Husbyggaren 2015 Nr 3

NUMMER 2 | 2015

Antändning och brandtillväxt

Brandtest

Brandmotstånd i trä

Målning av betong

Nytt tänk om betong

DEBATT

Byggbranschen behöver och kan

välkomna fler

Brandklasser under lupp

METODER OCH MATERIAL

Tål våtrums- material vatten

NYHET!

TEMA Brand och betong

Behovet är stort av nya entreprenadbesiktningmän

Yrkesporträtt

THERMO 86 BRAND MED RÖKGASTÄTHET

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se

Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet?Med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt U-värde med brandskydd och rökgastäthet i klass EI 30 Sa, Sm.

Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet. Den medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner upp till 4,6 m i höjd!

Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav.

Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

max

460

0

ca 3

500

max

300

0

ca 1700

max 1450

NYHET

THERMO 86 BRAND MED RÖKGASTÄTHET

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se

Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet?Med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt U-värde med brandskydd och rökgastäthet i klass EI 30 Sa, Sm.

Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet. Den medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner upp till 4,6 m i höjd!

Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav.

Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

max

460

0

ca 3

500

max

300

0

ca 1700

max 1450

NYHET

Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energi-

effektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasad-

system är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Syste-

men är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med

våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter

till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | [email protected] | www.sto.se

Fasadsystem för alla typer av byggnader

Husbyggaren_fasad_150212_210x297.indd 1 2015-02-12 16:53:30

RÄTT GLASRÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjut-ning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

www.sp.se

HUSBYGGAREN NR 2.2015 5

Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR

Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets-förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected] Tfn: 08-462 17 90ISSN 0018-7968

REDAKTION

[email protected]

Ansvarig utgivare: Lars Hedåker

Teknisk redaktör: Andreas Falk070-170 98 [email protected]

Redaktör: Helena Thorén070-621 55 [email protected]

ANNONSAVDELNINGMediarum Sverige AB08-644 79 [email protected]

PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:–Lösnummer, plus porto: 89:–Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 2 v.17 Nr 3 v.23 Nr 4 v.38 Nr 5 v.44 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, StockholmExakta, Malmö

OMSLAG

Storskaligt brandtestFoto: Mauro Rongione

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Ledare

odå, det är sant. Vintern som aldrig kom är över, åtminstone från min södra horisont. Vin-tergäcken och snödroppar stormar fram och de första scillorna är på plats.

Tiden går fort och snart är det dags för SBRs årliga förbundsstämma, denna gång i Malmö 16–17 maj. Det är min förhopp-ning att så många medlemmar som möj-ligt närvarar vid stämman. Det är trots allt där som en diskussion om SBR:s inrikt-ning förs och beslutas.

Idén med att Svenska Byggingenjörers Riksförbund skulle kunna byta namn till Sveriges Byggingenjörers Riksförbund är nog så intressant, men nog tycker jag att den vilar på ett för luddigt resonemang. Ska något göras, får det vara mer radikalt än så.

Bostadsbyggandet och bostadspolitiken är ett stort och intressant ämne för diskus-sion. I senaste numret av SABOs tidning Bofast intervjuas bostadsminister Mehmet Kaplan om sitt stora och svåra uppdrag - att få fart på bostadsbyggandet och upp-fylla regeringens mål med 250 000 nya lägenheter fram till år 2020. Mehmet Kap-lan har haft en tuff start på sitt uppdrag och han har att bita i. Ännu har inga kon-kreta förslag kommit fram, men han har ju bara suttit på posten ett halvår. Hela bostadssverige väntar på förslagen som ska lösa krisen. Men det blir nog bara mer pengar i statliga subventioner. Annars har ju byggandet av bostäder ökat lite på senare tid – cirka 40 000 lägenheter per år är en siffra som synts.

Härom veckan kom domen i målet med de enstegstätade husfasaderna i Svedala. Domen utföll till köparnas fördel. Enstegs-tätning var alltså ingen bra metod och borde inte använts. Frågan om ersättning till de drabbade ingick inte i domslutet utan kommer att bli föremål separata för-handlingar. Vådan av snabba och förenk-lade byggmetoder blev här uppenbar och kommer troligen att få stora konsekvenser för byggbranschen.

En sak som många av oss nu kämpar med är självdeklarationen, Själv och själv, numera gör ju Skattemyndigheten dekla-rationen åt oss och vi behöver i de flesta fall endast granska och godkänna. Även mer komplicerade saker kan man numera klara med till exempel e-legitimation. Tek-nikutvecklingen går så fort att det är svårt att hänga med. En god sak med tekniken är att skatteåterbäringen kommer snab-bare.

Och sommaren närmar sig.

Våren är här!

LARS HEDÅKERAnsvarig utgivare [email protected]

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

Logotyp negativ

Förslag 1. logotyp positiv

Befintlig logotyp positiv

Förslag 2. logotyp positiv

Specialister på brand-skyddsprojektering och riskanalyser.

www.brandkonsulten.se

J

Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. Vi är ett starkt team med mer än 30 brandingenjörer på 10 orter i Sverige och Norge som samarbetar för att skapa lönsamma, hållbara och smarta lösningar tillsammans. Vi har många pågående projekt inom avancerad brandteknisk projektering och riskhantering, i Sverige och internationellt. Vi ser möjligheter och lösningar i alla komplexa utmaningar. För oss är inget projekt för litet eller för stort.

ÅF är hjärtat i teknikvärlden.Följ våra framgångar på www.afconsult.com.

På ÅF har vi en passion för

Brand och Risk

Vi tackar Trångsvikens Bygg för förtroendet att få leverera betongstommen till Skalspasset Ski Lodge, Vemdalen

Tel 0241 - 23 500 • www.dalacement.se

HPC-balken, den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.– Nu med svanen-märkt korrosionsskydd.

Läs mer på www.sveconsteel.seEN 1090-1


Innehåll # 2 | 2015

8 MARKNADSNYTTByggkatalog med BIM, Betong firar 100 år, laddbox och LED-strålkastare.

10 SÅ BESTÄMS ANTÄNDNING OCH BRANDTILLVÄXTAntändning och brandtillväxt är ett eget problemområde. En fördjupning av artikeln ”Så bestäms brandmotståndet” i nr 1 2014.

16 STORSKALIGT BRANDTEST IFRÅGASÄTTER BRANDKLASSERBrandtest i Finland av fyra isoleringsmaterial med kommentarer från Boverket, Ikem och SPU Isolering.

19 BÄTTRE BRANDSKYDD ÄN BBRBättre brandskydd än föreskrifterna, utan att man förstärkt det.

20 TRÄKONSTRUKTIONERS BRANDMOTSTÅNDDet byggs alltmer i trä och därför blir beräkning av träkonstruktioners brandmotstånd allt viktigare.

24 MÅLNING AV BETONGOrganiska färger, som akrylatfärger och sikilon-harts, jämförs med oorganiska, som silikat, cement och kalkfärger.

28 FORM & TEKNIKKan vi tänka nytt kring betong eller har vi stelnat i formen, så att säga?

30 UTBLICKMiljövänligare alternativ än vanlig betong, studier från Tokyo.

32 FRÅGA JURISTENSkatteregler för elproduktion genom solceller.

33 DEBATTByggbranschen har de bästa förutsättningarna för att välkomna fler.

34 METODER & MATERIALVarför tål inte våtrum vatten? Beprövade material och lösningar klarar ju det.

36 YRKESPORTRÄTTBesiktningsmän inom byggentreprenad är hett eftertraktade.

41 NOTERATStaten bör ta ekonomiskt ansvar för byggandet, enstegstätade fasader i dom från Högsta domstolen.

44 NYTT FRÅN SBRBoka höstens kurser redan nu. Byggteknikstudenter prisades i Uppsala, Nya BBR 22 i Stockholm.

I nästa nummer: Tak och fasad. Numret kommer ut vecka 23.

TEMA I DETTA NUMMER

Husbyggande är brännbart, både valen av material och bristen på bostäder är heta frågor. I det här numret lyfter vi det brännbara utifrån brandrisker. An-tändning och brandtillväxt, brandklasser och brandskydd samt datorprogram som beräknar brandmotståndet för det allt populärare träbyggandet.

Betongens beständighet kan för-längas om den målas, men vilken färg är bäst? Nytänkande kring betongen för att utveckla bättre miljöprestanda och nya användningsområden. En utblick i japansk forskning kring miljövänligare material än konventionell betong.

■ BRAND OCH BETONG

10

36

16

28

24

8 HUSBYGGAREN NR 2.2015

Marknadsnytt

Betongmaskiner för proffs AB Lindec® lanserar just nu tre nya modeller av en ny serie proffs-glättare. Förbättrad prestanda och smarta funktioner har gett ett positivt gensvar på marknaden. Under 2015 kommer även ett antal andra maskiner laseras. Efterfrågan på såväl gasol- som batteridrivna maskiner ökar. Därför jobbar AB Lindec® med nya prototyper. Några testkörda med goda resultat och är snart klara för marknaden. www.betonggolv.com

Liten och integrerad GNSS-mottagareSokkia lanserar nu sin minsta och mest lättintegrerade GNSS motta-gare med modellnamnet GCX2. Den helt nya designen gör apparaten ultralätt och ger förbättrad ergonomi. Det tack vare att mottagaren ansluter via bluetooth till fältdatorn Sokkia S10. ”Bullet” som mo-dellen också kallas, är en helt integrerad mottagare med antenn, batterier och kommunikationsmöjligheter. Konstruktionen sägs vara robust men samtidigt smidig och mer som en förläng-ning av stången den är monterad på. ”Bullet” beskrivs som lättanvänd och idealisk som en RTK nätverksrover. www.topconpositioning.eu

Tidskriften Betong firar hundra årRedan i februari började firandet. Hundra krönikörer levererar betong- och cementbetraktelser med titlar som ”Betong som berör!”, ”Alla ska med!” ”Brand, tand och hat biter inte!” och ”50 nyanser av grått!” Förvånande hur mycket det går att gör av ett så cementerat ämne. Vi gratulerar!Här är några nedslag bland de krönikor som publicerats:02-februari, Anders Rönneblad, Cementa.03-februari, Erik Hellqvist, Svensk Byggtjänst.16-februari, Lena Åhl, Betongindustri.18-februari, Karolina Keyzer, Stockholm Stad.25-februari, Gert Wingårdh, Wingårdhs.27-februari, Olof Johansson, Samhällsbyggarna.02-mars, Richard McCarthy, Betongföreningen.10-mars, Ola Månsson, Sveriges Byggindustrier.11-mars, Anna Johansson, Infrastrukturminister.20-mars, Monica Björk, Byggmaterialindustrierna.30-mars, Tove Adman, Tove Adman.31-mars, Staffan Åkerlund, Byggindustrin.09-april, Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet.13-april, Joakim Gullmark, Hercules Grundläggning.www.betong.se/tag/betong-100-år

Färdig Betong blir Thomas BetongThomas Betong firar 60 år. Företaget ingår i en svenska familje-ägda koncernen Thomas Concrete Group, och bildar gemensamt varumärke under namnet Thomas Betong. Koncernen som har huvudkontoret i Göteborg samlar dotterbolag och anläggningar och arbetar mer integrerat, särskilt inom teknik och utveckling samt inom marknadsföring. www.thomasbetong.se

Knäskydd för hantverkareD3O® LITE är ett högteknologiskt material som är flexibelt, tåligt och skärresistent enligt CE standard EN14404, vilket säkerställer tillförlitlig kraftfördelning och skärskydd. De nya knäskydden har en ergonomiskt formsprutad design med luftkanaler. Det gör att knäskyddet sitter riktigt nära runt knäna samtidigt som det ger ventila tion för komfort vid arbete på knä.www.hultaforsgoup.com

Laddbox för elbilenAntalet elbilar ökar snabbt i Sverige. Vattenfall erbjuder lösningar som kan ge dina kunder, anställda och boende en förmånlig service genom att instal-lera en laddbox.– Förmånlig service för kunder och

anställda– Intäktsmöjligheter om du gör

laddboxen publik– Installerar i hela landet– Laddar snabbt och säkert– Upp till tio gånger snabbare än

vanligt vägguttagwww.vattenfall.se

Minst 70 % av alla vindar harproblem med mögel!

Förebygg med TrygghetsVakten Vind• Minimalt underhåll• Extremt energisnål• Lätt att installera

Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.-För en torr och säker vind!

www.trygghetsvakten.se031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

Bygg enligt BBR fukt- och brandskyddat med TrygghetsVaktens styrda vindsventilation!

TrygghetsVakten vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller. - Stänger ventilation vid höga temperaturer- Ventilerar ut värmeöverskott sommartid- Skyddar mot byggfukt och mögel

TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynn-samt. Den är lämplig för alla vindar mellan 20-20 000 kvm.

Kontakta oss för dimensionering!


BRAND


den tidigare publicerade artikeln ”Så bestäms brandmotståndet”, publice-rad i Husbyggaren nr 1 2014, beskrivs hur byggnaders och byggnadsdelars brandmotstånd bestäms. En bygg-nadsdels brandmotstånd anger under hur lång tid den kan bära en

last eller stänga inne en övertänd brand och därigenom hindra den från att spridas till ytterligare utrymmen i byggnaden. Bäst är dock att en brand inte uppstår och i de fall den gör det inte går till övertändning. Det finns europeiska standarder och brand-klasser som anger en produkts antändlighet och benägenhet att medverka till övertänd-ning. Produktegenskaperna sammanfattas under begreppet ”reaction to fire” och önskvärda egenskaper regleras i våra bygg-regler.

