringliggande borrhål i syfteatt följa och styra behandlingen. Efter av-slutad behandling återställdes borrhålenoch grundläggningen är bevarad förframtiden.

Sättningen avtarGarantitiden för behandlingen av SigridRudebecks gymnasium är fem år och in-nan garantitidens utgång tas träproverfrån rustbädden och analyseras med av-seende på borsyreinnehåll för att verifie-ra att hämmande koncentration kvarståri veden.Uppföljande sättningsavvägningar bör

utföras men med lite längre intervall äntidigare. Behandlingen garanterar inteminskade sättningar då sättningar tillstor del uppstår av andra geotekniska or-saker men vanligt är att sättningstaktenavtar efter en behandling.Viss mindre efterkomprimering av

rustbäddarna orsakat av äldre rötskadorkan i vissa undantagsfall ske initialt. Detviktiga är att nedbrytningen av trägrund-läggningennuharhejdatsbetydligt till enförsumbar takt och en ökad nedbrytninglär inte ske.

Små störningarDe fördelar som finns med Euroborbe-handling, jämfört med en traditionellgrundförstärkning, är:• Entreprenadkostnaden för enEurobor-behandling är i storleksordningen 10–20 procent av entreprenadkostnadenför en traditionell grundförstärkning.Bara på några år är räntekostnaden fören grundförstärkning intjänad.

• Projektering och projektledning är avbetydligt mindre omfattning.

• Ersättningslokaler behövs inte då hy-resgäster kanvarakvarunderpågåendearbete.

• Utförandetiden är betydligt kortare,vanligenmellan tre till åtta veckor.

• Störningar i form av buller, damm, ochframkomlighet är obetydliga.

• Inga risker föreligger för närliggandefastigheter med till exempel gemen-samma brandmurar, sprickor och sätt-ningar.

• Den totalamiljöbelastningen ärmindreän vad den blir med en grundförstärk-ning, framförallt ur ett klimatperspek-tiv med avsevärt mindre insatsvaroroch transportarbete. D


P

Figur 4. Borrning på Bellmansgatan 6. Ibland fick borrningen ske från entréplan. Foto: Kalle Bandh


®

”Inget elbolag har velat säga det till digmen… Du kan göra din egen el och kopplaindendirekt i dinvanligaelkontakt.Dågördu själv garanterat miljövänlig el. Utankrångel. Utan elinstallationer eller nyanät. Använd egen el. Vi gör det lätt för digatt göra en insatsmot klimathotet och höj-da elpriser.”Källa: www.egenel.etc.se

Så lanseras konceptet EgenEl på bland annat tidningenETCs hemsida. Upphovsman-nenJohanEhrenberg vill pådet-

ta sätt fådenvanligamedborgaren intres-seradavatt självbörjaproducera sinegnahushållsel. Förevändningen för denna såkallade egen el är att skapa ett mer håll-bart energisystem och att få människoratt mer aktivt agera kring sin el- och vär-meanvändning.Konceptet som lanseras innebär att

man köper eller hyr en produktionsan-läggning av något slag som ”enkelt” kanmonteras och kopplas in i det egna hem-met. Anläggningarna har olika storlekaroch är anpassade till olika boendeformer.De lösningar som säljs är balkongel somär solceller sommonteras på balkonräck-et (300W, 27 000 kronor); takel som ärsolpaneler sommonteraspå taket (540W,44 000 kronor); fristående solföljare(540W,25 000kronor);ochvindel somären vindsnurra som monteras på taket(1 000W, 50 000 kronor).En förutsättning för teknikenärattden

genererade strömmen omvandlas till rättspänning med hjälp av en speciell växel-riktare vilket gör det möjligt att tillföraelen direkt genom ett vanligt eluttag.

Kräver inte bygglovDe lösningar som hittills sålts är sol- ochvindel som ska monteras på taket. Bal-kongelen har sålts till fem hushåll, därsamtliga dock fått återtas, eftersom hy-

resvärdarna likställer balkongelen medparabolantenner och inte tillåtit en upp-sättning.Småskalig sol- och vindkraft liknande

den som lanseras av EgenEl är inte någotnytt i sig.Detnyameddettakoncept är attsol- ochvindproduktion lanseras somnå-got enkelt och något som alla kan göra.Anläggningarna är ”enkla” så till vida attde inte kräver bygglov och att det inte be-hövs fackman förmontering och installe-ring.Även om mängden el som kan komma

att produceras med hjälp av sådana an-läggningar inte inomöverskådlig framtidkommer att vara mer än marginell så serframtidenljusut fördennatypavsmåska-lig produktion. Ikea gick nyligen ut i ettpressmeddelande och berättade att destartar ett dotterbolag som satsar en halvmiljard kronor för att om 3–4 år kunnasälja bland annat solpaneler i sina varu-hus. Därmed ser framtiden för småskaligelproduktion ut att vara säkrad.

Börjar tänka omSmåskalig elproduktion påverkar inte

baramarknadenutanävenhushållensominvesterar i anläggningen. Småskaligelproduktionkanantas förändrahurhus-hållen uppfattar, förstår och tänker kringsin elanvändning.Omett hushåll har installerat en solpa-

nel på taket och det är en vacker solig dagkanske hushållens medlemmar börjarreflektera kring hur de använder sinenergi. Om hushållsmedlemmarna bru-kar sätta på tvättmaskinen samtidigt somdelagarmatpåsinelspis,kanskedeförattoptimalt utnyttja den egenproduceradeelen väljer att först lagamat och sen sättapå tvättmaskinen. Därmed blir de bådaelkrävande sysslorna genomförda eftervarandra istället för parallellt och hus-hållet behöver köpa in mindre el utifrån,från sitt elbolag.

HögmedelålderBland annat detta är projektet ”Egen Elför en hållbar utveckling”, som pågår vidLinköpings universitet, intresserat av. Vihardärför frågathushåll somvisat intres-se fördessa lösningaromvarfördevaltattgöra denna investering. Vi har också frå-


ENERGI & MILJÖ Idag är det möjligt att producera egen el med hjälp avvindsnurror eller solpaneler på taket. De hushåll som hittills har investerat uppger bådeideologiska och ekonomiska skäl. Nu satsar även Ikea på att sälja solpaneler.

LägrekostnadskälattsatsapåegenproduceradelAv jenny palm, docent,Linköpings universitet

En vindsnurra genererar el från vinden.Foto: Jenny Palm

Jenny Palm är docent vid tema Teknikoch social förändring vid Linköpings univer-sitet. Hon forskar om energi utifrån sam-hällsvetenskapliga perspektiv. Hon ärprojektledare för projektet ”Egen El för enhållbar utveckling”.

FÖRFA

TTAREN




gathushåll somåtminstonetillsvidareav-stått från ett inköp vad som får dem atttveka.Hittills har vi intervjuat ett tjugotal

hushåll och vissa gemensamma dragfinns hos hushållen som intresserar sigfördenna typav lösning.De flestahushållhar en inkomst som ligger över medelin-komsten i Sverige. Medelåldern på devuxnaihushålletärocksårelativthögochligger på 55 år. Det är en jämn fördelningmellan kvinnor och män bland dem somvisat intresse för dessa lösningar. Hus-hållenharkommit ikontaktmedEgenEl-lösningarna på lite olika sätt och svarenfördelar sig relativt jämntmellan sökningpå Internet, artikel i SJs kupétidning, an-nons i tidningen ETC och tips från släktoch vänner.

Visar handlingskraftMotiven somhushållen ger till att vilja hasmåskalig elproduktion varierar. Vi kankonstatera att det finns starka ideologis-kamotiv förhushållenatt investera i små-skaligelproduktion.Härharvinågrahus-håll som strävar mot ett kretsloppstän-kandedäregenproduceradeprodukteravolika slag prioriteras. Andra hushållframhäver att sol och vind är ekologisktuthålliga energiformer och vill bidra tillatt dessa lösningar ökar påmarknaden.En solpanel eller vindsnurra på taket

framhävs också som en viktig symbol för

handlingskraft, som ett sätt att visa uppett gott exempel på hur man kan ageramiljövänligt och att även den lilla indivi-den kan påverka.Några hushåll ser investeringen som

en protest mot elsystemet som de menarstyrsochdominerasavett fåtal storamul-tinationella elbolag som bara har egenvinstmaximering för ögonen. Vissa ut-trycker det som att de vill ”knäppa stor-bolagen på näsan”. Andra vill bli självför-sörjande för att de därigenom skulle blioberoende av elavbrott. (I praktiken blirmandock intedetmeddessa lösningaref-tersom växelriktaren som är kopplad tillEgen El produkten slår av strömtillför-seln vid elavbrott, när spänningen för-svinner i elnätet.)

Ser framtida vinstEkonomiskamotiv framhävsavbådehus-håll som valt och de som valt att inte in-vestera i en anläggning. Även omEgen Ellösningarna är relativt dyra och intemarknadsförs som något du gör vinst på,ser flera hushåll en framtida ekonomiskvinst i detta. Flera konstaterar att elprisetär på väg upp och att en investering idagdärför kan löna sig på sikt omman tänkeratt dessa lösningar håller i 20–30 år.Flera nämner att de ser denna investe-

ring som en god pensionsförsäkring.Andra ser en framtidamöjlighet i att kun-na få sälja överskottsel från den egna

elproduktionen till sitt elnätbolag. Idaggör regelverket att detta inte är möjligt,menmångahushållhoppasoch förväntarsig en förändring i lagstiftningen.De hushåll som tvekar inför investe-

ringen eller som valt att inte investerauppger först och främst ekonomiska skältill det. Det ärmycket pengar för den lillamängd el som hushållen kan få ut av enanläggning. Många tvekar också införsjälva installationen, dels för att den tartidochdels för att dekänner sigosäkrapåomde klarar av det. Det kan också krävastid för att sköta anläggningen och få denatt fungera optimalt. För att få köpa EgenEl lösningen måste hushållet också för-binda sig att köpamiljövänlig vindel frånETC-el.Dettahar gjort att åtminstoneetthushåll väljer att avstå från investering-en. De andra hushållen som valt bortEgen El-konceptet har istället valt attköpa vindkraftsandelar. Ett hushåll fickinte bygglov för att installera vindkraft-verket där man önskade. Ett annat hus-håll avstod från ett eget vindkraftverkmed hänsyn till grannarna.

Medvetna från startNär det gäller hushållens beteende ochenergianvändning har vi hittills inte hit-tat något som tyder på att hushållen för-ändrat sitt beteende i samband med in-stallationen av produkten. Hushållensom ingår i studien verkar från början havaritmedvetna om sin energianvändningochhagenomförtolikaenergieffektivise-rande åtgärder.Detärdockingensombörjatändrasina

vanor och till exempel undviker parallellanvändning av elförbrukande apparatergenom att som ovan nämndes inte tvättasamtidigt som man lagar mat. En förkla-ring till detärnogattdet rör sigomsåsmåproduktionsanläggningar att hushållenändåmåsteköpaelochattmoroten förattändra beteende är för liten.Vi har inte hellermött på denmotsatta

effekten att hushållen börjar användamerel till exempelensoligdag förattelendå är ”gratis” så att säga. Studien kommerdock att fortgå så eventuellt kommer yt-terligare material att ge nya slutsatserkring detta.Fotnot: Projektet ”Egen El för en håll-

bar utveckling” finansieras av ELAN ochGöteborgs Energi AB. Projektet pågårfrån april 2008 till juni 2009. D

Konceptet Egen El vill få den vanligamedborgaren att själv börja producera sin egnahushållsel. Takel tas från solpaneler sommonteras på taket. Foto: Jenny Palm

P



Sett ur hushållens perspek-tiv är konsumtionenavhushålls-el mycket nära förknippad meddeproduktervars funktionergör

vardagslivet bekvämtochattraktivt. Bak-om de apparater som är nödvändiga föratt uppfylla funktionella bekvämlighets-ideal döljer sig konsumtion av el för attkunna sepåTV, användadatorn, äta varmmat, dricka kall öl eller ha rena och frä-scha kläder samt att ha det varmt ochskönt i bostaden.Inköp och användning av apparater

görsmot bakgrund av deras funktion ochhur de passar in i bostaden, medan detinte är självklart att tanken på att mankommer att behöva köpamera el till hus-hållet finns med i inköpsbeslutet.Produkten el ärmer ellermindre osyn-

lig för konsumenten vid användning avapparater i hemmet.Kostnaden för el blirsynlig först i efterhand när elräkningenska betalas.

Allt mer el användsAnvändningenavhushållselökar i landet.Sedan år 1970 har användningen av hus-hållsel ökat från 9,2 till cirka 20 TWh år2006.Förbrukningenavhushållselökademestunder 1970-och1980-talet.Ökning-en förklaras bland annat av att antalethushåll har ökat, men även av att inneha-vet av apparater ökat i hushållen.I småhus är förbrukningen per hus un-

der ett år i genomsnitt 6 200kWh,medangenomsnittet för lägenheter i flerbo-stadshus är 2 800 kWh för en normalstorlägenhet (70 kvadratmeter).I en beräkning av användningen av

hushållsel för olika funktionsområdenkanmankonstateraatt funktionsområdetMätt och belåten, det vill säga el för mat-lagning, kyl, frys, sval och disk svarar för43procent avden totala användningenavhushållsel i ett genomsnittligt hushåll.

Funktionsområdet Hel och ren, det villsäga tvätt och tork, svarar för 20 procentoch Underhållning och information, detvill säga huvudsakligen elektriska appa-rater svarar för 17procent, samtbelysningför 20 procent.

Antal apparater avgörHushållens energianvändning kan be-skrivas som resultat av flera faktorer, vil-ka i sin tur kan delas upp på huvudgrup-perna beteende och teknik. Tekniken re-presenteras av mängden apparater manhar och apparaternas energieffektivitet,medan beteenden och vanor omfattar åt-gärder som exempelvis tidsåtgång fördisk, tvätt, torkning, matlagning, lagringav livsmedel i hemmet, eller omman an-vänder lock på kastrullen.Hushållens elanvändning och elspar-

åtgärder är således en funktion av treövergripande faktorer:1) förekomsten av apparater i hus-hållet,

2) hurmycketenergisomgåråtvidvar-je användningstillfälle ellerper tids-enhet, och

3) hur apparaterna används.De två första faktorerna hör hemma

under ”teknikpaketet”,medanden tredjefaktorn handlar om kunskap och attity-der bakomhushållsmedlemmarnas bete-ende. Ofta hör dessutom teknik och bete-ende samman i användning av el och deapparater man skaffar till hushållet.De skillnader i elanvändning som finns

mellan hushåll som bor i småhus respek-tive lägenheter i flerbostadshus hängersammanmedhur stora hushållen är, hus-hållens inkomster och livsstil samt vilkaeldrivna funktioner hushållet har betal-ningsansvar för.Hushåll i småhushar be-talningsansvar för hela sin förbrukningav hushållsel, medan exempelvis elan-vändning för tvätt och tork ingår i kollek-

tivel för hushållen som bor i fler-bostadshus.

Inga klara sambandEn vanlig uppfattning är att om männi-skor får mera kunskap kring en fråga såkommerdeatt skaffa sig attityder till den.Medmera kunskap kan attityder förstär-kas eller ändras. Attityder förväntas på-verka individensbeteende så att överens-stämmelsemellan attityder ochbeteendegynnas.Människor som har positiva atti-tyder till att skydda miljön borde, enligtdetta resonemang, även ha positiva atti-tyder till att minska energianvändningenoch ha ett energieffektivt beteende.Sambandenmellan attityd och beteen-

de är emellertid sällan så entydiga. Infor-mationhar intehelleralltiddenkunskaps-förstärkande roll som man förväntar sig.Den förkunskap en individ har kring enfråga leder till att man lättare uppmärk-sammar information som kan förtydligaoch fördjupa det man redan vet. Brist påkunskap kan leda till att man inte förstår

ENERGI & MILJÖ Hushållens elanvändning har mer än fördubblats sedan 1970-talet. Enstor del står små prylar som batteriladdare, modem och trådlösa telefoner för. Samtidigt råder deten övertro på att information ska få folk att spara. Ett större, internationellt, grepp behöver tas.

ProducenteravelprylarbehövertänkaomAv anna-lisa lindén, professor,Lunds universitet

Anna-Lisa Lindén är professor isociologi vid Lunds universitet. Hon forskarkringmänniskors miljöpåverkan och poli-tiska styrmedel, urban sociologi, energi,transporter, mat ochmåltider, samt kon-sumtion och livsstilar. Anna-Lisa Lindén ärstyrelse- eller kommittémedlem vid fleraforskningsråd ochmyndigheter.

FÖRFA

TTAREN


eller inte alls uppmärksammar informa-tion, vilket varken leder till attitydför-ändringar eller beteendeförändringar.Mellan attityder och beteende kan

även råda ett omvänt förhållande, det villsäga beteendet inträffar först och attity-derna förändras senare. En oreflekteradvana eller ett beteende av ren tillfällighetkan vara energieffektivt, exempelvis attsläcka lampor som inte i stunden tjänarnågondirektnytta.Ett beteendekanävenleda till att man funderar över andra be-teendemässiga åtgärder för att sparaenergi inom andra funktionsområden ihushållet.I en undersökning som genomfördes i

Göteborg år 2003 bedömde 600 hushållhur viktiga olika vardagligahandlingar ärför attminska växthuseffekten. Frågornaställdes kring beteenden som att lämnahushållsavfall för återvinning, släckalampor i tomma rum, köpa miljömärktaprodukter, minska personbilsåkandet,spara energi samt äta mindre kött.Resultatenvisadeattdetmananservik-

tigast är att lämna hushållsavfall för åter-vinning samt att spara energi (tabell 1).Närdetgäller inköpavmiljömärktava-

ror så preciserades frågan även till hurviktigt det var för hushållet att vitvaranvar energisnål när man sist köpte en så-dan. De som hade köpt vitvaror gradera-de sitt beslut om energisnålhet till i me-deltal 3,8, alltså något lägre än det är attspara energi, men högre än för inköp avmiljömärkta produkter i allmänhet (ta-bell 1).Unga tyckte det var mindre viktigt att

köpa energisnåla vitvaror jämfört medäldre. Hushåll i lägenhet tyckte det varviktigare än hushållen i småhus.Detäralltid lättareatthaengenerellat-

tityd till energisparande, men i konkreta

situationerfinnsandrakvalitetersomblirviktiga, vilket, somidetta fall, kan leda tillatt köpa en billig eller moderiktig vitvarablir viktigare än en energisnål. Svarenkringmiljöhandlingar,varavenomattity-derochenombeteende,visaratt samban-det mellan attityd och beteende inte all-tid gäller.

Vill se apparaters elförbrukningBeteenden kring sophantering, energi-sparande och resande kom i flera sam-manhang upp spontant. På en direkt frå-ga om man anser att spara energi är vik-tigt och om man kan knyta samman detmed egna beteenden såsom att släckalampor, att diska närmaskinen är full, atthålla dörrar till kyl och frys stängda ellerköpa energiklassade vitvaror, visade detsig att beteende och attityder hindras avandra värderingar.Många anser att ener-gisparbeteende kommit med ålder ochskiljer sig mellan generationer. Äldre ge-nerationer är som barn fostrade till atthushålla med resurser.Även sambandet mellan den egna eko-

nomin och energi är viktigt. Många hus-håll nämner spontant kostnadsminsk-ningarsomettskälattbetesigenergisnålt.Manär emellertidosäkerpåvilkabete-

enden och vilka apparater som leder tillhög energikonsumtion, vilket tyder på attman har behov av information om appa-ratersenergiförbrukning i relation tilldetegna användningsmönstret. Sådana in-formationsbehov kan fyllas genom ap-paratrelaterad elmätning.Flera svenska undersökningar visar att

ålder och generationstillhörighet är vik-tiga förklaringar till beteendeskillnadernär det gäller energianvändning och ap-paratinnehav i hushållet. Inkomstskill-nader och hushållsstorlek gör att kon-


P

Tabell 1. Rankning av hur viktiga olika aktiviteter är för att minska växthuseffekten. Skala1–5 där 5 är mycket viktigt och 1 är oviktigt.

Aktivitet Medelpoäng, 1-5 Andel som ej kundesvara, %

Lämna hushållsavfall till återvinning 4,0 1,5Spara energi 4,0 2,5Minska personbilsåkandet 3,8 2,5Släcka lampor i rum som inte används 3,6 2,5Köpa miljömärkta produkter 3,4 2,7Äta mindre kött 2,1 6,4

I genomsnitt har ett hushåll 18 eldrivnaapparater.

sumtionsförmågan för både energikrä-vande utrustning och energianvändningskiljer sig åt. Boendeform, det vill sägasmåhus- eller lägenhetsboende i fler-bostadshus är ytterligare en viktig faktoratt ta hänsyn till när man undersökerelanvändning i hushåll.

Tekniska innovationer påverkarÄr det då så att tekniska innovationerökar antalet apparater i hushållet?Underen femtioårsperiod har antalet apparaterför olika hushållsgöromål ökat betydligt,men varierar kraftigt för olika funktions-områden.Manpåverkasavtekniskainno-vationer, men i synnerhet av de trenderoch moden som gör köket till familjensvardagsrum.Iettmoderntkökvillmanhautrustning som ligger i tiden. I tabell 2presenteras apparatinnehavet för trefunktionsområdenHel och ren, Mätt ochbelåten samt Underhållning och informa-tion.I genomsnitt har svenska hushåll tre

apparater föratthållasinakläderochtex-tilier rena och fräscha; man har ettstrykjärn som alltmera sällan används,torkskåp/torktumlare och en tvättma-skin. Vitvaror för tvätt har uppnått ettmoget tekniskt stadium.Nyamaskiner ärbåde energi- och vattensnåla.

19 år i snittDessutom vet nästan alla hushåll att manbör diska och tvätta med fulla maskinerför att spara energi. Det är små hushåll,bådeungaochäldre, som intekangöra så.Man har för lite tvätt för att kunna fyllastoramaskiner. Ett större utbud och stör-re förekomst avmindremaskiner i exem-pelvis flerbostadshusens tvättstugorskullekunnavaraett effektivt sätt att spa-ra energi för de små hushållen.

De vitvaror för tvätt och torkning manhar i den egna bostaden varierar kraftigt iålder.Torktumlarensochtvättmaskinensmedelålder är i genomsnitt sju år ochtorkskåpets medelålder 19 år. De äldstamaskinerna finns i äldre hushåll som bori småhus. En betydande energisparpo-tential finns omde allra äldsta apparater-na byts ut mot ny A-klassad utrustning.Äldrehushållbehållergärnasingamlaut-rustning så länge den fungerar, ofta medhänvisning till att man kanske kommeratt byta bostad inom en nära framtid.Generationsskiften i småhus är intres-

santaatt fokuseranärmareurenergispar-synpunkt. Många småhus renoveras ochbyggs om när ett ungt hushåll skaffar enäldre villa. Styrmedel som stimulerar tillenergieffektivisering genom att stärkabåde klimatskal och byte till energieffek-tiva vitvaror kan vara ett sätt att påverkahushåll till en helhetssyn på förutsätt-ningarna att energieffektivisera sinbostad.Det genomsnittliga antalet apparater

för att förvaraoch lagamat i ett hushåll ärdrygt tio (tabell 2).På sammasätt somnärdetgäller tvättutrustningärmodernaspi-sar, kyl- och frysutrustning samt diskma-skiner idagvanligenenergieffektiva. Ige-nomsnitt är kylskåpets ålder åtta år ochfrysens ålder nio år. Spisar är i allmänhetnågra år äldre i genomsnitt.Till kökets utrustning av apparater har

under en lång följd av år tillkommit nyaapparater. För flera decennier sedan kombrödrosten, våffeljärnet, elvispen, kaf-febryggaren och matberedaren. Alltse-dan dess tillkommer nyheter i en ständigström, exempelvis espressomaskin, ägg-kokare, riskokare, brödmaskin, stavmix-er, smörgåsgrill, juicepress, glassmaskin


Tabell 2. Medelantalet apparater för några funktionsområden i svenska hushåll på 1950-taletoch i dag.

Funktionsområde 1950-talet 2000-talet

Hel och ren(tvätt, tork, strykjärn) 1 3,0

Mätt och belåten(spis, kyl, frys, mikrougn, matberedare, 2 10,3småapparater)

Underhållning och information(radio, TV, DVD, dator, skrivare, modem, 2 18,0CD-spelare, mobiltelefon, telefonsvarare,trådlös telefon, batteriladdare etcetera)

En snabb teknikutveckling ger en ständigström av nya tekniska prylar.


ochdrinkmixer.Dessaapparateranvändsmer eller mindre ofta och har därför oftalång livslängd. Flera av apparaterna ingårkökets modetrender och tillhör den livs-stilsrelaterade utrustning som finns imånga unga och medelålders hushållmed goda inkomster.Deallraäldstahushållen ibådesmåhus

och lägenheter har detminsta antalet ap-parater,menocksåde allra äldsta appara-terna.Manbyterutrustningnärdengam-la går sönder och inte när modet ändras.Ävennärdetgällermatlagningvetman

i de allra flesta hushåll attman spar ener-gi genom att exempelvis ha full frys, lagamat med lock på kastrullerna eller diskamed full maskin.Trots den kunskapen gör man inte all-

tid så.Överensstämmelsenmellanattitydoch beteende påverkas av att man upple-ver stor tidspress i framför allt yngrehus-håll. Man lägger mindre tid på matlag-ning förhelahushållet samtidigt somvar-je hushållsmedlem oftare lagar till ellervärmer sin mat. I äldre hushåll domine-ras matlagningen fortfarande i större ut-sträckning av attman läggermera tid un-der alla veckans dagar på att laga mat förhela hushållet.Trots den höga innovationstakten på

nyaapparaterförköket finnsenstorener-gieffektiviseringspotential i att äldre vit-varor, spis, frys och kyl ersätts med nyareA-klassademaskiner.

Många sidoapparaterDet funktionsområde där innovations-takten är högst och teknikutvecklingensnabbast gäller utrustning för underhåll-ning och information. Det genomsnittli-ga antalet eldrivna apparater i hushåll är18 (tabell 2).Många av dessa apparater ärsmå sidoapparater som sällan uppmärk-sammas som energislukare av hushålls-medlemmarna, exempelvis batterilad-dare, klockradio, modem, trådlös mus,trådlös telefon etcetera. Så är även falletmed de stand-by funktioner som finns pådatorer, TV- och radioapparater.Utrustning för underhållning och in-

formation håller hög innovationstakt därenergiaspekterna på apparaterna får ståtillbaka föratt i ställeterbjudanyamöjlig-heter tillupplevelser föranvändaren.Un-

der enbart ett decennium har elanvänd-ningen inomdetta funktionsområde ökatfrån några procent till cirka en femtedelav hushållens konsumtion av hushållsel.De tekniska innovationerna har påver-

kathushållens samvarooch livsstil i bety-dande utsträckning och i synnerhet yng-re och medelålders hushåll. I dessa hus-håll har man flera TV-apparater, datorer,musikapparater etcetera. De enskildahushållsmedlemmarnas valfrihet när detgäller underhållning och information ihemmet har ökat samtidigt som tiden förgemensam samvarominskat.Hemmets utrustning har utvecklats

parallellt med utrustning på arbetsplat-ser, offentliga lokaler och i skolor. Nöd-vändigheten av att vara välinformerad,uppdaterad och kunnig i att söka infor-mation sätter press på hushållen att skaf-fa utrustning till hemmet. De apparatersom faller inom detta funktionsområdekommer att förändras även i framtiden.Om energieffektiviseringsperspektiv

påteknikutvecklingenkommeri förgrun-den ligger en mycket stor sparpotential iatt lösa den omfattande förekomsten avstand-by funktioner på apparater inomområdet.

Hinder, incitament och styrmedelAvsikten med att granska apparatinne-hav, användningsmönster och energief-fektivisering i hushåll inom tre funk-tionsområden är att visa på de faktorersom gör energisparande till ett komplextproblem. Utformningen av energisparåt-gärder visar ofta enövertropåbetydelsenav information för att få människor attändra beteende. Kunskap genom infor-mation är viktig, men hur teknisk utrust-ning i och för hemmet utformas är ocksåviktig, liksom ekonomiska effekter förhushållet att spara energi.Målgrupper för effektivisering av

energianvändning i bostaden är såvälhushåll som producenter av apparaterochmaskiner, samt designers, arkitekter,ingenjörer och husbyggare. Incitamentför energieffektivisering behöver oftaförstärkas genom olika typer av styrme-del riktade till alla dessa grupper.Styrmedel har funktionen attmotivera

människor till att ändra beteende och

energianpassa handlingsmönster ellerteknik så att detta sammantaget leder tillenergieffektivisering. Man kan ha mål-sättningen att öka kunskap kring energieller peka på sambanden mellan beteen-de och energianvändning genom infor-mativa styrmedel. Genom skatter, avgif-ter, prispolitik, subventioner, rabatter el-ler bonus – ekonomiska styrmedel – på-verkasmänniskor att överväga alternativkonsumtion av varor och tjänster.Genomlagar, normer eller regler – administrati-vastyrmedel–villmanåstadkommaome-delbar och tvingande övergång till nyanormer eller rutiner. Genom fysiska åt-gärder, som design av en produkt ellertjänst, kan man underlätta eller försvåraförändringar av handlingar.Alla enskilda styrmedel kan placeras i

enderaav fyrakategorier,nämligen infor-mativa, ekonomiska eller administrativastyrmedel samt designåtgärder (figur 1).Potentialenatt påverkamottagarenva-

rierar hos enskilda styrmedel från attupplysa omett problem, åstadkommabe-teendeförändringar, katalysera och in-spirera till eftertanke i kombination medhandling eller att reglera beteenden, allt-ifrån sådana som innebär gradvis till-vänjning eller tvång (figur 1).Ändringspotentialen hos olika styrme-

del varierar både i styrka och den tid dettar att påverka och förändra en mottaga-res handlingsmönster. Alla fyra styrmed-len är bärare av information till mottaga-ren, men verkar genom olika medel. Me-dier när det gäller informativa styrmedel,ekonomiska insatser när det gäller eko-nomiska styrmedel, tid och definition avåtgärd och målgrupp för administrativastyrmedel samt utformning av produkterochservicenärdetgäller fysiskaåtgärder.Även om varje styrmedel för sig visar sigha effekter är kombinationer av styrme-del ett sätt att växla upp enskilda styrme-dels effektivitet.

