Husbyggaren 2015 Nr 1

NUMMER 1 | 2015

Drönare i byggbranschen

Plusenergihus

Bygga hus av lera

Unikt brobygge

DEBATT

En mångfald av certifierings-

system för hållbara byggnader behövs

Flerbostadshus som ger energi

Material och metoder – resurshushållning

NYHET!

TEMA Klimatsmarta hus och anläggning

Passivhusarkitekten som bygger zero-zero-zero-hus

Yrkesporträtt

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures”

WWF Climate Solver, Youtube

TULETORNEN TERMODECK®

strangbetong.se /strangbetongQR: WWF Climate Solver TermoDeck

I Tuletornen i Sundbyberg valde Wallenstam att upp-gradera bjälklagen till TermoDeck®. TermoDeck® är ett klimatsystem som använder kanalerna i håldäcken för distribution av värme, kyla och friskluft. Golv- och takytor förvandlas till radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning behövs. Systemet är tyst och kräver lite

underhåll. Förutom att man slipper installera vattenburen värme så sänker även systemet ofta energiförbrukningen. Med små modifi kationer kan husen även klassifi ceras som passivhus. Det är därför inte konstigt att WWF prisar TermoDeck® på sin innovationsplattform Climate Solver (se fi lmen via QR-koden).

NorDan AB, Grebbestadsvägen 8, 457 91 Tanumshede, Tel 010-130 00 00, [email protected].

Passiva fönster, fönsterdörrar,skjutdörrar och ytterdörrar

Som standard får du:• Vakuumimpregnering• Hållbara produkter• Energie� ektiva produkter

I tillägg kan du få fönster och dörrar med:• Ljudreducering• Skydd mot solvärme och UV-strålning• Invändigt solskydd• Underhållsfri utsida, aluminiumbelagd• Förstärkt säkerhet för barn• Förstärkt säkerhet mot inbrott• Energibesparande lösningar som reducerar energiförlusten

med 50 procent eller mer för fönster och dörrar

Som standard får du:• Vakuumimpregnering• Hållbara produkter• Energie� ektiva produkter

I tillägg kan du få fönster och dörrar med:• Ljudreducering• Skydd mot solvärme och UV-strålning• Invändigt solskydd• Underhållsfri utsida, aluminiumbelagd• Förstärkt säkerhet för barn• Förstärkt säkerhet mot inbrott• Energibesparande lösningar som reducerar energiförlusten

med 50 procent eller mer för fönster och dörrar

www.nordan.se

Lyft blicken

Plåtens gränslösa möjligheter

Närproducerat tak från Plannja

Plannja PannplåtProdukt:

Beskrivning:Plannja Pannplåt är en klassisk profil vi tillverkar av

stål eller aluminium. Finns i flera valbara kulörer som

speglar Nordens färgskala. Hard Coat-beläggningen

ger taket ett behagligt matt uttryck. Pannplåten

erbjuds även i tidlös legering av aluzink.

Tunn stålplåt är skapad för skapande. Materialet har under århundraden uttryckt gestaltningar som arkitekten valt. Till exempel för att framhäva organiska former, ge liv åt döda ytor, för att spela med linjer, kontraster, skuggor och reflektioner. Plåtens variations-möjligheter är närmast gränslösa. Som korrugerad. Pressad i olika former. Perforerad, förzinkad, målad, obehandlad. Läs mer om Plannjas profiler och produkter för skiv- och bandtäckning på plannja.se

HUSBYGGAREN NR 1.2015 5

Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR

Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets-förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected] Tfn: 08-462 17 90

ISSN 0018-7968

REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars HedåkerTeknisk redaktör: Andreas FalkTfn: 070-170 98 52Redaktör: Helena ThorénTfn: 070-621 55 11E-post: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige ABTfn: 08-644 79 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 495:–Lösnummer, plus porto 89:–Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 2 v.17 Nr 3 v.23 Nr 4 v.38 Nr 5 v.44 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, StockholmExakta, Malmö

OMSLAG

Kvarteret Brofästet, Norra Djurgårdsstaden i StockholmArkitektskiss: Dinell Johansson

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Ledare

a, vart tog vintern vägen. En enstaka helg med ett tunt snötäcke, några nätter med minusgrader, fast en beskärd del av blåst – det är så vintern har sett ut hittills i södra delen

av landet. Vintergäck och snödroppar tit-tar fram och spanar efter värmen.

Till att börja med gläds jag över att Malmö Stad har uppmärksammats genom att få Svenska Arkitekters Planpris för sitt arbete med Kommissionen för ett hållbart Malmö. Ett flertal av stadens förvalt-ningar, näringsliv med flera ligger bakom arbetet. Juryns motivering lyder:

”De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra stä-der är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Plan-prisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möj-liggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren för-djupat förståelsen för sambandet mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen.”

Gratulerar Malmö!Bostadsbyggandet är fortsatt lågt och

diskussionen går vidare med missad till-växt och hämmande av arbetsmarknaden. Sänkningen av reporäntan, som nu är nere på minusränta, syftar bland annat till att få igång investeringar i bostäder och infrastruktur samt konsumtion. Märkligt med tanke på Riksbanken varningar för

en bostadsbubbla och hushållens för höga skuldsättning. Snart återstår väl inget annat än att Staten handgripligen går in med subventioner för att få igång byggan-det. Subventioner – lätta att införa men betydligt svårare att bli av med.

I bostadssammanhang har hörts röster på en satsning på mer traditionell bygg-teknik. En teknik som inte är så komplex och som är lättare att förstå. En teknik som dessutom påstås spara energi. Är det möjlig? Var det inte så vi byggde fram till 1960-talet när de lättare konstruktionerna kom och vi tvingades bo i en plastpåse och vi blev beroende av den enkla teknik med från- och tilluft som fanns då. Fram-växten av passiva hus, nollenergihus, ler-hus med flera får väl anses spegla en sådan utveckling, men till mycket högre kostnader än normalt.

Skildringen av resan till Japan och Syd-korea avslutas med del 2 i detta nummer. Tag del av vad Gunnar Edebrand skriver och fundera på nästa resa som i höst bär av till Brasilien – ay, ay, ay Maria, Maria från Bahia…

I väntan på våren.

Vart tog vintern vägen?

LARS HEDÅKERAnsvarig utgivare [email protected]

GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har rätt behörighet för installationen. Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör

J

Lyft blicken

Plåtens gränslösa möjligheter

Närproducerat tak från Plannja

Plannja PannplåtProdukt:

Beskrivning:Plannja Pannplåt är en klassisk profil vi tillverkar av

stål eller aluminium. Finns i flera valbara kulörer som

speglar Nordens färgskala. Hard Coat-beläggningen

ger taket ett behagligt matt uttryck. Pannplåten

erbjuds även i tidlös legering av aluzink.

Tunn stålplåt är skapad för skapande. Materialet har under århundraden uttryckt gestaltningar som arkitekten valt. Till exempel för att framhäva organiska former, ge liv åt döda ytor, för att spela med linjer, kontraster, skuggor och reflektioner. Plåtens variations-möjligheter är närmast gränslösa. Som korrugerad. Pressad i olika former. Perforerad, förzinkad, målad, obehandlad. Läs mer om Plannjas profiler och produkter för skiv- och bandtäckning på plannja.se

Vi bygger livskvalitet!Vi tänker:

• Energisnålt • Behagligt inomhusklimat • Bra ljudisolering• Bra värmeisolering• Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monterings-färdiga betongväggar får du allt detta!

Kontakta oss

Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framgångar på www.afconsult.com

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering


10 30

Innehåll # 1 | 2015

8 MARKNADSNYTTBodar inredda för boende, värmepump som använder solens hela temperaturspann, minska pappersarbetet, mät miljögifter på plats.

10 PLUSENERGIHUSI Norra Djurgårdsstaden ska ett flerbostadshus byggas som plusenergihus.

16 DRÖNARE – FLYGANDE ROBOTAR I BYGGBRANSCHENDrönare är ett nytt fenomen i byggbranschen.

23 BYGGNADSINSPEKTÖREN GRANSKAR RITNINGARKvaliteten på ritningar under bygglovsprocessen varierar kraftigt.

24 METODER OCH MATERIALNytt stående inslag om metoder och material i äldre byggnader.

26 BYGGA HUS AV LERAHus byggda i lerjord och egenskaper hos lerbundna byggmaterial.

30 ETT NÄSTAN OSYNLIGT BROBYGGEUnder sommaren flyttas 6 400 ton bro på plats på E4:an.

35 UTBLICKSolenergidriven laddningsstation för elfordon i München.

36 BYGGINGENJÖRENS KONSTEn sammanställning av byggnadskonsten sedd ur ingenjörens perspektiv.

38 DEBATTMånga certifieringssystem försvaras av Sweden Green Building Council.

40 NOTERATRenovering av byggnader från 1950–1980, solenergihus prisade, effektivare anläggningstransporter och barn bygger.

41 YRKESPORTRÄTTThomas Greindl, passivhusarkitekt, ritar bara giftfria och ekologiska hus.

42 FRÅGA JURISTEN

Jämkning av förseningsvite

48 NYTT FRÅN SBR

Diana Undén är ny kursadministratör, späckat kursprogram med bland annat fuktmätning, konsumententreprenad och PBL och BBR, del 2 i studie resan går till Korea.

I nästa nummer: Brand och betong. Numret kommer ut vecka 17.

TEMA I DETTA NUMMER

Flerbostadshus som producerar mer energi än det förbrukar byggs i Stockholm. Arkitekt och energiprojektör beskriver plusenergihuset. En passiv-husarkitekt porträtteras. Hus byggda av lerjord har förlåtande egenskaper. Bygget av broar på Sveriges mest trafikerade motorväg krävde oväntade lösningar och följer den internationella miljöstandarden Ceequal. För att besik-tiga krångliga platser har drönare börjat användas. Antalet har exploderat under förra året och nu kan de användas på många håll i Sverige.

Rättelse. Fotografen för fotot på innehållssidan i nummer 5-2014 på en tunnel var Rikard Gothäll.

■ ANLÄGGNING OCH KLIMATSMARTA HUS

16

41

26

8 HUSBYGGAREN NR 1.2015

Marknadsnytt

Nytt entreprenörsboende Uthyrningsföretaget Cramo har tagit fram en ny lösning för boende på byggarbetsplatser och andra projekt under kortare och längre tider.

– Med Cramo Camp har vi utvecklat en helt ny bod där komforten, måtten och inredningen anpassats till ett bekvämt boende för en till två personer. Alla enheter är möblerade och har egen våtrumsenhet med toalett och dusch, samt ett pentry med kylskåp och mikro, säger Cramo’s produktområ-deschef Håkan Sönnergren.

Behovet ökar hela tiden inom entreprenad och byggbran-schen när antalet inblandade underentreprenörer med olika specialistkompetens ökar i både stora och små projekt. Lös-ningen uppfyller kraven på brandsäkerhet, energieffektivitet och ventilation på boendeenheter i samtliga nordiska länder och el och VVS-installationer följer nordisk standard. www.cramo.se

Solvärmedriven värmepumpFree Energy har utvecklat en värmepump som uppnått högsta energiklass (A+++), enligt det europeiska direktivet för Ekode-sign- och energimärkningskrav (EN14825) som träder i kraft 2015. Värmepumpen är inverterstyrd och byggd speciellt för samverkan med termiska solfångare.

Tillsammans med ett nyutvecklat styr-system för solkretsen kan HYSS – Hybrid Solar System dra fördel av solens hela temperaturspann – från hög till låg temperatur. Solfångarna hjälper till att under en stor del av året öka värmepumpens brinetemperatur och därmed förbättras årsvärmefaktorn (SCOP) avsevärt. Kombina-tionen av högtempererad solvärme som används till tappvarmvatten och mellan- och lågtemperaturer som används till värmepumps-effektivisering ger en total årsvärmefaktor på mellan 6–8.www.free-energy.com

Mät miljögifter på platsByggbolag kan spara pengar och miljön om de vet exakt hur mycket jord som behöver schaktas bort under ett marksaneringsarbete. Baserat på siffror från Chalmers kan man spara uppemot 10 miljoner liter diesel per år och sänka kostnaderna för företag och kommuner med upp till 25 procent för genomförda marksaneringar. Envic-Sense utvecklar mätinstrument som gör det möjligt att på plats mäta före-komster av små halter av tungmetaller både i jord och vatten. Med portabla instrument får byggbolaget provsvar på några minuter utan risk för kontaminering.

Envic-Senses produkt Freedd vann i januari Skanskas miljötävling Deep Green Challenge 2015, kate gori Väg och anläggning. Förutom pris-summan, 50 000 kronor, ska Freedd matchas mot ett byggprojekt hos Skanska.www.envic-sense.com

Minska pappersarbetetSvenska företaget Fieldly vill effektivisera byggbranschen världen över genom en ny digital plattform. En plattform och en mobil-app som ska förenkla arbetet för byggföretagen.

Med plattformen och en ny mobil-app håller arbetsledare koll på vad som händer ute på byggarbetsplatsen. Rapportering av tider, resor och använt ma-terial, dokumentation och nya arbetsorders blir lätthanterligt och sparar tid och pengar för företagen.www.fieldly.com

Friggeboden som växteI mars lanseras friggeboden Lage som växt till ett 18,5 kvadratmeter stort året-runt-boende. Stugan är bygglovsbefriad och levereras med tvåglasfönster, cylinderlås och isolerad ytterdörr.

– Vi vet att många villa ägare behöver en kombination av extra gäststugor och kontor samtidigt som de behöver mer förvaring i trädgården, säger Jesper Nilsson, produktchef på Skånska Byggvaror.www.skanskabyggvaror.se

FRAMTIDSVISION #1

Ett projekt du aldrig kommer höra något om

Hur ska vi bäst planera och bygga för att minska

trafikbullret i våra städer? Med tyst asfalt och

akustisk stadsplanering engagerar det europeiska

samarbetsprojektet CityHush sju länder och flera företag

i arbetet med en handlingsplan och verktyg att åtgärda

problemen. Läs mer om forskningsprojektet CityHush på

www.tyrens.se/framtidsvisioner.

Vår ägandeform gör det möjligt för oss att satsa stort på

forskning och utveckling. Genom Sven Tyréns stiftelse

investerar vi för att hitta framtidens lösningar.

Lättelement fixar taket!36 års erfarenhet av att lägga pussel.

• Klimatsmart• U-värde från 0,076• Stark konstruktion• Snabbt montage• Trygga leveranser

lattelement.se


Flerbostadshus byggs som PLUSENERGIHUSStockholms stad utsåg i höstas Stockholmshem som vinnare i en markanvis-ningstävling för kvarteret Brofästet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I samarbete med bland annat arkitektfirman DinellJohansson och energi-projektören Incoord byggs två plusenergihus med sammanlagt 43 lägenheter. Husen, som ska generera mer energi än de förbrukar, ses som spjutspetsar för ett miljöriktigt byggande och boende. I Husbyggaren berättar arkitektfirman och energiprojektören om de klimatsmarta lösningarna.

KLIMATSMARTA HUS


AKGRUND

Förslaget till plusenergi-huset är det vinnande bidraget i en markanvis-ningstävling mellan bygg-herrar som utlysts av Stockholms stad. Stock-

holmshem som är ett av Stockholms all-männyttiga bostadsbolag bestämde sig för att delta och valde DinellJohansson som arkitekt för uppdraget. Förutom oss som arkitekter samlades experter från olika områden och en sammansvetsad arbets-grupp formades för att utveckla ett intres-sant och viktigt framtidshus med arkitektur, energi och miljöprestanda i framkant. Stockholmshem har i tidigare projekt utvecklat och testat system inom energi-snålt och miljömedvetet byggande som här utvecklades och kombinerades för att ge synergier i en ny helhetslösning. Alla före-slagna lösningar är således beprövade var och en för sig. Nödvändiga material och komponenter finns på marknaden. Den generella ambitionen att ”det skall vara lätt att göra rätt” har varit ledstjärna – balansen mellan innovation och försiktighetsprincip är nyckeln till att lyckas. Arbetsprocessen visade att ingenting av detta står i motsats till intresseväckande och unik gestaltning.

HÅLLBAR LIVSSTIL

De boende i Stockholmshems plusenergi-hus skall lockas till en hållbar livsstil i en generös och tillåtande anda. Det skall vara lättbegripligt och lustfyllt att skifta sin livs-

Bstil mot större miljömedvetenhet och för-ståelse för kretslopp och energianvänd-ning. Redan i samband med intresseanmä-lan till lägenheterna kommer målsättningar med NDS och detta specifika bostadshus att kommuniceras. Informationskvällar i min-dre grupper där bland andra nyckelperso-ner i byggprojektet deltar ska genomföras. Idéer finns om att hyresgästen vid inflytt-ning bland annat kommer att få ett värde-kort till trädgårdshandeln för att kunna fylla sina planteringslådor med jord och växter eller handla ett fikonträd i kruka till lägenhetens verandarum.

De nyinflyttade kan komma att erbjudas matlagningskurser med ekologiska råvaror i samarbete med COOPs lokala butik som ligger i Stockholmshems bostadshus i grannkvarteret. Den som har eller därige-nom får ett särskilt intresse till odling erbjuds en av de mindre kolonilotterna på gården. Sist men inte minst har cykelupp-ställning prioriterats för att inspirera och uppmana till hållbara transporter. Det finns plats för cyklar på gården och i cykelrum, men även på terrasserna med cykelupp-hängningsanordningar.

GESTALTNINGSPRINCIPER

Parstugan och plusrummetDen traditionella parstugan som är urtypen för bostaden i vårt klimat byggde på ett smart pragmatiskt förhållningssätt till upp-värmning och resurshushållning. Endast det ena bostadsrummet var uppvärmt och vintertid trängde man ihop sig för att kon-

centrera invånarnas värmeenergi. Sommar-halvåret närmare fördubblades bostadsy-tan när det andra bostadsrummet värmdes upp på naturlig väg av solen och klimatet. I kvarteret Brofästet utgår vi från smartheten i den traditionella parstugan. Små lägenhe-ter med många rum maximerar antalet invånare. Den aktivt uppvärmda bostadsy-tan är minimerad, men har kompletterats med en ouppvärmd boendezon i fasaden. Detta ger en komprimerad, väl fungerande bostad under vinterhalvåret som under sommarhalvåret utökas påtagligt med ytor som värms upp på naturlig väg. Boendet anpassar sig till klimatet och vardagen får en självklar relation till årstiderna.

Skillnaden från den traditionella parstu-gans, på vintern oanvända rum, är att den glasade bostadszonen i fasad även på vin-tern ger unika boendekvaliteter eftersom den erbjuder ett tempererat klimat. Den påminner om grosshandlarvillans punsch-veranda eller herrgårdens orangeri. Vi kall-lar det Plusrum.