BAKGRUND

Många av de produkter och material som används vid husbyggande är brännbara. Likaså fyller vi våra hus med många olika sorters brännbara nyttiga ting. Då en brand initierats och går till övertändning utgör den en betydande risk för personer i närhe-ten. Den kan sprida sig till andra delar av byggnaden som kan brinna ner till fullo. Förenklat sett kan man säga att övertänd-ning sker när den initiala lokala branden övergår till att involvera hela rummet. Detta sker primärt genom att brandeffekten

Iökat så mycket att strålningen från rökgas-lagret under taket tänder allt brännbart i rummet. Rumsbranden blir då ventilations-kontrollerad dvs. brandeffekten styrs till stora delar av tillgången på syre. Ofta följs det här av att fönster går sönder och de heta brännbara gaserna kommer ut i frisk luft. De brinner då och vi ser de karaktäris-tiska stora lågorna från en fullt utvecklad brand som slår ut ur byggnadens öpp-ningar. I figur 1 visas ett exempel på en brand som går till övertändning samt en brand som självdör utan att utvecklas till en övertänd brand.

Rumsbränders utveckling styrs av det brännbara innehållet; hur lätt den kan antända, flamspridningens hastighet över stora ytor och den avgivna värmeeffekten per ytenhet. Under åren har det utvecklats en hel del olika provningsmetoder med syfte att bestämma viktiga nyckelparame-trar som leder till brandtillväxt. Redan 1902 utvecklades det en provmetod i USA för att kvantifiera brandegenskaperna hos flam-skyddsbehandlat trä och några år senare började man efter ett antal teaterbränder med tragisk utgång att testa brandegenska-perna hos tyg som fanns i draperier. Men det var först på 30- och 40-talen som det utvecklades mer generella, dock ganska grovhuggna testmetoder, för att karakteri-sera antändning och brandspridning. Nu har vi ett mer genomtänkt europeiskt sys-

Så bestäms antändning ochBRANDTILLVÄXTBränder innebär återkommande problematik när det gäller dimen-sionering och utvärdering av brandmotstånd och beteende vid brand. Antändning och brandtillväxt är ett eget problemområde, avsett materialslag i stommen, då bränder vanligtvis initialt inte berör stommen, utan uppstår i kompletterande byggnadsdelar, detaljer och materialslag. Brandförlopp skiljer sig åt, på grund av mång-falden av inverkande parametrar, men standarder och referens-scenarion för bedömning finns.TEXT: ROBERT JANSSON OCH BJÖRN SUNDSTRÖM, SP FIRE RESEARCH FOTO: MAURO RONGIONE

TE

MP

ER

AT

UR

UT

VE

CK

LI

NG

TID FÖR ANTÄNDNING

Fullt utvecklad övertänd brand

Brand som ej gårtill övertändning

Figur 1. Om en liten lokal brand i ett rum växer till sig kan den komma in i en mycket snabb tillväxtfas som leder till övertändning av hela rummet.

tem för att testa och kvalificera brännbara material och produkter.

Olika ytskikt i rummet kan avgöra om vi får en snabb övertändning inom loppet av minuter eller om en liten initial brand inte sprider sig. Detta illustreras i filmen ”The Room Fire”, vilken tagits fram av SP Fire Research, där vi visar övertändningsför-lopp för olika ytskikt. Samtidigt förklarar vi det europeiska klassifikationssystem som vi använder i Sverige och som SP i samarbete med en rad andra länder har skapat.


BRAND

ÖVERTÄNDNING AV ETT STANDARDRUM ÄR REFE-RENSSCENARIO FÖR KLASSIFIKATION AV YTSKIKT

I figur 2 visas den generella principen för det europeiska klassifikationssystemet för ytskiktsmaterial. Referensscenariot man valt är en brand i ett rum med dimensio-nerna 3,6 � 2,4 � 2,4 m försett med en dörr-öppning. Rummet, det så kallade ”Room Corner” rummet, finns beskrivet i detalj i standarden EN 14390. Standarden repre-senterar ett mindre rum i en bostad vilket är ett tufft scenario när det gäller brandtill-växt och visar hur lätt ett rum kan gå till övertändning. Under provningen påverkas ytskiktet av en brännare i det ena inre hör-net. De första 10 minuterna är effekten på brännaren 100 kW vilket följs av en 10 minuter lång fas med effekten 300 kW. Effekten 300 kW är ungefär en tredjedel av vad som behövs för att branden skall bli övertänd. Då övertändning inträffar sker det alltså på grund av att branden har spri-dit sig i testmaterialet som väggar och tak är inklädda med. I figur 3 ses ett exempel på hur ett test i Room Corner-rummet går till övertändning.

Room Corner-testet är referensscenario för det europeiska systemet för brand i ytskikt invändigt i byggnader. Testet är inte avsett för fasader. För fasader använder vi i Sverige ett fullskaleförsök då man bygger upp en hel fasad som utsätts för en kraftig brand enligt metoden SP Brand 105.

Baserat på ytskiktsmaterials värmeut-

EF

FE

KT

UT

VE

CK

LI

NG

I S

BI

[K

W]

TID [ MINUTER ]

FIGRA ärlinjens lutning

Riktigabränder

Valt konservativt referensscenario representerande riktiga bränder.

Små och medelstorastandardtester förklassificering som reflekterar brandbeteendethos referensscenariot.

Figur 2. I det europeiska systemet har man valt ett referensscenario. Detta referens scenario är Room Corner-rummet EN 14390. Klassifikation av produkten sker sedan enligt europeiska provningsmetoder i mindre skala.

Tabell: Euroklasser för ytskikt. Klass s och d betecknar kompletterande rök respektive droppegenskaper. Notera att klass ”F” är ett icke testat material!

Figur 4. Den uppmätta effektutvecklingen i SBI testet är den röda kurvan. Brandtill-växten utvärderas med parametern FIGRA som är den linje med högst lutning som tangerar effektutvecklingskurvan. FIGRA-värdet som fås fram här är i sin tur spår-bart till resultat i referensscenariot i Room Corner-test.

ROBERT JANSSON Forskare på enheten Fire Research på SP. Under 15 års tid har han främst varit verksam inom områdena brandmotstånd och värmeöverföring.

BJÖRN SUNDSTRÖM Enhetschef för enheten SP Fire Research på SP. Har under många år arbetat med produkters brand egenskaper och bl.a. haft roller som EU:s expert vid framtag-ning av provnings- och klassifikations-system för byggprodukter.

vecklingsegenskaper delas ytskikt in i sju olika klasser, A1, A2, B, C, D, E och F. Den bästa klassen är A1 då ytskiktsmaterialet inte alls bidrar till brandspridningen sedan blir materialet sämre och sämre ju lägre klass det har. Mer information finns i tabell 1.

Klasserna A1, A2 och B ger ej övertänd-ning men skiljer sig åt genom den mängd energi som den klassade produkten kan avge. Klassen A1 är därvid närmast att jäm-föra med betong, sten och dylikt.

TESTER I REDUCERAD SKALA

Så som illustreras i figur 2 används prov-ningsmetoder i reducerad skala för att klas-sificera produkter. I den så kallade ”Single Buring Item” (SBI), EN 13823, mäter man värmeeffekten från en produkt. Vid detta test bygger man ett hörn av testmaterialet som i nederkant påverkas av en gasbrän-nare på 30 kW. Hörnet man bygger består av två skivor av materialet, en med dimen-sionerna 1 � 1,5 m och en med dimensio-nerna 0,49 � 1,5 m. Provet pågår i 21 minu-ter då man kontinuerligt mäter värmeeffek-ten som alstras från materialet samt rök-produktionen.

Genom att utvärdera resultaten från SBI testerna, se figur 4, kan man med parame-tern FIGRA (FIre GRowth RAte) klassificera produkten i en ytskiktsklass. Denna klass korrelerar då till resultaten med samma ytskikt i referensrumsbranden. Parametern

Euroklass, BBR Gamla svenska klasser Provning i full skala (Room Corner) Exempel

A1 Obrännbart Ej övertänding med antändningskälla 300 kW Mineralull med låg bindemedelshalt

A2-s1, d0 Obrännbart Ej övertänding med antändningskälla 300 kW Gipsskiva av speciell kvalitet

B-s1,d0 Klass I Ej övertänding med antändningskälla 300 kW Färg på ordinär gipsskiva

C-s2,d0 Klass II Ej övertänding med antändningskälla 100 kW

D-s2, d0 Klass III Ej övertänding de första två minuterna med antändningskälla 100 kW Vanligt trä

E Ej godkänt ytskikt Övertändning inom 2 minuter med antändningskälla 100 kW.

F Ej testat Ej testat Ej testat

FIGRA får ett större värde ju större branden är och ju snabbare den växer och korrele-rar till brandtillväxten i rumsbranden.

Riktiga bränder är inte standardiserade. När man testar produkters känslighet för brandtillväxt har man bestämt sig för refe-rensscenarier som alla produkter testas mot. Provningsmetoderna både när det gäl-ler ”reaction to fire” och brandmotstånd är utformade för att innehålla relevanta feno-men. Riktiga bränder ser sällan ut som i de idealiserade förhållandena vid provnings-metoderna men med detta system kan beslutsfattare sätta relevanta kravnivåer som leder till ett säkrare samhälle. ■


Figur 3. Övertändning i ett Room Corner-test.

Insulation Technology™Made in Sweden

livsstil för grön energi

www.icell.se

Miljövänlig cellulosaisolering från iCell -isolering för värme, kyla och ljud!

www.icell.seTel 0200 - 210 300

iCell Lösull - naturlig isolering utan borsyra, borsalter och andra farliga ämnen

iCell Skiva - baserad på iCell Lösull,lanseras hösten 2015

”Grym isolering och miljövänlig,finns inget bättre!

Matte Karlsson, Bygglov

75% mindre värmeförlust

I-balk från Masonite Beams är lösningen vid bygandet av välisolerade och täta hus eftersom balkens I-profil medför mycket små köldbryggor.

Värmeförluster via köldbryggor reduceras med ca. 75% och u-värdet blir i genomsnitt 15% lägre än för konventionella träregelkonstruktioner.

Kontakta oss och läs mer på:www.masonitebeams.se

ventisol.se

Ventisol tillverkar rökluckor för nyproduktion och renovering, takljus i form av kupoler i en mängd olika storlekar samt lanterniner där nästan bara fantasin sätter gränserna.Utöver tillverkning tillhandahåller vi montage, service och underhåll.

Kontakta oss gärna om ni vill veta mer.

Moderna byggnader kräver moderna brandskydd. Våra släcksystem, brandposter, rökluckor, armaturer och utrymningsskyltar innebär maximal säkerhet, oavsett vilka utrymmen det gäller. Vi arbetar aktivt med utformning

och dokumentation av brandcellsgränser, sektioneringsdörrar, vägledande markeringar, släckutrustning, riskbesiktningar och riskanalyser.

fraMtidens brandskydd är här

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l [email protected] l www.dafo.se

Tele2 Arena är en arena i världsklass. Dafo har varit med och utformat brandskyddet.

Foto: Aerocam (pilot: Oscar Ohlson, fotograf: Berndt Frogner).


Storskaligt brandtest ifråga-sätter brandklasser

BRAND

BOVERKET

”Boverket anser det som en brist att det inte finns någon gemensam europeisk stan-dard som reglerar brandsäkerheten i fasa-der. Vi har påtalat det till EU-kommissionen under många års tid och nu har ett nytt arbete påbörjats med att ta fram en storska-lig brandtest för fasader. Tills den finns framme används i de svenska byggreglerna en testmetod som heter SP-brand 105 istäl-let.

Vad det gäller enskilda byggnadsmaterial har Boverket inga synpunkter på vilka material som används så länge de uppfyller funktionskraven i de svenska byggreglerna. Ett sätt att visa att kraven uppfylls för fasa-der är att göra en provning enligt SP-brand 105.”

ANDERS JOHANSSON BrandingenjörBoverket – Myndigheten för samhällsplanering, byg-gande och boende

Ett storskaligt brandtest, Room Corner Test (ISO 9705), arrangerades den 9 oktober 2014 av Fire Safe Europe i Finska statens forsknings-centrals (VTT Experts Services) utrymmen. Under testen exponera-des fyra isoleringsmaterial för eld under 20 minuter. Materialen som testades var klassificerade i Euroclass E, B-s1,d0 och A1. De uppförde sig mycket olika under testet. Resultatet visar att ett material som erhållit en viss brandklass (Euroclass) i det småskaliga testet SBI (EN13823), vilken i dagsläget används för att klassificera byggmate-rial, inte uppfyller de kriterier som gäller för klassen när de testas i en storskalig test som Room Corner Test.FOTOREPORTAGE: MAURO RONGIONE

IKEM

”Att endast utföra brandtest på olika isole-ringsmaterial tillför ingen ny kunskap och säger ingenting om hur en huskonstruktion uppför sig vid en brand. När man gör en brandtest för att visa att man uppfyller brandkraven så är det alltid konstruktioner som testas. I Sverige har Boverket ställt upp funktionskrav på husfasader som måste uppfyllas. För att visa det genomgår hela konstruktionen test enligt SP-fire 105. Om man uppfyller funktionskraven så har man ett tillfredställande brandskydd. Boverkets krav på brandskydd är beroende av bygg-nadstyp och verksamhet. Därför är till exempel kraven högre på höga byggnader och sjukhus jämfört med enplans lagerloka-ler.

Om man anser att Boverkets regler inte ger ett tillräckligt brandskydd bör man där-för argumentera för på vilket sätt reglerna bör skärpas. Att visa att någonting som alla redan vet kan brinna verkligen brinner är inte något som leder framåt. Man borde istället ta ett helhetsgrepp och främja ett effektivt och miljömässigt hållbart byg-gande”

PONTUS ALM Ansvarig plastbearbetningsfrågorIKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

SPU ISOLERING

”Konferensen och konklusionerna handlar om brandsäkerhet i fasader. Ett Room Cor-ner Test (ISO 9705) har ingenting med fasa-der att göra. Det används för att mäta hur snabbt brand sprids i hörn. Med andra ord visar inte testet någonting om brandsäker-het i fasader. Om man ville testa brand-spridning längs fasader finns i Sverige SP 105 Fire. Att som i detta fall sätta eld på iso-lering utan att ha klätt det med fasadmate-rial har inget värde.