Behöver gå över gränserSådan uppväxling kanman notera exem-pelvis för ROT-avdrag som kombinerarett administrativt och ett ekonomisktstyrmedel. Ett annat exempel är informa-tion om energimärkning av vitvaror ikombinationmed hemtransport och om-händertagande av den gamla maskinenutankostnad förhushållet.Härkombine-ras två styrmedel, information och eko-


Figur 1. Samhälleliga styrmedel. Intentioner och ändringspotential.

Samhällelig åtgärd Förändringsintention Ändringspotential

Informativa styrmedel frivillighet långsamEkonomiska styrmedel påskyndande katalyserandeAdministrativa styrmedel tvingande omedelbarDesignåtgärder påminna/upprepa tillvänjning

P

nomiska styrmedel, för att få konsumen-ten att fatta inköpsbeslut med energi-spareffekt.En helhetssyn på energieffektiviser-

ingsmöjligheter för hushåll i olika bo-städer leder till att styrmedelsstrategierkan rikta sig till tre grupper av aktörer:• aktörer som ritar, konstruerar, bygger,utrustar och underhåller bostäder medfasta installationer,

• aktörer som producerar och säljer vit-varor, hemelektronik och belysning et-cetera, och

• hushåll som aktörer för inköp och an-vändning av energidriven utrustningför vardagligt bruk.Många styrmedel finns eller har prö-

vats med större eller mindre framgång.De allra flesta styrmedel kring energief-fektivisering inombostadssektorn är for-mulerade utifrån nationella förutsätt-ningar och förhållanden. Man kan emel-lertid konstatera att många produktersom används i konstruktioner eller hus-

hållsmaskiner produceras utomlands,vilket gör att styrmedel som uppmärk-sammar producenter på internationellsamverkanär särskilt viktiga attha i åtan-ke. D

Fotnot:

Artikeln bygger på resultat från min egenpublicerade forskning kring energianvänd-ning, teknik och styrmedel. Det finns merakunskap att hämta i både min egen ochandras forskning.

Litteratur:

Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & B Eriks-son. 2003. Hushållskunder på energimark-naden. Beteenden och värderingar.Fms/FOI Sociologiska institutionen, Stock-holm & Lund.

Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & P Wullf.2005. Energieffektivisering i bostaden. För-ändringar i hushållsarbete för kvinnor ochmän. FOI-R--1900--SE, Stockholm.Lindén A-L. 2001. Allmänhetens mil-

jöpåverkan – energi, mat, resor och socialtliv. Carlssons, Stockholm.Lindén A-L. 2004. Miljömedvetna medbor-gare och grön politik. T7:2004, Formas,Stockholm.Lindén A-L. 2006. Styrande faktorer ochenergirelaterade köpbeslut. Kunskapsöver-sikt. Elforsk, Stockholm.Lindén A-L. 2007. Hushållens energian-vändning och styrmedelsstrategier. ER2007:41, Energimyndigheten, Eskilstuna.Se www.energimyndigheten.se.Lindén A-L. 2007. Värme i bostäder. Enkvantitativ analys. Elforsk Rapport 07:61,Stockholm. Se www.elforsk.se.Lindén A-L. (Under utgivning). Hushållsel –Energieffektivisering i vardagen. Sociolo-giska institutionen, Lunds universitet,Lund.



EU och dess 27 medlemsländerhar tydligt uttryckt långt gåendeambitioner att göra det europeis-ka energisystemet mer effektivt.

Regeringscheferna har betonat behovetav att en effektivisering om 20 procentuppnås till år 2020.Ett stegmot det målet, som det formu-

lerats i energitjänstedirektivet, är attuppnåminst nio procents effektiviseringtill år 2016. Viktiga motiv för detta är attde flesta idag använda energiresursernaär ändliga och att all användning av ener-gi i någon form påverkar miljön och oftabidrar till den globala uppvärmningen.För att lyckasmeddettamåste fokus varapåattsparaprimärenergi–detärvadsomytterst räknas!

Förluster bör inkluderasI stället för att fokusera på primär energidiskuteras i den allmännadebatten oftastbara den så kallade slutanvändningen avenergi,detvill sägadenenergimängdsomstår på slutkundernas mätare och räk-ningar.Men det ger inte hela bilden.Mängden

slutanvänd energi innehåller omvand-lingsförluster i kundernas egna anlägg-ningar, men omfattar inte förlusterna påenergins väg fram till kunderna. Det ärförst när samtliga förluster inkluderassom vi kan bedöma hur stor efterfråganpå energi egentligen är, det vill säga hurmycket primär energi (till exempel oljakol, gas, biobränslen, uran, vatten, vindetcetera) som åtgår för att tillgodose ettaktuellt kundbehov.

Vad sker före leveransenDen största skillnaden mellan mängdenprimär energi och slutanvänd energiåterfinns hos de energiformer som harhöga förluster före leveranspunkten tillkunden.

El ärdetmestuppenbara exemplet.Enförändring i elkonsumtionen möts oftastavenförändring i fossilkondenskraftpro-duktion med omkring 40 procents verk-ningsgrad – så är fallet även i det väl inte-grerade nordiska kraftsystemet (även omde aktuella anläggningarna inte fysiskt ärplacerade i Sverige).Hos kunden leder emellertid elens

höga kvalitet till att förlusterna ofta ärmycket små – nästan all el omvandlas tillnyttigt arbete och/eller värme. I falletmed en lokal bränslepanna är förlusternai kundanläggningenstörreochdärförblirmängden köpt energi större.Men att för-se en kundmed bränsle skermedmindretotala förluster än att förse samma kundmedmotsvarandemängdmarginellt pro-ducerad el.Om en kund byter från olja till el för

uppvärmning sparar kunden skenbartenergi. Kunden köper ju färre kWh el änden energimängd i kWh som oljan inne-höll.Men iverkligheten,beroendepådenineffektiva produktionen av den nödvän-diga extra elkvantiteten, kommer beho-vet av primär energi (bränsle till kraft-verket) i självaverketattbliomkringdub-belt så stort.Ochgivetvisblir ävenutsläp-pen till omgivningen betydligt högre.Det är alltså uppenbart att analysen av

en kunds förändrade energianvändningmåste ta hänsyn till vad som händer föremätaren.Annarskandeverkligaeffekter-na inte bedömas!

Fri energi kan finnas i överflödFigur 1 illustrerar de olika punkterna förmätning av energi från denprimära ener-gin (efterfrågan på naturresurser) överkundens köp till den nettoenergi som be-hövs för att tillgodosedet egentliga beho-vet.Figurenvisarattdetärnödvändigtattomsorgsfullt överväga hur beräkningenav energieffektiviseringen ska gå till.

Som figuren visar kan primär energi ivissasammanhangocksåvarasåkallad frienergi. Det betyder att det inte finns någ-ra begränsningar i tillgången på energinifråga. Låt mig ge ett exempel.Solenergi och vindenergi finns i över-

flöd. Det är enbart en ekonomisk frågahurmycket somkan tas tillvara, själva re-sursenärur ettmänskligt perspektivnär-mast oändlig. De kan definitionsmässigttilldelas enprimärenergifaktor likamed0(noll).Det vill säga enytterligare använd-ning kan ske utan konsekvenser för denframtida tillgången.Olja, kol och gas är exempel på ener-

giråvaror som har fysiska begränsningar,och som också vid förbränning ger ifrånsig koldioxid. Där de finns i jorden ges deprimärenergifaktorn 1.Också biobränslen (före avverkning)

tilldelas primärenergifaktorn 1 eftersomtillgången är begränsad till den årligatillväxten. Det faktum att biobränslen ärkoldioxidneutrala gör det än mer nöd-

ENERGI & MILJÖ Energieffektivisering måste avse åtgången av primär energi ochinte bara slutanvänd energi. Analyser av kundernas förändrade energivanor bör ta hänsyn till vadsom händer före mätaren. Annars kan de verkliga effekterna inte bedömas!

RäknaintransportförlusternärenergiåtgångmätsAv tomas bruce, regeringens särskilde utredare av energieffektivisering


Tomas Bruce är regeringens särskildeutredare av energieffektivisering. Han ärstyrelseledamot i Svenska kraftnät och VDför Svenska kolinstitutet. Tomas Bruce hartidigare varit VD för Stockholm energi/Birkaenergi och president i den europeiska fjärr-värmeorganisationen Euroheat & Power.

FÖRFA

TTAREN


Trycksaker?Hur vill du ha det? Kontaktmed olika leverantörersom levererar tryck, distri-bution, original, mäss-material och annat som dubehöver eller ha en kon-takt som på ett effektivtoch smidigt sätt hjälperdig med allt inom informa-tionsområdet.

Vi på Prinfo har som mottoatt göra kundernas vardagenklare. Genom vårt nät-verk som är Skandinaviensstörsta hjälper vi dig meddet mesta du kan behövaför att kommunicera meddina kunder. Du har en kontakt som förstår dina behov och ser till attdin grafiska profil följer med påallt material.

Ring så berättar vi mer vad vi kan göra för dig.

Box 82, 271 22 YSTADTelefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 [email protected] • www.cty.se


vändigt att använda dem effektivt. Vat-tenkraft har i detta avseende samma ka-raktär som biobränslen.

Mät besparingAlla besparingar och ökningar – det villsäga marginella förändringar – av elan-vändningen måste, för att återspegla vadsom faktiskt inträffar, mätas efter hurkraftsystemet reagerar på förändringen.Som framgått ovan sker detta oftast i fos-sileldade kraftverk, som i dagsläget oftahar en genomsnittlig verkningsgrad omcirka40procent.Detbetyderatt enenhetinbesparad el hos en kund måste multi-pliceras med faktorn 2,5 för att återspeg-la den faktiska effektivitetsförbättringen.El uppmätt vid kundernas mätare tillde-las därför primärenergifaktorn 2,51.Omenenergikundkan få tag i ”fri ener-

gi” kan primärenergifaktorn komma nerbetydligt under 1,0. Ett exempel är frikylafrån djupt sjövatten där vattnet är kalltnog att direkt kunna utnyttjas för kun-dens kylbehov. Den enda energi som dåkrävs är elenergi för pumpningen frånkällan till kunden. Primärenergifaktorermellan 0,1 och 0,4 kan lätt uppnås i välkonstruerade kylsystem (oftast är fjärr-kyla det mest effektiva sättet att ta tillva-ra denna potential).Andra källor till fri energi är till exem-

pel spillvärme (restvärme som annarsskulle förlorats till omgivningen) från in-dustrier, kraftverk och avfallsförbrän-ning (där det inte finns någon alternativanvändning av avfallet). För att distri-buera dessa värmemängder krävs i all-mänhet fjärrvärmesystem. Fjärrvärmelevererad hos kund uppvisar därför oftaprimärenergifaktorerbetydligtunder 1,0,många gånger i storleksordningen 0,5.I exemplet ovanmed övergång från ol-

jeeldning till elvärme visades att över-gången leder till att åtgången av primär-energi ungefär fördubblas. Antar vi i stäl-let en övergång från oljevärme till fjärr-värme med ett stort inslag av spillvärmesåkanprimärenergibehovet i ställetkom-ma att halveras!

Vad ger bäst nyttaGenomatt utnyttja primärenergifaktoreri analysen kan vi alltså snabbt få en upp-fattning om vilka åtgärder som gör bästnytta. Det är uppenbart att ren elvärme,där det finns alternativamöjligheter, inte

är någon särskilt effektiv lösning. Detfinnsmånga energiformer somär effekti-vare. Två områden där elen har en viktigfunktionförenergieffektiviseringärdockvärda att lyftas fram.

För det första: För värmepumpslös-ningar.Envärmepumpsomarbetarpåettfritt tillgängligt medium (grundvatten,uteluft med mera) med en värmefaktorsom överstiger 2,5 kompenserar fullt utelens primärenergifaktor. 2,5 delat med2,5 blir 1,0.Det betyder också att värmepumpar

somkan uppnå årsvärmefaktorer på 3 till4 från energieffektivitetssynpunkt är ef-fektivare än eldning av till exempel oljaeller träpellets (dockorsakarbiobränslennormalt mindre nettoutsläpp av koldi-oxid). Dock bidrar många värmepumparbara till en mindre del till minskat elef-fektbehov under den kalla delen av året.Men framför allt måste observeras attvärmepumpar ur ett energieffektivitets-perspektiv normalt inte är konkurrens-kraftiga mot fjärrvärme baserad påspillvärme från exempelvis elproduk-tion.

För det andra: För fordonsdrift. Verk-ningsgraden i konventionella fordons-motorer är väsentligt lägre än i modernabränsledrivna kraftverk,medan en elmo-tor har mycket hög verkningsgrad. El-drivna tåg är därför mer energieffektivaän bränsledrivna. Detta gäller också förbilar, men här kommer utvecklingen avkommersiellt tillgängligaoch lättladdadebatterier att bestämma utvecklingstak-ten. Potentialen för att energieffektivise-ra fordonsflottan genom konverteringfrån bränslen till el är dock stor.

Dessutom: Det finns många tillämp-

ningar där el är den enda energiform somkan utnyttjas. Det beror på elens högakvalitet. Men det framstår med all önsk-värd tydlighet att den värdefulla elen skautnyttjas justdärdengerbästamöjligaef-fektivitet och därmed gör största möjliganytta. Och en elbesparing ger alltid godutdelning i form av inbesparad primärenergi.

Satsa rättAnvändning av primärenergifaktorer ienergianalysen är en av de viktigastenycklarna till att hitta den långsiktigtmest hållbara lösningen. Potentialen förytterligare effektivisering är fortfarandestor i Sverige, även om vi i ett europeisktperspektiv redan är förhållandevis fram-gångsrika.Men ingentingärgivetvis inte såbraatt

det inte kan bli bättre. Och när vi byggernytt gäller det att redan från början satsapå den vinnande lösningen. D

1 Också förluster vid utvinning, transport avbränslen, förädling och distribution av elmåste beaktas. Det innebär att primärener-gifaktorn kan bli så stor som 2,8. Samtidigtbedöms verkningsgraden i framtida anlägg-ningar komma att öka, varför primärenergi-faktorn 2,5 kan antas vara ett väl avvägtvärde för hela kedjan vid bedömningar pålängre sikt.

Figur 1. Källa: Ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:25.

P


Allt fler kommuner runtomi landet bygger passivhus. Detär då av stor betydelse att stäl-la frågan om hur passivhusen

skiljer sig från konventionella hus. I enstudie på LTH och Chalmers jämfördesmiljöbelastningen från passivhus ochkonventionella hus. I studien undersök-tes också hur olika aktörers val påverkarmiljöbelastningen. Resultaten förvånarochmanar till eftertanke.Intresset förattbyggapassivhusär idag

mycket stort. Det första passivhusetbyggdes i Tyskland år 1991. I Sverigebyggdes det första passivhuset år 2001;radhusen i Lindås. Sedan Lindåshusenhar passivhusbyggandet ökat mycketkraftigt i Sverige och i år beräknas cirka400 nya lägenheter byggas i passivhus.Intresset ökar hela tiden bland både

privata byggherrar och kommuner ochförutom radhus byggs även villor, fler-bostadshus och skolor som passivhus.Många kommuner uppmuntrar byggan-det av passivhus och flera har sökt peng-ar från Klimatinvesteringsprogrammet(Klimp) för att ytterligare stimulera byg-gandet av passivhus.Kunskap och erfarenheter växer med

varje passivhus sombyggs. Vissa problemsomuppstod i början, till exempel teknis-ka fel i utrustningen, kan betraktas sombarnsjukdomar. Idag finns bra metoderför energiberäkning. Byggtekniken ochbyggprocessen har förbättrats och mer-kostnaderna bedöms vara endast ett parprocent1). De undersökningar som hittillshargjortsvisarattdeboendeärnöjdamedsina bostäder ochmed inomhusklimatet.

Energi för uppvärmningPassivhus är inga noll-energihus men dekrävermycket liteköptenergi försinupp-värmning. Grundtanken med passivhusär att med god isolering och effektiv vär-

meväxlingpå frånluften så skadenvärmesom alstras av hushållsapparater ochmänniskorna som vistas i byggnaden iprincip räcka för att hålla huset varmt.Viss extra energi behöver dock tillförasunder kalla dagar och det extra värmebe-hovet kan tillgodosesmed exempelvis el-patron eller fjärrvärme.Under de första åren som passivhus

byggdes i Sverige utgjordes all köpt ener-gi för uppvärmning av el. Idag används eleller fjärrvärmemendetråderstoroenig-het i kommunerna om vilket som är bäst.Många kommuner har inte några syn-punkter på eller restriktioner om vilkenenergikälla somskaanvändasutanmenarattdetviktigasteärattmanbyggerpassiv-hus.

Miljöjämförelse och analysTrots att det oftast är just miljöskäl somanförs för att bygga passivhus, finnsmycket få studier som jämför konventio-nella hus och lågenergihusmedavseendepåmiljöbelastningen.Vi togdärför initia-tiv till en sådan jämförelse av svenskahusi ett livscykelperspektiv.Förutom att jämföra husen så som de

byggdes, ville vi ävenstudera i vilkenmånolika aktörer kan påverka byggnadensmiljöbelastning. Hur mycket kan till ex-empelbyggherreochbyggarepåverkage-nom att ställa krav påmaterialtillverkareoch på transporter? Vilken betydelse harkommunens krav på energikälla för upp-värmning? Vilken betydelse har hus-hållens val av ”grön el”? 2)

Tre passivhus (Lindås, Karlstad, Vär-namo) jämfördesmed fyra konventionel-la flerbostadshus. De konventionella hu-sen har tidigare studerats av Karin Adal-berth ochmycket data för de husen häm-tades från Adalberths studier3). Byggna-dernas energibehov framgår av tabell 1.


ENERGI & MILJÖ Är passivhus miljövänligare än konventionella hus? En jämförelsevisar att miljökrav måste ställas på energikällor för husets hela livscykel. En byggherre kan tillexempel kräva att underleverantörer använder ”grön el” vid produktion och transporter.

MiljökravmåsteställasnärenergikällorväljsAv birgit brunklaus, doktorand,Chalmers, henrikke baumann, docent,Chalmers och catarina thormark,tekn dr,Lunds tekniska högskola


Birgit Brunklaus är tekn lic i miljö-systemanalys. Hon forskar om aktörersinflytande påmiljöpåverkan från bostads-fastigheter.

FÖRFA

TTAREN

Henrikke Baumann är docent i miljö-systemanalys på Chalmers. Hon har forskatoch undervisat om industrins miljöarbetesedan år 1990, samt är författare till ”Hitchhiker's guide to LCA” som är en lärobok omlivscykelanalys.

FÖRFA

TTAREN

Catarina Thormark är tekn dr vidbyggproduktion vid Lunds tekniskahögskola. Hon forskar och undervisar omenergi- och resursanvändning i byggnadersedan år 1993.

FÖRFA

TTAREN

För de konventionella husen hade vibara tillgång till beräknade värden, inteuppmätta, för energibehovet för driften.Baserat på resultat från flera studier somvisat att det verkliga behovet ofta liggerhögre än det beräknade, ökade vi det be-räknade värdet för rumsuppvärmningmed 20 procent.I livscykeln ingick alla processer från

råvarubrytning och produktion av mate-rial, transporter, underhåll och drift un-der 50 år och 75 år.

Energikälla styr resultatetResultaten visar att man inte kan säga attpassivhusen generellt ger mindre mil-jöpåverkan än de konventionella husen.Skillnadenmellandetvågruppernaberor

helt på vilken energikälla som användsför uppvärmning och vilken miljöeffektman tittar på.Om man värmer passivhusen med el

och använder ”vanlig el”4), det vill sägainte köper ”grön el”2), så är passivhusenbättre ändekonventionellahusennärdetgäller klimatpåverkan,men är lika bra el-ler till ochmed sämre när det gäller över-gödning och försurning.Om däremot de boende i både passiv-

husenochdekonventionellahusenväljer”grön el”, så blir passivhusen avsevärtbättre än konventionella hus. Förbätt-ringen blir olika för klimatpåverkan, för-surning etcetera, och varierarmellan cir-ka 50–80 procent.Hur mycket kan byggherre och bygga-

re påverkamiljöpåverkan genom att stäl-la krav på sina leverantörer? Det visadesig att miljöbelastningen för produktio-nen(se figur 1) skulleminskauppåt 10–20procent omtill exempel tillverkningenavdestörrematerialgrupperna(betong,vir-ke, stål och gips) hade skettmed ”grön el”och transporterna skett med minst mil-jöklass 2000.Dessa resultat gäller för 50 år. Omman

istället sträcker ut livslängden till 75 år,blir passivhusen ytterligare något bättreän de konventionella husennär det gällerklimatpåverkan, däremot blir det ingastörre skillnader när det gäller övergöd-ning och försurning.Vi vill framhålla att man bör vara för-

siktigmedattdraalltför långtgåendemil-jöslutsatser av renodlade energistudier,det vill säga av studier som bara ser tillkWh utan att inkludera miljöbelastning-en av energianvändningen. Trots att pas-sivhusen har ett energibehov som är av-sevärt lägreändet ikonventionellahus, såär miljöbelastningen inte automatisktlägre. Dessutom är livscykeln föränder-lig.Allaaktörer i livscykeln, sombyggher-


Figur 1. Processer i byggnadens livscykel. De brunmarkerade processerna har betecknatssom ”Produktion”, medan de blåmarkerade processerna har betecknats som ”Drift”.

Kv Seglet 1, Karlstad, är Sveriges första höghus som passivhus. Det blev klart år 2007. Foto: Catarina Thormark.

P

re, kommun och hushåll, kan ändra hu-sens miljöpåverkan.

Ställ miljökrav på energikällorFörattverkligenminskamiljöbelastning-en räcker det alltså inte med att ställaenergikrav, det vill säga att bygga ”ener-gisnålt” med hjälp av passivhus. Manmåsteocksåställamiljökravpåenergikäl-lorna i hela livscykeln: för materialtill-verkning, uppvärmning och hushållsel.

Byggherren måste samarbeta med mate-rialtillverkare,kommunerochhushåll föratt uppnå en byggnad med låg miljöbe-lastning.Passivhusmedelbörkopplas tillhushållensgrönaelval föratt intebli säm-reänkonventionellahus.Kommunenbörfundera över sin framtida energitillför-sel. D

Fotnot:

Hela studien är redovisad i Brunklaus, Thor-

mark, Baumann (2008). ”Beyond pureenergy accounting of buildings – introdu-cing environmental and actor perspectivesin comparisons of passive and conventionalbuildings.” Artikel till Journal of Buildingand Environment, The International Journalof Building Science and its Applications.

Referenser:1) Forum för energieffektiva byggnader.2) El enligt Svenska Naturskyddsföreningens

kriterier för Bra Miljöval-el.3) Adalberth, K. (1999) Energy Use in Multi-

family Dwellings during their Life Cycle.Doctoral thesis. TVBH-3034. Lund: LTH,Byggnadsfysik. Adalberth, Almgren,Pedersen. (2001). Life Cycle Assessmentof four Multi-Family Buildings. Internatio-nal Journal of Low Energy and SustainableBuildings, Vol. 2, 2001.

4) Nordisk el-mix.


Tabell 1. Byggnadernas beräknade energibehov för drift (uppvärmning, varmvatten,hushållsel, fastighetsel).

Studerade hus kWh/m2 BRA, år Byggår Energikälla för uppvärmning

Konventionella hus Beräknat energibehov: 1996 fjärrvärme(byggda enligt 100-150BBR 1994)

Passivhus Uppmätt energibehov: 2001-2007 enbart el eller el+fjärrvärme67-83

Radhus i Lindås. Sveriges första passivhus byggdes år 2001. Foto: Maria Wall.


Solen har potential attkunnaförsörja hela jordens befolkningmed energi. Även i Sverige har vigoda förutsättningar för att ut-

nyttja solenergin, mycket tack vare våralånga sommardagar.Malmö är den stad i Sverige som satsat

mest på att utnyttja solenergin. Service-förvaltningen står bakom de flesta an-läggningarna men det finns även andraexempel såsom EON:s solenergianlägg-ningar i Västra hamnenoch SvenskaKyr-kanssolcellsanläggningarpåförsamlings-hem runt om iMalmö.

Vävs in i stadsmiljönI Malmö finns idag ett 10-tal större sol-fångaranläggningar med en sammanlagdyta på cirka 4 000 kvm och ett 15-tal sol-cellsanläggningarmed en total yta på cir-ka 3 000 kvm. Solenergianläggningarnafinns på bland annat skolor, sjukhus,äldreboenden, utomhusbad, museumoch industribyggnader.Serviceförvaltningen har fokuserat på

att bygga välfungerande anläggningarsom är snyggt integrerade i stadsmiljönsamtidigt somde är synliga för allmänhe-ten. Detta stärker miljöprofilen och hjäl-per till att ytterligaremarknadsföraMal-mö som en ekologiskt hållbar stad.Malmö ligger långt fram inomhållbar-

hetochären förebild internationellt. Sol-energisatsningarnaärocksåett led i arbe-tetmedattMalmöskablimersjälvförsör-jande på energi ochmed att reducera sta-dens energikostnader. Solvärme är redanidag lönsamt medan solel kan bli lönsampå längre sikt i taktmedatt elpriserna sti-ger.

Centrum för lärandeI Sege Park i Malmö finns Skandinaviensstörsta ochmest spektakulära solcellsan-läggning. Anläggningen omfattar 1 250

kvm solceller med en toppeffekt på 166kW.SegeParkärettområde inomutveck-ling somkommer att utformas till en eko-logiskt hållbar stadsdel som försörjsmedlokalt producerad förnyelsebar energi.Värme ska produceras med solfångareochbioenergimedanelektricitet skapro-duceras med vindkraft och solceller.Inom Sege Park står en pedagogisk

energicentralklar inomkort,dit skolklas-ser och andra besökare kan komma ochlära sig om olika typer av energiförsörj-ningssystem.

Prisade anläggningarSolcellsanläggningarna på Tekniska mu-seet ochpåMellanhedsskolan iMalmöärprisbelönta för sina arkitektoniska ochpedagogiska lösningar.Tekniska museet har solceller både på

tak och på fasad och inne i utställningenfinns en demonstrationsanläggning somvisar hur solceller fungerar. Anläggning-en är tillgänglig för allmänheten och syn-liggör solcellerna på ett positivt sätt.PåMellanhedsskolan sitter solcellerna

som solavskärmning framför fönstren

och bidrar därmed till ett bättre innekli-mat i klassrummensamtidigt somdepro-ducerar el. Tack vare denna dubbla funk-tion är det ekonomiskt mer fördelaktigtatt använda solceller som solavskärm-ning jämförtmedattmonteradempå tak.Solcellsanläggningar finnsocksåbland

annat på Kårhuset, Augustenborg, Helix,Musikhögskolan, Gullviksborg, fyra för-samlingshemoch i Västra hamnen. På ettpar ställen i Malmö finns också solcells-drivna parkeringsautomater och gatube-lysning.

Fick 25 års garantiDe stora satsningarna på solceller har va-rit möjliga tack vare det svenska energi-omställningsprogrammet som sträckersig mellan åren 2005–2008. För sol-cellsanläggningarna på offentliga bygg-nader har man erhållit ett bidrag på 70procent av investeringskostnaden.Under avskrivningstiden på 25 år ger

detta ett elpris på cirka 1,20 kronor perkWh från solcellerna, att jämföra medöver 4 kronor per kWh utan bidrag. Sol-cellsanläggningar har visat sig vara myc-ket driftsäkra och hållbara. Leverantö-

ENERGI & MILJÖ Solceller på tak och fasader och solceller för att driva gatu-belysning och parkeringsautomater ingår i Malmös stora satsning på solenergi. Solvärmenlönar sig redan och på sikt ska även solelen bli lönsam för stadens boende.

MalmösatsarstortpåelochvärmefrånsolenAv anna cornander, projektledare, Solar CityMalmö

Anna Cornander jobbar på Energikon-toret Skåne som projektledare för Solar CityMalmö. Hon har examen som civilingenjör iekosystemteknik från LTH. Anna Cornanderhar tidigare arbetat sommiljöinspektör medtillsyn över bland annatmiljöfarliga verk-samheter, samtmed samhällsplanering.