Solen som formgivareByggnaderna har formats för att minimera energiförluster och maximera elproduk-tion. Ytterväggar utförs raka utan nischer och vinklar. Byggnadernas taknockar har vridits för att ge rakt södervända takytor – optimerade för att fånga solenergi. Takvin-keln på 30 grader är inom det optimala omfånget (30–60 grader) för högeffektiva solceller med kiselteknik. På motstående sida täcks taket med sedumytor som för-

Arkitekturen


KLIMATSMARTA HUS

DinellJohanssonArkitekt SAR/MSAwww.dinelljohansson.se

4 ROK 89kvm (+18kvm BALKONG)




DUSCH ISTÄLLET FÖR BADKAR

LITETTRAPPHUS

GEMENSAM KLÄDKAMMARE I DE MÖRKA UTRYMMEN

FIBEROPTIKI TRAPPHUS

AVLÄSBARA ENERGIVÄRDENI HALLEN

AVFALLSKVARNI KÖKET

KÖKSTRÄDGÅRD PÅ BALKONGEN

ÅLLBARA SYSTEM

För att säkerställa att byggnadens byggtekniska och installationstekniska system uppfyller de höga kraven för hållbarhet och energiprestanda valdes

Incoord att projektera Stockholmshems för-slag till plusenergihus.

För att ett hus ska vara hållbart med en lång livslängd anser vi att det är nödvändigt att satsa på enkla och robusta system som utnyttjas effektivt. Lösningen för att uppnå ett hållbart och energieffektivt hus är att först minimera förlusterna, sedan optimera internvärmelasterna, vidare optimera vär-meåtervinningen och till sist lösa det kvar-stående energibehovet med smarta energi-system för att få ner energianvändningen.

Solceller på taken nyttjas för att produ-cera el, på så sätt fås en miljövänlig och när-producerad el. Uppvärmningen sker med värme från berget, både utan och med vär-mepumpar. Solcellernas verkningsgrad höjs genom mekanisk påblåsning tack vare smarta vägar att ta in och ut ventilationsluf-ten, se bilder. Värme återvinns i möjligaste mån, vare sig det är värme i luft eller i vat-ten.

Dessa lösningar möjliggör både ett plus-energihus som ger tillbaka mer än det använder och ett hus som med marginal kommer att kunna uppfylla Miljöbyggnad nivå Guld. Detta har kunnat verifieras så långt som möjligt redan i tävlingsskedet. Ambitionen kommer att följas upp i projek-terings- och upphandlingsskedet.

HUSHÅLLNING

Grunden till en minimal miljöpåverkan är att använda så lite som möjligt av våra

resurser. Första steget är att minimera för-lusterna. Detta görs genom ett välisolerat och tätt klimatskal och tung stomme. Tidi-gare studier kring mikroklimat, det vill säga inglasade zoner utanför fasaden, visar energibesparingar på upp emot 30 pro-cent. Då denna byggnad endast har mikro-klimatzoner längs med långsidorna på husen uppskattas en besparing av upp-värmningen på mellan 10–15 procent, vilket ska studeras vidare i kommande skeden. Genom att byggnaderna till största del består av större lägenheter, 3:or och 4:or, kan den totala luftmängden per kvadratme-ter hållas låg eftersom det oftast är antalet frånluftspunkter som bestämmer flödena.

Detta gör att ventilationsflödena för husen kan hållas nere och närma sig 0,35 l/s och m². Vidare nyttjas effektiva spiskå-por som kraftigt reducerar mängden luft som behöver ventileras ut. Internlasterna optimeras genom att så många personer som möjligt bor yteffektivt samt att mini-mera trapphusytor och allmänna ytor.

Genom att använda solskydd i mikrokli-matet som släpper in värmen vintertid men reflekterar bort den effektivt sommartid utnyttjas solens energi utan att påverka inneklimatet i lägenheterna negativt.

VVC-förlusten är ofta en svår post att minimera förlusten för, men i dessa hus är tanken att nyttja ett ”rör i rör”-system där VVC är innesluten i varmvattenröret vilket betydligt sänker VVC-förlusten. Det är även viktigt att ha korta rördragningar både nere i källarnivå och att tappställen ligger nära tappvattenschakten, detta är något som det lagts stor vikt vid i detta hus.

För att hushålla med resurser krävs även att så mycket som möjligt återvinns av det som en gång använts, detta är nästa steg i

Hållbarhet & energi

H

dröjer dagvattnets väg mot Husarviken. Riktade mot Norra Djurgården ”speglar” dessa takytor nationalstadsparkens grön-ska. Solvända gavelfasader kläs med solcel-ler av den mindre skuggkänsliga tunnfilms-tekniken. Norrvända gavelfasader kläs med gallerpaneler för klätterväxter.

UPPBYGGNAD

Byggnadsstomme – beprövad hållbarhetHusens stomme utförs med beprövade och hållbara metoder: lägenhetsskiljande väg-gar och trapphus av platsgjuten betong, gavelväggar av sandwich betongelement, bjälklag av plattbärlag med ingjutna instal-lationer. En stomme av massivträ överväg-des men bedömdes inte kunna ge bättre energieffektivitet och hållbarhet än den beprövade betongstommen. Det långsiktiga perspektivet inklusive förvaltningsaspekter och underhåll har vägts in förutom själva försiktighetsprincipen. Kraven för att uppnå Miljöbyggnad Guld för invändig ljud-miljö har till exempel bedömts svåra att uppnå med en massivträstomme.

Nya produkter under utveckling inom betongindustrin – lättare platsgjutna kon-struktioner med nya armeringsmetoder och mindre eller inget cementinnehåll – skulle vara intressanta att tillämpa. Kom-pletterande stomme i långsidornas ytter-väggar utförs av stålpelare med optimerade dimensioner i högisolerande utfacknings-väggar.

Glasverandan – fristående strukturBalkongzonen har en fristående stomme vilket gör att köldbryggor undviks. För den lätta stommen har limträ valts framför stål på grund av lägre produktionsenergi och koldioxidpåverkan. Dimensionerna är till-tagna för att klara brandkraven vilket ger en härlig massiv karaktär och värme till rummet. Glasverandan har här, som histo-riskt, karaktären av en träbyggnad. Plattan utförs som en tunn betongplatta för att stå pall för oöm användning av verandarum-met. I terrassplattan finns per lägenhet två nedsänkta planteringskärl i rostfri stålplåt. Den väderskyddade ytterväggen bekläds med hyvlad och såpad träpanel eller ply-wood. ■


CHRISTOFFER HAAGCivilingenjör uthålliga energisystemwww.incoord.se

JOHAN THORSTENSONUppdragsansvarig VVS-konsult och energisamordnarewww.incoord.se

DAGVATTENTANK

REGNTRÄDGÅRD

SPILLVATTENBIO

AVFALLBIOGAS

FTX

KALLVATTEN

VÄRMEPUMP ACK-TANKSPILL-VVX

+FTX

T

F

T

T

T

T

T

T

T

TF

F

F

F

F

F

F

F

F

BORRHÅLSLAGER

-

ENERGI VINTER

3. DUSCH I STÄLLET FÖR BADKAR OCH SNÅLSPOLANDE ARMATURER

SPARAR VARMVATTEN (ENERGI) SAMT

RESURSER/DRIKSVATTEN.

4. TAPPVARMVATTENVÄXLAREÅTERVINNER VÄRME FRÅN DUSCHAR MM SOM

FÖRVÄRMER INKOMMANDE KALLVATTEN

5. TUNG STOMMELAGRAR ENERGI

12. SÖDERVÄNT TAKTAKYTAN ÄR MAXIMERAD OCH SÖDERVÄND FÖR

MAXIMAL SOLINSTRÅLNING PÅ PANELERNA

SPOLNING AV WC MED UPPSAMLAT

DAGVATTEN

9. TÄTT KLIMATSKAL

LJUSSLITS OVAN DÖRR GER DAGSLJUS TILL

KORRIDOREN OCH SPARAR EL

RADIATORER VÄRMS MED VATTEN FRÅN

VÄRMEPUMPEN

VÄRME GENERERAS AV DE BOENDE OCH

BELYSNINGEN

2. FÖRVÄRMNINGSBATTERIVÄRMER VENTILATIONSLUFTEN MED VÄRME

SOM HÄMTAS FRÅN BERGET. HÖJER FTX

VERKNINGSGRAD

6. FTX VENTILATIONSAGGREGATMED MYCKET HÖG VERKNINGSGRAD

1. DUBBELSKALFASADDRAPERIER HJÄLPER ATT HÅLLA VÄRMEN UNDER

KALLA NÄTTER.

7. VÄRMEPUMP GENERERAR VÄRME TILL RADIATOER OCH

TAPPVATTEN FRÅN ENERGIBRUNNEN OCH

ACCUMULERAR I ACK-TANKEN.

8. SOLCELLSPANELERNA PRODUCERAR EL OCH DRIVER VÄRMEPUMPAR,

FLÄKTAR MM. UTELUFTEN FÖRVÄRMS UNDER

SOLCELLSPANELER. DETTA HÖJER ÄVEN

VERKNINGSGRADEN PÅ SOLCELLERNA.

11. LAGRING AV DAGVATTENANVÄNDS VID SPOLNING AV WC

BORRHÅLSLAGER SÄSONGSLAGRAR ENERGI

DAGVATTENTANK

REGNTRÄDGÅRD

SPILLVATTENBIO

AVFALLBIOGAS

FTX

BORRHÅLSLAGER

KALLVATTEN

T

F

T

T

T

T

T

T

T

TF

F

F

F

F

F

F

F

F

VÄRMEPUMP ACK-TANKSPILL-VVX

-

+

ENERGI SOMMAR

DAGVATTEN ANVÄNDS TILL VATTNING

10. EFFEKTIVA KÖKSKÅPOR SOM KRÄVER EXTREMT LITE

VENTILATIONSFLÖDE

11. LAGRING AV DAGVATTENANVÄNDS VID SPOLNING AV WC

BORRHÅLSLAGER SÄSONGSLAGRAR ENERGI

2. FÖRKYLBATTERIKYLER VENTILATIONSLUFTEN OCH TILLFÖR

VÄRME TILL BERGET.

8. SOLCELLSPANELERNA PRODUCERAR EL OCH DRIVER VÄRMEPUMPAR,

FLÄKTAR MM. ÖVERSKOTTET ANVÄNDS SOM

HUSHÅLLSEL. SOLCELLERNA AVKYLS MED

AVLUFT FRÅN FTX-AGGREGAT FÖR ATT

HÖJA VERKNINGSGRADEN.

1. DUBBELSKALFASAD

6. FTX VENTILATIONSAGGREGATMED MYCKET HÖG VERKNINGSGRAD

7. VÄRMEPUMP GENERERAR VÄRME TILL TAPPVATTEN FRÅN

ENERGIBRUNNEN OCH ACCUMULERAR I ACK-

TANKEN.

3. DUSCH I STÄLLET FÖR BADKAR OCH SNÅLSPOLANDE ARMATURER

SPARAR VARMVATTEN (ENERGI) SAMT

RESURSER/DRICKSVATTEN.

4. TAPPVARMVATTENVÄXLAREÅTERVINNER VÄRME FRÅN DUSCHAR MM SOM

FÖRVÄRMER INKOMMANDE KALLVATTEN

12. SÖDERVÄNT TAKTAKYTAN ÄR MAXIMERAD OCH SÖDERVÄND FÖR

MAXIMAL SOLINSTRÅLNING PÅ PANELERNA

SPOLNING AV WC MEDUPPSAMLAT DAGVATTEN

9. TÄTT KLIMATSKAL

SEDUMTAK: FÖRDRÖJNINGAV DAGVATTEN

LJUSSLITS OVAN DÖRR GER DAGSLJUS TILL

KORRIDOREN OCH SPARAR EL

DRAPERI/SOLSKYDD REFLEKTERARUT DEL AV SOLVÄRME

processen. Värmeåtervinning i ventilations-aggregaten sker genom att använda mycket effektiva värmeväxlare med upp till 88 pro-cents verkningsgrad. Dessutom nyttjas spillvattenvärmeväxlare som förvärmer inkommande kallvatten. Årsverkningsgra-den hos värmeväxlaren i luftbehandlingsag-gregatet uppnås genom användning av ett batteri som kyler respektive värmer luften innan värmeväxlaren via frivärme och fri-kyla från berget. På så sätt behövs inte någon avfrostning och dessutom återladdas borrhålslagret med energi.

I köken installeras en avfallskvarn för att kunna ta till vara komposterbart avfall som leds till en separat avfallstank för att sedan användas till rötning och biogas. För att spara på resurser i form av dricksvatten leds regnvatten från solcellstaken till en dagvattentank i mark. Vattnet filtreras och används sedan för att spola i toaletter och

till växtbevattning på balkonger. Alla blan-dare är av typen snålspolande och lägenhe-terna förses som standard med snålspo-lande dusch istället för badkar.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Det energibehov som återstår tillförs med förnybar energi som källa. Värmen kom-mer från effektiva värmepumpar vars ener-gikälla är värme i berget och el från solpa-neler på taket under stora delar av året. Värmepumparnas verkningsgrad optimeras genom att använda lågtemperatursystem i form av ett radiatorsystem med låg fram-ledningstemperatur.

Energisimuleringar visar att huset har en energianvändning på cirka 14,8 kWh/m²,år enligt BBR och solcellsproduktionen har simulerats till cirka 16 kWh/m²,år. Därmed återstår bara att konstatera att huset har över året sett en överproduktion av energi.

INOMHUSKLIMAT

Stockholmshem vill erbjuda sina hyresgäs-ter en god standard med möjlighet att påverka sitt eget inomhusklimat. Genom att använda individuellt styrda radiatorer ges hyresgästen möjlighet att reglera sitt eget inomhusklimat. På sommaren kyls luften och bidrar till bättre inomhuskomfort, vär-men som tas från luften lagras i berget och används sedan på vintern för att förvärma den kalla uteluften.

UTMANINGAR INFÖR FRAMTIDEN

En av de stora utmaningarna att ta med sig i nästkommande skeden är att lyckas få till utseendet på huset så som det faktiskt ser ut i tävlingsbidraget. Den största utma-ningen ligger nog i utformningen av solcell-sanläggningen och tillgängligheten till denna utan att påverka huset allt för nega-tivt gestaltningsmässigt. Takavvattning och snöräcken på tak är också delar som måste studeras extra noga för att få med sig i den nuvarande gestaltningen in i produktions-skedet.

En annan fråga att beakta är om det finns risk att hyresgästerna missbrukar sina mik-roklimatzoner och ställer dörren på vid gavel för att värma sin inglasade balkong Diskussionerna har redan gått kring att ha blinkande lampor och varningssignaler som larmar om dörren står på glänt för länge men det är ett problem att ta itu med och se till att både fastighetsägare och hyresgäster är nöjda med lösningen. ■

Atemp 4 200 m2

Värmebehov 7,7 kWh/m2, år

Tappvarmvattenbehov 19,13 kWh/m2, år

Elbehov 14,8 kWh/m2, år

Avsättning VP –26,8 kWh/m2, år

Energibehov 14,80 kWh/m2, år

El från solceller –16,0 kWh/m2, år

Total energianvändning –1,20 kWh/m2, år

UNIDRAIN - SHOWERLINESnabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora bygg-tekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan ut-föras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekom-ma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

Beställ vår ShowerLine broschyr på [email protected] eller via QR koden

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

Inbyggt golvfall som

uppfyller gällande branschregler

= kvalitetsäkring

by JAFOwww.unidrain.se | www.jafo.eu I 046 333909

= Plan yta = Lokalt fall mot golvavloppet

JAFO_Husbyggaren_Nr_1501_210x297+3mm_unidrain_ShowerLine_1.indd 1 2015-02-02 16:23:39

UNIDRAIN - SHOWERLINESnabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora bygg-tekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan ut-föras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekom-ma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

Beställ vår ShowerLine broschyr på [email protected] eller via QR koden

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

Inbyggt golvfall som

uppfyller gällande branschregler

= kvalitetsäkring

by JAFOwww.unidrain.se | www.jafo.eu I 046 333909

= Plan yta = Lokalt fall mot golvavloppet

JAFO_Husbyggaren_Nr_1501_210x297+3mm_unidrain_ShowerLine_1.indd 1 2015-02-02 16:23:39

när ni beställer eller upphandlar golv-installationer, skriv då in krav på att: ”Golvinstallationen ska utföras av ett Aukto- riserat Golvföretag eller av ett företag som på

ett dokumenterat sätt kan redovisa likvärdig kompetens.”

Läs mer på www.auktorisation.se

kompetens \ kvalitet \ garanti – Det självklara valet

Aktivt stödjande leverantörer: Almedalsgolv \ Altro \ Armstrong \ Bona \ Bostik \ Casco \ DURI \ ege

Ehrenborg \ Falck Design \ Finja \ Forbo \ Interface \ Junckers \ Kasthall \ Kiilto Kährs \Nora \ Pergo \ Rappgo \ Stosett \ Tarkett \ TM Progress \Weber \ Welin&Co

Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR [email protected] \ www.auktorisation.se

Vid limning, spackling och lackning är kunskap om miljö och olika materials samVerkan särskilt Viktig

Golvinstallation innebär ett stort ansvar!

olika material ger olika egenskaper, till exempel olika liVslängd och behoV aV underhåll

att göra om blir ofta dyrt. satsa på att göra allting rätt från början

en riktig installation gör att golVet håller längre

den kostnad som ska bedömas är totalkost-naden (hela golVets liVslängd) 8:92-regeln

ett golV kan ha olika funktioner som exempel-Vis halk- och ljuddäm-pande eller Vattentåligt

RÄTT FRÅN BÖRJAN.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

roxx.se

Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer branschreglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVSföretagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.


DRÖNAREN – en flygande robot

Nästa gång du ser en bild som lyfter från marken är det med stor sannolikhet en drönare i arbete. Du kan inte undgå att se dessa lyfta minst tio gånger under en vanlig tevekväll, prova gärna att räkna. Från att ha förknippats med krig och ansikts-lösa attacker av militära mål har nu pendeln svängt till att vara en civil produkt med nästan obegränsade användningsområden. Tänk dig att kunna besiktiga svåråtkomliga platser i HD, göra kartor, fotomontage eller relationshandlingar i 3D, ordna automatiserade leveranser från luften – listan blir lång.TEXT: THOMAS ERDEGARD FOTO: DRÖNARTJÄNST SVERIGE

n vanlig drönare modell multirotor har 4 till 8 moto-rer per propellrar som med en avancerad styrning genom gyro, kompass, tryckmätare och GPS håller maskinen i ett vågrätt läge

och på en given position. Styrningen från marken sker med en

vanlig radiostyrning med funktioner upp/ner, framåt/bakåt, höger/vänster samt att

E

ANLÄGGNING

man kan vrida drönaren runt sin egen axel. Därtill kommer styrning av kamera med en tilt-funktion för att styra kameran upp eller ner. Räckvidden på radioutrustningen är ofta flera kilometer men vanligast är att operatören inte får köra maskinen ur sikte eller över 120 meters höjd.

Om inte hjälpfunktioner funnits skulle det varit extremt svårt att köra en drönare eftersom man måste kompensera för sid-vindar, upp eller nedvind och eftersom

man måste ”motbromsa” sin farkost när man vill stanna eller byta riktning.

EN GIMBAL STABILISERAR KAMERAN

Under drönaren hänger det oftast en kamera och en gimbal (elmotorer som mot-verkar rörelser i x/y/z-led) för att stabilisera filmen eller fotot. För att inte få för mycket vikt under drönaren används ofta äventyrs-kameror modell Gopro eller andra fabrikat. Detta fungerar bra i de flesta fall om man


vill få en normalbild eller film till Youtube, reklam på nätet et cetera.

