Husbyggaren 2014 Nr 4

NUMMER 4 | 2014

Äntligen en villa som vill någonting

Yrkesporträtt Besiktningsman överlåtelsebesiktingar

GRÖNA byggnader Är de lönsamma?

TEMA Byggmetoder och klimatsmarta hus

GRÖN STADSUTVECKLING

VILLAN SOM HÅLLER LÄNGE

Brasiliens arenabyggen

DEBATTFem konkreta förslag till bostadspolitikerna

Tänk dig kombinationen av snabbheten hos prefab och platsgjutningens statiska fördelar. Då får du Preconformsom genom sin snabbhet ger dig möjligheten att ha fl era byggprojekt igång samtidigt – med befi ntlig organisation. Dessutom ger den dig ett bostadshusmed mycket hög lufttäthet.

Fler goda skäl till Preconform hittar du på www.abetong.se

www.abetong.se 0470-965 00

Håll i hatten!

Prefabgår snabbt.

Tänk dig kombinationen av snabbheten hos prefab och platsgjutningens statiska fördelar. Då får du Preconformsom genom sin snabbhet ger dig möjligheten att ha fl era byggprojekt igång samtidigt – med befi ntlig organisation. Dessutom ger den dig ett bostadshusmed mycket hög lufttäthet.

Fler goda skäl till Preconform hittar du på www.abetong.se

www.abetong.se 0470-965 00

Håll i hatten!

Prefabgår snabbt.

Att alltid vara tillgänglig när kunderna hör av sig, det kan låta som en självklarhet?

– Man kan tycka det. Men vi får ofta beröm att vi är lätta att nå, så uppenbarligen har det betydelse.

Och det är inte alltid era konkurrenter?

– Det vågar jag inte uttala mig om. Men här på Daloc skulle ingen låta det ringa eller låta ett mail vara obesvarat. Det är en kulturfråga som sitter i väggarna.

Vad betyder det?

– Kommer man inte fram och det är angeläget blir man ju lätt galen. Det är ju bara att gå till sig själv…

Så tillgängligheten är något som kunderna uppskattar i kontakterna med Daloc?

– Det och att de får en egen kontaktperson både för trä- och ståldörrar genom hela processen.

Världens bästa dörrar har världens bästa personal, alltså?

– Ja ja… skriv det.

” Får man inget svar blir man ju galen.”LISA APPELGREN, INNESÄLJARE, DALOC

Dörren till vänster om Lisa är vår nya rostfria dörr S66 upp till korrosivitetsklass C5. Till höger syns brandskjutport S88. Väljer du dörrar från oss på Daloc får du alltid snabb och kompetent rådgivning och lösningar som garanterat fungerar.

Ring oss på 0506-190 00 eller läs mer på daloc.se Säkra dörrar

Koncept för fuktsäkert betongbyggandeNu uppgraderar vi konceptet BI Dry för fuktsäkert betongbyggande.

BI Dry 2.0 innebär att vi tar kontroll över fukten i betongen med hjälp säkra prognoser för våra betonger i alla typer och delar av konstruktioner. Våra utprovade och tillförlitliga funktionsprodukter – TorkBI - är testade i de flesta miljöer.

För mer information gå in på www.betongindustri.se alternativt kontakta våra tekniska säljare.

BI Dry 2.0

HUSBYGGAREN NR 4.2014 5

Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR

Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets-förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected] Tfn: 08-462 17 90

ISSN 0018-7968

REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars HedåkerTeknisk redaktör: Andreas FalkTfn: 070-170 98 52Redaktör: Helena ThorénTfn: 070-621 55 11E-post: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige ABTfn: 08-644 79 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 79:-Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1 v 12 Nr 2 v 23 Nr 3 v 38 Nr 4 v 44 Nr 5 v 50

GRAFISK FORM OCH TRYCK

dpn AB, GöteborgYstads Centraltryckeri AB, Ystad

OMSLAG

Villa Äntligen, byggår 2011 Foto: Felicia Oreholm

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Ledare

et är bara att konstatera – hösten är här. I södra Sverige där jag bor börjar bladen så smått övergå i sina höstfärger, vädret är ostadigare, blåsten finns här

– som alltid i Skåne – och det blir svalare. Men ännu finns hopp om riktigt fina höst-dagar att njuta av.

SBRs kansli har uppnått full kapacitet efter flytten, verksamhetschefen är i full drift och redo att möta nästa års utma-ningar – enkelt uttryckt – SBR är på gång.

Artikeln om Gröna byggnader ansluter i hög grad till förra numrets artikel om Hållbar renovering. Det kostar pengar att bygga grönt och det är svårt att räkna hem investeringen i nybyggen. Det är inte lättare att göra det i renoveringsobjekt där eko-nomin för boende kan vara helt avgörande. Icke desto mindre måste arbetet med energi-effektivisering fortgå. EU-krav och svenska miljömål anger lägre energiförbrukning och långsiktigt bör det ändå vara vinst i investeringen. Det utbildningsprojekt som SBR deltar i, syftar till att hitta gemen-samma nordiska hållbara metoder för renovering och där är energin en stor faktor. Det framkom inte minst vid det första semi-narium i projektet som hölls på Malmö högskola den 1–2 okt. Projektet pågår under fyra år och kommer med jämna mellanrum att redovisas i Husbyggaren.

Debatten om det låga bostadsbyggandet går vidare. I detta nummer har hyresgäst-

föreningens förbundsordförande Marie Linder ett inlägg med fem konkreta förslag. Inte helt oväntat är två av dem förslag på statliga subventioner, medan de tre övriga är sådana som borde kunna genomföras och faktiskt, från min horisont, också görs. De ytterligare inlägg som jag hoppas kommer framöver kanske kan bidra till lösningen på problematiken, eller i alla fall bidra till en ökad förståelse varför det är så svårt att komma vidare. Det är ett problem att det inte går att bygga bostäder för bostadskön, det vill säga billigare bostäder som kan efterfrågas av de som står i bostadskö. Att enbart förlita sig på så kallade flyttkedjor där det i slutänden blir en billigare bostad ledig, kan säkert fungera på en större marknad men det finns ju brist även i mindre orter. Det ska bli intressant att se om en ny regering orkar ta i utmaningen – den har ju faktiskt lovad 250.000 nya lägenheter.

Och som sagt, nu är hösten här!

Nu är hösten här!

D

LARS HEDÅKERAnsvarig utgivare [email protected]

Koncept för fuktsäkert betongbyggandeNu uppgraderar vi konceptet BI Dry för fuktsäkert betongbyggande.

BI Dry 2.0 innebär att vi tar kontroll över fukten i betongen med hjälp säkra prognoser för våra betonger i alla typer och delar av konstruktioner. Våra utprovade och tillförlitliga funktionsprodukter – TorkBI - är testade i de flesta miljöer.

För mer information gå in på www.betongindustri.se alternativt kontakta våra tekniska säljare.

BI Dry 2.0

Ekologisk och fuktsäker isoleringVilken isolering håller i minst 60 år ?

FOAMGLAS® Nordic AB, Telefon 0302-378 56 - www.foamglas.se

Ad 3_183 x 62 mm_Mag Husbyggaren_se_Layout 1 2/6/13 1:32 PM Seite 1

Derbigum Pure är faktiskt unikt i flera avseenden. Dels är det världens första ekologiska takbe-läggning. Och dessutom det första som cer-tifierats i ”Cradle-to-cradle”. I vårt tycke denfinaste certifiering som går att få. För därandra certifieringar inom byggsektorn oftabara handlar om smala områden som ener-gisnålt och miljövänligt, har Cradle-to-Cradle betydligt bredare krav än så – faktiskt materialets hela livslängd. Det handlar omproduktion, material, återvinning, vatten- ochenergiförbrukning.

Derbigum Pure består av vegetabiliska oljoroch harts. Men det är inte bara ”fint” i sig,utan gör även fina saker. Tack vare en vit ytareflekterar det bort drygt 80% av solens ljusvilket spar energi för att kyla ner byggnaden.För att skapa nya hållbara material måsteman börja tänka i nya banor. Vill du se flerexempel på takbeläggning från Derbigumoch annat är du välkommen till www.buildsmart.se. Vi utlovar redan nu engedigen meny för tak och hållbart byggande.

Världens första ekologiska takbeläggning.Hur smakar det?

Buildsmart AB Spjutvägen 5 175 61 Järfälla Tel 08 795 94 80 [email protected] www.buildsmart.se

BS_Pure_183x129_Layout 1 2014-09-02 10.04 Sida 1

På ÅF har vi en passion för energieffektiviseringSom ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid.

ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare


TEMA I DETTA NUMMER

Innehåll # 4 | 2014

8 MARKNADSNYTT Nytt lättspackel, innovativ teknologi för BIM-objekt, arbetskläder

för kvinnor.

10 ÄNTLIGEN EN VILLA SOM VILL NÅGOT Materialen som samverkar för att passivhuset ska hålla länge.

16 STRATEGIER FÖR GRÖN STADSUTVECKLING Nu kommer systemskiftet från passiva till aktiva hus för grönare städer.

22 FORM & TEKNIK Pyramider för evigt, om Brasiliens stora arenabyggen.

26 GRÖNA BYGGNADER, ÄR DE LÖNSAMMA? Majoriteten av svenska byggherrar menar att bygga grönt är

en bra affär.

32 ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGSMANNENS ANSVAR Klämringen i golvbrunnen satt fel i det nyrenoverade badrummet.

Vems är ansvaret?

35 UTBLICK ETH House of Natural Resources i Zürich.

36 BYGGARE BERIT FYLLER FYRA Yrkesnätverket för kvinnor verksamma inom samhällsbyggnad

växer och utvecklas.

38 DEBATT Fem konkreta förslag för en bostadspolitik som gör skillnad.

41 YRKESPORTRÄTT Petra Brüggeman är besiktningsman av överlåtelsebesiktningar.

42 NOTERAT Enklare att bygga i bullriga miljöer, småhusbyggandet i storstäderna

och grönt byggindex.

44 FRÅGA JURISTEN Vad är det som gäller efter förändringarna i byggreglerna.

53 NYTT FRÅN SBR Rapporter från byggsymposiet i Oslo och entreprenadbesiktnings-

gruppens besök i Berlin. SBR Stockholm lärde sig mer om vad expertgrupperna kan stå till tjänst med. 41

16

10

35

36

Kostnaderna för att bygga gröna byggnader är runt fem procent dyrare än för konventionella byggnader. Samtidigt är bostadssökande villiga att betala mer för ett sådant boende. Kalkylen går ihop visar forskning och billigare blir det ju större efterfrågan blir. En del människor vill gå i bräschen och bygga efter eget huvud med spännande materialval och teknik. Följ med in i ett runt hus. Passiv-hus är inte längre spjutspetsteknik, nu kommer de aktiva husen som driver fram en grönare stadsutveckling. I Brasilien drev fotbolls-VM fram kostsamma om- och nybyggnationer av arenor. Blir de monument över vår tids kultur?

I nästa nummer: Anläggning, geoteknik & grundläggning

■ BYGGMETODER – KLIMATSMARTA HUS

8 HUSBYGGAREN NR 4.2014

Marknadsnytt

Effektivare kapning av flera olika material med en och samma diamantklingaFlexovit lanserar en ny diamantklinga för kapning av flera olika material. Den nya klingan, som har beteckningen Mega-Line Laser MP+, uppges bland annat ge snabbare och bekvämare kapning och ha tio procent längre livslängd. Klingan har perforerat stamblad vilket ger effektivare kylning. Den kan kapa flera olika byggnadsmaterial vilket minskar behovet av lagerhållning av olika specialklingor samt ger tidsbesparingar för byte av klinga för olika material. Den kapar förutom betong, armerad betong, tegel, Leca, sten och asfalt, även stål upp till fem mm tjocklek. www.saintgobainabrasives.com

Världens starkaste 12-kilos mejselhammare Med Hiltis HIDrive-teknologi genererar TE 1000-AVR marknadens största kraft i 12-kilosklassen vilket ger högsta produktivitet per dag kombinerat med låga vibrationer. Tack vare aktiv vibrationsreducering skyddas användaren mot effekterna av långa perioder av vibrations-exponering och möjliggör längre tillåten arbetstid. Du kan nu ensam använda maskinen under en hel arbetsdag, vilket är unikt för ett så kraftfullt verktyg. TE 1000-AVR är optimal vid rivningsarbeten av golv och vägg upp till midjehöjd. Den har en effektreduceringsfunktion som begränsar prestandan till 70 procent för arbeten som kräver stor precision samt för mer speciella moment som rivning av tunga golvplattor eller mattor.www.hilti.se

Norra Europas största solcellsatsningInom projektet Hållbara Järva är nu 10 000 kvadratmeter solceller installerade i Järvaområdet. Totalt är det ett fyrtiotal hus och två simhallar som fått solceller på väggar och tak vilket gör Järva till Sveriges solcellstätaste område.

Familjebostäder har tillsammans med Svenska Bostäder, Idrotts-förvaltningen, Miljöförvaltningen och Fastighetskontoret gått i mål med den största solcellssatsningen hittills i norra Europa.– Vi är oerhört stolta över att ha fått vara med i norra Europas största solcellssatsning. Bara Familjebostäders del av anläggningen är ett fantastiskt tillskott som kommer generera 550 000 kWh solel per år och motsvarar 15 procent av fastighetselen. Solceller är för oss en viktig pusselbit för en miljömässig energieffektivisering, säger Familjebostäders miljöchef Helena Ulfsparre.

SKOTTA SÄKERTSkotta säkert är ett utbildningsprojekt som ska leda till ökad säkerhet kring skottning av tak. På grund av okunskap och slarv orsakar tak-skottning eller bristen på skottning, skador för mångmiljonbelopp, varje år. Nu tar hela branschen ett gemensamt krafttag för att komma till rätta med problemen. Med hjälp av utbildningsprogrammet och licensieringskrav vill försäkringsbolag, fastighetsägare och takentre-prenörer uppnå följande:• En bättre arbetsmiljö för de som skottar på taken.• Minska antalet materialskador på taken.• Minska antalet skador på annans egendom, så som parkerade bilar.• Minimera farorna för allmänheten, så som gångtrafikanter.• Stoppa oseriösa aktörer.http://skottasakert.se/

Arbetskläder som passar kvinnorSheWorkerWear är varu-märket för funktionella arbetskläder framtagna för kvinnor. Kläderna känne-tecknas av hög kvalitet på materialval, snygg design och mycket bra pas s form. Kläderna designas och utvecklas i Sverige och tillverkas i Estland. Mål-sättningen är att erbjuda marknaden mycket slit-starka byxor och jackor med lång livslängd och som produceras nära den svenska marknaden för att bidra till en hållbar värld. www.sheworkerwear.se

Fyrishovs äventyrsbad i Uppsala torrlagt

Produktion av trähus kräver ofta väderskydd

46 m spännvidd med nockbalk av Layher brosystem

Isolering av trähus under torra förhållanden

KEDER XL fRån LayhER®

sKyDDaR Dina affäRER

Layher levererar en helhetslösning:

u Ett komplett sortiment av ställningar och väderskydd av högsta kvalitet.u Kompetent rådgivning kring Din affär och Dina projekt.u Handfast produktutbildning och teknisk support.u Pålitliga och snabba leveranser.

Kort sagt ett långsiktigt partnerskap som ger Dig Mer Möjligheter. www.layher.se

Layher_Husbyggaren nr 4_210x297+3mmmm.indd 1 2014-10-09 16:32


Äntligen en villa som vill någontingVilla Äntligen är ett hus som inte ser ut som något annat. Det är ett passivhus med runda former och spännande materialval i hög kvalitet. Välkommen in i Magnus Gustafssons hem.TEXT & FOTO: FELICIA OREHOLM

Ett tekniskt intressant hus med betydligt fler fönster än vanliga passivhus och ändå låga driftskostnader.

BYGGMETODER KLIMATSMARTA HUS


tt bygga hus utanför ramarna är inget själv-klart beslut trots att för-delarna för brukaren och samhället i det hela är stora. I Sverige är den större delen av husbyg-gandet industriellt, vilket

innebär att husen är helt eller delvis är pre-fabricerade och monterade istället för byggda på platsen. De finns många fördelar med det industriella byggandet. Snabbt, större vinst-marginaler för tillverkare, och fuktsäkert då husen byggs i delar inomhus bland annat.

Men hur mycket utveckling sker med löpandebandprincipen? Vinstleden är redan etablerade, och branschen har ingen som helst motivation att rucka på något där många är nöjda. Men ÄR alla nöjda? Och VET alla vad vinsterna, eller förlusterna är då de köper ett prefabricerat standard-monterat hus?

Magnus Gustafsson är byggnadsingenjören från Lunds tekniska högskola som ville utmana med fokus på energiprestanda och inomhusmiljö. Han är inte bara SBR-ansluten byggingenjör, utan även mätningsingenjör från Stockholms/Lunds universitet, och av SP SITAC certifierad kontrollansvarig samt certifierad passivhusbyggare. Han har jobbat inom byggbranschen sedan 1987 och dess-utom under helt andra klimat och fuktför-hållanden med ett par års byggande av hamn

och hotell i Bahamas. Något som verkligen breddat hans intresse, förståelse och kunskap inom praktisk byggfysik. Det som man i livet sammanfattar som kunnande.