FÖRFA

TTAREN

Solceller påMellanhedsskolans fasaderanvänds för att skärma av solen.Foto: Martin Norlund

rerna lämnar 25 års garanti på solceller-na,mendet finnsgodamöjligheter att an-läggningarna ska kunna leverera el i upp-emot 50 år efter installationen. De lågadriftskostnaderna gör att elen kommeratt produceras näst intill gratis efter attinvesteringen är avskriven.

Lyckad lag för inmatningDet är viktigt att någon form av bidrags-system för solceller kommer efter år2008, när det nuvarande stödsystemetupphör. Det bästa hade varit om Sverigekunde anta en inmatningslag liknandeden som införts i större delen av Europa.Denna lag omfattar inte bara offentligabyggnader utan gäller alla som är intres-serade av att installera solceller. Den somsätteruppsolcellerpåsin fastighetgaran-teras enligt lag att få sälja elen till ett högtpris under långa avtalsperioder. Statenbehöver alltså inte betala ut några inve-steringsstöd, utan systemet finansieras

genom små höjningar av elpriset.Inmatningslagarna iEuropahar lett till

en explosionsartad tillväxt inomsolcells-området.Detta, tillsammansmed fortsattforskning och utveckling, leder till sjun-kande priser och förbättrad prestandahos solcellerna.

Sprider kunskapFör att få igång en regional utvecklinginom solenergiområdet har Malmö Stad,i samarbete med Energikontoret Skåneoch Lunds tekniska högskola, startat uppden ideella föreningen SolarCityMalmö.Föreningen verkar för kunskapssprid-ning och ökad användning av solenergi.Solar City Malmö anordnar bland annatutbildningar, seminarier och studiebesöksamt lobbar för fortsatta stöd och en fun-gerandemarknad för solenergi i Sverige.Målet är att solenergin skahaennatur-

ligplats i densvenska stadsbilden. Solcel-ler ska finnas på tak, fasader och som sol-

avskärmning där de levererar el till bygg-naden. De ska också användas för att dri-va gatubelysning, parkeringsautomateroch för att ladda eldrivna bilar, mopederoch cyklar.Solvärme ska finnas som ett komple-

ment till andraenergikällor föruppvärm-ning av bostäder och tappvarmvatten,samt i större anläggningar som levererarvärme till fjärrvärmenätet. Solvärme skaockså vara det självklara alternativet föruppvärmning av utomhusbad i såväl storsom liten skala samt av tappvarmvattenpå campinganläggningar.FörMalmö är det viktigt att få erfaren-

het av hur de olika solenergiteknikernafungerar i svenskt klimat, och att delamed sig av dessa erfarenheter till andra.Förhoppningen är att de anläggningarsomuppförs iMalmö ska inspirera andratill att satsa på solenergi. D

Fotnot: Se mer på www.solarcity.se.


Kårhuset har försetts med solceller.Foto: Martin Norlund

Solceller på Tekniskamuseets fasad... Foto: Martin Norlund

…ochmuseets tak. Tekniskamuseet har en utställning som visar hur solceller fungerar.Foto: Martin Norlund

Solceller i Västra hamnen.Foto: Bengt Drakenberg

I Västra hamnen står en solcellsdrivenP-automat. Foto: Bengt Drakenberg


Solvärme, solel, vindkraft ochbioenergi är snabbt växandeenergibranscher. Intresset föralternativ energi är ständigt

ökande. Tekniken är långt utvecklad.Vindkraften byggs ut med rasande fart.För solvärmen går det inte lika fort.– Solen är den energi som driver allt.

Solen är början. Alla andra energiformersom till exempel vindkraft eller vågkraftär i grund och botten initierade av solensenergi. Det är ju början, säger Klaus Lo-renz VD på ett solvärmeföretag iMellan-sverige.Trots det är solvärmemarknaden fort-

farande i sin linda. Solvärmebranschenknorrar över att marknadsutvecklingenärså långsam.Efter storasatsningar inomteknikutveckling och forskning på 1970-talet avstannade utvecklingen av solvär-memarknaden helt när oljepriset sjönkmot slutet av 1980-talet. Några misslyc-kade storskaliga satsningar bidrog ocksåtill att teknikeninteansågsvaraett tillför-litligt alternativ.

Även om det fanns ett intresse frånkonsumenterna fick kortsiktiga bidrags-system marknadskurvorna att likna enpuckelpist.Företagenhadesvårt att växa.Till dettabidrogockså lågkonjunkturochettenergiöverskott till följdavkärnkrafts-utvecklingen.Trots det stod Sverige i framkant av

tekniskt kunnande när det gäller solvär-me.Kraftiga investeringar i forskningochutveckling låg bakomdetta. Tyvärr följdeintemarknadsutvecklingensammatrend.Därsaknades investeringar föratt indust-rialisera branschen. En liten inhemskmarknad gjorde att branschaktörernaförblev små.I sambandmed avregleringen av ener-

gimarknaden tog andra förnyelsebaraenergikällor som vindkraft stora mark-nadsandelar samtidigt som solvärmensackade efter.

Ökat intresse för solvärmeIdag ser situationen annorlunda ut.Solvärmen är på stark frammarsch. Allt

fler börjar intressera sig för att installeratekniken. Oron för den globala uppvärm-ningen är en starkt bidragande orsak lik-som osäkerheten kring stigande ener-gipriser.– I de nordiska länderna är problemet

att producera värme, inte el. I Sverige an-vänder man mycket el, som jag tyckeribland i onödan. Solvärme kan bidra väl-digt mycket till det värmebehov vi haroch på det sättet frigöra elektricitet somidag används till uppvärmning, sägerKlaus Lorenz.Fleranya aktörerhar börjatmarknads-

föra tekniken, bland annat värmepumps-producenter och företag som importerarvakuumsolfångare från Kina. En viktigfaktor är också teknikutvecklingen motflexibla värmesystem.Nuär det inte nöd-vändigt att låsa fast sig vid ett värme-system. Med ett vattenburet system ochen ackumulatortank som bas går det attkoppla på den värmekälla som för tillfäl-let ärmest lönsam.Genomatt sprida vär-mekällan över större utrymme, till exem-pel i form av golvvärme, krävs dessutom

ENERGI & MILJÖ Intresset för alternativa energilösningar är stort. För värmeföre-tagen är det ett Klondyke nu när husägare vill byta ut sina oljepannor eller direktverkandeel-element till mer energieffektiva lösningar. Men det går trögt för solvärme.

TrögtförsolvärmeatttamarknadAv johan leide, Solenergiforskning SERC,HögskolanDalarna

Johan Leidi är doktorand i socialantro-pologi på sociologiska institutionen vidLunds universitet. Han är anställd av cent-rum för solenergiforskning, SERC, vidHögskolan Dalarna för att genomföra ettforskningsprojekt om solvärmens genom-slag påmarknaden.

FÖRFA

TTAREN

Fortsättning s. 38 PI en svensk villa är behovet av värme större än behovet av el. Foto: Svesol

lägreursprungstemperaturer för att upp-nå ett behagligt inomhusklimat.– Behovet i envillaär ju till stordelvär-

me, vi har ju 8–9månaders värmebehov idet här landet. Det egentliga el-specifikabehovet är ganska litet.Dethar vi gott rådmed, med alla vattenkraftverk vi har iSverige, förklarar Klaus Lorenz.En annan stark utveckling är också att

integrera solvärmen i husets design. Delsgörs det genom passivhus men också iform av paneler som inte skiljer sig fråntakets övriga utformning. Att bygga husför att utnyttja värmen från solen är engammal tradition i Sverige. I de kring-byggda Skånegårdarna lagrades värmen ide kullerstensbelagda innergårdarna un-der dagen för att sedan utstråla värmentill de kringliggande byggnaderna på nat-ten. Denna tekniktradition börjar utnytt-jas igen i moderna energisnåla hus.

LitenmarknadMen trots det ökande intresset för alter-nativa energilösningar är solvärmemark-naden fortfarande relativt liten.– Marknaden är närmast försumbar.

Ännu finns det inga stora ekonomiska in-tressen i solvärmetekniken, säger KlausLorenz.Olika försök att lokalisera orsaken till

den långsamma marknadsutvecklingengörs. Ett problem som framhållits i olikasammanhang är bristen på installatörer.

Men detta är inget unikt för solvär-mebranschen. Hela byggbranschen liderav bristen på VVS-installatörer. Solvär-mebranschen försöker avhjälpa dennabrist genom att liksom i Österrike skapaen yrkeskår av solvärmeinstallatörer. Enny installatörsutbildning för solvärme-installatörer har startats i Härnösand.Förutomattutbildningenledertill fler in-stallatörer, kan specialiseringen på sol-värmeinstallation kanske leda till att flerVVS-installatörer ser möjligheten att in-stallera solvärme, om de slipper utföravissa moment.FleraavdebefintligaVVS-installatörer

som installerar solvärme idag efterfrågaren specifik yrkesgrupp som installerarpanelerna på taket, liksom det är en spe-cifik yrkeskår som borrar hålen till vär-mepumparna. På så sätt skulle VVS-in-stallatörerna slippa klättra på taket ochistället fokusera på rörarbetena i källa-ren.Andra sätt att underlätta för installatö-

rerna, menar Lars Andrén, ordförande iSvenska solenergiföreningenSEAS, är atti större utsträckning standardisera tekni-ken:– Solvärmebranschenbordeockså lära

från värmepumpbranschen genom att istörre utsträckning montera komponen-terna redan i fabriken, så det bara är förinstallatörerna att koppla upp solvärmentill systemet.

Liknande kritik har framförts frånVVS-installatörer som menar att andrasystem är enklare eftersom regleringsen-heter är inkorporerade i själva värme-pumpen. Men det finns ingen anledningattmarginaliseraproblemen till att hand-la om installatörernas bristande intresseå ena sidan eller bristande design å andrasidan, menar Lars Andrén. Branschenmåste ta ett helhetsgrepp för att se hurmarknaden kan utvecklas.– Det som krävs för att solvärmebran-

schen ska kunna utvecklas är en indust-riell utveckling, att det finns storaaktörersom kan gå in med riskkapital. Även omsolvärmebranschen har vuxit de senasteåren består branschen fortfarande avmånga små aktörer.

VäxandemarknadProblemet är att Sverige har en liten in-hemskmarknad. Även omdet år 2001 in-stallerades betydligt fler kvadratmeterglasade solfångare i Sverige än i till exem-pel Frankrike eller Storbritannien är dentotala energiproduktionen från glasadesolfångare per år större i dessa länder.Tyskland är det land i Europa sompro-

ducerarmest energi från glasade solfång-are. I Tyskland liksom i Sverige har alter-nativrörelsen varit en stark kraft försolvärmens utveckling. Även om mark-naden i Tyskland enbart skulle bestå avmänniskor inom alternativrörelsen räc-ker det för att skapa en tillräckligt stormarknad med aktörer som har resurseratt sprida tekniken utanför den egnagruppen. I Sverige har solvärmemarkna-den traditionellt framförallt bestått avidealister och gör-det-själv-fixare. Tillskillnad från Tyskland räcker inte det föratt skapa ett stort kundunderlag. Efter-sommarknadenär litenharaktörernava-rit små, vilket begränsat deras möjlighe-ter att sprida solvärmen till en bredarekundgrupp. Ett sätt att kompensera sol-värmeaktörernas knappa resurser skullekunna vara statliga bidrag till mark-nadsutveckling. Lars Andrén är delat po-sitiv till statliga bidrag.

Nya aktörer– Bidrag är viktigt för att politisktmarke-ra att solvärme är viktigt, men för bran-schensomhelhet ärdet en industrialiser-ingsomkrävs förattmarknadenskaväxa,säger Lars Andrén.


P

En intensiv utveckling pågår för att integrera solvärme i husets design. Foto: Svesol

Enmarknads förmåga att växa definie-ras av vilka aktörer som ingår snarare änett förutbestämt tidsschema. I Danmarkväxte vindkraften från en alternativföre-teelse till en industri med nationellt in-tresse därför att olika aktörer insåg vär-det i att upprätthålla och utveckla mark-naden. I Sverige har intresset för solvär-me främst varit tekniskt och ideologiskt.– Solvärmebranschen har varit väldigt

teknikorienterad, sägerLarsAndrén.Vadvi behöver nu är att kommunicera tekni-ken.För att kommunicera tekniken krävs

det marknadsföringsresurser. Lika vik-tigt är ett fungerande aktörsled, det villsäga de aktörer som är involverade i ked-jan från produktion till konsumtion. Detidigare solvärmeföretagen skötte helaprocessensjälva,produceradepanelerna,sålde och installerade dem.– Privatkunderna ringer oftast till oss,

istället för våra återleverantörer.Menvåraffärsidé är inte att sälja via internet ellerskicka ut till kunder runt om i Sverige. Vi

måste ha representanter överallt somsköter installationen.Ochdärbörjarprob-lematiken, säger Klaus Lorenz.På senare år har fler och fler solvärme-

företag strävat efter att bli ett led i värme-marknadens aktörskedja istället för attsjälva utgöra hela kedjan från producenttill installatör.– Än så länge har vi en försäljning till

privatkunder.Detta ärnågot vi imångaårförsökt minska, även om det är en djuptrotad tradition i företaget. Men helst villjag avveckla det mer och mer. Jag vill attdet här företaget ska vara en kompetentleverantör till en ordinarie installatör påorten. Jag behöver ett 100-tal välfunge-rande installatörsföretag som har två tremil till sina kunder. Att bygga upp dessaföretagär jättesvårt,därharvi storaprob-lem.Pågrundav att vi inte lyckasmeddetsåsäljervi fortfarande tillprivatpersoner,sammanfattar Klaus Lorenz.Med nya stora aktörer såsom värme-

pumpsföretag, har solvärmeteknikenandra möjligheter att hamna på fler hus-

tak, eftersom dessa företag redan haretablerade aktörsled från producent tillkonsument.Samtidigtärriskenstorattdebefintliga små solvärmeaktörerna intekan hänga med i den nya utvecklingen.Närdetkommerinnyaaktörermedandraresurser riskerar demindre att slås ut. D



Jag funderar ofta på varför ing-ennu för tiden verkar göra fel. Ändåblirdet fel.Allamenarsigkunnaallt.Är man vägbyggare kan man göra

”trädgård”. Är man husbyggare kan mansätta gatsten.Varför har det blivit så att ingen vidgår

att man har gjort fel, harmissat, har kun-skapsbrister? Jag började min bana sombesiktningsman för gott och väl 30 år senoch jag har ännu inte upphört att förvånamig. Visserligen har förekomsten av fel ien anläggning under dessa år varierat, isynnerhet i goda tider. Under konjunktu-rermedlägrebyggverksamhetblirdetan-läggningar med lägre andel fel. Då harinte de oseriösa och okunniga så storchans mot dem som står för motsatsen.

Kan för liteI byggruschperioder tenderar antalet felattöka.Detärsäkert intebara tajta tidpla-ner, detkan likamycket tillskrivasbristenpå yrkeskunnigamänniskor som ska byg-ga husen, marken eller vad det nu är förbeståndsdel i ett byggprojekt.Jag möter nuförtiden många unga i

branschen.Många ärduktiga, välutbilda-de, ambitiösa och faktiskt också ödmjukainför gamla kunskaper. Men… många,alltförmånga, tillhörenkategori somintehar skaffat sig några kunskaper om detman håller påmed. Detta kan genomsyrahela företagsorganisationen från före-tagsledning, arbetschef och platschef till”gubbarna” påmarken.

Nästan alla tallar dogHär följer några exempel från min verk-samhet under år 2007 och hittills under2008.Jag får ett utredningsuppdrag somgäl-

ler tallar planteradeutmed en väg. Alla sånär som på en har dött! Beställaren – enstorstatlig sådan,enentreprenör–ochen

av de större i Sverige, har gett sig in på ettområde där man inte har kunskaper. Öv-riga inblandadeärenkommun,varspark-människor, som har de bästa kunskaper-na om marken och om trädplanteringar,blev inblandade först mot slutet, samt enprojektörsomsägersig intevetanågotomträdplanteringar.Denna kombination gör ju att det blir

fel. Och vems är felet? Ingen vill ta på signågot ansvar, i alla fall inte någon stor delav ansvaret för felet.Jag vet inte om man tvistar om detta

fortfarande. Parten som ska ta över an-svar ochdrift av gatuplanteringenkanskefår ta hand om ”resterna”. De sombor ut-med eller trafikerar gatan fick inte det deönskade – en ersättning för den avverka-de tallskogen.

Packade lerjordar och vattenEtt annat utredningsuppdrag handladeom fel på en utlagd matjord i sambandmed en villabebyggelse. Inblandade varen, i de här fallen, alltid okunnig part:

Husköparensomharkonsumenttjänstla-gen/ABS 05 som juridisk stöttepelare,och som motpart stod ett av de störrebyggföretagen i Sverige.Jorden på tomten ska vara ”harpad

matjord”. Vidmin fältundersökning kun-de jag konstatera att det inte var ”matjor-den”detvarmest felpå. ”Matjorden”somingick i priset är avbanad åkerjord frånden åker som exploaterats. ”Matjorden”är återförd.Problemet är en åkerjord från platsen

före byggnationen. Den är lerig. Entre-prenören, byggföretaget, lägger ut jordenoharpad.Detta är kanske inte så allvarligti sig, men behandlingen av den leriga jor-den har troligen skett i fel fuktighetstill-stånd. Man hanterar den i blött tillstånd,man fräser den i blött/fuktigt tillstånd.Och vad händer då med en lerig jord. Joden havererar totalt.Den leriga jorden sprack med breda

och djupa sprickor, när den torkade uppnågon gång under år 2007. Den blev sombetonggolvnärdenblev torr.Dengår inteatt gå på när den blir vattenmättad. Såklart att husköparna reagerar och tror att

MILJÖ Tallar drunknar, gräsmattor dör. Men ingen vill ta på sig ansvaret. Varför är detså att alla menar sig kunna allt – trots att man saknar kunskap? Idag är besiktningsmän som tarden gröna biten av anläggningar för okunniga. En bättre egenkontroll krävs.

Besiktningsmänmissar feligrönaanläggningarAvkerstin nilsson, grön besiktningsman,TaggenMarkkonsult

KerstinNilsson är verksam som grönbesiktningsman på TaggenMarkkonsult.Hon har arbetat som grön besiktningsmansedan 1970-talet och ävenmedverkat i enolika råd kringmarkbesiktningsfrågor i 30år.

FÖRFA

TTAREN

Tallarna planterades i maj 2007. De börjadedömitt i sommaren. Varför? Fel växtslag, feljord som de planterades i och/eller för högtvattenstånd? Foto: R Hugosson Fortsättning s. 42 P

de inte fått det de betalt för, det vill sägaharpad ”matjord” från en lerig åker.Men vidmin fältundersökning konsta-

terar jagattdetsomliggerunderdenåter-förda åkerjorden är dels blålera, dels så-dan lera som man gör gult tegel av, samten annan lera – alven – som är hanteradmed högsta grad av oförsiktighet. Vid av-baningharmanblandatalla lerigamassorsom legat under denodlingsbara delen avjorden. Det är massor från lednings-schakten–blåleranligger jusomregel litedjupare än alven. Tegelleran ligger ännudjupare.Till yttermera visso är området vatten-

mättat. Vattennivån ligger på vissa tom-ter på cirka 50 cm.Manhar inte från bör-jan avlett vatten från högre liggande om-givningar. Dräneringar finns men betjä-nar byggnadernas grundplattor. Någon

dränering av tomtmarken med lermas-sorna som hanterats felaktigt finns inte.Under det skikt som får räknas som växt-bädd är terrassen packad. Det går intemed sticksond att komma genom denna.Det står ganska klart att alla transpor-

ter i samband med byggnation har skettpå terrassen. Eftersom terrassen ocksåbestår av leriga massor sker det ju ocksåhär en avsevärdpackning. Att arbetamedleriga jordar kräver kunskaper, i synner-het när väderleken är regnig. Alla bönderfrånSkånes lerslätter tilldeodlingsområ-den som finns i Umedalen vet att lerhal-tiga jordar kan man inte bearbeta om deinte är tillräckligt upptorkade.

Gräs är inte bara gräsYtterligare ett besiktningsuppdrag rördeett allmännyttigt bostadsföretag som

byggt nya spännande lägenheter i varie-rade hus, från ”höghus” till radhus. Om-rådetharmångagräsytor, somdels debo-ende dels bostadsföretaget ska sköta.Engräsfröblandningharangivits.Sam-

mansättningen i det färdiga gräset mot-svaras av det i handlingen angivna. Detsådda gräset – på stora ytor – har såttsmed en helt annan blandning än det somföreskrivits. Till och med på en yta somskavaranaturmarkharblandningensåtts– en villablandning.En stor andel frö är rajgräs. Rajgräs är

ettbilligtstorfröigtgräs.Detär intesäkertatt allt rajgräs överlever barmarksvintersom det mestadels är i den del av landetdär anläggningen finns. Omen stor del avgräsplantorna dör under vintern så kom-mer ogräs istället att invadera de glesagräsytorna.Vems är felet? Jo naturligtvis har ent-

reprenören inte förstått att det är skillna-der på olika gräsfröblandningar. Entre-prenören köper det som är billigast!? Attdet finns angivelse i handlingarna omgräsfröblandningen har han inte noterat.

Köper i närmsta byggvaruhusEtt annat besiktningsuppdrag omfattaren anläggning byggd på ett däck. Växter-na ska klara extrema förhållanden somtorr och solig växtplats. Här är föreskri-


P

Normalsektion över tall- och björkplanteringen utmed gatan. Upprättad av en projektör somsäger sig inte kunna något om trädplanteringar. Under den blöta sommaren 2007 nåddegrundvattnet över rotsystemets nivå. Tallarna drunknade. Foto: R Hugosson

En entreprenadmed villor där villaägarnafår en tomtmed utlagd åkerjord. Underåkerjorden – ”matjorden” – finns rejält medleriga ältademassor. I dessa lerigamassorkommer grundvattnet fram på 40-60 cmdjup. Terrassen är packad. Vattnet kan inteta vägen någonstans, i alla fall inte neråt.Foto: Kerstin Nilsson

Villornas växtbäddslager, som ska bära både gräs, träd, buskar och kanske grönsaker ochsommarblommor, är vattenmättade. En del tomter svämmas dessutom över med ytvattenfrån högre liggande områden. Det är inte kul att vara trädgårdsmakare här inte. Foto: H Mosén

vet ett gräsfrö som tål detta och som inteär avsett att klippas. Vad gör entreprenö-ren? Johanhandlar en påse gräsfrö – lag-om stor – i närmsta byggvaruhus. Enblandning avsedd för villagräsmatta såsistället för det föreskrivna fröet.Om det inte hade upptäckts hade be-

ställaren fått dras med en skötselinsatsmed gräsklippning som inte alls var me-ningen.

Växter är inte simkunnigaEnannanpånärahåll upplevd ”entrepre-nad” rör en kommun, en entreprenör påramavtal och ett exploateringsområde,som är en gammal betesmark, en ganskaså sank sådan, även då de öppna dikenafungerade. Dikena finns inte kvar.Marken, ängen, har körts sönder av

”forskellige” maskiner. Ängen fylls ut föratt undvika det ”innanhav” som fannsvintern före.Detplockas sten,detkörs tillförbannelsepådennayta, som inte ärheltupptorkad när det görs. Jorden är siltig,mjälig. Sommaren och hösten 2007 för-svinner i blötans tecken. Det blir ingensådd av ängen – det går helt enkelt inte. Ioktober-november planteras hasselbus-kar i en mulligare jord som det schaktatsur för i det siltiga/mjäligaunderlaget.Vå-ren 2008 är inte heller torr och buskarnastår i vatten. När sommaren kommer harde flesta plantorna ”drunknat”.Jag tror nu inte att det artar sig till en

hassellund i ytor som har hanterats pådetta sätt. Hassel är ju dessutom en växtsom inte är särskilt glad i blöta växtplat-ser.I ett nyligen genomfört besiktnings-

uppdrag kollade jag av en händelse enväxtetikett på en klängväxt. Den ska juegentligen vara borttagen vid slutbesikt-ningen. Enligt handlingen ska det vara enE-planta,Clematis ”Georg”.Ensådanskavara svenskodlad.

Falsariummed växtursprungDen här kommer från Danmark. Den ärmed all säkerhet inte svenskodlad. Detkan mycket väl vara en ”Georg” E-plantai botten. Men för plantskolorna i Sverigeär det illojal konkurrens. Varje E-plantakostar enslant extraatt köpa. Slantar somgår till ”upphovsmannen” för nedlagdakostnader och kommande utvecklings-projekt.Det är en petitess i denna entreprenad,

mendet kundeocksåhavarit stora skogs-lönnar med krav på E-plantkvalitet,kanske med stamomfång 20–25 cm somkan kosta 5–6 000 kronor per styck därdet också är viktigt att det är just frökällaUltuna för härdighetens skull.Entreprenören handlar upp av plant-

skolor i Danmark, Holland och numeraockså Polen inom ramen för EU. Men E-plantor blir det ju inte om de inte har od-lats i Sverige. Leverantörer i andra länderkan ju rimligen inte presentera ett E-cer-tifikat för ”sina” E-plantor. Kollar entre-prenörer detta idag? Nu börjar fråganmala i en besiktningsmans huvud: Är detnågon som tror att vi inte behöver grönamarkbesiktningsmän?

Bättre kontroll krävsVad gör man åt att det blir alla dessa fel ientreprenader? Som vanligt, när det blir

fel, är det kunskapen som brister. Det äralldeles för lätt att vara okunnig och fågodkänt för jobb som man inte klarat avatt göra rätt. Beställaren är alldeles förokunnig och kan inte ställa de rätta kra-ven.Ochbeställaren följer sällanuppent-reprenaden.Alltför vanligt är tyvärr också att den

som gör besiktningen inte är bransch-kunnig. Besiktningsmannen är ofta bygg-besiktningsman som tar den gröna bitenockså – av någon anledning.De somgördegrönadelarnaavanlägg-

ningen har nästan aldrig någon egenkon-troll på dessa i entreprenaden ingåendearbeten. Varför? Beställaren är otydlig isinakravoch i sinuppföljningavatt egen-kontrollen fungerar. Entreprenörenstruntar i att verka för att den gröna de-lens moment får samma status som led-ningsarbeten, väganläggningar medmera i egenkontrollhänseende.Men alla som är inblandade i byggpro-

cessenmåsteverkaförenbättrekvalitets-kontroll! Annars fortsätter andelen fel attvaramyckethögäveni framtidaentrepre-nader. D

Fotnot:

Artikeln är en utbyggd text utifrån ettseminarium i Alnarp i januari 2008 kringutbildning av besiktningsmän inom mark/landskap/trädgård. Där belyste jag behovetav gröna besiktningsmän i ett inlägg somjag kallade ”I huvudet på en besiktnings-man”.


Försök till hassellund i en sönderkörd och”välpackad” siltig/mjälig jord. Vattnet targod tid på sig att dränera bort. Här drunk-nade flertalet hasselplantor våren 2008.Foto: Kerstin Nilsson

Kopia av växtetikett för Clematis ”Georg”, som enligt handling ska vara E-planta. Växten ärinköpt i Danmark.


-Vi anser att konstruktio-nen är felaktig. Skadorsom beror på fel i kon-struktionen försäkrar vi

inte, sägerLarsJohnsonfrånförsäkrings-bolaget Länsförsäkringar, på frågan omhur försäkringsbolaget ser på byggfels-försäkring av enstegsfasader.Länsförsäkringars försäkring för ent-

reprenörer ersätter bara följdfelen. För-säkringsbolaget If ger samma budskapvadgäller enstegstätade fasader, alltså fa-sader med puts, men utan en extra luft-spalt som kan föra bort eventuell fukt.

Mögel efter regnDethandlaromdensorts fasadsomblandannat lett till problem i bostadsområdetAnnehem i Lund. Där ska 175 hus åtgär-das till okänd kostnad. De som bor i hu-senmåste flyttautmedan fasadenbytsut.Orsaken är att problem med mögel upp-täckts i några av de alldeles nybyggda hu-sen, efter en period av regn. Här som påannat håll blir det problemnär enstegsfa-sader innehåller organiskt material, iform av träreglar till exempel, och råkarsläppa igenom vatten. Träet möglar se-dan på grund av fukten som fastnar innebakom fasadens alltför täta ytskikt.– Det är väl inte så att husen faller ihop

på grund av fuktskador, men den skaparbekymmer i alla fall, konstaterar LarsJohnson.

Provningsanstalten i centrumDen stora omsvängningen vad gäller en-stegsfasaderna kom under en konferensanordnad av SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut i Borås förra våren. Då togsbyggmetoden upp till diskussion. Just nuutreder SP metoden och mäter fukt hosett stort antalhus sombyggtsmeddenak-tuella metoden.– Vi har sett skador, men jag kan inte

uppge någon procentsats, säger IngemarSamuelson.Allamätningar är gjorda på hus som är

högst tio år gamla. Efter det gäller inteförsäkringen nämligen och därför är in-tresset litet förattupptäcka fel i äldrehus.Skadorna som upptäcks för äldre hus,måste villaägaren själv betala för. Därförvill många inte veta vilka problem husethar. Problemen syns inte, varken på utsi-dan eller på insidan.– Man lever på förhoppningen att det

inte är något problem, konstaterar Inge-mar Samuelson.