För teveproduktion eller för bättre bild-kvalitet krävs oftast systemkameror eller professionella videokameror. Nackdelen är tyngden. Drönaren måste göras större med kraftigare motorer, vilket ställer krav på att kunna sätta ihop egna maskiner och ibland även andra tillstånd från Transportstyrel-sen.

Bilden förs ofta över via en sändare till en skärm eller videoglasögon hos personen som styr på marken och man kan starta film eller foto när man så önskar. Filmen tankas ur när drönaren har landat och kan sedan skickas till besiktningsman eller beställare för granskning och publicering. Kunderna är ofta mäklarbyråer, fastighets-bolag, ingenjörs & besiktningsföretag, eve-nemangsbolag, produktionsbolag (inom teve), försäkringsbolag, vindkraft eller mediebolag.

Dagens avancerade drönare som du köper ”färdiga för flygning” är enkla att komma igång med då du i stort sett kan parkera den i luften och sedan sakta prova dig fram med flygningen. Du bör inte helt förlita dig på tekniken. Om du ska flyga kommersiellt måste du kunna hantera maskinen även då hjälpsystemen slås ut. Utöver den skada som drönarna kan orsaka tredje person gäller det även att kunna rädda maskinen och den dyrbara utrust-ning som du lyfter (kamera, gimbaler, laser, IR-utrustning m.m.).

De flesta maskiner kan också skickas till olika punkter som du markerar på en karta till exempel för att upprätta flygmönster. Detta används ofta för inmätning vid infra-strukturprojekt eller uppmätning av dag-brott, grustag eller skog.

En annan modell av drönare är ett flyg-plan, ofta med extremt låg vikt som pro-grammeras för att kunna flyga en rutt helt automatiskt. Denna används ofta för karte-ring eller där man behöver längre flygtider än vad multicoptern erbjuder.

UTVECKLINGEN AV DRÖNARE

För cirka fem år sedan kostade en bra drö-nare över 100 000 kronor och det krävdes goda kunskaper i lödning och teknik för att bygga en potent maskin. Därtill kom kost-nader för den kamera man ville hänga under maskinen och utrustning för att sta-bilisera den (gimbal), samt länkutrustning för att få ner bilden till markkontrollen. I dag köper du en sådan maskin för cirka 11 000 kronor, exempelvis DJI Phantom och IRIS 3D Robotics.

Det sistnämnda märket har Virgins grun-

dare Richard Branson nyligen investerat i, vilket kan ge en fingervisning om att bran-schen är i fokus. Man beräknar att omsätt-ningen för kommersiella och privata drö-narprodukter kommer att mer än dubble-ras från 20 till 53 miljarder dollar per år fram till 2025. (Källa http://robotenomics.com/tag/drone/ hämtat 2014-12-15.)

NÄR ÄR DRÖNARE ANVÄNDBARA?

Det är inte svårt att förstå nyttan med att kunna filma eller fotografera svåråtkomliga platser eller att kunna skapa underlag till illustrationer för arkitekter eller projektut-vecklare. Drönare är användbara vid bland annat besiktning, värmekamera, fotogram-metri, 3D-modellering och grödokontroll.

1. BESIKTNING Ofta krävs ett platsbesök av en besiktningsman men dessförinnan kan en operatör skickas till platsen som tar bilder/filmar av en betongskada, befarad spjälk-ning, fasadskada, takavvattning, isbildning, blixtnedslag eller liknande och skickar bil-derna till besiktningsmannen för bedöm-ning. Besiktningsmannen kan givetvis vara med på plats och titta på skärmen direkt eller styra kameran för att se detaljer och välja fotopunkter.

Fördelen är att kunden slipper onödiga kostnader för ställning eller mobilkran, ofta till ”framkörningskostnaden” för en mobilkran. I dag görs redan besiktningar på broar, skorstenar, vattentorn, vindkraft, kyrkor, höghus och stormskador med mera.

2. VÄRMEKAMERA Med en värmekamera (IR) under drönaren kan du snabbt skapa en sammanhängande bild av värmeläckage på hus, industrier, fjärrvärmenät eller besik-tiga elnät, transformatorstationer och sol-cellsanläggningar (temperaturskillnader visar trasiga paneler). Även vid eftersöka av djur eller människor i skog eller på havet används värmekameran.

3. FOTOGRAMMETRI Genom att upprätta ett flygmönster baserat på sådant som kame-ramodell och flyghöjd över ett område kan du med hjälp av GPS i drönaren, fixpunk-ter på marken och hundratals bilder, skapa en 3D-bild av landskapet under maskinen som du direkt kan ta in i Cad- eller GIS-pro-gram.

Kartan skapas genom att bilderna inklu-sive vinklar jämförs på alla bilder och koor-dinatsätts genom avancerade logaritmer, programvaror som Pix4D och Agisoft. Pro-grammen kräver mycket kunskap i GIS och

Byte växellåda.

Betongskada vattentorn.

Besiktning vinge vindkraftverk.

Badhuset Rekab.


programmen säljs ofta på årliga licenskost-nader (cirka 25 000 kronor) och beräkning-arna tar lång tid även på kraftfulla datorer.

Noggrannheten kan vara upp till ett par centimeter, det innebär att du kan var som helst på kartan få en höjd eller koordinat med centimeternoggrannhet. För att få längre flygtider och bra lyftkraft används ofta drönare modell flygplan, ofta kallade ”fixedwing”. Dessa kan hålla sig i luften i över en timme och kan således täcka mer yta per flygning.

Fotogrammetri används i dag som underlag vid infrastrukturprojekt, vind-kraftsprojekt, scanning av golfbanor, volymmätning av grustäkt, mängda massor eller berg samt karttillverkning av städer, skog eller infrastruktur.

4. 3D-MODELLERING På liknande sätt som fotogrammetri kan du idag skapa 3D-bilder av byggnader, broar, torg eller stadsdelar. Denna flygning måste dock utföras manu-ellt och sedan plockas det bästa materialet ut för att processas i program som Auto-desk Recap 360 eller Pix 4D. Det används för att visualisera ny- eller ombyggnationer eller att mäta in projekt. Du kan till exem-pel få höjd eller mått direkt ur modellen och även skapa sektioner var du vill.

5. GRÖDOKONTROLL (KLOROFYLLMÄTNING) Med hjälp av en kamera som fotograferar våg-längder, kallade NIR (near infrared radia-tion), går det att mäta hur mycket klorofyll det finns i växtligheten. Med hjälp av dessa data kan jordbruket exakt styra gödning till områden där det behövs och spara både pengar och miljö. Detta fungerar även för skogsindustrin för att mäta stormskadat virke. Sådana tjänster utförs som abonne-mang för jordbrukarna som efter varje flyg-ning får kartor över fälten där de direkt kan ringa in behovet av åtgärder med hjälp av GPS-koordinater.

SPANING FRÅN 2015 OCH FRAMÅT

Med anledning av den snabba utvecklingen av både maskiner tillbehör och programva-ror är det svårt att hålla sig á jour med utvecklingen. I USA och andra delar av världen erbjuder man numera rena kon-sultuppdrag. Det kommer att göra bran-schen mer seriös och produkterna som kunden får utförda enligt regelverk och med en grundkunskap om hur materialet kan och skall användas. På CES2015 teknik-mässa i Las Vegas visades Intel-baserad teknik där drönare undviker hinder och hittar nya vägar för att komma från punkt A till B, ungefär som självstyrande bilar fast i luften.

Drönaren modell DJI Inspire får räknas som ledande avseende flygfärdig produkt. Inspire styrs via radio eller autonomt genom att lägga in punkter på eller bara genom att rita på en Ipad eller dator karta hur man vill att den flyger. Maskinen flyger tillbaka till startpunkten om man tappar kontakten eller om batterierna håller på att ta slut.

Kameran kan rotera 360 grader och sty-ras med separat kontroll för en kamera-man/besiktningsman samt filmar i Ultra HD. Dessutom är den utrustad med en extra kamera som känner igen marken under sig och håller sig i position med hjälp av detta samt sonar, typ ekolod. Detta gör att man kan besiktiga inomhus eller i gru-vor och tunnlar.

Bilden överförs i HD kvalitet och kan visas direkt på storskärm eller om man vill bedöma det man ser direkt på skärmen. Flygtiden är nästan 20 minuter och max hastigheten 80 kilometer i timmen.

TREND 1: LASERSKANNING I STÄLLET FÖR

UTSÄTTARE

Skanning med laser, så kallade lidar, är redan påbörjat. Man kan få punktmoln med miljontals exakta punkter varje sekund, men det kräver mycket av mottaga-

ren. Jämför detta med en utsättare med totalstation som under 80-talet kanske kunde sätta mäta in 200 punkter på en dag.

TREND 2: LEVERANS

Många företag (DHL, Amazon, Google) har marknadsfört att man kan leverera produk-ter med drönare och det har teoretiskt varit möjligt i några år. Problemet är dock säker-heten och reglerna kring automatisk flyg-ning varför det kommer att dröja några år till innan man vågar börja använda dessa tjänster. Det finns dock fungerande leveran-ser i bergstrakter eller öde områden där man inte riskerar säkerheten för omgiv-ningen med leveranserna.

TREND 3: URBAN STADSPLANERING

Arkitekter har på olika forum som Arch-daily.com börjat diskutera hur man planera nya stadsmiljöer för att underlätta för transporter och användande av drönare. (http://www.archdaily.com/583398/the-three-dimensional-city-how-drones-will-impact-the-future-urban-landscape/ hämtat 2015-01-11)

TREND 4: RÄDDNINGSTJÄNSTER

Utveckling av drönare som transporterar hjärtstartare till olycksplatser pågår på flera håll i världen och kommer antagligen vara en produkt som man kommer att kunna erbjuda inom en femårsperiod i reglerade områden.

TREND 5: DRÖNARE ISTÄLLET FÖR SATELLITER

Google köpte under 2014 företaget Titan Aerospace för att kunna erbjuda drönare modell segelflygplan med solceller och elmotorer som ska förse områden utan fungerande infrastruktur med internetupp-koppling. Planen kan köra under lång tid i givna banor, som i filmen Interstellar. ■

Foto med värmekamera. Grödokontroll av raps.Foto med värmekamera.

ANLÄGGNING


3D volymberäkning. Volymberäkning ved. Volymberäkning.

Inom två timmar kan du ha köpt en maskin enligt ovan och börjat flyga. Om du är privat person och följer Luftfartsverkets regler, inte sprider bilderna eller bedriver kommersiell verksamhet och förstår att du är oförsäkrad om du skadar någon eller något så är det bara att börja.

Handen på hjärtat så var det precis så som jag började för några år sedan. När den för-sta euforin lagt sig över bilderna/samman-hangen man kan skapa med flygfoto bör-jade jag fundera på vilka krav och skydds-regler det fanns.

Efter några månader insåg jag att om man vill arbeta kommersiellt med drönar-tjänster måste man ha licens från Trans-portstyrelsen, vara försäkrad för sin flyg-ning, och ha tillstånd från Försvaret vid spridning av bilderna.

I uppdragen som kontrollansvarig inom vindkraftbyggnation, planering av infra-struktur och visualisering av vindkraft fick jag omgående förfrågningar efter att ha ”blivit med drönare” och fick snabbt se till att uppfylla alla krav för att kunna sälja tjänsterna. Under det senaste halvåret har det diskuterats om att tillstånd från Datain-spektionen/länsstyrelsen ska krävas för att filma människor och även från Lantmäte-riet för att göra vissa kartor. Luftfartsverket har självklart områden med begränsad flyg-

THOMAS ERDEGARD Byggnadsingenjör SBRDrönartjänst Sverige

DRÖNARE PÅ YOUTUBE

QR-KOD TILL

Youtube film där drönare används för volymberäkning.

QR-KOD TILL

Youtube film besikt-ning av vindkraft-verk med hjälp av drönare.

Thomas Erdegard visar upp senaste tillskottet DJI Inspire One.

Det är väl bara att börja då?

ning runt flygplatser och inflygningskorri-dorer.

Då branschen är relativt ung märkte jag snart att många uppdrag utfördes av duk-tiga eldsjälar och ofta lokalt utan någon rikstäckande sammanhållning, och inte säl-lan utan tillstånd.

Detta var startskottet till Drönartjänst Sverige. Nätplatsen lanserades i mitten av november 2014 efter ett års värvning av duktiga piloter och samordning med avtal, logistik och kunder. Målet var att skapa en tydlig och rikstäckande beställningspunkt

för bolag som vill köpa lagliga drönartjäns-ter med professionella operatörer utan att själva behöva göra detektivarbeten för att se om man beställde lagliga tjänster och produkter. ■

Denna handbok samlar den viktigaste informa-tionen om brandskydd för att kunna planera, projektera, bygga och förvalta bostadshus på ett kostnadseffektivt sätt utifrån gällande lagstift-ning.

Handboken behandlar bland annat strate-giska vägval vid nyproduktion, erfarenheter från bränder, lagstiftning och vägledning till hur denna kan uppfyllas, brandskyddskrav vid ändring, småhus, drift och förvaltning.

Brandskyddet har stor påverkan på utform-ningen av bostadshus vid så väl nybyggnad som ändring bland annat planlösning, materialval, fasadutformning, installationer, utvändig mark med mera.

Bokens fokus ligger på flerbostadshus. Små-hus behandlas i ett särskilt avsnitt.

Handboken riktar sig till fastighetsägare, pro-jektledare, arkitekter, teknikkonsulter, entrepre-nörer, byggnadsnämnder, bostadsrättsföreningar, kontrollansvariga, räddningstjänster med flera. Handboken kan beställas på

www.bengtdahlgren.se/handbok Handboken är ca 200 sidor och kostar 690

kronor exklusive moms

BENGTDAHLGREN.SE/HANDBOK

BESTÄLL DITT EXEMPLAR PÅ

NY HANDBOK I BRANDSKYDD

KOLJERN® är del av FOAMGLAS®

www.koljern.se

Marknadens tryggaste och mest säkra grund ?

Besök oss på Fastighetsmässa Kista18 & 19 Mars, 2015Monter E:14

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | [email protected] | www.hfonstret.se

Fönster för generationer från H-Fönstret i LysekilH-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

Vis

ion

Plu

s


ent allmänt gäller för alla obemannade luftfartyg att man inte får flyga så att andras liv eller egendom utsätts för fara. Oavsett syftet med flygningen får man inte (utan särskilt till-

stånd) flyga luftfartyget längre bort än att man kan se det tydligt med blotta ögat. Man ska även kunna övervaka luftrummet runtomkring för att i god tid avbryta flyg-ningen om något annat luftfartyg närmar sig området. Flyger man i närheten av en flygplats, i kontrollerat luftrum, måste man få tillstånd från flygtrafikledningen för att få flyga. Förutom de regler som gäller för själva flygningen finns det även andra reg-ler som omfattar obemannade luftfartyg och som hanteras av andra myndigheter. Ett exempel är Försvarsmaktens krav gäl-lande publicering av flygbilder, ett annat är kameraövervakningslagen.

Alla obemannade luftfartyg oavsett användning behöver tillstånd från Trans-portstyrelsen om man ska använda det för:

■ utprovning eller forskning

■ kommersiella ändamål, det vill säga all sorts verksamhet där man får ersättning för utfört arbete

■ uppdragsflygning och liknande, som inte är att betrakta som nöje eller rekreation

■ att flygas utom synhåll för föraren (kallad pilot)

För att få ha ett sådant tillstånd finns det krav på att följa de säkerhetsregler som gäl-ler. Förutom de generella kraven på att akt-samhet som gäller för alla, finns det mer specifika krav som till exempel säkerhetsav-stånd till utomstående, höjdbegränsningar och krav på säkerhetssystem som kan

Ravbryta en flygning vid fel på luftfartyget. Organisationen eller företaget som utför flygningen måste även ha en försäkring som täcker skadeståndsansvar mot tredje man. Det finns olika kategorier av tillstånd, bero-ende på hur tungt luftfartyget är och om det ska flygas inom eller utom synhåll för föraren. Säkerhetskraven blir större ju tyngre luftfartyget är eller om det ska flygas utom synhåll för föraren.

GENERELLA REGLER

Oavsett vad syftet med flygningen av det obemannade luftfartyget är så gäller föl-jande övergripande generella regler.

Luftfartyget får inte manövreras på ett så vårdslöst eller hänsynslöst sätt att andras liv eller egendom utsätts för fara. Att till exempel flyga över folksamlingar kan vara att utsätta andras liv eller egendom för fara och ska därför undvikas.

Luftfartyget måste alltid vara väl inom synhåll för föraren. Detta innebär att luft-fartyget inte får vara längre bort eller högre upp än att dess position och färdriktning tydligt kan observeras av föraren själv, utan hjälp av kamera, kikare eller andra hjälp-medel. Maximala avstånd enligt Transport-styrelsens rekommendation är 120 meter i höjdled och 500 meter bort i sidled. Det omgivande luftrummet ska övervakas visu-ellt för att föraren ska kunna avbryta en flygning i god tid om något annat luftfartyg närmar sig området.

Flygning utom synhåll får tillsvidare endast ske efter tillstånd från Transportsty-relsen och inom avgränsat luftrum (restrik-tionsområde), som säkerställer separation till annan trafik. Detta gäller både i kontrol-lerat luftrum (kontrollzoner och terminal-områden, samt luftrum över 2900 m) och i okontrollerat luftrum.

Så kallad FPV-flygning, eller annan flyg-ning där föraren endast ser det som filmas från luftfartyget, är endast tillåten under förutsättning att flygning sker med dubbel-kommando och att luftfartyget hålls inom synhåll med blotta ögat för föraren.

Flygning inom synhåll i kontrollerat luft-rum (exempelvis en kontrollzon vid en flyg-plats, när trafikledningen är öppen) kräver tillstånd från flygtrafikledningen.

Publicering och spridning av flygfotoFör publicering och spridning av flygfoto

måste Försvarsmaktens krav för detta föl-jas. Information om spridning av flygfoto hittar du hos Försvarsmakten.

KAMERAÖVERVAKNINGSLAGEN

Information om regler och tillstånd för kameraövervakning finner du hos Datain-spektionen samt på respektive Länsstyrel-ses hemsida. ■

FÖRDUBBLING AV TILLSTÅND till obemannade luftfartygObemannade luftfartyg, även kallade drönare, har blivit en alltmer vanlig syn de senaste åren. För att få flyga med dessa förarlösa farkoster, förut-om för rent nöje, krävs det i de flesta fall ett tillstånd från Transportstyrel-sen. 2014 fanns 344 sådana tillstånd, en fördubbling på ett år.KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN, JANUARI 2015

ANLÄGGNING

UAV (Unmanned Aerial Vehicle)/UAS (Unmanned Aerial Systems) delas i Sverige in i följande kategorier:KATEGORI 1A Maximal startvikt på mindre än eller lika med 1,5 kg och flygs inom synhåll för piloten.KATEGORI 1B Maximal startvikt på mer än 1,5 kg men mindre än eller lika med 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.KATEGORI 2 Maximal startvikt på mer än 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.KATEGORI 3 Obemannade luftfartyg som är certifierade för att kunna flygas och kontrolleras utom synhåll för piloten.

FAKTARUTA


Det vi från byggnadsnämnden i Enköping märker, är att tydlighe-ten gällande ritningarnas innehåll och status varierar kraftigt. Detta gäller alla typer av ritningar under hela bygglovsprocessen. Efter kontakter med andra byggnads-nämnder så verkar fenomenet finnas i stora delar av landet.