HUSET SKA HÅLLA LÄNGE

Motivationen för Magnus Gustafsson var att bygga ett hus av hållbara, gedigna och robusta material, där materialens styrkor skulle samverka för att huset just skulle hålla länge. Är inte det självklart? Nej, stan-dardbyggandet har inga som helst krav på att hålla ett minst antal år. Byggnaden ska hålla teknisk prestanda för den tänkta verk-samheten, sen är allt är upp till beställaren enligt Boverket. Det är först om beställaren är kunnig nog att kravspecificera kvaliteten och livslängden som det är en aktiv para-meter i projekteringen. Det betyder självfallet inte att standardbyggandet inte har högre ambitioner än tio års livslängd om det inte ställts som krav. Men det finns mycket att jobba med om man verkligen vill uppnå hållbart byggande. Att jobba naturligt med byggfysiken istället för mot den, och slippa kompensera med kemikalier i brist på hänsyn till hur värme och fukt fungerar i vårt nord-liga klimat. Naturlagarna, de som vi inte kan ändra på, utan bara måste förhålla oss till.

VILLA ÄNTLIGEN STICKER UT

På grund av att vi i Sverige idag har en mycket begränsad byggforskning och en hög

andel prefabricerat och monterat byggande så står vi utan något spjutspetsbyggande. Villa Äntligen kvalar heller inte in som spjut-spets, men tankesätten, projekteringen ur perspektivet placering på tomten, fuktsäker-hetsprojektering, energibesparande utform-ning, materialval och teknik gör ändå att Villa Äntligen sticker ut i mängden. Villan är byggd 2011, och bebodd sen nyårsafton 2011. Och eftersom Magnus Gustafsson har ett så väl genomtänkt systemtänk krävs noggrann injustering för optimal samverkan. Det är just det här systemtänket, och ambi-tionen att bygga hus som håller länge, som är den stora vinningen för kommande ambitiösa byggare och projektörer med framåtanda. Nu sällar sig villan till ett fåtal byggda och intrimmade svenska villor att lära och inspireras av. De här engagerade och långsiktigt hållbara husbyggarna, och andra byggnader med liknande framåtanda, ska vi hylla. Av den enkla anledningen att de står upp för att de vill prova på. De vill förbättra byggnaders livslängd, och med sin tekniska prestanda minska energiförbruk-ningen i driftskedet.

Får vi se fler goda exempel på energi-smarta byggnadsutformningar, hanterbara – både ekonomiskt och i drift – installations-system så får vi möjlighet att skifta spår. Att bli en ambitiös del av lösningen, istället för att vara en del av problemen.

PASSIVHUS MED STORA FÖNSTER

Magnus och flera med honom har mött ett motstånd när de projekterat och velat bygga utanför standardbyggandets ramar. Kommentarer som ”Det blir för dyrt”, ”Varför krångla till det?”, eller som specifikt i Magnus Gustafssons ställe, ”Varför ett runt hus?”, har aldrig hindrat honom då han ville bygga ett hus som skulle sticka ut med sin form, vara yteffektivt och ha en god drifts-ekonomi i bruksskedet. Han ville också visa att hus med passivhusstandard visst kan ha många och större fönster. Generellt brukar man inte överstiga 15 procent av klimatskalets yta i fönster för att klara passivhusnormen. Villa Äntligen har 22 procent fönsteryta. Detta är möjligt genom att de dubbla isoler-glasen fått ett invändigt tredje öppningsbart glas. Dessa specialbeställda fönster är täta och har inte visat några problem med kon-dens mellan de öppningsbara rutorna. Väl genomtänkt och av god kvalitet är nyckeln.

Villa Äntligen ÄR ett spännande hus, både till form och materialinnehåll. Här finns massor att lära och utvärdera. Huset har en byggarea på 127,8 m2 och bruttoarea på 194,5 m2. Boarean är 147,8+3,5 m2. Husets form är utifrån en pyramid av tennis-bollar. Detta för att få så mycket boendeyta

A

0

1

2

34

56

7

8

9 10

11

12

13

TT/TM

DM

ACKRDF

CDS

FTX

EL

VM

+54,10

+54,50

SKAFFERIKALL-FÖRRÅD

RAMP

A

U

T

F

VARDAGSRUMA35,4 m2

UTEPLATSA31,5 m2

TRÄDÄCKA57,6 m2

TVÄTT/DUSCHA5,8 m2

RWCA2,6 m2

BIBLIOTEK/KONTORA13,8 m2

ENTRÉA6,1 m2

UTEPLATSA49,2 m2

KÖK/MATSALA26,5 m2

TEKNIKA2,6 m2

EL

K/F

K/F

GVF

VF

Planritningen över bottenvåningen visar villans unika utformning.


som möjligt i förhållande till klimatskalet där de termiska förlusterna sker. Husets ytter-väggar bär det gjutna mellanbjälklaget, för att både lagra värme, samt ge huset största möjliga flexibilitet.

CELLPLAST OCH SVENSK TRÄFIBER I STOMMEN

Stommen på nedre plan består av en likt Lego stapelbart cellplastsystem som blir till både gjutform och isolering då den begjuts av betong. Det ger både lång livslängd och mycket goda värmelagrande egenskaper. Det övre planets stomme är av lättregel av trä med både sprutad cellulosa och skivor av samma träfibertyp. Cellulosan är inte av återvunna tidningar utan svensk jungfrulig träfiber. Den sprutade lösullen har särskilt goda isoleregenskaper genom sin densitet, 50 kilo per m3 vilket både lagrar värmen bättre och hindrar energislösande konvektion inne i isolerutrymmet.

Då Magnus har varit med och rivit flera hus med träspånsisolering utan någon som helst mikrobiell nedbrytning, eller påväxt. Han såg fördelarna med den organiska isoleringen som är hygroskopisk och kan

hantera en viss mängd fukt utan att ta skada. Igen, för att hans ambition var att bygga ett hus med lång livslängd.

LAGER PÅ LAGERPRINCIPEN I VÄGGARNA

Det övre planet har även försetts med Thermo reflektisolering som består av två täta aluminiumskikt med bubbelplast emellan. Trots att den värmereflekterande isoleringen var etablerad i Europa hade man vid tid-punkten för Villa Äntligens projektering inte skaffat någon ångtäthetscertifiering från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, eller CE-märkning. Av den anledningen valde Magnus att även ha en diffusionsöppen ångbroms.

Husets båda väggtyper bygger på lager på lagerprincipen. Precis som när man klär sig har dessa lager sin specifika funktion. Här är det bärighet, värmelagring, isoler-förmåga, bryta köldbryggor, bromsa fukt från att ta sig in i stommen, samt skydda huset från regn och vind.

Hela husets innertak och väggar är beklädda med träullcementskivor som sedan kalkputsats för att både brandskydda,

fuktbuffra och ljudisolera. Just inomhuskli-matet har också varit en av de viktiga para-metrarna, särskilt med tanke på att familjen har tre barn. Låga emissioner och lång håll-barhet har varit ledstjärna, att dessa sedan passar deras estetiska preferenser blir en hand i handske-effekt. Homogena trägolv som tål att slitas och kan slipas igen. Trä-paneler på både vägg och tak som bemålats med helt giftfri äggoljetempera. Golv och bänkskivor av sten i kök som ger god fukt-beständighet, värmelagring, samt värme-överföring. Alla materialen tål att slitas och kan underhållas. Flera av materialen klarar dessutom av att buffra fukt och blir därmed också mindre känsliga för densamma.

FUKTSÄKERHETSPROJEKTERING

Det har redan nämnts men det tål att upp-repas eftersom detta är en av skiljelinjerna mellan lång och kort hållbarhet för en bygg-nad. Villa Äntligen har fuktsäkerhetsprojek-terats. Enligt Magnus borde detta vara obli-gatoriskt. I Villa Äntligen var det extra viktigt, då villans väggtjocklek ligger mellan 510 och 610 mm beroende på vilket plan man


Huset är ju inte byggt för att vara billigt att bygga, utan för att ge mig glädje då jag bor i det, och ge ett avtryck under lång, lång tid framöver. Och ur ett LCC perspektiv blir det ju oerhört billigt.Magnus Gustafsson, byggnadsingenjören från Lunds tekniska högskola

Princip för FTX och nedgrävda tilluftsrör Villa Äntligen i Haninge

Villan förbrukar 42 kWh per år, därmed A-klassad.

Kondensvatten infiltreras ner i stenkista

Uteluft

Avluft

Alt. UteluftT ex vid rengöring

RensbrunnRör med fall från huset

Tilluft

Frånluft

Marknivå

ca 3 m

ca 30 m

FTX


FELICIA OREHOLMMiljöstrateg & föreläsareInom sunt och miljöprofilerat byggande

befinner sig på. En daggpunkt ska ligga så nära, eller i direkt anslutning till luftspalten, eller i material som tål belastningen och kan vädra ur fukten i perioder. Detta för att undvika framtida problem.

Ytterligare en fuktsäkerhetsåtgärd är att bygga köket på samma sätt som man bygger ett våtutrymme. Här finns både golvbrunn och tätskikt under och bakom diskbänken. Både lätt och relativt billigt i byggskedet som ger mycket stort skydd. Husets fuktsäkerhet s-plan har toppats med en vattenfelsbrytare som kopplas på det inkommande vattnet. Brytaren stänger inte bara av forsande vat-tenflöden utan stänger även vid droppskill-nader som är de farligaste vattenskadorna. Detta för att dropp pågår länge innan en sådan skada upptäcks, med särskilt stor risk för de boendes hälsa.

TAR VARA PÅ MARKVÄRMEN

Det finns lärdomar att dra av husets venti-lations- och uppvärmningssystem som är enkla, relativt billiga och självklara, enligt Magnus. Nedgrävda uteluftskanaler för att förvärma den inkommande tilluften med den i marken lagrade solvärmen – läs Caroline Törnqvists artikel i Husbyggaren 4/13. Kriti-kerna hävdar att markförlagda kanaler blir skitiga, gynnar mikrobiell påväxt och bara fungerar till en början, men inte i längden. Det är svårt att inte spekulera i varför denna kritik alltid återkommer? Systemet är väl beprövat på, och det är dessutom logiskt att ta vara på den i marken lagrade värmen. Det är markförhållandena som avgör om systemet kan användas, och är den det så är systemet svårslaget med sin enkelhet och sina ekonomiska fördelar.

Gräver man, eller spränger för sin husan-läggning är kostnaden för 30–50 meter avloppsrören i plast en otroligt liten kostnad i förhållande till vinsten, både ekonomiskt och miljömässigt.

De markförlagda kanalerna bör backspolas en gång vartannat år för att hållas fräscha. Men vanliga ventilationskanaler ska också rengöras för att inte bli till en ohygienisk och därmed ohälsosam installation. Utöver spolning har Magnus Gustavsson även filmat sina kanaler, och fått sina positiva förvänt-ningar bekräftade.

ALLA BORDE HA SOLFÅNGARE

Utöver energi- och miljösmarta markförlagda kanaler så har Villa Äntligen även solfångare, något som också borde vara obligatoriskt enligt Magnus Gustafsson. Att inte ta till vara på icke miljöpåverkande, och i drift gratis värme är ju bara dumheter. Solfång-arna är plana för sin långa livslängd och driftssäkerhet. Värmen laddas i en ackumu-latortank, som även laddas av en vacker vattenmantlad kakelugnspanna, vid behov på vinterhalvåret.

Faktorn att husets primära uppvärmning kommer från fast biobränsle gör att energi-kravnivån för Villa Äntligen ligger på 90 kWh/m2/år. Ackumulatortanken har försetts med två elpatroner på vardera 3 kW. En i botten och en högre upp i tanken, detta för att man ska kunna lämna huset i automati-serat läge vid längre bortavaro.

Alla dessa enkla och smarta installationer gör att huset slutligen hamnar på en energi-förbrukning för värme och tappvarmvatten-uppvärmningen på 42 kWh/år, där upp-värmningen av husets volym står för mindre än hälften. Energimyndighetens nya energi-klassningssystem går från A till G, och för nivå A krävs 50 % lägre energiförbrukning än BBR’s 90 kWh/m2/år. I praktiken innebär det att huset förbrukar fyra m3 ved under vintern och dess totala elförbrukning inklusive hushållsel ligger på 8500 kWh för fem personer.

Sammanfattningen är att detta är ett tekniskt intressant hus med långt fler fönster än det man förväntar sig på ett hus med passivhusprestanda, vilket Villa Äntligen har. En låg driftskostnad och sunda och hållbara material. Vem vill inte lära sig mer? ■

Solfångare på taket och vattenmantlad kakel-ugn i bottenvåningen bidrar till uppvärmningen vid sidan av biobränsle och markvärme.

Tjockisolering ett minne blott.

www.isover.se

Ä N N U E N I N N O V A T I V L Ö S N I N G F R Å N I S O V E R

Läs mer här!

I över 80 år har vi levererat brandsäkra och energieffektiva lösningar som sparar både plats och pengar till våra kunder.

Nu har vi även miljödeklarerat vår storsäljare, ISOVER UNI-skiva 35 från vagga till grav.

Lambdaannons 210x297.indd 1 2014-10-02 11:02:02

Tjockisolering ett minne blott.

www.isover.se

Ä N N U E N I N N O V A T I V L Ö S N I N G F R Å N I S O V E R

Läs mer här!

I över 80 år har vi levererat brandsäkra och energieffektiva lösningar som sparar både plats och pengar till våra kunder.

Nu har vi även miljödeklarerat vår storsäljare, ISOVER UNI-skiva 35 från vagga till grav.

Lambdaannons 210x297.indd 1 2014-10-02 11:02:02

Genom att låna kraft från naturen ger vi vardagen den

perfekta temperaturen. Våra luft/vatten-värmepumpar

garanterar säker drift under alla förutsättningar. Vi erbjuder

färdiga paketlösningar eller möjligheten att anpassa

pumpen efter kundens behov.

• NIBEs smarta styrning nu också för luft/vatten

• NIBE Uplink, följ och styr enkelt via internet

• Startguide, för enkel och säker installation

• Tystgående

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000. Läs mer på nibe.se/F2030

UPPSTYRD

FÖ

LJ & STYR EN

KE

LT

UPLINK



TH-utbildade Lise-Lott Larsson Kolessar var tidigt aktiv inom miljö och klimateffektivisering, och har arbetat länge med energifrågor, bland annat som miljösamord-

nare på Vattenfall och som sektionschef på teknikkonsultföretaget, ÅF. På White har hon varit sedan 2011.

Dit lockades hon av arkitektkontorets starka profil inom hållbarhet och miljö, och

hon ansvarar idag för hållbarhetsgruppen i Stockholm med över 20 specialister inom allt från energiberäkningar till social hållbarhet.

ÖKAD NYTTA AV TAK OCH FASADER

White har erfarenhet av några av landets tydligaste exempel på hur tak och fasader kan utnyttjas för att åstadkomma stora vinster på energi och boendekvalitet, som till exempel den nya samverkanscentralen för viktiga samhällsfunktioner som byggs på Kungs-holmen i Stockholm. I Park 1, som projektet

kallas, var Lise-Lott Larsson Kolessar miljö-samordnare i tidigt skede. Byggnaden får en grön park 50 meter över marken där bin och fåglar kan mellanlanda på väg mellan olika boplatser. Parken blir en plats för vila och rekreation som ökar den biologiska mångfalden på platsen och även producerar solenergi. (Läs mer om projektet i artikeln Med ambitionen att anlägga en biotop, i Husbyggaren 2014:3)

– Park 1 illustrerar precis vad det handlar om, nämligen att medvetet och genomtänkt

GRÖN stads utvecklingTak och fasader har hittills varit en outnyttjad resurs i kampen mot klimat-förändringar och för en bättre boende-miljö. Men nu kommer systemskiftet. Fler och fler i fastighetsbranschen inser betydelsen av detta och en utveckling kan noteras från passiva till aktiva hus som på allvar kan bidra till grönare städer. Lise-Lott Larsson Kolessar, hållbarhetsansvarig på White arkitekter i Stockholm ger här sin bild av detta.TEXT: ANDERS WESTGÅRDH FOTO: WHITE ARKITEKTER (om inget annat anges)

Taket till Whites kontor i Stockholm är en viktig plats för medarbetarnas återhämtning och kreativitet. Här sker möten av alla de slag. White och fastighetsägaren Folksam har tecknat ett Grönt Hyresavtal, som bland annat handlar om samverkan kring takterassens gröna utveckling.

Strategier för

K


utnyttja de enorma möjligheter som våra tak och fasader erbjuder för framgångsrika energi- och miljölösningar. Här går vi från ett passivt till ett synnerligen aktivt synsätt, och det kommer att ske väldigt mycket liknande inom en nära framtid, säger Lise-Lott Larsson Kolessar.