Gäller 100 000 bostäderTomas Gustavsson, som arbetar på tek-niska högskolan i Lund, har varnat förmetoden en längre tid. Han menar attproblemet kan vara väldigt omfattande.Det kan handla om så mycket som

100 000 bostäder. En villa kan kosta enhalv miljon kronor att åtgärda och en lä-genhet några hundra tusen kronor.– Det är ett gigantiskt problem. Folk

har inte klart för sig hur stort det är, sägerTomas Gustavsson.Han menar att de drabbade ofta tiger.

Dekommeröverensmedbyggbolaget omatt åtgärda, mot att de inget berättar. El-ler så säger de inget eftersomde oroar sigför att värdet på bostaden ska falla.Peter Vilén, civilingenjör med inrikt-

ningpåbyggteknikharägnatsinyrkeskar-riär åt industribyggen. Han har bland an-nat byggt kärnkraftverk, i Barsebäck och ifinländskaOlkiluoto.Mennupå äldre darhar han engagerat sig privat i problemet,som först och främst berör bostadshus.Han bedriver en egen kampanjmot bygg-metoden, så dålig tycker han att den är.

FUKT & FÖRSÄKRING Den enstegstätade fasaden är på väg ut. De flesta stora svenskabyggbolag har slutat använda den, och försäkringsbolagen vill inte försäkra den. Men JM fortsättermed sin variant av enstegsfasad, utan cellplast och med tjockare puts än vanligt.

Omtvistadenstegstätningfasasut–utomhosJMAvkerstin lundell, frilansjournalist

En del av en fasad på ett hus i Västra hamnen i Malmömed pappersbelagd gips, möglig,fuktig mineralullsisolering och träreglar. Foto: Peter Vilén


– Jag har vänner som har drabbats.Somskattebetalare ser jag att det blir sto-ra kostnader. Och som gammal byggareskäms jag å skråets vägnar, förklarar Pe-ter Vilén.Han räknarmed att omalla 50 000hus

som byggtsmedmetodenmåste åtgärdaskandethandlaomhela100miljarderkro-nor,ochattdet ivilket fall somhelsthand-lar ommiljardbelopp.Några av husen med enstegstätade fa-

saderharhansettundersinapromenaderlängs Malmös stränder. Där har han gåttförbihusvars fasadermedenstegstätninghöll på att åtgärdas. Någon kilometerlängre bort såg han nybyggen, som fickjust precis den sorts fasad som höll på attbytas ut på de hus han sett tidigare. Hantyckte att det var helt fel, och så börjadehan engagera sig i saken.Hur det än är med omfattningen av

problemet, så har i alla fall flera av de sto-ra byggbolagen beslutat att inte användametoden längre. NCC som byggt husen iAnnehem har till exempel beslutat attinte bygga fler liknande hus.

Liknar GoretexfunktionEttundantagärJM,menmedsinegenva-riant av metoden. Den utnyttjar intecellplast, utan en mineralull som släpperigenom fukt från insidan. Och putsenläggs på i ett betydligt tjockare lager änvad somvar fallet fördeomskrivnahuseni Annehem, där fasadenmåste bytas ut pågrundav fuktskador. Putsenär ocksåoor-ganisk,ochsläpperalltså igenomfuktdenockså.– Jag tror att vi pratar förbi varandra.

Enstegstätning kan göras på flera sätt. Vitycker att den enstegstätningsmetod somvi använder är en bra metod, förklararLennart Henriz, kvalitets- och miljödi-rektör hos JM.Han tror att SP Sveriges tekniska prov-

ningsinstitut behöver titta närmare på

problematiken, och se fler nyanser. Detgäller bland annat att göra skillnad påtjockputs, som alltså JM använder, ochtunnputssomanvänds för fasaderna iAn-nehem till exempel. Med JMs metod fårfasaden en funktion som liknar tyget Go-retex, som stänger ute vattendroppar iregn, men som släpper igenom fukt somkommer inifrån.– I det jag läst hitintills från SP finns

inte den här uppdelningen mellan en-stegstätning av olika slag, säger LennartHenriz.Han berättar att JM byggt 25 000 bo-

städer med enstegstätning under 15 årstid, och inte haft ett enda riktigt besvär-ligt fall. De omtalade fallen med fuktska-dade hus i Hammarby Sjöstad – och sominte byggts av JM för övrigt – handladeinte om problem med enstegsfasader,utanomattbyggmaterial fåttståute ihäll-regn och blivit blött. Att Länsförsäkring-ar och If inte godkänner metoden är etthanterbart problem, eftersom andra för-säkringsbolag gör det.– Skulledäremotbyggfelsförsäkringen

mot förmodan inte betala för en skada tillföljd av fel i fasadkonstruktionen och/eller fasadarbetets utförande, kommerJM under tio år efter slutbesiktning sva-ra för att skadan åtgärdas, säger LennartHenriz.

Kräver noggrannhetTomasGustavsson hållermed omatt denfasadtyp som Lennart Henriz talar om ärbättre, och inte gett lika stora problemsom fasader med tunn puts och cellplast.Menhan trorändå inteattdenduger.Denkräver väldigt stor noggrannhet vid byg-gandet. Och det var faktiskt väggar bygg-da med den här metoden som ställde tillmed problem i Hammarby Sjöstad iStockholm. Putsen släppte inte igenomtillräckligt mycket fukt för att de träele-ment som fuktats av ett ihållande ösregnskulle klara sig utan stora mögelskador.– Det var visserligen extremt väder,

men det blir det ju ibland närman byggerhus, konstaterar Tomas Gustavsson.JMå sin sida säger sig varamycketmer

noggrann med byggmaterial under regnnuförtiden, vis av lärdomarna från Ham-marbyhamnen. Men Tomas Gustavssonär ändå inte övertygad.– Min uppfattning är att den bryter

mot grundläggande byggnadstekniska

regler, för det finns ingen ventilerad luft-spalt, säger Tomas Gustavsson.Och sedan lägger han till:– De gör allt de kan för att slippa bygga

rejäla väggar.

Alternativet inte dyrarePå lång sikt handlar det om pengar. Destora byggbolagen föredrar metoder sompassar för storskaligt byggande och in-dustriella metoder med färdiga byggele-ment sommonteras ihop på byggplatsen,tror Tomas Gustavsson. Den metod medputsadfasadsomverkligenfungerar,putspå murblock, kräver mer hantverkskun-nande av byggarna och passar bättre försmå byggbolag där byggarna bygger sna-rare än att montera. Den går inte att an-passa till ett industriellt tankesätt.– Menattbyggamedmurblockblir inte

dyrare, säger Tomas Gustavsson.Snart kommer förhoppningsvis ett av-

görande i tvisten.JMochSPSveriges tek-niska forskningsinstitut ska noggrant un-dersöka den metod som JM använder.Sista ordet är inte sagt i striden om puts-fasaden, som enligtmycket pessimistiskabedömningar kan komma att kosta sam-hället miljardbelopp.

Det började i TysklandEnstegsmetoden började användas iTyskland, men då på stenhus. Där var er-farenheterna av metoden goda. För om-kring 20 år sedan importerades metodentill Sverige.Menhär bygger vi oftaremedträ, och efter några år började problemenatt dyka upp i svenska hus.Problemen blir större ju mer det reg-

nar, och framförallt hur det regnar. I ut-satta lägen med stark blåst så faller interegnet på fönster och fönsterbleck, utandet kan fall in snett mot fasaden som dåmåste vara extra motståndskraftig. Detgäller till exempel i Annehem. D


P

Tomas Gustavsson på tekniska högskolan iLund har länge varnat för den enstegstätadefasaden. – Det är ett gigantiskt problem.

– Vi tycker att den enstegstätningsmetod somvi använder är en brametod, förklarar LennartHenriz, kvalitets- ochmiljödirektör hos JM.


Byggbranschen behöver för-ändras så att både kvinnor ochmän är självklara i civilingen-jörsyrket.Detvisarminlicentiat-

uppsats Kvinna i byggbranschen – civil-ingenjörers erfarenheter ur genusperspek-tiv (Cettner 2008).Jag har själv arbetat som landskapsar-

kitekt i byggbranschenochär sedan tre årtillbaka doktorand vid Luleå tekniskauniversitet. Efter elva djupintervjuermed kvinnor som är civilingenjörer Vägoch vatten med erfarenheter från kon-sult- och entreprenadsektorn är resulta-tet tröttsamt välbekant. Kön ger skillna-der när det gäller antal kvinnor ochmän ibyggbranschen. Kön verkar ge skillnaderi lön, arbetsvillkor, status, karriärmöjlig-heter och när det handlar om gemenskapoch relationer.Trots det finns det en öppning för för-

ändring i byggbranschen. Organisationerärdynamiskaochmåste förändrasdåom-världen förändras. En väg kan vara viaden öppnare manliga kulturen i bygg-branschens konsultsektor.

Rötter i detmilitäraPå slutet av 1800-talet var det viktigt attskapa en viss sorts ingenjör som skullebyggadetmodernaSverige.Denna ingen-jör var en man med rötterna i det militä-ra. En ingenjörselit skapades, en tekniskexpert som förväntades kunna allt.Mannen blev en produkt av den tidens

krav på kompetens där disciplin och be-slutsamhet värderades högt. Ingenjörenbyggde gruvor, verkstäder, kanaler ochjärnvägar och yrket var en given väg tillolika maktpositioner i samhället.Tanken på att kvinnor skulle kunna

verka somingenjörervar i stort sett orim-lig på den tiden. Idag ser det annorlundaut. Ingen nekas plats på ingenjörsutbild-ningen beroende på kön. Kvinnorna är

inne i själva byggproduktionen somcivil-ingenjörer men det betyder inte att deautomatiskt har tillgång till makt och in-flytande.Min studie visar att bilden av ingenjö-

ren, normen, sätter ramarna och bestäm-mer vem som är en ”riktig” civilingenjöreller inte. Bilden av ingenjören avspeglasi arbetsvillkoren. Det är något som bådekvinnor och män måste förhålla sig tillför att kunna arbeta i byggbranschenmen för kvinnor innebär det problem dådeärkvinnor.Förmänärsambandetmel-lan yrkesidentitet och könsidentitet tyd-ligt.

Var fjärde lämnarAtt många kvinnor lämnar byggbran-schen upplevs av branschen själv som ettproblem. Det upplevs även som ett all-mänt problem. Av den anledningen gjor-des en undersökning vid Luleå tekniskauniversitet av 50 (cirka sex procent av to-talen) kvinnor som utbildat sig till civil-ingenjörer under perioden 1989–1999.Undersökningenvisaratt27procentav

de kvinnor som examinerats som civi-lingenjör Väg och vatten på universitet i

Sverige under den aktuella perioden ar-betar utanför byggbranschen, se figur 1.Även många män som är civilingenjö-

rer väljer att lämna byggbranschen. Enliknande undersökning har gjorts förmän, se figur 2. Av 190 män (åtta procentav totalen) hade 30 procent valt att arbe-ta utanför byggbranschen.Medett genusperspektivbordedet fin-

nasgemensammaberöringspunktermel-lankvinnor ochmänsupplevelser ocher-

GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnarkompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudandemåste byggbranschen se över sina strukturer och sin bild av manlighet.

Byggbranschenbörändrasinsynpå”manlighet”Av annicka cettner, doktorand,Luleå tekniska universitet

Annicka Cettner är landskapsarkitektoch sedan tre år tillbaka doktorand vid Luleåtekniska universitet. Hennes forskningsom-råde är hållbar samhällsplanering ur genus-perspektiv.

FÖRFA

TTAREN

Figur 1. Kvinnor som är civilingenjörer Vägoch vatten i byggbranschen, indelade efterarbetsgivare. (Berggren & Hedman-Pétursson 2005)

Figur 2. Män som är civilingenjörer Väg ochvatten i byggbranschen, indelade efterarbetsgivare. (Cettner &Johnsson 2008)

farenheter som civilingenjörer i bygg-branschen. Orsakerna till avhoppen ärkanskedesammamenmäns avhopp skul-le egentligen behöva belysas i ytterligarestudier.

Män i karriärenmest emotMinstudieomkvinnors erfarenheterochupplevelser som civilingenjörer i bygg-branschen är viktig ur flera perspektiv.Den manliga dominansen ses som nega-tiv för byggbranschens framtid.Det är välkänt att byggbranschen främst sysselsät-ter män, 97 procent av högre chefer och80procentavcivilingenjörerocharkitek-ter ärmän, knappt en (1) procent av bygg-nads- och anläggningsarbetare är kvin-nor.Idag är rekryteringsbehovet stort och

fokus riktas på kvinnor som medarbeta-re, byggbranschen vill öka antalet kvin-norsomärcivilingenjörer.Argumentetäratt kvinnor behövs för byggbranschensutveckling ochkonkurrenskraft.Meddetmenas att miljö- och arbetsmiljöfrågorkommer att få ökad betydelse med flerkvinnor i ledande ställning. Branschensföreträdare anser själva att företag medkvinnor i ledande positioner är mer lön-samma än andra företag.Trots den goda viljan verkar byggbran-

schen fortfarande ha svårt att öka antaletkvinnor och dessutom ha svårt att behål-la de få kvinnor som arbetar där. En för-klaringkanvara att byggbranschens före-trädare genom jämställdhetsåtgärder villöka antalet kvinnormen inte förändra ar-betsvillkoren. En annan förklaring kanses i de attitydundersökningar (Bygg-chefsbarometern2003) somvisar attme-delålders män har störst motstånd tillkvinnliga medarbetare.En slutsats i undersökningen är att

motståndet mot kvinnor i branschen för-stärks när dessa män når högre positio-ner. Det är här någonstansmin forskningtar vid, men med fokus på arbetsvillkoroch genus. Problemet spänner över, somjag ser det, flera samverkande faktoreroch kan enklast förstås utifrån att det ärnågot som inte riktigt stämmer. Bygg-branschen sysselsätter mest män samti-digt som efterfrågan på kvinnor är stor.Frågan om varför kvinnor väljer bortbyggbranschen är viktig och den är ettjämställdhetsproblem. Syftet med forsk-ningsprojektet är att belysa de intervjua-

dekvinnornasupplevelseravbildenavci-vilingenjören och deras karriärmöjlighe-ter och karriärval.

Väljer bort från börjanDet har skett en långsam ökning av totalaandelenkvinnorsomutexaminerastillci-vilingenjörer i olika inriktningar, från 8procent till 30 procent på 30 år (SCB2005). Av Sveriges Ingenjörers dryga32 000medlemmarutgörkvinnornanär-mare 7 000, omkring 21 procent. Statisti-ken nedan visar att examinerade kvinnorVäg och vatten är i genomsnitt cirka 28procent under 17 år.De små förändringarna i kurvan kan

förklaras av trender i utbildningsval ochav byggbranschens konjunktursväng-ningar men den säger inte mycket ner.Med ett genusperspektiv på kurvan förkvinnor ser mansdominansen i bygg-branschen ut att vara en stadig vinnare.

Entolkningkanvaraattkvinnor inteupp-lever sig välkomna och väljer bort alter-nativet redan i utbildningsvalet.De intervjuadekvinnornas olika berät-

telser synliggör andra förklaringar tillovanstående statistik. Berättelserna ärmångfacetteradeochkontrastrikaochta-lar om att verkligheten inte bara är svarteller vit. Samtidigt som många kvinnorupplevde problem berättade de om hurbra de trivdes i sitt arbete.Det verkar vara i strukturen och kultu-

ren, i sociala relationer och i karriärmöj-ligheter problemen finns. Ett genomgå-ende tema i alla berättelser var bilden avingenjören där ingenjören definieradessom en effektiv problemlösande ensam-vargmed is imagen.Att vara enduktig in-genjör förknippades med handlingskraftoch att kunna ta beslut trots osäkerheter.Det är en gammaldags bild som dåligt


Under andra världskriget gick kvinnorna ut i yrkeslivet. J. HowardMiller's "We Can Do It!"blev en symbol för generationen av arbetande kvinnor.


passar in i dagens samhälle då ingenjörs-arbetet normalt är ett samarbetsjobb.Förväntningarna är att det ska vara enman.Många intervjuadekvinnorupplev-de att det var svårt att motsvara kravenoch fick arbeta hårt för att bli bekräftadesom ”riktiga” ingenjörer. Trots fram-gångar upplevdes problem. De beskrevhur svårt det var att ”komma in i” bygg-branschen. En kvinna menade att honfortfarande var pionjär efter många år ibyggbranschen.

Placeras i stereotyp rollKvinnorna berättade om minoritetspro-blem, de upplevde att de blev sedda somannorlunda. Många hamnade i stereoty-pa roller med särskilda arbetsuppgiftersåsom administration, kvalitets- ochmil-jöarbete, personalfrågor och utbildning.Arbetsuppgifter som ger begränsademöjligheter till inflytande och karriär ibyggbranschen. Lönen var lägre jämförtmedmännen trots likvärdig kompetens.Byggbranschen uppvisar en löneskill-

nad mellan kvinnor och män som envisthänger kvar. Lönestatistik från SverigesIngenjörer (2006) visar att medellönenför kvinnor som arbetar som civilingen-jörer, som konsult och projektledare, äromkring 1 000 kronor (cirka fyra pro-cent) lägre än för männen. Löneskillna-den ökar med en befattning som specia-listmeddrygt2000kronor(åttaprocent).Med minoritetspositionen följer en

ökad synlighet vilket många kvinnor gavuttryck för. Synligheten ger möjlighet attta plats men misslyckanden blir tydligaoch kvinnor riskerar att bli symboler försin grupp, ett bevis för att inga kvinnorkan.Ett centraltproblemvarattkvinnornas

kompetens ständigt kontrollerades, deupplevde sig varamindre trovärdiga. Detvardärförextraviktigtatt skaffasigenge-digen yrkeserfarenhet för att slippa bliifrågasatt.

MaskulintmönsterDe intervjuadekvinnornamenade att de-ras karriärmöjligheter var oklara, någraberättadeomhurdesågssom”ettpositivtinslag” på arbetsplatsen. Möjligheternatill att kunna göra karriär i byggbran-schen verkar vara formad efter ett visstmaskulintmönster, där det inte tas någonstörrehänsyn till andrasociala förpliktel-

ser. Det handlar om att följa normer, ve-dertagna förhållningssätt och beteendenför att kunna arbeta i byggbranschen, in-ordna sig och snyggt hantera vad som ärtillåtet eller inte. Att avvika från kulturenkan innebära en risk att ses som enmindre ambitiös civilingenjör.Arbetstider och regler sätter arbetet i

första rummet och påverkar kvinnor påett annat sätt än män. Exempelvis be-skrevs ingenjörsarbetet som ett heltids-engagemang.Man ska arbetamycket ochjämt vara tillgänglig och inte säga nej tilluppdrag. Det gör att balansen mellan ar-betsliv och övrigt liv blir svår att förena.Många intervjuade kvinnor brottadesmed frågor om tillgänglig tid för arbeteoch tid för ansvar om minderåriga barn.Deltidsarbete verkar bara vara formelltaccepterat och ett sätt att skydda sig motför mycket övertidsarbete fast ändå fort-sätta att vara tillgänglig med övertidsar-bete som följd.Ävenomkvinnorochmänarbetar inom

samma positioner så riskerar den somväljer att avvika från tidsnormen att få enlägre status. De intervjuade konsulternapratade om arbetets fördelar med ”frihetunder ansvar” och att själva kunna be-stämma över sin arbetstidsfördelning.Baksidan till flexibiliteten är ofta orga-

nisationens behov av stabilitet och kravpåständigtillgänglighet. Individenförut-sätts vara tillgänglig, påkvällar, helger, påsemestern och så vidare. Förutsättningartill att välja flexibilitet ser olikaut ochgerojämlika villkor för kvinnor och män.Även synenpå resor i sambandmedarbe-tet kan påverka kvinnor ochmän på olikasätt och sågs av många intervjuade kvin-nor som ett hinder för karriären.

Att nå högre positioner i byggbran-schen bygger ofta på individens inställ-ning till rörlighet när det gäller tjänstere-sor, byten av arbetsplats, av arbetsuppgif-ter och kompetens. Ett annat exempel påden mansdominerade kulturen i bygg-branschen är att det ”normala” umgäng-esmönstret och aktiviteter ofta bygger påmäns villkor. Det gör att kvinnor kan hasvårt att känna sig delaktiga och välkom-na, exempelvis då affärer görs upp i sam-bandmed jaktturer eller bastubesök.

Manliga nätverk stänger uteEtt återkommande tema och ett betydan-de resultat var den inre manliga gemen-skapen i byggbranschens olika allianseroch nätverk. Att män identifierar sig ochorienterar sig mot andra män är centraltför att förstå de intervjuade kvinnornasupplevelser av att vara ensamma och ut-satta.Det kan förklara att kvinnornaupp-levdemotstridigakravochförväntningar.Demenadeattdehadestödochuppback-ning på ett plan medan de på andra planberättadeomettmotstånd somtaladeomatt de inte riktigt passade in trots allt.Trots att många såg sig som jämställda

med männen berättade de samtidigt omdiskriminering och särbehandling. Desåg hur manliga kollegor togs om handoch vägleddes in i kulturen. Män ersattekvinnor som bollplank, män fick de in-tressantare arbetsuppgifterna trots lik-värdig kompetens.

Bygga relationerEn viktig del av ingenjörsarbetet är attkunnafåtadelavosynligkunskapmeder-farna personers stöd. Då byggbranschen


P


Figur 4. Totalt i Sverige utexaminerade civilingenjörer Väg och vatten, kvinnor ochmän.(Cettner & Johnsson 2008)

är mansdominerad betyder det för kvin-noratt försökabyggarelationermedmän.Det är framförallt genom män och mänskontakter somenkvinna kan skapa sig enframtid i byggbranschen. Det innebar förmånga intervjuade kvinnor att välja olikastrategier för att hitta vägar framåt. Förnågra kvinnor var strategin att skaffa sig”privata kontrakt”, det vill säga att hittapositivt inställda män för att komma in inätverken.Enannan strategi var att se sigsomenspeciell sorts kvinnaoch ingenjör.Strategier gör kanske att kvinnan upp-

lever sig delaktig och accepterad men isjälva verket förstärks ofta deras utanför-skap och de verkar fortfarande vara ute-stängda.

Motstånd i entreprenadsektorKonsultsektorn är intressant ur fleraaspekter. Dels verkar det finnas en ”öpp-nare” manlig kultur där kvinnor utåt settär väl integrerade. Dels lockar konsult-sektorn flest antal kvinnor som är civil-ingenjörer. Det finns också en allmän in-ställning att konsult ”passar” bättre för

kvinnor vilken även framkom i mina in-tervjuer.Kontrasten mellan konsult- och entre-

prenadsektorn var stor. Inom entrepre-nad är antalet kvinnor lägre och mot-ståndet mot kvinnor framstår tydligare.Kvinnorna från entreprenad beskrev enöppendiskrimineringochmenadeattdetvar svårt att forcera den inre manliga ge-menskapen.De intervjuade konsulterna däremot

framställdearbetet somrelativtproblem-fritt och var positiva till sitt arbete. Demenade att de hade samma möjligheteroch förutsättningar till karriär som mänom de själva ville. Vid närmare analys vi-sade det sig dock att normen att varamanverkar ställa till problem för kvinnor oav-sett sektor.Motståndet konsulterna upplevde i so-

ciala relationer var bara mera osynligtoch svårare att få tag i jämfört med kvin-nornas upplevelser från entreprenadsek-torn.Demanliganätverkenvar fortfaran-de den viktigaste barriären att passera.

Föråldrat idealMinstudie visar att det ärmånga faktorersom spelar roll för kvinnors beslut attlämnabyggbranschen.Det finns ingeten-kelt svar på den frågan. Det inte är kons-tigt att många kvinnor helt enkelt be-stämmersig förattdehar fåttnogochväl-jer att sluta. Att ”komma in i” byggbran-schen är ingen lätt uppgift då många in-tervjuade kvinnor verkar uppleva attbyggbranschenärkonstrueradförmänavmän.Kärnan i problemet är det föråldrade

ingenjörsidealet som en symbol för enviss sorts manlighet. Förväntningarnaoch synen på civilingenjören kan förkla-ra att några bestämmer sig för att de intepassar indåde inte anser sig vara tillräck-ligt tekniskt skickliga. Problemenses intesomberoendepåstrukturenochkultureni byggbranschen utan som beroende påden egna individens begränsningar.Byggbranschen sorterar även bort

kvinnorgenomolikautestängandemeka-nismer och genomatt se kvinnor som an-norlunda. En avgörande fråga är attmånga tvingas vänja sig vid ojämställdaarbetsvillkor.Det kanhandlaomatt kvin-nan tvingas göra val i arbetssituationengenom att kompromissa och underordnasig. Rent arbetsmässigt ifråga om tjänster


P

"Att bli karl" heter en film somArbetarskyddsnämnden har tagit fram om den viktiga ochangelägna frågan hur manminskar arbetsplatsolyckor. Samtidigt kanman fråga sig vem denbjuder in, och vilka alla den uttryckligen utestänger?

ochnärdethandlaromgemenskapenblirdet så att kvinnan träder tillbaka och läg-ger förklaringen hos sig själv. Det flestaintervjuade kvinnor var medvetna omdetta då de samtidigt kritiserade organi-sationens strävan efter att framstå somjämställd. De menade att jämställdhetenendast var ett spel för galleriet.Kanske det är ett förhållningssätt som

hjälper kvinnorna att behålla sin integri-tet och självkänsla. För de har valt att ar-beta i byggbranschen och ser sig som se-riösa civilingenjörer.

Bättre utanför byggbranschenFöreställningar om ingenjören är skapa-de av människor och här för att stanna –mende kan förändras. Imötetmed andramänniskor finns det möjligheter till attgöra annorlunda.Det intressanta var att de intervjuade

kvinnorna menade att det mest positivamed att vara civilingenjör och kvinna ibyggbranschen var just mötet med andrautanfördenegnaorganisationen.Därkan

den maskulina kulturen luckras upp ochtillåta olika sätt att vara civilingenjör påän det stereotypa traditionella idealet.Ett exempel på det är en kvinna som

menade hur hon genom att vara kvinnaupplevde en frihet till att kunnamedver-ka till en förändrad syn på ingenjören.Hennes framgångar i kundrelationer gaveffekt i organisationen. Hon fick bekräf-telse och en högre status som civilingen-jör men det gav inte självklart ökade kar-riärmöjligheter, högre lön och inflytandei byggbranschen. Hon valde att sluta ochgick till en hög position i en annanbransch.

Förändra strukturerByggbranschensrekryteringsbehovärettstort problemdåman inte är attraktiv förkvinnor. De mest kompetenta kvinnornatenderar att välja andra branscher.Utan ansträngningar att förändra bil-

den av civilingenjören riskerar ”pionjär-fasen” att bli permanent för kvinnor somär civilingenjörer i byggbranschen. My-

ten om att ingen kvinna är kapabel ochskicklig nog tenderar att ersättas medmyten om den enda exceptionella kvin-nan.Förhoppningsvis kan min studie ut-

veckla diskussionen om behovet av för-ändring för att byggbranschen ska kunnaanställa och behålla fler kvinnor. Argu-menten som kan tilltala branschen byg-ger till stor del på att vi lever i annan tidoch kvinnor är självklara utförare ochbrukare. De borde öka i dessa positioner.Medvetenheten om mansdominansensnegativa inverkan i byggbranschen finnsoch det handlar om att våga gå några stegdjupare inom organisationen för att ska-pa något nytt. Byggbranschen måste för-ändras då omvärlden förändras och skul-le tjäna på att närmare studera möjlighe-ter till att förändra strukturen och kultu-ren. Jag tror att en uppdaterad ingenjörs-bild kan göra att fler kvinnor kan kännasig välkomna till byggbranschen och väl-ja att stanna kvar. D



JURIDIK En montör från en vvs-firma fick i uppdrag att byta ut enwc-stol hos en privatperson. Montören skruvade bort den befintligawc-stolen och satte dit en ny. Kort därefter inträffade en vattenskada.Privatpersonen krävde skadestånd och tvisten avgjordes av domstol.

Hovrättställer långtgåendekravpåkontroll

Av anders sarpakari, advokat och josefina sperber, jur kand,FoyenAdvokatfirmaAB

Hovrätten för nedre Norr-land har i en dom från februarii år (dom 2008-02-29, T 130-07) prövat omfattningen av

näringsidkarens kontrollansvar enligtkonsumenttjänstlagen. Hovrätten anserattkaraktäristiskaochnärliggandefrågorvid utförandet av arbetet faller inomnär-ingsidkarens kontrollsfär. Hovrätten an-såg i målet att montören borde ha kont-rollerat omdet fannsvattenledningarun-der golvet i badrummet.Montören avlägsnade en gammal wc-

stol som var fästmed skruvar i golvet ochfästepå sammasätt,medskruvar inyahålsom borrades i golvet, en nywc-stol. Vat-tenledningar under golvet skadades ochomfattande vattenskador uppkom. Detfanns inga ritningar som visade hur led-ningarna i badrummet var placerade ochdet fanns heller ingenting som okulärtsett tydde på att ledningarna var dragna igolvet.Hovrätten menade att det inte var

gängse eller tillrådligt att dra vattenled-ningar under golv. Hovrätten ansåg dockatt montören trots detta borde ha kont-rollerat saken innan arbetet påbörjadesoch förpliktade vvs-firman att utge er-sättning för skadorna.Enligt 4 kap 3 § 1 punkten i AB 04 har

Entreprenören rätt till tidsförlängningom ett hinder uppkommer på grund avomständighet som beror på beställareneller något förhållandepåhans sida. Led-ning för tolkningen av bestämmelsen kanenligt kommentaren hämtas från köp-rättslig praxis avseende det så kalladekontrollansvaret.Praxis somdetovanan-förda rättsfallet har alltså betydelse förtillämpningen också av AB 04.