EN TYDLIGARE PBL

Nuvarande Plan- och bygglagen PBL fram-fördes som en enklare PBL. Kanske inte. Men däremot en tydligare PBL. Alla bygglovspliktiga åtgärder, efter bygglovs beslut, eller anmälanspliktiga åtgärder krä-ver ett startbesked för att få påbörja åtgär-derna och ett slutbesked för att få använda det som utförts.

Det är alltså tydligt att den tekniska pröv-ningen med anmälansskedet som det nu heter, utförandeskedet om ni så vill säga, har fått en större betydelse. I äPBL blev det ju tyvärr så att den tekniska prövningen ofta togs för lättvindigt eller till och med hoppades över. Det var aldrig intentionen med lagen har det framkommit. Startbesked via ett tekniskt samråd medde-las ju inte förrän byggnadsnämnden ska kunna anta att åtgärderna kan komma att följa samhällets krav, se PBL 10 kap 23 §.

HUR SKA BYGGNADSNÄMNDEN DÅ KUNNA SE

DETTA?

Då man läser propositionen till nuvarande PBL blir detta tydligt. Om alla delar som projektet berör är rätt projekterade så som anvisas i BBR 2:31 så tas det fram hand-lingar i någon form. Oftast en ritning. Efter-som byggnadsnämnden inte detaljgranskar projekterade handlingar men ska titta på uppenbara brister så finns det en hand-lingstyp som presenterar detta tydligast: en konstruktionsritning och andra tekniska rit-ningar som bygghandling. Utifrån dessa kan byggnadsnämnden göra sig en bild av materialval och dimensioner med mera, och framför allt få en god allmän bild över det som ritningen visar, exempelvis kon-

FREDRIK ÖLUNDByggnadsinspektörByggavdelningenMiljö- och byggnadsförvaltningen Enköpings kommun

Matchar ritningarna kraven i PBL?

struktionen eller VVS-systemet. En kontrollplan har också tydligare

anvisningar om vad den ska innehålla. Där är beskrivningen i propositionen tydligast. Om vi ska beröra ritningar så står det att det ska framgå vad kontrollen ska avse. Där man ska tolka det som mot vad kontrollen ska ställas, alltså det utförande som en rit-ning visar.

RITNINGSSTANDARD OCH HANDLINGSSTATUS

Byggnadsnämnden ska göra en översiktlig genomgång av framtagen projektering, inte detaljgranska utan försöka se uppenbara brister. Helt enkelt försöka se så att projek-teringen är utförd innan byggstart och att man i projektering visar att åtgärden troli-gen kommer att uppfylla samhällets krav. Därför är konstruktionshandlingen tillsam-mans med exempelvis VVS-ritningar de handlingar som ger den bästa översikten av ett projekt.

Ibland är det små brister, exempelvis att man glömt skriva ut kv-tal och effekt på en ritning över värmesystemet. Denna typ av fel är ju inte så konstiga och dessutom lätta att komplettera. Då fel typ av ritningar läm-nas in blir vi mer förvånade. Speciellt där både byggherren, projektörer och andra i byggherrens organisation är professionella.

I ett projekt nyligen med några små fler-bostadshus fick vi in femton arbetsritningar för utvändigt VA, grundläggning och stomme inkluderat takets konstruktion och VVS. Med konstruktionsritningar som utformats enligt ritningsstandard så hade det normalt varit en grundplan och kanske en eller två ritningar med olika sektioner på grund, stomme och tak samt VVS-rit-ningar och stamschema. Kanske sex eller sju ritningar eftersom projektet inte var så omfattande och varje byggnad bestod av sektioner av två olika lägenhetstyper.

Arbetsritningar ger ju en detaljerad bild av åtgärden. Men för det som normalt kan ses på en grundplan, en eller två mindre sektioner på grunden samt allmänna före-skrifter på dessa ritningar så behövdes det många ritningar. Två ritningar för kant-balkselementen, två ritningar för kantbal-kens armering, en för radonslangens drag-ning, en detalj med markdräneringen, en

ritning för utvändig VA-dragning. Dessutom behövde man läsa en systembeskrivning eftersom inga ritningar hade fullständiga allmänna föreskrifter eller att allt gällande materialval och dimensioner med mera stod direkt i ritningen. Likadant var det då vi tittade igenom konstruktionen för stomme och tak och VVS. Många ritningar och systemhandlingen behövdes för mate-rialval och dimensioner och dylikt. Projek-teringen var utförd av en av våra största byggföretag, så vi var verkligen förvånade.

Vi vill se normala konstruktions- och andra tekniska ritningar, dessutom som bygghandling. Om handlingen som lämnas in är ett förfrågningsunderlag eller annan status innan bygghandling, hur ska bygg-nadsnämnden då kunna anta att exempel-vis konstruktionen dimensioneras så som ritningen visar och att materialvalen stäm-mer med det som verkligen utförs?

DELSTARTBESKED VARTEFTER PROJEKTERINGEN

ÄR KLAR

Vi kan förstå att det är svårt att hinna få fram bygghandlingar i tid. Det är därför PBL möjliggör delstartbesked. Då byggher-ren är klar med projekteringen kan det vartefter hållas tekniska samråd och del-startbesked kan meddelas av byggnads-nämnden.

RITNINGSUTFORMNING

Har kunskaperna om ritningsutformning blivit sämre? Tyvärr tror vi det. Hinner man inte ta upp detta tillräckligt under utbild-ningarna? Tyvärr lever det nog ännu kvar en del från äPBL då den tekniska pröv-ningen inte blev prioriterad, fortfarande efter nästan fyra år med nuvarande PBL. Känslan är att många i projekten fick se tek-niska ritningar först framåt byggstart eller senare beroende på vilket stadie de hade sin del av projektet. Kan detta också ha spe-lat en roll? Hur förbättrar vi detta?

Kontrollplanernas utformning är också en viktig fråga att belysa. Många detaljer i händelsekedjan hänger ju ihop, främst att tydliggöra kontrollen och få till ett stort mått tilltro till kontrollen. ■


Alla gillar hållbarhet och hållbar utveckling. Men det kan betyda olika saker, även om man avgränsar sig till byggsektorn. För oss byggnadsvårdare är det lite enklare – de hus vi arbetar med har oftast många år på nacken. Det är hållbart. Och om vi kan få husen att användas i väldigt många år till så är det en hållbar utveckling.

Byggnadsvården har sin grund i intresset för historiska byggnader och kulturhisto-riska miljöer. Det har tagit sig uttryck i att vi återvunnit kunskap om vård och underhåll av äldre konstruktioner och material men även i opinionsengagemang när kulturhis-toriska miljöer har blivit hotade av rivning eller förvanskning.

ENERGIEFFEKTIVT

Den globala upp-värmningen kräver att alla byggnader behöver bli mer energi effektiva, inte minst det äldre beståndet. För att för-hindra tekniskt och kulturhistoriskt felak-tiga åtgärder gav Byggnadsvårds-föreningen med stöd från Energimyndig heten ut en bok – Energi boken. Den vänder sig till småhusägare och energirådgivare för att visa hur man kan energieffektivisera utan att förlora karaktären i sitt hus. I samband med det arbetet har det blivit tydligt att vi kan ha stor nytta av byggnadsvårdens prin-ciper även i det moderna byggandet för en hållbar samhällsutveckling.

Till exempel har resurshushållning alltid varit en självklarhet i äldre tiders byggande, arbetskraften var billig men materialen var dyrbara, man var anvisad till de som fanns i närheten och man slösade inte i onödan. Alla möjligheter till återanvändning utnytt-jades.

UNDERHÅLL MED LOKALA HANTVERKARE

Nästa käpphäst från byggnadsvården är att husen skall vara underhållsvänliga, hellre mindre underhållsåtgärder i tätare interval-ler än fullständig ombyggnad efter att mate-rialen eller konstruktionerna har tjänat ut. Ett ofta förbisett faktum är att underhåll även skapar lokala arbetstillfällen, att den

lokale målaren, muraren, plåtslagaren eller snickaren kan försörja sig på orten är en av flera förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Och slutligen den kanske mest kända kopplingen mellan bygg-nadsvård och hållbar utveckling – användningen av naturmaterial som sten, lera, trä, näver och föräd-lade naturmaterial som lin och tegel. Inom en stor del av den moderna ekobyggsektorn används dessa mate-rial eller material med motsvarande egenskaper, och erfarenheter från förr har för många blivit grunden för

framtidens miljövänliga byggande.

INDUSTRIALISERADE BYGGMETODER PASSAR INTE

ÄLDRE BYGGNADER

Det låter ju lovande kan man tycka, men det finns en konflikt med dagens industria-liserade byggande. Där finns varken ekono-miska incitament eller kompetens att hand-

skas med äldre hus, i de fall man ”bevarar” används metoder och material från nypro-duktion vilket oftast förstör den äldre bygg-nadens karaktär. De industrialiserade bygg-metoderna är så hårt rationaliserade att det bara blir besvärligt om man har en befintlig byggnad att utgå ifrån. Eftersom de flesta stora byggföretagen saknar kompetens för varsam ombyggnad föredrar man därför att riva och bygga nytt. Idag kan man riva ett fungerande hus, bygga ett nytt på samma plats och samtidigt uppfylla kraven för olika miljömärkningar. Båda dessa byggna-der, både det rivna och det nybyggda repre-senterar varsitt stort ekologiskt fotavtryck. Från resursperspektiv får man ett hus till priset av två.

VAD ÄR ETT BRA MILJÖVAL?

Miljömärkningar har blivit en handelsvara och begreppet hållbarhet används i många olika betydelser, inte bara de som innebär en minskad resursanvändning. Om vi verk-ligen vill rädda världen kan vi tyvärr inte bara luta oss mot byggsektorns aktörer utan måste själva tänka kritiskt och välja de mest miljövänliga alternativen. En förut-sättning är att vi skaffar oss kunskap om gamla hus och hur de fungerar. Nya teknik-intensiva lösningar är inte alltid bäst - en norsk undersökning, som jämför den totala miljöbelastningen från ett varsamt energief-fektiviserat timmerhus från 1830 och ett nybyggt lågenergihus visar att det tar 60 år innan det nybyggda lågenergihuset är ett bättre miljöval.

Som en hjälp i argumentationen kring resurshushållning och hållbarhet är det bra att se på vårt byggnadsbestånd som en gigantisk koldioxidbank, all koldioxid som har förbrukats när husen byggdes är maga-sinerad i husens struktur och är intakt så länge som de inte rivs. ■

STEPHAN FICKLERVerksamhetsledareByggnadsvårdsföreningen

Byggnads vård är resurs hushållningUnder 2015 startar Husbyggaren ett samarbete med Byggnadsvårds-föreningen. Det finns flera naturliga kopplingar mellan besiktning och byggnadsvård. En är att äldre byggnader som besiktigas är byggda i tekniker och material som dagens byggnadsingenjörsutbildningar inte ger fördjupade kunskaper i. En annan att hantverkskunnandet inom byggnadsvård och modern byggteknik inte utgår från samma perspek-tiv och fokus. Därför åsidosätts lätt värden i befintlig, äldre bebyggelse vid insatser av renovering, om- och tillbyggnad.

SBR efter byggingenjörs-titeln är ett objektivt kvalitetsbevis.

Du har allt att vinna på att bli medlem!

Du som uppfyller våra krav på kompetens och erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna. Och får därmed rätt att lägga SBR till din titel. Dessa tre bokstäver visar vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar konkurrensfördel.

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång på www.sbr.se

RÄTT MONTERATRÄTT MONTERATRÄTT MONTERATRÄTT MONTERATRÄTT GLASRÄTT GLASRÄTT MONTERATRÄTT MONTERATRÄTT GLASRÄTT MONTERATRÄTT MONTERATRÄTT GLASRÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

www.mtkauktoriserad.se

75% mindre värmeförlust

I-balk från Masonite Beams är lösningen vid bygandet av välisolerade och täta hus eftersom balkens I-profil medför mycket små köldbryggor. Värmeförluster via köldbryggor reduceras med ca. 75% och u-värdet blir i genomsnitt 15% lägre än för konventionella träregelkonstruktioner.

Kontakta oss och läs mer på:www.masonitebeams.se


Steninge kyrkby i Halland, omgivna av fruktodlingar i en södervänd slänt, ligger fem lerjordshus. Tre av dem är nästan nya och smälter ihop till en enhetlig by helt enligt den gamla halländska byggtraditionen. Husen är unika eftersom jord- och

lerhus aldrig varit en etablerad tradition i Sverige, men också eftersom deras ursprung kan härledas till samma man, folkskolläraren Lars Petter Norrgren som i början av 1920-talet beslöt sig för att för-söka sig på att bygga ett stampat jordhus åt sig och sin familj.

FÖRSTA GENERATIONENS HUS

När Lars Petter Norrgren några år efter för-sta världskriget gick i pension, blev han av med den bostad som ingick i tjänsten som folkskollärare. Han tvingades ordna bostad åt familjen på egen hand och av sin svärfar

När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre genera tioner lerjordsbyggare i Halland.TEXT & FOTO: EVA-RUT LINDBERG

I

BYGGA HUS AV LERA

KLIMATSMARTA HUS

fick han en tomt i Skintaby i Steninge kyrkby, fyra kilometer från Lidarbacken.

Lars Petter Norrgren var ingen rik man och kunde inte få ihop tillräckligt med kapi-tal för att bygga ett hus med de konventio-nella byggmaterialen. Men den tomt han fått låg på bördig jordbruksmark, vilket bidrog till hans beslut att uppföra husets väggar i stampad jord. En annan bidra-gande orsak var säkert boken Billiga bostä-der av pressad jord, som just givits ut. Det är troligt att Lars Petter Norrgren kände för-fattaren, Karl Ellington, eftersom bokens förord är skrivet i Steninge 1920, tre år innan huset i Skintaby uppfördes.

Hus av stampad lerjord var högst ovan-liga och Norrgrens hustru var förtvivlad; hon ville inte bo i en »jordkula«. Men till-sammans med sina hemmavarande barn genomförde Lars Petter Norrgren ändå sitt projekt, som när det stod klart 1924 inte var

så olikt andra hus i trakten. Ändå omgavs bygget av ett visst löjets skimmer och gick bland de boende i trakten under namnet »jordkulan«. Själv valde Norrgren att kalla sitt hus för Grottelyckan.

Tre år senare, 1927, brann huset vars tak då var täckt med halm. Trävirket och inred-ningen förstördes och skorstensmurarna av tegel skadades. De putsade jordväggarna kunde ändå användas till det hus som bygg-des upp igen och som fortfarande är bebott, dock inte av något av Lars Petter Norrgrens släktingar.

ANDRA GENERATIONEN BYGGER VIDARE

Två av Norrgrens söner, Georg och Folke, startade på 1930-talet tillsammans en han-delsträdgård, där de hade en stor fruktod-ling och odling av nejlikor i växthus. Verk-samheten var framgångsrik och bröderna ville ha varsitt representativt bostadshus.


De gav arkitekten Hakon Ahlberg, vars far var kyrkoherde i Skintaby socken, i upp-drag att rita två hus.

Medan husen projekterades utbröt andra världskriget. Allt byggande omgavs av strikta restriktioner och bristen på material var stor. När Georg Norrgren inte fick köpa de kvantiteter byggmaterial han behövde, bestämde han sig för att göra som hans far gjort och använda lerjord att bygga med. Brodern Folke gjorde likadant och även till de två byggnader som uppfördes som bostäder åt handelsträdgårdens personal användes lerjord.

När handelsträdgårdens verksamhet upphörde i början av 1980-talet såldes per-sonalbostäderna och de nya ägarna lät göra om dem till enfamiljshus. Det är ovanför dessa byggnader som de nya, prisbelönta husen uppförts på initiativ av Flemming Norrgren, son till Folke.

TREDJE GENERATIONEN TAR ÖVER

Projektet tog form i början av 2005, då Flemming Norrgren träffade arkitekten Hans Rendahl (systerson till tidigare nämnda Hakon Ahlberg) och entreprenö-ren Hans Bulthuis för att utforma ett förslag till nya områdesbestämmelser att över-lämna till kommunen. Flemming Norrgren var angelägen om att den halländska bygg-traditionen med långsmala huslängor skulle leva vidare och att de nya husen skulle ha ett samlat formspråk i såväl material som färgsättning.

Med Hans Rendahls ritningar som under-lag förankrade Flemming Norrgren sin idé bland grannarna i byn innan de administra-tiva formaliteterna kunde påbörjas. Försla-get föll i god jord (!) och en del ansåg till och med att det här projektet borde ha påbör-

jats långt tidigare. Kommunen utarbetade nya områdesbestämmelser, där det inför-des hårda krav på byggnadernas ut form-ning i fråga om höjd och bredd, utförande av fönster och val av material och färg.

I grundidén ingick att köparna själva skulle vara byggherrar, vilket fick flera intressenter som önskat sig ett nyckelfär-digt hus att dra sig ur. Att vara sin egen byggherre kräver stort engagemang!

Husens uppvärmning är individuell, köparna bestämmer själva vilken typ av geovärme de vill ha. Alla hus har utrustats med vedspis och möjlighet att även instal-lera annan värmekälla. För att klara energi-kraven har husen fått extra isolering i taken och den beräknade energiförbrukningen för ett hus om 160 kvadratmeter uppskattas till 17 000 kWh per år. ■

Jordhustekniken har skapat håll-bara och sunda boenden i vacker inramning genom en produktions-anpassad bygg-process.Byggnadsvårdsföreningens motivation till årets byggnadsvårdare

Boken från 1920 som kanske inspirerade till det allra första lerjords-huset i Halland.

Första nya huset vid Lidarbacken, formgivet enligt gammal halländsk byggtradition.

Utsikt genom djupa fönsternischer. Dekorationsputs med jordpigment finns för de som vill ha färg på väg-garna.

Rum med grundputs av lera. Notera de ”levande” väggarna och det mjuka ljuset.


EVA-RUT LINDBERG Teknologie doktor i arkitektur vid KTH och ordförande lerbygge-föreningen i Sverige. [email protected]

Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till stä-derna vid förra sekelskif-tet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lätt-åtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden. Lera som byggmaterial är vanligare i Sve-rige än vad vi ofta tror. Olika tekniker, såsom lersten men också monolitiska kon-struktioner där stampjordsteknik använts till bärare av hela byggnader, finns över hela landet.

Timmerhus ströks ofta med lerputs invändigt, för att få en tät och dragfri bygg-nad, medan skorstenar och väggar kring eldstaden kunde uppföras med lersten eller en blandform med delvis lättare bränt tegel. Ytterligare en förekommande teknik är huggen ved lagd i lerbruk, kallat kubb-, klant- eller vedhus beroende på var i landet man befinner sig.

På samma sätt som trähus kräver under-håll för att inte utsättas för fukt och väta som stängs in i konstruktionen, förhåller det sig med lerväggar. På motsvarande sätt som tegelväggar uppför sig i minusgrader fungerar också massiva lerväggar. Finns det vatten i konstruktionen som fryser när tem-peraturen är under noll, kan väggen spjäl-kas av den bildade isen vilket leder till sprickbildning.