Ett begrepp som kommer att låta höra talas om sig betydligt oftare är ”grönyte-faktorn”. Det är – enkelt uttryckt – ett plane-ringsredskap för att säkerställa grönytornas viktiga utrymme när städer byggs ut och växer. Modellen är ursprungligen tysk, och i Berlin är ”Biotopflächenfaktor” standard i alla nya byggprojekt. Här i Sverige anges Bo01-byggandet i Malmö som först i landet med grönytefaktor, medan Norra Djurgårds-staden är ett färskt exempel i Stockholm som anses vara ledande av de svenska stor-städerna.

GRÖNSKANS MÅNGA FUNKTIONER

Grönytefaktorn anger kvoten mellan den totala tomtytan och den eko-effektiva ytan, alltså den yta som dämpar effekten av nega-tiva klimatförändringar, gynnar områdets biologiska mångfald och dessutom tillför stora sociala värden. Vi människor är ju rätt förtjusta i grönska, som även får oss att må bra. Grönytefaktorn kan beskrivas som ett symboliskt förhållande, där det ”hårda” byggda balanseras med till exempel gröna väggar och tak, omhändertagande av dag-vatten, samt vackra planteringar och kanske till och med odlingsmöjligheter.

Biologer har sedan länge slagit larm om hur flera viktiga ekosystemtjänster är hotade till följd av människans framfart. Det gäller till exempel bin, som pollinerar allt mindre i brist på naturliga miljöer. Vilda bin blir allt mindre vanliga, både i Sverige och i resten av världen, men Lise-Lott Larsson Kolessar är hoppfull.

– Det finns en stark rörelse både hos gemene man och i organiserad form för att ge bina sitt utrymme i staden. På White var vi tidigt ute med egna bikupor på taket till vårt kontor här vid Skanstull i Stockholm.

White hyr kupor från företaget Bee Urban som är specialiserade på att sprida kunskap om bin och vad deras pollinerings-arbete gör för oss och naturen. De placerar ut och sköter om bikupor hos företag, allt från H&M till Naturskyddsföreningen. Före-tagen som bidrar till binas överlevnad får behålla honungen som genereras. För White innebar det 40 kilo prima stadshonung förra säsongen.

Visst låter det gulligt? Men går det att räkna hem, detta med grönytefaktorn?

TILLGÄNGLIGA RESURSER

Lise-Lott Larsson Kolessar anser generellt att det råder en alldeles för konservativ syn i Sverige när det gäller att ta tillvara de många landvinningar som faktiskt görs. I Frankrike får privatpersoner betalt för att installera solceller på sina hustak, men här hemma snackas det fortfarande mest om att det skulle vara så dyrt. Priserna på solceller har dock mer än halverats och ett fasadmaterial som är aktivt och producerar energi, gör det hela riktigt intressant.

Man kan ofta se en skepsis när nya saker och tekniker kommer fram, men bygg- och fastighetsbranschen verkar ha börjat inse

att man kan räkna hem investeringar i sol-celler och andra system för energiproduktion som byggs in i fastighetens yttre skal.

– Motståndet minskar, men det finns en massa hinder, både mentala och faktiska. Även långsiktiga fastighetsägare har ibland svårt att motivera de här investeringarna. Men det börjar förändras. Det gäller att ta fram bra beslutsunderlag.

INTEGRERADE ENERGISYSTEM

I Uppsala finns ett bevis på att energiinves-teringar visst kan bli lönsamma. Invid Upp-sala Resecentrum, i ett av stadens mest attraktiva lägen, har White ritat Frode-parken, ett bostadshus som med sin fasad av integrerade solceller är en energimässig milstolpe. Husets fasad består av integrerade solceller, vilket gör den till Nordens största solcellsfasad på ett bostadshus.

Totalt består fasaden av 1 800 solcells-paneler som producerar 70 000 kWh om året. Det räcker för att täcka halva husets behov av fastighetsel för hissar, belysning och ventilation. Solceller är ett material som återbetalar sig självt, och deras långa livs-längd gör att de kan räknas hem ekonomiskt.

Frodeparken visar något mycket viktigt, nämligen att solceller på fasader och tak är något av en kassako som faktiskt tjänar pengar till fastigheten. Det finns anläggningar som stått och tickat i över 30 år, och som levererar en extra vinst varje år eftersom de

De gröna väggarna på Whites eget tak med besök av humlor. De gröna väggarna på taket är ett utvecklings-arbete som White och NCC bedriver tillsammans med Butong.

Det finns en stark rörelse både hos

gemene man och i organiserad form för att ge bina sitt utrymme i staden.

Lise-Lott Larsson Kolessar



inte var inräknade i ursprungskalkylen. Kännedom om sådant borde kunna slå hål på de fördomar och missförstånd som före-kommer kring solceller och liknande system.

NÄRMARE LIVSCYKELPERSPEKTIVET

Lise-Lott Larsson Kolessar anser att fler fastighetsägare borde arbeta med livscykel-kalkyler, som tar hänsyn till fastighetens helhet över hela dess existens – i stället för att enögt fokusera på den momentana byggkostnaden.

– Jag har svårt att förstå varför livscykel-begreppet används så pass lite i branschen. Vi skulle kunna göra mycket mer om man vågade mer och blev bättre på att räkna. Det kan vi hjälpa till med, hur byggnaden kan tjäna pengar och bidra till välmående. Att ta in kompetensen tidigt ger utdelning, men i budgeten känns det som en stor kostnad.

Och utvecklingen går knappast att stoppa. År 2020 ska alla hus i EU byggas som nära noll-energibyggnader, vilket innebär att byggnadens energiförsörjning till betydande del ska komma från förnybara energikällor inklusive energi producerad i eller nära byggnaden. De ökade hållbarhetskraven i urbana miljöer är inte förhandlingsbara och miljöklassningssystemen – oavsett

vilket – ställer tuffa krav som driver fram förändringen. Många kunder kräver numera miljöklassade byggnader och det är kons-taterat att de betingar ett högre värde.

KUNDERNAS VAL STYR

Det är alltså branschen som måste anpassa sig – inte de boende, som ställer allt tydligare krav på sitt moderna boende. Vitt och fräscht räcker inte för att motsvara dagens konsu-menters krav. Det ska vara grönt också, hela vägen in i stommen.

Lise-Lott Larsson Kolessar påpekar att

de fastighetsägare som snabbt anammar de nya miljösystemen och energilösningarna har mycket att hämta i form av både good-will och långsiktig lönsamhet. En väl utförd grön byggnad blir som en gåva till staden och dess invånare. Det är på så sätt man måste tänka i framtiden. Att vara smartare helt enkelt, och det är ju konstaterat att folk mår bra av att höra fågelkvitter och se grönskan.

Mycket av det som vi idag famlar efter i form av tekniska nydaningar i själva verket handlar om sådant som man gjorde förr, om ”sunt förnuft” med smarta lösningar i enkel form. Vi har den teknik vi behöver, vi behöver bara se till helheten och se till att delarna samverkar.

– Vi har blivit så bortskämda med att det ska komma el ur väggen och vatten ur kranen och att någon annan ska ta hand om vår skit. Vi har glömt bort vad vi faktiskt kan göra själva lokalt. Det blir väldigt mycket transporter som minskar om man sluter kretsloppen.

De gröna takens positiva effekter för vattenavrinning kan tas som exempel – ett enkelt system som bidrar till rening av vattnet på plats, där stadens smuts renas lokalt, mindre vattenmängder går till reningsverken och risker för översvämningar minskar.

I Vatikanstaten har man satt solcellspaneler på taket av en modern arkitekturikon ritad av Pier Luigi Nervi. Byggnaden är en av de mest använda i Vatikanstaten idag då auditoriet används veckovis när vädret inte tillåter audiens utomhus. Solcellstillägget är utformat med stor hänsyn till arkitekturen och dess kurvade tak. Taket har fått stativ med solceller vända åt ena hållet och ljusgrå plåt åt andra hållet. Från St Peters-kyrkan ser man därför en grå yta böljande som inte visuellt förändrar arkitekturikonens ursprungliga utformning.

Frodeparken ritad av White för Uppsalahem har en konvex fasad med sol från morgon till eftermiddag. Fasaden är beräknad att täcka halva fastighetsel-behovet och produktionen är till och med lite högre än väntat.

Solcellsmodulerna i fasaden på Frideparken är marknadens bästa tunnfilmsceller utvecklade med bas i forskningen som bedrivits på Ångström Solar Center. Modulerna är standardmoduler som bygg-nadsutformningen anpassats efter. Det gav ett bra pris och en bra livscykelkostnadskalkyl.

Vi går över ån efter vatten, och

söker så långt borta när vi egentligen har lösningarna så nära.

Lise-Lott Larsson Kolessar


Naturrum Vattenrike, ritat av White, med solceller integrerade i taket över uteplats där man kan vandra och titta ut, fungerar som regn- och solskydd.

Det borde vara självklart i morgondagens nybyggen.

– Vi går över ån efter vatten, och söker så långt borta när vi egentligen har lösningarna så nära. Detta handlar ju om att byta tanke-sätt och skifta perspektiv.

ARKITEKTUR MED INBYGGDA SYSTEM

Från en position i hjärtat av ett av Skandi-naviens största arkitektföretag går det givetvis synpunkter på arkitektens roll i systemskiftet mot gröna tak och fasader. Det finns stora möjligheter att integrera de smarta energi-lösningarna redan i den arkitektoniska gestaltningen, så att de blir en självklar del i byggnaden.

– Vi kan använda tak och fasader för att

driva förändringen, och det behöver inte alls se konstigt eller påklistrat ut. Idag finns massor av möjligheter med nya produkter som både är fina och finurliga. Det finns till exempel solceller som kan monteras eller laserskäras i olika slags mönster på glas, sol-cellsintegrerade fasader, solfångarintegrerade fasader, gröna väggar – som vertikala växt-mattor – eller snygga skärmtak med inbyggda energilösningar.

ORIENTERING, ÅTERVINNING OCH KVALITET

Även genom en så fundamental åtgärd som att placera byggnader i optimalt läge och ”rätt” väderstreck kan arkitekten bidra till stora energivinster. En synbar trend går också mot mer återbruk av material, där

stora pengar finns att spara på att återvinna och använda lokalproducerade material. En ökad respekt för material av god kvalitet och prioritering av långsiktigt gedigna material är rent av ett tecken i tiden.

Systemskiftet handlar inte bara om att handla nytt utan även att använda det som redan finns. Att våga tänka så är att ta aktiv del i branschens förflyttning från passiv till aktiv.

– Det är ditåt vi går, utan tvekan. Men jag vill inte slå mina värderingar i skallen på folk. Jag hoppas att fler ska känna lusten, och bli sugna på att satsa på de här sakerna. De som vågar nu kommer att se att det blir lönsamt i längden. ■

Foto: Åke E:son Lindman

| 0918 - 258 00 | dromtrappor.se

Från det enkla till det unika

Drömtrappor® från, Nordens ledande tillverkare av trappor, Trätrappor AB ger dig tillgång till marknadens rikaste erfarenhet. Så oavsett om du söker det enkla eller det unika - låt trappan bli den naturliga mittpunkten i ditt projekt.

Kontakta oss för mer information eller skicka din förfrågan till [email protected]

Master Builders Solutions ger dig helt nya möjligheter att skapa samman- hängande bygglösningar. Förutom en stark palett av innovativa produkter får du tillgång till hela BASF:s värld av kunskap och erfarenhet – tvärs över både fackmässiga specialområden och geografiska gränser. Oavsett vilken byggutmaning du står inför, finns det därför många skäl att ta kontakt med vårt erfarna säljteam. Vi har produkterna. Vi har lösningarna. Och vi har svaren även på de mest avancerade frågorna – du får svar direkt.

Ring oss på telefon +46 31 63 98 00,eller läs mer på www.master-builders-solutions.basf.se

TILLSAMMANS BYGGER VI VÄRLDEN


Form &Teknik

Att bygga monument över samtidens kulturella uttryck är ett kostsamt nöje. Vidden av kostnaderna ignoreras ofta eller överlåts åt kommande generationer att ta kon-sekvenserna av. Egyptierna byggde pyramider åt sina faraoner, minnesmärken som än idag reser sig över ökensanden, och medan jordens resurser sinar fortsätter vi att bygga monument. Har vi råd med det?

PYRAMIDER FÖR EVIGT

M i fotboll är över. Segra-ren är korad och många var det nog som led med brasilianarna när de led ett så kraftigt nederlag på hemmaplan, i mäster-skapet som de skulle vinna, som de så innerligt

behövde vinna. Även om Tyskland var värdiga vinnare…

Brasiliens president Dilma Rousseff har inlett sin valkampanj inför nästa president-val, som hålls i november i år. Hon har gjort många insatser under sin regeringstid, för att förbättra levnadsstandarden för många i Brasilien, och hon har vunnit respekt hos en vid krets. Väl medveten om fotbollens mycket stora betydelse i det brasilianska samhället och dess sammanhållande kraft, valde hon att satsa på ett VM hållet på bra-siliansk mark. För att möta FIFA:s krav planerades en lång rad arenabyggen samt ombyggnader av gamla arenor.

STORT SLITAGE

Sinaenco, en nationell arkitekt- och ingenjö rs-organisation, genomförde under 2007 en inventering och kontroll av ett stort antal arenor i landet inför VM-kandidaturen. En del av de tolv arenaprojekten som genom-fördes över landet byggdes ursprungligen för de olympiska spelen 1950 och var i relativt dåligt skick, bland dessa uppvisade Fonte Nova i Salvador omfattande betongskador. Den ursprungliga arenan byggdes för de olympiska spelen 1950 men stod klar först tidigt 1951, med löparbana och läktare i en hästskoform som lämnade en öppning mot en sjö. 1971 återinvigdes arenan efter en omfattande renovering och ombyggnad som ökade kapaciteten från 35 000 till 110 000 åskådare. Denna arena hade senare slitits så kraftigt att den delvis kollapsade 2007 under en match med 60 000 åskådare på plats, varvid sju människor omkom. Det var en del av de högre läktarna som rasade och arenan stängdes omgående. Vid om bygg-

V

Entréramper mellan och kring pelarraderna som bär dragringen.


naden försågs arenan med ett membrantak över läktarna som nu har kapacitet för 55 000 åskådare. Den ursprungliga arenan var som olympisk arena försedd med löpar-bana vilken på uppmaning av FIFA togs bort i den nya utformningen. Slutsumman landade på knappt 1,8 miljarder kronor.

BYGGA OM ELLER RIVA?

Även i några andra fall valde man att reno-vera och bygga om, medan man i vissa fall, som i Natal, rev den gamla arenan Estadio Joao Claudio de Vasconcelos Machado samt den intilliggande sportanläggningen Macha-dinho för att ge plats för den nya. Arena das Dunas i Natal uppfördes på 26 månader och stod klar i januari i år. Arenan i Natal har till sin form inspirerats av sanddynerna i provinsen och kostade 408 miljoner real att uppföra, vilket motsvarar drygt 1,2 miljarder svenska kronor. För att parera det torra varma klimatet används membrantaket som solskydd men lämnar samtidigt slitsar öppna som låter vindar från havet nå in. Under mästerskapet rymde arenan 42 000 åskådare och kommer efter VM att modifieras till en kapacitet för drygt 31 300.

I Manaus, 6-7 dagars flodfärd från Atlant-kusten genom Amazonas, återfinns idag Arena da Amazônia. Manaus är en relativt stor stad, Brasiliens sjunde största och sjätte rikaste, med en gammal kärna från 1800-talet. Det är märkligt imponerande med tanke på att i stort sett allt material förutom virke måst transporteras dit med båt eller flyg. Manaus har en stor elektronik-monterande industri men inget eget fotbolls-lag. En existerande arena, Vivaldão, revs under 2010 och den nya arenan byggdes som en multifunktionell arena, uppförd med omkring 10 000 delar, totalt 5 500 ton stål, som förtillverkats i Portugal och transporte-rats över Atlanten och uppför Amazonfloden. Kostnaden här blev drygt 1,8 miljarder och åskådarkapaciteten 44 500. Arkitekten från tyskägda gmp do Brasil bodde två år i Manaus under byggtiden, medan konstruktören från

tyska Schlaich Bergermann & Partners (SBP) Brasilienkontor flög upp från Sao Paulo en gång i månaden. Klimatet i Manaus är mycket varmt och fuktigt och stor vikt lades vid att leda in luftdrag i arenan för ventilation. Det yttre membranet som klär in stålkonstruk-tionen är avsett att reflektera värmestrålning.