DetköprättsligakontrollansvaretEnligt lydelsen i Köplagen (KöpL) ochKonsumentköplagen (KKöpL) utgörs

parterna av säljaren och köparen. I Kon-sumenttjänstlagen(KtjL)ärparternadennäringsidkare som utför tjänsten ochkonsumentensombeställttjänsten.Tjäns-teutförararen, näringsidkaren, i KtjL kani flera avseenden jämställas med säljareni KöpL och KKöpL.I ovan nämnda lagar gäller att sälja-

ren/tjänsteutföraren svarar för fel i varanrespektive tjänsten. Han ansvarar ocksåför dröjsmål med leverans av varan/utförande av tjänsten. Påföljderna för felochdröjsmål är i förstahandavhjälpandeeller prisavdrag.

Utöver skyldigheten att avhjälpa fel el-ler medge prisavdrag kan säljaren/tjänsteutförarenocksåvaraskyldigatter-sätta skador som motparten orsakas ge-nom felet eller dröjsmålet. I regel har säl-jaren/tjänsteutföraren sådant skade-ståndsansvar men inte om felet ellerdröjsmålet beror på omständigheterutom dennes kontroll. Det är detta somkallas förkontrollansvar. Iköplagen,kon-sumentköplagen, konsumenttjänstlagenoch CISG (den internationella köplagen)grundas skadeståndsansvaret på detta såkallade kontrollansvar.Förattundgåansvarhjälperdet inteatt

omständigheten är utom säljaren/tjäns-teutförarens kontroll. Det krävs också attomständigheten inte skäligen kunnatförutses, undvikas eller övervinnas.

Gråzon finns31 § KtjL stadgar om näringsidkarenskontrollansvar vid utförande av konsu-

menttjänster. En näringsidkare är enligtparagrafen skyldig att ersätta konsumen-ten skada som denne tillfogats på grundavdröjsmål, om intenäringsidkarenvisaratt dröjsmålet beror på ett hinder utanförhans kontroll som han inte skäligen kun-de förväntas ha räknat med vid avtaletsingående och vars följder han inte hellerskäligenkundehaundvikitellerövervun-nit.Det har i doktrinen framförts att det

inte närmare går att precisera kontroll-sfärens gräns. Force majeure-händelser(såsomtill exempelkrigochhungersnöd)klassificeras som händelser utom kont-rollsfären eftersom dessa generellt settinte kan påverkas av parterna och dess-utom har allmänt omfattande verkan.Vissa händelser är svårare att klassificeraoch kan därför hamna i ”gråzonen”, ex-empelvis sådana händelser som inträffarhos en enskild arbetsgivare, till exempelvilda strejker och sjukdom hos persona-len.

Stora vattenskadorDomen i hovrätten för nedre Norrlandhandlar om ett par som anlitade ett bolagför att renovera bland annat badrum i de-ras fastighet. En anställd hos bolaget in-stallerade enligt uppdraget bland annaten ny toalettstol. Han avlägsnade dengamla toalettstolen som var fäst medskruvar i golvet och fäste på samma sätt,med skruvar i nya hål som borrades i gol-vet, den nya toalettstolen. Vid installatio-nen uppkom en skada på en underbadrumsgolvet belägen varmvattenled-ning, med omfattande vattenskador somföljd i badrummet, hall och ett badrum ikällarvåningen.Såväl tingsrätt somhovrätt fann att ut-

förandet av tjänsten var felaktigt efter-som resultatet av tjänsten avvek från vad

§ § §§ § §




beställaren kunnat fordra. Kort sagt; ef-tersom montaget ledde till vattenskadorvar tjänsten felaktig.

Bedömde olikaTingsrätten och hovrätten gjorde dockskilda bedömningar om huruvida nä-ringsidkaren var skyldig att ersätta devattenskador som den felaktiga tjänstenorsakade.Tingsrätten menade att svarandebola-

get med hänsyn till den dolda lednings-dragningen och det förhållandet att vat-tendragningar inte, enligt vad som är ve-dertaget i branschen, ska vara dragna igolv på aktuell plats visade att svarande-bolaget inte skäligen kunde ha förväntatsha räknatmedden ledningsdragning somfaktiskt var gjord i golvet under toalett-stolen och inte heller kunde ha undvikiteller övervunnit det fel somuppkom.Detansågs inte heller ha förelegat skäl attöverväga montering av en toalettstol ge-nomlimning.Ensådan tjänstkundedess-utom inte anses vara fullgod.Sammanfattningsvis fann tingsrätten

det visat att det låg utom svarandebola-gets kontroll att upptäcka ledningsdrag-ningens konstruktion.

Blev skadeståndsskyldigtHovrätten ändrade tingsrättens domslutpå så sätt att bolaget blev skadestånds-skyldigt gentemot försäkringsbolaget.Hovrätten konstaterade att begreppet

”utom kontroll” inte syftar på vad som idet enskilda fallet legat utom kontroll förden avtalsbrytande parten utan att det istället är fråga om hinder av sådant slagsom typiskt sett ligger utanför vederbö-randeparts kontrollsfär.Omständighetersomskaanses ligga inomnäringsidkarenskontroll är exempelvis sådana som hän-för sig till säljarens anställda, säljarensplanering, organisation, styrning ochövervakning av verksamheten, tekniskastörningar i produktionen, råvarubristoch säljarens ekonomiska förhållanden.Ävenommontören, somvaranställdav

svarandebolaget, inte haft någotmeddenursprungliga dragningen av ledningarnaatt göra så disponerades området vid till-fället av honom och frågan huruvida dennya toalettstolenkunde skruvas fast i gol-veteller inte fickansesvaraenkaraktäris-tisk och närliggande fråga vid utförandetav arbetet. Hovrätten tillmätte också vissbetydelse till omständigheten att det varfråga om ett äldre hus vilket torde ha på-kallat försiktighet vid aktuellt slag av in-stallationer.Dessutommenade hovrätten att då det

inte fannsnågrauppgifter omhurvatten-ledningarna dragits så borde montörenpågrunddennaosäkerhet,haövervägtattlimma fast toalettstolen. Bolaget måsteenligt hovrättens bedömning praktisktsett anses ha haft möjlighet att utföratjänsten felfritt.Sammanfattningsvis fann hovrätten

attomständigheternavarsådanaattbygg-bolaget inte visat att det förelegat ett hin-der utomdess kontroll för en felfri tjänst.Hovrätten ansåg att bolaget hade haft

möjlighet att upptäcka att vattenledning-ar var dragna under golvet och att det varbolagets ansvar att kontrollera detta. Detenda somegentligen talade för att vatten-ledningarna kunde vara dragna undergolvet var att det var ett äldre hus. Detkontrollansvar som hovrätten åläggersäljaren/tjänsteutförarenärsåledes långt-gående.

Kontrollansvar enligt AB 04AB 04 4 kap 3 § p. 1 stadgar att entrepre-nören har rätt till erforderlig förlängningav kontraktstiden omhan hindras att fär-digställa kontraktsarbetena inom kon-traktstiden på grund av omständighetsom beror på beställaren eller något för-hållandepåhans sida. I kommentaren tillbestämmelsen står att vid tolkning av p. 1kan vägledning hämtas från den praxissom utvecklats inom köprätten beträf-fande kontrollansvar.Vad innebärdennahänvisning iAB04?

Inledningsvis kan konstateras att AB 04

4kap3§p1reglerarbeställarenskontroll-ansvar. Beställaren i ett entreprenadför-hållande är att jämställa med köpa-ren/konsumenten i köprätten medanentreprenören är att jämställa med sälja-ren/tjänsteutföraren.Betyderhänvisningen till köprättenatt

det som enligt köprättslig praxis ansesligga inom säljaren/tjänsteutförarenskontrollsfär också ligger inom entrepre-nörens kontrollsfär enligt AB 04?Eller ska hänvisningen till kontrollan-

svaret förstås så att beställarens ansvarenligt aktuell bestämmelse i AB04 är likalångtgående som det kontrollansvar somsäljaren/tjänsteutövaren åläggs i köp-rättslig praxis?

Oklart vad som gällerAv AB 04 kan inte utläsas vad som avses.Osäkerhet råder alltså om omfattningenav beställarens ansvar för hinder enligtAB 04 4 kap 3 § p 1. Antingen så ansvararbeställaren för nästan alla omständighe-ter, det vill säga för allt som ligger inomdenneskontrollsfär såsomkontrollsfärenbedöms enligt köprätten, eller så ansva-rar beställaren nästan inte för några om-ständigheter, eftersom köprätten läggernästan allt ansvar inom säljaren/tjäns-teutföraren/entreprenörenskontrollsfär.Mycket talar dock för att hänvisningen

till det köprättsliga kontrollansvaret in-nebärattbeställarensansvarenligtAB044 kap 3 p 1 är lika långtgående som sälja-ren/tjänsteutövarens ansvar inom köp-rätten.En annan sak av intresse är att det en-

ligt AB 92 4 kap 3 § p 1 krävdes vårdslös-het eller försummelse från beställarenssida för att entreprenören skulle ha rätttill tidsförlängning. Kravet på vårdslös-het eller försummelse är borttaget urmotsvarande bestämmelse i AB 04. Be-ställaren ansvarar således enligt AB 04för hinder oaktat att han ej varit vårdslöseller försumlig. Denna ändring innebärett mer långtgående ansvar för beställa-ren än i AB 92. D

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 LysekilTel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer

P



För att förstå att fukt kan gemögeltillväxt behöver man juegentligen bara ta en dusch. Förr itiden var man inte så bra på att

bygga badrum. Det ihärdiga duschandetsom många fler än jag ägnar sig åt i dagfanns intemedibyggbolagensberäkning-ar inför badrumsbygget.Jag har ställt till skador på badrum ge-

nomatt duscha förmycket kan jag erkän-na. Men på senare år är badrummen an-passade till sådana som jag, som duscharlänge, alltför länge faktiskt i dessaklimat-anpassningens dagar.

Fel med följderMennärbadrummenväl anpassats förettmodernt liv, dyker nya problem upp somgäller hela hus! Hur kan byggbolagenöverföra en metod som är anpassad förtyska stenhus, till de svenska husen därträ är ett vanligt byggmaterial?Det är inte första gången jag blir förvå-

nad när jag skriver om metoder i bygg-branschen, metoder som visat sig ge pro-blem som verkade vara förutsägbara ochsommånga varnat för under lång tid.Alla gör fel i jobbet, men det är sällan

felen får sådana enorma konsekvenser.Förnärbyggarentänker fel,dåhänderdetsakerminsann! I andra branscher blir ef-fekterna oftast inte så uppenbara. Demisstag vi journalister gör upptäcks inte

ens alltid, och i vilket fall somhelst får desällan så konkreta effekter som en fallan-de fasad, eller krav på att fasaden ska ri-vas för att felen ska rättas till.

Behöver ältasJag tänker mig att de myckna problemenmed byggen, kan beror på att byggbran-schen jagats med i kunskaps- och infor-mationssamhällets uppdrivna tempo.Kunskap är honnörsordet för dagen,menkunskapen har ofta inte mycket att göramed omdöme och insikter.Stor tilltro till snabbt hopsamlad fakta-

kunskap lederofta fel,har jagmärkt idag-liga livet och som journalist. För det finnsalltid en liten kunskapsbit som saknas.Det är först när kunskapen ältats ett tag,varit föremål för diskussioner, debatt ochomprövning som den börjar bli pålitlignog för att utgöra grund för husbygge.Det där har förstås fler än jag tänkt. I

mediabranschen klagar man på attsnabbheten i det nya mediet leder till yt-lighet. Ingen har tid att läsa komplicera-de texter, för alla klickar sig fram genomutbudet. De komplicerade texterna kanhantera komplexa samband, vilket dekorta texter som dominerar på internetinte kan. Blondinbella fångar snabbt sinpublik, med nyheten om en nya häftigklänning. Katarina Frostenson, poet ochmedlem av Svenska Akademien, skriver

kryptiska texter som handlar om själensbråddjup och kräver tid och tålamod föratt ta till sig. Se dikten nedan.Inga punkter skrivs ut i dikten, rad-

brytningenär förvirrande,ochmellansla-genmånga. Dikten heter Röst.Och vad ska det då betyda? Tja, det får

varochenkännasig framtill.Menattdra-getkommer,detär junågotsomävenhän-der när man vädrar ut fukt.

Träna i tålamodAtt bygga bostäder kräver också tid ochtålamod, och nog borde en husbyggaressätt atthantera information ligganäradetFrostensongör.Byggelementsomskafäs-tas på sjuttonde våningen på ett hus i ettläge utsatt för starka vindar och slagregn,kräver tankar som är nog så komplexasomdet somkrävs för att beskriva själensbråddjup.Kanske borde byggbranschen bekanta

sigmedKatarina Frostenson. Att läsa detsom är obegripligt till att börja med, menalltmer fyllt av begriplighet och insiktallteftersom läsningen framskrider, är atttränasig i tålamodinför information.Densom lär sig läsa Frostenson lär sig att inteha för bråttom.Så de byggare som fick nys om att fasa-

der kunde byggas utan luftspalt borde haläst några riktigt svåra dikter innan debörjade applicera metoden. Då hade de

IT Kan fuktskador bero på att de ansvariga är informationsskadade?När jag samlar information och åsikter inför artikeln om enstegstätadefasader blir jag förvånad. Till och med jag vet att man ska vara försiktigmed fukt och att möglet växer till där fukten stannar kvar.

Kanskedetärbarabraattvara långsam

Av kerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

”Ett strå sticks in, en smak avmineraler, sälta Foten vandrar upp den trånga gången,vit och okänd i mig, draget kommer Och luften ärstark, och kall, och svart och hög”


kanske problematiserat saken lite mer,och ägnat sig åt en tids ältande och tvek-samhet. Nu lockades de istället för attmedolidlig lätthetkastasig in inågotnytt.Devisste intedå,attdenförföriska lätthe-ten som den nya metoden erbjöd, skulleleda till ett finansiellt bråddjup omnågotdecennium. Hade de varit mer långsam-ma, efter att ha tränat påFrostenson ellernågonannansvårpoet,hadedekanskein-sett att det där med enstegstätning intevar så bra. Jag vet inte, jag var inte med,och ingen har heller kunnat berätta förmig i detalj hur det gick till när metodenöverfördes från Tyskland till Sverige.Jag står här själv för lättheten som kan

bli olidlig. Men ingen bygger ett husutifrån vad som står i en krönika för allavet att krönikanär en snabb skiss övernå-got som kanske kunde vara eller någotsom kanske kan ske. Den finns till för attkanske väcka tankar i någon som förädlardet hela på ett intressant sätt. Det kan skeantingen läsaren håller med eller inte.Förmodligen blir det ännu bättre om lä-

saren inte håller med. Motstånd ger tan-karna en speciell energi som behövs föratt något riktigt intressant ska uppstå.Den här sortens lättvindiga sätt att

skriva har sin givna plats. Blondinbellapassar också bra där hon är. Men det ärriskabelt att blanda ihopde tunga tankar-na somkanutgöra grund för ett husbyggeeller leda oss in i själens skrymslen, medmer lättsinniga skisser och krönikor.

Smartare i gruppDet är som om mänskligheten ännu intelärt sig hantera sin egen snabbhet, densom skapas av snabba medier, snabbatransporter och snabbt skiftande trender.Det moderna informationsflödet ut-

pekades av tunga forskare som GunnarAronssonpåArbetslivsinstitutet till exem-pel,somenavorsakernatilldenepidemiavutbrändhetsomdrabbadeSverigepå1990-talet. Är nu fuktskadorna en andra våg avproblem som följer av att vi inte hunnitläraossatthanteradenväxandesnabbhe-ten i informationsflödet på 1990-talet?

Fast man ska inte vara pessimist. Förmed de snabba kontakter med mångamänniskor som internet erbjuder bordedet uppstå nya och intressanta varianterav massans vishet, den som James Su-rowiecki skriver om i sin bokmed sammanamn. Hans tes är att en grupp korkademänniskor är smartare än en ensammycket intelligent människa. Det visarhan genom att hänvisa till en mängd ex-periment.AttEinsteinvarettensamtgenilär för övrigt vara en myt. Han arbetade ien grupp, men fick ensam äran för grup-pens bedrifter.Så nog må vi människor vara dumma,

och vi blir väl knappast smartare av alltvårt bloggande och surfande. Men vi blirkanske smartare och visare sammanlagtändå, än de intelligentaremenmer isole-rademänniskorsomlevt tidigare.Ochdetvore ju bra. För inför de problem världenstår inför, och som vi själva skapat, behö-ver vi verkligen bli visare än vad vi varitnågonsin förut. D


Min senaste mobiltelefonväckte förstminfulla irrita-tion med dålig batteritidoch usel ergonomi. Att det

varavsparsamhetsskäl jagköpte justden,på ett erbjudande, bör kanske tilläggas.Men kameran i denna eländiga mobilte-lefonhargivitmigett smidigt omän trub-bigt verktyg för att spontant gemig på enmängd detaljer och vinklar i den förbi-passerande omgivningen som egentligenär värda att gå nära och notera.Ett grundläggande drag i förmågan till

form är detta att se, att iaktta. Som kon-struktionsintresseradarkitekthar jagun-der många år intresserat mig för och lärtmigvarauppmärksampådetaljer avbådeteknisk och arkitektonisk art.Med min systemkamera i hand har jag

sedansent1980-taloftagåttochomsorgs-fullt valt allsköns vinklar på stort ochsmått. Även sedan jag blev digital för tvåår sedan knäpper jag aldrig vilt, utan äg-nar mycken tid åt komposition. Det tar

tid.Det förnöjer.Ochdet är stimulerandeattarbetamedbildsinnet liksommeddet-ta att verkligen se och iaktta.

Att lyfta blickenJagminns ett samtalmedmin optiker förflera år sedan i väntan på några testresul-tat,närviutbytte reflektionerkringvadviser när vi går i stan och hur sällan sommånga lyfter blicken över ögonhöjden.Han blev förundrad över hurmycket hanmissade, varje dag. Jag å min sida tänktetill och började till fots längs gator ochöver torg än oftare än tidigare medvetethöja och dröja med blicken.Vardagens tunnelseende blir lätt en

vana som är svår att bryta, men att utma-na sig själv att knäppa vyer, ljus, platser,detaljer, ja vad det än må vara som visnubblar över och kittlar i ögonvrån, dethar sin diskreta charm.Det går att knäppa rätt många bilder

under en dag, ävenmed omsorg – till ochfrån jobbet, på lunchen, på platsbesöket,

på väg till dagis. En liten intressant för-ströelse blir det sedan att innan sänggå-endet bläddra igenom dagens skörd –spara eller radera, ladda över på datorneller till morgonen därpå stillsamt glöm-ma… det spelar ingen roll!Se, glöm bort att du sett, dra dig sedan

till minnes i efterhand med bildernashjälp, och glöm så igen, om du vill.

Är alltidmedMed den lilla fåniga tvåmegapixelkame-ran i min senaste mobiltelefon – som jaginte alls var intresserad av att få med påköpet – känns det i förstone idiotiskt attbemöda sig om en exponering. Foku-seringen är slö, slutaren långsam och er-gonomin hopplöst dålig.Men trots allt såär den snabbare upp ur fickan än system-kameran ur väskan – och dessutom alltidmed vilket systemkameran inte är. Detgör att jag fått upp ögon och intresse förvilka möjligheter denmedför.Omsorgen om bildvinklar och kompo-

FORM & TEKNIK Ett grundläggande drag hos människan ärviljan till kommunikation. En yttring av den viljan är floran av bifunktio-ner i mobiltelefonerna. En gång var mobilen till för att blott och bartprata i. Numera får essentiella funktioner ideligen stryka på foten.

Medtvåmegapixelochettvaketögagenomstan

Av arkitekt andreas falk, [email protected]

Trappan upp från Kungsgatan till Malmskill-nadsgatan i Stockholm, med Centrumhusetstegelfasad till vänster.

Längs trapploppet uppåt sitter en serierelieffigurer inmurade, alltifrån arkitektenmed attribut, till städare och Gustav V.

Perspektivet längs Kungstornens fasader iMalmskillnadsgatans riktning över bron.

sition finnsdäränsomensträvan,ochbe-svikelsen likaså, över trögheten och fum-ligheten.Resultatenblirsmåkompromis-ser på flera plan. Men ändå med viss be-hållning.Att se. Att vilja förstå. Att betrakta och

sedan tolka och förmedla. Det kan dettamedarkitekturenochbyggandet i bild tillstor del handla om. Det gäller tolkningarav behov, av resultat, helheter, detaljeroch sammanhang.Historia, stilideal, kul-turyttringar och tidsandor. Vad ser vi?Vadreflekterar vi överochassocierar till?

Förskjuten balansDen kommunikationsrelaterade konten-tan då? Ingen av mobilens funktioner ärmig till fyllest, men balansen har förskju-tits: Numera fotograferar jag inte för-strött med mobiltelefonen; jag telefone-rarmotvilligtmedmobilkameran.Ett parkorta vandringar i två städer gav följandefragment på mobiltelefonens minnes-kort. D


Stadshuset i Luleå, detalj av fasadstenensmötemed undersidans betongplatta ochdito pelare.

Sandstensfasadmed variation i huggningen.

En reminiscens från en gång, väl såpatinerad tidmellan Comfort Hotels glas-partier.

Speglingarna i Lulsundskanalens vatten.

Variationen i betongplattornas yta, sedd ieftermiddagssolens släpljus.

I backen ner frånMalmskillnadsgatanmot Sveavägen återkommer relieffigurerna.

Stadshuset i Luleå, från Storgatan, medspiraltrappan upp i höjden.

DEBATT Hur är det med installationsprojektörernas ansvar i bygg-processen? Idag upplever både beställare och entreprenörer att de harproblem med handlingar som berör installationer. Borde besiktnings-funktionen kopplas in redan vid projekteringen?Avroland holmgren, teknikansvarig,VemconAB


Har projekteringsarbetetförändrats till följd av ny lag-stiftning, datorisering av be-räkningsarbeten och EUs pro-

duktdirektiv, samt sämre praktisk erfa-renhet hos de yngre projektörerna? Ge-nom kvalitetsansvariga enligt PBL ochfelaktiga tillämpning av EUs produktdi-rektiv för CE-märkningen har det kom-mit fram att det finns stora brister i ram-beskrivningar och bygghandlingar, vilketdelvis beror på att projektörerna i mångafall inteuppfyllerkravensomställs imon-teringsanvisningar, typgodkännande ochlagar och författningar.För att skapa handlingar som fungerar

i byggandetmåste projektörerna vid pro-jekteringen se till att kraven i gällande la-gar och föreskrifter uppfylls. Både ABK96, beställaren och kvalitetsansvarigaförutsätterattenprojekteringenligtPBL,myndighetsföreskrifterochEUsprodukt-direktiv utförs enligt en projektanpassadkvalitetsplan som innehåller bland annaten egenkontroll. Idag fungerar detta intehos många projektörer bland annat där-för att ”krav” ofta saknas i de egenkon-troller som upprättas.

Kan inte tas i brukInstallationer får inte användas för attskyla en dåligt utförd projektering. An-svaret för dåligt utförd projektering skainte flyttas över på entreprenören.Uppfyllande av maskindirektivet AFS

1994:48 för installationer och felaktighänvisning till standarder som inte gällerär exempel på ansvar som projektörernainte tar. Genom att inte uppfylla kravenvid projektering kan maskiner inte CE-märkas och installationen får inte tas ibruk, eftersom grundläggande hälso-,miljö- och säkerhetskrav inte uppfylls.Det går inte att skriva bort ”att utrym-

met inteär tillräckligt”dådet inteuppfyl-

ler arbetsmiljökrav och krav i fabrikan-tens monteringsanvisningar.Gäller konsultansvarighetsförsäkring-

arna i dessa fall?

Är det kunskap som saknasDet förefaller somprojektörerna imångafall bortser från både EU-direktiven vidprojekteringen, och författningen, till ex-empel AFS 2000:42, som ställer krav påansvar frånbådebyggherreochprojektö-rer. Vadberor det på?Är orsaken i de fles-ta fall att kunskaperna saknashosprojek-törerna eller dålig projekteringsledningoch samordning?Krav på att projektörerna ska kunna

gällanderegelverkochanvändaegenkon-troll borde vara en självklarhet, utan attbeställaren ska ställa specifika krav omdetta på projektörerna.GenomEU-lagstiftningen(somomfor-

mat PBL och BVL) med den öppna kon-trollen läggs stort ansvar på egenkontrol-len. Det gäller även projekteringsarbete.Det är förvisso en relativt ny situation

med egenkontroll, då vi tidigare haft till-synsmyndigheter som påtagit sig ansva-ret genom granskning av handlingar ochdärvid påtalat avvikelser mot regelverk,samt för vissa lösningar gett dispenserfrån föreskrifter utan verkliga motive-ringar.EU-direktiven ställer högre krav på att

uppfyllaharmoniserandestandarder.Tolk-ningar av reglerna sker genom EU- ochEES-avtalet,därförnärvarande30länderär ansluta (med EFTA) och ska kommaöverens om både direktiven och utform-ningen av guidelines till direktiven.Genom denna ordning har vi krav på

dels en offentligrättslig del genom lagaroch föreskrifter och dels en civilrättsligdel genom standardavtal som AB04,ABT06 och ABK96.Vi ställer idag stora krav på entrepre-

nörenskvalitetsplanermedegenkontroll,men vilka krav ställs på egenkontroll hosbeställare och projektören? Om inteegenkontrollen fungerar genom helabyggprocessen,såuppfylls intekvalitetenoch resultatet blir inte det avtalade.

Bör känna till EUs kravHur kan vi då förbättra denna situation?En viktig början är att projektörerna lärsig att tillämpa en projektanpassad kvali-tetsplan med dokumenterad egenkon-troll sominnehållerdekrav somställs en-ligtkontraktochattdeförbättraranvänd-ningen av lagar och föreskrifter, samt sät-ter sig in i de krav som gäller enligt EUsproduktdirektiv.Ett annat problem kan vara svårighe-

ten för projektörerna att få tillräckligt ar-vodemed overheadkostnaden för utbild-ning, fortbildning med mera. I viss månbidrar konsulterna själva till denna situa-tion genom att i konkurrenssituationenpressa priserna. Detta ger en spiral nedåtdär alla är förlorare.Projektörerna bör i första hand erbju-

da ett rätt utfört arbete.

Olika ansvarsområdenHur ser då ansvaret för utförande avbyggnads- och anläggningsarbeten ut?

Ansvar för byggherren/beställarenEnligt AFS 2000:42 åvilar ansvaret bygg-herren genomval av projektörer, utform-ningavderasuppdrag, samordningavde-ras arbete, samt övriga åtgärder som be-hövs förändamålet.Byggherrenskase tillatt projekteringen utförs så att den upp-fyller kraven i 4-7 §§ i AFS 2000:42.

Ansvar för projektören, konsultenVar och en som medverkar vid projekte-

Projektörernaslarvarmedattupprättabygghandling



SWEDCERT är ett ackrediterat organ för certifiering av personer och produktersamt kontrollorgan för Tillverkningskontroll

SWEDCERT är ett dotterbolag till Teknologiskt Institut i Danmark

SWEDCERT certifierarEnergiexperter • Kvalitetsansvariga

Funktionskontrollanter • MiljöinventerareProvtagare för mark, sediment och vatten m.fl.

Typgodkännande av byggprodukter

Anmält organ inom EU för CE-märkning av byggprodukter

Kontakta oss för ytterligare informationoch för certifiering och CE-märkning

www.swedcert.se

SWEDCERT AB Campus Gräsvik 1 S-371 75 KarlskronaTel +46 (0)455 30 56 00 Fax +46 (0)455 104 36

SWEDCERT

Personcertifiering Typgodkännande och CE-märkning


ringen ska inom ramen för sitt uppdragoch vid behov i samverkan med övrigaprojektörer vidtade åtgärder sombehövsförattprojekteringenskauppfyllakraveni 4–7 §§ i AFS 2000:42.Detvill sägaprojekteringenskautföras

såattdenmöjliggörenbraarbetsmiljövidde arbeten som kan förutses komma attbedrivas i eller i anslutning till byggnads-verket.Utrymmen och anordningar för fastig-

hetsdrift och service, liksom för under-hållsarbete, ska vidprojekteringenges enstorlek och utformning som medger attsådana arbeten kan utföras utan inbygg-da risker för ohälsa eller olycksfall. Det-samma gäller tillträdesvägar till sådanautrymmen.Installationer och övriga tekniska an-

ordningar ska projekteras så att serviceoch underhåll av dem kan ske med be-tryggande säkerhet mot ohälsa ocholycksfall samt att byggprodukter somnormalt behöver förnyas under bygg-nadsverkets brukstid vid projekteringenska placeras så att utbyte kan ske i till-räckliga arbetsutrymmen.Uppdragen ska alltid grundas på ABK

kontrakt.