Men rätt behandlade kan lerjordsväggar hålla i princip hur länge som helst. Om det

Lerbundna byggmaterial – då, nu och i framtiden

vittnar ett vitkalkat enfamiljshus med halm-tak i Briantspuddle i Dorset i England, vars äldsta delar är från 1400-talet. Trots det fuktiga klimatet i södra England, har huset ännu inte regnat bort. Anmärkningsvärt inte minst med tanke på att en del av ytter-väggarna i miljöprojektet Hammarby Sjö-stad inte klarade ens en säsong i svenskt väder!

HUS FÖR ALLMOGEN

Några av lerjordsväggars positiva egenska-per påtalas i det lilla häftet Underrättelse för allmogen at bygga hus af ler-bruk från 1799, där den okände författaren skriver att ler-hus är ett fullgott alternativ för allmogen. Härav kan vi dra slutsatsen att lermaterial inte hade någon vidare status och därför mestadels användes till byggnader för går-darnas djur.

En bidragande orsak till att det byggts hus av lerjord är förstås att materialet fanns i de jordbruksbygder där gårdarna anlades. Ibland kan anas att lera på något sätt använts eftersom en damm kan finnas all-deles i närheten av byggnaden. Det finns dock inte mycket dokumenterat i ämnet.

Allmogen var i hög grad bekant med sin lerjord, men hantverket fördes vidare genom tyst kunskap som försvann när inflyttningen till städerna tog fart kring förra sekelskiftet.

I häftet från slutet av 1700-talet kan man läsa att lerhus är lika bra som de exklusiva stenhusen, samt att de är billigare än trä-hus. Vi får också veta att det går åt dubbelt så mycket ved för att värma upp ett trähus som ett murat lerhus, eftersom det förra aldrig blir helt tätt och dragfritt.

Med dagens byggnormer anses massiva lastbärande lerjordsväggar inte vara lämp-liga alternativ för ytterväggskonstruktioner, eftersom den isolerande förmågan är dålig. Bland miljörörelsens självbyggare har det därför blivit populärt att uppföra ytterväg-gar som isoleras med halm och sedan stryks in- och utvändigt med lerputs. Resul-

tatet påminner mycket om mackelerade hus, det vill säga byggnader som uppförs med en våt och fet lermassa med inbland-ning av halm och grus där massan sedan formas i halvmetertjocka väggar som kan ges organiska och skulpturala former.

FÖR- OCH NACKDELAR

Liksom andra byggmaterial har lerbundna material både positiva och negativa egen-skaper. Till fördelarna hör att lerväggar har god fuktbuffrande förmåga och, i likhet med andra tunga material, goda termiska egenskaper.

En annan stor fördel är att materialet ofta finns nära byggplatsen, vilket medför korta transporter. Eftersom lerjord är vattenlöslig är den också ett förlåtande material; om en lerputs inte blir bra kan den enkelt knackas ned från väggen och mer av det som för-bättrar blandningen – exempelvis sand, såg-spån, häst- alternativt kospillning eller ler-jord – tillsättas och blandas med vatten för att sedan strykas på väggen igen.

Till de lerbundna byggmaterialens nack-delar hör att byggmetoderna är arbetsin-tensiva, platsbundna och inte låter sig indu-strialiseras. Det är ett av skälen till att bygg-industrins intresse är ljumt och att ler-bundna byggmetoder numera ses ur anti-kvarisk synvinkel.

Intresset för lerjordsbyggeri ökar i takt med att kunskapen om byggteknikerna sprids, men i dagsläget är det endast ett fåtal entreprenörer som kan utföra denna typ av byggproduktion i Sverige. Detta innebär att flertalet av de hus där lerjord på något sätt har använts i konstruktionen med några få undantag har utförts som självbyggeri och då ofta i form av kursverk-samhet.

Men med allt högre produktionskostna-der, som medför skenande priser på bostadsmarknaden, borde kooperativt självbyggeri vara en framkomlig väg där miljöanpassade bygg- och installationsme-toder kan användas i stor utsträckning. De stora byggföretagen skulle då kunna göra en stor insats med samordning, byggled-ning och de riktigt tunga delarna i produk-tionen.

Lerjord som byggmaterial är hursom-helst definitivt värd en renässans! ■

Artikeln återpublicerad från Byggnadskultur.

KLIMATSMARTA HUS

Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energi-

effektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasad-

system är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Syste-

men är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med

våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter

till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | [email protected] | www.sto.se

Fasadsystem för alla typer av byggnader

Husbyggaren_fasad_150212_210x297.indd 1 2015-02-12 16:53:30


et mest anmärknings-värda med projektet är att det knappt märks. Medan bygget pågår susar bilarna förbi som vanligt på de två broarna, som är en del av den intensivt trafike-

rade Europaväg 4. Under broarna passerar fjärrtåg i hög hastighet.

– Det var byggstart sommaren 2011 och vi har hållit alla sex körfält öppna hela tiden, säger Johan Lundblad, biträdande projekt-chef på NCC Construction.

De två gamla vägbroarna i Rotebro bygg-des år 1962 på 30 jämförelsevis klena betongpelare. Broarna byggdes för att klara

6 400 ton bro flyttas MED DOMKRAFT, TEFLON OCH SÅPAStrax norr om Stockholm byter NCC ut två av E4:ans tungt trafikerade vägbroar. Tack vare en innovativ byggprocess kan alla körfält hållas öppna under nästan hela byggtiden. Därför ger projektet nästan ingen trafikstörning alls.TEXT: NICLAS KÖHLER FOTO: ERIK MÅRTENSSON

Dfyra körfält. År 2005 bedömde dåvarande Vägverket att konstruktionen var i dåligt skick efter decennier av intensiv och ökande trafik.

2015 ÄR SLUTPUNKTEN FÖR DE GAMLA BROARNA

Därför renoverade verket broarna och breddade dem till totalt sex körfält men satte samtidigt en slutpunkt för konstruk-tionens livslängd till tio år senare. Broarna skulle då rivas och ersättas av nya.

Vid den här tiden utvecklade Vägverket ofta sina egna konstruktioner och upp-handlade sedan en entreprenör för utfö-randet. Myndighetens plan för den kom-mande förnyelsen var att först bygga en

tillfällig bro av stål, en så kallad krigsbro. Sedan skulle de två gamla vägbroarna i tur och ordning rivas och byggas upp på nytt. Men under åren fram till byggstart slogs Vägverket ihop med Banverket och blev Trafikverket. Den nya myndigheten började sedan gradvis övergå till en ny roll som ren-odlad beställare av totalentreprenader där entreprenören även levererar en lämplig konstruktion.

Under anbudsfasen behövde därför NCC bedöma hela projektet, från ax till limpa. Olika konstruktioner och byggprocesser värderades, hur de inverkade på byggtid, ekonomi och trafikflöde.

ANLÄGGNING

Vecka 28–29 i juli kommer den spännande sidoförflyttningen av östra broöverbyggnaden att ske.


INNOVATIV IDÉ GAV STORVINST

De gamla broarna hade tre körfält vardera men en krigsbro har bara två. Det var tyd-ligt att ett körfält mindre på en väg som E4:an skulle ha skapat en flaskhals för de 70 000 bilar som passerade varje dag. Följ-derna skulle ha blivit köbildning, trafikför-seningar samt ökade utsläpp av klimatga-ser. Och detta under fyra år. Det var då NCC:s projektledning fick en idé.

– Vi räknade ut att det skulle bli både 25 miljoner kronor billigare och ge betydligt mindre trafikstörningar om vi byggde en permanent bro med tre körfält men på en tillfällig plats, bredvid de permanenta bro-arna. Som sista moment skjuter vi sedan bron i sidled till sin permanenta plats, säger Johan Lundblad.

En försiktig beräkning av samhällsvin-sterna med oförändrade restider, utsläpp och antal olyckor visade på ytterligare besparingar på minst 30 miljoner kronor.

NCC vann anbudet på både lägsta pris och bästa konstruktion. Under projekte-ringen frågade Trafikverket om det gick att bygga så att det blir plats för en utbyggnad av järnvägstrafiken.

NCC:s ingenjörer räknade ut att antalet stöd (bropelare) kunde vara färre om bro-överbyggnadens stålkonstruktion förändra-des något. Med sju istället för nio stöd ökar avståndet mellan pelarna till 58 meter. Där-för finns det nu plats att bygga ut järnvägen från dagens fyra spå till sex spår.

HÖGSTA SÄKERHET KRÄVDES

Att hålla sex filer öppna under nästan hela byggtiden är en av fem unika lösningar hos brobygget. En annan är hur de gamla bro-arna rivs över ett trafikerat järnvägsspår. Under broarna går järnvägen Ostkustbanan med cirka 600 tåg per dygn, inklusive Arlanda Express.

Här finns även kommunala gator där 25 000 fordon passerar varje dygn. Projek-tet kräver därför extremt noggrann plane-ring. Säkerheten måste vara den högsta tänkbara och ha både hängslen och livrem, ingenting får gå fel. Om rivningsmaterial skulle hamna på järnvägsspåren skulle det i värsta fall kunna orsaka en tågolycka med katastrofala följder.

Projekteringen gjordes av den anled-ningen på en exceptionellt hög detaljnivå.

Flera säkerhetsfunktionärer hade som enda arbetsuppgift att kontrollera och bevaka järnvägen.

– För oss i projektet är den säkra riv-ningen av broarna med pågående tågtrafik nästan det häftigaste under hela projektet, säger Johan Lundblad och ler.

Innan rivningen satte Trafikverket upp tillfälliga ståltunnlar, så kallade skyddspor-taler, kring järnvägsspåren och drog om tågens kontaktledningar. Ungefär samtidigt flyttade NCC alla kablar och fiberoptik som var dragna under bron.

Skyddsportalerna skyddar spår, järnvägs-utrustning och tågen om något lättare före-mål skulle falla från brobygget. Portalerna skyddar även byggnadsarbetarna från kon-taktledningarnas högspänning och elimine-rar risken att de komma för nära tågen och blir påkörda. Snabbaste tåget på sträckan är Arlanda Express, vilket passerar i hastighe-ter upp till 200 kilometer i timmen.

GAMLA BROARNA REVS ÖVER FRAMRUSANDE TÅG

Över järnvägen sågades bron i bitar med cirkelsåg. Sågningen inleddes längsgående med en roterande diamantklinga som för-

Samhällsvinsterna med kortare restider, mindre utsläpp och färre olyckor ger en besparing på ungefär 30 miljoner kronorNiclas Köhler

Fem meter långa och 60 ton tunga bitar av den gamla vägbanan lyfts ner.

På gatorna under E4-broarna vid Rotebro kör 25 000 fordon varje dygn.


ANLÄGGNING

vandlade vägbanan till tre stycken 37 meter långa remsor. Remsan förankrades med en lyftkran, därefter sköts remsorna ut fem meter åt gången och kapades med vajersåg. De 60 ton tunga bitarna lyftes sedan ner till marken.

Över de avstängda lokala bilvägarna var det enklare att riva. Där klipptes broarnas vägbana sönder med betongsax och materi-alet fick falla ner på marken. Betongen krossades sedan och separerades från armeringsjärn så att båda fraktionerna kunde transporteras iväg till återvinning.

När det här numret av Husbyggaren når prenumeranterna är den östra broöver-byggnaden klar. Den vilar just nu på tillfäl-liga brostöd, 25 meter öster om sin perma-nenta placering.

De permanenta fundamenten och bro-stöden gjuts nu under våren 2015 på plat-sen där den gamla östra bron stod. Sedan genomförs den sista fasen: den 6 400 ton tunga och 310 meter lång broöverbyggna-den skjuts i sidled till sin permanenta plats.

– Även förflyttningen är unik. Broförflytt-ningar är vanliga i branschen, men inte av broar i den här storleken, säger Johan Lundblad.

PÅ TVÄTTSÅPA SKJUTS BRON PÅ PLATS

Sidoförflyttningen är sannolikt Sveriges genom tiderna största broförflyttning. Den kräver en tillfällig ställning av stålbalkar och ett tjugotal kraftfulla industriella dom-krafter som förankras i brons nya funda-ment och skjuter hela broöverbyggnaden på plats.

För att minska friktionen mot stålställ-ningen är balkarna täckta med ett material som liknar teflon, produktnamnet är Nyla-tron. Tvättsåpa hälls ut över plastmaterialet för att ytterligare minska friktionen.

Hela arbetet tar tre veckor men själva förflyttningen tar bara ett par dygn. Det här är den längsta period som trafiken störs under den fyra år långa byggtiden. Trafiken släpps på så snart det är klart, utan invig-ning och klippande av blågula band. Trafik-flödet på E4:an är för viktigt för det. Bygget avslutas sedan med rivningen av de provisoriska stöden, lite markarbeten, några avslutande meter väg samt en mål-ning av broarnas stålkonstruktion i en kulör som döpts till Sollentuna-röd.

RÄCKE SOM KLARAR EN LÅNGTRADARE

Utmed broarna löper en fjärde unik kon-struktion: högkapacitetsräcket H4. Det kla-rar, till skillnad från alla befintliga räcken, en påkörning av tunga fordon som långtra-dare utan att ge vika. Räcket utvecklades av

NCC till Rotebro-projektet men kommer att användas till många av Trafikverkets kom-mande broprojekt.

Ett fyra år långt byggprojekt är snart klart. Broarna kommer att tjänstgöra i sam-hällets infrastruktur i 120 år. NCC:s byggin-genjörer får släppa taget om sitt projekt och fokusera på nya utmaningar. Men sin rela-tion till bron har de kvar. Varje gång de kör över Sollentuna-bron kommer det att kän-nas högtidligt.

– Jag är stolt över att få vara en del av det här omväxlande, uppmärksammade, långa och utmanande projektet. Men mest stolt är jag över hur lite vi har stört trafikan-terna, säger biträdande projektchef Johan Lundblad. ■

Reda anm. i Husbyggaren nr 6 år 2012 beskrevs Rote bro-stålbro av Anders Poors. För den vetgirige finns artikeln i arkivet, www.husbyggaren.se.

Vägbroarna för fyra körfält byggdes 1962 på 30 klena betongpelare.

Foto

: Tra

fikve

rket

juni

201

1

Fasader som tål att synasModern arkitektur kräver moderna lösningar. Ombyggnation, nybyggnation, renovering - du designar, vi förverkligar. Nu tar vi ytterligare ett steg mot framtidens design. Vi levererar fasadmaterial från Europas ledande tillverkare. Varför göra det omständigt när det kan göras enkelt.Läs mer på www.vink.se! STOCKHOLM • MALMÖ • GÖTEBORG 010-211 99 00 www.vink.se

vinkbygg

Fasad i Reynobond® Architecture på Park Inn hotell i Lund, levererad av Vink!

Husbyggaren_Nr1_15_Vink183x264.indd 1 2015-02-18 13:23:29

EU:S MÅL ÄR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN I BEBYGGELSEN TILL 2050 MED

50 %

80 %AV ALLA HUS SOM VI DÅ KOMMER ATT BO I ÄR REDAN BYGGDA.

300.000 lägenheterAV MIL JONPROGRAMMETS CA 850.000 LÄGENHETER HAR AKUTA RENOVERINGSBEHOV.

ENERGIRENOVERING AV MILJONPROGRAMMET

PAROC FATIO & LINIOENERGIKLOK OCH HÅLLBAR PUTSAD FASAD

PAROC CORTEXEN VINDTÄT OCH BRANDSÄKER LÖSNING FÖR VENTILERADE FASADER

BYGGNADER STÅR FÖR CIRKA 40 % AV EUROPAS TOTALA ENERGIANVÄNDNING

I Sverige finns idag cirka 2 miljoner lägenheter i flerbostadshus byggda före år 1980 och en stor del av dessa är i behov av renovering och energieffektivisering.

PAROC OCH SMARTFRONT ALLTIETTLÖSNING GER EN SNYGG, TILLÄGGSISOLERAD FASAD MED INBYGGDA VENTILATIONSKANALER.

FÖRDELARNA MED SMARTFRONT ÄR MÅNGA• Tilläggsisoleringen sker från utsidan vilket gör att livet inne störs minimalt under byggtiden

• Ventilationsrören läggs integrerat i isoleringen

• En heltäckande isolering av fasaden dämpar trafikljud och buller utifrån

• Tilläggsisolering garanterar sänkta energikostnader och ger ett bättre boendekomfort och jämnare inomhustemperatur

50 %PAROC SMARTFRONT LÖSNINGEN KAN MER ÄN HALVERA ENERGIANVÄNDNINGEN.

OM DU HAR EN FASAD MED RENOVERINGSBEHOV OCH VILL SPARA ENERGI, DÅ ÄR PAROC OCH SMARTFRONT EN INTRESSANT LÖSNING.

Energin som går åt till att värma upp ventilationsluft kan utgöra hela 40 % av byggnadens energibehov. Värmeåtervinning innebär därför en betydande energi och kostnadsbesparing. För fastighetsägaren är isolering med PAROC och Smartfront en trygg investering som ökar värdet på byggnaden.

Smartfrontskiva 80 mmPAROC FATIO tjockputsskiva 100 mm

170 mm PAROC eXtra30 mm PAROC Cortex BlackEuroprofil Recon Vflex

170 mm PAROC eXtra30 mm PAROC CortexEuroprofil Recon Vflex

Om vi ska klara de miljö och klimatmål som EU satt upp, måste vi renovera bebyggelsen 30 % bättre än dagens byggregler avseende nyproduktion.

Källa: Arne Elmroth, Professor em. Lunds Tekniska högskola

Källa: EU

Källa: Prognoscentret

Paroc erbjuder en stor mängd lösningar för energirenovering av flerbostadshus. Här är årets nyheter:

FÖRDELAR• Hög isolerprestanda garanterar sänkta energikostnader• Ytskiktet utgör ett effektivt vindskydd • Paroc stenull är obrännbar och klassificerad i Euroklass A2s1, d0 • Diffusionsöppet membran. Fukt avdunstar snabbt från konstruktionen• Idealisk i samband med nyproduktion eller renovering av ytterväggar

FÖRDELAR• Effektiv isolerlösning för putsade fasader• Hög isolerprestanda garanterar sänkta energikostnader • Stenull har hög smältpunkt och ger därför en brandsäker fasad • Stenullens fuktbeständighet och dimensionsstabilitet ger fasaden en garanterat lång livslängd

Källa: Industrifakta

PAROC FatioTjockputsskiva

PAROC Linio Putsskiva

PAROC Linio Putslamell

PAROC SMARTFRONTSKIVA

Källa: Smartfront

Källa: Arne Elmroth, Professor em. Lunds Tekniska högskola fron

tS

LOOKS GOOD FEELS GOOD

fasadrenovering och ny teknik front.se

Vi är ett fasadföretag som tagit fram ett eget patenterat putssystem. SMARTFRONT är ett system för fasadrenovering med integrerad ventilation. En allt-i-ett-lösning som ger en snygg, tilläggsisolerad fasad med ett inbyggt värmeåtervinningssystem som bygger på direkt återanvändning av frånluft.Kontakta oss, så berättar vi mer!

• All montering sker från utsidan.• Aktiviteten inne i byggnaden störs minimalt.• Tilläggsisolering läggs utanpå byggnaden.• Rören läggs i spår inne i isoleringen.• Inomhustemperaturen blir mindre känslig för plötsliga ändringar i utomhustemperaturen.• Ingen lägenhetsyta försvinner, vilket innebär att hyran inte behöver sänkas. • Tilläggsisolering ger en sammanhängande tät-ning av fasaden som dämpar trafikljud och buller utifrån.