NATIONALARENAN

I Brasiliens administrativt präglade huvud-stad Brasília uppfördes inför World Cup Estádio Nacional de Brasília, under ledning av arkitekten Eduardo Castro Mello och konstruktören från SBP Knut Stockhausen. Den äldre Mane Garrincha stadium från 1975 revs för att ge plats för den nya arenan för vilken målet sattes upp till en kapacitet för 100 000 åskådare. Brasília är synonymt med sin egendomliga futuristiska stadsplan som skapades av Lúcio Costa och med de ikoniska byggnadsverken av Oscar Niemeyer, som verkade i Brasilien under en mycket lång karriär – Niemeyer var verksam tills han var över 100 år gammal och dog tio dagar före sin 105-årsdag. Efter beskedet om Niemeyers död 2012 uttryckte Dilma Rousseff att “Brasilien idag förlorat ett av sina genier. Få drömde så intensivt och åstadkom så mycket.” Niemeyers säregna modernistiska formspråk fick inspirations-vägen prägla även Brasiliens nationalarena, genom en skog av mycket slanka betong-pelare som lyfter upp en bred dragring av betong som ett inre membrantak fästs in i.

Byggnadens utförande baseras på en enkel princip men ter sig överväldigande genom den formliga pelarskogen, drag-ringen bärs av pelarna som en disk över byggnaden och en serie av ramper värver sig mellan pelarraderna runt byggnadens bas. En utmaning i projektet har varit att hantera krympningen av betongen i drag-ringen. Ringen har nära en kilometers omkrets och beräknas krympa radiellt med omkring 90 mm på 50 år. För att parera för denna formförändring har de slanka betong-pelarna givits en initial krökning utåt som

resulterar i en förskjutning om 50 mm i pelartoppen. Som en följd av ringens krympning, beräknas de således om 50 år att luta 30–40 mm inåt.

Arenans imposanta yttre till trots så är upplevelsen av dess inre nästan intim. Läktarna som i den nya utformningen har kapacitet för 70 000 åskådare har givits en relativt kraftig lutning vilket gör att planen och volymen som omger den är mindre och mer sluten än andra arenor i samman-hanget. Det finns emellertid fler sidor av projektet som inte är publikt tillgängliga, såsom dragringens ovansida som täckts med solceller för att generera el till bygg-naden och delvis bidrag till stadens elnät. Membrantaket är format av en stålkon-struktion och samlar upp regnvatten som magasineras under arenan för att användas i arenans drift. Slutnotan för projektet är på drygt 6 miljarder kronor.

HANTERAS VARSAMT!

Ett exempel på ett mer begränsat ombygg-nadsprojekt är Estádio Mineirao (Estádio Governador Magalhães Pinto) i Bélo Hori-zonte. Den gamla arenan som kunde husera 30 000 åskådare började tas i bruk i olika etapper, från 1950 fram till att den stod klar i september 1965. Det var en segdragen process av politiska och ekonomiska pro-blem som behövde lösas, och även ett akut problem gällande brist på arbetskraft. Man genomförde specialutbildning av byggnads-arbetare och införde verksamhet på bygg-platsen dygnet runt indelat i tre skift. Under den sista perioden från 1963 till 1965 räknar man med att 5 000 personer var engagerade i bygget. Kapaciteten var nu kraftigt utökad och före den senaste ombyggnaden sattes publikrekord 1997 då 132 834 åskådare (74 857 betalande samt 56 618 kvinnor och barn som fick fritt inträde) var på plats under finalmatch mellan hemmalaget Cruzeiro och Villa Nova.

Exteriörens betongkrona har varit skyddad av antikvariska skäl och därför omfattade

Kvällsvy av Estádio Nacional de Brasília.Konstbelysning av Estádio Nacional som tydliggör dragringen av betong. Innanför denna anas mem-brantaket.


renoveringsprojektet inför årets VM primärt en ombyggnad av de undre läktarna samt ett membrantak, vilket önskades dolt utifrån. Av säkerhetsskäl reducerades åskådarkapa-citeten till 72 000 personer. Betongkon s o-lerna i den existerande konstruktionen förlängdes från en längd av 29 meter med hjälp av infästa fackverksbalkar av stål till 56 meter. För att klara denna ökade last har betongkonsolerna försetts med efter-spänning på omkring 190 ton i konsolens längsled. När det gällde omgivningen inne-bar dock projektet långt mer omfattande ingrepp. Stora parkeringsytor förlades under mark tillsammans med nya lokaler för shopping.

KONSEKVENSER OCH SLUTNOTA?

Kostnaderna innebar en kraftig belastning av Brasiliens ekonomi, men åtskilliga natio-naliteter deltog i projekterandet av de arenor

som idag ter sig verklighetsfrämmande i vardagsljuset. Under den långa tiden av förberedelser och byggnation har många brasilianare protesterat och demonstrerat sitt missnöje, både med de nationella omkostnaderna och med FIFA:s närvaro i landet. FIFA:s position och makt har pressat fram omfattande undantag från brasiliansk lagstiftning för att tillmötesgå den interna-tionella fotbollens ledarskara. Hur reaktio-nen från landets befolkning blivit om lands-laget inte lidit sitt förnedrande nederlag i Mineirão utan vunnit VM är ovisst; i dagens bistra efterräkning är reaktionen mot Dilma Rousseff inte blid utan präglas av skarp kritik.

Nu är det ju inte enbart fotbolls-VM som Brasilien huserar under en och samma tids-period, utan även sommar-OS 2016. Därmed möjliggörs en visst ökad användning av arenorna under en period av några år. Men frågetecknen om rimligheten att bekosta uppförandet respektive renovering eller ombyggnad av totalt 12 arenor i landet är befogade, och denna enorma satsning vänder sig idag många emot. I jämförelse med den historiskt stora förbrukningen av stål för olympiaarenan Bird’s nest i Beijing som uppgick till omkring 42.000 ton så ligger stålförbrukningen vid Brasiliens nya arenor i flera fall kring en tiondel per projekt, och kan därmed framföras som långt mer rimligt genomförda projekt i resurshänseende. Men huruvida samtliga kommer att nyttjas fullt ut är en öppen fråga. Brasilien är ett fotbollsfansens hemland och många brasi-lianares själar och hjärtan kommer att dra dem till arenorna för att följa sina respektive favoritlag i jubel och tårar. Men hur mycket kommer underhållet att kosta på sikt? Redan nu, enbart utgående från byggkost-naden, kan en överslagsräkning ge vid

handen en byggkostnad per sittplats i natio-nalarenan på omkring 85 700 kronor och i Manaus på omkring 40 500 kronor.

HAND I HAND

Samhälle, ekonomi och hållbarhet måste gå hand i hand. Det som inte är ekonomiskt sansat och genomförbart borde inte vara möjligt att genomföra, av just ekonomiska skäl. Men politiska krafter och marknads-krafter kan lätt leda till att tredje part drabbas hårt, såsom skattebetalare och även bygg-nadsarbetare när arbetsskydd, säkerhet och avtal brister. Sådant kan bevisligen även slå tillbaka på nationell nivå. Byggpro-jekt av arenamagnitud innebär lätt ansenliga initialkostnader både i form av materialkon-sumtion och ekonomi men kräver givetvis underhåll under en vanligtvis mycket lång bruksfas. Initialkostnaden fördelas förvisso över tid men samtidigt ökar kostnaden för underhåll och eventuella reparationer både totalkostnaden och den totala energi-förbrukningen (embodied energy) som in begriper tillverkning, produktion, drift och underhåll av byggnaden. I en värld av sinande resurser är det viktigt att ställa frågan om rimlighet i ekvationen där livslängd och resurskostnad ingår som primära variabler. Människan lockas ideligen att drömma om sin egen odödlighet manifesterad i form av eviga monument. Men vad är odödligt och vad är evigt, i vårt slutna system, i denna föränderliga värld? ■

ANDREAS FALKArkitekt SAR/MSA, Tekn. [email protected]

Membrantaket i genomlysning där stålkonstruktionen som spänner ut membranen ses.

Justitiepalatsets galleri av skivpelare som exempel på Oscar Niemeyers formspråk.

FAKTA/OM ARENORNA

Ombyggnad: Arena Fonte Nova, Salvador, 3 matcher under Confederation Cup 2013 samt 6 matcher under VM, 46 000 åskådare i snitt.

Ombyggnad med hänsyn till bevaransvärd exteriör: Estádio Mineirão, Bélo Horozonte, 3 matcher under Confederation Cup 2013 samt 6 matcher under VM, 53 000 åskådare i snitt.

Nybyggnad efter demolering av tidigare arena: Estádio Nacional de Brasília, 1 match under Confede-ration Cup 2013 samt 7 matcher under VM, 68 000 åskådare i snitt.

Nybyggnad efter demolering av tidigare arena: Arena das Dunas, 4 matcher under VM, 39 500 åskådare i snitt.

Nybyggnad efter demolering av tidigare arena: Arena da Amazônia, 4 matcher under VM, 40 000 åskådare i snitt.

Vi är kanske inga konstexperter, men med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. Ingenjörskonst helt enkelt. Bengt Dahlgren AB är en av Sveriges största teknikkonsulter och vår kärnkompetens ligger inom VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk samt Teknisk Förvaltning. Vill du veta mera, kontakta oss för en privat visning eller besökwww.bengtdahlgren.se

Ingenjörskonst, helt enkelt

Ingenjörskonst, helt enkeltPå galleriväggen ovan visas några av våra konstverk. Från vänster: Hötorgshallen Stockholm,Näsbyparkskolan, Saluhallen Göteborg, Ideon Gateway, Tripple Towers, Friends Arena.

ma

lla.s

e


ör snart fyra år sedan tillfrågades byggherrar i en enkät om deras åsikt angående gröna byggnaders lönsam-het, kostnader och utveckling. Redan då tyckte 85 procent av enkät deltag-arna att bygga grönt är värdefullt att satsa på och att det är potentiellt en bra affär. Betyder det att det är lön-

samt? Ja, det beror på om intäkterna överstiger kost-naderna.

Det är självklart. Men hur mycket skiljer kostna-derna för att bygga gröna byggnader från konventio-nella byggnader? Det beror på vad vi menar med begreppet ”grön byggnad”. Begreppet används ofta vid beskrivning av byggnader som byggdes med spe-cifika miljömål. För att kunna kommunicera vilka miljömål byggnaden uppnått kan man certifiera bygg-naden och genom detta garantera att miljömålen nåtts. Certifieringssystemen används som ett verktyg för att producera mer hållbara byggnader där miljö-ambitioner beskriver ett spektrum av egenskaper. Miljöcertifikat ger poäng på en bred skala av indika-torer bland annat energikrav, produkter och bygg-material samt avfall och inomhusmiljö. Byggnaden bedöms enligt specificerade krav, betygsätts och klassas. Ju högre nivå man uppnått, desto högre ambitionsnivå med avseende miljö på varje indikator. Det finns många certifikat tillgängliga på den svenska marknaden, till exempel de internationella LEED, Svanen och det svenska certifieringssystemet Miljöbyggnad.

Byggherren kan välja att ställa ett tydligt miljömål, till exempel väsentligt mindre energibehov i bygg-naden. I de fall byggnadens energiprestanda är betydligt mindre än byggnormen använder man ofta begreppet lågenergibyggnad.

En lågenergibyggnad kan också anses vara en grön byggnad, på grund av den betydligt lägre miljöpå-verkan som är konsekvensen av lågenergibehovet. För att underlätta vidare diskussioner, vill jag särskilja de två begreppen. Grön byggnad är en byggnad som har uppnått certifieringskraven, däremot är en låg-energibyggnad en byggnad som skall klara målkraven på låg energiförbrukning.

F


GRÖNA BYGGNADER, är de lönsamma?Det finns starka miljömässiga skäl att bygga grönt och majoriteten av de svenska byggherrarna menar att det potentiellt är en bra affär. Lönsamheten beror på hur lång tid de sätter för avskrivningar av investeringarna och på hur mycket mer bostadsköparna är villiga att betala för gröna hus.TEXT & FOTO: AGNIESZKA ZALEJSKA JONSSON

Brf Stierncrona i Beckomberga. Ett av de första lågenergi flerbostadshusen i Stockholm, stadsvillor byggda enligt passivhus principer, byggherre NCC.


DYRARE ATT BYGGA GRÖNT

Ambitiösa miljömål kan innebära extra kostnader för projektet. Undersökningar i flera länder har visat att det kostar mer att bygga miljömässigt. En studie från Schweiz visar att gröna byggnader med intyg från det schweiziska certifieringssystemet Minergie, krävde 5–10 procent högre budget än kon-ventionella byggnader.

Forskare i USA undersökte kostnader relaterat till gröna byggnader som blivit verifierat enligt LEED certifieringssystem. Deras resultat visade att kostnaden för gröna byggnader i premium nivå, varierade betydligt och kunde nå upp till en kostnads-ökning på åtta procent. Undersökningarna tyder också på att ju högre miljöambitioner och därmed högre LEED nivå, desto högre kostnad att producera gröna byggnader. En australiensk utredning indikerar också högre produktionskostnader vid byggande av gröna byggnader, 3–5 procent.

Entreprenörer erkänner också att kost-naderna är högre. För två år sedan på en passivhuskonferens berättade en känd tysk byggherre öppet att bygga lågenergibostäder med passivhus som standard, kan kräva upp till fem procent högre investeringar än konventionellt byggda bostäder. I en studie som utfördes 2010 indikerade de svenska byggherrarna att kostnaden för en lågenergi-byggnad var fem procent högre än för en konventionell byggnad samt att energi-sparåtgärder ansågs som lönsamma vid en energiförbrukning på 40kWh/m2.

ATT BYGGA GRÖNT KRÄVER KUNSKAP

Energibehovet står för mer än hälften av energianvändning i en byggnad, där en

fjärde del beror på byggnadens klimatskärm och nästan en fjärdedel på fönstrens kvalitet och isoleringsförmåga. För att minska energi-behovet i byggnaden måste byggnaden vara tät och väl isolerad, samt fönster och dörrar ha mycket bra isoleringsförmåga, det vill säga mycket lågt U-värde. För fyra år sedan var energieffektiva byggmaterial och produkter relativt dyra. Det är därför förståligt att majoriteten av byggherrarna som deltog i enkäten indikerade att kostnaden för mate-rialet bidrar mest till de högre kostnaderna för gröna- och lågenergibyggnader.

Byggherrarna skattade även att kostnaden för arbetskraft var högre vid byggande av miljövänliga byggnader. Gröna projekt kräver generellt sett högre kvalitet i hantverkarnas arbete och byggnadstekniken är mer kun-skapskrävande. Däremot ansåg majoriteten inte att det fanns större risk för byggfel i gröna eller lågenergibyggnader.

PRODUKT OCH PRODUKTIONSUTVECKLING

I enkätundersökningen indikerade bygg-herrarna att utvecklingen av bygg- och instal lationsteknik samt minskade priser på miljöanpassade produkter var avgörande för att gröna byggnader skulle kunna växa i snabb takt. Under de senaste fyra åren har marknaden transformerats. Efterfrågan har ökat, produkter blivit mer tillgängliga och priserna har stabiliserats. Det har visat sig att kvaliteten på produkterna är avgörande för ett lyckat projekt.

Ett bra exempel är energieffektiva fönster. För några år sedan var A-klassade fönster med U-värde på 0.9 ovanligt och det var relativt svårt att hitta rätt leverantör. Nu för tiden installeras A-klassade fönster regel-

mässigt i konventionella byggnader. Det är inte svårt att hitta klassade fönster med U-värde så lågt som 0.7. Mycket hög kvalitet och energieffektivitet av fönster ger byggaren möjlighet att ändra byggnadens klimatskärm, minska tjockleken på ytterväggen utan att kompromissa med byggnadens lågenergi-behov. Konsekvensen blir att man ökar boarean och därmed vinsten.

Inte alla byggnader med höga miljö-ambitioner kostar mer. Kostnader för gröna byggnader kan variera beroende på om det är ett pilotprojekt eller ett projekt där man tar hänsyn till tidigare erfarenheter och det beror också på vilken miljöambition man har. En byggherre som har möjlighet att dra nytta av erfarenhet från tidigare gröna projekt, kan påverka effektiviteten och lönsamheten i senare gröna projekt. Industrialisering och standardisering av byggprocessen och ingå-ende komponenter är viktiga för att minska kostnaderna.

TILLGÄNGLIG INFORMATION ÄR EN NYCKELN

Det finns många byggbolag som menar att byggnader med mycket bra energiprestanda är en viktig del av deras verksamhet och strategiska utveckling. Men hur viktig är energi- och miljöprestanda för en privat-kund? Undersökningar i flera länder visar att informationen om energianvändning och miljöprestanda är intressant, men att den ännu inte är lika viktig som läget, priset, storleken och designen på lägenheten.

Bostadsköpare i Sverige, Tyskland och Nya Zeeland tycker att energi och miljö är relativt viktiga faktorer vid beslutet av att köpa en lägenhet. Tillgänglighet och visuell presentation av information om energi- och

Gröna och lågenergi byggnader kräver extra investering, men dessa kostnader kommer att betala sig i form av erfarenhet och högre effektivitet.Agnieszka Zalejska Jonsson, doktorand vid Institutionen för bygg- och fastighetsekonomi, Kungliga tekniska högskolan.


miljöprestanda har betydelse vid val av ny bostad. Kunderna som fick denna informa-tion tydligt presenterad av mäklaren eller i en broschyr om bostaden, har lättare att komma ihåg fakta om energiprestanda, och överväger detta när de väljer bostad.