Krav på redovisningEnligtABK96§2”skauppdragetsomfatt-ning specificeras”. Kommentaren:”Vid uppdrag bestämt i samråd…” läg-

ger en större del av preciseringsskyldig-heten på konsulten. Konsultens insikt isamband med upphandlingen har därförgetts större betydelse i dessa fall. Riskenför oklarheter ligger därför till övervä-gande del på konsulten. Som ytterstaskydd mot orimliga avtal ur endera par-tens synvinkel finns dock möjlighet attavbryta uppdraget om parterna inte kanenas.Enligt ABK 96 §4, ”Genomförande av

uppdraget”. Kommentaren till 4.1 och4.4:Kravet på fackmässighet och omsorg

kan innefatta skyldighet för konsultenatt, till följd av omständigheter som upp-kommer under uppdragets genomföran-de, kontrollera uppgifter och komplette-ra utredningar som beställaren har läm-nat. Konsulten ska i dessa fall upplysa omkonsekvenserna samt begära preciseringav uppdraget i berörd del. Ändras förut-sättningarna för uppdraget kan 9.3 blitillämpligt.EttexempelpåABK§4kanvaraettpla-

nerat rum som inte är tillräckligt stortfläktrum för installationerna enligt kra-ven i AFS 2000:42, 6§, AFS 1994:48 1.6.Omunderhållochserviceintekanutföraskan intemaskinenCE-märkas enligt AFS1994:48 på grund av att det inte överens-stämmer med maskindirektivets krav.För att beställaren ska få ta fläktar i brukmåste det uppfylla kravet på CE-märk-ning enligt lagstiftningen.

Ansvar för entreprenörenAnsvaret är i regel mycket väl beskrivetgenom en AF-del, ritningar och tekniskabeskrivningar. Det förutsätts enligt detcivilrättsliga avtalet att entreprenörenska utföra entreprenaden enligt gällandelagar och föreskrifter, ävenomenprojek-törhar lämnat ifrånsig färdigabygghand-lingar som inte uppfyller bestämmelser-na. Iundantagsfallmeddelarentreprenö-ren till beställaren att någon utformningstridermot gällande lagar eller föreskrif-ter.

Brister i samordningvidprojekteringProjektering bör utföras med en projek-teringsledare som ansvarar för tidplan,projekteringssamordning, cad-samord-ning, medmera.Kvalitetsplaner med egenkontroll och

regelbundnakvalitetsrevisionerskaavta-las. Av tidplan ska den kritiska linjenframgå, det vill säga vad som måste ge-nomföras utan tidsförskjutning för attandra delar i processen ska fungera.Enmotiverad fråga som ofta ställs från

entreprenörerna är ”Vi måste alltid hållavåra tider, vi har vitesklausulermedmera,men vad gäller för konsulten, som ofta ärförsenadmed handlingarna?".Tidplanen bör även innehålla:• Granskningstider• Besiktning (kontroll) av handlingar• Protokollförda kvalitetsrevisionerViktiga lagar och författningar, och of-

fentligrättsliga krav, som glöms bort helteller delvis är:• EUs produktdirektiv• AFS, bland annat arbetsmiljö• Naturvårdsverket• Kemikalieinspektionen• BVL, BVFTill de regler, föreskrifter och civil-

rättsliga krav som ligger ”närmare” pro-jektören hör:• AMA• Kylnormen• Bygghandlingar 90 (om dessa före-skrivs)

• RUS-reglerna (regelverket somavserinstallation, teknisk kvalitet, larm-överföring, medmera)

Bordebesiktningsorganisationenkom-ma in tidigaremed förbesiktning? Exem-pelvis redan i projekteringsskedet, och tapå sig ansvar för kvalitetsrevision ochbe-siktning av projektörernas egenkontroll,samt att handlingar innan dessa fär-digställs somförfrågningsunderlag,över-ensstämmer med krav i kontraktshand-ling.Erfarenhetsmässigt är detta ett sätt att

samarbeta för att uppnå bättre handling-ar som underlag för byggnationen. Detkan även ge beställaren synpunkter påkrav som är mindre lämpliga för projek-tet ifråga. D

P

Medlemskap med mervärdeFörmånliga konsultansvarsförsäkringar.Mer information på www.bygging.se


DEBATT Bättre styrning kan sänka CO2-utsläppen och primärenergiför uppvärmning med 50 procent! Det handlar om att inte göra av medmer energi än uppgiften kräver – och om att byta ut högvärd energimot billig och miljövänlig spillvärme.Avmatts lindgren, EEFEnergieffektiviseringsföretagen ochVD förNordIQAB

Det finns en jättepotential attminska energianvändning ochCO2-utsläpp för uppvärmningmed bättre inneklimatstyr-

ning, och det handlar ofta om relativt bil-liga alternativ.Menkanmanverkligenminskaenergi-

användningen med 50 procent utan kli-matskalsförbättringar?! Ett lite provoka-tivt uttalande men jag menar att det ärmöjligt. Det är säkert inte försvarbart attgå hela vägen, ochman ska självklart väl-ja bästa teknik inom alla områden. I denhär artikeln vill jag belysa hur jag ser påstyrteknikens möjligheter.Av de 50 procenten som kan sparas

handlar 20 procent om energi-effektivi-sering, det vill säga att inte göra av medmer energi än vad uppgiften kräver. Res-terande 30 procent handlar om exergi-ef-fektivisering, det vill säga att flytta ener-gianvändningen från högvärd energi tillbillig och miljövänlig spillvärme. Görmandetsåminskarprimärenergianvänd-ningen – bränsleåtgången – lika mycketeftersom vi ”återanvänder” energin.Ett energi-effektivt värmesystem hål-

ler precis rätt inneklimat. Dålig styrningfår man kompensera med extra energi.

Kan åtgärdas nuDe tre främsta åtgärderna för energief-fektivisering som kan göras redan nu är:• Bättre väderkompensering av värmen.Dethandlaromstyrningenavvärmepå-draget.

• Bättre styrning av ventilationen. Ha la-gommed luft vid all väderlek.

• Bättre fördelning av värmen. Ha rättvärme i alla delar av huset.Exergi-effektivisering betyder att inte

använda onödigt ”fin” energi.Här är någ-ra kvalitetsnivåer på olika energiformer:1) El är den finaste energiformen vi har –den kan användas till vad som helst –

datorer,maskinerochvärme.Detgåråtmotsvarande cirka 3 kWh olja eller kolför att tillverka 1 kWh el. Då måste detvara effektivare att elda med kol ellerolja direkt i husen i stället för att värmamed el!

2) Bränslen som olja kan man ha till ma-skiner och värme (och som råvara förolika material) men inte till datorer.Kol och biobränsle funkar till värmevid vilken temperatur man vill. Mankan smälta stål omman vill.

3) Spillvärmeärdenlägstakvalitetsnivån.All spillvärme över rumstemperaturfunkar för uppvärmning. Men inte tillnågot annat. För varmvatten krävs litemer – 56-gradig spillvärme. Spillvär-meanvändningbidrar inte tillökadpri-märenergianvändning.Alltså bör man använda spillvärme i

första hand för att klara av uppvärmning-en. Spar el och bränsle om det finnsspillvärme tillgängligt. Och världen ärfull av spillvärme. 70 procent av världensenergiblir till spillvärmeiolika transport-och omvandlingsteg. ”Det finns ingenenergibrist – bara effektivitetsbrist” ly-der ett citat av professor SvenWerner.Attanvändamerspillvärmebetyderof-

tast attmanmåste flytta den, till exempelfrån en industri till den sombehöver vär-me.Därär fjärrvärmeenvanligocheffek-tiv metod.

Mäter användbar energiSedan handlar det om att optimera vär-mesystemet hos konsumenten för lågtemperatur, så att den lågvärda energinblir användbar. Exergi är nämligen ettmått på den del av energiinnehållet somkan nyttiggöras.Ett exempel: det totala värmeinne-

hållet i 45-gradigt vatten – i förhållandetill absoluta nollpunkten – är 273 + 45 =318 gånger värmekapacitiviteten hos vat-

ten (plus isbildningsvärmen omman skavaraexakt).Menskaduvärma40-gradigtradiatorvatten är bara 5 gånger värmeka-pacitivitetenanvändbar.Sänkerduradia-tortemperaturen till 30 grader blir 15gånger värmekapacitiviteten tillgänglig.

Producera där behovet finnsDen stora potentialen för exergi-effekti-visering ligger i:1. Använd fjärrvärme där den finns till-gänglig (viss alternativ uppvärmningmåste vi acceptera för att konkurrens-utsätta fjärrvärmebolagen).

2. Lågflödesinjustera radiatorsystemen.Dra ner på radiatorpumparna, vilketsänker returtemperaturen, som i sintur möjliggör större spillvärmeutnytt-jande.

3. Effektivisera fjärrvärmeproduktionengenom att koppla in mer spillvärme.

4. Produceraeldärdet finnsvärmebehov.Då utnyttjas restvärmen vid elproduk-tionen och verkningsgraden för helaprocessen närmar sig 100 procent istället för 30–40 procent omman baragör ”kondens-el”. Kombinerad pro-duktion betyder ”mottryckskraft” – atttillverka el där man har värmekrävan-de industri.EllerCombinedHeat&Po-wer (CHP) – kraftvärme, på svenska –det vill säga el-produktion där restvär-men går ut på fjärrvärmenätet.Punkterna 1och2ärnågot sombyggin-

dustrin och fastighetsbranschen kangöra, medan punkterna 3 och 4 är någotför politiker, kraftproducenter och vär-mekrävande industri.Den enklaste åtgärden – lågflödesin-

justering–existerardärför attmerpartenav alla radiatorer är kraftigt överdimen-sionerade, vilket betyder att de har enoutnyttjad värmeavgivningsförmåga. Dranerpåallaradiatorpumparsåkommerre-turtemperaturen från radiatorerna att

Billigmiljövänligspillvärmekanhalveraenergiåtgång


sjunka ner mot rumstemperaturen. Ochdå blir det möjligt att använda mer låg-värd spillvärme.I Sverige är vi extremtbrapåatt använ-

da fjärrvärme–bäst i världen.Merpartenav värmebehoven i större tätorter klarasmed fjärrvärme. Användning av värme-pumpar kommer bäst till sin rätt därmaninte har tillgång till fjärrvärme. Proble-metmedvärmepumpenär att dendrar el.El somvidmarginalproduktion tillverkasmed kolkondens i Polen. Det betyder att4 kWh från en värmepump, tillförs som 1kWh el och 3kWh ”gratisenergi”. Menelen fick tillverkas av 4 kWh kol. Då harvi bara flyttat CO2-utsläppet från konsu-menten i Sverige till producenten i Polen.

Finns ingen rätt inställningHur kan valet av värmestyrsystempåver-ka energieffektiviteten?Allmänt om energieffektivisering kan

man säga att jämn temperatur innebärenergieffektivitet. Värmesystem ställs inså att variationer i innetemperatur skerovanför en viss accepterad nivå. Skulletemperaturen sjunka under denna nivåfår man klagomål vilket leder till att vär-mekurvan höjs.Det betyder att mindre variationer in-

nebärmindreförhöjningavmedeltempe-raturen, se figur 1.Att ha jämn innetemperatur innebär

perdefinitionattmanskaupprätthållaef-fektbalans. Lika mycket värme ska till-föras som förloras. En enkel modell fördenna effektbalans beskrivs av figur 2.Radiatorernaskaalltsåbalanserautöv-

riga värmekällor och förluster.Klimatbe-roendetkanbeskrivasmedeffektsignatu-ren.Figur 3 beskriver vilken effekt huset

behöver vid en viss utetemperatur – omdenna varit stabil under lång tid.Husets dynamik, tröghet, gör att man

dessutom måste beräkna det dynamiskaförloppet. Eftersom väggarna lagrar vär-me tar det tid innan det statiska effektbe-hovet uppnås.Ett exempel: Får vi ett väderomslag

från 15 grader Celsius till 0 grader så ärväggarna varma under lång tid efter vä-deromslaget. Man behöver inte tillföramer värme förrän långt senare. Omväntvid väderomslag från –15 grader Celsiustill 0grader såärväggarnakallaochsugervärme under lång tid. Man måste liggakvar med värme under lång tid efter vä-deromslag för att innetemperaturen skavara konstant.Det tar ofta över 30 timmar innan det

statiska effektbehovet stabiliserat sig.Exemplet ovan utgör en alternativ för-

klaring till varför det är så vanligt medklagomålochproblematt ställa invärme-system runt 0 grader Celcius. Med ex-emplet kan man förstå att det inte finnsnågot rätt svar på frågan vilken radiator-temperatur man ska ha vid 0 grader.

”Rätt” är beroende på hur vädret var tidi-gare. Bäst är då att välja ett tillräckligthögt värde så man klarar värsta fallet(från kallt till mindre kallt). Man får en”puckel”påradiatorkurvanrunt0grader.

Benchmark av olika styrteknikerEffektbalans är per definition metodenför att upprätthålla stabil temperatur.Modellering av förlusterna från ett rumtill ytterväggen visar att de ändrar siglångsamt i förhållande till utetemperatu-ren, se tidigare exempel. Med dennagrundsyn kan vi jämföra några olika styr-principer:1. Styrning av radiatortemperatur medutegivare. Detta är den konventionellastyrmetoden. Systemet reagerar direktpå variationer i utetemperatur. Effekt-balansmodellen visar att värmebeho-vet ändrar sig långsamt eftersom ytter-väggen fördröjer effektenavutetempe-raturändringar. Systemet reagerar för

Figur 1. Figur 2.

Figur 3.


snabbt vilket ger temperatursänkningdå vädret blir varmare (väggarna kallaen stund efter omslaget) och en tempe-raturökning då vädret blir kallare (väg-garna varma en tid efter omslaget).

2. Reglering av inomhustemperatur medinnegivare.Alla reglerandesystembyg-ger på principen att rätta ett fel. Manmäter ett är-värde och räknar ut skill-naden mot ett bör-värde. Det beräkna-de felet matas in i en PID-regulator(där P-faktorn är proportionell mot fe-let, I-faktorn mot det integrerade feletoch så vidare). Denna metod innebäralltså per definition att effektbalansenfrångås eftersom man inte får någonstyrsignal förrän ett fel uppstått. Mankompenserar utetemperaturen försent i förhållande till ”facit” = effektba-lans. Ett vanligt argument förmetodenär att ”eftersomdet bara är innetempe-raturen man är intresserad av så är detdenmanska styra efter”.Menmetodenkan inte ge optimalt resultat.

3. Styrningavradiatortemperaturmedvä-derprognos. Effektbalansmodellen sä-ger att ändringar i värmebehov kom-mer efter väderomslagen. Alltså skaman inte ändra värmepådraget förränefter detta. Det vill säga man har ingennyttaavprognosen.Manvetvisserligenom att det kommer att bli exempelvisvarmare,men skaman upprätthålla in-omhustemperaturen skaman inte göranågonting förrän senare. Om progno-sen innehåller vind och solinformationär denna användbar eftersom faktorer-na påverkar effektbalansen. Det ärdock bättre att använda sol och vindgi-vare eftersom ingenting ska göras föreväderomslaget.Det är intevärmesyste-metsomärtrögt–utanhuset. Iett fjärr-värmenät eller i ett golvvärmesystemär det annorlunda. Där är det värme-systemen som är tröga – det tar tid in-nan värmen kommer ut. Då är det enfördelmedprognos –mendet är en an-nan historia.

4. Effektbalansering med softcontrol.Mo-dellering av verkligt effektbehov ochstyrning av verklig effekt (inte bara enradiatortemperatur). Begränsningenligger inte i effektbalansmodellen utanhur korrekt och heltäckande modellmanhar.Exempelviskanskedetsaknasmodell för vind, sol, och närvaro. Dåuppstår ett fel i effektbalansen i pro-portion till de okända effekterna.

5. Effektbalanseringmed softcontrol kom-binerat med innetemperaturreglering.Eftersom reglering rättar fel kan mankomplettera softcontrol som tar hän-syn till en delmängd av effektström-marnamed reglering som då rättar detåterstående felet somuppstårpågrundav okända faktorer.

6. Fördröjd styrning av radiatortempera-tur med utegivare. En konventionellstyrningmedfördröjning.Medrätt för-dröjning skulle denna metod potenti-ellt kunna göra åtgärderna vid rätt tid-punkt, men eftersom man endast på-verkar radiatortemperatur så har manfortfarande samma problem att vetahur radiatortemperaturen ska ställasin. Avgiven effekt har inget enkelt sam-bandmed radiatortemperatur och denpåverkas avenmängd faktorer.Detblirdärför lika svårt att hitta rätt inställ-ning av radiatorkurvan som för kon-ventionell styrning. Dessutom påver-kas värmen av radiatorflödet så mankan inte optimera avkylning genom attsänka flödet utan att behöva göra omden komplexa inställningen av radia-torkurvan.

Kloka beslut kräver faktaAttmätaärattveta.Utanfaktablirallabe-slut baseradepå gissningar och tyckande.Därför finns något man kanske ska göraförst av allt: Installera flermätpunkter el-lersmartasystemsominnehållermätvär-den.Då kan ägaren förvalta med bättre re-

sultat och lägre driftkostnader. Det ökar

direktavkastningen och höjer värdet påbyggnaden.Man behöver inte vara idealist för att

vara miljövän – man kan göra det förpengarnas skull.

Behöver standardiseringDestörstahindren förutvecklingmotkli-matsmartare värmesystem är:• Brist på standardisering – framföralltinom kommunikation för integrering/sammankoppling av olika system i hu-set.

• Dåligt spriddkunskap, förmycketpseu-dovetenskapliga metoder.Om man jämför med utvecklingen

inom fordonsindustrin så ligger fastig-hetsbranschenkvarpå1800-talet imångaavseenden.Under1980-taletvar jagmedomattge-

nomföra en revolution inombilindustrin.Dendånya Saab 9000 innehöll 1,2 kmka-bel och det var svårt att få in mer. Data-kommunikation trodde man var lösning-en. Efter cirka åtta år infördes tekniken ipremiumsegmentet och idag är det stan-dard i alla bilar.Drivkraften är inte kabla-gereduktion, dagens bilar innehållerännu mer kabel. Drivkraften är i ställetbättre funktioner som ett resultat avsystemintegration. Alla systemen i bilenhänger samman i ett datanätverk. Då blirmer information tillgänglig globalt i bilenochmankanbygga smarta funktioner.Ettexempel: med motor och låssystem sam-mankoppladeblirbilennästanomöjligattstjäla eftersommotorn kräver rätt nyckelför att starta.Samma utveckling förväntar jag mig

inom fastighetsbranschen–ommanbarakan enas omenglobal standard.Dåkanvibygga klimatsmarta värmesystem somhåller effektbalans med hänsyn till vind,sol, ventilation, elförbrukare, närvaro et-cetera. D


P

Exempel på riskkällor:Ergonomiskaolämpliga arbetsställningaroch arbetsrörelsertungmanuell hanteringensidigt upprepat arbetepåfrestande synförhållandenstarkt styrt och bundet arbete

Fysikaliskabullervibrerande verktygför varmt eller kallt klimatheta ytorheta vätskor

Kemiska ellermikrobiologiskaslipdammsvetsröklösningsmedelsyrefattigmiljöfuktskada

Psykologiska, socialaoch organisatoriskaoklara förväntningar påarbetsinsatsständiga snabba förändringarvåld och hotstor arbetsmängd och högttempoensamarbetefjärrstyrning

Tekniskatrasig arbetsutrustningborttaget skyddsnubbelriskerarbete på hög höjdhala golvproduktionsstörningareller tryckoordning

Källa: www.av.se D


Roxullhartagit framettonline-verktyg som ger en överblicköver isoleringslösningar: kon-struktionsuppbyggnad, isole-ringsmetoder, relevanta pro-dukter, materialegenskaper,monteringsanvisningar, mm.Guiden hjälper både före-

skrivande och utförande ledmed att få överblick.– Vi har utvecklat den nya

guidenfördetharblivitmycketkomplext att projektera ochbygga iöverensstämmelsemedBBR.Idagärdetmångaupplys-ningar som ska användas, ochdärför har vi förenklat arbetetförvårakundergenomattsam-la all nödvändig kunskap i ettöverskådligt verktyg, förklararMagnus Kamstedt, tekniskproduktchef hosRoxullAB. D

Tipsomhurman isolerar

Under några dagar i oktoberinspekterade Arbetsmiljö-verket cirka tusen mindre in-stallationsföretag inom el ochVVS, samt firmor som specia-liserat sigpåblandannatmåle-ri, snickeri, golvläggning ochglasarbete för att kontrolleraatt de gör återkommande risk-bedömningar.Det handlar om företag som

ofta anlitas som underentre-prenörer i slutskedet av ettbyggprojekt. Totalt syssel-sätter de drygt 100 000 perso-ner.– Alla inblandade på en

byggarbetsplats måste ha etthögt säkerhetsmedvetande,framhåller Mikael Sjöberg,generaldirektör vid Arbets-miljöverket.– Det räcker intemed att to-

talentreprenören säger sig hadet. Alla företagmåste klara avatt riskbedöma sin arbetsmiljöoch veta hur man arbetar sä-kert.Detborde ingå somendelavyrkesstolthetenatt tänkaef-ter före, att inte ta några chan-ser och utsätta sig själv ochandra för risker, säger MikaelSjöberg.Utöver att Arbetsmiljöver-

ket ställer krav på dem somslarvar med riskbedömningarinformerar och ger verket rådomvadmanvinnerpåatt arbe-ta förebyggande. Brev harskickats till 15 000 företagmed 3–50 anställda. Knapptvar tionde avdessahar inspek-terats. Övriga har påmints omviktenavettbraarbetsmiljöar-bete. Insatsen ingår i den Eu-ropeiska arbetsmiljöveckan,som årligen genomförs på ini-tiativavEuropeiskaarbetsmil-jöbyrån i Bilbao.Det är arbetsgivaren somyt-

terst är ansvarig för arbetsmil-jön och som tillsammans medsina anställda ska kartläggariskerna i sin verksamhet införvarje nytt objekt. Större för-ändringar i organisationen,

nya arbetssätt, farliga maski-ner, nya kemikalier med meraska gås igenom och bedömas.Risker som innebär att någonkan fara illa eller skadas ska åt-gärdas. Rutiner för detta skafinnas.I senaste arbetsmiljöunder-

sökningen (SCB/AV 2008)uppger37procentavdesyssel-satta på de små byggföretagenatt ett systematiskt arbetsmil-jöarbete pågår på arbetsplat-sen. Det är väldigt lågt. För ar-betslivetsomhelhet liggersiff-ran på 52 procent.Byggverksamhet tillhör

branscherna med flest ar-betsolyckor per 1 000 syssel-satta. Nästan hälften av demsom skadas i jobbet blir bortamer än 14 dagar, vilket är enhög andel. Bygg ligger också itopp, efter jord-ochskogsbruksamt transport, bland bran-schermedhögstantalomkom-na i arbetet. 110 personer harunder tioårsperioden 1998–2007 omkommit i byggar-betsolyckor.

Småbyggföretag inspekterade

Noterat

– Tänk efter före, lyder upp-maningen frånMikael Sjöberg,generaldirektör vid Arbetsmiljö-verket. Foto: Urban Orzolek

Amerikanska fastigheter ärfulla av farlig asbest. NumåstedenbortochsvenskarnaAdamLindal och David Hård skagöra jobbet.– Ett stort amerikanskt fas-

tighetsbolag vill skriva avtalmed oss, berättar de.Adam Lindal, 37, och David

Hård,42,driverBotkyrkaföre-taget AL Riv & Sanering. Dehar specialiserat sig på riv-ningsarbeten, särskilt asbest-sanering. De har de tillstånd,certifieringar och den kun-skap som krävs för att ta handom asbest på ett säkert ochmiljövänligt sätt.När de fick veta att svensk-

amerikanska handelskamma-ren South Central, som hardelstaterna Arkansas, Alaba-ma,Mississippi,LouisianaochTennessee som arbetsområde,var på jakt efter "gröna" svens-ka specialister var de inte senaatt slå till.– Det är ju en dröm att nå-

gongång i livet fåvaramedochslåsspåden jättelikaochdyna-

miska USA-marknaden, kon-staterar Adam Lindal.När handelskammaren er-

bjöd dem att kommer över tillstaden Fayetteville i delstatenArkansas åktede.Under 10da-gar i den amerikanska södernfick de träffa entreprenörer,byggare, fastighetsägare, tjäns-temän och politiker med ettgemensamt: en stark vilja attfinna en ”grön” och miljövän-lig lösning påUSA:s omfattan-de asbestproblem.– Vi fick träffa höga tjänste-

mänvidArkansasDepartmentofEnvironmentalQuality, somär regeringens miljödeparte-ment, som lovade oss all upp-tänklig etableringshjälp, be-rättar Adam Lindal.Det svenska företaget intro-

ducerades i Arkansas av Per-Erik Persson vid svensk-ame-rikanska handelskammarenSouth Central och Steve Rustvid Fayetteville Economic De-velopment Council, stadenFayettevilles näringslivsstif-telse.

– Jag gör bedömningen attsvenskarnahar enklar framtidhär, kommenterar Steve Rust.Eftersom asbesthanteringenkan orsaka stor skada om denutförs på felaktigt sätt behövervi sanerare som arbetar efterde strängaste miljöföreskrif-terna och som sätter miljösä-kerheten främst – ochdå vet viatt det är svensk kompetens vi

ska se till att få hit. Den svens-ka miljömedvetenheten är jukänd världen över.Enligt det amerikanska Na-

turvårdsverket, EPA, innehål-ler 107 000 skolor och733 000kommersiella byggnader iUSA asbest. Till det kommeralla bostäder och offentligabyggnader. D

Svenskar sanerar asbest iUSA


Noterat

David Hård (till vänster) och Adam Lindal framför några fallfärdigamilitärbaracker i Arkansas sommåste rivas. USA är fullt av sådanahär gamlamilitärförläggningar. Alla ska bort och alla innehållerasbest.

Hantverkssajten proffsjobb.seoch försäkringsbolagetNordicGuarantee samarbetar för attgöra det tryggare för privat-personer att anlita hantverka-re via internet. Privatpersonersom söker hantverkare kanspecificeraattdevillhaBygga-Säkert, som är en byggsäker-hetsförsäkring framtagen förjobb som förmedlas via nätet.– När man bygger ett helt

hus ser man till att bygget ärförsäkrat. För de riktigt småjobben spelar det inte lika storroll. Men många stora reno-veringsjobb som till exempelett köksbyte eller ett nyttbadrum är inte försäkrade,trots att de kan kosta flerahundratusen kronor. Därförhar vi tagit fram en försäkringsom gör det enkelt och kost-

nadseffektivt att försäkra me-delstora projekt, säger AndersTorelm, styrelseordförandeoch en av grundarna till inno-vationsföretaget FirstraterAB, som utvecklar och driverproffsjobb.se, en webbplatssom kopplar samman köpareoch säljare av hantverkstjäns-ter.Byggsäkerhetsförsäkringen

innehåller färdigställandega-rantiochen2-årigbygg-garan-ti, somträder inomhantverka-ren inte slutför sitt arbete elleromhantverkaren inteåtgärdarfelunderden2-årigagarantiti-den. D

FörsäkrarhantverksjobbFärgfackkedjan Colorama en-gagerar sig i CancerfondensRosa Bandet kampanj. Tvåprodukter har tagits fram förkampanjen – ett rosa pensel-set, och i samverkan med Al-cro, en rosametallicfärg i halv-litersburk.– Cancerfondens Rosa Bandetkampanj är en viktig del i attbekämpa bröstcancer ge-nom att bidra till ökad kun-skap och insamling av peng-ar till forskning, säger FilipMånsson, marknadschef påColorama.

– Vi vill gärna ta en aktiv del ikampanjen och har därförtagit fram rosa produkterspecifikt för kampanjen,förutom att vi deltar genomett ekonomiskt bidrag sombaserar sig på vår försälj-ning, förklarar Filip Måns-son. D

Rosaprodukt stödjerkampanj



Noterat

Inbrott och stölder på byggar-betsplatser blir allt vanligare.Inteminst gäller det stölder avkoppar, aluminium och elkab-lar. Göteborgsföretaget Mind-mancer har tagit fram en nyteknik för att bevaka byggar-betsplatser. Tekniken provasnu av stora byggbolag.