NÅGRA AV FÖRDELARNA MED SYSTEMET


Den aktiva roll som en totalentreprenad ger NCC skapade en femte unik egenskap hos projektet. Byggandet av Rotebrobro-arna är det första anlägg-ningsprojekt i Sverige som inlett en miljöcertifiering med det brittiska systemet Ceequal.

Året var 2011 och NCC miljöcertifierade redan nybyggda hus med system som Miljö-byggnad, Breeam och Leed. Vid den här tiden fanns det inte ett enda certifierat anläggningsprojekt i Sverige.

NCC hade under några år undersökt möj-ligheterna att även miljöcertifiera sitt anläggningsbyggande. Bygget vid Rotebro-broarna skulle precis börja och blev ett per-fekt projekt inleda arbetet med. Trafikver-ket gillade idén och gick in med en del av finansieringen.

– Vår ambition i det här projektet har inte varit att minska miljöpåverkan utan att belysa och verifiera det vi redan gör på ett bättre sätt. Certifieringen ger en bra åter-koppling på hur långt vi kommit med att miljöanpassa anläggningsbyggandet och hur vi kan bli ännu bättre, säger Susanne Ekosander, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljö-samordnare på NCC Construction.

Ceequal-systemet används internatio-nellt och granskas av en tredje part. Det innebär att miljöprestandan i Rotebro-pro-jektet kan jämföras objektivt med ett lik-nande brobygge i exempelvis Abu Dhabi.

Startpunkten för arbetet med Ceequal var ett seminarium om miljöcertifiering av anläggningsbyggande som NCC arrange-rade våren 2011.

Susanne Ekosander fastnade för det brit-tiska systemet Ceequal eftersom det skulle

användas till att certifiera allt nytt som byggdes inför OS i London år 2012. Det skulle ge certifieringen uppmärksamhet och sprida intresset i branschen. Men OS-certifieringarna drog ut på tiden och fick ingen större publicitet.

Trots det nappade Trafikverket på att medfinansiera en certifiering även för pro-jekteringsdelen. Det innebar att certifie-ringen blir fullständig, en så kallat ”whole award”. Själva certifieringen och tredje-partskontrollen kostade ungefär 140 000 kronor förutom de många timmar arbetstid som NCC lagt ner på certifieringen.

– Men det har gett oss värdefulla erfaren-heter och kunskap som vi har nytta av på längre sikt. Vi vill certifiera många fler pro-jekt, säger hon.

NCC blev först med att inleda en Ceequal-certifiering. Men eftersom bro-projektet tar fyra år att genomföra har ett par andra företag hunnit före med att slut-föra en certifiering.

Rotebro-broarna kommer sannolikt att nå certifieringsnivån ”very good”, vilket motsvarar en fyra på en femgradig skala. Dokumentationen kommer att göra det tyd-ligt hur NCC kan förbättra miljöprestandan hos nästa projekt samt göra det möjligt att beräkna vad detta kostar.

– Vi vill minska miljöpåverkan ytterligare men vi kan inte göra det gratis. Beställaren måste vilja betala för det, säger Susanne Ekosander.

Hon betonar att det varit lätt att jobba med certifieringen av broprojektet efter-som arbetet legat så nära NCCs ambitioner, det har hela tiden funnits ett intresse för Ceequal-certifieringen på företaget. Projek-tet fick även Svenska Betongföreningens miljöpris år 2013. ■

Första anläggningsprojektet med miljöcertifieringen Ceequal

BROBYGGET UNIKT PÅ FEM SÄTT1 Alla sex filer är öppna för trafik under

nästan hela byggtiden, med undantag för de två dygn det tar att skjuta den östra bron på plats i sitt permanenta läge samt ytterligare arbeten som tar några få dagar.

2 Förflyttning i sidled av en 310 meter långa och 6 362 ton tung broöverbyggnad.

3 Lansering av Sveriges första säkerhets-räcke H4, vilket utvecklats av NCC för projektet.

4 Rivning av broar över ett trafikerat järnvägsspår.

5 Första anläggningsprojektet som inlett en miljöcertifiering i Sverige.

ROTEBRO-BYGGET I 10 PUNKTER 1 Parkeringsplatser samt gång- och cykel-

vägar under broarna flyttades2 Ledningar och rör som fanns i marken och

som var dragna under broarna flyttades: el kabel, optisk kabel, vatten- och avlopps-rör samt fjärrvärme.

3 Nya östra bron byggs i ett tillfälligt läge öster om den befintliga östra bron.

4 Norrgående trafiken leds om från den gamla till den nya östra bron.

5 Södergående trafiken leds om från den gamla västra bron till den gamla östra bron.

6 Västra bron rivs och en ny byggs upp i sitt permanenta läge.

7 Södergående trafiken leds om från den gamla östra bron till den nya västra bron.

8 Gamla östra bron rivs och nya brofunda-ment och brostöd (pelare) byggs på sam-ma plats.

9 Östra broöverbyggnaden skjuts i sidled från sin temporära plats till sin permanen-ta. Både norr- och södergående trafik får under tiden samsas om fyra tillfälliga kör-fält på den väst ra bron.

10 Ungefär två dygn senare kan den norr-gående trafiken ledas om till den nya östra bron, nu i sitt permanenta läge.

BRO AV BÅDE STÅL OCH BETONGUPPDRAGSGIVARE: TrafikverketENTREPRENADFORM: TotalentreprenadBYGGTID: 2011–2015KONTRAKTSSUMMA: 325 MSEKBROTYP: Samverkansbro VAR: E4:an förbi Rotebro i StockholmFUNDAMENT OCH BROSTÖD: BetongBROÖVERBYGGNADER: Stålbalkar med betong överbyggnad, beläggning av asfalt. En broöverbyggnad väger 6 362 ton och är 310 meter lång

FAKTARUTA

NICLAS KÖHLERKommunikatörNCC

ANLÄGGNING


SOLCELLSDRIVEN LADDNING AV ELBILARPOINT. ONE är ett koncept för solcellsdriven laddning av elbilar som utvecklats av före taget EIGHT GmbH i sam-arbete med bland andra ABB, BMW, Deutsche Bahn och ett

antal universitet. Uppdraget kommer från en nationell tysk satsning på e-mobilitet och har haft fordonsladdning baserad på förny-bara energikällor som mål. Systemet för till-verkningen har utvecklats av det schwei-ziska företaget designtoproduction för att minimera material- och energiåtgång

genom utnyttjande av parametrisk produkt-planering. Det möjliggör optimering av den digitala produktionskedjan genom att länka utformning, dimensionering, tillverkning, logistik och uppförande. CONSUPLAN.DE som ansvarat för konstruktionsdimensione-ringen har bidragit med informationsgräns-snitt för en interdisciplinär designprocess som möjliggjort bearbetningen av geome-triska begränsningar och funktionsaspekter med hänsyn till konstruktiva egenskaper hos det konsolande taket. Materialet i fråga är aluminiumplåt som skurits till och som

fogas samman med förtillverkade fogplat-tor. För projektet har även ett LED-baserat belysningssystem utvecklats, som låter ljus-styrkan öka när ett fordon närmar sig för laddning och som på avstånd visar om sta-tionen är bokad, upptagen eller ledig genom att belysningen ändrar färg. Koncep-tet Point.One är utformat för olika stor kapacitet. Stationen Point.One S är utfor-mad för tankning av ett fordon i taget och är uppförd intill BMW:s huvudkontor och showroom BMW Welt i München. ■

Detalj av konstruktionen med sammankopplade aluminiumplåtar.© EIGHT GmbH & Co. KG

Solcellerna som är monterade på taket, synliga i fågelperspektiv.© EIGHT GmbH & Co. KG

FAKTA / POINT.ONE

PLATS: BMW Welt i München.PROJEKTETS SYFTE: Att utveckla en laddningsstation för elbilar driven med solenergi.UTFORMNING: LAVA (Laboratory for Visionary Architecture) och CONSUPLAN. DE genom Julia Stratil.PROJEKTPERIOD: 2013–2014

Laddningsstationen Point.One S vid BMW welt i münchen med belysning och pekskärm aktiverad. © EIGHT GmbH & Co. KG


I boken ”Ingenjörens konst – material och konstruktion ger form” får läsaren följa byggtekniken ända från antiken genom 1800-talets epokgörande ingenjörsprojekt. Det är ett praktverk som kan ge bredare förståelse och samverkan inom byggindustrin.

Byggkonsten sett ur ingenjörens ögon

å 1960-talet inrättades en professur i konstruktions-lära vid KTH:s arkitektur-skola i Stockholm för att befrämja de blivande arki-tekternas förståelse för strukturmekanik, material-

lära och praktisk byggnadsteknik. Förste innehavaren var en legend, Ove Pettersson, som utvecklade ämnet i en teoretisk rikt-ning, högt över studenternas behov men lämnande starka minnesbilder av en hängi-ven konstruktör. Hans föreläsningar var en fest. Andre innehavaren var stålkonstruktö-ren Arne Johnson, som gav upp inför 68-rörelsens anspråk på undervisning för folket.

Den tredje innehavaren av professuren var Sture Samuelsson, skicklig föreläsare som nu har ägnat sitt otium åt att samman-ställa ett praktverk över den globala bygg-nadskonsten, sedd ur ingenjörens perspek-tiv. Detta är både väl och tacknämligt, efter-som det vidgar blicken på varje byggnads-verk, dess teknik och skapelse. Det ingår i allmänbildningen att känna till arkitekten, men det tekniska innehållet bör också få sin attribution – konstruktörens bidrag förkla-ras. Denne bör vara med från början för att säkra resultatet! Det är till och med så, vil-ket författaren framhåller, att ett intimt samarbete mellan ingenjör och arkitekt leder till bättre ekonomi och förutsätt-ningar för ett färdigt projekt enligt ekono-misk prognos. Exempel på motsatsen är legio – man talar till och med om en tio-klubb för projekt som har spräckt den eko-nomiska ramen minst tiofalt. I Sverige har vi den välkända järnvägstunneln genom Hallandsåsen, snart fullbordad men vars

slutnota kommer att bli formidabel, i klass med operabygget i Sydney, ritat av en dansk arkitekt, Jörn Utzon, och genomfört av den mycket beundrade konstruktören Peter Rice, som uppträder redan i bokens ingress som 1900-talets största namn. Han gick från Sydney till Paris, där han fick upp-draget att ge lösning åt Centre Georges Pompidou, ett projekt som han genomdrev med järnvilja till arkitekternas, Renzo Piano och Richard Rogers, förtjusning. En kandi-dat till klubben är det aktuella projektet i Hamburg, die Elbphilharmonie, ett exem-pel på en svårbemästrad s k multi-purpose building, en modern typ ritad av duon Her-zog/de Meuron, också omnämnda som arkitekterna bakom olympiastadion (Bird’s nest) i Peking, där Arup & Partners medver-kade genom hela projektet med hård styr-ning för att klara en snäv tidsmarginal.

VAR ÄR DAGENS MÄSTERVERK?

Uppmaningen till samverkan över yrkes-gränsen rimmar väl med den IT-utveckling som har gripit in i formerna för allt projek-teringsarbete liksom för utförandet. Varje projekt idag får en datagrund på vilken alla funktioner, i händerna på olika konsulter, däribland konstruktören, överlagras i skikt på skikt. Med datorers hjälp kan lösning-arna varieras, tills man finner svaret. Tidi-gare var detta mödosamt och ledde till improvisationer eller utmattning. Speciellt intressant är att följa de fall då man ändrat konstruktionslösningen i ett sent skede, trots svårigheten. Det radikalt nya i vår tid är att ändringar är lätta, eller åtminstone möjliga, att föreslå och analysera, vilket talar för lagarbete och ett färdigt projekt innan byggandet påbörjas. Vi lever i en ny

tid, som borde uppvisa rader av mästerverk inom byggnadskonsten. Enstaka sådana visas i boken, t.ex. Aula Medica (Gert Win-gårdh/COWI) vid Karolinska Institutet i Solna och City Hall (Norman Foster/Arup & Partners) i London, men ett verkligt genombrott ligger fortfarande i framtiden. Men den nya arkitektskolan vid KTH kan vara en vägröjare. Huruvida produktstan-dardisering till ett fåtal format eller fullstän-dig frihet att välja ner på komponentnivå med ingång till fabrikationen är lämpligast för fortsättningen är fortfarande föremål för diskussion.

Boken är skriven med gott humör och den speciella sorts optimism som man möter hos ingenjörer som är ett med sitt yrke. Från antikens byggteknik får vi en resa fram till romansk och gotikens bygg-nadskonst, som så småningom ledde fram till materialförståelse och beräkningsbar-het. Här hade man nog velat se en fortsätt-ning fram till dagens analyser av bruks- och brottgränstillstånd, vilka har olika förutsätt-ningar. Likaså blir statiskt obestämda sys-tem inte utförligt förklarade – den inbyggda mekanismen för omfördelning av ansträng-ningen på bärverket är en av konstruktions-lärans stora tillgångar, som kan analyseras med deformations- eller energimetoder. Författaren har tydligen inte velat gå för djupt i dessa frågor utan satsat på att visa praktiska och djärva tillämpningar.

DIAGRID-KONSTRUKTIONER

Den tekniska revolutionen förklaras med utgångspunkt i England, vars inflytande på svensk industriell utveckling, speciellt verk-stadsindustri, varit betydande. Här kunde också den textila motsvarigheten, med

P


med stål och betong, vars långa utveckling fram till dagens praktiska material och till-lämpning, får god täckning i texten med många exempel.

Avslutningen manar till fortsatt utveck-ling av ingenjörskonsten som stöd för en ny arkitektur. Denna efterfrågas av flera skäl, varav ekologisk anpassning är ett. Byggan-det måste bli effektivare, både tekniskt och ekonomiskt, och mera kongruent med övrig industri i samhället för att vinna omvärldens anseende. Denna utveckling är på väg! Sture Samuelsson har med sin bok visat på exempel, aktuella och historiska, som ger inspiration för framtiden. Under-visningen bör fördjupas och sikta till en bred förståelse och samverkan mellan alla medverkande i byggnadsindustrin. ■

inflytande från Tyskland/Österrike, ha fram hållits, eftersom denna fått en sentida tillämpning i diagrid-konstruktioner. Sådana är tills vidare förbehållna avance-rade tillämpningar, men där kan man för-utse en snabb utveckling i allt enklare pro-dukter. Banbrytaren Thomas Telford, som hade ett klart inflytande även på lösningen av Göta kanal, har fått en utförlig presenta-tion, där författaren visar en särskild förtro-genhet med hans geni. Är det inte en tvil-lingsjäl som här för pennan?

EPOKGÖRANDE BYGGNADSVERK

Andra hälften av 1800-talet bjöd på epokgö-rande ingenjörsprojekt, Crystal Palace (1851), Eiffeltornet (1889) och bron över Firth of Forth (1889) för spårbunden trafik (Flying Scotsman). Dessa byggnadsverk av stål är välkända, men författaren ger oss inblickar i alternativ och varianter, vilket berikar läsningen och högst sannolikt också behållningen vid kommande besök. Ja, för Crystal Palace är det tyvärr för sent, efter-som träbjälklaget under glaskonstruktionen i Hyde Park fattade eld en vacker dag och värmen förstörde stålkonstruktionen. Exemplet visade stålet känslighet för höga temperaturer, vilket var en viktig lärdom inför byggandet av höga hus, s.k. skyskra-por, med början i Chicago. Stålet omgavs av skyddande tegel. Den fortsatta utveck-lingen av detta speciella byggeri får en stor plats i boken, med avslutning i Sverige, där denna teknik har gjort försiktiga framstö-tar, till exempel genom Turning Torso i Malmö.

Trots att lasterna var relativt små gjordes det redan på 1800-talet vägbroar av bety-dande kapacitet som Brooklyn Bridge, som är en kombination av hängbro med snedka-blar. Bron används än idag och bär en mör-dande biltrafik, uppenbarligen utan pro-blem. Amerikanska vägmyndigheter är annars mycket uppmärksamma på risken för utmattning, vilket inbegriper även betong, vars känslighet för spänningsväx-lingar fortfarande är outklarad. En ännu äldre bro är Kedjebron över Donau i Buda-pest, som också gör god tjänst än idag. Hängbron som princip, med dess svårighe-ter och möjligheter till stora spännvidder, får en utförlig presentation med exempel i boken. Detta gäller också för stora termi-nalbyggnader, liksom för broar av andra typer som fackverksbågar och snedkabel-broar.

Minimalism är en strävan också inom konstruktionsläran, utvecklad av bland andra danskarna Erik Reitzel och Mogens

Peter Nielsen i en strävan att spara mate-rial. Men författaren lyfter fram ett förbisett namn, Vladimir Shukhov, som på teoretisk grund skapat spännande lösningar, liksom den mer bekante Buckminster Fuller. Den teoretiska behandlingen av eftergivliga kon-struktioner, som membrantak, har givit upphov till en ny klass av konstruktioner, oftast estetiskt mycket attraktiva. Området förtjänar fortsatt utforskning för att spara material och ekonomi.

TRÄ, STÅL OCH BETONG

Den andra halvan av föreliggande bok tar sikte på användningen av vissa material för konstruktiva ändamål. Författaren är speci-alist på träkonstruktioner, som har rötter i Hedenhös men numera omfattar flera inno-vativa tendenser, till exempel byggandet med massivträ, eventuellt i kombination med betong! Det uråldriga murverksområ-det, med användning av sten och tegel, får sitt, med viss reservation för den baltiska tegelgotiken, som är min egen favorit. Men så bygger man ju inte idag så saken har bara historiskt intresse. Desto mer bygger man

BO GÖRAN HELLERSFjärde innehavaren av professuren i Konstruktionslära vid KTH:s arkitek turskola, Stockholm

Sture Samuelsson: Ingenjörens konst – Material och konstruktion ger form (320 s.)ISBN 978-91-85581-78-8Balkong Förlag AB, Stockholm, 2014


Debatt

ler och fler fastig-hetsägare inser fördelarna med att miljöcertifiera sina byggnader. Man vill försäkra sig om att energi-

förbrukningen är låg, att inne-miljön är sund för de som ska vistas i huset och att farliga kemikalier inte finns i byggma-terialet.

En miljöcertifiering innebär ett kvitto på att man byggt så bra som det var tänkt. Obero-ende experter kontrollerar beräkningar på exempelvis energiförbrukning och inne-miljö, så att vi kan gå i god för att byggnaden uppfyller våra ställda krav.

Vissa menar att antalet sys-tem är ett problem. Deras argu-ment är att fler system gör det svåröverskådligt för både fastig-hetsägare och hyresgäster. Det blir mycket regler att förhålla sig till för projektörer och byg-gare. Det kan vara lockande att tro att det vore enklare med ett enda alternativ för en fastighets-ägare som vill ta stort ansvar för miljön och vår framtid.

Sweden Green Building Council anser istället att flera olika certifieringssystem behövs för att alla byggnader ska kunna certifieras och bli mer hållbara. Certifieringssystemen fyller olika funktioner och komplette-rar varandra.