VILLIGA ATT BETALA MER FÖR GRÖNT BOENDE

Trots att information om energi- och miljö-prestanda inte är avgörande vid bostads-köpet, påstår köparena att de är redo att betala över fem procent mer för en bostad med väldigt låg energiförbrukning. Även boende i hyreslägenheter visar en betalnings-vilja för lågenergihus.

Undersökningen från 2012 visade att betal-ningsviljan inte är lika stor för miljöcertifi-erade byggnader som för lågenergibyggnader. Skillnaden kan bero på vilken information man får och vad man förväntas få om man köper en miljöcertifierad bostad. Vi kan konstatera att boende kan tolka låga energi-kostnader för uppvärmning som besparingar eftersom den initialt högre investerings-kostnaden återbetalas med tiden. Vi kan konstatera att det inte är lika lockande att betala för andra egenskaper som till exempel användning av miljövänliga byggmaterial och produkter. Det kan vara en anledning till varför vi ser en skillnad mellan betal-ningsvilja för gröna och lågenergihus. En annan anledning kan vara svårigheter att räkna ut ett mervärde för en grön byggnad.

Här finns också frågan om den påstådda betalningsviljan. Tolkas den till verkliga

händelser det vill säga betalar kunderna mer för gröna bostäder i praktiken? Studier från den nederländska bostadsmarknaden tyder på att byggnader med bättre energi-prestanda såldes för högre priser. Bostäder med mycket energieffektiva energideklaration såldes i genomsnitt med 3,7 procent högre vinst. Forskarna i USA och i Singapore har också presenterat resultat som tyder på att bostäder med bättre energi- och miljöpres-tanda såldes med högre vinst om man jäm-för med priser på konventionella bostäder.

INVESTERINGEN BETALAR SIG

Det är dock mycket enklare att beräkna besp-a ringar när vi pratar om lågenergibyggnader. Först antar vi priset på en kilowattimme, sedan tar vi skillnaden i energianvändning mellan den konventionella byggnaden och lågenergibyggnaden, som i stort sett baseras på uppvärmningsbehovet, sedan multipli-cerar vi med det antagna energipriset och resultat blir den potentiella besparingen.

För att kunna analysera lönsamhet på låg-energi byggprojekt utförde jag beräkning-arna som baserades på detta resonemang och som tog hänsyn till räntan, risk och en tidshorisont på fem år respektive 30 år. Resultatet har visat sig att extra investering på fem procent kan återbetalas med de framtida energibesparingarna. Om vi tänker relativt kortsiktigt, till exempel på 5 år tids-horisont, vi kan anta att ägare säljer lägen-heten efter fem år. I konsekvens den initial högre investering i en lågenergi lägenhet

återbetalas genom energibesparingarna under fem år och högre försäljningspris. Vid långsiktigt alternativ, till exempel 30 år, den extra investering på fem procent kan återbetalas endas med energibesparingarna.

Vi bör dock diskutera vilka utgångsvärden som har använts i beräkningen. Enligt informationen som jag fick 2010 från bygg-herrarna var kostnadsökningen för att bygga lågenergibyggnader fem procent. Hos kunderna i undersökning, som gjordes under 2011 och 2012, var betalningsviljan fem procent högre. I beräkningar för den konventionella byggnaden antog jag energi-krav enligt gällande byggregler, 2010–2012, som var 110 kWh/m2 för icke eluppvärmda hus. Som lågenergibyggnad antog jag byggnad med passivhus kvalitet och ett energibehov på 50 kWh/m2.

Ju mindre differensen var i energian-vändning mellan konventionella och låg-energibyggnader desto mindre var de potentiella besparingarna. Resultatet är känsligt och därmed kan det variera betydligt beroende på viken nivå man antar för utveckling på räntan och energipriset. Osäker heten i prognosen stiger med längden på tidsperspektivet.

TEMPERATUREN KAN FÖRBÄTTRAS

Att köpa en bostad är mycket mer än ett finansiellt beslut. Boende måste känna sig trygga, bekväma och nöjda. I min under-sökning jämförde jag hur nöjda de boende var i de gröna och lågenergibostäderna,


Brf Snökristallen i Västertorp. Den miljövänliga byggnaden var första Svanenmärkta flerbostads huset; byggherre Veidekke.

Hamnhuset i Göteborg. Ett av de första lågenergi flerbostadshusen, byggd av NCC för Älvstranden.

I Tuletornen som nu färdigställs i Sundbyberg valde Wallenstam att uppgradera bjälklagen till TermoDeck®. TermoDeck® är ett klimatsystem som använder kanalerna i håldäcken för distribution av värme, kyla och friskluft. Golv- och takytor förvandlas till radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning behövs. Systemet är tyst och kräver

lite underhåll. Förutom att man slipper installera vattenburen värme så sänker även systemet ofta energiförbrukningen. Med små modifi kationer kan husen även klassifi ceras som passivhus. Det är därför inte konstigt att WWF prisar TermoDeck® på sin innovationsplattform Climate Solver(se fi lmen via QR-koden).

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures”

WWF Climate Solver, Youtube

TULETORNEN TERMODECK®

strangbetong.se /strangbetongQR: WWF Climate Solver TermoDeck:

Bara tanken att ett tak kan förbättra luftkvaliteten är fantastisk. För några år sedan förverkligade vi den idén med tätskiktsprodukten Noxite®.När solen skiner på ett Noxite-tak startar en process där titandioxid omvandlar skadlig kväveoxid till nitrat. Sedan kommer regnet och sköljer bort nitratet helt naturligt. Faktum är att ett Noxite-tak på 2 000 m2 neutraliserar varje år lika mycket kväveoxider som en bensinbil släpper ut under 10 000 mils körning.

När du väljer Icopal Mono Noxite tätskikt så får du ett tak som inte bara skyddar hus och byggnader, utan som faktiskt är med och aktivt renar luften. Samtidigt får du ett snyggt modernt tak med slitstyrka, lång livslängd och alla våra trygga garantier.

Läs mer på icopal.se

Kan träden så kan vi

Icopal Noxite®Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se | Se hur Noxite fungerar på noxite.se

Mono Noxite®

Taket somrenar luften


AGNIESZKA ZALEJSKA JONSSONDoktorand vid Institutionen för bygg- och fastighetsekonomiKungliga tekniska högskolan

Herting i Falkenberg, ett av de första höghusen byggda med passivhus principer; 54 lågenergilägenheter byggherre FaBo.

samt hur nöjda de boende var i de konven-tionella bostäderna. Resultaten tyder på att det bara finns en marginell skillnad i nöjdhet mellan boende i gröna och konventionella lägenheter. En skillnad som vi kan lyfta fram är betydligt mindre störningar från utom-husljud och buller. Boende i de gröna och lågenergilägenheterna var mer nöjda med temperaturen under sommartid, än boende i konventionella bostäder. Det kan bero på mycket bättre isolerade väggar och en nog-grannhet med solavskärmning.

Men inomhustemperaturen i bostaden under vintertid fick sämre betyg av boende i de gröna och lågenergibostäder. Min under-sökning visade att inomhustemperatur under vintertiden kan vara ett problem i vissa lägenheter. Problemet kan uppstå när till exempel ventilations- och värmeinstal-lationen inte lever upp till de boendes för-väntningar. Å ena sidan uppkommer pro-blemet på grund av att aggregatet har lägre effektivitet, å andra sidan beror det på

injusteringar av systemet som visade sig vara svåra att utföra och inte användarvänliga.

Forskning visar också att byggnadens miljöprofil kan påverka boendes miljöenga-gemang och attityd. Undersökning har visat att boende som bor i gröna och lågenergihus känner sig stolta att bo i byggnader med bättre miljöprestanda. Boendet visar att de tänker mer på att välja miljövänliga varor och agera mer miljövänligt.

BYGG FÖR FRAMTIDENS MARKNAD

Sammanfattar vi erfarenheterna från min forskning samt erfarenheter från andra internationella forskningar, är det tydligt att gröna och lågenergibyggnader kräver extra investering, men dessa kostnader kommer att betala sig i form av erfarenhet och högre effektivitet. Kunderna visar å andra sidan intresse och betalningsvilja för ett sådant boende.

Men det är absolut nödvändigt att bygg-nader med miljömål presterar lika bra eller

bättre i andra aspekter än de konventionella byggnaderna. Inomhusmiljö, komfort och effektivitet i drift av gröna och lågenergi-fastigheter måste säkerställas. Det är kritiskt att vi lär oss från alla fall, från goda exempel och från de som lyckades mindre bra och att vi tillämpar slutsatserna i ett tidigt skede av ett byggprojekt.

Ur ett konkurrensperspektiv och med tanke på Europas och Sveriges miljömål 2020 att bygga lågenergi och grönt är ett strategiskt beslut. Beslutet baseras på lång-siktigt affärstänkande och förståelse för vilka förutsättningar framtidens fastighets-marknad har. ■

Bara tanken att ett tak kan förbättra luftkvaliteten är fantastisk. För några år sedan förverkligade vi den idén med tätskiktsprodukten Noxite®.När solen skiner på ett Noxite-tak startar en process där titandioxid omvandlar skadlig kväveoxid till nitrat. Sedan kommer regnet och sköljer bort nitratet helt naturligt. Faktum är att ett Noxite-tak på 2 000 m2 neutraliserar varje år lika mycket kväveoxider som en bensinbil släpper ut under 10 000 mils körning.

När du väljer Icopal Mono Noxite tätskikt så får du ett tak som inte bara skyddar hus och byggnader, utan som faktiskt är med och aktivt renar luften. Samtidigt får du ett snyggt modernt tak med slitstyrka, lång livslängd och alla våra trygga garantier.

Läs mer på icopal.se

Kan träden så kan vi

Icopal Noxite®Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se | Se hur Noxite fungerar på noxite.se

Mono Noxite®

Taket somrenar luften



FELAKTIGT MONTERAD GOLVBRUNN LIGGER TILL GRUND

FÖR MÅNGA SKADESTÅNDSKRAV

En skadetyp som har ökat på senaste tiden är skade-ståndskrav avseende fel i golvbrunn i nyrenoverade badrum. Den typiska situationen är, att huset har ett eller flera nyligen renoverade badrum och att det finns ett kvalitetsdokument på utförd badrumsreno-vering. Typiskt för dessa fall är också, att det inte finns några noteringar angående badrummet i besiktningsprotokollet. Vid tecknandet av villahem-försäkringen genomförs ofta en ny besiktning av huset. Om det vid den nya besiktningen noteras omständigheter i badrummet som inte antecknats i överlåtelsebesiktningsprotokollet, kan detta inne-bära problem för överlåtelsebesiktningsmannen. Det är vanligt att villhemförsäkringsgivarens besikt-ningsman har påpekat att klämringen i golvbrunnen sitter snett, saknas eller annars är felmonterad eller att golvbrunnen ligger för nära väggen. Som en följd av brister i golvbrunnens montering får husägaren sedan besked att villahemförsäkringen inte gäller för eventuell skada i badrummet, då försäkringsgivaren kräver att badrummet ska vara byggt enligt gällande branschregler för att försäkringen ska gälla. Husägaren har vid detta läge två besiktningsprotokoll över samma badrum men med olika besiktningsresultat, och många vänder sig sedan till överlåtelsebesiktnings-mannen med frågan varför denne inte har noterat brister i golvbrunnen. Tyvärr är det sällan endast frågan som ställs, utan den följs ofta av ett skade-ståndsanspråk motsvarande kostnaden för upp-förandet av ett nytt badrum.

Vid denna situation uppstår det flera dilemman i besiktningsmannens skadeståndsansvar. Har hus-ägaren lidit någon skada? Vilket ansvar har entrepre-nören som har byggt badrummet och lämnat kvalitets-dokumentet? Är det något särskilt som man ska komma ihåg vid besiktning av ett hus med ett nytt våtrum?

INSKRÄNKNING I VILLAHEMFÖRSÄKRINGENS OMFATTNING INNE

BÄR INTE AUTOMATISK ATT FASTIGHETENS VÄRDE ÄR LÄGRE

Enligt SBR-modellen är besiktningsmannens skade-ståndsskyldighet begränsad till ett belopp motsva-rande skillnaden i fastighetens värde med respektive utan uppgiften om golvbrunnen i besiktningsproto-kollet. Ofta är det fråga om situationer där det inte

finns någon fuktskada och det inte heller föreligger någon påtaglig risk för framtida fuktskador till följd av den påpekade bristen i golvbrunnens montering. När det inte finns någon skada eller risk för skada på själva byggnaden är det således fråga om dels inskränkning i villahemförsäkringens omfattning och dels det förhållandet att badrummet inte upp-fyller de krav, som har varit gällande vid tidpunkten för badrummets byggnation. Med tanke på hur ska-dans storlek ska värderas enligt SBR-modellen, ska man fråga sig om inskränkning i villahemförsäkringens omfattning i sig leder till att fastighetens värde blir lägre.

Som alltid, finns det naturligtvis inte ett enhetligt svar, men generellt sett kan konstateras, att det för-hållandet att en viss risk inte kan försäkras, kan ha negativ påverkan på fastighetens marknadsvärde. Denna eventuella negativa påverkan på fastighetens värde kan dock inte jämföras med en redan inträffad fuktskada, som inneburit att badrummet måste hel-renoveras. Den negativa påverkan på fastighetens värde är således begränsad på ett sådant sätt, att frågan är huruvida den var tillräckligt stor för att ha orsakat nedsättning av köpeskillingen. Medför inte bristen en påverkan på fastighetens pris vid förvärvet, föreligger det inte någon ekonomisk skada för beställaren. Detta in sin tur innebär att besiktnings-mannen inte ådragit sig någon skadeståndsskyldighet.

ENTREPRENÖREN OCH BESIKTNINGSMANNEN KAN BÅDA

BLI ANSVARIGA

En annan fråga som brukar uppstå vid dessa fall är badrumsentreprenörens ansvar. Det har rått visst missförstånd kring frågan vem som ansvarar för eventuell skada om entreprenören lämnat ett kvalitets dokument. Svaret på frågan är enkelt: våtrumsentreprenören har ett ansvar enligt lämnat kvalitetsdokument och besiktningsmannen har ett ansvar för utfört besiktningsuppdrag. Med detta vill jag säga att även om det finns en entreprenör som har ett ansvar för utfört arbete enligt lämnat kvalitets-dokument utesluter inte det att skadeståndskrav kan riktas mot besiktningsmannen.

Badrumsentreprenörens ansvar gäller mot bestäl-laren av badrumsrenoveringen, som i många fall är säljaren av fastigheten istället för överlåtelsebesikt-ningsmannens uppdragsgivare. Husägaren är inte

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGSMANNENS ANSVAR FÖR BRISTER I NYRENOVERADE VÅTRUM

Tanja TouminenSkadejurist, AnsvarLänsförsäkringar Sak Försäkrings AB


heller skyldig att i första hand vända sig till säljaren och be denne att kräva entreprenö-ren på ersättning, utan det står fritt att rikta skadeståndskravet mot besiktningsmannen. Därför är det mycket viktigt att besiktning av ett nybyggt badrum utförs som vilken besiktning som helst. Entreprenörsgarantin påverkar således inte besiktningsmannens ansvar och ska inte heller påverka hur besiktningen genomförs.

SKADEFÖRBYGGANDE TIPS FRÅN ANSVARS

FÖRSÄKRINGSGIVAREN

I de allra flesta fall går allting bra och bestäl-laren känner sig nöjd med besiktningsman-nens arbete. Trots att besiktningarna håller en hög kvalitet, finns det alltid utrymme att blicka framåt och fundera vad man kan bli bättre på. Därför vill jag ur min synvinkel som skadejurist ta upp det, som jag anser vara viktigt för att förebygga reklamationer.

Kontrollera alltid våtrumsintyget och lita inte på uppgift att det finns

Skriv inte att kvalitetsdokument finns om du inte sett dokumentet

Genomför alltid en noggrann besiktning av badrum även om du sett våtrumsintyget

Om du inte kan vara säker på om golv-brunnen monterats rätt så skriv det i utlåtandet och rekommendera fortsatt teknisk utredning

Om du av någon anledning inte kan besiktiga golvbrunnen så anteckna detta i utlåtandet

Skilj på uppgifter från fastighetsägaren och dina egna iakttagelser från besikt-ningen

Presentera inte en uppgift som du fått av fastighetsägaren som besiktningsresultat

Kom ihåg att ditt ansvar inte påverkas av entreprenörens garanti. ■

ANSVARSFÖRSÄKRINGSGIVARE FÖR SBR-ANSLUTNA BESIKTNINGSMÄN

Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag är ansvarsförsäkringsgivare till SBR-anslutna besiktningsmän som utför överlåtelsebesiktningar vid fastighetsöverlåtelse. Att vara ansvarsförsäkringsgivare till besiktningsmän innebär, att vi får del av de reklamationer och skadeståndsanspråk som besiktningsmännen mottar. Genom vårt arbete får vi en bra bild av de faktorer som leder till att en uppdragsgivare blir missnöjd med en överlåtelse-besiktning. Detta innebär, att vi också ser om en viss skadetyp förekommer ovanligt ofta och genom vårt mycket goda samarbete med SBR har vi möjlighet att snabbt reagera och fundera hur vi kan hjälpa förebygga vissa skadetyper. De trender som vi uppmärk-sammar påverkar även hur vi arbetar med skadeärenden då vi strävar efter att ständigt förbättra oss.

www.byggelement.se

Kontakta oss

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga!