Testet är utfört av Fire Safe Europe. Det är en intresseorganisation som företräder till 90 procent mineralullstillverkare. Där-för, menar vi, är testet vinklat till fördel för mineralullstillverkarna. Att testet utfördes i lokaler hos Finska statens forskningscen-tral, VTT, betyder inte att de står bakom testet. Att dessutom mena att det är ett storskaligt test är felaktigt. Det är betydligt större tester”

KENNETH FINNÄSVDSPU Isolering AB

Kommentarer till det storskaliga brandtestet(SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Brandskyddsföreningen avböjde att kommentera.)


De skärpta kraven på byggnaders energi-effektivitet har ökat mängden isolerings-material i byggnader. I en ekonomiskt utmanande tid prioriteras ofta mindre kostsamma fasadsystem, men det vore klokt att använda material som är både energieffektiva och brandsäkra.Juliette Albiac, vd på Fire Safe Europe

Isoleringsmaterial Brandklass Tid: min/sek

PIR Euroclass E 00.50

EPS Euroclass E 02.27

PIR Euroclass B-s1 d0 11.55

StoneWool Euroclass A1 20.04

Bygg med naturlagarna

SPLITZ

Träullit är byggmaterialet som löser vardagsproblem. De fukt-reglerande egenskaperna bidrar till ett jämnt och behagligt klimat i alla våtutrymmen. Imma, inte nu längre.

Hitta återförsäljare,www.traullit.se

SBR efter din titelär ett objektivt bevis på din kompetens.

Du har allt att vinna på att bli medlem!

SBR Byggingenjörerna står för kvalitet och kompetens, koncist sammanfattat i tre bok-stäver. En byggingenjör SBR kan man lita på.

Du som uppfyller våra krav på bl a kompetens och

erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna.

Och får därmed rätt att använda SBR som särskil-

jande tillägg till din titel. Dessa tre bokstäver visar

vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för

kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar kon-

kurrensfördel.

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre

bokstävers försprång på www.sbr.se


Brandskyddet är ofta bättre än föreskrivna nivåer utan att man medvetet satsat på att förstärka det. Det är bättre än byggreglerna av helt andra skäl, enligt brand-ingenjören Mattias Skjöldebrand.

I debatten förekommer emellanåt påståen-det att det slutliga brandskyddet ofta eller alltid blir sämre än vad som föreskrivs i byggreglerna. Antagandet bygger på att den projekterade lösningen ligger på den mini-minivå som byggreglerna anger och att den för var steg i byggprocessen och förvaltning blir successivt sämre.

Det kan mycket väl vara verkligheten i några byggprojekt, men vi anser att en infallsvinkel missats i debatten.

Den valda och projekterade lösningens brandskydd är ofta bättre än de föreskrivna nivåerna, utan att man för den skull medve-tet satsar på förstärkt brandskydd. Hur kan det vara möjligt?

Jo, det beror på att man av helt andra skäl än att få ett bättre brandskydd väljer att bygga på visst sätt.

Många byggnader klassificeras som så

Bättre brandskydd än BBR

kallade Br 3 byggnader vilket medför låga krav på exempelvis ytskikt och bärförmåga vid brand. Invändiga ytor får byggs av material med egenskaper motsvarande trä. För byggnader i högre byggnadsklasser krävs inklädnad med gipsskivor eller lik-nande.

Det är inte ovanligt att Br3 byggnader byggs med ytskikt som till och med är bättre än det som krävs i Br1 byggnader. Ytskikten består ofta av plåt på väggar och tak i hallbyggnader eller gipsskivor i små-hus. I dessa fall blir utgångsläget en bygg-nad med ett betydligt förbättrat skydd mot snabb utveckling och spridning av brand inom en enskild brandcell.

För att säkerställa möjligheten till snabb utrymning finns krav på minsta fria bredd på dörrar i utrymningsväg i förhållande till personantalet i lokalen. Kraven på dörrar-nas fria bredd är normalt 0,8 meter i en lokal för upp till 150 personer. Lokalen skall då ha minst två 0,8 meter fri bredd.

Men det är i relativt få fall som lokaler med två dörrar kommer rymma upp till 150 personer. I samtliga lokaler med lägre perso nantal kommer utrymning kunna ske snabbare än normal kravet, ofta betydligt snabbare.

I lokaler för över 150 personer är kravet två dörrar med minsta fri bredd 1,2 meter. Den sammanlagda fria bredden skall mot-svara minst 1 m per 150 personer, vilket innebär att lokalen med två 1,2 meter dör-rar kan tillåtas för upp till 360 personer.

Lokaler med personantal lägre än 360 kan alltså utrymmas snabbare än minimi-kravet. För exempelvis en lokal för 180 per-soner blir kapaciteten följdaktligen dubbelt så stor som kravnivån.

Det finns ytterligare exempel på områ-den där den valda lösningen ger ett högre skydd än vad som föreskrivs i BBR.

Vi vill med det här resonemanget visa på att det finns många byggnader som uppförs betydligt bättre än vad föreskrifterna anger och där brandskyddet med normala drift-och skötselåtgärder är fullgott under bygg-nadens livstid.

MATTIAS SKJÖLDEBRAND BrandingenjörBrandkonsulten

BRAND


BRAND

SPFiT – Beräkning avTRÄKONSTRUKTIONERS BRANDMOTSTÅND enligt Eurokod 5Träbyggandet ökar i omfattning och med hänsyn till att brandfrågor är en generellt avgörande faktor för byggandet utvecklas nu datorprogram för att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd. Arbetet leds av SP Hållbar Samhälls-byggnad och har som mål att underlätta beräkningsprocedurerna och bygger på existerande och nya föreslagna beräkningsmetoder enligt Eurokod 5.

TEXT: ALAR JUST, JOACHIM SCHMID OCH BIRGIT ÖSTMAN, SP HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD

P Hållbar Samhällsbygg-nad (tidigare SP Trä/SP Trätek) utvecklar ett dator-program kallat SPFiT (SP FireInTimber) för att kunna beräkna brandmot-stånd hos träkonstruktio-

ner enligt den europeiska standarden för dimensionering av träkonstruktioner, Euro-kod 5, och enligt de nya beräkningsmeto-der som ska föreslås ingå i nästa version av Eurokod 5. Metoderna finns beskrivna bland annat i handboken Brandsäkra trä-

hus 3. De nya metoderna är ganska kompli-cerade att använda utan hjälpmedel, vilket föranlett programutvecklingen.

Datorprogrammet ska vara enkelt att använda och omfatta väggar och bjälklag, såväl sammansatta konstruktioner med vanliga träreglar och I-element som balkar och pelare, och massiva korslaminerade träkonstruktioner. Det ska kunna beräkna brandmotståndet hos både avskiljande och bärande konstruktioner.

Det övergripande syftet är att bidra till säkrare och mer kostnadseffektivt byg-

gande. En kort beskrivning av SPFiT finns på hemsidan www.sp.se/SPFiT.

EUROPEISKA BERÄKNINGSMETODER

Europeiska beräkningsstandarder enligt Eurokod 5 del 1–2 (EN 1995-1-2) ger regler för brandteknisk dimensionering av träkon-struktioner och är sedan 2012 det enda alternativet för att beräkna konstruktioners brandmotstånd enligt Boverkets föreskrif-ter om tillämpning av europeiska konstruk-tionsstandarder (Eurokoder), EKS. Tidigare enkla tumregler och överslagsberäkningar

S

BÄRFÖRMÅGA (R) INTEGRITET / TÄTHET (E) ISOLERING (I)

Funktionskrav för brandmotstånd hos konstruktionselement: Bärförmåga (R), Integritet/täthet (E) och Isolering (I), som ska uppfyllas under en viss tid, t.ex. 60 minuter. Dessa krav kan uppfyllas av olika typer av träkonstruktioner.

Brandpåverkat trä med opåverkat trä innanför ett skyddande kolskikt och en pyrolyszon. Det opåver-kade träet bidrar till att funktionskrav på t ex bärför-måga vid brand kan uppfyllas under lång tid. Skydd av skivor och/eller isolering kan senarelägga förkol-ningen.

KOLSKIKT

FÖRKOLNINGSZON

NORMALT TRÄ


får inte längre användas om de inte kan verifieras mot Eurokod 5.

Eurokod 5 publicerades 2004 och sedan dess har nya modeller utvecklats för att inkludera fler typer av konstruktioner och för att höja noggrannheten. Det europeiska projektet FireInTimber – Fire Resistance of Innovative Timber structures resulterade bland annat i nya modeller för att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd. Model-lerna ska ingå i nästa version av Eurokod 5, som nu är under revision.

Resultaten av det tidigare arbetet har publicerats i en rad rapporter och veten-skapliga artiklar, flertalet på engelska. De har även publicerats i europeiska och nord-iska handböcker, till exempel Brandsäkra Trähus 3 som återfinns på hemsidan www.sp.se/BST3.

Brandmotståndet, och särskilt bärförmå-gan vid brand, kan vara avgörande för dimensioneringen av högre och komplexa konstruktioner. En mjukvara som förenklar den brandtekniska dimensioneringen och som lätt kan användas av konstruktörer,

arkitekter byggentreprenörer och konsulter kan avsevärt underlätta användningen av metoderna.

UTVECKLING AV BERÄKNINGSPROGRAMMET SPFIT

Syftet är att utveckla datorprogram för trä-konstruktioners brandmotstånd som ska inkludera befintliga och vetenskapligt veri-fierade beräkningsmodeller i Europa. Datorprogrammet ska vara enkelt att använda och omfatta olika typer av träkon-struktioner.

Den övergripande nyttan är att under-lätta för alla parter i byggprocessen att våga börja använda nya och tidigare oprövade typer av konstruktioner till exempel för högre och större byggnader, att kunna jäm-föra olika lösningar på ett enkelt sätt och att lätt kunna optimera konstruktionslös-ningar.

Ett första utkast till beräkningsprogram SPFiT 0.9 för brandavskiljande konstruktio-ner har provats av några konstruktörer och materialtillverkare, som uppskattat idén och enkelheten.

FÖ

RK

OL

NI

NG

SD

JU

P

TID

Fas 1

Fas 2

Fas 3Förkolningstartar

Nedfallgips

Förkolningsförlopp. Skyddsfaser för brand-exponerad träregel bakom en beklädnad.

Fas 1: Förkolning fördröjs av beklädnaden (ingen förkolning).

Fas 2: Förkolning bakom bekläd-nad (långsam förkolning).

Fas 3: Förkolning under efter-skyddsfas (snabb förkolning).

Exempel på skärmbild vid beräkning av träkonstruktioners brandmotstånd enligt SPFiT.

Den andra delen som just håller på att avslutas kallas SPFiT 2.0 och är kraftigt utvidgad till att omfatta även bärande funk-tion och bärförmåga vid brand samt nya typer av konstruktioner. Data i beräknings-modellerna har omformats för att kunna passa in i datorprogrammet och kommer att kompletteras med produktspecifika egenskaper efter lanseringen.

Programmeringen har utformats för att beräkna bärförmåga samt isolerings- och täthetsfunktioner vid brand hos konstruk-tioner. Indata för programmet är bland annat brandkriterier, materialval, dimensi-oner och skyddande beklädnad.

SPFIT 2.0 VÅREN 2015

SPFiT version 2.0 är ett enkelt användbart program för beräkningar av brandmot-stånd. Programmet kommer att presente-ras genom kurser för relevanta målgrupper, där kursdeltagarna får lära sig bakgrunden till metoderna, att använda programmet och få nvändarlicenser. Kurserna vänder sig främst till bygg- och byggmaterialindustrin,

Additionsmetod för att beräkna avskiljande funktion vid brand – summering av bidraget från olika skikt med olika specifika egenskaper.


BRAND

brandkonsulter, konstruktörer och arkitek-ter, samt till myndigheter och de kommer bland annat att annonseras på www.sp.se/SPFiT.

FORTSATT UTVECKLING AV SPFIT

Många byggnadsmaterialmaterial på mark-naden saknar data i rätt format för att kunna användas i befintliga beräkningsmo-deller. Produktegenskaper som har stor betydelse för brandmotståndet hos träkon-struktioner finns inte definierade i europe-iska produktstandarder. Detta gäller i syn-nerhet nedfallstider vid brand hos skivma-terial, som har mycket stor betydelse för brandmotståndet. Eurokod 5 ger inte heller någon vägledning; de värden som kan användas enligt europeisk metodik är base-rade på data från skivor med korta tider till nedfall, vilket ger orealistiskt låga brand-motstånd. Brist på ingångsdata gäller även många isoleringsmaterial.

Det finns dock möjligheter att ta fram produktspecifika ingångsdata genom prov-ning enligt europeisk metodik, kombinerad med beräkning och analys. En del sådant arbete pågår och resultaten för enskilda produkter kan inkluderas i beräkningspro-grammet. På så sätt kan SPFiT även ge ett mervärde genom att inkludera realistiska och verifierade ingångsdata för enskilda produkter. Materialtillverkare har därför kontaktats och erbjudits möjligheter att leverera eller utveckla de nya data som behövs för beräkningsmodellerna. Fler till-verkare och leverantörer är välkomna att delta i den fortsatta utvecklingen av SPFiT.

KÄNNETECKEN FÖR SPFIT

Det nya beräkningsprogrammet SPFiT har SP:s logotyp som kvalitetsmärke och inne-håller bland annat funktioner som:

■ att ge möjlighet till att utvärdera olika konstruktionslösningar snabbt och kost-nadseffektivt.