Produkten, som kallasByggbevakaren, innebär attman kontinuerligt bevakarbyggarbetsplatsen med kame-ror. Bilderna från kamerornabehandlas i en dator, sommedhjälp av bland annat artificiellintelligens analyserar vad bil-derna visar.Visar bilderna inkräktare på

byggarbetsplatsen skickas ettlarm och en videosekvens tillen larmcentraldärenoperatörtittar på videon, kontrollerarvad som händer och vidtar åt-gärder. Det kan röra sig om attstarta en siren och ett blixtljuspå byggarbetsplatsen, eller –om det inte räcker för att

skrämma bort inkräktaren –skicka ut en väktare.– Vianvändervanligakame-

ror,men tackvarebildbehand-lingen kan vi ha kontinuerligbevakning och ändå se till attlarmet bara går när det verkli-gen händer något, säger John-nyBerlic,VDförMindmancer.Att tekniken fungerar har

flera inkräktare på byggar-betsplatser i Göteborgsområ-det fått känna på.– På en av de stora byggar-

betsplatserna på Hisingen togdetbara tredagar från installa-tionen av bevakningssystemettill att den första inkräktarenavslöjades, berättar JohnnyBerlic.– Därefter hardet varit flera

larm där vi kunnat skrämmabort inkräktarna med att star-ta sirenen och blixtljuset. I nå-got fall har det varit nödvän-digt att skicka väktare tillbyggarbetsplatsen. D

Kamera larmarvid stöldpåbyggeDet är i första hand underbruksfasen det avgörs hur braett fönster är ur miljösyn-punkt.Det konstaterar engels-ka The Building ResearchEstablishment, som nyligenlanserade webbguide GreenGuide to Specification.Webbguiden är ett on-line

verktyg somgör detmöjligt attjämföra olika konstruktioneroch byggmaterial ur miljösyn-punkt, som exempelvis föns-ter. Totalt har trettonmiljöpå-verkande egenskaper jämförsför 17 fönsterkonstruktioner,däribland ytbehandlade trä-

fönster, aluminiumklädda trä-fönster och PVC-fönster.Varje fönster får ett totalbe-

tyg frånA+ till E och de under-liggande parametrarna be-tygssätts enligt sammasystem.Lång livslängd, underhålletsmiljöpåverkan och goda ter-miska egenskaper är avgöran-de för i vilken omfattning ettfönster påverkar miljön.Se mer på:

www.thegreenguide.org.uk D

Olika fönstermiljötestades

Fönstrensmiljöpåverkande egenskaper jämförs i en engelsk test.

DennyutkomnabokenModer-na tegeldetaljer handlar om te-gel och hur man på ett ända-målsenligt sätt kan utformafina detaljlösningar med fa-sadtegel i kombination medbakmur av stenmaterial.Författare är tekn. lic. och

konstruktörenTomasGustavs-son.Hanvisarattdetärmöjligtatt göra materialet större rätt-visa med genomtänkta detalj-lösningar.Till sin hjälp har han arki-

tekterna Lars Berlin och LottaNordén. Boken inleds med ett

avsnitt ommaterialitet, det villsäga de egenskaper hos mate-rialet som vi upplever medvåra sinnen. Boken innehållerävenenrad fotografierpågodaexempel och detaljlösningar.Projektet har möjliggjorts

genom anslag från StiftelsenArkus och forskningsstiftel-sen ARQ. Boken ges ut av Ar-kus. D

Moderntmed tegel

Mötesplats för byggareSe vad SBR Byggingenjörerna kan

erbjuda dig som medlem på www.bygging.se

SwecoochPiteåhamnhar för-likats i en tvist om ett kon-sultuppdrag i Piteå hamn.Sweco betalar en miljon kro-nor för felprojekteringar.Det var våren 2004 som

kommunägdaPiteåhamnanli-tade Sweco somkonsult för attbygga om järnvägen och upp-

föra ett nytt hamnmagasin ihamnen. Det störstamisstagetsom gjordes var att svängut-rymmet för en truck vid last-ning mellan magasinet ochjärnvägsvagnar blev tre meterför litet, vilket innebar att last-ning och lossning tog någratimmar extra per dag. D

Teknikonsultbolag i förlikning


Noterat

Stämningsläget i svensk eko-nomiblevändystrare iaugusti,enligt Konjunkturbarometernfrån Konjunkturinstitutet. Ba-rometerindikatorn, som sam-manfattar företagens och hus-hållens syn på ekonomin, föll

från88,5 i juli till 85,5 i augusti.Det är den lägsta nivån sen juli2003. Byggindustrin visadedock, enligt augustimätning-en, fortfarande på ett läge somär starkare än normalt. D

Dystert läge

Från den 1 januari 2009 skaalla småhus som säljs och somägs av brukaren ha en energi-deklaration.Underår2009be-räknarman att 70 000 småhusskaenergideklareras.Detkom-mer branschen att ha svårt attgenomföra. Efter samtal medBoverket är SBRs rekommen-dation för överlåtelsebesikt-ningsmän som också vill utfö-

ra energideklarationer att:1. Certifiera dig och arbeta

sedan som underkonsult åt ettackrediterat företag, eller2. certifiera dig och ackredi-

tera ditt företag som kontrol-lorgan.SBR har utbildningar av

energiexperter för småhus.För mer information se

www.bygging.se D

Energideklarationer av småhus

Regeringen har i samverkanmed Sveriges kommuner ochlandsting (SKL) tagit fram enstrategi för hur målen för till-gänglighet ska nås fram till år2010. Det handlar om att av-hjälpa hinder, skapa en till-gänglig kollektivtrafik och entillgänglig statsförvaltning.Det var redan år 2000 som

riksdagen beslutade omenna-tionell handlingsplan för han-dikappolitiken.Mennuhar re-geringen konstaterat att arbe-tet på flera områden gått förlångsamt och därför ska arbe-tet påskyndas. Bland annat skaarbetet för ökad tillgänglighetstimuleras genom ökat infor-mationsutbytemellankommu-ner och genom att frågan omtillgänglighet i samband medolika aktiviteter diskuteras.

SKL ska även i samarbetemed Boverket erbjuda riktadefördjupningsutbildningar förpolitiker och tjänstemän somsärskilt arbetar med tillgäng-lighetsarbetet i kommunerna.Våren 2009 överlämnas en

proposition till riksdagenmedförslag på enklare och tydliga-re regler kring den fysiska pla-neringen, tydligare bestäm-melser om enkelt avhjälptahinder samt tydligare reglerom statens ansvar i plan- ochbygglagstiftningen.Bland annat ska Boverket

förenkla bestämmelserna isina föreskrifter och allmännaråd som handlar om ljudmiljö,belysning, fast inredning, kon-trast och varningsmarkering,samt skyltning. D

Tillgänglighet skaökaÅretsNilsHolgerssonrapport,som är en sammanställning avvärme-, vatten-, VA-, el- ochavfallskostnader för samtligakommuner i Sverige, har pub-licerats.Rapporten visar på en fort-

satt hög prisutveckling inomhela undersökningsområdet.Framförallt är det elpriset somsticker ut med en ökning un-der året på över tio procent.Undersökningsmetoden

går ut på att ”förflytta” en bo-stadsfastighet genom landetoch jämförakostnader för sop-hämtning, vatten och avlopp,el och uppvärmning. I rappor-ten redovisas bland annat deprisskillnader som finns mel-lan olika kommuner i syfte attskapa debatt som kan leda tillsänkta priser för kunderna.Årets rapport visar på en

fortsatt hög prisutveckling församtliga undersökta nyttighe-ter.Densammantagnaökning-en är 5,5 procent att jämförasmed 2,0 vid förra årets mät-ning. I år är det framförallt el-handeln som dragit iväg medökning på 18,7 procent, även

elnätsavgiften har ökatmer änKPI (konsumentprisindex).Sammantaget har elkostna-

derna ökat med över 10 pro-cent. Serman till utvecklingenunder längre tid har priset förel ökat med i medeltal 56 pro-cent sedanår2000.Rapportenlyfter också särskilt fram siff-rorna för de tio största städer-na.Härkanmantillexempelseatt det fortfarande är Stock-holm som har de högsta kost-naderna när det gäller fjärr-värmen även om Linköpingökat mest i pris (62 procentfrån år 2000 till 2008).Det är tre gånger så dyrt att

få sitt avfall omhändertaget iVästerås jämfört med Stock-holm. D

Fotnot:

Nils Holgersson rapporten pro-duceras av Avgiftsgruppen därHSBs Riksförbund, Hyresgästför-eningen Riksförbundet, Riks-byggen, SABO och Fastighets-ägarna Sverige ingår. Rapportenges ut sedan tretton år tillbaka.Se mer påwww.nilsholgersson.nu

Elprisetökarkraftigt

Malmö-baserade Midroc Pro-pertyDevelopmentuppför 134bostadsrätter med massivträ-konstruktion i Växjö. De fyrabyggnaderna är med sina åttavåningar de högsta modernabostadshusen med trästommei Sverige. Nu har projektetLimnologen, som Husbygga-ren tidigare skrivit om, erhållitutmärkelsen ”Utmärkt mo-dernt träbyggande” av Natio-nella träbyggnadsstrateginoch Sveriges träbyggnads-kansli.– Det är många människors

ansträngningar under flera årstid som liggerbakomprojektetLimnologens framgång, ochsomhärigenomfår tadelavdethär erkännandet säger Mag-nus Skiöld, vd i Midroc Pro-perty Development.Det var i oktober 2006 som

byggprojektetLimnologenpå-börjades. Det ligger natur-skönt vid sjön Trummen. Tvåflerbostadshus med 67 bo-stadsrätter är inflyttade, ochbyggandetavdetvåkvarvaran-de husen pågår.Nästa sommarkommer allt att vara klart. D

Prisades för träbygge


Noterat

Kakelugnens snart 250 årgamlakonstruktionstårsigbrajämförtmeddagenssystemföreldningmedbiobränslen.Det-ta enligt företaget Gabriel Ke-ramik som i våras lät sina ka-kelugnar bli CE-testade av SPSveriges tekniska forsknings-institut i Borås. Resultatetuppvisar en verkningsgrad på93,4 procent samt låga ut-släppsvärden, 0,083 procentutsläppavCO.Gränsvärdet för

Svanencertifiering är 0,2 pro-cent CO.I snart 150årharhantverka-

re varit verksamma på detsmåländska keramikbruket iTimmernabben vid kanten avKalmarsund. Här hålls tradi-tionen levande genom att ka-kelugnarna har den ursprung-liga svenska femkanaliga kon-struktionen. D

Kakelugnstår sig i testDesign handlar om mycketmer än formgivning. För attklara dagens miljöproblemoch leda samhället in i ett håll-bart 2000-tal behöver desig-ner och produktutvecklaretänka nytt. Boken Energi – hurdesign kan göra skillnad följerdesignens olika former; hurskapar vi hållbara produkter,hur kommunicerar vi budska-pet ochhurkanvi designa själ-va samhället med hållbarhet ifokus.Med energi och design i

centrum visar författarna påinnovativa lösningar, företagoch entreprenörer som går sinegen väg samt forskare somundersöker framtidens pro-duktions- och konsumtions-mönster. En omställning avsamhällets energianvändning

kom-meratt blinöd-vändigoch härhar desig-ner ochproduktut-vecklare enviktig roll.Kerstin Sylwan är designer

med bakgrund inom designmedmiljö- och samhällsfokus.Bland annat är hon med ochdriver projektet Saving thePlanet inStyle. JohannaStål ärchefredaktör och en av grun-darna till Camino, ett magasinför hållbar livsstil.Boken är finansierad av

Energimyndigheten. D

Design somgör skillnad

Pålkommissionen gör gärnaett slag för sin rapport nr 103om slagna friktionspålar. Syf-tet med rapporten är att denska vara ett hjälpmedel vidprojektering, dimensionering,utförandeochkontroll av slag-na friktionspålar.Målet är att rapporten även

skabidramedenkunskapshöj-ning och förståelse av vad somhänder både vid neddrivningoch belastning av friktionspå-lar.Rapporten ger en övergri-

pande bild över dagens kun-skapsnivå när det gäller slagna

friktionspålar. Stora delar avdet som redovisas utgör rela-tivt nya forskningsresultatkring verkningssätt hos frik-tionspålar. Nya beräknings-metoder och förklaringsmo-deller presenteras. Dessutomredogörs för den projekte-ringspraxis som gradvis ut-vecklats i Sverige i taktmedattstötvågsmätning och datorba-serad slagningssimulering bli-vit allt vanligare.Författare är Gary Axelsson

och Sadek Baker. Se mer påwww.palkommissionen.org D

Slagnapålar

Byggbranschen har sedan fle-ra år arbetatmede-handel ochdet finns redan en tekniskstandard för att koppla sam-man entreprenörer, handels-företag och leverantörer. Manhar nu kommit överens om enstandardiserad affärsprocesssom kommer att förenkla e-handeln, både i samband medinförande och vid daglig an-vändning.– Vi räknarmed rejält redu-

cerade ledtider för att anslutaleverantörermede-handel, sä-ger Göran Terning, logi-stikchef på Peab Sverige. Bådevi och våra partners sparar inpå resurser, samtidigt som visnabbare kan hämta hem devinster som vi vet att e-handelger.– Dethärbetyderattvikom-

meratt sparamycket tid iverk-samheten genom att vi kan ar-beta på samma sätt mot allakunder, säger Bo Eskilssonsomär IT-chef på Beijer Bygg-

material.– För oss som levererar

standardsystem till branscheninnebär det att vi kanminime-ra mängden anpassningar vidvarje kund-leverantörsinte-gration, sägerOlofHallgrenpåFreesourcing.Konkret innehåller standar-

den en beskrivning av hurverksamheten ska fungerainom varuförsörjningsproces-sen. För varje delprocess inne-håller standarden beskriv-ningar och regelverk för re-spektive parts arbetsmomentoch rutiner, till exempel förhantering av kataloger, order,projekt, leveranser och faktu-rering.Projektet har drivits av BE-

Ast somär branschens gemen-samägda plattform för utveck-ling av e-affärer. Projektet harfinansierats av SBUF, projekt-deltagarna och BEAst. D

Standardunderlättar e-handel

Den 1 april 2008 trädde enförordningsändring i kraftsom innebar skärpta krav förnya byggnader som använderelenergi för uppvärmning. Re-dan tidigarehar strängarekravgällt för direktverkande elvär-me. Nu innefattas alla nyabyggnader som använder el-

energi för uppvärmning ochkylningoavsett typavelvärme,elpanna, el-golvvärme ellervärmepump.Beslutoch ikraftträdandeav

föreskrifterna beräknas tillårsskiftet 2008/09. Se mer påwww.boverket.se. D

Skärpta regler för elvärme Transporter av virkesråvaramed järnväg har ökat med 75procent sedan år 2001. De to-tala järnvägstransporternamotsvarar 180 000 lastbilslas-terperårellerutsläppmotsva-rande 44 000 tonCO2. Ett del-mål för svensk skogsindustrisomframtill år 2020skamins-kautsläppenavfossiltCO2från

transporter med 20 procent.– Vi har mycket ambitiösa

mål för vårt klimatarbete.Där-för är det glädjande att vi kanse en fantastiskt stor ökning avmängden virke som transpor-teras på järnväg, sägerMarie SArwidson, VD Skogsindust-rierna. D

Mergårpå järnväg


Noterat

Gångtunnlar, mörka gångvä-gar och öde parker – påmångaplatser är det lätt att känna sigrädd, inte minst när det blirmörkt. Swedish StandardsInstitute (SIS) har varit medoch utformat en europeiskstandard som ska hjälpa till attgöra stadsmiljön tryggare.Den nya standarden är en

guide med många infallsvink-lar, från skalskydd och för-hindrande av flykt med stöld-gods, till hur man bygger ettsamhälle där människor villoch vågar röra sig. Myckethandlar om att göra stråkentrafikerade och att bygga bortbarriärer, prång och mörkapartier.– Det finns barriärer av

många slag. En stor motorvägmed en lång gångtunnel underär enbarriär. Bygger vi enupp-lyst viadukt över motorvägenblirdet tryggare förmänniskoratt passera, säger Gerd CruseSondén, arkitekt vid Göte-borgs stad och deltagare i SISkommitté för brottsförebyg-gande stadsplanering.För att lyckas med brottsfö-

rebyggande stadsplaneringmåste många olika grupperdelta i arbetet, alltifrån arki-tekterochbyggherrar tillkom-munala förvaltningar, företagoch polis. Och det finns flera

lyckade exempel på byggandesom förebygger brott:– Genom att bygga mindre

parkeringsplatser med god in-syn har man till exempel lyc-kats minska bilinbrotten. Manhar också lyckats bygga en-tréer och källarförråd som gördet svårare för brottslingar attagera.Men den stora frågan ärhur man ska utforma utemil-jöerna så att vi får ett samhällesom människor vill och vågarröra sig i, säger Gerd CruseSondén.– Det handlar ofta om dålig

belysning och skymmandeväxtlighet men också om bris-ter i själva stadsplanestruktu-ren. Där staden är alltför glesoch få människor möts är vimer otrygga än inne i centralastaden där gatunätet upp-muntrar till mänskliga möten,säger Erik Geete på SIS.SIS ger nu ut en praktisk

guide som riktar sig till allasom arbetar för att öka trygg-heten i vår boendemiljö. För-utom standarden innehållerguiden texter av svenska ex-perter och en terminologi-standard som definierar allauttryck som används. Se merpå www.sis.se. D

Planera för tryggare stad

Under några dagar i oktoberinspekterade Arbetsmiljöver-ket cirka tusen mindre instal-lationsföretaginomelochVVSsamt firmor som specialiseratsig på bland annat måleri,snickeri, golvläggning ochglasarbete. Detta för att kon-trollera att företagen gör åter-kommande riskbedömningar.– Alla inblandade på en

byggarbetsplats måste ha etthögt säkerhetsmedvetande,framhållerMikael Sjöberg, ge-

neraldirektör vidArbetsmiljö-verket.– Det räcker intemed att to-

talentreprenören säger sig hadet. Alla företagmåste klara avatt riskbedöma sin arbetsmiljöoch veta hur man arbetar sä-kert.Detborde ingå somendelavyrkesstolthetenatt tänkaef-ter före, att inte ta några chan-ser och utsätta sig själv ochandra för risker, säger MikaelSjöberg. D

Småbyggföretag inspekterade


Marknadsnytt

Engångsöronproppen Bilsom303 har funnits på marknadensedan år 1994. Bilsom 303 harnuutvecklats såattdenblirbe-hagligare att bära under långtid.Enny typav skuminyaBil-som 303 gör det lättare att rul-la ihop proppen. Den har enskyddande smutsavvisandeyta för bättre hygien. Proppenfinns i två storlekar så att an-vändare kan välja den somkänns bäst.Endispensergaranterar till-

gänglighet av öronproppar påarbetsplatsen. Dispensern

Leight Source 400 rymmer400 par Bilsom 303 engångs-proppar. D

Sperian Protection Nordic AB042-88 [email protected]

Uppdateradöronpropp

AEG lanserar den kompaktaborr/skruvdragaren BS 12 CIQ. Borr/skruvdragaren på

12 V har en chuck och sammafunktioner som en stor ma-skin.AEGBS12CIQharettmaxi-

malt vridmoment på 18,5 Nm.Genomen18-stegsmomentin-ställning kan vridmomentetjusteras så att det passar förmaterialet. Maskinens maxi-mala borrkapacitet är 10 mm imetall och20mmi trä.Denva-rierbara hastigheten säkrarfull kontroll under borr- ochskruvarbetet. D

AEG+46 705 43 95 [email protected]

Bådeskruvarochborrar

Belysningsföretaget Aura lan-serar ett energibesparandelysrör iLongLife-version.Lys-röret Eco Saver har upp till 12procent lägre energiförbruk-ningochtregångerså lång livs-längd som ett standardlysrör.Eco Saver minskar energiför-

brukningen med över 250kWh per lysrör.De nya lysrören kan använ-

das i befintliga armaturer, vil-ket gör det enkelt att byta tillenergisparbelysning. D

Aura Light International AB08-564 883 40

Litetmiljövänligt lysrör

Den kända svenska formgiva-ren Mats Theselius har desig-natenheltnykollektiondörrartill Bovalls Dörrbyggeri i bo-huslänska Bovallstrand.Kollektionen omfattar tre

stycken innerdörrar och en yt-terdörr. Dörrarna kommer ioriginalutförande i vitlaserad

massiv ask, men kan anpassasefter kundens önskemål, i val-fri kulör eller i freijo och ma-hogny eller oljad ek. Ytterdör-ren är utvändigt helt klädd imässingplåt. D

Bovalls Dörrbyggeri AB0523-517 [email protected]

Designadedörrar

CaparolCapaSan är en färg förinomhusbruk som bryter nedsmuts, bakterier och lukter.Genom fotokatalys, enprocesssom bygger på att solens strå-lar i samarbete med en kataly-sator sätter igång en kemisk

reaktion, bryter färgen nedsmuts och lukt till vatten ochkoldioxid. Metoden fotokata-lys används även i exempelvismekaniska luftreningsanlägg-ningar.Katalysatorn i Caparol Ca-

paSan är pigmentet titandiox-id, ett pigment som bland an-nat finns i tandkrämer ochsolskyddsprodukter. CaparolAmphisilan är en färg förutomhusbruk som hjälper tillatt hålla fasaden ren från ned-

smutsning. Färgen reagerar påUV-strålning och en kemiskprocess startar. D

Caparol031-750 52 30

Färgbryterner smuts


Marknadsnytt

Finja lanserar nu EPS-Betong,somärenpumpbar, isolerandeoch snabbtorkande lättvikts-uppfyllnad. EPS-Betong kananvändas på de flesta typer avunderlag och ger en lätt ochisolerande uppfyllnad.Materialet i säcken är fär-

digblandat. Endast vatten be-höver tillsättas föratt fåen lätt-arbetad betongmassa. Bland-ningen kan ske manuellt medblandarvisp eller med maski-nell blandare. D

Finja Betong+46 (0) 451 666 [email protected]

Betongochcellplast i sammasäck

För att minska olycksris-ken inom byggnadssek-torn hjälper företagetHünnebeck byggföretagatt skapa en tillräcklig ar-betssäkerhetsstandard ge-nom att bland annat leve-rera säkerhetsanordning-ar som passar ihop medformsystemen Manto ochRasto.Gjutbryggormonte-ras direkt på formelemen-ten och är säkra att gå på.Vid särskilt farliga kant-

partier på takformar, där iregel H20-bärsystemet el-ler Topec-ramformar sommonteras från marken an-vänds, kan man säkra medhjälp av fallskyddssyste-met Protecto. Den vikti-gaste delen i fallskydds-systemetärenvarmförzin-kad stolpe som räckesle-darna eller de egenutveck-lade skyddsgallren fästs i.Genom olika hållare kanstolpen fästas överallt därdet finns behov av sido-skydd. Systemet uppfyllersäkerhetskraven enligtden europeiska standar-denDINEN13374 och kanenkelt anpassas till olikabyggarbetsplatser. D

Hünnebeck Sverige AB019-20 97 [email protected]

Skyddarmot fall

Duschväggen Josephine frånsvenskaINRharblivitSvanen-

märkt. Josephine är en heltåtervinningsbar duschväggmedminimala halter avmiljö-farliga ämnen, till exempel såhar en helt pvc-fri list tagitsfram.Alla produkter från INR är

framtagna i egen fabrik i Mal-mö. INR ger en garantitid påfemton år på nästan hela sittsortiment. D

INR040-670 15 [email protected]

Svanenmärktduschvägg

Frico lanserar Kontrollboxen,som enligt företaget gör detenklare att installera luftri-dåer. Alla tillbehör är samladei en praktisk box, vilket gör attfelkällor minskar. D

Frico AB031-336 86 [email protected]

Enklare installera luftridå

Företaget T-Emballage lanse-rar Krypgrundsfoam, som ärett fuktoch radonskydd föruteluftsventilerade krypgrun-der. Krypgrundsfoamens in-byggda kondens- och fukt-skydd skamotverkamögel ochröta i krypgrunder och pro-dukten fungerar enligt företa-get även som en broms för ra-dongas.Krypgrundsfoamen är till-

verkad av LD-polyeten. Detger hög tryck- och rivhållfast-het och isolationsförmåga. Fo-

amen håller iminst 50 år, samtär alkaliebeständig. Foamenrullasutochvidmonteringbe-hövs butylband, spik och

brickor. Kryp-grundsfoamenär typgodkändav Sitac. D

T-Emballage0383-599 [email protected]

Skyddarmot fuktoch radon


Marknadsnytt

Shoji heter Lundbergs nylan-serade systemmed rumsavde-lare och skjutdörrar. Systemetbestår av ramverk och fyll-ningar i färdiga mått som kananpassas både i höjd ochbredd. Shoji kanmonterasmotbefintlig garderob eller vägg,och som rumsavdelare utanstora ingrepp i tak eller golv.Som fyllning finns bland annatfrostad akryl, oljad ekfanéroch vitlackad hdf. D

Lundbergs0155-20 26 [email protected]

Delar av rum

Malux breddar sitt utbud avprodukter för säker inpasse-ring och kommer med ett nyttsortiment portregister ochsvarsapparater för porttelefo-ni.Portregistren är modulupp-

byggdaoch flera avdemär för-sedda med speciella robustamontageskruvar. Det finnsmöjlighet att väljaportregistermed färgkamera i samtligamodeller. I serienTargha finnsett digitalt siffersystem. Upptill 100 hyresgäster kan betjä-nasavettportregisterbeståen-de av två moduler.Svarsapparaterna har en

modern och användarvänligdesign. Valmöjligheterna mel-lan högtalarvarianter, svars-lur, färgmonitor och pekskär-mar är stor. SvarsapparatenMitho har 4,3” pekskärm ochkan fås i en modell där manävenkan styra flera funktioneri så kallade smarta hem, blandannat kan man på distans reg-lera temperaturochbelysning.Passagesystemen AX50,

AX100 och AX200 är flexiblaoch kan byggas ut för upp till512 dörrar ochmax 65 000 an-vändare. D

Malux Sweden AB0660-29 29 00

Breddatpassagesortiment

I Sverige och Danmark finnsdet nu regler för användningav produkter som innehållerisocyanater. Relekta lanserar101 Miljö-Byggskum som ärhelt fri från isocyanater. Bygg-skummet är baserad på Silanemodifierad SMX polymer, harfreonfri drivgas och påverkarinte ozonlagret negativt.

Byggskummet härdar medhjälp av fuktigheten i luften.Den isolerar mot både ljud,värme och kyla och krympereller expanderar inte efterhärding. D

Novatech031-13 54 [email protected]

Isocynatfritt byggskum

Nu lanserar Black & DeckerskaftdammsugarnaPivot Plus.Efter städningen fälls damm-sugaren ihop och tar minimaltmed plats.Pivot Plus 12 Volt är en lätt-

manövrerad sladdlös ochupp-laddningsbar chiliröd skaft-dammsugare med ett ställbartskaft, ett effektivt munstyckeoch en kapacitet på 13 Air-watts. Den är utrustadmed etttvåstegsfilter samt filterren-

görare och en transparentdammbehållareom700ml.Pi-vot Plus 18 Volt har en gångtidpå cirka 20minuter. D

Black & Decker031-68 60 [email protected]

Ihopfällbaradammsugare

Porotherm tegelblock frånWienerberger introduceradespådensvenskamarknadenun-derår2003, ävenomdetvarensvensk ingenjör, SvenFernhof,somredan år 1958 varmedochuppfannochtogpatentpåpro-dukten. Rättigheterna såldestill tegelleverantören Wiener-berger, som startade produk-tion av tegelblocken år 1969 iTyskland.Porotherm är tillverkade i

oorganisktmaterial av lertegelochblir bränt i 1000grader,vilket innebär att putsadePorothermväggar inte kandrabbas av de mögelproblem

somärvanliga i väggarmed tillexempel puts på cellplastutanpå en trästomme. D

Wienerberger AB0771-42 43 [email protected]

Topcons nya generation lut-ningslasrar, RL-100 serien, in-kluderar ett nytt kodnings-system som tillhandahållerhögsta möjliga upprepnings-barhet av grader (5 bågsekun-der). Modellerna är tillgängli-ga med 1-vägslutning (RL-100S1) och 2-vägslutning (RL-100S2). Båda modellerna harupp till 25 procent gradom-

fångochupptill 760metersar-betsområde. En elektroniskdrift gör inställningarna enklaoch högkontrastdisplayer göratt det går lätt attmata in grad.Ett uppladdningsbart bat-teripaket ger upp till 50 tim-mars drift. D

Topcon Europe Positioning BV+31 (0)10 458 50 [email protected]

Marknadsnytt


Vileda Professionals lanserarSvanenmärkta golvmoppar imikrofiber som klarat Sva-nenkraven. Swep Classic Mic-rotech och Swep Duo Micro-tech vänder sig till de profes-sionella användarna.För att en mikrofibermopp

skabliSvanenmärktmåstedenuppfylla miljö-, hälso- ochkvalitetskrav.Till exempel tes-tas moppen så att den rengöreffektivt, är skonsammotstäd-

ytorna och tål över 300 tvätt-omgångar.Svanen ställer krav på vilka

kemikalier som får användasvid tillverkningen. Till exem-pel får de färger som användsinte ha allvarliga hälsoeffekteroch PVC får inte användas iplastdelar. D

Vileda Professional070-311 34 [email protected]

Rentgolvmed rent samvete

SFSIntecsatsarpåmarknadenför träkonstruktioner och fo-kuserar bland annat på sinaWT- ochWS-system. Produk-terna inom WT-systemet haren multifunktionalitet förgolv-, tak-, och väggkonstruk-

tioner i trä. WS-systemet be-står av dymlingar som enkeltborrar genombåde trä och ståli ett endamoment. D

SFS intec AB0152-71 50 [email protected]

Borrargenomträoch stål

Thermotech lanserarmarkna-dens lägsta vattenburna golv-värmesystem ”Minifloor 8”.Thermotechs nya rör har endiameter på åtta millimeter.Systemet är skonsamt för mil-jön.Minifloor 8 är speciellt ut-

vecklat för små utrymmen, tillexempel badrum och hall.Systemet kan både gjutas inoch läggas på befintligtgolv. D

Thermotech Scandinavia AB070-647 88 [email protected]

Golvvärmemed lågbygghöjd

Nygeneration lutningslasrar

Två av Sveriges husfabrikan-ter, Västkustvillan och Boro-hus, kommer med en gemen-sam helhetslösning för låg-energihus, somgåratt tillämpapå samtliga husmodeller frånBorohus och Västkustvillan.