• Vill du ha flexibel planlösning?

• Är det viktigt med kort byggtid?

• Behöver du långa spännvidder?

Då kan vi hjälpa dig!

Vi tillverkar håldäcken som du behöver,

anpassade som du vill och just-in-time.

www.sika.se

material som erbjuder nya möjligheter!tak · fasadglasning · betongrenovering & ytskydd · betongteknik · fog · golv · elastisk limning · vattentätning


ETH HOUSE of Natural Resour-ces i Zürich är ett av sex pan-europeiska så kallade ”living labs” som möjliggör fullskale-försök vid utveckling av nya konstruktionskoncept. Bland

de övriga fem märks HSB Living Lab som är ett samarbete mellan HSB, Johanneberg Science Park och Chalmers tekniska hög-skola. Det schweiziska initiativet är taget av

Institutet för byggkonstruktion vid ETH och kommer att omfatta nya koncept för adaptiva fasadsystem och fasadkontroll samt olika innovativa, primärt träbaserade konstruktionslösningar. Under uppförande är idag den bärande stommen med pelare av askträ och limträbalkar av gran med knut-punktsförstärkningar av ask, samt komposit-bjälklag uppbyggda av 40 mm LVL av bokträ med 15 mm djupa urtagningar samt 160 mm

pågjutning med betong. Pelar-balksystemet är tänkt att fungera som en stomme med utbytbara bjälklagsenheter där olika utvecklingsprojekt kan testas. Byggnaden som kommer att dokumenteras genom mätningar som tillgängliggörs online för att kunna användas av studenter, investerare, praktiserande konstruktörer och arkitekter samt myndigheter. ■

UTBLICKINTRESSANTA BYGGPROJEKT UTANFÖR SVERIGES GRÄNSER

PLATS: ETH Zürich, SchweizPROJEKTETS SYFTE: Att testa inno vativa konstruktionslösningarPROJEKTPERIOD: 1993–2010

FAKTA/ ETH HOUSE OF NATURAL RESOURCES I ZÜRICH

ETH HOUSE OF NATURAL RESOURCES I ZÜRICH

Foto: ETH Zürich



ET ÄR FYRA år sedan yrkesnätver-ket Byggare Berit bildades. Fem kvinnor verksamma inom sam-hällsbyggnad hade bestämt träff på en restaurang i Stockholm. De ville ändra på saker och ting i branschen. Sammantaget kan man säga att de tyckte att kom-

petenta kvinnor syntes för lite och hade för lite utbyte av varandra. Så tanken var att de skulle stötta varandra i ett nätverk. Men vad skulle nätverket heta?

– Vi satt och spånade på namn på nätverket och hade kommit till bokstaven B när maten var uppäten och glasen tomma. Då kläcktes Byggare Berit och vi sa ”vi tar det så länge”, minns en av grundarna Karin Ståhl och ler.

Och namnet har stått sig. Många drar på smilban-den när de hör det och ett par män gick med i ren protest, men de har inte dykt upp än på någon nät-verksträff. Det är just det Byggare Berit handlar om: att nätverka för att främja varandras karriärer. Kvin-norna tipsar varandra om rekryteringar, förmedlar projekt och affärer, kompetensutvecklar och stöttar varandra i en bransch som fortfarande på många håll är mansdominerad.

BYGGARE BERIT FYLLER FYRA

D

Kvinnorna i branschen är fortfarande få i förhållande till männen. Yrkesnätverket Byggare Berit bildades för precis fyra år sedan för att stärka kvinnors karriärer, både att träffas och byta erfarenheter och att visa varandra att det finns många kompetenta kvinnor inom samhällsbyggnad. TEXT: HELENA THORÉN FOTO: ERIKA BJÖRNESPARR, INGEGERD HEDMARK & HELENA THORÉN

DET ÄR MÅNGA kvinnor som nappat, i dag har de över 1 400 medlemmar. En förklaring till den stora anslutningen är att många olika yrken accepteras. Här finns inte bara byggingenjörer och arkitekter utan även jurister, ekonomer, marknadsförare, rekryterare och studenter för att nämna några.

– Om du känner någon i nätverket är det bara att hänga på. Vi har inte sagt nej till någon än. Du kan också anmäla dig på Facebook. Vi har en frivillig medlemsavgift och företag som sätter upp plats-annonser i våra sociala medier kan betala en liten avgift, men som sagt det är inget tvång, säger Karin Ståhl, en av grundarna till Byggare Berit.

BYGGARE BERIT FINNS på Facebook och LinkedIn och där utbyts mycket tips och information, dessutom samlas de i nätverksträffar si så där åtta gånger om året. De startade i Stockholm och finns sedan tre år tillbaka i Göteborg och har planer på att starta i Malmö. Alla aktiviteter och administration sker ideellt, trots det har nätverket lyckats leva vidare.

– Vi har lyckats genom att bredda engagemanget. Vi ger ansvar och befogenheter till fler och det ger ringar på vattnet, svarar Karin när får frågan om hur de hållit nätverket levande så länge.

FAKTA/BYGGARE BERIT– Yrkesnätverk för kvinnor

inom samhällsbyggnad

– Startade november 2010

– 1 400 medlemmar på Facebook och LinkedIn

– Nätverksträffar med föreläsare och after work

– Nyhet för i höst är ett mentorprogram

För kvinnor inom sam hälls-byggnad finns flera nisch ade till exempel Fastella, Acacia och nät verket 100 %.

Det var en höstdag i november 2010 som yrkesnätverket Byggare Berit bildades av fr. v. Emilia Sköldefors, Ingrid Westman, Sofia Heintz, Marie Freding och Karin Ståhl. De arbetar alla inom samhällsbyggnad.


Mentorprogrammet startar i höst och initiativtagare är Julie Lam. Hon blev Årets unga fastighetskvinna 2014 tidigare i år.

DET STORA PLUSET är att kvinnorna stöttar varandra och det räcker som tack för insatsen. Karin Ståhl tror att det inte bara ger de aktiva något personligen, det är bra för andra med-lemmar och för kvinnor i branschen.

– Vi vill vara goda förebilder för yngre kvinnor i branschen och visa att det går att ta sig fram. Som ny och ung kvinna är det inte alltid man blir tagen på allvar utan istället blir man ibland ifrågasatt. Det kan vara tufft och då är det skönt att prata med oss som varit med ett tag.

Karin Ståhl har arbetat i branschen i 25 år. Nu stöttar hon företag som ska hyra nya lokaler eller vill utveckla arbetssättet och arbetsmiljön. Hon fångar upp behoven hos medarbetare och ställer samman det till arkitekter och entreprenörer.

En annan av grundarna är Emilia Skölde-fors, hon är en klassisk projektledare inom bygg, oftast den byggherren anlitar med ansvar för projektering och hela ekonomin i alla led. Emilia har även hon arbetat 25 år i branschen varav de sista tio som projekt-ledare.

UNDER STÖRRE DELEN av sitt yrkesliv har hon varit ensam kvinna, men hon ser en föränd-ring. Det kommer allt fler kvinnor in i bran-

schen och de stannar. Det har hänt något med männens attityd, hos de flesta yngre är den bättre än hos de som snart går i pension.

– Yngre kvinnor lämnades förut i en ganska hård miljö och risken fanns att de valde att göra något annat. Jag är nog den enda i min klass som arbetar kvar. I Byggare Berit kan vi ge återkoppling till yngre om hur de kan göra i tuffa situationer. Styrkan i nätverket är att träffa andra kvinnor. Vi byter erfarenheter, visar att det finns andra typer av uppdrag och vi knyter kontakter, berättar Emilia Sköldefors.

EMILIA BERÄTTAR OM ett aktuellt exempel på att det går att sätta ihop arbetsgrupper där majoriteten är kvinnor. I ett utvecklings-projekt var beställarrepresentanterna tre kvinnor och de kontaktade Emilia och hennes kollega som också är kvinna. Arkitekt var även hon kvinna, så den enda mannen i projektledningen var den förvaltnings-ansvarige.

– Det var inte min förtjänst utan beställa-rens. Det är ovanligt att det högst upp i projektledningen finns nästan bara kvinnor som i det här projektet. Men även i det här projektet görs inventeringarna av miljö, el- och vvs-anläggningar av enbart män.

EN UNG KVINNA som engagerat sig i Byggare Berit är Julie Lam, projektutvecklare på Peab. Hon är något av en komet i branschen, fort-farande glad över utmärkelsen hon fick i september då hon blev Årets unga fastig-hetskvinna 2014.

Julie är precis i färd med att starta ett mentorprogram inom Byggare Berit.

– Vi har skickat ut ett frågeformulär till medlemmar där de som vill delta i mentor-programmet svarar på frågor om hur länge de arbetat, arbetsuppgifter, om de vill vara mentor eller adepter och så vidare. Vi kom-mer att ha en kick-off för alla som är med och efter ett år samlas vi igen för att utvärdera om det blev som de ville, säger Julie Lam.

I programmet ska adepter matchas med mentorer i en speed-dating där adepter och mentorer får lära känna varandra. När matchningen stämmer löper mentorskapet över ett år och de träffas tio gånger under det året. I dagsläget är det fler adepter än mentorer som anmält sig.

Det tyder på att behovet av program som detta är stort, kanske för att det finns frågor som kvinnor helst dryftar med kvinnor. ■

Samhällsbyggnad är den bransch

som har minst andel kvinnor som chefer, enbart nio procent.

Källa: Ledarna, 2014

Karin Ståhl, till vänster, och Emilia Sköldefors är fortfarande aktiva i nätverket och kan stötta kvinnor som vill framåt i sina karriärer.

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Fönster för generationerH-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminium-fönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!


Debatt

u är det dags att politikerna också går från ord till hand-ling och börjar driva en aktiv bostadspolitik. För läget är akut

och det krävs tydliga initiativ för att få fart på byggandet. Och det är bråttom – 289 000 unga väntar just nu på att få flytta till en egen bostad.

Idén om att bostadsfrågan är en privatsak som ska lösas av marknaden har nått vägs ände. Bostadsbristen hämmar män-niskors möjligheter att växa och utvecklas men den hindrar också kommuners och regio-ners möjligheter att växa och skapa tillväxt.

Men nu räcker det. Det är dags för stat och kommuner att ta till-baka ansvaret och presentera ini-tiativ som förbättrar de ekono-miska möjligheterna att bygga hyresrätter. Det är dags att skapa en bostadspolitik värd namnet.

Moderaterna har lanserat Sverigebygget och även Social-demokraterna har presenterat en satsning som innebär att 250 000 nya bostäder ska byg-gas. Men det är inte tillräckligt.

Hyresgästföreningen har tagit fram en plan för hur 200 000 nya hyreslägenheter ska kunna byggas de närmaste tio åren. Att tro att den bostadsbrist som råder i en majoritet av landets kommuner ska kunna lösas med ett och annat Attefallhus eller förenklade regler för andra-handsuthyrning är ett hån mot alla dem som lever med bostads-bristens konsekvenser varje dag. Och mot alla de unga som får

flytta varje månad och där boendet är en soffa i någons vardagsrum. Bostadsbristen kan bara byggas bort, det finns inga genvägar.

All forskning visar att till-gången på hyresrätter är en av nyckelfaktorerna för ett sam-hälles ekonomiska utveckling och att de är till nytta för både individer, samhälle och närings-liv. Människor måste kunna flytta dit där det finns jobb och utbildning. Unga måste få en möjlighet att flytta hemifrån och starta sina vuxenliv, de ska inte tvingas tacka nej till en studie-plats för att de saknar bostad.

Hyresrätten balanserar trygg-het och valfrihet i boendet för miljoner svenskar. Den erbjuder ett flexibelt boende där man inte behöver binda kapital och oroa sig för räntor. Att äga och förvalta hyresfastigheter lång-siktigt är dessutom mycket lön-samt. Statistik från IPD Svenskt bostadsindex visar att totalav-kastningen för bostadsfastigheter under de senaste elva åren legat

på i genomsnitt 7,6 procent per år. Bostäder är därmed den fastighetstyp som gett allra bäst avkastning till sina investerare.

Stabiliteten kan, enligt både bostadsbolag, analytiker och investerare, till stora delar för-klaras av hyressättningssystemet där hyrorna förhandlas och sätts med hänsyn till både kostnads-utveckling och fastigheternas standard och kvalitet (bruks-värdet).

När staten ersatt bostads-politik med skattepolitik har hyresrätten hamnat i strykklass. Genom ränteavdrag och ROT-avdrag stöds egnahem och bostadsrätter med ca 40 miljar-der kronor per år genom skatte-systemet. Inte en krona går till hyresrätter. Det krävs därför en skattereform för att skapa lik-värdiga ekonomiska villkor för byggande av hyresrätter, bostads-rätter och egna hem. I väntan på detta är det både nödvändigt och rättvist att staten inför en investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter.

Hyresgästföreningen föreslår flera åtgärder som politiker på alla nivåer kan ta till för att öka bostadsbyggandet. Och verk-tygslådan finns redan, första steget är att börja använda den!

Det är dags för politiken att ta ansvar för det förtroende vi väljare har gett dem och skapa en bostadspolitik som gör nytta över hela landet.

• Inför en investeringsstimu-lans på mellan 175 000 och 245 000 kronor per lägenhet bero-ende på var den byggs. Det kos-tar ca 4 miljarder kr per år om det byggs 20 000 lägenheter, mindre än en tredjedel av vad bara ROT-avdraget till ägda bostäder kostar. Villkora även investeringsstimulansen med krav på högsta hyresnivåer.

• Inför en statlig direktut-låning till hyresrättsbyggande för att skapa gynnsamma finan-sieringsförutsättningar.

• Koppla ihop satsningar på infrastruktur med krav på att det byggs hyresrätter.

• Använd både statens och kommunernas mark på ett offensivt sätt för att bidra till ett ökat byggande av hyresrätter.

• Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. De måste skaffa fram planer för bostadsbyggandet och använda sina allmännyttiga bostadsföre-tag till det de är till för – bygga och förvalta hyresrätter utifrån de behov som finns. ■

Fem konkreta förslag för en bostadspolitik som gör skillnadValet är över och ett nytt styre för Sverige börjar formas. Bostadsfrågan har varit en av de viktigaste frågorna på många orter runt om i landet under valrörelsen, inte minst i storstäderna.

N

MARIE LINDER Förbundsordförande Hyresgästföreningen

Foto: Peter Forsman

Bostadsbristen hindrar kommuners möjligheter att växa och skapa tillväxt.

Hej fastighetsägare,har du koll på taket? Det finns smarta sätt att spara pengarTaket är viktigare än du tror när det gäller ekonomi och säkerhet. Med en taklösning från ROCKWOOL kan du få:

Rationell och ekonomisk byggprocess Lägre uppvärmningskostnader

Ett tak med brandsäker isolering Trygghet under hela byggnadens livslängd

Läs mer på www.rockwool.se/tak

75% mindre värmeförlust

I-balk från Masonite Beams är lösningen vid bygandet av välisolerade och täta hus eftersom balkens I-profil medför mycket små köldbryggor. Värmeförluster via köldbryggor reduceras med ca. 75% och u-värdet blir i genomsnitt 15% lägre än för konventionella träregelkonstruktioner.

Kontakta oss och läs mer på:www.masonitebeams.se

Vi bygger livskvalitet!Vi tänker:

• Energisnålt • Behagligt inomhusklimat • Bra ljudisolering• Bra värmeisolering• Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monterings-färdiga betongväggar får du allt detta!

Kontakta oss


BESIKTNINGSMAN, ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

NAMN: Petra Brüggeman. ÅLDER: 44 år. YRKE: Besiktningsman överlåtelsebesiktningar. UTBILDNING: Driftteknik inriktning fastigheter samt otaliga kurser byggnadsvård det mesta i huvudsak på LTH. BÄST MED JOBBET: Att hjälpa människor på plats och berätta vad jag ser. OCH SÄMST: Skriva protokollen med så få ord som möjligt och ändå förståeligt.

Yrkesporträtt

’’ Jag har fantastiskt bra näsa, som ibland plågar mig på fritiden.

Foto

: Ola

Tor

kels

son

FÖR SEX ÅR sedan blev Petra Brüggeman SBR-godkänd besikt-ningsman. Det är en kvalitetsstämpel som hon inte vill vara utan. Den visar att hon har en god teoretisk grund, gjort bra arbeten under tidigare yrke och kanske det viktigaste att hennes besiktningar granskas vartannat år.