■ ett unikt beräkningsprogram för beräk-ningar enligt säkerhetsfilosofin i Euro-kod 5.

■ att det byggs ut med möjligheter att lägga till olika fabrikat med specifika egenskaper. Inlagda produkter måste dock kalibreras genom brandprovning och analys.

■ Stöd för hållbar byggproduktion genom att stärka träbyggandet. ■

Beräkningsmetod för delvis isolerade bjälklag med I-balkar finns inte i Eurokod 5, men kan beräknas med de nya metoder som tagits fram i europeiska projekt.

De nyutvecklade beräkningsmetoderna hanterar brandmotståndet hos både nya och befintliga träkonstruktioner.

REFERENSER

■ EN 1995-1-2, Eurocode 5. Design of timber structures, Part 1–2: General – Structural fire design. European Standard, Brussels, 2004.

■ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktions standarder (eurokoder). BFS 2011:10 – EKS 8.

■ Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Rapport 2012:18.

■ Fire safety in timber buildings − Technical Guideline for Europe. SP Report 2010:19.

Vi är kanske inga konstexperter, men med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. Ingenjörskonst helt enkelt. Bengt Dahlgren AB är en av Sveriges största teknikkonsulter och vår kärnkompetens ligger inom VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk samt Teknisk Förvaltning. Vill du veta mera, kontakta oss för en privat visning eller besökwww.bengtdahlgren.se

Ingenjörskonst, helt enkelt

Ingenjörskonst, helt enkeltPå galleriväggen ovan visas några av våra konstverk. Från vänster: Hötorgshallen Stockholm,Näsbyparkskolan, Saluhallen Göteborg, Ideon Gateway, Tripple Towers, Friends Arena.

ma

lla.s

e


De vanligaste färgerna att måla betong med är akrylatfärger, det vill säga organiska. Det finns andra lämpliga oorganiska färger som trots det används mer sällan. Betong behöver ingen målning, men den kan förlänga beständigheten.

Målning av betong

akgrund Betong målas med akrylat-färg (organisk) i mycket stor utsträckning inomhus och utomhus. Fördelen med denna färg är att den är vattenbaserad, lätt att

stryka på och billig. Variationen i egenska-per är stor och svår att bedöma för använ-daren. Akrylatfärg har emellertid en del nackdelar. Den är ganska tät och därmed flagnar den lätt vid fuktbelastning inifrån betongen. Vidare kan plastfärgen försvåra uttorkning av betongen. Organiska färger kan ofta vara åldringsbenägna. Det finns andra färger (till exempel silikatfärger) för betong som inte är organiska, som endast används i begränsad omfattning trots att de kan vara lämpliga.

SYFTE OCH GENOMFÖRANDE

Studien syftar till att belysa fördelar och nackdelar med organiska respektive oorga-niska färger, främst teknik- och miljöfrågor. En lättillgänglig anvisning, som även inne-fattar arbetstekniska aspekter för val av färg på vanliga betongytor, har arbetats fram. Ytor med speciella krav ingår inte, till exempel epoxi- och polyuretanbelägg-ningar. Svenska Byggbranschens Utveck-lingsfond, SBUF, har stått för den huvud-sakliga finansieringen av projektet.

Resultat ERFARENHETER FRÅN SPECIALISTER OCH LITTERATUR

AkrylatfärgerEn dispersion är ett fast ämne sönderdelat i små partiklar, som med diverse konstgrepp fås att sväva i en vätska. Partiklarna bildar en film då vattnet avdunstar. Förutom vat-ten och akrylpolymer innehåller akrylfärg organiska pigment, fillermaterial i form av krita eller kalkstenmjöl, kiseldioxid med mera. För att undvika att färgen möglar i

B

BETONG

burken tillsätts i allmänhet konserverings-medel. Andra kemiska tillsatsmedel används också för att förbättra färgens egenskaper.

Silikatfärger Bindemedlet i silikatfärger består som regel av kalivattenglas. Kalivattenglas tillverkas genom att pottaska och kvarts smälts till-sammans varvid kalivattenglas bildas som är lösligt i vatten. Silikatfärger (ren silikat) bygger på en över hundra år gammal tek-nik. Färgerna levereras i två komponenter som blandas före färgens användning. Den ena komponenten är bindemedlet, vatten-

glaset, och den andra komponenten är pig-menten och fyllnadsmedel. Silikatfärger ger en yta som har god väderbeständighet sär-skilt i miljö med sura luftföroreningar ( jäm-fört med kalkfärger).

I enkomponent dispersionssilikatfärger används samma grundläggande råvaror som i rena silikatfärger med en mindre till-sats av polymer. Silikatfärgerna är starkt alkaliska och kräver skyddskläder och skyddsglasögon vid hantering.

Vattenburna silikonhartsfärger Färgen är en polymer som både har kol och kisel som grund, halva bindemedlet kan

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 500 medarbetare i fler än 40 länder.

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtidenMed 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högtek-nologiskt företag. Vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användnings-områden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinrik-tat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Se vår film om vår vision kring klimat-

neutralitet till år 2030: Använd QR-

koden och se filmen i din mobil eller

läs mer på www.cementa.se.

FILMNollvision

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 500 medarbetare i fler än 40 länder.

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtidenMed 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högtek-nologiskt företag. Vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användnings-områden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinrik-tat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Se vår film om vår vision kring klimat-

neutralitet till år 2030: Använd QR-

koden och se filmen i din mobil eller

läs mer på www.cementa.se.

FILMNollvision

Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner

Infästningsteknik för betongkonstruktioner

www.byggelement.se

Kontakta oss

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga!

• Vill du ha flexibel planlösning?

• Är det viktigt med kort byggtid?

• Behöver du långa spännvidder?

Då kan vi hjälpa dig!

Vi tillverkar håldäcken som du behöver,

anpassade som du vill och just-in-time.


vara en akrylatdispersion. Silikonfärger är lika lätta att hantera som akrylatdisper-sionsfärger. Silikonfärgerna bildar inte någon tät sammanhängande film när de torkar. Detta gör att färgen är mer diffu-sionsöppen för vattenånga och koldioxid än akrylatfärg. Den vidhäftar bra både till organiska och mineraliska material.

Cementfärger Cementfärger bygger på vitcement som bindemedel, mineraliska pigment och fyll-nadsmedel (finsand, kalkstensmjöl). Till detta kommer ofta en tillsats av redisper-gerbart polymerpulver. Polymermodifie-ringen underlättar vidhäftningen till under-laget, håller tillbaka uttorkningen vid cementbindemedlets härdning samt ökar elasticiteten hos färgskiktet.

Kalkfärger Redan under medeltiden användes kalkfär-ger. Färgerna bygger på släckt kalk Ca(OH)2 som bindemedel. Färgen binder genom att kalken karbonatiseras. En traditionell kalk-färg appliceras i fyra till sex tunna skikt och är således arbetskrävande. Idag finns kalk-färger i modifierad form med tillsats av till exempel vitcement, redispergerbart poly-merpulver med mera. Dessa är mindre omständliga att applicera. Med ökad mängd cement benämns färgen kalkcementfärg.

RESULTAT FRÅN PROVNINGARNA

Färgerna har provats avseende kapillär uppsugning, uttorkning, karbonatisering och vidhäftning.

Kapillär uppsugning Alla färger minskar den kapillära uppsug-ningen i en betong. Särskilt akrylatfärgerna ger gott skydd, till exempel STOCryl V100. Även silkonhartsfärger, till exempel Teknos silikosan, skyddar en hel del. En normal silikatfärg har endast en måttlig inverkan.

Silikatfärgen Soldalit-ME gav ändå gott skydd mot uppsugning. Cementfärgen Armit betongfärg minskar den kapillära uppsugningen i liten grad.

Uttorkning Akrylatfärgerna har störst diffusionsmot-stånd följt av silikonhartsfärgerna. Silikat-färgerna och cementfärgen uppvisar mycket litet diffusionsmotstånd.

Karbonatisering (luft reagerar med betong) Akrylatfärgerna kan minska karbonatise-ringen avsevärt. Både STOCryl V100 och Weber mineralux förhindrar karbonatise-ringen helt. De övriga akrylatfärgerna och silikonhartsfärgerna ger ett visst skydd mot inträngning. Silkatfärgerna och cementfär-gen förhindrar inte karbonatisering nämn-värt.

Vidhäftning De flesta färgerna visar en tillfredsställande vidhäftning.

SLUTSATSER

Rent materialtekniskt är det närmast till hands att välja en oorganisk färg för betongmålning, eftersom de fysikaliska egenskaperna är tämligen lika. I antikva-riska sammanhang vid restaurering anses det väsentligt att använda ett material som så mycket som möjligt liknar det befintliga materialets. Vi har kunnat konstatera att organisk färg i form av akrylat används i mycket stor omfattning. De anses också vara miljövänliga och lätta att jobba med, vilket är väsentligt för målaren. Dessutom används denna typ av färg på ett flertal andra material. Silikonhartsfärger innehål-ler mycket kisel och kan därför betraktas som ett mellanting. De används mycket till fasader.

Ur arbetsmiljösynpunkt anses plastfär-ger vara fördelaktigast. Ur allmän miljösyn-

punkt är emellertid de oorganiska färgerna fördelaktigast. Plastfärgerna kan innehålla en hel del inte så tilltalande kemikalier: mögelbekämpningsmedel, konserverings- medel, konsistensgivare, mjukgörare etce-tera. En del av dessa är hormonstörande och farliga även i en liten mängd. Det är alltså ingen orimlig tanke att kräva informa-tion från tillverkaren eller leverantören avseende eventuella hormonstörande ämnen även om de är tillsatta i små mäng-der. De oorganiska färgerna avger så gott som inga farliga rökgaser vid brand. För att minimera farliga rökgaser och underlätta säker utrymning i samband med brand är det en fördel att välja till exempel silikat-färg. Det finns brandklassad sådan färg.

En bra skyddande färg avsedd för betong ska begränsa uppsugning och karbonatise-ring. Den ska hindra uttorkning så lite som möjligt och ha godtagbar vidhäftning. All-mänt gäller att organiska färger är täta och oorganiska öppna. När vatten stängs inne bakom en tät färg kan frostskador eller bubblor med släpp uppstå. Främsta nack-delen med öppna färger är att de inte skyd-dar mot karbonatisering.

SAMMANFATTANDE FÄRGVALSANVISNING

Betong kräver normalt ingen målning men målning kan bland annat öka livslängden och ge andra önskade egenskaper. Nedan- stående anvisning grundar sig på utförda laboratorieprovningar, litteratur, intervjuer och egna erfarenheter. Källa: Målning med organisk eller oorganisk färg på betong (SBUF, rapport 12493) tillgänglig på SBUF:s hemsida, www.sbuf.se

CHRISTER MOLINTekn. Dr. Byggmiljögruppen

TOMMY AHLSTRÖMVD Tecab

Önskade egenskaper

Färgtyper

Organisk Oorganisk

Akrylat Silikon-harts Silikat Cement Kalk/cement

Minskad vattenuppsugning 2–5 (3) 4–5 1–4 0 0

Ånggenomsläpplighet 3 (4) 4 5 4 5

Minskad karbonatisering 5 3 0 0 0

Vidhäftning 4 4 4 (1) 3 (1) 3 (1)

Inträngningsförmåga 3 3 4 3 3

Lämplighet vid brand 3 4 5 5 5

Beständighet mot nedsmutsning 3–4 (5) 4 3–5 (2) 3–5 (2) 4 (2)

Arbetsmiljö 5 5 3–4 3–4 3–4

Minimal tillsats av miljöfarliga ämnen 2–3 3 5 4 5

Rengörbarhet 2–4 3 3 2 2–3

Åldringsbeständighet 2–4 4 5 3–4 3

BEDÖMNINGSSKALA Mycket god 5 God 4Godtagbar 3Mindre god 2Bristfällig 1Obefintlig 0

NOTER 1. Fäster inte på plastfärg 2. Titandioxid som eventuell tillsats kan i vissa

fall ge kata lytisk nedbrytning av organiska föroreningar

3. För att säkerställa gott skydd mot vatten-uppsugning bör i de flesta fall hydrofobering (till exempel silan) göras före målning

4. Viss blåsbildningsrisk för bakomliggande vatten finns

5. Risk för påväxt i fuktiga lägen


Form &Teknik

Hur utnyttjar vi de resurser vi har att tillgå? Hur förvaltar vi den nyfiken het som vi ärvt av alla generationer före oss? Hur använder vi den kunskap som vi tillägnat oss i vår egen generation för att lösa de problem vi står inför och de som vi själva skapat? Konstruktiv själv kritik kan vara svårt, men människans naturdrivna iver att lösa alla nya utmaningar i stort och smått borde vara nog, för att få oss att sträva vidare, vidare, vidare och undvika att gjuta vår egen grav.

Att nytänka betongen

tt fritt formbart, tåligt mate-rial med lastbärande egen-skaper, vad är väl det, om inte drömmen för både konstruktören, arkitekten och byggaren? De tre små grisarna hade bott verkligt

säkert i en bunker av betong. Redan de gamla romarna upptäckte ju vilken lysande kombination som åstadkoms av pozzolana, sand och vatten. Och vilka lysande bygg-nadsverk som de åstadkom, romarna, av vilka somliga står än. Oftast var dock den tidiga betongen inte tänkt att synas självt, utan utnyttjades för sin bärförmåga, täckt med någon form av beklädnad. Så är det oftast även idag; även om brospann och större bärverk vanligtvis visar upp betong-ens egen yta så kläs materialet i en stor del

av dess andra användningsområden in, med tegel, kakel, trä och så vidare. Formbarhe-ten är emellertid pudelns kärna och just genom formbarheten möjliggörs alla dessa mer eller mindre raffinerade versioner av formanpassad massa och materialvolym.