Genom att erbjuda system på olika nivåer, som kan användas för så gott som varje byggnad i Sverige, kan vi certifiera fler byggnader. Det blir en ren miljö-vinst för samhället. Det finns mindre komplexa system, som bara tittar på energiförbruk-ning. Det passar dem som kan-ske är nya på området eller för

de som har en mindre budget men ändå vill ta ett miljöansvar. Men även den som börjar försik-tigt blir förr eller senare expert och kanske väljer att gå vidare till ett mer komplext system.

Att enbart erbjuda ett av de mer grundläggande systemen, och därmed slå undan möjlig-heten för mer ambitiösa fastig-hetsägare, ser vi inte heller som ett alternativ. De som är bäst ska kunna visa det, så att bran-schen kan utvecklas. Vår idé är att det precis som i fotboll måste finnas både bredd och höjd. Om det inte finns en inspi-rerande ungdomsverksamhet, med plats där man kan lära och utveckla sig, så kommer det inte heller att utveckla sig någon elit. Inget landslag.

I Norge har man valt en annan taktik. Där har vår syster-organisation valt att endast cer-tifiera byggnader utifrån ett sys-tem som har höga ambitionsni-våer. Där har man hittills certi-fierat lite drygt 100 byggnader. Majoriteten av dessa hus är kon-torsbyggnader. I Sverige har vi istället ett väldigt stort spek-trum av certifierade byggnader. Alltifrån små förskolor på några hundra kvadrat upp till Tele 2 Arena i Stockholm på flera tusen. Vi har bostäder, kontor, vårdbyggnader, verkstäder, brandstationer och mycket annat. Detta skulle varit svårt att uppnå med ett enda system.

Ett stort intresse och många valmöjligheter ger en bättre byggd miljö. Så många som möjligt ska ha möjlighet att välja att bo och arbeta i riktigt bra hus. Många certifierade hus i olika system ger större miljö-vinster än ett fåtal i ett enda sys-tem. Ett enda system riskerar att bli antingen för urholkat och

utslätat, eller för avancerat och svåruppnått.

Som en ideell branschorgani-sation vill vi leda arbetet med att uppnå en hållbar byggd miljö. Om det behövs många system för att nå dit, anser vi att vinsten för samhället är värd det. För att underlätta arbetet utbildar vi branschen, tillhan-dahåller nätverk och guidar genom den snåriga skogen. Att lära sig vilket system som pas-sar bäst i vissa lägen är väl investerad tid för framtiden.

Utvecklingen pekar på att det kommer att bli ännu fler certi-fieringssystem i framtiden. Vi tittar på system för hela stads-delar, där man tar ett ännu större grepp kring den byggda miljön. Vi bevakar också utvecklingen inom system som är ännu mer ambitiösa än de vi har idag. I USA finns exempelvis systemet Living Building Chal-lenge, där huset ses som en

blomma som ska ha närapå noll miljöpåverkan.

Det är ju dit vi ska – den håll-bara framtiden. Vi i Sweden Green Building Council kom-mer aldrig sätta oss tillrätta och vara nöjda när vi nått ett visst antal certifierade byggnader. Alla byggnader måste vara mil-jövänliga, något annat kan vi inte sträva efter. Vi har bara ett jordklot. Vi är skyldiga våra barn och barnbarn att förvalta det väl. Att tillhandahålla flera certifieringssystem som passar olika typer av byggnader är vårt redskap för att nå dit.

Vi brukar säga att vi räddar världen tillsammans, byggnad för byggnad. Då måste alla kunna vara med. ■

Allt fler byggnader miljöcertifieras i dag. Från en handfull byggnader 2010 har utvecklingen exploderat. Nu finns det över 900 byggnader i Sverige som är certifierade i något av de fyra system som vi på Sweden Green Building Council hanterar (GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED och BREEAM). Inkluderas även andra system på marknaden finns över 1000.

F

EVELINA STRANDFELDTChef påverkan och eventsSweden Green Building Council

Silon i Nyköping, certifierad enligt Miljöbyggnad.

Foto

: Tho

mas

And

erbe

rg

En mångfald av miljöcertifiering behövs

KLIMATSMARTA HUS

= ENERGISNÅLA HUS

t-emballage.se

Snyggt och tryggtmed Shingel

annons_Husbyggaren nr1_2015_2mars_t-emballage 216x303_m_utfall.indd 1 2015-02-19 12:42:30


Noterat

Hållbarhet under byggnadsvårdsdagByggnadsvårddag i Uppsala den 19 mars. I fokus står hållbarhet ur olika perspek-tiv: kulturhistoriskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Hållbarhet är för många en bekant term och viktig fråga – men hur arbetar vi egentligen med hållbarhet i stadsomvandlingar? Vilka perspektiv och värden spelar in i förändringsproces-ser och hur ser vi egentligen på begreppet hållbarhet? Pratar vi alla om samma sak?

Borås ingår i europeiskt projekt för energibesparing

Renovering av byggnader från 1950-talet till 1980-talet, liksom de som byggdes i början av 1900-talet är grunden för det europeiska Sinfonia-projektet som omfattar mer än 25 part-ners från åtta länder. Fokus läggs på den nära integrationen av teori och praktik.

Utvecklingen av intelligenta urbana koncept kommer att omfatta instrument och metoder som gör det möjligt att även ta itu med sociala och ekonomiska hinder. Syftet med Sinfonia-projektet är att visa hur den höga efterfrågan på energieffektivitet kan förenas med en hög livskvalitet för boende i europeiska städer. Ett centralt mål för pilotstäder, den österrikiska sta-den Innsbruck och i provinshuvudstaden Bolzano i norra Italien, är att uppnå primära energibe-sparingar på 40–50 procent samt öka andelen förnybar energi med 20 procent.

Förutom en omfattande renovering av byggna-der, kommer detta femåriga projekt också inne-bära en inte grering av intelligenta styrsystem för smarta elnät på distriktsnivå. Modellerna för renovering av integrerad stadsdel, som håller på att utvecklas i Innsbruck och Bolzano, kommer sedan att överföras till andra europeiska städer; Sevilla i Spanien, Paphos på Cypern, La Rochelle i Frankrike, Borås i Sverige och Rosenheim i Tyskland deltar som föregångs städer. Sinfonia finansieras av Eus sjunde ramprogram för forsk-ning. Ytterligare information finns på: www.sinfonia-smartcities.eu

Fyra svenska solenergihus prisadeEn internationell arkitektjury har valt ut femtio solenergiuppvärmda bygg-nader från hela världen. De har på ett föredömligt sätt lyckats kombinera funktion med estetik. Fyra av de utvalda är från Sverige.

– Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi- och Byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola.

Maria Wall har lett ett internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys, IEA, räkning där detta ”goda exempel”-projekt ingått.

– De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnads-integration och funktion. De är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer, säger Maria Wall.

De svenska projekten är:1. Naturrum Vattenrike, solceller är integrerade i det

semitransparenta glastaket2. KTHs auditorium, kristallina solceller är integrerade

i kulturhistoriskt känslig byggnad3. Almedalens bibliotek, polykristallina solceller är integrerade

i solskyddet på taket4. Kataloghuset One Tonne Life, tunnfilmsceller är integrerade

i tak och fasaderFör att läsa om projekten se http://task41.iea-shc.org/casestudies/ Kryssa i den eller de byggnader du vill veta mer om och välj ”download”, så får du en pdf-fil med beskrivning av de valda projekten. Du kan också sortera på land, byggnadstyp och solteknik.

Effektivare anläggningstransporterBranschstandarden NeC för effektivare anlägg-ningstransporter och maskintjänster har testats i 15 pilotprojekt. De visar att standarden fungerar i praktiken, bland annat har standardens leve-ransplanering lett till kortare körsträckor och minskad miljöbelastning.

– Med NeC har vi kunnat förenkla hela proces-sen till nytta för både oss och våra leverantörer. Vi kommer nu att gå vidare och rulla ut NeC-systemet inom Peab. Inga av våra platschefer som testat NeC kan tänka sig att gå tillbaka till det gamla manuella arbetssättet, säger Bengt Johansson, regionchef på Peab anläggning Mel-lansverige.

NeC är ett ramverk med en processbeskrivning som bygger på ett utvecklat IT-stöd och digital kommunikation. Standardiserade digitala flöden från leveransplan hela vägen via order och leve-ranshantering till följesedel och faktura.

Projektet har letts av BEAst och finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF.

Barn bygger framtidens städerI år tävlar 1 620 elever i årskurs 6–9 i Future City 2014/2015. De arbetar med sam-hällsbyggnad i Minecraft, uppsats och modell för att tävla om en plats i finalen den 20 maj på Tekniska museet i Stockholm.

I Future City möts skolor och näringsliv och bygger framtidens stad tillsammans. Tävlingen startade i december och skolorna arbetar med sina projekt fram till 27 mars då de lämnar in tävlings-uppgifterna.

Årets övergripande tema är tekniska lösningar och tävlings-uppgifterna är:■ FUTURE CITY MINECRAFT: Smarta offentliga platser i framtiden.■ FUTURE CITY UPPSATS: Hur kommer människor ta sig fram och resa i framtiden.■ FUTURE CITY MODELL: Bygg en modell av din framtidsstad.Den 22 april presenteras de skolor som nomineras till finalen den 20 maj på Tekniska museet i Stockholm.


PASSIVHUSARKITEKT

THOMAS GREINDL har hastat från ett projektmöte med en antropo-sofisk förening i Umeå som ska bygga ett ekologiskt LSS-boende. Thomas har alltid ritat ekologiska och giftfria hus, ända sedan starten på 1980-talet med ekologiskt byggande i Tyskland. Sedan 1998 projekterar han bara ekologiska passivhus.

– Utmaningen i hur vi bor och lever är mer omfattande än bara uppvärmningsenergin vi använder, säger Thomas.

Till Umeå flyttade han med familjen på grund av det svenska skolsystemet som är fantastiskt bra (trots att svenskar själva inte tror det).

Vilka är de mest verksamma lösningarna för att minska värme förlusterna i ett passivhus?

– Man ska skilja mellan passiva och aktiva åtgärder. De pas-siva är tjock isolering, inga köldbryggor, så lufttätt som möjligt och högisolerande fönster, karmar och glas. Den aktiva delen är hög värmeåtervinning i ventilationssystemet.

I Umeå bygger vi hus med 60 centimeter isolering, 50 pro-cent högre lufttäthet än passivhuskraven, och sätter in de bästa passivhusfönstren med de bästa glasen.

Vad kan en passivhusarkitekt bidra med för att höja fukt-säkerheten och förbättra inomhusmiljön?

– Lämna genomtänkta lufttäthetskoncept med ritningar och detaljlösningar tillsammans med materialrekommendationer. Ett riktigt lufttätt klimatskal är nyckeln till fuktsäkra byggnader. Vi arkitekter ansvarar för rätt detaljer, som är enkla att upp-föra, och att rätt material används. Giftfritt och emissionsfritt. Om vi blir sjuka av att vara i byggnader är det meningslöst att bygga. Vi ska inte ventilera för att bli av med farliga material-

emissioner, utan bara för att tillföra frisk luft när det behövs. Då spar vi ännu mer energi.

Hur lång livslängd räknar ni med för ett passivhus?

– Jag är helt övertygad om att ett passivhus håller mycket längre än standardhus för att man har mycket högre krav på lufttäthet, fuktsäkerhet och kvalitetssäkringen. Efter 50 år behövs en genomgående modernisering av teknisk utrustning, om man sedan aktivt underhåller ett passivhus kan det kanske stå i 200 år.

Vilka blir de framtida energikraven tror du och varför? – Energikraven kommer att skärpas inte för att man vill utan

för att naturen tvingar oss. Energikällor som olja, gas, torv och uran, blir dyra bristvaror, kanske för dyrbara för att elda upp dem. Redan under de kommande 50 åren kan en osäkerhet kring husens energiförsörjning göra att vi bara kommer att kunna bygga nollenergihus. Hur ska vi då kunna behålla kom-forten och ändå gå tillbaka till ett naturligt kretslopp? Vi behö-ver bygga hus som är 80 procent energieffektivare än dagens och bara använder förnybar energi = nollenergibyggnader. Hus som ger noll avfall genom att enbart byggas i förnybara, återan-vändbara och komposterbara material. Hus som har noll emis-sion från material och där en balans råder mellan koldioxid bundet i materialen och koldioxid som släpps ut eftersom även en nästan nollenergibyggnad behöver energi för uppvärm-ningen, varmvatten och drift.

Österrike har kommit längst i ekologiskt passivhusbyggande. Sverige ligger en bra bit efter, på grund av att det finns för mycket lobbyarbete och politikerna beslutar kanske inte bara med tanke på människornas hälsa och naturens bästa.

NAMN: Thomas Greindl. ÅLDER: 55 år. ARBETAR PÅ: Sweco Architects. BOR: Umeå. UTBILDNING: Studerade till arkitekt i Tyskland, certifierad passiv husdesigner, diverse utbildningar i ekologiskt hållbart byggande. VILKEN TYP AV HUS BOR DU I: radhus från 1964, köpte i förra veckan en tomt för att bygga zero-zero-zero-hus utan kompromisser. DRÖMHUSET: s-house i Böheimkirchen nära Wien, http://www.s-house.at/cgi-bin/news.pl.

Yrkesporträtt

’’ Det är bara de sista 50–60 åren som vi byggt galna hus som gör människor sjuka

Foto

: Jan

Lin

dmar

k


I merparten av alla entrepre-nader avtalar parterna, jämlikt kap. 5 § 3 AB 04/ABT 06, att förseningsvite ska utgå för varje påbörjad vecka som entreprenören överskrider tiden för färdigställandet av kontraktsarbetena. Om bestäl-laren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk ska dock vitet jämkas i skälig mån enligt samma bestämmelse. Arbe-tena anses färdigställda när entreprenaden godkänts vid slutbesiktning.

För vissa beställare kan det vara lockande att avtala bort den möjlighet till jämkning av vite som AB/ABT tillhandahål-ler. Vad som gäller frågan om jämkning av vite i sådana fall har nyligen prövats av Svea hovrätt i mål nr T 404 -14. Bakgrunden var i korthet föl-jande. En bostadsrättsförening tecknade ett avtal med ett vvs-bolag avseende byte av fastig-hetens värmesystem. Kon-traktssumman var 13 miljoner kronor. Avtalat var att ABT 94 skulle gälla. Parterna hade vidare avtalat om ett förse-ningsvite om drygt 100 000 kr per påbörjad vecka samt att jämkning av vitet inte skulle ske. Entreprenaden godkändes sedermera inte vid slutbesikt-ningen på grund av att bolaget bland annat använt klämrings-koppling istället för hårdlöd-ning vid sammanfogningar av rörledningar.

Föreningen yrkade i målet att vvs-bolaget skulle utge vite med drygt 100 000 kr per påbörjad vecka till dess dom meddelades. Bolaget bestred föreningens yrkande och anförde bland annat att vitet

skulle jämkas enligt 36 § avtalslagen. Det förtjänar här att nämnas att 36 § avtalslagen tillhandahåller en generell möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor.

Hovrätten konstaterade inledningsvis att det förelåg ett sådant fel i entreprenaden som innebar att kontraktsarbetena fortfarande inte var att anse som färdigställda och att för-eningen därför hade rätt till vite som alltjämt löpte. Hovrät-ten anförde vidare att vite är ett påtryckningsmedel som syftar till att entreprenören ska färdigställa entreprenaden så att den kan godkännas. Hov-rätten konstaterade därvid att entreprenaden tagits i bruk av föreningen och att jämkning enligt ABT 94 skulle ha skett om inte parterna hade avtalat bort denna jämkningsmöjlig-het. Hovrätten bedömde dock att detta avsteg från ABT 94 inte framstod som oskäligt i sig.

Hovrätten konstaterade vidare att det dröjt mer än 150 veckor sedan slutbesiktningen och att felen inte hade avhjälpts. Det totala vitesbe-loppet uppgick därmed till mer än 16 miljoner kronor. Med beaktande av att entre-prenaden tagits i avsett bruk ansåg hovrätten att ett sådant högt belopp var orimligt i för-hållande till felets betydelse. Hovrätten fann därför, med stöd av 36 § avtalslagen, att parternas avtal inte skulle till-lämpas i den del där det avvek från jämkningsregeln i ABT 94. Resultatet blev således att jämkning av vitet skulle ske enligt ABT 94. Hovrätten ansåg vidare att föreningen inte

skulle ha rätt till vite efter den tidpunkt då felet uppskatt-ningsvis hade kunnat vara avhjälpt om föreningen agerat för att avhjälpa felet på bola-gets bekostnad sedan det stått klart att bolaget inte avsåg att vidta något avhjälpande.

En beställare som väljer att avtala bort möjligheten till jämkning enligt AB/ABT ska vara medveten om att den kloke entreprenören i sådana fall tar höjd för detta i sitt anbud. ■

Jämkning av förseningsvite

HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

ANDERS SARPAKARI ›[email protected]

ANDREAS LUNDQVIST ››Biträdande [email protected]

Foto

: Pat

rik S

vedb

erg

Vi finns i Solna och Uppsala.Ring 08-564 859 50 eller

Torbjörn Lång, 08-564 859 52,e-mail, [email protected]

www.pbt.se

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar

och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNINGKONSTRUKTIONER

HELSINGBORG

STOCKHOLMLUND

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

För bättre samhällenwww.tyrens.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER

BYGGLEVERANTÖRER

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

www.gnf.euTel: +46 (0)144-314 09Fax: +46 (0)144-314 29

Mobil: +46 (0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.ventgolv.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

MER INFO OCH RÅDGIVNING

Tel 0451-898 77 [email protected]

BYGGLEVERANTÖRER

Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats.

020-210 100 | [email protected]

WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390THERMAL BUILDING SOLUTIONS© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

Derbigum leder utveck-lingen av tätskikt. Tättoch hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer påwww.buildsmart.se

Tätskikt för hållbart byggande

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

Tidningen Husbyggaren är en uppskattad tidskrift med lång historia. Husbyggaren etablerades 1958 och vår målsättning är fortfarande att inspirera och hålla dig uppdaterad om vad som händer inom bygg och teknik.

ERBJUDANDE: Teckna dig för en två års prenumeration på Husbyggaren för endast 695 kr exkl moms och få ett par exklusiva hörlurar till iphone eller android på köpet (värde 490 kr).

Maila oss på [email protected] och ange kampanj ”hörlurar”.

Erbjudandet gäller t o m 2015-04-19

Är du en av Husbyggarens 97% nöjda läsare, men får ingen egen tidning?

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via [email protected]

Kampanj: Hörlurar på köpet!

Erbjudande till dig som ännu inte är prenumerant på Husbyggaren

Marknadsnytt

Batteridriven borrning i dammfri miljö

Milwaukee lanserar två nya borrhammare under årets fjärde kvartal, M18 CHPX och M18 CHX. Borrhammaren M18 CHPX levererar 4,5J slagenergi, vilket motsvarar 160 procentmer slagenergi än närmaste konkurrent! Det dubbla anti-vibrationshandtaget redu-cerar vibrationsnivån ner till 8,6 m/s2 för en längre användningstid och minskad belastning för användaren. M18 CHX levererar 2,5J slagenergi och en vibrationsnivå på 8,9 m/s2. Båda kompatibla med Milwaukees HAMMERV AC™ dammutsugssystem med HEPA-filter för en dammfri arbetsmiljö. www.milwaukeetool.se

500 miljoner till att förbättra stadsmiljön

Regeringens budgetproposition föreslår att 500 miljoner kronor per år avsätts till insatser för förbättrade stadsmiljöer under mandat-perioden, vilket innebär att fler städer nu får möjlighet att satsa på spårburen kollektivtrafik. Men för att uppfylla behoven av nya spår-vägar och annan klimatsmart kollektivtrafik i de växande städerna krävs större satsningar.