När Petra är på besiktning klättrar hon på tak, kryper i husgrunder och trånga utrymmen – alltid med kunden i hälarna så att de hör vad hon ser. Hon gör okulärbesiktningar så hon måste kunna lita 100 procent på sin lukt, syn och känsel. Integritet, ärlighet och noggrannhet är viktiga egenskaper hos en besiktningsman.

Du är en av fyra kvinnor inom SBR som gör överlåtelsebesiktningar, varför så få?

– Ja, vi är jämt fördelade över Sverige. Jag tror att besiktnings-man blir man oftast efter lång tid som ingenjör på byggen när kroppen är sliten, samt vill ta med sig sina erfarenheter och det finns få äldre kvinnor där. Och så har vi detta med rädsla för trånga utrymme, höga höjder eller skadedjuret råtta, kvinnor är ofta mer rädda än män för någon av de sakerna. Jag kommer från skolvärlden och är en jäkel på byggmaterial och fukt. Problemet i skolvärlden är att byggingenjörer i regel skolas i det som är nytt, många nybakade ingenjörer har aldrig sett isolering med linfiber och hygroskopiska isolermaterial, och cirka 90 procent av vårt husbestånd är av äldre årgångar och inte nybygge. Det blir en krock när man inte utbildas i gammeldags byggteknik. Besiktningsmän utan utbildning (det krävs utbildning för att bli SBR-ingenjör) gör fler fel i bedömningar för att de inte kan äldre byggnader.

Vilka förändringar har du sett hos kunderna under dina år?

– Medias inslag om att det begåtts stora misstag av stora företag har gjort att kunderna är mer noggranna när de väljer besiktnings-man. De flesta som ringer mig vet att SBR-ingenjörer har större fuktkunskap och materialkännedom än andra besiktningsmän. Vi ska ta fram riskerna, men kunderna vill veta vad det är de köper, hur huset fungerar och vad de kan vänta sig i framtiden. Det är värt att lägga en extra timme på det, tycker jag.

Under symposier diskuterar SBRingenjörer årets besiktningar i regionen. Fungerar dem?

– Vi kan få en erinran, varning eller uteslutning, fast det händer sällan. Vid ett symposium i Skåne blev två inte godkända, men i dag är de godkända igen så visst händer det. Jag önskar att skälet till att man inte bli godkänd beror på antalet reklamationer man har. Jag har under mina sex år fått två, en på ett dolt fel och en där det inte var en skada i badrummet men kunden ville ha ett nytt badrum.

Vad tycker du om ansvarsförsäkringen?– Jag har synpunkter på den SBR erbjuder. För det första ska

vi betala försäkring på hus vi besiktigat men inte blivit sålda (nytt för i år). För det andra måste vi numrera besiktningarna enligt deras nummerserie, jag ska alltså föra dubbla nummerserier helt i onödan. För det tredje betalar alla samma premie oavsett hur många reklamationer man har. Jag har bytt bolag och sparat pengar och tid.


Noterat

Sweden Green Building Council tar över hela ansökningsprocessen för svenska byggnader i EU GreenBuildingDen europeiska miljöcertifieringen EU GreenBuilding utvecklades för att energi-effektivisera byggnadsbeståndet och EU har sedan starten ansvarat för den slutliga hanteringen och certifieringen av byggnader. Den 1 oktober slutade man dock med denna hantering, men certifieringen kommer även i fortsätt-ningen att skötas av internationella aktörer.

I Sverige kommer man fortfarande att kunna certifiera sin byggnad enligt systemets krav via Sweden Green Building Council. Sweden Green Building Council är en av de tre största aktörerna inom GreenBuilding och har den mest utbyggda hanteringen för systemet i Europa. Nu kan ansökningarna göras helt på svenska och återrapporteringen till EU utgår. Det förenklar hanteringen och snabbar upp processen.

1 oktoberöppnades PBL kunskapsbanken i en ny skepnad. Den är lättare att navigera ifrån läsplattor och mobiltelefoner. Samtidigt lanserades även handböckerna för plan- och bygglagen i samma följsamma design.

Studenter sparar el i ny korridortävlingElbesparingstävlingen Student Switch Off har kommit till Sverige. Med start i höst tävlar studentkorridorer från Göteborg och Stockholm mot varandra om vem som kan spara mest el. Syftet är att ändra beteendet gällande energibesparing genom enkla knep och små förändringar. Tävlingen startade i oktober 2014 och pågår under två läsår, med en tävlingsperiod per termin. Under varje termin kommer cirka 1 900 studenter boendes i studentkorridorer i Göteborg och Stockholm att delta.

Läs mer på www.studentswitchoff.org

Grönt byggindexSkanska har ett Grönt Byggindex för att följa utveck-lingen av grönt byggande i landet. Det innefattar statistik över grönt byggande, djupintervjuer med experter och webbintervjuer med köpare av lokaler och bostäder inom både privat och offentlig verksamhet. Mätningarna visar att det gröna byggandet ökat snabbt under de senaste åren, men från en låg nivå. Framtidsplanerna ser också lovande ut, en nyckelfråga är dock vad olika aktörer lägger i begreppet ”grönt byggande”, och om de regler och policyprogram som styr byggandet faktiskt leder till att de nationella miljömålen uppfylls. Kraven på energieffektivisering kommer enligt Grönt Byggindex att öka de närmaste tio åren. 60 procent av den offentliga sektorn planerar på kort sikt att bygga nytt, dock menar 25 procent att Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en bromskloss för grönt byggande.

Småhusbyggandet i storstadsregionernaDet totala bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna har varit för litet från och med 1995. Det konstaterar Boverket i en första delrapport om förutsättningarna för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna.

Det är värt att poängtera att utifrån samma bedömningsgrund som de använt för att konstatera detta så var bostadsproduktionen väldigt mycket för stor fram till 1985, och ungefär ”lagom stor” 1985–1995.

Andelen småhus i den totala bostadsproduktionen har successivt minskat under hela tidsperioden från 1975. Detta gäller genomgående i alla tre stor-stadsregionerna respektive i alla de fyra största städerna.

Konsumenternas preferenser har delvis förändrats, efterfrågan på centrala lägen har ökat. Bostadssubventioner, skatter och finansieringsvillkor gör det mindre attraktivt att köpa nya småhus. ROT-avdragen gynnar de som bor kvar i befintliga hus. Kommunerna premierar framtagande av planer för flerbostads-hus på bekostnad av planer för småhusbebyggelse, eftersom de senare generellt har lägre exploateringsgrad. Höga produktionskostnader för nya småhus tycks inte vara något större hinder, medan däremot höga markpriser är det. Det finns ingen kapacitetsbrist i produktionsledet som begränsar småhusbyggandet.

Enklare bygga bostäder i bullriga miljöerRegeringen vill underlätta planering av bostäder i miljöer utsatta för buller. I en proposition som har lämnats till riksdagen föreslår regeringen därför att miljöbalkens och plan- och bygglagens regler om prövning och tillsyn av buller samordnas.

Förslaget medför nya krav i PBL. När man lokaliserar, utformar och placerar bostadshus krävs att man förebygger problem för människors hälsa som bullret i omgivningen kan ge. Vid planläggning och bygglovsprövning ska bullervärden redovisas.

Miljöbalken reglerar tillsynen av buller i en bostadsbyggnads omgivning. Enligt regeringens förslag får tillsynsmyndigheten – som huvudregel – inte före-lägga eller förbjuda om omgivningsbullret inte överskrider de bullervärden som detaljplanens planbeskrivning eller bygglovet anger.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 2 januari 2015.

rätt från början.

Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se

roxx.se

Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer branschreglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVSföretagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns närmare 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Hej!Nu har Sveriges lättaste gipsskiva blivit grön. (som du ser)

). .

Ò ErgoLite är ca 25 procent lättare än traditionella gipsskivor.

Ò Unik teknologi ger en skiva som klarar branschens alla krav.

Ò Lägre vikt ger ökad effektivitet i byggprojekt.

Ò Lägre vikt ger miljövinster vid transporter.

Ò Nu i grön färg – lättare att känna igen.

Läs mer om hur vi hjälper

byggbranschen att gå ner

i vikt på gyproc.se/ergolite

88x264_AdGyprocErgoLiteGrön.indd 1 2014-10-13 11:49:17


FRÅGA: Under våren 2014 har riksdagen beslutat om ett flertal förändrade byggregler. Vilka ändringar har genomförts och vad innebär dessa ändringar?

Svar: UNDER MAJ och juni 2014 har riksdagen beslutat om ett flertal plan- och byggrättsliga lagändringar. En av de föränd-ringar som fått stor uppmärk-samhet är reglerna om så kall-lade Attefallshus. Sedan den 2 juli 2014 är det tillåtet att utan bygglov uppföra mindre bo städer och komplementbygg-nader om högst 25 kvm förut-satt att byggnaden placeras minst 4,5 m från tomtgränsen och att taknockshöjden är högst 4 m. På en- och tvåbostadshus tillåts tillbyggnader på högst 15 kvm samt högst två takkupor utan bygglov. Tillbyggnadens höjd får inte vara högre än det befintliga husets taknock. Vidare får enbostadshus inredas med ytterligare en bostad. Samtliga åtgärder ska anmälas och få

startbesked innan de utförs och åtgärderna får vidtas även i strid med detaljplan.

Ändringar i plan- och byggla-gen har även genomförts beträf-fande omgivningsbuller. De nya reglernas syfte är att underlätta planering av bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer. Bland annat införs krav på redovisning av bullervärden vid planlägg-ning och bygglovsprövning samt i vissa fall förebyggande åtgär-der. En tillsynsmyndighet kom-mer inte att få meddela föreläg-ganden eller förbud enligt miljö-balken om beräknade bullervär-den har fastställts i en detaljplan eller bygglov och om omgiv-ningsbullret inte överskrider värdet samt inte är en fara för människor. Det gör det ännu viktigare för verksamhetsutö-vare att vara aktiva i detaljplane-processer i närheten av deras verksamheter så att de kan tillse att vettiga bullerkrav införs.

Regeringen föreslog under samma period även stora änd-

ringar inom detaljplaneområdet, av förslaget blev dock bara en tumme kvar. De ändringar som antogs av riksdagen var bl. a. ett förenklat förfarande vid anta-gande av en detaljplan, samt även vid upphävande av en detaljplan efter genomförande-tidens utgång. Vidare behöver en kommun vid framtagande av detaljplan inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster eller boende om det är uppen-bart att förslaget saknar bety-delse för dem. Kommunen är även skyldig att under samråd redovisa förslag, skäl för förslag, planeringsunderlag samt hur man avser att handlägga försla-get. Om kommunen avser ingå exploateringsavtal ska avtalens huvudsakliga innehåll, samt konsekvenserna av att planen genomförs med stöd av avtalen, redovisas. Enligt de ändrade reglerna får kommunerna också godkänna avvikelser från detalj-plan i fastigheter och byggnads-verk i bygglovsbeslutet, om avvi-

kelsen är förenlig med planens syfte och är liten eller är begrän-sad i omfattning och nödvändig för bebyggelse av området. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2015.

Avslutningsvis har även nya regler om markavtal tillkommit genom införandet av en ny lag om kommunala markanvis-ningar. Den nya lagen medför att kommuner som ger markan-visningar ska ha fastställt rikt-linjer för sådana markanvis-ningar. I riktlinjerna ska grun-derna om handläggning, pris-sättning och villkor framgå. Exploateringsavtal kommer framöver endast reglera vissa infrastrukturella åtgärder, nödvändiga för detaljplanens genomförande. Kommunerna kommer heller inte längre att kunna ställa egna krav på bygg-naders tekniska egenskaper avseende energiprestanda, utan samma krav ska gälla i hela riket. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett stort antal lagändringar beslutats som får betydelse för aktörer inom bygg branschen. Nyligen presen-terade Socialdepartementet även en rapport om hur plan- och bygglagen kan effektiviseras ytterligare. Det finns således anledning att fortsätta att följa utvecklingen inom detta område framöver. ■

Förändrade byggregler – vad gäller nu?

@HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBRmedlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

FRÅGA: Måste byggprodukterna jag använder vara CEmärkta?Svar: Sedan den 1 juli 2013 måste alla byggprodukter som omfattas av en så kallade harmonierad standard vara CE-märkta. En harmoniserad standard är en standard som har beslutats i enlighet med EU:s byggpro-duktdirektiv eller byggproduktförordning. Standarden innehåller krav på hur produkten ska märkas och vad som ska finnas med i bruksanvisningen med mera. Byggherren ansvarar för att se till att de byggprodukter som används har egenskaper som är lämpliga. För att som byggherre kunna bedöma olika byggprodukters lämplighet finns prestandadeklarationer som följer med den CE-märkta produkten. Byggherrens uppgift är att kontrollera att produkten har en prestandadeklaration och att produkten är CE-märkt. Med hjälp av detta kan man sedan bedöma om produkten är lämplig att använda för det tänkta ändamålet. Ansvaret för själva CE-märkningen vilar dock på tillverkaren. Om man är osäker på vad som gäller avseende CE-märkning och hur man ska förhålla sig till detta bör man kontakta Boverket.

FRÅGA: Hur hög får bullernivån på en byggplats vara?Svar: Buller är en störning som kan utgöra olägenhet för människors hälsa. Detta regleras i lag bland annat genom miljöbalkens hänsynsregler samt genom plan- och bygglagen. Härutöver har Naturvårdsverket tagit fram vägledande allmänna råd om buller från byggplatser. Vägledningen ger råd om vilka skydds-åtgärder som kan vidtas samt om begränsningar och försiktighetsmått när det gäller buller. I de allmänna råden upp ställs även ett antal riktvärden som tillämpas då en bullerbedömning görs. Dessa riktvärden ska inte överskridas, men eftersom de endast är vägledande får enskilda bedömningar får göras från fall till fall. Det kan dessutom även finnas lokala bestämmelser om buller som har beslutats inom en kommun. Svaret på frågan blir således att den accepterade bullernivån får bedömas från fall till fall mot bakgrund av de vägledande riktvärden som ställts upp av Naturvårdsverket.

CATERINA [email protected]

PIA PEHRSON [email protected]

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59

[email protected] • www.kabe-mattan.se

Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Kåbe KombiPerfekt där trafik från tyngrevagnar ej kan undvikas!Kåbe Kombi är den damklacksvänliga,slitstarka och rullbara entrémattan somär ett bra alternativ till Kåbe Original-matta. Kåbe Kombi förses med inläggav borst, textil eller gummi. Dessa kanäven kombineras med varandra isamma matta.

Kåbe SkrapgallerHalkskyddslister av pressat stål eller gummiNormalt ligger skrapgallret utanförentrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kansamlas under lång tid utan att gallretbehöver lyftas för rengöring. En brahjälp speciellt vintertid då människorsom går in i en byggnad är mer med-vetna om väderleken och redan här kanbörja stampa av sig smutsen. Skrap-galler finns i flera olika utföranden.

Husbyggaren1401_Layout 1 2014-02-17 13.10 Sida 1

BYGGLEVERANTÖRER

Mer info på www.hagmans.com

• INDUSTRI• LAGER

• GARAGE• BALKONGER

• TRAPPOR

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och

beläggningar för tak och golv har vi lösningar för era behov!

TAK- OCH GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ!

• PLÅT• BETONG• PAPP• ETERNIT

Fuktsäkrar husgrunder!• Snabb uttorkning • God värmeekonomi

• Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

08-39 01 15www.liwagruppen.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats.

020-210 100 | [email protected]

WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390THERMAL BUILDING SOLUTIONS© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

Tel 0451-898 77. [email protected] www.jape.se

För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betong-platta, källargolv och väggar. 41 77 01

www.murma.se

Ny produkt ! Valvbågsform K3

Derbigum leder utveck-lingen av tätskikt. Tättoch hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer påwww.buildsmart.se

Tätskikt för hållbart byggande

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

Världsledande produkter av högsta kvalité

Snabba leveranser

Vattentäta helhetslösningar för tak och bjälklag

Personlig service, alltid nära tillhands

Lättillgängliga tätskiktsgarantier

Gedigen lokal kännedom och erfarenhet

www.takcentrum.se

Tätskiktslösningar för hållbart byggande


KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkon-troll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

HELSINGBORG

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

LUND

Tel 016-51 80 10Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare &

Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningarByggskadeutredningar

e-post: [email protected] 1 C • 256 59 Helsingborg

Tel 042-18 19 10

För bättre samhällenwww.tyrens.se

Kontroll och besiktning av utemiljöer

i samband med ny- och ombyggnader

SITAC-certifierad besiktningsman av utemiljö


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Vi finns i Solna och Uppsala.Ring 08-564 859 50 eller

Torbjörn Lång, 08-564 859 52,e-mail, [email protected]

www.pbt.se

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening

SBR efter din titelär ett objektivt bevis på din kompetens.

Du har allt att vinna på att bli medlem!

SBR Byggingenjörerna står för kvalitet och kompetens, koncist sammanfattat i tre bok-stäver. En byggingenjör SBR kan man lita på.

Du som uppfyller våra krav på bl a kompetens och

erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna.