”Mer eller mindre raffinerade” ja, för det är stor skillnad mellan avloppsrör, förtill-verkade balkongplattor, hålbjälklag och digitalmodellerade förgrenade pelarkon-struktioner. Stor skillnad i utnyttjande av materialets egenskaper, av tillverkningspro-cessen, av hållfastheten, av den åtgångna energin och av de ändliga resurserna. Betongen har viktiga funktioner att fylla, flera ändamål som är mycket mindre lämp-liga eller rent av orimliga för andra materi-alslag. Betongen har givetvis också en egen arkitektonisk och materialitetens poesi, för

att uttrycka det i metaforer; materialkarak-tärer och uttryck av massivitet, tyngd, styrka och så vidare, som gör den attraktiv och intressant i arkitektens praktik.

I skuggan av Horizon 2020 riktas strål-kastarljuset mot vaggan, mot graven, mot kvittot på vad allt kostar i pengar, energi och material, vilka fotavtryck vi lämnar efter oss genom det vi gör. Mer och mer talas det om behovet av en bio-baserad eko-nomi, ett bio-baserat samhälle och från skilda håll krävs räfst och rättarting, att alla ska krypa till korset, bära just sitt eget kors. Det är då viktigt att fråga sig vilka krav olika vi egentligen ställer på vår byggda miljö och på produktionen av densamma. Vilka behov har vi att mätta och hur tillfredsställs de på bäst och mest hållbart och varaktigt sätt?

E

Exteriör av cafébyggnad i Seoul, Sydkorea.Privat villa i Guimaraes, Portugal.


ANDREAS FALKArkitekt SAR/MSA, Tekn. [email protected]

Ramp till gångbro i Guimaraes, Portugal. Montage av planelement i superlätt betong konstruktion.

Betongfundament under Estadio Braga, Portugal.

RECEPT OCH FUNKTIONER

Betong är resultatet av ett av otaliga kom-ponerade recept med större eller mindre variation och det pågår utveckling av betongens egenskaper för att motsvara utvecklade, nyformulerade kravspecifika-tioner, för att klara nya krav på kortare byggtider, begränsning av byggfukten, effektivisering av platsgjutning, sänkning av egenvikten, ökning av isolerförmågan, reduktion av balktvärsnitten etcetera. I stort sett alla aspekter kan man tänka sig, innebär en utvecklingspotential och så bör man även resonera kring klimatpåverkan under produktionen och avsättningen för produkterna, vad vi använder detta form-bara, hållfasta material till. Hur kan beståndsdelarna avvägas och varieras för att utveckla materialets miljörelaterade prestanda? Vilka kombinationer av önskade funktioner kan man utveckla genom för-ändring av betongens sammansättning? Och sist men inte minst: Var och hur fyller materialet en funktion som inget annat material kan fylla? Är det i avloppsrören? Är det i balkongplattorna? I hålbjälklagen? I

de geometriskt avancerade pelarna och skalkonstruktionerna?

Om man lägger alla byggnadsmaterial i en enda stor hög och bara ser till vad man bäst kan välja för en rad önskade funktio-ner, vad väljer man då? Om man har att objektivt beakta ekonomi, livslängd, energi-åtgång från vaggan till graven, ekologiskt fotavtryck… Ganska säkert skulle de flesta med handen på hjärtat välja lite av vart. Ett stycke stål här, en säck cement där, en tim-merstock, en säck kiselsand för glastillverk-ning… Och så sätter vi knorren på grisen: Var använder vi vilket material och av vilka skäl? Säkerligen sätter för de flesta både konstruktiva, hållbarhetsmässiga, estetiska, ekonomiska och miljömässiga hänsyn sin prägel på hur valen faller. I förlängningen kan man ställa frågan till alla material, var dess egenskaper passar bäst och hur dess utnyttjande kan motiveras i ett flertal per-spektiv. Att utvinning, förädling och till-verkning kräver energi gäller för alla mate-rial om än i olika hög grad. Om vi därför vänder på steken och tänker oss stå inför uppgiften att fördela en viss given total-mängd energi över en planerad byggnad, så att vi bara har just denna mängd energi att spendera, hur väljer vi produkter då?

RÄTT NYTTA

Grundläggningen och de avancerade pelar-geometrierna kan mycket väl kvarstå i betong för att produktionsprocessen, form-barheten och hållfastheten talar för just detta. Men balkongplattorna? Avlopps-rören? Kanske byter vi ut betongplattorna mot KL-trä, hålbjälklagen mot hybridbjälk-lag av korrugerad stålplåt och betong eller träbaserade kassettbjälklag och den lätta träregelstommen mot lättbetongblock? Är det verkligen rimligt att utnyttja ett så exklusivt material som betongen till plana, rektangulära prefabelement, till enkla pris-matiska pelare? När vi kan få ut så mycket mer av dess goda egenskaper, i friformade byggnadsdelar och avancerade spann av

olika slag, i byggnader och broar? Ordet ”exklusivt” får här stå för betongens höga, skräddarsydda kapacitet men också för dess relativt sett höga resurs- och miljökost-nader (energiåtgång, utsläpp, konsumtion av mineraliska råvaror).

ORUBBLIG GRUND

Av många skäl har betongen en viktig, ja ännu orubblig plats och funktion i samhäl-let. Detta grundar sig naturligtvis delvis på vanans och förhärskande industrisyste-mens makt, att betong idag sägs vara värl-dens näst mest förbrukade substans näst efter vatten. Trots att en exponentiell ökning av betongkonsumtionen knappast är realistisk i någons ögon, tar det tid och tålamod att vända en sådan utveckling. Vik-tigare är därför något tudelat: Vi har behov av betongens pålitlighet, formbarhet och hållfasthet, vi behöver alltjämt dess fasta grund att stå och bygga på, i vår strävan emot allt högre höjder. Samtidigt behöver vi rannsaka praxis när det gäller materialut-nyttjandet och fråga oss var betongen fyller sin viktigaste funktion, och var den kan – eller rent av bör – ersättas med något annat, något som ur ett antal vinklar är bättre och mer fördelaktigt.

Så kan måhända betongen säkra sin kon-kurrensförmåga, i denna värld stadd i stän-digt pågående förändring. Nöden är uppfin-ningarnas moder och genom utvecklade recept för bättre miljöprestanda och effekti-vare produktion, samt optimering av utnyttjandet kan garanterat helt nya användningsområden och konstruktiva koncept utvecklas, som gör att alla – i rätt sammanhang – med självklarhet väljer den exklusiva betongen framför andra material, utan minsta tvekan. ■

Jordhustekniken har skapat håll-bara och sunda boenden i vacker inramning genom en produktions-anpassad bygg-process.Byggnadsvårdsföreningens motivation till årets byggnadsvårdare


MINERALBASERADE ALTERNATIV TILL BETONG

STUDIER AV BYGGNADSMATERIAL

genom historien, hur de utnyttjats, åldras och består, har lett fram till ett koncept baserat på kiselsand. Mål-

sättningen var att utveckla ett material som absorberar koldioxid och som ger stor fri-hetsgrad i utformningen av olika bärande stommar utan att armeringsjärn behövs.

Materialkonceptet bygger på att kisel-sand exponeras för koldioxid, som i de för-sta versionerna injekterades i sanden, som då härdade. Idén uppkom vid experimente-randet med nya typer av sandbaserade gjutformar. För närvarande genomförs för-

Fig 5: Efter mekanisk test av Typ III. Fig 2–4: De fyra typerna av behandlad kiselsand före under och efter härdning.

Fig 1: Kiselsanden i vått tillstånd.

FAKTA / CO2 ECO-STRUCTURE

PLATS: Tokyo Denki University, Tokyo.PROJEKTETS SYFTE: Att utveckla ett miljövänligare alternativ till konventionell betong.UTFORMNING: Professor Norihide Imagawa.PROJEKTPERIOD: 2013–2014

© T

okyo

Den

ki U

nive

rsity

© T

okyo

Den

ki U

nive

rsity

© T

okyo

Den

ki U

nive

rsity

Fig 2

Fig 3

Fig 4

sök med tre typer med benämningen CO2 Eco-Structure.

Den typ där kiselsanden injekteras med koldioxid kan enbart ta tryckkrafter och kan främst utnyttjas för jordförstärkning.

Den andra typen impregneras med epoxy eller liknande för att erhålla drag-hållfasthet och förbättrade egenskaper i fuktigt tillstånd, men innebär miljömässiga nackdelar och hög kostnad.

Kalciumbaserade bindemedel används före koldioxidinjektering i den tredje typen, vilket ökar fuktrelaterade prestanda men inte hållfastheten.

Den fjärde typen bygger på den tredje,

och impregneras med silikonharts. Denna variant har inte lika hög hållfasthet som den epoxybaserade, men är miljövänlig och betydligt billigare. ■


Vi får återkommande frågor från fastighetsägare som öns-kar sätta upp solceller vilka skatteregler som gäller. I kort-het gäller följande. All el som förbrukas i Sverige är energi-skattepliktig. Hur elen produ-cerats saknar betydelse. Skyl-dig att beräkna och betala energiskatt är bl.a. yrkesmäs-siga leverantörer och produ-center av el. Skyldigheten att betala energiskatt inträder när elen levereras till en förbru-kare som inte är skattskyldig. Det innebär att energiskatt tas ut i det sista försäljningsledet. Skattskyldigheten inträder dock inte bara när elen säljs vidare. Även el som förbrukas i den skattskyldiges egen verk-samhet är skattskyldig. Det gäl-ler oavsett hur stor andel som går åt till egenförbrukning. Den som avser att producera eller leverera el ska registrera sig hos Skatteverket som skatt-skyldig för energiskatt.

Från huvudregeln om att all el är energiskattepliktig finns undantag. Generell energiskat-tefrihet gäller för icke yrkes-mässigt levererad vindkraftsel. Energiskattefrihet gäller även för icke yrkesmässigt levererad el från andra kraftverk om pro-ducentens samtliga anlägg-ningar tillsammans har en installerad generatoreffekt som är mindre än 100 kW. Detta undantag är även till-lämpligt på anläggningar som inte har någon generator, t.ex. solcellsanläggningar oavsett storlek. Innehar producenten även ett vindkraftverk med högre effekt blir dock även den

solcellsproducerade elen skatte pliktig.

Energiskattebefrielse förut-sätter som sagt att producen-ten inte yrkesmässigt levererar el. Det innebär att producen-ten inte får överlåta el mot någon form av ersättning. Skatteverket har dock uttalat att bara den omständigheten att el matas in på ett elnät där elen sammanblandas med el av annat ursprung inte ska anses innebära att elen har levererats yrkesmässigt. Vidare har Skatteverket uttalat att en fastighetsförvaltare som förde-lar egenproducerad eller inkommande el från en elleve-rantör inte ska anses ha yrkes-mässigt levererat elen om den ingår ospecificerad i hyran. Om fastighetsförvaltaren däre-mot fakturerar elen i form av uppmätt eller uppskattad elförbrukning utgör det yrkes-mässig leverans av el.

Det bör även noteras att det inte finns några bestämmelser om undantag i form av avräk-ningsperioder. Det innebär enligt Skatteverket att skatt-skyldighetens inträde gäller varje enskild kWh för sig med hänsyn till att mätning enligt mätförordningen (1999:716) normalt ska avse överför el för varje timme. Detta medför att det inte är möjligt att exempel-vis avräkna ett underskott mot tidigare överskott. Uppstår därför ett överskott måste detta matas ut på nätet utan ersättning för att det inte ska anses vara fråga om yrkesmäs-sig leverans.

Fysiska personer som bara

producerar och levererar el anses inte bedriva yrkesmässig verksamhet om ersättningen för den levererade elen under-stiger 30 000 kr. I sådana fall föreligger alltså inte skyldighet att betala energiskatt.

Utöver skyldigheten att betala energiskatt gäller att all elförsäljning, även om det bara är överskottsel som säljs, även är momspliktig. Om elen till-handahålls som ett led i upplå-telsen av en bostad eller momsfri lokal gäller dock att moms inte ska debiteras. För-utom energiskatt och moms kan det även bli aktuellt med inkomstskatt. Det gäller både för juridiska och fysiska perso-ner. För fysiska personer som installerat anläggningen på sin bostadsfastighet sker emeller-tid beskattningen i inkomstsla-get kapital. Därvid gäller att ett generellt avdrag om 40 000 kr per år och fastighet får göras.

Slutligen ska nämnas att från den 1 januari 2015 gäller att både fysiska och juridiska

personer i vissa fall kan få skat-tereduktion för överskott av egenproducerad el från en s.k. mikroproduktionsanläggning. För att får reduktion måste det vara fråga om förnybar el, t.ex. solel, in- och utmatning måste ske genom samma anslutnings-punkt, säkringen får inte över-stiga 100 ampere, samt anmä-lan måste ha gjorts till nätbola-get. Skattereduktionen är 60 wöre/kWh med ett tak på 30 000 kWh per år (18 000 kr). ■

Skatteregler för elproduk-tion genom solceller

HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

ANDREAS LINDSTRÖMAdvokat/Delä[email protected]


Debatt

ag är kvinna, dess-utom är jag kvinna i en mansdomine-rad bransch. Vad alltför få är med-vetna om är att jag som kvinna känner

mig särskilt välkommen i bygg- och fastighetsbranschen. Jag både har, och är en förebild. Vi har en jättepensionsavgång och många unga tar fortfarande kli-vet in i det fantastiska med att bygga och förvalta byggnader, så där är vi också på banan. Men hur står det till med inte-grationen? Vilka förebilder har de som inte är födda i Sverige i branschen? Är du kanske en av dem?