Den nya lösningen för låg-energihus omfattar bland an-nat förbättrade ytterväggar

och bättre fönster. Lågenergi-husen klarar enligt företagende nya krav som Boverket för-väntas ställa från år 2010 påenerginivåer på 55 kWh perkvadratmeter. D

Västkustvillan/Borohus0325-186 [email protected]

Sänkerenergibehovet

Oorganisktbränt tegel

BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00 tel 031-413070

www.bvm.se

Vi levererar:Värmeutrustning

KranarBygghissar


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

GEOFIX ABMättillbehör för byggbranschen

Välkommen till vår shop:www.geofix.se eller

ring 019-467290faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial,handhållna lasrar för avståndsmät-ning, linjelasrar, avvägare, prismor,

stativ, mätband, märkfärg m mGPS – Garmin, Silva

Låga priser – kvalitetsprodukter



BYGGLEVERANTÖRER


BYGGLEVERANTÖRER

Tikkurila Fasad har kompletta systemför renovering och avfärgning av

stenfasader och balkonger.10 års funktionsgaranti på materialoch utförande ger unik köptrygghet.

FÄRGSTARKAST PÅYTBEHANDLING AV STENFASADER

Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50www.tikkurila.se

Våra kunder väljerRobust för att de vetatt vi kan dörrarVi passerar dem varjedag. Öppnar och stängerutan att reflektera överde detaljer som gör attallt fungerar.

www.robust.nu0590-187 00

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

KONSULTERANDE INGENJÖRER

KARLSTAD

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll,kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNINGKONSTRUKTIONER

BYGGKONSULTMED HÅLLFASTHET

Byggprojektering Byggledning BesiktningarUtredningar Kvalitetsansvariga

http://www.granruds.se

Box 571 651 13 KARLSTADTel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

BORLÄNGE

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING


STOCKHOLMPITEÅ


STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-,Järnväg-,VA-projektering,Landskapsplanering,Projektledning, Kontroll ochBesiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning

• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

STOCKHOLMMEKANISKAPRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-,BRANDLARM- OCHINERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDETAUKTORISERADE/CERTIFIERADEBESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Ingenjör SBR Tonie EkholmRiksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll

Nybohovsgränd 38, 117 63 StockholmTel: 08-794 09 80 e-post: [email protected]

VVSKontroll

ProjekteringBesiktningar

Ljud • VibrationerAkustik • Buller

PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Byggnadsakustikprogram, ljudisolering, ventilation

Rumsakustikstrålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbullerbullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbullerbullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.seTumstocksvägen 1, 187 66 Täby

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGARGodkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGARAuktoriserade Fastighetsvärderare SFFSKADEUTREDNINGAR

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32ATelefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

VÄSTERÅS • Torggatan 4Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTERI STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA

OCH SÖDERMANLANDS LÄNHemsida: www.vardia.se E-post: [email protected]


STOCKHOLM STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ


VISBYSUNDSVALL

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningarProgramhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, KontrollplanInstrument (hyra och försäljning)

Utbildning och TräningKontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Köpmang 1 852 31Sundsvall

Telefon: 060-12 34 90E-mail: [email protected]: www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekterStorköksprojektering, Projektledning

Besiktningar

Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner3-D Projektering ByggledningProjektledning ProjekteringsledningByggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 UmeåTel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

E-post [email protected]

Projektledning EntreprenadbesiktningarByggledning Kvalitetsansvarig PBLKalkylarbete Utredningar

VVSCanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bjbjbj

www.bj-konsult.se


VÄSTERÅS ÖSTERSUND

KONSULTERANDE INGENJÖRERÖREBRO

- Arkitektur - Inredning- Byggteknik - Byggledning- Kontroll- Riksbehörighetsom kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Annonsörer

Sid

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Cementa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Isodrän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Lättklinkerbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55, 59

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . . . 55

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . 27

Sid

Pro-File Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Pålplintar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Sakab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Skanska Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

SPEFMorneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Statens Geotekniska Institut . . . . . . . . . . . . . 63

Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . 17

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Swedcert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Swedoor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Svenska Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . 31

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . 64, 72

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . 71

Svenska Mässan Scanbygg . . . . . . . . . . . . . . . 19

Sveriges Geologiska Undersökning . . . . . . . 27

Sid

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . 68

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Trelleborg Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Tremco Illbruck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Wassara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

VVS auktorisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 75

Annonser: Björn Mårtenson/Lena RösundDjursholmsvägen 62, 183 52 TäbyTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 [email protected]


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBRsom bildades 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens-krav på sina medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlemmarnas yrkesroll. Bygg-ingenjörerna SBR har 2 600 med-lemmar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta-

garexamen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in-om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med-lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hetsuppvaktning, kontakter medlokalavdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom-mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg-ingenjörerna SBR.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshetskassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna ämnen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinventering samt utbild-ning till kvalitetsansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen-jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.

Maria Bergh, projektledare,Hifab, LuleåAnders Brommesson, entre-prenadansvarig, Hus & Villa-byggarna i Helsingborg AB,HelsingborgAnders Eriksson, ingenjör,FjärdhundraElisabeth Hedberg,miljö-ingenjör, Laxforsen Konsult ,Kiruna(tidigare ansluten)Anders Långström, ingenjör,VendelsöAnnika Nordstedt, konstruk-tör, Marklaget AB, Helsing-borg

Hans Nyberg, ingenjör, OBMFuktteknik AB, ArlandastadAlf Pettersson, uppdrags-ledare,WSPManagement,VästeråsRolf Sörensson, ingenjör,Sörenssons VVS-konsult HB,TrelleborgHenrik Uddh,Teamledare,Picon Teknikkonsult AB,SkövdeStefan Åkerström, ingenjör,StigMachine AB, Bålsta

Nya anslutnaOlle Skog, SvedalaEbba Landin, Bromma

Nyamedlemmar

Stipendierhardelatsut

KansliByggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

FörbundsstyrelsenLars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


Beställ facklitteraturoch andra handböcker via SBRs hemsida

www.bygging.se/litteratureller via kansliet, tfn 08-462 17 93.

Medlemmar och anslutna har femprocents rabatt.

Förbundsstyrelsen20 november 20085 december 2008Konsultgruppen28 november 2008Överlåtelsebesikt-ningsgruppen5 november 2008

Försäkrings-nämnden22 oktoberOrdförandeträffen20–21 november2008

Antagnings-utskottet29 oktober 200827 november 200817 december 2008

Kalender

SBRs stipendiefond

Arash Afkari från Göteborg,som studerar vid högskolan iHalmstad, har fått 5 000 kro-nor ur SBRs stipendiefond förstudier i Queensland, Austra-lien. Lika mycket fick VirayaChaimart frånMalmöförvida-reutbildning på magisterpro-grammet i fastighetsveten-skap vidMalmö högskola.

SBRs Konsultgrupp

Konsultgruppens stipendiumpå 10 000 kronor har tilldelatsMadelene Jonsson ochHannaZetterholm, som båda stude-rar vid Mittuniversitetet i Ös-tersund,med5 000kronorvar.

Det är deras examensarbete”En jämförelse mellan jämt-ländska timmerhus och got-ländska bulhus” som belönas.

SBRs Stockholmsavdelning

MariaTrygg,UppsalaochMariaAndersson, Bromma, som bådastuderar på KTH Handen får2 500kronorvarförexamensar-bete i USAompartnering.

Miljö (Tyréns)

Lois Dierks i Göteborg somstuderar på Chalmers erhållerTyréns miljöstipendium på5 000 kronor, för studier i Illi-nois, Chicago om hållbar ut-veckling ochmiljö. D

SBR har en stor pågående an-nonskampanj.Förbundetpub-licerar 32 annonser i tio tid-ningarmed budskapet attmanska gå in på hemsidan www.bygging.se. Även Konsult-gruppen driver en annons-kampanj med budskapet attman ska hitta en konsult påhemsidan www.konsultgrup-pen.nu. Annonserna går i

bland annat Arkitekten, Bo-Fast, Husbyggaren, Fastig-hetstidningen och Byggin-dustrin.SBRs förbundsstyrelse har

beslutat att man som medlemi SBR alltid ska följa Allmännareklamationsnämndens re-kommendationer fullt ut. D

Nytt från SBR

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 110–11 november, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 212–13 november, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän14 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning –Grundutbildning steg 1

Entreprenadbesiktning steg 2– Praktik28 oktober, Stockholm

Entreprenadbesiktning –Provtillfälle för besiktnings-män (steg 1–2)28 oktober, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 3– Kvalitetsansvarig enligt PBLnivå E3–4 november, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 128–29 oktober, Stockholm

Miljöinventering Prov – CMF30 oktober, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 225–27 november, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter – Provtillfälle (steg 1–2)28 november, Stockholm

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 14 november, Stockholm

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 2Självstudier

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 317–18 november, Malmö19–20 november, Göteborg2–3 december, Stockholm

Putsade Fasader5 november, Uppsala19 november, Helsingborg

Fuktmätning – fukt ochmögelskador

Plåt i teori och i verklighet12 november, Stockholm9 december, Helsingborg

Entreprenadjuridik medavtalsrätt25-26 november, Stockholm

AMA AF 07 – Nyheter ochförändringarHalvdagsseminarium2 december, em Stockholm

Skadeutredningar27 november, Uppsala3 december, Stockholm

AMA Anläggning 07*5 november, Kristianstad6 november, Borås12 november, Norrköping13 november, Stockholm

LOU – upphandling av byg-gentreprenader och tjänster*30 oktober, Visby

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N, 5, 6, 12 november,GöteborgNivå K, 13 november,Göteborg

Entreprenadjuridik,grundkurs*5 november, Malmö6 november, Östersund

Partnering*Halvdagsseminarium13 november, em Luleå20 november, emKarlskoga27 november, emHalmstad8 december, fm Göteborg

Projektledning*2–3 december, Linköping9–10 december, Göteborg

MER Anläggning 07*11 november, Östersund12 november, Helsingborg18 november, Luleå19 november, Luleå24 november, Göteborg25 november, Malmö25 november, Stockholm26 november, Karlstad27 november, Gävle2 december, Umeå9 december, Linköping11 december, Sundsvall11 december, Kalmar11 december, Uppsala12 december, Halmstad

*Kurser markerademed*genomför SBR i samarbetemed EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn08-462 17 94.

För ytterligare informationoch kursanmälan,sewww.bygging.se/kursereller ring 08-462 17 94.

Aktuellakurser


Pågrundavattvissabeslut integått att genomföra kommerauktorisationen av ”gröna be-siktningsmän” inte att utfor-mas som artikeln i Husbygga-ren nummer 4 beskriver. SBRoch Movium (gröna besikt-ningsmäns hemvist) håller påatt förhandlaomenny lösning.

Vi räknar med att vara klaramed detta under detta år. Närallt är klart kommer SBR attpresenteraettdethelapåhem-sidan www.bygging.se.Gunnar Edebrand, kanslichef

Rättelse”Grönabesiktningsmän”

Annonser skagenyakunder

Energideklarationer var rub-riken på höstens första må-nadsmöte i Stockholm. 47 för-väntansfulla deltagare samla-des i ABF-huset på Sveavägenefter en middag på restaurangHatam strax intill. Anledning-en till att vi byter lokaler ärprishöjningar på vår tidigareträffpunkt på Södermalm.Kvällens föredragshållare

Richard Lindwall från Ener-gisparkonsultABbelysteöver-gripande vad som gäller ochhur praktiken utformas. Detkan noteras att det är ett EU-direktiv som ligger som grundför deklarationen. Det gällerför samtliga länder inomunio-nen att rätta in sig i leden därSverige tycks vara ett av de sis-ta.Energideklarationer hör vi

dagligen talas om som någotsom sakta närmar sig. Till da-tumen den 31 december 2008

och den 1 januari 2009 skaenergideklarationer vara verk-lighet för ”allmänna byggna-der”ochställs somkrav förob-jekt som säljs eller hyrs ut.

Vem, vad och vilka gör vad?Företaget ska vara ackredite-rat och en besiktningsman görbesiktning för upprättande avenergideklarationen.Härkan-ske man i framtiden kan tänkasig en grupp besiktningsmänmed specialkompetens somsamverkar i större objekt.

Vad får man?• Endeklaration upprättas förhusets energistatus idag (be-siktningstillfället).

• Ett åtgärdsförslag upprättasför att minimera värmeför-lusterna.

Självadeklarationenärett ifyl-lande av uppgifter med hjälp

av besiktningen och basupp-gifter om energiförbrukningoch status.Åtgärdsförslaget ger stora

möjligheter till förslag på åt-gärder för att förbättra bygg-nadens energiförbrukning. Iförlängningen kan det betydahögre saluvärde.Ett flertal fall där åtgärder

behövspresenteradesmedbil-der på anläggningar som fun-gerade mindre bra. Besikt-ningen ska också ta hänsyn tilleventuella OVK-protokoll ochradonmätningar.

HuvudreglerAlla byggnader sombyggs, säl-jes eller hyrs ut/upplåtes medbostadsrätt.Det är ägarens/säljarens

skyldighet att se till att detfinns en energideklarationsom inte är äldre än 10 år.

Vilka byggnader ska energide-klareras?• Småhus, till exempel villoroch radhus (en gräns på 50kvm).

• Flerbostadshus, till exempelhyres- och bostadsrätter.

• Specialbyggnader, till exem-pel biograf, skola, vårdbygg-nader, simhallar.

Övergångsbestämmelser• Småhus (villor och radhus)för försäljning efter 1 jan2009.

• Flerbostadshus (hyres- ochbostadsrätter ) senast den 31december 2008.

• Lokalbyggnader från ochmed den 1 januari 2009.

• Specialbyggnadersenastden31 december 2008.

AvUno Rydholm,Stockholmsavdelningen

Nytt från SBR

SBRMalmöhade ett välbesöktminiseminarium måndagenden 22 september, om ett ak-tuellt ämne: ”Energideklara-tioner med åtgärdsförslag”.Förutom SBR-ingenjörer

deltog också studenter frånhögskolan i seminariet, somhade totalt 42 deltagare. Med-lemsmötet började med envälsmakande buffé i högsko-lans restaurang.Kvällens föredragshållare

var Bengt Linné från Svenskenergideklarering. Vi fick ettkoncentrerat och välformule-rat föredrag, som både rätadeut flera frågetecken och fickåhörarna att förstå omfatt-ningen av Boverkets krav.Det återstår mycket arbete

med energideklarationer denärmaste tio åren. Till de tvåföljande årsskiften ska300 000 fastigheter, typ fler-bostadshus, kontorshus, kom-

mersiella fas-tigheter, kom-munernas ochstatens fastig-heter, varaenergidekla-rerade. Hit-tills är enbart15 000energi-deklarationergjorda. Efterår 2009 skavillor energi-deklareras.Boverket troratt 60 000energideklarationerper årkangöras under tio år. Dessutomskadeåterstående fastigheter-na e-deklareras, de som skulleha varit utförda till 31 decem-ber 2009.Det är viktigt att e-deklara-

tioner åtföljs av åtgärdsförslagför energibesparing.Omsamt-liga fastighetsägare gör en el-

ler fleraenergibesparingarblirvinsten stor för fastighetsäga-ren och samhället.Bengt Linné pratade också

om vilka åtgärder som är mestlönsammaoch ivilkenordningde bör göras. Se mer om åt-gärdsförslag för energibespa-ring på www.bygging.se, väljLokalavdelningar, Malmö.

Höstens program i Malmö-avdelningen fortsätter med”Konsultansvar med rättsfall”och studiebesökpåEntréMal-mö.

Av Lars Olderius,Bygging SBR


Rätadeut frågeteckenomdeklaration

Föreslååtgärd föratt sparaenergi

Om alla fastighetsägare gör en energibesparande åtgärd blir vinsten stor för helasamhället.

Nytt från SBR

SBRhar somsedvanligt är del-tagit i det årligen återkom-mande Nordiskt Byggsympo-sium som i år hölls i Köpen-hamn 12–14 september i Kon-struktörsföreningens regi.Del-tagare från de nordiska bygg-ingenjörsföreningarna, Nito iNorge, Konstruktörsförening-en i Danmark, Svenska Bygg-mästare- och Ingenjörsför-bundet och RKL i Finlandsamt SBR som representera-des av förbundsordförandeLars Hedåker och kanslichefGunnar Edebrand, diskutera-de angelägna gemensammafrågor.Nedan följer ett kortfattat

referat från de minnesanteck-ningar som fördes.

KONSTRUKTÖRSFÖRENING-EN (KF) KF´s, ordförande GertJohansen hälsade välkommentillKöpenhamn.KFhardet se-naste året arbetat med nylagstiftning för bygglov. Tek-nisk bygglovsbehandling skainte längre företas av kommu-nenpåmindre ochokomplice-rat byggeri.KF har initierat ett projekt

där man försöker samla byg-gandets aktörer. Arkitekteroch ingenjörer kan ha svårt atttalasammaspråk.Konstruktö-rerna* är de sombygger en bromellan dem. Projektet kulmi-nerar på årets konstruktörs-dag i oktober.Hur påverkar globalisering-

en kraven på framtidens bygg-nadskonstruktör? Konstruk-törer kommer att rita mindreoch styra mera. Bättre inter-kulturell förståelse behövs.Strategisk byggherrerådgiv-ningblir centralt förkonstruk-törer.

RKL RKL och byggindustrinhar gjort en undersökning avutländsk arbetskraft i Finland.Åldersfördelningenpåmed-

lemmar i RKL:

Medlemstyp Antalmedlemmar

Studenter 1 000Under 50 år 1 90050–64 år 3 40065–101 år 2 300Som kuriosum kan nämnas

att RKLhar enmedlem somär101 år.Pensionsåldern i Finland är

63–65 år. En del fortsätter iprojektanställningar efter pen-sioneringen. ÅldersfördelninginomSBRär i stort densamma.RKL mister cirka 100 med-

lemmarper år, netto.Omtre årärde förstaByggmästareYH**färdiga i sin utbildning och dåförväntasmedlemsantalet öka.Tillgång till 3,5-årig Byggmäs-tare YH utbildning finns bådeför studenter och sådana medarbetserfarenhet.RKL har avsatt folk till att ta

siganvärvningavnyamedlem-mar.Man har även gjort en be-hovsanalys. Vad önskar med-lemmarna av RKL? RKL skaförsöka ändra sin image frånattvaraenpensionärsförening.Det finns cirka 2 000 personeri RKL´s medlemsföreningarsom inte ärmedlemmar i RKL.De önskar inte att tvinga icke-medlemmar in i RKL. I så fallkommer flera medlemsför-eningar att utträda ur RKL.

SBR Av de studerande påhögskolan iMalmö är cirka 50procent kvinnor.SBR håller på att revidera

sina antagningsregler. Fram-över kommer enbart utbild-ning/-examenattgetillgångtillmedlemskap. Besiktningsman-naföreningen har gått upp iSBR och ”Gröna besiktnings-män” är på väg in. En annons-kampanjhar lanserats förde90procent av medlemmarna somär självständiga konsulter.

NITONITOhar6 000student-medlemmar inom alla bran-scher.

NITO TAKSTDeltagare i en re-gelkommitté som ska regleratakst-verksamheten. Det är enny plan- och bygglag på vägsom bland annat kommer attinnehålla krav på elektroniskbygglovbehandling. NITOTakst erbjuder medlemmarnafacklig verksamhet.

ENERGIDEKLARATION I Sveri-ge ska alla hus vara deklarera-de 1 januari 2009. SBR´s be-siktningsmän ska också kunnagöra energideklarationer. Detfordrar certifiering. SBR harkurserochcertifieringenskötsav ett organ. Dessutom ska ac-kreditering till, och SBR hartagit fram en kvalitetsmanualför små verksamheter för ac-kreditering hos Swedac. SBRhar framfört kritik till Bo-verket över kostnaden för för-farandet.I Finland råder stor brist på

kvalificerade energikonsulter.Endast cirka 100 är certifiera-de intill nu.I Norge har det varit kamp

mellan myndigheter om vemsom ska svara för ackredite-ring. Till den 1 januari skaägarna göra en egen energi-deklaration.Elensomanvändstill uppvärmning är fortsattbillig, sådeär intevåldsamt in-tresserade.I Danmark är i stort allt på

plats och fungerar. Dock harstaten skjutit fram tidpunktenför energideklaration av egnabyggnader. I dag är energikon-sulter personligt godkända,men från1 januari kommerbo-

lag som har minst en ansvarigoch som lever upp till dagenskrav på godkännande, att kun-na registreras som ackredite-rad verksamhet, vilket germindreskärptakravpådenen-skildes kompetens.

ÖVRIGT I övrigt diskuteradesom krav på avloppsrening iglesbygd samt omproblemen iSverige med tunnputs på ickeventilerad trästomme.En dag viktes åt studiebe-

sök. Först besöktes DR-Byen,Danmark Radio/TV´s nya an-läggning i Örestaden. Ett ny-bygge på cirka fem miljarderdanska kronor vilket är allde-les fördyrtochresulteradeiettantal lediga jobb bland ansva-rigapåDR.ÄvenAller-koncer-nens nya pågående bygge be-söktes. En glasskapelse i sju-åtta våningar i avancerat utfö-rande.En chartrad båt tog oss runt

i inre hamnen och bland annatförevisades Sydhamnen medall sin nya bostadsbebyggelse.Nygrävdakanalerhadestyckatupp området i 28 småöar.För ett väl genomfört sym-

posium tackades danskarnaochnästaårärdetFinlands turatt ha arrangemanget.

Av Lars Hedåker,förbundsordförande

* En dansk konstruktör är enperson som arbetar prak-tiskt på byggplats, som tillexempel arbetsledare.

** Byggmästare arbetar prak-tiskt på byggplats.


Konstruktörbliröverbryggare

Aller-huset. Foto: Lars Hedåker Sydhamnenmed ännu inteborttagen spont till grävd kanal.Foto: Lars Hedåker

– Antingen skaffar du dig engripsochbörjar i hamnenellerså ser du till och läser och dåhjälper jag dig ekonomiskt.Såsaensjökaptentill sinson

efter realexamen, för drygt etthalvt sekel sedan.– Vet du vad du vill bli?– Jag vill bli maskiningen-

jör, sa jag till far och försökteverka övertygande.– Visst, sök då! Se till att du

går igenom så ordnar det sigmed betalningen.Jag började på GTI – Göte-

borgs tekniska institut, på enteknikerkurs i maskinteknik.GTI var en helt ny värld medföreläsningar utan böcker,från morgonen till kl 20 vissadagar, bland annat för att viskulle få yrkesaktiva lärare.Föreläsarna ritadeoch textadepå tavlan och eleverna skrevav, gick hem och läste. Vi hademinst 13 ämnen, teoretiskasom matte och flera fysikäm-nen och mer teknikinriktadesom ångpannor, oljemotorer,flygteknikochpumpar. Senareblev det även VVS-teknik ochdet var tur, eftersom jag skullekomma att arbeta med det.Bäst betalt första jobb, 900kronor per månad, efter mili-tärtjänsten år 1962.Vi var cirka 70 elever i klas-

sen och största delen var norr-män. GTI var Norges störstatekniskaskola,sasdet.Visvens-kar kom direkt från skolan.Norrmännen var äldre, en deluppmot40år,mererfarnaochmed yrkeskunnande.På GTI fick jag en första in-

blick i svensk politik prägladav socialistiska värderingar.GTI var en privatskola och så-dana räknades inte i det offi-ciellaSverige, trotsatt institut-singenjörer utgjorde stor del

av ingenjörskåren och var ef-terfrågade. Toppbetyg från ensådan skola var värdelösa omman ville söka till högskola.INorgesågmanannorlunda

påsaken.Denorrmänsomstu-deradevidGTI sågs somenre-surs och fick goda bidrag avnorska staten. De fick till ochmed ett litet bidrag av svenskastaten, såsom utlandsstude-rande i Sverige, men vi svens-karkundeinteensfåstudielån!Det var en lyckligdel avdem

som börjat, som fick sin exa-men. På examensdagen höllrektorn ett tal, som jag haft iminnethela livet.Hansaunge-fär:– Nu är ni nyblivna ingenjö-

rer. Det innebär inte att ni kanslå er till ro och tro att ni är fär-digutbildade. Men ni har fåtten bra grund för att vidareut-bilda er inom den bransch nikommer att arbeta, och detgäller för hela ert arbetsliv.Hur rätt hade han inte. Vill

man arbeta som konstruktör,måstemanhela tiden följa dentekniskautvecklingenoch läsain ständigt föränderliga regel-verk och entreprenadjuridik.Är man dessutom företagaremåste man kunna en del omekonomi, marknadsföring, ar-betsrättochmycketannat, inteminst psykologi. Ibland kandet vara väldigt olämpligt attsäga hur det är!Jag har arbetat hela tiden

som konstruktör i VVS-bran-schen. Det har blivit både sto-ra och små projekt. Institut-singenjörer har anförtrotts le-dande uppdrag i flera av lan-detsstörstaprojekt.Lite förvå-nande när man tänker på denlåga status deras utbildninghaft i statsmaktens ögon. Meninte överallt. Företrädare för

många stora företag har visatförtroendeochuppskattat folkmed praktisk och teoretiskkunskap, precis som GTI:s in-genjörsring vill förmedla medsina två metaller. En ädel me-tall för teoretiskt vetande ochen oädel som symbol för prak-tiskt kunnande.När jag ser tillbaka på mitt

arbetsliv, har jag förstått hurbra utbildningmånga institut-singenjörer fått. Vi har utgjortden breda basen, förmodligenflertalet av ingenjörskåren un-der ett halvt sekel, då svenskteknik och välstånd utveckla-des. Vi har varit med om attbygga Sverige.Många maskinare började

sin bana på stora verkstädersom varven, bilindustrin, SKF,Nohab eller Motala Verkstad.Därkundeman läraavdeäldresom hade kunnande och yr-kesstolthet. Jag är rädd att nå-got av det har gått förlorat idag. Förhoppningsvis har detersatts av annan kunskap ochökad flexibilitet.Vi såg upp till våra högsko-

leutbildadekollegor ochansågdet självklart att de skulle blihöga chefer och utveckla nyaidéer, som vi institutare kundetillämpa.I VVS-branschen har det

funnits få högskoleingenjörer.Jag tror det beror på att detinte funnits någon sådan ut-bildningslinje. Installa-tionsteknik har varit tillval-sämne på andra linjer som vägoch vatten och maskinteknik.Bristen på högskoleingenjöreriminbranschharmöjligenun-derlättatkarriärenför institut-singenjörerna, men varit tillnackdel för branschen. Denhar lidit brist på företrädaresom accepterats i akademiska

kretsar. Det har kanske brom-sat utvecklingen och bidragittill att klimatinstallationer ib-land blivit lite styvmoderligtbehandlade i byggprocessen.Efter hand avskaffades de

flesta tekniska instituten. Dehadevaritennagel iögatpåpo-litikerna. De menade nog attbra utbildning skall förmedlasi samhällets regi. Parallelltmed instituten fanns det ävenstatlig ingenjörsutbildning, tillexempel tekniska gymnasiet iGöteborg. En utmärkt skolasom producerat många bra in-genjörer, men som långt ifråntäckte behovet. Därför behöv-des instituten och privata ini-tiativ då liksom nu inom fleraområden.Det mesta lades emellertid

ner och den lägre ingenjörsut-bildningen fördes in i gymna-sieutbildningen. Senare ladesäven den ner och nu talar manom ett återinförande. Harmo-nisering av ingenjörsutbild-ningen med andra länder böreftersträvas.Makthavarna börjar inse att

vi inte kan tillgodose hela in-genjörsbehovetmedenbart ci-vilingenjörer.Tänkomallvårdskulle utföras av läkare utansköterskor!Jag är övertygad om att in-

stitutsingenjörerna behöverkvalificerade efterföljare, omvårt land skall behålla sin tek-niska förmåga.

Jan Ivarson

Nytt från SBR

Institutsingenjörerna iSverige

Husbyggaren firar 50 år i år. Institutsingenjören Jan Ivarson gör enbetraktelse över hur utbildningarna förändrats under åren som gått.


thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comw.tata-tak.comw

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenBox 4415102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Documents

Husbyggaren 2008 Nr 5