Och får därmed rätt att använda SBR som särskil-

jande tillägg till din titel. Dessa tre bokstäver visar

vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för

kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar kon-

kurrensfördel.

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre

bokstävers försprång på www.sbr.se

Tyvek blir ProTex®

Tyvek Supro Grid = Tyvek Pro =

Tyvek Fire Curb = Air gard smart =

UV Fasad =

Protex SuprogridProtex ProProtex NON Fire vindskyddProtex Variabel ÅngbromsProtex UV Vindskydd

Profile kommer under 2014 att börja säljaDupont Tyvek Diffusions öppna produkter

under Private Label

För frågor angående produkterna kontakta oss.

Profile A/S · Sjöviksvägen 7 · 231 82 Trelleborg · [email protected] · www.profile.dk

ETABLERAD 1958

Annonsera i Husbyggaren

Våra läsare återfinns på kvalificerade tjänster inom hela samhällsbyggnadssektorn

Nästa nummer: Anläggning, geoteknik och grund läggning

Projektledning Byggledning Konstruktörer Platschefer Arkitekter Byggteknisk försäljare Byggnadsinspektörer Fastighetsförvaltare

Nästa nummer ute 8 december Tema: Anläggning, geoteknik och grundläggning

Mediarum Sverige AB 08 644 79 60 [email protected]•


Marknadsnytt

Mät glans i ytfinishenElcometer 480 glansmätare har liksom andra instrument från Elcometer svenska menyer strukturerade på ett sätt att man snabbt och lätt kommer igång med sin mätning. Elcometer 480 mäter glans på i princip all ytfinish, allt ifrån extremt matta ytor till spegelblanka ytor i 20, 60 och 86 grader samtidigt. Kritiska masterbitar som ytbehandlaren kommit över-ens om med sin kund saknar ofta numeriska värden utan har subjektivt bedömts och god-känts. För att undvika att olika inspektörer be-dömer dessa olika kan Elcometer 480 auto -matiskt genera ett nominellt värde, sätta en övre och undre gräns samt lagra dessa mas-terbitar.www.kdn.se

Första miljövänliga isoleringsskivornaDen första miljövänliga cellulosaisoleringen i skivform är klar, en svensk nyhet som kommer att revolutionera byggbranschen. Den nya skivan är miljövänlig, ger bra arbetsmiljö vid installation, reducerar ljud och är dessutom överlägsen för den som lider av astma och allergi. För två år sedan öppnade världens största och modernaste fabrik för miljövänlig isolering, cellulosa-lösull, i Älvdalen i Dalarna. Nu tar Icell steget till att producera miljövänliga isoleringsskivor tillverkade av cellulosa, en produkt som har en betydligt större marknad i och utanför Sverige än lösullen.www.icell.se

Innovativ teknologi för BIM-objektDen nya Mosquito-teknologin kommer att öppna för nya marknader såsom keramik, vitvaror, VVS-utrustning samt golv och mosaic. Det är så enkelt att använda att du inte behöver tidigare kunskaper i CAD- eller BIM-program för att skapa BIM-objekt. Den nya teknologin använder Google X, även kallat Web-GL, vilket ger användaren en 3D-bild av objektet som skapas direkt i webbläsaren. Parametrar såsom höjd, bredd och djup är grunden för 3D-geometrin och alla egenskaper som är tillgängliga för produkten kommer att läggas in i BIM-objektet. Mosquito-teknologin kommer därefter automatiskt att skapa filer för ArchiCAD, Revit, Sketchup och IFC.http://bimobject.com/


Sprickor i väggar är alltid fula. Ingen tycker om att sprickor förekommer, men de flesta är bara ytliga som orsakats av att huset expanderar och drar ihop sig på ett naturligt sätt. Sprickor kan även uppstå från det naturliga åldrandet av ett hem, från att man tar bort skåp eller tavel-ramar samt strukturella problem eller brister i grunden av byggnaden. För det mesta är dessa sprickor ofarliga och kan dekoreras över. Och reparera dem kan vara otroligt enkelt. Du kan på ett enkelt sätt reparera fogar eller sprickor. Med Sika® Filler One Strike Maxi (450 ml) för inom-husbruk fylls sprickor och luckor mycket lätt och snabbt. Produkten är ett lättspackel för reparation av ett stort antal ytor före målning eller tapetsering. www.sika.se

Marknadsnytt

TG165_Ad Electrical_185x130_SE.indd 1 13/10/14 12:58

Lättspackel som tar bort sprickor och hål i väggar

Ny kraftfull mutterdragareDTW281 drivs med en kolborstfri motor och är mycket kompakt (18mm kortare än tidigare modell) och har hög prestanda, max vridmoment på 280Nm och väger 1,7kg. Mutterdragaren är utrus-tad med en 3-stegs inställning för slageffekten: hård/mellan/mjuk. DTW281 är avsedd för utomhusbruk och krävande miljöer, med skyddet XPT har verktyget större motståndskraft mot damm och droppande vatten jämfört med tidigare modell. Maskinkroppen är konstruerad så att damm och vatten har svårt att tränga in, även om vatten skulle tränga in hindras det av en gummipackning och vatten som trängt in leds ut ur maskinen.www.makita.se

Sveriges största marknadsplats för hyreslägenheterNågra av Sveriges största fastighetsbolag står bakom uppbyggnaden av Boplats Sverige (boplatssverige.se) som nu lanseras på den svenska marknaden. Redan från start kan därmed över 300 lediga hyreslägenheter på närmare 70 orter presenteras för bostads-sökande i hela landet. Ambitionen är nu att fler fastighetsbolag ansluter sig till sajten som kan liknas vid ett Hemnet för hyresrätter. För de bostadssökande är tjänsten helt gratis och kommer att underlätta sökandet efter lediga hyreslägenheter i hela Sverige. www.boplatssverige.se


NYTT FRÅN SBR

Händer i branschen

Samhällsbyggarforum 2014 6 november Plats: Nalen i Stockholm, Svensk Byggtjänst Samhällsbyggnads-dagen 6 november Plats: Konserthuset i Göteborg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Building Sustainability SGBC1410–11 novemberPlats: Stockholm Water front, Sweden Green Building Council och Stockholms stad

Brandskyddsdagen 201426–27 novemberPlats: Täby Park Konferens & Hotell, Sveriges Brand-konsultförening

Energieffektivisering i miljonprogram1–2 december Plats: Stockholm, Hotell Birger Jarl, Teknologisk institut

Kalendariet2014

■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected]

■ Hemsida: www.sbr.se■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ Expertgrupper och ehandel: Sam Khorasani, 08-462 17 93■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Vi finns för dig!

SBR Byggingenjörerna

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

l AMA anläggning 13

l AMA Hus 11, grundkurs

l Att planera och styra projekt

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

l Entreprenadbesiktning 1 – grundutbildning (läs mer i Utbilda dig i höst)

l Entreprenadbesiktning 2 – steg 2 (läs mer i Utbilda dig i höst)

l Entreprenadbesiktning 2a – provtillfälle för besiktningsman

l Entreprenadjuridik, grundkurs

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

l Fuktmätning – fukt och mögelskador

l KA-symposium

l LOU-upphandling av byggentre-prenader och tjänster

l MER Anläggning 13

l Provtillfälle/enstaka prov/omtentamen

l Putsade fasader

l Överlåtelsebesiktning av fast egendom

l Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

l Överlåtelsebesiktningssymposium, för certifierad eller godkänd besikt-ningsman

Utbildningar schemalagda efter september 2014 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarnaSe www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Kursprogram för hösten 2014

AnnaKarin Skoog, Landskaps-arkitekt, Tengbomgruppen ABGöran Hellbom, Vd, Bygg och Energi-konsulter i Värmland ABMasis Sarkisian, Högskoleingenjör Ackurat Projekt ABMarkus Westerén, Byggnads-ingenjör, Projektengagemang Kring Arkitektur ABLars Hellman, Konstruktör, Karigo Byggprojektering ABJan Banfors, Projektledare, JB Styrkonsult ABHenrik Söderlund, Vd, Söderlund Byggkonsult ABIngemar Olsson, Projektledare, Tyréns ABHans Pettersson, Elkonsult, Hanelko ABFrida Larsson, Byggingenjör, Basegårdens ByggkonsultNiklas Holm, Vd, Kilonewton Byggkonsult ABFredrik Landgren, Vd, Gauffins Elektriska ABPer Sandberg, Projektledare, Ramböll Sverige ABKarlErik Andersson, Kontorschef, Ceak VVS Konsult ABChristian Westerberg, Projektledare, Bygg-Fast Projekt ABÖsten Edén, Vd, Edna i Tierp ABCengiz Kucukgöl, Kalkylingenjör Lillsjö Konsult ABDan Gustafsson, Besiktningsman, OBM Byggnadsbesiktningar ABMichael Långenberg, Byggkonsult, Emelco Projektledning ABHåkan Gustafsson, Bygg & Projektledare, Knut Jonson Bygg administrationBo Bengtsson, Förvaltare, Stiftelsen TjolöholmHåkan Ekroth, Elkonsult, Bjerking ABJan Frisk, Projektledare, Byggkon-sulten i Ljusdal ABRobert BomanLindqvist, Bygg & Projektledare, BomansGårdens Bygg-konsult ABMats Nordin, Konsult, Norab Bygg & Anläggning ABPatrik Tomtlund, Vd, K360 Nordic ABGörel Merler, Handläggande Bygg-nadsingenjör Glantz Arkitektstudio ABTobias Törnqvist, Vd, HTT Bygg-entreprenad ABViktor Oredsson, Studerande Lena Franzén, Studerande Jens Wernsten, Studerande

Nya medlemmar

Praktikplats

DU SOM vill erbjuda eller söka praktikplats eller tillfälligt jobb till exempel under studietiden kan göra det på SBRs webb-plats eller till [email protected] Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri.

SBR


NYTT FRÅN SBR

Oslo 5–7 sept 2014

Nordiskt ByggsymposiumDet årligen återkommande Nordiskt Byggsymposium har i år ägt rum i Oslo. Värd för tillställningen var norska Nito ITOTakst. Ytterligare fem ingenjörs organisationer deltog. Konstruktörs för eningen KF från Danmark, SBR från Sverige, RKL/SBIF från Finland samt deltagare från ingenjörsorganisationer på Färöarna och Island. Deltagare från SBR var förbundsordförande Lars Hedåker och verksamhetschefen Björn Edebrand.

DET ÅRLIGEN återkommande Nordiskt Bygg-symposium har i år ägt rum i Oslo. Värd för tillställningen var norska Nito ITOTakst. Ytterligare fem ingenjörsorganisationer deltog. Konstruktörsföreningen KF från Danmark, SBR från Sverige, RKL/SBIF från Finland samt deltagare från ingenjörs-organisationer på Färöarna och Island. Deltagare från SBR var förbundsordförande Lars Hedåker och verksamhetschefen Björn Edebrand.

Huvudtema denna gång var stadsplane-ring och nybyggnad av bostäder. Efter att direktören för NITO Takst Espen Fuglesang hälsat välkommen började första dagen med en visning av regeringskvarteren som förstördes av det fruktansvärda bombdådet sommaren 2011. Byggnaderna var tömda på allt innehåll, i princip var det bara ytter-väggar, bjälklag och tak kvar. Vi fick en ingående beskrivning av skedet vid explo-sionen och det arbete med uppröjningen som under ett par års tid följde, av en representant från Statsbygg. Beslut har tagits att de flesta byggnader ska rivas och det ska byggas nya regeringskontor på samma plats. Eftermiddagen fortsatte med en guidad tur i bostadsområdet Tjuvholmen som ligger strax söder om Akers Brygge. Väldigt exklusiva hus och bostäder. Snitt-priset för ägarlägen-heterna där sades vara 70.000 Nok/kvm – det om något är i alla fall exklusivt. Kvällen avslutades med middag på nämnda brygga.

Nästa dag inleddes med arbetsmöte och diskussion/uppföljning av gårdagen samt rapportering från organisationerna. En intressant sak är att Norge vid överlåtelse av bostäder kommer att införa krav på en Boligsaljsrapport från nästa år. KF inform-erade om utbildningsprojektet Nordic Built Charter där också NITO och SBR deltar.

Projektet är finansierat av Nordiska Rådet och syftar till att utbilda ingenjörer i hållbar renovering av äldre byggnader.

Arkitekt Björn Kongsgaard höll en inspi-rerande fördragning om Oslos historia och landade så småningom i utbyggnaden av Oslos nya stadsdelar på östra sidan av Oslo-fjorden – Björvika och Sörenga. Det mesta av områdena ligger på gammal industrimark alldeles nere vid vattnet. Priserna på lägen-heter ligger betydligt lägre än på Tjuvholmen. Från Björvika går en flytbro över mot Operan, där eftermiddagen avslutades med ett studiebesök.

Symposiet avslutades med middag på kvällen i restaurang Ekeberg, högt belägen och med en hänförande utsikt över fjorden och Oslo och med Oslos nya skyline i norr.

Nästa års Nordiskt Byggsymposium kommer att arrangeras av Island.

LARS HEDÅKER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Oslo skyline mot norr.

Arkitekt Björn Kongsgaard förevisar Björvika.

Gångbron mot Operan.


Entreprenad besiktnings gruppen besökte

BERLIN SBRS ENTREPRENADBESIKTNINGSGRUPP

arrangerade ett symposium i Berlin 11–14 september 2014. Symposiet hade 19 anmälda deltagare från SBRs EB-grupp och föreläsare var SBR Byggingenjör Tomas Thulin och Advokat Peter Falk.

Symposiet var på Golden Tulip Hotell, ett 4-sjärnigt hotell i centrala Berlin med en trevlig och välorganiserad konferens-anläggning. Symposiet bestod av upp-skattade föreläsningar och deltagarna fick även chansen att åka en guidad busstur genom Berlin som sedan avslutades med en middag på ett Bayerskt värdshus med tyska specialiteter på menyn.

Under symposiet arrangerades det även ett studiebesök hos byggbolaget Akelius och på ett nyuppgraderat bostads-komplex. Här fick besiktningsmännen titta närmare på vilka likheter och skillnader det finns på standarden för dessa lägen-hetskomplex i Sverige respektive Tyskland. Akelius äger i dagsläget närmare 43 000 lägenheter i England, Kanada, Sverige, Tyskland och arbetar i huvudsak med köp och uppgradering av bostäder. Vidare fick deltagarna chansen att på egen hand utforska Berlin och upptäcka denna spännande stad.

Under symposiet fick deltagarna möjlig het att delta på interaktiva föreläs-ningar där olika ämnen inom Entreprenad-besiktning och juridiken kring detta togs upp till diskussion. Ett utmärkt tillfälle för erfarenhetsåterföring och möjlighet till att ställa frågor till experter inom området och även till övriga besiktningsmän från hela landet.

TISDAGEN DEN 23 september samlades cirka 45 medlemmar i SBR:s Stockholmsavdelning på Gävlegatan 15 i Stockholm. Detta är kansliets nya adress sedan i somras, då flyttlasset gick från Folkungagatan på söder. Vi ming-lade runt, träffade kollegor och tittade på de nya lokalerna. Det bjöds på bubbel och tilltugg. Björn Edebrand, nytillträdd verk-samhetschef, var också han på plats i vimlet.

När vi minglat färdigt tog vi oss till ett närliggande hotell på S:t Eriksgatan. Efter en enkel men god middagsbuffé var det dags för lite information. Ordföranden Hans Magnusson hälsade alla välkomna och Björn Edebrand berättade lite om sig själv och sin bakgrund.

Kvällens ämne var information om de tre expertgrupperna som finns inom SBR: Överlåtelsebesiktningsgruppen, Entreprenad-besiktningsgruppen och KA-gruppen. Respektive grupps ordförande var på plats för att förse oss med informationen. Jan Persson från Överlåtelsebesiktningsgruppen, Tomas Thulin från Entreprenadbesiktnings-gruppen och Michael Spångberg från KA-

gruppen. De tre grupperna har ca 200–300 medlemmar var. De har bland annat som syfte, var och en inom sitt område, att vi medlemmar med expertgruppens hjälp ska hålla en hög nivå i vår profession samt att förse medlemmarna med bra verktyg och support. Inget hindrar att man är medlem i flera grupper.

ERIKA LINDBERG,

STYRELSELEDAMOT SBR STOCKHOLM

SBR:s tre expertgrupper till din tjänstDet finns mycket erfarenhet och kunnande samlat i SBR. Stockholmsavdelningen minglade i kansliets nya lokaler och fick information om vad expertgrupperna kan hjälpa medlemmar med för att hålla hög yrkesnivå.

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet.

Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att

förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som

samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och

glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | [email protected] | www.sto.se

Fasadsystem för alla typer av byggnader

Sogn og Fjordane Kunstmuseum, Førde, Norge StoVentec Glass

Arkitekt: C.F. Møller ASFotograf: Jiri Havran

Husbyggaren_fasad_141014_216x263.indd 1 2014-10-14 07:59:35

Documents

Husbyggaren 2014 Nr 4