Det är skillnad på rasism och invandrarfientlighet. Frågan är bara om det spelar roll när båda har samma praktiska konse-kvens. I min vardag så undervi-sar jag byggingenjörer, drifts-tekniker och fastighetsförval-tare. Cirka 30 procent av dem med invandrarbakgrund, direkt eller indirekt. Jag vet ATT de behövs därute på byggena, på projekteringsbyråerna, i entre-prenadföretagen, och på besikt-ningarna. Invandringen, och invandrares utbildning, yrkes-erfarenheter, sunda förnuft och arbetslust är en resurs för Sve-rige, precis som du och ditt är. Resurser tar man vara på, för att slöseri är ohållbart. Du är väl inte en av dem som agerar broms i sammanhanget?

Hur uppstod judeutrot-ningen under andra världskri-get? Nej, den kommer inte att hända igen. Men upptakten till den försiggår återigen runt fika-borden, ute på byggena och i sociala medier.

Får man inte tycka något? Jo, visst får du det. Frågan är bara om dina åsikter bidrar till ett

framgångsrikt land som står rustat för framtiden. Din yttran-defrihet är toppen. Den är en av de saker som främjar utveckling av ett samhälle. Om det är det man använder sin yttrandefri-het till vill säga. Om den istället används till att kväsa, hetsa, reta, begränsa och därmed stävja utveckling, ja då är det en missbrukad yttrandefrihet.

Så nästa gång du hör någon yttra invandringsnegativa åsik-ter ute på bygget, vid fikabordet och i din facebookrulle så kom-mer bihanget till yttrandefrihe-ten, nämligen ansvaret. Fråga frispråkaren hur hen vill ha det istället? Backa inte.

Vi behöver bli bättre på att ställa krav och ta ansvar i Sve-rige. Många tror nämligen att rättigheter väger tyngre än ansvar. Men så är det inte om vi ska bygga. Hus, relationer, för-troenden, tillit, ekonomi och goda affärer. Vill vi bara riva, ja då kan vi yttra oss negativt i tid och otid, runt fikabordet, ute på bygget, och på nätet.

De riktiga hjältarna, och du har alla möjligheter att vara en av dem, är de som stöttar, stär-ker och bygger. Du som är med och skapar vinnare i alla leden. Det är nämligen så vi bygger upp vårt fina land, och vår vikti-

gaste industri, bygg- och fastig-hetsbranschen. Vill du försvaga vårt kära Sverige, ja då kan du idka din grundlagsskyddade rät-tighet genom att pysa missnöje utan att ta ansvar för den potentiella lösningen.

Förbundet går så klart först och byter namn. Svenska Bygg-ingenjörers Riksförbund blir till Sveriges Byggingenjörers Riks-förbund, de svenska byggingen-jörerna räcker nämligen inte till för att täcka det svenska beho-vet.

Så vad kan du och jag göra då? För det första så kan du hjälpa en nyanländ med sin svenska genom att prata med en, då alla vet att språket är det viktigaste steget in på den svenska arbetsmarknaden. Att ha ett jobb och kunna försörja sig är den effektivaste metoden till innanförskap. Utanförskap är direkt olönsamt. Byggbran-schen behöver all arbetskraft den kan få fatt i. Det vet du också. Sen kan du visa på alter-nativ till destruktivt gnällande genom att ifrågasätta nedvärde-rande attityder, och sist och för-modligen det allra roligaste av alternativen är så klart att vara en aktiv länk för att hjälpa någon in. Självklart kan du mixa och matcha möjligheterna efter

eget behag.Var inte rädd. Det finns inget

häftigare än att vara en del av en lösning istället för en del av ett problem. Pyser du missnöje utan att se din del i lösningen så är DU ett problem. Det är natur-ligt att vara rädd, och lika natur-ligt att vara lösningsorienterad. Du är en del av Sveriges vikti-gaste och mäktigaste bransch, bygg- och fastighetsbranschen. Du är väl inget hinder?

Vi inte bara ligger i framkant på en hel massa områden såsom jämlikhet, ekonomi, gratis utbildning, demokrati och yttrandefrihet. Dessutom har vi bland de bästa förut-sättningarna i världen för att bli ännu bättre inom samma områden, och ännu fler.

J

FELICIA OREHOLMMiljöstrateg inomSunt och miljöprofilerat byggande

Jag älskar Sverige

INSPIRATION

AKTIVA FÖRETAG

■ Diparthttp://bit.ly/1FfFosN

■ Skanskas Internationella Ledarprogram ILPhttp://bit.ly/1E88R3E

■ Bli mentor för en ingenjörhttp://sfx-ingenjor.sehttp://mittliv.com/

■ Hjälp på vägen för näringslivethttp://mine.se/http://www.incluso.se/www.internationellatalanger.com

■ Språkträninghttp://kompisbyran.se/


En stor del av alla fukt och vattenrelaterade försäkringsärenden gäller våtrum. Det är i och för sig självklart, då det är här som vat-ten och ånga är mest förekommande. Ska-dorna är ofta resultatet av felaktiga kon-struktioner och/eller materialval.

Men det skulle inte behöva vara så här. Det finns bra och säkra sätt att bygga våt-rum.

VAD RÄKNAS SOM VÅTRUM?

Ett våtrum utsätts för vatten på golv och väggar. Badrum, duschrum och tvättstuga är således våtrum, medan toalettrum med wc och handfat däremot inte definieras som våtrum enligt BBR. Definitionen av våt-rum varierar dock och det finns flera branschorganisationer som hävdar att även toalettrum ska klassas som våtrum.

Ett utrymme som definieras som våtrum kräver någon form av tätskikt på golv och väggar. Det finns alltså en affärsmöjlighet i att allt fler utrymmen klassas som våtrum.

VÅTRUMSAKTÖRER

Vissa branschorganisationer är huvudmän för olika våtrumssystem. Exempelvis Bygg-keramikrådet BKR som har Byggbranschens Byggregler för Våtrum BBV, GVK har Säkra Våtrum och MVK Måleribranschens Våt-rumskontroll. Dessa aktörer har stora affärsintressen i våra våtrum. Eller snarare i hur vi utformar tätskikten, då dessa tre aktörer i huvudsak arbetar med tätskikt.

I BBR 21 kapitel 6:5331 står att:

”golv och väggar som kommer att utsät-tas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kon-takt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.”

Detta innebär alltså att vattentäta skikt enligt BBR inte kan krävas om man använder material som tål fukt.

GIPSSKIVOR GAV PROBLEM

Fuktskador i våtrum blev ett begrepp i sam-band med att användningen av kartong-klädda gipsskivor blev allt vanligare. Istället för att återgå till, och utveckla beprövade material och lösningar fortsatte använd-ningen av kartongklädda gipsskivor under flera decennier. Eftersom gipsskivan inte tål fukt infördes krav på täta skikt och en rad produkter och system har därför utvecklats genom åren. Många produkter var tämligen oprövade och innehöll giftiga kemikalier samt hade stora kvalitetsbrister gällande beständighet och de byggfysikaliska reg-lerna sattes helt åt sidan.

Vinsten för branschen är att en marknad för vattentäta skikt skapades.

Förlorare är bland annat försäkringsta-gare som genom sina höga premier betalar för fuktskadorna samt de som drabbats av ohälsa på grund av emissioner från giftiga kemikalier som utsätts för fukt.

FUNGERANDE MATERIAL OCH METODER

RISKERAR ATT UNDERKÄNNAS

Våtrum har byggts även innan kartong-klädda gipsskivor fanns. Ett vanligt material i våtrumsväggar var murblock som putsa-des. Putsen bildade ytskikt och bestod ursprungligen av kalk och senare av kalk och cement. På den putsade väggen sattes ibland kakel. Dessa material tål fukt och krävde inga tätskikt.

Om du vill bygga ett säkert våtrum kan du med fördel använda mineraliska mate-rial t.ex tegel i väggarna. Detta ska komplet-teras med ett hygroskopiskt ytskikt som sili-katfärg eller KC-puts. I taket är det lämpligt att sätta träullsplattor då de fungerar mycket bra som fuktabsorbent.

Men den som bygger med hygroskopiska och fukttåliga material och vill ha ett friskt och sunt våtrum riskerar idag att inte få våt-rummet godkänt eller försäkrat. Istället anmodas man att använda system och lös-ningar som branschen själva godkänner genom sina egna branschregler. Regler som optimerar de egna medlemmarnas affärs-möjligheter.

VI UTMANAR VÅTRUMSBRANSCHEN!

Hur kan vi i det moderna byggandet använda den kunskap som finns för att återgå till att bygga våtrum med material som tål fukt? Det är en paradox att vi i utrymmen som dagligen utsätts för vatten-spolning har material som inte är fukttåliga.

Byggnadsvårdsföreningen uppmanar därför samtliga organisationer i våtrums-branschen att utforma och bygga markna-dens bästa våtrum och uppge hur långa garantier som gäller för respektive förslag.

Ni som är intresserade av att inkomma med egna förslag kontaktar vårt kansli på [email protected]. Byggnadsvårds-föreningen kommer naturligtvis att med-verka med ett eget förslag. Ett våtrum som helt enkelt ska tåla vatten och ge en sund miljö till de boende. ■

BENGT ADOLFIByggmästare och ledamot i Byggnadsvårdsföreningens styrelse

Varför tål inte våra våtrum vatten?Beprövade material och metoder i våtrum klarar inte en besiktning. Hygroskopiska och fukttåliga material godkänns inte. Bygg-nadsvårdsföreningen beskriver en paradox i det moderna byggandet.

UNIDRAIN - SHOWERLINESnabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora bygg-tekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan ut-föras snabbare än med konventionella metoder.Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekom-ma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

Beställ vår ShowerLine broschyr på [email protected] eller via QR koden

ShowerLine fi nns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

Inbyggt golvfall som

uppfyller gällande branschregler

= kvalitetsäkring

by JAFOwww.unidrain.se | www.jafo.eu I 046 333900

= Lokalt fall mot golvavloppet= Plan yta


BESIKTNINGSMAN, ENTREPRENAD (BYGG)

Som besiktningsman av entrepre-nader, vilka är dina viktigaste egen skaper?

– Tillräckliga kunskaper inom entre-prenadjuridik, tekniska kunskaper, kunskaper i att ta reda på det jag inte kan inom entreprenadjuridik och tek-nik. Förmåga att lyssna, fokusera och förstå vad både entreprenörer, bestäl-lare och kunder menar. Rätt bra syn. Förstå att man inte kan allt men kan ta reda på det mesta, ofta från någon erfaren person i kontaktnätet.

Certifiering kräver både en yrkes-erfaren byggingenjör och lite av en jurist i en och samma person. Hur håller du dig uppdaterad?

– Jag går kurser i både entreprenadju-ridik och teknik. Förra året gick jag SBR:s kurser i natursten, plåt och puts samt Byggkeramikrådets kurs i våtrum. Sedan måste jag gå på åter-kommande symposier för att få behålla mitt certifikat SP som entre-prenadbesiktningsman. Symposierna anordnar SBR. De är bra, man träffar andra besiktningsmän, man kan grotta ner sig i teknik och juridikfrå-gor och det finns skickliga besikt-ningsmän och jurister med.

Entreprenadbesiktningar är ett samlings namn för flera typer av besiktningar (slut-, garanti- och efterbesiktning till exempel). Vilken är vanligast, kräver mest, roligast?

– Slutbesiktningar kanske är vanligast, men om man räknar till antal kan

efterbesiktningar bli många... Slutbe-siktning har länge varit ett tillfälle där stolta entreprenörer visade upp den färdiga produkten och besiktnings-mannen klädd i propra kläder note-rade att entreprenaden var klar och kunde godkännas. Så är det inte rik-tigt nu för tiden (visst låter jag gam-mal!!), nu är entreprenaderna ofta inte klara och man får ta det obe-kväma beslutet för både entreprenö-rer, beställare och projektledare att inte godkänna (då blir det föreskrivet fortsatt slutbesiktning). Ibland är det påtryckningar att man måste god-känna från någon. Då måste man ta viktiga beslut. Är anläggningen säker? Kan man ta den i bruk? Kan en hyres-gäst, bostadsrättshavare eller bestäl-lare flytta in i dag och bedriva sin verksamhet? Finns all dokumentation för att ta över den? Är förvaltare utbil-dade på de tekniska systemen? Har kontrollansvarig de dokument som behövs för ett slutintyg? Anser alla i besiktningsgruppen att de kan rekom-mendera godkänt? Och till slut vad anser jag själv? Ja, med det sagt är väl slutbesiktningen mest krävande. Roli-gast är en fin entreprenad som är fär-digställd där man kan godkänna och berömma alla som jobbat med den.

Tolkningsfrågor föreställer jag mig kan vara svåra ibland. Hur stödjer ni varandra?

– Ja, de kan vara svåra. Juridiskt har vi en fantastisk service inom SBR. Som plusmedlemmar kan vi ringa och ställa frågor till Foyen entreprenadju-

rister. Man kan också prata med erfarna kollegor. Tekniskt handlar det om att läsa de föreskrivna beskriv-ningarna, lagar, regler, AMA med mera samt prata med kollegor. Tyvärr är vi ju något av enstöringar vi besikt-ningsmän. Vi borde ha en träffpunkt för att bara prata teknik. Vi råkar ju ut för samma saker och ställs inför samma svåra beslut. Det vore bra om vi kunde göra mer lika. Jag vet att flera är intresserade av någon typ av återkommande träffar. Kanske någon som läser har någon idé? Kanske vi kan skriva lite mer i besiktningsinfo, men som sagt träffas och gaffla är vik-tigt. Det behövs inom alla fackområ-den, dessutom ökar ju nätverket!

Hur ser arbetsmarknaden ut?

– Jo tack, vi är en åldrande grupp och behovet är så stort. Förut skulle väl en besiktningsman vara en äldre herre med lång erfarenhet från branschen. Jag var nog väldigt ung som blev BM vid 30. Dessutom kvinna. Men jag skulle verkligen vilja rekommendera kvinnor till det här yrket. Min bak-grund är byggkonsult, entreprenör, beställare, byggkonsult, fastighets-chef, förvaltare, byggkonsult igen och sen besiktningsman. Det har varit en givande resa och man lär sig något nytt hela tiden.