– Denna medfinansiering på kollektivtrafik från regeringen är bra, men fyller inte behoven när vi har så många växande städer i Sverige som i nuläget planerar för moderna spårvägsutbyggnader, säger Christer G Wennerholm, ordförande i Trafiknämnden, Stockholms Läns Landsting och ordförande i Spårvagnsstäderna.

Verktyg för urbana ekosystemtjänsterC/O City lanserar verktyg för planerare, arkitekter, bygg bolag och byggherrar som gör det enklare att arbeta med ekosystemtjänster. Resultaten inkluderar en handbok om hur ekosystemtjänster kan inte-greras i planeringen och en databas med fakta om hur vegetation kan minska buller, hantera dagvatten och sänka temperaturen i städer.

Efter drygt två års arbete lanserar C/O City verktyg och arbetsme-toder som är anpassade för att användas av aktörer i olika delar av planerings- och byggprocessen. C/O Citys projektresultat är ett steg i arbetet att kunna möta städernas framtida utmaningar, säger Chris-tina Wikberger, projektledare C/O City, Stockholms stad. Kraftiga regn, värmeböljor och tät stadsbebyggelse kommer att ställa höga krav på hur vi planerar våra städer i framtiden. De multifunktionella, urbana ekosystemtjänsterna har potential att hantera ökande mängder regn och främja biologisk mångfald samtidigt som de skapar hälsosamma miljöer för stadsbor. www.cocity.se

Kontroller ger säkrare lekplatserKvaliteten på den yta där en lekplats är förlagd förändras över tid. Förändringarna kan bero på sand och smuts, intensiv användning, väderförhållanden och att materialet åldras. Att regelbundet genomföra HIC-mätningar (Head Injury Criteria) är därför viktigt för att behålla kvaliteten. Det enkelt att utföra testerna, på bara några minuter genereras en fullständig rapport för att utvärdera lekplatsens säkerhet. Mätaren används för att testa underlagets hårdhet vid fall. För att underlätta för användaren innehåller mjukvaran GPS-funktionalitet, vilket gör det enkelt att lokali-sera var testerna utförts. Detta sparar tid under inspektionerna. www.intab.se

Informationstjänst om hyresgästerDen nya tjänsten Hyresgäst informerar om kommersiella hyres-gäster. Tjänsten är unik i sitt slag och efterfrågad inom fastig-hetsbranschen. Lanseringen är i linje med företagets strategi för att möta den växande kundkretsen och framtidens behov. Användare av tjänsten är både Datschasbefintliga kunder men också andra företag exempelvis etable-rare, uthyrare och olika leverantörer till fastighetsägare och hyresgäster.

Funktionen är en tilläggstjänst och integreras i nuvarande plattform. Informationen om hyresgäster är komplex och kom-mer att samlas in via en kombination av strategiska partnerskap, olika datakällor samt intern bearbetning och analys. www.datscha.se

Foto

: New

s Ö

resu

nd, C

C B

Y 2.

0

Foto

/käl

la: D

anie

l Lar

sson

, WSP

.

ECHTGLAS

Industritakskjutport ALR 67 Thermo Glazing

Bra för er omsättning: Hörmann skyltfönsterport• från Europas nr. 1 när det gäller

industriportar och maskinerier

• maximal transparens tack vare helglasning

• NYHET: Takskjutport ALR 67 Thermo Glazing med profil med bruten köldbrygga

Officiell samarbetspartner till Svenska Fotbollförbundet

Hörmann Svenska AB, Örebro, • Tel: 010-19 00 200 • [email protected] • www.hoermann.se

09-15-090x270-SV.indd 1 17.02.2015 16:13:22

NY!

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Nya testo 870en äkta värmekameramed 19 200 pixlarför endast

13.990:-


● ABK 09

● AMA Anläggning 13

● Att planera och styra projekt

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1 Grundutbildning

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2 Fördjupningspaket

● Entreprenadjuridik, grundkurs

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● Fuktmätning – fukt och mögelskador

● Konsumententreprenader

● Kontrollansvarig enligt PBL

● LOU upphandling av byggentrepre-nader och tjänster

● MER Anläggning 13

● Nyheter och förändringar i PBL och BBR Ny kurs, se notis

● Plåt i teori och verklighet

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom

● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

● Överlåtelsebesiktningssymposium för certifierad eller godkänd besikt-ningsman

Kursanmälan och information om utbildningarnaSe www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Kursprogram för våren 2015

Händer i SBRKA-mingel för kontroll-ansvariga i Uppsala län10 marsSBR Uppsala

Ordförandekonferens27–28 mars

SBRs studieresa 2015 går till Brasilien:19–27 septemberSao Paulo, Brasilia och Rio de Janeiro

Händer i branschenHållbart och giftfritt5 marsHållbart Byggande Syd

Grundläggningsdagen 201512 marsSvenska geotekniska föreningen

Position 2015 17–19 mars 2015Elmia m.fl. i Stockholm

Nordbygg Ecoforum22–23 aprilSvensk Byggtjänst & Stockholms mässan

Entreprenad Live 2015 7–9 majSkåne, Ring Knutstorp

Kalendariet2014–2015

Vi finns för dig!FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intres-sen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europe-iska samarbetsorganet AEEBC och sam verkar med systerorganisa-tioner i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna

■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected]

■ Hemsida: www.sbr.se■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90■ Kurser: Diana Undén, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

SBRs hemsida

SBRs hemsida ligger på nu på en ny plattform och har fått en ny layout. Under våren kommer även medlemssidan byta ut seende och få en rad nya funktioner.

Aktuella kurser i Stockholm

PLÅT I TEORI OCH VERKLIGHET, 25 MARS 2015Under kursdagen görs en genomgång av plåtavsnitten i AMA Hus 15 och även en redovisning av nyheterna i förhållande till AMA Hus 11.

FUKTMÄTNING – FUKT OCH MÖGELSKADOR, 8–9 APRIL 2015Syftet med denna kurs är att deltagarna skall lära sig grunderna i byggfysiken (fukt) och förstå och kunna utföra en korrekt fuktmätning.

KONSUMENTENTREPRENADER, 21 APRIL 2015Kursen vänder sig i första hand till projektledare, besiktningsmän, entreprenörer med flera inom byggbranschen som kommer i kontakt med ABS 09 och konsumenttjänstlagen.

NYHETER I OCH FÖRÄNDRINGAR I PBL OCH BBR, 23 APRIL 2015Vi går igenom den senaste tidens förändringar i PBL och i BBR och diskuterar samtidigt förändringar i andra regler som berör alla som arbetar i byggsektorn. Dit hör ändringar i PBF (Plan- och byggförord-ningar), Lag om färdigställandeskydd, m.m.

Nya medlemmar

Cecilia Widén, Byggkonstruktör, Åkermans ingenjörsbyrå AB

Johan Sandström, Uppdragsledare, Astadien Byggkonsult AB

Martin Andersson, Projektledare, WSP Management

Peter Andersson, Besiktningsman, B & P Byggkonsult AB

Jan Askenbom, Projektledare, Temagruppen Sverige AB

Anders Brandstedt, Landskaps-arkitekt, Tengbomgruppen AB

Leif Burwall, Konstruktör, HRG:s Ingenjörsbyrå AB

Jens Berkler, Besiktningsman, Berkler Konsult Måleri & Fönster

Kenny Carlsson, VD, Abeloc AB

Per Lindén, Företagsledare, Per Lindén Konsult AB

Kenny Lundin, El-konstruktör, E & B Teknik AB

Thomas Mattsson, Ingenjör, Norrstjärnan Fastigheter

Rune Karlsson, Arbetsledare, HMP Karlsson AB

Stefan Kjernholm, Ingenjör, A-O Kontroll

Åke Pettersson, VD, Uppsala Pro-jektstyrning AB

Björn Woulikainen, Skadeutredare, Condo Consult AB

Dan Åhlfors, Projektledare, Grontmij Västerås Projektledning

Håkan Blomqvist, Projektledare, Blomqvist Byggkonsult AB

Glenn Carlsson, VD, SN Elteknik AB

Åsa Jönsson, Projektledare, Bygg-Fast Projekt AB

Anders Nilsson, Byggnadsingenjör, Wigot Konsult AB

Anders Lundh, Rådgivande ingenjör, Ahead Engineering AB

Ola Olsson, Sektionschef, ÅF Infrastruktur AB

Arto Vaalto, Studerande

NYTT FRÅN SBR


Under tiden vi var i Busan pågick Busan internationella filmfestival. Det är en av de mest betydande filmfestivalerna i Asien. Festivalen håller till på ”Busan Cinema Cen-ter”, som byggdes 2011 och har en byggyta på 55 000 kvm. Inomhus finns fyra scener och utomhus finns en scen med plats för 4 000 personer. Den är ritad av kollektivet Coop Himmelblau i Österrike. Mest sevärt är de två taken. Ett av taken finns med i Guinness världsrekordbok som det största fribärande taket i världen. Det fribärande däcket har LED installerad, som gör att byggnaden kan omvandlas till ett visuellt spektakel. Huvudsakliga byggmaterial som använts är betong, stål, glasskivor och sten.

Nästa besök i Busan var Zenith Square, som är ett komplex med tre bostadstorn. Arkitekt är De Stefano & Partners och kon-struktör är amerikanen Thorton Tomasetti. Högsta tornet är på 80 våningar och är 301 meters högt. De andra tornen har 70 res-pektive 75 våningar. Byggstarten av tornen var 2007 och de var färdiga 2011. Cirka 1 800 hushåll bor där. Flera norrmän som jobbar med shipping och Seoulbor har lägenhet som sommarbostad här. För att förhindra spjälkning, som kan uppstå när betong utsätts för höga temperaturer har husen byggts med betong av hög hållfast-het. För att förhindra skador från kraftiga vindar vid någon punkt längst byggnadens yta har man skapat ett system av oregel-bundna former och skärmtak i byggnadens ringmur, som består av enhetslaster av modulära paneler av strängpressad alumi-nium och Eglas med stålförstärkningar där toppförhållande kan krävas.

På lördagsmorgonen tog vi bussen till Busans fiskmarknad Jagalchi. Här fanns 1000-tals stånd med fisk. I Sydkorea äter man till exempel levande bläckfisk och räkor. Trots alla dessa stånd med fiskar luk-

SBRs studieresa till Japan och Sydkorea 2014 | DEL 2 SYDKOREAEfter sju dagar i Japan fortsatte SBRs studieresa till Sydkorea. Vi anlände den 10 oktober. Sydkorea är med sina 49 miljoner invånare 4.5 gånger mindre än Sverige till ytan. I Sydkorea finns ingen olja och bara små jordbävningar däremot många varma källor. Folket räknas till världens högst utbildade. Vi åkte snabbåt från södra Japan till Sydkoreas tredje stad Busan belägen vid sydkusten. Busan har 3,6 miljo-ner invånare och har landets främsta hamn, som är den femte största i världen. Staden påminner mycket om Hongkong i sin stadsplanering.

tade det fräscht i lokalerna. Krabban kostar 1 500 kronor kilot.

Bussen tog oss sedan till Gyeongju, som är Sydkoreas motsvarighet till Kyoto. Vi besökte Sydkoreas mest kända tempel Bul-guksa. Templet började byggas 751 och res-taurerades 1973. Detta är ett imponerande huvudtempel för buddhismen och finns med på Unescos världsarvslista.

Kungagravarna ”Daereungwon Royal Tombs” imponerade. I den vackra parken

finns 23 gravar, som är 1 500 år gamla. Vid utgrävningar 1970 har man öppnat en grav, Cheonmachong. Denna kan man gå in i och se hur dessa gravar byggts upp.

Avslutande studiebesöket i Gyeongju var dess museum, som visade många skatter från tempel och gravhögar.

På söndagsmorgonen for vi vidare till Seoul med snabbtåg. Seoul är huvudstad i Sydkorea och har över 10 miljoner invånare.

Första besöket var den nya staden ”New

Zenith Square.

Busan Cinema Center.

Carl-Erik Molin med krabba.


Sondo”. År 2000 var det fortfarande en deponi. Tre år senare fyllde man området med 500 miljoner ton sand för att kunna bygga upp ett stort affärsområde nära den internationella Incheon flygplatsen. Allt ska vara klart 2015. Förutom att locka utländ-ska företag till området har man skapat en hållbar stad, som kan visa Sydkoreas tek-niska framgångar. Staden är en så kallad intelligent stad. Här har man kopplat ihop informationssystem och sociala system genom trådlöst nätverk och sensorer. Plan-arbetet är utfört av arkitektfirman Kohn Pedersen Fox, som även ritat Roppongi Hills i Tokyo. Avfallshanteringen är till exempel ett system som är ett av de första i världen. Soporna, som sugs in via underjor-den, sorteras automatiskt och återvinns, deponeras eller bränns. Inga sopbilar här.

Vi fick höra en föreläsning om Incheons förflutna, nutid och framtid i byggnaden ”Incheon Compact Smart City”.

Sista studiedagen i Sydkorea åkte vi upp i N Seoul Tower, som är ett TV-torn på 236,7 meters höjd. Tornet byggdes 1969, öppna-des för allmänheten 1980 och renoverades 2005. Arkitekten heter Jangjiogryul. Här har man en storslagen panoramautsikt över Seoul. Den roterande restaurangen avver-kade ett varv på 48 minuter.

Dongdaemun Design Plaza var vårt sista studieobjekt för denna resa. Här finns konsthall, museum, designlaboratorium,

Templet Bulguksa.

N Seoul Tower.

Modell av Smart City.

Ny kursadministratör

Sam Khorasani har avslutat sin tjänst den 6 februari.

Vi välkomnar Diana Undén bör-jade hos oss den 10 februari. Nedan följer Dianas egen presen-tation av sig själv:

”Jag heter Diana Undén och ser fram emot att börja på SBR nu i februari. Jag är 28 år gammal och bor

strax söder om Stockholm tillsam-mans med min sambo Alexander. När jag inte jobbar så spenderar jag gärna mycket tid i keramik-verkstan där jag främst drejar bruksföremål. Jag har även haft möjligheten att gå en heltidsutbild-ning i keramik, vilket varit väldigt givande och framförallt roligt.

Förutom min keramiska utbild-ning så har jag även en Bachelor i affärer och internationella relatio-ner från Oxford Brookes Univer-sity med fokus på marknadsanaly-ser, företagsstrategi och manage-ment. Efter min examen har jag arbetat med verksamhetsutveck-ling, projektledning och mark-nadsföring. Nu senast kommer jag från Poolia där jag arbetat som sälj- och marknadskoordinator på huvudkontoret i Stockholm. Tidi-gare har jag varit projektadminis-tratör och marknadskoordinator på ett konsultföretag i byggbran-schen, där jag även var mycket engagerad i företagets miljö- och kvalitetssystem.

Det ska bli väldigt spännande att sätta mig in i SBRs verksamhet och lära känna medlemmarna. Jag tror att jag kommer att ha stor nytta av mina erfarenheter inom projekt-ledning och marknadsföring i min nya tjänst och hoppas kunna bidra till verksamhetens utveckling.

Jag ser mycket fram emot att få börja denna utmaning tillsam-mans med mina nya kollegor.”

Medlemserbjudande

För medlemmar i SBR erbjuder Drönar-tjänst Sverige, www.dronartjanst.se, tio procents rabatt. Ange SBR i meddelandet vid beställning.

Drönartjänst består av ett rikstäck-ande nätverk av professionella, licen-sierade och försäkrade operatörer med spridningstillstånd från Försvaret för bildmaterial. Hör gärna av dig om du vill veta mer eller om du önskar teckna samarbetsavtal.

kultur park med mera. Detta är arkitekten från Irak och Storbritannien Zaha Hadids senaste verk. Dess kännetecken är kraftfulla böjda former med långsträckta strukturer.

Utöver de beskrivna studieobjekten besökte vi också ytterligare ett antal.

På tisdagen startade återresan till Sverige från en av världens bästa och mest effektiva flygplatser nämligen Incheon. Efter 10 tim-mars flygresa var alla 33 resenärer åter i Helsingfors för vidare transport till Kastrup, Landvetter och Arlanda. Alla var nöjda av allt vi upplevt.

Gunnar Edebrand Resesamordnare SBR

För dig som vill läsa del 1 av SBR-resan till Japan och Korea, sök på www.sbr.se.

NYTT FRÅN SBR


RES MED SBR

Studieresa till Brasilien 2015

En härlig blandning av industrialism, kultur, arkitektonisk modernism och fotboll

SBRs studieresa 2015 går till Brasilien som är Sydamerikas mest industrialiserade land. Sao Paulo är landets kulturella centrum och har flest personer sysselsatta inom svensk industri i världen. Huvud-staden Brasilia är helt byggd i en arkitektonisk modernism. I Rio de Janeiro med sina långa strän-der genomförs omfattande sociala förbättringar i flera bostadsområden. Brasilien lockar med kanske väldens godaste kött och exotiska frukter, landet som lever för fotboll och står som värd för de Olympiska Spelen 2016.

RESANS HÖJDPUNKTER:

SAO PAULO – BRASILIA – RIO DE JANEIRO 19 – 27 september 2015Under rundturen i megastaden Sao Paulo, med 14 mil-joner invånare, besöker vi Ciccillo Matarazzo Paviljongen skapad av arkitekten Oscar Niemeyer. Vi besöker även MAM Museum för dess arkitektur. Brasilia, huvudstaden som präglas av futurism, anlades 1960 i Brasiliens regnskog. Här studerar vi stadsplaner-ingen av en ny stad och ser nutida arkitektur av Oscar Niemeyer och Luico Costa. Rio de Janeiro är vaket dygnet runt och vårt hotell ligger vid Ipanema-stranden med trevliga restauranger, små barer och butiker. Vi besöker kända sevärdheter som Sockertoppen, Kristusstatyn och Copacabana, de mysiga sambakvarteren, bohemiska Santa Tereza kvarteren med utsikt över hela staden. Resan innehåller även en mycket intressant tur i en Favela - kåkstäder längs sluttningarna i Rio, som nu genomgår en förbättring av de sociala förhållandena. Vi besöker en katedral som är byggd helt i betong och studerar stadens 70-tals-arkitektur.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

WOOD FOR LIFEwww.setragroup.com

Bygg för framtiden. Välj trä.

Sånga-Säby Hotel & Konferens, Ekerö

Radhusområde i Örby, Stockholms kommun

Med våra prefabricerade byggsystem i trä erbjuder vi hållbara och attraktiva lösningar för framtidens boende – från småhusbebyggelse till flerfamiljshus.

+ Brett och flexibelt sortiment + Resurseffektiva produkter+ Kort ledtid från idé till inflyttning+ Kundoptimerad byggprocess+ Höga krav på kvalitet och design= Plusshus

Documents

Husbyggaren 2015 Nr 1