NAMN: Ylva Halén. ÅLDER: 55 år. ARBETAR PÅ: YH Besiktning AB. BOR: På Kungsholmen sedan tre år tillbaka, tidigare Örebro, Karlskoga. UTBILDNING: Byggnadsingenjör gymnasium + diverse kurser. COOLASTE BYGGNADEN: Caixaforum Madrid. DRÖMHUSET: Sekelskifteshus.

Yrkesporträtt

’’ Vi är något av enstöringar vi besiktningsmän. Vi borde ha en träffpunkt för att bara prata teknik.


Foto

: Mau

ro R

ongi

one

BYGGLEVERANTÖRER

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

www.gnf.euTel: +46 (0)144-314 09Fax: +46 (0)144-314 29

Mobil: +46 (0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.ventgolv.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

MER INFO OCH RÅDGIVNING

Tel 0451-898 77 [email protected]

BYGGLEVERANTÖRER

Läs mer på www.hagmans.com

SLITSTARK FÄRG FÖR ALLA TAKYTOR

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och beläggningar för tak

har vi lösningar för era behov!

• PLÅT • BETONG • PAPP • ETERNIT

ventisol.se

Fuktsäkrar husgrunder!

Snabb uttorkning • God värmeekonomi Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

Derbigum leder utveck-lingen av tätskikt. Tättoch hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer påwww.buildsmart.se

Tätskikt för hållbart byggande

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

Murkramlor

www.murma.se

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 119 kr

[email protected]


Vi finns i Solna och Uppsala.Ring 08-564 859 50 eller

Torbjörn Lång, 08-564 859 52,e-mail, [email protected]

www.pbt.se

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar

och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNINGKONSTRUKTIONER

HELSINGBORG

STOCKHOLMLUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

För bättre samhällenwww.tyrens.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu


BOSTADSMINISTERN:

Staten måste ta ekonomiskt ansvar för byggandeI en debattartikel i DN (17 mars 2015) skriver bostads- och stadsutveck-lingsminister Mehmet Kaplan (MP) att Sverige behöver en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla eftersom bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt. Kaplan menar att det är staten som måste ta det ekonomiska ansvaret för byggandet.

Bostadspolitiken befinner sig i ett exceptionellt läge. Den akuta bostadsbristen drabbar unga, studenter och nyanlända hårt. Marknaden klarar helt enkelt inte att lösa krisen, enligt Mehmet Kaplan. Nästan 300 000 unga vuxna mellan 20 och 27 står utan egen bostad. Över hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist.

Målet fram till 2020 är 250 000 nya bostäder. Därför föreslår han följande åtgärder: Staten tar ett större ansvar för fler bostäder: bland annat att staten går in och stöttar

kommunerna i deras bostadsförsörjningsansvar eftersom marknaden inte ensamt kan lösa bostadsbristen.

Fokus på unga, studenter och nyanlända: exempelvis att effektivisera leveranser och uppförande av moderna och flexibla modulbostäder.

Hållbar stadsbyggnad: innebär bland annat att mer fokus behöver läggas på att minska klimatutsläppen från byggmaterial och byggprocess.

Satsningar på kollektivtrafik: betyder exempelvis att nya attraktiva områden kan öppnas för bostadsbyggande.

Ökad konkurrens: till exempel att underlätta för mindre företag att konkurrera om bland annat kommunala markanvisningar.

Effektiviserade byggprocesser: exempelvis med förenklade byggregler och effektivi-serad process från byggbeslut till färdigt hus.

Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, skriver bostads- och stadsutveck-lingsminister Mehmet Kaplan.

Noterat

Anrika 1800-talsfasader i Kristianstad döljer Årets bygge 2015Utmärkelsen Årets bygge 2015 är väl dolt bakom Kristianstads kulturhistoriska rådhuskvarter från 1800-talet. Med digitala 3D-modeller, minutiös planering och varsamhet har den gamla byggna-den bevarats samtidigt som den inre miljön moderniserats.

Rådhuskvarteret ligger mitt i stadskärnan. Idén var att bevara kvarterets klassiska fasader från 1891 och samtidigt omvandla det inre till en modern arbetsmiljö. De befintliga 250 arbets-platserna skulle bli 700, samtidigt som den his-toriskt värdefulla miljön skulle sparas.

Skälet till den omfattande ombyggnaden var att Kristianstads kommun och Region Skåne skulle samla sina centrala administrationer på en plats. Tillsammans med Riksdagshuset i Stockholm är detta landets största byggnadspro-jekt med bevarade fasader.

Kvarteret växte fram i ett nära samarbete mel-lan NCC, Kristianstads kommun, Fojab arkitek-ter och WSP. Virtuellt byggande användes fullt ut genom hela projektet.

Rådhuset från 1891, rådhusets annex och polishuset från 1939 samt 150 meter utsmyckade 1800-talsfasader i fyra våningar har renoverats och moderniserats. Det var ett komplicerat arbete som krävde noggrann planering. CAD-rit-ningar och 3D-modeller av byggprojektet blev viktiga verktyg. Tack vare verktygen kunde alla parter lätt se, förstå och påverka slutresultatet bättre. På så sätt kunde besluten tas tidigare i processen och dyra misstag kunde undvikas.

Både renoverade och nya byggnader är miljö-certifierade Miljöbyggnad Silver.

Årets bygge delas ut av byggindustrin sedan 2013. Varje år nomineras 20 projekt. NCC har även byggt 2013 och 2014 års vinnare.

Olöst ansvarsfråga om enstegstätade faserDen 19 mars 2015 konstaterade Högsta domstolen, HD, i en dom att användning av enstegstätade fasader i nybyggda småhus innebär att entreprenaden är felaktig. Dock kvarstår frågan om entreprenörens fel-ansvar är begränsat.

Enligt domen är det fel i entreprenaden, men för att entreprenören även ska ansvara för att åtgärda felet krävs både att felet är väsentligt och att det beror på vårdslöshet och till det har HD ännu inte tagit ställning.

Det på grund av den avtalsklausul som innebär att ansvaret efter garantitidens utgång endast täcker väsentliga fel som orsakats av vårdslöshet.

- Det är därför för tidigt att veta vilka eventuella följder domen kommer att få för branschen, säger Magnus Kylhed, entreprenadjurist Sveriges Byggindustrier.

Enstegstätade fasader var vanligt förekommande vid nybyggnationer under 1990-talet fram till 2007. Enstegstätning innebär att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre fasadskiktet som kan ta hand om inträngande regnvatten. Kon-struktionen medför risker för mögel, röta och dålig lukt och uppfyller enligt Högsta domstolen inte de funktionskrav på ytterväggar som följer av parters avtal.

Användande av konstruktionen utgör alltså ett fel i entreprenaden. Omfattande skador har upptäckts i hus med enstegstätade fasader. Numera

används inte konstruktionen vid nybyggnation i Sverige. Domen har sin grund i att ett antal fastighetsägare har stämt en entreprenör

med krav på ersättning för byte av ytterväggar med enstegstätade fasader. Husen är byggda 1999-2003. Länk: http://www.hogstadomstolen.se/Mer-om-Hogsta-domstolen/Nyheter-fran-Hogsta-domstolen /Enstegstatade-fasader-ar-felaktiga-enligt-Hogsta-domstolen-/


Marknadsnytt

Byggkatalog med BIM-objektSvensk Byggtjänst och BIMobject® har ingått ett samarbete. En vidareutveckling av Byggkatalogen.se i nära samarbete med bran-schen för att bättre möta behoven av överskådlighet, jämförbarhet och miljöinformation.

Byggkatalogen erbjuder BIM-objekt i katalogen vilket kommer att underlätta arbetet för designers, arkitekter och ingenjörer. De är garanterade BIM-objekt av respektive tillverkare och är direkt länkade till BIMobject Cloud där de hålls aktuella genom automatisk uppdatering. Detta underlättar för tillverkarna som endast behöver uppdatera BIM-objekten på ett ställe. www.byggkatalogen.byggtjanst.se

Snabbare och enklare projektkommunikation I komplexa projekt och pressade ledtider behöver projektteam teknik som förenklar kommunikationen mellan olika intressenter och eliminerar upprepningar av information i arbetsflödet. Det är vad nya Bluebeam Revu 2015 kan hjälpa till med. Bland annat genom smartare markeringsfunktioner, automatisering av fler uppgifter och förbättring av den molnbaserade samarbetsfunktionen Bluebeam Studio. Det sistnämnda bland annat genom flera flexibla alternativ för att kontrollera tillgången till information är tillagda. Exempelvis att du kan skicka länkar till lösenordsskyddade Studiofiler även till kollegor som inte har något Studio-konto. www.Revu2015.com

Rörläggningslasrar med ökad batteritidDen nya serien rörläggningslasrar från Topcon, TP-L5 finns i två modeller. En med grönt laserljus och en med rött laserljus. Model-len med grön laserljus har också en förbättrad batteritid på ca 20 procent. De nya lasrarna ger ökad ljusstyrka och tydlighet, enligt Topcon. Även kontrasten i displayen har förbättrats ordentligt.

De nya modellerna har automatiskt inriktning i sidled, så kall-lad SmartLine® samt helautomatisk självnivellering och helgjutet aluminiumchassi. IP-standard IPX8 och möjlighet att köra med alkaliska batterier. Till det kommer 5 års garanti samt ett brett utbud av tillbehör. http://www.topconpositioning.eu/geospatial-solutions

Bra vibrationer är inga vibrationerSamhällsbyggnadsföretaget Tyréns är ett av de företag som är invol-verande i byggnationen av Max lV- laboratoriet i Lund. Tyréns har ge-nom sin medverkan i en speciellt framtagen dynamikgrupp uppgiften att se till att byggnaden påverkas så lite som möjlig av vibrationer utifrån och inifrån. Just vibrationerna är oerhört viktiga att minska för att laboratoriets synkrotronstråle ska kunna fungera så effektivt som möjligt. När denna enorma maskin är färdig kommer den att vara 1000 gånger bättre än motsvarande anläggningar i världen.www.tyrens.se

LED-strålkastare för tuffa miljöerDen som idag utvecklar en strålkastare för belysning utomhus eller för säker orientering vid arbetsinsatser måste inte bara skapa en mängd användningsanpassade modeller, utan även leva upp till många andra förväntningar. En hög ljuskvalitet som övertygar när det gäller färgåtergivning och lyskraft är en självklarhet, liksom en låg energiförbrukning. Tack vare den grundligt konstruerade, vä-dertåliga designen är den konstruerad för robust lång livslängd och utmärker sig inte bara med sina moderna lysdioder utan även med ett mycket bra färgåtergivningsindex och låg energiförbrukning.

Ett stort modellutbud ger dessutom flexibla användningsmöjlig-heter: från fast väggmontering för belysning av fasader eller ytor, till fristående byggstrålkastare med batteridrift. www.esylux.se

Foto

: Foj

ab &

Snø

hett

a

0340-67 70 50 | novoutbildning.se

VI UTBILDAR BYGGSEKTORN!

KURS

ER S

EDAN

1990

– 25

ÅRS E

RFARENHET AV UTBILDNING FÖR FÖRETAG OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Vi expanderar och söker fler föreläsare/kursledare inom:

Läs mer på novoutbildning.se och Lediga tjänster.

l Entreprenadbesiktningl Kontrollansvarig - BBR - PBLl AMA AFl AMA Hus

l Projekteringsledningl BAS-U/Pl Partnering

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Fönster för generationerH-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminium-fönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

Gör som hitta rätt medarbetare genom att annonsera i Husbyggaren.

Nöjdkundgaranti: Om ni inte finner rätt sökande efter en platsannons i Husbyggaren, bjuder vi på ett kostandsfritt införande i nästkommande nummer av tidningen.

Söker ni .... Byggingenjör, Besiktningsman,Projektledare, Bygglovshandläggare eller Byggnadsinspektörer

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via [email protected]

Platsannonser


● ABK 09

● AMA anläggning 13

● Att planera och styra projekt

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

● Byggarbetsmiljösamordnare, tentamen

● Entreprenadbesiktning 1 – grundut-bildning

● Entreprenadbesiktning 2 – steg 2

● Entreprenadbesiktning 2 – tentamen

● Entreprenadbesiktningssymposium – för certifierad eller godkänd besiktningsman

● Entreprenadjuridik, grundkurs

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● KA-symposium

● Kontrollansvarig enl PBL

● Offentlig upphandling av byggentrepre nader och tjänster

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom

● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

Utbildningar schemalagda efter mars 2015Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarnaSe www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Kursprogram 2015

Vi finns för dig!FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intres-sen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europe-iska samarbetsorganet AEEBC och sam verkar med systerorganisa-tioner i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna

■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected]

■ Hemsida: www.sbr.se■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90■ Kurser: Diana Undén, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kurser för höstens vidareutbildning

ENTREPRENADBESIKTNINGS SYMPOSIUM, BERLIN, 10–13 SEPTEMBER HELSINGBORG, 20–21 OKTOBERCertifierade och godkända BM skall delta i ett tvådagars-symposium vartannat år för att uppfylla kraven.

Dessa symposier vänder sig i för-sta hand till medlemmarna i SBRs Entreprenad besiktningsgrupp.

GRUNDKURS I ENTREPRENAD JURIDIK, STOCKHOLM 8 OKTOBER MALMÖ 22 OKTOBERDetta är en endags grundkurs kring AB 04 och ABT 06, ett bra tillfälle att lära känna byggandets spelregler.

Kursen ger dig grundläggande kunskaper i entreprenadjuridik. Vid kurstillfället kommer vi att gå ige-nom standardavtalen AB 04 samt

ABT 06, de viktigaste regelverken i en entreprenad.

FORTSÄTTNINGSKURS I ENTREPRENADJURIDIK, STOCKHOLM, 14 OKT MALMÖ, 19 NOVFör dig som har baskunskaper i entreprenadjuridik. Kan du tolka kontraktshandlingar? Vilka regler gäller vid skadestånd? Hur löser du tvister? Fördjupa dina kunskaper i AB och ABT och lär dig undvika fallgroparna vid kontraktsskrivning.

ABK 09 STOCKHOLM 21 OKTOBER GÖTEBORG 5 NOVEMBEREndagskurs för dig som upphandlar konsulttjänster eller för dig som själv är konsult. Kursen ger dig grundläggande kunskaper avseende ABK 09, det standardavtal som

används vid konsultuppdrag. Efter kurstillfället har du kunskaper i både beställarens och konsultens skyldigheter och rättigheter

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AV FAST EGENDOM, STOCKHOLM, 23-27 NOVEMBER Under kursdagarna ges grundläg-gande information om reglerna kring fastighetsköp, främst med utgångspunkt från besiktningens betydelse och besiktningsmannens ansvar, säljarens uppgiftsskyldighet och begreppet dolda fel.

Dessutom behandlas byggteknik, kritiska konstruktioner, skador och dess orsaker, fukt och mögel samt byggnormernas förändringar genom åren.

Syftet med kursen är att del-tagarna ska förstå hur en överlå-telsebesiktning ska utföras med

riktlinjer för uppdragsbekräftelse och utlåtande.

För att bli av SBR godkänd besikt-ningsman för överlåtelse besiktning måste man uppfylla vissa villkor. Läs mer om de villkoren på vår hemsida under rubriken Expertgrupper. Sök gärna medlemskap i SBR innan du går kursen, så att du vet att du upp-fyller villkoren.

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING, PROVTILLFÄLLE FÖR BESIKTNINGS MAN, STOCKHOLM, 27 NOVEMBEREfter utfört godkänt prov kan, om vissa andra krav är uppfyllda, an-slutning till godkänd eller certifierad besiktningsman sökas.

Läs mer om kraven för godkänd/certifierad BM på vår hemsida under rubriken Expertgrupper.

Kalendariet 2014–2015

Händer i SBRFörbundsstämma SBR, Malmö15 – 17 maj

Antagningsutskottet, möte24 juni

SBRs studieresa 2015 går till Brasilien: Sao Paulo, Brasilia och Rio de Janeiro19 – 27 september

Händer i branschenEntreprenad Live 1025Live Business Media Group5 – 7 maj

Maskinexpo 2015Stoxa, 28 – 30 maj

Nordiskt byggsymposiumIsland, 4 – 6 september

Ekobygg 2015Kistamässan, 30 september – 1 oktober

NYTT FRÅN SBR

Nya medlemmarFredrik Carlsson, Teknisk konsult, APF management ABHans Norberg, Besiktningsman, TH Konsult ABPär Ekström, Civilingenjör, Ekström Byggteknik ABMartin Hansson, Projektledare, Köpings Bostads ABThomas Jogholt, Konsult, Kimelin Byggteknik KB

Peter Broberg, Skadeutredare, Svenska Fastighetslösningar ABKristian Nilsson, Projektledare, Bring Frigo ABFreja Elgerud, StuderandeThomas Ljungblom, StuderandeEmil Pettersson, StuderandeLinn Rittmalm Glimne, StuderandeMåns Andersson, Studerande


Stipendieutdelning 2014

Som tidigare utdelade vår stiftelse stipendier till elever på högskoleprogrammet i byggtek-nik vid Uppsala Universitet. Tre elever erhöll stipendium, Marcus Schueström, Henrik Ny-berg och Amanda Viklund. Stipendier delades

ut i samband med examensmiddagen 2014 vid V-Dala 5 juni. Detta finansieras med vår stiftel-se www.sbr.se/uppsala och våra annonsörer, NCC, Pedersen, Tema och Bjerking som finns med på vår hemsida.

Från vänster SBR Uppsalaavdel-ningens ordförande Åsa Hedlund Lindqvist och stipendiater Amanda Viklund, Henrik Nyberg samt Marcus Schueström.

MARCUS SCHAERSTRÖM

”Efter ett antal fantastiska studieår i Upp-sala kunde jag i somras med ett stolthet presentera mitt examensarbete och så små-ningom även hämta ut min examen. Arbe-tet skrev jag i samarbete med Skanska där jag efter sommaren också började min anställning som arbetsledare på Väg och Anläggning. En mycket spännande del av branschen med stor variation från projekt till projekt. Jag är en av det första som får vara med och bygga nya samhällen och områden från något som innan bara varit skog, ängs- eller åkermark. Stipendiet som jag tilldelades av SBR under examenscere-monin i juni har oavkortat fått bidra till inköpet av min ljusblå Ford Focus, utan den skulle min arbetsdag se helt annor-lunda ut. Nu är jag oerhört nyfiken på allt vad framtiden och branschen kommer mig att lära.”

HENRIK NYBERG

”Stipendiet ska jag använda till att göra en resa ned till Vättern för att fiska med guide under en helg. Resan kommer jag att göra i mars eller april 2015 beroende på väder och vind! Fiske är ett stort intresse, men i Uppsala är det inte helt enkelt.”

AMANDA VIKLUND

”Efter examen och min utbytestermin i Milano där jag bland annat studerade Urban Sociology och gjorde mitt examens-arbete med stort fokus på hållbarhet beslöt jag mig för att studera vidare. Stipendiet kom därför väl till handa då jag fortfarande har några år kvar som student. Jag är väl-digt intresserad av just hållbarhet och sam-hällsbyggnad och går nu en linje inom Sus-tainable Urban Transition och Sustainable Planning and Design på KTH som till hösten 2015 fortsätter vid Danmarks tekniska Hög-

skola i Köpenhamn. Det är intressant att använda sig av sina tekniska kunskaper som tillämpats vid Uppsala universitet och vidareutvecklas och framförallt att möta människor med helt annan bakgrund, exempelvis med en mer ekonomisk eller humanvetenskaplig bakgrund, och gemen-samt arbeta i projekt som skall resultera i nya innovativa hållbara lösningar både i det lokala samhället men också i ett större per-spektiv. I framtiden skulle jag vilja jobba med samhällsutveckling som kan röra allt från hållbara infrastrukturella projekt till att jobba med att utveckla nya eller befint-liga bostadsområden är anpassade och bidrar till en mer hållbar framtid för alla.”

Åsa Hedlund Lindqvist SBR Uppsala

Stipendiaternas framtidsplaner


NYTT FRÅN SBR

Exjobbsmingel med tredjeårsstudenter på högskole-programmet i byggteknik 20 november 2014.

SBR Uppsala var tillsammans med Byggindustrierna och företag i branschen inbjudna av Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik vid Uppsala Universitet inför kommande exa-mensarbeten. Träffen anordnades tillsammans med Sveriges Byggindustrier, BI och Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR Uppsala.

Utöver representanter från BI och SBR Uppsala deltog företrädare från entreprenör- och konsultföretag samt en förvaltare.

SBR Uppsala åtog sig att se till att konsultföretagen blev inbjudna till denna årliga aktivi-tet, till studenternas tjänst! Stort tack till konsultföretagen Bjerking, Ramböll, Tengbom, WSP samt Landstingsservice för ert deltagande.

Stort tack för arrangemanget. Ansvarig för eventets genomförande med mingel och buffé var Peter Rönnmo, Företagskontakt Byggteknik på Uppsala Ingenjörsförening (H-sek-tionen), med hjälp vid servering av styrelsen för H-sektionen. H-sektionen är föreningen som representerar Uppsala Universitets högskoleingenjörer och bevakar de drygt 350 maskin-, elektro- och byggingenjörsstudenternas studier och intressen.

Åsa Hedlund Lindqvist SBR Uppsala

Tisdagen den 10 mars var det åter dags för medlemsträff för SBR:s Stockholmsavdelning. Denna gång stod det nyheter i BBR på programmet och platsen var Sjöfartshotellet på Katarinavägen. Kvällen började med mingel i baren och sedan en middagsbuffé.

Kvällens föredragshållare var Veronica Eade, generalsekreterare i Energi- och Mil-jötekniska Föreningen. En förening för per-soner som är verksamma inom energi- och miljöområdet. Medlemmarna består främst av konsulter, men även entreprenörer, säl-jare med flera.

Veronica berättade på ett intressant och engagerat sätt om förändringarna i BBR de senaste åren, ur ett installations- och ener-giperspektiv. Från BBR 18 fram till den helt färska BBR 22.

Hon tipsade också om matnyttig infor-mation via Boverkets hemsida: PBL Kun-skapsbanken som är en handbok om plan- och bygglagen. I denna hittar man även för-djupad information om de olika avsnitten i BBR. Även EKS och Eurokoderna finns nu tillgänglig via Boverkets hemsida.

Erika Lindberg SBR Stockholm

Mingel med bygg-teknik studenter

Från BBR 18 till nya BBR 22

Veronica Eade, generalsekreterare i Energi- och Miljö tekniska Föreningen.

Årsmöte i SBR Stockholm

Årets årsmöte för SBR Stock-holm blev lika välbesökt som vanligt. Cirka 40 medlemmar mötte upp tisda-gen den 17 februari på Sjö-fartshotellet på Katarinavägen i Stockholm. Lars Derk, som val-des till möte-sordförande,

styrde mötet med van hand och dagord-ningen avverkades i sedvanlig ordning. Ylva Hallén och Jonas Aalto lämnade sty-relsen och avtackades med blommor och presenter. Till nya ledamöter valdes Johan Larsson, Lars Rosén och Birgitta Orrebacken. Styrelsen har därmed utö-kats med en medlem. Detta med tanke på att nästa års förbundsstämma, som ska hållas i Stockholm, med största säkerhet kommer att kräva mer arbete för styrelsen.

Efter årsmötet lämnades plats på sce-nen för Anna-Karin Stoltz Ehn, chef för Norra Djurgårdsstaden Innovation. Norra Djurgårdsstaden Innovation ska-pades 2010 av Stockholms Stad och har i uppdrag att främja utveckling och till-lämpning av svensk miljöteknik och sys-temlösningar i stadsdelen. För att lyckas med detta ordnas bl. a. teknikföreläs-ningar, minimässor och liknande för intresserade byggherrar. Ett flertal inno-vationsprojekt pågår i stadsdelen.

Ett av dessa projekt är plusenergihu-set kv. Brofästet, som du kunde läsa om i förra numret av Husbyggaren. Stock-holmshem vann den markanvisningstäv-ling som arrangerades av Stockholms stad under förra året. Torbjörn Kumlin, projektchef på Stockholmshem berät-tade tillsammans med Morten Johansson arkitekt från DinellJohansson och Johan Torstensson från Incoord om detta spän-nande projekt.

Efter att ha lyssnat på dessa intres-santa föreläsare avnjöt årsmötesdelta-garna en utsökt middag i Sjöfartshotel-lets restaurang.

Erika LindbergSBR Stockholm

Anna-Karin Stoltz Ehn, chef för Norra Djurgårds-staden Innovation, en av föredragshållarna.


RES MED SBR

Studieresa till Brasilien 2015

En härlig blandning av industrialism, kultur, arkitektonisk modernism och fotboll

SBRs studieresa 2015 går till Brasilien som är Sydamerikas mest industrialiserade land. Sao Paulo är landets kulturella centrum och har flest personer sysselsatta inom svensk industri i världen. Huvud-staden Brasilia är helt byggd i en arkitektonisk modernism. I Rio de Janeiro med sina långa strän-der genomförs omfattande sociala förbättringar i flera bostadsområden. Brasilien lockar med kanske väldens godaste kött och exotiska frukter, landet som lever för fotboll och står som värd för de Olympiska Spelen 2016.

RESANS HÖJDPUNKTER:

SAO PAULO – BRASILIA – RIO DE JANEIRO 19 – 27 september 2015Under rundturen i megastaden Sao Paulo, med 14 mil-joner invånare, besöker vi Ciccillo Matarazzo Paviljongen skapad av arkitekten Oscar Niemeyer. Vi besöker även MAM Museum för dess arkitektur. Brasilia, huvudstaden som präglas av futurism, anlades 1960 i Brasiliens regnskog. Här studerar vi stadsplaner-ingen av en ny stad och ser nutida arkitektur av Oscar Niemeyer och Luico Costa. Rio de Janeiro är vaket dygnet runt och vårt hotell ligger vid Ipanema-stranden med trevliga restauranger, små barer och butiker. Vi besöker kända sevärdheter som Sockertoppen, Kristusstatyn och Copacabana, de mysiga sambakvarteren, bohemiska Santa Tereza kvarteren med utsikt över hela staden. Resan innehåller även en mycket intressant tur i en Favela - kåkstäder längs sluttningarna i Rio, som nu genomgår en förbättring av de sociala förhållandena. Vi besöker en katedral som är byggd helt i betong och studerar stadens 70-tals-arkitektur.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

Posttidning BHusbyggarenGävlegatan 15113 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

EUROSTAIR AB - Regnvindsgatan 8B - SE-652 21 Karlstad - Tel +46 54 85 00 40 - Fax +46 54-85 00 60 - [email protected] - www.eurostair.se

SPIRALTRAPPOR RAKA TRAPPOR MODULRAMPER GALLERDURK

På Eurostair gillar vi utmaningar. Vi har kunskapen och produkterna. Tillsammans med

våra uppdragsgivare vill vi ge lite extra för att leverera bästa tänkbara produktlösning.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss vare sig du finns i Värnamo eller New York!

Eurostair – när varje steg räknas.

SNURRIGASTE TRAPPAN I NEW YORK

Documents

Husbyggaren 2015 Nr 3